Vart tog barnen vägen i debatten om surrogatmödraskap?
2013-02-28
I dag har frågan om surrogatmödraskap blossat upp igen, alltså frågan om man ska kunna anlita en kvinna som bär och föder någon annans barn. Det är Statens medicinsk-etiska råd som i en utredning föreslår att surrogatmödraskap av så kallad altruistiska skäl ska tillåtas, det vill säga när kvinnan gör det av fri vilja utan att några pengar blandas in. Ett krav för att metoden ska godkännas är att det finns en nära relation mellan de blivande föräldrarna och surrogatmodern.
Jag är minst sagt tveksam till förslaget, även om det innehåller en viss avgränsning. Fast hur man ska kunna kolla att inga pengar är inblandade förstår jag inte, tvärtom är det väl uppenbart att utsatta kvinnor kan frestas att ställa upp mot frikostig betalning även om det inte syns utåt. Så här skrev jag i ett blogginlägg den 15/3 förra året, och jag har inte bytt åsikt idag:
"Betydligt värre är då den senaste veckans debatterade förslag om att utreda frågan om surrogatmödraskap. Här finns en mycket bred riksdagsmajoritet för att låta utreda frågan om en kvinna ska få bära och föda någon annans barn. För egen del är jag definitivt emot detta. Risken är uppenbar att det leder till att utsatta kvinnor utnyttjas och får betalt för att föda andras barn. Och hur är det med barnperspektivet? Hur kommer ett barn att uppfatta att en okänd mamma har fött det? I dag kan man för övrigt dömas till kännbara straff för att köpa en halvtimmes sex av en kvinna. Men möjligheten att köpa rätten till en nio månader lång graviditet och påföljande förlossning av en kvinna ska plötsligt utredas. Var finns logiken? Jag delar definitivt den kritik som framförs i frågan av den synnerligen oheliga alliansen av Kristdemokraterna och Vänsterpartiet (!) mot att ens låta utreda saken. Vi vet att alla sådana utredningar bara har ett syfte - att komma med förslag i frågan. Sådana förslag vill i vart fall inte jag se."
Jag kan bara upprepa att utredningar oftast syftar till att genomföra något, de är sällan "förutsättningslösa". Och utöver de problem jag pekade på i blogginlägget så finns det fler frågetecken. Vad händer om surrogatmamman ångrar sig efter att ha burit någon annans barn i nio månader? Hon vill kanske behålla barnet själv. Ska hon få det då? Och vad händer om den som anlitat surrogatmamman ångrar sig och inte längre vill ha barnet när det är fött? Var tog barnet vägen i diskussionen? Om regeringen lägger fram ett förslag om surrogatmödraskap lär jag knappast vara den ende kritiske moderaten som får stora problem att stödja förslaget vid omröstningen i riksdagen.
Moderaterna vill vässa skolpolitiken ytterligare
2013-02-28
I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning där jag berör fyra olika saker rörande den svenska skolan.
För det första att jag tycker det är bra att Socialdemokraterna äntligen pratar om skolan, men att de inte bara kan ställa upp tomma löften utan faktiskt måste sätta av pengar till det i sin budget också, vilket de inte gjort så här långt.
För det andra att Alliansen tagit stora steg de senaste åren för att förbättra resultaten i svensk skola. Det är faktiskt de största och mest genomgripande förändringarna i modern tid.
För det tredje att moderaternas skolarbetsgrupp nu lägger ytterligare förslag för att vässa skolpolitiken ytterligare för att förbättra resultaten i svensk skola.
Och för det fjärde - kanske det allra viktigaste i dagens skoldebatt. Det ständiga klagandet och kritiken mot svensk skola är väldigt onyanserad. Så här avslutar jag min artikel:
Den svenska skolan har stora utmaningar, men jag vänder mig samtidigt mot det ständiga smutskastningen av svensk skola, både från s-politiker och media. Den svenska skolan är betydligt bättre än sitt rykte och många elever får en bra utbildning av mycket engagerade lärare. När det gäller kunskaper i engelska ligger exempelvis svenska elever i topp, och när det gäller naturvetenskap ser vi nu förbättringar i de lägre årskurserna i internationella jämförelser. Svenska elevers dokumenterade goda förmåga till samarbete och självständigt tänkande mäts inte i några internationella undersökningar, men hade man gjort det hade Sverige sannolikt legat i topp.
Med detta sagt – Moderaternas förslag till ytterligare förbättringar kan göra svensk skola ännu bättre. Moderaterna har valt att lägga fokus på resultatutveckling, likvärdighet, öka lärarnas status och kompetens, kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad samt skolan som en modern arbetsplats. På det viset hoppas vi skapa en skola i världsklass.
Ubbhults nya kapell börjar ta form
2013-02-28
De senaste veckorna har bygget av det nya kapellet avancerat. Exteriören blir ganska lik det gamla, men interiören
blir av mer modernt slag.
Min och några allianskollegers kommentarer till mötet i Maramö
2013-02-27
Från artikeln i Borås Tidning idag.
Symbolvärdet i Alliansmötet i Maramö stör oppositionen
2013-02-27
Ett par bilder till från Alliansmötet i Maramö. Vänstra bilden kommer från Centerpartiets hemsida. Högra bilden är ett utsnitt ur en stor nyhetsartikel i Värnamo Tidning från en bild på Centerpartiets facebooksida.
Bilden till vänster lade Annie Lööf ut på sitt twitterkonto. Nedre bilden tog Göran Hägglund själv på det samlade pressuppbådet i Annie Lööfs lada.
Det är slående hur irriterade oppositionspartierna är över mediauppmärksamheten som Alliansledarna fick. Den enighet, energi och vilja som Alliansledarna utstrålade över att fortsätta samverka ytterligare en mandatperiod svider förståss hos den kraftigt splittrade oppositionen. Både vänsterpartister och socialdemokrater raljerade över korvgrillningen i Maramö. Men deras problem är ju i grunden att de surar för att de får grilla ensamma var och en för sig. De har ju inga vänner att grilla tillsammans med. Och det är nog ärligt talat inte mycket att bygga ett regeringsalternativ på.
Avundsjukan från oppositionen är tydlig över att de fyra Alliansledarna har trevligt tillsammans och kan arbeta ihop. Fast för mig är det ingen nyhet, jag ser det på nära håll, både bland partiledare, ministrar och Alliansens riksdagsledamöter. Oftast har vi en bra stämning och även om vi inte alltid är överens om allt så löser vi ut problemen och enas kring en linje. Det har vi gjort under mer än sex år nu. Detta är något oppositionen inte klarar av, de är i princip bara överens om att de inte gillar Alliansen. Borås Tidning beskriver saken träffande på ledarplats idag; Maramömötet visar att Alliansen har sitt fokus på medborgarna medan oppositionen har hela sitt fokus riktat mot Alliansen. Det är inte mycket att bygga en regeringspolitik på. Sanningen är ju att oppositionen både saknar politik och regeringsalternativ, samtidigt som Alliansen nu tar ett steg framåt för att vässa sitt alternativ.
Över 400 följare på twitter
2013-02-26
I kväll passerade antalet twitterföljare 400 stycken. Följ mig du också, du hittar mig på @Ericson_ubbhult!
Mycket (s)nack och lite verkstad
2013-02-26
Lägger ut denna debattreplik som jag hade i Enköpings-Posten i går som en påminnelse om vad den politiska debatten egentligen handlar om.
Fyra partiledare samlade i Annie Lööfs TV-soffa
2013-02-25
Annie Lööf lade just ut denna bild på Twitter/Instagram från mötet i Maramö, med
Alliansens partiledare samlade i Annie Lööfs TV-soffa. Ser trevligt ut!
Alliansen inleder valrörelsen 2014 med ett gemensamt konvent
2013-02-25
Alliansens partiledare meddelade idag att Alliansen kommer att hålla ett gemensamt konvent i juni 2014, efter EU-valet. Allt för att samla ihop Alliansens politiker och sympatisörer och inspirera dem för den viktiga uppgiften att vinna det tredje raka valet för Alliansen. Konventet ska markera en start på valrörelsen och kommer att ha fokus på den politik Alliansen vill föra under mandatperioden 2014-2018.
Jag tycker detta är en utmärkt idé. Valrörelsen till riksdagen 2014 kommer att bli lite märklig eftersom en enad Allians sannolikt kommer att stå mot fyra enskilda oppositionspartier som var och en driver en egen valrörelse utan någon större samordning - i vart fall om man ska tro beskeden från oppositionens partiledare. Frågan är väl om man ens kommer att kunna presentera några gemensamma förslag i stora viktiga frågor överhuvudtaget eftersom man har mycket stora åsiktsskillnader om det mesta. Det enda man är överens om är ju att man inte gillar Alliansens politik. Men det budskapet lär knappast räcka för att få väljarnas förtroende. Väljarna vill veta hur regeringsalternativet ser ut. Vem vill Stefan Löfvén och Socialdemokraterna regera tillsammans med? Och vad blir i så fall politiken?
Som kontrast till denna spretiga opposition blir en enad Allians som markerar sin vilja att samarbeta ytterligare fyra år en tydlig signal till väljarna om vilket regeringsalternativ som är mest realistiskt.
Ökat förtroende för Alliansens partiledare - minskat för oppositionen
2013-02-25
Inför Alliansledarnas möte i Maramö känns det bra att kunna redovisa den senaste mätningen från Ipsos rörande svenska folkets förtroende för partiledarna. Tre av Alliansens fyra partiledare får ökat förtroende, och en får oförändrat. För oppositionen minskar förtroendet för alla fyra. Så här ser siffrorna ut (resultatet i förra mätningen i oktober 2012 inom parentes). Andelen av de tillfrågade som har stort eller mycket stort förtroende för respektive partiledare:
I kväll hade rapport ett inslag där man berättade om regeringens stora stasning som ska ge ett antal särskilt skickliga lärare ett rejält lönelyft på mellan 5.000 och 10.000 kronor i månaden. Det blir följden av att två nya karriärsteg införs, förstelärare och lektorer.
Totalt är det 4.400 lärare som genom de nya tjänsterna kan få löneförhöjningen i höst. Regeringen har beslutat att landets kommuner ska erbjudas möjligheten att inrätta dessa karriärtjänster, och beslutar hur många lärare i varje kommun som kan omfattas av satsningen. Målet är naturligtvis att göra läraryrket mer attraktivt.
Under avdelningen kuriosa vill jag peka på en trevlig poäng med dagens Rapportinslag. Titta på stolen bakom skolministern....om man tittar noga ser man att där hänger en fin gulsvart halsduk, en äkta Elfsborgshalsduk! Som initiativtagare till Riksdagsguliganerna är jag givetvis nöjd med att ministern har halsduken framme i sitt statsrådsrum. Det gör mig dubbelt nöjd med inslaget i Rapport.
Gästtalare på MUF:s distriktsstämma i Borås
2013-02-23
Trevligt besök på MUF:s distriktsstämma i Borås. Pratade utbildning
och arbetsmarknad och om moderaternas förslag till ny skolpolitik.
Härligt engagemang och massor av frågor och synpunkter!
Försäkringskassan upptäckte bidragsfusk för en miljard förra året
2013-02-23
Jag läser på SVT:s TextTV att Försäkringskassan i en ny rapport redovisar hur kampen mot bidragsfusk lyckades förra året. Jag hittar tyvärr inte rapporten på Försäkringskassans hemsida, så det finns säkert anledning att återkomma i ämnet när jag läst rapporten i sin helhet. Men totalt upptäckte man enligt SVT felutbetalningar och förhindrade framtida utbetalningar för sammanlagt drygt en miljard kronor under 2012.
Den ersättningsform där det kanske förekommit allra mest diskussioner i media om fusk och bedrägerier är nog utbetalning av assistansersättning. Där krävde försäkringskassan tillbaka drygt 103 miljoner kronor under 2012, nära 30 miljoner kronor mer än 2011. Fler ärenden togs också till domstol jämfört med året före. Personligen tycker jag denna form av bedrägerier är något av det mest motbjudande som finns. Att parasitera på de ersättningar som ska gå till de allra mest utsatta i vårt samhälle är riktigt lågt.
Min slutsats är att den bidragsbrottslag som Alliansregeringen infört behövs, givetvis för att kunna agera i enskilda ärenden, men framförallt i preventivt syfte. Det är lika viktigt att ta krafttag mot bidragsbrott som mot skattebrott, det är samma skattepengar vi talar om. Om vi har en lagstiftning mot skattebrott är det väl ytterst logiskt att även ha en lag mot bidragsbrott? Men trots detta hörs röster från oppositionen att riva upp bidragsbrottslagen. Konstigt tycker jag.
(V): föräldrars omsorg om egna barn är "oseriös verksamhet"
2013-02-22
I går kväll hade vi i utbildningsutskottet riksdagsdebatt om förskolan. Vänsterpartiet representerades av sin talesperson Rossana Dinamarca, som ju också sitter i partistyrelsen. I en replik ifrågasatte hon som väntat vårdnadsbidraget, men med argument som nästan fick mig att ramla ur stolen. Så här sa hon (citat från riksdagens officiella protokoll):
"En annan sak som nämndes som jag vill ta upp är valfriheten. Man behöver inte sätta sina barn i förskola vare sig när de är ett år eller två år. Vi vill gärna utöka rätten till förskola och göra den till allmän från ett års ålder. Det är fel att man använder skattemedel till pedagogisk omsorg där man inte ställer krav på läroplan eller utbildad personal. Varför ska skattemedel gå till oseriös verksamhet som man inte ställer några som helst krav på? Om föräldrar vill vara hemma med sina barn är det fine. Men varför ska vi ta pengar från förskola och urholka förskolan för att stödja en reform som dessutom innebär att det framför allt är kvinnorna som stannar hemma?
Rossana Dinamarca säger alltså rent ut att de föräldrar som väljer att vara hemma med sina barn i stället för att lämna barnen till förskolan ägnar sig åt "en oseriös verksamhet"! Uttalandet är häpnadsväckande, till och med för att komma från en vänsterpartist. Ett tydligare underkännande av föräldrarnas viktiga betydelse för sina barn är svårt att tänka sig, Vänsterpartiet föraktar uppenbarligen de föräldrar som väljer bort förskolan för sina små barn. Det är ingen vild gissning att valfriheten för svenska familjer skulle drabbas av ett dråpslag med en regering där Vänsterpartiet har inflytande.
Vad vill oppositionen med Vattenfall?
2013-02-21
Diskussionen om Vattenfalls nedskrivningar av olika investeringar de senaste åren (se föregående blogginlägg) väcker fler frågor. De flesta politiska partier är ju numera överens om att Vattenfall bör finns i samhällets ägo, främst på grund av det stora ägandet av svensk vattenkraft och kärnkraft, men också som aktör i energiomställningen. Vattenfall är dessutom mycket lönsamt och ger mycket stora utdelningar till den svenska statskassan.
Samtidigt kan man fråga sig varför det var så viktigt att Vattenfall skulle växa sig allt större genom förvärv av utländska bolag? Denna tillväxtstrategi drogs igång med stor kraft under Göran Perssons s-regering, när Vattenfall gjorde enorma investeringar i framförallt tysk kolkraft och kärnkraft. När Alliansen tog över regeringsmakten var vi många som ifrågasatte varför ett svenskt i grunden miljövänligt energiföretag skulle driva tyska kolkraftverk. Jag var en av de riksdagsledamöter som redan 2008 föreslog att Vattenfall skulle få direktiv att i vart fall sälja kolkraften och satsa pengarna på mindre miljöskadlig energi i Sverige i stället.
Efter Alliansens regeringstillträde beslutade Vattenfall att investera mer i miljövänlig energi, och det innebar bland annat köp av Nuon och investering i vindkraftparker till lands och till havs. Detta ska givetvis ses i ljuset av den då ganska högljudda klimatdebatten. Inte minst från oppositionen hördes ofta rop på att Vattenfall skulle "gå före" och investera i nya energislag. I efterhand kan vi konstatera att en del av dessa investeringar tyvärr varit ekonomiskt olönsamma, även om Vattenfall fortfarande är ett mycket lönsamt företag.
Miljöpartiet reagerar nu starkt på att statliga Vattenfall uppger att de är beredda att satsa på ny kärnkraft i Sverige. Vattenfalls vd Öystein Löseth säger i Ekots lördagsintervju att det blir svårt för Sverige att klara energiförsörjningen enbart på vattenkraft och vindkraft. Lise Nordin, Miljöpartiets energipolitiske talesperson, kommenterar: ”Vattenfalls pengar som statligt energibolag borde läggas på att bygga förnybar energi istället för att lägga flera miljarder på att utreda ny kärnkraft. Vi ser ju utvecklingen i Europa att kärnkraften fasas ut och att det istället är den förnybara energin som är det enda hållbara. Både för miljön och för affärerna”.
Vad vill egentligen oppositionen med Vattenfall? Vill man att vinstmaximering ska vara det avgörande kan man inte samtidigt kräva äventyrliga satsningar på ny olönsamma energislag. Och om man tycker satsningar på nya energislag är det viktigaste kan man inte gärna kritisera att Vattenfall tvingas till nedskrivningar av olönsamma satsningar.
Jag känner en stor oro för att en rödgrön regering med stort inflytande från Miljöpartiet skulle tvinga Vattenfall till nya olönsamma investeringar i osäkra och ekonomiskt äventyrliga energikällor under åberopande av "klimathotet". Det skulle riskera ännu större nedskrivningsbehov i framtiden.
Dags för (S) att skruva ned tonläget lite rörande Vattenfall?
2013-02-20
Socialdemokraterna driver just nu i en politisk kampanj för att skada Alliansen, där man påstår att "Vattenfall förlorat 97 miljarder genom köpet av det nederländska energibolaget Nuon 2009" och att "det är statens sämsta affär någonsin". Det finns anledning att ställa frågan hur (S) kommit fram till denna summa. Aftonbladets Eva Franschell förstärker i ledaren den 19/2 med att konstatera att "varenda svensk har förlorat 10.000 kronor". Siffrorna är helt gripna ur luften och har inget med verkligheten att göra.
För det första kostade hela köpet av Nuon enligt vad jag kan få fram i årsredovisningarna inte 97 miljarder utan runt 89 miljarder. Bolaget finns dessutom kvar i Vattenfalls ägo. Hur man då kan påstå att affären medfört en förlust på 97 miljarder är för mig en gåta. Det enda jag kan finna är att det har skett en nedskrivning av värdet på Nuon med 15,1 miljarder sedan 2009. Denna summa kan man beteckna som en förlust. Men det avgörande för om affären var bra eller dålig på längre sikt är naturligtvis hur värdet på Nuon utvecklas i framtiden. Nedskrivningen kan hämtas tillbaka genom framtida vinster.
För det andra är det tyvärr en del av affärslivet att man ibland gör dåliga affärer i ett bolag - privat eller statligt. Totalt sett är Vattenfall ett mycket lönsamt företag som ökat sin utdelning till staten från ca 20 miljarder år 2001-2006 till ca 40 miljarder 2007-2012. Dåliga förvärv sker däremot då och då. När det gäller köpet av Nuon citerar Svenska Dagbladet idag en kreditanalytiker på Standard & Poor´s som säger att alla bolag som investerade i energisektorn i Europa under den aktuella tiden har gjort dåliga affärer. Det var alltså inget unikt för Vattenfall att energimarknaden inte utvecklades som man hade förväntat.
För det tredje finns det anledning att titta lite närmare på de affärer Vattenfall gjorde under Socialdemokraternas regeringstid. Totalt har Vattenfall satsat ungefär 200 miljarder på företagsköp utanför Sverige. Den stora expansionen inleddes under Göran Perssons s-regering. Nuon som är den stora investeringen under Alliansregeringen, står för mindre än hälften av denna totala investeringssumman. Resten har bland annat gått till köp av kärnkraftverk och kolkraftverk i Tyskland, investeringar som medfört mycket stora nedskrivningsbehov.
Jag tittade lite i Vattenfalls årsredovisningar sedan 2007 och fick fram följande intressanta uppgifter om nedskrivningar sedan 2007. Det är mycket material och inte helt lätt att bena ut exakt på kronan vad nedskrivningarna avser, så det kan finnas avrundningsfel i siffrorna. Men jag kommer fram till samma totalbelopp som både Dagens Industri och Svenska Dagbladet kommit fram till, så det verkar väl som om jag hamnat ganska rätt. Jag känner mig också ganska säker på när inköpen av respektive tillgång har skett:
År och total nedskrivning:
2012, Nuon 8,6 mdr (köp under alliansstyre)
2011, Tysk kärnkraft 9,3 mdr (köpt under s-styre)
2010, Nuon 5,4 mdr (köp under alliansstyre) och Tyskt nätbolag 5,1 mdr (köp under s-styre)
2009 Danskt värmekraftföretag 4,1 mdr (köp under s-styre), Nuon 1,1 mdr (köp under alliansstyre), samt negativ resultateffekt stillestånd tysk kärnkraft 5,5 mdr (köp under s-styre)
2008 Diverse mindre nedskrivningar, totalt 0,4 mdr (hänförligt till köp under s-styre)
2007 Inga nedskrivningar
Totalt sedan 2007, nedskrivningar med 34 miljarder. Därav:
Köp under alliansstyre nedskrivet med 15,1 mdr.
Köp under s-styre nedskrivet med 18,9 mdr samt förlust i tysk kärnkraft köpt under s-styre 5,5 mdr.
Under förutsättning att mina siffror är korrekta (vilket jag tror att de är) har alltså Vattenfalls affärer under tidigare s-regeringar medfört nedskrivningar och förluster på 24,4 miljarder. Vattenfalls affärer under Alliansregeringen har medfört nedskrivningar med 15,1 miljarder.
Märklig debatt om genusfrågor i forskningen
2013-02-20
Att resurserna för forskning bör kunna komma alla duktiga forskare till del, oavsett ålder och kön, är en självklarhet. Men ibland går genusdebatten till överdrift. Dagens forskningsdebatt innehöll sådana inslag.
Tomas Strand (S) påpekade indignerat att ordet "genus" förekom hela 80 gånger (!) i Socialdemokraternas forskningsproposition 2004. I Alliansens första forskningsproposition förekom mordet genus bara 7 gånger enligt Strand, och i dagens forskningsproposition förekommer inte ordet genus alls, vilket han menade visade hur Alliansen såg på jämställdhet...
Suck! Att värdera regeringens jämställdhetsambitioner i forskarvärlden efter hur många gånger man upprepar ordet genus är ett ganska pinsamt lågvattenmärke. Viktigare borde vara hur verkligheten ser ut. Faktum är att i dag finns mycket fler kvinnor som disputerar än hur det såg ut när Alliansen tog över, och de senaste tio åren har antalet kvinnliga professorer tredubblats. Den kvinnliga dominansen bland de högskolestuderande kommer rimligen på sikt att leda till ännu fler kvinnliga forskare och professorer. Vi har idag också en majoritet kvinnliga rektorer på våra universitet och högskolor.
Denna verklighet är rimligen viktigare än hur många gånger man upprepar ordet genus. Verkligheten väger trots allt tyngre än plakatpolitiken.
Riksdagsdebatt om unikt stark svensk forskningssatsning
2013-02-20
I dag har Utbildningsutskottet debatterat den stora forskningspropositionen. En enad Allians höll mycket starka och framtidsinriktade anföranden där även utbildningsminister Jan Björklund (fotot) deltog.
Mot oss stod en ganska splittrad opposition som mest ägnade sig åt att gnälla i ett väldigt uppskruvat tonläge. Mer om detta i nästa blogginlägg.
Faktum är att Alliansen satsade rekordmycket på forskning redan i den första forskningspropositionen förra mandat- perioden, hela 5 miljarder mer än tidigare. Och nu ökar vi på med 4 miljarder till. Sammanlagt alltså hela nio miljarder mer till forskning, en ökning med hela 30% mot hur det såg ut under s-regeringen. Och våra satsningar gör vi mitt i en djup finansiell kris och lågkonjunktur, när länder i vår omvärld i stället skär ned på forskningssatsningarna.
Man kan ju jämföra med hur det såg ut under Socialdemokraternas regeringstid. När man år 2004 lade sin sista forskningsproposition minskade anslagen till forskning på många områden, och detta mitt i en stark högkonjunktur. När oppositionen nu klagar och vill ha mer till allt så är det svårt att uppfatta det som särskilt trovärdigt.
Granskningsrapport från Kommunal: Vårdskandalen var en myt
2013-02-20
I veckan har tidningen Dagens Samhälle granskat medias bild av utbredd vanvård inom vården. Man konstaterar att "media frossar i vårdskandaler", men att bilden av vanvård är felaktig och att verkliga vårdskandaler är sällsynta. Det finns inte heller fler missförhållanden inom privat vård än offentlig.
Nyligen presenterades också en granskning av den påstådda "skandalen" på äldreboendet Koppargården i Stockholm. Det är kommunal själva som anlitat en egen utredare, socialdemokraten Hans Kilsved. Kilsved konstaterar i sin rapport att det hela bottnade i en konflikt mellan två vårdföretag, och att ”det blev väldigt tydligt att någon ville trycka till Carema”. Kilsved menar att Carema är oskyldigt anklagat. Kommunal har ju tyvärr spelat med i det politiska spelet kring skandalen, och därmed allvarligt skadat sina egna medlemmar inom all privat driven vård och omsorg. De är därför inte särskilt lyckliga över Kilsveds slutsatser. För egen del blev jag mest upprörd över den hårda kritiken mot personal som vägde blöjor. Detta byggde på ren okunskap - blöjor har man alltid vägt för att hitta rätt sorts blöja och kunna byta dem med rätt intervall, inte för att spara pengar.
Borås Tidning hade i söndags en mycket träffande ledare om bluffreportagen om skandaler inom vården:
Vården förlorade på bluffen
När nyheten om ”vanvården” på Koppargården hamnade överst på löpsedlarna i oktober 2011, hamnade också den verkliga skandalen i den svarta slagskuggan av vad som nu visar sig vara en bluff.
LO:s största fack, Kommunal, har genomfört en egen utredning av händelserna på det Carema-drivna äldreboendet i Stockholm. Socialdemokraten Hans Kilsved, som genomförde utredningen, säger till Dagens Samhälle i veckan att det var en konflikt mellan två vårdföretag som låg bakom det hela, och att ”det blev väldigt tydligt att någon ville trycka till Carema”.
Notera följande: Det är inte för att vara snälla mot vårdföretagen som Kommunal gjort utredningen, utan för att rädda sitt eget skinn.
De medlemmar som arbetar inom den gemensamt skattefinansierade vården som drivs på entreprenad, hade nämligen tröttnat på att bli behandlade som kattskit och som mindre värdiga medlemmar. De ville att Kommunal skulle ta tag i de verkliga problemen, inte spela med dem som insatser i ett elakt politiskt spel.
Detta gör resultatet av fackets utredning trovärdigt. Man kan knappast beskyllas för att gå ”vårdkapitalets” ärenden, när man i själva verket bara är ute i sina egna.
Den fråga som skulle ha ställts från första början var denna: Vem vinner på bluffen?
Vanvårdsmyten gjorde gällande att vårdföretagen tog ut miljardvinster ur kommunernas skrala kassakistor. Giriga män i riskkapitalbranschen skulle sola sig bruna i skatteparadisen medan liggsåren på Koppargården blev infekterade, och nätterna i kissblöjor blev längre av att dessa inte byttes förrän de vägde tillräckligt mycket.
Idag vet vi bättre. Dagens Samhälles granskning visar att av 137 så kallade vårdskandaler de senaste tio åren, kunde 45 direkt avfärdas som enskilda händelser. Av de 92 händelser som betraktas som allvarliga systemfel i vården, ledarskapet eller personalkulturen – inträffade 85 procent i den offentligt drivna vården!
Vem vann på att bluffen blev en etablerad sanning? Rätt svar är – politikerna. Främst de som av ideologiska skäl hatar vårdföretagande. Men också de som ”bara” var ute efter att pressa ned ersättningsnivåerna.
Bluffen gick hem. Idag är vårdföretagens anseende skadat och ersättningarna nedpressade.
Vårdtagarna däremot, föredrar fortfarande den privat utförda omsorgen.
Så synd då att allt fler vårdföretag och så kallade non-profit-organisationer nu tackar för sig – de anser nämligen att det inte går att ge värdig vård när kommunpolitikerna pressat ner ersättningen långt under vad den egna kommunala vården kostar.
Arbetsmarknadsläget har ljusnat
2013-02-19
I dag kom rykande färska siffror från SCB över arbetsmarknadsläget i januari 2013 (Motsvarande månad 2012 inom parentes):
Slutsatsen är att arbetsmarknadsläget har stabiliserats. Arbetslösheten har slutat öka, antalet sysselsatta är fler och sysselsättningsgraden är högre än för ett år sedan. Och antalet nyanmälda lediga platser ökar.
En lyckad gymnasiereform
2013-02-19
I dag höll riksdagens utbildningsutskott en öppen utfrågning om gymnasiereformen. Reformen är visserligen inte så gammal, de första eleverna började i den nya gymnasieskolan hösten 2011, men på grund av att reformen är en central del i regeringens utbildnings-, arbetsmarknads- och näringslivspolitik, och det stora mediala och politiska intresset för frågan har utskottet valt att redan nu arrangera en utfrågning.
Utfrågningen inleddes av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som i allt väsentligt ger reformen beröm. Inte minst menade hon att strukturen blivit tydligare vilket uppskattas av lärare och andra aktiva i gymnasieskolan. Hon påpekade också att diskussionen om att det är färre elever på yrkesprogrammen idag än tidigare måste ses i ljuset av att ålderskullarna i gymnasieåldern minskat kraftigt. Även de studieförberedande programmen har färre elever idag än tidigare. Hon påpekade att huvudsyftet med gymnasiereformen var att minska avhoppen från gymnasieskolan och erbjuda en bra yrkesutbildning, och gav stort beröm för de nya programråden med företrädare för yrkeslivet, som hon menar redan varit en stor framgång. Programråden ger möjlighet att snabbt förändra innehållet i utbildningen i takt med att branscherna utvecklas.
Lärarnas Riksförbund presenterade i samband med utfrågningen en rapport där man redovisade resultaten av en enkät bland 1.000 lärar ei gymnasieskolan. En stor andel av lärarna anser att många av förändringarna i gymnasieskolan har varit bra, två tredjedelar av lärarna tycker det är bra att renodla gymnasieskolan i högskoleförberedande program och yrkesprogram, och en stor majoritet av lärarna tycker att de nya ämnesplanerna är bra. En fjärdeldel av lärarna tror att förändringarna kommer att öka genomströmningen och minska avhoppen, men de flesta lärare menar att det är många faktorer som påverkar avhoppen, och då inte minst förutsättningarna i varje klassrum för läraren att bedriva en bra undervisning och ge elever möjlighet att vid behov få särskilt stöd. Drygt hälften av lärarna tycker det är en bra lösning att inte kräva att alla elever på yrkesprogrammen måste läsa in högskolebehörighet. Lärarförbundet gav också beröm till det nya introduktionsprogrammet som man menar fungerar bättre än det gamla "IB-programmet". Man var dock mer tveksamma till uppdelningen mellan studieförberedande program och yrkesprogram och vill se en översyn av detta.
Maria Stockhaus, ordförande för beredningen för utbildningsfrågor hos Sveriges Kommuner och Landsting, framhöll att det är något tidigt att dra några slutsatser om hur gymnasiereformen påverkat kommunerna. Det är också svårt att veta vad som beror på reformen och vad som beror på den demografiska utvecklingen. Maria Stockhaus var nöjd med det extra tillskottet av pengar från regeringen till kommunerna 2013, och att man tillsammans med regeringen följer upp hur reformen påverkar kommunernas ekonomi kommande år. På sikt var hon inte främmande för att gymnasiereformen kan spara pengar för kommunerna.
Cecilia Nykvist, dv för friskolornas Riksförbund tyckte det var bra att gymnasiereformen medfört lika villkor för kommunala skolor och friskolor. Samtidigt har reformens uppstramning av programmen medfört problem för vissa friskolor med specialutformade program med högt söktryck och god arbetsmarknad för eleverna. Här ville Friskolornas Riksförbund se en översyn, inte minst vilka av dessa program som ska ge möjlighet till högskolebehörighet, men också en översyn av reglerna för inackorderingsstöd för elever från andra orter. Friskolornas Riksförbund upplever att de nya reglerna ibland styr friskolorna alltför hårt och minskar deras möjlighet att vara flexibla och tänka i nya banor och utforma helt nya utbildningar.
Johan Olsson från Svenskt Näringsliv var positiv till gymnasiereformen, men påpekade även han att det är lite tidigt att dra slutsatser av reformen efter så kort tid. För Svenskt Näringsliv är frågan om framtidens kompetensförsörjning av största vikt. Svensk Näringsliv tycker också att de nationella och lokala programråden är viktiga, liksom kvalitén i den arbetsplatsförlagda utbildningen på yrkesprogrammen. Thomas Hagnefur från LO pratade mycket om kvalitetsutveckling av yrkesprogrammen, och berömde de nationella programråden. Men LO vill samtidigt återinföra högskolebehörigheten på alla yrkesprogram. Mattias Hallberg, min tidigare politiske sekreterare (!) och numera ordförande för Sveriges Elevkårer, tyckte att reformen i stort är positiv. Sveriges Elevkårer tycker dock att det "normala" ska vara att alla elever på gymnasieskolan, även yrkesprogrammen, ska få högskolebehörighet. Mimmi Garpebring från Sveriges elevråd, SVEA gick längre och kräver att alla elever på gymnasiet ska få högskolebehörighet.
På det stora hela får Alliansens gymnasiereform alltså mest beröm, även om man ska vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser efter bara ett drygt år. Bilden av den nya gymnasieskolan är dock betydligt mer positiv än vad media och den politiska oppositionen försöker förmedla i samhällsdebatten. Samtidigt tar vi givetvis med oss alla tankar och förslag till förbättringar. Utvecklingen av skolan är ett ständigt pågående arbete.
Den enda stora stridsfrågan är väl den om högskolebehörighet för elever som läst ett yrkesprogram. Gymnasiereformen har gett ökat utrymme för yrkesämnena, vilket näringsliv och branschorganisationer efterfrågat. Om man ovanpå detta ska lägga tillbaka alla teoretiska ämnen som krävs för högskolebehörighet i schemat medför det antingen mindre tid för yrkesämnena eller utökat program och längre skoldagar för eleverna. Är det inte bättre att de få elever från yrkesprogrammen som vill gå vidare till högskola läser utökad kurs (så som det fungerar idag) än att alla elever på yrkesprogrammen måste göra det? Och är det inte bättre med en riktigt bra yrkesutbildning som oftast ger ett bra jobb än att försämra yrkesutbildningen för att bereda plats för andra ämnen? Frågan till den politidska oppositionen blir hur de tänker återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Genbom att minska utrymmet för yrkesämnena eller genom att utöka programmen med fler kurser för alla elever? Något annat alternativ finns inte. För egen del tycker jag det är solklart att gymnasieformen ska ligga fast i denna del.
Oseriösa halvsanningar från LO om a-kassan
2013-02-19
LO påstår att drygt 63 000 arbetslösa helt saknar ersättning. Men detta är mycket missvisande siffror. I grunden handlar det om att gruppen arbetslösa håller på att förändras. Vi ser att det är fler grupper som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden i dag jämfört med tidigare. Det handlar främst om unga, utrikes födda och personer som tidigare varit sjukskrivna. Dessa personer har inte rätt till a-kassa idag, eftersom de inte uppfyller kvalificeringsvillkoren. Men de hade inte rätt till a-kassa enligt de gamla reglerna som gällde före 2006 heller. För att få ersättning från a-kassan ska man ha arbetat halvtid i ett halvår, "uppfyllt ett arbetsvillkor", det är inget orimligt kvalificeringskrav. På den här punkten har för övrigt inte Socialdemokraterna något annat förslag än regeringen.
Viktigast är dock att de flesta av dessa personer som inte har rätt till a-kassa i stället kommer att erhålla en annan ersättning när de skrivs in i olika program hos Arbetsförmedlingen. Även de som inte har kvalificerat sig till a-kassan får nämligen aktivitetsstöd när de går in i jobb- och utvecklingsgarantin! Det "glömmer" LO att berätta.
LO hävdar också att många är utan aktivitetsstöd trots att de deltog i en arbetsmarknadspolitisk insats. Även det är en missvisande beskrivning. Regeringens reformer rörande sjukskrivna och nyanlända har nämligen inneburit att många av dem, cirka åtta av tio, numera i stället för aktivitetsersättning får andra ersättningsformer, t.ex. etableringspenning och rehabiliteringspenning, som är högre än basbeloppet i aktivitetsstödet. Av de som är inskrivna i insatser är det endast 1,4 procent som saknar ersättning. Även detta "glömmer" LO att berätta.
I övrigt diskuteras framtidens a-kassa i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, och det är ingen hemlighet att det finns en vilja bland samtliga partier att bredda rätten till a-kasseersättning så den omfattar fler. Vi får se var den frågan landar i de fortsatta förhandlingarna.
Ericsoniubbhult - en pigg och populär sjuåring
2013-02-18
I helgen fyllde bloggen och hemsidan 7 år!
Den 16 februari 2006 skrev jag mitt allra första blogginlägg, och sedan dess har det blivit hela 4.838 stycken! Och antalet besökare/träffar på hemsidan ökar stadigt, fram tills nu en bra bit över en halv miljon. Min hemsida Ericsoniubbhult är dessutom vad jag förstår den mest omfattande hemsida och blogg som någon riksdagsledamot har i dagsläget.
Numera lägger jag ju ut blänkare även på twitter och facebook om de viktigaste blogginläggen, men hemsidan och bloggen har ändå blivit själva basen för mitt riksdagsarbete, och inte minst märker jag att media följer det jag skriver.
På hemsidan kan man hitta allt om mitt arbete och ta del av min kalender, läsa mer om de frågor jag engagerar mig i, läsa mer om mina riksdagsmotioner och mina anföranden i kammaren, ta del av mina reseberättelser, följa all mediabevakning, läsa mina debattinlägg och dessutom få veta lite mer om vem jag är och vad jag har för bakgrund, utbildning och arbetslivserfarenhet. I bloggarkivet finns alla gamla blogginlägg samlade, uppdelade både efter månad och ämnesområde.
Stort tack till dig som hälsar på här regelbundet, och välkommen tillbaka!
Fullständigt rättslösa småhusköpare
2013-02-18
Nyligen beslutade Hovrätten att 34 småhusägare inte får någon som helst ersättning, trots att de köpt nybyggda hus av Myresjöhus, hus som efter kort tid drabbats av allvarliga mögelskador på grund av felkonstruktion, så kallad "enstegstätning" av fasaden. Domen grundas på att husföretagen enligt gällande lagstiftning inte har något som helst ansvar för "utvecklingsfel", inte ens när man varit fullt medvetna om att den teknik som använts hade stora risker. Inte heller byggfelsförsäkringen eller köparens villaförsäkring täcker skadan, utan den enskilde husköparen får själv stå för kostnaderna för en total fasadrenovering, en kostnad som kan uppgå till en halv miljon eller mer.
I dag har Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg denna debattartikel i Borås Tidning (klicka för större bild), där han beskriver problemet och berättar att 160.000 bostäder byggts med enstegstätade fasader. Fuktskandalen kommer att kosta svenska konsumenter mångmiljardbelopp. I ett land där konsumentskyddet är starkt när vi köper en klocka eller en TV är det obegripligt att just köpet av ett nytt hus i praktiken är det enda undantaget där konsumenten får ta hela risken själv! Domen visar att en lagändring behövs.
Jag träffade Ulf Stenberg över en lunch förra veckan och fick en del förslag på hur lagstiftningen kan förändras. Som jurist ser jag bristerna i lagtexten. Det är fullständigt självklart att den som säljer ett huspaket har fulla ansvaret för det man säljer, utan undantag. Jämför med ett bilköp - finns fel i konstruktionen återkallar alla seriösa bilföretag de bilar som sålts och åtgärdar felet på egen bekostnad. Givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.
Självför jag nu en diskussion med mina moderata kolleger i Civilutskottet som hanterar dessa frågor. Det krävs sannolikt ändringar av både produktansvarslagen (så att även utvecklingsfel omfattas), samt i den mån byggfelsförsäkringarna ska finnas kvar, även en förändring i det regelverk som styr dessa. Samtidigt utreds saken på annat håll. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:88) till utredningen om översyn av vissa byggfrågor (S 2011:10) gav regeringen redan i höstas en utredare i uppdrag att utreda behovet av att ge konsumenter ett ekonomiskt skydd i de fall det under den lagstadgade 10-åriga ansvarstiden i konsumenttjänstlagen uppträder fel eller en skada till följd av fel i ett småhus eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation. Utredaren ska också lämna ett förslag, inklusive lagförslag, till hur skyddet ska utformas och ska vid utformningen av skyddet utgå från att Lagen om byggfelsförsäkring upphävs samt göra en avvägning mellan skyddets omfattning och utformning å ena sidan, och kostnaderna för att upprätthålla det skydd som föreslås. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2013.
Fortsättning följer!
Folkomröstning om trängselskatten i Göteborg?
2013-02-15
I går lämnade GT över drygt 57.000 namnunderskrifter till kommunfullmäktie i Göteborg, underskrifter från göteborgare som kräver folkomröstning om trängselskatten. Oavsett vad man i sak tycker om trängselskatten eller om GT:s kampanj så är det naturligtvis uppseendeväckande att över 57.000 göteborgare undertecknat. Det visar med all tydlighet att den demokratiska förankringen varit minst sagt undermålig idenna fråga. Ingen politiker i Göteborg kan naturligtvis vara oberörd av denna manifestation, även om de kanske inte vill medge detta offentligt.
Till alla dessa missnöjda göteborgare kommer för övrigt alla arga västsvenskar utanför Göteborgs kommun som också drabbas av trängselskatten. Många av dem har också undertecknat GT:s namnlistor, även om de inte räknas in bland de 57.000 eftersom de bor utanför Göteborgs kommun.
I vilken mån göteborgspolitikerna kommer att besluta om folkomröstning eller inte återstår att se, men det krävs att två tredjedelar av ledamöterna i kommunfullmäktige röstar nej för att det inte ska bli någon folkomröstning. Problemet för politikerna är att hur de än gör får de bekymmer. Om de säger ja till en folkomröstning kommer de att tvingas hantera denna fråga i samband med kommunvalet 2014. Det lär leda till stora problem för alla de etablerade partierna. Om man å andra sidan säger nej till en folkomröstning riskerar man i stället ett massivt misstroende från göteborgarna som anser att kommunpolitikerna inte lyssnar. Det kan leda till ännu större problem för de politiska partierna. Hur man än gör riskerar man att straffas av väljarna.
Göteborgs politiker skulle naturligtvis lyssnat på kritiken tidigare och förekommit missnöjet och ordnat en folkomröstning innan beslut togs, precis som man gjorde i Stockholm. Nu har man målat in sig i ett hörn som det är mycket svårt att ta sig ur. Det är beklagligt, för det finns så många andra viktiga framtidsfrågor för Göteborg som borde diskuteras i kommande val. Nu riskerar allt att handla om trängselskatten och västlänken.
Har då trängselskatten varit lyckad så här långt? Ja, det beror nog på vem man frågar. Jag har flera bekanta som är mycket nöjda och som gärna betalar för att få köra på E20 genom staden på morgnarna utan köer. Många av dem har dessutom tjänstebilar och slipper betala själva. Mindre nöjda är alla de som bor längs de "nya genomfartslederna" utanför tullarna, oftast i grannkommunerna. Det är områden med mycket bostäder där trafikmängden ökat dramatiskt på smala underdimensionerade vägar, med stark köbildning och försämrad luft som resultat. Jag vet väl inte riktigt om det kan kallas för en framgång att flytta trafiken från motorvägarna till småvägar utanför tullarna?
Av artikeln ovan från Dagens Industri i torsdags framgår också att trängselskatten redan slår hårt mot handeln. I Bäckebol har butikerna redan tappat 15% av sina besökare och räknar inom kort med att de första varslen kommer till följd av trängselskatten. Och på många håll inne i Göteborg har antalet besökande kunder enligt artikeln minskat dramatiskt på dagtid, samtidigt som det blivit fler kunder på kvällar och helger. Detta gör att mer personal måste jobba på obekväm arbetstid, vilket i sin tur ökar butikernas kostnader. (Klicka på bilden för att läsa artikeln). Frågan är om det kan ses som en framgång?
Jag ser fortfarande bara en konstruktiv väg framåt när det gäller trängselskatten, och det är att först ta en ny diskussion om tågtunneln Västlänken, den i särklass största kostnadsposten i Västsvenska paketet. Kan man hitta en billigare lösning för framtidens järnvägstrafik som fyller behoven (flera förslag finns) så kan man på köpet få utrymme att lindra trängselskatten. Västlänken är nyckeln i hela diskussionen. Om man gick ut politiskt och utlovade en diskussion om alternativa lösningar för järnvägstrafiken skulle det också kunna motivera att man sköt upp folkomröstningen tills utredningen är klar så att göteborgarna vet vilka alternativen är.
Vuxenutbildningsträff med Sjuhärads kommunalförbund
2013-02-15
I dag har jag träffat politiker och olika företrädare för vuxenutbildningsfrågor i Sjuhärad i ett möte som arrangerades av Sjuhärads Kommunalförbund. Först fick vi en utmärkt föredragning om Yrkesvux i Borås, en verksamhet som helt klart sticker ut jämfört med liknande verksamheter i en del andra kommuner som jag har kännedom om. Imponeranbde resultat!
Därefter fick vi en beskrivning av läget inom Yrkeshögskoleutbildningarna i Sjuhärad. Som väntat var man besvikna över att inte ha fått starta mer än totalt ungefär en tredjedel av de utbildningar som sökts av olika aktörer i Sjuhärad. Diskussionen handlade mycket om hur man kan samverka bättre inom vuxenutbildningen, dels inom Sjuhärad, men också inom hela Västra Götalandsregionen, för att kunna få igång fler YH-utbildningar i Boråsområdet. Jag fick också med mig en del frågor angående hur YH-myndigheten gör sina prioriteringar när utbildningar väljs ut och en del andra funderingar som jag ska undersöka närmare. Samarbetet mellan Arbetsförmedling och vuxenutbildning måste också utvecklas.
En sak är klar - vuxenutbildning är viktigt i ett samhälle som förändras, och det är glädjande att se att engagemang som finns för dessa frågor. Det har varit en givande dag tillsammans med kloka och kunniga personer.
Debattinlägg - Internationella facket hyllar Alliansregeringen
2013-02-15
Detta debattinlägg hade jag i Enköpings-Posten häromdagen, och den lär förhoppningsvis publiceras i fler tidningar framöver.
En modern skola för alla
2013-02-14
I rapporten En modern skola för alla presenterar idag en arbetsgrupp inom Nya Moderaterna förslag för att möta de fem största utmaningarna i svensk skola.
Utmaning 1: Resultaten och likvärdigheten
Utmaning 2: Kopplingen mellan utbildning och arbete
Utmaning 3: Behovet av en modern kunskapsskola
Utmaning 4: Lärarnas möjligheter att utvecklas
Utmaning 5: Elevernas trygghet, hälsa och studiero
En kort sammanfattning av förslagen följer här. Detaljerna kring varje förslag framgår av rapporten. På DN Debatt idag beskriver dessutom Tomas Tobé och finansminister Anders Borg tankarna bakom de viktigaste förslagen.
Den moderata arbetsgruppens förslag gäller grundskola och gymnasieskola. Senare kommer jag själv att vara med och ta fram förslag även för vuxenutbildning och andra utbildningsområden tillsammans med mina moderata kolleger i Utbildningsutskottet.
Frukostmöte om den politiska utvecklingen i Ukraina
2013-02-13
I morse deltog jag i ett frukostmöte med riksdagens nybildade Svensk-Ukrainska parlamentarikersällskap, där UD:s Ukrainaansvarige, Magnus Zetterberg, berättade om den politiska utvecklingen i Ukraina sedan valet i höstas.
Trots valfusk och riggat valresultat försvagades ju den sittande regimen. Och samtidigt har oppositionen ockuperat talmanspodiet i parlamentet vilket innebär att det nyvalda parlamentet inte kan börja arbeta. Förutom val av talman har Ukrainas parlament inte kunnat ta några beslut alls sedan valet.
Den försvagade regeringsmakten gör att regimen nu kommer att få betala ännu mer för sina röster. I Ukraina finns det en prislapp på röster(!) och man betalar helt enkelt för att få igenom sina förslag. Ryktet säger att Ukrainas kommunistparti tar mest betalt för sitt stöd till regimen.
En annan intressant sak med Ukrainas parlament, Radan, är att många ledamöter inte kandiderat för att de vill uträtta något politiskt, utan för att en parlamentsplats ger straffrättslig immunitet. I Ukrainas affärsliv är det inte alltid så noga med lagar och regler, vilket gör att straffrättslig immunitet är värdefullt. Detta gör också att många ledamöter inte är särskilt intresserade av att delta i omröstningarna. Detta löser man på annat sätt, vilket fotot visar, det är från en omröstning före det senaste valet. De som är närvarande röstar helt enkelt för sina bänkgrannar också, något som skulle vara helt oacceptabelt i de flesta demokratiska länder.
Den politiska situationen i Ukraina, tveksamheterna i det senaste valet, och inte minst behandlingen av ledande politiker som Tymosjenko, har medfört att EU ställt nya hårda och tydliga krav på Ukraina för att underteckna ett nytt generöst frihandelsavtal. I vilken mån detta kommer att resultera i en positiv utveckling återstår att se. Ukraina brottas dock med stora ekonomiska problem, ekonomiska underskott och en försvagad valuta, så behovet av ett bra frihandelsavtal med EU ska inte underskattas. men Ukraina har en lång väg att gå innan man kan kalla sig för ett demokratiskt land.
Läs gärna min reseberättelse från mitt uppdrag som valobservatör i oktober, där jag även fick tillfälle att träffa Julia Tymosjenko.
Ännu en rapport visar hur viktiga Alliansens skolreformer är
2013-02-12
I en OECD-rapport konstateras att Sverige hör till de länder där elevernas läsförmåga försämrats samtidigt som skolan blivit mindre likvärdig, i bemärkelsen att elevernas sociala bakgrund allt mer påverkar resultaten. Utvecklingen har varit mer negativ i Sverige än i de flesta andra länder.
Men innan oppositionen vädrar morgonluft över dessa nya siffror som visar på skolans försämrade resultat bör man kanske observera att rapporten avser åren 2000-2009. Alliansens stora skolreformer som i huvudsak beslutades 2009 och 2010 trädde i kraft först hösten 2010. Resultaten för åren 2000-2009 bygger alltså helt på den gamla Socialdemokratiska skolan. Jag vågar därför ganska säkert säga att oppositionens kommentarer om denna undersökning kommer att vara mycket diskreta. Samtidigt är rapporten ytterligare en bekräftelse av hur viktiga Alliansens skolreformer har varit.
Mer om EU:s budget - slöseriet ökar varje år
2013-02-12
Häromdagen i min lilla minidebatt med Borås Tidnings ledarredaktion skrev BT att "Ericsons resonemang tycks bygga på antagandet att ju mer pengar EU får i budgeten, desto större skulle slöseriet bli. Vilket är en uppfattning han gärna får ha, men en som saknar stöd i verkligheten. Här kan han själv läsa innantill om detta"...varpå man länkade till EU:s revisionsrätt som visade att år 2010 försvann 3,7% av EU:s jordbruksstöd och regionalstöd genom felaktiga utbetalningar! Bara dessa pengar räcker ju en bra bit för att klara EU:s minskade budget utan att det drabbar EU:s viktiga åtaganden alls.
I dag meddelade Anders Borg att Sverige i dag röstar mot att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet. Finansminister Anders Borg anser att utvecklingen har gått åt fel håll och att allt mer av EU:s pengar används på fel sätt. Och då är det bara en liten del av felaktigheterna som beror på fusk och bedrägerier med EU-stöd. Betydligt oftare handlar felen om svårigheter att förstå alla detaljer i lagstiftning och ansökningshandlingar, saker som EU borde kunna åtgärda. "Det borde naturligtvis vara så att man la större energi på att använda pengarna på ett korrekt sätt" säger Anders Borg till Ekot.
Enligt EU:s revisorer har det skett en ökning av felaktigheter när EU betalar ut till exempel joirdbruksstöd, regionalstöd och liknande. 2009 låg den sannolika felnivån på i genomsnitt 3,3 procent, år 2010 var det 3,7% och i den senaste rapporten, för 2011, låg felprocenten på 3,9 procent. Med andra ord - slöseriet har ökat år från år.
En stor majoritet av EU-länderna kommer i dag rösta för att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för 2011, men Sverige, Nederländerna och Storbritannien kommer markera sitt missnöje genom att, för andra året i rad, rösta nej. "Vi har ju sagt att vi kan tänka oss att rösta för ansvarsfrihet om man ser påtagliga förbättringar. Nu har det gått i motsatt riktning, det har alltså blivit försämringar" säger Anders Borg.
När stödet till (S) går först för facket blir det så här
2013-02-12
Som bekant säger delar av LO nej till en överenskommelse med näringslivet och regeringen om en särskild
jobbpakt för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden. Nu vet vi vad en del av förklaringen är. En överenskommelse
hade varit politiskt bra för regeringen. Därför säger Transport nej!
Frågan alla ställer sig...
2013-02-12
(Från Radio Sjuhärad idag)
Heldag med Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen
2013-02-11
Hela måndagen har jag ägnat åt sammanträde med den Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Man måste nog vara lite speciell för att vilja gräva ned sig i dessa frågor, men jag tycker det är mycket intressant, inte minst att försöka utforma framtidens a-kassa på ett sätt som kan få brett politiskt stöd och dessutom tillgodose önskemål från de fackliga organsiationerna och näringslivet. I dag har vi också diskuterat framtidens arbetsskadeförsäkring. Bilden är från dagens möte som hölls i arbetsmarknadsdepartementets lokaler.
Utredningen är omfattande, den absolut största pågående uteredningen i Sverige just nu. Vi är oftast mellan 20 och 25 personer vid sammanträdena, varav 13 politiker från samtliga partier, och resten tjänstemän i utredningssekretariatet och sakkunniga från de berörda departementen, främst social- departementet och arbetsmarknadsdepartementet. Mycket att läsa in är det också.
Regeringen har kopplat greppet om det misskötta järnvägsnätet
2013-02-10
I dag har jag ett debattinlägg debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med trafikutskottets moderate vice ordförande Jan-Evert Rådhström. Inlägget är ett svar till Anders Ygeman (S) som i ett tidigare inlägg beskyllde infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M), för att ha "tappat greppet om järnvägen".
I vår artikel beskriver vi att sanningen är den omvända. Alliansregeringen har kopplat greppet om ett sedan länge misskött järnvägssystem, och satsat mycket stora summor på detta. Bland annat har vi ökat det årliga anslaget med nära 4 miljarder för drift och underhåll sedan nivåerna under den tidigare S-regeringen. Resultaten börjar märkas så sakta, men det tar tid eftersom underhållet var så otroligt eftersatt sedan flera decennier. Efterhand kommer Alliansens satsningar att göra tydlig skillnad.
Socialdemokraterna spelar dubbelspel om EU:s budget
2013-02-09
I dag kritiserar Magdalena Andersson (S) att den svenska rabatten på EU-avgiften minskar. Uppenbarligen ett sätt att politiskt angripa statsministern och regeringen för ett "svagt förhandlingresultat". Detta trots att alla objektiva bedömare anser att det var en mycket stor svensk framgång att regeringscheferna fick ihop EU:s bantade budget där Sverige dessutom fick sänkt avgift.
Magdalena Anderssons påhopp klingar dessutom ganska falskt när man vet att hennes egna s-ledamöter i EU-parlamentet inte röstat emot EU:s svällande budget, utan tvärtom i flera fall röstat för en kraftigt svällande EU-budget. S-ledamoten Göran Ferm (S), som vill öka EU:s budget ytterligare och vill att Sverige ska betala ännu mera skriver i en artikel på Europaportalen bland annat: "Att jag försvarar EU:s budget beror framförallt på att nedskärningar främst gynnar de rikaste nettobetalarländerna, men drabbar de mest utsatta i Sverige och övriga EU-länder. Huvuddelen av anslagen omfördelas till fattiga regioner, och används bland annat till att utveckla forskning och infrastruktur, bekämpa ungdomsarbetslöshet och utanförskap i länder som Grekland, Portugal och Spanien". Ferm tycker uppenbvarligen att svenska skattebetalare som redan betalar bland de högsta skatterna i världen ska betala ännu mer i skatt för att stötta länderna i Sydeuropa.
Det enda som är uppenbart är att Socialdemokraterna i riksdagen låtsas att de vill ha lägre EU-avgift för Sverige, medan deras partikamrater i EU-parlamentet samtidigt argumenterar för att Sverige ska betala mer. Dubbelspel var ordet.
EU:s budgetöverenskommelse en framgång för Sverige
2013-02-08
Europeiska rådet har i kväll nått en överenskommelse om EU:s långtidsbudget för åren 2014-2020. Statsminister Fredrik Reinfeldt beskriver överenskommelsen som mycket bra för Sverige.
Jämfört med utgångsbudet som var en kraftigt höjd EU-avgift för Sverige och nästan hela rabatten borttagen så är överenskommelsen en stor framgång för Sverige, och statsminister Reinfeldt har haft gott stöd från Nederländerna, Storbritannien, Danmark och Tyskland som drivit samma linje - en bantad EU-budget.
Överenskommelsen innebär bland annat att det blir minskningar av EU:s jordbruksstöd och större satsningar på forskning och infrastruktur. Sverige behåller dessutom drygt 80 procent av sin rabatt på EU-avgiften. Sveriges EU-avgift minskar därmed från 32,5 miljarder kronor 2012 till 32 miljarder kronor.
"Nu har vi ju fått en EU-budget som för första gången krymper och som dessutom moderniserats på ett sätt som vi länge eftersträvat. Det är mycket mer investeringar på infrastruktur, forskning och utveckling. De stora satsningarna sker medan det minskas på sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken" säger Fredrik Reinfeldt till SVT.
I dag har för övrigt Borås Tidnings ledarredaktion bemött mitt blogginlägg från gårdagen angående EU:s budgetförhandlingar där jag försvarar statsministerns linje att tydligt ta ställning för svenska intressen. Läs mitt inlägg och BT:s svar på BT:s ledarblogg. Jag kan bara konstatera att regeringens och statsministerns tuffa linje fick stark uppbackning av viktiga nordeuropeiska EU-länder och att förhandlingstaktiken fungerade. BT hävdar att EU behöver mer pengar för att klara sitt uppdrag. Jag hävdar att EU redan har för mycket pengar som slarvas bort utan att användas till det som avses. Det är därför EU får underkänt av sina egna revisorer år efter år. I den senaste revisionsrapporten skriver man bland annat att "verksamhetsområdena jordbruk och naturresurser och sammanhållning, energi och transport innehåller väsentliga fel. Revisionsrätten uppskattar den mest sannolika felprocenten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna till 3,7 %". Alla svenska myndigheter och kommuner har krav på sig att effektivisera sin verksamhet. Nu är det dags för EU att göra detsamma. Jag är fullständigt övertygad om att EU klarar alla sina uppgifter alldeles utmärkt trots bantad budget om man bara skär ned lite i sin otroligt yviga administration och stoppar fusket och slöseriet med felaktiva EU-bidrag. Bara de 3,7% som motsvaras av felaktiga utbetalningar räcker en bra bit på vägen.
I vart fall en liten tröst för alla trängselskattebetalare
2013-02-08
I går föreslog en utredare två kloka förändringar som rör trängselskatten i både Stockholm och Göteborg. För det första ska även utländska fordon tvingas betala trängselskatt från och med den 1/1 2014. Och samtidigt sänks försenings- avgiften om man inte betalar trängselskatten i tid, från 500 till 100 kronor. Det är givetvis helt orimligt med dagens system där en missad betalning av 8 kronor i trängselskatt kan medföra en straffavgift på 500 kronor. Nu föreslås även detta förändras från och med den 1/1 2014.
Jag kommer nog aldrig att bli positiv till den nya tidens "stadstullar", jag trodde vi hade avskaffat dem en gång för alla. Men måste vi ändå ha trängselskatter så är dessa två förbättringar i vart fall mycket välkomna, och för övrigt något jag själv argumenterat för vid olika tillfällen.
Ubbhults nya kapell börjar ta form
2013-02-08
Under gårdagens hundpromenad passade jag på att ta lite bilder på bygget av vårt nya Ubbhults kapell.
Efter en lång tid av grundläggningsarbeten växer nu byggnaden upp i en väldig fart.
I bloggarkivet finns nu hela historiken kring branden december 2010, planeringen för ett nytt kapell och återuppbyggnaden sparad på ett och samma ställe.
Öppna eller stängda dörrar?
2013-02-07
Kvällens avsnitt av Debatt i SvT ägnades till stor del åt moderaternas nya arbetsgrupp för översyn av migrations och integrationsfrågorna. Debatten ägdes helt av min riksdagskollega Hanif Bali som gjorde en mycket bra insats, även om jag kanske tycker han var lite hård mot integrationsminister Tobias Billström.
Billströms besked häromdagen går givetvis att missförstå om viljan finns, och den viljan finns definitivt på många håll. Målsättningen i det Billström sa var tre saker när det gäller just mängden personer som söker sig till Sverige:
* Att öka EU-samarbetet för att minska Sveriges oproportionerligt stora del av mottagandet.
* Att införa gemensamma EU-regler för visum från Balkan för att minska srtömmen av personer utan asylskäl därifrån som luras till Sverige i tron på att de ska få asyl av ekonomiska skäl, och som under utredningstiden "stoppar upp systemet" och lägger beslag på bostäder och resurser som borde gå till "riktiga" flyktingar.
* Att skärpa av reglerna för anhöriginvandring, något moderaterna förespråkat ända sedan 2006.
Lite speciellt var det att både Björn Söder från SD och Rossana Dinamarca från V som också deltog i debatten sitter i Utbildningsutskottet, så jag känner dem ganska väl. De står verkligen för motpolerna i invandringsdebatten. Och Hanif Bali (M) fick kvällens högsta debattpoäng när han påpekade att Rossana Dinamarca hävdar att Alliansen strypt möjligheterna till asyl på ett inhumant sätt, samtidigt som Björn Söder anklagar Alliansen för att ha öppnat alla dörrar på vid gavel. Hanif Bali påpekade att båda sakerna knappast kan vara sanna samtidigt, och deklarerade att moderaterna har en viktig uppgift att vara en balanserad röst mellan dem som inte ser några problem med oreglerad invandring och de som inte ser de humana behoven hos människor på flykt. Moderaterna vill föra en balanserad politik, och det är exakt den linje jag själv förespråkat i olika debatter och artiklar genom åren. Jag tror att vår linje trots allt är den linje som de flesta svenskar tycker är rimlig, och jag tror vår arbetsgrupp kommer att landa i kloka förslag.
Självklart ska vår statsminister försvara svenska intressen i EU
2013-02-07
Borås Tidnings ledare idag har rubriken "Hög tid att sluta säga nej" och texten handlar om det svenska motståndet mot oskäligt höjd EU-avgift för Sverige under de pågående budgetförhandlingarna i Bryssel. Borås Tidning verkar inte uppskatta att statsminister Fredrik Reinfeldt varit mycket tydlig om att han tänker ta strid för att dämpa den svenska avgiftshöjningen och försvara den tidigare framförhandlade svenska rabatten.
"I dag inleds toppmötet i Bryssel med ännu ett tillfälle för de rika medlemsländernas regeringschefer att skämma ut sig" inleder man ledaren, och man inser snabbt att kritiken riktas mot både den svenska statsministern och hans kolleger i Nederländerna, Danmark och Storbritannien som slåss för bantad EU-budget. Borås Tidning drar sig inte ens för att kalla David Cameron och Fredrik Reinfeldt för "nej-sägare". "Låt oss ändå hoppas att de nu har fått göra sina markeringar och har håvat in sina politiska poäng, så att EU kan fungera och agera med styrka och styrfart även under de kommande sju åren" skriver BT vidare.
Jag blir faktiskt förvånad. Menar verkligen BT:s ledarsida att EU:s förmåga att fungera och agera verkligen hänger på att man närmast okontrollerat får utöka sin budget när alla länder i Europa måste spara? Och inte menar väl BT att styrfarten för EU verkligen avgörs av att slöseriet, fusket och det uppblåsta jordbruksstödet till de rikare länderna får fortsätta som idag på EU-medborgarnas bekostnad? BT kritiserar ju faktiskt jordbruksstödet i sin ledare, och då är det väl utmärkt om något land, exempelvis Sverige, också sätter ned foten?
Sverige är idag en av EU:s största nettobidragsgivare, och som bekant har Sverige också bland EU:s högsta skatter. Varför ska svenska skattebetalare betala ytterligare för att ge stöd till lågskatteländer i andra delar av Europa? Jag har mycket svårt att förstå hur en svensk statsminister skulle "skämma ut sig" bara för att med kraft tar tillvara svenska intressen på det sätt som Fredrik Reinfeldt gör. Jag är tvärtom stolt över den tydliga svenska linjen, där vi i grunden är positiva till EU men inte säger ja till allt som EU föreslår. Kravet på att stå emot höjd EU-avgift har ett brett stöd i riksdagen och troligen även bland svenska folket. Jag tycker därför att det tvärtom hade funnits anledning att skämmas om inte den svenska regeringen med statsministern i spetsen ifrågasatte EU:s enorma slöseri och ständigt ökande behov av pengar och om man inte gjorde sitt yttersta för att Sverige ska komma så lindrigt undan som möjligt.
En eftermiddag på Chalmers med matematik i fokus
2013-02-07
Den 23 januari berättade jag på bloggen om ett intressant besök i riksdagen från Intize och Mathivation, två projekt för att öka matematikkunskaperna för ungdomar i grundskolan och gymnasiet, genom att äldre elever ger extra stöd till yngre. I går tillbringade jag eftermiddagens på Chalmers i Göteborg för att se hur verksamheten hos den ideella föreningen Intize fungerar i praktiken. Jag fick bland annat träffa mentorn Madeleine (som går andra året på Chalmers) och hennes adept Asta (som går på Samhällsprogrammet) när de satt och löste matematikuppgifter tillsammans. Asta (tv) berättade att hon blivit betydligt bättre i matematik med Madeleines hjälp.
Jag besökte också en annan verksamhet som Intize driver, nämligen "räknestuga" eller "drop-in", tre gånger i veckan, där främst gymnasieelever kan få hjälp med matematiken av mentorer från Intize. Jag blev faktiskt glatt överraskad av att så många elever sökt sig till Chalmers denna kväll, det var minst ett 30-tal elever på plats.
Jag träffade också Anton Thynell som är projektledare hos Västsvenska Handelskammaren när det gäller Mathivation, det projekt där äldre elever i grundskolan undervisar elever från lägre klasser i matematik. Tillsammans med Suvi Panas som är styrelseordförande för Intize (som alltså arbetar med stöd till gymnasieelever) diskuterade vi hur dessa två verksamheter skulle kunna utvecklas till fler kommuner och fler skolor runt om i Västsverige för att öka matematikkunskaperna hos elever i både grundskola och gymnasium.
Jag passade också på att träffa Samuel Bengmark som är ansvarig för en helt ny kombinationsutbildning på Chalmers där man kan bli både civilingenjör och lärare i samma examen. Kanske ett sätt att minska lärarbristen inom naturvetenskap. Liknande utbildningar finns även på KTH i Stockholm. Suvi Panas från Intize är en av de första eleverna på denna utbildning, och hon berättade om sina positiva upplevelser av denna. Utbildningen skapar inte bara tänkbara framtida lärare utan helt enkelt duktiga pedagoger som kan leda och utveckla verksamheter och grupper i både företagsvärlden och skolan. Min egen tanke är att denna typ av kombinationsutbildningar givetvis borde gå att utveckla även på Högskolan i Borås, något jag kommenterat på bloggen tidigare.
En mycket intressant eftermiddag som visar att det finns vägar framåt för att öka intresset för matematik och naturvetenskap, och att väcka intresset för fler att undervisa om detta.
Tomas Tobé presenterar fler moderata skolnyheter
2013-02-07
Dagens elever är uppväxta med datorer och IT. Det gör att många lärare själva säger att deras elever har betydligt större IT-kunskaper än vad läraren själv har. I dag föreslår moderaternas utbildningsarbetsgrupp en särskild satsning för att fortbilda lärare i IT så de känner sig bekväma med att använda mer IT i undervisningen. En fråga som lärarna ofta själva nämner när man besöker skolor.
Stärk kopplingen mellan gymnasiet och arbetsmarknaden!
2013-02-06
Moderaternas utbildningspolitiska arbetsgrupp leds av utbildningsutskottets moderate ordförande, Tomas Tobé. I uppdraget för arbetsgruppen, som leds av Moderaternas skolpolitiske talesperson Tomas Tobé, ligger att stärka kopplingen mellan utbildning och jobb. I går presenterade Tomas Tobé ett förslag om obligatoriska praktikperioder på gymnasiet, såväl på yrkesprogrammen som på de studieförberedande programmen. Moderaterna vill att arbetslinjen ska vara central i skolan och förordar en starkare koppling mellan skola och näringsliv.
Personligen tycker jag detta är utmärkt, vi ser alltför tydligt hur skola och arbetsliv ofta lever i olika världar, och ökad samverkan är av avgörande betydelse både för att minska ungdomsarbetslösheten och för att förse företagen med rätt kompetens. Samtidigt blir det en stor utmaning att hitta praktikplatser för alla gymnasieelever. Många slåss om de praktikplatser som finns; gymnasieskola, yrkeshögskola, yrkesvuxutbildningar, arbetsförmedling och andra. Kanske behövs nya sätt för samverkan mellan näringsliv och skola, och det blir säkert något som arbetsgruppen får överväga i sitt fortsatta arbete.
Ett annat viktigt problem som arbetsgruppen tittar på är att så många unga lämnar skolan med utbildningar som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Vi behöver försöka få fler ungdomar att välja utbildningar som ökar chansen till arbete. I syfte att förbättra dimensioneringen av gymnasieskolan föreslår arbetsgruppen att SCB ska utföra årliga analyser av hur elever från olika pårogram lyckats på arbetsmarknaden efter examen. Detta för att ge lokala utbildningssamordnare ökad kunskap om aktuella läget på arbetsmarknaden, och för att ge ett stöd för föräldrar och elever då val av gymnasieprogram ska göras.
Snabb leverans!
2013-02-06
I går hade jag ju ett debattinlägg i Borås Tidning om vikten av att minska lärarnas administrativa börda, och i dag har jag en liknande artikel i Markbladet. Bland de förslag jag hade fanns att minska omfattningen av Individuella utvecklingsplaner (IUP) och skriftliga omdömen. Detta är frågor både jag själv och andra lyft i samtal med utbildningsdepartementet. Inte hade jag trott att jag så snabbt skulle få leverans! Samma dag som artikeln publicerades i Markbladet meddelar utbildningsministern just att IUP och skriftliga omdömen avskaffas från årskurs sex, och att de förenklas och endast ges en gång per år för tidigare årskurser! Främsta anledningen för avskaffandet från årskurs sex och uppåt är att vi nu infört betyg från årskurs sex, vilket gör övriga dokument onödiga.
Mycket glädjande besked med andra ord, och jag vet att stora delar av lärarkåren är nöjda med dagens besked. Samtidigt finns det mer administration som lärarna tvingas utföra som säkerligen skulle kunna förenklas. Arbetet med förenklingar måste fortsätta så det blir mer tid för lärarna att ägna åt undervisning!
Grattis Marks Gymnasieskola till riksgymnasium i basket!
2013-02-05
I dag meddelade Svenska Basketförbundet att Marks Gymnasieskola får ansvara för ett riksidrottsgymnasium i basket åren 2014-2017. Mark och Luleå blir därmed de enda två orter i Sverige som får detta förtroende. Jag säger stort grattis!
Basketförbundet skriver följande i pressmeddelandet: "Luleå och Mark har bägge utpräglade elitmiljöer med lag i Basketligan dam och herr i orten eller nära. Dessutom har man också ett eller flera Basketetta-lag på respektive ort." "Marks kommun har visat att man vill medverka i den fortsatta utvecklingen av svensk basket och vi ser fram emot ett spännande och framgångsrikt samarbete" säger förbundsordföranden Hans von Uthmann till Borås Tidning.
"Vi vet att vi är bra, vi har producerat en Jonas Jerebko och nu har vi fått stämpel på att även basketförbundet tror att vi kan producera ytterligare Jonas Jerebko. Det är fantastiskt roligt för oss" säger Sofia Sjöstrand (FP) som är ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Mark.
Bättre att satsa på höjd kvalité i skolan än förskola för tvååringar
2013-02-05
Nyligen föreslog ju Socialdemokraterna att gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Och idag vill man införa allmän förskola från 2 års ålder. Visserligen frivillig än så länge, men det lär nog inte dröja länge innan även förskolan blir obligatorisk. Och då har socialisterna lyckats - samhället tar hand om barnen från 2 års ålder upp till 18 år. Större delen av barnens uppväxt kommer de att tillbringa i förskola, skola, fritids och gymnasium, och allt mindre tid med sina föräldrar.
Socialdemokraterna säger sig också vilja sänka avgiften till Förskolan och på sikt göra den gratis. Problemet är dock att ju billigare man gör förskolan desto mer sjunker kvalitén. Maxtaxan har exempelvis gjort barngrupperna allt större på grund av att staten vid införandet av maxtaxan inte kompenserade kommunerna för intäktsbortfallet, och tvingade kommunerna hantera kostnadsökningen på annat sätt. Barnens vistelsetider är dessutom numera långt mer än vad vi vuxna hade accepterat som arbetstid. Små barn på 3-4 år tvingas alltför ofta tillbringa 10-12 timmar per dag i förskolan, och detta mycket till följd av att det är så billigt att ha barnen där. Jag tror personligen att det vore bättre att höja maxtaxan lite och se till att dessa pengar användes till ökad personaltäthet i förskolan. Kanske skulle det också finnas en maxgräns för hur många timmar ett barn får vistas i förskolan varje dygn, ungefär motsvarande reglerna för maximal arbetstid på arbetsmarknaden?
Det räcker rimligen alldeles utmärkt med en förskola från tre års ålder, och de föräldrar som utnyttjar denna bör betala en rimlig avgift så vi säkrar kvalitén och det pedagogiska innehållet. De miljardbelopp som Socialdemokraterna säger sig vilja satsa på en förskola för 2-åringar lägger jag hellre på lärarlöner och fler duktiga lärare i dagens förskola, förskoleklass och den vanliga skolan.
Vi måste rensa bland lärarnas administrativa uppgifter
2013-02-05
Den 12 juli hade jag ett debattinlägg i Skaraborgs Läns Allehanda tillsammans med Anna Danielsbacka (moderat kommunpolitiker i Karlsborg) om behovet av att minska lärarnas administrativa börda. Detta med anledning av ett antal skolbesök som vi gjorde tillsammans i Karlsborg före sommaren där vi träffade många lärare.
Sedan dess har både jag och andra lagt mycket energi inom Alliansen på att få till en översyn av den statliga delen av administrationen, och regeringen har nu också tillsatt en utredning med den tydliga uppgiften att minska lärarnas administrativa börda.
Vi moderater i Utbildningsutskottet vill också få kommunala företrädare och skolledare att tänka till och på lokal nivå försöka minska administrationen så det blir mer tid för undervisning. I dag har jag därför ett debattinlägg i Borås Tidning med rubriken Rensa bland lärarnas administrativa uppgifter.
För egen del tror jag bland annat att man skulle kunna förenkla utformningen av de Individuella Utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena, utan att tappa värdet av dessa viktiga dokument. Min egen erfarenhet både som förälder och vid samtal med lärare är att dokumenten är betydligt mer detaljerade än vad elever och föräldrar efterfrågar.
Är du själv lärare eller kanske förälder till barn i skolåldern? I så fall är jag särskilt tacksam för synpunkter och idéer i denna fråga! Klicka på "kontakt" ovan och lämna dina egna tankar om saken!
A-kasseutspelen står som spön i backen
2013-02-04
De senaste veckorna har utspelen kring a-kassan stått som spön i backen. Ett antal partier, både inom Alliansen och i oppositionen, liksom LO, TCO och andra debattörer har för fram ett stort antal förslag, ofta motstridiga, kring hur a-kassan borde förändras.
Frågan om framtidens a-kassa diskuteras för fullt i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen där jag ingår. Nästa möte är redan nu på måndag. I utredningen ingår alla riksdagspartierna, och jag tycker därför det är märkligt när enskilda partier driver olika förslag i media samtidigt som man har möjlighet att tillföra förslagen till utredningen. Från moderat sida gör vi för tillfället inga utspel alls, utan tillför alla våra tankar i frågan till utredningen. Det känns som en betydligt mer konstruktiv väg, även om den givetvis inte är lika intressant rent medialt. Men viktigast är ändå att vi kan hitta en lösning för framtidens a-kassa som kan samla en betryggande politisk majoritet. Jag är faktiskt ganska hoppfull om detta, men tänker inte i detta läge berätta mer än så. Vi får väl se framöver hur förhandlingarna och diskussionerna fortskrider.
Nya turer kring trängselskatten i Göteborg
2013-02-04
I dag går Allianspartierna i Göteborg ut och kräver en snabbutredning av effekterna av trängselskatten för de boende i Backa på Hisingen. Allianspartierna vill flytta betalstationerna i Backa eller låta de boende i Backa passera betalstationerna utan att betala. "Det blev inte så bra", säger kommunalrådet Helene Odenjung (FP). Moderaternas kommunalråd Jonas Ransgård hoppas att frågan kan snabbutredas under våren och en ändring kan komma till stånd före sommaren.
Jag tycker det är utmärkt med varje markering mot trängselskattens utformning, så jag välkomnar självklart Alliansens initiativ. Och om något ska hända krävs det nog att Alliansen tar initiativet. Att miljöpartiet eller övriga partier på vänsterkanten skulle ta något initiativ till förmån för bilisterna i Göteborg är så osannolikt att det knappt finns i sinnevärlden, dessa partier har bevisat att de är genuint bilfientliga. Men samtidigt känns dagens utspel lite konstigt, för alla dessa negativa effekter av betalstationerna på Hisingen var ju knappast en överraskning, problemen var ju mycket väl kända långt innan trängselskatten infördes vid årsskiftet. Hade det inte varit bättre att utreda var betalstationerna gjorde minst skada innan man satte igång systemet vid årsskiftet? Problemen med placeringen av betalstationerna är ännu ett bevis på att hela Västsvenska paketet kännetecknas av alltför snabba beslut utan tillräcklig analys. Och att flytta betalstationer är inte billigt.
För egen del tycker jag som bekant att betalstationerna på motorvägen genom Göteborg är huvudproblemet, som aldrig kan försvaras. Där vill jag också se förändringar. Det skulle kunna bli möjligt om man valde en enklare och billigare lösning för tågtrafiken, då skulle hela den ekonomiska ramen för Västsvenska paketet krympa, och trängselskatten kunde kanske lindras. I övrigt kan Göteborgs politiker gärna stänga av centrum med trängselskatt om de vill och tror det är bra för staden.
I dag upplevde jag för övrigt ännu en orimlig effekt av trängselskatten. På väg till Sahlgrenska med en anhörig för en uppföljande kontroll var det bara att betala, trots att vi kom från Mölndal via Toltorpsdalen och bara skulle parkera vid Sahlgrenska! Betalstationen står precis före infarten till Sahlgrenskas besöksparkering, elegant utformat för att pressa ut maximalt med pengar från alla sjuktransporter. Jag tycker närmast detta är oetiskt. Ett sjukbesök på Västsveriges största sjukhus borde självklart inte medföra trängselskatt, det är en sådan resa man oftast måste företa med bil och många reser långtifrån, kanske med tillfälliga rörelsehinder. Helt absurt att ta ut trängselskatt för detta, särskilt när man inte ens är i närheten av de delar av staden där det är trängsel eller köer.
För övrigt konstaterar jag att det som väntat är mindre köer på E20 genom staden nu. Men samtidigt har många boende längs vägarna utanför trängselskattezonen drabbats mycket hårt av ökande trafik och sämre luft. Trängselskatten har helt enkelt flyttat trafiken från motorvägen E20 till mindre och farligare småvägar i stället, och med fler närboende som drabbas. Jag vet väl inte om jag tycker det är så mycket att skryta över.
Moderaterna står för en balanserad syn på invandringspolitiken
2013-02-02
Efter gårdagens besked att Moderaterna tillsätter en arbetsgrupp för att se över vår integrations- och migrationspolitik gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmy Åkesson snabbt ut och framförde sin uppskattning att vi moderater "lyssnat" på SD i debatten. Men sorry SD, vi moderater kommer aldrig att bli som ni, lika lite som vi kommer att anamma förslag från andra partier om helt öppna gränser och fri invandring. Vi vill kombinera en generös asylpolitik med realism och tydliga regler. Min egen åsikt är att Moderaterna idag är ensamma i Sverige om en balanserad syn på invandringspolitiken.
Den moderata arbetsgruppen har som uppgift att ta ett helhetsgrepp kring både integrations- och asylfrågorna. För oss är det centralt att Sverige fortsatt ska vara en fristad för dem som flyr undan krig och förföljelse och att vi ska värna en generös asylpolitik. Vi ska också bereda människor möjlighet att komma till vårt land för att arbeta och på så sätt bidra till tillväxt och vår gemensamma välfärd, och därför vill vi värna om möjligheten till arbetskraftsinvandring. Samtidigt måste asylpolitiken vara långsiktigt hållbar och de som inte beviljas asyl ska lämna landet. Hela EU måste också ta sitt ansvar - räknar man i absoluta tal är det bara Frankrike och Tyskland som tar emot fler asylsökande än Sverige. Ser man det i förhållande till befolkningen tar Sverige emot flest asylsökande i hela EU.
Det finns ett antal tänkbara åtgärder för att skärpa upp asylreglerna och minska mängden människor från länder utanför EU som vistas i Sverige utan tillstånd. Några exempel:
* De som har fått avvisningsbeslut ska i större utsträckning också lämna landet i stället för att som idag fylla upp platser på våra mottagningsanläggningar. Polisen behöver bli effektivare på att genomföra avvisningar.
* Snabbare handläggning av uppenbart ogrundande asylansökningar.
* Skärpta regler för anhöriginvandring där försörjningskravet omfattar betydligt fler än idag.
* Visumplikt från Balkan. Alla 27 EU-läner bör införa viseringsplikt för inresande från Serbien och dess grannländer.
* Ökat gemensamt ansvarstagande inom EU för flyktingmottagandet. Sverige och flera andra länder tar idag en oproportionerligt stor del av ansvaret.
* Skärpt åldersprövning för ensamkommande flyktingbarn.
* Åtgärder mot organiserat tiggeri, en fråga som redan diskuteras inom justitiedepartementet.
Vissa av förslagen har redan förts fram i debatten av ansvariga ministrar, och i några fall arbetar man redan med lagförslag. Andra förslag, som exempelvis skärpta regler för försörjningskrav vid anhöriginvandring, är mer kontroversiella och har inte stöd i hela regeringen och kommer säkert att diskuteras vidare i den moderata arbetsgruppen. (Läs gärna min debattartikel i Borås Tidning den 12 december förra året där jag förespråkar skärpta regler för försörjningskrav vid anhöriginvandring)
När det gäller integration av nyanlända har Alliansregeringen gjort stora insatser. Genom att rätten till ersättning tydligt kopplats till deltagande i SFI, praktik och samhällsorientering, har både rättigheterna och skyldigheterna för den som kommer till Sverige tydliggjorts. Vi har genomfört reformer för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden, inte minst genom att flytta över delar av ansvaret från kommunernas socialtjänst till Arbetsförmedlingen. Den nyligen tillsatta utredningen om framtidens SFI som jag berättad eom häromdagen är ytterligare en pusselbit. Särskilda satsningar görs också i den vanliga skolan för att ge nyanlända bättre och snabbare kunskaper i svenska. Men samtidigt är det ingen hemlighet att utmaningarna är mycket stora när det gäller att få alla nyanlända i arbete och egen försörjning, något jag själv berörde i min debattartikel den 12 december. Dessa frågor kommer att vara en viktig del i arbetsgruppens arbete.
Moderaterna kommer aldrig att verka för att stänga de svenska gränserna eller stoppa arbetskrafts- invandringen, lika lite som vi vill ha helt öppna gränser och helt fri invandring. Arbetsgruppens uppgift är att verka för en generös, ansvarsfull och realistisk svensk invandringspolitik. Jag är helt övertygad om att större delen av svenska folket faktiskt tycker att denna linje är ganska självklar. Vi kan självklart vara humana utan att vara naiva!
Intervjuad om klimathotet i Borås Tidning
2013-02-01
I går blev jag intervjuad om klimathotet i Borås Tidning. Bakgrunden var att jag kommenterade tisdagens klimatdebatt på bloggen och även hade en diskussion med Tom Andersson (MP) på facebook om riskerna för att andra miljöfrågor fått stå tillbaka det senaste decenniet när bara klimatfrågan stått på den politiska och mediala agendan. Intervjun handlade också om den senaste tidens rapporter och utspel från klimatforskare som anser att klimathotet överdrivs.
Tyvärr kom bara en liten del av det jag sade i artikeln i Borås Tidning, och några av citaten kan därför verka något ryckta ur sitt sammanhang. Ett citat är dessutom felaktigt, jag sa aldrig att "Har man som mål att göra vettiga saker är det ganska oväsentligt om temperaturen stiger två eller fyra grader de närmaste 100 åren". Jag menar naturligtvis inte att det är oväsentligt för vår planet om temperaturen stiger två eller fyra grader utan att det är oväsentligt för politikens innehåll, vilket var själva poängen. Om man för en väl avvägd miljö- och energipolitik som förenas med tillväxt och teknikutveckling så blir ju frågan om koldioxidens betydelse och prognoserna för uppvärmningen mer av akademisk betydelse. De politiska åtgärderna blir rätt oavsett.
Men min oro för att en ensidig politik riktad endast mot koldioxidutsläppen kvarstår. Den riskerar att medföra negativa effekter på andra områden. FAO har varnat för att för stor del av majsproduktionen i USA går till biodrivmedel, vilket gör att USA inte längre kan exportera tillräckligt mycket majs när skördarna slår fel i andra länder. Action Aid har varnat för att det i delar av Afrika råder brist på basvaror på de lokala marknaderna på grund av att bönderna börjat odla biogrödor i stället för mat. Och i Brasilien medför sockerrörsodling för etanolproduktion på savannen att man måste bryta ny betesmark till djuren genom att skövla regnskog. Här hemma finns konflikten mellan vindkraftutbyggnad och att värna naturmiljöer och boendemiljöer. Och så har vi de märkliga duskissionerna om straffskatt på papper och köttskatt, och risken för ökande kvicksilverutsläpp till följd av glödlampsförbudet som EU tvingade på oss. Klimatdebatten får inte leda till att vi skapar nya miljöproblem, och inte heller att vi offrar viktiga naturvärden eller förstör människors boendemiljö. Där kommer jag alltid att vara en stark röst i debatten.
Politiken måste också klara av att även hantera miljöfrågor som inte har direkt koppling till klimatdiskussionerna, och det behövs mer forskning kring klimathotet och vad som driver den globala uppvärmningen. Det är väl som jag sade i intervjun självklart att sju miljarder människor påverkar miljö och klimat på jorden. Men det är lika rimligt att anta att även naturliga faktorer påverkar klimatet, med tanke på att jorden genomgått ett antal mycket dramatiska klimatförändringar långt före att människans tid. Hur stor del av klimatförändringarna som beror på människans utsläpp av koldioxid råder det skilda åsikter om, och det lär dröja innan forskningen kan ge ett entydigt svar. Under tiden vinner klimatdebatten på en sansad diskussion utan överdrifter.
Och ja, jag sade i intervjun att många klimatdebattörer använder frågan för att berika sig själva genom att skriva böcker och flyga runt jorden och hålla föreläsningar för dyra pengar. Men framförallt påpekade jag att klimatfrågan används i rent politiska syften, vilket föll bort i artikeln. De politiker och debattörer på vänsterkanten som använder "klimathotet" för att försöka stoppa all ekonomisk tillväxt eller för att ifrågasätta hela marknadsekonomin måste bemötas kraftfullt, precis som Alliansens företrädare gjorde på ett utmärkt sätt i tisdagens riksdagsdebatt.
Bilden till vänster lade Annie Lööf ut på sitt twitterkonto. Nedre bilden tog Göran Hägglund själv på det samlade pressuppbådet i Annie Lööfs lada.
Avundsjukan från oppositionen är tydlig över att de fyra Alliansledarna har trevligt tillsammans och kan arbeta ihop. Fast för mig är det ingen nyhet, jag ser det på nära håll, både bland partiledare, ministrar och Alliansens riksdagsledamöter. Oftast har vi en bra stämning och även om vi inte alltid är överens om allt så löser vi ut problemen och enas kring en linje. Det har vi gjort under mer än sex år nu. Detta är något oppositionen inte klarar av, de är i princip bara överens om att de inte gillar Alliansen. Borås Tidning beskriver saken träffande på ledarplats idag; Maramömötet visar att Alliansen har sitt fokus på medborgarna medan oppositionen har hela sitt fokus riktat mot Alliansen. Det är inte mycket att bygga en regeringspolitik på. Sanningen är ju att oppositionen både saknar politik och regeringsalternativ, samtidigt som Alliansen nu tar ett steg framåt för att vässa sitt alternativ.
I kväll hade rapport ett inslag där man berättade om regeringens stora stasning som ska ge ett antal särskilt skickliga lärare ett rejält lönelyft på mellan 5.000 och 10.000 kronor i månaden. Det blir följden av att två nya karriärsteg införs, förstelärare och lektorer.
I dag har Utbildningsutskottet debatterat den stora forskningspropositionen. En enad Allians höll mycket starka och framtidsinriktade anföranden där även utbildningsminister Jan Björklund (fotot) deltog.
I helgen fyllde bloggen och hemsidan 7 år!
I morse deltog jag i ett frukostmöte med riksdagens nybildade Svensk-Ukrainska parlamentarikersällskap, där UD:s Ukrainaansvarige, Magnus Zetterberg, berättade om den politiska utvecklingen i Ukraina sedan valet i höstas.
Hela måndagen har jag ägnat åt sammanträde med den Parlamentariska Socialförsäkringsutredningen. Man måste nog vara lite speciell för att vilja gräva ned sig i dessa frågor, men jag tycker det är mycket intressant, inte minst att försöka utforma framtidens a-kassa på ett sätt som kan få brett politiskt stöd och dessutom tillgodose önskemål från de fackliga organsiationerna och näringslivet. I dag har vi också diskuterat framtidens arbetsskadeförsäkring. Bilden är från dagens möte som hölls i arbetsmarknadsdepartementets lokaler.
Europeiska rådet har i kväll nått en överenskommelse om EU:s långtidsbudget för åren 2014-2020. Statsminister Fredrik Reinfeldt beskriver överenskommelsen som mycket bra för Sverige.
Den 23 januari berättade jag på bloggen om ett intressant besök i riksdagen från Intize och Mathivation, två projekt för att öka matematikkunskaperna för ungdomar i grundskolan och gymnasiet, genom att äldre elever ger extra stöd till yngre. I går tillbringade jag eftermiddagens på Chalmers i Göteborg för att se hur verksamheten hos den ideella föreningen Intize fungerar i praktiken. Jag fick bland annat träffa mentorn Madeleine (som går andra året på Chalmers) och hennes adept Asta (som går på Samhällsprogrammet) när de satt och löste matematikuppgifter tillsammans. Asta (tv) berättade att hon blivit betydligt bättre i matematik med Madeleines hjälp.
Den 12 juli hade jag ett debattinlägg i 