Jag har i olika sammanhang påpekat att trots Alliansens skattesänkningar så har skatteintäkterna ökat till både stat, kommuner och landsting under Alliansens regeringstid.
Ser vi till kommuners och landstingstingens skatteintäkter var de 454 miljarder 2006 för att preliminärt vara 561 miljarder 2012. En ökning med 107 miljarder kronor eller nästan 25 %! Den statliga inkomstskatten var 41 miljarder 2006 och 45 miljarder 2012. Det kommer alltså in mer skatt trots att färre betalar statlig inkomstskatt. Och mellan 2006 och 2012 ökade statens momsintäkter med 68 miljarder trots att vi bland annat sänkt restaurangmomsen. Om man tittar på offentliga sektorns totala skatteintäkter har dessa ökat med hela 150 miljarder sedan 2006, från 1413 till 1563 miljarder kronor.
De samlade resurserna till välfärden totalt i hela landet har ökat med drygt 100 miljarder kronor sedan 2006. Om man räknar om det med hänsyn till inflationen, vilket är rimligt, innebär det att resurserna ökat med 60 miljarder kronor eller 11% sedan 2006. En del av dessa 60 miljarder består av ökade skatteintäkter (kommunalskatt och landstingsskatt) för att fler jobbar. Resten är riktade satsningar och ökade bidrag från staten till kommunerna.
Sedan 2006 har Alliansregeringen gjort satsningar på 30 miljarder kronor som gått till välfärdens kärna. Det handlar dels om mer pengar till kommuner och landsting, men också om satsningar på rättsväsendet och högre utbildning som är statliga uppgifter, samt på ökade bidrag till kommunerna. När Socialdemokraterna hävdar att "Alliansen bara sänker skatterna" har de fel. Av de samlade reformerna sedan det senaste valet 2010 har 58% gått till ökade utgifter och satsningar och 42% har gått till skattesänkningar.
Slutsatsen är att trots sänkta skatter så ökar skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting. Det beror på att så många fler kommit i arbete och att sysselsättningsgraden i Sverige är högre nu än den var 2006. Skattesatserna har sänkts, men fler betalar skatt. Välfärden får därmed ökade resurser tack vare Alliansens jobbpolitik.
Alliansens skolsatsningar kommande år
2013-09-30
Jag konstaterar att Socialdemokraterna säger sig vilja satsa 4,5 miljarder på skolan kommande år. Bland annat på läxhjälp, sommarskolor och fler speciallärare. Det låter bekant, lite som en kopia av Alliansens budget, även om vi gör lite fler olika saker som inte Socialdemokraterna verkar ha med i sin alternativa budget.
I regeringens budget för utbildningsområdet satsas just 4,5 miljarder de kommande åren på bland annat karriärtjänster för lärare, fortbildning i läs- och skrivutveckling för lärare, förlängning av lärarlyftet och rektorslyftet, utökad undervisningstid i matematik, utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever, permanent fjärde tekniskt år i gymnasieskolan, mer pengar till lärlingsutbildningar och yrkesutbildningar, statsbidrag till sommarskola, läxhjälp och stöd till läxhjälpsföreningar samt 100 nya årsplatser på speciallärarutbildningen.
Jag påminner också om Alliansens tidigare viktigaste satsningar på skolreformer sedan valsegern 2006:
En ny gymnasieskola, ny skollag, ny skolinspektion, ny läroplan och nya kursplaner, nytt betygssystem, tidigare nationella prov, ny lärarutbildning, ny rektorsutbildning, lärarlegitimation, skärpta behörighetsregler för lärare, karriärtjänster för lärare, fortbildningssatsningar för lärare, riktade läsa-skriva-räkna-satsningar med tillhörande fortbildning för lärare, ny yrkeshögskola och lärlingsutbildningar både inom gymnasiet och vuxenutbildningen.
Sammantaget antagligen de största skolreformerna i Sverige sedan folkskolans införande 1842. Dessutom lägger Alliansen redan idag 4 miljarder mer per år av statliga pengar på skolan jämfört med hur det såg ut när vi tog makten 2006.
Nej, det är inte Elfsborgs år i allsvenskan
2013-09-29
Det hjälpte inte att jag försökte hålla en positiv ton i veckans
gästkrönika på Elfsborgs hemsida. I dag gick sannolikt tåget när det gäller kampen om de allsvenska medaljerna. 1-1 mot Helsingsborg i dagens match räcker knappast för gulsvart, nu på en sjätteplats i serien med bara fyra matcher kvar. Det lär inte bli några medaljer i år, och då bryts en fin svit av sju år (2006-2012) med medalj varje år, varav två guld.
Nu är enda chansen att rädda årets säsong att Elfsborg gör en bra insats i Europa League:s gruppspel. Bara att hålla tummarna!
Sjukvårdens vårdplatser
2013-09-29
I går rapporterade media att vårdplatserna inom sjukvården i Sverige har minskat dramatiskt de senaste tio åren. Flera tusen platser har försvunnit. Självklart är en förklaring till detta att vården blivit effektivare och att en del ingrepp numera kan göras med dagkirurgi och att man därför kan slippa att lägga in en del patienter. Även eftervårdstiden minskar i takt med nya medicinska landvinningar. Å andra sidan blir medelåldern allt högre och antalet sjukdomar som går att behandla ökar. Det är alldeles uppenbart att det saknas nödvändiga vårdplatser på en del av våra sjukhus. Inte minst finns stora problem inom Västra Götalandsregionen (inte minst på Borås Lasarett, vilket media uppmärksammat).
Visserligen är organisationen och prioriteringarna inom sjukvården en ren landstingsfråga, och sjukvården betalas med landstingsskatt/regionskatt (en del av den samlade "kommunalskatten" på 30-35%). Trots detta har jag fått mail under gårdagen som skyller minskningen av vårdplatser på Alliansregeringen. Jag blev därför nyfiken på hur det egentligen sett ut över åren med neddragningarna. Statistiska Centralbyrån ger varje år ut "Statistisk årsbok" där man bland en massa annat hittar just det totala antalet vårdplatser i landet och även nedbrutet per landsting/region. Jag tog fram lite fakta från 1999 och framåt:
Man ser att antalet vårdplatser minskade med 6.403 platser de sju åren 1999-2006 när vi hade S-regering i Sverige. Det var en minskning med 20%. Under de sex åren med Alliansen, 2006-2012, minskade antalet platser i landet med 786 stycken, eller 3%.
Att minskningen av antalet vårdplatser under Alliansens tid i det närmaste upphört tror jag har ett tydligt samband med att skatteintäkterna har ökat till följd av att så många fler kommit i arbete. Dessutom har Alliansen tillfört en del riktade pengar, exempelvis för kökortning, vilket varit framgångsrikt. Den svenska sjukvården disponerar idag 9,5% av Sveriges BNP, mot endast 8% av BNP 2006. Självklart har detta resurstillskott betydelse.
I Västra Götaland har alltså vårdplatserna minskat med 1.515 platser, eller 26% sedan 1999. För riket totalt är minskningen sedan 1999 22%. Med andra ord, i Västra Götaland, som haft S-styre nästan hela denna tid, har neddragningen av antalet vårdplatser varit betydligt större än i riket. Sedan 2006 är minskningen 7% mot 3% i riket totalt. Minskningen är större än i exempelvis Stockholms Läns Landsting, både i procent och i faktiska tal, och minskningen i Västra Götaland sedan 2006 står för över 40% av den totala minskningen på riksnivå. Denna kraftiga minskning har alltså skett samtidigt som S-majoriteten i Regionen höjt landstingsskatten. Högre skatter verkar inte hjälpa. Kan neddragningarna ha med den rödgröna regionledningens prioriteringar att göra?
Frågorna media borde ställa till IPCC under Stockholmsbesöket
2013-09-27
Delar av FN:s klimatpanel är samlad i Stockholm denna vecka. Syftet med mötet är att redigera en sammanfattning avsedd för beslutsfattare, SPM (Summary for Policy Makers). Det märkliga är bara att denna sammanfattning skrivs så långt innan den vetenskapliga rapporten publiceras, vilket är planerat först 2014. Så har man även gjort vid tidigare rapporter, först skrivit en "politiskt korrekt" sammanfattning, varefter frustrerade forskare i efterhand tvingats anpassa den stora slutrapporten efter den redan publicerade sammanfattningen vilket väckt befogad kritik inom forskarvärlden. Hur kan man göra på detta sätt?
Utöver frågor kring denna märkliga hantering finns det några andra frågor jag skulle vilja att nyfikna journalister ställde till IPCC under deras besök:
1. Om människans utsläpp av koldioxid är den viktigaste orsaken till den påstådda globala uppvärmningen, varför har i så fall inte den globala temperaturen stigit signifikant de senaste 16-17 åren när nu koldioxidhalterna stadigt har ökat och ligger på nya rekordnivåer? Om man inte kan besvara denna fråga faller själva grundpelaren för hela diskussionen kring koldioxidutsläppens betydelse för klimatet.
2. IPCC påstår att forskarna är "närmast eniga" om koldioxidens avgörande betydelse för klimatförändringarna. Men så är det ju inte. Stora grupper av välmeriterade forskare har ju helt tagit avstånd från IPCC:s teorier och även undertecknat skrivelser till IPCC som ifrågasätter koldioxidteorierna. Bland annat har 30.000 naturvetare (varav över 9.000 med doktorsgrad) skrivit under den s. k. Oregon-petitionen i protest mot överdrivna klimatlarm. Kommer detta att nämnas i den kommande slutrapporten?
3. Flera forskarrapporter den senaste tiden säger att vi inte går mot en global uppvärmning utan tvärtom mot en avkylning. Kommer dessa rapporter att uppmärksammas i IPCC:s slutrapport?
4. Klimatförändringar är inget nytt i jordens historia. Är det verkligen helt uteslutet att det finns andra - och viktigare - förklaringar till pågående klimatförändringar än människans utsläpp av koldioxid? Finns det inte en risk i att vårt ensidiga fokus på koldioxiden gör att vi inte bryr oss om att tillräckligt analysera andra tänkbara förklaringar?
5. Tidigare datormodeller av framtidens klimat har inte stämt särskilt bra när man utvärderat dem mot verkligheten i efterhand. Vi har till exempel vare sig fått kraftigt stigande havsnivåer eller fler och kraftigare orkaner. Arktis har inte blivit isfritt, utan sommaristäcket växer tvärtom nu åter till sig. På Antarktis är istäcket både större och tjockare än på många år. Klimatmodellerna säger också att öknarna ska breda ut sig. Det har de inte gjort, de har tvärtom blivit grönare till följd av mer koldioxid. Om datormodellerna över effekterna av ett förändrat klimat haft fel på så många viktiga punkter, kan vi då verkligen lita på dagens klimatmodeller när vi gör viktiga prognoser för framtidens klimateffekter?
Jag tycker det hade varit spännande att höra IPCC:s svar på dessa frågor. En så viktig fråga som jordens framtida klimat förtjänar en förutsättningslös debatt och diskussion. Men jag vet naturligtvis att ingen av mina frågor kommer att ställas på dagens presskonferens i Stockholm. Vi kommer däremot att få höra att "alla forskare är överens" och att det" inte längre råder något som helst tvivel om att männsiskans utsläpp av koldioxid är den viktigaste förklaringen till klimatförändringarna" och att "civilisationens undergång är nära om vi inte bromsar tillväxten, sänker levnadsstandarden, slutar köra bil och flyga, slutar äta kött och inför extrema klimatskatter". Den tillväxtfientliga vänstern har gjort gemensam sak med klimatalarmisterna.
Jag ser mig själv som hyfsat logisk. Om inte tidigare prognoser stämmer med dagens verklighet blir jag bekymrad. För mig är svaret på fråga ett ovan den viktigaste i dagens klimatdebatt och jag blir bekymrad när ledande forskare som jag frågar inte kan prestera något svar utan avfärdar mig med att "det där stadiet med skeptisism är redan passerat". Jag vill ha sakliga och logiska argument som håller! Någon som kan bistå?
Borås Tidnings läsare föredrar Reinfeldt framför Löfvén
2013-09-27
I går hade Borås Tidning en nätomröstning på sin webplats om vilken statsministerkandidat man föredrog. Statsminister Fredrik Reinfeldt fick 57% av rösterna och Stefan Löfvén 28%. Så här såg det ut vid midnatt när knappt 1.700 läsare hade röstat:
Dags igen för övertoner i klimatdebatten
2013-09-26
Journalisterna är lyckliga, i vart fall den stora del av dem som röstar på Miljöpartiet. IPCC:s möte i Stockholm gör att de äntligen kan damma av klimathotet igen och försöka skrämma svenska folket med den förestående undergången. Problemet är bara att en del av argumenten inte håller för minsta lilla seriösa granskning.
Som till exempel häromdagen när man i ett inslag i SVT återigen hotade med att Stockholm skulle dränkas av stigande vattennivåer till följd av klimatförändringarna. Det är i och för sig inget nytt grepp, utan något man försökt med tidigare. Jag bloggade om det 2010-12-28, och det finns goda skäl att ta detta blogginlägg i repris:
Så här beskrevs framtiden för Stockholm - om bara 40 år - när klimathysterin var som värst. Bilden kommer från en artikel i Aftonbladet den 2 november 2006. Artikeln har rubriken: "Stadshuset mitt i havet - om 40 år", och man beskriver med dramatiska bilder hur Östersjöns vattennivå kommer att stiga med två meter, och hur stadshuset i Stockholm och stora delar av huvudstadens centrum då kommer att ställas under vatten.
Sanningen är dock att landhöjningen idag är ett betydligt mer akut problem för Stockholm, ett problem som dessutom kostar stora pengar. Landhöjningen netto (alltså utöver eventuell havsnivå- höjning) i Stockholm har nämligen varit ungefär en halvmeter på 150 år.
Varje dag när jag går från min övernattningslägenhet uppe på Östermalm ned till Riksdagen passerar jag två stora kajer i Stockholm, Nybrokajen och Strömkajen. Dessa kajer är kanske bästa beviset på att hoten om att Stockholm ska dränkas inom 40 år känns en smula orealistiskt.
Nybrokajen renoverades för några år sedan, och kajen sänktes någon meter med hjälp av trappsteg för att den skulle hamna på rätt nivå i förhållande till vattnet. Landhöjningen hade helt enkelt blivit så stor att kajen låg för högt. På bilden ser man hur många trappsteg man tvingats bygga för att komma ned till en lagom nivå vid kajkanten.
Nu har även renoveringen av Strömkajen vid Kungsträdgården startat. Sedan Strömkajen byggdes på 1860-talet har kajen till följd av landhöjningen höjts ungefär en halv meter i förhållande till vattenytan, vilket medfört att kajens trägrund börjat ruttna med sättningar i kajen som följd. Nivåskillnaden mellan båtar och kaj har också blivit så stor att det vid lågvatten varit svårt att stiga av och på båtarna. Även här blir lösningen trappor ned till vattnet för att minska nivåskillnaden. Källa: Stockholms Hamnar, pressmeddelande 2 juli 2010.
Frågan man ställer sig är om risken verkligen är överhängande att Stockholm ska ställas under vatten inom en överskådlig framtid?
Nu över 800 följare på twitter
2013-09-26
I dag fick jag min 800:e följare på twitter, och jag får nog höja målet jag hade om 1.000 följare före valet 2014. Kul! Fast den som föredrar att följa mig på bloggen som vanligt missar inte så mycket, det mesta jag twittrar om kommer även som blogginlägg.
Straffskatt på stora bilar hot mot både företagande och landsbygd
2013-09-25
I fjol tillsatte regeringen utredningen "Fossiloberoende fordonsflotta" för att "minska utsläppen och främja bränslesnålare bilar". Utredningen kommer idag med ett kontroversiellt förslag om en hög straffavgift för nyinköpta bilar som släpper ut mycket koldioxid – kombinerat med en bonus för bilar som ger mindre utsläpp. Som mest föreslås det bli 48 000 kronor i bonus för bensinsnåla bilar och 40 000 kronor i straffavgift för bilar med hög bensinförbrukning.
Jag tycker utredningen verkar vara en typisk storstadsprodukt. Utredarna verkar helt ha glömt att det finns människor på landsbygden som är beroende av stora stabila bilar för att vägarna inte lämpar sig för småbilar. De verkar också ha missat att det finns stora familjer som behöver stor bil liksom att det finns de som behöver en stark dragbil för hästtransporter, husvagnar eller båttransporter. Man glömmer dessutom trafiksäkerhetsaspekten när man vill att alla ska köra omkring i småbilar. Det är bevisat att småbilar aldrig kan bli lika trafiksäkra som större bilar. Och inte minst tappar man bort frågan om företagens behov av stora bilar. Många av de mer bränsleslukande halvstora skåpbilar och kombibilar vi ser på våra vägar är företagsbilar, exempelvis hantverkare, transportföretag och liknande.
Att föreslå en så stark straffbeskattning mot stora delar av landsbygden, mot företagandet och mot många människor som behöver en större bil är inte försvarligt. Vi har redan en extremt hög beskattning av bensin och diesel och till detta differentierade fordonsskatter. Det räcker alldeles utmärkt som morot för att välja så bränslesnål bil som möjligt.
Jag har mycket svårt att se hur detta utredningsförslag skulle kunna leda fram till ett lagförslag och hoppas verkligen att det inte blir verklighet.
Fredrik Reinfeldt håller tal för FN:s Generalförsamling
2013-09-24
Under dagen har statsminister Fredrik reinfeldt träffat FN:s generalsekreterare Ban-ki-moon, och sent i kväll håller han tal för FN:s Generalförsamling. Inför talet publicerade Expressen denna debattartikel från statsministern om läget i världen och vad han kommer att beröra i sitt tal i FN.
Grattis Tyskland, Angela Merkel och CDU/CSU!
2013-09-23
Efter att de konservativa tog över regeringsmakten i Norge, vann i går CDU/CSU en jätteseger i det tyska valet. Valsegern för Angela Merkel visar att man visst kan vinna många val i rad om man har en stark ledare och en bra politik. Det talar rimligen för Moderaterna och Alliansen 2014.
Det var också intressant att se hur tyskarna tog avstånd från både Vänstern och De Gröna som båda gick kraftigt bakåt i valet. Det visar att tyskarna ogillar utvecklingfientliga och tillväxtfientliga partier. Jag hoppas att även detta kommer att visa sig i det svenska valet.
Fortsatt högt förtroende för regeringen
2013-09-22
Aftonbladet skriver idag med braskande rubriker: "Förtroendet för regeringen sjunker". Men när man läser nyheten inser man att det är ennu en nyhet som "vinklas" av vänsterjournalister. För trots det enormt aggressiva mediedrevet mot regeringen just nu, där kritiska röster får obegränsat utrymme och där nyheter vinklas på ett närmast absurt sätt så verkar svenska folket genomskåda spektaklet. Visserligen har förtroendet för regeringen minskat något i SKOP:s senaste mätning (vore nästan konstigt annars med tanke på omständigheterna), men varannan svensk anser att regeringen gör ett mycket bra eller bra jobb. Än mer intressant är att endast var fjärde svensk tycker att regeringen gör ett mycket eller ganska dåligt jobb och endast var tredje (!) tror att en rödgrön regering skulle vara bättre än den nuvarande.
Jag ser det som en mycket god potential för den kommande valrörelsen. Väljarna verkar inte särskilt lockade av att byta regering. Det kommande året ska vi berätta för dem att de har rätt.
Mer fakta om ökade resurser till välfärden under Alliansens tid
2013-09-22
Statsminister Fredrik Reinfeldt i ett tal i Växjö häromdagen:
"När Alliansen tillträdde 2006 kostade förskolan 33 miljarder kronor. Förra året 49 miljarder. Grundskolan fick 86 miljarder mot 76 år 2006. Gymnasiet 43 miljarder mot 36. Äldrevården fick 66 miljarder när alliansens tillträdde. Nu går 85 miljarder kronor till hemtjänst och äldreboenden.
När ekonomin växer är det också möjligt att både stärka välfärd och sänka skatter. När vänstern talar om system som krackelerar visar nationalräkenskaperna att äldrevårdens och skolans andel av BNP ökat rejält."
Fantastisk vovve!
2013-09-21
I dag tog vår lilla Nema sin sista behövliga "pinne" i agility vid tävlingar utanför Falköping, och nu är hon klar för uppflyttning till klass två. På två månader har hon gjort 7 felfria lopp i agility och hopp. Och det verkar faktiskt som om detta är det allra roligaste hon vet!
Nu har väl ändå Centerpartiet än en gång landat fel i asylpolitiken?
2013-09-20
Centerpartiets partistämma tog i går tydligen beslut om att man ska verka för att människor ska kunna söka asyl på svenska ambassader i sina hemländer och inte behöva ta sig till Sverige först. Argumentet är främst att motverka flyktingsmuggling, vilket givetvis är hedervärt i sig. Men förslaget skulle få helt orimliga konsekvenser. Och Sverige skulle i så vad jag förstått bli först i Europa med sådana regler.
Ta Syrien till exempel. Det uppskattas att det finns minst fyra miljoner (!) syrier på flykt inom landet och i grannländerna. Vad händer om alla dessa får reda på att lilla Sverige ensamt erbjuder alla asyl som infinner sig på den svenska ambassaden i Damaskus eller i något av grannländerna? Med all respekt, men det skulle nog bli en ganska övermäktig uppgift att hantera för vårt lilla land med bara knappt 10 miljoner invånare. Det är för övrigt svårt nog redan idag att exempelvis hitta bostäder till alla asylsökande.
En av de klokaste centerpartister jag känner i riksdagen är Staffan Danielsson. Han vågade sig häromdagen på att ifrågasätta Centerns extrema förslag i ett debattinlägg på SvD Brännpunkt. Jag har förstått att han fått ganska mycket intern kritik för detta. Konstigt tycker jag med en så väl avvägd och nyanserad artikel. Man behöver inte vara det minsta främlingsfientlig för att tycka att Centerpartiet i denna fråga har tagit ett mycket naivt och ogenomtänkt beslut.
Reaktioner på SVT Debatt
2013-09-20
Har nu sett gårdagens Debatt i repris på SVT Play. Är både nöjd och missnöjd. Nöjd med att jag fick så mycket utrymme i debatten. Tog för mig betydligt mer än förra gången jag var med.
Mindre nöjd är jag med att jag fortfarande är så orutinerad när det gäller tv-debatter. Jag försöker följa vad som händer under debatten, se vilka som talar, vilket ger ett ganska oroligt intryck. Men man lär sig väl med tiden. Sedan är det givetvis så att programmet i sig bygger på någon form av kaos, inte den bästa arenan för saklig diskussion.
Det sk "medelklassupproret" har tydligen bestämt sig för att utse mig till något slags huvudfiende, och jag har fått tips på flera länkar och websidor där man uppmanar folk att "mailbomba" mig för att tala om att man inte vill ha lägre skatt.
Och det kommer en del mail. Jag googlade lite på en del av avsändarna och hittar bland dem en del mer välkända vänsterdebattörer, liksom personer som förekommit i andra typer av uppror mot Alliansen. Vissa avsändare driver egna vänsterbloggar eller är politiker på vänstersidan. Vissa bor uppenbarligen utomlands och flera av dem som mailar säger själva att de är studenter. En del av dem som mailar är uppenbart socialister, det framgår av innehållet. Så i vilken mån de som mailar verkligen företräder den breda arbetande medelklassen är väl tveksamt. Men det finns säkert ett antal alldeles vanliga svenska löntagare som gått på myten att statliga skattesänkningar skadar välfärden. Vi får väl se hur många mail det blir, men även om det så skulle komma hundratals eller tusentals mail så finns det faktiskt uppemot 5 miljoner löntagare i Sverige. Medelklassupproret kan knappast göra sig till talesperson för alla dessa. Och dessutom börjar det också komma motreaktioner från andra upprop som kräver sänkt skatt...
"Medelklassupproret" har tyvärr inte insett sambandet att ju fler som arbetar desto mer resurser får välfärden. Skattesänkningar som skapar fler jobb och förhindrar att fler blir arbetslösa gynnar därför välfärden. De som mailar har inte heller insett att kommunalskatten (som finansierar välfärden) inte påverkas alls av jobbskatteavdraget. De verkar inte heller veta att vi redan har bland världens högsta skatter i Sverige och det är klart dessa räcker till välfärden om man prioriterar rätt. För övrigt är statens budget på nära 2.000 miljarder. Självklart är det så att de 15 miljarder som går till skattesänkningar vare sig hjälper eller stjälper välfärden. Jag tycker kanske också att en del är lite egoistiska. De säger att de själva har det bra och därför inte behöver fler skattesänkningar. Men alla har det inte lika bra, och för många betyder skattesänkningar väldigt mycket.
Men jag förstår på ett sätt dem som mailar. Medelklassupproret har startat i Göteborg. En stad som styrts av S-V-MP i många år. En stad där skolan är bland de sämre i landet och där många vallöften svikits. Sjukvården i Göteborg och Västra Götaland styrs också av S-V-MP. Den fungerar också dåligt på många ställen. Fler i arbete har ökat skatteintäkterna för både Göteborgs kommun och Västra Götalandsregionen. Men politikerna har verkligen inte förvaltat dessa pengar väl.
Kvällens TV-debatt
2013-09-19
Kvällens TV-debatt var väl lika kaotisk som vanligt, men jag fick väl i vart fall fram några av mina budskap, inte minst att välfärden betalas av dem som arbetar, och att det därför inte finns en motsättning mellan att satsa på välfärden och att sänka den statliga skatten. Om skattesänkningar på arbete och företagande leder till fler jobb blir det också mer skattepengar till kommunerna. Och Alliansen har visat att den politiken fungerar.
Det blev ju också lite intressanta diskussioner kring välfärden, och flera debattörer ifrågasatte om verkligen välfärden urholkats så som vänsterdebattörerna påstår. Jag kan bara hänvisa till mitt föregående blogginlägg där jag diskuterar detta.
Vad gäller "medelklassupproret" har jag fått en handfull mail efter debatten från personer som "tackar nej" till ett femte jobbskatteavdrag. Uppenbarligen personer med socialistiska värderingar. Men jag får annars betydligt oftare mail från människor som tycker att det är svårt att få ekonomin att gå ihop och som tycker att sänkta skatter är en av flera viktiga saker. Så personerna i "medelklassupproret" får tala för sig själva, jag ser dem definitivt inte som talespersoner för den breda allmänheten. I min värld är de som arbetar värda att få behålla mer av det de jobbar ihop. Vi har trots allt bland världens högsta skatter och det är klart att det finns pengar till bra välfärd om man bara prioriterar klokt.
Inför TV-debatten: Hur mår den svenska välfärden?
2013-09-19
I flera debattartiklar den senaste tiden har jag påpekat att svenska folket enligt Svenskt Kvalitetsindex blivit mer nöjda med olika typer av offentlig service enligt en mätning 2012. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) hade då svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten. Häromdagen redovisades en helt annan bild av Sveriges Television, där svenska folket enligt Novus anser att välfärden blivit sämre sedan 2010. Om man fortfarande anser att välfärden blivit bättre sedan 2006 framgår inte.
Objektivt sett har välfärden knappast blivit sämre. Tekniska, medicinska och pedagogiska framsteg leder alltid utvecklingen framåt. Och kraftigt ökade riktade resurser under Alliansregeringen till både sjukvård, äldreomsorg och skola förstärker en positiv utveckling. Vi ser redan kraftigt minskade vårdköer, och de första positiva effekterna av Alliansens skolreformer börjar så sakta synas. Och idag kan vi bota betydligt fler sjukdomar än vi kunde för bara fem år sedan, samtidigt som vi alla blir allt friskare och lever längre.
Samtidigt vet svenska folket att vi betalar bland de högsta skatterna i världen. Då förväntar man sig också att välfärden ska fungera ännu bättre. Och det finns utan tvekan massor av brister, även om media ofta fokuserar på udda enskilda händelser som inte är representativa för välfärden som helhet. Det finns också många myter som exempelvis att sjukvården fått mindre resurser (i verkligheten har resurserna ökat från 8% av BNP 2006 till 9,5% av BNP idag), eller att skolklasserna ökat i storlek och lärartätheten minskat (vilket jag avslöjade som en myt häromdagen). Och vårdköerna har som sagt inte alls ökat utan i stället minskat kraftigt, inte minst till följd av Alliansens kömiljard. Det är inte heller korrekt att det har skett stora personalminskningar inom välfärdssektoirn. Totalt arbetar ungefär 20.000 fler inom välfärden idag än år 2006.
Det finns också andra typer av myter. Vi minns alla debatten om vägning av blöjor, en "skandal" som för alla insatta är en ren bluff - alla äldreboenden väger blöjor för att kunna ge rätt vård och skötsel. Men bilden har ändå etsat sig fast bland människor som inte känner till detta och utnyttjas skamlöst av oppositionens politiker. Skolresultat som inte håller måttet har också förstärkt bilden av en försämrad välfärd, men man glömmer att mätningarna släpar efter flera år och att Alliansen de senaste åren gjort de största reformerna av skolan i modern tid. Resultaten av detta kommer inte med en gång.
Internationella mätningar och rankingar visar att svensk välfärd håller världsklass på de flesta områden. Sverige toppar exempelvis det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.
Det intressanta är också att när man pratar med människor säger de flesta att de faktiskt tycker att den egna skolan, förskolan eller vårdcentralen fungerar bra, och att gamla mamma faktiskt får bra vård på äldreboendet. Men man lägger till att "man ju hör hur det ser ut på andra håll". Jag har väl en känsla av att mycket av denna negativa känsla bygger på medias och den politiska oppositionens svartmålning. Visst finns det brister inom alla välfärdsområden, och vi måste fortsätta arbetet för att rätta till dessa, men det kan man göra samtidigt som man erkänner att svensk välfärd håller mycket hög standard i de flesta fall.
Samtidigt är det kanske inte med automatik så att välfärden blir bättre bara för att man tillför en massa ytterligare pengar. Mycket handlar om arbetssätt, bemötande, personalpolitik och annat. Dessutom är huvuddelen av välfärden styrd av kommuner och landsting och beroende av kloka lokala politiska prioriteringar.
Kan man då sänka den statliga skatten utan att det drabbar välfärden? Det är lätt att glömma att det är företagandet och de som arbetar som skapar alla resurser till välfärden. Ska vi kunna utveckla välfärden måste vi också få fler som arbetar. Sänkta skatter och fokus på arbetslinjen skapar fler jobb vilket ger ökade skatteintäkter. Alliansen har sänkt skatterna ganska mycket sedan 2006, en bit över 100 miljarder. Samtidigt har de totala skatteintäkterna ökat med 150 miljarder. Med andra ord - tack vare att så många fler arbetar idag har vi fått in mer skatt trots att vi sänkt skatten!
Det allra viktigaste är att inse att välfärden inte står på egna ben oberoende av övrig politik. Utan arbetslinjen, ett starkt företagande, ett minskat utanförskap och ansvarsfull ekonomisk politik kommer vi aldrig att få tillräckligt med resurser till välfärden. Det är därför det är så viktigt att Alliansen får fortsätta regera även efter 2014.
Inför TV-debatten: Alliansens arbetslinje fungerar!
2013-09-19
10 fakta om svensk arbetsmarknad 2013
1. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa
2. Sysselsättningsgraden är högre i alla åldergrupper idag än den var 2006 när Alliansen tog över. Även den totala sysselsättningsgraden är högre.
3. Sverige den lägsta andelen långtidsarbetslösa i hela EU.
4. Sverige har den näst lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU.
5. Sverige har gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU sedan 2006 (maj 2013).
6. Över 200.000 fler är i arbete idag än 2006.
7. I sommar slog Sverige rekord i antalet personer i arbete. 4,9 miljoner svenskar arbetade i juli, vilket är den högsta siffra som någonsin uppmätts i vårt land.
8. SCB:s färska analys av den svenska ungdomsarbetslösheten visar att 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). När Alliansen tog över 2006 var det enligt Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna som varken studerade eller arbetade.
9. Utanförskapet minskar. En färsk rapport från SCB visar att andelen personer som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, förtidspension, arbetslöshetsersättningar, a-kassa och försörjningsstöd) nu är det lägsta sedan mätningarna startade 1990.
10. Drygt 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag jämfört med 2006.
Alla dessa förbättringar har inträffat trots den djupaste ekonomiska krisen i Europa sedan 1920-talet.
Oppositionen vill höja skatten för över en miljon löntagare
2013-09-19
I dag meddelade Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att de med alla medel vill stoppa "höjningen av brytpunkten i skatteskalorna". För den som inte vet vad detta innebär är brytpunkten den inkomstgräns där man tvingas betala 20% statlig skatt utöver kommunalskatten.
När skattereformen genomfördes av S-regeringen i början på 1990-talet var tanken att ungefär 15% av löntagarna, de som tjänade allra mest, skulle betala statlig skatt. I dag är det mer än det dubbla, 30% av löntagarna, som tvingas betala statlig skatt. Det handlar inte längre om höginkomsttagare utan om normala yrkesgrupper. Över en miljon löntagare betalar idag statlig inkomstskatt. Exempelvis specialistsjuksköterskor som jobbar obekväm arbetstid och får OB-ersättning, industriarbetare och processoperatörer inom stål- och träindustrin som ofta arbetar på natten när vi andra sover och därför får skifttillägg, gruvarbetare som arbetar under jord med särskilda tillägg eller driftsingenjörer med nattarbete. Även psykologer, universitetslärare, tandläkare, ingenjörer, och många tjänstemannagrupper och chefer på mellannivå finns i dessa lönelägen. Alla dessa löntagargrupper straffas idag med en extra statlig skatt på sin lön
Alliansen vill höja gränsen för statlig skatt från ca 36.000 till 37.400 kronor per månad, vilket innebär att ungefär 110.000 löntagare helt slipper statlig skatt och att övriga får en skattesänkning. För staten innebär det ett skattebortfall på ungefär tre miljarder i en statsbudget som omfattar nära 2.000 miljarder kronor.
När den samlade svenska oppositionen försöker stoppa denna skattesänkning för en miljon svenska löntagare så markerar man att man anser att gränsen för höginkomsttagare alltså går vid 36.000 i månaden. Det är denna grupp man vill klämma åt lite extra.
Oppositionen försöker komma runt bestämmelsen som säger att alla beslut om skatter i statens budget ska fattas sammanhållet vid ett tillfälle. Det kräver att alla oppositionspartier är helt ense om skatterna för att kunna utmana regeringen med ett gemensamt förslag. Detta är inte möjligt eftersom varje parti har egna budgetförslag. Det enda man är eniga om är att man vill stoppa höjningen av brytpunkten som ett separat beslut. Men budgeten är en helhet, utgifter och inkomster hänger ihop allihop. Hittills har det aldrig hänt i budgetprocessens historia att riksdagen har ändrat på inkomstsidan på detta sätt. Det vore ganska exceptionellt. Man kan inte ta bort en bit hur som helst utan att det påverkar helheten.
Frågan är också om oppositionens planer är lagliga? Juristen Fredrik Sterzel, tidigare domare i Högsta Domstolen och expert på statens budgetprocess anser att oppositionens planer är regelvidriga. "Jag har övervägt frågan noga och det kan jag säga på en gång att så kan de inte göra", säger Fredrik Sterzel som påpekar att han bedömer saken ur en strikt juridisk synvinkel.
Socialdemokraterna är alltså så desperata i sin iver att höja skatten för över en miljon svenska löntagare att man tar Sverigedemokraterna till hjälp för att driva igenom beslut i riksdagen som en tidigare domare i Högsta Domstolen anser är regelvidriga. Det säger en del.
I kväll debatterar jag skatter i SVT Debatt
2013-09-19
I kväll deltar jag som moderat företrädare i en debatt om skatter i SVT Debatt. Programmet startar klockan 22. Blir säkert en hetsig historia som vanligt, inte minst med tanke på vissa övriga debattörer. Men jag ska försöka delge mina tankar kring kopplingen mellan skatter, företagande, arbete och välfärd, unegfär det jag skrev i gårdagens blogginlägg om budgetpresentationen i Borås. Välkommen att titta!
Förändrad skatteutjämning ger 54 nya miljoner till Sjuhärad
2013-09-18
I samband med budgetpresentationen i Borås berättade jag om regeringens förslag till ny skatteutjämning mellan Sveriges kommuner. Bakgrunden är att storstäderna tidigare gynnats otillbörligt på landsortskommunernas bekostnad. Tidigare utredningsförslag om förändringar har inneburit alltför stora försämringar för storstäderna, bland annat Borås, och därför har regeringen nu tagit fram ett nytt förslag där man mildrar effekterna genom att tillföra systemet en dryg extra miljard.
I det förslag som nu presenterats vinner Bollebygds kommun ca 16 miljoner, Mark +36 miljoner, Svenljunga + 19 miljoner, Tranemo +11 miljoner och Ulricehamn +8 miljoner. Totalt tjänar alltså dessa kommuner ca 90 miljoner kronor per år på förändringen. Borås tappar däremot ca 36 miljoner på några års sikt, men det är också pengar man redan räknat bort i sin budget. Borås kommunpolitiker medgav idag att man tidigare blivit överkompenserade i systemet och att det är rimligt med denna förändring.
För Sjuhäradskommunernas del innebär alltså förändringarna ett nettotillskott på 54 miljoner per år! Det om något kommer att ha betydelse för att kommunerna ska kunna satsa mer på skola och äldreomsorg.
Budgetdebatt med Phia Andersson (S) i Radio Sjuhärad
2013-09-18
Efter budgetpresentationen ilade jag iväg till Radio Sjuhärad för att i egenskap av moderat förstanamn ha en kort debatt om Alliansens budget med Socialdemokraternas förstanamn Phia Andersson. Debatten är uppdelad i två delar på Radio Sjuhärads hemsida och kan avlyssnas via denna länk
Phia Andersson kritiserade att statsbudgeten kommer att gå med underskott 2014. I sak korrekt och nästa år går statsbudgeten med 1,2% i underskott. Men det är i dåliga tider man ska använda lite av det överskott man samlat på sig under den goda åren, för att hålla tillbaka arbetslösheten så gott det går och stimulera ekonomin. Och under Alliansens tid har Sverige minskat sin statsskuld vilket ger utrymme för dessa satsningar. I övrigt försökte jag på ett pedagogiskt sätt förklara det jag skrev i föregående blogginlägg och hur arbetslinjen är själva förutsättningen för fortsatta satsningar på välfärden.
Två saker förbryllar lite extra med Phia Anderssons och Socialdemokraternas retorik.
För det första att man utmålar skattesänkningar för vanliga löntagare som ett stort hot mot välfärden, men ändå inte vill gå till val på att höja skatten igen. Det är inte särskilt trovärdigt.
För det andra att man hävdar att Alliansen "lånar till skattesänkningarna". Problemet är ju bara att Socialdemokraterna vill förbruka lika mycket pengar, men till andra saker, främst höjda bidrag. Då måste de också låna lika mycket som Alliansen. Men när (S) sedan dessutom vill behålla alla Alliansens skattesänkningar måste de ju betala detta också. Och då måste de låna dubbelt så mycket som Alliansen, för de kan inte använda samma pengar flera gånger.
Dessutom sprider Socialdemokraterna ett antal myter om både arbetsmarknadsläget, fattigdomen, utanförskapet och välfärden. Jag har kommenterat detta på bloggen tidigare.
Jag passade också på att under debatten utmana Phia Andersson på en längre debatt om de politiska alternativen i Sverige efter att Socialdemokraterna presenterat sin alternativa budget. Phia tackade ja och jag ser fram mot denna debatt.
Presentationen av statsbudgeten i Borås
2013-09-18
Några bilder från dagens budgetpresentation i Borås, hämtade från nyhetsinslaget i TV4. Det är den 16:e gemensamma budgeten som Alliansen presenterar, och vi som gjorde presentationen av en blandning av riksdagsledamöter och ledande Allianspolitiker i Borås. Efter presentationen blev jag intervjuad av TV4.
Jag återkommer till detaljerna i budgeten efterhand, och våra satsningar och reformer på olika politikområden. Men det viktigaste budskapet idag är att allt hänger ihop i Alliansens politik och budget. Alliansen inser att det är företagande och arbete som skapar alla resurser till välfärden. Därför är åtgärder för fler i arbete och minskat utanförskap är det allra viktigaste inslaget. Och vi har visat att med vår arbetslinje kommer fler i arbete och utanförskapet minskar, både i högkonjunktur och lågkonjunktur, även om effekterna givetvis blir starkare om man får lite draghjälp av konjunkturen med. Det har vi inte nu. De senaste sju åren har utanförskapet minskat kraftigt och fler har kommit i arbete Det har i sin tur ökat skatteintäkterna trots att vi sänkt skatten ganska mycket. Så det finns egentligen ingen motsättning mellan att sänka skatter och att satsa på välfärden om skattesänkningarna leder till att fler kommer i arbete. För ju fler som jobbar desto mer skatteintäkter blir det ju till välfärden
Hur skapar då jobbskatteavdraget fler jobb? Vi vet att sänkt skatt dels gör att det blir lönsamt för fler att jobba mer, dels skapar en trygghet för hushållen att ha mer pengar att röra sig med när det är ekonomiskt dåliga tider. Detta håller uppe konsumtionen av varor och tjänster, vilket i sin tur gör att handeln och tjänsteföretagen i Sverige går bättre och slipper säga upp personal. På detta sätt har Sverige stått emot pressen från utlandet när exportindustrin går sämre, och arbetslösheten har hållits tillbaka.
En viktig sak är också att i och med denna budget uppfyller Alliansen resterande vallöften från valet 2010. Vi genomför ett femte jobbskatteavdrag och vi sänker skatten för pensionärerna ytterligare en gång denna mandatperiod vilket gör att skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer minskat.
I morgon presenterar jag statsbudgeten i Borås
2013-09-17
Pressmeddelande 2013-09-17
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Presentation av statsbudgeten i Borås
I morgon presenterar jag och mina Alliansvänner statsbudgeten på en pressträff i Borås. På plats finns både riksdagsledamöter och ledande lokala Allianspolitiker från Borås.
I sin regeringsförklaring tillkännagav statsministern att Gunilla Carlsson lämnar posten som biståndsminister, en post hon haft ända sedan Alliansen bildade regering 2007. Den uppstramning och effektivisering av svenskt bistånd som hon åstadkommit har varit mycket välkommen. Hon ersätts nu av tidigare arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (th på bilden), som i sin tur ersätts av Arbetsmarknadsutskottets ordförande Elisabeth Svantesson (tv på bilden). Jag känner ju både den avgående och tillträdande arbetsmarknadsministern väl, vi arbetade tillsammans i arbetsmarknadsutskottet förra mandatperioden. Jag tror Elisabeth Svantesson blir en alldeles utmärkt arbetsmarknadsminister.
Riksdagens öppnande
2013-09-17
Dagens högtidliga öppnande av riksdagsåret var som det brukar. Högtidligt och trevligt. På högra bilden ovan anländer kungafamiljen, statsministern och talmännen till riksdagens kammare. Riksdagens öppnande är också ett unikt tillfälle för inbjudna gäster att mingla med både ministrar och partiledare.
Själv hade jag min dotter Anna med mig i år, och vi hade turen att få en chans att prata med tre av Alliansens partiledare. Den fjärde, vår statsminister, var upptagen med presskonferensen efter förändringarna av regeringen. Mer om det i nästa inlägg.
Intressant debatt mellan Reinfeldt och Löfvén
2013-09-16
Kvällens korta debatt i Aktuellt mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén skulle egentligen hållits efter att Socialdemokraterna presenterat sin alternativa budget. Men eftersom Löfvén då åker iväg två veckor till USA fick debatten gå redan i kväll. Det gjorde att statsministern inte kunde diskutera Socialdemokraternas alternativ i detalj, men debatten ikväll blev ändå intressant.
För det första blev Socialdemokraternas motstridiga politik kring skatterna allt mer uppenbar. Man riktar hård kritik mot jobbskatteavdragets femte steg och menar dels att det kostar för mycket, dels att det inte spelar någon roll för löntagarna. Men samtidigt säger man att man vill behålla det för att inte löntagarna ska få försämringar. Och fast man alltså vill behålla jobbskatteavdraget om det införs använder man de pengar som det kostar till annat. Det betyder att man alltså använder samma budgetutrymme två gånger. Det är inte seriöst. Om man hade varit ärliga skulle man givetvis ha gått till val på att höja skatterna. Men det vågar man inte.
För det andra blir diskussionen om att Alliansen "lånar till skattesänkningar" märklig. Alliansen har mer än någon annan regering sänkt statsskulden och nu har vi råd att i ett läge med fortsatt lågkonjunktur i Europa stimulera den svenska ekonomin ytterligare vilket räddar både företag och jobb. Dessutom måste givetvis Socialdemokraterna låna dubbelt så mycket om de både ska finansiera jobbskatteavdraget och dessutom alla sina bidragssatsningar.
Jag har varit mycket aktiv på twitter under kvällen, och ett av mina främsta budskap är att man aldrig kan diskutetra välfärd isolerat. Det är företagande och arbete som skapar alla resurser för välfärden. Vi har sänkt skatterna på företagande och arbete under Alliansens tid vid makten. Trots detta har skatteintäkterna inte minskat utan ökat! Detta beror på att fler jobbar och färre tvingas leva på ersättningar och bidrag. Ökade skatteintäkter har gjort att vi kunnat satsa stora summor på exempelvis skolan. Att sänka skatter minskar inte automatiskt resurserna, det kan tvärtom öka skatteintäkterna om man sänker rätt skatter. Och jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer är mycket träffsäkert.
Vem vann då debatten? Ja jag tycker det var en klar seger för statsministern. Imponerande kunnig och en skicklig debattör, men utan att vara arrogant. Och med ett engagemang, positivt tonläge och många leenden. En verklig ledare.
Vissa självutnämnda "experter" menar att det skulle vara en nackdel för Fredrik Reinfeldt att vara en så mycket mer politiskt kunnig och en mer erfaren debattör än Stefan Löfvén. Jag förstår inte riktigt hur man tänker då. I alla andra sammanhang vill vi ha de bästa som ledare. Skulle det inte gälla även i politiken? I så fall är det illa för Sverige.
Större andel av den vuxna befolkningen studerar idag än 2006
2013-09-16
Pressmeddelande 2013-09-16
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Andelen av befolkningen som finns i eftergymnasiala utbildningar är högre idag än den var 2006
I den politiska debatten hävdas ofta att Alliansen skurit ned på platserna i eftergymnasiala utbildningar och annan vuxenutbildning. Detta är en felaktig bild. Riksdagens utredningstjänst (RUT) har tagit fram aktuella siffror över den vuxna befolkningens studiedeltagande 2006 (sista året med s-regeringen) och 2011 (det senaste år som det går att få ut komplett tillförlitlig statistik). Det visar sig då att andelen personer i eftergymnasial utbildning, räknat i andel av befolkningen, ökat markant från 2006 till 2011. Från 9,8% till 10,4% i åldergruppen 18-64 år.
Alla sifferuppgifter för olika utbildningsformer, samt bakgrundsinformation om materialet och hur beräkningarna gjorts finns i bifogad bilaga.
Under 2012 och framåt har regeringen dessutom tillfört många ytterligare platser på både högskola, komvux och folkhögskolor, samt startat upp lärlingsvux. Omfattningen av regeringens fortsatta utbildningssatsningar är så stor att det inte är någon tvekan om att andelen studerande i den vuxna befolkningen fortsatt att öka även efter 2011. Och fler satsningar är aviserade även kommande år.
I dag uppmärksammar Borås Tidning min rapport på ledarplats och jag hoppas att detta blir starten på en mer nyanserad debatt kring det livslånga lärandet.
Kungligt firande
2013-09-15
I går kväll var jag inbjuden med respektive till riksdagens TV-sända jubileumsfest för kungen. Det var en stjärnspäckad tillställning, med bland annat Tomas Ledin som syns på bilden nedan.
Suddig bild, men nöjd statsminister efter att han tackat alla kvällens artister som syns i bakgrunden.
I dag fortsatte festligheterna i Stockholm med öppet hus i slottet. Vi gjorde en rundvandring och på bilden ovan syns Vita Havet, ett av slottets finaste salar. Det är här vi gjort entré när riksdagen bjudits på middag av kungen efter valen 2006 och 2010. Vi besökte också Rikssalen där man ordnat en stor utsällning om kungens tid som regent. Många intressanta historiska politiska dokument fanns också att beskåda.
Klockan 15 tog kungen emot folkets hyllningar ovanför Lejontrappan. Bilden över folkmassan tog jag från ett av fönstren i festvåningen strax innan. Till de republikaner som ogillar kungahuset kan jag bara peka på den stora tillströmningen av turister i Stockholm idag för att hylla kungen och delta i firandet. Kungahusets betydelse för turism och näringsliv kan knappast överdrivas.
Nej, det går tyvärr inga tåg från Ubbhult
2013-09-15
Borås Tidning ägnar idag ett helt uppslag åt att "granska" riksdagsledamöterna från valkretsen. Fokus ligger på våra resekostnader, och jag har näst högst resekostnader av oss sex ledamöter. Bland annat påpekar Borås Tidning att jag flyger mycket och att jag är den enda av oss sex som inte tagit ut något årskort från SJ.
Jag tycker BT:s granskning är en ganska bra beskrivning av att förutsättningarna i vårt land ser olika ut. Alla bor inte i tätorter med goda kommunikationer. Av oss sex riksdagsledamöter bor fyra i eller nära Borås och en i Kinna. Jag är den ende som bor ute på landsbygden. Hemma i Ubbhult har jag i princip inte tillgång till någon användbar kollektivtrafik alls. Ingen järnväg och en halvmil till närmaste busshållplats varifrån man kan ta sig till Göteborg. Att åka kollektivt till Borås är praktiskt taget omöjligt. Däremot bor jag nära Landvetter flygplats och det är det överlägset snabbaste sättet för mig att ta mig till Stockholm eller andra orter i landet. Skulle jag ta tåget till Stockholm måste jag först ta mig till Göteborg, över 4 mil åt fel håll, och passera flygplatsen på vägen. Den totala restiden med tåg blir minst den dubbla mot att flyga och frågan är om det totalt sett skulle bli så mycket billigare heller. Jag har däremot själv varit engagerad i att få en ny effektiv tågförbindelse mellan Göteborg och Borås, via Landvetter. När den förbindelsen är klar kommer förutsättningarna för tågresande att förändras dramatiskt. Exempelvis kommer jag själv då att kunna kliva på tåget på Landvetter och sedan fortsätta till Stockholm via Borås eller Göteborg. Hade den möjligheten funnits idag hade jag inte tvekat att ta tåget i stället för att flyga.
När jag är i Stockholm är som sagt förutsättningarna helt annorlunda vilket jag skrivit om tidigare på bloggen. Landsbygden i Ubbhult och den väl utbyggda kollektivtrafiken i Stockholm är som två helt skilda världar. Lokala resor i Stockholm gör jag alltid med tunnelbana eller pendeltåg när det är möjligt, och från Arlanda åker jag nästan alltid tåg in till centrala Stockholm.
Till sist: Lite besviken blir jag över vinklingen på BT:s artikel. Är verkligen lägsta möjliga reskostnader bästa kvittot på vad vi riksdagsledamöter uträttar politiskt? Ofta får vi riksdagsledamöter höra med lite svepande formuleringar att vi "inte bryr oss om verkligheten utan sitter isolerade på våra rum i riksdagshuset". Samtidigt får vi som lägger mycket tid just på att resa i landet, besöka verksamheter och företag, tala med männiksor och vara aktiva i vår valkrets kritik för att resorna kostar för mycket. Någonstans tycks man ha missat att en mycket viktig del av riksdagsuppdraget är just att resa och träffa människor. Så bästa journalister och kritiker - hur ska ni ha det? Vill ni ha aktiva eller passiva riksdagsledamöter?
Jag är själv aktiv i tre riksdagsutskott och en omfattande statlig utredning. Det gör att jag måste resa mycket, och det är inte gratis och inte alltid okomplicerat. Men jag tror och hoppas att mina väljare tycker det är viktigare att jag försöker göra ett bra arbete, vara aktiv i riksdagen och att jag prioriterar att möta människor både i valkretsen och runt om i landet, än att jag lägger allt fokus på att resa så lite som möjligt.
Kampanjande på Skene Marten
2013-09-14
Under förmiddagen idag var jag med Markmoderaterna och kampanjade på Skene Marten. Även i år finns vi på två olika ställen på marknaden för att bli mer lätttillgänliga för besökarna.
På vänstra bilden har vi just fått upp alla banderoller och allt material och Markmoderaternas gruppledare Tomas Johansson är redo att träffa dagens besökare. På högra bilden Moderaternas kommunalråd Margareta Lövgren. I bakgrunden har Marks nya MUF-förening sitt eget bord och värvningen av nya medlemmar rullar på för fullt under ordföranden Maria Zetterbergs ledning. Moderaterna tänker vinna kampen om väljarnas förtroende i Mark!
Ny forskarrapport till FN:s klimatpanel: Vi går mot kallare tider!
2013-09-14
Jag har vid flera tillfällen det senaste året påpekat att den globala temperaturökningen verkar ha stannat av. De senaste 16-17 åren syns ingen signifikant temperaturökning överhuvudtaget, trots stadigt ökande globala koldioxidutsläpp och ständigt ökande halter av koldioxid i atmosfären. Och nu börjar allt fler forskare ifrågasätta de rådande teorierna om den globala uppvärmningen.
Vissa går så långt att de i stället förutspår att vi går mot kallare tider, vilket jag också berättat om tidigare. Och häromdagen kunde man läsa i bland annat Aftonbladet om en ny underlagsrapport som lämnats över till FN:s klimatpanel IPCC där en grupp forskare menar att vi går mot en global nedkylning. Den amerikanska klimatprofessorn Judith Curry säger till Daily Mail att havstemperaturen antyder att vi går mot "en kallare trend", precis som i perioden mellan 1965 till 1975. Professor Anastasios Tsonis vid universitetet i Wisconsin anser även han att uppvärmningen har avtagit. "Vi är redan inne i en kallare trend som jag tror kommer att hålla i sig de närmaste 15 åren. Det råder inga tvivel om att uppvärmningen från 1980- och 90-talet har stannat av", säger han till Daily Mail.
Detta är bara en i raden av kritiska forskarrapporter det senaste året som ifrågasätter teorierna kring den globala uppvärmningen och klimatförändringarna. Och det är som sagt ingen tvekan om att temperaturen inte alls stiger som förväntat och att de datormodeller som använts för att förutspå framtida temperaturökningar uppenbarligen inte stämmer när de i efterhand konfronteras med verkligheten. Av både artikeln i Aftonbladet och andra uttalanden från forskare i olika nyhetsartiklar och rapporter framgår att forskarna själva blir allt mer förbryllade över varför temperaturökningen stannat av trots rekordstora utsläpp av koldioxid. Forskarna vet helt enkelt inte riktigt hur klimatet fungerar och försöker hitta nya förklaringar.
Det ska bli spännande att se om IPCC vågar lämna en mer nyanserad och ödmjuk bild av klimatförändringarna i höstens stora rapport, eller om man fortsätter att envist stå fast vid de gamla teorierna trots att de visat sig vara ytterst otillförlitliga. Hela trovärdigheten för IPCC hänger på en mycket skör tråd.
Moderaterna största parti bland yngre och medelålders väljare
2013-09-13
Socialdemokraterna har tappt greppet om de yngre väljarna. Moderaterna har istället ökat och passerat S som största parti i åldrarna 18-45 år. Det visar tidningen Dagens Samhälles analys av SCB:s mätningar av partisympatier som presenterades i nummer 28 i år.
Dagens Samhälle har jämfört läget under mellanvalsperioden 2011–2013 med motsvarande period 2007–2009. SCB:s uppgifter om partisympatier i fyra undersökningar under varje period har slagits ihop och granskats. Skillnaderna är påfallande. För fyra år sedan var Socialdemokraterna dubbelt så stora som Moderaterna bland de yngsta. I dag är M större än S. Socialdemokraterna har sitt starkaste stöd bland väljare 75 år eller äldre. Moderaternas starkaste stöd finns i åldersgruppen 35-44 år.
(Klicka på bilden för läsbar storlek)
Analysen visar också en annan intressant sak. Trots att moderaternas opinionsstöd för tillfället ligger lägre än det senaste valresultatet så har vi ändå ett betydligt starkare stöd bland alla åldersgrupper än vi hade under mellanvalsperioden förra mandatperioden. Och för Socialdemokraterna är det tvärtom.
Sittande regering, och då inte minst det största regeringspartiet, får ofta ta stryk både för missnöje bland väljarna rörande olika samhällsproblem och för lågkonjunkturer och andra problem som drabbar ett land. Under mellanvalsperioderna sjunker ofta opinionsstödet. Men när det sedan är dags för val är väljarna ganska rationella och bedömer dels hur sittande regering skött sitt uppdrag och dels vilket regeringsalternativ som känns tryggast för framtiden. Därför är jag optimist inför valet 2014. Vi moderater ligger som sagt trots allt bättre till nu än vi gjorde vid motsvarande tid förra mandatperioden. Och vi minns hur valet sedan gick...det blev det bästa valresultatet i moderaternas historia!
Alliansen har gjort det Socialdemokraterna inte klarade
2013-09-13
I går kom färska siffror från SCB över sysselsättningen (alltså antalet personer i arbete) i Sverige. Det visar sig nu att sysselsättningsgraden är högre idag än när Alliansregeringen tillträdde 2006. Det visar sig också att Alliansen klarat av att uppfylla Socialdemokraternas gamla mål, nämligen att 80% av befolkningen i åldern 20-64 år ska vara i arbete. Detta mål klarade Socialdemokraterna aldrig av att uppfylla, men nu har Alliansen gjort det.
Att detta sker i en tid när hela Europa just går igenom den djupaste ekonomiska krisen i modern tid är givetvis extra imponerande.
"Det är säkerligen så att regeringens politik är en delförklaring, förmodligen en ganska viktig förklaring. Vi har i alla fall inte hittat några andra. Konjunkturen nu är ju inte starkare, snarare kanske tvärtom"//"Den internationella lågkonjunkturen har påverkat, annars hade vi haft en ännu högre sysselsättning" säger konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson i en kommentar till TT.
Internat med riksdagsgruppen
2013-09-13
Under torsdag och fredag denna vecka har den moderata riksdagsgruppen internat. Vi diskuterar förutsättningarna för statsbudgeten som presenteras nästa vecka, men givetvis också kommande valrörelse. Statsministern kommenterade det politiska läget och på högra bilden fördjupar sig finansministern i de senaste prognoserna över sysselsättning, arbetslöshet och tillväxt på ett som vanligt oerhört engagerat sätt. Mer om dessa siffror i nästa blogginlägg.
Skadliga myter om skolan
2013-09-12
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har släppt en rapport med namnet "Myter om skolan hindrar utveckling". I denna rapport krossar man en del myter om den svenska skolan.
1. Klasserna har inte blivit större och lärartätheten har inte minskat. Det finns ingen forskning eller statistik som tyder på att klasserna blivit större, i grundskolan är genomsnittet 24 elever per klass. Och lärartätheten har ökat under hela 2000-talet. I dag är lärartätheten 8,3 lärare per 100 elever, vilket är bland det högsta genomsnittet i EU.
2. Skolan får inte mindre pengar. Kommunerna satsar faktiskt allt mer på skolan, i genomsnitt 40% av sin totala budget. Sverige tillhör de länder i OECD som satsar mest på skolan.
3. Barngrupperna i förskolan har inte blivit större. Enligt Skolverket har gruppernas storlek varit konstant sedan många år tillbaka, trots att antalet inskrivna barn blivit fler. Även personaltätheten i förskolan är i stort sett oförändrad.
Visst varierar både kommunernas satsningar på skolan, klassernas storlek och lärartätheten över landet, och det finns både bra och dåligt skötta kommuner. Men bilden att allt i skolan ständigt blivit sämre är faktiskt inte korrekt. Vi måste kunna utveckla den svenska skolan och ta tag i sådant som inte fungerar utan att svartmåla den svenska skolan och sprida falska bilder.
Nya studiemedelssatsningar underlättar det livslånga lärandet
2013-09-12
I takt med att svenskarna blir allt äldre blir det naturligt att vi arbetar längre än vi gör idag. Men samtidigt upplever många att de inte kommer att orka med sitt nuvarande arbete ens fram till dagens pensionsålder. För att fler ska kunna och vilja arbeta längre än idag måste det bli lättare att byta yrke mitt i livet. Och för att kunna göra det måste det bli lättare att studera som vuxen, inte minst ekonomiskt. Detta är något jag påpekat i flera riksdagsdebatter och i olika debattartiklar, vilket är naturligt eftersom jag är ansvarig i den moderata riksdagsgruppen för både vuxenutbildningsfrågorna och studiemedelsfrågorna. Detta är också frågor som vi diskuterat mycket inom Alliansen i riksdagens utbildningsutskott.
I dag kommer glädjande besked från biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP). Rätten till studiemedel höjs från 54 till 56 år, och tilläggslånen fördubblas för den som går från en vanlig inkomst till studier. Med dessa förändringar får ytterligare 230.000 svenskar chansen att få studiemedel för att vidareutbilda sig eller byta yrke. Totalt innebär förändringarna att studiemedelssystemet kan ge en inkomst på 13.500 kronor per månad för den som mitt i arbetslivet vill börja studera, eller som kanske tvingas göra det för att det arbete man tidigare haft inte längre finns kvar.
Nu vill (S) avveckla kärnkraften - igen!
2013-09-12
Socialdemokraterna byter ständigt fot i kärnkraftsfrågan. Efter att Stefan Löfvén blev partiledare har man under en tid haft en mer positiv grundsyn på kärnkraften, och insett att den behövs för att trygga inte minst den svenska industrins energiförsörjning. Men nu har tydligen Löfvéns sansade linje i frågan fått stå tillbaka för en mer ansvarslös linje. I går meddelade nämligen ekonomiskpolitiske talespersonen Magdalena Andersson (S) att man vill avveckla kärnkraften.
Om Socialdemokraterna stänger våra fullt fungerande, och till stora delar nyrenoverade, kärnkraftverk kommer det sannolikt att bli den största ekonomiska kapitalförstöringen vi sett i modern tid. Vattenfalls förluster på Nuon kommer exempelvis vid en jämförelse att närmast kunna betecknas som felräkningspengar.
En annan effekt av Socialdemokraternas hot att stänga ned kärnkraften är att det hotar säkerheten på sikt. Vem vill utbilda sig till kärnkrafttekniker om kärnkraften ska avvecklas? Och vilka kraftföretag vill investera i ökad säkerhet och bättre driftsäkerhet?
Besök i Nederländernas parlament
2013-09-11
Innan vi lämnade Den Haag gjorde vi ett besök i Nederländernas parlament. Ovan den äldre delen av parlamentsbyggnaden och regeringens residens, och till höger den allra äldsta byggnaden inne på gården som var Nederländernas första parlament.
Vi blev även bjudna på lunch av parlamentets utbildningsutskott, och sedan fick vi också en liten rundvandring i parlamentet. På bilden till vänster sitter jag och äter lunch tillsammans med utbildningsutskottets ordförande, Agnes Wolbert. På bilden till höger besöker vi ett av de äldsta och finaste rummen i parlamentet där man numera främst förhandlar i samband med regeringsbildning efter valen.
Vi gjorde också ett besök i kammaren/plenisalen. Nederländernas parlament är precis som den svenska riksdagen, en blandning av gammalt och nytt. Plenisalen finns i den nybyggda delen av parlamentet.
Självklart ska polisens insatser bekostas med skattemedel
2013-09-11
Jag har aldrig riktigt förstått varför polisinsatser i samband med idrottsevenemang, konserter eller festivaler ska bekostas av arrangörerna, oavsett om evenemangen genomförs av vinstdrivande eller ideella organisationer. I vart fall inte när det numera kan handla om fakturor på miljonbelopp från polisen i vissa fall. Det har varit mycket diskussioner om detta i riksdagen och inte minst inom moderaterna och jag har varit tydlig med min ståndpunkt - polisens verksamhet ska alltid betalas av skattemedel. Arrangörerna ska givetvis bekosta nödvändig bevakning och vakter i samband med evenemangen, men vid behov av polisinsatser ska dessa enligt min uppfattning inte kunna faktureras arrangören. Det blir bara konstiga gränsdragningar - polisen har som uppdrag att bevara ordning i samhället oavsett vilket sammanhang det gäller. Vinstdrivande arrangörer betalar skatt på vinsten och har rätt att förvänta sig polisens hjälp utan extra avgifter.
I kväll meddelade justitieminister Beatrice Ask att avgifterna för polisinsatser avskaffas vid årsskiftet, under förutsättning förståss att riksdagen godkänner förslaget. Fast det vågar jag nog lova att vi kommer att göra. För att kompensera polisen tillförs 20 extra miljoner. Det är en liten summa för staten, men förändringen har stor betydelse för alla arrangörer som nu slipper oroa sig för fakturor från polisen.
Med utbildningsutskottet i Nederländerna
2013-09-10
I går morse ringde väckarklockan 04.40, och några timmar senare flög jag med delar av riksdagens utbildningsutskott för ett par dagars besök i Nederländerna för att träffa skolmyndigheter och skolpolitiker och få en tydligare bild av det holländska utbildningssystemet. Sverige och Nederländerna är ganska lika på många sätt och har en jämförbar samhällsstruktur. Nederländerna kommer samtidigt bra ut i internationella skolrankingar och det är därför intressant att höra hur man arbetar med utbildningsfrågor. I går träffade vi bland annat den nederländska skolinspektionen och idag var vi på besök hos utbildningsdepartementet i Den Haag (ovan) och besökte även en organisation som bland annat arbetar med att tillämpa skolforskning i praktiken och utveckla lärare och pedagogik.
Vi gjorde också ett besök på det tekniska universitetet i Delft, ett av Europas mest välmeriterade tekniska universitet som bland annat har ett nära samarbete med både Calmers och KTH.
I morgon blir det möten med andra skolforskare, lunchmöte med nederländska parlamentariker som arbetar i det nederländska utbildningsutskottet, samt ett möte med en samarbetsorganisation för nederländska universitet innan vi åker tillbaka till Sverige igen från ett mycket regnigt Nederländerna.
Lite sammanfattning och slutsatser från besöket kommer i senare blogginlägg.
Grattis Norge!
2013-09-09
Allt tyder i kväll på att valresultatet i Norge är klart - Moderaternas
systerparti Höyre är den stora valvinnaren och Arbeiderpartiet (Socialdemokraterna) går
kraftigt tillbaka.
Det blir nu Höyres partiledare Erna Solberg som blir Norges nya statsminister
och som får uppdraget att bilda ny regering. Det är första gången på över 20 år
som Höyre får statsministerposten i Norge!
Grattis Norge och grattis Höyre!
Duktig vovve!
2013-09-08
Vår yngsta hund, Nema, tre år gammal, går från klarhet till klarhet. I dag tog hon för sjätte gången i sommar en "pinne" i agility och/eller hopp, och denna gång på hemmaplan i Bollebygds Brukshundsklubbs egen tävling. Vår dotter Anna som har tränat henne är minst sagt stolt över sin hund! Fortsätter det så här blir det snart uppflyttning till klass två.
Det roligaste med agility är att se hur lyckliga hundarna är när de tävlar. Det är det absolut roligaste de vet. En kul sport både för människor och hundar. Och så här fin rosett får man när man gör ett felfritt lopp och får en placering bland de främsta!
Agility är för övrigt en allt större sport som inte minst engagerar många unga tjejer, men även hundägare i andra åldrar. Och man kan delta oavsett om man har en hund med stamtavla, eller som vi, en blandrashund. Alla är välkomna och tävlar på samma villkor!
Möte med Sjuhäradsmoderaternas förbundsstyrelse
2013-09-07
I går och idag träffas förbundsstyrelsen för moderaterna i Södra Älvsborg hemma hos förbundsordföranden Margareta Lövgren i Tostared. Mycket diskussioner om det politiska läget, planering av valrörelsen och intern utbildning av alla nya moderata medlemmar som vill arbeta politiskt närsta mandatperiod så de blir goda representanter för partiet och känner sig välkomna till oss.
Från riksdagen deltog jag och min riksdagskollega Ulrik Nilsson, och vi gick igenom en del av de stora politiska frågorna som arbetsmarknad, företagande, integration, skatter, pensioner och utbildning. Centrala frågor som jag personligen tror kommer att avgöra det kommande riksdagsvalet.
I går kväll lagade vi tillsammans en riktig festmåltid hemma i Margaretas kök. Blev kanongott! Här några bilder från middagen.
Mer pengar och större andel av BNP går till välfärden idag än 2006!
2013-09-06
Folkpartiets ekonomiskpolitiske talseperson Carl B Hamilton har ett nyhetsbrev som jag brukar läsa med intresse. I dag skriver han tänkvärda saker om välfärden:
"Magdalena Andersson, S, hävdar att sänkt skatt leder till sämre sjukvård och skola . Det stämmer inte, varken i teorin eller i alliansens politik.
Hur mycket resurser som finns beror inte främst på skattenivåerna, utan på om vi har tillväxt i skattebaserna, det vill säga hur snabbt den svenska ekonomin växer. De totala skatteintäkterna har sålunda ökat med cirka 150 miljarder sedan regeringen tillträdde år 2006. Men höjda skatter - S favoritpolitik! - minskar dessvärre ofta tillväxten och skadar skattebaserna.
Sverige har under de senaste åren haft den högsta tillväxten av alla jämförbara EU-länder. Bra för skatteintäkterna! Och vi har fortsatt en stor offentlig sektor: de offentliga utgifterna för sjukvård, utbildning och äldreomsorg har ökat med cirka 190 miljarder kr sedan 2006. De har även ökat som andel av BNP, från 26 till 27 procent. Även antalet anställda i välfärden har ökat. Utgifterna för skola, vård och omsorg är i dag 130 miljarder högre än 2005, och ligger på samma andel av BNP som då."
Med andra ord - Alliansen har ökat resurserna till välfärden, både i kronor och i andel av BNP sedan vi tog över makten 2006. Och antalet anställda har ökat.
Jag har den senaste tiden också påpekat att den svenska välfärden håller hög kvalitet och återfinns i den absoluta toppen i olika oberoende utländska granskningar. Exempelvis ligger vi på första plats i det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.
Viktigare än utländska granskningar är kanske ändå att fråga svenska folket själva vad de tycker? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) har svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten.
Samtidigt måste man vara ödmjuk. Allt fungerar inte i vårt välfärdssamhälle. Det finns massor av saker som kan bli bättre. Och hur bra välfärden än är totalt sett kommer det alltid att göras felaktiga pioriteringar i enskilda ärenden, och finnas människor som upplever att de blivit felaktigt behandlade eller inte fått den hjälp som de har rätt att förvänta sig. Välfärden består ju av människor som ska ta olika slags beslut och avväga vilken vård, hjälp eller stöd som andra människor behöver. Självklart kommer man ibland att ta felaktiga beslut. Det politiken kan göra är att försöka skapa rättssäkerhet och valfrihet i välfärdssystemen och öka medborgarnas möjlighet till inflytande över sin egen vardag. Vi måste också ständigt utveckla välfärden och lyssna på människors upplevelser, både de som arbetar i välfärden och de som nyttjar den. Detta arbete kommer aldrig att ta slut. Men denna insikt kan man ha utan utan att svartmåla på det sätt som den politiska oppositionen gör. Man kan faktiskt sänka skatter utan att skära ned på välfärden, det har Alliansen bevisat!
Dags att forma Markmoderaternas lag för nästa mandatperiod
2013-09-05
Dags så att ta ett stort kliv från det amerikanska presidentbesöket till mer vardagsnära politiska frågor.
Vi senaste årsmötet för Markmoderaterna fick jag fortsatt förtroende att vara ledamot och vice ordförande för valberedningen för att forma det moderata laget i Marks kommunpolitik efter nästa val. I detta uppdrag ingår att skapa en bra mix av politisk erfarenhet och nya friska moderata krafter. I takt med att partiet växer, inte minst i Mark, behövs dessutom hela tiden ett tillflöde av nya moderata krafter. Vi har därför denna annons i Markbladet den här veckan. Är du kanske själv intresserad? Hör av dig till mig eller mina kolleger så berättar vi mer!
President Obama på audiens hos kungen
2013-09-05
Innan USA:s president lämnade Sverige var han i förmiddags på audiens hos kungen på slottet.
Fotot har jag citerat från Hovets hemsida, där man kan läsa mer om Obamas möte med kungen och drottningen.
Nordens ledare samlade för middag med Obama
2013-09-04
Inför kvällens middag med USA:s president hade statsminister Reinfeldt bjudit in stats- och regeringscherna från de övriga nordiska länderna. På bilden nedan Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt, Finlands president Sauli Niinistö, Barack Obama, Fredrik Reinfeldt, Norges statsminister Jens Stoltenberg och islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson. Man gjorde också ett gemensamt uttalande.
Foto: Martina Huber, Regeringskansliet
Pressträffen med Barack Obama och Fredrik Reinfeldt
2013-09-04
Barack Obama och Fredrik Reinfeldt i Rosenbad
2013-09-04
Foton: Officiella bilder från Regeringskansliets hemsida
Twitterhälsning från Carl Bildt: USA:s president har landat
2013-09-04
Alliansen överträffar sitt vallöfte till pensionärerna
2013-09-03
Alliansregeringen presenterade i går ett förslag till skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor. Det är femte gången som Alliansregeringen sänker pensionärernas skatt och tredje gången denna mandatperiod (vi sänkte även 2011 och 2013). Inklusive gårdagens förslag blir de sammanlagda skattesänkningarna för pensionärerna under denna mandatperiod större än vad Alliansen lovade pensionärerna i sitt valmanifest före valet 2010. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och en tydlig arbetslinje kan Alliansen överträffa sina löften.
Förslaget om den nya skattelättnaden ger alla pensionärer över 65 år minst 100 kronor mer i månaden från och med 2014. Jag har full förståelse för att det isolerat kan uppfattas som en blygsam skattesänkning. Men sammantaget ger de fem skattesänkningarna en hel del: Jämfört med 2006 när Alliansregeringen tillträdde kommer 99 procent av alla pensionärer över 65 år i och med dagens förslag att ha fått en sammanlagd skattesänkning på cirka 500 kronor eller mer i månaden. För 75 procent blir det 700 kronor eller mer kvar varje månad.
Jämfört med 2006, alltså innan Alliansregeringen tillträdde, kommer en garantipensionär efter skattesänkningen få 1 900 kr mer i disponibel månadsinkomst inklusive uppräkningen av pensionen och den sänkta skatten. En genomsnittlig pensionär kommer att ha cirka 2 100 kronor mer per månad att röra sig med. Detta gäller alltså 2014, trots att inkomstpensionerna justeras ned på grund av "bromsen". De senaste två åren har pensionerna för övrigt ökat betydligt mer än inflationen, +3,5% 2012 och +4,1% 2013. Så även när det gäller pensionens utveckling måste man titta på utvecklingen över längre tid.
Sett över de senaste sju åren kommer skattelättnaderna för pensionärerna att uppgå till drygt 16 miljarder kronor. Det är de största riktade skattelättnaderna till pensionärer som genomförts i Sverige i modern tid. Utöver detta har bostadstillägget för pensionärer höjts vid upprepade tillfällen. Alliansen har också tillfört 31 miljarder exra till välfärden under sin regeringstid, exempelvis till sjukvården och äldreomsorgen. Detta är minst lika viktigt för en åldrande befolkning.
Skattesänkningen för pensionärerna denna mandatperiod (sedan 2010) blir med dagens förslag betydligt större än ökningen av jobbskatteavdraget under samma period. Det innebär att skillnaden mellan löntagarnas och pensionärernas skatt minskar under mandatperioden, vilket också var ett av Alliansens vallöften 2010.
Vill (S) att studenterna ska arbeta mindre eller arbeta mer?
2013-09-02
För ett tag sedan gjorde Socialdemokraterna ett utspel om att de ville att Sverige skulle införa ett treterminssystem i högskola och universitet, bland annat för att studenterna skulle få studiemedel hela tiden och därmed slippa arbeta extra under terminerna och på loven.
I dag går Socialdemokraterna ut och föreslår att man inrättar särskilda kompetensförmedlare på de större högskolorna för att kunna förmedla kontakter så att fler studenter ska kunna arbeta parallellt med studierna vilket man menar skulle stärka kopplingen mellan studier och arbete.
Ibland undrar jag var logiken finns i socialdemokratiska förslag.
Allt fler följare även på twitter
2013-09-01
Antalet besökare på bloggen ökar hela tiden, men även antalet följare på twitter ökar allt snabbare. I dag passerade antalet följare 700. Följ mig du också! @Ericson_ubbhult är adressen! Du kan annars klicka på twitter-ikonen ovan så länkas du direkt till min sida.
På twitter deltar jag i diskussioner om olika politiska frågor, men tipsar också om saker jag skriver på bloggen. Bloggen kommer alltid att vara basen för min politiska kommunikation med väljare och media.
Så här beskrevs framtiden för Stockholm - om bara 40 år - när klimathysterin var som värst. Bilden kommer från en artikel i 
Varje dag när jag går från min övernattningslägenhet uppe på Östermalm ned till Riksdagen passerar jag två stora kajer i Stockholm, Nybrokajen och Strömkajen. Dessa kajer är kanske bästa beviset på att hoten om att Stockholm ska dränkas inom 40 år känns en smula orealistiskt.
Nu har även renoveringen av Strömkajen vid Kungsträdgården startat. Sedan Strömkajen byggdes på 1860-talet har kajen till följd av landhöjningen höjts ungefär en halv meter i förhållande till vattenytan, vilket medfört att kajens trägrund börjat ruttna med sättningar i kajen som följd. Nivåskillnaden mellan båtar och kaj har också blivit så stor att det vid lågvatten varit svårt att stiga av och på båtarna. Även här blir lösningen trappor ned till vattnet för att minska nivåskillnaden. Källa: Stockholms Hamnar, 
I sin regeringsförklaring tillkännagav statsministern att Gunilla Carlsson lämnar posten som biståndsminister, en post hon haft ända sedan Alliansen bildade regering 2007. Den uppstramning och effektivisering av svenskt bistånd som hon åstadkommit har varit mycket välkommen. Hon ersätts nu av tidigare arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (th på bilden), som i sin tur ersätts av Arbetsmarknadsutskottets ordförande Elisabeth Svantesson (tv på bilden). Jag känner ju både den avgående och tillträdande arbetsmarknadsministern väl, vi arbetade tillsammans i arbetsmarknadsutskottet förra mandatperioden. Jag tror Elisabeth Svantesson blir en alldeles utmärkt arbetsmarknadsminister.
Allt tyder i kväll på att valresultatet i Norge är klart - Moderaternas
systerparti
Vår yngsta hund, Nema, tre år gammal, går från klarhet till klarhet. I dag tog hon för sjätte gången i sommar en "pinne" i agility och/eller hopp, och denna gång på hemmaplan i Bollebygds Brukshundsklubbs egen tävling. Vår dotter Anna som har tränat henne är minst sagt stolt över sin hund! Fortsätter det så här blir det snart uppflyttning till klass två.
I går och idag träffas förbundsstyrelsen för moderaterna i Södra Älvsborg hemma hos förbundsordföranden Margareta Lövgren i Tostared. Mycket diskussioner om det politiska läget, planering av valrörelsen och intern utbildning av alla nya moderata medlemmar som vill arbeta politiskt närsta mandatperiod så de blir goda representanter för partiet och känner sig välkomna till oss.
För ett tag sedan gjorde Socialdemokraterna ett utspel om att de ville att Sverige skulle införa ett treterminssystem i högskola och universitet, bland annat för att studenterna skulle få studiemedel hela tiden och därmed slippa arbeta extra under terminerna och på loven.
