2010-12-29 Vem köper mark på Tuvalu eller Maldiverna?
Bilden är från det spektakulära regeringssammanträdet på Maldiverna, under ledning av presidenten, som hölls hösten 2009 för att markera oron för att större delen av ögruppen kommer att dränkas inom 50 år. Allt till följd av stigande havsnivåer när klimatet blir varmare.
Jag har kommenterat detta tidigare, eftersom internationellt erkända forskare inte sett någon som helst tendens till stigande havsnivåer kring Maldiverna. I ett blogginlägg, den 1 december 2009, citerade jag den svenska havsnivåforskaren Nils-Axel Mörner, en av de ledande i världen på detta område. Han konstaterade att havsytan inte alls stigit, vare sig vid Maldiverna eller vid öarna Tuvalu och Vanatu i Stilla Havet. Detta enligt långa mätserier under ledning av internationella forskargrupper.
Häromdagen fick jag ett tips om en artikel skriven av en oberoende journalist, som hänvisade till en händelse i samband med Klimattoppmötet i Köpenhamn förra året. Tuvalus president, Apisai Ielemia, inledde då en pressträff med att visa en dramatisk film om hur hela ögruppen håller på att dränkas, och var upprörd över att västvärlden var på väg att låta ögruppen Tuvalu gå under. En fristående journalist ställde då en mycket intressant fråga till Tuvalus president. "Mr Prime Minister. In view of the impending deluge, how much have land prices fallen on Tuvalu?". Presidentens svar kom efter en lång tystnad. "Land prices have not been affected.". Svaret till journalisten borde fått större genomslag i media kan man tycka. "Klimathotet har inte haft någon påverkan alls på markpriserna". Läs hela artikeln på nyhetssiten Spiked. Min lilla fundering är hur markpriserna kan ligga högt och stabilt, samtidigt som den egna presidenten hävdar att hela ö-gruppen håller på att försvinna?
I artikeln framgår att markpriserna inte faller på Maldiverna heller, utan numera ligger runt en miljon Euro per hektar, dvs ca 1.000 svenska kronor per kvadratmeter. Vad är det för stollar som är beredda att betala detta pris för mark som både regeringen och presidenten på Maldiverna är helt övertygad om ska stå under vatten redan om 50 år? Har markköparna fel, eller är det någon som försöker lura oss?
2010-12-28 Kommer Stockholm att dränkas?
Så här beskrevs framtiden för Stockholm - om bara 40 år - när klimathysterin var som värst. Bilden kommer från en artikel i Aftonbladet den 2 november 2006. Artikeln har rubriken: "Stadshuset mitt i havet - om 40 år", och man beskriver med dramatiska bilder hur Östersjöns vattennivå kommer att stiga med två meter, och hur stadshuset i Stockholm och stora delar av huvudstadens centrum då kommer att ställas under vatten.
Sanningen är dock att landhöjningen idag är ett betydligt mer akut problem för Stockholm, ett problem som dessutom kostar stora pengar. Landhöjningen netto (alltså utöver eventuell havsnivå- höjning) i Stockholm har nämligen varit ungefär en halvmeter på 150 år.
Varje dag när jag går från min övernattningslägenhet uppe på Östermalm ned till Riksdagen passerar jag två stora kajer i Stockholm, Nybrokajen och Strömkajen. Dessa kajer är kanske bästa beviset på att hoten om att Stockholm ska dränkas inom 40 år känns en smula orealistiskt.
Nybrokajen renoverades för några år sedan, och kajen sänktes någon meter med hjälp av trappsteg för att den skulle hamna på rätt nivå i förhållande till vattnet. Landhöjningen hade helt enkelt blivit så stor att kajen låg för högt. På bilden ser man hur många trappsteg man tvingats bygga för att komma ned till en lagom nivå vid kajkanten.
Nu har även renoveringen av Strömkajen vid Kungsträdgården startat. Sedan Strömkajen byggdes på 1860-talet har kajen till följd av landhöjningen höjts ungefär en halv meter i förhållande till vattenytan, vilket medfört att kajens trägrund börjat ruttna med sättningar i kajen som följd. Nivåskillnaden mellan båtar och kaj har också blivit så stor att det vid lågvatten varit svårt att stiga av och på båtarna. Även här blir lösningen trappor ned till vattnet för att minska nivåskillnaden. Källa: Stockholms Hamnar, pressmeddelande 2 juli 2010.
Frågan man ställer sig är om risken verkligen är överhängande att Stockholm ska ställas under vatten inom en överskådlig framtid?
Denna vecka går samtliga kärnkraftreaktorer i Sverige med nästan full effekt, enligt Svenska Kraftnät. Trots detta tvingas Sverige importera ungefär tio procent av den el vi använder, vilket motsvarar tre normalstora kärnkraftsreaktorer.
Kylan gör att vi förbrukar el som aldrig förr, och att de gamla rekordnivåerna är nära att ryka. Den höga elförbrukningen gör att effektreserven också får kallas in. Det oljeeldade kraftverket i Karlshamn har startats för att säkra tillgången i södra Sverige, och det stora oljekraftverket i Stenungsund har också återstartats denna höst. När oljekraftverket i Stenungsund går för fullt motsvarar det också en normalstor kärnkraftreaktor.
Miljöpartiet och de andra rödgröna partierna hävdar att vi har ett så stort elöverskott att vi kan börja stänga ned kärnkraften. Jag hävdar att de har fel.
Samtidigt är det intressant att granska vindkraftens samlade elproduktion. Många hävdar ju att all vindkraft står still när det är kallt. Det är inte korrekt, även om det stämmer att det ofta är vindstilla när det är riktigt kallt. Men ofta är det så att det blåser i vissa delar av landet när det är vindstilla på andra platser. All svensk vindkraft står sällan stilla samtidigt. Enligt Svensk Energi, bransch- och intresseorganisation för landets alla elförsörjningsföretag, (elproduktion, elnät och elhandel), var förra veckans elproduktion från vindkraftverken faktiskt lika stor som det en nedlagd reaktor i Barsebäck producerade när den var igång. Vindkraften har därmed producerat betydligt mer än vad Svenska Kraftnät räknat med.
Slutsatsen måste bli det jag hävdat tidigare, att vindkraften faktiskt kan ge ett hyfsat tillskott till den svenska elförsörjningen. Även om den idag, trots en gigantisk utbyggnad alltså bara ger el motsvarande en av Sveriges allra minsta och äldsta (och nedlagda) kärnkraftreaktorer. Vindkraften lär aldrig kunna ersätta all kärnkraft om vi inte ska tvinga fram en helt hänsynslös utbyggnad av vindkraften där man offrar både boendemiljöer och naturvärden, och förstör kommunala utvecklingsområden som exempelvis i Sätila. Och så långt ska vi självklart inte gå. De allra bästa vindlägena där ingen blir störd lär väl redan vara utbyggda idag, så nu söker branschen efter nya platser, där konflikterna med kringboende blir tydligare. Starka röster inom vindkraftbranschen kräver därför att kommunernas vetorätt mot nya vindkraftparker ska tas bort. Jag tänker göra allt jag kan för att vetot ska finnas kvar.
2010-12-22 Kallaste december på 150 år - nya köldrekord och snörekord
Den tidiga vintern har inte varit så kall sedan mitten av 1800-talet, enligt SMHI. I Karlstad har temperaturen legat under noll grader sedan den 22 november. Det är rekord - 152 år - för den här tiden på året sedan mätningarna inleddes 1858. Falun noterar den kallaste noteringen på 150 år.
En rad gamla köldrekord har slagits det senaste dygnet, enligt SMHI. Kallast var det i Idre med 36 minusgrader. Kristianstad hade decemberrekord i morse med -24,6 grader. Det är ett decemberrekord sedan 1878. Ett annat skånskt rekord noterades i Ljungbyhed som hade -25,0 grader. Det tidigare rekordet var -24,7, krigsvintern 1942. Kalmar hade i natt den lägsta decembertemperaturen sedan 1859, Gävle sedan 1978, Växjö sedan 1997 och Ronneby sedan 1996.
SMHI meddelar också att snödjupet är rekordtjockt, och på flera platser i landet är det det tjockaste snötäcke som någonsin uppmätts i december. Även i andra delar av norra Europa är snömängderna stora, och kylan besvärlig, både värre och tidigare än förra året.
Men alla köld- och snörekord till trots - experterna vidhåller envist att jordens globala medeltemperatur ska slå nytt rekord i år. Så oavsett hur kallt det än blir lär vi få till svar att det egentligen blir varmare, och att den viktigaste utmaningen för mänskligheten är att stoppa den globala uppvärmningen. Det minsta man kan säga är att det lär bli en allt knepigare pedagogisk utmaning att lyckas övertyga medborgarna om detta om vi får fler kalla vintrar kommande år.
En annan konstig sak - när det blir riktigt kallt framhåller man - helt korrekt - att enstaka år inte säger något alls om hur klimatet förändras, utan att enstaka års extrema temperaturer eller snömängder handlar om väder och inte klimat. Så långt är det bara att instämma. Men blir det däremot ett riktigt varmt år med slaskvinter så gäller plötsligt helt andra regler. Då beskrivs i stället vädret som ett bevis på hur den globala uppvärmningen redan förändrat klimatet. Då finns det inget utrymme för att tala om tillfälligheter eller naturliga vädervariationer. Det är bara ett par år sedan man talade om att det snart är slut med både Vasaloppet och vinterturismen i Dalarna och Värmland, eftersom det inte skulle finnas någon snö. Som kontrast till detta startade skidsäsongen i Ulricehamn denna vinter rekordtidigt, redan den 4 december. Vinterturismen i Sverige slog rekord förra året och lär inte bli sämre i år. Just nu kan man åka skidor i hela landet.
Nåja, vem vet, en vacker dag kanske klimatalarmisterna byter fot igen och börjar tala om risken för en ny istid i stället? Precis som många faktiskt gjorde under 1960- och 1970-talen.
2010-12-08 Vindkraft - hot eller möjlighet?
Detta är rubriken på en debattartikel som jag har i Borås Tidning idag. Jag försöker nyansera bilden lite av vindkraftens problem och möjligheter. Allt är faktiskt inte svart eller vitt. Vindkraften kan knappast ersätta kärnkraften och målen för vindkraftsutbyggnaden i Sverige känns något orealistiska, men vindkraften kan absolut ge ett tillskott till den svenska elförsörjningen. Men vindkraftsutbyggnaden får inte ske till vilket pris som helst, och större hänsyn måste tas till enskilda människors boendemiljö. I linje med detta måste givetvis möjligheten till kommunalt veto finnas kvar. Läs hela artikeln här!
Bilden: Från mitt besök i ett vindkraftverk i Vara tidigare i år, bilden är inifrån turbinhuset högst upp i vindkraftverket.
2010-12-03 Vi behöver kärnkraften!
I dag uppger media att de flesta svenska kärnkraftverken går för fullt. De två reaktorer som varit avställda för service har nu återstartats. Det är tur, för elförbrukningen i Norden är på väg att slå rekord på grund av den tidiga vintern.
I Dagens Industri idag finns en stor artikel om hur Vattenfall nu tvingas elda olja i stor skala för att klara elförsörjningen. Det är det stora oljekraftverket i Stenungsund som egentligen är lagt i malpåse som man nu tvingats köra igång igen. Tekniken är från 1950 och 1960-talet, men fungerar bra, och man tar in pensionärer som tidigare arbetat på kraftverket som extrapersonal. Det enorma oljekraftverket producerar vid full effekt 275 megawatt, lika mycket som hälften av kärnkraftreaktorn Oskarshamn 1. Baksidan är att oljekraftverket förbrukar 60 ton olja - varje timme.
Den (före detta) samlade rödgröna oppositionen menade före valet att man visst kan börja stänga ned kärnkraften, eftersom vi har ett elöverskott i Sverige. Detta framfördes i alla valdebatter. Verkligheten har visat att de hade helt fel. Och oavsett var man står i frågan om de fossila bränslenas klimatpåverkan så vore det en miljökatastrof att byta ut den utsläppsfria elproduktionen vid kärnkraftverken mot olje- och kolbaserad elproduktion i Sverige eller i våra grannländer. Bara den försurning av mark och vatten som skulle uppstå, och de utsläpp av sot och giftiga ämnen som sker vid förbränningen räcker som argument. Vi behöver vår kärnkraft.
2010-11-30 Klimatfrågan som borde få ett svar i Cancún
I går började klimattoppmötet i Mexikanska Cancún, och inför detta har klimatdebatten lite försiktigt vaknat till liv igen. Från ena sidan påstås läget vara ännu värre än man tidigare trott. Från den andra sidan i debatten framförs kritiska åsikter mot klimatlarmen och FN:s klimatpanel och dess arbetssätt. För egen del har jag som vanligt svårt att bara rakt upp och ned acceptera alla dramatiska hot om en framtida klimatkatastrof, inte minst som jag vet att allt bygger på teoretiska datormodeller. I sådana modeller är det de parametrar man stoppar in i datorn som avgör vad som kommer ut. Och eftersom ingen egentligen vet säkert så bygger alla modeller på mer eller mindre goda antaganden. Stoppar man in dramatiska siffror så får man givetvis ett dramatiskt resultat. Men det kan inte kallas prognoser.
Men låt oss för en stund lämna diskussionen om vad som är rätt eller fel när det gäller klimatförändringarna, och acceptera teorin att den globala genomsnittstemperaturen stiger och att detta antagligen påverkas av människornas utsläpp av koldioxid i atmosfären. Då uppkommer nämligen nya spännande frågor - som faktiskt aldrig fått något svar.
För det första, om läget är så extremt akut som vissa påstår, hur kan det då räcka att föreslå minskning av koldioxidutsläppen som ska slå igenom om 40 eller 50 år? Och om läget är så akut redan vid dagens temperatur, hur kan man då nöja sig med att ställa upp ett mål på att temperaturen ska tillåtas öka ytterligare? Om läget verkligen är så allvarligt som det påstås räcker inte de föreslagna åtgärderna på långa vägar. Om de åtgärder som föreslås däremot är tillräckliga så kan man ju inte samtidigt påstå att läget är akut. Hela diskussionen är fullständigt ologisk.
Den viktigaste frågan av alla är denna: Kommer kraftigt minskade koldioxidutsläpp verkligen att stoppa eller kraftigt begränsa klimatförändringarna? Hur snabb blir i så fall effekten av minskade utsläpp? Jag har ställt denna fråga till ett stort antal klimatforskare och klimatexperter de senaste åren. Ingen har kunnat ge något bra svar! Tvärtom har många jag talat med sagt rakt ut att det finns fler faktorer som påverkar klimatet och att vi faktiskt inte vet, men att "vi ändå måste försöka göra något". Några har ställt motfrågan till mig om jag tycker att vi inte ska göra något alls åt koldioxidutsläppen bara för att vi inte vet säkert att det ger effekt?
Den sista frågan är intressant. Tänk tanken att vi hade en global epidemi med en ny allvarlig dödlig sjukdom och saknar vaccin. Då skulle vi med samma logik vaccinera alla med ett gammalt vaccin utan att veta om det har någon som helst effekt på den nya sjukdomen. Detta för att vi i vart fall "måste göra något" och "visa handlingskraft". Skulle någon ens överväga detta? Skulle man inte överväga andra åtgärder?
De dramatiska politiska beslut som föreslås för att minska koldioxidutsläppen kommer att kosta tusentals miljarder, minska tillväxten i fattiga länder, minska resurserna till kamp mot svält, sjukdomar och fattigdom, och kräva andra offer när det gäller natur och miljö. Innan man tar sådana beslut borde man väl rimligen vara hyfsat säker på att minskade koldioxidutsläpp verkligen kan stoppa eller kraftigt begränsa jordens klimatförändringar, och ha en prognos över hur snabbt det skulle ge effekt? Dessa frågeställningar har fortfarande inte fått några svar, trots att det gått ett helt år från fiaskot vid det förra klimattoppmötet. På det nya klimattoppmötet kommer man återigen att diskuterara mycket kostsamma åtgärder som bara syftar till att minska koldioxidutsläppen - eller ännu värre, att fånga in och lagra koldioxid. Man kastar omkring siffror om 20, 30 och 40% minskning av koldioxidutsläppen, man bollar med tusentals miljarder, men man vet faktiskt inte om det kommer att ha någon effekt alls. Min tro är att så länge man inte kan ge ett hyfsat tillförlitligt svar på frågan om nyttan av åtgärderna så kommer man inte heller att kunna samla världens länder till gemensamma åtgärder mot det påstådda klimathotet. Detta eftersom politikerna får svårt att övertyga hemmaopinionen om meningen med de föreslagna åtgärderna. Ännu värre blir det givetvis om delar av norra halvklotet nu går ännu en bister vinter till mötes, möjligen ännu kallare än den förra. Stockholm verkar exempelvis redan slå ett 45 år gammalt köldrekord för November. I ett sådant läge kommer självklart många att invända att klimatet ändras fram och tillbaka av helt naturliga orsaker, precis som det alltid gjort genom årtusendena.
Jag har för övrigt flera gånger påpekat att om oljan och gasen kommer att ta slut så snabbt som prognoserna säger så kommer koldioxidutsläppen att minska alldeles av sig själv. Det världens ledare borde diskutera är därför hur vi ska klara vår framtida globala energiförsörjning. Den debatten vågar vi ta i Sverige, och vi ligger långt framme, men i många andra länder, som Indien och Kina, bygger man sin starka tillväxt i stort sett uteslutande på ökad användning av på kol, olja och gas. Tänk om framtida energibrist är ett mycket mer akut och farligt hot mot mänskligheten än klimatförändringarna?
2010-11-10 Kommunalt veto mot vindkraftparker bör finnas kvar
Svenska kommuner har idag vetorätt när det gäller såväl uranbrytning som slutförvaring av kärnkraftsavfall. Starka röster höjs nu också från miljöorganisationer för att införa kommunalt veto mot utvinning av olja och gas. Samtidigt drivs en hård kampanj riktad mot mot politikerna för att avskaffa kommunernas vetorätt mot etablering av vindkraftparker. Jag har svårt att förstå logiken.
Visst kan man diskutera i vilken mån kommuner ska ha rätt att stoppa viktiga projekt av riksintresse. Varje kommun måste å andra sidan ha en rimlig möjlighet att värna om kommunens utveckling och sina egna invånares bästa. Det är givetvis ibland motstridiga intressen. När det gäller vindkraften tänker jag verka för att den kommunala vetorätten blir kvar. I dagsläget är det enda möjligheten för en kommun att förhindra att värdefulla utvecklingsområden blockeras av en vindkraftpark. I praktiken är kommunalt veto idag också det enda möjliga skyddet för de privatpersoner som bor i närheten av en planerad vindkraftpark.
Två sätt att minska trycket på kommunerna att använda sitt veto vore att lagstifta om ett minsta avstånd från ett vindkraftverk till närmaste bostadshus på en kilometer eller kanske ännu mera, samt att överväga att bifalla min motion om ersättning till närboende vid vindkraftsetablering som skulle betyda rätt till ersättning till de som bor närmast ett vindkraftverk för att kompensera dessa för sjunkande värden på fastigheterna. I ett sådant läge skulle kommunernas behov av att utnyttja sin vetorätt minska, och i stort sett endast behövas för att trygga viktiga markområden som behövs för annan utveckling. Det skulle vara bra både för vindkraftbranschen och för människor som bor i närheten av planerade vindkraftparker.
2010-11-10 Felaktiga slutsatser om beroendet av kärnkraft
I en debattartikel i Dagens Nyheter kräver Naturskyddsföreningen och LRF gemensamt att Vattenfalls planer för engagemang i ny kärnkraft ska stoppas av regeringen. Man hävdar i artikeln att Vindkraft redan nu kan konkurrera med kärnkraft och skriver att kostnaderna för de förnybara alternativen när det gäller ny elproduktion sjunker snabbt medan kostnaderna för kärnkraft snarare ökar.
Bortsett från att LRF är jäviga i frågan, eftersom det är deras egna medlemmar som kan inkassera hundratusentals kronor per år i arrende för varje vindkraftverk, så tycker jag mycket av argumenten i artikeln haltar betänkligt.
Vindkraften skulle aldrig gå ihop ekonomiskt utan kraftiga statliga subventioner via elcertifikaten. Detta vet jag med full säkerhet efter mitt besök hos Slättens Vind i Vara, där jag numera för övrigt också är andelsägare för att lära mig mer om de ekonomiska villkoren för branschen. Inte ens vindkraftbranschen tror på allvar att vindkraften kan ersätta kärnkraften, men däremot att den kan ge ett visst tillskott. Förhoppningarna i artikeln om att vindkraften skulle kunna stå för 20% av elförsörjningen är rent teknisk, och tar inte hänsyn till den ökande svårigheten att hitta lämpliga platser för vindkraftverken. Tar man rimlig hänsyn till närboende vid placeringen lär antalet nya vindkraftverk inte alls bli så många som i så fall skulle krävas. I artikeln talas också om att nya vindkraftverk i denna omfattning "redan förbereds", men då glömmer man att nämna att många kommuner kommer att lägga in sitt veto mot nya vindkraftparker, när dessa konkurrerar med andra viktiga samhällsintressen eller hänsyn till de närboende.
Biobränslen för kraftproduktion framförs i artikeln som ett annat alternativ. Detta faller platt med tanke på föregående blogginlägg. Biobränslena kommer inte ens att räcka för transportsektorn, och än mindre för att dessutom tillverka elkraft.
I artikeln påpekas även att solkraften idag är för dyr, och det kan jag definitivt bekräfta efter att ha fått kännedom om hur stora subventionerna är till Europas största solkraftverk Andasol i Spanien som jag ju besökte nyligen.
Vattenkraften kan givetvis byggas ut, men hur ställer sig svenska folket till att bygga ut de orörda älvarna, eller att bygga en mängd småkraftverk som hotar både fiske och naturmiljöer? Nya stora vattenkraftverk lär för övrigt inte heller vara billiga att bygga idag.
Nej, sanningen är att kärnkraften behövs under överskådlig tid. Att påstå något annat känns en smula naivt och skulle både skada miljön, driva upp elpriserna och hota elförsörjningen i Sverige. Alliansen gjorde därför sin stora energiöverenskommelse som innebär att gamla reaktorer i Sverige får ersättas med nya (men utan statliga subventioner), och att effekten då också kan höjas. Det är idag rimligen helt upp till varje företag, även Vattenfall, att ta företagsekonomiska beslut om man vill satsa på kärnkraft, inom eller utom landet. Jag har personligen mycket svårt att se något skäl för att regeringen skulle lägga hinder i vägen för detta.
2010-11-09 "Biobränslen hotar både klimat och miljö"
I våras träffade jag Action Aid, med anledning av deras oro för att västvärldens ökande användning av biodrivmedel hotar tillgången på mat i fattiga länder. I går kom ett mail från orgnaisationen som bland annat innehöll en rapport på engelska från Europeiska Miljöbyrån (en sammanslutning av nio europeiska miljöorganisationer, bland Annat Action Aid och Greenpeace). Rapporten går kortfattat ut på att EU:s mål om ökad användning av biobränslen både hotar miljön och ökar koldioxidutsläppen. Rapporten sammanfattas i en nyhetsartikel i Svenska Dagbladet igår:
EU:s planerade satsning på biodrivmedel kommer att öka utsläppen av växthusgaser, förstöra stora naturvärden och förvärra matbristen i världen. Det hävdar nio miljöorganisationer i en gemensam rapport.
År 2020 ska 10 procent av alla transporter i EU köras på biodrivmedel, enligt ett beslut från 2007. Men dessa satsningar kan leda till en miljömässig katastrof, menar miljöorganisationerna. I stället för att minska EU:s klimatpåverkan leder åtgärderna till att utsläppen ökar med 27-56 miljoner ton per år.
"Skogar och natur kommer att förstöras i en chockerande omfattning för att driva våra bilar. Utsläppen av klimatförstörande gaser kommer att göra biodrivmedel till en större utsläppskälla än fossila bränslen", säger Adreian Bebb från Friends of the Earth i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten skulle en yta dubbelt så stor som Belgien behöva odlas upp världen över för att förse Europa med förnybara drivmedel. Detta skulle leda till att skogar och värdefull natur förstörs, samt att matbristen i världen ökar, på bekostnad av de fattigaste.
"Om inte EU ändrar sin policy så kommer de biodrivmedel som Europa använder de kommande tio åren bli 81-167 procent värre för klimatet än fossila bränslen", skriver Europeiska Miljöbyrån (EEB) i ett pressmeddelande.
Rapporten är bara en i raden som väcker frågor kring visionerna om orealistiskt stor användning av biodrivmedel. Jag har envist under flera år hävdat att ett ensidigt fokus på minskade koldioxidutsläpp på ett antal punkter riskerar att förstöra andra miljö- och naturvärden och öka matbristen i världen. Enligt den nya rapporten om biodrivmedel verkar alltså även koldioxidutsläppen öka vid ökad användning av biodrivmedel. Vågar man hoppas att detta åtminstone kan få även de mest extremistiska koldioxidbekämparna att tänka ett varv till?
2010-11-01 Kraftverksdammen i Rules
På vägen ned från "våra" små bergsbyar, ned mot motorvägen mellan Malaga och Granada, passerar man den stora kraftverksdammen vid Rules, nedanför byarna Lanjaron och Orgiva. Det är alla de mängder av mindre bäckar och större floder som rinner söderut ända uppifrån Sierra Nevada som efterhand samlas till en allt bredare flod som sedan mynnar ut i den stora dammen. Själva vattenkraftverket är inbyggt i den gigantiska fördämningen. I området finns även en del vindkraftverk.
2010-10-29 Solkraftverket Andasol
Solkraftverket Andasol 1 kostade 300 miljoner Euro att bygga. Det byggdes och drivs av ett privat konsortium, och har 87 anställda. Man har kapacitet att tillverka 50 MWh el, vilket är ganska mycket. I Andasol finns flera anläggningar bredvid varandra, och fler planeras. Konsortiet har också liknande anläggningar på två andra platser i södra Spanien. Antalet soltimmar är extra generöst just på högslätten runt Granada
Vi körde runt anläggningen och fick en kort genomgång av hur solkraftverket fungerar. Vi Med hjälp av stora rörliga speglar som följer solens rörelse över himlen under dagen kan man koncentrera solljuset till de rör som går i centrum av speglarna, och som är fyllda med en speciell olja. Denna olja värms upp till 350-400 grader, och hälften av oljan leds sedan in i ett vanligt kondenskraftverk som tillverkar el via ångturbiner under dagtid. Den andra hälften av den heta oljan leds genom stora cisterner med smält salt, som magasinerar värmen (en saltcistern syns längst ned till höger). På kvällen när solen gått ned kan sedan kraftverket köras med full effekt genom att man tar vara på värmen i saltcisternerna. Man kan på detta sätt även producera el vid mulet väder.
Den el man producerar får man sälja för 36 cent per kWh, dvs runt 3.50 till 4 kronor. Det är ju ett oerhört bra pris man får för sin el, långt över det spanska elpriset till konsument. Detta är spanska statens sätt att stödja solkraftproduktionen. I övrigt var solkraftverkets guide noga med att påpeka att man inte får några andra subventioner från vare sig spanska staten eller EU. Fast jag tycker ju förståss att subventionerna är synnerligen generösa som de är. Kanske är detta förutsättningen för att denna typ av solenergi ska kunna utvecklas i större skala.
2010-10-29 Över Sierra Nevada på väg till solkraftverket Andasol
I går tog jag och två andra föräldrar och fem elever en ordentlig biltur tvärs över Sierra Nevada över till andra sidan av bergsmassivet. På krönet av Sierra Nevada går vägen genom en ravin på över 2.000 meters höjd. När man sedan kör ned på den norra sidan av bergsmassivet ser man den stora högslätten kring Granada breda ut sig, och där ligger Europas största solkraftverk, Andasol. Redan på vägen ned ser man den gigantiska solkraftanläggningen som täcker en stor yta på slätten nedanför, strax utanför Guadix.
Jag har skrivit om Andasol tidigare på bloggen, och inför min resa till Spanien skickade jag en förfrågan till solkraftverket och frågade om vi kunde få göra ett studiebesök. Och då fick jag en officiell inbjudan från solkraftverket.
Kampanjorganisationen 10:10 startade i England för ungefär ett år sedan. Poängen är att värna om miljön och minska mängden klimathotande utsläpp med extrema tio procent på ett år. I den nya kampanjfilmen ”No Pressure”, som lanserades i går, spränger de huvudet av alla som inte går med på att minska utsläppen eller inte tror på att människan hotar klimatet. Bland annat sprängs skolbarn i ett klassrum i luften framför förfärade skolkamrater, blodet skvätter och kroppsdelar flyger över klassrummet. När två anställda ställer sig tvekandes till chefens övertalningsförsök flyger de i luften direkt. Kropparna sprängs och medarbetarna dränks i kollegornas blod.
Organisationen har nu tvingats dra tillbaka filmen, men den finns att se på Youtube. Richard Lindberg, styrelseledamot i Congress for Environmental Advancement som företräder 10:10 i Sverige, såg filmen först i går eftermiddag. "Vi tar avstånd från filmen, den återspeglar inte det sätt som Congress vill jobba med sina frågor. Det är ingen som kommer att bli halshuggen om man hamnar på nio procent i stället för tio", säger han. Det var ju väldigt generöst...
Filmen är något av det mest osmakliga jag sett. Den som inte ställer upp på "koldioxidtalibanernas" krav ska alltså sprängas i luften. Tyvärr säger filmen något om hur vissa personer ser på klimatfrågan. Det är tyvärr inte första gången som närmast fascistiska eller diktatoriska tankar förs fram för att tvinga människor att anpassa sig till de värsta alarmisternas krav. Allt från förslag om tvingande barnbegränsning och tvångssterilisering av människor till hård bestraffning av den som inte lever "klimatsmart". Men filmen är det i särklass värsta jag sett. Hittills. Se den på egen risk!
2010-08-24 Nya miljöbilspremien känns mer tilltalande än den gamla
I dag meddelade Alliansen att det blir en ny miljöbilspremie från 2012. Denna gång på hela 40.00 kronor, och premien ska bara gälla verkligt miljövänliga bilar, främst elbilar och effektiva elhybrider. Samtidigt behåller vi den femåriga skattebefrielsen för alla miljöbilar.
I grunden är jag tveksam till att subventionera människors bilköp. Subventioner snedvrider alltid marknaden och utvecklingen. Alliansens förra miljöbilspremie kan givetvis sägas ha varit en framgång eftersom antalet "miljöbilar" ökade kraftigt under den perioden. Baksidan är dock att de övervägande delen av dessa bilar var etanolbilar. Enligt min åsikt är inte etanol särskilt miljövänligt.
Då känns ett stöd till elbilar betydligt bättre. Jag anser att eldrift måste vara den optimala lösningen, inte minst i ett land som är självförsörjande på el från i huvudsak vattenkraft och kärnkraft. I dag är rena elbilar mycket dyra, och även hybriderna kostar bra mycket mer än andra bilar. En subvention under en viss tid för att få ut fler elbilar på marknaden och öka volymerna i tillverkningen ligger definitivt i Sveriges intresse. Och med tanke på alla mer eller mindre tveksamma subventioner som görs i klimatpolitikens namn så känns väl ändå ett stöd till elbilar som ett av de vettigare.
Oppositionen vill införa en miljöbilspremie men samtidigt bestraffa den som köper en mindre miljövänlig bil med en extra straffavgift. Detta visar brist på förståelse för att människor är olika. Vissa bor i glesbygd med dåliga vägar och behöver en jeep, andra har fem barn och behöver en stor bil. De som kör dessa bensinslukare betalar redan massor av skatt på bränslet. Ju mer man tankar desto mer skatt. Att då dessutom beskatta inköpet av bilen som straff känns fullständigt fel. Miljöpartiets förslag visar skillnaden mellan Alliansen och oppositionen. Alliansen vill helst styra med morötter, oppositionen vill använda piskan och straffbeskatta.
2010-07-10 Svenska folket stödjer Alliansens kärnkraftsbeslut
Enligt en undersökning som gjordes av United Minds mellan den 21 och den 26 juni finns det ett starkt stöd för Alliansens känrkraftsbeslut, dvs att ta bort förbudet mot ny kärnkraft och säga ja till att byta ut dagens kärnkraftsreaktorer mot lika många nya.
72% av svenska folket stödjer beslutet, bara 28% är emot. Stödet är starkast bland Allianspartiernas väljare, och till och med bland Centerpartiets väljare stödjer 80% riksdagens beslut. Bland Socialdemokraternas väljare stödjer 66% regeringens linje och bara 34 procent är emot. Bland LO-medlemmarna är 71 procent för och 29% emot. Bland Vänsterpartiets väljare väger det jämnt mellan för och emot. Bara bland Miljöpartiets (MP) sympatisörer vill en knapp majoritet riva upp beslutet, 55 procent. Oppositionen går alltså inte ens i takt med sina egna väljare.
Det är nog ingen vild gissning att en del klarsynta rödgröna väljare överväger att byta till Alliansen på grund av denna fråga. De flesta inser att en trygg energiförsörjning är helt avgörande för jobben och välfärden. Vi får nog ta och påminna väljarna om detta riktigt mycket framöver.
2010-06-30 Kyligare klimatdebatt?
Denna debattartikel fanns i Borås Tidning förra veckan. Författaren, Jarl Ahlbeck, är docent i Miljöteknik vid Åbo Universitet. Artikeln inleds med allmänt och kraftfullt ifrågasättande av Al Gore och FN:s klimatpanel. Just detta är kanske inte så uppseendeväckande och det mesta av kritiken är bekant, men det är ändå en tankeväckande uppräkning av ett antal påstådda "klimathot" som i efterhand visat sig vara ordentligt överdrivna.
Mer spännande är fortsättningen av artikeln. (Klicka på bilden för att läsa). De teorier som Ahlbeck beskriver är att solen indirekt styr klimatet genom att påverka vindar på hög höjd i stratosfären, vilket i sin tur styr lågtryckens banor. När låg solaktivitet kombineras med ostlig stratosfär- vind leder detta till en kall vinter på våra breddgrader samtidigt som det blir varmare på andra håll. Detta skulle förklara årets bistra vinter hos oss, liksom den ovanligt milda vintern i Kanada och på Södra Grönland. Fenomenet skulle också förklara de bistra vintrarna i Sverige 1986-87, men också tidigare kända köldperioder i historien.
Alltså ännu en teori som kan förklara klimatvariationerna, utan någon koppling alls till koldioxidhalten i atmosfären. Synd bara att politikerna inte är det minsta nyfikna på alternativa teorier utan benhårt låser fast sig vid koldioxidens avgörande roll. Jag befarar att detta kommer att leda till ett antal mindre lyckliga politiska beslut i framtiden, och stora kostnader för skattebetalarna som inte alls kommer att hjälpa för att bromsa jordens klimatförändringar.
2010-06-30 Den senaste vintern var faktiskt ovanligt bister
Förra hösten var debatten om framtidens vintrar ganska extrem. Jag minns när "klimatexperter" bestämt hävdade att årets Vinter-OS skulle bli det sista på norra halvklotet eftersom snön inom bara några år kommer att försvinna. Andra hävdade att Vasaloppet inom en snar framtid inte längre skulle kunna köras.
Uppenbarligen har investerarna en annan tro på saken. I Dagens Industri nyligen kunde man läsa att det just nu investeras rekordstora summor i den svenska fjällvärlden. Fjolårets investeringar var rekordstora, 1,4 miljarder i fjällturism, trots finanskrisen och lågkonjunkturen. Vintersportanläggningarna är den enda kategori inom den svenska rese- och turistnäringen som växer, och det snabbt. Investerarna verkar alltså inte oror sig särskilt mycket för klimatförändringarna. Kanske får de stöd för sin uppfattning när de tog del av SMHI:s nyligen prsentarde fakta om den senaste vintern?
Den senaste vintern var nämligen rekordlång på många håll i Sverige. Storlien hade det längsta sammanhängande snötäcket på 60 år. I både Lund, Göteborg och Stockholm var det också de längsta vintrarna med sammanhängande snötäcke på flera decennier, så lång period utan avbrott med snötäcke har det inte varit sedan 1969 (Göteborg), 1981 (Lund) och 1984 (Stockholm). Snötäckets tjocklek var också på rekordnivå, i Göteborg med 53 cm var det en tangering av alla tiders rekord. Örebro låg med 85 cm en centimeter från rekordet, liksom Jönköping som fick 95 cm snö.
Kanske något att tänka på när vi till helgen antagligen får njuta i hängmattan eller solstolen av sommarens hittills högsta temperaturer.
2010-06-17 Sunt förnuft segrade i kärnkraftsomröstningen
Alldeles nyss, kl 21.15, efter 11 timmars debatt, röstade riksdagen om att avskaffa förbudet mot att ersätta gamla kärnkraftreaktorer mot nya. Alliansens förslag segrade med röstsiffrorna 174-172. Tre ledamöter var frånvarande, det skulle ha varit fyra, så någon röstade trots att den var utkvittad. Men det hade som tur är ingen betydelse för resultatet.
Omröstningen är en seger för det sunda förnuftet. De senaste veckorna har en mailkampanj genomförts och fram till omröstningen har jag fått 2.416 mail som ville att jag skulle rösta nej. Ett imponerande antal, även om jag också ser att många avsändare återkommer många gånger. Men jämfört med 34.000 mail före FRA-omröstningen känns inte svenska folkets motstånd mot kärnkraften särskilt starkt.
De flesta svenskar vet att över 40% av den svenska elen idag kommer från kärnkraften och att detta går inte att ersätta inom överskådlig tid. De flesta inser att vi måste behålla kärnkraften så länge inte nya energikällor kan ersätta den. Nu får Sverige förutsättningar för en stabil energiförsörjning som bygger på tre delar - kärnkraft, vattenkraft och andra förnybara energikällor. Det är bra för svenska hushåll, svensk industri och svenska jobb.
Dagens mest uppseendeväckande besked i kärnkraftsdebatten förtjänar ett eget inlägg. På en fråga från Carl B Hamilton (FP) svarade Per Bolund från Miljöpartiet att han inte tog avstånd från Greenpeaceaktionen mot Forsmark i veckan, utan i stället tyckte det var värdefullt med utomparlamentariska metoder och "civil olydnad". Ganska uppseendeväckande för att komma från en riksdagsledamot som representerar den lagligt valda lagstiftande församlingen. Bolunds besked skiljer sig från Mona Sahlin (S) som häromdagen tydligt tog avstånd från Greenpeaceaktionen och påpekade att det inte är okej att bryta mot svenska lagar. Undrar hur hon tycker det känns när ett parti i det tilltänkta regeringsunderlaget försvarar lagbrott "för den goda sakens skull".
2010-06-17 Kärnkraftsdebatt som påminner om gamla tider
Dagens "kärnkraftsdebatt" börjande i morse vid 10-tiden, och lär hålla på till framåt kvällen. Jag har bara lyssnat på en del inlägg, men tonläget är ganska uppskruvat. Jag hörde kärnkraftsmotståndare läsa högt ur en bok som ingående beskriver plågorna för en strålskadad brandman från Tjernobyl (som om det skulle vara den sortens gamla reaktorer helt utan reaktorinneslutning som skulle byggas i framtiden, suck!). En annan debattör hotade med att dagens beslut skulle medföra fler atombomber i världen och rentav hota världsfreden. I debatten påstås också att dagens beslut innebär en svensk storsatsning på kärnkraft i stället för satsning på nya energikällor.
Dagens beslut innebär inte en storsatsning på fler reaktorer, utan bara att möjliggöra att dagens 10 gamla reaktorer ska få ersättas med modernare och säkrare reaktorer. Dagens beslut innebär inte ens ett beslut om att byta ut de gamla reaktorerna mot nya utan bara att det blir tillåtet att byta ut de gamla reaktorerna om kärnkraftverkens ägare vill detta. Dagens beslut innebär inte heller att vi överger satsningarna på nya förnybara energikällor. Ingen regering har satsat så mycket på förnybar energi och energiforskning som Alliansen, och dessa satsningar ska fortsätta. Under de senaste fyra åren har de förnybara energikällorna snabbt ökat sin andel av energiproduktionen. Alliansen anser att svensk energiproduktion under överskådlig tid måste vila på tre ben, vattenkraft, kärnkraft och förnybara energikällor. Detta stämmer väl med åsikterna i en färsk rapport från Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott: En framtida energi- försörjning kräver en mångfald av energikällor. Svensk elproduktion bör vila på vattenkraft, kärnkraft samt framväxande förnybar elproduktion i form av bland annat kraftvärme, vind- sol- och vågkraft.
Vi vet att nästa generation kärnkraft både är säkrare, effektivare och dessutom ger betydligt mindre avfall som måste slutförvaras. Dagens kärnkraftsteknik är knappast en del av framtidens energiförsörjning, men vi måste öppna dörren för forskning och utveckling av ny kärnkraftsteknik. Att säga definitivt nej till möjligheten att byta ut dagens gamla kärnkraftverk mot nya och bättre sådana skulle kännas mycket märkligt. Det skulle medföra risk för elbrist eller kraftigt stigande elpriser som hotar svenska företag och jobb och driver upp hushållens kostnader. Dessutom ökat beroende av smutsig kolkraft för elproduktion med tillhörande problem med försurning av mark och vatten. Om det sedan verkligen kommer att byggas någon ny svensk kärnreaktor vet ingen idag, det beror på kostnaderna och behoven.
För övrigt visar alla opinionsmätningar de senaste åren att en mycket stor majoritet av svenska folket vill behålla kärnkraften, inte minst av miljöskäl. Till och med bland socialdemokratiska väljare finns en majoritet som vill behålla kärnkraften. Bland LO:s medlemmar är 60% är positiva till kärnkraften, och inom LO:s industrifack är stödet ännu starkare. IF Metall skriver exempelvis på sin hemsida att kärnkraften måste behållas för att trygga jobben inom industrisektorn. Alliansen går helt i takt med svenska folket i kärnkraftsfrågan, men omröstningen i kväll blir ändå spännande. Två Centerpartister kommer att rösta emot sin egen regering, och därför blir det oerhört jämnt.
En liten grupp trötta Greenpeaceaktivister, varav de flesta inte verkar vara svensktalande, vilar sig i trappan utanför Riksdagen. Mittemot några andra antikärnkraftsaktivister, som också verkar vara från lite olika länder av skyltarna och språket att döma. De är ganska få, luften verkar väl lite ha gått ur antikärnkraftsrörelsen.
2010-06-10 Glädjande Moderat besked om pumplagen
"Pumplagen" gäller bensinmackar som säljer mer än 1 000 kubikmeter drivmedel per år. Det billigaste alternativet är i dag att installera en etanolpump, vilket kostar uppemot 400 000 kronor per år. I Moderaternas program för att stärka landsbygden förslås nu att bensinstationer i glesbygd ska slippa krav på att erbjuda förnyelsebart bränsle. Moderaternas förslag ligger helt i linje med min riksdagmotion från hösten 2008 som visserligen senare avslogs av riksdagen, men som nu alltså ändå har fått lite framgång. Trafikutskottets majoritet har ju nyligen också fått med sig riksdagen på att begära att regeringen ser över effekterna av pumplagen, och verka för fler dispenser. Äntligen börjar frågan röra sig i den riktning jag arbetat för.
Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson, är nöjd över det moderata förslaget. Det är ett ”viktigt beslut för framförallt glesbygden där lagen har inneburit en mackdöd som kan liknas vid en härjande farsot.” skriver hon på sin blogg.
Vissa påstår att det inte är pumplagens fel att många bensinstationer på landsbygden lagts ned. Jag instämmer i att det inte är den enda förklaringen, men jag vet genom samtal med mackägare att den i många fall är droppen som får bägaren att rinna över och som gör att det exempelvis är svårt att sälja en bensinstation när man själv vill gå i pension. Moderaternas förslag är ett bra förslag för landsbygden, men också för miljön. Om man lägger ned landsbygdsmackarna dör ofta annan samhällsservice samtidigt. Människor måste då köra längre för att både tanka och handla andra varor. Längre bilresor på landsbygden är knappast bra för miljön, och dessutom blir det dyrt för den enskilde. Pumplagen motverkar därför sitt i grunden goda syfte att skapa en bättre miljö. Jag vill också passa på att upprepa det jag skrev på bloggen den 30 mars om oppositionens dubbelmoral i frågan:
"Oppositionen säger nu också oväntat att man vill att lokala omständigheter ska vägas in vid dispensbedömningen, men kräver samtidigt att tillgången på alternativa drivmedel i glesbygd ska öka. En knepig ekvation får man säga. Miljöpartiet hycklar allra mest i frågan - deras företrädare står i TV och lägger pannan i djupa veck och är bekymrade över att pumplagen tvingar småmackar i glesbygd att lägga ned, samtidigt som det var just Miljöpartiet som var pådrivande när det gäller att införa pumplagen 2005 - i strid mot ett stort antal remissinstanser som varnade just för det som nu hänt, nämligen att småmackar i glesbygden slås ut..."
2010-06-07 Knepigt att hantera Vattenfalls utländska kolkraftproduktion
I torsdags debatterade riksdagen Vattenfalls ägardirektiv, dvs statens instruktioner till sitt helägda bolag. Mycket av debatten handlade om det lämpliga i att Vattenfall investerar i kärnkraft respektive kolkraft i andra länder. Är bolaget då verkligen ett föredöme när det gäller miljövänlig energi?
När det gäller kärnkraften är frågan enkel för min del. Jag anser att kärnkraft är en av de mer miljövänliga energiformerna, fri från utsläpp, så för min del får gärna Vattenfall investera i kärnkraft. När det gäller kolkraft är jag däremot betydligt mer tveksam.
Jag har själv motionerat två gånger de senaste åren om att Vattenfall borde lägga kolkraftproduktionen i ett separat bolag och sedan avyttra detta, och använda pengarna för investering i mer miljövänlig energi. Svensk kolkraft och Avyttring av Vattenfalls anläggningar för kolkraftproduktion. Vattenfall kunde i stället använda pengarna för att delfinansiera ett nytt svenskt kärnkraftverk som ersätter något av de gamla, eller investera i solkraftverk för elproduktion eller kanske i utveckling av elfordon. Mina skäl till motionerna är två, dels givetvis de smutsiga utsläppen från kolförbränningen, men också min ilska över hur tyska myndigheter behandlar bybor i de byar som måste rivas för att bryta kol i dagbrott. Ingreppen i naturen och miljön vid dessa dagbrott är enorma. Jag känner stor olust över att det är svenskägda kolkraftverk som köper och bränner denna kol.
Oppositionen vill gå längre än mina motioner. I riksdagsdebatten kunde man på fullt allvar höra röster från oppositionen som föreslog att man helt enkelt skulle lägga ned alla kolkraftverken. Alltså helt enkelt bara stänga dem! Bortsett från den enorma kapitalförstöringen som skulle drabba de svenska skattebetalarna så är det naivt att tro att exempelvis Tyskland skulle klara sin energiförsörjning utan kolkraft. Om Vattenfall stängde sina kolkraftverk skulle någon annan genast bygga nya. I annat fall skulle hela Europa få allvarlig energibrist och dramatiskt stigande elpriser.
Riksdagens beslut blev i linje med regeringens proposition, Vattenfall får fortsätta äga både kolkraft och kärnkraft utomlands, men ägardirektiven för Vattenfall AB ska förtydligas. Syftet är att tydliggöra Vattenfalls strategiska inriktning. Vattenfall ska i fortsättningen vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion, oberoende av i vilket land man har sina anläggningar. Vattenfalls uppdrag ska samtidigt vara att generera en marknadsmässig avkastning. Det ska ske genom att bedriva affärsmässigt energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.
Jag ställer upp på målen och de vackra orden, men är väl ärligt talat lite fundersam till om detta verkligen går att uppnå om man inte säljer av kolkraftverken i framtiden. Samtidigt förstår jag argumentet för att inte sälja - man kan ju aldrig veta om en köpare verkligen kommer att arbeta för att minska utsläppen från kolkraften och satsa på bättre rening av de utsläpp som sker. Där gör faktiskt Vattenfall väldigt mycket. Och visst är det ju så att kolbrytningen blir densamma, oavsett om Vattenfall äger kolkraftverken eller om någon annan gör det. Jag får väl leva med att mina motioner inte leder till framgång denna gång, och köper faktiskt argumenten för detta. Men jag tänker bevaka frågan och följa upp att Vattenfall verkligen tar sitt ansvar när det gäller kolbrytning och drift av kolkraftverk. Ska Vattenfall ägna sig åt detta även i framtiden måste man nog visa att man gör det betydligt bättre än andra. I annat fall lär opinionstrycket i Sverige växa för att vattenfall ska göra sig av med sin kolkraftproduktion.
De socialdemokratiska väljarna gillar inte alls det egna partiets energipolitik. Det framgår av en stor undersökning som Aftonbladet presenterar idag. Men mer än hälften av S-väljarna säger ja till nya kärnkraftreaktorer för att ersätta de gamla, och avvisar oppositionens linje om att avveckla kärnkraften. "Det är väldigt tydligt att väljarna är med den borgerliga regeringen kring detta", säger Carl Melin, opinionschef på United Minds.
Den 17 juni röstar riksdagen om förslaget att det ska bli möjligt att ersätta gamla reaktorer med nya. Redan nu har de rödgröna lovat att riva upp lagen om de får makten i höst. Men de har inte de rödgröna väljarna med sig. I en ny undersökning som gjorts av United Minds på uppdrag av basindustrin tycker 59% av väljarna att Alliansens förslag att gamla kärnkraftreaktorer ska få ersättas med nya är bra. Endast 24% är emot. Bland de rödgröna väljarna tycker 45% att regeringens förslag är bra, medan 38 procent tycker att det är dåligt. En tydlig majoritet av S-väljarna, 56 procent, stöder förslaget – liksom nära 6 av 10 LO-medlemmar. "Fackföreningsrörelsen stödjer ju regeringens politik, även om man inte pratar högt om det på grund av valet. Framför allt industrifacken ser kärnkraften som viktig", säger Carl Melin på United Minds till Aftonbladet.
Kärnkraftfrågan splittrar också internt inom Socialdemokraterna. Benita Vikström, S-kommunalråd i Oxelösund, är en av flera lokala S-politiker som gillar regeringens energipolitik med en mix av kärnkraft, vattenkraft och förnybara energikällor. "Jag tycker att det är rätt beslut. Jag tror att det blir en bra balans. Det är inte säkert att det kommer att byggas nya reaktorer, men det viktiga är att vi får en långsiktigt trygg energiförsörjning så länge vi inte har några alternativ", säger hon.
Det är bara att konstatera att på punkt efter punkt går de rödgröna i otakt med väljarna. Mycket beror på att Mona Sahlin och Socialdemokraterna inte orkar stå emot trycket från MP och V. Kanske är detta det avgörande för förändringarna i opinionen, väljarna inser att den ganska verklighetsfrämmande politiken som V och MP står för riskerar att bli verklighet efter valet om de rödgröna vinner. Energipolitiken är bara ett av de tydligaste exemplen. LO-medlemmarna inom industrin inser naturligtvis att avvecklad kärnkraft leder till färre industrijobb. Konstigare än så är det inte.
2010-06-01 Sänkt elskatt kan göra susen för miljön
För någon vecka sedan tog riksdagen ett litet men smart beslut i total enighet. Man beslutade att sänka elskatten för landansluten el till fartyg i hamn till samma låga nivå som gäller för industrin och växthusnäringarna, dvs 0,5 öre per kilowattimme. Nedsättningen ska gälla så snart EU godkänt den svenska förändringen. Avsikten är att fartyg i hamn, som normalt driver sin elförsörjning med olje- eller dieselmotorer, ska tjäna på att stänga av sina motorer och i stället driva fartyget med el när man ligger i hamn. Detta leder till minskat buller och minskade luftutsläpp i hamnarna.
Tänk vad en liten skattesänkning kan betyda för miljön!
Tänk om vi sänkte alla elskatter i Sverige, vad mycket bättre miljö vi skulle kunna få! Fler elbilar och färre oljepannor till exempel. I dag gäller tyvärr det omvända, elskatterna är höga, enligt min personliga åsikt alldeles för höga.
Med en rödgrön regering skulle elskatterna med all säkerhet öka ytterligare. Dessutom skulle vi få brist på el med stigande marknadspriser som följd när kärnkraften avvecklas. En rödgrön regering skulle chockhöja konsumenternas elkostnad. Till vilken nytta för miljön?
Jag menar att vi motverkar en bättre miljö genom att överbeskatta den rena svenska utsläppsfria elen. Vi borde sänka elskatterna och stolt använda vår rena el betydligt mer än idag. Problemet är att dagens höga elbeskattning har mycket stor betydelse för statsfinanserna. Men å andra sidan subventionerar vi samtidigt på olika sätt en omställning till mer miljövänliga energikällor. Om man till att börja med minskade dessa subventioner och samtidigt sänkte elskatten i motsvarande mån skulle det i vart fall bli lite billigare el utan att statsfinanserna samtidigt försämras. Och bortsett från att hushållen skulle få något sänkta elpriser är jag övertygad om att även miljön skulle tjäna på förändringen. På sikt tycker jag Sverige borde göra en ordentlig översyn av hela den svenska elbeskattningen för att säkerställa att den verkligen gynnar miljön.
2010-05-31 Alla biodrivmedel är inte bra för miljön
Jag har många gånger på bloggen ifragasatt om alla biodrivmedel verkligen är miljövänliga. Etanolen är ett drivmedel som verkligen kan diskuteras. Och biodisel producerad av palmolja behöver inte ens diskuteras - vi vet redan att den är ett hot mot miljön eftersom palmoljeplantagerna medför skövling av regnskog.
Jag föreslog för några år sedan i en motion, "En svenskt etanolpolicy", att Sverige borde verka för en nationell certifiering av etanol, för att konsumenten skulle kunna lita på att den etanol man köper också skulle vara miljömässigt hållbar när man ser till hela produktionskedjan. Nu hann EU före, och antog ett direktiv som föreskriver att endast biodrivmedel och flytande biobränslen som uppfyller vissa hållbarhetskriterier får räknas biodrivmedel.
Riksdagen har nu tagit beslut om att dessa kriterier ska införlivas i svensk rätt. I den nya lagtexten står uttryckligen att biobränslen ska vara hållbara för att få räknas med vid uppfyllande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta kommer också att bli avgörande för att biobränslena ska omfattas av olika typer av ekonomiskt stöd till sådana energikällor. Det finns idag inga befintliga system för att avgöra vad som egentligen är hållbart, det enda lagen talar om är att det ska avgöras av oberoende granskare. I propositionen nämns att regeringen tänker återkomma med förordningar som närmare reglerar granskningen och att man också hoppas att det utvecklas olika former av certifieringssystem. Statens Energimyndighet ska vara oberoende tillsynsmyndighet.
Lagen ligger definitivt i linje med min motion, och glädjande nog omfattas nu alla biobränslen av lagen, inte bara etanolen. Men i detta läge är det mest vackra ord och goda principer. Det är väldigt oklart vad som egentligen kommer att räknas som hållbara biobränslen. Precis som regeringen skriver måste lagen fyllas ut med förordningar och tillämpningsregler. När det sedan gäller etanolproduktionen som alltför ofta inte är hållbar och miljövänlig, är jag tyvärr inte helt övertygad om att den kommer att ifrågasättas tillräckligt. I dagens politiska klimat är det ju viktigare att till varje pris jaga koldioxid än att värna andra miljöhänsyn. Det som beskrivs som "miljövänligt" eller "hållbart" är inte alltid så bra för vår samlade miljö som det ibland påstås. Jag tänker fortsätta följa denna fråga och kanske behövs ytterligare lagreglering för att garantera en objektiv bedömning av vad som verkligen är miljömässigt hållbart. Till skillnad från en del andra debattörer är jag inte villig att offra miljön för att "rädda klimatet".
2010-05-26 Skogsindustrin oroas av rödgrön politik
I kväll har jag träffat branchorganisationen Skogsindustrierna tillsammans med Riksdagens Skogsindustrigrupp. Branschen börjar så sakta hämta sig efter den djupa lågkonjunkturen. Den svenska skogen stod under 2009 för en export på totalt 998 miljarder kronor. Det var ändå ett svagt år, 2008 var exporten hela 1.194 miljarder kronor. Netto, efter avdrag för import tillför skogindustrin Sverige nära 100 miljarder varje år. Det är därmed en av Sveriges viktigaste näringar.
Branschen är positiv inför framtiden, men man oroar sig för en rödgrön valseger. Branschen uppskattar Alliansens energiuppgörelse och oroar sig för att de rödgröna vill avveckla kärnkraften och driva upp elpriser och elskatter och försämra energitillförseln. Man oroar sig också för det rödgröna förslaget om kilometerskatt på den tunga trafiken, vilket skulle medföra en extra kostnad för branschen på 700 miljoner kronor per år.
De närvarande socialdemoktratiska riksdagsledamöterna höll en ganska låg profil under genomgången, vilket man ju kan förstå. För min del blev informationen ännu ett kvitto på hur viktigt det är för den svenska industrin och de svenska industrijobben att Alliansen får fortsätta att styra Sverige. En rödgrön regering skulle leda det mesta åt helt fel håll.
2010-05-19 Skrämmande MP-förslag om personliga koldioxidkvoter
I dag har jag besökt ett av de mest surrealistiska klimatseminarier jag upplevt. Seminariet handlade om personliga utsläppskvoter som klimatstyrmedel, och vi fick som inledning en extremt överdriven bild av klimathotet från den numera välkände klimatdebattören Johan Rockström. Sedan fick vi höra två engelska forskare/ekonomer som beskrev sin modell för persoliga utsläppskvoter. Det handlar alltså om något så utopiskt som personliga utsläppsrätter för koldioxid, där all form av energikonsumtion, direkt och indirekt, ska bokföras på varje person. När man förbrukat sin kvot bestraffas man genom att tvingas köpa till extra utsläppsrätter. Kvoten ska gälla all form av energiinköp som medför koldioxidbelastning, men helst också inköp av varor i affären, där varje varas koldioxidbelastning ska läggas på köparens kvot när man betalar i kassan. Samma sak för en flygresa, som direkt bokförs på ens personliga konto. En central myndighet ska fastställa kvoter för de enskilda människorna, antingen lika för alla eller olika stora beroende på var man bor och hur familjesituationen ser ut. Kvoterna ska sedan sänkas varje år tills i princip alla koldioxidutsläpp upphört. På detta sätt skulle man tvinga fram sänkta koldioxidutsläpp och samtidigt kunna "fördela de återstående resurserna av olja och kol rättvist mellan människorna efter behov" som någon uttryckte saken. Man skulle också minska den samlade konsumtionen i samhället av alla varor.
I den efterföljande paneldebatten framkom att Miljöpartiets riksdagsledamot Per Bolund själv lämnat in en riksdagsledamotion om att utreda en sådan här modell för Sverige. Han tyckte inte det var värre med ett personligt koldioxidkonto än att handla med sitt ICA-kort(!). Anders Wijkman (fd EU-parlamentariker, kd) och en talesperson för organisationen Klimataktion förespråkade också personliga utsläppsrätter. Den enda i panelen som tydligt tog avstånd från de stolliga förslagen var moderaternas miljötalesperson Sofia Arkelsten som sa rent ut att hon tyckte "förslaget var förskräckligt". Inte minst för att det innebär en omfattande detaljkartläggning av människors liv och en oerhörd kontrollapparat. Även Naturskyddsföreningens representant var tveksam och föredrog energiskatter för att nå miljömålen.
Jag frågade Anders Wijkman vid frågestunden hur han tänkt sig att systemet skulle fungera, eftersom det här med "rättvis fördelning av energitillgångar" förutsätter att alla länder och alla 6 miljarder människor på jorden i så fall har en personlig kvot. Jag frågade hur han trodde att alla världens länder skulle kunna enas om detta när man inte kunde enas ens om ett mål för de samlade koldioxidutsläppen i Köpenhamn senast? Han gav mig åtminstone rätt i att det kan bli ganska komplicerat, men tyckte inte alls att integritetsaspekterna var något problem, detta får inte hindra oss sa han, "konsumtionen måste beskattas". Han förespråkade också en global styrning av det hela, alltså någon form av "världsmyndighet". Naivt naturligtvis, men ändå skrämmande.
Förslaget om personliga utsläppskvoter var så orealistiskt att jag drog på munen flera gånger. Tramsigt, naivt och rent stolligt - men också lite skrämmande. Jag blir uppriktigt orolig för att det finns en stor grupp människor, bland annat politiker inom V och MP som förespråkar detta. Och att en kristdemokrat framför denna typ av extrema åsikter förvånar. För mig kändes förslagen som en kombination av extremism, fascism och socialism, där staten styr och övervakar varje människas liv i detalj. Allt i den heliga koldioxidbekämningens namn. Att det aldrig kommer att fungera och dessutom skulle kosta oerhörda pengar är bara en detalj i sammanhanget.
Det enda dagens seminarium gav mig var ytterligare argument i valdebatten varför man inte ska rösta på Miljöpartiet. Jag lyssnade på en intervju med Per Bolund (MP) i vetenskapsradion efter seminariet, där han tydligt sa att han vill se en utredning av personliga utsläppskvoter under kommande mandatperiod, med målet att införa detta i Sverige mandatperioden därpå, alltså efter 2014!
2010-05-01 "Ropen skalla - skithusbil till alla"
I år var familjen inne i Göteborg för omväxlings skull och såg Chalmers- kortegen. När jag var barn bodde familjen nära Chalmers och då såg vi oftast kortegén från slänten bakom Johannebergskyrkan. På senare år har det bara blivit enstaka besök, men i år var det dags. Tyvärr under ihållande regn nästan hela tiden.
Den här miljövänliga bilen som "drivs" med närproducerad biogas var en av årets inslag. Observera påfyllningen av gas direkt från utedasset till tanken. Kanske något för socialisterna att driva i valrörelsen? "Ropen skalla - skithusbil till alla?" Men skrattet fastnar i halsen, en dag är vi kanske där. De rödgröna vill ju driva upp energiskatterna till sådana nivåer att svenska folket inte längre har råd att köpa vare sig el eller bensin.
2010-04-16 Vulkaneffekter
Vulkanutbrottet på Island är ju inte precis vad man behöver där just nu efter sin djupa finanskris och kraschade ekonomi. Jag lider verkligen med islänningarna nu. Det stora vulkanutbrottet är hot mot hela det isländska samhället, och oron för att den stora vulkanen Katla under Myrdalsjökull också ska få ett utbrott är stor. Islands stora flygplats Keflavik är stängd och landets viktiga inrikesflyg lär stå helt stilla. Jämfört med Islands problem är våra svenska problem till följd av vulkanutbrottet givetvis bagateller.
Men askmolnet (här fångat på bild på förstasidan av gårdagens nummer av Morgunbladid, Islands största dagstidning) skapar problem. Själv skulle jag flugit hem från Stockholm i går eftermiddag, men någon timme före avgång fick jag besked om att Landvetter flygplats hade stängt. Senare på kvällen stängdes ju alla svenska flygplatser. Jag försökte då boka en tågbiljett till Göteborg i stället, men allt var slut. Att hyra bil gick inte heller för alla hyrbilar i Stockholm var också slut. Men jag hade tur, en riksdagskollega från Stockholm skulle till moderaternas stora rikskonferens i Göteborg som börjar idag, och vi klämde in oss i hans bil och jag lyckades alltså trots allt komma hem sent i går kväll.
En sak står klar idag - utan kommunikationer stannar Sverige. För alla glada miljöpartister som tycker att allt inrikesflyg ska skrotas, att vi ska sluta bygga vägar och att alla ska cykla är kanske dagens kaos en nyttig påminnelse om att det är bra att det finns många olika transportslag i ett land. I vinter när tågen haft problem har flyget fungerat riktigt bra. Nu står flyget stilla och då går tågen och kan sätta in extra vagnar. Och för dem som inte får plats på tåget rullar bilarna och bussarna på våra svenska vägar. Vi behöver alla transportslag i Sverige för att minska vår sårbarhet. Undrar om Miljöpartiet någonsin ska inse att man inte alltid kan ta cykeln?
En intressant sak med vulkanutbrottet är hur det kommer att påverka klimatet. Normalt medför askmoln från stora vulkanutbrott en nedkylning av jorden, och ju större utbrottet är desto mer utbredd och mer långvarig blir effekten. Ett tydligt exempel är vulkanen Pinatubos utbrott i början av 1990-talet som medförde en nedkylning av hela jorden under flera år. Lite tragikomiskt kan man tycka att ett extremt stort utsläpp av aska, sot och kemiskt komplexa luftföroreningar från jordens inre faktiskt motverkar global uppvärmning. Detta genom att sotmolnen skuggar jorden för solens strålar. Dessa effekter ska bli mycket intressant att följa framöver.
2010-04-14 "Biobränsleboom kan öka hungern"
Detta är rubriken på en rapport från den ideella organisationen ActionAid som är en internationell hjälporganisation som bekämpa fattigdom och orättvisa i världen. Rapporten handlar om riskerna med EU:s satsningar på biobränslen i utvecklingsländer, dvs att EU-målet om förnyelsebara bränslen i huvudsak är tänkt att uppfyllas med hjälp av biobränslen (etanol mm) som ska importeras till EU från fattiga länder.
Jag träffade idag två företrädare för organisationen Actionaid, Sven Elander och Annika Jacobson, och vi hade ett långt samtal om planerna för en kraftigt ökande användning av biobränslen. Actionaid ser en rad problem med detta. Marken i fattiga länder kommer inte på långa vägar att räcka för att producera både mat och biobränslen. Ökad konkurrens om marken leder till stigande matpriser och ökad hunger. Inte minst menar man att detta kommer att drabba fattiga kvinnor eftersom de ofta saknar laglig rätt till den mark de brukar i många fattiga länder.
Jag fick också denna rapport "SEKAB-Etanol till varje pris?" som beskriver hur det svenska företaget Svensk Etanolkemi AB, Sekab:s biobränsleprojekt i Tanzania skadat lokalbefolkningen. Bland annat inkräktar odlingen av sockerrör på lokalbefolkningens traditionella betesmarker. Man kritiserar även Sekabs förhandlingsmetoder när det gäller att förvärva mark och att man övertalat bönder att byta från att odla mat till att olda sockerrör för etanolframställning, vilket skapat matbrist och lokalt stigande matpriser. Sockerrörsodlingen har också medför risk för vattenbrist i området.
Vi diskuterade också liknande problem med etanolutvinningen i Brasilien, som hotar regnskogarna. Det gör även produktionen av palmolja i bland annat Indonesien, som fortfarande utgör basen för mycket av den biodiesel som säljs inom EU. Glädjande nog säljs inte biodiesel baserad på palmolja i Sverige.
När man diskuterar dessa frågor inser man återigen hur den ensidiga diskussionen om koldioxidminskningen har fått alltför många andra miljöfrågor att hamna i skymundan. Det är något jag ofta påpekat de senaste åren, och nu börjar verkligheten allt oftare ge mig stöd för denna åsikt. Diskussionen kring ökad användning av biobränslen och möjligheten att trots detta föda jordens befolkning får inte ses som en liten bisak - det är en i högsta grad moralisk fråga! Biobränslen kan leda till både ekonomisk utveckling och bättre miljö, men fel hanterat kan det också bli precis tvärtom.
Jag upprepar också det jag skrivit många gånger - de klimatåtgärder i form av minskade koldioxidutsläpp som görs idag runt om i världen kommer i bästa fall att ge effekt om kanske 50 eller 100 år (om rådande klimatteorier håller). När vi idag ser en fattig bonde stå på en uttorkad åker i Afrika och kräva krafttag för att stoppa klimatförändringarna ska vi inte låtsas som att det finns snabba lösningar som snabbt gör marken odlingsbar på nytt. Det är i stället viktigt att människor i fattiga länder får stöd för att anpassa sig till de klimatförändringar som ständigt sker, oavsett vad dessa förändringar beror på. Det kan handla om stöd för att odla nya tåligare grödor, hjälp med brunnar och vattentillförsel eller annat. Dessa ofta akuta frågor får inte hamna i bakgrunden när världens ledare kastar procenttal på varandra och tävlar om vem som kan lova störst minskning av koldioxidutsläppen de kommande 50 åren.
2010-04-14 Oppositionen är beredda att elda upp 8 miljarder kronor
Just nu pågår en mycket märklig debatt i riksdagen, nämligen hur Sverige ska hantera sitt överskott av utsläppsrätter. Sverige har gjort så stora insatser de senaste åren mot utsläpp av koldioxid att vi inte behöver alla de utsläppsrätter som vi tidigare blivit tilldelade, och som bygger på att vi ska få öka våra utsläpp. I stället kommer Sverige att minska sina utsläpp med 10% fram till 2012. Sverige uppfyller därmed sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet, och EU:s fördelning av utsläppsminskningar med god marginal.
Riksrevisionen har lyft frågan om hur Sverige ska hantera sitt överskott av utsläppsrätter. Frågan måste lösas före 2012. Precis som min riksdagskollega Sofia Arkelsten sa i debatten är det ett lyxproblem för Sverige att ha ett överskott på utsläppsrätter som inte behövs, i de flesta länder ser det helt annorlunda ut. Riksrevisionen uppskattar värdet på överskottet av utsläppsrätter till 7-8 miljarder kronor. Det ska sägas att detta värde är mycket osäkert, det finns fler länder med överskott, och om alla skulle sälja sina andelar samtidigt skulle antagligen värdet minska betydligt.
Alliansen vill att regeringen ska beräkna värdet på utsläppsrätterna och återkomma till riksdagen med förslag på hur överskottet ska hanteras. Det finns tre alternativ, man kan annulera rätter, spara rätter eller sälja rätter på marknaden och exempelvis använda dessa pengar till andra miljöåtgärder.
Oppositionen däremot säger redan idag att man vill annulera hela överskottet av utsläppsrätter. Alltså även om värdet skulle uppgå till 7-8 miljarder kronor. Man är alltså beredda att kasta bort 7-8 miljarder av skattebetalarnas pengar! Ett oerhört märkligt och upprörande synsätt. Oppositionens motiv är att om man säljer rätterna så kan någon annan släppa ut mer, vilket skulle göra att de svenska utsläpps- minskningarna skulle vara meningslösa globalt sett.
Jag tycker oppositionen är helt ute och cyklar. Tanken med utsläppsrätter är ju just att den som minskar sina utsläpp kan sälja utsläppsrätter till den som behöver öka sina utsläpp. Därmed uppstår en vinst för den som minskar sina utsläpp och en kostnad för den som vill öka sina utsläpp vilket gör det mer lönsamt att investera i utsläppsminskningar. Om inte Sverige säljer sina utsläppsrätter till dem som behöver köpa kommer andra länder att göra det i stället. Den enda effekten blir att svenska skattebetalare går miste om en möjlig intäkt som kan användas till annat. Eftersom svenska folket bekostat mycket av utsläppsminskningarna borde de också få vara med och ta del av värdet på de utsläppsrätter som detta genererat, inte tvingas se hur regeringen makulerar miljarder av skattebetalarnas pengar. Varför inte använda en del av pengarna för att sänka skatten på den rena svenska elproduktionen och därmed sänka hushållens elkostnader?
Om antalet utsläppsrätter ska minska globalt borde givetvis alla länder enas om att annulera en viss procent av sina utsläppsrätter, för att bevara balansen mellan länderna. Med oppositionens ensidiga svenska lösning får svenska skattebetalare som vanligt ta en stor kostnad och skattebetalarna i andra länder slipper. Detta är oppositionens fanatiska miljöpolitik i ett nötskal....
2010-04-11 Klimatprofessorer i strid om vad som är ekonomiskt rimligt
Jag fick tips om en intressant artikel i Dagens Industri den 25 mars som jag tidigare har missat. I artikeln hävdar professorn i miljö- och naturresursekonomi, Bengt Kriström, att det blir orimligt dyrt för Sverige och Europa att gå före med högre utsläppsavgifter än omvärlden. Kriström konstaterar också i artikeln att det är ett problem att alla politiker bundit upp sig så hårt vid FN:s klimatpanel IPCC, och att det är deras uppgifter man ska förlita sig på.
Kriström konstaterar att de åtgärder vi gör idag för att minska utsläppen får effekter om hundra år. Frågan är hur man ska se på en "intäkt" som ligger så långt fram i tiden. Kriström kritiserar Sternrapporten som ju påstår att det blir billigare att genomföra klimatåtgärder nu än att vänta. Kriström och hans kollega, professorn i nationalekonomi Runar Brännlund vid Center för miljö- och naturresursekonomi, Cere, i Umeå, hävdar att den brittiska ekonomen Nicholas Stern har använt väldigt låg diskonteringsfaktor vid sina beräkningar och därmed kommit fram till ett lågt nuvärde för klimatåtgärderna. Andra forskare kommer fram till helt andra, betydligt högre, kostnader. Kriström och Brännlund hävdar alltså att Sterns beräkningar är fel, och att det blir väldigt dyrt för Europa att gå före. Påståendena är intressanta, med tanke på att Sternrapporten ligger till grund för de ekonomiska kalkylerna bakom den klimatpolitik som förespråkas av FN:s klimatpanel.
Professorn i naturresursförvaltning, Johan Rockström, är som väntat av en annan mening. Han anser att det inte blir några kostnader alls av att Sverige och Europa går före, utan att det kommer att driva ekonomin framåt och sätta fart på nya investeringar.
Det är bara att konstatera att en professor i miljö- och naturresursekonomi står mot en professor i naturresursförvaltning. Jag har svårt att avgöra vem som har mest rätt i just denna fråga, men jag tycker inte det är helt självklart att alltid låta Rockströms åsikter styra klimatdebatten. Rimligen borde man väl lyssna även på andra professorer inom samma ämnesområde som har en annan syn på saken och som för fram rimliga argument för sin åsikt?
2010-04-09 Vinterisen på Arktis återhämtar sig
Isen runt nordpolen (Arktis) har återhämtat sig ordentligt de senaste åren efter de ovanligt milda vintrarna för några år sedan. Den vänstra figuren kommer från National Snow and Ice Data Center i USA, NSIDC, och visar att isutbredningen den 4 april i år nu är nära genomsnittet för de senaste 30 åren (den ljusblå kurvan). Man kan också se på den streckade gröna kurvan hur lite is det var runt Arktis år 2007 när utbredningen var som minst. På NSIDC:s hemsida finns en mängd intressant information om isläget på Arktis, statistik och satellitbilder.
På denna sida från University of Illinois kan man i realtid följa hur polarisarna växer och krymper. Där finns också den högra figuren ovan som bekräftar att isutbredningen stadigt minskat sedan 1997, men att isutbredningen denna vinter återigen ligger nära genomsnittet för de senaste 30 åren. Man ser också i denna figur hur extremt liten isutbredningen var 2007 och 2008. Utvecklingen kommande år blir intressant, kommer isutbredningen att växa ytterligare nästa vinter, eller kommer den att falla tillbaka igen? Och hur blir det med sommarisen i år, kommer den också att vara mer utbredd än föregående år?
Häromdagen fick jag ett nyhetsbrev som berättar att en grupp forskare från Chalmers i Göteborg nu inleder en forskningsresa till Svalbard för att studera klimatförändringarna på Arktis. Basen har man i Ny Ålesund på Svalbard (den forskningsby som jag besökte hösten 2008). Om jag får tillfälle ska jag försöka träffa några av dessa forskare när de är tillbaka igen i Sverige. Isläget runt Arktis har på något sätt blivit en symbol för det globala klimathotet. Därför är det extra viktigt att följa utvecklingen noga och ta reda på fakta. Och framförallt att inte bara lyssna på domedagsprofeterna, utan också på dem som forskar på plats och eller på annat sätt har fakta att bidra med i debatten.
2010-04-06 Märklig kritik från Naturskyddsföreningen
I dag har naturskyddsföreningen i en artikel sågat Alliansregeringens naturskyddspolitik. Visserligen sågar man samtidigt även den förra S-regeringens politik inom detta område, men det gör ju inte den orättvisa kritiken mot Alliansen lättare att acceptera. Man påstår bland annat att Alliansregeringen försämrat skyddet för värdefulla skogsområden samt att strandskyddet och skyddet för våra rovdjur försvagats. Inget av detta känns som rättvis kritik!
När det gäller skyddet av värdefulla skogsområden medger faktiskt Naturskyddsföreningen att det har skett en ambitionshöjning under mandatperioden. Och regeringen har mycket riktigt beslutat att upp till 100.000 hektar av statliga Sveaskogs mark kan användas som bytesmark vid naturreservatsbildning. I övrigt har regeringen valt vägen att genom dialog och frivillig medverkan från markägare skydda värdefulla naturmiljöer. Det är trist att Naturskyddsföreningen endast verkar sätta värde på att staten köper in skogsmark för att bilda reservat, och att man inte kan se ett värde i att befintliga markägare ställer upp på att avtalsvägen mot ersättning skydda vissa områden utan att lämna ifrån sig äganderätten till staten.
När det gäller strandskyddet är det faktiskt så att reglerna har skärpts i utsatta områden, exempelvis runt storstäderna, medan det finns större möjligheter till undantag ute på landsbygden. Sådana undantag förutsätter att den berörda kommunen i sin översiktsplan redovisar områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, vilket också gör att kommunfullmäktiga tar beslutet. Det känns högst rimligt att de människor som berörs också ska vara med och fatta besluten, och att inte allt styrs via regelverk från regeringen som ser likadana ut i Norrlands inland som i centrala Stockholm. Synd att inte Naturskyddsföreningen inser att Sverige ser väldigt olika ut.
Vad gäller rovdjuren har riksdagen tagit ett tydligt beslut om miniminivåer för de utsatta rovdjuren, och sedan utformat politiken efter detta. Vi försöker ta hänsyn till både naturvårdsintressen och intressen från djurägare och allmänhet i områden med rovdjur, och lägger mer av besluten hos viltförvaltningsdelegationer och länsstyrelserna. I längden är en stark lokal förankring av besluten enda sättet att förebygga tjuvjakt och att öka acceptansen för en stabil rovdjursstam.
Min egen slutsats är att Naturskyddsföreningen verkar tycka att centralstyrda beslut från Stockholm över hjudet på de människor som berörs och ökat statligt ägande av mark är det enda som räknas när det gäller naturvårdsfrågor. Jag tycker det låter lite väl socialistiskt, och tror det är bättre om man gör precis tvärtom och anpassar reglerna efter lokala förhållanden och värnar om den enskilda äganderätten och det lokala medinflytandet.
2010-03-29 Vindkraftfakta - ekonomi och produktion
De ekonomiska kalkylerna från Slättens Vind var intressanta. Vi fick ta del av både ekonomiska kalkyler och bokslut. Ett verk av den typ vi besökte beräknas kosta ca 35 miljoner när det står klart på plats redo för uppstart. Man skriver av verken på 15 år, men räknar med att de ska kunna drivas i minst 20-25 år, kanske längre. Med dagens elpis (ca 45 öre i den kalkyl vi tog del av) och en ersättning på drygt 30 öre för de elcertifikat som man får när man producerar elkraft, och därefter kan sälja på certifikatmarknaden, så får man in ca 75 öre per kilowattimme. Driftskostnaderna är ca 10-12% av detta inklusive service fyra gånger per år. Markägaren får ca 4% av bruttointäkten, vilket motsvarar ca 150.000 till 200.000 kronor per år i markarrende. (Hyfsat betalt måste jag säga, eftersom den yta som vindkraftverket tar upp på en åker eller i en skog inte kan vara mycket mer än en halv villatomt.) Med denna kalkyl ger ett vindkraftverk i bra läge vinst redan andra året. Vi simulerade däremot en variant där ersättningen för sålda elcertifikat togs bort. Då blir det ingen vinst alls, utan underskott varje år. Elcertifikaten (som vi alla betalar via vår elräkning, och som är ca 4-5 öre per kilowattimme + moms) är alltså en avgörande förutsättning för att vindkraften ska bära sig ekonomiskt.
Hur mycket el producerar då ett vindkraftverk? Ja, det verk vi besökte utanför Vara har alltså producerat 18 miljoner kilowattimmar sedan starten i februari 2007, vilket är ganska imponerande. Men det står sannolikt på en relativt bra plats med goda vindförhållanden. Verk på sämre platser ger lägre produktion och havsbaserad vindkraft ger högre produktion. Normalt kan ett vindkraftverk gå motsvarande full kapacitet ungefär 30-40% av tiden. I själva verket producerar verket el kanske 80% av tiden, men ofta med lägre effekt, och därför räknar man om produktionen till tid med produktion motsvarande full kapacitet.
Vi fick också bekräftat att när det är riktigt kallt med arktiska eller ryska köldvintrar så blåser det oftast mycket lite och då står vindkraften stilla. Däremot är kylan i sig inte oftast inte så stort problem, det krävs temperaturer ned mot minus 30 grader innan ett vindkraftverk automatstoppas. När det gäller behovet av balanskraft, dvs annan elkraft när vindkraften står stilla, så menade man att behovet inte är så stort som man ibland säger i debatten, eftersom Sverige är stort och det är sällan som alla vindkraftverk står stilla samtidigt. Jag är väl kanske inte riktigt lika optimistisk, om vi ska bygga en stor del av vår elförsörjning på vindkraft så måste vi också se till att det finns balanskraft. Fast våra värdar sa rent ut att vindkraften inte kommer att kunna ersätta kärnkraften, men att den däremot kan ersätta kolkraften. Det låter som en mer realistisk målsättning.
Att bygga ett vindkraftverk (allt från material, produktion på fabrik, transporter, infrastruktur och uppförande) förbrukar givetvis energi. Men de siffror vi fick pekar på att vindkraftverket redan efter 3-6 månader har producerat så mycket elenergi att det täcker hela produktionskostnaden. När ett vindkraftverk tjänat ut måste det monteras ned igen. Med tanke på teknikutvecklingen tror man inte att det blir aktuellt att byta ut delar och driva ett verk vidare, det är mer ekonomiskt att bygga ett helt nytt. Man uppgav att det inte handlar om särskilt stora kostnader, metallvärdet i verket är nämligen så stort att det i princip täcker rivningskostnaden. Den största kostnaden är att ta bort betongfundamentet under verket, men totalt sett ska rivningskostnaden vara försumbar i kalkylen.
Lönsamheten för medlemmarna då? Ja, så här långt har föreningen mest återinvesterat vinsten i nya anläggningar. Men värdet på en andel har, inklusive återbetalningar, ökat från 1.000 kronor 2002 till 4.150 kronor 2009, dvs en fyrdubbling av värdet, vilket ger en mycket hög årsavkastning. Delvis beror det goda resultatet på att man varit skicklig på att förhandla fram goda priser för sin sålda el, och att man gjort reavinster på sålda anläggningar, men givetvis är det så att vinsterna i grunden skapas genom de elcertifikat som vi alla måste betala för när vi köper el från vår elleverantör. Möjligen kan man ju fundera lite över om den mycket höga avkastningen på ett vindkraftverk är rimlig när man vet att den till stor del beror på politiska beslut och tvång för konsumenterna att betala sin elleverantör för elcertifikat?
2010-03-29 Vindkraftfakta - buller och störningar
Dagens besök hos Slättens Vind Ekonomisk Förening hade två syften. Dels ville vi besöka ett verk, få en bild av storleken och lyssna på ljudstörningarna hos ett modernt 150-metersverk. Dels ville vi se de ekonomiska kalkylerna och få en bild av hur ekonomin är vid uppförande av ett nytt vindkraftverk.
Vad gäller bullerstörningar fick vi klart för oss att det varierar väldigt mycket mellan olika typer av vindkraftverk. Det olycksaliga verket i Hyssna nämndes vid våra samtal och våra värdar kände till detta väl och menade att det till följd av sin placering och konstruktion mycket störande. Det verk vi själva besökte idag gav förvånansvärt låga ljud ifrån sig. Alldeles under verket hördes ett svischande ljud varje gång en vinge passerade, och på 100 meters avstånd var ljudet något starkare. Men jag måste medge att ljudet var betydligt lägre än förväntat, och ska jag vara ärlig så överröstades ljudet stundtals av fågelkvitter i närheten. Vi fick förklaringen att detta var ett verk byggt av Vestas och att man använder en teknik där vingarna hela tiden justeras för att följa vindens förändring i styrka och riktning. Det ger minimala ljudnivåer. En del andra fabrikat har vingar som är mest fasta och inte följer vindens förändringar, vilket ger betydligt högre ljudnivåer. Man hade haft problem med ljudströningar från ett annat verk i närheten. Val av teknik verkar med andra ord vara av mycket stor betydelse för att minimera ljudstörningarna. Förutom verkens placering naturligtvis.
2010-03-29 Besök hos Slättens Vind - Sveriges största vindkraftförening
I dag har jag och min riksdagskollega Ingemar Vänerlöv (kd) besökt Slättens Vind i Vara, Sveriges troligen största vindkraftförening. Man äger idag helt eller delvis 21 vindkraftverk, främst i Skaraborg och Dalsland, och föreningens andelar i olika vindkraftverk beräknas tillsammans producera 32 miljoner kilowattimmar under 2010. Efter en föredragning om ekonomiska kalkyler och prestanda hos ett modernt vindkraftverk (mer om detta i nästa blogginlägg) åkte vi ut till Stenbrona Vindpark i Saleby, mellan Vara och Lidköping. De två stora verken väger ca 250 ton vardera (plus fundament) och är 95 meter höga (räknat till vingarnas nav), dvs 150 meter till vingspetsen. Det verk vi besökte har under sina tre första år producerat 18 miljoner kilowattimmar (faktiskt produktion), vilket kunde avläsas på en mätare i maskinrummet längst ned i tornet.
Via en liten korg upphängd i vajrar hissades vi upp inuti tornet de 95 meterna till turbinhuset längst upp. På insidan ser tornet mer ut som en gigantisk silo. Allt är betydligt större än det ser ut nerifrån marken. På vänsta bilden står jag inuti turbinhuset som påminner om en större husvagn, fylld med utrustning. På högra bilden vår värd, Nils Johan Ingvar-Nilsson, projektledare för vindkraft hos LRF. Bakom honom är den sida av turbinhuset där vingarna är fästa. I taket i denna ände finns en lucka ut mot vingarna.
Här står jag i luckan i blåsten och tittar ut över Varaslätten, med den gigantiska vingen (90 meter lång) bakom mig. Vingen ser på nära håll ut ungefär som en flygplansvinge. Vindkraftverket stoppades tillfälligt under vårt besök eftersom man inte får vistas som besökare i tornet när verket är igång. I bakgrunden det andra verket 450 meter längre bort.
2010-03-29 Rödgrön regering ger oss "Earth Hour" vintern lång
Satellitbilden visar Nord- och Sydkorea en alldeles vanlig natt. Ljusa partier är områden där belysning lyser upp nattmörkret. I Syd ser man hur ljust det är i området runt huvudstaden Seoul och i stora delar av landet. I Nordkorea är det helt mörkt, förutom en liten ljusprick över huvudstaden Pyonyang.
Miljöpartiet och resten av den röd-gröna oppositionen vill lägga ned all kärnkraft och ersätta denna med i huvudsak vindkraft. Problemet är bara att vindkraften bara fungerar när det blåser, och när det inte är alltför kallt. En kraftfull vindkraftutbyggnad kräver därför balanskraft som kan sättas in när vindkraftverken står stilla. Den enda balanskraft Sverige har är i princip vattenkraft, och så förståss kolkraft och oljekraft, fast det är väl kanske inget vi ska bygga framtiderns elförsörjning på. Kärnkraft och vattenkraft står för ungefär hälften var av den svenska elproduktionen. Om vi ska ersätta all kärnkraft med vindkraft binder detta större delen av svensk vattenkraft som balanskraft. Resultatet blir att Sverige tvingas halvera elproduktionen under långa perioder när efterfrågan av el är som högst.
Vad halverad elproduktion betyder i form av kraftigt stigande elpriser och sämre tillförlitlighet i elleveranserna är lätt att räkna ut. En valseger för den röd-gröna oppositionen medför faktiskt mycket stor risk för dramatisk elbrist i Sverige och kraftigt stigande priser under vinterhalvåret.
I stället för att hylla mörker och elbrist som ett jippo borde svenska folket kanske fundera över framtiden. Varför ska vi skämmas över vår rena utsläppsfria svenska el? Vill vi hellre ha det som i Nordkorea?
Men en röd-grön regering är risken överhängande för ett halvårslångt svenskt "Earth Hour" varje vinter.
2010-03-27 Nej, jag släcker inte i år heller
Masshysterin kring Earth Hour, dvs jippot att människor runt om i världen ska släcka ljuset på lördag kväll som en "manifestation för klimatet" verkar inte ha någon gräns i år. Detta brickunderlägg från McDonalds är bara ett exempel.
Mitt eget elbolag, Borås Elhandel, har rekommenderat sina kunder att delta i Earth Hour. Fullständigt obegripligt för min del. Borde inte elhandelsföretagen i Sverige i stället vara stolta över den rena, fossilfria (och därmed "klimatvänliga") el som man säljer och distribuerar? I stället för att rekommendera kunderna att släcka ljuset och tända ett koldioxidosande stearinljus i stället...
Nej, själv gör jag som tidigare år, låter lamporna lysa, och är stolt över två saker: Dels att jag inte faller offer för en kollektiv masshysteri, dels att jag både värmer mitt hus och driver mina datorer, maskiner och lampor med ren svensk utsläppsfri och miljövänlig el.
Jag fick förresten ett tips om att det finns fler som tänker som jag. Företaget Maskinteknik Syd i Tomelilla skriver på sin hemsida att: "Som en motvikt till den ensidiga klimatdebatten kommer vi att köra alla maskiner i verkstaden och jobba kväll den 27 mars med början kl 20.30 och en timme framåt. Förvanskade forskningsresultat och politiker och organisationer som bara ser pengar i klimatdebatten vill vi inte stödja". Av hemsidan framgår att fler företag följer efter. Hoppsan!
2010-03-26 Många kommenterar vårt klimatseminarium
Redan före vårt klimatseminarium i onsdags höjdes tonläget i den svenska klimatdebatten. Tre kritiska forskare, Nils-Axel Mörner, Hans Jelbring och Wibjörn Karlén skrev ett kritiskt debattinlägg inför vårt klimatseminarium.
På seminariet visades ett stort antal bilder, men det är svårt att tolka budskapet om man inte samtidigt lyssnar på det som sades. Ett undantag är Michael Tjernströms bilder där argumenten för klimathotet även finns i textform.
Seminariet refereras också på flera ställen. På bloggen The Climate Scam finns ett inlägg av Peter Stilbs som ju också deltog i panelen på seminariet. De två motpolerna i klimatdebatten, Uppsalainitiativet och Stockholmsinitiativet har också kommentarer kring seminariet på sina hemsidor. Den refererande artikeln på Uppsalainitivativets hemsida är skriven av Thomas Palm som var åhörare på seminariet. Stockholmsinitiativets Göran Ahlgren filmade seminariet med Webkamera och delar av filmen finns att se på Stockholmsinitiativets hemsida.
2010-03-26 Inga skärpta regler för uranbrytning
Riksdagen beslutade igår att avvisa ett par motioner som krävde ökat lokalt inflytande över uranprospektering och tillståndsplikt för provborrning efter uran. I dag gäller det kommunala vetot bara mot själva brytningen av uran. Omröstningen blev lite ovanlig, två centerpartister röstade med oppositionen, för motionerna, medan en socialdemokrat röstade med regeringen mot motionerna.
Personligen tycker jag beslutet var utmärkt. Självklart ska inte riksdagen inskränka möjligheterna att söka efter brytbara urantillgångar. Dagens kommunala veto är fullt tillräckligt begränsande som det är. Som jag tidigare skrivit på bloggen tycker jag att Sverige som är ett av de länder i världen som har störst urtantillgångar, bör bryta dessa tillgångar under förutsättning att den kommun där tillgångarna finns inte lägger in sitt veto. Om Sverige ville skulle vi kunna exportera uran från egna gruvor, bygga ut vår kärnkraft med ytterligare något stort verk och därmed exportera stora mängder el, och dessutom skulle vi kunna erbjuda samarbete med andra länder för slutförvaring av avfall i det svenska slutförvaret som kommer att vara alldeles för stort för att bara ta hand om svenskt avfall. I vart fall borde vi sälja våra kanske världsledande kunskaper om slutförvaring av kärnavfall till andra länder. Sverige skulle kunna tjäna oerhörda summor på bränsle, energi och slutförvaring om bara den politiska viljan fanns. Det skulle kunna bli Sveriges svar på Norges olja!
Under våren kommer även frågan om att ersätta gamla kärnkraftverk med nya att beslutas av riksdagen. Även den omröstningen lär bli komplicerad. Flera Centerpartister lever kvar i den gamla kärnkraftsfientliga linjen och har stora samvetskval inför omröstningen. Samtidigt vet jag att ett stort antal socialdemokrater inser vad en trygg energiförsörjning betyder för svensk industri. Och då behövs kärnkraften. Vi kan inte driva vår elintensiva industri med vindkraft och stoppa produktionen när det inte blåser.
2010-03-25 Klimatseminarium som väckte känslor
Gårdagens klimatseminarium, som främst hade fokus på förtroendet för FN:s klimatpanel IPCC, väckte starka känslor. I panelen fanns företrädare för olika synsätt både när det gäller klimatfrågan i allmänhet och förtroendet för FN:s klimatpanel IPCC i synnerhet. Bland åhörarna fanns ett tiotal riksdagsledamöter och politiska tjänstemän, men de flesta åhörarna var externa gäster, flera av dem kända röster i klimatdebatten, och många av dem hade mycket bestämda åsikter i frågorna.
I panelen fanns riktiga tungviktare inom klimatområdet. Från vänster: Professor och civilingenjör Sten Bergström, tidigare forskningschef på SMHI, professorn i meteorologi, Michael Tjernström, Stockholms Universitet, professorn i kemisk miljövetenskap Göran Petersson från Chalmers Tekniska Högskola, samt slutligen Peter Stilbs, professor i fysikalisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Tjernström försvarade teorierna om klimathotet och koldioxidens betydelse, med motiveringen att det inte finns någon bättre förklaring. Han påpekade att klimatsystemet är kaotiskt till sin natur, och att dagens klimatmodeller har sina brister, men att ”det är det bästa vi har”. Det observerade klimatet har enligt Tjernström ändrat sig mer de senaste 40 åren än vad som kan förväntas från det vi vet om klimatets naturliga variationer, samtidigt som halten i atmosfären av flera viktiga växthusgaser är högre idag än vad naturen själv förmått ordna de senaste åtminstone 600000 åren. Han menade att detta är fakta. Bergström menade att hotet från stigande havsnivåer hittills har underskattats, och berörde dessa frågor ganska mycket. Men han påpekade också två andra intressanta saker - det är mycket osäkert hur vinterklimatet i Sverige kommer att påverkas av klimatförändringarna, och det finns inget som heller säger att vi kommer att få fler stormar och oväder till följd av ett varmare klimat. Det senaste är ett argument som oftast används i klimatdebatten, men Bergström kallade det mer eller mindre för en mytbildning. Både Bergström och Tjernström ansåg däremot att IPCC är trovärdiga trots den senaste tidens uppmärksammade felaktigheter och påstådda skandaler. Händelserna kring IPCC förändrar ingenting i sak.
Pettersson och Stilbs hade, föga förvånande, en helt anan syn på saken. Pettersson ansåg att fortsatt ökande koldioxidhalter inte medför ett varmare klimat eftersom effekten är logaritmisk, dvs starkast i början, medan effekten avtar efterhand som atmosfären mättas av koldioxid. Han menade också att IPCC är ett politiskt organ som genom sina misstag ”skjuter grundskott mot hela klimatforskningen” och riktar ett ”hårt slag mot hela den naturvetenskapliga forskningen”. Pettersson efterlyste en bredare klimat- och miljödebatt och ansåg att klimatdebatten tar fokus från alla andra viktiga miljöfrågor. Pettersson varnade också för nästa istid och menade att även om vi skulle få en viss global uppvärmning så var det mest av godo eftersom det skulle kunna motverka eller fördröja en ny istid. Stilbs ägnade sitt anförande mest åt att diskutera IPCC:s trovärdighet och riktade besk kritik när han tyckte att IPCC borde försöka förutsättningslöst analysera hela det komplicerade klimatsystemet och inte endast söka bevis för mänsklig klimatpåverkan och selektera fakta för att få fram ”rätt” resultat.
När frågorna om havsnivåerna kom upp hettade det till ordentligt när havsnivåforskaren Nils-Axel Mörner (bilden) höll ett kraftfullt och kritiskt inlägg och kritiserade IPCC för att inte ha släppt fram några kritiska röster alls när det gäller synen på havsnivåerna. Han tillförde givetvis sin väl kända ståndpunkt att havsnivåerna inte alls utgör något hot och att nivåerna inte alls stiger som det påstås.
Slutsaterna av seminariet då? Ja, det gav en tydlig bild av hur åsikterna i klimatfrågan och synen på IPCC faktiskt varierar. Visst är det så att det är betydigt fler forskare inom klimatområdet som stödjer IPCC:s linje än vad finns kritiska röster. Men det är väldigt lätt att hitta ett stort antal kunniga, erfarna klimatforskare som närmast helt sågar både teorierna om koldioxidens roll och förtroendet för IPCC. Själv fick jag ett antal nya argument både för och emot IPCC:s teorier och det var definitivt kul att lyssna. Själv styrktes jag även denna gång i min åsikt att en viss ödmjukhet och kritiskt tänkande är på sin plats även i klimatdebatten. Detta var det andra klimatseminariet som jag var medarrangör till, och än en gång lyckades vi locka kunniga och erfarna debattörer och åhörare till riksdagen.
2010-03-24 Seminarium i Riksdagen - Vad händer med klimatfrågan 2010?
Pressmeddelande 2010-03-24
Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919
Seminarium i Riksdagen - Vad händer med klimatfrågan 2010?
I dag, onsdagen den 24 mars, inbjuder riksdagsledamöterna Ingemar Vänerlöv (KD), Lars Gustafsson (KD), Jan Ericson (M) samt Sven Yngve Persson (M) till ett seminarium i riksdagen om FN:s klimatpanel IPCC.
Det magra resultatet från klimatmötet i Köpenhamn (COP15), skandalerna kring Storbritanniens klimatinstitut Hadley Center och kontroverserna runt FN:s klimatpanel IPCC, som nu är under granskning, har fått stort mediautrymme. Syftet med IPCC är att ge beslutsunderlag för politiker i frågor som rör mänsklig klimatpåverkan. Grunden för klimatpolitiken är IPCC:s rapporter.
Under seminariet kommer olika synvinklar och perspektiv på IPCC:s rapporter och arbetssätt att presenteras. Talare på seminariet är professor Michael Tjernström, professor Göran Petersson, professor Sten Bergström samt professor Peter Stilbs.
2010-03-14 Finns det plats för människor i en "klimatsmart" värld?
Frågan är inte helt obefogad! I går fanns en mycket läsvärd krönika i Borås Tidning. (Klicka på bilden för att läsa hela artikeln.) Det var reportern Mikael Hermansson som försökte skapa lite perspektiv i klimatdebatten. Bland annat nämnde han att det faktiskt finns röster för enbarnspolitik av kinesisk modell, till och med i det glesbefolkade Sverige, för att minska människans "klimatavtryck". Han citerar en klimatblogg som talar om att varje ofött barn innebär att klimatet inte belastas med ytterligare 800 ton koldioxid. I krönikan varnas för strömningar som förespråkar enbarnspolitik, klimat- aborter och klimatkastrering. Onödig oro? Inte alls säger jag!
Jag tänker på artikeln jag läste nyligen om en rapport från ekonomiforskaren Thomas Wire, som vid London School of Economics. Han konstaterar att familjeplanering kostar fem gånger mindre än konventionella metoder för att bekämpa klimatförändring. Hans förslag är därför att man ska stoppa den globala uppvärmningen genom att stoppa befolkningsökningen. Exempelvis erbjuda fria preventivmedel till kvinnor i utvecklingsländerna. Färre barn medför minskade koldioxidutsläpp.
Vid första anblicken låter detta sympatiskt. Minskning av befolkningsexplosionen är ju viktigt av många anledningar. Men vad händer den dag vi hamnar i ett läge där människans blotta existens ställs mot att rädda klimatet? Människans fantasi för att "rädda klimatet" känner inga gränser. Jag läste nyligen en liten notis om att brittiska vetenskapsakademin Royal Society har framfört mer eller mindre vilda idéer om att bygga solskydd i rymden, sprida reflekterande partiklar i atmosfären, bygga gigantiska koldioxidslukande torn eller sprida ut järn i haven - allt för att minska den påstådda globala uppvärmningen. När sådana oprövade och rentav farliga planer presenteras blir man ju lite orolig. Människans försök att leka Gud blir ibland en smula skrämmande, kanske till och med mer skrämmande än de oundvikliga klimatförändringarna i sig. På vilket sätt ska mänskligheten ta demokratiska beslut om denna typ av mycket riskabla projekt som kan påverka hela mänskligheten och livet på jorden?
Mikael Hermansson beskriver också på ett uppfriskande sätt skolans roll i klimardebatten. "Utan "reservationer" kan skolan ta sitt fostrande ansvar så att våra små älsklingar omskolas till klimat-khmerer, som kommer hemrusande, sliter upp diskbänksdörren och surt ställer hemmapappan till svars: "Va? Ingen maskkompost? Vet du inte att jorden håller på att brinna upp?" Bara för att några timmar senare insistera på att bli skjutsade till skolan, kompisar eller träningen i den stora fyrhjulsdrivna miljöboven." En bra beskrivning av hyckleriet i den svenska klimatdebatten, som ofta handlar mer om masshysteri än om sunt förnuft.
2010-03-05 Skev debatt om elpriserna
Den kalla vädret har startat en debatt om de höga elpriserna. Regeringen kan inte i någon större utsträckning påverka marknadspriset på el, däremot kan man verka för en bättre energieffektivitet. Timmätning av el är en utmärkt idé, och kan säkert hjälpa konsumenterna att spara lite av sin elkostnad. Men detta löser inte huvudproblemet. Det man glömmer i debatten är att det svenska elpriset är ordentligt uppblåst till följd av en extremt hög beskattning.
Förra året drog staten in runt 40 miljarder genom elskatter, och ytterligare 10 miljarder till i moms på dessa skatter. Dessutom tog man ut 25% moms på själva elpriset, vilket betyder att staten tjänar massor när elpriset stiger eftersom momsen då ger ökande intäkter. Beskattningen av elen är den fråga regeringen främst kan påverka, det det har mycket större betydelse för elpriset än något annat.
Jag kan fortfarande inte förstå logiken i att beskatta den rena och utsläppsfria svenska elen så hårt som vi gör idag. Sänkt elskatt är en viktig fråga att driva om man vill styra över energiförbrukningen från smutsiga energikällor som olja och kol till den rena svenska elen. Problemet är givetvis att det skulle göra ett stort hål i statens budget, ett hål som då måste fyllas på annat sätt. Men jag tycker man ska vara ärlig när man diskuterar elskatten, det är en mycket stor inkomstkälla för staten och den tas inte alls ut av miljöskäl. Och den påverkar givetvis elkostnaden för hushållen väldigt mycket! Själv har jag motionerat om en övergripnade översyn av elskatterna i en riksdagsmotion. Det är en fråga jag tänker fortsätta driva.
En fråga man ställer sig är hur det är med oppositionens logik i frågan om elpriserna. Oppositionen klandrar gärna regeringen för de höga elpriserna, men nämner inte att de själva vill chockhöja energiskatterna ytterligare, och dessutom samtidigt avveckla kärnkraften. Detta skulle knappast ge lägre elpriser i Sverige. Sanningen är tvärtom att en rödgrön regering efter valet skulle driva upp de svenska elpriserna till nivåer som kommer att få dagens elpriser att framstå som blygsamma.
2010-03-02 Filmsekvens visar glaciäravsmältning på Grönland
I går fick jag en intressant filmsekvens via e-post från professor Sören Rysgaard på Climate Research Centre i Nuuk på Grönland, som vi ju träffade förra veckan. Vid det tillfället fick vi se denna film och nu kan jag lägga ut den på bloggen.
Filmen visar hur det ser ut när en glaciär smälter, man fotograferar glaciären en gång per timma och kör sedan filmen i mångdubbel hastighet. Då ser man tydligt hur hela glaciären rör sig ut mot fjorden. Just denna glaciär, Kangiata Nunâta Sermia, nära Nuuk, släpper mycket stora mängder is utan att glaciärkanten flyttar sig. Ny is fyller på hela tiden, och glaciärens kant är i princip oförändrad. Klicka på bilden för att se hur det ser ut när en glaciär smälter!
2010-02-27 Borås Tidning om min Grönlandsresa
I går ringde BT:s reporter och gjorde en liten intervju om mitt besök på Grönland. Ett litet ord har dock fallit bort, ett ord som förändrar innebörden en hel del i det jag säger om klimatet. Om man sätter in det lilla ordet "för" i meningen så blir budskapet lättare att förstå.
2010-02-24 Besök på Climate Centre vid Universitetet i Nuuk
Vi startade dagen med ett mycket intressant besök på Climate Centre, där en av Danmarks ledande klimatforskare, professor Sören Rysgaard tog emot. På bilden sitter vi på hans kontor och han berättar om aktuell forskning.
På Climate Centre forskar man dels kring de faktiska klimatförändringarna och vad som orsakar dessa, dels försöker man hitta sätt för Grönland att anpassa sig till klimatförändringarna och kanske även utnyttja dessa. Forskningen sker främst kring inlandsisen, havsisarna och permafrosten, samt hur fisket påverkas av klimatförändringarna. Man forskar också en del kring energi och energiförsörjning, samt kring hur en framtida möjlig farled för fartyg genom. Nordvästpassagen väster om Grönland skulle kunna skapa arbetstillfällen om Grönland blir en knutpunkt för denna trafik.
Vi frågade givetvis om det ovanligt milda vintervädret och bristen på snö på södra Grönland, men fick svaret att detta inte nödvändigtvis har med klimatförändringarna att göra. Tvärtom är orsaken sannolikt att de stora vädersystemen vissa år tar vägen norr om Island, andra år söder om, och beroende på detta får Grönland ett kallt eller milt klimat, och det omvända gäller då ofta för Danmark, Sydsverige och norra Europa. Detta kan alltså också vara en förklaring till det ovanligt snörika och bistra vintervädret i Södra Sverige just nu. Samtidigt är det så att Grönlands väder är mer varierande idag än förr, vilket tyder på ett något har hänt med klimatet.
Sören Ryssgard upplevde vi som en mycket balanserad klimatforskare. Han tvivlade inte i sig på att koldioxiden har stor klimatpåverkan, men förde också fram spännande teorier om hur havsisens avsmältning i sig sannolikt har betydelse för koldioxidbindningen. När havsisen smälter sker kemiska processer och den koldioxid som är bunden i isen sjunker ned i havet och absorberas där. När sedan ny isbildning sker under kommande vinter absorberar den nya isen kemiskt koldioxid ur luften, som sedan sjunker ned i havet när isen smälter nästa sommar. På detta sätt kan havsisens avsmältning och tillfrysning binda enorma mängder koldioxid, sannolikt många gånger de minskningar av CO2 som Kyoto-protokollet innebär för alla jordens länder tillsammans! Detta är minst sagt en revolutionerande teori.
Effekterna av denna teori är också att när glaciärerna smälter förs kallt färskvatten ut i fjordarna. Färskvatten är lättare än saltvatten, vilket gör att varmare havsvatten strömmar in under glaciärens kant och ökar takten i avsmältningen. Men samtidigt innebär mer färskvatten i havet ökad isbildning, vilket i sin tur binder ännu mer koldioxid, och effekten av detta kan alltså samtidigt motverka fortsatta klimatförändringar.
Om isen smälter och havet tillförs mer CO2 gör detta samtidigt att växtligheten ökar. På isen finns också stoftpartiklar som innehåller bakterier. När isen smälter når bakterierna havet och bidrar i sin tur till en starkare tillväxt av växtlighet. När växtligheten ökar binder växterna i sin tur CO2 vilket motverkar växthuseffekten. Samtidigt innebär havets upptag av CO2 att ph-värdet på vattnet sjunker, och detta medför i sin tur att känsliga arter, inte minst koraller, dör ut och andra arter ökar i stället.
Totalt fick vi ett väldigt tydligt budskap från professor Rysgaard. Klimatforskningen är en ganska ny vetenskap, och sambanden mellan olika processer som både minskar och ökar koldioxidutsläppen är mycket komplicerade. Vissa processer motverkar varandra och det hela är både spännande och komplicerat. Mycket mer forskning behövs för att försöka skapa en helhetsbild. En annan sak som vi fick med oss är att diskussionen om ”global temperatur” är ganska missvisande och svårt at mäta korrekt. Det intressanta är hur temperaturen förändras lokalt, och det kan skilja väldigt mycket mellan olika platser på jordklotet.
2010-02-23 Med helikopter upp på isen
I dag tog vi en tur med helikopter upp till isen på ett berg en bit från Nuuk. Helikopter är ett vanligt transportsätt på Grönland, eftersom det inte finns några vägar alls utanför de större orterna. Helikoptrar används för att serva el och teleanläggningar, till att frakta material och människor och för transport av svårt sjuka personer till den stora flygplatsen i Kangerlussuaq för vidare transport till sjukhus på Island eller i Danmark. Räddningsverksamhet för sjöfarten ingår också i uppgifterna. Air Greenland har 12 helikoptrar av den typ vi åkte med.
Uppe vid en av de högre bergstopparna i området satte vår chaufför ned helikoptern på isen. Här står vi och tittar upp mot toppen som är 1.200 meter. Isen smälter aldrig här eftersom den ligger på norrsidan av berget där solen aldrig kommer åt. På bilderna syns vår pilot samt vår chaufför från regeringskansliet och en fotograf från turisbyrån som passade på att följa med och ta lite bilder som man ska använda för deras marknadsföring av denna typ av helikopterutflykter i framtiden.
Uppe på isen dukade piloten sedan upp lite fika. Vi hade maximal tur med vädret, strålande sol och inte ett moln på himlen. I fjärran såg vi ut över fjorden och Nuuk, långt där nere vid fjorden.
På vägen tillbaka flög vi över vackra fjordar i det som faktiskt är Grönlands näst största deltaområde med en mängd fjordar som löper från inlandsisens kant ut mot havet. Att se islandskapet från luften på låg höjd ger en bild av den enorma mängd is och den otroligt stora ödemark som nästan hela Grönland består av.
Innan vi landade flög piloten ett varv över Nuuk. Staden är stor till ytan och i mitten av bilden till höger om staden ser man den väl skyddade hamnen. Längst upp i högra hörnet kan man skymta flygplatsens landningsbana.
2010-02-21 Grönland nästa!
Tidigt i morgon bitti går min resa till Grönland, som jag ska besöka under kommande vecka. Jag flyger från Köpenhamn till den tidigare amerikanska flygbasen Kangerlussuaq, och därifrån vidare till huvudstaden Nuuk (tidigare Godthåb). Jag reser i sällskap med min moderate riksdagskollega Sven-Yngve Persson, som jag också besökte Svalbard tillsammans med hösten 2008.
Vi vill på vår studieresa veta mer om hur Grönlands klimat förändrats genom historien, vilka förändringar man upplever idag, och vilka hot och möjligheter ett förändrat klimat kan medföra för människorna på Grönland. Grönland har den största samlade ismassan på norra halvklotet, längst in på Grönland är isen över 3 kilometer tjock. Det som händer med istäcket på Grönland är därför intressant för hela klimatforskningen. Jag kommer också att särskilt ta reda på fakta kring världens isbjörnar och deras liv, eftersom det finns så många motstridiga uppgifter om hur isbjörnarna påverkas av verkliga och hotande klimatförändringar. Isbjörnarna har ju nästan blivit en symbol för själva klimathotet.
Under vår resa ska vi bland annat besöka Universitetet i huvudstaden Nuuk, träffa forskare på Climate research Centre, besöka nationalmuseet i Nuuk, träffa regeringsrepresentanter och kommunrepresentanter och besöka parlamentet. Om det blir tillfälle och vädret tillåter ska vi också försöka göra en eller ett par utflykter ut i islandskapet. Om bara tekniken fungerar kommer löpande rapportering med foton på bloggen.
Det är tveksamt om Ubbhult har haft så mycket snö sedan vi flyttade till vårt nya hus 1991. Visserligen
brukar vi ha ganska snörika vintrar i byn eftersom vi bor så högt, men årets snömängd är den största
på länge, och påminner om vissa vintrar som jag minns på 1970- och 1980-talet när jag bodde i mitt
föräldrahem några kilometer bort i samma by.
I dag är snödjupet i naturen mellan en halv och en meter, ganska mycket för att vara på våra
breddgrader. Snön når upp till fönstren på huset på vissa ställen.
I morgon byter jag det svenska vinterlandskapet mot ett helt annat - då styr jag färden mot Grönland.
Om nu flygen går som de ska förståss...
2010-02-19 Världens klimatforskning ruskas om ordentligt just nu
"Nu måste FN granska klimatpanelens arbete och vidta åtgärder". Det anser Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Gunnar Öquist. Akademin tar dock inte ställning till om panelens ordförande, Rajendra Pachauri, måste avgå. Detta framkom i en artikel i Svenska Dagbladet i veckan. Kungliga Vetenskapsakademien är inte vilka som helst, det är de som varje år utser nobelpristagarna i fysik och kemi.
I tidskriften Nature föreslog nyligen fem debattörer, fem forskare som är ansvariga för IPCC:s rapporter, genomgående reformer av hela IPCC (FN:s klimatpanel). Förslagen innebär allt från en styckning av IPCC till nedläggning (!) för att ersättas av en oberoende panel. Professor Mike Hulme, sammankallande huvudförfattare av IPCC-rapporterna, konstaterar i Nature "att IPCC inte längre är i stånd att fullgöra sin uppgift eftersom all trovärdighet gott förlorad".
Samtidigt har utredningen av "Climategate" börjat. Uppståndelsen kring University of East Anglia och CRU har äntligen lett till att en offentlig undersökningskommission ska utreda anklagelserna om förvanskade och "anpassade" data och påstått undertryckande av fakta som inte "stämmer" med klimatmodellerna. Under tiden har CRU:s ansvarige, Phil Jones, (som tagit time-out under utredningen) nyanserat sin linje något. Han medger bland annat brister i sina temperaturdata, och medger att det kanske var varmare på medeltiden trots allt, och framförallt erkänner han "att någon massiv enighet inom klimatforskningen inte föreligger". Han bekräftar också att "det inte finns säkra bevis för någon Global Warming de senaste 15 åren". Det är en ganska dramatisk omsvängning för att komma från en av de ledande klimatalarmisterna i världen. (Bilden är från Svt:s hemsida häromdagen).
I går kom nyheten att chefen för FN:s klimatförhandlingar, Yvo de Boer, avgår i besvikelse över resultatet av klimattoppmötet i Köpenhamn. Mediauppgifter säger att han nu i stället ska arbeta med hållbar utveckling inom näringslivet via revisionskoncernen KPMG. Kanske kan man se en viss symbolik i att han därmed lämnar den ensidiga kampen mot koldioxid för att arbeta bredare med viktiga miljö och hållbarhetsfrågor?
Det är ingen tvekan om att "skandalerna" kring IPCC, i kombination med den kalla vintern och "fiaskot" i Köpenhamn verkar ha förändrat både medias och allmänhetens syn på klimatmodeller, klimatforskning och klimatlarm. Helt klart har IPCC:s trovärdighet naggats i kanten. Vädret däremot är givetvis inte ett tecken på några klimatförändringar i någon riktning, men på något sätt verkar det ändå ha fått människor att inse att det finns en stor naturlig förändring av både väder och klimat. Fiaskot i Köpenhamn har samtidigt visat att det finns andra behov i världen som står emot en ensidig koldioxidbekämpning. Kanske kan vi framöver få en öppen och vetenskapligt nyfiken klimatdebatt, som leds av ett opartiskt organ med neutrala personer i ledningen, och som lyssnar på alla forskare i debatten? Och kanske kan det äntligen bli utrymme även för alla andra viktiga miljöfrågor? I så fall är det en mycket stor seger för alla oss som envist och i stark motvind ifrågasatt den "politiskt tillrättalagda domedagsdebatt" vi haft de senaste åren och som tagit alldeles för mycket fokus.
2010-02-17 Moderat energiseminarie
I dag ordnade moderaterna i Näringsutskottet och Skatteutskottet ett internt energiseminarium om framtidens energiförsörjning och energibeskattning.
Först berättade en representant för Westinghouse (som sedan ett antal år äger fd svenska ABB Atom) om fjärde generationens kärnkraft som är synnerligen revolutionerande. För det första används bränslet betydligt effektivare, vilket gör kärnkraften mer konkurrenskraftig. Det avfall som uppstår behöver inte heller längre slutförvaras i 100.000 år utan i maximalt 1.000 år, och avfallsvolymerna blir mindre. Styrningen av de nya kärnkraftverken sker dessutom med hjälp av "naturlagarna" i stället för med avancerad teknik, vilket ökar säkerheten. Målet är att denna nya kärnkraftteknik kan börja användas storskaligt i nya kärnkraftverk från 2013.
Svensk Näringsliv visade hur svensk energibeskattning slår mot industrin redan idag, och varnade för nya energiskattehöjningar framöver. Den beskattning som finns idag är fullt tillräcklig. Det är också viktigt att svensk energibeskattning inte är hårdare än i andra länder, vilket skulle försvåra konkurrensen för industrin. Svensk Näringsliv var också tydliga med att det är helt orealistiskt att avveckla kärnkraften. På den suddiga bilden till vänster visar den röda kurvan prisutvecklingen på el, inklusive skatter, de senaste årtiondena. Den blå kurvan längre ned är elpriset utan skatt. Man ser att skatterna förklarar den större delen av det stigande elpriset. För min egen del tycker jag (som jag tidigare sagt och även motionerat om i riksdagen) att svensk ren och miljövänlig el inte borde straffbeskattas. Det måste i grunden vara helt fel om man vill gynna miljövänlig energiproduktion.
Vi fick också en föredragning om vindkraften från en representant för Svensk Energi. Man räknar med en stor utbyggnad av vindkraften, men problemet är att det inte är en stabil energikälla eftersom vindkraften bara ger energitillskott när det blåser och inte är för kallt. Trots detta förväntas ett svenskt elöverskott till följd av vindkraftutbyggnaden, el som i så fall måste exporteras utomlands. Problemet är bara det jag själv påpekat tidigare - vindkraftelen kostar mycket mer att producera än vad vi kan få betalt för den på de internationella elbörserna! Detta var något som Mikael Odenberg (fd moderat försvarsminister och numera generaldirektör för Svenska Kraftnät) också berörde. Han konstaterade att vindkraftens utbyggnad styrs helt av politiska beslut, och hastigheten i utbyggnaden beror av graden av subvention. "Om det sedan innebär Ebberöds Bank är en annan sak" sade han, och fortsatte: "Jag lägger mig inte i de samhällsekonomiska analyserna rörande vindkraftens utbyggnad, men det kommer inte att bli billigt, så mycket kan jag säga." Han påpekade också att en utbyggnad av ledningsnäten är helt avgörande för att vindkraften och annan småskalig elproduktion ska kunna byggas ut.
Vi var flera moderater som var överens om att vindkraften knappast är det som kan trygga svensk energiförsörjning, och att det vore mycket bättre att bygga ett eller ett par nya moderna kärnkraftverk och tona ned den olönsamma satsningen på vindkraft. För min egen del är detta en politisk fråga som jag tänker fortsätta driva, och jag upplever stöd för detta från riksdagsledamöter inom främst Moderaterna och Folkpartiet.
2010-02-11 Markmoderaterna föreslog större skyddszon runt vindkraftverk
I veckans nummer av Markbladet framgår att Moderaterna, tillsammans med Folkpartiet och Markbygdspartiet, försökte få igenom en ändring i förslaget till kommunens riktlinjer för vindkraftetablering. Moderaterna föreslog en skyddszon på 1000 meter i stället för 500 meter mellan ett vindkraftverk och ett bostadshus, en mycket rimlig gräns. Tyvärr avslogs detta förslag av övriga partier, med motiveringen (från Barbro Pettersson, Socialdemokraterna) att "om vi ska ha så stora avstånd som 1000 meter då finns det inte många platser vi kan ha vindkraft på". För egen del tycker jag det är ett märkligt omvänt resonemang - utgångspunkten för säkerhetszonen borde väl rimligen vara vilken gräns som är skälig för att ta hänsyn till enskilda människor, inte i vilken mån det försvårar utbyggnad av vindkraft? Det finns för övrigt kommuner som redan idag kräver större skyddsavstånd än 500 meter.
Beslutet från Marks kommun innebär ännu starkare skäl för Moderaterna och andra partier att fortsätta driva frågan om ett kommunalt veto mot vindkraftparken i Sätila. Markbladet berättar om alla turer kring byggnationen i tidningen, och nämner bland annat att Göteborg Energi verkar beredda att krympa anläggningen från 16 till 12 verk. Hade Marks kommun satt skyddsavståndet till 1000 meter kunde det satt ytterligare press på Göteborg Energi att presentera en bantad vindkraftpark med mer rimlig omfattning. Var det hela nu slutar när det gäller vindkraftetableringen i Sätila återstår att se.
2010-02-11 Energimyndigheten lanserar webbplats om vindkraftetablering
Häromdagen fick jag tips om att Energimyndigheten byggt upp en särskild hemsida där alla regler och bestämmelser kring tillståndsprocessen vid vindkraftetablering finns samlad. En riktigt bra sida som beskriver hur man ansöker om tillstånd och hur ett ärende om vindkraftetablering hanteras genom olika instanser. Mer än 15 myndigheter har samlat sin information på en och samma webbplats, och sidan riktar sig till både företag och privatpersoner. Sidans adress är Vindlov.se.
2010-02-10 Förre kd-ledaren Alf Svensson uppmanar till allsidig klimatdebatt
Jag fick ett tips om att bloggen "The Climate Scam" presenterade en debattartikel från förre Kd-ledaren och numera EU-parlamentarikern Alf Svensson, där han i Jönköpings-Posten uppmanar till en mer allsidig klimatdebatt. (Klicka på bilden för läsvänlig text). Det är glädjande att en välkänd och erfaren politiker vågar stå upp för detta, och det är minst sagt en tilltalande kontrast mot Alf Svenssons företrädare i EU-parlamentet, den extreme klimatalarmisten Anders Wijkman (Kd). När (Kd) tog beslut om sin valsedel till EU-valet i våras så valde man att sätta Ella Bohlin överst på listan. Hon utmärkte sig i EU-valdebatten som en nästan lika extrem klimatalarmist som Anders Wijkman. Kd-väljarna valde att i stället kryssa in Alf Svensson i EU-parlamentet, och det kändes som ett mycket klokt val. Alf Svensson har den integritet och eftertänksamhet som ett långt politiskt liv kan ge, och hans mycket nyanserade inlägg i Jönköpings-Posten känns befriande. Oavsett hur man än ser på klimathotet så är det enligt min mening en skyldighet för alla politiker att verka för en öppen och allsidig samhällsdebatt!
2010-02-08 Den bistra vintern säger väldigt lite om framtidens klimat
I Aftonbladets webbundersökning som jag nämnde igår är det nu nära 100.000 personer som röstat. Och fortfarande är 60% skeptiska till klimathotet eller anser att det är överdrivet och endast 23% anser att klimathotet är ett allvarligt problem. I dag kom även resultatet av en engelsk opinionsundersökning som pekar i samma riktning. På två månader har opinionen svängt mycket kraftigt. I Storbritannien har andelen personer som är övertygade om att det pågår en klimatförändring som människan orsakat minskat från 41% till 26%. Andelen personer som är tveksamma till människans skuld eller tror att klimatförändringarna beror på annat än människans utsläpp har ökat från 40% till 48%. Andelen personer som inte tror på någon pågående klimatförändring överhuvudtaget har ökat från 15% till 25% sedan i november. Personligen tycker jag det är både intressant och glädjande att det blir lite mer spridning på åsikterna i klimatdebatten. Det gynnar en öppen debatt.
Det är väl kanske inte så konstigt om den svåra vintern på stora delar av norra halvklotet, med både snörekord och köldrekord, bidrar till en ökad skepsis hos allmänheten om den globala uppvärmningen. I Washington föll exempelvis över 80 cm snö i helgen och det är enligt Washingtons borgmästare det värsta snöoväder som drabbat staden sedan den grundades. I andra delar av östra USA föll över en meter (!) snö i helgen. Och Stockholm har tydligen inte upplevt en januarimånad som i år med ständiga minusgrader sedan 1820.
Vädret gör att det är högst väntat att man nu ser allt fler insändare av den typ jag visar här (från Expressen förra veckan). Men det finns skäl att vara lite tråkig och påpeka att enstaka snörika och kalla vintrar faktiskt inte säger någonting alls om eventuella klimatförändringar. För detta krävs tydliga trender och varaktiga förändringar på minst 15-20 år, kanske ännu mera.
Nu gäller förståss detta även när det är tillfälliga varma och regnrika vintrar. De säger naturligtvis inte heller något om vårt framtida klimat. Vädret förändrar sig och varierar, precis som det alltid har gjort. Om framtidens klimat vet vi egentligen inte särskilt mycket. Bara att det med all säkerhet också kommer att förändras, sannolikt väldigt dramatiskt. Alltså precis som det gjort så många gånger förut under årtusendena.
2010-02-07 Är svenska folket mer nyanserat i klimatfrågan än politikerna?
Det är intressant att Aftonbladet idag på nyhetsplats presenterar den TT-artikel om klimathotet som jag berättade om häromdagen. Rubriken är "Klimathotet kan vara överdrivet". Tidigare har Aftonbladet ytterst sällan redovisat nyheter som ifrågasätter de dominerande klimathotsteorierna, men på senare tid har det faktiskt förekommit då och så. Detta märks även i andra media, och det känns lite som ett välkommet trendbrott. För en bred debatt där åsikter bryts mot varandra är precis vad klimatfrågan behöver, precis som alla andra viktiga samhällsfrågor.
Aftonbladet har också en webbundersökning i nätupplagan. Nära 78.000 personer har röstat. Aftonbladets läsare verkar ganska tveksamma till klimathotet. Bara 23% säger att klimathotet är allvarligt, 17% säger att det är för tidigt att säga, 35% tror att klimathotet är överdrivet och hela 24% säger att det är en bluff(!).
Personligen tycker jag resultatet är något förvånande trots allt, men det finns internationella mätningar, bland annat i USA, Japan och Australien som visar samma utveckling där människor verkar få en allt mer nyanserad bild av klimathotet. Själv hade jag inte funnits bland några av ytterlighets-svaren på frågan, utan legat någonstans i mitten. Klimatet kommer alltid att förändras, och det kan få skrämmande resultat. Frågan är bara vad dessa förändringar beror på, och inte minst om människan verkligen förmår stoppa eller begränsa klimatförändringarna, eller om vi i stället måste anpassa oss till dem? En smula ödmjukhet är på sin plats i båda riktningarna i en fråga där vi egentligen vet väldigt lite.
2010-02-07 Det blev som jag ville, Havsmiljömyndigheten till Göteborg
I fredags meddelade miljöminister Anderas Carlgren (C) och moderaternas kommunalråd i Göteborg, Jan Hallberg, tillsammans på en presskonferens att regeringen har beslutat att placera den nya Havs- och Vattenmiljömyndigheten i Göteborg. Ett bra beslut, och en logisk placering med tanke på de uppgifter myndigheten kommer att få.
Själv är jag givetvis belåten med att jag i och med detta kan konstatera att min riksdagsmotion i frågan därmed har blivit tillgodosedd.
2010-02-04 Två nya forskarrapporter: Klimathotet är sannolikt överdrivet
Uppdaterad 2010-02-06
Att klimatfrågan är oerhört komplicerad, och att det är svårt att ge prognoser för framtiden blir allt tydligare. Häromdagen presenterade Dagens Nyheter en TT-artikel där man berättade att två nya forskarrapporter båda säger att klimathotet troligen är överdrivet, och att vi bör vara ytterst försiktiga med att dra långtgående slutsatser om framtidens klimat utifrån det vi vet idag. I artikeln sticker man dessutom ut hakan lite extra och skriver att varningen för övertro på de mest dramatiska klimatprognoserna är extra befogade idag efter de felaktiga uppgifter från FN:s klimatpanel som avslöjats den senaste tiden...
Den ena av de två forskarrapporterna, som nyligen presenterades i tidskriften Nature, hävdar att teorierna om "tipping point" inte håller. Teorierna om "tipping point" innebär att klimatförändringarna skulle förstärka sig själva genom att skogar och hav släpper ut mer koldioxid ju varmare det blir och därmed förstärker uppvärmningen ytterligare i accelererande takt tills det inte finns någon återvändo. Men detta håller alltså inte enligt rapporten. Haven och skogarna frigör inte alls så mycket koldioxid vid en uppvärmning som man tidigare trott, och förstärker därmed inte alls uppvärmningen på det sätt som FN:s klimatpanel påstått.
Den andra rapporten visar att mängden vattenånga i övre delen av atmosfären (stratosfären) inte alls ökat i takt med uppvärmningen, och därmed inte heller förstärkt växthuseffekten. Tvärtom har mängden vattenånga minskat med 10 procent mellan år 2000 och 2009 - trots att det senaste decenniet varit det varmaste på länge. Eftersom vattenånga är den mest kraftfulla växthusgasen i nedre delen av atmosfären (troposfären) har de nya rönen väckt intresse. Orsakar global uppvärmning verkligen ökad mängd av vattenånga i atmosfären, vilket klimatmodellerna påstår? De senaste tio åren har den globala temperaturen på jorden slutat öka, och man tror nu att detta beror på den minskade mängden vattenånga. Men man kan inte begripa varför mängden vattenånga minskat, enligt teorierna borde den alltså ha ökat i stället. Forskarna säger i rapporten, som publicerats i tidskriften Science, att det hela är mystiskt och förbryllande, och att det enda som är säkert är att klimatet är mer komplext än vad man förväntat sig.
Denna slutsats är precis vad jag själv kommit fram till sedan länge. Den som fortfarande hävdar att koldioxidutsläppen är det som i huvudsak styr klimatet verkar onekligen ha en del att bevisa.
2010-02-02 Trovärdigheten hos FN:s klimatpanel ifrågasätts på nytt
Både Sveriges Radio och flera tidningar citerade häromdagen uppgifter i brittisk press som återigen kritiserar FN:s klimatpanels (IPCC) vetenskapliga arbete. Denna gång har IPCC bland annat använt en studentuppsats och en helt ovetenskaplig artikel ur en tidskrift för bergsklättrare för att dra långtgående slutsatser om att minskningar av isen på bergstopparna i Anderna, Alperna och Afrika skulle vara resultatet av klimatförändringarna. Studenten hade intervjuat bergsguider och tidskriftsartikeln byggde på berättelser om förändringar av isen som klättrare hade iakttagit. Men slutsatserna att detta i sin tur beror på klimatförändringarna var bara personligt spekulerande från personerna som intervjuades. Ändå användes artiklarna som bevis på IPCC:s slutsatser om att det är klimatförändringarna som leder till smältande glaciärer.
Detta är ännu en "affär" kring IPCC på kort tid. Jag har berättat om alla de tidigare på bloggen. Först den helt ovetenskapliga "Hanno-grafen" som sades illustrera den globala uppvärmningen i IPCC:s officiella rapport - trots att IPCC aldrig pratat med norrmannen Hanno som hade suttit och ritat en graf "mest på kul hemma i köket" (bloggen 10-11/10 och 15/10 2009). Därefter "Climategate" där det avslöjades hur forskare hade "anpassat" och "valt bort" historiska temperaturfakta för att får rätt bild av klimatförändringarna och dessutom försökt tysta och negligera kritiker (bloggen 22/11, 30/11, samt 3-6/12 2009). Och så de felaktiga uppgifterna nyligen om hur snabbt Himalayas glaciärer smälter (bloggen 19/1 i år).
Klimatalarmisterna låter sig självklart inte påverkas, vare sig av frågetecknen kring IPCC eller av den bistra vargavintern, för dem har inget förändrats - den globala uppvärmningen kommer att leda till mänsklighetens undergång - punkt slut! Men mediabilden börjar nyanseras allt mer, och journalisterna börjar äntligen göra sitt jobb och granska klimatfrågan och IPCC mer kritiskt. Det är utmärkt och på tiden!
2010-01-31 Länstidningen Östersund uppmärksammar min vindkraftsmotion
I höstas lämnade jag in en riksdagsmotion om att Sverige borde införa ett system med schoblonmässigt beräknad ersättning till alla som bor i närheten av ett vindkraftverk. Detta är klart realistiskt att införa, och systemet finns redan i Danmark. Min motion blev tyvärr avslagen, och jag är inte förvånad. Vindkraften är idag närmast är en helig ko politiskt, som tillåts orsaka nästan vilka ingrepp som helst i privatpersoners boendemiljö och på känslig naturmiljö, på ett sätt som knappast någon annan industrietablering skulle tillåtas göra. Detta samtidigt som vindkraften ger oerhört lite tillskott till elförsörjningen när behoven är som störst - när det är kall och bister vinter. Vid dessa tider på året står de flesta vindkraftverk helt stilla, antingen på grund av kylan som gör att verken austomatstoppas, eller för att det helt enkelt sällan blåser när det är riktigt kallt. Samtidigt kostar vindkraften stora pengar för skattebetalarna och elkonsumenterna till följd av subventioner som vi alla tvingas vara med och betala.
Länstidningen Östersund uppmärksammade i fredags min motion (och en liknande från en folkpartist), och det var kul. Jag tror faktiskt tiden arbetar för mitt förslag. Går det i Danmark så går det givetvis i Sverige. I längden kommer inte svenska folket att acceptera att människor ska tvingas förlora stora pengar på värdeminskning av sina fastigheter på grund av omfattande vindkraftetableringar i närheten. Att ge skälig ersättning är för mig en självklarhet och en rättssäkerhetsfråga.
2010-01-28 Trängselskatt i Göteborg - nej tack!
I går beslutade kommunstyrelsen i Göteborg, efter vad jag förstår enhälligt, att Göteborg ska införa trängselskatt. Skatten ska vara 10 kronor per passage och gälla mellan 06.30 och 18.30, och avse en mindre zon runt Göteborg, samt all passage över Älvsborgsbron och genom Tingstadstunneln. Totalt föreslås 40 betalstationer. Innan beslutet kan träda i kraft ska det godkännas av kommunfullmäktige samt av regeringen. Trängselskatten kan införas tidigast 2013.
Jag vet att mina moderata partivänner i Göteborg röstat för, i likhet med alla andra partier. Allt med den goda avsikten att pengarna ska användas för infrastrukturutbyggnad. Men för egen del är jag (som jag berättat tidigare) ytterst negativ, och tycker att "trängselskatt" dels är ett missvisande namn när det bara handlar om att dra in pengar, samt att det är ett mycket olyckligt beslut för alla bilpendlare som inte har några alternativ att ta sig till jobbet, och som inte ens ska in till stan utan bara passera Göta Älv på motorvägen. Att beskatta trafiken på en gammal motorväg utan att samtidigt erbjuda bättre framkomlighet är i grunden rent skamligt!
Nyligen framkom i en utredning från Vägverket att trängselskatter dessutom kommer att ge sämre luft i i vissa områden, främst kring infartslederna. Många kommer också att välja en längre väg runt Götyeborg än att betala en avgift, och det ökar både bensinförbrukning och utsläpp. Dessutom är det tveksamt om systemet kommer att ge så mycket pengar - Vägverket säger i sin rapport att det krävs en avgift på 15 kronor per gång, alternativt 10 kronor i lågtrafik och 20 i högtrafik för att trängselskattesystemet ska gå ihop ekonomiskt. Risken är alltså att trängselskatten bara kommer att pungslå bilisterna utan att det blir några pengar över till infrastrukturen.
Göteborgarna verkar mycket negativa till trängselskatt. I en undersökning i Aftonbladet säger 72% av de som anser sig vara Göteborgare nej till trängselskatter. Över 7.000 personer har röstat. Bland ca 10.000 personer som säger sig vara från resten av Sverige säger drygt 61% nej till trängselskatter. En ytterst ovetenskaplig undersökning givetvis, men den säger ändå något om det motstånd som jag själv upplever bland allmänheten.
I grunden behöver infrastrukturinvesteringar hanteras på ett annat sätt som gör att inte avgifter behöver tas ut ovanpå världens näst högsta skatteryck på både arbete och trafik. Om man införde en statlig investeringsbudget i stället skulle hela detta avgiftsraseri kunna skrotas. Ett statlig investeringsbudget för infrastruktur kommer därför att bli en av mina personliga valfrågor vid riksdagsvalet 2010.
2010-01-26 Dagens klimatfundering
"Himalayaskandalen" gör att IPCC och dess ordförande Pachauri ifrågasätts allt mer
Den nya skandalen kring felaktiga uppgifter från FN:s klimatpanel rörande Himalayas avsmältning (se även bloggen den 19/1) väcker stort internationellt uppseende. Fast i svenska media är det ganska tyst som vanligt. Skandalen handlar alltså om att FN:s klimatpanel i sin stora viktiga klimatrapport 2007 påstått att Himalayas glaciärer kommer att ha smält bort ill år 2035. Det har visat sig att det inte finns något som helst vetenskapligt stöd för detta, och IPCC har nu också tagit avstånd från uppgifterna. Men uppgifterna har ju ändå hunnit få stor betydelse för att skapa den "politiskt korrekta" domedagsstämningen runt de påstådda klimatförändringarna.
Det intressanta nu är kopplingen mellan skandalen och IPCC;s ordförande, indiern Rajendra Pachauri. De felaktiga uppgifterna om Himalayas glaciärer har visat sig vara baserad på en ovetenskaplig tidskriftartikel, och den indiske forskare som långt tidigare givit en telefonintervju med New Scientist i frågan har enligt internationella media varit anställd hos IPCC.s ordförande Pachauri! Samme forskare har, återigen enligt utländska media, sedan sökt och fått omfattande forskningsanslag på basis av IPCC rapporten. Detta skadar givetvis ordförande Pachauris trovärdighet, och hans avgång krävs nu från olika håll. Indiens miljöminister hör till de hårdaste kritikerna. Hemma i Indien driver man nu friskt med Pachauri, och denna seriestrip, hämtad från en indisk tidning, fick jag på mailen igår...
2010-01-23 Dagens klimatfundering
Global uppvärmning i ett istidspespektiv
Häromdagen meddelade NASA att det senaste decenniet varit det totalt sett varmaste sedan slutet av 1800-talet när mer exakta globala temperaturmätningar inleddes. Jag tvivlar inte på dessa uppgifter. Det intressanta är däremot att den av FN:s klimatpanel förutspådda fortsatta snabba temperaturuppgången avstannat. Vi vet att sedan den kraftiga temperaturtoppen runt 1998-1999 (som påstås bero på väderfenomenet El Nino) har vi haft tio år med oförändrade eller svagt fallande temperaturer. Oavsett vilket mätinstituts siffror man använder så visar de alla ungefär samma sak. Den globala temperaturen ökar inte längre. Och i ett längre historiskt perspektiv är för övrigt alla förändringar som sker med temperaturen, såväl uppåt som nedåt, knappt synliga i grafiken. Jag fick ett tips om denna figur, som kommer från CRU/University of East Anglia. Alltså samma Universitet som upptäcktes ha "putsat" temperatur- data och orsakade uppståndelsen kring "Climategate" i höstas. Kanske man egentligen borde ta all information från CRU med en nya salt? Å andra sidan kan man ju inte beskyllas för att ha hämtat grafen från någon suspekt klimatskeptisk organisation när man använder CRU:s grafer, så jag gör det ändå.
Grafen är intressant eftersom man anger tidsaxlarna för de fyra stora istiderna. När man ser historiskt på saken har faktiskt istider plågat vår planet under stor del av tiden, endast korta perioder har jorden haft mer tempererat klimat. Historiskt är dagens globala temperatur inte särskilt uppseendeväckande. I vart fall inte när man ser det hela ur ett istidsperspektiv...
2010-01-19 Dagens klimatfundering Uppdaterad 20/1
Ny allvarlig kritik mot rapport från FN:s klimatpanel. Felaktiga uppgifter om Himalayas glaciärer.
Ännu en skandal hotar FN:s klimatpanel, IPCC. Denna gång är det uppgifter om Himalayas eventuella avsmältning som redovisats i IPCC:s stora klimatrapport från 2007. Problemet är att uppgifterna i rapporten är felaktiga, och att årtal som nämns i rapporten om att Himalaya skulle smälta bort till år 2035 helt saknar grund. Förtroendet för IPCC försämras nu ytterligare, och det verkar allt mer sannolikt att politiska mål gått före vetenskaplig sanning när IPCC skrivit sina klimatrapporter. Tidningarnas Telegrambyrå, TT, skickade idag via NOBICON ut följande nyhetsmeddelande om saken:
"Ny kritik mot FN:s klimatpanel
FN:s klimatpanel (IPCC) drar nu på sig ny kritik sedan det kommit fram att den i sin senaste klimatrapport publicerat en felaktig uppgift om Himalayas glaciärer. IPCC-chefen Rajendra Pachauri lovar att besvara kritiken senare i veckan.
I rapporten från 2007 påstås att Himalayas glaciärer kan ha smält bort 2035, något som den brittiska tidningen Sunday Times i helgen avslöjade byggde på felaktiga uppgifter. Enligt tidningen var det en serie omständigheter som ledde till att årtalet slutligen hamnade i FN-rapporten. Den ansvarige på IPCC lovar nu att ta bort årtalet i kommande rapporter.
Kräver förklaring
Indiens miljöminister Jairam Ramesh gick enligt nyhetsbyrån AFP i taket när klimatpanelens agerande blev känt och kräver att IPCC förklarar misstaget. Han har tidigare kritiserat FN:s klimatforskare och hävdar att deras arbete kring issmältningen i Himalaya inte bygger på vetenskapliga fakta.
IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri försvarade på tisdagen sina klimatforskare, men medgav samtidigt indirekt att påståendet om Himalayas glaciärer kan vara felaktigt.
- Jag har aldrig använt årtalet i något av mina tal. Jag anser inte att det är IPCC:s sak att nämna årtal utan i stället ange tidsintervaller, sade han till journalister vid ett globalt energimöte i Abu Dhabi på tisdagen enligt AFP.
Han sade samtidigt att han i slutet av veckan, efter att i detalj ha kontrollerat bakgrunden till den kritiserade uppgiften, ska besvara kritiken.
Hackade servrar
Den nya kritiken kommer inte långt efter det som kallas Climategate. Hackare lyckades forcera servarna på brittiska East Anglia-universitetet och kopiera tusentals personliga e-brev. Vissa formuleringar där har av klimatskeptikerna tolkats som bevis för att klimatforskare medvetet manipulerat forskningsresultat för att överdriva klimatförändringarna. FN:s klimatpanel har beslutat att undersöka anklagelserna."
Uppdatering 20 januari: Även Naturvårdsverket kommenterar saken i sitt nyhetsbrev den 20 januari:
FN-rapport om glaciärer felaktig
En rapport som använts av FN:s klimatpanel (IPCC) om att Himalayas glaciärer kan vara borta år 2035 har visat sig vara ren spekulation. Forskaren bakom påståendet erkänner nu att han bara gissat och inte använt sig av vetenskapliga fakta.
Att glaciärerna i Himalayamassivet minskar i storlek är ett vetenskapligt faktum. I en rapport från FN:s klimatpanel 2007 slogs fast att risken att isen runt världens högsta berg skulle vara helt borta till år 2035 ”är mycket stor”.
Men IPCC-rapporten om glaciärsmältningen vilar på lös grund. IPCC:s ansvarige, professor Murari Lal, säger till brittiska Sunday Times att han kommer att se till att det felaktiga påståendet tas bort ur IPCC:s framtida rapporter.
2010-01-19 Jag - en kappvändare?
Jag fick ett kritiskt mail där jag kallades för kappvändare. Avsändaren hade läst igenom mina gamla blogginlägg och konstaterade att jag var positiv till miljöbilspremien när den infördes, medan jag idag säger att det är bra att den togs bort. Och visst är det så!
När miljöbilspremien infördes 2007 stod detta mot oppositionens förslag om olika former av skärpt straffbeskattning på bilismen. Och då kändes miljöbilspremien som ett betydligt bättre alternativ. Vid den tidpunkten visste jag inte heller hur allvarlig etanolframställningen var för miljön, och visste inte att palmolja var en vanlig beståndsdel i biodiesel. Jag var ny i riksdagen, hade inte fördjupat mig i ämnet, och trodde på "den breda politiska linjen" som hyllade etanol och biodisel som miljövänliga alternativ. Men sedan lärde jag mig efterhand, och i januari 2008 skrev jag mitt första kritiska blogginlägg om etanol och biodiesel. Idag är miljöbilspremien borta, men ersatt av fordonsskatterabatt för nya miljöbilar. Subventionsgraden är dock lägre än miljöbilspremien så det känns i vart fall som ett steg i rätt riktning, även om jag är tveksam till att etanolbilar ska få någon rabatt. Det känns däremot helt rätt när det gäller hybridbilar, elbilar och biogasfordon.
Om det kallas att vara kappvändare att läsa in sig ordentligt på all information i ett ämne, även den för tillfället mindre politiskt korrekta, så är jag gärna kappvändare. För övrigt har jag gjort samma resa när det gäller vindkraften, från att vara ganska positiv till att inse att vindkraften inte alltid är särskilt miljövänlig (i vart fall inte för dem som bor i närheten) och definitivt inte vare sig ekonomiskt försvarbar eller något att basera den framtida energiförsörjningen på. Även denna omsvängning från min sida baseras på egna studiebesök, fakta, möten med forskare och representanter för energibolagen, samt argument från olika sidor i debatten.
Min syn på koldioxiden och klimatfrågan har också förändrats, från att jag inte alls ifrågasatte koldioxidteorierna 2006 till att jag idag blir allt mer frågande till hur sambanden hänger ihop mellan klimat och koldioxid. Jag lyssnade även där från början på den breda politiska majoriteten. Men efterhand när jag grövde riktigt djupt i frågan kände jag att argumenten helt enkelt var för dåliga och sambanden för svaga. Då var det dags att ifrågasätta sin egen linje.
Jag kommer att fortsätta söka kunskap, även om det gör att jag efterhand måste ompröva mina egna ståndpunkter. Det är väl en risk man får ta som fritt tänkande politiker...
2010-01-19 Dagens klimatfundering
Expertgrupp: Etanolproduktionen ÖKAR världens koldioxidutsläpp och leder till livsmedelsbrist
Knappt hade jag lagt ut föregående inlägg på bloggen sent i går kväll om hotet mot regnskogarna förrän jag fick ytterligare stöd för min kritik mot etanolen. I en debattartikel idag i Svenska Dagbladet skriver Expertgruppen för miljöstudier att "slopade etanolsubventioner skulle gagna miljön, ekonomin och världens fattiga".
Mycket förenklat visar studien att när vi använder jordbruksmark för att odla etanolgrödor så minskar utbudet av livsmedel eller djurfoder på världsmarknaden. Detta höjer priserna, vilket i sin tur leder till uppodling av ny mark någon annanstans i världen. Denna nyodling frigör stora mängder kol. Etanolprogrammen i västvärlden leder enligt gruppen till ökade livsmedelspriser, lägre bränslepriser och ökade utsläpp av växthusgaser de närmaste 50–60 åren.
Jag har tidigare själv påpekat att i Brasilien används inte odlingsmark i första hand för produktion av sockerrör, utan betesmark. Men det är som sagt lika illa, det gör att man måste röja regnskog för att skapa ny betesmark. I artikeln visas att sådana samband även finns globalt, där odling av etanolmajs i USA leder till skövling av regnskog i Afrika.
I artikeln nämns också att det är samhällsekonomiskt olönsamt att subventionera etanol, EU:s etanolprogram kommer enligt EU:s egen expertgrupp att medföra samhällsekonomiska kostnader i storleksordningen 400 miljarder kronor fram till år 2020. Detta trots att det alltså ökar koldioxidutsläppen, hotar regnskogen och kan leda till livsmedelsbrist!
Jag är nöjd med att regeringen avskaffat miljöbilspremien som till stor del gick till just etanolbilar. Synd av oppositionen fortfarande tror att etanolen är en lösning för framtiden och vill återinföra miljöbildpremien för etanolbilar.
Lite känns väl dagens rapport som en upprättelse för min egen del, jag har fått ta emot en del kritik de senaste åren för mitt motstånd mot etanolen. Men jag har faktiskt tagit reda på fakta, och efterhand insett att etanolen är en återvändsgränd på alla sätt. Vilket jag för övrigt tyvärr tror att även vindkraften är. Men det är en annan historia...
2010-01-18 Dagens klimatfundering
Klimatpolitiken kräver nya miljöoffer - regnskogarna hotas av biobränsleproduktion
I Naturvårdsverkets nyhetsbrev om klimatfrågan som jag fick häromdagen berättar man att kampen om världens kvarvarande regnskogar hårdnar i takt med att priset på biobränslen går upp. Och enligt en studie av miljöekonomen Martin Persson vid Göteborgs universitet så räcker inte de koldioxidavgifter på skogsskövling som föreslås inom klimatförhandlingarna.
I klimatförhandlingarna föreslås det så kallade REDD-systemet där tropiska länder som stoppar sin skogsavverkning kompenseras ekonomiskt så att träden kan stå kvar "och suga upp koldioxid ur luften istället". Jag skrev om detta på bloggen inför Köpenhamnsmötet, och just detta var enligt min mening en av de viktigare frågorna som diskuterades i Köpenhamn. Att rädda regnskogarna är oerhört viktigt, även om jag förståss tycker de har betydligt fler och viktigare funktioner än att suga upp koldioxid. Bevarandet av en oerhörd mångfald av växt och djurliv och orörd vildmark känns mer angeläget för min del.
Men enligt Naturvårsverket hjälper det inte om man får betala för utsläppen som sker när man hugger ned skogen. Den ökande efterfrågan på bioenergi gör att det fortfarande är lönsamt att hugga ned skogen för att odla högavkastande bioenergigrödor som till exempel palmolja (som exempelvis kan användas som inblandning i "biodisel").
Klimatfrågan kräver ständigt nya miljöoffer. Utvinning av palmolja och etanol görs enbart för att bilister i västvärlden ska ha rent samvete när de kör sina bilar med "klimatvänligt" bränsle. Att värdefulla naturmiljöer samtidigt offras i andra länder talas det alltför tyst om.
Är verkligen klimatpolitiken miljövänlig?
2010-01-12 Dagens klimatfundering
Ännu äldre temperaturserie....
Jag fick ett mail från Tage Andersson, en av alla mina klimatintresserade bloggbesökare. Han berättade att Uppsala Universitet visserligen har en av världens längsta temperaturserier, men faktiskt inte den allra längsta. Den längsta han känner till är från Centrala England, och den går tillbaka ända till år 1659, alltså hela 350 år. Det är 70 år längre än Uppsalaserien. Ganska fascinerande att alla dessa uppgifter finns noterade så lång tid tillbaka och har överlevt både bränder och två världskrig.
Den blå kurvan visar årsmedeltemperaturen, och det intressanta är att kurvan påminner väldigt mycket om Uppsalaserien. Temperaturen låg över genomsnittet mellan 1989 och 1999, dock inte över tidigare historiska temperaturtoppar, och från 1999 faller temperaturen tillbaka igen. Om man gör som många klimatalarmister och skär ut en kurva från mitten av 1900-talet när det var ovanligt kallt och slutar precis vid toppen 1999 får man en ganska dramatisk bild, och det är den man ofta ser i media och i rapporterna från FN:s klimatpanel. Men sett över längre tid syns knappast något anmärkningsvärt med temperaturen överhuvudtaget, den pendlar upp och ned som den gjort under 350 år. Någon "hockeyklubba" eller dramatisk temperaturuppgång syns lika lite i denna kurva som i den från Uppsala.
Tyvärr slutar den engelska kurvan 2001, och Uppsalakurvan gick bara fram till 2000. Vi vet ju att de senaste tio åren har den globala temperaturen fallit, så det hade varit spännande att lägga in de senaste årens siffror också. Sannolikt ligger temperaturerna idag en bit under genomsnittet för de senaste 350 åren. Jag ska försöka få fram uppdaterade figur framöver, och den som kan tipsa om var jag kan finna en sådana får gärna höra av sig till mig eller maila över en uppdaterad graf!
2010-01-11 Dagens klimatfundering
Historien kan lära oss mycket - och skapa balans i debatten
Häromdagen påminde jag om hur viktigt det är att sätta klimatdiskussionerna i ett historiskt perspektiv. När jag besökte Uppsala Universitet våren 2008 för att träffa klimatforkare och planera min Svalbardsresa, fick jag klart för mig att Uppsala är den ort i Sverige, kanske i hela världen, som har den längsta obrutna mätningen av faktisk temperatur och andra väderdata. En helt unik samling böcker med omsorgsfullt noterade väderdata under nära 300 år!
Figuren visar medeltemperaturen i Uppsala sedan 1722, den svarta kurvan. Den röda kurvan visar utvecklingen av 21 års medeltemperatur, och genomsnittet under så mycket som 21 år brukar normalt räknas som "klimat" och inte som "väder". Man kan alltså säga att den röda kurvan helt enkelt visar klimatförändringarna sedan 1722.
När man ser de faktiska mätvärdena måste man ju ställa sig frågan - var syns den allvarliga globala uppvärmningen? Var kan man se "hockeyklubban" som FN:s klimatpanel så gärna hänvisar till?
Är möjligen Uppsala helt undantaget från den globala uppvärmningen, eller klarar inte meteorologerna och klimatforskarna i Uppsala av att läsa av en termometer och göra ett korrekt diagram av detta?
Om man nu gör det vilda antagandet att kurvorna faktiskt är korrekta så kan man återigen konstatera att när dagens klimatdiskussioner sätts in i ett historiskt sammanhang så försvinner faktiskt ganska mycket av dramatiken.
2010-01-09 Dagens klimatfundering
Dramatiskt klimatlarm - Arktis smälter!
"The Arctic seams to be warming up. Reports fråm fishermen, seal hunters, and explorers who sail the seas about Spitzbergen and the eastern Arctic, all point to a radical change in climatic conditions..."
Så börjar en dramatisk rapport om stora klimatförändringar på Arctis (nordpolen), en rapport som skickades från den amerikanske konsuln i Bergen i Norge till Regeringen i USA.
Året var 1922.
Av historien kan man lära mycket. Bland annat att oro för klimatvariationer är något som förekommit tidigare under historien, och väckt lika stor uppmärksamhet varje gång. Det intressanta i detta fall är att i början av 1930-talet kunde man faktiskt segla över Nordpolen. Därefter svängde isläget tillbaka igen och nordpolen blev återigen tillfrusen året runt. Genom århundradena har klimatet genomgått stora och dramatiska förändringar, alldeles utan någon känd mänsklig påverkan. Någon sa att om man ska förstå framtiden måste man också känna till sin historia. Frågan är varför just klimatdebatten verkar vara helt undantagen från detta synsätt?
2010-01-09 Regeringsskifte skulle leda till energikris i Sverige Uppdaterad
Vattenfall får nu kritik för dålig planering när det gäller renovering och översyn av kärnkraftverken. Bland annat står två reaktorer i Ringhals still - och det leder till att energiproduktionen är på gränsen att räcka till på grund av kylan. Detta visar hur beroende Sverige är av kärnkraften på vintern, och frågan är om man verkligen är seriös om man föreslår en snabbavveckling av kärnkraften?
Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet driver linjen om avvecklad kärnkraft, vilket skulle leda till nästan halverad elproduktion i Sverige. Så här står det i miljöpartiets partiprogram:
"Kärnkraften i Sverige ska avvecklas snabbt med början omedelbart. Hälften av kärnkraftselen kan effektiviseras bort, bland annat genom sparande och ersättning av eluppvärmning. Den andra hälften kan ersättas med bioenergi, vindkraft och solvärme. Också fossilanvändningen för värme och el ska minska. Elmarknaden måste fungera så att det blir dyrare att använda el när den är dyr att producera. Därigenom minskar elvärmen och då också marknaden för kärnkraft. Om det uppstår brist på el under energiomställningen bör detta lösas genom import av grön el."
Vänsterpartiet skriver i sitt partiprogram bara att "Kärnkraften skall avvecklas snarast möjligt." men anger inget om vad som ska komma i stället.
Idag är elproduktionen ansträngd i hela Europa. Och hela oppositionen säger dessutom envist nej till nya elkablar mellan Sverige och andra länder. Varifrån har de tänkt att vi ska kunna köpa "grön el" mitt i vintern om vi snabbavvecklar kärnkraften? Och hur ska vindkraften kunna bidra när den står helt stilla när det är så här kallt? Och hur är det med solenergin, är den verkligen en effektiv energikälla mitt i vintern när det nästan är mörkt dygnet runt?
Oppositionens energipolitik är dessutom ett lotteri. Inom Socialdemokratin finns faktiskt många som inser att energiförsörjningen är viktig och att kärnkraften behövs. Men efter ett val där Miljöpartiet gått fram kraftigt och där Socialdemokraterna lyckats dåligt kommer Miljöpartiet att få ett skrämmande stort inflytande över politiken, och lätt få med sig Vänsterpartiet mot Socialdemokraternas mer realistiska linje. Sverige riskerar då både extremt höga elpriser, utslagning av elintensiv industri, ökad arbetslöshet inom industrisektorn, elbrist på vintern, och inte minst kommer vi att tvingas köra våra oljekraftverk för fullt för att klara elförsörjningen vintertid. Oppositionens energipolitik riskerar både att blir väldigt dyr för Sverige, driva jobb ut ur landet och dessutom bli sämre för miljön. Detta måste Alliansen se till att göra till en stor och viktig valfråga 2010. Glädjande nog kan den kalla vintern kanske få delar av svenska folket att vakna och se mer realistiskt på energifrågorna? Och därmed se till att Miljöpartiet inte får något inflytande över svensk energipolitik nästa mandatperiod heller.
Tillägg: Läs även dagens ledare i Borås Tidning. Under rubriken "Vem vågar avveckla" funderar man över samma sak!
2010-01-08 Dagens klimatfundering
Global uppvärmning? Eller kanske global nedkylning och en ny liten istid på gång?
Ska man tro en av Sveriges mer erfarna klimatforskare, Wibjörn Karlén, så kan det vara bäst att förbereda sig på en "liten istid" de kommande decennierna i stället för att oroa sig för global uppvärmning. Och kanske har istiden redan börjat? Wibjörn Karlén utvecklar sina teorier i denna artikel i Expressen.
Karlén går inte att avfärda hur lättvindigt som helst. Han är både professor emeritus i Naturgeografi vid Stockholms Universitet och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Och han är faktiskt inte helt ensam om sin ståndpunkt, det finns fler klimatforskare och meteorologer runt om i världen som hävdar att det inte alls pågår en global uppvärmning utan att en ny istid är på gång.
Vem som får rätt? Tja, säg det....den som lever får se!
2010-01-07 Dagens klimat- och energifundering
Kylan visar att vi måste vara realister när det gäller svensk energiförsörjning
Den tränga kylan har drabbat hela Sverige. I dessa situationer blir det väldigt tydligt vilka energikällor man kan lita på när behovet är som störst. Dit hör exempelvis inte vindkraften!
När det råder sträng kyla är det normalt också vindstilla, och vindkraftverken står stilla. Just när efterfrågan på el för uppvärmning och belysning är som högst är vindkraftens bidrag som minst, och följaktligen behovet av reservkraft som störst. Vid låg temperatur är också risken större för att vindkraftverkens mekaniska delar fryser sönder eller fryser fast. Vindkraft kan därför på våra breddgrader inte bli mer än ett marginellt komplement till övrig energiförsörjning.
Kungliga vetenskapsakademien (KVA) skriver i en rapport följande: "I vissa länder, som har förhållandevis mycket vindkraft (t.ex. Danmark och Tyskland), sker en stor del av baskraftproduktionen i kolkraftverk, som också används till reglering av vindkraften. I Sverige, som saknar kolkraftverk, kommer därför vattenkraften, förutom att den svarar för halva baskraftproduktionen, att sättas in som reglerkraft vid bortfall av intermittenta kraftkällor och andra variationer i eltillförseln. Kärnkraften går inte att använda till reglering eftersom omställning av produktionen tar tid."//"Om vindkraft ingår i ett större energisystem medför intermittensen att bortfallet av kraft, när det slutar blåsa eller blåser för mycket, snabbt måste ersättas med s.k. reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Elen måste nämligen produceras i samma ögonblick som den används. Ett problem för den planerade utbyggnaden av svensk vindkraft är att vattenkraftens kapacitet som reglerkälla redan är i stort sett fullt utnyttjad (se t.ex. Energimyndighetens rapport ER 2008:24, Vattenkraften och energisystemet)."
I dag fick jag ett e-postbrev från E.On som beskriver läget med energiförsörjningen i Sverige just nu. Det var ganska dramatiskt. Sveriges effektsituation idag är ansträngd, och inför imorgon, fredag 8 januari, så ser det än värre ut. Situationen orsakas i första hand av extrem kyla i hela landet, men förvärras av att endast 67% av installerad effekt i svensk kärnkraft är i drift. Just nu kör E.On sina oljekraftverk för fullt.
Av detta drar jag två slutsatser:
1. Vindkraften kan bara ge ett bidrag på marginalen och är inte pålitligt som energikälla när behoven är som störst. Att lägga stora skattesubventioner på utbyggd vindkraft är dåligt investerade pengar.
2. Kärnkraften är oerhört viktig för Sverige. När den inte går för fullt måste smutsig oljekraft användas i stället. Utbyggnad av kärnkraften är därför viktigt både för miljön och energiförsörjningen.
2010-01-05 Dagens klimatfundering
Global kyla kostar människoliv och stora pengar
Knappt hann konferensen i Köpenhamn om den hotande (?) globala uppvärmningen avslutats förrän den globala kylan satte in på allvar. Årets vinter på norra halvklotet verkar bli den kallaste på flera decennier. Och då ska man komma ihåg att även förra vintern på norra halvklotet var kallare än normalt. Jag gör förresten som Al Gore....illustrerar detta inlägg i klimatdebatten med en bild från spelfilmen Day After Tomorrow....och ett nedfruset New York inbäddat i ny inlandsis.
* I Sverige klarar vi normalt av svår kyla och har bra bostäder. Men när man i Härjedalen varnar för temperaturer ner mot minus 40-45 grader är det ändå synnerligen bistert för både människor, djur och natur. Kostnaderna för uppvärmning stiger kraftigt, liksom kostnaden för snöröjning och underhåll av våra vägar. Bottenviken isbeläggs i år snabbare än vanligt, och Sjöfartsverket har tvingats låna in en dansk isbrytare för att hålla farlederna öppna. Allvarligast är givetvis att så många människor skadas eller dödas i trafiken till följd av det svåra vintervädret.
* Polen har drabbats värst i Europa. Fram till i går hade 122 personer avlidit till följd av kylan. Bara under nyårshelgen avled 13 personer när temperaturen föll till 25 minusgrader, och enligt polisen var många av de som dog hemlösa män som drabbats av nedkylning i berusat tillstånd.
* Storbritannien upplever sin kallaste vinter på 30 år. Norra England och Skottland står i princip still på grund av det kraftiga snövädret, skriver Daily Mail. Bilistföreningen AA får 4 000 samtal i timmen från bilister som kört fast eller råkat ut för olyckor på de isiga vägarna, och de flesta stora internationella flygplatserna i landet är stängda.
* I övriga Centraleuropa och Östeuropa har flera hundra människor redan avlidit av kylan, och som vanligt är energisystemen ansträngda och energibrist hotar i flera länder. Hur många människor som dödats i trafiken till följd av snöoväder och halka finns det inga samlade uppgifter om.
* Grekland har på sina håll haft metertjockt snötäcke. Athen var häromdagen lamslaget av snön och ett 50-tal byar ute på olika öar har isolerats. Så stora snömängder i Grekland är synnerligen ovanligt.
* Turkiet har också drabbats hårt av snön. Både huvudstaden Ankara och Istanbul har täckts av ett tjockt snötäcke, och bara i dessa två städer inträffade runt 1.000 trafikolyckor bara under ett dygn.
* I norra USA ställer vädret till med stora problem, och mycket stora snömängder har fallit. Även i söder är det kallt, i Florida är temperaturerna mer än tio grader kallare än normalt. Nu hotas apelsinerna och jordgubbarna. Om temperaturen går under nollstrecket kan hela citrusskörden frysa inne. Störst risk för köldgrader är det natten till i dag, men kylan förväntas hålla i sig i flera veckor.
* Aftonbladet uppger idag att i Huancavelica-regionen i Peru riskerar urbefolkningen att utrotas (!) på grund av den hårdaste vintern på flera år, skriver Guardian. På 3 600 meters höjd lever de flesta under mycket enkla förhållanden och kylan går hårt åt både de yngsta barnen och djuren som familjerna livnär sig på.
* I Kina har ett svårt snökaos drabbat de norra delarna av landet. Det är iskalla stormvindar från Sibirien svept in över landet. Snöovädret har tvingat Pekings internationella flygplats att ställa in ett hundratal flighter och motorvägarna i flera av Kinas norra regioner har tvingats stänga i den värsta vintern i regionen på över 50 år. I vissa delar av Kina är det nu 28 minusgrader, och det är de lägsta temperaturer som uppmätts på över 60 år, uppger Sky News.
* Norra Indien drabbas också hårt av ovanligt kyligt väder, och självklart är människor i fattigare områden extra utsatta. Polisen uppger att 30 personer dött i norra Indien de senaste dagarna till följd av kylan. Även skördarna i andra delar av landet påverkas av det kyliga vädret.
* I Sydkorea föll 3 dm snö på några timmar i huvudstaden Söul. Det påstås vara det kraftigaste snöfall som Sydkorea upplevt på 70 år.
* Från Nordkorea kommer också uppgifter om att människor lider av svår kyla kombinerat med sedvanlig brist på både mat och energi.
Kan man då dra några slutsatser av den hårda vintern? Tja, knappast när det gäller klimatförändringarna, enstaka år visar inga trender. Men man kan ju ändå konstatera att historien verkar upprepa sig. Varma perioder efterföljs av kalla och väder och klimat växlar över tiden precis som det alltid har gjort. Man kan ju möjligen också fråga sig om det verkligen är helt givet att en långsam global uppvärmning är ett värre hot mot mänskligheten än en framtida global nedkylning?
2010-01-04 Dagens klimatfundering
Nya dramatiska forskningsrön kan förändra både klimat- och energidebatten:
"Oljan räcker i fyra miljoner år och nybildas hela tiden"
Jag har många gånger påpekat på bloggen att bristen på olja, gas och kol kommer att vara ett stort framtidsproblem, helt enkelt för att dessa resurser så sakta börjar ta slut. Detta är en åsikt som delas av både de mest extrema klimatalarmisterna och de som helt ifrågasätter att koldioxidteorierna ska orsaka en global uppvärmning. Den enda oenigheten har väl hittills varit hur snabbt dagens fossilbränsletillgångar ska sina. En tydlig indikation på att den utvinningsbara oljan håller på att ta slut sägs vara att man idag inte längre hittar nya fyndigheter i samma takt som de gamla källorna sinar. I Sverige har forskare och doktorander vid Uppsala Universitet kartlagt utvecklingen och varnade nyligen för att utvecklingen går snabbare än man tidigare trott, vilket jag tidigare berättat om. Man varnar helt enkelt för energibrist i framtiden.
Men som vanligt dyker det också upp helt andra åsikter. I dag meddelar forskare från Tekniska Högskolan i Stockholm att "Oljan kommer att räcka i miljoner år", och baserar detta på att olja hela tiden nybildas i jordens inre. De flesta forskare anser att jordens oljeresurser har skapats genom att biologiskt material, rester från växter och djur, genom årmiljonerna har lagrats ner som sedement i jordskorpan. Och de anser också att all den olja som har bildats sedan jordens födelse kommer att ha eldats upp av oss människor inom femtio, sextio år. "De har helt fel", säger Vladimir Kutcherov, professor i geologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Kutcherovs forskning visar att olja kan skapas på ett helt annat sätt än man hittills har trott. "Olja skapades, skapas och kommer att skapas i övre jordmanteln för evigt", säger han. Bakgrunden är att 10-20 mil rakt ner under jorden, där det är varmt och där trycket är enormt, där finns oljans beståndsdelar, kol och väte. Genom att efterlikna den miljö som finns där nere i en tryckkammare har Vladimir Kutcherov och hans kolleger lyckats få fram oljemolekyler. De menar att olja ständigt nybildas i jordens inre och långsamt sipprar upp mot ytan genom sprickor i berggrunden. "Den huvudsakliga slutsatsen är att vi behöver inte vara oroliga för att nästa generation ska ha olja. Vi kommer att hitta tillräckligt med oljeresurser på vår planet", säger Kutcherov.
Forskningsrönen är ju minst sagt dramatiska, och ställer hela energidebatten i ett nytt ljus. Sista ordet är väl knappast sagt i denna fråga, min spontana fundering är hur snabbt den påstådda nybildningen går, och om det verkligen skapar kommersiellt utvinningsbara mängder av ny olja? Men en sak är klar, vetenskapen kommer hela tiden med nya rön kring energi och klimat. Den som tror sig ha monopol på den absoluta sanningen är nog farligt ute...
2009-12-29 Dagens klimatfundering
Fordonsgas och biogas är inte samma sak!
Förvirringen verkar vara total när media rapporterar om gas som drivmedel för fordon. Man talar ofta om "biogas" när man egentligen menar "fordonsgas". Och det är faktiskt stor skillnad.
Fordonsgas är ett samlingsnamn för naturgas (fossilgas från oljefälten) och biogas (som utvinns ur slam från reningsverk, gödsel, livsmedelsavfall, växter, växtrester och skogsavfall). Oftast är fordonsgasen en blandning av dessa. Enligt Gasföreningen, en branschorganisation för gasproducenter, var andelen biogas i fordonsgasen 58% år 2008. Resten var fossilgas som alltså är närbesläktat med olja och utvinns från delar av oljefälten, exempelvis i Nordsjön eller Sibirien.
När man diskuterar en kraftig utbyggnad av tankställen för fordonsgas tycker jag att man ska tänka efter en extra gång. Fossilgasen (naturgasen) kommer inte att räcka för evigt, och det är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogasen kommer alltid att finnas i begränsad omfattning, helt enkelt för att det inte finns så mycket biologiskt material att tillverka gas av. På det energiseminarium som jag tog del av i Riksdagen i höstas framkom att om alla restprodukter inom livsmedelsproduktionen används för att tillverka biogas och det utvecklas nya processer för att tillverka etanol från rester som inte kan rötas till biogas, skulle teoretiskt ca 30 % av dagens globala drivmedelsbehov kunna ersättas med biobränslen utan att vi får brist på mat. Men då ingår som sagt även etanolproduktion i kalkylen, och det kräver som sagt också att alla restprodukter tas till vara, vilket lär ligga långt fram i tiden och bli ganska kostnadskrävande. Dessutom måste då alla biobränslen användas just som drivmedel och inte användas på annat sätt, exempelvis till förbränning för uppvärmning. Att lägga stora pengar på att bygga (mycket dyra!) tankställen och satsa stort på fordonsgas som fordonsbränsle känns därför inte helt självklart. Risken finns att vi bara gör oss beroende av ett nytt fossilbränsle samtidigt som andelen biogas i fordonsgasen kommer att minska ju mer fordonsgas som används, eftersom ju mängden biogas som kan blandas in är begränsad. Ju fler som kör på fordonsgas desto mer naturgas måste vi då importera, och det lär bli till ett ständigt stigande pris.
En bättre idé som ofta framförs är att använda biogasen lokalt, helst utan inblandning av fossilgas (naturgas). Detta förekommer redan idag på många håll, där exempelvis lantbrukare kan köra sina jordbruksmaskiner på den egna metangasen från djurstallen, eller som Borås kommun köra sopbilar och stadsbussar på biogas som framställs av våra sopor. Gas kan lokalt även användas som bränsle för förbränning, exempelvis uppvärmning av lokaler eller för lokal elproduktion. Om man använder gasen lokalt slipper man även onödiga transporter av gasen.
Biogas är rätt använd en utmärkt metod att omvandla avfall, sopor och restprodukter till en nyttighet, och ta tillvara energi som i annat fall bara kastas bort eller släpps ut i atmosfären. Men det är inte självklart en storskalig lösning på framtidens drivmedelsförsörjning. Där tror jag personligen betydligt mer på eldrivna fordon eller kanske i framtiden vätgasdrift i större omfattning.
2009-12-27 Dagens klimatfundering
Om kycklingen själv får välja...
Häromdagen rensade jag kycklingfiléer till middag för några gäster. På förpackningen kunde jag i en stor grön ruta läsa att just denna kyckling minsann var "klimatdeklarerad", 1 kg kyckling medför ett totalt utsläpp av 1,7 kg koldioxid. I övrigt fanns inte så mycket information alls på förpackningen om kycklingens bakgrund, mer än att den var "svensk". Personligen hade jag varit mer nyfiken på hur kycklingen levt. Har den fått se dagsljus någon gång under sitt liv? Har den levt i bur eller frigående? Vad har den fått för foder? Har den tvångsmatats med antibiotika eller andra mediciner i förebyggande syfte? Inget av detta framgick av förpackningen.
För mig är detta ytterligare ett exempel på att koldioxiddiskussionen/klimatdiskussionen har tagit bort fokus från alla andra viktiga frågor som tidigare förekommit i samhällsdebatten. Bara kycklingen är "klimatsmart" så spelar allt det andra tydligen ingen roll. Var finns alla djurvänner och miljövänner som tidigare brydde sig även om andra viktiga frågor? Har alla dessa blivit trendiga klimataktivister?
2009-12-19 Dagens klimatfundering
Väntat utfall i Köpenhamn ger möjlighet till eftertanke och en mer sansad klimatdebatt
Att man inte kunde enas om ett klimatavtal i Köpenhamn var knappast någon överraskning, utan helt självskrivet. Precis som slutdokumentet som är så där normalt artigt och icke förpliktigande som det ofta blir när man ska ena helt motstridiga viljor. För mig har det stått helt klart under minst ett år att Kina och Indien aldrig kommer att ställa upp på att minska sina totala koldioxidutsläpp, helt enkelt för att dessa två länder bara har en stor naturtillgång - kol. Att då tro att man frivilligt ska avstå från kolanvändning för att bygga upp välståndet i sina länder är fullständigt orealistiskt.
Ett problem har nog varit att koldioxidteorierna varit lite för osäkra och ifragasatts så mycket. Om det varit helt uppenbart för världens ledare att koldioxidutsläppen är den absolut avgörande orsaken till den globala uppvärmningen, och att detta i sin tur tveklöst kommer att medföra en katastrof för jorden, och att minskade koldioxidutsläpp kan stoppa klimatförändringarna så skulle självklart alla världens ledare lägga alla andra intressen åt sidan och prioritera kampen mot koldioxiden. Men i ett läge när allt detta känns ganska osäkert blir viljan till uppoffringar självklart mindre. Jag vet att det finns väldigt många politiker runt om i världen som i likhet med mig inte alls är övertygade om koldioxidens stora betydelse för klimatförändringarna, och då givetvis också tvivlar på att minskade koldioxidutsläpp verkligen kan stoppa klimatförändringarna. Väldigt många männsikor runt jorden ser andra betydligt mer akuta problem, som dessutom kostar stora pengar att åtgärda. Jag tror att bristen på öppen debatt i klimatfrågan och ointresse från vissa håll av att föra en saklig och hederlig diskussion kan förklara mycket av sammanbrottet i Köpenhamn.
Att man enats om att jordens temperatur inte ska få stiga med mer än två grader låter ju ädelt. Men hur ska man kunna styra detta? Jordens temperatur har varierat väldigt mycket mer än så genom årtusendena, alldeles utan mänsklig påverkan. För egen del är jag inte särskilt bekymrad över sammanbrottet på klimattoppmötet, jag tvivlar på att det kommer att ha någon avgörande betydelse för klimatet, detta kommer att förändras efterhand precis som det alltid gjort. Kanske är det till och med bra att världens ledare inte bundit sig för orimliga koldioxidåtaganden som skulle ta viktiga resurser och fokus från annat? Nu blir det tid för ytterligare debatt och diskussion som kan nyansera klimatdebatten, och det är precis vad världen behöver. Att ge sig på stoftutsläppen från eldning av kodynga och orenat kol och ved som bevisligen dödar massor av människor varje år känns mycket viktigare än att jaga koldioxid. Många andra miljöåtgärder känns också betydligt mer angelägna. Och om prognoserna stämmer och tillgången på utvinningsbar olja, kol och gas minskar snabbt de kommande årtiondena så löser sig ju dessutom det eventuella problemet med koldioxidutsläppen alldeles av sig själv.
Jag är ganska säker på att världens ledare snart får en annan mycket större och viktigare fråga att ta tag i - att trygga världens framtida energiförsörjning. Synd att inte den frågan stod i fokus på Köpenhamnsmötet i stället.
Till slut en liten reflektion som jag fick i ett mail idag där det mycket träffande stod så här: "På något sätt känns det som om naturen och klimatet ville markera sitt oberoende denna vecka. Ovanligt kallt och snökaos över hela norra och mellersta Europa. Klimatdelegater som frös i Köpenhamn. Och USA:s president Obama fick skynda sig hem från toppmötet för att hinna landa i Washington innan ett extremt snöoväder slog ut både flygplatser och vägar i hela östra USA."
2009-12-17 Dagens klimatfundering
Har Maldiverna världens mest kortväxta befolkning?
Aftonbladet genomför just nu den kanske mest oseriösa klimathysteriska lobbyistkampanjen som jag sett på väldigt länge. Överdrifterna frodas, och endast erkända klimatalarmister intervjuas i reportagen.
Det värsta övertrampet är nog när man idag har en reportage om en familj på en av Maldivernas 1.200 små öar, Maduwari, vars nya hus på stranden spolades bort av vågorna. Det framgår förståss inte om detta har något samband med stigande vattennivåer och klimatförändringar, eller om det bara var ett vanligt oväder. Men i artikeln finns en intressant mening: "En man tittar på vallarna och berättar att här fanns fast mark mellan de två vallarna för bara 15 år sedan. Nu måste man vada i midjehögt vatten för att ta sig fram". I en faktaruta kan man sedan läsa att havsnivåerna i haven stiger med ca 2 millimeter per år. Det innebär alltså att vattennivåerna på Maldiverna stigit med 30 mm på 15 år, dvs 3 centimeter. När mannen säger att man nu måste vada i midjehögt vatten där det för femton år sedan var fast mark inser var och en att detta inte beror på havsytenivåernas höjning. Eller är kanske invånarna på ön så små att 3 centimeter motsvarar midjehöjden?
Att erosion och att vågor spolar bort lös sand är inget nytt. När jag var på Svalbard förra året fick jag klart för mig att i vår del av världen sker fortfarande en landhöjning som är betydligt större än vad havsnivåökningen. Dvs relativt sett sjunker havsnivåerna! Trots detta förekommer kraftig erosion på den svenska sydkusten, där många småstugor spolats bort och landet sakta äts upp av havets vågor som för ut lös sand och grus i Östersjön. Maldiverna borde kanske få hjälp att anpassa sig till sitt utsatta läge som låglänt ö mitt i havet? Och kanske man borde undvika att bygga hus helt oskyddat direkt på sandstranden?
I Aftonbladets artikel står också att "Maldiverna är på väg att sjunka i havet", och "snart är ön borta". Jag har tidigare (bloggen den 1/12) citerat en av världens ledande havsnivåforskare som bestämt avfärdar detta. Och när man läser Aftonbladets artikel blir man minst sagt fundersam. Man påpekar att högsta punkten på Maldiverna ligger två meter över havet. Och man skriver att havsnivåerna ökar 2 millimeter per år (vilket i och för sig ifrågasätts av forskare som menar att det är betydligt mindre än så). På 100 år motsvarar detta i så fall två decimeter. För att Maldivernas högsta punkt ska dränkas krävs alltså en fortsatt oavbruten havsnivåökning i dagens takt på tio gånger så mycket. Det tar i så fall 1.000 år innan Maldiverna är borta. Frågan är väl snarast vilka andra klimatförändringar, exempelvis en ny istid, som hinner inträffa under denna tid? Om om man i stället litar på andra havsnivåexperter så tar det för övrigt betydligt längre tid än 1.000 år.
Kan inte låta bli att berätta om dagens mail från Naturvårdsverket. Där skriver man att "en global uppvärmning med ytterligare två grader kan göra polarområdena sårbarare än väntat. Havsytan kan på mycket lång sikt höjas med sex till nio meter och dränka låglänta kustområden. I Sverige skulle både Göteborg och Malmö hamna under vatten."/"Amerikanska forskare har analyserat data om havsnivåerna under den senaste varma perioden för cirka 125 000 år sedan. Enligt studien, som publiceras i tidskriften Nature, beräknas värmeperioden ha orsakat en långsiktig havsnivåhöjning med mellan 6,6 och 9,4 meter jämfört med dagens nivå, när delar av polarisarna smälte bort. Forskarna varnar för en liknande utveckling framöver om inte den globala uppvärmningen bromsas".
En par funderingar - hur stora var de mänskliga koldioxidutsläppen för 125.000 år sedan? Hur kunde det ske en så stor uppvärmning utan mänsklig påverkan? Hur kan man tro att man ska kunna stoppa framtida klimatförändringar bara genom att minska de mänskliga koldioxidutsläppen? Återigen - jorden lär få uppleva både istider och varma perioder de kommande århundradena och årtusendena, och precis som under hela jordens historia komme det att medföra dramatiska förändringar. Men det känns lite svårt att tro att allt detta kan stoppas bara för att människan släpper ut mindre koldioxid. För övrigt är de mesta utvinningsbara mängderna av både olja, kol och gas sannolikt slut inom de närmaste 50-100 åren och då upphör ju koldioxidutsläppen alldeles av sig själv...
Som sagt, lite is i magen är inte fel i klimatdebatten.
2009-12-17 Snön faller...
Från fönstret i mitt arbetsrum, allra längst upp i det gamla riksdagshuset, brukar jag ha en strålande utsikt över slottet, Storkyrkan och Gamla stan. Men inte idag. Nu ser jag inte många meter. Snön vräker ned, det är full snöstorm, och det har snöat hela veckan. Stockholmarna säger själva att det var längesedan man hade så mycket snö i december.
Vad jag förstår är läget detsamma över hela Sverige och stora delar av Europa. Snöigare decembermånad har vi tydligen inte haft på decennier, och äntligen verkar det bli en vit jul. Det har det inte varit hemma i Ubbhult på över 10 år.
Man kan inte annat än hålla med den stackars klimattoppmötes- delegat som stod utanför konferenscentret i Köpenhamn och huttrade i snöstormen. Till media sa han att det inte hade varit så dumt med lite av den här globala uppvärmningen nu så man slipper frysa...
Om man ska vara lite allvarlig så är det lite av ödets ironi att den värsta decembersnöstormen över norra Europa sammanfaller med klimattoppmötet om den hotande globala uppvärmningen. Och vem vet, kanske kan snöstormen trots allt bidra till att få delegaterna att hålla huvudet kallt och avstå från att ta ogenomtänkta beslut som gör mer skada än nytta? Det vet vi om några dagar.
2009-12-15 Kejsarens nya teori
Förre MUF-ordförande Tove Lifvendahl har skrivit en tankeväckande saga om klimatdebatten
Tove Lifvendahl var tidigare ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och jag har alltid sett henne som en mycket klok och eftertänksam person. I dag läste jag en saga "Kejsarnas nya teori" som hon skrivit i Östgötacorrespondenten. Lagom ironisk och tankeväckande travesti på "Kejsarens nya kläder". Har hon då rätt? Tja, inte vet jag, men det är i vart fall skönt att Tove är ännu en i raden av alla de Moderater jag efterhand träffar på som vågar sticka ut hakan och visa att de tänker fritt i klimatdebatten.
2009-12-14 Alternativt klimatmöte i Köpenhamn
Copenhagen Climate Challenge
Parallellt med det pågående klimattoppmötet hölls förra veckan ett alternativt klimatmöte i Köpenhamn med flera hundra framstående och värrenommerade klimatforskare och experter från hela världen. 140 av deltagarna på detta alternativa klimatmöte har gemensamt undertecknat ett öppet brev till FN:s generalsekreterare Ban-Ki-Mon. Samtliga som undertecknat är framstående vetenskapsmän inom klimatforskningen. Deras öppna brev syftar främst till att visa världen att vetenskapen inte alls är överens i klimatfrågan och då främst koldioxidens betydelse för klimatförändringarna.
Läs hela det öppna brevet här och se även vilka som undertecknat. Ett antal svenska forskare och vetenskapsmän finns bland namnen, knutna till Uppsala Universitet, Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet, KTH och Chalmers.
Myten om vetenskapens totala enighet i klimatfrågan är som sagt bara en myt. Åsikterna spretar faktiskt en hel del, och jag tycker detta bör leda till eftertanke.
2009-12-11 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del VII
EU-överenskommelse om klimatanpassningspengar är ett steg i rätt riktning
Under gårdagen enades EU:s ledare om "snabbstartspengar" för att hjälpa utvecklingsländerna med "klimatanpassnings- åtgärder". Exakt vilka åtgärder som pengarna ska användas till sägs inte i detalj, men man har tidigare talat om luft- och vattenrening, vattenförsörjning, energieffektivisering, förstärkning av elnät, utveckling av jordbrukssektorn för att minska vattenförbrukningen, åtgärder mot skövling av regnskogar och förstärkning av bostäder och infrastruktur inom låglänta kustområden som ofta översvämmas. Mycket av detta är faktiskt sådant som svenskt bistånd redan idag brukar gå till, och självklart är det mycket rimliga åtgärder som är befogade oavsett vad man tror i själva koldioxidfrågan. För att klimatet ständigt förändras är ett faktum. Och just större fokus på just klimatanpassning var en av mina förhoppningar inför klimattoppmötet, vilket jag skrev om på bloggen i början av veckan. Gårdagens besked känns lite som om den ensidiga "koldioxidjakten" fått stå tillbaka lite till förmån för mer konkreta åtgärder som har bevisad nytta för människor, och effekt redan på kort sikt. Det känns som en klok prioritering. Det svenska EU-ordförandeskapet har utan tvekan haft en stor betydelse för gårdagens beslut, och det är ännu en framgång för vår statsminister under EU-ordförandeskapet.
För svensk del innebär EU:s löfte om extrapengar att vi utlovar extra svenska klimatpengar till utvecklingsländerna. Fast ...kanske ändå inte....för en betydande del av pengarna verkar vad jag förstår tas från den befintliga svenska biståndsbudgeten. När regeringen då får kritik från vissa håll för att man naggar övrigt bistånd i kanten så försvarar man sig med att FN rekommenderar alla länder att satsa 0,7% av BNP i bistånd. Eftersom Sverige redan satsar 1% kan mellanskillnaden användas för klimatbistånd. Det verkar alltså mer handla om att döpa om en del av det svenska biståndet till klimatbistånd, och kanske också om att ändra ändamålen för delar av biståndet, än om att skjuta till omfattande nya svenska biståndspengar.
Nästan alla blir ändå nöjda - Sverige framstår som generösa klimatbiståndsgivare och tvingar därmed andra EU-länder att också öka sitt bistånd, den svenska satsningen ryms till stor del inom befintlig biståndsbudget, det av vissa svenska partier så hyllade 1%-målet uppfylls, de åtgärder som "klimatbiståndet" används till är till stora delar det som vårt svenska bistånd brukar användas till, och klimatanpassning är nödvändigt oavsett vad man har för åsikt i koldioxid- debatten. Ordet "klimat" framför ordet bistånd löste problemet, så mycket nytt har kanske egentligen inte hänt, men ändå är de flesta nöjda. Kanske politik när den är som bäst...
Mindre roligt är att media spekulerar om att Kina kan bli ett av de länder som får del av EU:s "klimatbistånd". Kina räknas ju fortfarande som utvecklingsland, och skulle därmed rent teoretiskt kunna få "klimatbistånd" från EU samtidigt som man har världens snabbast växande ekonomi, konkurrerar ut svenska företag och köper upp våra bilföretag....sådana effekter av klimatpolitiken skulle bli ganska märkliga. Men jag tror inte det blir så. EU-dokumentet talar om att EU-pengarna ska gå till de allra fattigaste länderna. Men mediespekulationerna illustrerar ändå en viktig fråga - använder vissa länder klimatfrågan bara för att försöka få loss extra pengar från "de rika länderna"? Det finns all anledning för EU att vara vaksamma så att biståndspengar går till rätt länder och används till rätt saker. Där har Alliansregeringen gjort stora insatser, med biståndsminister Gunilla Carlsson (M) i spetsen, för att både kvalitetssäkra det svenska biståndet och följa upp resultaten. På måndag ska Gunilla Carlsson ansvara för en konferens i Köpenhamn om just klimatbistånd, och jag hoppas hon ska kunna påverka andra länder att inse att bistånd inte bara handlar om att ösa ut pengar, utan att det också krävs kvalitet och uppföljning.
2009-12-11 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del VI
Artikel i Borås Tidning sätter fingret på huvudfrågan i klimatdebatten
I dagens BT har reportern Mikael Hermansson en krönika om klimatförhandlingarna. Han tycker man ska höja blicken från vetenskapsmännens och politikernas horisont och lyssna på de som drabbas av klimatförändringarna. "Fråga småbönderna i mexikanska Zacatecas - de som nu får se skördarna torka bort och grundvattnet försvinna - vilken förändring de vill ha. Eller vad barnen i Xai-Xai i Mocambique tycker om de allt kraftigare översvämningarna som ger malarian ny grogrund. Det finns, dessvärre, så oerhört många fler att fråga." skriver Hermansson.
Och visst är det så. Hermanssons två exempel visar tydligt på de klimatförändringar som ständigt sker på vår jord, och hur de lokalt får allvarliga konsekvenser. Men problemet är bara att dessa effekter inte på något vis bevisar orsaken - att det skulle bero på ökad halt av koldioxid i atmosfären. Och därmed finns det inget som säger att klimatförändringarna skulle kunna stoppas eller begränsas bara för att de mänskliga koldioxidutsläppen minskar. Just nu pågår en alternativ klimatkonferens i Köpenhamn där 170 välrennomerade klimatforskare från hela världen samlas, och de har en sak gemensamt - de är övertygade om att det inte är koldioxiden som orsakar klimatförändringarna, utan att det beror på andra saker. Jag upprepar också det jag skrivit flera gånger - jag har givetvis också träffat många klimatforskare som är helt övertygade om koldioxidens skuld till klimatförändringarna. Men inte en enda av dessa har kunnat besvara min enkla fråga om sannolikheten för att minskade utsläpp av koldioxid verkligen kommer att kunna hejda klimatförändringarna? Tvärtom har flera glidit på svaret och talat om att vi inte får glömma de naturliga klimatförändringar som samtidigt sker, och att det kan finnas fler faktorer som påverkar osv.
Allt detta tycker jag är tänkvärt - att bara rikta fokus på koldioxiden invaggar jordens befolkning i en falsk trygghet, och tar dessutom enorma resurser från annat, exempelvis nödvändiga klimatanpassningar. De fattiga bönderna vet lika lite som vi andra vad som orsakar ett förändrat klimat, de vill bara slippa de negativa effekterna av klimatförändringarna. Därför borde världens politiker och vetenskapsmän lyfta blicken lite från den ensidiga koldioxiddiskussionen och även fundera över vad man kan göra åt alla övriga faktorer som skulle kunna förklara klimatförändringarna, och inte minst vad man ska göra åt de klimatförändringar som ändå kommer. Det skulle skapa betydligt större framtidstro för både bönderna i Mexico och barnen i Mocambique.
2009-12-11 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del V
Klimatsmarta toppmötesdelegater? Nja...
Den engelska tidningen The Telegraph rapporterade häromdagen lite tänkvärda nyheter från klimattoppmötet i Köpenhamn. Den som trodde att deltagarna på toppmötet föregår med gott exempel när det gäller "klimatsmarta" transporter har fel...
För det första har ett stort antal delegater kommit i sina egna jetplan, och man räknar med 130 sådana plan. Det är så många att de inte kan ställas upp på Kastrup, utan även andra flygplatser måste utnyttjas, inklusive Sturup utanför Malmö. När ägarna behöver förflytta sig flygs planen över till Kastrup för att hämta delegaterna. Ett antal andra delegater, bland annat från Sverige, har komit med reguljärflyg. För all del, många delegater är långväga gäster från andra sidan jorden, men man undrar hur många delegater från Europa som verkligen infunnit sig om inte flyget funnits? Det går faktiskt att åka tåg eller båt till Köpenhamn från hela Europa, det är ju det man vill att alla vi andra ska göra. Men det gäller tydligen inte delegater på klimattoppmötet. Jag hörde en svensk politiker kommentera sitt flygande från Stockholm till toppmötet i Köpenhamn med att det fick bli så av tidsskäl, det var svårt att hinna med annars. Jag vill bara påpeka att det är precis av samma skäl som de flesta affärsresenärer använder flyget, de har viktiga möten och måste spara tid! För egen del är det även av precis samma skäl som jag själv tar flyget från Landvetter till Stockholm, jag sparar flera timmar varje väg, jämfört med att ta tåget. På ett år blir det ganska många timmar som jag kan ägna åt familjen. Media kritiserar gärna oss riksdagsledamöter för att vi flyger inrikes, och Miljöpartiet vill som bekant avskaffa allt inrikesflyg söder om Sundsvall...men har någon hört svenska media ifrågasätta flygandet till klimattoppmötet i Köpenhamn? Hyckleri är ordet!
Jag hörde också ett rykte från Norge, som jag dock inte fått säkert bekräftat, om att hotellen i Danmark och i södra Sverige inte räcker till för konferensen. Det verkar som om en skyttelservice med trafikplan har ordnats mellan Köpenhamn och Oslo, så att de där inkvarterade delegaterna kan flygas ner på morgonen och upp igen till middagen på kvällen!
Även de lokala transporterna inom Köpenhamn väcker frågetecken. Deltagarna i Köpenhamnskonferensen verkar inte särskilt förtjusta i att gå till fots, eller att använda av konferensen tillhandahållna cyklar. Nej, många låter sig transporteras av limousiner med chaufför. Efterfrågan på dessa tjänster har enligt The Telegraph varit så stor att uthyrare av limousiner i Danmark varit tvungna att be sina kollegor i Sverige och i Tyskland om hjälp. Det uppges att inte mindre än 1200 (!) limousiner kryssar runt Bella Center där konferensen hålls. Samtidigt tycker delegaterna som bekant överlag att vi andra ska vara "klimatsmarta" och cykla eller gå, och låta bilen stå, och de vill straffbeskatta oss alla så mycket som möjligt om vi släpper ut koldioxid. Klimatextremisterna vill exempelvis ge oss alla dåligt samvete för att vi tar bilen kortare sträckor än 5 km. Undrar hur långt limousinerna kör i Köpenhamn?
Klimatsmart är det nya modeordet. Fast det gäller tydligen inte alla...
2009-12-08 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del IV
"FN:s framtidsscenarier för klimatet är rena fantasier"
Orden kommer från den internationellt erkände energiexperten Kjell Aleklett i en helsidesartikel på DN Debatt i går.
I artikeln konstaterar Aleklett att kolet och oljan helt enkelt inte räcker för att utsläppen i atmosfären ska nå de nivåer som FN:s klimatpanel utgår från i sina framtidsscenarier. "Jag ifrågasätter inte att utsläppen av bväxthusgaser påverkar vårt klimat. Men jag har en annan uppfattning än FN:s klimatpanel IPCC om omfattningen av uitsläppen från kol och olja - och den bygger på nya vetenskapliga rön från Uppsala universitet. De framtidsscenarier som IPCC publicerade år 2000 är inte bara osannolik, utan också i flera fall orealistiska. Skälet är att den produktion av kol och olja som IPCC:s skräckscenarier bygger på över hvudtaget inte är möjlig. Detta kan förvisso lindra oron för klimatet, men å andra sidan måste vi oroa oss desto mer för framtida energibrist" skriver Aleklett.
De nya vetenskapliga rön som man hänvisar till var de som presenterades på det energiseminarium i riksdagen som jag berättade om den 4 november, där fyra doktorender berättade om sina avhandlingar.
Slutsatserna från Aleklett och hans medarbetare är för övrigt självklart anledningen till min punkt nummer fyra i mitt föregående blogginlägg...och jag har ärligt talat mycket svårt att förstå att man helt kan bortse från dessa viktiga och grundläggande fakta vid klimatdiskussionerna. Enligt mitt sätt att se bör politiska beslut grundas på fakta när sådana finns.
2009-12-07 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del III
Min personliga förhoppning om klimattoppmötet
Mina personliga förhoppningar om förhandlingarna i Köpenhamn är att man breddar diskussionerna. Jag skulle gärna se att exempelvis dessa frågor verkligen kom i fokus på konferensen:
* Frågan om att begränsa avverkningen av regnskogarna kommer att diskuteras som klimatåtgärd. Jag tycker frågan är viktigare av andra skäl. Jorderosion, utrotning av känsliga djur och växter och stor påverkan på det lokala vädret och vattentillgången räcker bra som argument för att skydda regnskogen.
* Vattenförsörjningen i hotade områden. Vattenbrist råder redan idag på många ställen, vilket ofta skylls på "klimatförändringarna". Men i själva verket beror det ofta på ineffektivt jordbruk och slöseri vid konstbevattning, avskogning och att det vatten som finns är förorenat. Här kan de rika länderna bidra med teknik och stöd till fattigare länder, brunnsborrning, reningsverk och utveckling av jordbruket.
* Jag hoppas också att man kommer att lyfta blicken från koldioxiden och prata mer om problemet med sotpartiklar, som ju enligt den senaste forskningen verkar ha större betydelse än koldioxiden även för klimatet. Samtidigt medför utsläppen att miljontals människor redan idag dör i förtid i utvecklingsländerna.
* Jag hoppas också på en ordentlig diskussion om framtidens globala energiförsörjning. Oavsett vad man tror om koldioxidens betydelse så är knappast det stora framtidsproblemet att koldioxidutsläppen kommer att öka, utan att de fossila bränslena helt enkelt kommer att ta slut. Då upphör koldioxidutsläppen samtidigt, så den frågan löser sig själv. Men energibehovet måste lösas, och det är definitivt inte en fråga som löser sig själv!
* I stället för att fundera över det eventuella hotet mot isbjörnarna vid en framtida klimatförändring skulle man ju kunna ta en diskussion om att avbryta jakten på isbjörn. Det skjuts varje år flera hundra isbjörnar. Förbud mot jakt skulle sannolikt ha betydligt större betydelse för att rädda arten än att minska koldioxidutsläppen. Detta gäller för övrigt inte bara isbjörnarna utan även andra arter, exempel Valrossarna.
* Slutligen kommer givetvis effekterna av framtida klimatförändringar att diskuteras i Köpenhamn. Och det lär nog behövas, för jag tror inte ett ögonblick på att människan kan stoppa klimatförändringarna på sikt bara genom att minska sina koldioxidutsläpp. Vi lär bli tvungna att anpassa oss till ett ständigt föränderligt klimat i stället - precis som människorna tvingats göra genom årtusendena, så långt bakåt i tiden som vi känner till.
Så om bara politikerna breddar diskussionerna lite så skulle Köpenhamnsmötet faktiskt kunna bli ett riktigt bra avstamp för framtiden. En viktig och bred miljö- och energikonferens i stället för en troligen ganska meningslös koldioxidkonferens, där man i vilket fall knappast kommer att bli överens.
2009-12-07 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del II
Förutsättningarna för klimattoppmötet kunde varit bättre - men kanske kan något bra komma ut av det hela ändå?
I dag börjar Klimattoppmötet i Köpenhamn. Förutsättningarna är inte särskilt goda för en överenskommelse rörande koldioxiden. De flesta stora vikiga länderna vägrar acceptera bindande avtal om begränsningar av koldioxidutsläppen. Få verkar vara beredda att betala kostnaderna som klimatpolitiken beräknas kosta. Stödet för tuffa klimatåtgärder minskar i många länder. Och ovanpå alltihop kom "Climategate", dataintrånget i klimatforskningsinstitutet Hadleys datorer som styrker skeptikernas teorier om att klimatforskarna medvetet manipulerat temperaturdata för att hålla klimatteorierna vid liv. Några dagar senare kom det uppgifter om att även ett klimatforskningsinstitut på Nya Zealand gjort liknande manipulationer, vilket gjort det hela ännu värre. Och när sedan FN:s klimatpanel, IPCC, går ut och säger att "Climategate" är allvarligt och måste undersökas noggrant blir det en bekräftelse av att det som hänt inte är helt betydelselöst utan har skadat IPCC:s trovärdighet. Förutsättningarna för toppmötet kunde som sagt vara bättre.
Nu tror jag faktiskt ändå på något slags avtal. Inte minst EU-ordföranden Fredrik Reinfeldts otroliga förmåga att jämka samman stridande viljor tror jag kommer att ha betydelse. Men det lär nog bli en ganska allmänt hållet slutdokument, lite lagom högtidligt formulerat utan några alltför bindande förpliktelser för någon. Vem vet, kanske i stil med Excellensen ovan från Borås Tidning häromveckan. Om det sedan kommer att ha någon som helst betydelse för att stoppa framtida klimatförändringar återstår att se. Facit får vi kanske om 100 eller 200 år... För egen del har jag fortfarande förhoppningar om att diskussionerna i Köpenhamn skall breddas till att handla om mer än koldioxid. Mer om detta i nästa inlägg.
2009-12-07 Klimattoppmötet i Köpenhamn, del I
Mina 11 viktigaste argument mot ett ensidigt fokus på koldioxiden vid klimattoppmötet
Under det här året har mina personliga tvivel växt om att det verkligen är vettigt att lägga så stor vikt och så stora resurser just på att minska koldioxidutsläppen. Här är mina 11 viktigaste argument i kortfattad form:
1. Sambandet mellan ökande koldioxidutsläpp och stigande temperaturer haltar betänkligt, särskilt det senaste decenniet. 2. Genom historien har vi haft kraftiga klimatförändringar långt innan människorna började elda fossila bränslen i stor omfattning. 3. Mitt förtroende för FN:s klimatpanel IPCC och en del av de forskare som står bakom denna har fått sig en rejäl knäck, dels genom ifrågasatt material som publicerats i officiella rapporter, dels genom misstankarna att vissa forskare manipulerat data för att få fram de "rätta" dramatiska temperaturkurvorna. 4. Klimatprognoserna för framtiden bygger enbart på datormodeller. Ingen modell har kunnat förutse att temperaturen skulle minska under 2000-talet, vilket är det som sker just nu. Datamodellernas prognoser har alltså inte fungerat när de efterhand ställts mot verkligheten. Och då är frågan varför vi ska tro på framtida prognoser? 5. Forskarvärlden är djupt splittrad i klimatfrågan. Tre huvudlinjer finns - FN:s klimatpanels "mittenlinje", sedan en mer dramatisk linje och en mycket skeptisk linje. Detta visar att mycket mer oberoende forskning och debatt behövs innan politikerna tar sina beslut. 6. I samhällsdebatten framhålls ofta att läget är akut, att isar smälter, öknar växer, havsnivåer stiger osv. Oavsett hur det är med detta så är det lite konstigt att man samtidigt säger att mänskligheten har gott om tid på sig att minska koldioxidutsläppen (man talar om kraftfulla minskningar till 2050 eller ännu senare). Samtidigt vet man att koldioxiden dröjer sig kvar länge i atmosfären, vilket innebär att minskade utsläpp idag inte får effekt överhuvdtaget förrän om många år. Hur kan man anse att vi har så god tid på oss, samtidigt som man hävdar att läget är akut? Detta är djupt ologiskt. 7. Koldioxidutsläppen kommer, oavsett åtgärder, att minska kraftigt alldeles av sig själva, eftersom jordens utvinningsbara reserver av olja, kol och gas kommer att minska kraftigt i framtiden. 8. Jag har i många sammanhang ställt frågan till forskare jag mött - kan de göra sannolikt att minskade koldioxidutsläpp kommer att kunna begränsa eller stoppa klimatförändringarna? Ingen har kunnat ge ett tydligt svar, utan i stället åberopat "försiktighetsprincipen, dvs att vi för säkerhets skull bör mina koldioxidutsläppen. För mig handlar försiktighetsprincipen minst lika mycket om att inte ta till extremt dyrbara åtgärder utan att i vart fall ha en hyfsat klar bild av att åtgärderna verkligen kommer att hjälpa. 9. Kampen mot koldioxid riskerar att ta resurser från den nödvändiga anpassningen till ett ständigt förändrat klimat som vi kommer att tvingas till oavsett. 10. Klimatpolitiken riskerar att ödelägga andra viktiga miljövärden. Utbyggnad av outbyggda vattendrag, påverkan på människors boendemiljöer till följd av vindkraftutbyggnad, användning av etanol och palmolja som leder till skövling av regnskogar, stopp för en human djurhållning med frigående betesdjur som håller landskapet öppet (för att minska metanutsläppen), osv. 11.Kostnaderna för klimatpolitiken blir gigantiska. Detta begär man att världens länder ska betala för en mycket oklar klimateffekt i framtiden, samtidigt som vi vet att människor dör varje dag av föroreningar, vattenbrist, svält, krig och sjukdomar. Dessa problem är akuta, och kan inte vänta. Prioriteringarna känns därför konstiga.
2009-12-06 Dagens andra klimatfundering
Borås Tidning kommenterar "Climategate"
I dag har Borås Tidning flera artikelsidor inför klimattoppmötet i pappersupplagan. Och man kommenterar faktiskt "Climategate" också, dessutom på ett mycket objektivt sätt. Dels citerar man Rajendra Pachauri, chefen för FN:s klimatpanel där han förklarar att IPCC kommer att undersöka "Climategate" ordentligt. Dels skriver BT:s reporter Jan Lindsten en balanserad kommentar, där han rekommenderar alla att hålla huvudet kallt i klimatfrågan, och förklarar att han inte tror på de fantastiska konspirationsteorier som handlar om att klimatlarmen bara är ett sätt för världens politiker att öka beskattningen och regleringarna för världens invånare.
Jag tror personligen inte heller på en sådan konspirationsteori, inte heller tror jag på det som skrivs om att politikerna vill skapa en "världsregering" som vill styra och ställa över oss. Jag tror att många av världens politiker faktiskt är genuint oroliga för klimatförändringarna, men tycker kanske att vissa av dem varit lite väl ensidiga vid valet av rådgivare. De borde lyssnat mer även på den faktiskt ganska stora mängd forskare och vetenskapsmän som inte tror på koldioxidteorierna utan för fram andra tänkbara förklaringar till det förändrade klimatet. De borde också ha uppmuntrat en fri debatt. En bred politisk diskussion brukar ses som något positivt i alla andra sammanhang. Men inte när det gäller klimatpolitiken. Jag har så svårt att förstå varför.
2009-12-06 Dagens klimatfundering
Problem med klimatteorierna - koldioxidhalterna ökar men temperaturen sjunker
Som jag berättade igår, och som också visas i satirfilmen, är det faktiskt så att koldioxidhalterna har fortsatt att öka i atmosfären under flera decennier. Men samtidigt som denna ökning pågått har alltså den globala temperaturen minskat under snart tio års tid. Denna figur visar utvecklingen, och det är verkligen ingen partsinlaga från de mer skeptiska i klimatdebatten - temperaturvärdena kommer från Hadley/CRU, dvs det engelska center som är själva föremålet för "Climategate", och som misstänks för att ha manipulerat äldre temperaturdata för att få "rätt" figurer som styrker klimatteorierna. Men inte ens Hadley/CRU kan dölja det faktum att temperaturen globalt sett faktiskt har sjunkit det senaste decenniet, samtidigt som koldioxidhalten (gröna linjen) ökat hela tiden:
Nu ska samtidigt sägas att tio år inte skapar en långsiktig trend, för detta behövs minst 30 års mätvärden. Den globala temperaturen på jorden har ökat (även om man strider om hur mycket) och kommer att öka långsiktigt. Därom är de flesta överens. Frågan allt fler ställer sig är bara om detta verkligen beror på ökad mängd koldioxid i atmosfären, eller om det har andra orsaker? För mig känns det i vart fall inte helt uppenbart att sambandet finns mellan stigande koldioxidhalter och stigande global temperatur när man ser figuren ovan. Ändå är det just koldioxidbekämpningen som står helt i fokus på klimatkonferensen i Köpenhamn, och som förutspås kosta minst 1.000 miljarder per år. Detta samtidigt som världen skriker efter resurser för att motverka svält, krig, fattigdom och sjukdomar. Jag står för att jag tycker detta känns som en något märklig prioritering.
2009-12-05 Dagens klimatfundering
FN:s klimatpanel svänger - vill göra egen utredning av "Climategate"
Dagens Nyheter bryter tystnaden och har idag en nyhetsartikel om Climategate. Man berättar att FN:s klimatpanel som hittills bagatelliserat Climategate nu gör helt om och tänker utreda om data undanhållits eller manipulerats, och IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri säger nu att man tänker gå igenom allt som hänt och att det är en allvarlig fråga som måste studeras i detalj. "Vi vill inte sopa något under mattan", säger han enligt DN som citerar BBC.
Möjligen kan man ju tycka att IPCC på detta sätt granskar sig själva, eftersom de forskare som förekommit i mailväxlingen är knutna till IPCC. Men det är i vart fall ett fall framåt, och visar att även IPCC inser att Climategate innebär ett trovärdighetsproblem för klimatteorierna. Förhoppningsvis kan det göra att vi får en öppnare debatt framöver, och det skulle hela frågan vinna på.
DN-artikeln:
FN:s klimatpanel vill undersöka om kritik tystats ned
Affären med de brittiska klimatforskarnas påstådda fiffel måste undersökas. Det säger nu även FN:s klimatpanel, IPCC. "Vi vill inte sopa något under mattan", säger IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri.
Häromveckan lyckades hackare komma åt internt material från klimatenheten vid University och East Anglia i sydöstra England. Klimatenheten (CRU) är ett välrenommerat institut som bidragit till IPCC:s klimatrapporter. Men de mejl som lades ut på nätet kan tolkas som att forskarna har undertryckt forskning som inte passar in i den rådande teorin om klimatförändringarna.
Till en början tonades skandalen ned, också av IPCC. Visst hade forskarna uttryckt sig illa, men det ändrar inte huvudtesen: mänsklig aktivitet förklarar det mesta av den globala uppvärmningen.
Men det som började som en begränsad skandal kring forskare som uttryckte sig förklenande om meningsmotståndares teorier har växt till en trovärdighetskris. I veckan valde CRU:s chef Phil Jones, som skrivit ett av de mer kontroversiella mejlen, att tillfälligt lämna sitt uppdrag till dess att en utredning gjorts.
En av den brittiska regeringens ledande rådgivare i forskningsfrågor, Robert Watson, har krävt att all rådata från CRU:s forskning ska offentliggöras. Och på torsdagen förklarade IPCC att även detta organ måste granska rapporterna från CRU en gång till. "Vi kommer att gå igenom allt och därefter kommer vi att ta ställning till det", säger Rajendra Pachauri till brittiska BBC:s Radio 4. " Det här är en allvarlig fråga, och vi kommer att studera den i detalj", tillade han.
2009-12-04 Dagens andra klimatfundering
Svensk Tidskrift publicerar kritisk artikel om "Climategate" - och kul satirfilm visas på Youtube
Svensk Tidskrift, oberoende nättidning för politisk debatt, publicerar en intressant artikel idag. Det är frilansjournalisten och debattören Anders Edwardsson som ger sin utförliga analys av Climategate och betydelsen för klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Edwardsson har också en blogg där han skriver om klimatskandalen (länk från Svensk Tidskrift), och i Svensk Tidskrift finns också andra kritiska artiklar i klimatfrågan. Ordförande för Svensk Tidskrift är min moderate riksdagskollega Mats Johansson, och i redaktionen ingår även Cecilia Brinck, som tidigare bland annat arbetat för moderaternas tidning Medborgaren, och är moderat kommunpolitiker från Stockholm. Det är glädjande att två tunga moderata politiker på detta sätt bidrar till att öka debatten kring klimatfrågan genom att släppa in kritiska röster i debatten.
Det är annars närmast pinsamt tyst i svenska media om "Climategate" trots att frågan internationellt fått enorma proportioner. En sökning idag på ordet "Climategate" på Google får hela 27 200 000 träffar! Tidskriften Time har exempelvis idag 16 sidor (!) om Climategate och betydelsen för klimattoppmötet i Köpenhamn. Men i svenska media - tyst som i graven, bortsett från en och annan debattartikel som släpps igenom.
Utomlands är man inte lika finkänsliga, för att uttrycka sig försiktigt...det elakaste och kanske roligaste inlägg jag sett är nog denna film och specialskrivna låt som finns på Youtube, "Hide the Decline", som handlar om Climategate och den kanske mest omtalade forskaren av dem alla, Michael Mann (han med den första hockeyklubban som påstås bygga på förvanskade data från trädringsmätningar). Titeln "Hide the Decline" syftar givetvis på de uppgifter från Climategate som verkar visa allt tydligare att forskare medvetet manipulerat data för att dölja den globala temperaturnedgång som skett de senaste tio åren - samtidigt som alltså koldioxidhalterna i atmosfären ökat kraftigt. Det säger sig själv att teorierna om att koldioxiden orsakar global uppvärmning börjar ifrågasätts allt mer efter det som har hänt. I filmen driver man också lite med självaste Al Gore, bland annat sitter han bakom galler... Filmen är självklart ganska grov satir, men jag kan ändå inte låt bli att lägga ut den som en frisk kontrast till svenska tråkiga klimatpolitiskt korrekta media...var finns den svenska oberoende journalistiken? När ska svenska media skriva om Climategate?
2009-12-04 Dagens första klimatfundering
Allt fler länder tar avstånd från dramatiska klimatåtgärder.
Media har ju tidigare rapporterat om att USA inte tänker besluta om "tillräckligt stora utsläppsminskningar" när det gäller koldioxid. Och Indien ger samma besked som Kina - man kräver båda att få öka sina utsläpp av CO2 kraftigt och tänker inte gå med på några bindande avtal om minskningar.
I går berättade media att även Brasilien och Sydafrika motsätter sig att en halvering av världens utsläpp av växthusgaser senast 2050 ska vara ett av målen vid klimattoppmötet i Köpenhamn nästa vecka. Tillsammans med Kina och Indien meddelar de också att de är emot att det fastslås som mål att utsläppen av växthusgaser ska kulminera senast 2020 och att jordens uppvärmning inte får vara högre än två grader Celsius över den som rådde före industrialismen.
I går kom även nyheten om att senaten i Australien för andra gången igår röstat ned premiärminister Kevin Rudd's lagförslag om klimatet, Emissions Trading System, ETS. Labourledaren Kevin Rudd vann valet 2007 i Australien över den konservative mer "klimatskeptiskt" lagda John Howard, och undertecknade på Balikonferensen i december samma år under medialt jubel Kyoto-protokollet. Sedan dess har han framgångsrikt försökt driva linjen om AGW (mänskligt orsakade klimatförändringar) i Australien. Men nu är det tydligen stopp, han kan inte samla en majoritet av politikerna bakom sina förslag. Han kommer därför till klimattoppmötet i Köpenhamn utan några uttryckliga löften.
Även inom EU är splittringen stor. Flera länder i östra Europa har en mer skeptisk inställning till behovet av klimatåtgärder än länderna i västra och norra Europa, och fattigare EU-länder tycker att kostnaderna blir för höga.
Frågan är vad den tilltagande skepsisen beror på? Varför inser inte världens politiker att man måste hjälpa till att "rädda planeten", även om det kostar mycket och minskar möjligheten till tillväxt? Tycker de kanske - precis som jag - att det vetenskapliga stödet för att människans koldioxidutsläpp skulle styra jordens klimat är en smula bristfälligt? I så fall är det ju inte så konstigt om de tvekar att lägga pengarna på detta när det finns så många andra viktiga behov....
2009-12-03 Dagens klimatfundering
"Climategate" kräver sitt första offer - forskningschefen vid Hadley Center avgår
Svenska media vägrar fortfarande att intressera sig för den internationellt mycket uppmärksammade händelsen "Climategate”. Utomlands är intresset betydligt större. E-postväxling mellan klimatforskare knutna till och i samarbete med Storbritanniens främsta klimatforskningsintitut Hadley Center har alltså offentligjorts genom ett dataintrång och finns nu tillgängliga på internet. E-postbrevväxlingen finns utlagd på www.eastangliaemails.com
Den 21 november dök de första rapporterna upp i bloggosfären och i internationella media, och efterhand kommer allt fler uppgifter fram. Kritikerna menar att e-postväxlingen bekräftar bilden av en liten grupp av forskare som med alla medel försöker ge stöd för den politiska uppfattningen att koldioxidutsläpp är på väg att orsaka en global klimatkatastrof. Dessa forskare är också de som sätter agendan för FN:s klimatpanel IPCC. Efter att allt fler journalister och debattörer nu börjat analysera e-postbrevväxlingen framkommer allt fler märkligheter. Forskarna påstås bland annat:
• Avsiktligt ha undanhållit data, tillsammans med konspiration att undanröja data
• Avsiktligt manipulerat data och utvärdering av data, i syfte att maskera avvikelser från önskat resultat
• Försökt påverka vetenskapliga tidskrifter, i syfte att förhindra publicering av motsägande resultat från andra forskare
• Haft alltför stort fokus på att försöka bekräfta sina egna teorier istället för att ägna sig åt objektiv vetenskap
• Ha genomfört samordnade aktiviteter för att misskreditera andra forskare
• Ha bekräftat egna osäkerheter och motsägelser i korrespondens inom gruppen, men samtidigt förnekat dessa utåt.
Climategate kräver nu sitt första offer. Phil Jones, forskningschef vid Climate Research Unit, CRU/Hadley Center vid University of East Anglia, avgår medan en internutredning om "Climategate" pågår. För alla dem som försöker bagatellisera det som hänt är detta givetvis en motgång. Jones hade väl rimligen inte haft någon anledning att avgå om det inte funnits graverande saker i materialet som kan upptäckas vid en internutredning?
Även "Hockeyklubbans fader", Michael Mann, verkar bli föremål för en utredning av sitt eget universitet, Penn State University i Pennsylvania. Detta efter att den hackade korrespondensen med Phil Jones offentliggjorts. Allt enligt nättidningen Examiner.com
Phil Jones har för övrigt stått i centrum för en annan påstådd vetenskaplig skandal som inte uppmärksammats särskilt mycket i media (men som jag tidigare kommenterat på bloggen). Den gången handlade det om hans vägran att lämna ut de rådata av temperaturserier som CRU/Hadley Center bygger sina kurvor över den globala temperaturutvecklingen på. Detta är speciellt allvarligt eftersom den s. k. Hadleyserien är det som finns att tillgå för tiden före 1979. Sedan dess kommer de tillförlitligaste temperaturmätningarna av den s. k. globala medeltemperaturen från satelliter. Vissa menar att mycket tyder på att den globala temperaturen var minst lika hög på 1930-talet som den är idag, och därför ville man ta del av CRU/Hadleys material. När Phil Jones nyligen efter en rättsprocess som åberopade Fredoom of Information Act i Storbritannien blev tvungen att lämna ut dessa rådata, kom hans besked: "Data försvann på en hårddisk under en flytt. Vi har inga data." IPCC:s rapporter och klimatpolitiken saknar med andra ord viktiga underlag som kan granskas av oberoende forskare. Lite märkligt kan man tycka, eftersom IPCC:s rapporter just nu ligger till grund för politiska beslut över hela världen, och bildar bas för klimattoppmötet i Köpenhamn.
2009-12-02 Dagens klimatfundering
Hotande oljebrist mycket allvarligare än diskussionerna om koldioxiden
Dagens Eko har idag en nyhet om att oljan från Norge och Danmark börjat sina. För den som läst mina tidigare blogginlägg är detta knappast någon nyhet, jag skrev om detta redan den 4/11, och berättade då också om forskningsrön som visar att även naturgasen och det utvinningsbara kolet kommer att minska framöver. Uppgifterna fick jag vid ett energiseminarium i riksdagen, och vad jag förstår var det samma forskare jag träffade då som de som idag lämnat uppgifterna till Ekot.
Ekot skriver att Norge, Danmark och Ryssland idag levererar 90 procent av oljan till Sverige, men att inom åtta år upphör Danmark med sin export och Norge beräknas inom 20 år inte ha mer olja än landet självt behöver. Sverige kan därmed bli helt beroende av rysk olja inom 20 år, allt enligt uppgifter till Ekot från forskarna vid Uppsala universitet.
Trots att oljan sinar, och gasen och kolet sannolikt går samma väg inom 20-40 år så bygger IPCC:s klimatmodeller på ett ständigt ökande användning av fossila bränslen. Någon analys av tillgången på dessa bränslen gör inte IPCC. Det är ännu ett skäl till varför jag inte litar på FN:s klimatpanel. På klimatkonferensen i Köpenhamn nästa vecka ska man alltså diskutera omfattande åtgärder för att minska koldioxidutsläppen fram till år 2050 eller 2100 - trots att användningen av fossila bränslen då för länge sedan minskat dramatiskt i takt med att tillgången på dessa bränslen minskar. Om de fossila bränslena börjar sina kommer förbrukningen att minska, vilket minskar koldioxidutsläppen automatiskt, helt utan några ytterligare behov av åtgärder eller höjda energiskatter.
Så i stället för att helt i onödan lägga tusentals miljarder på en ensidig kamp mot koldioxiden och diskutera koldioxidlagring eller utsugning av koldioxid ur luften "för att rädda jorden" borde man kanske fundera på om dessa pengar inte kunde användas bättre för forskning kring framtida energikällor som kan trygga energiförsörjningen?
För egen del anser jag att för att trygga svensk energiförsörjning borde Sverige självklart bygga ut kärnkraften. Den borde drivas under en längre övergångstid i avvaktan på utveckling av nya energikällor. Sverige har dessutom eget uran som skulle kunna göra oss oberoende av uranimport, och vi skulle kanske även kunna exportera uran vilket kunde skapa exportinkomster och nya jobb. Vem vet, svenskt uran och omfattande svensk elexport skulle kanske i en framtid kunna betyda lika mycket för Sverige som den norska oljan gjort för Norge?
2009-12-01 Dagens klimatfundering
En av världens ledande havsyteexperter, tidigare expertgranskare åt FN:s klimatpanel IPCC, underkänner IPCC:s larm om stigande havsnivåer
Jag har tidigare berättat på bloggen om svensken Nils-Axel Mörner, docent i geologi och en av världens främsta havsytenivåexperter, och tidigare av FN:s klimatpanel anlitad expertgranskare. Han skrev häromdagen en kritisk artikel i Sydsvenska Dagbladet med rubriken "Teorier dränker sanningen om havet". Han skrev bland annat:
"När jag år 1999 utsågs till expertgranskare av IPCC:s kapitel "Sea Level Changes" blev jag förvånad och chockad över två saker. Den ena var att ingen av de två författarna var specialist på havets nivåförändringar, och den andra var den mycket låga, för att inte säga usla, vetenskapliga kvalitén på texten."
Bilden: Madivernas regering höll i höstas undervattensmöte för att markera sin oro för att landet ska dränkas...
¨
Mörner fortsätter sedan att kommentera några vanligtvis utpekade önationer som hotas av bli dränkta:
"Maldiverna har dömts att bli dränkta inom 50-100 år. Sanningen är en helt annan. Här har vi i ett internationellt forskarlag gjort ingående studier. Havet stiger inte alls. Det hjälper inte om presidenten håller möten under vattenytan eller ställer sig i vattnet - havet stiger inte.
Tuvalu i Stilla havet sägs redan vara i översvämningsstadiet. Men fakta visar något annat. Här finns en vattenståndsmätare som har registrerat havsytan under 30 år. Den visar ingen som helst stigning.
Vanatu är en annan ö som har sagts vara i ett dränkningsstadium. Ändå visar 16 års havsytemätningar ingen som helst stigning."
Jag har tidigare (22/11) berättat om "climategate" som man internationellt kallar det som av vissa påstås vara den värsta vetenskapliga skandalen i vår tid. Det handlar alltså om att datahackers eller insiders kommit över en mängd datatrafik och mail från ett universitet/klimatforskningscenter i England, CRU. Materialet sägs visa att fakta bakom dramatiska temperatur- och klimatdata manipulerats av forskarna för att visa dramatiska klimatförändringar kopplade till ökande koldioxidutsläpp. Det är mer än tio års korrespondens mellan ledande klimatforskare i Storbritannien och USA som kommit på villovägar. Drygt 1 000 mejl och 3 000 dokument ska nu ha lagts upp på internet. I dag fick jag en länk från Norge till en databank där en stor del av materialet finns samlat. Min tid räcker inte till för att gå igenom allt detta, men jag ska göra några korta nedslag i de mest diskuterade frågorna, utan att för den skull direkt ta ställning till dem i sak:
1. Märkliga "justeringar" av data
Redan tidigare har det framkommit att CRU:s rådatabas på något konstigt sätt "försvunnit" när andra forskare velat ta del av materialet. Endast de av CRU:s medarbetare "tolkade" och "justerade" mätserierna finns kvar. Av datamaterialet från CRU (det som alltså "hackats" ur CRU:s datorer) framkommer nu enligt uppgift att alla "justeringar" av materialet gjorts med utgångspunkten att det är koldioxiden som är drivande för 1900-talets temperaturkurva. Detta innebär att de modifierade mätserierna bekräftar teorin om koldioxidens betydelse genom ett cirkelresonemang. Kritikerna menar att det gör att CRU:s temperaturkurvor tappar all vetenskaplig betydelse.
2. "Oberoende" forskare samråder i det dolda för att bekräfta varandras resultat
Michael Mann presenterade den första "hockeyklubban" som sades visa en dramatisk temperaturuppgång som liknade bladet på en liggande hockeyklubba. Detta ifrågasattes av andra forskare, som menade att Mann dolt viktiga fakta och manipulerat sina mätvärden. Några år därefter presenterade en annan forskare, Keith Briffa, en liknande "hockeyklubba" som han menade gav stöd för Michael Manns teorier. Fram tills nu har de flesta trott att de två forskarna varit självständiga i sina arbeten, men de stulna datafilerna visar nu tydligen att Mann och Briffa hela tiden haft nära kontakt med varandra och kommunicerat flitigt om hur man ska kunna "bekräfta" varandras arbeten. Mailväxlingen påstås också visa hur båda två manipulerat data för att deras hockeyklubbor ska få rätt utseende.
3. Forskarna har medvetet gallrat artiklar och sållat bort det som ger en annan bild
Filerna från CRU sägs också visa att CRU sållat bort vetenskapliga artiklar och kritiska kommentarer som talar emot teorin om koldioxiden och framhållit sådana som talar för dessa teorier. Eftersom CRU:s forskare har stor tyngd i IPCC:s arbete har man enligt kritikerna haft stor påverkan på världens klimatforskning, och därigenom påverkat världens politiker i deras beslut.
I en artikel på det oberoende debattforumet Newsmill gör Ingemar Nordin, professor i vetenskapsteori vid Linköpings universitet, en fördjupning i ämnet, under rubriken "Climategate" är en katastrof för FN:s klimatforskare.
I Sverige har media inte varit särskilt intresserade av Climategate. Några små oansenliga artiklar i Aftonbladet och Kvällsposten är det enda jag sett till. Utomlands är läget helt annorlunda, de flesta stora tidningar och TV-kanaler har rapporterat om saken, och debatten är i full gång. IPCC:s försvarare försöker givetvis bagatellisera saken, medan skeptikerna av naturliga skäl inte sparar på krutet. En del av kritikerna för fram helt fantastiska konspirationsteorier som jag tycker det är svårt att ta på allvar. Men andra av de internationella kritikerna tycker jag är mer intressanta:
* En av medförfattarna till IPCC:s senaste rapport, Eduardo Zorita, anser efter att "Climategate" avslöjats att Michael Mann, Phil Jones och Stefan Rahmstorf (forskare som påstås varit inblandade i manipulation av data) borde uteslutas ur IPCC-arbetet. Zorita tillhör inte de mest namnkunniga inom IPCC, men det är ändå uppseendeväckande att en person inom IPCC kräver de inblandades avgång.
* Den välkände engelska vetenskapsjournalisten Christopher Booker har skrivit en lång artikel i The Telegraph om "Climategate". Slutsatsen är synnerligen dramatisk, han skriver att Climategate är den största vetenskapliga skandalen i vår tid: ”Our hopelessly compromised scientific establishment cannot be allowed to get away with a whitewash of what has become the greatest scientific scandal of our age.” Booker är en känd skeptiker, så hans uttalande är kanske inte så förvånande.
* George Monbiot har däremot varit Christopher Bookers motpol i engelska media under åren, bland annat i The Guardian. En orubblig försvarare av IPCC:s linje. Men "Climategate" blev för mycket Monbiot. På sin personliga blogg tar han avstånd från CRU (där de påstådda manipulationerna av data ska ha skett), och begär att chefen för CRU, prof Phil Jones skall avgå. Och han går så långt att han ber sina läsare om ursäkt (!) för att han inte bättre kontrollerat sina informationskällor: "I apologise. I was too trusting of some of those who provided the evidence I championed. I would have been a better journalist if I had investigated their claims more closely".
* Mike Hulme, en av världens mest citerade klimatforskare, går efter Climategate så långt som att undra om inte IPCC spelat ut sin roll.
Och så här ser det ut - både kända skeptiker och personer som normalt arbetar för IPCC eller försvarar IPCC:s linje tar faktiskt avstånd från "Climategate". För min del är det en indikation på att det faktiskt finns en hel del konstigheter i det material som kommit fram, och att allt inte går att förklara bort. Om allt skulle varit harmlöst skulle knappast personer som normalt stödjer teorierna om koldioxidens betydelse för klimathotet ha gått i taket av de uppgifter som kommit fram. Sista ordet är knappast sagt i denna fråga, och trovärdigheten för FN:s klimatpanel IPCC ifrågasätts nu ännu en gång, lagom till klimattoppmötet i Köpenhamn. Knappast ett slumpmässigt sammanträffande....de som tagit sig in i CRU:s datorer har nog valt tidpunkten för offentliggörandet av materialet med omsorg....
2009-09-29 Dagens klimatfundering
Svenska kyrkan har funnit sanningen om klimatet
Har Svenska kyrkan äntligen funnit sannningen? Klimatet "drabbar" hela världen. Vem hade kunnat tro det?
Man kan förståss tycka att det är lite märkligt när just "klimatet" utmålas som något negativt som "drabbar" oss alla, när även kyrkan rimligen borde inse att klimatet faktiskt är något positivt och dessutom är helt avgörande förutsättning för allt liv på jorden.
Okej, jag inser naturligtvis att det man egentligen menar är att klimatförändringarna påverkar hela världen. Men i sin iver att försöka sprida ett politiskt korrekt klimatbudskap har man väl inte funderat så mycket över vad man skriver. Och då blir det ju lite komiskt, trots att ämnet i sig är allvarligt.
Vad blir nästa överraskande utspel från Svenska kyrkan? Att det svenska vädret drabbar hela Sverige? Eller att december och den annalkande julen drabbar oss alla?
2009-11-26 Dagens klimatfundering
WHO: 92 kronor för ett barns liv
För 39 miljarder dollar (ca 275 miljarder kronor) skulle 5,3 miljoner barn som dör i lunginflammation i utvecklingsländerna kunna räddas till livet fram till 2015. Det är 92 kronor per barn och liv.
Världshälsoorganisationen och FN:s barnfond Unicef manar världens rika länder att starta ett globalt sexårs-projekt för att förebygga och behandla lunginflammation som dödar 1,8 miljoner barn under fem år i uländer i Afrika, Asien och delar av Sydamerika. Handlingsplanens mål är att 90 procent av barnen i de fattiga länderna om sex år ska ammas i minst sex månader, att 90 procent ska vaccineras med pneumokockvaccin - som i dag ingår i rutinvaccineringen i i-länderna - och att 90 procent som av dem som insjuknar ska få behandling. Om målen nås kan barnadödligheten i lunginflammation vara 65 procent lägre 2015 än 2000.
"Vi vet att strategin kommer att fungera och om den tillämpas i alla de hårt drabbade länderna kan vi förhindra miljontals dödsfall", sade Margaret Chan, generaldirektör för WHO.
Samtidigt anser som bekant ett annat FN-anknutet organ, IPCC, att världen i stället ska lägga fyra gånger så mycket, 1.000 miljarder kronor, och detta per år på klimatåtgärder, främst minskade koldioxidutsläpp, trots att ingen ens verkar kunna göra sannolikt att åtgärderna verkligen kommer att kunna stoppa eller kanske ens begränsa framtidens klimatförändringar.
Den extremt kostnadskrävande klimatpolitiken börjar bli ett allvarligt etiskt och moraliskt dilemma. I vart fall för mig.
2009-11-25 Morgonmöte om japanska elbilar
I morse var jag på ett morgonmöte med svensk-japanska parlamentarikerförningen och lyssnade på Sten Bergman som tidigare var teknisk-vetenskaplig attaché i Japan. Han berättade om den japanska bilindustrins storsatsning på elfordon.
Bakgrunden till storsatsningen i Japan är inte i första hand en oro för klimatet utan en mycket stor oro för att de fossila bränslena ska ta slut eller bli alltför dyra. Japan är helt beroende av oljeimport, och ser utvecklingen av elbilar som nödvändig både av nationella skäl och för att trygga en framtida export av bilar.
Toyotas Elbil, minstingen FT-EV II, bild från Tokyo Motor Show 2009
Både Toyota, Nissan, Hona och Mitsubishi satsar offensivt för att utveckla elbilar och inte minst livskraftiga batterier. Inom 2-3 år kommer japanska elbilar att börja massproduceras och säljas över hela världen. Dessa fordon kommer att kunna köra minst 30 mil på en laddning, och kommer av allt att döma att kunna laddas på natten hemma i det vanliga eluttaget.
Själv skulle jag inte köpa en etanolbil eftersom jag anser att etanol är en olycklig satsning som inte heller är särskilt miljövänlig om man ser till alla effekter av tillverkningen. Däremot kommer jag nog att överväga inköp av en elbil den dag dessa blir konkurrenskraftiga i pris och får tillräckligt bra räckvidd (fast kanske inte en minibil som den på bilden utan en större och säkrare bil av normalstorlek). Redan i slutet av 1980-talet gick jag som privatperson in som placerare i den svenska elbilen Clean Air Transport, med huvudkontor i Göteborg. Tyvärr lyckades inte projektet, och företaget gick i konkurs och sparpengarna var borta. Men mitt intresse för elbilar finns kvar - för egen del tycker jag det måste vara den optimala framtidslösningen - både miljövänligt och enkelt. Att Sverige är i princip självförsörjande på el gör ju inte saken sämre.
2009-11-24 Hög tid att Vattenfall lever upp till sin egen film
Diskussionerna och ifrågasättandet av Vattenfall lär fortsätta. Efter att media närmare granskat Vattenfalls tysklandsavtal framstår det i alla fall för mig som uppenbart att Vattenfall inte berättat hela bilden för regeringen. Men det är nu en sak som Konsitutionsutskottet får utreda efter anmälan från oppositionen.
Betydligt viktigare tycker jag det är med det etiska och moraliska i den verksamhet som Vattenfall bedriver i Tyskland. Visst stämmer det att Vattenfall använder den allra senaste tekniken för att bedriva kolbrytning och kolförbränning så miljövänligt som möjligt, men det hjälper inte. Vattenfalls verksamhet är utan tvekan synnerligen miljöskadlig, och då tänker jag faktiskt inte på koldioxidutsläpp utan på helt andra saker. Att se hur ytterligare byar i Tyskland nu hotas av de stora dagbrotten, och se hur miljön och naturen ödeläggs helt gör att man som svensk känner en stor olust i att ett statligt svenskt bolag tar hem vinsterna på denna verksamhet. Visst stämmer det att det är den tyska delstatsregeringen som beslutat att man ska bryta mer kol och som beslutat att ett antal byar därför måste offras. Men nu blir det lätt att tyska myndigheter försvarar sina beslut med att det är det svenska bolaget som bryter kolet och har ansvaret för de människor som drivs från sina hem. Och bland allmänheten riktas ilskan mot Sverige i stället för mot den egna delstatsregeringen. Om det i stället var ett tyskt företag som hade ansvaret skulle nog diskussionerna inom landet se helt annorlunda ut, och kraven skulle nog öka att Tyskland ska lämna sitt kolberoende och återupprätta kärnkraften som energiform.
Jag anser, precis som jag skrivit i mina riksdagsmotioner att Vattenfall bör sälja sin kolkraftsproduktion i Tyskland. Pengarna borde användas för att utveckla nya moderna energiformer i Sverige, inklusive utbyggnad av laddstationer för elbilar och utveckling av elfordon, och varför inte investering i ny svensk kärnkraft. I dag känner jag ett allt starkare stöd för denna tanke bland allmänheten, media och mina riksdagskolleger i olika partier. Det är hög tid att Vattenfall lever upp till det man sjunger om i sin interna reklamfilm från förra året:
2009-11-22 Dagens andra klimatfundering
Svenska folket verkar lite kluvet i klimatdebatten...
I anslutning till Aftonbladets artikel i lördags kväll om den misstänkta manipulationen av klimatdata startade man också en omröstning bland läsarna. I kväll när omröstningen pågått i ett knappt dygn har drygt 55.000 läsare röstat. 52% av dessa anser att klimathotet är överdrivet. För egen del tycker jag det känns som en ganska korrekt bild av den splittrade opinion jag själv upplever just nu bland de människor jag möter.
Samtidigt upprepar jag det jag brukar säga - klimathotet som sådant går knappast att ifrågasätta, det är en realitet. Klimatet har alltid förändrats dramatiskt över tid, alldeles oavsett människans eventuella påverkan. Klimatförändringarna innebär väl därför - i vart fall på längre sikt - både ett hot för delar av mänskligheten och kanske också en möjlighet för andra. En betydligt intressantare fråga att ställa är om svenska folket tror att människan är den huvudsakliga orsaken till klimatförändringarna eller inte?
2009-11-22 Dagens klimatfundering
Ny skandal inom klimatforskningen under uppsegling? Ledande klimatforskningsinstitut utsatt för hackare som avslöjat uppgifter om misstänkt manipulation av forskningsdata.
Under veckan har klimathotsskeptiker runt hela världen spridit nyheten på nätet om en ny möjlig skandal inom klimatforskningen. Även The Telegraph och New York Times har skrivit utförligt om saken, och idag berättar faktiskt även Aftonbladet om händelsen.
Det finns fyra erkända institut, som mäter Jordens temperatur. Hadley Centre, GISS, RSS och UAH. Publicerade data är statistiska genomsnitt från tusentals mätpunkter runt Jorden, eller satellitdata. Hadley Centre och Goddard Institute for Space Studies mäter på Jordytan, Remote Sensing Systems och University of Alabama Huntsville mäter med satellitdata sedan 1979. GISS, under ledning av James Hansen, har två gånger ertappats med felaktiga data. Först med data för USA, när man påstod att 1998 var det varmaste året i vår tid i USA, men det visade sig vara 1934. Andra gången blandade man ihop data för månaderna september och oktober utan att själva märka det.
Hadley Centre arbetar tillsammans med University of East Anglia i Storbritannien i en organisation som kallas HadCRUT (Climate Research Unit). Det som nu hänt är att just University of East Anglia nyligen fick sin dataserver hackad. Hackarna har sedan publicerat tusentals av forskarnas mejl och dokument på nätet. Det är mer än tio års korrespondens mellan ledande klimatforskare i Storbritannien och USA som kommit på villovägar. Drygt 1 000 mejl och 3 000 dokument ska nu ha lagts upp på internet.
Det mest intressanta som hittills kommit fram är att i ett av de läckta mailen skriver forskningschefen Phil Jones till sina kollegor om grafer som visar klimatstatistik över förra årtusendet. Han ar tydligen inte nöjd med hur kurvorna ser ut, och berättar att han sammanställt nya data. Han skriver att han "just blivit klar med Mikes trick att lägga på de riktiga temperaturerna för varje serie över de senaste 20 åren, och från 1961 för Keiths, för att dölja nedgången". Kollegan som Jones refererar till som Mike, är Michael Mann, en professor i meteorlogi vid Pennsylvania State University. Mann var för övrigt den som fabricerade den första falska "hockeyklubban" som jag bland annat berättade om den 10/10 på Miljö- energi- och klimatbloggen. I Aftonbladets artikel funderar man över vem "Keith" är - jag tror mig veta svaret. Det är troligen Keith Briffa, vars senare version av "hockeyklubban" också visade sig vara manipulerad, vilket jag berättade om i samma blogginlägg....
Just ordet "trick" har fått skeptiker till den globala uppvärmningen att gå i taket. De menar att mailet utgör ett bevis på att forskare i maskopi med varandra snedvrider bevis för att styrka sina teorier om att människan orsakar klimatförändringar. Extra känsligt blir det hela när man ju vet att just HadCRUT själva säger sig ha raderat mängder av äldre temperaturdata "på grund av platsbrist". Detta har redan tidigare ifrågasatts som misstänkt manipulation av data, inte minst när man också vet att just HadCRUT ofta visar temperaturer som ligger över de andra institutens.
Forskningschefen vid University of East Anglia, Phil Jones, medger att mailet som lagts ut på internet är äkta, men tillbakavisar att han skulle ha manipulerat några bevis och säger att ordet "trick" inte syftar på att han skulle ha manipulerat någonting, utan att det använts för att beskriva att han gjort något "klokt". Andra klimatforskare är däremot mycket upprörda. Forskaren Stephen McIntyre, som driver climateaudit.org, en sajt som utmanar dagens syn på klimatförändringar, säger exempelvis att han "saknar ord" efter att dokumenten läckt ut. Det intressanta är att just McIntyre var den som tidigare avslöjade flera tidigare manipulationer med forskningsdata (läs mer om detta i ovan nämnda blogginlägg den 10/11 i år) för att få fram dramatiska temperaturkurvor till stöd för klimatalarmismen.
Personligen har jag vare sig tid eller möjlighet att läsa igenom och bedöma ens en bråkdel av de 4.000 hackade dokument som lagts ut på nätet. I vilken mån det verkligen handlar om en ny skandal med manipulerade klimatdata återstår att se. Jag tänker följa frågan framöver och kommer det fram något spännande så återkommer jag till detta.
2009-11-20 Dagens klimatfundering
Klimatfrågan är inte het i USA
Jag berättade för en tid sedan om en opinionsundersökning från Pew Research Center i USA som visade att endast 57 procent av amerikanarna idag tror tror att det pågår en global uppvärmning. År 2006 var det hela 77 procent som var övertygade om detta.
I går läste jag i en stor nyhetsartikel i Borås Tidning inför Klimattoppmötet i Köpenhamn om fler uppgifter från denna undersökning. Bland annat är det bara 35 procent av amerikanerna som anser att växthuseffekten är ett mycket allvarligt problem, jämfört med 44 procent för ett år sedan. Och endast 36% av amerikanerna tror att människan ligger bakom temperaturhöjningarna.
Siffrorna kan tolkas på olika sätt - vissa anser säkert att amerikanerna är okunniga, egoistiska och inte vill förstå problemet, medan andra säkert menar att amerikanerna tvärtom är kunnigare och har större integritet och tänker friare än andra. För egen del undrar jag varför USA:s medborgare skulle vara mindre intelligenta eller kunniga i klimatfrågan än befolkningen i exempelvis EU? Men faktum kvarstår - att skylla ett mindre framgångsrikt klimattoppmöte på USA:s president och regering är inte riktigt rättvist. Varje regering och statsledning är vald för att företräda sina medborgare, och den som kör över sina medborgare får inte fortsatt förtroende. Det är det som är politik.
Samtidigt vet vi att USA är ett av världens mest fossilenergiberoende länder, och ett av de mest energislösande länderna. Dessa frågor måste man ta tag i förr eller senare - alldeles oavsett klimatdiskussionen. I annat fall kommer man inte att klara sin framtida energiförsörjning. Det hade varit intressant att se en opinionsmätning om amerikanarnas syn även på denna fråga.
2009-11-19 Klimatföredrag i Falun
I dag fick jag några bilder från mitt besök på Haraldsbogymnasiet i Falun igår. Jag var inbjuden som föredragshållare för över 80 gymnasieelever som just håller på att fördjupa sig i klimatfrågan. Lärarna ville ha besök av någon riksdagsledamot som tänker lite mer fritt i klimatfrågan, och hade hittat mig via min hemsida, där eleverna också varit inne och botaniserat bland mina klimatinlägg.
Det blev en intressant stund med eleverna, de var väldigt kunniga och ställde svåra och intressanta frågor. Det märktes tydligt att eleverna kommit till olika ståndpunkter när det gäller den globala uppvärmningen och inte minst koldioxidens roll för denna. Även bland lärarna fanns olika åsikter. Det blev en spänstig diskussion, och mitt huvudbudskap till eleverna var att tänka själv, lyssna på alla som för fram åsikter i debatten och att visa stor ödmjukhet inför en fråga där vetenskapsmännen är allt annat än eniga idag.
Falun tur och retur över dagen gick riktigt bra, tågförbindelserna är utmärkta. Jag gick från min övernattningslägenhet 05.00 på morgonen och var tillbaka till voteringen i riksdagen klockan 16. På kvällen tog jag flyget hem till Landvetter och idag var jag på debatt i Göteborg. Det är verkligen svårt att överdriva betydelsen av snabba och effektiva kommunikationer i vårt stora land.
2009-11-16 Klimatforum
Under eftermiddagen har jag delatagit i Naturvårdsverkets arrangemang Klimatforum på Stockholms Universitet, en välbesökt tillställning inför FN:s klimatförhandlingar i Köpenhamn. Konferensen lockade uppenbarligen främst de som har en mer alarmistisk syn på klimatfrågan. Detta märktes eftersom publiken fick rösta ja eller nej till ett antal frågor under konferensen, och min egen mer nyanserade åsikt var oftast i minoritet, medan hårda och dramatiska utspel och krav fick majoritetens stöd. Mycket handlade om att "rädda planeten" eller undvika att "vi alla går under". Lite kändes det faktiskt som ett religiöst väckelsemöte.
I panelen ingick också uteslutande personer som stödjer FN:s klimatpanel IPCC eller ännu mer dramatiska scenarier, och inga personer med en avvikande mening. På högra bilden panelsamtal mellan Tom Hedlund från Miljödepartementet, Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen och Leif Bernegård från Naturvårdsverket.
Dagens mest osannolika uttalande kom från Svante Axelsson från Naturskyddsföreningen. Han menade att klimatfrågan egentligen bara handlar om "att slåss om gratisluncher" eftersom klimatåtgärderna egentligen inte kostar något alls! Hmm, nåja, 1.000 miljarder kronor per år som EU beräknat de globala kostnaderna till är ju i ärlighetens namn inte helt gratis, eller?
Och i nästa anförande sa Tom Hedlund från Miljödepartementet att nyckeln till framgång vid Klimatförhandlingarna i Köpenhamn är att fler länder kommer med bindande utsläppsåtaganden, samt att fler länder kommer fram med de pengar som krävs. Han var uppenbarligen inte heller riktigt inne på Axelssons linje att allt är gratis....
2009-11-13 Varför ska svenska folket äga Vattenfall?
Alliansen gjorde ju redan före valet 2006 undantag för vissa statliga bolag som inte skulle säljas. Vattenfall var ett av dessa. Motivet var att Vattenfall både kan bidra till viktig energiomställning och att man dessutom inte vill riskera att Vattenfalls dominerande ställning i samband med en försäljning ersätts av ett annat monopol.
Problemet är bara att Vattenfalls intresse att utveckla energiförsörjningen i Sverige verkar komma i andra hand. Viktigare för koncernledningen verkar vara att Vattenfall ska växa i norra Europa och tjäna så mycket pengar som möjligt. Detta ger i sin tur enorma löner och bonusar för bolagets ledning och VD, men för all del också ordentliga aktieutdelningar till statskassan. Köpet av en mängd tyska kolgruvor och kolkraftverk och investering i kärnkraft utomlands är två exempel på Vattensfalls strategi. Nu vill tydligen Vattenfall sälja det svenska elnätet, för att investera i engelska kärnkraftverk. Detta har regeringen avvisat. Ovanpå allt detta kommer osäkerheterna kring vad egentligen Vattenfalls VD egentligen utlovat när det gäller ekonomiska garantier för eventuella olyckor i tyska kolkraftverk, kolgruvor eller kärnkraftverk. Jag tycker det är helt orimligt att svenska folket ska stå för riskerna för att bedriva energiproduktion i Tyskland. Jag tycker det är lika orimligt, inte minst moraliskt fel, att svenska staten tjänar pengar på en mycket smutsig energiframställning samtidigt som Sverige försöker framstå som ett föredöme i miljöfrågor.
När Socialdemokraterna däremot kritiserar regeringen (!) för att VD för Vattenfall tagit ut svängarna missar man en viktig sak. Vattenfall är ett aktiebolag och lyder under aktiebolagslagen. Det är bolagets styrelse som styr bolaget löpande verksamhet, inte regeringen. Om regeringen blandat sig i bolagets löpande skötsel hade Socialdemokraterna säkert anmält regeringen till KU. Nu klagar man i stället på att regeringen inte blandat sig i den löpande verksamheten....det är inget annat än politiskt tramsande. Regeringen kan skriva årliga ägardirektiv om stora övergripande frågor, men den får inte blanda sig i den löpande driften.
Samtidigt tycker jag det är dags att fundera över varför svenska folket ska äga Vattenfall? Rimligen borde det vara för att utveckla vårt eget land. Jag har skrivit flera motioner om Vattenfall, där jag bland annat föreslår att hela Vattenfalls kolkraftsproduktion i Tyskland ska säljas och att pengarna ska användas för att utveckla nya moderna energiformer i Sverige. Jag har också föreslagit att en del av Vattenfalls vinster ska investeras i ett nät av laddstationer för elbilar över hela Sverige, samt för utveckling av elfordon. Jag skulle naturligtvis inte heller ha något emot att Vattenfall engagerade sig för att utveckla kärnkraften i Sverige, så Sverige kunde exportera miljövänlig el och tjäna pengar på detta.
Jag är övertygad om att det kommer att bli många diskussioner kring Vattenfalls framtida inriktning framöver. Ska Vattenfall behållas i statlig ägo tycker jag det är självklart att bolaget i första hand verkar för att utveckla energiproduktionen inom landet, och därmed bidrar till att minska behovet av kol och olja, två energikällor som inte kommer att räcka för alltid.
2009-11-10 Debattartiklar till försvar för vårt svenska jordbruk
Jag berättade tidigare (bloggen 13 oktober) om det märkliga i att det svenska EU-ordförandeskapet avrått från att servera nötkött eller lammkött till EU-delegater och andra under EU-ordförandeskapet - och om så sker bara i små portioner. Nötköttet är nämligen, som det förklaras i rekommendationerna från regeringskansliet, "tillsammans med lamm en av de mest klimatpåverkande råvarorna i vår kosthållning".
Det visade sig att jag var långtifrån ensam i den moderata riksdagsgruppen om att reagera mot detta påhopp på svenskt lantbruk som normalt brukar anses värna om både djur och miljö. Vi är sex moderata riksdagsledamöter, som alla representerar viktiga jordbruksområden i Sverige, som har undertecknat två artiklar med liknande innehåll, dels "Stå upp för den svenska näringen" i Östgötacorrespondenten i går samt "Välkomna till bords" i lantbrukstidningen ATL i fredags.
2009-11-09 Dagens klimatfundering
Indien prioriterar som väntat tillväxt framför minskade koldioxidutsläpp
Samtidigt dör miljoner Indier varje år av sotet från koleldning och öppna eldar
I fredags träffade statsminister Fredrik Reinfeldt sin indiske kollega Manmohan Singh i samband med ett toppmöte mellan EU och Indien. Indien vägrar gå med på några bindande avtal om utsläppsminskningar och kräver finansiering och teknik från rika länder för att minska utsläppen, rapporterar Sveriges Radios Ekoredaktion. "Indien kommer inte att gå med på några miljörestriktioner som strider mot vårt behov av ekonomisk utveckling", säger Manish Kumar Shrivastava, forskare vid Teri, ett ledande forskningsinstitut i New Delhi. Men Shrivastava pekar samtidigt på att Indien har ett uppvaknande miljöintresse och att landet gärna samarbetar med omvärlden för att "skona miljön".
Uttalandena från denne forskare är intressant. Teri var nämligen arrangörer av den klimatkonferens i Delhi, ”Delhi Sustainable Development Summit 2009”, där jag och mina moderata resekolleger deltog i början av februari i år. Ledaren för detta institut är ingen annan än Dr R K Pachauri (som jag fotograferade tillsammans med bland annat FN:s generalsekreterare Ban-Ki-Mon, fotot till höger. Pachauri sitter närmast till höger, Ban-Ki-Mon näst längst bort). Pachauri fick Nobels fredspris härom året tillsammans med Al Gore, och är som bekant mycket drivande när det gäller koldioxidbekämpningen. Uppenbarligen har andra indiska forskare vid samma institut en lite annan åsikt, och prioriterar ekonomisk utveckling framför minskning av koldioxidutsläppen. Detta stämmer väl med det synsätt som framfördes med kraft när vår delegation träffade Energy Forum i Delhi, en sammanslutning av energiexperter. De menade att Indien under överskådlig tid både kommer att öka sin energiförbrukning kraftigt och samtidigt öka sin användning av kol. Anledningen är enkel - Indien har helt enkelt väldigt lite andra energitillgångar i landet än just kol.
I längden är användningen av fossila bränslen ett oerhört stort problem för Indien - alldeles oavsett koldioxidens betydelse för klimatförändringarna. Luften i exempelvis Delhi är katastrofalt sotig och det beror till största delen faktiskt inte på den enorma mängden bilar, utan främst på alla miljontals öppna eldar (ved och torkad kodynga) som brinner överallt för matlagning, samt koleldning för industri och elproduktion. Som jag tidigare berättat tar detta sot livet av miljoner människor - varje år! Dessutom påskyndar det avsmältningen av isen i Himalaya eftersom det svarta sotet lägger sig uppe på isen och därmed drar till sig värmestrålning från solen. Det är därför glädjande att EU träffat avtal med Indien om stöd till utveckling av solenergi och forskning inom kärnenergi. Indien behöver sin energiteknik och dessutom behöver man förbättra sitt elnät. Men trots detta ökar energiförbrukningen mycket snabbare än mängden nya energikällor hinner utvecklas.
För min del blev besökt i Indien, och då främst deltagandet på klimatkonferensen och mötet med Energy Forum en väckarklocka. Jag insåg att fossilbränseproblemen i Indien är extrema, och att Indien mycket tydligt prioriterar att snabbt utveckla sitt lands ekonomi, industri och levnadsstandard framför att bry sig om koldioxidutsläppen. Jag insåg redan då att Indien knappast kommer att gå med på bindande minskning av koldioxidutsläppen under överskådlig tid, utan tvärtom kommer att öka sina utsläpp dramatiskt, och att sotet var ett betydligt mer akut problem i Indien än koldioxiden. Läs mer om mitt Indienbesök i min reseberättelse
2009-11-06 Dagens klimatfundering Uppdaterad
Självaste Al Gore tonar ned koldioxidens betydelse för klimatförändringarna
Jo, det stämmer faktiskt. Jag trodde det knappt när jag fick tipset. Självaste klimathotets fader, Al Gore, säger nu att han inte längre tror att koldioxiden var den helt avgörande orsaken till den globala uppvärmning som skett fram till 2001. Gore backar inte från sin åsikt att människan orsakar klimatförändringarna, men menar att koldioxiden står för en mindre del, och att sotpartiklar (svarta eller bruna sotmoln) och metangas haft större betydelse än vad man tidigare trott:
"Over the years I have been among those who focused most of all on CO2, and I think that’s still justified."//"But a comprehensive plan to solve the climate crisis has to widen the focus to encompass strategies for all of the greenhouse culprits identified in the Nasa study."
Studien det talas om publicerades i Science förra veckan. Enligt en artikel i Newsweek, där Gore intervjuas, har forskare vid NASA kommit fram till att koldioxid står för 43% av den "mänskligt" orsakade uppvärmningen, black carbon (sotpartiklar och sotmoln) står för 12%, metan för 27% och andra CO-gaser, "NOx-gaser" och diverse andra ämnen 18%. Normalt omräknas även NOx-gaser, alltså såväl NO2 som NO och liknande, liksom CO2 och CO mm, till det man kallar "koldioxidekvivalenter", vilket gör att NASA-studien egentligen säger att ca 50-60% skulle orsakas av "koldioxid" som man i dagligt tal lite slarvigt säger i klimatdebatten.
NASA-studien skiljer sig en hel del från den rapport som FN-organet UNEP presenterade nyligen, och som påstår att sotmolnen skulle kunna stå för runt 50% och koldioxiden för mindre än hälften, men NASA-studien pekar i vart fall i samma riktning. Andra forskare anser som bekant att koldioxiden inte bara står för nästan 100%, utan också orsakar mycket större uppvärmning än vad FN:s klimatpanel någonsin trott. Och så har vi som bekant ett ganska stort antal forskare som inte tror att koldioxiden har någon betydelse för klimatförändringarna överhuvudtaget. Detta är alltså den "samstämmiga vetenskap" som världens politiker ska lita till när man ska försöka enas om en gemensam linje kring begränsning av koldioxidutsläppen.....någon som kan ge ett råd om hur en stackars riksdagsledamot ska ställa sig i frågan?
Det enda man kan säga säkert är ju faktiskt att vetenskapen faktiskt inte har någon som helst gemensam bild idag av vare sig hur allvarlig den globala uppvärmningen är, vad som orsakar den, eller om det går att göra något åt saken. Den som påstår något annat kan helt enkelt inte ha tagit del av ens det viktigaste som sägs eller skrivs om saken. När nu självaste Al Gore, världens ledande agitator kring koldioxidhotet under många år, nyanserar sin bild av koldioxidens betydelse förvånansvärt mycket anser i vart fall jag att det är uppenbart att det är dags för världens politiker att också ta en ordentlig funderare kring klimatpolitiken. Mina tidigare förslag om att i vart fall bredda diskussionen från att uteslutande handla om koldioxiden till att även handla om sot och partiklar får tydligt stöd från allt fler, och nu alltså även oväntat från Al Gore. Ingen kan väl därmed säga att jag är helt fel ute?
Gore har enligt intervjun också sagt att de nya upptäckterna av andra ämnens betydelse för växthuseffekten kan komma att komplicera försöken att skapa en politisk överenskommelse runt behovet av att begränsa koldioxidutsläppen. Jag tror Gore får rätt, och man ser nu också hur alla inblandade kring Köpenhamnstoppmötet tonar ned förväntningarna. Tänk om Köpenhamnstoppmötet i stället kunde bli ett avstamp för en mer balanserad och bredare diskussion om luftföroreningarnas skador på människors hälsa, och om behovet av att ersätta fossila bränslen för att dessa helt enkelt kommer att ta slut. Eller varför inte ta beslut om resurser till bred och förutsättningslös forskning utan politiska pekpinnar kring klimatet och vad som egentligen påverkar detta? Då skulle Köpenhamnstoppmötet kunna bli en verklig succe.
2009-11-05 Orättvis kritik mot regeringens ja till gasledningen i Östersjön
Jag är gärna tydlig - jag gillar inte den kommande ryska gasledningen genom Östersjön. Jag kan inte acceptera att Ryssland använder sin energipolitik för att utöva makt mot andra länder, och jag tycker det är olyckligt att vi genom gasledningen lär få ökad rysk militär närvaro i Östersjön. Dessutom anser jag inte att rysk gas är ett framtida bränsle att lita för för Europa (jfr gårdagens inlägg). Miljöriskerna för Östersjön oroar också.
Men trots mitt ogillande i sak så stödjer jag regeringens beslut. Sverige är bundna av internationella konventioner som reglerar denna typ av verksamhet. Det är viktigt att komma ihåg att den internationella havsrätten utgår från att alla stater har rätt att lägga rörledningar på en kuststats kontinentalsockel. Regeringens handlingsfrihet vid prövningen av denna ansökan är därför betydligt mer begränsad än om det gällt en ledning som berör svenskt territorium. Om vi i Sverige menar allvar med att andra länder ska respektera internationella konventioner så måste vi även göra det själva.
Vad gäller miljön gör regeringen bedömningen att naturmiljön endast i begränsad omfattning kommer att påverkas och detta framför allt under en mycket begränsad tid i samband med anläggningsarbetena. Regeringen har ställt ett antal villkor för att säga ja, bland annat måste konsortiet som bygger ledningen samråda med svenska myndigheter avseende framför allt miljö- och tillsynsfrågor.
Men som sagt - kritiken mot regeringen är mycket orättvis. Och när oppositionen säger nej undrar man hur det är med deras respekt för ingångna avtal och konventioner? Jag är faktiskt lite förvånad att man verkligen är beredda att kasta bort all heder och moral för att kunna komma med ännu ett populistiskt utspel. Hade man själva suttit i regeringsställning hade man med all säkerhet sagt ja.
2009-11-04 Dagens klimatfundering
Två svenska vindkraftverksincidenter på en vecka
I söndags rapporterade Hallands Nyheter att en vinge från ett vind- kraftverk utanför Falkenberg lossade och ramlade ned nära en gång- bana i närheten. Det är inte första gången som danska Vestas, en av världens största tillverkare av vindkraftverk, drabbas av den här typen av problem. I januari 2008 tappade ett Vestas-verk på Gotland sin ena vinge efter att bultarna brustit, och strax därefter råkade ett vindkraft- verk i Odsherred i Danmark ut för samma sak. Då medgav Vestas en bristande efterkontroll, och lät sina servicetekniker göra omfattande inspektioner på mängder av vindkraftverk för att se om alla bultar var tillräckligt åtdragna. "Under det senaste året, efter den utvidgade kontrollen, har vi i hela vår nordeuropeiska verksamhet inte haft några sådana här problem med nedfallande delar – fram till helgens händelse i Falkenberg", säger Klaus Steen Mortensen på Vestas.
Fotot på det havererade vindkraftverket utanför Falkenberg kommer från Hallands Nyheters hemsida
I går berättade så Skånska Dagbladet att vingarna på ett nystartat vindkraftverk i Malmö lossnade bara några timmar efter start och flög iväg. För att hindra fler liknande olyckor stoppades ett annat vindkraftverk. "Som tur var kom ingen människa till skada. Men det är allvarligt nog med tillbud av det här slaget. Även om det är mindre kraftverk rör det sig om enorma krafter om vingar lossnar och flyger i väg", säger Roger Möller på kommunägda Stadsfastigheter till Skånska Dagbladet.
Visst har alla energikällor sina risker, och visst är olyckor med vindkraftverk fortfarande mycket ovanliga i Sverige. Men självklart kommer det också att bli fler incidenter i takt med att antalet vindkraftverk i landet nu ökar väldigt snabbt. Faktum är att världen över har 610 olyckor inträffat med vindkraftverk de senaste tio åren. Vid 141 av dessa tillfällen handlade det om tappade eller trasiga vingar, enligt statistik som samlats in av den (vindkraftsfientliga) skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum. Allt enligt Radio Jämtland.
Den svenska vindkraftbranschen har nu tillsatt en haverikommission med anledning av veckans två svenska haverier. För egen del tycker jag att det som hänt är ett väldigt starkt skäl att placera vindkraftverken på ett ordentligt avstånd från bebyggelse och kanske även från områden med intensivt friluftsliv. Jag tycker i vart fall inte att man borde placera vindkraft närmare än en kilometer från närmaste bostadsbyggnad.
2009-11-04 Mycket tankeväckande energiseminarium i riksdagen
I dag hade riksdagen besök av professorn i fysik, Kjell Aleklett från Uppsala Universitet, forskningsledare för globala energisystem, och fyra doktorander inom olika delar av energiområdet. Moderator för seminariet var professor Harry Frank, verksam inom innovations- teknik med inriktning mot elkraft och energisystem, medlem av Ingenjörs- vetenskapsakademien IVA och ledamot av Kungliga vetenskapsakademiens energiutskott.
Doktoranden Kersti Johansson höll först en presentation om bioenergi och konflikten mellan matproduktion och energiproduktion. Hennes slutsatser var tydliga - världens jordbruksmark räcker egentligen för att producera de livsmedel som krävs för att föda dagens befolkning på jorden, och klarar även en befolkningsökning på några miljarder människor. Men om jordens befolkning ökar till runt nio miljarder människor så behövs all jordbruksmark till matproduktion och det finns inget utrymme alls för att odla grödor för energiproduktion. Möjligheten att ersätta fossila bränslen med bioenergi är därför mycket begränsade. De övriga tre doktoranderna, Kristofer Jakobsson, Bengt Söderberg och Mikael Höök gick igenom världens reserver av fossila bränslen och möjligheterna i framtiden att bryta mer olja, naturgas och kol. Det stod helt klart att det finns mycket begränsade brytbara resurser. Oljan har redan passerat sin globala topproduktion, naturgasen når sin sannolika produktionstopp inom några år, och kol finns visserligen i stora mängder, men långtifrån allt är brytbart av hänsyn till bebyggelse och miljö. Doktoranderna var också tydliga med att Europa inte kan förlita sig på rysk gas, ryssarna kommer dels att behöva en del av gasen själva, dels kommer Kina att vilja köpa så mycket som möjligt av gasen från Sibirien och dessutom ha råd att betala bra för denna. Utbyggd vindkraft i Europa är därför också riskabelt, eftersom man ofta måste använda gaskraftverk för att producera reglerkraft när det inte blåser.
I dag baseras 80% av världens energiproduktion på fossila bränslen. För Sveriges del är det 35%, främst för transport- sektorn. Många länder vill minska beroendet av fossila bränslen, men av helt olika orsaker. För USA handlar det om säkerhet, man vill slippa beroendet av oljeimport från mellanöstern, medan koldioxidutsläppen inte väger särskilt tungt. För Europa är det klimatfrågan som styr politikerna. För länderna i Asien är det främst oron för att de fossila bränslena ska ta slut som kommer att driva fram alternativ. Professorerna på seminariet sa rent ut att det var olyckligt att Köpenhamnsmötet bara har fokus på klimatfrågan, vilket minskar intresset för länderna utanför Europa att ställa upp på bindande överenskommelser. Man hade hellre sett att konferensen handlat om att minska beroendet av fossila bränslen, helt enkelt på grund av att det är en ändlig resurs. Man avrådde bestämt från kostsamma åtgärder som bara syftar till att minska koldioxidutsläppen, och tyckte att dessa resurser i stället borde läggas på att utveckla nya energiformer. Vad gäller klimatförhandlingarna sa forskarna rakt ut att det är uteslutet att USA, Kina och Indien skulle ställa upp på kraftfulla minskningar av koldioxidutsläppen. Anledningen är att USA har världens största kolreserver och kommer att vilja använda dessa för att slippa vara beroende av oljeimport. För Kinas del är kolet den enda energiresurs man har. Man kommer aldrig att ställa upp på att avstå från att använda denna naturtillgång för att bygga upp landets välstånd. Samma sak gäller för Indien.
På seminariet fick FN:s klimatpanel mycket hård kritik, och beskylldes för både ovetenskaplighet och grova fel i sina prognoser för koldioxidhotet. IPCC:s olika scenarier bygger alla på en mycket snabb ökning av användningen av fossila bränslen, där man räknar med obegränsad global tillgång på kol, och ständigt ökande kolförbränning. Problemet är bara att så mycket olja, kol och gas går helt enkelt inte att utvinna, och därför är IPCC:s prognoser helt orealistiska. Världen kommer inte ens att komma i närheten av den förbrukning av fossila bränslen som IPCC räknar med i sitt mest försiktiga scenario. Budskapet var att världen måste förbereda sig på att de utvinningsbara fossila bränslena tar slut, vilket alldeles av sig själv kommer att minska koldioxidutsläppen dramatiskt utan att några särskilda åtgärder behövs. De fossila bränslena kan inte heller ersättas med vare sig vindkraft eller bioenergi mer än på marginalen. I stället måste framtida energikällor utvecklas, och under mellantiden måste kärnkraften byggas ut.
Märkligast idag var kanske det mycket klena intresset från riksdagsledamöterna att delta i detta oerhört intressanta seminarium som pågick i hela tre timmar. Vi var två moderata riksdagsledamöter och en kristdemokratisk, och dessutom tre moderata tjänstemän från riksdagen som lyssnade. Alla övriga deltagare och åhörare var externa besökare. Bristen på kunskap kan ju förklara varför klimatdiskussionerna i riksdagen ser ut som de gör. Man vill helt enkelt inte lyssna på kunniga forskare som berättar om hur det ser ut i verkligheten, utan litar blint på IPCC:s felaktiga prognoser och siffror. För egen del kommer jag framöver att återkomma till detta seminarium och illustrera de viktigare delarna med bilder från Uppsala Universitets hemsida.
2009-11-04 Dagens klimatfundering
Äntligen börjar man på allvar prata om hälsofarliga luftföroreningar i klimatförhandlingarna
Jag har vid upprepade tillfällen, på bloggen, på moderaternas partistämma och i en riksdagsmotion försökt verka för att klimatdiskussionerna breddas. I dag talas det i stort sett bara om koldioxid, medan många andra allvarliga miljöproblem som samtidigt skulle kunna ha en viss klimatpåverkan glöms bort. Jag vill medverka till att bredda debatten.
Nu nås jag av den trevliga nyheten att Naturvårdsverket verkar gå i samma riktning. I ett pressmeddelande påpekar man att många luftföroreningar påverkar både hälsa, miljö och klimat. Det gäller inte minst utvecklingsländerna där man lagar mat över öppen eld, baserad på kol, ved eller torkad gödsel. Naturvårdsverkets förhandlare säger nu att det svenska EU-ordförandeskapet tänker lyfta frågan om att koppla ihop arbetet mot luftföroreningar med klimatfrågan.
"Särskilt i utvecklingsländerna behövs omfattande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten för att snabbt förbättra hälsan hos framför allt kvinnor och barn. Samtidigt skulle åtgärderna bidra till att minska klimatpåverkan", säger Peringe Grennfelt, forskningsdirektör vid Svenska Miljöinstitutet. "Av speciell betydelse är de omfattande emissionerna av sot, som effektivt absorberar det inkommande solljuset. Partiklarna spelar inte bara en stor roll när de är i atmosfären utan är också av betydelse för den accelererande avsmältningen av istäcket i Arktis och av glaciärerna" skriver Naturvårdsverket. Fast för den som följer min blogg är detta ingen nyhet, jag har vid flera tillfällen skrivit om just detta.
"Flera luftföroreningar har stora effekter på klimatet. Partiklar kan till exempel både påskynda och motverka den globala uppvärmningen. En viktig fråga är därför hur man ska utforma lösningar som ger positiva effekter såväl på klimat som på miljö och hälsa." skriver Naturvårdsverket. Detta påminner ju minst sagt ganska mycket om min riksdagsmotion och mitt förslag på moderaternas partistämma där jag just ville att man i första hand ska prioritera klimatåtgärder som samtidigt har andra positiva effekter på miljön och människors hälsa. Tyvärr avslogs detta förslag på moderaternas partistämma, trots ett visst stöd, men kanske får jag ändå som jag vill till sist?
Beskedet från Naturvårdsverket är oerhört glädjande. Ett första litet steg bort från ett ensidigt fokus på koldioxiden, mot en lite bredare syn på klimat- och miljöfrågorna. Som jag påpekade häromdagen är det nog också mycket större chans till framgång vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn om man vidgar diskussionen till att handla om mer än koldioxid. Kan man presentera förslag till överenskommelser som kan minska luftföroreningarna i många u-länder skulle detta rädda mängder av människoliv, samtidigt som de som prioriterar minskning av koldioxidutsläppen också skulle kunna bli nöjda. Det blir självklart mycket lättare för politiker att acceptera förslag som snabbt ger en tydlig effekt på liv och hälsa än mer osäkra åtgärder som riktas uteslutande mot utsläpp av koldioxid, och som ingen säkert kan säga ens kommer att ha någon effekt på klimatförändringarna. Både verkligheten och det politiska läget talar därför för att bredda klimatdiskussionerna.
2009-11-03 Reinfeldt och Obama i möte i Vita Huset
I går träffades Fredrik Reinfeldt och Barack Obama i Vita Huset i Washington. Det blev samtal om både klimatfrågan och om fredsinsatsen i Afghanistan. (Foto från regeringens hemsida)
Jag konstaterar att statsminister Reinfeldt, i sin egenskap av EU-ordförande, nu haft flera möten med president Obama det senaste halvåret, och att de två verkar ha fått en riktigt bra personlig relation. Reinfeldts audiens hos Obama igår var dessutom ovanligt lång, vilket tydligen skickar vissa signaler enligt erfarna diplomater. Det är självklart mycket värdefullt för Sverige att vår statsminister har lyckats skapa goda relationer med USA:s president. För så har det ju inte alltid varit genom åren, för att uttrycka sig försiktigt...
Under långa perioder av Socialdemokratiskt styre har svenska statsministrar verkligen inte alltid gjort gjort vad de kunnat för att skapa goda relationer med USA, snarare tvärtom. Periodvis har Sverige faktiskt varit väldigt illa sett i USA. Min känsla är att vår statsminister har gjort ett jättejobb med att förstärka den positiva bilden av Sverige de senaste månaderna.
Att sedan min egen personliga oro för koldioxidutsläppens betydelse för klimatförändringarna inte är riktigt lika stor som vår statsministers oro är en helt annan sak.
2009-11-02 Mitt svar till Klimataktion.nu
Samtliga riksdagsledamöter plus statsminister Reinfeldt har fått ett långt skriftligt e-postbrev som hävdar att klimathotet är mycket allvarligare än vad FN:s klimatpanel hävdar, och att det inte räcker på långa vägar med de förslag till klimatåtgärder och minskade koldioxidutsläpp som förelås. Klimataktion.nu undrar om vi som riksdagsledamöter är beredda att ställa oss bakom betydligt hårdare krav på Klimatmötet i Köpenhamn än det som EU förhandlat om i helgen. Mitt svar, som jag skickat idag, är följande:
Sammanfattande svar på er fråga om 350 ppm:
För egen del anser jag själv efter mycket fördjupning i ämnet och många kontakter med forskare i alla läger att teorierna om de mänskliga koldioxidutsläppens avgörande betydelse för en global temperaturhöjning känns allt mer osäkra. Åsikterna går kraftigt isär - en majoritet, inklusive den svenska regeringen, stödjer IPCC:s linje, medan en minoritetslinje vill gå mycket längre när det gäller att minska koldioxidutsläppen, och en annan minoritetslinje inte anser att koldioxidutsläppen är något större problem.
De nivåer som världens ledare ska diskutera vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn blir fullt tillräckligt besvärliga och kostnadskrävande som de är, utan att man i sista stund skärper kravet ytterligare på minskade koldioxidutsläpp, utan att man har mycket tydligt och brett vetenskapligt stöd för detta. Detta finns inte i dag. Jag ser därför i dagsläget ingen anledning att ställa mig bakom kravet på max 350 ppm koldioxid i atmosfären.
Jag hoppas och tror att vår statsminister i sin egenskap av ordförande för EU kommer att verka för en rimlig hantering av frågan vid toppmötet i Köpenhamn. Personligen tycker jag det skulle kännas allra bäst om världens ledare vågade vidga klimatdiskussionerna till att handla om mer än bara koldioxid. Om även diskussionen om sotpartiklarnas skadliga påverkan på både miljö och människors hälsa fanns med på agendan skulle detta öka möjligheterna att enas om en global strategi för en utveckling mot minskad användning av fossila bränslen.
Dessutom behöver världens ledare en strategi för att hantera de klimatförändringar som med all säkerhet kommer att inträffa - alldeles oavsett vad människan försöker göra åt saken. Klimatförändringar är, och har alltid genom årtusendena varit, en realitet!
Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)
Hela det långa brevet från Klimataktion.nu, samt mitt fullständiga svar, där jag även kommenterar en del av det som påstås i brevet från Klimataktion.nu, går att läsa här.
2009-10-31 Klassisk EU-kompromiss om finansieringen av klimatpolitiken Frågan om kostnadsfördelningen mellan EU-länderna skjuts på framtiden
EU-ländernas ledare förklarade i går att de "löst frågan om finansieringen av klimatpolitiken". Andra betecknar det som ett fiasko att man inte kunde enas om hur kostnaderna för klimatpolitiken ska fördelas mellan länderna i EU. Sanningen ligger väl någonstans mittemellan. Det man gjort är helt enkelt att sy ihop en typisk "EU-uppgörelse", dvs skrivit ihop ett ganska traditionellt, lagom luddigt, "ickeförpliktigande" dokument med högtidliga skrivningar som alla kan ställa sig bakom trots att man egentligen har väldigt olika åsikter. Detta är enligt min erfarenhet ett ganska vanligt sätt att lösa stridigheter inom EU. Samtidigt var det nog inte många som ens trodde att man skulle nå så långt, så EU-ordförande Reinfeldt har säkert anledning att vara nöjd från sina utgångspunkter.
Det man enats om på toppmötet är att EU ska ta på sig "en skälig andel" av den totala globala kostnaden för klimatpolitiken. Man godtar också EU-kommissionens beräkningar av att denna globala kostnad kan uppgå till 100 miljarder Euro per år (ca 1.000 miljarder svenska kronor per år) fram till år 2020, samt att de rika länderna (EU, USA, Kanada, Japan och Australien) bör ta på sig 22-50 miljarder Euro (220-500 miljarder SEK) per år av detta. Beslutet säger inget om hur stor andel av de rika ländernas andel som EU ska ta på sig, men man har gett EU:s förhandlare mandat att förhandla vidare om detta på Köpenhamnstoppmötet senare i höst. Man har också tydligt sagt att EU:s medverkan bygger på att andra länder tar sin del av kostnaderna. Någon konkret lösning på hur EU:s del av kostnaderna sedan ska fördelas mellan länderna i EU var man som väntat inte heller i närheten av på toppmötet, helt enkelt för att många länder i Östeuropa knappast är beredda att betala något alls utan anser att man behöver sina pengar bättre till annat. En överenskommelse om denna interna fördelning inom EU blir en senare fråga.
Så här står det i det officiella protokollet från toppmötet som finns på regeringens hemsida; jag har tagit med det viktigaste i de punkter som rör finansieringen av klimatpolitiken:
Pt 13: "EU är berett att ge ett skäligt bidrag till den globala insatsen genom att fastställa ett ambitiöst begränsningsmål, medge kompensationer och bidra med sin skäliga andel av offentligt stöd. Europeiska rådet ansluter sig till kommissionens bedömning att de totala nettomerkostnaderna för begränsning och anpassning i utvecklingsländerna kan komma att uppgå till omkring 100 miljarder EUR årligen fram till 2020, vilket ska finansieras genom en kombination av utvecklingsländernas egna insatser, den internationella koldioxidmarknaden och internationell offentlig finansiering."
ur Pt 14: "Den totala nivån för det nödvändiga internationella offentliga stödet beräknas uppgå till 22−50 miljarder EUR årligen fram till 2020, under förutsättning att bördan fördelas rättvist på global nivå i enlighet med det fördelningssystem parterna ska komma överens om".
ur Pt 16: "Alla länder utom de minst utvecklade bör bidra till den internationella offentliga finansieringen genom ett övergripande globalt fördelningssystem som grundar sig på utsläppsnivåer och BNP och återspeglar såväl ansvar för de globala utsläppen som betalningsförmåga"//"EU och dess medlemsstater är beredda att åta sig sin härav följande skäliga andel av den totala internationella offentliga finansieringen."
ur Pt 17: "Europeiska rådet noterar kommissionens bedömning att det kommer att krävas en global finansiering på 5−7 miljarder EUR per år under de första tre åren efter ett ambitiöst avtal i Köpenhamn och understryker att ett belopp kommer att fastställas mot bakgrund av resultatet från Köpenhamnskonferensen. EU och dess medlemsstater är i detta sammanhang beredda att bidra med sin skäliga andel av dessa kostnader. Europeiska rådet betonar att villkoret för detta erbjudande är att övriga viktiga aktörer gör jämförbara ansträngningar".
Sammanfattningsvis skjuter alltså EU-länderna helt enkelt på problemet både vad gäller EU:s andel av de globala kostnaderna och kostnadernas fördelning mellan EU-länderna. Detta för att kunna visa upp en enad fasad vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn senare i höst. Den dagen räkningen för klimatpolitiken ska fördelas mellan Sveriges och andra länders skattebetalare kommer den verkliga striden att börja mellan EU:s medlemmar. I potten ligger en räkning på 1.000 miljarder kronor per år och det är ju en hel del pengar för att uttrycka sig försiktigt. Jag ska återkomma med exempel på vad kostnaden kan bli för Sverige vid olika förhandlingsutfall.
2009-10-30 Positivt besked för framtidens energiförsörjning
Beskedet idag om statliga Vattensfalls samarbete med ett antal stora företag inom basindustrin för att bygga ny miljövänlig och kostnadseffektiv kraft för framtiden är väldigt positivt. Man säger inte att det helt säkert blir kärnkraft, men mycket talar för detta. Det är svårt att se andra alternativ som skulle ge så mycket energi som man talar om - 1.000 MW, dvs lika mycket som en stor svensk kärnkraftsreaktor ger idag.
Ett nytt kärnkraftverk skulle rädda våra stora älvar från utbyggnad, vi skulle kunna slippa olämpligt utplacerade vindkraftverk som dessutom är ekonomiskt olönsamma och vi skulle vi slippa importera smutsig kolkraftsel när vi emellanåt har elbrist på vinterhalvåret. Ett nytt svensk kärnkraftverk skulle dessutom minska behovet av att göra oss beroende av rysk gas. Dagens besked är välkommet både för ekonomin och miljön.
Med de lagar som gäller idag kan ett nytt kärnkraftverk byggas först efter 2020 som ersättning för dagens kärnkraftverk. Men eftersom det lär ta minst 10-15 år att projektera ett nytt kärnkraftverk så är det bra att vara ute i god tid. Och vem vet, kanske kan framtida kloka svenska politiker öppna upp för en tidigare byggstart så att Sverige kan exportera billig och miljövänlig el som kan ersätta den smutsiga kolkraften i Tyskland och Polen? Det vore verkligen en positiv framtidsvision!
2009-10-30 Dagens klimatfundering
Antalet orkaner på rekordlåg nivå
Ett vanligt argument i klimatdebatten är att antalet allvarliga oväder och orkaner ständigt ökar på jorden. Fast precis som så mycket annat som påstås i klimatdebatten så är det faktiskt inte sant det heller....
Det räcker att titta på nedanstående bild så ser man att antalet orkaner på jorden är det lägsta sedan satellitmätningarna började för drygt 30 år sedan. Och det gäller både när man ser till norra halvklotet (blå kurva) och om man ser globalt (grön kurva). Man ser också att aktiviteten varierar kraftigt mellan åren.
Jag har sett oseriösa klimatalarmister göra ett utsnitt för perioden 2001 till 2006 för att visa en mycket markant ökning av antalet orkaner. Andra brukar sluta sina grafer 1998 med samma resultat. Men som vanligt gäller det att se helheten för att får en rättvisande bild.
Källa: Florida State University i USA.
2009-10-28 Dagens klimatfundering
Forskare: Byt ut hunden mot en klimatsmart guldfisk!
Två professorer vid Victoria University i USA har kommit fram till att en medelstor hund äter i snitt 164 kilo kött och 95 kilo spannmål per år. Ur klimatsynpunkt (koldioxidutsläpp) motsvarar detta att köra 1.000 mil per år med en stor stadsjeep. En katt äter mindre och motsvarar därför endast 1.000 mil med en VW Golf. Hamstrar är däremot utmärkta djur ur ekologisk synvinkel, deras energi- förbrukning motsvarar bara en halv plasma-TV. Det framgår dock inte om man även räknat med att den kan trampa runt med sitt hjul, vilket kanske skulle kunna alstra lite ström? Allra klimatsmartast är en guldfisk, den förbrukar enligt forskarna inte mer energi än två mobiltelefoner.
För att rädda klimatet vill de två forskarna att människor byter ut sina köttätande husdjur mot kaniner, hamstrar och andra djur som är vegetarianer. Suck! Världens mest extrema klimatstollar har högsäsong just nu.
Så nu är det bara för alla jägare att inför årets älgjakt låta älghundarna ersättas av nytränade älghamstrar. Kanske är det också dags för narkotikapolisen på Landvetter att skaffa ett gäng knarkguldfiskar som kan syna av passagerarnas bagage? Och kanske får brukshundsklubbarna tänka om och börja ägna sig åt kanindressyr i stället?
Nelly och Madde, mina fyrbenta vänner hemma (här med en väldigt klimatsmart vegetarisk pinne) anser att det bästa för att skapa ett bättre klimat att leva i är att ge vissa forskare ett rejält bett därbak. De skulle också kunna tänka sig att pinka lite på de två forskarnas söndertuggade rapport.
Själv undrar jag vart världen är på väg.
2009-10-26 Dagens klimatfundering
Oron för klimathotet minskar i både USA och Storbritannien
En färsk opinionsundersökning från Pew Research Center i USA visar att endast 57 procent av amerikanarna idag tror tror att det pågår en global uppvärmning. År 2006 var det hela 77 procent som var övertygade om detta. Det är givetvis svårt att veta om dessa siffror har något samband med att USA:s president verkar ha planer på att avstå från klimattoppmötet i Köpenhamn, men tanken är ju inte omöjlig.
Häromdagen berättade den engelska nättidningen Times Online att den engelske utrikesministern David Miliband irriterat sagt att "befolkningen inte förstår vilken tragisk katastrof som väntar" när klimatet förändras. Hans uttalande följde tydligen av att en engelsk opinionsundersökning visat att 52% av den engelska befolkningen inte längre tror att klimatändringen är något större problem, och att endast 18% säger att de tror att klimatförändringarna kommer att blir ett problem för deras barn.
Tecken på liknande omsvängning i opinionen finns även i Australien, där befolkningen tidigare var en av de mest "klimatoroliga" i världen, vilket ledde fram till att den nya regeringen efter valet skrev under Kyoto-protokollet. Men för ett tag sedan läste jag en artikel som påstod att opinionen svängt mot en mer skeptisk linje även i Australien.
Att opinionen svänger i flera viktiga länder är givetvis inget som i sig visar att klimatteorierna är felaktiga. Men personligen tycker jag det finns stora brister i argumentationen från AGW-förespråkarna (AGW = mänskligt orsakad global uppvärmning). Och det påverkar givetvis opinionen. Även när AGW-förespråkarna får sakliga och väl underbyggda mothugg så bemöter de oftast detta med att kritikerna är okunniga och inte förstår, att kritikerna har kopplingar till oljeindustrin, eller att helt enkelt IPCC har rätt och att frågan är avgjord, punkt slut. Några goda argument i sak mot de invändningar som förs fram ser man tyvärr alltför sällan. I längden skapar detta ökat tvivel bland alla oss som är vankelmodiga i klimatdebatten - får man inga sakliga och väl underbyggda argument mot de argument som kritikerna framför så växer givetvis tvivlet om att koldioxidhotet och klimathotet är så allvarligt som det påstås. När man sedan möter extrema överdrifter och rent felaktiga fakta i debatten gör det inte saken bättre. Själv såg jag så sent som efter valet 2006 ingen direkt anledning att tvivla på koldioxidhotet, vilket framgår av mina blogginlägg från den tiden. Men idag växer mina tvivel. Om politiska ledare för ett antal länder upplever saken på samma sätt är det ju inte så konstigt om de tvekar om att satsa mångmiljardbelopp på koldioxidbekämpning samtidigt som de vet att dessa pengar så väl behövs till annat. Om de samtidigt känner ett bristande stöd för klimatpolitiken från befolkningen på hemmaplan finns det också ett högt politiskt pris för att acceptera alltför kostsamma klimatöverenskommelser.
Min personliga tro är att det på grund av detta blir en mycket svår uppgift att ena världens ledare på klimattoppmötet i Köpenhamn. Detta alldeles oavsett om koldioxidhotet objektivt sett skulle visa sig vara korrekt eller inte.
2009-10-23 Dagens andra klimatfundering
Isläget på Antarktis
Flera bloggbesökare har hört av sig och efterlyser källor till de påståenden jag framfört på bloggen om att den samlade ismängden och isutbredningen på Antarktis (Sydpolen) ökar. Mina källor har främst varit direkta samtal med olika forskare, och de flesta forskare - oavsett vilken åsikt man i övrigt har om klimatförändringarna - verkar ganska överens om att man inte kan se några tecken på tydlig avsmältning av isen på Antarktis. Det är idag svårt att hitta någon forskare som påstår att Antarktis smälter, utom möjligen periodvis den lilla landtungan Västantarktis som sticker ut i havet, och som jag tidigare berättat om. Men ismängden på denna landtunga är så oerhört liten i förhållande till den enorma ismängden på hela Antarktis att det inte förändrar helhetsbilden.
Det finns satellitfoton över isutbredningen, exempelvis från The National Snow and Ice Data Center, NSIDC, vid University of Colorado. Några av deras bilder visade jag på bloggen den 12 maj i år, och de visade att både ismängden och isutbredningen runt Antarktis har ökat kraftigt, även om man i det fallet jämförde de två extremåren, augusti 1980 med samma månad 2008. I genomsnitt över tid är givetvis ökningen mindre dramatisk - men det är en tydligt ökning av ismängden och inte en minskning. På NSIDC:s hemsida kan man välja foton från olika datum och årstider och jämföra själv.
Jag har nu också fått fram en graf över isutbredningen i Antarktis från 1979 (när satellitmätningarna började) fram tills idag. Källa är University och Illinois, Polar Research Group.
Vänstra skalan visar isutbredningen i miljoner kvadratkilometer, och man ser tydligt att utbredningen varierar efter årstid. Men man ser också att trenden är tydlig - ismängden har ökat de senaste 30 åren. De lägsta värdena uppmättes 1980, samt 1986-87, och den i särklass största ismängden sedan mätningarna började uppmättes faktiskt förra året, vintern 2008. När klimatalarmisterna nu försöker skrämma hela jordens befolkning med att Antarktis smälter, och att detta i sin tur kommer att öka havsnivåerna dramatiskt, kan det ju vara tryggt att veta att de inte har något som helst vetenskapligt belägg för detta.
2009-10-23 Dagens första klimatfundering
På väg mot kallare tider?
Fred Goldberg är docent vid KTH och dessutom en av Sveriges mer erfarna polarforskare. Han var redan 1966 medlem av Stockholms universitets Svalbardsexpedition som för hand borrade upp iskärnor på Nordostlandets inlandsis, längst upp på nordöstra Svalbard. Han har i många år varit engagerad i polarhistorisk forskning och haft många uppdrag i Arktis och Antarktis med bland annat dokumentärfilmning. För några år sedan började Fred Goldberg att engagera sig i klimatdebatten på ett mycket stridbart sätt. Goldberg är bland annat svensk representant i den "alternativa internationella klimatpanelen" NIPCC, Nongovernmental International Panel for Climate Change, en motreaktion mot FN:s klimatpanel IPCC. Goldberg är emellanåt väldigt frispråkig och drar sig inte för att rikta hård kritik mot politiker och andra vetenskapsmän som försvarar koldioxidteorierna, men han är uppenbarligen också väldigt väl påläst om mycket av vetenskapen bakom de faktorer som påverkar klimatet, och utan tvivel mycket kunnig och erfaren när det gäller glaciär- och polarforskning.
I senaste numret av tidskriften DSM skriver Goldberg en lång men lättläst artikel, närmast ett öppet brev, riktat direkt till Sveriges Riksdag, där han ifrågasätter hela klimatpolitiken och då främst koldioxidhotet.
Han konstaterar bland annat, precis som jag gjorde i mitt blogginlägg häromdagen, att den globala temperaturen faktiskt har sjunkit under snart tio år. Därefter jämför han med tidigare temperaturförändringar de senaste dryga 100 åren:
"Om vi nu fokuserar på 1900-talet så finner vi två ganska snabba uppvärmningsperioder. Den första mellan 1910 och 1940 och den andra mellan 1977 och 2002. Mellan 1940 och 1977 rådde en avkylningsperiod och de flesta klimatexperter var övertygade om att vi var på väg in i en ny istid. Under den första värmeperioden då temperaturen steg lika snabbt som under den senare, var koldioxidutsläppen mycket små i jämförelse med untsläppen under den senare perioden. Under avkylningsperioden 1940-1977 då temperaturen minskade med 0,3 grader ökade koldioxidutsläppen mycket kraftigt.
Sedan 2002 har det inte skett någon global uppvärmning utan en mindre avkylning, som de senaste två åren börjat accelerera samtidigt som det har släppts ut 150 miljarder ton CO2 i luften. Vi kan också se att under depressionsåren 1929 till 1933 minskade koldioxidutsläppen med 30 procent men samtidigt ökade temperaturen och koldioxidhalten i luften.
Av det hör beskrivna framgår det mycket tydligt att det inte finns något som helst vetenskapligt belägg för att våra koldioxidutsläpp skulle ha påverkat temperaturen under 1900-talet eller klimatet."
Goldberg beskriver därefter ingående sin övertygelse om havsströmmarnas stora betydelse för klimatet och ismängden på Arktis (Nordpolen), och konstaterar att havsströmmarnas nuvarande rriktningar, kombinerat med att solens aktivitet är extremt låg sedan 2007, "pekar mot att det blir samma förhållanden nu i vinter som under krigsvintrarna 1941-1943". I så fall skulle norra Europa få mycket kallt och bistert klimat de kommande åren med svala somrar och mycket kalla vintrar. Det ska onekligen bli intressant att se om Goldberg får rätt. Lite märkligt är det givetvis att världens politiker talar om den hotande globala uppvärmningen samtidigt som alla mätningar - oavsett metod - visar att den globala temperaturen fortsätter att falla, och alltså snart har fallit under tio års tid. Detta samtidigt som alltså koldioxidhalten i atmosfären stadigt har ökat. Om denna tendens skulle fortsätta ytterligare en tid kommer nog teorierna om den av människan orsakade globala uppvärmningen att ifrågasättas av allt fler. För det börjar ju onekligen bli lite svårt att se sambandet mellan ökade koldioxidhalter och stigande global temperatur...
2009-10-22 Seminarie om framtidens energi
I går deltog jag på ett riksdagsseminarium om framtidens energi. I dag handlar mycket om samhällsdebatten om etanol, biogas och vindkraft. Många framför tvivel om dessa energikällors lämplighet som bas för den framtida energi- försörjningen. Snarare kommer dessa energikällor kanske att antingen bli en parentes på väg mot bättre alternativ, eller framtida energikällor som ger ett tillskott på marginalen.
Samtidigt vet vi att oljan inte kommer att räcka för evigt, och att förbränning av olja, och inte minst kol, orsakar oönskade utsläpp. Och då tänker jag inte på koldioxiden i första hand, utan på svavel och andra giftiga ämnen, samt sot och andra partiklar som hotar miljön och människors hälsa. Kolbrytning i dagbrott medför dessutom enorma ingrepp i naturen. Att minska beroendet av kol och olja är därför viktigt - alldeles oavsett vad man har för åsikt i själva koldioxidfrågan.
Framtiden kräver nya alternativ för energiproduktionen. Ett sätt att producera miljövänlig el är att utnyttja solkraft. Detta fick vi en grundlig genomgång av igår. Solkraftsproduktion av el kan göras på flera sätt, dels genom solpaneler, dels genom solkraftverk där solens värmestrålning koncentreras via paraboler och därefter värmer gas som sedan kan driva motorer som producerar el. Projekt pågår exempelvis i Spanien och i Sahara, och om detta kan utvecklas i större skala kan Sahara ganska enkelt försörja större delar av Europa med hela behovet av elkraft. Denna el kan sedan värma bostäder, driva industrier och fordon. Sverige har hög kompetens på området, och detta skulle kunna bli en framtidsindustri.
Personligen tror jag att solkraftstillverkad el är framtidens lösning. Solkraft stör ingen, går att bygga i både liten och stor skala, ger inga utsläpp och är sannolikt på sikt ekonomiskt lönsamt eftersom energin från solen både är pålitlig och gratis.
2009-10-21 Dagens klimatfundering
Ledande svensk havsnivåforskare skriver öppet brev till Maldivernas president:
"Maldivernas regeringssammanträde under vatten var ett ovetenskapligt PR-jippo"
Häromdagen spreds bilderna över världen. Maldivernas regering höll sammanträde under vattnet iförda dykartuber för att markera sin desperation över att ögruppen snart kan vara dränkt på grund av stigande havsnivåer.
I dag fick jag ett mail som berättar att den svenske forskaren Nils-Axel Mörner skrev igår ett öppet brev till Maldivernas president, där han anklagar honom för att ha genomfört ett PR-jippo som helt saknar stöd i forskningen. "Your cabinet meeting under the water is nothing but a misdirected gimmick or PR stunt. Al Gore is a master in such cheep techniques. But such misconduct is dishonest, unproductive and certainly most un-scientific." skriver Mörner i sitt öppna brev, väl underbyggt med fakta.
Och Nils-Axel Mörner vet vad han talar om. Han har en imponerande meritlista (som anges i det öppna brevet) och var ansvarig för det stora internationella forskningsprojektet på Maldiverna från år 2000 och framåt, "The Maldives Sea Level Project". Mörners stora internationella forskarteam är den enda grupp verkliga havsyteforskare som varit på Maldiverna vid upprepade besök och studerat havsnivåförändringarna på plats. Övriga forskare som uttalat sig om risken att Maldiverna ska dränkas är samtliga personer som arbetar med hypotetiska datasimuleringar, och som inte forskat på plats.
Mörner har kommit fram till att det inte finns några som helst tecken på någon alarmerande havsytestigning, och hans team har i internationellt uppmärksammade ”peer-reviewade” vetenskapliga artiklar visat att havet kan aldrig kan stiga med mer än 1 m på 100 år. Detta bygger man på jämförelser med avsmältningen efter sista istiden. När Maldivernas president talar om havsnivåhöjningar på upp till 8 meter fram till år 2100 saknar detta helt stöd i forskningen. Om havet stiger, så måste det enligt Mörners team bli betydligt mindre än 1 m till år 2100. Faktum är att inte ens IPCC, FN:s klimatpanel, tror på en så dramatisk havsytenivåhöjning som Maldivernas president talar om, utan varnar för maximalt 30-40 cm på 100 år. Och då dränks definitivt inte Maldiverna. Mörner har för övrigt flera gånger berättat i media att han lämnat över sin rapport till Maldivernas president. Tydligen har inte presidenten läst rapporten, eller så har han kanske andra avsikter med sin politik. Vilket land vill inte få extra bidragspengar från EU och USA? Återigen har media - helt okritiskt - köpt alarmerande klimatbudskap som saknar stöd i forskningen.
Jag berättade förresten om havsnivåförändringarna runt Maldiverna på bloggen den 26 maj i år, och detta finns på min miljö- och klimatblogg i arkivet. Då länkade jag även till en film där Nils-Axel Mörner berättar mer om sin forskning.
2009-10-20 Dagens klimatfundering
Verkligheten kommer ifatt IPCC:s prognoser över den globala uppvärmningen
SPPI, det ideella amerikanska Science and Public Policy Institute bildades 1989 i Washington. SPPI arbetar med att ge vägledning till myndigheter och allmänhet där vetenskapen kan tillämpas för att hjälpa till att lösa komplexa samhällsfrågor inom många olika vetenskapsområden. Ett område som institutet arbetar med är att regelbundet sammanställa rapporter om det aktuella vetenskapliga läget inom klimatvetenskapen. Nyligen lämnade SPPI sin nionde rapport, och den innehåller en mängd intressant information. Den som vill läsa hela den 36 sidor långa rapporten kan ladda ned den här. I rapporten kan man bland annat läsa om nordostpassagens isläge genom historien, vi får fakta om hur det står till med koldioxidhalternas ökning i atmosfären, vi får fakta om den globala uppvärmningstrenden, islägets förändring på Antarktis, uppvärmningen av havet och en massa annat.
SPPI är uppenbart kritiskt till IPCC:s klimatteorier, och det ska man ha med sig när man läser rapporten och inte minst slutsatserna. Men i rapporten finns en mängd oberorende officiell statistik som är svår att ifrågasätta, och några nedslag i denna kommer jag att göra på bloggen. I detta inlägg ska jag kommentera den globala uppvärmningen och hur den stämmer överens med IPCC:s tidigare prognoser.
I figurerna nedan visas de sammanvägda mätresultaten över de globala temperaturförändringarna för olika tidsperioder. Det är resultaten från tre olika institut som sammanvägs, CRU, RSS och UAH, dvs data från både fasta mätstationer och satellitobservationer. Data kommer alltså från tre av de fem institut som jag kommenterade i tidigare inlägg om den globala temperaturen, och jämför man grafen så stämmer den väl med den graf man får om man väger ihop data från alla de fem stora instituten. Grafen känns därför väldigt tillförlitlig. I varje graf har man dessutom lagt in IPCC:s tidigare prognoser över hur temperaturökningen borde sett ut fram tills idag.
I denna figur beskrivs utbvecklingen över 30 år, en period som brukar anses vara tillräckligt lång för att visa på en trend. Om man drar ut grafen som en långsiktigt framtidstrend motsvarar det en temperaturökning på 1,5 grader på 100 år, dvs under IPCC:s mål på maximalt 2 grader - redan före alla åtgärder som diskuteras för att minska koldioxidutsläppen. Den faktiska globala temperaturförändringen ligger dessutom långt under den försiktigaste prognosen från IPCC.
I denna graf visas temperaturförändringarna de senaste femton åren, och det är sannolikt inte tillräckligt många år för att visa en långsiktig trend. Men uppenbart är att temperaturökningen är väldigt liten och ligger väldigt långt under IPCC:s tidigare prognoser. Skulle man dra ut denna graf som en framtidstrend motsvarar det 0,9 graders uppvärmning på 100 år.
Den sista figuren visar förändringen de senaste nio åren, vilket jag har lärt mig definitivt är för kort tid för att visa en stabil långsiktig trend. Men det är ändå intressant att under denna tid har den globala temperaturen faktiskt sjunkit - oavsett vilket instituts mätdata man använder. Det är minst sagt en ordentlig kontrast mot IPCC:s prognos om kraftigt stigande global temperatur. Om man skulle göra en långsiktig framtidstrend baserat på denna graf så motsvarar det en sjunkande temperatur med 1,2 grader under de kommande 100 åren.
Slutsatsen är tydlig: Hur man än räknar och oavsett vilka mätinsituts data man använder så är den globala temperaturökningen väldigt mycket lägre än den skulle ha varit enligt IPCC:s tidigare framtidsprognoser. IPCC:s prognoser som enbart bygger på datorsimulering faller ihop när de möts av verklighetens temperaturdata. Varför ska vi tro på IPCC:s hotfulla prognoser om den kommande framtiden, när dessa prognoser bygger på samma, uppenbart felaktiga, datasimuleringar?
2009-10-19 Dagens klimatfundering
Var är den dramatiska globala temperaturökningen?
Jag tycker egentligen att det här med "global temperatur" är ganska missvisande, jag har lärt mig efter kontakter med forskare i båda lägren i klimatdebatten att temperaturförändringarna varierar kraftigt över jorden - på några platser kan temperaturen sjunka medan den stiger på andra ställen. Men eftersom både IPCC och många av världens politiker lägger så stor vikt vid den "globala temperaturökningen" så är det ju ändå intressant att försöka följa denna. Det finns idag minst fem tunga aktörer som sammanställer data om den globala temperaturen. Tre av dem använder data från en mängd fasta mätstationer utspridda över jorden, två använder mer heltäckande satellitdata. I denna graf, presenterad av icecap.us har man samlat mätdata från fem världsledande mätinstitut:
Den röda (GISS) och den lila (CRU) baseras på fasta mätstationer, och dessa mätinstitut leds av James Hanson och Phil Jones, kända "klimatalarmister". Satellitobservationerna, UAH (ljusblå) och RSS (mörkblå) har kopplingar till John Christy och Roy W Spencer, båda sk "klimatskeptiker". (Roy Spencer var för övrigt en av de fyra debattörerna på den klimatdebatt jag var med och ordnade i riksdagen i våras, och han företrädde givetvis den skeptiska sidan). Den sista källan, NCDC är Amerikanska National Climatic Data Center, världens största arkiv rörande väderdata, som drivs av U.S. Department of Commerce. De samlar också in data från fasta mätstationer.
Det är tydligt att satellitmätningarna genomgående visar lägre global temperatur än de fasta mätstationerna. En möjlig orsak till detta beskrev jag på bloggen den 17 juni i år (du hittar inlägget i arkivet på min miljö- och klimatblogg). Nedlagda mätstationer i kallare områden och kvarvarande mätstationer som efterhand hamnat inne i bebyggelse riskerar enligt vissa forskare att ge för höga genomsnittsvärden för de stationer som fortfarande är i drift. Samtidigt ifrågasätts stellitobservationer av andra forskare som inte anser dem helt pålitiliga. Men det intressanta är att förändringarna över tid faktiskt är ungefär desamma oavsett vilka mätmetoder som används. Alla mätmetoderna prickade exempelvis in den onormala globala temperaturtoppen 1998 som berodde på fenomenet El Nino. Alla fem instituten visar en ganska stabil global temperatur de senaste 20 åren, med en långsam temperaturökning som är något större enligt de fasta mätstationerna än vad satellitobservationerna visar. Oavsett mätmetod visar kurvorna en utveckling långt ifrån de dramatiska larmen om en skenande global uppvärmning.
Senare under veckan ska jag jämföra utfallet av de faktiska temperaturmätningarna med IPCC:s tidigare prognoser. En mycket intressant jämförelse kan jag lova!
2009-10-16 Dagens klimatfundering
Rekordlåg isavsmältning på Antarktis denna sommar?
Två forskare, Marco Tedesco och Andrew Monaghan, publicerade för någon vecka sedan en rapport i tidskriften Geophysical Research Letters. Rapporten tyder på att sommaren 2008-2009 innebar en “rekordlåg” avsmältning av havsisen runt Antarktis. (figuren nedan). Så lite avsmältning har inte uppmätts sedan mätningarna började 1980. För fördjupning i frågan rekommenderas denna länk.
Eftersom jag och några andra riksdagsledamöter just nu håller på med förberedelser för att försöka få till en studieresa till Antarktis i början av nästa år (vi vet ännu inte om det är praktiskt möjligt) så tycker jag alla uppgifter som rör isen där är extra intressanta. Antarktis är, som jag tidigare berättat, lite speciellt eftersom isen där inte alls beter sig så som den borde göra enligt de politiskt korrekta klimatmodellerna. Borsett från en liten "landtunga" - Västantarktis (närmast Sydamerika) där läget är lite osäkert, är det väldigt tydligt att isen inte smälter alls på Antarktis. Tvärtom verkar ismängden på helårsbasis stadigt öka på större delen av den väldiga "kontinenten". Och nu verkar det alltså som om även den regelbundna sommaravsmätningen minskar.
2009-10-15 Dagens klimatfundering
Nu har FN-organet UNEP fått kalla fötter - "amatörfiguren" från Wikipedia utbytt
Jag berättade ju häromdagen (den 11/10) att FN-organet UNEP tidigare i år publicerade en amatörritad teckning som man hittat på Wikipedia (!) som illustration i sitt "2009 års vetenskapliga kompendium om klimatförändringarna".
Jag fick just tips om att UNEP nu plötsligt fått kalla fötter och nyligen bytt ut den amatörmässiga "Hanno-grafen" ur klimatkompendiet mot en annan graf.
Den nya grafen väcker dock andra frågor. UNEP har nämligen valt att visa en gammal temperaturgraf som slutar 2005. Den slutar precis där den är på toppnivå. I en nyare graf, gjord av samma institut, ingår ytterligare 4 år då temperaturen sjunkit tillbaka igen. Man kunde ju tycka att den som publicerar en vetenskaplig skrift skulle ha ett intresse av att redovisa senast kända siffror? Är det kanske bara en slump? Eller har kanske någon hos UNEP kommit på att om man vill visa en dramatisk illustration är det bättre att avsluta grafen 2005 när temperaturen var som högst?
Läs mer på denna blogg om hur grafer väljs ut och anpassas för att fylla sitt syfte, och se hur den nyare grafen ser ut.
Bilden till vänster: Omslaget till UNEPS klimatkompendium
Längst till vänster: I det övre högra hörnet syns den gamla "Hanno-grafen". Till höger den nya varianten med en ny temperaturgraf som dock bara visar temperaturförändringar fram till 2005.
2009-10-13 Konsten att stöta sig med en hel näringsgren
Sverige marknadsför sig som det nya matlandet. Men när Sverige bjuder EU-delegater och ministrar på mat gäller särskilda regler. Enligt de rekommendationer som utfärdats av regeringskansliet ska menyerna på de fina middagarna och luncherna helst inte innehålla nötkött eller lamm - och om så sker bara i små portioner! Nötköttet är nämligen, som det förklaras i regeringens rekommendation, "tillsammans med lamm en av de mest klimatpåverkande råvarorna i vår kosthållning".
För att kunna garantera klimatvänliga menyer har statsrådberedningens särskilda EU-kansli tydligen anlitat Naturvårdsverkets Bengt Littorin för att bland annat granska alla menyer (!) i samband med de EU-möten som hålls i Sverige. Han har tagit fram en lista med riktlinjer för hur måltiderna ska klara kraven. I riktlinjerna står bland annat att kött från nöt och lamm ska undvikas eftersom produktionen ger högre klimatpåverkan än andra köttsorter.
Det är inte särskilt förvånande att LRF och tidningen Lands ledarsida går i taket för dessa politiskt korrekta pekpinnar som tyvärr innebär att tjänstemän på regeringskansliet aktivt motarbetar en viktig svensk näringsgren.
Tillsammans med andra moderater har jag lyft frågan till mina partivänner i riksdagens Miljö- och Jordbruksutskott och bett dem undersöka hur det kunde bli så här.
2009-10-12 Dagens klimatfundering
Okej med sänkt levnadsstandard för att "rädda klimatet"?
I SIFO-undersökningen som jag redovisade i fredags säger 70% av de som svarat också att de är beredda att "sänka sin levnadsstandard för att bekämpa växthusgaserna" vilket har väckt stor uppmärksamhet i media. Fast när man tittar närmare på siffrorna måste man säga att offerviljan trots allt verkar ganska begränsad. Det är endast 15% av de 70% som är beredda att avstå mer än 500 kronor per månad, och de flesta är inte beredda att lägga mer än 100 kronor i månaden för att "rädda klimatet"...
Som jämförelse kan det vara intressant att nämna en artikel i Svenska Dagbladet höromdagen där man berättade att mellan den 1 januari 2008 och den 30 juni 2009 har handeln med utsläppsrätter inneburit en merkostnad för de svenska elkunderna på nära 31 miljarder kronor. Utslaget per svensk blir det 3.500 kronor per person. I ärlighetens namn måste påpekas att en hel del av kostnaden givetvis drabbar industrin och företagen, så privatkundernas direkta andel blir rimligen betydligt mindre. Men det räcker att studera den egna elräkningen för att inse att det ändå handlar om ganska mycket pengar för en normalfamilj. Ett annat exempel är att den familj som kör totalt 2.000 mil per år med en bil som drar 0,7 liter bensin per mil betalar över 8.000 kronor per år i punktskatter och moms på dessa. Utöver detta finns en stor mängd andra miljö- och klimatrelaterade skatter och avgifter.
Det är knappast någon tvekan om att de sammanlagda "klimatskatterna" innebär en avsevärt högre kostnad per person eller hushåll än vad en överväldigande majoritet av svenska folket säger till SIFO att de är beredda att betala "för att rädda klimatet". Om teorierna om det allvarliga koldioxidhotet är korrekta är det möjligen väl använda pengar, även om tyvärr ingen kan utlova att åtgärderna mot koldioxidutsläppen verkligen kommer att stoppa klimatförändringarna. Om teorierna om koldioxidhotet däremot inte stämmer är stora delar av pengarna kastade i sjön. Endast sådana klimatåtgärder som samtidigt medför andra miljö- eller hälsofördelar har i så fall ett värde.
Jag undrar just hur många svenskar som vet vad klimatpolitiken egentligen kostar och vad man egentligen kan förvänta sig att få för pengarna?
2009-10-11 Dagens klimatfundering
Kan man lita på FN:s Miljöprogram UNEP?
FN-organet UNEP använde okänd och helt ovetenskaplig temperaturgraf från Wikipedia (!) som illustration av dramatisk klimatrapport
Jag har ju vid flera tillfällen pekat på konstigheter i rapporter om klimatfrågan från IPCC (FN:s klimatpanel). Bland annat i gårdagens inlägg om "hockeyklubban" som plötsligt återuppstod i ny, men lika tveksam tappning. Nu visar det sig att FN:s miljöprogram UNEP i ett vetenskapligt dokument från i år (med förord av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon) använt en helt ovetenskaplig figur som man helt okritiskt hämtat på Wikipedia (!), och som sägs visa en tydlig korrelation mellan global uppvärmning och ökade koldioxidhalter. Figuren är i princip ännu en "hockeyklubba", som alltså plötsligt återuppstått igen i ytterligare ett FN-dokument!
Figuren med grafen betecknas i rapporten som "Hanno", och så brukar man döpa dokument i den vetenskapliga världen, alltså efter forskares efternamn. Nu har det visat sig att den som lade in figuren på Wikipedia är en norrman som faktiskt heter Hanno - fast i förnamn.... Han är för övrigt inte klimatolog och kan enligt egen uppgift egentligen inget alls om ämnet. Hanno Sandvik som norrmannen heter, är själv mycket förvånad över att ha fått sin amatörmässiga figur publicerad i en vetenskaplig FN-rapport. Han beskriver hur han själv ritat figuren (!) och baserat denna på olika uppgifter som han helt ovetenskapligt plockat fram på lite olika ställen. Därefter har han själv lagt in figuren på Wikipedia (!). Han säger rent ut att han inte kan avgöra om de bakomliggande uppgifterna är korrekta eller inte, även om de data som ligger bakom grafen kommer från olika forskare. Denna figur - som av allt att döma helt saknar vetenskapligt värde - används alltså av FN:s miljöprogram som betydelsefull illustration i en vetenskaplig skrift om klimathotet! Man refererar dessutom till en person som man aldrig träffat och inte vet något om, eller ens vet det korrekta namnet på.
Här är kurvan som använts i UNEP:s vetenskapliga skrift. Visst ser figuren trovärdig ut, precis som en "ny hockeyklubba". Ingen kan ju se att den tillverkats av en helt okänd norsk amatörtecknare och har publicerats utan att UNEP närmare har analyserat eller utvärderat de uppgifter som ligger bakom figuren eller ens haft kontakt med den som ritat den. Här är förresten länken till FN-rapporten där figuren återfinns på sidan 11.
Här är för övrigt norrmanens egna kommentarer till det inträffade: " ‘My’ graph has not been published in a peer-reviewed journal since I am not a climatologist. The graph has been drawn using data that have undergone peer-review. That means that the graph is ‘mine’ only in a very restricted sense, viz. that I have drawn it – the underlying data [are] not mine, as the source provided clearly indicates. I have no qualification to judge whether the underlying data are correct or erroneous, and have never pretended to be able to do so." (Peer-review innebär vetenskaplig granskning av andra forskare före publicering).
Jag vet inte vad som är värst, att ett FN-organ hämtar fakta till viktiga rapporter från Wikipedia (där ju vem som helst kan lägga in vad som helst) eller att man inte granskar innehållet i sina rapporter innan man sprider dem? UNEP och dess ordförande Achim Steiner har tydligen inte velat kommentera det inträffade, men visst gör detta att förtroendet för detta och andra FN-organs rapporter i klimatdebatten naggas rejält i kanten. Ändamålen verkar helga medlen, och inget får kasta grus i maskineriet när det gäller att sprida "kunskap" om det dramatiska koldioxidhotet. Med tanke på att FN-organen UNEP:s och IPCC:s rapporter styr hela världens politiker i klimatdebatten undrar man ju om övrig statistik och grafer i dessa rapporter håller samma "höga" vetenskapliga kvalitet som "Hanno-grafen"?
2009-10-10 Dagens klimatfundering
Kan man lita på FN:s klimatpanel, IPCC?
"Hockeyklubborna" står som spön i backen - FN:s klimatpanel IPCC publicerade för andra gången dramatiska temperaturkruvor som bygger på "gallring" av temperaturdata
Redan den 25/2 2008 berättade jag på bloggen om hur FN:s klimatpanel genom åren på ett uppseendeväckande sätt förändrat sitt sätt att redovisa de globala temperaturförändringarna. Jag visade bland annat denna figur:
I IPCC:s klimatrapport 2001 fanns en figur som visade hur temperaturen skenat de senaste decennierna, den omtalade "hockeyklubban" (Michael Mann’s hockey stick graph). Detta till skillnad från tidigare rapporter, exempelvis 1996 när IPCC redovisade en helt annorlunda graf där man inte ser någon som helst dramatisk temperaturutveckling.
Övre figuren: Vägda förändringar som skapar "hockeyklubban" enligt FN:s klimatpanel 2001. Nedre figuren: Ovägda förändringar i temperaturen de senaste tusen åren som de beskrivs i FN:s klimatrapport 1996.
I senare IPCC-rapporter har Mann's "hockeyklubba" (översta grafen) tonats ned. Anledningen var helt enkelt att allt fler ifrågasatte Manns beskrivning av den historiska temperaturutvecklingen. Bland annat underkändes Michael Mann´s graf av den amerikanska kongressen, med hänvisning till att Mann medvetet förstärkt sådana data som medverkat till att skapa en dramatisk temperaturkurva. Det var två forskare, Steve McIntyre och McKitrick som framförde den hårda kritiken, och denna kritik fick sedan stöd från en expertgrupp ledd av NAS-ordföranden Edward Wegman. (NAS = National Academy of Sciences, dvs Vetenskapsakademin i USA). Man konstaterade att Mann använt felaktiga statistiska metoder. Mann´s "hockeyklubba" kom till genom att han gjorde "viktningar" av temperaturstatistiken och även plockade bort vad han ansåg vara "onormala värden" vissa år och åstadkom därmed en kurva med en mycket dramatisk lutning de senaste decennierna. Efter denna sågning hade IPCC inget val, utan man tvingades ta avstånd från "hockeyklubban".
Men skam den som ger sig! Det dröjde inte länge förrän en ny "hockeyklubba" dök upp i klimatdebatten. Denna gång handlade det om en graf över trädringsdata (Yamals trädrings-serier, som bygger på borrkärnor av mycket gamla träd som bevarats i mossar och myrar) som togs fram av en forskare som heter Keith Briffa. Briffa har med hjälp av trädringsdata fått fram dramatiska figurer som visar en kraftig global uppvärmning under 1990-talet, en ny variant av "hockeyklubba" kan man säga. Även denna figur har publicerats av IPCC, så sent som 2007. IPCC kunde alltså återigen publicera en "hockeyklubba" för att visa dramatiska temperaturförändringar.
Det är bara ett litet problem. Även Keith Briffas temperaturrekonstruktion verkar nämligen ha manipulerats! Nu berättar flera bloggar, exempelvis wattsupwiththat och Klimathot-gamover (med utförliga källhänvisningar!) att samma forskare som avslöjade Michael Manns "hockeyklubba", dvs Steve McIntyre, även lyckats komma över rådata bakom Briffas trädringskurvor (som Briffa tydligen under lång tid vägrat lämna ut). Och det verkar då återigen som om man selektivt valt ut data som gynnar den egna saken och förkastat andra data som missgynnar den politiskt korrekta teorin, nämligen att temperaturen idag skenar och är den högsta på 2.000 år. När McIntyre lägger in även de uppgifter som Briffa rensat bort framkommer plötsligt en helt annan bild, den svarta kurvan i figuren nedan. Plötsligt syns inte längre någon onormal temperaturökning under 1900-talet, hela den dramatiska kurvan har försvunnit. McIntyre har kunnat visa att en korrekt analys av data medför att hela uppvärmningen från 1900-talets andra hälft försvinner som i ett trollslag! Frågan som många klimatdebattörer idag ställer sig är om Keith Briffa, precis som Michael Mann, medvetet valt ut data för att kunna konstruera en brant stigande temperaturkurva? En annan fråga är givetvis vilken kontroll IPCC gör av det material man publicerar. Efter den hårda kritiken mot IPCC för publiceringen av Manns manipulerade graf tycker man ju att man för att försvara sin egen trovärdighet borde undersökt saken bättre innan man på nytt publicerade en dramatisk "hockeyklubba" ?
Jag är inte forskare och kan inte vetenskapligt analysera vare sig grafer eller det bakomliggande rådata, eller avgöra i vilken mån olika grafer manipulerats. Jag kan bara konstatera att forskarna är djupt oeniga om vilka grafer som bäst återspeglar verkligheten. Vissa klimatdebattörer hävdar fortfarande envist att "hockeyklubban" är korrekt och att det är rimligt att göra vägning av temperaturdata, medan andra i sin tur helt avfärdar hockeyklubban och helt underkänner den vetenskapliga metoden att gallra och väga temperaturdata.
Oavsett vilket framstår det som en smula märkligt att IPCC under lång tid tydligen vägrat lämna ut uppgifter som visar att forskare plockat bort de data ur materialet som inte visar den "rätta" dramatiska lutningen i graferna. Att hemlighålla faktamaterial och arbetsmetoder bakom de grafer man publicerar i sina rapporter stärker knappast förtroendet för IPCC som en pålitlig aktör i klimatdebatten.
2009-10-09 Dagens klimatfundering
Förvånansvärt många svenskar anser att klimathotet är överdrivet
Rapport redovisar idag en SIFO-mätning om svenska folkets syn på "klimathotet". Detta med anledning av de pågående internationella klimatförhandlingarna där man mycket riktigt konstaterar att det i många länder helt saknas folkligt tryck i frågan. Det finns i dessa länder vare sig en tydlig oro över global uppvärmning eller folkligt stöd för åtgärder mot den. Men i Sverige är det annorlunda.
Av de tillfrågade svenskarna tyckte 26% att klimathotet överdrivs. 18% tycker snarare att klimathotet är värre än vad som sägs, medan 49% svarade att de tycker att hotet beskrivs i stort sett rätt. 7% var tveksamma.
De som mest tror att hotet överdrivs är enligt mätningen män över 65 år och yngre kvinnor under 30 år. I dessa kategorier svarade 35 procent, att de tycker att hotet överdrivs. Människor på landsbygden är lite mer skeptiska till klimathotet än storstadsbor (32%), men det är inga jättestora skillnader beroende på var man bor, vilken utbildning eller inkomst man har, eller vilka partier man röstar på. Svenska folket är ganska överens. Bland moderaternas sympatisörer var det något fler, 28%, som ansåg att klimathotet överdrivs, men samtidigt också något fler, 20%, som tyckte det underdrivs.
Är då svenska folket bättre insatta i frågan än invånarna i andra länder? Har vi bättre generell utbildning i de komplicerade frågor som rör klimatet och växthuseffekten? Med tanke på att det är så liten skillnad i åsikt mellan olika utbildningsnivåer så tvivlar jag på detta. Däremot har vi i Sverige en närmast entonig kör av politiker, media och olika lobbyorganisationer som i stort sett uteslutande sprider ett enda budskap - koldioxiden och de övriga växthusgaserna hotar livet på jorden. Detta budskap har fått väldigt stort utrymme under många år, i stort sett utan att några andra åsikter tillåtits. Den som har en annan åsikt kallades exempelvis för "neanderthalare" av Sveriges avgående EU-kommissionär Margot Wallström (S). Företagen hänger givetvis på och vill profilera sig som "klimatsmarta", och skolorna sprider det politiskt korrekta klimatbudskapet. Ytterligare lobbyister med olika intressen, ibland motstridiga, hänger på. Föreläsare och klimatkonsulter av diverse slag ser ytterligare affärsmöjligheter. Särskilda företag tjänar miljoner på att erbjuda människor att "klimatkompensera" sina resor. De stora lobbyorganisationerna anställer allt fler på sina kanslier, och blir därmed ännu mer beroende av insamlingsmedel. Detta ger organisationerna ytterligare anledning att skapa en dramatisk bild av klimathotet så att de kan få människor att skänka mer pengar och därmed försörja sina växande organisationer. Klimatfrågan, eller då snarare kampen mot koldioxiden, har idag helt enkelt blivit en lönsam industri som försörjer väldigt många. Klimatfrågan har blivit ett självspelande piano!
Att det trots detta är så många som 26% av svenska folket anser att klimathotet överdrivs och att ytterligare 7% fortfarande är tveksamma är närmast förvånande.
För egen del tycker jag egentligen att SIFO-frågan är felställd. Man kan inte överdriva klimathotet! Det finns på riktigt! Vi vet att klimatet kommer att förändras, det har det alltid gjort, och av historien vet vi att förändringarna kan bli mycket dramatiska. (Att det sedan förekommer åtskilliga överdrifter även när det gäller de pågående globala temperatur- förändringarna är en annan sak). Vi måste ha en hög beredskap för att hantera klimatförändringarna. Däremot finns det god anledning att fundera över vad som orsakar klimatförändringarna. Dessutom finns det väl skäl att fråga sig om människan verkligen kan stoppa klimatförändringarna? Att klimatet förändras är ju i sig inget bevis på att det just är koldioxiden som är orsaken, eller att minskade koldioxidutsläpp verkligen kan stoppa framtida klimatförändringar. Jag vet därför inte riktigt vad jag själv skulle ha svarat SIFO. Kanske skulle jag tillhört de 7% som sagt att de var tveksamma? För alternativet att "koldioxidens roll som orsak till klimatförändringarna överdrivs" fanns ju inte med som svarsalternativ.
Min personliga övertygelse efter ganska ingående studier av ämnet är att orsakerna till klimatförändringarna är mycket mer komplexa och komplicerade än att göra det så enkelt för sig att man bara pekar ut koldioxiden som bov.
2009-10-05 Vindkraftsamråd i Sätila - steg två.
I dag har jag varit på det andra samrådsmötet om den planerade vindkraftparken på Lygnersvider i Sätila. Det var ett synnerligen välbesökt möte i bygdegården, och de kritiska rösterna var betydligt fler än förra gången. Inte en enda positiv röst hördes faktiskt. Men kanske var det så att det var de kritiska Sätilaborna som besökte detta andra möte, medan de som är positiva, främst markägarna som räknar med goda arrenden för den upplåtna marken, inte brydde sig om att komma? Ärligt talat var det inte så mycket nytt som framkom, mer än att man minskat ned vindkraftparken från 18 till 16 verk, och därmed tagit bort de två verk som ligger allra närmast bebyggelsen.
Frågorna var ungefär desamma som vid första mötet. Det handlar om närboendes oro för buller, ljusstörningar, skuggreflexer. Men också oro för förstörda naturområden och dramatiska ingrepp i landskapsbilden. Behovet av mark för Sätilas fortsatta utveckling berördes också.
Många oroar sig också för risken för sänkta värden på fastigheter i närheten. Det sista är en viktig fråga som jag också lämnat in en riksdagsmotion om denna vecka. Den som bygger ett vindkraftverk, alternativt staten, bör enligt min mening vara skyldig att utge ersättning till den som drabbas av fallande värden på sin fastighet eller drabbas av andra olägenheter. I Danmark lär det finnas möjlighet att få ekonomisk ersättning om man bor nära ett vindkraftverk, och något liknande borde införas även i Sverige.
På mötet ställdes också en del kloka frågor om de ekonomiska kalkylerna. Sverige har redan idag ett överskott på el. Frågan är om det är vettigt att bygga vindkraftverk som med stöd av skattesubventioner producerar dyr överskottsel som vi inte behöver i Sverige, el som vi sedan får sälja på den europeiska elbörsen för ett pris långt under produktionskostnaden? Jag tog upp frågan med Göteborg Energis representanter och de förklarade då att man i sin kalkyl också räknar med framtida intäkter från "flexibla mekanismer" vilket förbättrar den ekonomiska kalkylen även om elen exporteras.
Vad innebär då "flexibla mekanismer"? Jag ska försöka göra en kort och mycket förenklad beskrivning. De flexibla mekanismerna bygger på en ganska enkel princip om att ett land som sänker utsläppen av växthusgaser mer än vad Kyotoprotokollet föreskriver skall kunna sälja "överskottet" till ett annat land som ligger över utsläppstaket. Därmed skapas en marknad där man kan köpa utsläppsrättigheter. Tanken är att istället för att köpa dyra utsläppsrättigheter skall det vara mer kostnadseffektivt att investera i teknik som bidrar till minskade utsläpp. Översatt till elproduktionen kan man säga att länder som inte har tillräckligt mycket miljövänlig elproduktion kan då "köpa" sig fria genom att köpa utsläppsrätter från länder som bedriver miljövänlig elproduktion och därför har överskott på utsläppsrätter. På sikt skulle detta enligt Göteborgs Energi kunna medföra vinster på vindkraftsproducerad el, eftersom intäkterna från utsläppsrätterna blir en pluspost i kalkylen. Personligen har jag svårt att bedöma detta argument eftersom priset på utsläppsrätter varerat kraftigt över tid.
Jag var bara på samrådsmötet för att lyssna på frågor och svar och känna av stämningen. Men som riksdagsledamot boende på orten är det svårt att undvika att få frågor från irriterade ortsbor som undrade hur vi tänkte när vi öppnade upp för storskalig vindkraftutbyggnad i Sverige. Det känns lite märkligt att få den otacksamma uppgiften att försvara en politik som man i grunden inte riktigt tycker är rätt. Men jag står för att jag röstade ja till Alliansens energiproposition. Det var en kompromiss mellan olika intressen och en utökad möjlighet för vindkraftproduktion var priset vi moderater fick betala för att centern skulle acceptera att behålla kärnkraften. Det är så politiken fungerar. Men jag var också tydlig med att riksdagen inte beslutar om utbyggnad av enskilda vindkraftverk - vi har bara öppnat upp en möjlighet för detta. Det är de enskilda företag som vill bygga vindkraftverk som måste hitta lämpliga platser där utbyggnad kan ske utan att komma i alltför stor konflikt med andra intressen. I sista hand har kommunerna dessutom möjlighet att lägga in sitt veto mot en vindkraftetablering. Om kommunen inte säger nej ska slutligen Länsstyrelsen besluta om att en etablering är lämplig eller inte.
När det gäller vindkraften i Sätila år processen bara i sin början. Till slut är det alltså Länsstyrelsen som ska fatta beslut om Göteborg Energis ansökan. Innan dess har Marks kommun möjlighet att lägga in sitt veto mot vindkraftparken. Moderaterna i Mark gör just nu en egen intern analys där vi väger för och emot en vindkraftetablering i Sätila och funderar över hur vi ska ställa oss i frågan om ett eventuellt kommunalt veto. Mer om detta framöver.
2009-10-04 Dagens klimatfundering
Skrattet kan fastna i halsen
Världsnaturfonden, WWF, har just gjort ett nytt utspel i klimatdebatten. Man föreslår ett tak för hur mycket koldioxid världen får släppa ut till år 2050 och vill sedan fördela dessa utsläppsutrymmen mellan världens länder och invånare. Som grund för detta förslag har man gjort en "global koldioxidbudget". Utgångspunkten är att hela världens koldioxidutsläpp mellan 1990 och 2050 inte får bli mer än 1 600 gigaton, eller miljarder ton. 40 procent är redan "förbrukade" enligt WWF, och 970 gigaton utsläpp finns därför kvar till vårt förfogande enligt WWF:s rapport.
Dessa återstående koldioxidutsläpp kan fördelas mellan världens länder på olika sätt. Ett förslag till fördelning är att varje människa på jorden får en personlig koldioxidkvot! WWF har i ärlighetens namn också alternativa förslag om hur fördelningen skulle kunna ske mellan olika länder, fast dessa förslag verkar inte heller särkilt lätta att omsätta i praktiken.
Visst kan man le lite överseende åt WWF:s utredare som lever i sin egen lilla teoretiska bubbla, helt avskärmade från verkligheten. Hur man ens kan fundera på personliga koldioxidkvoter är obegripligt. Har man funderat över hur man i praktiken ska beräkna vad som ska belasta varje människas personliga koldioxidkvot? Hur har man tänkt sig att kontrollera att alla människor verkligen håller sig inom sin personliga kvot? Kanske läge för en global koldioxidpolis som kommer hem och kollar om man eldat i sin öppna spis eller kört sin bil utan tillstånd? Och vad har man tänkt sig för straff för den människa på vår planet som släpper ut mer koldioxid än man fått tillstånd till? Andningsförbud en vecka eller två kanske?
Visst kan man skratta åt alltihop när man inser hur omöjligt förslaget är i praktiken. Men skrattet kan fasta i halsen! Detta är faktiskt ett seriöst förslag från en välkänd global organisation som presenteras inför ett klimattoppmöte med världens ledande politiker! Och det citeras i ledande media, exempelvis i Svenska Dagbladet. Det är inte heller första gången som olika lobbyorganisationer för fram tankarna om personliga koldioxidkvoter. Vi verkar ha passerat alla rimliga gränser för galenskap i den numera närmast religiösa kampen mot koldioxiden.
2009-09-28 Kanske svensk uranbrytning trots allt?
På moderaternas partistämma i Gävle hösten 2007 fanns en motion om att Moderaterna skulle uttala sig positivt om svensk uranbrytning. Stämman avslog motionen (med en enda rösts övervikt), men själv hörde jag till dem som röstade för denna. Min motivering är att om vi i Sverige vill driva kärnkraften vidare och samtidigt är ett av de länder där det finns störst urantillgångar i världen så vore det väl märkligt om vi inte ens kunde bryta uran till våra egna kärnkraftverk? Och för min del får det gärna bli uranbrytning för export också. Uranbrytning bör inte ske mot lokalbefolkningens vilja, men det finns orter i Norrlands inland där både kommunpolitikerna och befolkningen är positiva till uranbrytning, och jag har svårt att förstå varför vi då inte skulle ta denna chans att skapa både arbetstillfällen och inkomster. Om man hanterar svensk utanbrytning rätt skulle den dessutom kunna bli betydligt mer miljövänlig än vad den idag är i många andra länder.
I dag lämnade plötsligt statsminister Fredrik Reinfeldt en liten öppning för framtida uranbrytning i Sverige vilket han berättade under en frågestund vid Umeå Universitet. "Jag tror att kärnkraftsparentesen kommer att förlängas" sa han till SVT:s Västerbottensnytt. Därmed är det logiskt att uranbrytning skulle kunna ske i bland annat Norrlands inland. "Jag har inte uteslutit det och jag tycker det är logiskt, givet att man förlänger kärnkraftsparentesen" sa statsminister Reinfeldt.
Jag tycker det känns utmärkt att statsministern markerar en liten positionsförändring inom Moderaterna i denna fråga.
2009-09-28 Övriga partier skapar Miljöpartiets framgångar
Enligt en ny Sifoundersökning har 36% av väljarna störst förtroende för Miljöpartiet i klimatfrågan. Tvåa kommer moderaterna som har stöd av 9% av väljarna i samma fråga. Därefter kommer övriga partier i fallande skala med mycket lågt stöd. Den allra största väljargruppen - hela 38% - är dock tveksamma angående vilket parti man har störst förtroende för i klimatpolitiken.
Jag är inte förvånad över mätresultatet. Trots att min personliga tveksamhet inför koldioxidens roll för klimat- förändringarna inte riktigt går i takt med regeringens syn så måste jag ändå konstatera att Alliansen försöker föra en betydligt mer balanserad och realistisk politisk linje i klimatfrågan än exempelvis oppositionen (för att inte tala om kraven från en del extrema klimataktivister och lobbygrupper). Men när många av Alliansens politiker samtidigt målar upp en hotfull bild av ett mycket dramatiskt och akut klimathot skickar vi dubbla och väldigt motstridiga signaler till väljarna. Ju fler dramatiska uttalanden från politikerna, desto fler väljare tar givetvis det säkra för det osäkra och känner sympati för det parti som har de mest extrema klimatförslagen, dvs Miljöpartiet, i stället för att stödja en mer balanserad och realistisk politik. Annu hårdare drabbas kanske oppositionspartierna (S) och (V) av denna effekt, eftersom dessa partier helt verkar ha lämnar all realism bakom sig och i stället kapitulerat för Miljöpartiets extrema syn på klimathotet. Detta leder självklart till att de har tappat massor av väljare till Miljöpartiet, vilket också tydligt syns i opinionsmätningarna. Kort sagt - när svenska politiker tävlar om att måla upp klimathotet så dramatiskt som möjligt så finns det bara en vinnare och det är Miljöpartiet. Det är detta som har skapat Miljöpartiets framgångar i opinionsmätningarna.
Glädjande är ändå att Miljöpartiets förtroende bland väljarna i klimatfrågan minskat från 44 till 36 procent sedan den förra mätningen (i juni), och att antalet osäkra i valet av bästa parti i klimatpolitiken ökat från 29% till 38%. Det verkar alltså som om svenska folkets syn på klimathotet trots allt nyanseras efterhand, och att den mest extrema och hysteriska klimatlinjen sakta verkar tappa stöd i Sverige precis som i många andra länder. Det ger ett visst hopp för framtiden.
För oss moderater tycker jag det är lite bekymmersamt att bara 9% av de svenska väljarna idag tycker att vårt parti har den bästa klimatpolitiken, för övrigt en minskning från 10% i juni. Med tanke på att ca 26-29% stödjer Moderaterna i de vanliga opinionsmätningarna är det alltså bara var tredje moderatsympatisör som tycker att det egna partiet har den bästa klimatpolitiken. Vad de andra två tredjedelarna av moderaternas sympatisörer tycker framgår inte av opinions- mätningen, men sannolikt finns väl många bland de osäkra. Med en något mer ödmjuk och eftertänksam linje tror jag att Moderaterna som parti skulle ha potential att fylla ett stort behov hos många väljare på båda sidor av blockgränsen (inte minst många socialdemokrater) som längtar efter en mer trovärdig och realistisk politik i klimatfrågan än vad man upplever att riksdagspartierna överlag driver idag.
2009-09-25 Dagens klimatfundering
Hur är det egentligen med isen på Nord- och Sydpolerna?
In för klimattoppmötet i Köpenhamn är media mest intresserade av att skildra påståenden från de värsta domedags- profeterna. Mer balanserade bedömningar försvinner helt i mediebruset. Ett exempel på dramatiska påståenden från de värsta alarmisterna är att isen smälter allt snabbare både på Arktis (Nordpolen) och Antarktis (Sydpolen). Men är det verkligen så? Svaret är att de senaste mätvärdena från vetenskapligt respekterade officiella källor tvärtom visar att isen i år växer på båda polerna!
Här är en graf över isläget på Arktis. Den röda kurvan visar årets isminimum (sommarisen). Sommarisen har faktiskt växt med drygt 25% jämfört med de senaste två åren, även om ismängden fortfarande är något mindre än genomsnittet sedan 2002. Tyvärr finns ingen tillförlitlig uppgift om istäcket före 1979, men trenden anses vara att sommarisen i Arktis har minskat de senaste 30 åren. Orsaken är oklar eftersom det inte verkar finnas något som visar att sommartemperaturen över 80:e breddgraden har stigit. Något annat måste alltså orsaka avsmält- ningen. En förklaring som ofta framförs är att när vindar pressar ut istäcket mot varmare vatten i Nordatlanten smälter isen, och när det blåser mot Sibirien eller norra Kanada så växer isen. Strömmar anses också påverka. Vi vet ju också att man kunde segla över Nordpolen så sent som på 1920-talet, så det är tydligt att ismängden runt Nordpolen även tidigare varierat kraftigt. Källa IARC-JAXA (Japan Aerospace Exploration Agency)
När det gäller Antarktis är bilden mer entydig. Isutbredningen vid Sydpolen ligger klart över den normala sedan mätningarna började 1979. Antarktis smälter definitivt inte bort, oavsett vad domedagsprofeterna påstår. Tvärtom växer isen till.
Antarktis är i själva verket det allra största "problemet" för klimatmodellerna, eftersom Antarktis inte reagerar så som datormodellerna förutsett. Isen vägrar helt enkelt att smälta - trots att de omtalade datormodellerna säger att den borde göra det i takt med att koldioxidhalten i atmosfären ökar växthuseffekten. Detta är ett skäl till att jag personligen menar att man ska ta datormodellerna som sägs förutspå framtida klimatförändringar med en nypa salt.
Källa: National Snow and Ice Data center, Boulder, Colorado, USA.
2009-09-23 Dagens klimatfundering
Lunchmöte med Eon - "vindkraften är bara en parentes"
I dag har jag varit på ett lunchmöte i riksdagen med västsvenska riksdagsledamöter som anordnades av Eon Nordics koncernledning. Det blev många intressanta samtal kring Eon:s investeringar i olika energislag.
Biogas var en fråga som diskuterades. Det känns ju inte riktigt som den stora lösningen på fordonsbränslesidan. En gastapp kostar 3,5 miljoner att bygga (!), medan en etanoltapp kostar 350.000 kronor. Det stora problemet är dock att få upp produktionskapaciteten av biogas för att möta efterfrågan. I dagsläget blir det en blandning av naturgas och biogas eftersom biogasen inte räcker till. Det blev för mig mycket tydligt att biogasen av rent naturliga skäl aldrig kommer att räcka för att producera mer än en liten del av efterfrågan på fordonsbränsle.
Jag hade nöjet att ha Per-Ove Jönsson från Eon:s koncernledning bredvid mig under lunchen och det blev mycket prat om vindkraften. Jag fick information som gör att jag efter detta möte är ännu mer tveksam till vindkraften som energikälla än jag varit tidigare. Det är helt enkelt inte samhällsekonomiskt lönsamt att bygga vindkraft! Så här ser de ekonomiska kalkylerna ut:
I dag subventioneras varje kilowattimme vindkraft med mellan 60 och 70 öre. Eon efterfrågade ännu större subventioner för att få kalkylerna att gå ihop, man vill ha ca 1 krona per kilowattimme, vilket är den subventionsgrad som man har i exempelvis Tyskland. Den totala kostnaden för att producera en kilowattimme vindkraft är 2-3 kronor. Detta ska jämföras med kostnaden för en kilowatttimme i ett nyrenoverat kärnkraftverk som ligger under 35 öre! Vattenkraften är ännu billigare. Per-Ove Jönsson sa rent ut att om vi vill ha vindkraft måste merkostnaden antingen betalas av konsumenterna eller genom direkta statliga subventioner. "Vi bygger ju mindre lönsam elproduktion jämfört med exempelvis kärnkraft, och subventioner behövs om vi ska nå de politiska mål som beslutats".
Utöver dessa subventioner blir kostnaderna mycket höga för att bygga ut elnäten när vindkraftparker etableras. Dels ska det finmaskiga nätet byggas ut för att ansluta varje vindkraftverk, dels ska det stora stamnätet byggas ut för att kunna transportera den el som tillverkas i vindkraftparkerna. Allra dyrast blir nätutbyggnaden ute till havs när man bygger vindkraft offshore. Kablarna är mycket dyra eftersom de ska klara miljön i havsvattnet. Det skrämmande är att alla dessa kostnader för elnätet slås ut på konsumenternas elräkningar i form av höjda nätavgifter.
Sammantaget får alltså konsumenterna betala vindkraftens höga kostnader på minst tre sätt: Först genom högre elpris än nödvändigt, sedan genom höjda nätavgifter och slutligen via skattsedeln eller elcertifikatskostnad för att bekosta de statliga subventionerna till utbyggnaden.
Det är kanske inte så konstigt att Per-Ove Jönsson från eon sa rakt ut till de församlade riksdagsledamöterna att "när vi i framtiden ser bakåt kommer vi nog att konstatera att vindkraften bara var en parentes". Min fundering är bara vad denna parentes ska tillåtas att kosta för de svenska skattebetalarna? Hade det inte i så fall varit bättre att lägga dessa skattepengar på utveckling av framtida hållbara och lönsamma energikällor i stället?
2009-09-17 Dagens klimatfundering
Doktorsavhandling visar: "Klimatbeslut tas utan stöd i forskning"
Forskaren och doktoranden Åsa Knaggård på Lunds Universitet har granskat den svenska klimatpolitiken från 1975 fram till 2007. Hennes slutsatser stämmer ganska bra med mina egna erfarenheter. Knaggård konstaterar nämligen att vetenskaplig osäkerhet inte hindrar politiker från att fatta beslut i klimatfrågan. "Politiker och tjänstemän i allmänhet hittar sätt att komma runt den vetenskapliga osäkerheten".
Åsa Knaggård har bland annat granskat utredningsmaterial från ämbetsverk, rapporter från vetenskapliga kommittéer, propositioner, tidningsartiklar, tal och riksdebatter. Ett 40-tal personer som tjänstemän, forskare och tidigare miljöministrar har intervjuats. Hon har funnit att den vetenskapliga osäkerhet som finns i klimatfrågan inte spelar någon roll då politiska beslut skall fattas. Det svenska utsläppsmålet att minska koldioxidutsläppen med fyra procent är ett exempel. "Det baserades på vad man ansåg var möjligt att genomföra politiskt. Enligt de intervjuer jag har genomfört så har det framkommit att det målet utgick från beräkningar utifrån vad man trodde att man skulle kunna minska och att man då kanske lade till litet extra och sade att det här är möjligt, det kör vi på", säger Åsa Knaggård. 2004 ansåg FN:s klimatpanel att koldioxid stod för 76 procent av de mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser. Nyligen släppte FN:s miljöprogram en rapport (som jag för övrigt kommenterade på bloggen den 9/9) som visade att andra utsläpp än koldioxidväxt stod för hälften av utsläppen. Detta är enligt doktorsavhandlingen ytterligare ett exempel på vetenskaplig osäkerhet som politiker ställs inför.
Vid en granskning av svenska expertutredningar och material från ämbetsverk visar det sig att den vetenskapliga osäkerheten i klimatfrågan framhålls och belyses på ett tydligt sätt, men sedan händer någonting med utrednings- materialet ju längre den politiska processen fortskrider. "Ju närmare riksdagen en fråga kommer desto mindre syns de här osäkerheterna, de försvinner kan man säga. I riksdagsdebatten som jag har tittat på så nämns inte osäkerheten över huvudtaget i samband med klimatfrågan." Politiker flyttar enligt avhandlingen medvetet eller omedvetet fokus från det vetenskapliga materialet. "Det som har varit viktigt för hur klimatfrågan har utvecklats som politiskt problem har i de allra flesta fall inte varit den vetenskapliga osäkerheten utan det har varit andra faktorer till exempel hur den har passat in, hur klimatfrågan passat in i partiernas politik. Det kan också ha gällt hur enskilda individer som har suttit på viktiga poster har sett på klimatfrågan, alltså vad de har haft för personlig syn på saken." Allt enligt doktoranden Åsa Knaggård, som även intervjuas i Sveriges Radio om sin avhandling.
2009-09-14 Dagens klimatfundering
Så bluffar Dagens Nyheter!
Jag blev lite förvånad när jag läste i DN i söndags att "Två tyska handelsfartyg har lyckats ta sig igenom Nordostpassagen utan isbrytare". Särskilt som jag läst att isläget i Arktis är ungefär som tidigare, dvs att det krävs isbrytare för att ta sig fram genom isen! Artikeln var givetvis ett nytt inlägg i klimatdebatten, om DN ville förståss visa på att isen smälter snabbt i Arktis.
De två fartyg som artikeln gäller är Beluga Fraternity och Beluga Foresight. Jag fick tipset att man kunde läsa om deras färd genom isen på rederiets hemsida. Där kan man läsa följande under rubriken "news":
"During the passed days which led through the East Siberian Sea, the Sannikov Strait and the Vilkizki Strait as northernmost part the Beluga vessels followed in a little convoy behind Russian Atomflot-ice breakers “50 let Pobedy” and “Rossia”. Small ice bergs, ice fields and ice blocks were safely passed nautically."
Man kan alltså konstatera att de två fartygen åkte i en konvoj bakom två ryska atomdrivna isbrytare! DN:s artikel var än en gång vinklad och helt osann, precis som så många av deras artiklar som rör klimatet. Fartygen kunde faktiskt inte passera nordostpassagen utan hjälp av isbrytare.
Ett litet exempel i raden av grova överdrifter, osanningar och förvanskningar av sanningen som media ägnar sig åt för att skrämma befolkningen i klimatfrågan. Och alltför många politiker och lobbyister hänger tyvärr på...utan att själva ta reda på fakta.
2009-09-14 Kungliga Vetenskapsakademien ifrågasätter vindkraftplaner Uppdaterad
Förväntningarna på vindkraften är orealistiska. Det menar Kungliga vetenskapsakademien i en studie om vindkraft som dess Energiutskott publicerar i dag.
År 2008 producerades 2 TWh el per år från ca 1 000 vindkraftverk vilket motsvarade 1,4 procent av Sveriges totala elproduktion och den siffran kan i bästa fall höjas till 7 procent eller ca 10 TWh i framtiden emligt Kungliga Vetenskapsakademien.
Riksdagens planeringsram för vindkraft ska möjliggöra en svensk vindkraftsutbyggnad på upp till 20TWh på land och 10 TWh till havs. Kungliga Vetenskapsakademien är kritiska till denna ram, eftersom det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1 000 till 6 000-8 000 beroende på effekt - en närmast orimlig målsättning anser man. Av Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskotts studie framgår att vindkraftens andel i elproduktionen av ekonomiska skäl knappast kan öka mer än 8 TWh, dvs till ca 10 TWh, innan taket är nått i Sverige, vilket motsvarar ca 2 000 vindkraftverk. Detta eftersom dagens eldistributionssystem och tillgången på balanserande vattenkraft begränsar ytterligare utbyggnad. Jag tycker dock att det är viktigt att påpeka att en planeringsram inte innebär ett beslut att verkligen bygga alla dessa verk, endast att det ska vara möjligt om man hittar lämpliga platser och någon som vill bygga. .
Kungliga Vetenskapsakademien påpekar också att en elproduktion på 10 TWh ändå bara utgör knappt 7 % av den nuvarande svenska elproduktionen och endast 2 % av den totala energianvändningen. Det visar att vindkraften - oavsett vilka planer man anser vara realistiska, knappast kommer att stå för annat än ytterst lite av den svenska energiförbrukningen i framtiden. Vindkraften kommer inte att vara ett alternativ till att ersätta kärnkraften eller den definitiva lösningen på framtidens energibehov, vilket man ibland kan förledas att tro när man hör företrädare för exempelvis Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller olika lobbygrupper i samhällsdebatten.
Personligen skulle jag dessutom vilja påpeka att det finns ytterligare ett hinder för utbyggnad, och det är hänsynen till människors boendemiljöer och den utbredda oro som finns för att få vindkraftverk placerade alltför nära bebyggelse. Det är en fråga som måste tas på största allvar.
2009-09-11 Dagens klimatfundering
Budgivningen med våra skattepengar har börjat
Världsnaturfonden, WWF, meddelar i ett pressmeddelande att man anser att EU-kommissionen "vägrar ta ansvar". Deras besked igår om att man anser att EU bör stå för 15 miljarder kronor per år för att finansiera klimatomställningen i u-länderna är enligt WWF alldeles för lågt.
"EU borde stå för åtminstone en tredjedel av de nödvändiga investeringarna. EU har möjlighet att visa på globalt ledarskap och leda världen in i en lågfossil ekonomi, men vägrar ta sitt ansvar" säger WWFs generalsekreterare Lasse Gustavsson. WWF:s klimatchef Stefan Henningsson anser att EU borde bidra med 35 miljarder Euro per år i stället för de maximalt 15 miljarder per år som EU-kommissionen föreslår.
Det är väl inte en alldeles vild gissning att den tidigare överbudspolitiken om vem som lovar störst koldioxidutsläpp nu kommer att ersättas av en kamp mellan olika politiker om vem som lovar bort mest av EU-medborgarnas skattepengar som stöd till andra länders klimatomställning. Det är inte utan att man funderar lite över var notan ska sluta.
2009-09-10 Dagens klimatfundering
Vem ska betala resten?
Den 4/9 berättade jag på bloggen om att ledande kinesiska klimatekonomer beräknat att bara Kinas kostnader för att minska sina koldioxidutsläpp blir hisnande 3.100 miljarder svenska kronor - per år - fram till år 2030. Jag påpekade också att Indiens kostnader knappast lär vara lägre, och om man sedan lägger till andra stora utvecklingsländer som Brasilien, Sydafrika mfl så blir totalsumman gigantisk. Såväl Kina som Indien och andra utvecklingsländer kräver inför Klimattoppmötet i Köpenhamn att "de rika länderna" ska stå för en betydande del av denna kostnad.
Nu kommer besked om att EU-kommissionen lagt fram ett konkret förslag. Man anser att omkring 15 miljarder euro om året fram till år 2020 bör EU kunna betala för klimatåtgärder i fattiga länder. Det är väldigt mycket pengar, motsvarar ju ca 150 miljarder svenska kronor, och det är alltså kostnaden per år. Det är bara att hoppas att denna enorma kostnad, som givetvis måste betalas av europas skattebetalare, verkligen ska visa sig vara en klok investering.
Samtidigt konstaterar jag att trots den ofattbara summan som EU-kommissionen säger att vi EU-medborgare bör betala så är finansieringen då ändå bara ordnad för knappt 5% av Kinas totala kostnader. Vem som ska betala resterande 95% av Kinas kostnader, samt alla Indiens, Brasiliens, Sydafrikas och alla andra utvecklingsländers kostnader återstår att se. Jag nöjer mig med att konstatera att kalkylen känns en smula ihålig.
2009-09-09 Dagens klimatfundering
FN-organ påpekar att sot kan ha större betydelse för global uppvärmning än man tidigare trott
Jag abonnerar sedan en tid på Naturvårdsverkets nyhetsbrev "Klimataktuellt" där man rapporterar om alla nyheter inom klimatområdet. I dag kom en nyhet som verkligen sticker ut, och som även uppmärksammas av Sveriges Radios Ekoredaktion. En ny FN-rapport pekar på att andra föroreningar än koldioxid kan spela en betydligt större roll än man tidigare trott när det gäller att påverka den globala uppvärmningen.
I debatten får ju ofta koldioxiden huvuddelen av skulden för en pågående global uppvärmning. Men enligt FN:s miljöprogram UNEP visar nya forskningsrön att det kan vara så mycket som hälften av uppvärmningen som härrör från andra utsläpp som svart sot, marknära ozon, metan och kväveföreningar, sk "bruna sotmoln". Sot bildas främst vid förbränning av biomassa, kol, dynga och vid skogsbränder. Sot och marknära ozon är också en stor hälsofara för människor speciellt i fattiga länder. Att andas in dessa avgaser beräknas orsaka mellan 1,6 och 1,8 miljoner dödsfall om året. "Att minska de utsläppen skulle inte bara minska klimatpåverkan utan också medföra stora hälsovinster, till exempel genom att bygga effektivare eldstäder för matlagning" säger Achim Steiner, chef för FN:s miljöprogram.
Jag har skrivit om detta flera gånger på bloggen, inte minst efter mitt besök i Indien. Jag kan inte låta bli att hänvisa till mina två (tyvärr nedröstade) förslag på moderaternas stämma nyligen: Dels att visa en större ödmjukhet i klimatdebatten, inte minst när det gäller koldioxidens roll, aktivt ta till sig nya forskningsrön och ha hög beredskap att anpassa politiken i den mån det behövs. Dels att prioritera sådana "klimatåtgärder" som samtidigt har tydliga positiva effekter för miljön i övrigt och för människors hälsa. Jag tycker båda mina förslag verkar mer aktuella än någonsin när man tar del av uttalandena från Achim Steiner och UNEP.
2009-09-04 Dagens klimatfundering
Hisnande kostnader för koldioxidjakten
Enligt Financial Times gör Kina nu ett utspel inför klimatkonferensen i Köpenhamn i december. Enligt en ny beräkning från landets ledande miljöekonomer blir kostnaderna gigantiska och kräver hjälp från omvärlden. Den siffra som de kinesiska miljöekonomerna har kommit fram till är hisnande 438 miljarder dollar per år fram till år 2030. Det motsvarar nästan
3 100 miljarder kronor eller 7,5% av Kinas BNP - eller ett hela Sveriges BNP - varje år i över 20 år. Och då talar vi alltså bara om kostnaderna för minskade koldioxidutsläpp i Kina! Trots att tillväxten i den kinesiska ekonomin har varit rekordhög och väntas fortsätta att vara det, så förmår kineserna inte att klara av det själva, enligt miljöekonomerna. Nu kräver Kina att de västliga industriländerna hjälper till och tar en stor del av kostnaderna. Det här blir Kinas förhandlingslinje i Köpenhamn senare i år.
Kina verkar samtidigt skicka dubbla budskap. Enligt vad professor Su Wei, som är chef för den kinesiska nationella utvecklings- och reformkommissionen uppger för Financial Times, så kommer de kinesiska utsläppen av CO2 att fortsätta att öka och nå en topp först år 2050. Och enligt den kinesiska uppfattningen är det omöjligt rent tekniskt att kunna halvera utsläppen fram till 2050.
Nyligen publicerade för övrigt indiska myndigheter en rapport som visar att Indien kommer att fördubbla sina koldioxidutsläpp fram till år 2030. Indien är ju den andra stora snabbväxande ekonomin i världen och i den förra rapporten, som är från 2004, beräknades utsläppen per invånare bli 1,3 ton. Nu beräknas de bli 2,1 ton år 2020. Rapporten har väckt uppmärksamhet, vilket förvånar mig - det som sägs i rapporten är ju bara en upprepning av det jag själv hörde Indiska ministrar och energiexperter berätta för oss redan i samband med klimatmötet i Delhi i februari. Det är väl knappast en vågad gissning att Indien kommer att ställa liknande krav som Kina i de kommande förhandlingarna, och med tanke på befolkningens storlek lär väl inte kostnaderna för Indien bli så väldigt mycket lägre än för Kina. I så fall är vi uppe i över 6.000 miljarder kronor - per år! Till detta kommer kostnaderna för alla andra folkrika utvecklingsländer, och det finns ju ett betydande antal. Indonesien, Brasilien, Argentina, Sydafrika...
Det mest spännande vid klimatkonferensen i Köpenhamn tycker jag därför ska bli att se hur mycket EU:s och USA:s ledare är beredda att chockhöja skatterna för sina invånare och försämra ekonomin i sina egna länder för att driva igenom kraven på dramatiskt minskade globala koldioxidutsläpp till varje pris. Detta trots att ingen egentligen vet om det ens kommer att ha någon effekt av betydelse för att motverka jordens klimatförändringar.
Tänk förresten vad mycket fattigdomsbekämpning, hälsovårdsarbete, skolbyggen, bevattningsanläggningar och annat utvecklingsarbete man kunde fått i utvecklingsländerna för 6.000 miljarder kronor om året...
2009-08-29 Dagen efter...
Dagen efter mina inspel i klimatfrågan har varit intressant. Ett antal stämmodeltagare har under dagen kommit fram till mig och förklarat att de uppskattade mitt anförande om koldioxidhotet. Det är mycket tydligt att många moderater delar min åsikt, men trots detta inte vågade rösta aktivt för mina förslag på stämman. Lite märkligt tycker jag, eftersom jag under dagen talat med flera ledande företrädare för partiet som inte alls haft någon kritik mot mitt agerande utan tvärtom framhållit till både media och andra att moderaterna är ett öppet parti med högt i tak som uppskattar intern debatt. Att framföra sina åsikter på en partistämma är faktiskt varken farligt eller jobbigt!
Under dagen har också mail och sms fortsatt atts trömma in, och jag vill på detta sätt tacka alla som hört av sig. Jag må vara nästan ensam i riksdagsgruppen om att öppet driva frågan om en större ödmjukhet i klimatfrågan, men jag är definitivt inte ensam när det gäller åsikterna hos moderata medlemmar och sympatisörer runt om i landet. Kan jag vara en röst för alla dessa moderater så känns det alldeles utmärkt.
2009-08-28 Hård klimatdebatt - och hyfsat stöd för mina förslag
I går var jag med i det utskott på moderaternas arbetsstämma som diskuterade propositionen om miljö- och klimatpolitik, och idag var det dags för den långa klimatdebatten. Redan igår presenterade jag två förslag till tillägg för utskottet, men blev nedröstad. Idag höll jag ett anförande inför hela stämman, och presenterade också mina två förslag till kompletteringar för samtliga stämmodelegater. Dessa löd enligt följande:
”Det finns idag flera olika synsätt när det gäller koldioxidens betydelse för framtida klimatförändringar. Moderaterna bör visa stor ödmjukhet inför frågan och uppmuntra till en fri och öppen debatt. Moderaterna bör också i första hand prioritera klimatåtgärder som även har fördelar för miljön i övrigt och för människors hälsa, och först i andra hand välja åtgärder som bara syftar till minskning av koldioxidutsläppen”
samt:
”att Moderaterna som parti noga kommer att ta del av framtida forskningsrön inom klimatområdet och efterhand anpassa politiken i den mån det behövs”
Glädjande nog fick jag stöd för min linje av flera talare och det fick moderaternas gruppledare för riksdagsgruppen och tillika partiets miljötalesman, Lars Lindblad, att begära ordet en extra gång och rekommendera stämman att inte anta mina förslag. Men mina yrkanden gick i vart fall till votering, där de dock röstades ned av en mycket tydig majoritet trots att de var synnerligen försiktigt hållna. Visst hade jag hoppats på att stämman skulle stödja mina förslag, men med tanke på hur hårt partiledningen bundit sig för kampen mot koldioxid så är jag väl egentligen inte förvånad över att stämman gick på den linjen. Uppenbarligen finns en stor rädsla hos partiet för att minsta lilla modifiering av skrivningarna om koldioxidens betydelse för klimatförändringarna skulle skicka en oönskad politisk signal till väljarna. Jag delar naturligtvis inte den åsikten, utan tror att många moderata väljare tvärtom hade uppskattat detta.
Jag glädjer mig i vart fall åt ett starkt stöd från en hel del stämmodeltagare, bland annat en del från MUF, och inte minst stöd från alla ombud från min egen valkrets, Södra Älvsborg. Efter omröstningen tog en stor grupp stämmoombud (som jag aldrig träffat tidigare) initiativet till en gemensam skriftlig reservation till stöd för mina förslag, och det värmde verkligen! Jag lämnade också in två egna reservationer till stöd för mina egna förslag, vilket gör att det nu är noterat i protokollet att den moderata stämman inte var enig. Det är en viktig signal till våra väljare att många moderater trots allt har en mer försiktig och ödmjuk hållning i klimatfrågan.
Okej, jag fick inte igenom mina förslag, men jag rörde i vart fall om ordentligt på stämman, och fick igång en riktigt uppfriskande och stundtals het debatt. Jag visade öppet att det också finns mer ödmjuka röster inom partiet när det gäller koldioxidens påverkan på klimatet. Hade jag suttit tyst utan att ifrågasätta partiledningens linje hade jag ångrat mig efteråt. Jag är övertygad om att ödmjukhet och öppen diskussion om klimatfrågan vinner i längden, och tycker dagens debatt var ett styrketecken för partiet. Jag upplevde också stor respekt från de flesta av mina partivänner för att jag hade en annan mening. Efter debatten fick jag direkt både sms och mail från moderater runt om i landet som följt debatten i TV och som gav mig beröm för mitt inlägg som de ansåg vara det mest balanserade i hela den långa debatten. Det värmde verkligen det också, och det visar att jag är långt ifrån ensam om att känna viss tvekan och oro inför partiets klimatpolitik.
Jag har stor respekt för den interna partidemokratin och kan bara konstatera att i klimatfrågan har jag en något mer ödmjuk och nyanserad syn på saken än majoriteten i partiet. Det kan jag leva med, och något säger mig att verkligheten så småningom kan komma att visa att det är en ganska klok hållning.
2009-08-17 Dagens klimatfundering
Alla energikällor har sina risker
Det sägs ofta att även om vindkraften inte klarar konkurrensen ekonomiskt utan stora subventioner så är den i vart fall en ren och ofarlig energikälla. Oftast är det nog så. Men det finns faktiskt undantag. Hela eller delar av vindkraftverk som rasar och vindkraftverk som brinner. Det danska företaget Vesta lär rekommendera ett säkerhetsavstånd på 400 meter kring ett vindkraftverk. Det visar att det finns risker och att ett vindkraftverk påverkar både de som bor i närheten och medför risker för människor och djur som rör sig i naturen.
Den som låtsas att det inte finns några risker eller att människors boendemiljöer inte påverkas har helt enkelt fel. Vindkraften har, precis som alla andra energikällor, sina risker och problem. Detta måste man ha med i bilden när det gäller vindkraftverkens placering och hur stora vindkraftparker man bygger.
Ovan: Två raserade vindkraftverk, det högra rasade strax intill en motorväg i Tyskland.
Nedan: Ett brinnande vindkraftverk. Elden är svår för brandkåren att bekämpa eftersom man inte har stegar som når upp till branden. Oftast får man bara stå och titta på medan det brinner klart och bevaka så att inte brinnande delar skall lossna och sprida bränder i omgivningen.
2009-08-15 Helt naturligt att klimatförhandlingar gnisslar både här och där
Australiens senat avvisade nyligen regeringens förslag för minskade koldioxidutsläpp, efter att de konservativa och de gröna röstat nej - fast av helt olika skäl. Det "dramatiska förslag" som röstades ned innebär att Australien skall minska uppsläppen med mellan 5 och 25 procent fram till 2020, under förutsättning att det blir ett internationellt avtal i Köpenhamn. Vid en jämförelse med Sveriges och EU:s förslag är de Australiensiska påtagandena ganska försiktiga. Trots detta finns en stor oro för att företag skall slås ut och människor bli arbetslösa på grund av nya skatter och pålagor som skulle kunna missgynna landets industri. Australien är, precis som exempelvis Indien och Kina, mycket beroende av kol. Kol står för 80 procent av energiförsörjningen och kolgruvor och kraftverk ger försörjning åt många människor, och landet är en världsledande kolexportör. På andra sidan i Australiens koldioxiddebatt finns miljöaktivisterna understödda av ett antal små "ö-riken" i Stilla Havet som oroar sig för att havsnivåerna skall stiga dramatiskt (vilket egentligen saknar stöd i vetenskapen). De kräver betydligt tuffare förslag från den Australiensiska regeringen.
Australiens koldioxiddebatt visar tydligt de politiska problemen när det gäller koldioxidfrågan. En stor oro för industri och arbetstillfällen och ett mycket stort beroende av kol för energiförsörjningen ställs mot politiska mål om minskade koldioxidutsläpp. Exakt samma diskussioner kommer att föras i exempelvis Indien, Kina, och många länder i östeuropa.
I dag meddelar media, knappast förvånande, att de förberedande klimatförhandlingarna i Bonn inför höstens Köpenhamnsmöte också kärvar ordentligt och att man inte kommer någonstans. Min personliga tro är att ett klimatavtal i Köpenhamn där världens länder enas om stora minskningar av koldioxidutsläppen förutsätter betydligt större säkerhet från vetenskapen om koldioxidens betydelse för klimatet än vad som finns idag. Om inte politikerna kan göra mycket sannolikt att koldioxiden orsakar klimatförändringar blir det nog svårt att få medborgarna att acceptera kraftiga skattehöjningar, utslagen industri och färre jobb, inte minst i dagens globala lågkonjunktur. Vetenskapens bevisning om koldioxidens roll är enligt min mening alldeles för svag, och fortsätter dessutom att försvagas i takt med att allt fler nya kritiska röster höjs i debatten. Då är det inte så konstigt att en del politiska ledare sätter ned foten och säger stopp.
2009-08-14 Ta det med ro.....nya skatter löser inte alla samhällsproblem!
I dag har jag fått in ett debattsvar i Borås Tidning som rör flera insändare under sommaren med förslag om en ny skatt på större fritidsbåtar för att få stopp på nedsmutsningen av havet. Jag konstaterar att det tyvärr finns människor både till havs och på land som inte tar sitt ansvar och som kastar sitt skräp precis var som helst, men att en båtskatt givetvis inte skulle lösa det problemet. I grunden är båtskatt bara en traditionell socialistisk idé som återkommer i ny tappning och med nya motiv från tid till annan. Jag tycker det är synd att man vill straffbeskatta en viktig del av turismen som skapar massor av arbetstillfällen i våra skärgårdar.
För säkerhets skull berättar jag också i artikeln att mitt eget personliga båtinnehav begränsar sig till två små roddbåtar. Jag talar alltså inte i egen sak...men ibland skulle man faktiskt nästan önska en straffskatt på förslag om nya onödiga skatter.
2009-08-12 Dagens klimatfundering
Varför smälter isen på mars?
Jag fick ett tips om att isen på planeten Mars poler minskar. Detta berättade en rysk forskare om i den ansedda tidskriften National Geographic redan den 28 februari 2007. Faktum är att isen på Mars poler då hade minskat tre år i rad. Den ryske forskaren skriver att mycket talar för att solen styr Mars klimat, och att detsamma då rimligen även bör gälla grannplaneten jordens klimat.
(Man konstaterar för övrigt också att solinstrålningen började minska i slutet av 1990-talet, och att solinstrålningen kommer att nå sitt minimum runt år 2040, vilket i sin tur kommer att medföra en nedkylning av jorden under de kommande 15-20 åren).
Fotot från mars, vintern 2007, kommer från nämnda artikel i National Geographic
Visst skiljer sig givetvis mars och jorden åt en hel del, och jordens klimatmekanismer är naturligtvis både fler och mer komplicerade med både människor, djur, växter, hav och mycket tjockare atmosfär. Men jämförelsen mellan de två grannplaneterna är ändå intressant. På jorden sägs isen vid nordpolen smälta på grund av människans utsläpp av koldioxid. På grannplaneten Mars finns inga människor eller djur som släpper ut koldioxid. Ändå smälter isen. Kan någon förklara varför?
2009-08-05 Framstående tyska vetenskapsmän avfärdar CO2-teorierna - Skriver vasst formulerat protestbrev till förbundskansler Angela Merkel
67 framstående och välrenommerade tyska vetenskapsmän och forskare inom olika discipliner med koppling till klimatforskningen - geologer, biologer, kemister, biokemister, fysiker, meteorologer, klimatforskare och energiexperter - har undertecknat ett brev till Tysklands förbundskansler Angela Merkel där man tar avstånd från rådande teorier om koldioxidhotet. Det öppna brevet är daterat den 27 juli i år. Flera av vetenskapsmännen som undertecknat brevet har tidigare arbetat för just FN:s klimatpanel IPCC.
Skrivelsen är mycket vasst formulerad och man skriver bland annat att global warming har blivit en "pseudoreligion" och att ökade halter av CO2 i atmosfären "inte har någon påverkan av betydelse för jordens temperatur". Man kritiserar även FN:s klimatpanel IPCC för att "ha förlorat sin vetenskapliga legitimitet"...
En sak kan man i vart fall konstatera - oavsett var man står i själva klimatdebatten och hur man ser på koldioxidens roll för global uppvärmning så är det mycket tydligt att påståendet om "vetenskaplig konsensus" i klimatfrågan inte stämmer.
Och här den tyska originalversionen där även alla underskrifter finns med. Dels de 67 vetenskapsmännen, dels 189 andra "engagerade medborgare" som det står i brevet. Dessa ytterligare 189 namn verkar mest vara ingenjörer, jurister, ekonomer, universitetslärare, professorer, företagsledare och andra som inte har en lika direkt koppling till klimatforskningen som de 67 vetenskapsmännen.
2009-08-03 Dagens klimatfundering Uppdaterad
Svenska forskare anser att det är människans värmeutsläpp som skapar global uppvärmning
Per Welander, ansvarig för bloggen "Moderna myter" berättade förra veckan att två svenska forskare, Bo Nordell och Bruno Gervet vid Luleå tekniska universitet, presenterat en artikel där det påstås att det är människans utsläpp av värme som skapar global uppvärmning, inte utsläppen av koldioxid. Artikeln har genomgått "peer-rewiew", dvs före publicering granskats av andra forskare inom samma område, som försöker hitta fel i metoder och resonemang och avgör om artikeln håller tillräckligt hög vetenskaplig standard för att publiceras eller inte. I detta fall anses tydligen kravet på vetenskaplig standard vara uppfyllt, och därmed kan man utan tvekan säga att artikeln är ganska revolutionerande.
Det man kommit fram till är alltså att det är människans värmeutsläpp som i huvudsak bidrar till globala uppvärmingen och inte koldioxidutsläppen. Att minska koldioxidutsläppen kommer enligt de två forskarna inte att sänka någon temperatur annat än marginellt. Likaså har man funnit att kärnkraftverk bidrar till globala uppvärmningen genom att de släpper ut värme även om de är koldioxidfria.....hoppsan!
Per Welander kommenterar de nya forskningsrönen på sin blogg genom att säga att "Denna artikel är egentligen mumma för klimathysteriker. Om alla värmeutsläpp ska minskas får vi stänga ner vårt välfärdssamhälle inklusive kärnkraft- verken. Det intressanta är att IPCC:s klimatmodeller sågas och att minskning av CO2 inte är rätta vägen att gå."
Min egen kommentar är att människan självklart påverkar både det lokala och globala klimatet på en mängd olika sätt. Frågan är bara hur mycket och på vilket sätt, och hur mycket som beror på andra faktorer som solen eller naturliga klimatförändringar över tid. Ju fler olika och motstridiga forskarrapporter som kommer, desto större ödmjukhet känner jag personligen inför klimatfrågan. Ingen vet faktiskt säkert vad som påverkar klimatet, man lägger bara fram mer eller mindre väl underbyggda teorier. Innan man tar dramatiska politiska beslut i ena eller andra riktningen borde man ha betydligt mer på fötterna, annars är risken stor att man skapar nya problem samtidigt som man tror sig lösa andra. Att rikta alla resurser och all kraft på enbart koldioxidjakt känns minst sagt tveksamt.
Tillägg: Redan har flera bloggbesökare hört av sig med kritiska synpunkter på denna studie. Man menar att människans värmeutsläpp är helt försumbara jämfört med solinstrålningen. Däremot skulle människans lokala uppvärmning kunna förklara skillnaden mellan markmätningar och satellitmätningar av temperaturen (vilket jag också själv berört i tidigare blogginlägg). Dessa synpunkter tycker jag låter högst rimliga. Och min huvudpoäng med att berätta om de två forskarnas hypoteser var inte att lansera deras teorier som en sanning utan att visa hur väldigt många olika teorier som växer fram bland forskarna om orsakerna till global uppvärmning och klimatförändringar, och hur dessa ibland helt strider mot varandra. Klimatforskningen är faktiskt en väldigt "ny" vetenskap, och för mig är det ett viktigt skäl att vara försiktig när man utformar politik som grundas på forskningsresultaten.
2009-07-28 Dagens klimatfundering
Satellitmätningar visar en annan temperaturutveckling än fasta mätstationer - vem har rätt?
Jag har flera gånger på bloggen berättat om de nya metoder med satellitmätningar som använts i USA sedan några decennier tillbaka, och där en av föredragshållarna på vårt stora klimatseminarium i riksdagen i våras, Dr Roy Spencer, är en av de ansvariga forskarna. Dessa satellitmätningar är betydligt mer heltäckande av jorden än de gamla fasta mätstationerna, och påverkas dessutom mindre av den "mikromiljö" som finns runt fasta mätstationer där lokala värmeutsläpp påverkar mätvärdena. Just resultatet av satellitmätningarna var en av de saker som Spencer berättad eom under seminariet i riksdagen.
I Aftonbladet idag finns denna artikel (klicka för läsbar storlek) där klimatdebattören Johnny Fagerström ifrågasätter den globala temperatur- ökningen de senaste 30 åren, genom att redovisa just resultatet från amerikanska satellitmätningar. Även om jag själv möjligen tycker att man ur kurvorna kan utläsa en långsam ökning av temperaturen över tid, är förändringen definitivt långt ifrån FN:s klimatpanels skräckvisioner. Sedan den kraftiga toppen under "El ninjo-året" 1998 fram tills idag har dessutom temperaturen helt klart sjunkit på jorden, även om variationen mellan åren som synes är mycket stor.
I artikeln framkommer bland annat att Dr Roy Spencer och professor John Christy som är de två ansvariga forskarna bakom satellit- mätningarna, båda har fått NASA:s medalj för stora vetenskapliga framgångar med satellitburna temperaturmätningar. De är två av världens mest kompetenta klimatforskare. Professor Christy har också arbetat för FN:s klimatpanel och delade Nobels fredspris med Al Gore 2007. Trots detta har han alltså en helt annan syn på den globala temperaturökningen än andra forskare i FN:s klimatpanel. Om vetenskapen skulle kunna enas om att satellitmätningar av temperaturen är den säkraste metoden så skulle hela diskussionen om den hotande globala uppvärmningen säkert bli en helt annan. Så visst är uppgifterna intressanta och borde beaktas av världen politiker.
Samtidigt har jag ofta påpekat att vare sig temperaturökningar eller olika effekter av klimatförändringar på jorden är något som helst bevis på att just koldioxidutsläppen är orsaken. Att isar smälter eller att isbjörnar eventuellt mår dåligt är givetvis inte heller något som i sig säger att koldioxiden bär skulden, bara ett tecken på att klimatet förändras.
Den som vill prioritera kampen mot koldioxidutsläppen borde först vara tvungen att i vart fall göra mycket sannolikt att det finns ett tydligt samband mellan koldioxidutsläppen och det förändrade klimatet. Det är här det brister enligt min mening. Jag har för egen del, trots flitigt sökande och samtal med forskare, inte kunnat se någon som helst annan "bevisning" än väldigt tillrättalagda datormodeller, som dessutom inte stämmer när det utvärderas i efterhand. Datormodellerna förutspådde för tio år sedan en kraftigt stigande temperatur de kommande tio åren - men temperaturen har inte ökat. Samma datormodeller används nu för att förutspå kraftigt stigande temperatur i framtiden, och utgör grund för politikernas diskussioner om krafttag mot koldioxidutsläppen. Det är det som gör mig så betänksam. Tänk om vi missar de verkliga orsakerna till klimatförändringarna?
Det är bra att Aftonbladet - återigen - släpper in andra röster i debatten. Det kommer faktiskt allt fler artiklar och synpunkter från forskare och debattörer som ifrågasätter koldioxidhotet. Det är bra för både samhällsdebatten och den politiska diskussionen. I ett demokratiskt samhälle behövs en öppen debatt.
2009-07-26 Även solen har fläckar - fast inte så många just nu...
I klimatdebatten har vissa forskare hävdat att solens varierande strålning och energi (solaktiviteten) skulle ha större koppling till klimatet och temperaturförändringarna på jorden än exempelvis koldioxiden.
Det är ingen som helst tvekan om att förändrad styrka i solaktiviteten har sammanfallit mycket väl med tidigare temperaturförändringar på jorden. Trots detta är forskarna mycket oense när det gäller frågoan om solaktiviteten i sig verkligen skapar klimatförändringar.
Ett tecken på solens aktivitet är mängden solfläckar. Dessa är just nu väldigt få, i år är solen enligt astronomerna helt fläckfri nio dagar av tio. Enligt astronomerna varierar antalet solfläckar från dag till dag, men i snitt förändras de i perioder om elva år i samband med växlingar i solens magnetiska fält. Hur det går till vet man inte.
Solen hade under slutet av 1900-talet en period med starkare aktivitet, vilken vände nedåt igen runt millenieskiftet. Fram till år 2001 ökade också jordens temperatur. Efter 2001 märks i stort sett ingen förhöjd temperatur, snarare en viss sänkning av temperaturen de senaste åren. Det som nu händer med solen är därför intressant. Om teorierna stämmer att solaktiviteten påverkar jordens temperatur borde temperaturen nu fortsätta att sjunka något. Det borde rimligen medföra att frågetecknen kring koldioxidens betydelse för jordens temperaturförändringar växer i styrka. Om det inte blir någon temperatursänkning lär å andra sidan teorierna om solaktivitetens påverkan på klimatet bli mindre intressanta.
2009-07-24 Koldioxid-extremisterna är ett hot mot civilisationen Uppdaterad
Den 13 maj berättade jag om ett klimatseminarium där bland annat professor Johan Rockström deltog. Jag beskrev de helt verklighetsfrämmande mål som framfördels på seminariet när det gäller koldioxidutsläppen, mål som tyvärr bland annat Svenska Naturskyddsföreningen och Miljöpartiet står bakom. Bland annat framförde Rockström att med hänsyn till olika länders förutsättningar måste Europa minska sina utsläpp med 100% redan till 2025, eller för att vara på den säkra sidan helst redan till år 2020. Hur Europas länder skulle kunna klara att få bort alla sina CO2-utsläpp på 10 år framkom inte. Det är självklart inte möjligt.
Häromdagen uppprepade samme Rockström (på DN Debatt) tillsammans med generalsekreteraren för Europeiska miljöbyrån, Jacqueline McGlade, att världens utsläpp av växthusgaser i princip måste upphöra helt för att undvika en klimatkatastrof. "Vår forskning visar att målet för 2050 måste vara att minska de globala utsläppen till så nära noll som möjligt. Dessutom måste de rika länderna i världen (G 8 och EU) ta på sig bindande utsläppsminskningar som överstiger 100 procent, redan 2020–2030, för att kompensera för de fattiga ländernas behov av att öka utsläppen på kort sikt." Ja, man skriver till och med att “Vi måste dessutom i stor skala suga ut koldioxid ur luften för att nå negativa utsläpp”. Nu räcker det tydligen inte ens att vi helt upphör med alla koldioxidutsläpp. Vi måste nu dessutom skapa "negativa utsläpp".
Debattörerna skriver vidare att "Nu är det tyvärr så att IPCC på vetenskaplig grund kritiserats under de senaste två åren för att på flera punkter underskatta den globala klimatkrisen." Jag kan faktiskt meddela att IPCC även på vetenskaplig grund kritiseras för att överskatta den "globala klimatkrisen". Främst på grund av sina osäkra slutsatser som bara baseras på osäkra datormodeller av framtidens klimat, modeller som visat sig stämma ytterst dåligt i verkligheten...
Man skriver också: "Att ge intryck av att det finns vetenskapligt stöd för att det skulle gå att stabilisera uppvärmningen till endast två grader, genom att minska utsläppen med hälften till 2050, är att invagga mänskligheten i en falsk trygghet." Man anser alltså att även om vi minskar världens utsläpp med 80-90 procent fram till år 2050 kan vi inte vara säkra på att klara "klimathotet". Risken är enligt debattörerna 30 procent att missa det viktiga tvågradersmålet. Man kan ju försiktigt fråga sig hur man kommit fram till just denna siffra? Kanske med samma osäkra och numera hårt kritiserade datormodeller som resten av de dramatiska klimatteorierna baseras på?
Det är när man inser risken för att dessa extrema klimatdebattörer skall få ökat inflytande på världens politiker som man känner en stor tacksamhet för att Sverige idag företräds av mer balanserade politiker i form av den svenska regeringen och statsminister/EU-ordförande Fredrik Reinfeldt. Regeringens politik har stöd från mer balanserade klimatforskare som professorerna Erland Källén och Christian Azar, som inte alls verkar dela Rockströms, Naturskyddsföreningens och Miljöpartiets mycket extrema åsikter. Man vågar knappt tänka på vilka umbäranden och skattepålagor som skulle drabba svenska folket om Mona Sahlin tvingas göra upp med Miljöpartiet om en mer extrem linje i klimatpolitiken.
I dag finns det minst tre linjer i klimatdebatten. Den mest extrema verkar bygga på att det bästa nog egentligen vore att skjuta av hela människosläktet, eller i vart fall återvända till Medeltiden för att minska koldioxidutsläppen. På andra sidan finns den kritiska linjen som ifrågasätter om koldioxidutsläppen överhuvudtaget har någon betydelse för växthuseffekten och klimatförändringarna. Slutligen finns regeringens linje som faktiskt ligger någonstans mittemellan. Frågan är ju bara om det alls är någon mening att driva regeringens linje att minska koldioxidutsläppen med 30-40% om de mest extrema debattörerna har rätt i att det inte räcker för att stoppa den globala uppvärmningen? Mot detta står frågan om det är meningsfullt att överhuvudtaget satsa pengar på att minska koldioxidutsläppen om kritikerna har rätt i att koldioxiden inte har någon avgörande betydelse för klimatförändringarna?
Personligen förespråkar jag som bekant en linje där Sverige och EU endast beslutar om "klimatåtgärder" som samtidigt har andra säkra positiva effekter för miljön och människors hälsa. Då får vi effekt av satsningarna oavsett vilken sida som har rätt eller fel i klimatdebatten. För sanningen är att ingen vet - vi har bara osäkra datamodeller att luta oss mot i en fråga som rör framtiden flera hundra år framåt. Det känns faktiskt ganska frustrerande.
Tillägg: I dag finns även en artikel med liknande budskap i koldioxiddebatten på Brännpunkt i Svenska Dagbladet. Det är Bo Ekman, styrelseledamot i den tyvärr numera väldigt extrema klimatorganisationen Tällberg Foundation (där även klimatextremisterna Johan Rockström och Anders Wijkman sitter i styrelen) som upprepar Rockströms krav om satsning på "Massiva program för att utveckla tekniken att suga upp koldioxid ur atmosfären". I en svältande värld där människor dör av undernäring, sjukdomar och brist på vatten anser alltså dessa klimatextremister att den viktigaste insatsen för mänskligheten är att satsa enorma pengar på att suga bort koldioxid ur luften! Allt grundat på osäkra och ifrågasatta datormodeller som sägs visa hög sannolikhet för att att koldioxiden styr jordens klimat.
Ekman föreslår också att all kolkraft i världen skall utfasas till 2025. Han verkar helt ha missat att världens stora utvecklingsländer, Kina och Indien, tvärtom bygger nya kolkraftverk varje dag (!) för att klara sin energiförsörjning. Hur tror han sig kunna stoppa hela denna utbyggnad, och dessutom lägga ned alla redan byggda kraftverk inom 15 år? Vad har han att erbjuda som realistiskt alternativ för över 2 miljarder människor bara i dessa två länder? Vore inte en mer realistisk målsättning en effektivare rening av utsläppen från dessa kraftverk? Det skulle göra det möjligt att fortsätta ge fattiga människor tillgång till energi samtidigt som man snabbt skulle förbättra hälsoläget för invånarna.
2009-07-19 Klimatpolitiken måste respektera rättssäkerhet och äganderätt
Allt fler otäcka exempel dyker upp i olika sammanhang med koppling till klimatdebatten. Alla har en sak gemensamt - svenska folket bör utan gnäll underkasta sig allt mer i klimatpolitikens namn. Enskilda intressen och alternativa miljöintressen måste stå tillbaka för den överordnade globala klimatpolitiken.
Svensk Energi och Svensk Vindenergi höll ett gemensamt seminarium under Almedalsveckan som refereras i flera medier Peter Ardö, jurist vid länsstyrelsen i Halland som var sekreterare i miljöprocessutredningen, är kritisk till det kommunala vetot kring nya vindkraftverk. Kritiken delades av arrangörerna Svensk Energis vd Kjell Jansson och Svensk Vindenergis vd Matthias Rapp. Kjell Jansson oroade sig också för att omprövningar av vattendomar minskar vattenkraftsproduktionen på grund av att mer vatten måste spillas. Lokala miljöhänsyn om vissa växtarter och sportfiske väger då tyngre än globala miljöhänsyn vilket Jansson ogillar.
Personligen tycker jag att riksdagens beslut om kommunal vetorätt gällande vindkraftanläggningar var mycket befogat. Det är kommunpolitikerna som känner till den egna kommunen bäst och har kontakterna med befolkningen. Jag skulle aldrig stödja ett förslag i riksdagen om att avskaffa detta veto. Det är alltför lätt att sitta i Stockholm och prioritera den globala klimatpolitiken framför den enskildes intressen. För den enskilda lilla människan som upplever att närmiljön hotas, eller oroar sig för att värdet på den egna bostaden skall sjunka till följd av ett näraliggande vindkraftverk är frågan inte lika enkel.
Vad gäller vattenkraften är det utmärkt om man kan öka effekten i gamla anläggningar. Men det måste göras på ett sätt som värnar andra miljöintressen. Jag har svårt att acceptera att man medvetet tar beslut om kraftigt miljöförstörande åtgärder bara för att minska utläppen av koldioxid. I så fall vill jag först ha hyfsat säkra bevis på att koldioxiden har den stora betydelse för klimatförändringarna som påstås. Några sådana bevis finns inte idag, och allt fler forskare framför öppet tvivel i frågan.
I Borås Tidning fanns en kritisk insändare häromveckan, med anledning av att en grupp fastighetsägare beslutat sig för att försöka stoppa hela den planerade vindkraftparken utanför Sätila. Jag citerar inledningen: "Skäms Sätilabor! De Sätilabor som på alla vis försöker stoppa vindkraftsutbyggnaden borde verkligen ta sig en funderare på vad de sysslar med. Har dessa människor inte fatta något av den pågående debatten om hotet mot vårt klimat och framtiden för våra barn? Om vi någon gång ska kunna vända detta krävs handling omgående - inte en massa tjafs och förseningar." Underförstått - de som drabbas personligen av Sveriges största planerade vindkraftpark skall vara tysta och acceptera stora intrång i sin närmiljö och acceptera sjunkande fastighetsvärden, och frivilligt avstå från sin demokratiska rätt att överklaga planerna. Allt i klimatpolitikens namn. Om man inte gör detta bär man skulden för att klimatet förändras och att detta drabbar våra barn.
Tyvärr fanns tendenser till detta synsätt även under samrådesmötet i Sätila nyligen, där Göteborg Energis företrädare i sin inledning påpekade att det visserligen kunde bli vissa försämringar av närmiljön för de som bor runt vindkraftverken, men att detta måste ställas mot den "stora globala klimatnyttan". Lätt att säga när man själv inte bor i närheten...
Jag känner alltmer att koldioxidhysterin börjar ta en riktigt otäck och odemokratisk utveckling. Oavsett vad man har för inställning till koldioxidfrågan och framtida klimatförändringar borde alla kunna vara överens om att i Sverige har vi en tradition av att värna rättsäkerheten och äganderätten. Med all respekt måste även klimatpolitiken respektera dessa värden. Det är faktiskt inte förhandlingsbart.
2009-07-18 De kritiska rösterna i klimatdebatten blir allt fler
Något verkar ha hänt. Allt fler kritiska röster gör sig hörda, och fler och fler forskare, ekonomer, debattörer och opinionsbildare byter fot och uppträder som skeptiker, eller vill i vart fall nyansera klimatdebatten. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har fram tills nu haft en närmast pinsam politisk korrekt bevakning där knappast någon kritisk röst fått komma till tals. Men häromdagen hände något - Hans Bergström skrev plötsligt en mycket intressant och kritisk krönika med rubriken "Den gröna fatwan". Bergström ifrågasätter inte i första hand själva AGW-teorierna (dvs den av människan orsakade klimatförändringen) som sådan. Men han tycker att det är dags för lite sund skepsis i debatten:
“Många av oss som betraktar sig som liberal, i vid mening, våndas inför den frälsningsatmosfär som omger dagens klimatdebatt. Vi gör det därför att den äventyrar några av det öppna samhällets mest grundläggande lärdomar.”//“Ett stort beslut på en världskonferens med FN, under föreställningen att världen går under om inte alla följer ett och samma centrala direktiv, rymmer en ännu värre potential för dumhet än 1980 års svenska kärnkraftsbeslut. Så mycket kan inträffa som motiverar modifieringar, samtidigt som en världsvid politisk bindning svårligen låter sig rubbas av några nya fakta.”//“Vilka sakliga dårskaper som helst kan passera när varje invändning kan sopas undan som ett angrepp på det ädla målet att rädda världen.”
I dag finns en intressant krönika i Borås Tidning där den konservative Timbroanknutne skribenten, Roland Poirier Martinsson, berömmer statsminister Reinfeldt för att han tagit ledningen i klimatfrågan och lämnat Mona Sahlin och oppositionen bakom sig. Krönikören konstaterar också att det finns en en osökerhet i klimatfrågan inom det vetenskapliga samfundet och att en "betydande minoritet framstående klimatforskare" misstor FN:s klimatpanel IPCC. Trots detta anser Martinsson att klimatfrågan för tillfället är "politiskt avgjord" eftersom en "rejäl majoritet av forskarna har samlats kring slutsatser som liknar eller överensstämmer med IPCC". Poirier Martinsson anser därför att det är politikernas plikt att agera. "Allt annat hade varit ansvarslöst. De folkvalda kan inte avfärda vetenskapens varningar bara för att man känner för det. Kanske visar det sig om tio år att forskarna hade fel. I sådana fall gjorde dagens politiker fortfarande rätt som följde deras rekommendationer".
I sak håller jag inte riktigt med Poirier Martinsson. Vetenskap är ingen demokrati! Att en rejäl majoritet forskare har en åsikt och en stark och växande minoritet har en annan borde kräva större ödmjukhet och eftertänksamhet från oss politiker. Vi borde ställa betydligt större vetenskapliga krav på båda sidor i klimatdebatten och inte bygga hela politiken på abstrakta datormodeller som sägs förutspå en stigande temperatur på jorden till följd av ökande koldioxidhalter. Modeller av komplexa och avancerade klimatsystem bygger på en mängd olika antaganden och uppskattningar. Ingen av de modeller som finns idag förutsåg att jordens temperatur inte skulle stiga mellan 2001 och 2008! Tvärtom förutspådde de en snabb ökning av den globala temperaturen de senaste tio åren. Denna temperaturökning har enligt statellit- mätningar faktiskt helt uteblivit. Datormodellerna hade alltså fel då, och ingen kan veta om de har rätt idag. Alltfler forskare ifrågasätter därför en politik som baseras uteslutande på dessa datormodeller, och det är lätt att förstå. Meteorologerna har som bekant svårt att ge säkra väderprognoser för 10 dygn framåt. Men vi politiker förväntas tydligen basera våra viktiga klimatbeslut på datorprognoser för händelser som ligger mer än 100 år framåt i tiden! Jag förbehåller mig faktiskt rätten att vara en smula skeptisk till deta arbetssätt.
Jag kan förresten konstatera att den kloke liberale debattören, och fd ordföranden i Moderata Ungdomsförbundet, Tomas Idergard, numera öppet kritiserar koldioxidhysterin. Och journalisten Elisabeth Höglund har fått sällskap i sin skepsis av journalisten Åke Ortmark. De välrennomerade ekonomerna Marian Radetzki och Nils Lundgren ifrågasätter koldioxidhysterin ur ekonomisk synvinkel, och antalet forskare och vetenskapsmän inom olika dicipliner som kritiserar den vetenskapliga trovärdigheten i rapporterna från FN:s klimatpanel blir allt fler. Exempelvis har nobelpristagaren i fysik 1973, Ivar Giaver, förklarat sig skeptisk och kallat frågan om global uppvärmning för en religion(!). Jag får också mail nästan dagligen från moderata väljare och lokalpolitiker som tycker vårt parti har köpt IPCC:s klimatteorier lite väl okritiskt. Jag tror vi kan se fram emot en intressant intern klimatdebatt på moderaternas arbetsstämma i augusti när klimatpolitiken skall beslutas.
2009-07-13 Klimatprofessor varnar för världens sotutsläpp
Henning Rodhe, professor i kemisk meteorologi och tidigare medlem av FN:s klimatkommission IPCC, företräder den politiskt korrekta åsikten i klimatfrågan, och har i tidigare artiklar med kraft kritiserat dem som är av annan åsikt. Men den 11 juli hade han en i mitt tycke mycket intressant artikel i Helsingborgs Dagblad där han varnar för världens sotutsläpp och anser att dessa uppmärksammas för lite jämfört med koldioxidfrågan. Han menar att sotutsläpp är ett minst lika stort problem för den globala uppvärmningen som koldioxiden. Sotpartiklar i luften absorberar solljus och värmer därmed upp atmosfären och bidrar till växthuseffekten. När sotet faller ned över glaciärerna blir ytan "mörkare" och absorberar mer värme, varvid avsmältningen ökar. I längden hotar detta drickvattenförsörjningen i bland annat Indien (vilket jag också påpekade i mitt blogginlägg den 9/7 med anledning av G8-mötet).
Rodhes poäng är att Indien och Kina och andra länder som genom omfattande eldning av ved, jordbruksavfall och kodynga har stora problem med sotutsläpp kan ha lättare att minska dessa utsläpp än att minska sina koldioxidutsläpp. Det skulle också kunna vara ett bra alternativ i de kommande klimatförhandlingarna. Minskade sotutsläpp i exempelvis Indien skulle dessutom vara bra för hela jordklotet eftersom Indiens hushållseldning står för hela två tredjedelar av jordens sotutsläpp. Rodhe menar att västvärlden borde kunna stödja Indien med alternativa lokala energikällor som solenergi, biogas och pelletsugnar.
Kanske har Rodhe hittat en framkomlig väg som kan tilltala både klimatalarmisterna och oss som är lite mer skeptiska till koldioxidhotet? Själv tycker jag förslaget låter mycket intressant, och till skillnad från koldioxiden vet vi säkert att sotpartiklar medför smältande glaciärer. Det fick jag mycket klart besked om vid mina samtal med ledande forskare på Svalbard. Jag tycker det är betydligt bättre att satsa resurser på att minska ett utsläpp som med säkerhet medför miljöfördelar än att satsa det på ett utsläpp - koldioxid - som faktiskt är ganska omdiskuterat. Minskade sotutsläpp medför dessutom som bonus snabba, säkra och stora hälsofördelar för den lokala befolkningen. Den effekten följer inte nödvändigtvis av minskade koldioxidutsläpp.
Rodhes tankar stämmer i denna fråga väldigt bra med mina egna. Jag tycker, som jag tidigare skrivit flera gånger, att politikerna alltid i första hand bör prioritera "klimatåtgärder" som också har annan bevisad miljönytta, framför åtgärder som endast medför minskning av koldioxidutsläppen. Det är det minsta man kan begära med tanke på de allt starkare rösterna som framför tvivel om koldioxidens betydelse för klimatförändringarna. Kunde man hitta en sådan framkomlig kompromissväg kan kanske till och med de två sidorna i klimatdebatten förenas kring en vettig väg framåt som mänskligheten tjänar på oavsett vem som visar sig ha rätt i debatten kring orsakerna till framtida klimatförändringar?
2009-07-11 Ologiska rekord
Min blogg har nu fler läsare än någonsin, och till stor del kan det förklaras av att ett antal vällästa klimatbloggar börjat länka till min sida. Jag får numera också en uppsjö av tips om olika tabeller, statistik och vetenskapliga avhandlingar med koppling till diskussionen om koldioxidens betydelse för eventuella klimatförändringar.
Tyvärr måste jag gallra bort en hel del. Jag publicerar endast sådant som känns seriöst, har säkra källor eller på annat sätt kan kontrolleras. Det finns tyvärr en stor mängd osäker eller uppenbart "anpassad" statistik som används av båda sidor i klimatdebatten för att styrka de egna påståendena. Man plockar helt enkelt ut väl valda tidspertioder eller väljer särskilda tillfällen för att mäta, eller använder olika skalor i diagram och tabeller för att få "rätt" resultat. Jag har tidigare gett några exempel på bloggen på sådant "fusk".
Nedanstående två tabeller, som förekommer på flera klimatbloggar, är intressanta. Jag har kollat dem mot flera källor på nätet och kan konstatera att flera av rekorden dessutom finns med i Guiness Rekordbok som globala värmerekord eller köldrekord. Om man söker på orternas namn får man också temperaturrekorden bekräftade.
Den första tabellen visar de kallaste temperaturer som någonsin mätts upp i de olika världsdelarna. Den andra tabellen visar värmerekorden. Om det blir varmare på jorden till följd av ökande koldioxidutsläpp kan man ju tycka att de avlästa rekordtemperaturerna på jordklotet borde stiga efterhand, och att de högsta uppmätta temperaturerna borde ligga sent i tiden, kanske de sista årtiondena? På samma sätt borde köldrekorden då rimligen ligga längre bak i tiden. Men om man jämför tabellerna ser man att köldrekorden är av färskare datum än värmerekorden. För mig, vanlig politiker och människa som förtvivlat försöker hålla huvudet kallt och tänka logiskt i klimatdebatten, är det ärligt talat väldigt svårt att få ihop detta med de rådande teorierna om en allt snabbare global uppvärmning.
2009-07-09 Och så kom facit... Uppdaterad
I kväll rapporterar media att Indiens och Kinas representanter anslutit till G8-mötet. Och genast är tongångarna om de dramatiska minskningarna av koldioxidutsläppen annorlunda. Varken Indien eller Kina verkar ställa upp på G8-ländernas överenskommelse (vilket inte förvånar mig alls med tanke på vad jag skrev i förmiddagens blogginlägg). Endast det märkliga politiska "beslutet" om en maximal temperaturhöjning på två grader kvarstår. Och den saken är ju lätt att lova när man samtidigt inte behöver förklara hur löftet skall kunna infrias eller om det ens går att infria...
Samtidigt går FN:s generalsekreterare till angrepp mot G8-ländernas överenskommelse och anser att målen är för försiktiga och att de inte kombineras med beslut om tillräckliga åtgärder och en rimlig finansiering. Det sista är intressant, kostnaderna blir enorma, inte minst för utvecklingsländerna, och vi i västvärlden förväntas betala hela kalaset - vilket givetvis kommer att leda till höjda skatter. Även Greenpeace och andra miljöorganisationer vill se tuffare och snabbare mål. Som om de mål som G8-länderna enades om inte är tillräckligt orealistiska redan som de är?
2009-07-09 Tänk om jordklotet inte bryr sig?
G8-ländernas ledare med USA:s president Barack Obama i spetsen, och med Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt närvarande som representant för EU, har enats om ett långsiktigt mål om att halvera koldioxidutsläppen i världen till år 2050. Den industrialiserade delen av världen ska minska sina utsläpp med hela 80 procent. Man har också "beslutat om ett temperaturtak för klimatförändringarna på två grader celsius".
Rent spontant tycker jag givetvis att G8-ländernas ledare borde lyssna mer på den samlade vetenskapen kring koldioxid- teorierna och inte bygga sina beslut endast på åsikterna från IPCC och den politiskt korrketa delen av forskarvärlden. Å andra sidan - om överenskommelsen verkligen leder till att Indien och Kina minskar sin kolanvändning så dramatiskt som överenskommelsen kräver är det givetvis mycket bra. Det skulle minska luftföroreningarna i stora delar av Asien och minska sjukdomar och dödlighet i städerna. Dessutom skulle en minskad mängd stoftpartiklar bromsa avsmältningen av glaciärerna i Himalaya, vilket är viktigt för den framtida dricksvattenförsörjningen i exempelvis Indien. Problemet är bara att jag har svårt att se hur denna minskade kolanvändning skulle gå till. Jag vet av egen erfarenhet efter mitt besök i Indien att man planerar att öka sin kolförbränning och därmed utsläpp av CO2 kraftigt under överskådlig tid, och detsamma gäller självklart Kina. Jag hörde själv Indiens utrikesminister säga detta på klimatkonferensen i Delhi i februari, och det var också det tydliga budskapet vid vårt möte med Energy Forum, en samling experter inom den Indiska energisektorn. Hur Indien och Kina skall kunna halvera sina utsläpp fram till 2050 är för mig en gåta. Om det misslyckas och samtidigt övriga länder tagit på sig en ännu större börda kommer detta givetvis att rubba konkurrensen mellan länderna till Europas och USA:s nackdel. Självklart kommer detta att drabba invånarna i västländerna i form av högre skatter, dyrare energi, utslagna företag, ökad arbetslöshet och lägre levnadsstandard. Frågan är om befolkningen i USA och Europa verkligen kommer att tycka att detta är ett rimligt offer för en högst osäker bromsning av klimatförändringarna?
En annan spontan tanke är att det är lite lustigt att världens ledare tar "beslut" om jordens temperatur. Tänk om inte jordklotet bryr sig? Tänk om naturliga klimatförändringar kommer att medföra betydligt större temperaturhöjningar än så i framtiden, alldeles oavsett de tuffa politiska målen om minskade koldioxidutsläpp? Vad skall världens ledare göra då? Faktum är att jordens medeltemperatur genom historien svängt kraftigt alldeles utan mänsklig påverkan. Att ta politiska beslut om jordens temperatur är nog ungefär lika effektivt som att politiskt besluta om vädret. Men för all del, år 2050 är jag själv 89 år om jag får leva, och många av de politiska ledare som är med och tar dagens beslut kommer inte att leva då de politiska löftena och effekterna av dessa skall utvärderas och bedömas av eftervärlden.
2009-07-08 Borås Tidning följer upp vårt riksdagsseminarium om klimathotet
Just hemkommen från en veckas semester upptäcker jag till min glädje att Borås Tidning ägnat flera helsidor (!) åt att följa upp det klimatseminarium som jag och tre andra riksdagsledamöter arrangerade den 13 maj. Artikeln, som publicerades den 28 juni, ger en mycket rättvisande bild av den oeniga forskarvärlden och ställer öppna frågor utan att ge läsaren pekpinnar. All heder till BT:s reporter Jan Lindsten för detta. Det hör inte till vanligheterna i media idag när klimatfrågan kommenteras.
Även min egen roll i seminariet och min skeptiska hållning beskrivs på ett korrekt sätt. Särskilt nöjd är jag med att det tydligt sägs att jag är skeptisk till koldioxidhotet, och att jag inte bara kallas "klimatskeptiker" på det lite nedlåtande sätt som annars är vanligt i media. Man kan givetvis inte vara skeptisk till klimatet, och rimligen inte heller vara skeptisk till att klimatet förändras - det har det alltid gjort. Däremot kan man vara skeptisk till teorierna kring koldioxidens stora betydelse för klimatförändringarna, inte minst när man tydligt i BT kan läsa att koldioxiden endast utgör 0,037% av atmosfärens gaser.
Vattenångan (molnbildningen) utgör enligt BT:s bakgrundstext mycket riktigt den kraftigaste källan till växthuseffekten på jorden och står för 0,2%, dvs mer än 5 gånger så mycket som koldioxiden. Och det anknyter till en av de viktiga punkterna vid seminariet där Dr Roy Spencer bland annat berättade om sin relativt färska forskning som han menar visar att molnbildningen har en betydligt större betydelse för växthuseffekten än man tidigare trott.
Klicka på minibilderna ovan för att läsa hela artikeln. Det går tyvärr inte att länka eftersom artiklarna inte publicerats i BT:s nätupplaga utan endast i papperstidningen.
2009-07-04 Dagens klimatfundering
Film 3/5 och 5/5 om Global Warming
Här kommer de två sista filmerna i denna serie. Det finns även andra filmer som kritiskt granskar klimatfrågan. Kanske lägger jag ut fler framöver.
2009-07-03 Dagens klimatfundering
Film 2/5 om Global Warming
Här kommer ännu en film med spännande funderingar kring koldioxidens (eventuella) betydelse för den globala uppvärmningen:
2009-06-27 Ekonomer i hätsk debatt om klimathotet
Nu börjar ekonomerna träta på allvar om klimathotet. "Hotet om global uppvärmning är överdrivet och varningarna från FN:s klimatpanel ska inte tas som sanning" skrev de två kända ekonomerna Nils Lundgren (fd chefsekonom Nordea, ledare för Junilistan och fd EU-parlamentariker) och Marian Radetzki (professor i ekonomi med specialitet energi och råvarumarknader) i en artikel i Dagens Nyheter i tisdags.
Dagen efter fick de svar av två andra välmeriterade ekonomer, Stefan Fölster (chefsekonom hos Svensk Näringsliv) och Klas Eklund (fd chefsekonom hos min tidigare arbetgivare, banken SEB). I sitt svar skriver de att "Den globala uppvärmningen är ett verkligt problem – inte något påhitt av klimatforskare".
Och därmed var lavinen i gång. Ytterligare ekonomer och olika företrädare för näringslivet har gjort nya hätska inspel i klimatdebatten i DN hela veckan, delvis med lite nya infallsvinklar. Det är intressant. Äntligen kommer debatten igång om klimatfrågan, både bland vetenskapsmän, ekonomer och politiker. Det är precis vad som har saknats tidigare!
2009-06-26 Dagens klimatfundering
Film 1/5 om Global Warming
Jag presenterade ju en film från Youtube om klimatfrågan igår, som handlade om havsnivåernas påverkan av befarade klimatförändringar. Den var film nummer fyra i en serie av fem. Nu har jag fått tag på övriga fyra filmer i samma serie, som jag tänkte presentera efterhand. Filmerna är gjorda för att spridas, så upphovsrätten är inget bekymmer....
I filmerna, som presenterades i mars 2007, framförs kritiska synpunkter från klimatforskare och vetenskapsmän inom olika specialiteter. De har alla kritiska tankar kring delar av de rådande klimatteorierna, dels kring koldioxidens betydelse för klimatförändringarna, dels kring vilka effekter ett varmare klimat eventuellt skulle kunna få. Mycket handlar om i vilken mån människan verkligen råder över klimatet, och hur stora kostnader som är motiverade för att, kanske helt förgäves, försöka stoppa en klimatförändring. Även om jag kanske inte köper allt som sägs tycker jag definitivt att filmerna är tänkvärda. Filmerna är mellan 6 och 10 minuter långa, men det är värt besväret att se dem till slut. Den första filmen nedan har hittills setts av nära 400.000 personer!
2009-06-25 Dagens klimatfråga
Håller Maldiverna verkligen på att översvämmas?
I Svenska dagbladet den 15 juni finns en nyhetsartikel som handlar om Maldiverna. I artikeln målas en hotfull bild upp där Maldiverna hotas att helt dränkas när havsnivån stiger (öarnas högsta punkt ligger bara 1,8 meter över havet). I artikeln påstås bland annat att "Om forskarnas prognoser slår in kommer havsnivån att stiga mellan en och åtta meter inom hundra år. Det skulle dränka Maldivernas 1200 flacka korallöar." Detta är nog det mest oseriösa påstående jag läst i klimatfrågan, och det säger inte lite! IPCC, FN:s klimatpanel, hotar med en havsytehöjning på 30-40 cm på 100 år. Forskarna tror inte alls på någon havsytehöjning på 8 meter. Om det hade varit ett påstående i ett debattinlägg i SvD hade det varit en sak, men nu är det en nyhetsartikel!
Än mer intressant är det att se nedanstående film från Youtube (en av de få kanaler som de mer sansade forskarna kan använda för att få ut sina budskap i klimatdebatten). I filmen möter vi bland annat den svenske professorn och forskaren Nils-Axel Mörner från Stockholms Universitet, som tidigare ansvarade för kommissionen för Havsnivåförändringar, och är en av världens främsta experter på havsnivåer. I filmen besöker han Maldiverna och visar på plats att havsytan inte alls stiger, utan tvärtom har sjunkit med ca 30 cm de senast 30 åren. I filmen beskriver han den sannolika förklaringen: När havstemperaturen stiger ökar avdunstningen, och molnen för vattenångan in över land i form av nederbörd och "flyttar" därmed vattnet till andra delar av jorden! (Intressant är att även satellitmätningar och tidvattenmätningar visar att havsytan inte stigit).
I filmen finns också ett inslag med forskaren Jörgen Steffenssen från Niels Bohr Institutet i Danmark som kommenterar riskerna för stigande havsnivåer "om Antarktis skulle smälta". Han menar i filmen att inte ens en 10-gradig temperaturhöjning på jorden skulle smälta isen, eftersom det är så oerhört kallt på Antarktis att tio grader varmare temperatur inte spelar någon roll - det är ändå tillräckligt många minusgrader. Tvärtom menar han att ismängden skulle öka om jorden blev varmare, eftersom avdunstningen från haven skule öka nederbörden, som sedan skulle falla ned som snö över det kyliga Antarktis. Slutsatsen av detta blir helt enkelt att inte ens ett mycket varmare klimat skulle smälta Antarktis, och det innebär i sin tur att hoten om stigande havsnivåer inte heller håller.
Jag har vissa tankar att försöka besöka Antarktis under kommande vinter (då är det sommar där) och träffa klimat- och glaciärforskare på plats. Därför läser jag just nu extra mycket om Antarktis. Bland annat har jag lärt mig att nära 85% av all is i världen ligger bunden i Antarktis! Inga forskare, inte ens de mest alarmistiska, tror att Antarktis kommer att smälta bort inom de närmaste 200-300 åren. OM hela Antarktis skulle smälta skulle det ta flera tusen år. Som jämförelse kan man nämna att forskarna uppskattar att det tog 18.000 år för ca 60% av isen från den förra istiden att smälta bort! Den enda del av Antarktis som möjligen skulle kunna riskera att smälta bort på sikt anses vara den Västantarktiska halvön som jag beskrev på bloggen den 12 maj Det är den del av Antarktis som är mest utsatt för mildare vindar och strömmar på grund av sin närhet till Sydamerika. Men Västantarktiska halvön innehåller mindre än 1% av den samlade ismassan på Antarktis!
Filmen nedan är nummer fyra i en serie på fem, och jag skall försöka att lägga in övriga filmer på bloggen efterhand. För mig blir det allt tydligare att klimatalarmisterna har betydligt fler kritiker än jag tidigare trott, och det handlar om välsedda och erfarna toppforskare inom sina respektive områden. Hela den ensidiga och politiskt styrda klimatdiskussionen känns allt mer skrämmande ju mer jag läser och lyssnar på forskare med andra åsikter än de "politiskt korrekta". Som riksdagsledamöter får vi emellanåt e-post från "politiskt korrekta" klimattyckare som varnar för att lyssna på kritikerna som ifrågasätts som både ohederliga och okunniga. Det gör mig väldigt fundersam, eftersom jag uppskattar en fri debatt. Jag hade hellre sett att man mailade över logiska invändningar i själva sakfrågan.
2009-06-24 Dagens klimatfundering
Media blandar vetenskap och science fiction för att skapa skrämmande "nyheter"
Katastrofscenarierna frodas i media. Aftonbladet beskrev nyligen på ett dramatiskt sätt den hotande katastrofen för södra Europa om jordens temperatur ökar 10 (!) grader. I Svenska Dagbladet kan man läsa en lika dramatisk klimatartikel som påstår att havsytan kommer att stiga med upp till åtta meter (!) inom 100 år (mer om detta i nästa blogginlägg).
Nu är det bara några hakar med dessa scenarier. Inte ens FN:s klimatpanel IPCC talar om någon temperaturhöjning på 10 grader, möjligen hälften i sina värsta scenarier. Och några 8 meters höjning av havsnivån finns inte heller med i IPCC:s värsta hotbilder, man talar om möjligen 30-40 cm (!) på hundra år...
När media på detta oseriösa sätt blandar science fiction och ren fantasi med vetenskap så sker det givetvis med avsikten att göra spännande nyheter och samtidigt hänga på klimatfrågan som är "inne" just nu. Jag funderar bara på varför man inte tar till ordentligt med en gång - varför inte beskriva hur en ny istid skulle påverka livet i Skandinavien? Det kunde bli än mer dramatiskt och sälja massor av lösnummer.
2009-06-22 Dagens klimatfundering:
Intressant inspel i koldioxiddebatten
I Borås Tidning idag läser jag en debattartikel sakriven av Anders Wijkman, avgående europaparlamentariker (och enligt min mening extrem klimatpolitiker), samt Lasse Gustavsson, generalsekreterare i Världsnaturfonden.
De angriper ett par flygbolag som har en annan inställning än några av sina konkurrenter till det här med att "klimatkompensera" flygresor. Bland annat Malmö Aviation påstår att andra flygbolag blåser upp flygets klimatpåverkan för att kunna tjäna mer pengar på att sälja utsläppsrätter. Jag tänker inte kommentera den diskussionen mer än att konstatera att handel med "klimatkompenserande utsläppsrätter" omsätter stora pengar och ger goda vinster till dem som erbjuder dessa. För egen del klimatkompenserar jag inte mina resor, och det tänker jag inte göra förrän den dag jag känner mig övertygad om att mina flygresor verkligen har någon praktisk betydelse för klimatet. Man kan inte ägna sig åt att köpa moderna avlatsbrev för egna eller skattebetalarnas pengar utan att veta att det har någon betydelse och inte bara innebär en tom politiskt korrekt gest.
Det mest intrrssanta med artikeln är något annat. Debattörerna skriver att "Flygets koldioxidutsläpp är, till skillnad från dess totala klimatpåverkan, lätta att mäta. Men på hög höjd bidrar flyget dessutom till klimatpåverkan genom utsläpp av kväveoxider, vattenånga och kondensstrimmor. FN:s klimatpanel IPCC upskattar att flygets verkliga klimatpåverkan är två till fyra gånger större än de direkta koldioxidutsläppen."
Det man skriver är faktiskt att endast mellan hälften och en fjärdedel av flygets klimatpåverkan - enligt IPCC - beror på koldioxiden, resten beror på främst vattenånga och andra utsläpp!
Detta styrker mig än mer i min övertygelse att det är något i den uppskruvade klimatdebatten som inte stämmer. Den förenklade bild som trumpetas ut över världen att koldioxiden är orsaken till klimatförändringarna hänger inte ihop! Trots detta är det den ensidiga kampen mot koldioxiden som sysselsätter en stor del av världens politiker och miljödebattörer.
2009-06-17 Dagens klimatfråga:
Kan man lita på statistiken bakom den "globala uppvärmningen"?
Jag har tidigare på bloggen lyft frågan om det här med den "globala temperaturhöjningen". Det finns för det första stora skillnader över jorden, där vissa områden blir varmare och vissa kallare, dvs man har olika klimatförändringar på olika ställen. Men det finns också allt fler forskare som ifrågasätter dagens metoder att mäta "global temperatur". I dag används fast utplacerade mätstationer på land eller i havet, samt på fartyg som rör sig över haven. Jordens temperatur har varit föremål för mätningar ända sedan 1600-talet, men först i mitten av 1800-talet fanns det tillräckligt många mätstationer fördelade över jorden för att ge en hyfsat tydlig bild. De senaste 20 åren har antalet mätstationer minskat kraftigt, och år 2000 fanns de flesta mätstationer i bebyggda områden, medan det forfarande idag lär saknas fasta mätstationer exempelvis på Nordpolen. Många fasta mätstationer har dessutom flyttats under åren och vissa stationer som från början fanns på landsbygden har efterhand hamnat inne i städerna i takt med att städerna växt. Närheten till gator och byggnader skapar något som kallas "urban heat island"-effekter, vilket påverkar tillförlitligheten i temperatur- mätningarna över tid. Andra stationer finns nära flygplatser eller stora trafikleder, och påverkas när mängden verksamhet och trafik ökar. Frågan är hur mycket alla dessa felkällor hos de fasta mätstationerna påverkar uppgifterna om den globala temperaturhöjningen?
Ett spännande exempel på hur mätstationernas placering kan påverka statistiken kommer från Ryssland. Under Sovjettiden fanns en stor mängd fasta mätstationer utspridda i Sibirien, med koppling till ryska försvarets behov. När kommunistregimen föll på 1990-talet avvecklades de flesta av mätstationerna i Sibirien. Detta gjorde att antalet mätstationer på jorden blev betydligt färre. Eftersom man i många undersökningar redovisar genomsnittet av temperaturförändringarna på samtliga mätstationer som är i drift på jorden så menar vissa kritiska forskare att bortfallet av mätstationer i de kyligare områdena i Sibirien påverkat resultatet. På vänstra kurvan ovan kan man se antalet mätstationer på jorden minskat i de tre kategorierna mätstationer i tätort (grön), förorter (röd) och landsbygd/ödemark (blå). I högra figuren kan man se hur genomsnittstemperaturens ökning sammanfaller med att antalet mätstationer minskat. Störst ökning av temperaturen syns för de blå stationerna, dvs de som finns i glesbygd/ödemark (där de Sibiriska stationerna ingår). Även minskningen av stationer i övriga kategorier sammanfaller med höjd genomsnitts- temperatur på de stationer som finns kvar. Antalet mätstationer på jorden har minskat från ca 12.000 år 1988 till ca 5.000 idag. Frågan är hur mycket detta påverkat larmrapporterna om stigande global medeltemperatur?
Något som styrker min tvekan om man verkligen kan bortse från dessa eventuella felkällor är att mer heltäckande satellitmätningar visar att det faktiskt inte sker någon mätbar global höjning av temperaturen. Tyvärr accepteras inte denna mätmetod av FN:s klimatpanel, IPCC (se bloggen den 10/6), utan de använder endast mätdata från de fasta mätstationerna....man kan ju undra varför?
2009-06-16 Ett val mellan pest och kolera?
Jag är visserligen inte ensam i den moderata riksdagsgruppen eller bland Allianspartiernas riksdagsledamöter när det gäller att ha en kritisk grundinställning i klimatfrågan och efterfråga en betydligt öppnare och mer allsidig debatt, inte minst när det gäller koldioxidhotet. Men jag måste medge att vi som ifrågasätter den politiskt korrekta klimatpolitiken idag tillhör en liten minoritet, i vart fall bland dem som öppet säger vad de tycker. En kritisk riksdagsledamot beskrev dagens omröstning om klimatpropositionen som ett val mellan pest och kolera. Jag tycker väl kanske att det snarare är ett val mellan oppositionens digerdöd och Alliansens magsjuka. För så stor skillnad är det ändå trots allt mellan de två alternativen i klimatpolitiken!
Oppositionens politik saknar delvis verklighetsförankring, och innebär ett omfattande och allvarligt hot mot svenska folkets sysselsättning, energiförsörjning, miljö, välstånd och ekonomi. Alliansens klimatpolitik må ha sina brister, men förslagen är betydligt mer rimliga och väl avvägda än oppositionens, och det finns förslag inom energiområdet som jag tycker är riktigt bra. Dessutom har Alliansen lyckats ena sig om en gemensam linje där alla partier fått ge och ta, och där bland annat Centern gått ifrån sitt kärnkraftsmotstånd.
Mitt val idag är mellan oppositionens helt verklighetsfrämmande klimatpolitik och Alliansens mer sansade kompromiss. I det läget har jag inte mycket annat att göra än att rösta för Alliansens linje, även om jag ser en del brister i denna. Men min JA-röst är inte utan reservationer. Dagens beslut rör som sagt mest allmänna inriktningar, långsiktiga mål och principiella skrivningar som efterhand måste fyllas med mer detaljerat innehåll. Det är dessa framtida konkreta beslut som direkt kommer att påverka människors vardag, näringslivets konkurrenskraft och de svenska jobben. Då kommer det att krävas starka politiker som vågar ifrågasätta, och jag kommer att vara en av dessa.
2009-06-16 Några tankar kring regeringens energi- och klimatpropositioner
I dag skall riksdagen rösta om regeringens klimat- och energipropositioner. Den 11 mars kallade jag i ett blogginlägg propositionerna för "en blandning av ett antal goda karameller och några enligt mitt tycke onödigt beska piller". Det intrycket kvarstår sedan jag läst igenom propositionerna mer i detalj och tagit del av olika åsikter ute i samhället.
När det först gäller energipropositionen så känns det mesta i denna som bra förslag. Kärnkraften kan fortsätta att användas, vilket gör det möjligt att exportera mer miljövänlig svensk el som kan ersätta europeisk kolkraft. Det blir mer pengar till forskning kring framtida energikällor, exempelvis el från solkraft, och detta skule kunna bli en framtida svensk exportprodukt. Vattenkraften skall få utvecklas, men med hänsyn till andra miljöintressen.
Min främsta invändning mot energipropositionen är regeringens "planeringsmål" för vindkraften som känns väldigt orealistisk. Vindkraften producerar idag ca 0,5% av den svenska elen. Med regeringens mål ökar detta till ca 2%, lite beroende på hur man räknar. För att nå dit krävs mellan 3.000 och 6.000 stora vindkraftverk. Jag har ju sett hur mycket motstånd det är hemma i Sätila mot 18 verk. Hur skall man lyckas hitta plats för mer än 3.000 likadana? Om regeringens planeringsmål uppfattas som riktlinjer för energibolag och kommuner befarar jag att det kommer att medföra att man tvingas tumma på reglerna till skydd för de närboende och den lokala miljön. Det vore mycket olyckligt. En kraftig utbyggnad av vindkraften riskerar dessutom att kosta skattebetalarna stora summor och medföra kraftigt höjda nätavgifter för hushållen i takt med att alla vindkraftparker skall anslutas till elnätet.
Om nu energipropositionen är i allt väsentligt positiv så kan man tyvärr inte säga detsamma om klimatpropositionen. Den är i stället enligt min mening ett bra bevis på hur det blir när alla springer åt samma håll och försöker överträffa varandra med "kraftfulla mål". Jag skulle kunna skriva massor om detaljer i propositionen och det 258 sidor långa betänkandet från Miljö- och Jordbruksutskottet, och även kommentera oppositionens förslag. Men detta får vänta till senare blogginlägg. Just nu tänker jag koncentrera mig på själva huvudfrågan. Hur mycket vetenskaplig grund har vi egentligen för att besluta om en klimatproposition som i allt väsentligt bygger på bekämpning av CO2-utsläpp?
I regeringens proposition fastslås att målet med den svenska klimatpolitiken är att den globala medeltemperaturen skall begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den "förindustriella nivån". För att nå dit skall Sverige medverka till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på nivån 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Målen bygger på att man kan nå samarbete med andra länder. I texten står sedan att beräkningarna bygger på "nuvarande kunskap" och att temperaturmålet "med rimlig sannolikhet" kan nås om halten av växthusgaser stabiliseras till år 2150 (dvs om 140 år!) Lite längre ned står att "Det bör noteras att det finns betydande osäkerhet kring vilken nivå utsläppen behöver stabiliseras för att temperaturmålet ska kunna nås". På nästa sida står att "Flera vetenskapliga rapporter har den senaste tiden gått längre i bedömningarna av vad som kommer att krävas för att begränsa klimatförändringarna. Regeringen för en kontinuerlig dialog med vetenskapssamhället och kommer åter att sammankalla det Vetenskapliga rådet för uppföljning och bedömning..."
Vi bygger alltså våra ibland ganska detaljerade förslag till åtgärder på beräkningar och bedömningar som regeringen själva anser vara vaga, och sätter mål som skall vara uppfyllda om 140 år! Samtidigt lyssnar regeringen på "vetenskapssamhället" för att få ny information. Man kan bara hoppas att regeringen inte bara kommer att lyssna på den del av vetenskapssamhället som står bakom CO2-teorierna, utan även kommer att låta kritikerna vara med i "vetenskapssamhället"?
Som politiker tycker jag helt enkelt att en så stor och viktig samhällsfråga som i vilken mån människan påverkar klimatet och vad man kan göra åt detta borde baseras på mycket säkrare forskningsresultat och inte bara prognoser i datormodeller (som dessutom visat sig ha stora brister när de efterhand jämförs med det verkliga utfallet). En allsidig vetenskaplig diskussion borde också krävas, precis som i alla andra samhällsfrågor. Dagens klimatproposition bygger helt enkelt på alltför osäkera prognoser, och vetenskapsmännen är inte alls eniga i frågan. Det känns inte som en stabil grund för ett politiskt beslut som kommer att påverka svenska folket under många år framåt.
Man brukar tala om att klimathotet är så stort att försiktighetsprincipen kräver kraftfulla åtgärder "för säkerhets skull". Jag menar tvärtom att just försiktighetsprincipen borde göra att politikerna avstår från att på osäkra grunder ta detaljerade beslut för att uppfylla mål 140 år framåt, med risk för att offra andra miljövärden och använda samhällets resurser på ett felaktigt sätt som hotar utveckling, jobb, välfärd och global fattigdomsbekämpning. Frågan är också hur mycket pengar man skall satsa "för säkerhets skull" på att minska CO2-utsläppen, samtidigt som det finns betydligt fler akuta miljöproblem att ta tag i, och dessutom ett stort lidande och en omfattande fattigdom i världen där människor dör av svält och sjukdomar varje dag? Detta är en samvetsfråga för världens politiker.
2009-06-15 Svenskarna hamstrar glödlampor - precis som jag!
Jag är tydligen långt ifrån ensam i min kritik mot EU:s förbud mot glödlampsförsäljning, där glödlamporna under ett par år helt skall fasas ut från marknaden, med början i september i år då alla matta glödlampor försvinner. I Dagens Industri idag kan man läsa att IKEA upplevt "en tendens till hamstring" som man tror beror på att vi gillar de matta glödlamporna.
Jag får väl erkänna att jag också köpt på mig ett ordentligt lager som kommer att räcka till familjens behov i minst en 3-4 år framåt. Anledningen för min del är främst att lågenergilamporna helt enkelt är ganska värdelösa när man vill ha ett snabbt ljus direkt, exempelvis i ett förråd, på vinden, på toaletten eller i en läslampa över sängen. Att tvingas vänta flera minuter på full ljusstyrka är inte särskilt kul. Utomhus har vi sedan många år använt lågenergilampor och 12-voltslampor och nu monterar vi även LED-lampor på vissa ställen. Även inomhus passar lågenergilampor eller lysrör bra där det ofta är tänt under långa perioder. Men det är faktiskt också många armaturer som kräver riktiga glödlampor för att ge rätt ljus. I vårt hus har vi ett avancerat system som återvinner all överskottsvärme. Någon större energibesparing blir det därför inte med lågenergilampor - däremot är lamporna dyrare och jag upplever dessutom att livslängden inte alls är så lång som det påstås. Till detta kommer miljöriskerna och de hälsorisker som kemikalieinspektionen beskriver.
Det allra viktigaste skälet till att jag köpt på mig ett lager av vanliga matta glödlampor är att jag skarpt ogillar att klåfingriga EU-politiker fattar detaljbeslut om min vardag. Jag är fullt kapabel att ta egna beslut och välja den lampa som i varje situation passar bäst, och betackar mig för EU-politikernas förmynderi.
I Dagens Industri finns också en kommentar från Jan-Eskil Eskilsson, VD för Belid, en av Sveriges största tillverkare av hembelysning. Företaget verkar vara en stor vinnare på glödlampsförbudet, men trots detta säger Eskilsson att "Det måste ha varit en stark lobbyverksamhet från glödlampsjättarna för att få slippa sälja vanliga glödlampor för 2 kronor och i stället få sälja lågenergilampor för 12 kronor". Och så är det naturligtvis. Lobbyisterna jobbar hårt för att tjäna mer pengar genom att försöka tvinga fram ologiska politiska beslut. Alla använder de klimathotet som argument. Och vem kan då säga emot?
Vi vet att inte bara glödlampstillverkarna rider på klimatvågen. Även vindkraftindustrin, kärnkraftsindustrin, torvproducenterna och olika miljökonsulter använder klimatdebatten för att stärka sina egna positioner. På andra sidan i debatten hittar vi bland annat oljeindustrin och kolproducenterna, som har sina egna lobbyister. Som politiker borde vi inse att alla lobbyisterna gör allt för att styra oss i klimatdebatten, och att vi därför borde basera våra politiska beslut enbart på bevisade fakta och efter en bred och öppen diskussion. Tyvärr fungerar det inte riktigt så idag. Mer om detta i nästa blogginlägg där jag beskriver min egen vånda inför riksdagens omröstning i morgon om den stora klimat- och energipropositionen.
2009-06-12 Svårt att göra så mycket åt EU:s "glödlampsförbud"
I samband med beslutet i EU gjordes en sk "livscykelanalys" av glödlamporna. Den visade att såväl energimässigt som vad gäller problemet med kvicksilver så har beslutet positiva effekter. Detta på grund av att den kolförbränning som sker i stora delar av Europa också ger betydande kvicksilverutsläpp (det frigörs kvicksilver när man eldar kol). Om det då går åt mindre el på grund av att lamporna blir effektivare skulle också kvicksilverutsläppen totalt minska eftersom koleldningen minskade. Samtidigt skulle givetvis koldioxidutsläppen minska.
Tyvärr är detta inte ett helt logiskt resonemang, i vart fall inte när det gäller Sverige. I Sverige producerar vi ytterst obetydliga mängder kvicksilver vid vår energiproduktion, eftersom vi använder ytterst lite kolkraftsproducerad el. I Sverige är därför risken närmast 100% att utsläppen av kvicksilver (ett av de miljöfarligaste ämnen vi känner ) kommer att öka kraftigt när mängden lågenergilampor ökar. Att insamlingen av lågenergilampor fungerar ganska bra idag säger inget om hur det kommer att se ut när alla måste använda dessa lampor. Då talar vi om helt andra volymer lampor som skall hanteras. Jag har själv talat med personal på återvinningsstationer som berättar om hur lågenergilampor kastas bland ofärgat glas, och vilka effekter det får - varje glasbehållare där detta upptäcks måste hanteras som miljöfarligt avfall och saneras! En ytterst liten mängd kvicksilver kan förstöra hela vattendrag - det är ju därför Sverige tagit det kloka beslutat att förbjuda försäljning av kvicksilverprodukter från den 1 juni i år - utom just lågenergilampor!
En annan aspekt är att ju mer omfattande hantering vi får av lampor innehållande kvicksilver, desto fler lampor kommer att gå sönder under hanteringen, inte minst under tillverkning, transporter och i hushållen. Var och en som tagit del av råden om hur man skall sanera sitt hem om en kvicksilverlampa gått sönder blir minst sagt fundersam. Tyvärr kan man inte göra mycket åt en krossad lågenergilampa som ligger i en glascontainer och läcker kvicksilver. Kvicksilvret letar sig ut i naturen innan man ens hinner tömma containern. Hemma i Ubbhult står glasinsamlingen (plåtcontainrar) bredvid en bäck som sedan rinner ned i vår lilla skogstjärn som sedan fortsätter ut i Ingsjöarna som ingår i ett fiskevårdsområde. Kvicksilver från krossade lampor lär tyvärr efterhand hamna i Ingsjöarnas fisk.
Tankar har förts fram om ett pantsystem för lågenergilampor för att öka andelen lampor som samlas in på ett miljövänligt sätt. Frågan är bara om människor är beredda att betala så mycket extra för en lampa, de är ju dyra som de är. Riskerar man inte i stället att svenskar köper sin lampa utomlands, och slipper betala pant, men däremot kan kvittera ut pant när lampan lämnas tillbaka? Ett pantsystem måste i så fall genomföras i hela EU om det skall fungera. Och ett europeiskt pantsystem lär ta tid - och glödlamporna börjar fasas ut redan om några månader!
Vad gäller effekterna på koldioxidutsläppen så förutsätter ju detta att att kolförbränningen i Europa minskar genom glödlampsförbudet. Man skulle ju lika gärna kunna tänka sig att det elöverskott som då uppstår i stället exporteras till länder utanför EU. I så fall minskar vare sig koldioxiden eller kvicksilverutsläppen globalt. Att bara utgå från att en inbesparing av energi medför att motsvarande mängd energi bara helt plötsligt slutar produceras känns ganska tveksamt i en värld där behovet av energi ständigt ökar. Nej, sannolikheten är stor att kvicksilverförbrukningen vid energiproduktionen blir oförändrad, samtidigt som vi tillför mer kvicksilver i naturen via våra energisparlampor.
Att EU tog beslut om glödlampor var enligt min mening illa genomtänkt. Men tyvärr är det detta EU-beslut som styr glödlampornas framtid. Frågan är väl om det är realistiskt att Sverige, ens om man skulle vilja, med så kort varsel skulle kunna skjuta upp ikraftträdandet av glödlampsförbudet tills det finns ett bättre utbud av miljövänliga lågenergilampor i handeln eller ett effektivt pantsystem är infört. Jag tvivlar. Det enda som återstår idag är nog en massiv informationskampanj om hur man skall hantera sina förbrukade lågenergilampor, en strävan efter någon form av pantsystem, och en förhoppning om att det kommer mer miljövänliga lamptyper efterhand. Men tyvärr tror jag att utsläppen av kvicksilver i den svenska naturen kommer att öka.
2009-06-12 Dagens klimatfundering:
Är energisparlampor i själva verket ett hot mot miljön?
Jag har ju redan tidigare (bloggen den 28/1 i år) ifrågasatt EU:s "ekodesigndirektiv" som i praktiken medför ett förbud mot vanliga glödlampor i hela EU. Inte minst mot bakgrund av att de flesta lågenergilampor innehåller kvicksilver, samtidigt som Sverige från den 1 juni i år förbjudit försäljning av alla produkter som innehåller kvicksilver. Eller rättare sagt, alla produkter utom just energisparlampor! Detta känns inte särskilt logiskt.
I Aftonbladet i onsdags fanns en mycket intressant debattartikel skriven av två studenter, med stöd av en professor och en lektor vid Luleå Universitet. De ifrågasätter både miljönyttan och energieffektiviteten hos energisparlamporna. När man läser denna artikel funderar man ju ännu mer över det kloka i EU:s beslut...
Ett citat ur artikeln förtjänar extra eftertanke: "Ofta tas beslut av personer (läs politiker) som inte riktigt är insatta i dessa frågors komplexitet. Besluten innebär ofta en förbättring ur en synvinkel, men kan tyvärr få långt värre konsekvenser när andra aspekter analyseras. Denna fokusering på koldioxid, som för övrigt utgör en naturlig del av atmosfären, gör att andra miljöproblem hamnar i skymundan. Vi menar inte att koldioxidutsläpp inte innebär problem, utan att vi inte får stirra oss blinda på en enda aspekt av ett mycket stort och komplext system."
För egen del funderar jag över vad som blir nästa miljöoffer som svenska eller europeiska politiker medvetet tänker acceptera i klimathotets namn, i sin iver att jaga koldioxid till varje pris?
2009-06-11 Dagens klimatfundering:
Har den globala uppvärmningen nått Västervik?
April och maj månader var ovanligt varma, om än inte rekordvarma. Genast tolkades det av media som ett bevis på den globala klimatförändringen. Junivädret däremot har hittills varit ovanligt kallt, ruggigt, regnigt och blåsigt rapporterar SMHI. Det 150-åriga köldrekordet för Västervik/Gladhammar fick under perioden 6-7 juni se sig slaget med en tiondels grad, då temperaturen sjönk till minus 0,1 grader. "Lågtrycken dominerar och det är kall luft som kommit ned norrifrån. Det är de kallaste nätterna sedan 1800-talet med minusgrader på flera håll", säger meteorolog Mats Andersson på SVT:s väderredaktion.
Även på andra orter har det varit rejält kallt - i Norrköping noterades 0,2 grader och Lund 3,2 grader vilket är de kallaste temperaturena på 47 år. Men det är som tur är långt kvar till det svenska köldrekordet för juni från 1907 med minus 7,5 grader i Eckersholm i Småland -7.5 grader och Vassijaure i Lappland minus 9.8 grader.
Tillfälliga lokala temperaturavvikelser och korta temperaturtrender säger egentligen inget alls om den långsiktiga temperaturutvecklingen. Men köldrekorden känns ju å andra sidan inte heller som några entydliga bevis på en dramatiskt stigande global temperatur...
2009-06-10 Dagens glada klimatnyhet:
EU-parlamentet blev lite mer sansat
Anders Wijkman, avgående kristdemokrat i Europaparlamentet hyllade igår Miljöpartiets Maria Wetterstrand i en artikel och tyckte att Miljöpartiet hade den bästa klimatpolitiken. Ett bevis på att Wijkman saknar realism och tillhör de allra värsta klimathysterikerna som närmast verkar tro att jordens undergång är nära. Jag var orolig för att Wijkman skulle ersättas av den lika klimatfanatiska Ella Bohlin som i EU-debatten i TV ville stänga ute dem som hade en annan åsikt i klimatfrågan. Men kristdemokraternas väljare ville annorlunda. Alf Svensson kryssade sig förbi förstanamnet Bohlin med god marginal, och EU-parlamentet får en klimathysteriker mindre.
Alf Svensson har till skillnad mot många EU-kandidater från de flesta partier aldrig försökt beskriva EU:s huvuduppgift som en kamp mot koldioxid. Han nämner i stället fredsfrågan. Det har uppenbarligen väckt respekt bland väljarna, och antagligen räddade det dessutom kvar kristdemokraterna i EU-parlamentet.
2009-06-10 Dagens klimatfundering:
Satellitmätningar visar att den globala temparaturen inte ökar
Denna figur visar satellituppmätta temperaturförändringar, och kommer från Universtity of Alabama i USA. Man ser tydligt att temperaturen har varit väldigt stabil de senaste trettio åren, bortsett från en tillfällig topp runt år 1998. De senaste mätvärdena ligger på ungefär samma nivå som 1979. Den globala temperaturen har alltså inte ökat över tid, trots den stadigt ökande halten av koldioxid.
Intressant i sammanhanget är att IPCC, FN:s klimatpanel inte godkänner dessa satellitdata som bevis på den globala temperaturförändringen. Man godtar bara mätdata från fasta mätstationer. Detta trots att många forskare menar att satellitdata både är säkrare och är betydligt mer heltäckande.
2009-06-04 EU-debatten i TV - Säg ordet klimat - -sedan kan man kasta alla principer åt sidan
I kvällens debatt kunde jag med sorg konstatera att alla partier - inklusive Moderaterna - vill att EU skall införa en gemensam koldioxidskatt. Det är alltså samma sju partier som i alla andra sammanhang brukar säga att skattefrågor är typiskt nationella frågor som skall beslutas i varje land. Men klimathysterin är idag så stor att den får alla att glömma ideologi och principer. Allt går tydligen att offra i kampen mot koldioxiden.
2009-06-04 EU-debatten i TV - Skrämmande klimatdiskussioner
Kvällens TV-debatt gav en skrämmande bild av fullständigt orealistiska och verklighetsfrämmande utspel i klimatfrågan. Tyvärr tävlar de flesta partier om orealistiska och oövertänkta utspel där koldioxidfrågan helt verkar överskugga alla andra samhällsproblem. Det är ganska uppenbart att många av de åtgärder som förespråkas i debatten skulle drabba både människors ekonomi, jobb och närmiljö mycket hårt. Det kommer nog en dag då människor kommer att börja sätta sig på tvären mot alla klimatfanatiker, och den dagen kan jag själv stå med högburet huvud och säga att jag i vart fall varnade för det extrema klimatspelet. Visserligen håller Moderaterna en relativt sansad linje i klimatfrågan, men jag möter ändå moderata väljare som säger att de inte tänker rösta alls i EU-valet på grund av partiets "klimatpolitik". Jag befarar tyvärr att partiets nya dramatiska syn på "koldioxidhotet" kommer att kosta oss en hel del röster. Jag skulle självklart önska att Moderaterna vågade stå för en betydligt mer ödmjuk linje i klimatfrågan, men jag kan ändå med gott samvete uppmana alla att rösta på moderaterna som det mest sansade alternativet. Alla andra partier, utom möjligen Folkpartiet, driver enligt min mening en betydligt farligare, närmast hysterisk och mycket populistisk, linje.
Jag blev för övrigt väldigt upprörd över kristdemokraten Ella Bohlin när hon avfärdade alla som har en mer skeptisk inställning till klimatförändringarna. "Klimatskeptiker har vi ingen plats för i debatten" sa hon. Att yttra sig så visar skrämmande brist på respekt för demokratin och yttrandefriheten.
Debatten handlade annars som vanligt om vem som utlovar flest procent i minskning av CO2-utsläpp - alldeles oavsett om det finns någon substans bakom förslagen eller inte. Miljöpartiets Carl Schlyter rörde till det ordentligt när han beskrev sitt partis politik, och jag tror inte ens han själv riktigt förstod vad han menade. Men en sak är klar, om Miljöpartiets linje får inflytande lär hela EU ta många kliv bakåt, och drabbas av både energibrist och enorm arbetslöshet. Dessutom sämre miljö när den rena kärnkraften byts ut mot smutsig kolkraft.
2009-06-04 Skall Sverige ta emot utländskt kärnkraftsavfall?
I Sverige finns två kommuner som är beredda att upplåta mark för slutförvaring av kärnkraftsavfall, Oskarshamn och Östhammar. Båda platserna anses lämpliga, och har invånarnas starka stöd. I går meddelades att Östhammar får huvuduppdraget, och Oskarshamn får nöja sig med en del sidouppdrag med koppling till hanteringen av kärnkrafts- avfallet. Jag fick i ett mail förslaget att Sverige borde passa på att erbjuda slutförvar åt fler länder mot en ordentlig betalning, särskilt nu när det finns två orter som vill ha ett slutförvar, men endast en fått uppdraget.
Tanken är intressant att Sverige, med sina ovanligt goda förutsättningar i form av både ett stabilt urberg och hög kunskapsnivå, eventuellt även skulle kunna ta hand om utländskt kärnkraftsavfall. Mängden svenskt avfall är egentligen ganska liten, och att bygga ett slutförvar med all infrastruktur runtomkring kostar stora pengar. Om man investerar stort i ett svenskt slutförvar skulle detta kunna utnyttjas mer effektivt om man även åtog sig att ta hand om avfall från andra länder, givetvis mot en mycket god ersättning. Fördelarna är uppenbara - det utländska avfallet skulle tas om hand på ett mer miljömässigt och säkerhetsmässigt bra sätt än det kanske skulle kunna göra i andra länder, och samtidigt skulle Sverige få intänkter, skapa arbetstillfällen och öka vår kompetens och kunskap inom området. Nackdelarna är egentligen svåra att finna - ett välfyllt slutförvar innebär knappast större risker eller kostnader än ett halvtomt.
Igår sa Miljöminister Andreas Carlgren att enbart svenskt kärnkraftsavfall ska förvaras i den kommande slutförvarings-anläggningen: "Jag finner det helt uteslutet att vi skulle ta emot avfall från andra länder. Det är en grundläggande princip för oss. Var och en tar ansvar för sin bit." Liknande förslag från enskilda medlemmar på moderaternas partistämma förra året avvisades av stämman med samma argument. Personligen tycker jag egentligen att detta är ganska ologiskt. Om varje land ”skall ta ansvar för sin bit” innebär det rimligen att Sverige också borde bryta egen uran till sina egna kärnkraftverk. Men det gör vi inte - i stället importerar vi uran från andra länder. När det gäller bränslet går det alltså utmärkt att köpa från andra, men när det gäller avfallet är det uteslutet att hjälpa andra länder. Varför skall var och en bara ta ansvar för sin bit när det gäller avfallet, men inte när det gäller bränslet?
I dessa tider när kärnkraften åter blivit mer accepterad, och vi samtidigt lever i en orolig värld tycker jag det är självklart att kärnkraftsavfallet bör förvaras på världens säkraste platser. Om det svenska urberget är en av dessa platser borde vi givetvis kunna hjälpa något eller några grannländer som har sämre förutsättningar - och samtidigt ta riktigt bra betalt! Kanske skulle det med tiden till och med kunna bli läge för två slutförvar i Sverige, både i Östhammar och i Oskarshamn?
2009-06-03 Detta är framtiden!
Fotot kommer från Volvo PV
I januari 2007 inledde Volvo Personvagnar och Statligt ägda Vattenfall ett samarbetsprojekt med målsättningen att testa och utveckla plug-in teknik. Nu fördjupas samarbetet. Tanken är att Volvo i samarbete med Vattenfall skall ska serieproducera plug-in-hybridbilar i Sverige år 2012, bilar som kan drivas med både el och diesel. Utvecklingen av bilarna sker med gemensamma medel. Volvo Personvagnar producerar bilarna och Vattenfall utvecklar laddningslösningar och förser bilarna med elektricitet. Till sommaren presenteras tre demonstrationsbilar av modellen Volvo V70. Plug-in-hybridbilarna kommer att drivas med en stark elmotor som får sin ström från ett litium-jonbatteri. Laddningstiden för batteriet blir runt fem timmar och det återladdas även när bilen bromsar. Den nya teknologin innebär att bilägandet blir bekvämare eftersom man skall kunna "tanka" bilen hemma. Samtidigt blir driftkostnaderna lägre.
Detta är framtiden, till skillnad från den i mitt tycke betydligt mindre lyckade satsningen på etanol. Om de planerade laddstationerna utvecklas ytterligare kommer de att utgöra en utmärkt infrastruktur den dag som rena elbilar (alltså inte hybrider) blir ett konkurrenskraftigt alternativ. Om effektuttaget blir större ur de svenska kärnkraftverken kan vi både få el till att driva våra bilar och dessutom exportera stora överskott till andra länder, som i stället kan stänga sina gamla smutsiga kolkraftverk. DÅ kan man börja tala om miljöeffekter som handlar om betydligt mer än minskade koldioxidutsläpp!
2009-06-02 Planerad vindkraftpark i Sätila väcker oro och starka känslor
I kväll har jag varit på samrådsmöte i Sätila rörande planerna från Göteborgs Energi att bygga en av Södra Sveriges största vindkraftparker i ett område norr om Lygnern, mellan Sätila och Ubbhult. Planerna omfattar 18 verk av den största storleken (150-180 meter höga).
De var tydligt att de boende i områdena närmast vindkraftparken känner mycket stor oro för störningar i form av buller och störande skuggor, samt är rädda för att deras bostäder skall sjunka i värde till följd av närheten till den stora vindkraftparken. Bland besökarna i övrigt fanns delade meningar om huruvida vindkraftparken är vacker eller ful, men helt klart kommer landskapsbilden norr om Sätila att påverkas ganska dramatiskt:
Bild från Ubbhult, badplatsen vid Stora Öresjön. Observera husen vid stranden till vänster på bilden, som är stora nybyggda villor. Det ger en bild av hur stora den senaste generationens vindkraftverk faktiskt är, trots att de står flera kilometer bort från badplatsen och att det är den lägre modellen på 150 meter som montaget visar.
Bild från vägen utanför Sätila. De stora gårdarna på andra sidan Storån skymtar som mycket små prickar nedanför vindkraftverken på åsen ovanför.
(Bilderna är fotomontage från Göteborg Energis hemsida.)
Min tro är att Göteborg Energi kommer tvingas minska ned vindkraftparken en del för att slippa protester från de närboende, och kanske kommer man också att välja 150-metersverk i stället för 180-meters för att störa landskaps- bilden mindre. Men protester och överklaganden kan nog ändå förväntas, för ingen närboende lär ju acceptera att värdet på den egna bostaden sjunker. Märkligt nog är annars att just detta inte är något som man tar hänsyn till vid miljöprövningen. Endast buller och störningar, samt effekterna på samhällets utveckling i stort beaktas, inte allmänhetens subjektiva bedömning att vindkraftverk minskar attraktionskraften hos näraliggande bostäder.
Marks kommun har precis beslutat om en policy för vindkraftetablering, efter en motion av Elise Benjaminsson som är moderat ledamot av kommunfullmäktige i Mark, och som själv drabbats av kraftiga störningar från ett annat vindkraftverk i Hökås utanför Hyssna i Marks kommun. De riktlinjer som finns i denna nya policy kommer att styra kommunens tillståndsgivning för vindkraftparken i Sätila. Det betyder bland annat att inga verk lär godkännas om de ligger närmare än 500 meter från en bostadsbyggnad. Om Göteborg Energi är kloka ser de till att avståndet blir större än så. De har ju allt att vinna på att Sätilaborna och Ubbhultsborna blir positivt inställda till vindkraftparken och kan ge goda referenser till framtida nya vindkraftparker på andra platser.
Jag kommer att följa den fortsatta av detta ärende mycket noga. Det är intressant att som riksdagsledamot kunna bevaka ett så här stort ärende på hemmaplan. Utgången kommer att ge en fingervisning om hur den planerade utbyggnaden av vindkraft i Sverige kan förväntas fungera. Om regeringens planer om vindkraftproduktion skall uppfyllas kommer det att krävas minst 3.000 nya vindkraftverk av största modell i landet enligt beräkningar som presenterades under kvällens föredragning. Om nu 18 vindkraftverk i Sätila skapar så stort motstånd är det svårt att se var man skall kunna bygga de övriga minst 2.982 vindkraftverken utan kraftigt motstånd från lokalbefolkningen. Personligen ser jag planerna på den extremt stora utbyggnaden av vindkraft i Sverige som ganska orealistiska. Jag fick också klara besked idag från Göteborg Energi att utan kraftiga skattesubventioner skulle inga vindkraftverk byggas överhuvudtaget. Vindkraft är ingen billig satsning för svenska folket, och jag är personligen mycket tveksam till att öka de statliga subventionerna ytterligare, vilket branschen kräver.
Jag kan för övrigt meddela att viljan att göra stora uppoffringar i den egna boendemiljön "för att motverka globala klimatförändringar" verkade något begränsad från dem som bor i närheten av den planerade vindkraftparken. Detta kommer jag att ha med mig som politiker när vindkraften diskuteras i olika sammanhang. Jag anser det helt orimligt att acceptera allvarliga lokala miljöskador eller intrång i människors boendemiljöer för en mycket diffus "global klimatnytta". Vindkraftparker måste utformas så att de närboende tycker att det känns acceptabelt, annars lär vindkraften inte ha någon framtid i Sverige.
2009-05-27 Dagens klimatfundering
Myten om flaskvattnets klimatpåverkan är avslöjad
För ett par år sedan kom larmet om att flaskvatten var en stor klimatbov. Miljöministern uppmanade kommuner och landsting att sluta med flaskvatten, och många företag, privatperoner och kommuner lät sig övertygas om att sluta dricka mineral- och källvatten. För miljöns skull. Men hur är det egentligen, är verkligen flaskvattnet är en sådan hemsk miljöbov?
Sveriges Bryggerier har nyligen låtit Svenska Miljöinstitutet IVL genomföra en livscykelanalys (LCA) av vatten på flaska för att få en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under hela livscykeln. Detta inkluderar alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Analyserna visar att utsläppen av växthusgaser ligger på i genomsnitt 125,5 gram koldioxid per liter dryck.
Officiell bild på Ramlösas sortiment. Jag har inte frågat om lov, men misstänker att de inte har något emot lite reklam...
I Sverige drack vi år 2008 i genomsnitt 24,5 liter vatten på flaska per person. Det betyder att hela vår genomsnittliga konsumtion ger ett tillskott av växthusgaser motsvarande 3,1 kilo koldioxid per person och år. Det motsvarar en (!) torktumling, eller en (!) biff av 150 gram nötkött, eller två (!) hamburgare, eller 18 kilometers bilkörning. Eller annorlunda uttryckt - en knapp tretusendel jämfört med de 10 ton koldioxid varje svensk i genomsnitt släpper ut per år.
Även om givetvis Sveriges Bryggerier är part i målet finns det ingen anledning att missto IVL. Slutsatsen blir att inte ens den som känner en dramatisk oro för koldioxidutsläppen behöver fundera så mycket över det där med vilket vatten man dricker. Visst kan man infrågasätta onödigt flaskvatten, både dyrt och tungt att släpa hem. Men det finns i så fall mycket annat man också kan fundera över vad gäller svenska folkets onödiga inköp. För egen del har jag inget emot kranvattnet hemma och dricker inte så mycket flaskvatten. Men på restaurang tar jag gärna en Ramlösa till maten i stället för en öl, vilket också medför en massa hälsofördelar. I sista hand är alla våra inköp personliga beslut och prioriteringar, och det finns i vart fall inga "klimatskäl" att avstå från flaskvatten. Ännu en av media upphaussad klimatfråga visar sig ha varit helt grundlös. Vad blir nästa avslöjande om smått hysteriska falsklarm i klimatdebattens spår?
2009-05-26 Övertolkning av väljarnas prioritering bland EU-frågorna?
Media (senast Borås Tidning i söndags) och riksdagspartierna hävdar att klimatfrågan är en av de viktigaste för väljarna i EU-valet. Man åberopar olika undersökningar, exempelvis en från Demoskop som redovisades häromdagen där 32,3% tyckte att jobb och ekonomi var viktigast, 27,3% svarade klimat och miljö, och 13% fred i Europa. I en mätning av Synovate för några veckor sedan svarade 23% miljö, klimat och energi, 15% ekonomin och finanskrisen, och 12% jobben. Men de allra flesta, hela 32%, svarade "vet ej".
Att av detta dra slutsatsen att just klimatfrågan enskilt skulle vara den viktigaste eller en av de viktigaste frågorna för svenska folket är verkligen att övertolka svaren. För det första är det väldigt många som är tveksamma och inte avger något svar. För det andra klumpas klimatfrågan ihop med miljöfrågor rent allmänt (Demoskop) eller med både miljö och energifrågor (Synovate). Själv hade jag nog svarat likadant eftersom jag tycker att flera miljöfrågor är viktiga för EU, exempelvis förorening av haven, fiskepolitiken, luftburna utsläpp (och då syftar jag naturligtvis inte bara på koldioxid), och inte minst hur Europa skall lösa sin framtida energiförsörjning. Och i så fall hade jag också fått klimatfrågan "på köpet" i mitt svar.
Givetvis kan man förvånas över att inte fler av väljarna än 23-27% anger miljö- och klimatfrågan som nummer ett, med tanke på den mycket dramatiska och ensidiga bild av klimathotet och koldioxidens roll som sprids i media, där de flesta som framför en avvikande åsikt hånas som okunniga eller helt enkelt inte får komma till tals. Kanske är svenska folket överlag mer eftertänksamma och ödmjuka i frågan är vad politikerna tror?
För moderat del skall vi nog vara försiktiga med att tolka in resultatet att moderata medlemmar ser klimatfrågan som den viktigaste EU-frågan. Om det är 23-27% av samtliga väljare som svarar klimat och miljö så finns bland dessa givetvis en del ganska extrema klimatfanatiker som främst samlas bland Miljöpartiet och Vänsterpartiets väljare. Dessa utgör idag ca 10-12% av väljarkåren. Resterande 13-15% av svaren skall sedan fördelas mellan alla övriga partier. Det betyder uppenbarligen att endast en mindre del av väljarna i övriga partier prioriterar miljö och klimatfrågan som nummer ett. Om man sedan delar upp svaren mellan miljö, energi respektive klimat blir sannolikt andelen som bara skulle svara "klimat" ännu mindre.
Ingen moderat EU-kandidat skulle naturligtvis ens våga tänka tanken att mitt under valrörelsens slutspurt säga annat än att klimatfrågan är jätteviktig. Men för egen del kommer jag att sätta kryss för den moderate EP-kandidat som jag starkast upplever har viktigare mål med EU än att bara försöka göra det till en kamporganisation mot koldioxid. Jag är helt övertygad om att moderata väljare förväntar sig betydligt mer än så av det nyvalda EU-parlamentet.
Lite ledning av hur kandidaterna ser på olika frågor kan man få av Företagarnas ranking av EU-kandidaterna. De flesta moderata kandidater har också egna hemsidor där de berättar om sina viktigaste frågor.
2009-05-25 Dagens Klimatfundering
Vad blir priset för klimatpolitiken?
Den engelske ekonomen Nicholas Stern skrev för ett antal år sedan en rapport där han fastslog att kostnaderna för klimatåtgärder idag blir billigare än priset för framtida klimatförändringar. I sak bygger ju resonemanget på att åtgärder mot klimatförändringar (läs åtgärder mot CO2) skulle kunna stoppa en framtida klimatförändring. Detta är nu inget som ens de mer sansade förespråkarna för dagens klimatpolitik tror på. De hoppas visserligen att vi skall kunna begränsa klimatförändringarna, men ingen verkar tro att vi skall kunna stoppa dem helt. Och därmed går det ju inte att räkna så som Stern gör - vi kommer att få kostnader för klimatpolitiken idag, och samtidigt kostnader i framtiden för att hantera de klimatförändringar som ändå kommer. Trots omfattande kritik mot Sternrapporten används denna fortfarande som ett av huvudargumenten för att försvara en allt hårdare klimatpolitik.
I senaste numret av Svensk Tidskrift, där min moderate riksdagskollega Mats Johansson sitter i redaktionsledningen, skriver ekonomen och frilansjournalisten Pär Krause en artikel med rubriken "Klimatåtgärder bidrar till fattigdom". Artikeln diskuterar effekterna för utvecklingsländerna och ger goda argument mot den "klimatnationalism" som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet driver. Men artikeln väcker också frågor kring den svenska klimatpolitiken i allmänhet och man får ju hoppas att någon klok politiker ser till att även prislappen för klimatpolitiken diskuteras seriöst på klimatmötet i Köpenhamn senare i år.
2009-05-20 Mina tankar kring miljö- och "klimatpolitiken" och EU-valet
FN:s klimatpanel, IPCC, kommer med sin nästa stora rapport först 2014. Oavsett om man i denna även kommer att ta med kritiska röster (vilket jag tvivlar på) så kommer politikerna med dagens "hotbild" knappast att anse sig kunna vänta på denna. Jag kan konstatera att det finns många som anser att Sverige oavsett konsekvenserna måste gå fram väldigt mycket snabbare och hårdare än vad regeringens linje är, samtidigt som det finns en växande skara skeptiker som helt avfärdar klimathotet och inte tycker att politikerna skall göra något alls. Jag har själv inte den utbildning som krävs för att i detalj analysera eller stödja den ena eller andra linjen i koldioxiddebatten. Men jag känner mig som sagt väldigt ödmjuk i frågan. Jag kan inte förstå hur vissa politiker kan vara så tvärsäkra som de är - de har ju inte heller den utbildning som krävs utan måste lita till olika experter och forskare - precis som jag. I det läget tycker jag att man måste tillämpa kritiskt tänkande och lyssna på alla röster i debatten, precis som när man diskuterar alla andra politiska frågor. Jag inser att IPCC idag styr världens politiker, och att det idag är svårt, eller närmast omöjligt, att skapa en större nyans i resonemangen. Man har bestämt sig, CO2 är roten till allt ont. Många av världens politiker springer åt samma håll, och den som säger högst siffra när det gäller minskning av koldioxidutsläpp blir lätt den bäste klimatpolitikern, både i Sverige och utomlands.
Själv tycker jag inte man behöver köpa koldioxidteorierna till 100% för att vara en god miljöpolitiker. Många menar att "försiktighetsprincipen" bör tillämpas på så sätt att man för säkerhets skull tar i allt man kan för att bromsa koldioxidutsläppen. Jag tycker i stället att man i detta läge bör tillämpa "försiktighetsprincipen" på ett helt annat sätt:
1. De "klimatåtgärder" som politikerna föreslår bör vara så utformade att de ger fler positiva effekter för samhället än att bara vara riktade mot att minska utsläpp av C02. Får vi andra positiva effekter för miljön eller den ekonomiska utvecklingen så behöver vi ju inte träta om koldioxidens betydelse för klimatet - åtgärderna gör nytta oavsett. 2. De åtgärder som vidtas måste ge maximal effekt på varje satsad krona. Det betyder att åtgärder i Sverige som ger liten effekt bör bytas mot globala åtgärder som kan ge hög effekt och samtidigt gynna den ekonomiska utvecklingen och motverka andra miljöproblem i utvecklingsländerna. Detta är också moderaternas och Alliansens politik. Oppositionen däremot driver en annan "klimatnationalistisk" linje, där alla svenska åtgärder skall ske i Sverige trots att vi bara står för 0,2% av världens samlade koldioxidutsläpp, och trots att det blir oerhört dyrt och ger obetydlig effekt jämfört med åtgärder i andra länder. 3. Koldioxidfrågan får inte ta hela fokus i miljödebatten så att vi glömmer alla de andra allvarliga miljöproblem som finns, både lokalt i vår del av världen, eller framförallt, i andra länder. Varje dag dör massor av människor av brist på mat, brist på rent vatten, sjukdomar och krig. Vi får inte glömma bort dessa frågor i vår blinda fokusering på endast CO2. Jag konstaterar nöjt att moderaternas politik inte bara handlar om klimatfrågan utan även rymmer många andra miljöfrågor, vilket exempelvis syns i vår EU-valplattform. Däremot tycker jag vi moderater pratar alldels för lite om dessa övriga miljöfrågor. 4. Jag tror tyvärr inte ett ögonblick på att klimatpolitiken helt kan stoppa en klimatförändring på jorden. Det tror för övrigt inte heller Erland Källén som varit knuten till IPCC och nu är en av regeringens rådgivare. Han menar, precis som jag, att klimatet ändå kommer att förändras (även om han tror att vi med olika åtgärder kan begränsa förändringen). Jag menar att politikerna måste ha mycket större beredskap för att hantera de klimatförändringar som ändå kommer, och inte lägga alla resurser och all kraft på att - kanske förgäves - stoppa eller bromsa klimatförändringarna. 5. Klimatpolitiken får inte leda till åtgärder som är skadliga för miljön på annat sätt. Några exempel är vindkraft om denna förstör människors boendemiljö eller kraftigt utbyggd vattenkraft om den förstör viktiga naturmiljöer. 6. Klimatpolitiken får inte medföra att fattiga länder drabbas ännu hårdare än idag. Att producera etanol av livsmedel samtidigt som många i världen svälter känns till exempel som en mycket tveksam lösning. 7. Klimatpolitiken får inte rasera välfärden och den ekonomiska tillväxten. Historiskt vet vi att ekonomisk tillväxt och bättre miljö går hand i hand. Fattiga länder har inte råd att bry sig om miljön. Den som blir arbetslös för att höga energiskatter tvingat industrierna att lägga ned har inte råd att köpa en miljöbil! I denna fråga har moderaterna en mycket tydlig grundsyn som vill kombinera god miljöpolitik och ekonomisk tillväxt.
Detta är mina egna tankar i debatten, och flera av punkterna är som sagt också grunden för den moderata miljöpolitiken, och även basen för Alliansens kommande stora klimatproposition. Att jag sedan, till skillnad från den officiella moderata linjen, är betydligt mer ödmjuk i koldioxidfrågan är en annan sak. Samtidigt är min fullständiga övertygelse att moderaterna och Alliansen alltid kommer att driva den mest balanserade, realistiska och konstruktiva miljö- och klimatpolitiken både i Sveriges riksdag och i EU, och att våra partier kommer att vara mer lyhörda för nya forskningsrön som kan påverka klimatdebatten än vad oppositionspartierna är. Både för den som är övertygad om IPCC:s koldioxidteorier, och för den som är mer skeptisk, så framstår moderaterna som bästa alternativet i EU-parlamentsvalet, samtidigt som alternativen på vänsterkanten (S, V och MP) verkligen förskräcker!
2009-05-19 Dagens klimatfundering
Mail och telefonsamtal om klimatfrågan fortsätter strömma in. I stort sett alla är mycket positiva till vårt försök att även släppa in tvivlande röster i debatten. Häromdagen fick jag ett tänkvärt mail med ett citat från filosofen och nobelpristagaren Bertrand Russell:
Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra på allting, och de kloka så fulla av tvivel"
Citatet passar nog i på de flesta politiska områden, och är nog något alla vi politiker borde tänka på ibland. Kanske kan citatet passa in på klimatdiskussionen också?
2009-05-18 Fler mediaröster om vårt klimatseminarium i Riksdagen
Även tideningen Världen Idag och nättidningen ETC har kommenterat vårt klimatseminarium förra veckan där vi bjöd in både förespråkare och skeptiker till IPCC:s teorier om koldioxidutsläppens betydelse för klimatförändringarna.
2009-05-15 Dagens Klimatfundering
Det enda som är säkert är att det mesta är ganska osäkert
"Hotet mindre från Antarktis" kan man idag läsa på TV4:s texttv. När man analyserar lite mer bakom den korta nyheten på TV-skärmen framkommer följande:
Antarktis har nio gånger så mycket is som Grönland. Det västantarktiska istäcket (se bloggen 12/5) är särskilt intressant för forskarna på grund av dess inneboende instabilitet. Ismassorna på denna del av Antarktis vilar på berggrund som ligger under havsnivån. När isen smälter rinner vattnet genom isen ner mot berget och den minskande friktion som då kan uppstå mellan isen och berggrunden skulle kunna öka risken för att delar av istäcket sakta ska glida ut i havet. Ett antal klimatforskare har på senare år försökt uppskatta sannolikheten för att istäcket i Västantarktis ska kollapsa och beräkna vilka katastrofala följder det skulle få. Samtliga studier har kommit fram till att det skulle bidra till en höjning av havsytan med fem till sex meter.
Nu kommer alltså nya beräkningar som visar att uppskattningarna är alldeles för höga. Havsnivån höjs bara med 6,5 millimeter per år, ungefär två gånger den nuvarande ökningstakten, eller runt 3,3 meter på 500 år. Allt enligt forskaren Jonathan Bamber vid brittiska Bristoluniversitetet som presenterar sina rön i ansedda tidskriften Science.
Nåja. Det är ju ganska ofarligt att komma med prognoser om havsytans förändring under de kommande 500 åren. Ingen av oss lär få veta vem som har rätt. För egen del funderar jag över två saker. Den ena är om det inte kommer att hända andra saker på jorden de kommande 500 åren som kan göra att prognoserna saknar betydelse? En ny "liten" istid till exempel? Det andra är att det är svårt att känna full tillit till olika prognoser om effekter av befarande klimatförändringar när dessa kan förändras med 50% över en natt! Jag är övertygad om att det kommer att hända mycket inom forskningen framöver som helt förändrar vår syn på klimatförändringarna, och styrks allt mer i min tro att en stort mått av ödmjukhet inför hela klimatfrågan är på sin plats. Utrymmet för tvärsäkra påståenden känns väldigt begränsat.
2009-05-15 BT-artikel om gårdagens klimatseminarium
Borås Tidnings journalist, Jan Lindsten, var på plats under onsdagens klimatseminarium i Riksdagen, och vi pratades vid en stund efteråt. I gårdagens BT fanns denna artikel. Nu antyder ju rubriken något missvisande att det är jag själv som "tvivlar på klimathotet", men om man läser vidare inser man att rubriken egentligen syftar på Roy Spencer och Bob Carter som stod för denna linje i seminariet (eller snarare - de tvivlar på koldioxiden som orsak till klimatförändringarna, inte att klimatet kommer att förändras). Klicka på bilden för att läsa hela artikeln!
Min egen inställning förändrades väl egentligen inte nämnvärt efter gårdagens två seminarier. Det enda jag känner är en stor ödmjukhet i en fråga där nästan alla bevis idag vilar på datamodeller, och där många forskare, även de som står bakom koldioxidteorierna, själva medger att det finns mycket i klimatteorierna där man behöver forska vidare. Att det faktiskt finns klimatforskare som har olika åsikt gör inte precis att man känner sig tryggare, inte heller att det finns en inbyggd rivalitet mellan olika forskare och att debatten ibland lämnar sakfrågan och i stället handlar om att förminska forskarkolleger och deras arbete. Svenska Naturskyddsföreningen anser att politikerna är för försiktiga, medan andra anser att de tar i för mycket. Kritiker på båda sidor angriper tolkningen av IPCC:s modeller, fast med olika syfte. Och i bakgrunden finns lobbyister som utnyttjar klimatfrågan för att vinna fördelar. Vi vet att kärnkraftsindustrin och vindkraftsindustrin stödjer IPCC:s modeller, medan oljeindustrin stödjer kritikerna. Det finns också en del i IPCC:s syfte och arbetssätt som gör mig fundersam.
Men det är samtidigt viktigt att veta att min huvudsakliga tveksamhet i första hand inte rör klimatförändringarna i sig (även om det finns frågetecken kring hur dramatiska de är, samt att en del tyder på stora lokala variationer på jordklotet), utan mer orsakerna till förändringarna. Är det verkligen koldioxiden som ensam bär skulden, eller finns det andra mer naturliga förklaringar? Eller är det kanske så att det är en kombination? Jag är förvånad över att vissa politiker kan uttala sig så tvärsäkert i denna fråga som de gör.
Under dagen har jag fått ett oväntat många mail med uppskattande kommentarer kring att vi anordnade seminariet och släppte loss diskussionen i Riksdagen. Jag märker att det finns många lokala moderata politiker och medlemmar runt om i landet som är lika fundersamma som jag själv i denna fråga, och många av dem har uppenbarligen letat sig fram till min blogg. Några hade till och med rest upp till Stockholm för att vara med på seminariet! Jag märker också bland mina moderata riksdagskolleger och politiska tjänstemän att det finns lite olika syn på saken.
2009-05-14 Två Aktuelltinslag med koppling till dagens klimatdebatter
I aktuellt i går kväll finns två inslag som berör dagens klimatdebatter i Riksdagen. Den första innehåller en kort intervju med Roy Spencer, den andra är en debatt mellan naturskyddsföreningens ordförande Svante Axelsson och Lars Bern, miljödebattör och medlem i IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien. Lars Bern som nyligen också besökte Riksdagen, kom idag ut med en bok med titeln "Chill Out" tillsammans med bloggaren och klimatdebattören Maggie Thauersköld. Boken är givetvis ett kritiskt inlägg i klimatdebatten. Klicka på bilderna för att se TV-inslagen.
Jag har fått ett par småsura kommentarer både från partikolleger och andra över att vi lät två "skeptiker" komma till tals i Riksdagen. Vi fick också kritik från en av besökarna på seminariet som på ett aggressivt sätt undrade hur vi kunde släppa in dessa kritiker, och att vi borde "tänka oss för" nästa gång vi ordnar ett seminarie. Men för mig är det mycket okomplicerat - Riksdagen skall vara forum för samhällsdebatt, även i obekväma frågor. Alla skall givetvis få komma till tals. Och har man goda argument så är man rimligen inte rädd för att lyssna och debattera med sina motståndare! Helt klart är att media uppmärksammat dagens seminarier, och det är ju precis så det skall vara i ett demokratiskt samhälle.
(Inslagen finns inte längre kvar på SVT Play)
2009-05-13 Dagens andra klimatseminarium
Dagens andra klimatseminarium var jag själv delansvarig för. Det blev oväntat god uppslutning, runt 90 personer deltog, många utomstående personer, men också ett antal riksdags- ledamöter och politiska tjänstemän. Seminariet visade vilken skillnad det är mellan IPCC och de sk klimatskeptikernas åsikter. Fast just ordet "klimatskeptiker" är egentligen ganska missvisande - ingen av dagens debattörer ifrågasätter att klimatet förändras, man strider bara om vad orsaken är, mänsklig påverkan eller naturliga förändringar.
Först ut var professor Erland Källén som beskrev IPCC:s modell, och sin rapport till regeringen om alla nya forskningsrön som kommit fram de senaste åren. Han sa rent ut att inga dramatiska förändringar skett som gör att något avgörande ändrats i IPCC:s modeller. Den senaste tidens märkliga beskrivning av att Källéns senaste rapport visar på förvärrat klimathot har alltså ingen koppling till verkligheten.
Källén presenterade bilden ovan till vänster som han menade visar att temperaturen stiger snabbt på jorden. Därefter var det dags för Dr Roy Spencer från USA, klimatforskare och skeptiker till IPCC:s teorier. Han visade i stället den högra bilden som han menade visar att temperaturen inte alls ökat på något onormalt sätt...och så hade vi liksom fått förutsättningarna för diskussionen.
Spencer har nya spännande teorier om positiv och negativ feedback. IPCC:s modeller antar alla att en positiv återkoppling från vattenånga och moln finns. Först värmer alltså koldioxid upp jorden något sen orsakar den något högre temperaturen att temperaturökningen förstärks genom ökning av mängden vattenånga som är den vanligaste växthusgasen. Dvs uppvärmningen av jorden förstärker sig själv. Detta får man fram genom datormodeller.
Nu påstår Roy Spencer att detta inte stämmer, och hänvisar till data från NASA-satelliterna han använder - Terra och Aqua. Spencer menar att hans satellitdata tydligt visar att det finns en negativ återkoppling i stället för positiv. Enklaste sättet att beskriva Spencers teorier är att ju varmare det blir på jorden desto mer energi förlorar jorden samtidigt ut i universum. Detta skulle om jag förstod de vetenskapliga beskrivningarna betyda att uppvärmningen av jorden delvis nautraliseras av sig själv. Det innebär i så fall att koldioxid inte kan ha varit drivande för temperaturökningen på 1900-talet, eftersom koldioxidens effekt är alldeles för svag i förhållande till andra krafter som påverkar temperaturen. Klimatet påverkas mer av molnbildning och vattenånga. IPCC vägrar dock att lita på Spencers satellitdata och föredrar sina datormodeller, och samtidigt är Spencerns teorier ganska färska och godtas tydligen inte av alla som fullt vetenskapligt belagda.
Efter Spencers föredragning beskrev Svante Bodin, departementsråd på Miljödepartementet, IPCC och hur man arbetar och tar fram sitt material. Det var intressant och beskrev en hel del som jag inte kände till, men medförde också en del frågor från publiken om IPCC:s politiska roll. Därefter var det dags för professor Bob Carter från Australien (bilden till vänster) som höll en lång föredragning som kan sammanfattas väldigt kort. Han menar att förändringarna på jorden är naturligt stora, och att klimatet genom årtusendena ibland förändrats mycket snabbt, även utan människans medverkan. Carter menar att IPCC och världens politiker aldrig kan stoppa en klimatförändring oavsett vad man gör - klimatet kommer ändå att förändras, ibland snabbt och oväntat. Carter menar att världens regeringar borde satsa resurserna på att förebygga och hantera alla dagens akuta miljöproblem naturkatastrofer i stället för att lägga all kraft på att oroa sig för hur klimatet eventuellt förändras om 100-200 år.
Efter föredragningarna blev det frågestund och lite paneldiskussioner, och på bilden till höger ser vi alla fyra deltagarna. Från vänster Erland Källén, Svante Bodin, Roy Spencer och Bob Carter. En tung och namnkunnig panel!
Efter seminariet fick jag tillfälle att prata lite mer med Erland Källén, som ju tidigare varit knuten till IPCC. Jag kunde bland annat konstatera att han också tyckte att Svenska Naturskyddsföreningen mfl har förslag som inte är praktiskt genomförbara, och att Rockström och SNF överdriver i sin beskrivning av klimathotet. Vi diskuterade också vad vi kan förvänta oss för resultat av politiskt beslutade klimatåtgärder. Jag fick klart besked från Källén att även om vi vidtar kraftfulla åtgärder som snabbt sänker eller stabiliserar CO2-halten i universum så dröjer effektera av tidigare utsläpp kvar under lång tid eftersom CO2 lever kvar i universum under väldigt många år. Den globala uppvärmningen kommer därför att fortsätta, och vi kommer att få kraftiga CO2-drivna klimatförändringar trots våra åtgärder mot CO2. Källens budskap var tydligt, inte ens han tror att klimatförändringarna kan stoppas, bara lindras. Det var en ganska intressant slutsats att ha med sig under kommande politiska diskussioner. När man hör debatten i media låter det som om vi skulle kunna stoppa alla klimatförändringar bara vi minskar utsläppen av CO2. Så är det uppenbarligen inte ens i Erland Källéns och IPCC:s modeller. Politikerna måste därför - oavsett klimatpolitik - ha beredskap för morgondagens naturkatastrofer och klimatförändringar.
2009-05-13 Domedagen är nära?
Under förmiddagen deltog jag i det klimatseminarium som riksdagspartierna anordnat i samarbete med ett antal utomstående organsiationer. En bra uppvärmning inför eftermiddagens debatt i klimatfrågan som jag är med och arrangerar.
På bilden ser vi bland annat Svante Axelsson, Svenska Naturskyddsföreningen och Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, samt representanter för bland annat kyrkan, Röda Korset och Världsnaturfonden.
Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute, levererade en domedagsprofetia som inte låg långt ifrån andra spådomar om jordens snara undergång. Han sa att dagens politik inte är baserad på vetenskaplig grund utan på vad som är politiskt möjligt. Efter att ha lagt fram olika diagram och fakta påstod han att IPCC:s modeller är för försiktiga, och att temperaturhöjningen redan går alarmerande fort, vi ligger redan på en nivå som motsvarar IPCC:s värsta scenario. Havsytan stiger mycket snabbt och kommer att vara mellan 1 och 1,7 meter över dagens nivå om 100 år, och år 2300 kommer havsytan att ligga 3-5 meter över dagens nivå. Han menade att vetenskapen idag är unison (vilket jag dock med full säkerhet vet att den inte är) och han ansåg att vi behöver en 100% (!) sänkning av CO2 fram till 2050. Med hänsyn till olika länders förutsättningar måste Europa minska sina utsläpp med 100% redan till 2025, eller för att vara på den säkra sidan helst redan till år 2020. Hur Europas länder skulle kunna klara att få bort alla sina CO2-utsläpp på 10 år framkom däremot inte. Och var och en som tänker en smula inser givetvis att det är helt omöjligt.
En intressant sak med föredraget var uppgiften om att CO2 lagras i atmosfären i 150 år. Med tanke på att dagens nivåer enligt Rockström redan orsakar extremt snabb temperaturhöjning blir den intressanta frågan om det då räcker att vi minskar utsläppen till noll 2025? Hur snabbt kommer en minskning av CO2 att märkas i atmosfären? Hur fördröjd blir eventuella effekter på klimatet om man förutsätter att CO2 är huvudorsaken till en global uppvärmning? Går en klimatförändring att stoppa ens om allt utsläpp av CO2 upphör? Tyvärr fick jag inga svar på dessa frågor, men tänker försöka få dem besvarade under eftermiddagen.
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, SNF, hade ett helt annat anslag i sitt föredrag. Om Rockström var dyster och pessimistisk var Axelsson mycket mer positiv, även om han delade Rockströms åsikt att mycket tuffare mål krävs än de som finns på den politiska dagordningen. Han ville punktera "spökbilden" som vi politiker har om att en förändring skulle vara smärtsam och hota jobb och välfärd. Han menade att världen behöver en ny "marshallplan" för att ställa om i klimatvänlig riktning. Detta skulle enligt SNF vara lönsamt och skulle kunna häva både finanskris och lågkonjunktur. Kärnkraften skall avvecklas eftersom "Sverige inte behöver mer el" enligt SNF. SNF:s övriga förslag är en gigantisk skatteväxling på ca 425 miljarder kronor i Sverige, men en chockhöjning av skatten på all energi, där bensinpriset skulle ligga runt 30 kronor litern. Samtidigt skulle inkomstskatterna kunna sänkas med så mycket som hälften. Axelsson hyllade "hallelujastämningen i riksdagen" inför koldioxidskatterna, och konstaterade att priset på CO2 måste upp kraftigt. Frågan är enligt honom bara hur snabbt man kan "vrida på kranen" för att höja dessa skatter.
Min stilla fundering är vad som händer efter en så kraftig skatteväxling när energiskatterna börjar ge resultat? Om skatten införs för att vi skall minska vår energiförbrukning, och vi också gör detta så kommer skatteinkomsterna att minska. Det kommer att tvinga politikerna att höja inkomstskatterna igen. Slutresultatet blir hög skatt på både arbete och energi. Detta kommer att slå mycket olika beroende på var man bor i landet och hur mycket man själv haft råd att minska sin energiförbrukning.
Dagens första klimatseminarium var intressant på flera sätt. Dels känns det givetvis konstigt att det verkar vara politiskt korrekt att angripa IPCC:s modeller för att vara för försiktigt hållna, men helt oacceptabelt att ha motsatt åsikt, dvs att IPCC går för långt i sina datormodeller. Dels är det intressant att se hur orealistiska en del av de förslag är som läggs fram av vissa delar av miljörörelsen och deras lobbyister.
2009-05-12 Skall Sverige driva på för EU-beslutade energiskatter?
Jag har noterat att vår miljöminister anser att Sverige bör driva på för en av EU beslutad "minimiskatt" på koldioxid. Skatten skulle dock tas ut nationellt i varje land, och en EU-skatt skulle inte höja den svenska koldioxidskatt som redan finns.
Tanken är givetvis att Sverige ytterligare skall pressa på EU i klimatfrågan genom en gemensam beskattning. Jag kan förstå tanken (nåja, bortsett från mitt lilla tvivel då om nyttan av att ur klimatsynpunkt beskatta koldioxid överhuvudtaget, men vi lämnar den diskussionen för en stund). Problemet är bara att i vart fall vi moderater tidigare ansett att EU inte skall lägga sig i hur varje land utformar sitt skattesystem eller skatternas nivåer. I moderaternas valplattform inför EU-valet står exempelvis följande: "Vi moderater anser att skattepolitiken skall styras nationellt. Vi vill gärna lära oss av varandra, utbyta goda exempel och samordna inom vissa ramar men inte tvinga på länder vare sig våra eller andra länders skattesystem. Det är både en fråga om nationellt självbestämmande och om att skapa en sund konkurrens mellan medlemsstaterna." Jag hoppas moderaterna står fast vid denna kloka ståndpunkt.
Om vi nu öppnar upp för EU-beslut om miniminivå på olika miljöskatter, vad blir nästa steg? Miniminivå på inkomstskatterna, kapitalskatterna, momsen eller vad? Om vi från svensk sida anser oss ha skäl att driva på för att tvinga alla EU-länder att beskatta koldioxid finns det ju inget som hindrar att andra länder i sin tur hittar goda argument för att ha synpunkter på andra svenska skatter.
Jag tycker EU:s roll i miljösamarbetet bör vara att arbeta för gemensamma miljömål som omfattar alla länder. Sedan bör det vara upp till varje land att välja vilken väg man vill använda för att nå sina mål. Beskattning kan vara ett sätt, men det kan också finnas andra sätt. EU-beslut om minimiskatter är en farlig väg.
2009-05-12 Pressinbjudan: Klimatseminarium i Riksdagen
Pressinbjudan 2009-05-12
Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919
Global klimatpolitik – vilka är alternativen?
Inbjudan till seminarium i Riksdagen - Debatten som aldrig ägde rum
* Vad ger den senaste klimatforskningen oss för alternativ att hantera ett klimat i förändring? Är vetenskapen samstämmig i dessa frågor?
* Beslutsfattare i alla sammanhang och på alla nivåer står inför svåra klimatpolitiska beslut som kommer att ha djupgående effekter. Speglas bredden på forskarnas uppfattning i debatten och i media? Är vetenskapen och fakta tydliga?
* Kan jag sätta min tillit till FN:s klimatpanel IPCC och de klimatmodeller de stöder sina rapporter på?
* Är de politiska åtgärder som pågår och planeras rationella mot bakgrund av forskningsläget?
Nedanstående personer deltar vid seminariet och representerar alternativa synsätt i dessa frågor:
Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet. Han har varit knuten till FN:s klimatpanel IPCC och presenterade tillsammans med Markku Rummukainen 17/4 rapporten ”Ny klimatvetenskap 2006-2009”, beställd av kommissionen för hållbar utveckling.
Roy Spencer, Ph.D., forskningschef vid avdelningen för geovetenskaper vid University of Alabama i Huntsville, ett av USA:s viktigaste klimatvetenskapliga forskningscentra. Spencer är en ”global warming optimist” och vänder sig emot uppfattningen om vetenskaplig samstämmighet i klimatfrågan.
Staffan Tillander, Sveriges klimatambassadör och Svante Bodin, departementsråd, Miljödepartementet, är bland de ansvariga för Sveriges officiella hållning vid klimatförhandlingar och i FN:s klimatpanel IPCC.
Bob Carter, professor, knuten till Marine Geophysical Laboratory vid James Cook University, Australien. Han är geolog och specialiserad i paleoklimatologi, maringeologi och miljövetenskap. Carter är mycket aktiv som opinionsbildare i klimatfrågor över hela världen, speciellt i Australien och Nya Zeeland.
Tid och plats: onsdag 13 maj kl 13.30 - 16.00 i Förstakammarsalen.
Inbjudare: Ingemar Vänerlöv (kd), Lars Gustafsson (kd), Jan Ericson (m), Sven Yngve Persson (m).
Anmälan till rebecca.soderstrom@riksdagen.se senast 12 maj.
2009-05-12 Dagens andra klimatfundering
Isbjörnar på Sydpolen?
Här är ännu ett exempel på hur vilseledande eller slarvig nyhetsrapporteringen ibland är i klimatfrågan. Nedanstående är ett inslag i SVT:s Rapport den 21 april i år. Huvuddelen av inslaget ägnas åt en dramatisk beskrivning av att "Antarktis smälter". Nu handlar det visserligen bara om den lilla del som kallas Västantarktiska halvön (se föregående bloggnlägg), vilket inte framkommer alls i inslaget. Där sägs inte heller något om att isen samtidigt ökar på resten av Antarktis. Alldeles i slutet av inslaget, efter en längre beskrivning av just avsmältningen på Västantarktiska halvön så dyker plötsligt en isbjörn (!) upp i bild. Om man inte lyssnar väldigt noga och hör att reportern plötsligt nämner Arktis i stället (alltså området runt Nordpolen) så blir man nog förvånad. För några isbjörnar har som bekant aldrig funnits på Antarktis. Men isbjörnen har ju blivit en symbol för allt som har med klimatfrågan att göra, så frestelsen blev väl för stor att ta med den även i ett inslag om Antarktis...
(Inslaget finns inte längre kvar på SVT Play)
2009-05-12 Dagens första klimatfundering
Håller Antarktis på att smälta bort?
Just frågan om isen på Antarktis är lite speciell, eftersom noggrann mätning av isutbredning och iskoncentration har bara pågått sedan 1979. Det gör att forskarna är mycket försiktiga med att dra långt- gående slutsatser från Antarktis i den pågående klimatdebatten.
Figurerna visar isutbredningen och iskoncentrationen runt Antarktis från april 1980 till april 2008. Under denna period råder ingen tvekan om att båda delarna ökat betydligt. (Bilderna kommer från NSIDC, The National Snow and Ice Data Center, University of Colorado).
Samtidigt sker en avsmältning på den västra delen, den spetsiga Västra Antarktiska halvön som syns på bilden. Denna del av Antarktis har alltid haft det mildaste klimatet eftersom den utsätts för mildare vindar än resten av Antarktis på grund av sin närhet till Sydamerika. Avsmältningen på denna del av Antarktis beskrivs ofta på ett mycket dramatiskt sätt i media som att även Antarktis nu håller på att smälta. Men forskarna verkar överens om att istäcket på resterande del av Antarktis fortsätter att växa i tjocklek. Det finns olika teorier om varför Antarktis inte smälter på det sätt det "borde" göra enligt teorierna om global uppvärmning. En teori har samband med ozonhålet som skulle kunna "kyla" området. Andra forskare menar att även vid en global uppvärmning kommer istäcket att öka på Antarktis, eftersom uppvärmningen i sin tur ökar nederbörden vilken i så fall fortsätter att falla som snö på Antarktis.
Oavsett vilket verkar forskarna på båda sidor i debatten ganska ödmjuka just när det gäller Antarktis. Antarktis uppträder inte riktigt i linje med de teorier som finns, och verkar inte heller vara någon särskilt bra indikator på en dramatisk global klimatuppvärmning - vilket i sig naturligtvis inte behöver betyda att det inte blir varmare på andra delar av jorden.
2009-05-11 Dagens klimatfundering
Visst smälter glaciärerna!
Visst smälter många av jordens glaciärer. Dessa bilder är från en av världens mer kända glaciärer, Portageglaciären i Alaska. Bilden till vänster är från 1984, och sedan har man också i efterhand lagt in var glaciärens kant fanns 1999. Den svartvita bilden visar glaciären 1914, och man ser då hur den täckte en stor del av den sjö med smältvatten som idag finns framför glaciären.
Bilden nedan kommer från en turistbroschyr som man får när man besöker "Visitor Center" vid glaciären. Där kan man se hur Portage Glacier och dess granne - Burns Glacier - stadigt minskat i omfång de senaste 100-200 åren. Den viktiga frågan idag är givetvis om takten i avsmältningen ökat de senaste decennierna, samt om glaciärerna kan antas smälta ännu snabbare kommande år? Detta hoppas jag blir en av de saker som kommer att diskuteras på onsdagens klimatseminarium.
Det mest intressanta när man ser bilden tycker jag är att konstatera att när det gäller Portage-och Burnsglaciärerna har avsmältningen faktiskt skett i ett ganska stadigt tempo ända sedan 1800-talets början. Avsmältningen är alltså inget som plötsligt börjat de senaste decennierna.
Så här ser det faktiskt ut även när man granskar även andra glaciärer på jorden. Jag har själv besökt Island flera gånger och studerat kartor över glaciärernas utbredning genom åren. Flera av de mindre glaciärer som finns idag är rester av större sammanhängande glaciärer som fanns för flera hundra år sedan. Mer om detta i senare blogginlägg.
2009-05-11 Riksdagsseminarium med internationellt kända klimatforskare:
På onsdag eftermiddag kommer jag och tre riksdagskolleger att anordna ett mycket intressant riksdagsseminarium där vi lyckats engagera flera mycket välkända internationella klimatdebattörer som företräder olika synsätt i klimatfrågan. Jag hoppas att seminariet skall ge svar på en del av de frågor jag ställt på blogggen den senaste veckan, och ge åhörarna en chans att ta ställning till de olika argumenten i klimatdebatten. Deltagare vid seminariet är:
Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet. Han har varit knuten till FN:s klimatpanel IPCC och presenterade tillsammans med Markku Rummukainen 17/4 rapporten ”Ny klimatvetenskap 2006-2009”, beställd av kommissionen för hållbar utveckling. Källen kommer bland annat att redovisa huvddragen i denna rapport.
Roy Spencer, Ph.D., forskningschef vid avdelningen för geovetenskaper vid University of Alabama i Huntsville, ett av USA:s viktigaste klimatvetenskapliga forskningscentra. Spencer är en ”global warming optimist” och vänder sig emot uppfattningen om vetenskaplig samstämmighet i klimatfrågan. Spencer kommer bland annat att diskutera de klimatmodeller som ställs upp.
Staffan Tillander, Sveriges klimatambassadör och Svante Bodin, departementsråd, Miljödepartementet, är bland de ansvariga för Sveriges officiella hållning vid klimatförhandlingar och i FN:s klimatpanel IPCC. Tillander kommer att redogöra för förutsättningarna inför höstens klimatmöte i Köpenhamn.
Bob Carter, professor, knuten till Marine Geophysical Laboratory vid James Cook University, Australien. Han är geolog och specialiserad i paleoklimatologi, maringeologi och miljövetenskap. Carter är mycket aktiv som opinionsbildare i klimatfrågor över hela världen, speciellt i Australien och Nya Zeeland. Carter kommer att sätta klimatfrågan i ett historiskt perspektiv och diskutera de politiska alternativen.
Om någon bloggbesökare skulle vilja delta på seminariet som åhörare och eventuellt även ställa frågor till deltagarna så går det bra att anmäla intresse till mig.
2009-05-10 Dagens klimatfundering:
Utbyggnad av vindkraften kräver eftertanke
Lördagskvällens nyhetsinslag i TV om vindkraften väcker funderingar. Bakgrunden är att planerna på kraftig utbyggnad av vindkraften också kräver ökad tillgång på kompletterande energi som kan användas när vindkraften inte kan leverera el. I nyhetsinslaget nämndes att det mest sannolika är en utbyggnad av vattenkraften som komplement. Om vattenkraf- ten skall utökas hoppas man att en effektivisering av befintliga vattenkraftverk skall räcka långt, men även utbyggnad av hittills skyddade älvar och vattendrag kan behövas. I TV-inslaget sa man till och med att vi måste ställa svåra lokala miljöförstörande ingrepp mot det globala klimathotet, och att vi då kan tvingas offra viktiga naturvärden för ett viktigare syfte. Det var då jag reagerade starkt!
Själv är jag i grunden positiv till vindkraft, under förutsättning att den kan ekonomiskt kan stå på egna ben. Jag kommer själv, om allt går enligt planerna, att inom några år att bo intill Västsveriges största vindkraftpark som Göteborg Energi planerar i skogarna på höjderna mellan Ubbhult och Sätila. Efter vad jag hittills sett av planerna känns satsningen intressant, men det avgörande är givetvis de tester av vindförhållandena som först måste göras. Med tanke på verkens geografiska placering, ganska långt från bebyggelsen, känner jag så här långt ingen större oro för min egen eller andras boendemiljö. Jag har ingen större invändning mot en utbyggnad av vindkraften om det sker utan alltför stora skattesubventioner. Men det krävs då att verken placeras i grupper på lämpliga platser långt från bebyggelse så att människor inte störs, och att behovet av kompletterande energi kan lösas genom effektivisering av befintliga vattenkraftverk eller från kärnkraft. Man måste också kunna stå emot det politiska trycket, och klara av att säga nej till ansökningar om utbyggnad på olämpliga platser.
Om däremot mycket stora skattesubventioner krävs och vindkraften byggs ut i en orimlig omfattning som inkräktar svårt på människors boendemiljö, och vi sedan dessutom tvingas förstöra skyddsvärda vattendrag för att klara den kompletterande elenergin - ja då kommer saken i ett helt annat läge. Då känns inte vindkraften som en klok framtids- satsning, vare sig när det gäller ekonomi eller miljö. Vindkraften kommer då också att bli allt mer ifrågasatt i samhället, vilket motverkar fortsatt utbyggnad.
Att på grund av klimathotet offra värdefulla vattendrag som aldrig kan återskapas skulle vara särskilt olyckligt. Jag tycker det är märkligt att de miljövänner som tidigare på ett förtjänstfullt sätt arbetat för att rädda skyddsvärda vattendrag nu utan att tvekan verkar vara beredda att offra dessa "för att rädda klimatet". Den allt överskuggande kampen för minskade koldioxidutsläpp riskerar att kräva många och stora offer. Det är inte minst därför debatten om koldioxiden och dess betydelse för klimatet känns så angelägen.
2009-05-09 Dagens klimatfundering:
Senaste (?) nytt om glaciäravsmältningen...
Det här är en intressant illustration av hur media arbetar idag i sin jakt på skrämmande nyheter med koppling till klimatförändringarna. Bilden till vänter är från amerikanska Nyhetsbyrån MSNBC:s websida den 25 mars 2008. Bilden visar hur ett stort isflak lossar på Antarktis, och detta beskrivs som en dramatisk nyhet. Bildtexten beskriver det som "the latest sign of global warming`s impact on Earth´s southernmost continent." Något förvånad blir man av att hitta exakt samma bild - ett drygt år senare, den 5 april i år - på The Guardians websida, med nyhetsrubriken att ett gigantiskt isområde på Antarktis just nu är på väg att kollapsa. Bildtexten: "The latest sign of how global warming in thought to be chaning the face of the planet". Man kan inte låta bli att undra hur många gånger samma bild kan användas för att beskriva en nyhet om en plötslig dramatisk förändring? Det är definitivt inte vare sig första eller sista gången som media använder gammalt material för att skapa "färska" dramatiska nyheter. Men att använda gamla bilder för att beskriva "ännu en dramatisk glaciäravsmältning" känns inte som ett riktigt seriöst inlägg i klimatdebatten.
Fast viktigaste frågan är givetvis hur det egentligen står till med isen på Antarktis, och hur jordens glaciärer mår? Mer om detta i kommande inlägg.
2009-05-08 Skrämmande förslag från Miljöpartiet
I dag ägnade jag mig också lite åt konkurrentbevakning. Läste bland annat igenom Miljöpartiets EU-valmaterial. Det var skrämmande läsning. Miljöpartiet säger klart och tydligt i sin broschyr att vi skall sluta investera i motorvägar, flygplatser och kärnkraftsforskning. Dessutom kan man läsa att "Miljöpartiet vill stoppa all utvinning av olja och kol" och längre ned kan man läsa att man inte heller vill ha kvar kärnkraften...
Hur stora delar av Europa skall klara sig om alla dessa tre energikällor avvecklas säger man inte. Med all respekt, att ersätta all denna energi med vindkraft, vågkraft och solpaneler känns inte riktigt realistiskt. Men OK, vill man ha ett Europa där vägar och flygplatser förfaller och där kol, olja och kärnkraft stoppas som energikällor så kan man ju rösta på Miljöpartiet. På köpet röstar man bort Europas tillväxt, företagande och arbetstillfällen. Men det gör kanske inte så mycket. Alla utsläpp av CO2 lär ju upphöra om all verksamhet avstannar, och det är ju naturligtvis viktigast...
2009-05-08 Dagens klimatfundering:
Är global medeltemperatur ett bra mått på klimatet?
Mailreaktionerna strömmar in efter mina blogginlägg om klimatdebatten. Jag hade kanske inte trott att så många personer med bakgrund som forskare, meteorologer och liknande skulle höra av sig med ännu fler invändningar mot de mer spridda klimatteorierna. Flera har skickat med bilder och diagram. Några av dessa tänker jag publicera, eftersom de väcker för mig helt nya frågeställningar.
Från Tage Andersson, docent och meteorolog, har jag bland annat fått denna bild som visar hur temperaturerna på jorden såg ut under vintrarna 1940-1942. Det var dessa som kallades "krigsvintrarna" och det var då som Hitlers arméer förfrös i Sovjet. På bilden ser man också det mycket kalla mörkblå området över Skandinavien och Västra Ryssland. Det märkliga är bara att just dessa år var den globala temperaturen på jorden faktiskt ovanligt hög, Tage Andersson beskriver dessa år som ett "globalt temperaturmaximum". Man ser på bilden hur det var mycket varmare än normalt i stora delar av världen. Källa: Nasa, http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/. Med detta vill Andersson visa att den globala medeltemperaturen är ett svagt mått på klimatet. Variationerna i tid och rum är mycket större än de globala trender man kan fastlägga. Det han säger är intressant, eftersom det ju också på senare år ibland har varit så att Sverige och Skandinavien har haft avsevärt kallare eller avsevärt varmare än normalt - till skillnad från andra delar av jorden där det sett annorlunda ut. Vintern 2007/2008 är ett exempel - oerhört kall och snörik på hela norra halvklotet - utom i Skandinavien som hade en ovanligt mild vinter.
Jag har träffat flera forskare som menar att klimatfrågorna är mer intressanta som lokala företeelser än globala, och att det finns många faktorer som styr det lokala klimatet.
Tage Andersson tillhör de som är kritiska till IPCC:s klimatmodeller. Han skriver att "deras resultat inte är verifierade och stämmer hittills mycket illa med verkligheten. Ingen har förutsagt temperaturnedgången sedan 1998. Modellerna är en skakig grund för långtgående ekonomiska och sociala beslut"
Det är sådana bedömningar som får mig som riksdagsledamot att känna kalla kårar efter ryggraden. Jag har ett ansvar för att ta långsiktigt hållbara beslut som påverkar Sverige under lång tid framåt. Att ta dessa beslut utan att först åtminstone ha lyssnat på olika röster i klimatdebatten känns inte alls bra. Så jag tänker lyssna vidare - och på köpet lär jag mig nya saker varje dag.
2009-05-07 Dagens klimatfundering: Uppdaterad
Vad är vetenskapsmännens roll i klimatdebatten?
Dr. Stephen Schneider, professor på Stanford University, var på 1970-talet en av de främsta förespråkarna för global cooling och varnade för risken för missväxt, nödår och en annalkande istid. Men någon gång runt 1989 bytte han fot, och är idag i stället en av de ledande förespråkarna för global uppvärmning och en av frontfigurerna bakom FN:s klimatpanel IPCC. Nåja, man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.
Så här sa Schneider i en intervju i Discover Magazine i oktober 1989: "To capture the public imagination, we have to offer up some scary scenarios, make simplified dramatic statements and little mention of any doubts one might have. Each of us has to decide the right balance between being effective, and being honest. I hope that means being both."
Eller i svensk översättning (en lite längre del av artikeln): "Å ena sidan är vi som vetenskapsmän bundna...att säga sanningen....Å andra sidan...är vi människor också...vi vill förbättra världen... För att fånga allmänhetens uppmärksamhet måste vi måla upp skrämmande scenarier, göra förenklade dramatiska påståenden och förtiga våra eventuella tvivel. Var och en av oss måste bestämma den rätta balansen mellan att vara effektiv och att vara hederlig. Jag hoppas det betyder både och."
Lite förvånande är det allt att höra en sådan syn på vetenskapens roll från en av de viktigare personerna bakom IPCC. Och visst har IPCC utan tvekan lyckats skrämma upp både många av världens politiker och en stor del av människorna. Om denna taktik leder till kloka och väl avvägda politiska beslut återstår att se.
2009-05-06 Dagens klimatfunderingar:
1. Hur dramatisk är ökningen av koldioxidhalten i atmosfären?
Den vänstra figuren beskriver ökningen av koldioxidhalten från 1900 fram till år 2000, dvs under 100 år. Visst ser uppgången väldigt dramatisk ut? Men det diagrammet visar bara nivåerna mellan 290 och 370 ppm (miljondelar). Om man i stället visar hela bilden, från noll till 400 ppm ser figuren ut som den högra bilden i stället. Plötsligt framstår ökningen av koldioxidhalten som mycket beskedlig sett över 100 års sikt, och kan enligt kritiska forskare helt förklaras av den långsamma globala temperaturökningen som skett ända sedan den senaste istiden.
2. Hur dramatisk är ökningen av metangashalten i atmosfären?
Om kurvan över ökad koldioxidhalt går att beskriva på två sätt så är det inget mot hur halten av metangas i atmosfären kan beskrivas, beroende på vad man vill visa. Till vänster den mer "hotfulla" bilden som man får när man visar nivåerna 1,73 till 1,78 ppm (ppm=en miljondel, eller 0,000 1 procent). Till höger den bild man får om man i stället väljer att ta med hela skalan från 0 till 2 miljondelar. Ökningen på 3/100 miljondelar på 10 år känns då plötsligt väldigt hanterlig...
Vilka kurvor som ger den mest rättvisande bilden får var och en avgöra efter eget tycke och smak. Men frågan är - vilka kurvor bör ligga till grund för politiska beslut? Överdriver man kanske problemen om man använder kurvorna till vänster? Eller tar man kanske inte problemen på allvar om man använder de till höger?
2009-05-05 Dagens andra klimatfundering:
Med statistik över "rätt" tidsperiod kan det mesta bevisas
Denna figur visar den stigande globala temperaturen så som det beskrivits i vissa media. Man kan tydligt se av figuren att temperaturen ökat från början av 1960-talet fram till 1990. Detta skapar i sin tur politiska förutsättningar för "kraftfulla åtgärder" för att stoppa den skenande temperaturen.
Eller gör det verkligen det?
Här har ovanstående kurva kompletterats med temperatur- förändringarna några år före och efter den förra kurvan. Denna graf har visats i andra media. Plötsligt syns inte längre någon långsiktig höjning av temperaturen, utan snarare en viss sänkning.
Detta är ett exempel på hur lätt det är att manipulera statistik och diagram för att skapa den bild man vill. Detta har jag upptäckt förekommer på båda sidor i debatten om koldioxiden och klimathotet, men i särklass oftast i de sammanhang där man vill visa en särskilt skrämmande bild om den skenande temperaturen. Det handlar alltså inte om att ljuga eller förvanska statistik utan om att välja ut de tidsperioder som ger "rätt" bild.
2009-05-05 Dagens klimatfundering:
Så styrs vi av media
På SVT:s TextTV idag kan vi läsa att "Klimatfrågan är viktigast för EU-väljare".
Men när man sedan läser hela nyheten framkommer att det är "Miljö-, klimat- och energifrågor" som toppar som den viktigaste EU-valfrågan enligt 23% av väljarna. Nu är ju det inte riktigt samma sak som att påstå att det är just "klimatfrågan" som engagerar. Det kan man faktiskt inte veta utan att dela upp dessa tre delar i separata frågor.
De flesta av oss inser att utsläpp och föroreningar inte känner några gränser, och att handeln med energi numera sker på en gemensam europeisk marknad. Koleldning i Danmark påverkar luften i Sverige, och ren svensk kärnkraftsel och vattenkraftsel kan exporteras till andra länder. Utläpp i baltiska floder skadar havet utanför Sverige, och fisket är gemensamt i Östersjön. Det är självklart så att miljöfrågorna är en viktig angelägenhet för EU och ett bra skäl att rösta på kloka politiker i EU-valet.
Men att dra slutsatsen att svenska folket tycker att "klimatfrågan" är den viktigaste EU-frågan är att gå lite väl långt. Det visar egentligen bara ännu en gång hur klimatfrågan idag helt tar överhanden i debatten och får andra viktiga miljöfrågor att hamna i bakgrunden. Men visst, katastrofteorier lockar alltid media, och det gäller såväl klimatkollaps som svininfluensa...
2009-05-05 Vågkraft
I går var det möte med Västsvenska Handelskammarens Riksdagsråd. Rådet är sammansatt av en västsvensk riksdagsledamot från varje parti, och jag är Moderaternas representant och samtidigt representant för Sjuhärad i rådet. Gårdagens möte hölls i Uddevalla på morgonen, och sedan fortsatte dagen med ett intressant studiebesök i Lysekil där vi besökte det företaget Seabased som arbetar med att utveckla en ny model av vågkraftverk.
Kort beskrivet bygger tekniken på att man har aggregat och transformatorer stående på havsbotten, och sedan stora bojar (bilden till höger) flytande på havsytan. När bojen rör sig upp och ned lyfts en del i aggregatet på botten via en tjock vajer, och detta skapar elektrisk ström. Efter omvandling i transformatorer på botten kan elekticiteten tillföras det vanliga elnätet. Ca 100 aggregat behövs för att ge elkticitet motsvarande ett nytt modernt vindkraftverk. Den yta på havsbotten som krävs motsvarar ungefär den markyta som krävs runt ett vindkraftverk för att ge "fri vind runt" verket, dvs några hundera meter åt varje håll. När det gäller de ekonomiska kalkylerna var dessa något osäkra, men man hoppas på en "pay-back"-tid på ca 3-5 år på gjorda investeringar. Kostnaden för elproduktionen beräknas bli ungefär densamma som för vindkraft. Företaget Seabased räknar med bidrag från Energimyndigheten för att få igång produktionen, och när man kommit igång hoppas man kunna skapa ett 60-tal jobb i Lysekil.
Jag har under min tid som bankanställd sett ganska många företag av denna typ växa upp och sedan försvinna igen, så man kan aldrig vara säker på att det verkligen går att få lönsamhet i verksamheten. Men Seabased har onekligen hittat en intressant teknik för vågkraftproduktion, och det är bara att hålla tummarna för att man lyckas. Då kan detta kanske bli en alldeles utmärkt exportprodukt. Alltför många svenska innovationer har genom åren lämnat landet och skapat arbetstillfällen utomlands. Det är på tiden att svensk teknik skapar företag och jobb i Sverige.
Med tanke på mina inlägg i klimatfrågan kan det ju vara på sin plats att påpeka att nya sätt att framställa elekticitet är mycket välkomna oavsett var man står i klimat- och koldioxiddebatten. Vi vet att olja och kol inte räcker för evigt, och vi vet att inte minst kolförbränningen ger allvarliga skador på människors hälsa. Det finns många goda skäl - alldeles bortsett från klimatfrågan - att producera ren elekticitet. Vågkraft kan definitivt vara ett sätt, och vågor har vi gott om runt de svenska kusterna.
Under gårdagen satt förresten mittemot Peter Rådberg som är riksdagsledamot för Miljöpartiet. Vi pratade koldioxid under lunchen, och han verkade alldeles förskräckt över att jag ens antydde den allra minsta lilla tvekan kring koldioxidens betydelse för klimatet, och FN:s klimatpanel IPCC:s trovärdighet. Detta styrkte mig i min tro att jag kanske inte är helt fel ute i min kritiska granskning av teorierna... Men jag måste också medge att även Rådberg verkade hålla med om att koldioxidfrågan fått lite väl stort utrymme i samhällsdebatten och riskerar att tränga undan andra viktiga miljöfrågor. Så långt är vi i vart fall lite överens.
2009-05-04 Några tankar kring mina "klimatfrågor" så här långt:
Det viktigaste är en fri och öppen debatt!
Den senaste veckan har jag visat ett antal figurer som illustration till de frågeställningar jag själv funderar mest över just nu. Vad är det egentligen som styr jordens temperatur och klimat? Är verkligen jordens uppvärmning så dramatisk som man ibland hör, eller är vi kanske i stället på väg mot kallare tider och en ny istid?
Poängen med att visa diagramen över solaktivitet, kosmisk strålning och jordrotation är inte att jag personligen hävdar att någon av dessa saker nödvändigtvis styr jordens temperatur - de forskare jag talar med har olika teorier. Poängen är däremot att när man sett dessa grafer och samband är det inte lika självklart att helt utan reservationer stödja teorin om koldioxidens avgörande betydelse för jordens temperatur och klimat. Andra teorier framstår som minst lika realistiska och rimliga. Ändå är det märkligt nog just teorin om koldioxiden som ensidigt styr världens politiker just nu. Detta bekymrar mig. En så stor och viktig fråga som oro för jordens klimat och temperatur förtjänar en öppen debatt där alla alternativa teorier diskuteras. Så är det tyvärr inte idag. Det skapar osäkerhet och tvivel - är de mycket kostsamma åtgärder som föreslås mot koldioxidutsläppen verkligen rätt beslut? Är det verkligen den viktigaste insatsen för miljön som vi kan göra? Är koldioxiden verkligen det absolut allvarligaste miljöproblemet på jorden?
Jag är också bekymrad över hur debatten om "koldioxidhotet" förs i media och av politikerna. Som forskare riskerar man att mista sina forskningspengar och som politiker riskerar man att hamna ute i kylan om man inte följer den politiskt korrekta vägen. Denna oro och tveksamhet att lufta sina åsikter har jag mött otaliga gånger den senaste tiden, både bland forskare, journalister och politiker. Kommande dagar kommer jag också att ge några exempel på hur vi idag blir manipulerade för att bli övertygade om hotande klimatförändringar och koldioxidens betydelse för dessa (och ibland även om motsatsen...).
Det senaste året har jag träffat forskare på Uppsala Universitet, Stockholms Universitet, Lunds Universitet och Chalmers, jag har gjort ett antal studiebesök inom och utom landet, alltifrån besök på en av världens främsta klimatforskningsanläggningar på Svalbard till att träffa energiexperter i Indien. Jag har läst allt jag kommit över i litteraturväg som handlar om klimatet, inte minst forskningsrapporter, besökt seminarier, följt bloggar och hemsidor med olika åsikter, och dessutom fått massor av reaktioner på mina blogginlägg från båda sidor i klimatdebatten. Jag har verkligen försökt bilda mig en egen neutral uppfattning, och tar inte idag definitiv ställning för eller emot några klimatteorier. Det enda jag vet säkert är att klimatfrågan förtjänar en öppen och frimodig debatt, precis som alla andra viktiga samhällsfrågor. Jag kommer att fortsätta försöka bidra till denna debatt på olika sätt, mer om detta senare.
Jag vill också passa på att tacka för alla reaktioner på mina blogginlägg. Att jag inte är ensam i mina funderingar över vad som är sant eller falskt i klimatfrågan är uppenbart. Ett tips är att läsa alla mina samlade blogginlägg i klimatfrågan som finns samlade på min mest besökta arkivsida - Miljö- energi- och klimatbloggen.
2009-05-04 Dagens klimatfråga:
Hur mycket påverkas jordens temperatur av jordrotationen?
Figuren till vänster visar jordrotationens förändring sedan 1850 fram till 2001 (svart kurva) och jordens årsmedeltemperatur samma period (röd kurva). Precis som när det gäller solens aktivitet och den kosmiska strålningen så finns det en god samstämmighet mellan jordrotationens förändring och temperaturen, vilket man som sagt inte kan säga när det gäller koldioxidhalten jämfört med temperaturen.
Så utöver solaktivitet och kosmisk strålning skulle man även kunna tänka sig att förändringar i jordrotationen skulle kunna ha betydelse för klimatet. Men ingen dessa teorier är något man hör talas om särskilt mycket i den offentliga debatten. Koldioxiden blir alltid det självklara politiskt korrekta svaret - oavsett alla andra teorier som förs fram.
Dagens fråga: Hur starkt är egentligen sambandet mellan jordens varierande rotation och jordens temperatur?
2009-05-03 Dagens klimatfråga:
Skulle det kunna vara förändringen i den kosmiska strålningen som styr jordens temperatur?
Denna figur visar förändringarna i den kosmiska strålningen från 1960 fram till idag. Precis som jag visade häromdagen när det gäller solaktiviteten så stämmer kurvan över den kosmiska strålningen väl överens med de temperaturförändringar som skett på jorden sedan 1960.
Vissa forskare jag träffat hävdar att det finns ett tydligt samband, och att just den kosmiska strålningen skulle kunna vara en mycket realistisk förklaring till förändringarna i jordens temperatur och klimat.
Oavsett vilket kan man konstatera att överensstämmelsen med temperaturkurvan i vart fall är oerhört mycket bättre än när man jämför med kurvan öven koldioxidhaltens ökning. (jämför med figuren den 30/4).
Dagens fråga: Är det helt uteslutet att det kan finnas ett starkt samband mellan förändringarna i den kosmiska strålningen och jordens temperatur?
2009-05-02 Dagens klimatfråga:
Hönan eller ägget - vad kommer först?
Mycket av klimatdebatten handlar som bekant om kopplingen mellan koldioxid och temperatur. Historiskt har forskarna varit ganska överens om att hönan kommer före ägget, dvs att det är stigande temperaturer som ökar koldioxidhalten. FN:s klimatpanel IPCC har som bekant valt att tolka det hela precis tvärtom - dvs att det är koldioxiden som höjer temperaturen.
Figuren ovan visar temperatur och koldioxidhalt de senaste 420.000 åren (!). Detta får man fram genom att borra iskärnor på Antarktis, vilket är ganska fantastiskt i sig. Grafen som sådan är det ingen som ifrågasätter, däremot tolkas kurvorna uppenbart väldigt olika. Men om man jämför temperaturkurvan (blå kurva) och koldioxidhalten (orange kurva) så kan man tydligt se att den blå kurvan ofta ligger före i tid, och att den orange kurvan följer strax efter. För mig är det därför ganska svårt att utan invändningar acceptera att det är koldioxiden som höjer temperaturen. Skall man tro figuren är det ju mycket som pekar på att det är precis tvärtom.
Några andra intressanta saker kan man också utläsa ur figuren. Dels att jordens medeltemperatur varierat kraftigt genom årtusendena. Dels att vi de senaste drygt 10.000 åren faktiskt haft väldigt stabil och ganska hög temperatur på jorden.
Dagens fråga blir helt enkelt varför IPCC och olika forskare idag är så övertygade om att det är koldioxiden som driver upp temperaturen i stället för att det skulle kunna vara precis tvärtom?
2009-05-01 Dagens klimatfråga:
Varför blir jorden kallare trots att halten koldioxid ökar?
Denna bild kommer inte från Lars Berns föredrag, men den är intressant eftersom den väcker ytterligare frågor om sambandet mellan ökande koldioxidhalter och global uppvärmning. Bilden kommer från amerikanska rymdstyrelsen NASA, och visar hur den globala temperaturen faktiskt sjunkit både 2007 och 2008. Detta har skett trots att koldioxidhalterna ökat på jorden. Om man skall tro på IPCC:s modeller borde jordens globala medeltemperatur i stället ha ökat dramatiskt dessa år på grund av den kraftigt ökade halten koldioxid - men detta har alltså inte skett. Om man däremot tvärtom antar att det är stigande temperaturer som i efterhand orsakar ökningen av koldioxidhalten så stämmer kurvorna betydligt bättre.
Dagens fråga: Om nu koldioxiden är den stora boven - varför ökade inte den globala medeltemperaturen 2007-2008 när koldioxidhalten ökade?
2009-04-30 Dagens klimatfråga:
Koldioxid eller solaktivitet - Vilken förklaring är mest logisk?
Jag är själv både naturvetare och jurist. För mig är logiska förklaringar mer lockande än ologiska.
I figuren till vänster visar den svarta kurvan temperatur- förändringen på Arktis (Norra halvklotet) de senaste 130 åren. Den diagonala röda kurvan visar ökningen av koldioxid i atmosfären. Den ojämnare röda kurvan ("sun") visar förändringarna i solaktiviteten över åren.
När koldioxidförespråkarna förklarar den globala uppvärmningen säger de ofta att koldioxidhaltens ökning är den enda rimliga förklaringen, och att det inte finns någon mer sannolik förklaring. För mig framstår det tvärtom som om det finns en mycket tydligare koppling mellan solaktiviteten och temperaturen än mellan koldioxiden och temperaturen. Den som är av en annan mening är välkommen att förklara hur man resonerar.
Dagens fråga är given: Vilken förklaring känns mest sannolik som förklaring på temperaturens förändringar när man ser denna bild - koldioxiden eller solaktiviteten?
2009-04-29 Dagens klimatfråga:
Skulle det kunna vara solens aktivitet som styr jordens temperaturförändringar?
Denna figur visar enligt professor Lars Bern att IPCC:s teoretiska datormodeller för AGW (alltså en av människan orsakad kraftig global uppvärmning) inte stämmer med verkligheten. Den gröna linjen visar den mycket långsamma naturliga globala uppvärmning som helt enkelt innebär en återhämtning från lilla istiden. Den gula kurvan är solens cykler med hög och låg aktivitet som rör sig runt den gröna linjen. På 1960-talet skrämdes "experterna" med att vi var på väg mot en ny istid, eftersom temperaturen sjönk. Runt 1990 började experterna i stället tala om den globala uppvärmningen eftersom temperaturen steg. Men enligt Lars Bern så handlar det bara om upprepade vågrörelser i solens aktivitet, och har inget alls med koldioxidutsläpp att göra. Solen går nu återigen in i en lugnare fas, och det märks på den globala temperaturen som nu sjunker igen, vilket leder till kallare och mer snörika vintrar som den vi just upplevt.
FN:s klimatpanel IPCC däremot förlänger i sina datormodeller helt enkelt på ett ganska extremt sätt kurvan över den nyligen avlsutade höga solaktiviteten enligt den tjocka röda kurvan, med ett intervall mellan de två tunna röda kurvorna. Detta scenario har man skapat enbart genom att konstruera komplicerade datormodeller. Professor Bern och andra kritiker menar helt enkelt att dessa modeller inte har något alls med verkligheten att göra, och att det kommer att bli allt svårare för IPCC att stå kvar vid sina dramatiska prognoser för varje år som går framöver med sjunkande temperatur.
Så dagens provocerande klimatfråga blir om det skulle kunna ligga något i att det är solcyklerna och inte koldioxidutsläppen styr den globala temperaturen, och att temperaturen i så fall kommer att fortsätta ned de kommande decennierna - oavsett vad vi gör åt koldioxidutsläppen?
I morgon kommer fler funderingar kring det här med solaktivitetens eventuella betydelse för temperatur och klimat.
2009-04-28 Dagens klimatfråga:
Pågår det verkligen en dramatisk global uppvärmning?
Att ställa denna fråga är givetvis som att svära i kyrkan. Jag får ständigt höra att "vetenskapen är helt enig", den globala uppvärmningen pågår, och den drivs av människans koldioxidutsläpp. Den som är av en annan mening är inte seriös och har inte förstått allvaret. Det intressanta - och lite skrämmande - är att jag träffar så många etablerade, erkända och erfarna forskare som så fullständigt sågar koldioxidteorierna. Det finns också de som menar att det inte ens pågår någon global uppvärmning av betydelse, utöver den mycket långsamma underliggande uppvärmningen som helt beror på att vi befinner oss mellan två istider och just nu har en långsam återgång till normala temperaturer efter den senaste "lilla istiden".
Figuren ovan visar vinterisbeläggningen (lila) och snötäcket (vitt) på Norra halvklotet, dels den 17 januari 1980, dels den 18 januari 2009. Man ser tydligt att istäcket har i stort samma utbredning, trots att det är 29 år mellan bilderna. Men man ser också att snö täcker nästan hela norra halvklotet 2009, men att det var barmark 1980. Dessa bilder är knappast ett bevis på dramatiskt minskande vinterisar eller en dramatisk uppvärmning av klimatet. De förstärker snarare den bild av situationen som jag fick vid mitt besök på Svalbard i höstas, där man talade mer om naturliga variationer i istäcket mellan åren beroende på oväder som skapar tillfälliga varma strömmar, än om en kraftig global uppvärmning.
Så dagens mycket provocerande fråga är om det verkligen pågår en så dramatisk global uppvärmning som IPCC, Al Gore och många av de politiskt korrekta klimatexperterna hävdar?
I morgon kommer en ny provocerande klimatfråga!
2009-04-27 Håller klimatteorierna?
I förra veckan deltog jag i ett klimatseminarium i Riksdagen där bland annat professor Lars Bern från Chalmers Tekniska Högskola medverkade. Lars Bern disputerade på en avhandling om matematisk modellering av kemiska processer, och var under 1970-talet projektledare för Volvos Metanolprojekt. Bern har även varit VD för Ångpanneföreningen, VD för Svenska Miljöinstitutet IVL, VD för Incentive, Senior rådgivare i miljöfrågor ABB inför Rio -92, Ordförande i Det Naturliga Stegets miljöinstitut, tidigare ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens miljökommitté och är idag ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Lars Bern är en riktig tungviktare i miljödebatten och har länge varit engagerad i miljöfrågorna. Han tillhör idag den växande skara av vetenskapsmän som jag träffar i olika sammanhang som avfärdar den rådande AGW-teorin (teorin om att människan orsakar global uppvärmning genom utsläpp av koldioxid).
Jag lyssnade med intresse på Lars Berns föredrag och det väckte en del tankar och frågor som jag vid tillfälle hoppas kunna ställa till företrädare för den andra sidan i debatten. Tyvärr verkar det som om en hel del av de "klimatfakta" vi får oss till del i massmedia består av tillrättalagda siffror, missvisande utsnitt ur diagram, förstoringar i diagram för att förstärka budskap och ibland ren desinformation eller rent ologiska argument. Under denna vecka, med början i morgon tisdag, kommer jag varje dag på bloggen att presentera en av Lars Berns bilder från föredraget, med kommentarer och frågeställningar. Var och en som läser får döma själv, och den som har en bra och logisk invändning mot Lars Berns argumentation är välkommen att höra av sig! Jag tar som vanligt inte definitiv ställning för eller mot de CO2-teorier som FN:s klimatpanel IPCC står bakom, men måste medge att jag blir alltmer tveksam till tillförlitligheten i deras teoretiska datormodeller, och jag har själv mycket svårt att hitta hållbara argument som kan slå hål på Lars Berns kritik.
Jag har många gånger de senaste åren framfört att det viktiga är att vi skapar en öppen debatt kring klimatfrågan. Om några veckor kommer jag tillsammans med ett antal andra riksdagsledamöter att anordna ett klimatseminarium i riksdagen med företrädare för båda sidor i klimatdebatten. Bland annat har vi fått klart med deltagande från ett par av de mest välkända utländska klimatskeptikerna, som skall diskutera med några av de mest kända svenska förespråkarna för IPCC:s teorier. Det kommer att bli en riktig tungviktsmatch som kan bli en mycket intressant, och ge tillfälle att lyfta en del av de frågor som Lars Berns föredrag medförde. Mer om seminariet senare!
2009-04-21 Dags att riva villan och bygga en ny?
Skulle någon överväga på allvar att betala svenska folket en halv miljon av skattebetalarnas pengar för varje riven villa som är mer än 50 år gammal för att ägaren i stället skall bygga en ny med lägre energiförbrukning? Knappast. Men medge att det skulle få fart på byggindustrin. Tänk vilken fart det skulle bli på elektronikhandeln och vitvaruförsäljningen om vi alla fick 5.000 i skrotningspremie för att skrota alla våra fullt funktionsdugliga datorer, tv-apparater eller vitvaror. Eller tänk om vi alla skrotade vår gräsklippare från förra året och köpte en ny något miljövänligare nu i vår? En tusenlapp i skrotningspremie skulle sitta bra. Det finns knappast någon gräns för hur mycket man skulle kunna ta av skattebetalarnas pengar för att stimulera näringslivet, och ibland få vissa, något oklara, miljövinster på köpet. Så varför inte sätta igång och låta miljarderna rulla?
Okej, kanske en aning skruvade exempel. Men tyvärr inte så orimliga som det låter. Jämför bara med de höga skrotningspremier på bilar som man exempelvis satsat på i Tyskland. Där betalar man motsvarande ca 27.000 kronor för varje skrotad bil som är äldre än nio år, på villkor att man köper en ny max ett år gammal bil i stället. Man konstaterar nu nöjt att det ökat nybilsförsäljningen i Tyskland med 40%. Knappast förvånande - om man betalar så hög premie så kommer givetvis många att ta chansen att skrota bilen, även om denna trots allt är relativt ny, hyfsat miljövänlig och fullt funktionsduglig, och kunde rullat många år till. Tyskland tänker nu satsa ytterligare 5 miljarder Euro på att skrota halvnya bilar, vilket alltså motsvarar över 50 miljarder (!) svenska kronor. Är detta verkligen vettigt och väl använda pengar? Borde kanske Sverige följa efter?
Frågan är väl bara om det är någon vidare bra idé att tvinga skattebetalarna att betala ett högt bidrag till sig själva för att kasta eller förstöra hyfsat ny och fullt fungerande egendom, bara för att gynna en viss industri eller bransch (ibland under tveksam förevändning att man vill gynna miljön)? Skrotningsbidrag från staten är självklart inte gratis - det är ju vi själva som betalar via skattsedeln. Och sedan får vi betala ytterligare för mellanskillnaden för att köpa den nya bil som skall ersätta den som skrotats. För övrigt vet vi som bekant att de flesta bilar som säljs i Sverige är importerade från utlandet. Det betyder att endast en liten del av en svensk skrotningspremie verkligen skulle gynna svensk bilindustri - det mesta skulle tyvärr hamna i utländska bilföretags fickor. Det gör kalkylen ännu sämre för de svenska skattebetalarna.
Även miljönyttan med en skrotningspremie av tysk modell kan ifrågasättas. Den som kör omkring med en 15-20 år gammal bil och inte anser sig ha råd att köpa ny bil lär inte ha råd att utnyttja en skrotningspremie av tysk modell som ju kräver att man köper en ny eller maximalt ett år gammal bil i stället. I stället tvingas man av ekonomiska skäl att fortsätta köra med sin mycket gamla bil. Samtidigt skrotas alltså betydligt nyare bilar bort (i Tyskland nio år gamla bilar), i stället för att komma ut på begagnatmarknaden och erbjuda ett rimligt ekonomiskt alternativ för dem som kör ännu äldre bilar. Resultatet blir att halvnya bilar skrotas ut samtidigt som de äldsta miljöbovarna rullar vidare. Skrotningspremien blir mest en bonus för den som har råd och ändå har tänkt sig att köpa ny bil.
En låg skrotningspremie för att få bort bilvraken från våra vägar och från naturen kan man givetvis diskutera som en ren miljöinsats den dag statsfinanserna tillåter (även om det idag faktiskt är bilförsäljarna själva som har ansvaret för att ta tillbaka uttjänta bilar. Kostnaden är inbakad i nybilspriset). Men extrema bidrag från skattebetalarna enligt tysk modell för att skrota ut fullt funktionsdugliga fordon är naturligtvis nationalekonomiskt vansinne och ett mycket dyrt sätt att hålla produktionen uppe i en industri som länge haft problem med överkapacitet. Det är närmast pinsamt att höra företrädare för bilindustrin åberopa tveksamma miljöargument när alla vet att de bara försöker få olika subventioner för att kunna sälja nya bilar för att överleva. En överdriven utskrotning av halvgamla bilar är självklart ett stort slöseri med resurser som kunde använts bättre till annat. Detta tycker man Tysklands regering borde inse, och jag hoppas innerligt att den svenska regeringen även i fortsättningen står på sig och avvisar kravet på en hög svensk skrotningspremie, även om svensk bilindustri just nu lobbar för fullt för en sådan lösning.
2009-03-30 El är framtiden!
Apropå det här med el så var det intressant att läsa i Borås Tidning i helgen om det stora sol- kraftverket Andasol i Södra Spanien, Europas största. Här handlar det inte om att värma vatten med solpaneler - här handlar det om solkraft, dvs elkraftstillverkning med hjälp av solen. Solen fångas in av långa välvda speglar, med en yta av över 70 fotbollsplaner, som följer solens rörelse över himlen. Speglarna koncentrerar solljuset och värmer olja som finns i rören i speglarnas brännpunkt. Oljan värms upp till nära 400 grader, och via en värmeväxlare överförs värmen till ånga som driver en (svensktillverkad) ångturbin som omvandlar energin till el.
Soltimmarna i Södra Spanien är många och solinstrålningen stark. Men även när det är mulet kan anläggningen producera el. Värmelagrande tankar med 28 000 ton smält salt fungerar som en gigantisk termos. Här lagras värme under dagtid så att turbinerna kan drivas även under natten eller mulna dagar. Totalt byggs tre solkraftverk som vart och ett kommer att producera 180 gigawatt el per år. (En gigawatt motsvarar en årlig förbrukning för 50 normalvillor)
Intressant är också att Spanien är en av världens ledande länder när det gäller solenergi. Delvis beror detta givetvis på klimatet, men också på att Staten subventionerar verksamheten kraftigt genom att garantera ett högt elpris för den tillverkade elen, hela 2,60 per kilowatt! Detta skall ju jämföras med det svenska elpriset som varierar en hel men ändå de senaste åren legat runt 1 krona per kilowatt - inklusive skatter.
Men oavsett vilket - framtidens energi är solkraft, det är jag övertygad om. Efterhand som fler anläggningar byggs kommer kostnaderna att sjunka och effektiviteten att öka. Det är därför det i grunden är fel att sträva efter minskad elförbrukning - det är inte elanvändningen som skall motarbetas, utan de smutsiga metoder som används för att tillverka el i vissa länder, exempelvis i kolkraftverk och oljekraftverk. Om vi i en framtid driver både bostäder, industri och fordon med el så vinner vi stora miljöfördelar, och det är ganska praktiskt eftersom ledningsnätet till stor del redan finns. El går idag också att transportera mycket långa sträckor utan alltför stora förluster på vägen. Personligen tycker jag därför att ren el från exempelvis solkraft och vattenkraft borde kunna slippa energiskatter helt, medan smutsig el från kol och olja gott kunde beskattas ännu hårdare. Visst skulle detta på sikt kosta en del för statskassan, men jag ser det som ett bättre alternativ än att satsa skattepengar i andra mer eller mindre tveksamma klimatåtgärder.
2009-03-29 Var det verkligen så lysande att släcka ljuset?
Enligt uppskattning av det ca 500.000 svenskar som släckte ljuset en timme i går kväll. De flesta lär ha tänt stearinljus i stället. Låt mig då upprepa det jag skrev för ett år sedan: Ett normalt sterinljus lär släppa ut lika mycket koldioxid som den kolkraftsproducerade elförbrukningen för en 20 Watts glödlampa (och naturligtvis mycket mer än vår svenska i huvudsak vattenkrafts- och kärnkraftsproducerade el).
Fem stearinljus motsvarar 100 Watt vilket är ungefär vad en person som bor i lägenhet förbrukar per timme enligt elbolaget Vattenfall.
Stearin tillverkas för övrigt bland annat av palmolja. Utvinningen av palmolja kritiseras hårt av bland annat Greenpeace, eftersom odlingarna ödelägger regnskogar i Indonesien. Numera används dock främst parafin för ljustillverkning. Men tyvärr är det inte mycket bättre, parafin tillverkas bland annat av - vanlig petroleumolja!
Så kanske var jag trots allt mer miljövänlig igår när jag lät lamporna lysa? Inga koldioxidutsläpp och ingen förbrukning av ljus tillverkade av palmolja eller petroleumolja....
2009-03-28 Tänd en lampa för den rena svenska elkraften!
I kväll förväntas tydligen människor jorden runt släcka sina lampor en timme "för att visa världens ledare att man förväntar sig krafttag från politikerna i klimatfrågan". Det skall bli spännande att se hur samma människor reagerar när dessa krafttag (med mycket osäker effekt på klimatet!) visar sig i form av kraftigt höjda elskatter och bensinskatter, dyrare flygresor och färre jobb inom den elintensiva industrin. Jag utgår dock från att de som deltar i kvällens lampsläckning inte kommer att klaga om politikerna lyssnar och gör som de kräver.
En annan aspekt är att oavsett vad man tror i frågan om koldioxidens betydelse för klimatet så framställs nästan all svensk el från vattenkraft och kärnkraft och ger således inga utsläpp av koldioxid. Minskad elanvändning i Sverige påverkar knappast koldioxidutsläppen alls.
"Earth Hour" är ett ogenomtänkt jippo som vissa godtrogna svenska företagsledare och politiker gått på. För egen del gör jag tvärtom i kväll - tänder mina lampor precis som vanligt för att visa min uppskattning för den rena och miljövänliga svenska elen. Hur mycket renare blir förresten miljön om några hundra miljoner människor tänder ett antal stearinljus i stället?
2009-03-22 Har verkligen alla övergivit Linje 3?
Efter dagens energiutspel från oppositionen kan man givetvis - om man är optimistisk - dra slutsatsen att inget parti idag står kvar vid linje 3 i folkomröstningen om kärnkraft, dvs en snabb avveckling. Kan det verkligen vara så att regeringens enade linje om kärnkraften har fått oppositionen att svänga i frågan och driva en något mer ansvarsfull linje? När man läser medias kommentarer kan man faktiskt frestas att tro detta, men jag tror man skall vara väldigt försiktig med att tolka in en ny mer kärnkraftsvänlig linje från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Om man skrapar på ytan ser man att oppositionen talar om "en ansvarsfull avveckling" som skall prövas varje mandatperiod. Det är ju ingen särskilt långsiktig linje, som ger trygghet i den svenska energiförsörjningen, industrin och jobben. Oppositionen vill återinföra lagar som ska tvinga fram nedläggning av svensk kärnkraft, och som förbjuder byggandet av nya reaktorer för att ersätta gamla. Man vill inte heller tillåta forskning om kärnkraft. Så det är tydligt att det bara handlar om vackra populitiska ord om "ansvarsfull avveckling" från oppositionen, som givetvis pressas hårt av att en mycket stark opinion stödjer regeringens mer positiva syn på kärnkraften.
Under den senaste månaden har vi också upplevt en stor mängd påhopp från oppositionen i kärnkraftsfrågan. Ledande oppositionspolitiker både på riksnivå och lokalt har med hårda ord beskrivit hur oansvarig Alliansen är som vill behålla kärnkraften, och med kraft pekat på de problem man anser att kärnkraften medför. Skulle dessa politiker och partier nu plötsligt ha gjort helt om i frågan? Nej, knappast. Oppositionens utspel idag känns mest som en dimridå för att försöka förvilla väljarna och dölja hur kärnkraftsfientlig oppositionen i grunden är. Men de vackra orden är alltför lätta att se igenom. Någon uppriktig förändring i grunden från de tre kärnkraftsfientliga partierna tror jag inte man vågar hoppas på.
2009-03-14 Extrema miljöpartister
I fredags diskuterade riksdagen EU-frågor med koppling till energiförsörjningen inom Europa. Debatten handlade om en sk "grönbok", ett slags "principuttalande" som EU-kommissionen tagit fram. Jag följde en del av debatten i Kammaren och hörde en del som jag reagerade kraftigt mot. Nu har jag läst det officiella riksdagsprotokollet från debatten, och kan inte låta bli att kommentera ett debattinlägg från miljöpartisten Per Bolund. Först påstod han i debatten att det finns "nya forskningsresultat som visar att havsytehöjningen kan bli minst en–två meter under innevarande århundrade. Kanske blir det en höjning med ända upp till fem–sju meter, något som skulle vara en fullständig klimatkatastrof". Detta påstående är intressant eftersom de flesta seriösa klimatforskadre snarare talar om att tidigare larmrapporter om havsnivåhöjdningar i denna omfattning varit väldigt överdrivna, och idag talar man snarare om några decimeter på sin höjd. Att Miljöpartiet överdriver klimathoten för att skrämma svenska folket är ju ingen nyhet.
Allvarligare var nog det Bolund sa i slutet av sitt anförande: "Tyvärr tas inte detta upp i grönboken utan den genomsyras av ett fokus på försörjningstrygghet."
Läs detta igen! Bolund anser alltså att försörjningstryggheten när det gäller energi i Europa skall stå tillbaka för andra intressen som går i linje med mycket extrema åsikter i klimatfrågan. Annorlunda uttryckt - viktigast för (mp) är att minska energiförbrukningen till varje pris, oavsett effekterna. Elavbrott som stoppar industrin eller gasavbrott som gör att människor fryser ihjäl i Östeuropa spelar mindre roll enligt Miljöpartiet, bara man får stöd för sin extrema linje i klimatfrågan.
Det är detta extrema Miljöparti som Socialdemokraterna vill bilda regering tillsammans med efter nästa val. Tacka sjutton för att oppositionen tappar stöd i opinionsmätningarna!
2009-03-12 Klimatfanatikerna har talat
Miljöpartiets ena språkrör, Peter Eriksson, gick till hårt angrepp mot statsministern i dagens frågestund i riksdagen. Han efterlyste mycket hårdare och snabbare åtgärder mot klimatförändringarna. Det var inte särskilt svårt för statsministern att försvara regeringens energi- och klimatproposition, han kunde ju tydligt visa att Sverige med råge uppfyller det FN kräver, och det med rimliga och väl avvägda åtgärder.
Även Miljöpartiets andra språkrör, Maria Wetterstrand, gick som väntat till hårt angrepp mot regeringens energi- och klimatproposition. Så här sa hon igår: "Regeringens påstående, att dess klimat- och energipolitik, är mest ambitiös i Europa är en ren och skär bluff. De driver en politik långt ifrån vad klimathotet kräver. De riskerar Sveriges goda rykte i klimatarbetet och sin egen trovärdighet inför internationella förhandlingar. Det är ynkligt och tragiskt."
Bortsett från att Wetterstrand har fel i sak så laddar nu alltså Miljöpartiet för "betydligt kraftfullare åtgärder". Vi vet redan vad det brukar innebära - snabbavveckling av kärnkraften, chockhöjda bensinpriser, mycket kraftiga skattehöjningar för industrin, avveckling av inrikesflyget i södra Sverige, stopp för vägbyggen och lite annat smått och gott.
Så medan vi mer normala och ansvarstagande politiker analyserar regeringens förslag i lugn och ro för att vara säkra på att det inte medför konkurrensproblem för industri och lantbrukssektorerna, laddar delar av oppositionen för att knäcka svensk industri och skrämma jobben från landet. Det skall bli väldigt intressant att se hur oppositionen skall kunna enas i denna fråga, och inte minst att följa samhällsdebatten framöver...ställer socialdemokraterna mitt i en lågkonjunktur upp på en miljöpolitik som är ett allvarlig hot mot de svenska jobben?
Bilden: Efter debatten var som vanligt mediaintresset utanför kammaren stort, men det handlade givetvis inte bara om energi- och klimatpropositionen, utan även om bilindustrin och varslen hos SAAB.
2009-03-11 En blandning av goda karameller och några beska piller
I dag presenteras regeringens kombinerade energi- och klimatproposition, några dagar tidigare än planerat. Miljöminister Andreas Carlgren (c) föredrog förslaget för den moderata riksdagsgruppen i går kväll. Det är en blandning av ett antal goda karameller och några enligt mitt tycke onödigt beska piller.
Bland det positiva finns givetvis det kända beskedet om kärnkraftens framtid, stora satsningar på nya miljövänliga energislag och inte minst skattebefrielse av miljöbilar som ersättning för den tillfälliga miljöbilspremien. Det blir inte heller några större förändringar av bensinskatten under kommande år, vilket är viktigt för oss på landsbygden, och höjd dieselskatt verkar kompenseras genom sänkning av andra skatter för dieselbilarna. Straffskatten vid förbränning av hushållsavfall slopas också, vilket är utmärkt - den skatten medförde bara en massa onödig lastbilstransport av sopor kors och tvärs genom landet. Mycket positivt är också att regeringen inser att åtgärder inom landet inte alltid ger bästa effekten, och därför lägger en del miljöinvesteringar utomlands som ökar nyttan av insatserna.
Bland det negativa finns frågetecken kring hur ökade energiskatter kommer att påverka den tunga elintensiva industrin, och om lantbrukssektorn skall kunna konkurrera på lika villkor med övriga Europa. För mig är det två mycket viktiga och avgörande frågor. Miljöpolitiken i Sverige får självklart inte försämra konkurrenskraften för svenskt företagande och svenska jobb. Skulle sådana risker upptäckas i förslaget måste detta givetvis korrigeras. Det räcker att fordonsindustrin redan är i gungning, delvis på grund av den uppskruvade tonen i klimatpolitiken.
Ett annat märkligt förslag är höjda fordonsskatter för fordon som släpper ut mer koldioxid än 120 gram per km. Koldioxiden beskattas ju redan genom bränslet, och en bil som står still släpper inte ut någon koldioxid. Det är mycket svårt att motivera höjning av fordonsskatten av miljöskäl. Jag tycker för övrigt också att vi borde sänka skatten på den svenska mycket miljövänliga elen.
Miljöministern använde som väntat klimathotet för att motivera en del höjningar av energiskatter och koldioxidskatter. Han hänvisade till den sk Stern-rapporten som konstaterar att klimatförändringarna kommer att kosta så mycket i framtiden att det blir billigare att ta kostnader idag för att minska utsläppen av växthusgaser för att i sin tur rädda klimatet. För den som är övertygad om att människans utsläpp av koldioxid är huvudorsaken till omfattande klimatförändringar, samt även tror att människan verkligen förmår stoppa klimatförändringarna är detta givetvis en helt logisk slutsats.
För oss andra som är osäkra på om människan mer än marginellt påverkar den eventuella klimatförändring som pågår, och som tvivlar på att människan verkligen förmår stoppa framtida klimatförändringar är frågan svårare. Om vi gör kostsamma åtgärder idag som visar sig verkningslösa ur klimatsynpunkt har vi ändå kvar kostnaden för att anpassa oss till klimatförändringarna. Stern-rapportens slutsatser blir då helt utan värde, och vi får betala notan två gånger.
Ett annat argument som ofta används för att motivera höjda miljöskatter är att "den som smutsar ned skall betala". Det tycker jag är en utmärkt princip för de flesta föroreningar. Det är dock inte självklart när det gäller koldioxid. För det första är ju CO2 egentligen inte en förorening, utan själva grunden för växternas fotosyntes. För det andra - om man ändå anser sig behöva ha en straffavgift på koldioxiden är ju frågan hur stor den skall vara? Sverige har redan en mycket hög koldioxidskatt via bränslet, och för egen del tycker jag det räcker mer än väl. Det är exempelvis redan så dyrt att tanka idag att människor helt frivilligt byter till bränslesnåla bilar och inte kör mer än de måste.
Jag brukar trösta mig med att många av "klimatåtgärderna" medför andra miljövinster och därför ändå kan försvaras. Att minska användningen av olja och kol är bra på många sätt. En annan aspekt är att oppositionen kräver mycket hårdare och helt orealistiska åtgärder och tuffare skattehöjningar, där man vill att Sverige skall gå fram mycket snabbare och hårdare än alla andra länder i världen. Jämfört med oppositionens helt orimliga utspel framstår regeringens förslag som balanserade - trots vissa eventuella skönhetsfläckar och en, enligt min mening, övertro på människans förmåga att påverka jordens klimat. Mer om de politiska skillnaderna kommer framöver på bloggen - om/när oppositionen lyckats presentera sitt gemensamma alternativ...
Politik är som bekant att kompromissa. Självklart har det haft ett pris att bland annat vi från moderat sida lyckades ge kärnkraften en framtid i Sverige. Om man äter alla de goda karamellerna i dagens proposition tillsammans med de beska pillerna så blir smaken totalt sett hyfsat okej. Men när det gäller effekterna på en påstådd klimatförändring är jag naturligtvis fortsatt skeptisk. En del av de pengar som åtgärderna kostar - för samhället och för enskilda - hade antagligen kunnat användas till något bättre.
2009-03-10 Alliansens energpiolitik är bra för jobben, hälsan och miljön
I dag har jag en debattartikel i Borås Tidning där jag visar hur Alliansens energipolitik med bibehållen kärnkraft och satsning på nya energikällor är bra för jobben, hälsan och miljön. I artikeln gör jag också en återkoppling till de upplevelser jag hade av luftföroreningarna vid mitt besök i Indien, och vårt besök på den stora klimatkonferensen i Delhi.
I energifrågan är jag mycket stolt medlem av Alliansens regeringsunderlag. Det känns extra bra att säga det just idag när delar av den kommande klimatpropositionen presenteras i media. För när det gäller "åtgärder mot koldioxidutsläppen och klimatförändringarna" går jag ju som bekant inte riktigt i fas med den rådande politiskt korrekta linjen. Mer om detta i kommande inlägg när jag hunnit läsa in mig bättre på regeringens förslag.
2009-03-10 Är verkligen isbjörnen i störst behov av en fadder?
Världsnaturfonden gör ett stort nummer av att Arktis is smälter, vilket kommer leda till att isbjörnar kommer dö. I en stort uppslagen TV-reklam vill man få bidrag från allmänheten med 100;- för att "stoppa klimatförändringen och rädda isbjörnen".
Nu är det bara en liten hake. Det finns bara 30 års mätdata av Arktis isutbredning och under denna tid har isarna minskat och växt hela tiden. De stora förändringarna över åren när det gäller isens utbredning fick jag mycket klara för mig när jag träffade forskare på Svalbard i höstas.
Av denna kurva från National Snow and Ice Data Center i USA framgår att det i oktober 2008 fanns ungefär 9 miljoner kvadratkilometer is i Arktis. I dag är mängden mer än 15 miljoner kvadrat- kilometer. Ismängden har alltså ökat, och kurvan stämmer väl med de årliga förändringarna sedan 1979. Ismängden ligger lite under genomsnittet för åren 1979-2000, men något över snittet för åren 2006-2007.
Detta stämmer också väl med de uppgifter vi fick på Svalbard - isbeläggningen de senaste åren har varit mindre än normalt på grund av varma havsströmmar för några år sedan. När det varma vattnet efterhand kyls ned kommer isbeläggningen på Svalbards fjordar att återgå till det normala, och denna vinter trodde man skulle bli den första på några år när fjorden utanför Longyearbyen skulle frysa till igen.
Vad jag hört har isbjörnen överlevt som art under kanske 100 000 år av klimatförändringar och finns kvar än i dag i betydande antal. Precis som andra djur så anpassar sig även isbjörnen efter klimatet.
Under de 30 sekunder som Mattias Klum i reklamfilmen för Världsnaturfonden uppmanar oss att skänka 100 kr för att "stoppa klimatförändringen och rädda isbjörnen" dör i genomsnitt 8 nyfödda barn någonstans i världen. För egen del prioriterar jag att skicka pengar till Didjou, vår familjs fadderbarn i Togo.
2009-03-06 Vetenskapen oenig om klimatlarmen
Allt fler artiklar går nu att läsa om hur vetenskapsmän och forskare visar allt störe oenighet i klimatfrågan. Den som envist hävdar att forskarna numera är eniga har mycket att bevisa. Ett ganska nytt svenskt nätverk av klimatkritiska forskare, miljödebattörer och miljöexperter är Stockholmsinitiativet som efterlyser en mer kritisk granskning av klimatfrågan "och dess politiska och ekonomiska konsekvenser". I går hade företrädare för Stockholmsinitivativet ett mycket läsvärd artikel i Borås Tidning där man tar ut svängarna ordentligt. Man påstår exempelvis att "man inte kunnat visa något orsakssamband mellan förhöjd koldioxidhalt och eventuella klimatförändringar", samt att "en klimatpolitik som bygger på IPCC:s (FN:s klimatpanel) scenarier riskerar att leda till ett förödande slöseri med mänskliga och ekonomiska resurser som främst drabbar de fattiga i världen". Det är ju inte precis politiskt korrekta åsikter för att uttrycka sig försiktigt...
Jag skall i sammanhanget nämna att det nu också startats ett Uppsalainitiativ som samlar forskare som har motsatt åsikt mot Stockholmsinitiativet, dvs som stödjer IPCC:s teorier. Jag tycker detta är utmärkt - äntligen får vi en öppen debatt om klimatfrågan där tydliga åsikter bryts mot varandra. Det är verkligen på tiden i en så stor och viktig fråga. Alltför länge har endast en politiskt korrekt åsikt tillåtits.
En annan intressant artikel som kritiserar rådande klimatteorier är skriven av journalisten Cecilia Brinck i Svensk Tidskrift med rubriken Klimatalarmismen ifrågasätts. Även här konstateras att det inte alls råder enighet mellan forskarna. Brinck påpekar att inte mindre än 650 ledande forskare i världen samlats bakom kritik mot IPCC:s teorier.
Särskilt intressant är det att läsa om IPCC. "Den som tror att IPCC bildades för att reda ut sakförhållanden har fel. Organisationen är bara ytterligare ett FN-organ med egen politisk agenda."//"IPCC riggades för att driva igenom den uppfattningen: ändamålsparagrafen fastslår att människan ligger bakom klimatförändringarna". Dvs IPCC skapades för att driva igenom uppfattningen att människan ligger bakom klimatförändringarna, inte för att objektivt försöka ta reda på sanningen. Trots detta styr IPCC idag politikerna över hela världen, och skapar ett tryck på mer eller mindre meningsfulla åtgärder mot klimatförändringarna.
Jag tror att debatten om klimatfrågan bara börjat. Vi är väldigt många som har svårt att acceptera att endast en "sanning" tillåts, och som efterfrågar mycket mer debatt i frågan. Samtidigt känner i vart fall jag själv en stor osäkerhet i frågan - om vetenskapsmän och forskare framför så helt olika åsikter, hur skall då jag som enskild person veta vilken sanning som verkligen är sann? Och framförallt - hur skall jag som politiker vara säker på att jag stödjer rätt åtgärder?
2009-02-22 Moderaterna och vattenkraften
Moderaternas arbetsgrupp om energi och miljö har presenterat ett antal förslag som jag vid första anblicken tycker låter väl avvägda och kan tillgodose både dem som hyser en stor oro för klimatfrågan och andra som i likhet med mig själv har en något mer ödmjuk inställning till "CO2-hotet". De flesta förslagen innebär positiva satsningar på nya energislag och för en totalt sett bätte miljö, och det kan nog alla moderater ställa upp på.
Jag glädjer mig särskilt åt att det inte bara pratas klimat i slutrapporten, utan att moderaterna - till skillnad från många andra - även orkar lyfta blicken och diskutera andra miljöproblem.
En fråga som hamnat i medias fokus är moderaternas syn på vattenkraften. Det står mycket tydligt i rapporten att moderaterna vill "Uppgradera vattenkraften med hänsyn till naturen". För egen del ser jag gärna att gamla nedlagda småkraftverk kan få en ny chans att användas för lokal elproduktion, liksom att man kan höja effektuttaget i befintliga större vattenkraftverk. Ja, kanske kan till och med ett och annat nytt minikraftverk i något orört vattendrag utformas på ett sätt som minimerar miljöskadorna. Nya kraftverk i orörda vattendrag som medför omfattande miljöingrepp ställer jag mig däremot mycket frågande till (för att inte tala om utbyggnad av de orörda älvarna). De skador på naturen, fisket och miljön som sådana vattenkraftverk medför står sällan i proportion till den begränsade mängd elenergi man kan få ut. Jag tycker det skulle kännas svårt att medvetet acceptera att man förstör viktiga miljö- och naturvärden bara för att uppnå en högst osäker klimateffekt.
Kloka åtgärder som förbättrar miljön är alltid bra, oavsett vad man har får åsikt i klimatfrågan. Men att ta beslut som är negativa ur andra miljöaspekter bara för att visa handlingskraft i klimatfrågan har jag svårt att ställa upp på. När jag läser arbetsgruppens slutrapport känns det som om min egen syn på vattenkraften stämmer ganska väl överens med det som arbetsgruppen skriver. Det känns givetvis utmärkt.
2009-02-15 Kan man lita på IPCC?
FN:s klimatpanel, IPCC, varnade igår för att länder som Kina och Indien har ökat sina utsläpp av fossila bränslen "mer än beräknat", och att utvecklingsländerna "snarare ökar än minskar användningen av växthusdrivande energikällor". Halterna av drivhusgaser i atmosfären stiger därför nu snabbare än väntat. IPCC-medlemmen Chris Field efterlyser nu "vassa åtgärder för att inte klimatsystemet skall nå en kritisk gräns redan vid slutet av detta århundrade".
Det finns två saker att säga om detta. För det första tycker jag det är överraskande att IPCC är förvånade över utvecklingsländernas ökande utsläpp. Detta har ju varit uppe i diskussionerna tidigare, inte minst i den svenska och europeiska politiska debatten. Och bara under mitt veckolånga besök i Indien fick jag väldigt klart för mig att Indien tänker öka sina utsläpp från kol och olja dramatiskt under överskådlig tid. Det framkom mycket tydligt när man lyssnade på indiska företrädare på klimatkonferensen i Delhi, liksom när vi träffade ledande indiska energiföreträdare. Att FN:s klimatpanel säger sig vara överraskade över detta känns märkligt, det kan väl knappast vara någon ny kunskap?
Min andra kommentar får bli en hänvisning till figuren jag visade häromdagen (11/2) över hur IPCC:s dramatiska prognoser över den globala uppvärmningen hittills slagit helt fel. De senaste tio åren syns som sagt knappast någon global uppvärmning alls, trots den snabbt ökande halten av växthusgaser i atmosfären. Det tycker jag reser en hel del frågetecken kring IPCC:s analyser, metoder och modeller.
Jag måste medge att mitt personliga förtroende får IPCC har minskat stadigt efterhand. Jag känner mig inte alls bekväm med att det är IPCC:s prognoser som ensamma och närmast oemotsagda tillåts styra energi- och miljöpolitiken över hela världen. Världens politiker måste vidga sina vyer innan det är för sent!
2009-02-14 Alliansens kärnkraftslinje har starkt stöd bland svenska folket
Två opinionsinstitut har under veckan undersökt stödet för nya kärnkraftverk bland riksdagspartiernas väljare. Siffrorna anger procent av respektive partis väljare i respektive undersökning som är positiva till att förnya kärnkraften och bygga nya verk i stället för de gamla som skrotas:
I Synnovates mätning är hela 62% av svenska folket för regeringens energipolitik, och bara 28% är emot. Synnovates mätning ger genomgående högre siffror än SIFO:s, vilket visar att sättet att formulera en fråga också kan påverka vilket svar man får. Men helhetsbilden är tydlig. Stödet för ny kärnkraft är starkt inom samtliga partier utom mp och v. Bland socialdemokraternas väljare är det hälften eller ännu fler som stödjer regeringens linje och som därmed går emot det egna partiets energipolitik.
2009-02-11 Har den globala uppvärmningen kommit av sig?
Ovanstående figur över den globala temperaturen sedan 2001 visar dels IPCC:s prognos sedan 2001 (det rosa fältet), samt en kurva över det verkliga utfallet.
Det råder knappast något tvivel om att IPCC:s prognos inte infriats, även om linjen som visar sjunkande temperatur inte heller verkar stämma riktigt - man utgår ju från IPCC:s felaktiga startpunkt. Men någon dramatisk förändring sett över tiden har det i vart fall inte varit, vare sig uppåt eller nedåt. Nu är 8 års temperatursiffror alldeles för lite för att styrka en förändring av klimatet, men det är ändå intressant att se hur IPCC:s prognos från 2001 ligger så långt från verkligheten. Vad säger att dagens IPCC-prognoser för kommande 10-20 år stämmer bättre?
Figuren är hämtad från den klimatskeptiska bloggen "Moderna myter". Men eftersom grafen baseras IPCC:s officiella globala temperaturuppgifter tycker jag ändå den kan anses som objektiv.
2009-02-10 Nu vill sossarna vill förbjuda elexport också!
Lite logiskt är det ändå när s-ledaren Mona Sahlin säger att hennes parti vill förbjuda svensk export av el. Eftersom sossarna numera, tillsammans med resten av oppositionen, envisas med att vilja avveckla kärnkraften så lär det med automatik bli elbrist i Sverige. Och då gäller det givetvis att skydda den el vi har på sedvanligt socialistiskt sätt genom att stoppa all export.
Bättre vore givetvis om Sverige uttnyttjade alla sina möjligheter att tillverka så mycket miljövänlig elenergi som möjligt. Om det sedan sker genom Vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft, vågkraft, ångkraft från biovärmeverk eller på andra sätt spelar mindre roll. Den el vi inte själva behöver kan vi exportera med god vinst till andra delar av Europa som idag framställer sin el huvudsakligen genom eldning av kol eller olja. Sverige skulle tjäna pengar på elexport, jobb skapas i Sverige och luften i Europa bli renare. Fast en så teknikpositiv och framtidspositiv politik passar givetvis inte för dagens allt mer bakåtsträvande opposition.
En sak skulle jag däremot vilja förändra. Elen borde inte beskattas generellt, endast utsläppen vid tillverkning av elen. Det skulle göra svensk miljövänlig el betydligt billigare än el som tillverkas av kol eller olja. Om elen blev billigare skulle snabbt fler elbilar tas fram och fler långväga transporter skulle gå på järnväg än på väg. Varför skall miljövänlig el straffbeskattas?
2009-02-09 Starkt stöd för Alliansens energiöverenskommelse
Så var man hemma i det svenska vintervädret igen. Efter en närmare genomgång av tidningarna och min inkommande e-post så är det ingen tvekan om att energiuppgörelsen är förra veckans i särklass största politiska händelse. Reaktionerna och opinionsmätningarna visar att Alliansens linje har ett mycket starkt stöd av svenska folket, en majoritet på mellan 60 och 70% verkar stödja regeringens linje. Bland de moderata väljarna lär stödet vara betydligt större, och jag har redan fått ett antal positiva kommentarer från medlemmar och lokala moderata politiker.
Även från delar av oppositionen hörs positiva uttalanden:
"Låt inte Miljöpartiet ha något inflytande över socialdemokraternas energipolitik." Det säger det socialdemokratiska kommunalrådet i Oxelösund Benita Vikström till TT. Hon är ordförande i det nätverk av socialdemokrater i 69 kommuner, som inte vill se någon snabb avveckling av kärnkraften. Hon har inte hunnit studera regeringens överenskommelse, men tycker att den låter bra. "Jag hoppas att de bjuder in till en blocköverskridande överenskommelse. Om de bara bjuder in Mona, så tror jag att det här löser sig" säger hon.
Att näringslivet och de fackliga industriförbunden uppskattar beslutet är knappast förvånande:
"Detta beslut underlättar i högsta grad för oss att planera framtida investeringar i Sverige. Det är ju detta vi under lång tid varit extremt oroliga för, att tillgången skulle vara för dålig", säger Sverker Martin-Löf vice ordförande i Svenskt Näringsliv och styrelseordförande i två energiintensiva stora svenska koncerner inom basindustrin, SCA och SSAB.
Jan-Henrik Sandberg, ordförande i LO-förbundet Pappers välkomnar alliansregeringens förslag. "Detta är naturligtvis positivt, för vi från Pappers sida har ju länge förordat att det ska finnas en möjlighet att ersätta de gamla kärnkraftsreaktorerna med nya och även bygga ut, om man anser att så behövs. Helt enkelt att den här stopplagen ska rivas upp och att de intressenter som vill investera i kärnkraft ska kunna få göra det", säger Sandberg.
"Det är mycket glädjande att förutsättningar nu skapas för att Sverige kan få en mer rationell och klimateffektiv energipolitik. Det politiska spelet i energifrågan borde nu få ett slut och då har fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet också ett stort ansvar. Det är av största betydelse för jobben i Sverige framöver att vi nu har fått en långsiktig energipolitik. Att säga nej till uppgörelsen är att säga nej till trygga jobb framöver", säger Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv.
"Det är bra att regeringen går vidare med att energipolitiken står på tre ben." säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven, och tillägger"För att förbättra konkurrensen måste även svensk industri ges möjlighet att investera i kärnkraft"
"Vi anser att kärnkraft är en viktig del i elförsörjningsmixen, och det här är ett positivt besked för oss som är en stor elförbrukare att det här alternativet nu också finns tillgängligt" säger Mikael Hannus, energidirektör på Stora Enso
Företrädare för energisektorn är också positiva:
Branschorganisationen Svensk Energi betecknar regeringens förslag som ”mycket positivt” och anser att verksamheten underlättas på flera områden, inte minst på kärnkraftssidan. ”Dagens reaktorer börjar falla för åldersstrecket på 2020-talet och det är viktigt att kunna påbörja planering och förberedelser så snart som möjligt. Branschen har länge haft synsättet att reaktorerna ska drivas så länge de är lönsamma och uppfyller säkerhetskraven. Att nu kunna ersätta dem med nya kärnkraftverk på samma platser som tidigare är ett bra beslut eftersom infrastrukturen finns på plats och medborgarna på närliggande orter är positiva till kärnkraft. Nästa generation kärnkraft är dessutom effektivare och ännu mer säker”, säger Svensk Energis vd Kjell Jansson.
"Regeringen har motsvarat våra mycket högt ställda förväntningar. Det öppnar för omfattande investeringar och på sikt tiotusentals jobb inom vindkraften i Sverige.". Säger Matthias Rapp, vd för Svensk Vindenergi.
2009-02-05 Klimatkonferens i New Delhi
Förmiddagen har jag tillbringat på en stor internationell klimatkonferens i Delhi. Vår delegation var särskilt inbjudna till invigningen av ”Delhi Sustainable Development Summit 2009” som konferensen kallas. Konferensen handlar om hållbar utveckling, med tydligt fokus på klimatfrågan, och syftar till att lägga grunden för klimatförhandlingarna i Köpenhamn i höst. Konferensen anordnas av Teri, ett indiskt forskningsinstitut som leds av Dr R K Pachauri, som fick Nobels fredspris förra året tillsammans med Al Gore. På vänstra bilden ses delar av vår svenska delegation. Norge, Sverige, Finland och Schweiz var de länder som bidragit med mest pengar till konferensen.
I panelen under öppningssessionen var det gott om namnkunniga talare. Bland annat Indiens utrikesminister Pranab Mukherje, FN:s generalsekreterare Ban-Ki-Moon, Finlands president Tarja Halonen, Prinsessan av Thailand, Maha Chakri Sirindhorn, samt presidenterna från Kiribati, Maldiverna och Ethiopien samt nobelpristagaren R K Pachauri (vänstra bilden). Jag lyckades också få en bra bild när FN:s generalsekreterare håller sitt anförande (högra bilden).
Mycket av diskussionerna som jag lyssnade på lät ungefär som det man blivit van vid numera – utvecklingsländerna tycker att det är de industrialiserade länderna som skall ta ansvar för satsningarna mot klimatförändringarna, medan I-ländernas företrädare tycker att alla skall hjälpa till. Alla vill ha snabba åtgärder och ingen verkar vilja betala… att få världens länder att enas, mitt i en global lågkonjunktur, lär inte bli lätt.
En liten reflektion jag gjorde är att de ledande förspråkarna för klimatfrågorna är en ganska tajt grupp med kopplingar till FN. Nobelpristagaren R K Pachauri är alltså ordförande för Teri som anordnade den indiska konferensen, och han är också ordförande för FN:s klimatorgan IPCC. På konferensen utdelade Teri ett klimatpris till FN:s generalsekreterare Ban-Ki-Moon. Priset överräcktes av Pachauri, som alltså överlämnade det till sin egen "chef" som tack för att han i egenskap av FN:s generalsekreterare stödjer IPCC:s linje.
Detta är ett blogginlägg från min studieresa till Indien. Hela reseberättelsen hittar duhär!
2009-02-05 Viktigt svensk energibeslut
Vid lunchtid fick vi göra ett snabbt uppbrott från klimatkonferensen för att í all hast koppla upp oss via telefon för möte med den moderata riksdagsgruppen. Det handlade om att ge klartecken från riksdagsgruppen för den energiöverenskommelse som de fya Allianspartierna träffat idag. För oss moderater var det ett ganska lätt beslut, dagens beslut ligger helt i linje med de synpunkter jag flera gånger framfört på bloggen.
Överenskommelsen innebär i korthet att förbudet mot nyproduktion av kärnkraftverk avskaffas, att det inte skall bli fler än dagens tio reaktorer, men att reaktorer som tas ur drift av åldersskäl skall få ersättas med nya. Inga kärnkraftverk skall alltså få byggas på nya platser, men den mängd kärnkraft vi redan har skall kunna behållas även när dagens reaktorer skrotas. Med hjälp av effekthöjningar kan svensk kärnkraft dessutom producera mer energi än idag.
Beslutet är bra för miljön, det skapar långsiktighet för industrins energibehov, och det säkrar en god tillgång på elenergi i Sverige. Dessutom kan det medföra mer fart på den svenska kärnkraftsindustrin, vilket kan skapa möjligheter till export av kärnkraftsteknologi och fler jobb i Sverige.
Oppositionen avvisar överenskommelsen, och vill avveckla kärnkraften i stället. Hur man då skall klara de svenska klimatmålen skall bli spännande att se. Flera starka LO-förbund stödjer dock idag regeringens linje och avvisar socialdemokraternas och stödpartiernas förslag att avveckla kärnkraften. Och Svenskt Näringsliv och andra företagarorganisationer är givetvis också mycket nöjda med dagens besked.
Mest beröm för dagens beslut skall centerledaren Maud Olofsson ha. Hon har fått med sig sitt parti på en historisk uppgörelse som är mycket bra för Sverige. För egen del känns dagens beslut alldeles utmärkt, och det var ju lite kul att beskedet kom samma dag som vi deltog vid en stor internationell klimatkonferens!
Detta är ett blogginlägg från min studieresa till Indien. Hela reseberättelsen hittar duhär!
2009-02-06 Möte med Energy Forum
Energy Forum är ett organ som samlar indiska experter och andra som arbetar med energifrågor. Vi fick ett fantastiskt mottagande, och det blev en bra diskussion.
Det är ingen tvekan om att energisituationen i Indien är mycket ansträngd och att dagens energislag är mycket miljöskadliga. Men vi fick klart för oss att kol under överskådlig framtid ändå kommer att vara Indiens viktigaste energikälla och det innebär att luftföroreningarna kommer att öka från dagens redan höga nivå även om man försöker rena utsläpp efter bästa förmåga. År 2030 räknar man med att 92% av Indiens energi skall komma från kol och olja! Ordföranden i Energi Forum, R.V.Shahi, sa rent ut att "Indien har deklarerat att man inte tänker släppa ut mer koldioxid per invånare än västvärlden". Det han egentligen menade är att Indien anser sig kunna öka sina utsläpp tills de når västvärldens nivå. Idag släpper indierna ut ca 1 ton CO2 per invånare och år. USA:s utsläpp är ca 19 ton per invånare, och EU ligger någonstans mittenmellan.
Ett annat stort problem är förluster i ledningsnätet. 40% av all el " försvinner" på vägen, dels genom förluster i det dåliga ledningsnätet, dels genom stölder av el. Detta gör att det är svårt att få investerare att satsa pengar på elproduktion.
Indien är också väldigt beroende av import av energi, vilket kan hota landets tillväxt. Man arbetar för att utveckla solpaneler i södra Indien, det finns ca 2,5 miljoner kvm solpaneler idag, som används för uppvärmning av vatten. Man försöker också utveckla tillverkning av biogas och etanol från restprodukter inom jordbruket, bland annat från sockerodlingen och melassindustrin.
Slutsatsen av vårt besök blev skrämmande tydligt - oavsett vad EU gör åt sina CO2-utsläpp så kommer världens totala utsläpp sannolikt att öka kraftigt - Indien är snart världens folkrikaste land, och har 1/5 av jordens befolkning! Något att tänka på när vi diskuterar kraftfulla åtgärder mot CO2 i lilla Sverige med 9 miljoner invånare. Om vi i stället satsar pengarna på filter i Indiens skorstenar, hjälp att utveckla andra energikällor, upprustning av ledningsnätet mm i Indien mm så skulle insatsen betyda oerhört mycket mer för världens miljö. Detta är en fråga som både jag själv och mina medföljande riksdagskolleger nog kommer att diskutera en del när vi kommer hem. Svenska folket, liksom politikerna och miljörörelsen behöver få kunskap om förhållandena i Indien, och sedan agera på klokast sätt efter detta!
Detta är ett blogginlägg från min studieresa till Indien. Hela reseberättelsen hittar duhär!
2009-01-28 "Asiatiska smogmolnet dämpar den globala uppvärmningen"
På nyhetssiten Newsmill läste jag denna intressanta artikel. Författaren tillhör den majoritet av forskarna som anser att koldioxiden bidrar till växthuseffekten, men påpekar samtidigt att smogen i Asien (bilden) faktiskt också bidrar till att kyla jorden. En motsättning som inte är alldeles lätt att hantera.
Artikeln är läsvärd både för den som är skeptisk till koldioxidteorierna och den som är övertygad om att teorierna är sanna, eftersom huvudbudskapet är att visa hur oerhört komplex frågan faktiskt är.
2009-01-28 Hoppas det är värt pengarna...
EU-kommissionen har enligt Svenska Dagbladet beräknat att kostnaden för ett globalt klimatavtal "blir gigantisk". Notan landar på 175 miljarder Euro per år från och med 2020, dvs ca 1.800 miljarder kronor. Varje år. Av rapporten framgår att man idag inte vet hur detta skall betalas. Kraftigt höjda skatter ligger väl nära till hands.
Vi får väl hoppas att det är värt det. Det skulle ju vara lite snopet om denna enorma uppoffring senare visar sig inte ha påverkat klimatförändringarna alls...
2009-01-28 En ljus idé?
Regeringen har beslutat att förbjuda försäljning av produkter som innehåller kvicksilver från den 1 juni i år. Sverige blir nu tillsammans med Norge det land som har hårdast regler för kvicksilver, och personligen tycker jag det är utmärkt att denna giftiga tungmetall äntligen slutar användas i varor som säljs i Sverige. Vi vet ju att kvicksilver ger svåra miljöskador i vattendrag och i naturen, liksom hos både människor och djur.
Samtidigt tänker EU förbjuda alla glödlampor av klassisk modell inom EU. Detta sker successivt, och från och med 2012 får inga vanliga glödlampor säljas inom EU enligt förslaget. Redan i september i år är tanken att alla matta glödlampor skall stoppas. Förslaget är som vanligt inte alls anpassat efter olika länders olika situation, utan är tänkt att gälla lika i alla EU-länder. Tanken är givetvis god - man vill minska elförbrukningen genom att glödlampor som avger en stor del av sin energi som värme skall ersättas med energisnålare lampor. Det låter ju som en bra idé i södra Europa, där man dels använder nästan enbart kolkraftsel, dels knappast har någon nytta av den kompletterande värmen från sina glödlampor.
För Sveriges del tycker jag däremot att förslaget är rent dumt! I Sverige står kärnkraft och vattenkraft för långt över 90% av elproduktionen. Minskad elförbrukning spelar väldigt liten roll för miljön, tvärtom är elenergi den renaste energiform som finns i vårt land. Många bostäder har dessutom någon form av eluppvärmning. Överskottsvärme från en elektrisk glödlampa eller värme från ett elektriskt element fyller då samma funktion. De flesta offentliga lokaler och kontor, samt hus som är byggda på 1980-talet och framåt (som vårt eget), har dessutom effektiva återvinningssystem som återför överskottsvärme till en värmeväxlare. Hemma hos oss sitter dessa insug i taket, och all överskottsvärme från våra glödlampor går därmed rakt in i återvinningsystemet och blir till ny värme och varmvatten.
Värst med förslaget är dock att lågenergilampor innehåller kvicksilver. Det betyder att alla lågenergilampor blir till miljöfarligt avfall som måste tas om hand på speciellt sätt, till skillnad från de vanliga glödlamporna som är lätta att återvinna genom att separera glas och metall. Vissa oroar sig också för strålning från lågenergilampor, exempelvis om man har dem över sängen. Och av ett TV-inslag med miljöministern igår framgick att om en lågenergilampa går sönder måste man lämna rummet och vädra 20 minuter för att inte andas in giftiga kvicksilverångor.
Det skall bli spännande att se hur förbudet mot att saluföra produkter som innehållet kvicksilver skall ställas mot förbudet mot att använda vanliga glödlampor. Skall båda förbuden gälla så lär det bli väldigt mörkt i Sverige framöver...
Jag hoppas förbudet mot kvicksilver väger tyngst. Sverige har hög skatt på el för att människor skall förbruka mindre el. Det borde då också vara upp till var och en att själv påverka sin elförbrukning för att få en lägre kostnad. Låter man människor göra egna val kommer de efterhand att byta till lågenergilampor där det är lämpligt. Själva använder vi lågenergilampor utomhus och på vissa platser inomhus där det är tänt mycket. På ställen där man vill ha kortvarigt snabbt ljus (förråd, vindar, badrum mm) är det däremot inte särskilt effektivt att tvingas vänta i flera minuter på att lågenergilampan skall få full ljusstyrka. Risken är att lamporna får brinna ständigt i stället - och då går det ju åt mer energi.
Är det verkligen en bra idé att i Sverige totalförbjuda glödlampor och ersätta dessa med miljöfarliga kvicksilverlampor? Den positiva miljöeffekten i vårt land blir väldigt liten, och frågan är om vi inte samtidigt skapar nya, betydligt allvarligare, miljöproblem?
2009-01-07 Kallaste jullovet på länge
I år har barnen hemma både kunnat åka skridskor på sjön och åka utförsåkning på hemmaplan under jullovet. Det var väldigt många år sedan detta var möjligt - flera nätter har det varit mer än 15 grader kallt. Här ett par bilder från Ulricehamn Ski Center som vi besökte igår, och där man öppnade de första backarna häromdagen. För att vara i Västsverige har man faktiskt fått till backar med en imponerande längd och fallhöjd. Utmärkt för barnfamiljer att träna lite på hemmaplan innan man eventuellt tar en tur till fjällen, och Ulricehamn är numera också något av ett snowboard- paradis dit man åker från hela södra Sverige och Danmark. Första kortet är från toppen av backen där man ser hela Ulricehamns stad och sjön Åsunden i fjärran. Igår var vädret fint under dagen, men på vägen hem kom ett ordentligt snöoväder, så nu har vi lite natursnö även hemma i Ubbhult.
Man får ju en och annan syrlig kommentar från grannar och vänner apropå det här med klimatförändringarna som styr många av de politiska besluten. Just nu är det kanske inte så mycket som pekar mot att vår lokala värld blivit varmare jämfört med de senaste 10-15 åren så jag förstår kommentarerna. Jag kan inte ge något riktigt bra svar mer än det gamla vanliga att klimatförändringar måste ses på lite längre sikt. Men om vi skulle få flera kalla vintrar i rad blir tror jag att allmänhetens förtroende för den politiskt korrekta klimatteorin kan minska dramatiskt.
Riksdagen beslutade våren 2006 att införa en lag om energideklarationer för både hyresfastigheter, lokaler och i vissa fall för småhus, och det var Sveriges sätt att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv från 2002 om byggnaders energiprestanda. Lagen är alltså en produkt av den tidigare socialdemokratiska regeringen, och börjar verka från årsskiftet 2008/09. Från och med nu måste bland annat alla som säljer småhus för permanentboende göra en energideklaration i samband med försäljningen, och i vissa fall gäller detta även vid uthyrning av småhus. Regelverket är konstruerat så att man inte som fastighetsägare får göra deklarationen själv, utan man måste använda en extern konsult. Och det är inte gratis.
Lagen har - som så många andra lagar - ett gott syfte. Man vill främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. (Så var det med lagen om obligatorisk ventilationskontroll också, en lag som infördes 1992, varefter man gjorde undantag just för de flesta småhus, eftersom lagen ansågs både dyr och onödigt byråkratisk för en vanlig villaägare). Man tycker ju att med de höga energipriser som gäller borde varje husköpare själv ha intresse av att ta reda på energiförbrukningen i fastigheten. Detta har också alltid varit en viktig sak att gå igenom vid en fastighetsöverlåtelse, det vet jag själv från min tid som jurist på bank där jag upprättat många köpekontrakt vid fastighetsöverlåtelser. Jag ser lagstiftningen som ännu ett utslag av hur storebror vill styra över människors liv, och tycker att det borde räcka med dagens styrande energibeskattning som ger fastighetsägarna incitament att minska sin energiförbrukning. Jag tror inte för ett ögonblick att en kostsam energideklaration tillför något alls i denna process, mer än att möjligen skapa stora inkomster för de anlitade konsulterna.
Hösten 2007 lämnade jag in en riksdagsmotion om att man borde införa en förenklad form av energideklarationer för småhus, som man kunde klara att fylla i själv som fastighetsägare - ungefär som när man gör sin fastighetsdeklaration. Jag har inte heller kunnat utläsa att EU:s regelverk föreskriver att en utomstående expert måste anlitas. Jag tror inte heller för ett ögonblick att alla europeiska stater inom EU har konstruerat lika omfattande och kostsamma regelverk som Sverige i denna fråga. Som vanligt skall Sverige "vara bäst i klassen" och lägga nya pålagor på sina medborgare för att verkligen visa att man genomför EU:s tveksamma beslut.
Riksdagen avslog tyvärr min motion, med motiveringen att "erfarenhet ännu saknas av hur kravet på energideklaration fungerar för egnahem"."Enligt utskottets uppfattning får det förutsättas att kostnaderna för en energideklaration av egnahem kommer att kunna stå i proportion till syftet med och nyttan av deklarationen. Utskottet är inte berett att förorda en ordning som innebär att ägaren själv får upprätta en deklaration i förenklad form. Enligt utskottets mening kan det bl.a. ifrågasättas om värdet av en sådan deklaration skulle stå i överensstämmelse med lagens syfte." Det sista är jag som sagt mycket tveksam till, rent juridiskt.
Men skam den som ger sig! I höstas lämnade jag in en ny motion i frågan kompletterad bland annat med nya fakta om vad en energideklaration kostar att göra. I de fall konsulten anser att det räcker med granskning på kontoret av de handlingar fastighetsägaren ifyllt kostar en energideklaration normalt drygt 3.000 kronor. Vid de fall ett besök erfordras blir det betydligt dyrare. Jag kommer att argumentera med kraft för en enklare lösning - det måste någon gång bli ett slut med alla nya pålagor på de svenska medborgarna där man skall tvingas anlita olika former av konsulter och producera papper och intyg som man inte själv anser sig ha någon nytta av. Precis som när det gäller den skadliga "pumplagen" (som jag kommenterade den 29/12) är lagen om energideklarationer ett arv från den tidigare s-regeringen. Jag kan inte förstå varför vi från Alliansen måste försvara en onödigt byråkratisk och dyr lag som införts av en tidigare socialistisk regering, i stället för att försöka förenkla regelverket!
2008-12-29 Småmackarna offras på klimatpolitikens altare
År 1968 fanns det 8.927 bensinmackar i Sverige. Den 1 januari 2008 fanns 3.586 av dessa kvar, och inom ett par år beräknas bara 2.500 bensinmackar finnas kvar i landet. Orsakerna till minskningen är många, bland annat överetablering på större orter och minskad lönsamhet. Men det finns också EU-regler som i praktiken tvingar fram nedläggningar i samband med bensinbolagsfusioner och miljöregler som gör det riskabelt att ta över en bensinstation eftersom ansvaret för gamla miljösynder kan följa med "på köpet". Till detta kommer allt hårdare miljöregler och kostnader för miljöinspektioner och tillstånd.
År 2005 beslöt dessutom en riksdagsmajoritet av s+v+mp om ett tvång för bensinmackar att från och med 2006 stegvis tillhandahålla förnybara drivmedel, den s.k. pumplagen. Lagen var miljöpartiets förslag och drevs igenom med stöd av socialdemokraterna, trots massiv kritik från remissinstanserna.
Lagen innebär att den som driver en bensinmack och säljer mer än en viss kvantitet vanligt bränsle dessutom måste tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Från och med den 1 april 2006 var alla mackar som två år tidigare sålt minst 3000 kubikmeter/år vanligt drivmedel skyldiga att dessutom erbjuda minst ett förnybart drivmedel. Sedan dess har gränsen successivt sänkts för hur mycket vanligt bränsle som en mack tillåts sälja utan att också erbjuda förnybart bränsle. I mars 2008 sänktes gränsen ytterligare, denna gång till 2000 kubikmeter/år. Från den 1 mars 2009 ska tvånget utvidgas till de verkligt små mackarna: Alla mackar som säljer mer än 1000 kubikmeter/år bensin ska vara tvungna att skaffa en pump för förnybart drivmedel. 1000 kubikmeter motsvarar 1 miljon liter bensin. Om varje bil antas tanka 50 liter motsvarar det 20.000 tankningar per år, dvs 55 tankningar per dag, eller drygt två tankningar per timme - det är alltså en ganska blygsam försäljning. En pump för förnybart drivmedel kostar enligt branschorganisationerna minst 250 000 kr - vilket det är mycket svårt att motivera för en liten mackägare som knappt tjänar något alls på drivmedelsförsäljningen.
Tanken med lagen är givetvis god - att erbjuda altenativa drivmedel även på landsbygden. Men lagen har visat sig få orimliga konsekvenser. Allt fler bensinmackar läggs i stället ned eftersom ägarna inte anser sig ha råd att göra de stora investeringar som krävs. Detta minskar servicen på landsbygden för när macken försvinner försvinner ofta samtidigt den enda verkstaden och kiosken på orten. Det medför också längre resor med bil till närmsta bensinmack för att tanka, vilket ju direkt motverkar avsikten att minska onödigt bilåkande.
Jag har ifrågasatt regelverken för bensinstationerna i tre olika riksdagsmotioner, Tillgänglighet till bensinstationer (pumplagen), Miljösaneringsansvar vid överlåtelse av bensinstation och Miljöregler och inspektioner av bensinstationer. Dessutom har jag motionerat rent allmänt om att miljösanktionsavgifterna borde ses över, Översyn miljösanktionsavgifter. Jag anser att regelverken bör lindras så att småmackarna kan överleva. Men så blir det dessvärre inte, mackdöden kommer istället att drivas på. För fredagen före jul beslutade tyvärr regeringen att inte skjuta upp det tredje steget i pumplagen. Nu tvingas alltså även de minsta mackarna till stora investeringskostnader som inte lönar sig.
Visst vet jag att en röd-grön regering hade gjort väldigt mycket fler och skadliga ingrepp i både människors och småföretagares liv i miljöpolitikens namn, och visst vet jag att bensinskatten hade varit ett antal kronor högre per liter om vi haft en annan regering. Det är självklart alltid mycket bättre att ha Alliansregeringen vid makten även när det gäller miljöpolitiken. Men ändå erkänner jag gärna att jag är besviken över att min egen regering nu tvingar ytterligare ett antal småföretagare att lägga ned sina bensinmackar, göra sina anställda arbetslösa och försämra servicen på landsbygden. Det känns väldigt onödigt att en borgerlig näringsminister och en borgerlig regering skall försvara Miljöpartiets och Socialdemokraternas dåligt genomtänkta beslut.
2008-12-28 Rädda klimatet - håll andan!
Apropå klimat och koldioxid. Min favoritserie är Ernie, som alltid föreslår kreativa lösningar på stora världsproblem...
(Detta lilla klipp är citerat från Ernies julhäfte 2008 - köp det!)
Nu är inte tanken helt verklighetsfrämmande - det finns ju de som på allvar ser människor och djur som det största hotet mot klimatet, och som vill införa personliga koldioxidkvoter...men om det även skall gälla utandning framgår inte, inte heller hur man skall bevaka att ingen släpper ut mer CO2 än vad som ryms i den personliga kvoten.
2008-12-13 Lägre bensinpris gynnar arbetslinjen
Häromdagen träffade jag en arbetslös Sjuhäradsbo. De är glädjande nog inte så väldigt många, men de finns. Han som jag träffade hade nu fått ett arbete över sex mil från bostaden. Han hade tackat ja med viss tvekan, eftersom det inte finns någon möjlighet att åka kollektivt - det blir dyra resor. Men han sa också att med det sjunkande bensinpriset blir det lättare att få det hela att gå ihop. Vi räknade snabbt ut att han med tre kronor sänkt bensinpris sedan rekordnivån skulle få minskade kostnader med över 600 kronor per månad - netto. Det är i hans fall detsamma som höjd lön med 1.100 kronor per månad.
Jag tycker alla bensinskattehöjare skall tänka på detta i de tuffa tider vi nu lever - höjt bensinpris medför minskad rörlighet, mindre arbetsmarknadsområden, och inte minst svårigheter att rekrytera rätt personal till företag i glesbygd. Ett lågt bensinpris gynnar faktiskt arbetslinjen och motverkar onödig arbetslöshet!
Bensinpriset i Borås idag
Vad gäller miljöeffekterna så kostar det faktiskt fortfarande väldigt mycket att tanka. Incitamenten att välja en bensinsnål bil och inte köra i onödan finns även med dagens bensinpris. Ytterst få på landsbygden kör idag i onödan för att det är billigt utan helt enkelt för att man måste. För alla dessa har dagens sjunkande bensinpris medfört lite mer utrymme i privatekonomin som kan användas till konsumtion eller för ökat sparande - eller så kanske det ger möjlighet att finansiera ett bilbyte till en bensinsnål bil?
2008-12-05 Vilka forskare skall man lita på i klimatfrågan?
Forskare som ifrågasätter teorin om koldioxidens betydelse för klimatförändringarna har inte alltid så lätt att få forskningspengar. FN och världens politiker har bestämt att koldioxiden är orsaken, och den som vågar ifrågasätta detta lever farligt. Det har jag själv hört från flera forskare som jag träffat det senaste året.
Men nu har det väl ändå gått för långt för de politiskt korrekta? Idag gick det att läsa följande artikel från TT i Borås Tidning, där två forskare anser att jorden sannolikt är på väg mot en närmast "evig istid" - men att detta troligen kan motverkas av koldioxidutsläppen! Dessa forskare anser med andra ord att dagens uppvärmning inte bara är positiv, utan närmast nödvändig för att stoppa "den eviga kölden"!
I dag finns det alltså forskare som anser att koldioxiden saknar betydelse för den globala uppvärmningen, samt forskare som anser att koldioxiden är av avgörande betydelse. Och bland dem som har den senare åsikten finns det alltså både de som anser att den globala uppvärmningen hotar mänskligheten - och nu också de som anser att de kanske räddar mänskligheten från en ny istid.
Någon mer än jag som känner en viss ödmjukhet inför frågan? Hur vet vi att världens politiska ledare verkligen valt "rätt" forskare att lita på? Vad händer om de valt fel?
2008-11-15 Allt för många politiker motarbetar Volvo och Saab
Att oppositionen ständigt lägger miljöförslag som direkt motarbetar Volvo och Saab är välkänt. Kraftigt höjda energiskatter, fordonsskatter, förbud mot stadsjeepar och allt vad det nu är. Samtidigt har dessa partier mage att stå i riksdagens kammare eller utanför Volvos portar och beklaga att bilarbetare mister jobbet.
I dag är det tyvärr Centerpartiets tur. "Dramatisk sänkning av koldioxidutsläppen i fyrapunktsprogram ska göra Sverige till världsetta i miljökampen" skriver fyra c-ministrar i DN idag. Man föreslår att alla bensinbilar (alltså även begagnade!) skall förbjudas (!) från år 2025, samt att oljeuppvärmda hus skall förbjudas (!) fem år senare. Redan tidigare har Centerpartiet föreslagit förbud mot nyförsäljning av bensinbilar redan från 2015. Man vill också ha kraftigt höjda koldioxidskatter som skulle hölja bensinpriserna kraftigt. Hur människor skall klara av de enorma merkostnaderna framgår inte. Inte heller hur bilföretagen skall kunna klara denna omställning. Vem vill exempelvis köpa en miljövänlig el-hybridbil 2014 om man vet att den blir förbjuden inte får användas alls efter 2025, och därmed snabbt lär tappa hela sitt andrahandsvärde? Sverige är dessutom i princip ensamt i Europa om att storsatsa på den tveksamma etanolen, och effektiva elfordon kommer att ta många år att utveckla.
Samtidigt som Centern presenterar sina förslag förhandlar Saab och Volvo med regeringen om stödpengar för att finnas kvar i Sverige. Deras ansvariga för myndighetskontakter är kritiska mot Centerns förslag. "Just nu är det viktigt för regeringen att den funderar på arbetstillfällen", säger Saab Automobiles Anna Petré. Petré säger att det vore "klantigt av regeringen" om den inför nya regler så snabbt att bilföretaget inte hinner ställa om sin produktion i tid. Volvos Anders Kärrberg tycker att den nuvarande nivån för koldioxidskatt räcker. "Det blir väldigt dyrt för oss tillverkare att skräddarsy modeller efter det", säger han om Centerns förslag.
Nu börjar den hysteriska klimatdebatten kräva sitt pris. Bilindustrins djupa kris är ett exempel. Nedläggningen av pappersbruk och tung elintensiv industri som pågått under ett antal år är andra exempel. Är det inte dags att hyfsa klimatdebatten och inse att världens politiker håller på att kasta ut barnet med badvattnet? Svenska politiker bör fundera över om svenska folket verkligen vill att Sverige skall profilera sig som "världsetta i miljökampen" om det sker på bekostnad av jobb och välfärd. Sverige kan dessutom inte ensidigt genomföra denna typ av förslag om andra länder har andra regler. Då lär definitivt den svenska bilindustrin dö. Ännu mer tveksamt blir det när alla dessa för samhället så betungande åtgärder riktas mot koldioxiden, som allt fler forskare ifrågasätter som huvudorsaken till klimatförändringarna.
2008-10-27 Har svenska folket torskat i fiskefrågan?
Efter kvällens nyhetsinslag i Aktuellt börjar jag undra. Där framkom att svenska folket "lydigt" avstått från att äta torsk, eftersom vi uppmanats till detta av olika miljöorganisationer. Det innebär att nästan all torsk som lagligen fångas av svenska fiskare i stället exporteras till andra länder i Europa.
Längre transporter med stora långtradare för att sälja fångsten utanför landet verkar ju inte vara det optimala för miljön. Och inte lär det påverka torskbeståndet det allra minsta.
Än värre blir det när man hör fiskeexperter som tidigare varit emot torskfiske i Östersjön nu ge tydligt besked att torskstammen återhämtat sig, varför det är fritt fram att äta Östersjötorsk igen. EU:s jordbruksministrar har idag också beslutat att öka torskfiskekvoterna öster om Bornholm. Detta tycker inte Världsnaturfonden om, utan vill att vi fortsätter bojkotta Östersjötorsken ett år till "för säkerhets skull". Det betyder alltså att ännu större helt lagliga fångster av torsk i stället skall gå på export till resten av Europa, och att svenska restauranger i stället för svensk torsk då fortsätter importera annan fisk - från exempelvis Japan! Ur miljösynpunkt verkar det inte särskilt begåvat...
Jag erkänner: Jag är ingen torskexpert! Men det viktigaste måste väl ändå vara att se till att fiskekvoterna är lagom stora i förhållande till fiskebeståndet? Då behöver ingen skämmas för att äta den lagligt fångade fisken. Tanken slår mig att "politiskt korrekta beteenden" i olika miljöfrågor emellanåt riskerar att bli helt verkningslösa...eller i allra värsta fall till och med kan motverka en god samlad miljöpolitik. Jag befarar tyvärr att det inte bara gäller torskfisket...
2008-10-23 Upsala smälter!
Det är helt klart - Upsala smälter! Ja, nu handlar det förstås inte om staden, utan om glaciären Upsala i södra Argentina. Den fick sitt namn för 100 år sedan, och uppkallades efter en svensk forskare. Glaciären är mest uppmärksammad för att den sedan mycket länge smälter väldigt snabbt, något som även bland annat Al Gore uppmärksammat i sin film "en obekväm sanning". Men på samma sätt som med flera andra dramatiska exempel i Al Gores film så har man handskats minst sagt ovarsamt med sanningen i detta fall.
Redan år 1908 (!) beskrev Percy Dugeon Quensel, Upsalaglaciärens upptäckare, om hur dramatiskt snabbt glaciären smälte. Quensel ingick i den svenske botanisten Carl Skottbergs Magellanexpedition. I en skildring i en bok om expeditionen beskrivs dramatiskt hur man förtöjde båten 20 meter från strandkanten och sedan slog upp sina tält. När man vaknade på morgonen var båten borta, vattnet hade stigit och det flöt isflak runt tälten. Han beskrev i boken även hur andra glaciärer i området snabbt smälte bort: "Utan undantag draga sig alla de öfriga raskt tillbaka" skriver han.
Just Upsalaglaciären har alltså använts som illustration av Al Gores film. Men glaciären ligger i ett tempererat område, och är en så kallad "tempererad glaciär" vilket innebär att den aldrig fryser till helt. Och glaciärens avsmältning har alltså pågått i minst 100 år. Forskaren Hermán De Angelis, doktor i kulturgeografi på Stockholms Universitet, säger till TT att världens glaciärer visserligen smälter på grund av jordens uppvärmning, men att just Upsalaglaciären i Argentina är ett missvisande exempel. Det behövs mycket mer forskning för att klart kunna förklara varför glaciären smälter så snabbt som den gör.
Jag har tidigare påpekat att även glaciärerna på Island smält av i snabb takt under många hundra år. Helt utan att påverkas av koldioxidutsläpp...
2008-10-04 Rädda de små bensinmackarna
De svenska bensinstationerna blir allt färre. Detta medför stora problem på landsbygden med onödiga resor och ökade kostnader för invånarna. En orsak till att stationer läggs ned eller slås samman är krav som infördes under den tidigare s-regeringen om att även ganska små bensinstationer måste erbjuda alternativa bränslen. Det medför investeringskostnader på flera hundratusen kronor, investeringar som ofta inte går att räkna hem för en liten bensinmack på landsbygden. Resultatet blir att alltfler mackar läggs ned, och att människor tvingas till längre resor för att tanka. Detta motverkar direkt det goda miljösyftet med lagen. Jag oroas mycket av att mindre mackar på landet försvinner i ett rasande tempo. Bara i min egen närhet har jag sett två av tre bemannade bensinmackar läggas ned under året och den tredje har krympt till en liten ensam obemannad automatpump!
Detta är den sorgliga resten av Hydromacken i Hällingsjö, nedlagd i somras.
Kraven på små bensinstationer att tillhandahålla alternativa bränslen måste lindras! Det är ett av de förslag jag har i ett par riksdagsmotioner som jag lämnade in förra veckan under allmänna motionstiden, och som rör just problemen med nedläggning av alltfler små bensinstationer.
Jag blev mycket glad när jag hörde att Folkpartiets partiråd idag beslutat just att man vill ändra "pumplagen" som tvingar mindre bensinmackar att investera stora pengar för att kunna erbjuda etanol eller alternativa bränslen. Det är alltså precis det jag föreslår i min motion. Kanske går det att få till en förändring trots allt?
2008-10-01 Kritiska klimatröster tystas
Den kända journalisten Elisabet Höglund berättar idag i Expressen om hur hon verkar bli tystad och utestängd från en energi- och klimatkonferens i mitten av oktober efter uttrycklig begäran av Gröna Bilisters ordförande Mattias Goldman. Konferensen arrangeras av Handelskammaren i Härnösand, och enligt Kikki Högberg, organisationsansvarig för konferensen, meddelade Goldman också att om inte presentationen av Högström togs bort från konferensens hemsida skulle Gröna Bilister vända sig direkt till sponsorerna, länsstyrelsen och kommunen och uppmana dessa att dra tillbaka sitt stöd till konferensen.
De tankar Höglund fört fram i sina klimatkrönikor var enligt Goldman att likställa med dem, som förs fram av personer, som förnekar Förintelsen (!). "Vi var sex personer från arrangörernas sida, som deltog i telefonmötet", säger Kikki Högberg, organisationsansvarig för konferensen. "Vi är därmed sex vittnen, som kan intyga, att Mattias Goldman verkligen sade detta".
Höglund skriver i sin krönika i Expressen idag att "klimatfrågan uppenbarligen inte omfattas av den svenska yttrandefrihetsgrundlagen". Det ligger faktiskt en del i det hon skriver. Att föra fram minsta lilla tvivel i klimatfrågan uppfattas inte alltid positivt, det märker jag tyvärr själv emellanåt som riksdagsledamot också. Mina egna blogginlägg i ämnet finns samlade här!
2008-10-01 Golfströmmen är lika stark som tidigare
Danmarks Meteorologiska Institut berättar på sin hemsida att Golfströmmen är lika stark som den varit de senaste 50 åren. Det finns inget som tyder på att strömmen saktat ned eller försvagats. Både den varma överströmmen och den kalla underströmmen flyter på med oförminskad volym.
"Det har inte bara varit möjligt för oss att bevisa att strömmarna hållit en överraskande konstant styrka de senaste 50 åren, utan också att visa att de tidigare mätningar som antytt att strömmarna saktat ned har varit missvisande" säger Steffen M. Olsen från Danmarks Meteorologiska Institut, MDI.
Bilden: Solnedgång över golfströmmen, från DMI:s hemsida
Denna nyhet har jag inte sett i media (ännu), men å andra sidan är det ju inte så konstigt - den passar ju inte riktigt in i den politiskt korrekta klimatdiskussionen...
2008-10-01 Måste alla andra miljöfrågor offras på koldioxidens altare?
Två professorer vid Lantbruksuniversitetet kritiserar regeringens beslut att främja det ekologiska jordbruket. Man motiverar enligt Dagens Nyheter sin kritik med att ekologisk odling ger väsentligt mindre skördar och ökar växthuseffekten. En ekologisk skörd motsvarar mindre än 60 procent av en konventionell skörd. Därmed binder ekologisk odling inte lika mycket kol. Vid ekologiska odlingsmetoder frigörs enligt forskarna även mer kolföreningar till atmosfären vilket spär på växthuseffekten.
Visst kan man diskutera om vi har råd med ekologiskt jordbruk när så många svälter i världen. Men det bortfall av produktion som ekologiskt jordbruk ger borde kunna kompenseras med uppodling av större delar av de outnyttjade åkerarealerna i Sverige som idag växer igen eller där man i stället planterar granskog.
Visst finns det en del frågetecken kring delar av det ekologiska jordbruket, exempelvis hur ekologiskt det verkligen är när man granskar hela kedjan från odling till konsumtion, och ibland även produkternas kvalitet. Men det finns också många väldigt positiva delar. Ekologiskt jordbruk medför normalt mindre användning av konstgödning vilket motverkar övergödning av hav och sjöar, det innebär mindre användning av gifter som riskerar att påverka ekosystemet, det gynnar biologisk mångfald, både bland växter och djur, det minskar rovdriften av åkermarken, och det innebär ofta en djurhållning som känns mer tilltalande både när det gäller hanteringen av djuren och det foder djuren äter. Skall verkligen allt detta offras bara på grund av en extremt uppskruvad diskussion om koldioxiden och växthuseffekten? Finns det inga andra viktiga miljövärden att ta hänsyn till? Var finns balansen i diskussionen?
2008-09-17 Vilseledande om isen på Arktis
I media idag kan man idag läsa om en amerikansk forskarrapport om sommaristäcket i Arktis (dvs området runt Nordpolen). Den dramatiska rubriken på TextTV är "Näst minsta sommaristäcket i Arktis". Man berättar att Arktis i år haft det näst minsta istäcket sommartid sedan mätningarna startade 1979, och att det enda år som sommarisen var tunnare och mindre utbrett var förra året.
När jag under min Svalbardsresa besökte Universitetet i Longyearbyen och talade med forskare i forskarbyn Ny Ålesund som arbetade med just istäcket, fick jag en mycket tydlig beskrivning av den troliga orsaken. Kraftiga stormar för ett par år sedan drev upp ovanligt mycket varma strömmar mot Svalbard och Nordpolen, och de senaste tre åren har istäcket därför varit tunnare än normalt, eller helt enkelt uteblivit. Man påpekade att så snart det kallare vattnet breder ut sig söderut igen kommer istäcket att normaliseras.
Den amerikanska forskarrapporten visar ju också en sådan utveckling - istäcket denna sommar var som sagt tjockare och mer utbrett än året före. Om man skall tro Svalbardsforskarna är detta alltså helt enligt förväntningarna, och därmed en positiv nyhet och inte en negativ!
2008-09-06 Några miljö- och klimatslutsatser från Svalbard
Hemma igen, och dags att försöka summera intrycken från besöket på Svalbard. Det ur klimatsynpunkt viktigaste besöket var utan tvekan det i Ny Ålesund, och då särskilt mätstationen för koldioxid, Zeppelin, högt uppe på fjälltoppen. På bilden ser man tydligt koldioxidhaltens ökning sedan 1988 när mätningarna startade, och hur ökningstakten också tilltagit. Detta är visserligen endast mätdata och inget bevis på att koldioxidhaltens ökning i sin tur också orsakar hela den klimatförändring som verkar ske. De forskare vi träffade menade dock att ökande koldioxidhalter kan antas spela en mycket stor roll för växthuseffekten, även om man också nämnde att det finns fler faktorer som kan påverka, exempelvis solvindar och stoftpartiklar i luften. Naturliga klimatförändringar är historiskt sett inte heller något unikt, och man påpekade att klimatfrågan är mycket komplex och att det behövs mycket mer forskning. Inte minst finns frågor kring världshavens roll både när det gäller att frigöra och magasinera koldioxid. Vi fick också höra på Universitetet i Longyearbyen att man planerar att testa koldioxidlagring i den frusna berggrunden på Svalbard, där tanken är att magasinera koldioxiden i flytande form.
De smältande glaciärerna och havsisarnas utbredning är en annan viktig fråga. De senaste tre åren har sommarisens utbredning i Arktis varit mindre än vanligt, och exempelvis fjorden utanför Longyearbyen har inte varit tillfrusen alls de senaste vintrarna. Detta förklarade forskarna med att hårda stormar år 2005 pressade upp varmt vatten mot Nordpolen, och att det tar lång tid innan vattentemperaturen återgår till den normala. I mynningen av vissa mindre fjordar finns dessutom ofta en grund "tröskel" som gör att det varma vatten som pressas in av stormar sedan stannar kvar under flera år. Det bör å andra sidan innebära att om det inte blir nya stormar kommer ísen återigen att växa till runt nordpolen och fjordarna att täckas av vinteris.
Vid vårt möte med den ansvarige för den geodetiska forskningen i Ny Ålesund fick vi höra att någon höjning av havsnivån inte går att mäta, trots att glaciärerna smälter snabbt. Orsaken är helt enkelt att den lilla höjningen av havsytan mer än väl kompenseras av den fortsatta landhöjningen. Diskussionen om att stora delar av de kustnära områdena på jorden kommer att dränkas om glaciärerna smälter fick därför inget som helst stöd. Vi fick dessutom höra nya teorier om vad som driver golfströmmen och andra starka strömmar på jorden. Den rådande bilden av en "pump" som drivs av kallt, tungt vatten som sjunker trodde inte vår forskare på. Han lutade mer åt att det är dragningskraften från sol och måne som driver strömmarna på jorden. Risken att golfströmmen skulle stanna av om klimatet blir varmare var inget som han trodde på.
En sak framförde forskarna mycket tydligt och klart - alla miljö- och klimatfrågor är globala och kräver globala åtgärder. Vill Sverige satsa på åtgärder för att minska koldioxidutsläpp bör vi därför prioritera insatser som ger en mätbar global effekt. Detta ligger helt i linje med den svenska regeringens politik; en svensk miljöinvestering i ett annat land kan ge betydligt större global effekt än om vi satsar samma summa på hemmaplan, och en överdriven svensk miljöbeskattning är ur global synpunkt ganska meningslös. Vi upplevde också stor skepsis från forskarhåll mot den överdrivna tron på etanolen som en del av lösningen på klimatfrågan.
Glädjande var däremot beskedet att en minskning av de globala koldioxidutsläppen skulle märkas mycket snabbt i atmosfären, på samma sätt som man en gång snabbt fick bort CFC-gaser (freon mm) ut atmosfären genom globala överenskommelser, och därmed stoppade uttunningen av ozonskiktet. Det framgick dock inte hur snabb effekt en koldioxidminskning skulle kunna få på klimatförändringarna. Mindre glädjande var väl att jag också fick stöd för min åsikt att även om vi minskar koldioxidutsläppen så kommer detta knappast att helt kunna stoppa en klimatförändring, endast möjligen begränsa den. Människorna måste i vilket fall anpassa sig till ett ständigt föränderligt klimat.
När det gäller klimatfrågan i stort tyckte annars forskarna (precis som vi!) att diskussionen om koldioxiden gör att andra klimat- och miljöfrågor lätt hamnar i skymundan. Man var också oroliga för att klimat/koldioxidforskningen tar allt större del av de samlade forskningsresurserna. Alla vi talade med efterfrågade en betydligt bredare satsning på forskning (vilket ju är ganska naturligt eftersom de alla lever på forskningspengar). Det kändes bra att kunna berätta att den svenska regeringen föreslår den största forskningssatsningen i modern tid, och att ett av de prioriterade områdena är just miljö- och klimatforskning.
Jag har flera gånger framfört min oro över att klimatdiskussionen och ensidigt fokus på koldioxid- utsläpp har gjort att andra mer akuta miljöfrågor kommit i skymundan. Ett av de exempel jag nämnt är bristen på rent vatten i många länder på jorden. Denna brist leder till svält och sjukdomar och riskerar också att skapa väpnade konflikter i striden om det vatten som finns kvar. 1,1 miljarder människor lider av akut vattenbrist och 2,6 miljarder människor saknar tillgång till vatten och sanitet!
Nu får äntligen denna viktiga fråga lite välförtjänt uppmärksamhet. I dag delas nämligen årets "Världsvattenpris" ut till den brittiske professorn John Anthony Allan, som räknat ut hur mycket vatten som förbrukas för att tillverka olika konsumtionsvaror.
Många produkter tillverkas i torra områden i u-länder, där vatten är en bristvara. Varje svensk använder nästan 6 000 liter vatten per dag om man räknar in allt så kallat virtuellt vatten som finns dolt i varor som mat och kläder. Det motsvarar 74 badkar! Kaffebönor till en kopp kaffe kräver 140 liter vatten. Bomull till ett par jeans förbrukar 10.000 liter vatten, och för att tillverka en burk läsk krävs upp till 200 liter vatten för att odla sockret.
Jag hoppas denna viktiga diskussion får lite mer utrymme framöver. Inte minst har Världsnaturfonden, WWF, stort fokus på vattenfrågan nu. Det är utmärkt. För väldigt många människor är vattenfrågan mycket mer akut än diskussionen om hur klimatet kanske kommer att se ut om 100 år. Samtidigt skall man vara ärlig och säga att på längre sikt hänger frågorna delvis ihop. Förändringar av klimatet kan långsiktigt göra vattenbristen svårare i vissa områden och öka mängden vatten på andra håll.
2008-08-17 Även FN:s klimatpanel kan räkna fel
Jag är som bekant lite lagom sunt skeptisk när många av världens politiker och journalister springer i flock åt samma håll i klimatfrågan. Alla grundar de sina dramatiska budskap om den globala uppvärmningen och dess orsaker på IPCC, FN:s klimatpanel, och de rapporter man tagit fram. Det är i huvudsak samma budskap som Al Gore framfört under sina resor över världen.
Då och då ifrågasätts det om inte både IPCC och Al Gore överdrivit, räknat fel eller använt märkliga argument och metoder för att övertyga världen. En del av detta har jag skrivit om tidigare på bloggen. IPCC har också efterhand reviderat en del siffror ordentligt, exempelvis prognoserna om hur mycket havsnivån kan tänkas stiga om klimatet blir varmare. Här har de första extrema siffrorna efterhand sjunkit till mer rimliga nivåer.
Nu har en australiensk studie presenterats som visar att IPCC även räknat ordentligt fel när det gäller lövskogars förmåga att dämpa uppvärmningen och binda koldioxid. Studien visar att de tempererade lövskogarna i världen lagrar tre gånger mer kol än av IPCC räknat med, och därmed bidrar till en avkylning av jorden. Det är därför är oerhört viktigt att världens lövskogar skyddas. Att de tropiska skogarna är viktiga för klimatet är väl känt, men att även de stora lövskogarna i andra delar av världen är så viktiga för klimatet är en nyhet.
Min fråga är - om IPCC kan räkna så fel på vissa siffror, vad är det då som gör att alla deras övriga siffror och klimatmodeller anses utgöra en sanning som man knappt får diskutera och än mindre kritisera? För egen del står jag fast vid en stor ödmjukhet inför den komplicerade klimatfrågan. Om två veckor skall jag göra en mycket intressant studieresa för att lära mig ännu mer om ämnet. Mer om detta senare!
2008-06-28 Mätbart resultat
Innan riksdagen hade sina sista debatter före sommaren fick jag ett litet paket i internposten med ett kort där det stod att jag vann 4:e pris i riksdagens förslagstävling rörande miljöinsatser. Jag berättade om mitt bidrag och det positiva mottagandet på bloggen den 31 mars. Innehållet i paketet var - en tumstock från Hultafors med riksdagens logotype påtryckt! Mycket trevligt med en present med anknytning till valkretsen.
Tillsammans med tumstocken följde det med en liten information om tumstockens historia. Den ledade tumstocken uppfanns av svensken Karl-Hilmer Johansson Kollén 1883. En engelsk dam satsade 5.000 kronor för att starta tillverkning av tumstockar i Sverige, och redan efter ett par år kom produktionen igång i Hultafors där den fortsatt fram till idag. I dag tillverkar man flest tumstockar i världen, mer än 80 km varje dag! Ett tydligt mått (!) på framgång.
2008-06-03 Statsministern mycket tveksam till höjd bensinskatt
Äntligen kom beskedet som jag väntat på. I en intervju i ekot säger Statsminister Fredrik Reinfeldt att han är mycket tveksam till fortsatt höjd bensinskatt! (I vart fall utöver den lilla årliga indexuppräkningen av skatten som brukar betyda någon tioöring eller två). En seger för alla oss moderater som argumenterat för denna linje!
Den parlamentariska klimatberedningen föreslog ju i våras att drivmedelsskatten skulle höjas med 70 öre litern (fast man sa också att man skulle beakta utveckligen av marknadspriset, något som vår moderate förhandlare Sofia Arkelsten lyckades driva igenom).
"Jag känner mig tveksam till att det i närtid behövs några ytterligare höjda koldioxidskatter", säger Reinfeldt. Ett av statministerns kloka argument är att syftet med de höjda skatterna redan har nåtts. Allt fler väljer miljöbilar. Då är det inte rätt läge att gå vidare med skattehöjningar.
I dagens PS kan man också läsa att "Moderaternas medlemmar vill inte ha fler höjningar av bensinskatten. Det har framkommit efter att partiet genomfört ett så kallat samråd med partiets aktiva medlemmar. Enligt statsministern och moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt "mullrar det" i leden mot koldioxidskatten. "Det tycker jag är viktigt att lyssna till", säger han till Ekot."
Personligen är jag som sagt oerhört nöjd med beskedet. Sunt förnuft verkar segra till sist. Jag har som alla vet upprepade gånger motarbetat höjning av bensinskatten, både på bloggen, i debattartiklar och i interna debatter i riksdagsgruppen och inom partiet. Bensinen är redan fullt tillräckligt dyr för att det redan skall finnas ekonomiska incitament att byta till bensinsnålare bilar eller miljöbilar. Det behövs inga ökade skatter på en bensin som redan är extremt högt beskattad. Sverige är redan världsetta när det gäller beskattning av bensin med 100 euro i skatt på varje ton utsläpp, mot ett EU-snitt på 20 euro och noll i Japan och Kina!
Ibland lönar det sig att tjata, argumentera och driva opinion. Nu gäller det bara att bevaka så att statsministerns besked också blir Alliansens samlade politik, vilket jag utgår ifrån. Inte minst är det en viktig landsbygdsfråga.
Självklart är det också en viktig politisk fråga för Alliansen - vi vet att (v) och (mp) skulle vilja höja bensinskatten med flera kronor omgående, och att socialdemokraterna både är positiva till ökade miljöskatter och dessutom gärna vill regera ihop med (v) och (mp). Hur bensinskatten och andra energiskatter skulle utvecklas med en vänsterregering borde skrämma svenska folket.
2008-05-30 Fotbyte igen?
Återigen gör ledande politiker fotbyte när det gäller energibeskattningen. Politiker i bland annat Frankrike, USA och England talar nu om att bensinpriserna måste sänkas och antyder att det kanske behövs skattesänkningar eller subventioner för att hålla tillbaka priset! Det är nästan lite komiskt - det är delvis samma politiker som nyligen slog sig för bröstet och tävlade om vem som snabbast och hårdast kunde sätta upp tuffa klimatmål för att sänka koldioxidutsläppen, vilket bara ansågs kunna ske genom höjd skatt.
Aftonbladet driver nu två parallella diskussioner i tidningen - dels en klimatreporter som driver frågan om höjd bensinskatt, dels en motorreporter som driver frågan om sänkt skatt. Visst skulle man kunna se det som ett exempel på balanserad journalistik, men samtidigt börjar det kännas lite märkligt.
Vad gäller energibeskattningen är min åsikt exakt densamma som tidigare. När marknadspriset på bensin och olja ökar så kraftigt som nu behövs verkligen ingen extra skattehöjning ovanpå detta! Det är inte billigt att köra bil idag, drivkrafterna att välja en bränslesnål bil eller en miljöbil är kraftigare än någonsin även utan nya skattehöjningar. Min uppfattning är att denna insikt börjar sprida sig alltmer inom Alliansen, och då inte minst inom moderaterna. Men det gäller att våga stå rakryggad när det blåser, främst från vänster, och man tävlar om vem som kan plåga svenska folket hårdast med nya energiskatter.
2008-05-19 Jakten på klimatsanningen fortsätter...
Tillsammans med min moderate riksdagskollega, Sven-Yngve Persson från Skåne fortsätter jag jakten på kunskap i klimatfrågan. I fredags besökte vi, tillsammans med våra politiska sekreterare, Stockholms Universitet och Institutionen för tillämpad miljövetenskap. På Stockholms Universitet finns över 50 forskare som arbetar med olika miljö- och klimatfrågor, luftkvalitet, Östersjöns havsmiljö och mycket annat.
De forskare vi träffade i fredags anser att det är ostridigt att ökande koldioxidutsläpp är klimatdrivande. De är däremot mycket osäkra om vad detta innebär i form av framtida temperaturförändring. Kanske 2 grader, kanske 6 grader? De påpekade att även utsläpp av sot, andra partiklar och marknära ozon påverkar växthuseffekten vilket inte alltid hörs i debatten, och att en minskning av dessa utsläpp skulle ha en betydligt snabbare effekt på klimatet än att sänka halterna av koldioxid. Etanolen diskuterades också, och vi fick mycket klart besked om att etanolen släpper ut lika mycket klimatskadliga partiklar som bensin.
På Institutionen för tillämpad miljövetenskap anser man att frågorna om klimat, luftkvalitet och havsmiljö hänger ihop. I likhet med vad jag själv tidigare framfört vid flera tillfällen anser många av forskarna på Stockholms Universitet att det starka fokuset på klimatfrågan tar fokus från andra akuta hälsorisker som exempelvis dålig luftmiljö och skadliga partiklar.
Forskarna vid Stockholms Universitet vill gärna inleda konkret forskning kring de framtida regionala klimateffekterna i Nordöstra Europa/Skandinavien, hur de kan motverkas och hur man skall hantera följderna av de klimatförändringar som människan kanske ändå inte kan påverka. Återigen fick jag höra direkt från etablerade forskare hur mycket forskning som behövs på området och hur osäkra alla siffror är idag.
Ett exempel på teoretiska modeller som inte håller var exemplet Arktis. Enligt gällande vetenskapliga teorier borde isen på Arktis (Nordpolen) redan ha smält bort helt och hållet. Men det har den som bekant inte.... forskarna vi träffade sa rent ut att de vetenskapliga modellerna i detta fall helt enkelt inte fungerar!
Efter varje möte med klimat- och miljöforskare blir man alltmer ödmjuk inför den mycket komplicerade klimatfrågan. Den som tror sig sitta inne med en absolut sanning har mycket att bevisa.
2008-05-12 Svenskarna vilsna i klimatfrågan
Naturvårdverket har gjort en undersökning om hur svenska folket ser på klimatfrågan. Det visar sig att endast en liten del av deltagarna i undersökningen har en tydlig åsikt. 8% ifrågasätter hela klimatproblemet och tror att det är en trend som snart passerar, medan 18% är närmast panikslagna och drivs av starkt engagemang, oro och dåligt samvete.
Resten - hela 74% - är på ett eller annat sätt osäkra. De är antingen passiva för att de inte känner någon större oro eller för att de är tveksamma om de i vilket fall kan påverka situationen, eller så känner de att något kanske borde göras men vet inte vad eller hur. Den största gruppen av alla är de sansat ifrågasättande som söker information men upplever hela frågan som mycket komplicerad. Till denna grupp får jag nog räkna in mig själv.
Resultatet av undersökningen är intressant - det visar att det behövs mer debatt och diskussion där olika åsikter i klimatfrågan får komma till tals. Jag tror också att politiska åtgärder som föreslås måste upplevas som rimliga och meningsfulla för att få acceptans och väcka engagemang bland medborgarna.
För egen del fortsätter jag att samla ocencurerad kunskap direkt från aktiva forskare. Kommande veckor kommer jag att träffa både klimatforskare på Polarforskningsinstitutet och på Stockholms Universitet. Mer om detta på bloggen senare.
2008-04-29 Går det att föra en nyanserad debatt om biobränslen?
"Matbrist och svält runt om i världen har förvärrats av ett ökat användande av biobränslen". Det säger FN:s sändebud i matfrågor, Jean Ziegler. "Med de produktionsmetoder som används i dag utgör biobränslen ett oacceptabelt brott mot delar av mänskligheten", sade Ziegler vid en kongress om världens livsmedelssituation. Ziegler har begärt att FN:s säkerhetsråd och FN:s råd för mänskliga rättigheter ska införa ett femårigt stopp för skadlig biobränsleproduktion. Just ordet "skadlig" får man förståss leta lite efter i nyhetstelegrammen, de flesta medier, exempelvis SVT, skriver bara rubriken "FN kräver stopp för biobränsleproduktion". Det är ju faktiskt en viss skillnad.
I helgen fanns denna debattartikel att läsa i Svenska Dagbladet. Författare är Lars Bern, som bland annat är forskare, ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och medlem i Svenska Naturskyddsföreningen. Han anser att ledarna för bland annat Miljöpartiet och Svenska Naturskyddsföreningen med "sin ihärdiga och okritiska bioenergipropaganda lett politiken in på ett villospår som kan leda till en miljökatastrof med allvarligare konsekvenser än själva växthuseffekten". Dessa åsikter stämmer väl med det som bland annat den tyska biståndsministern framfört tidigare (Se exempelvis mina blogginlägg om etanolen och spannmålsproduktionen den 23/4.)
Förra veckan fick vi riksdagsledamöter en annonsbilaga från "Bioalcohol Fuel Foundation" där biobränslen och då främst etanolen försvarades. I tidningen säger bland annat Svenska Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson, att "debatten om biobränslen är snedvriden och påverkas av okunskap och myter". GM-koncernens vice VD bob Lutz påstår i samma tidning att mycket av det negativa vi kan läsa om etanolen kommer från den Amerikanska petroleuminstitutet som enligt Lutz "satsar över 2 miljarder årligen i en global antietanolkampanj". Miljöminister Andreas Carlgren uttalar sig också, och han går så långt att han säger att "det pågår en förtalskampanj mot etanol" och att det "inte är etanolen som driver upp matpriserna".
Det är lätt att konstatera att åsikterna från ledande forskare, företrädare för regeringar, FN och tunga organisationer varierar kraftigt, och att tonläget i debatten höjts efterhand från båda sidor. Hur skall jag som riksdagsledamot kunna ta kloka beslut baserat på denna information? Hur skall du som medborgare kunna avgöra vad som är rätt eller fel, och vilka biobränslen som är "bra" eller "dåliga"?
Något som också förbryllar mig är att media nu verkar ha bytt fot fullständigt. Journalister som tidigare hyllat etanolen som det enda rätta verkar nu i stället närmast drabbats av etanolskräck i takt med dramatiska reportage som sägs visa att världen svälter på grund av etanolen, och vinklar nu i stället nyhetsrubriker och reportage åt andra hållet. Ena veckan löser etanolen alla problem, andra veckan skall den totalförbjudas.
Varför är det så svårt att föra en sansad debatt i miljöfrågorna i stället för att springa som en yr fårskock efter den för tillfället mest populära och politiskt korrekta åsikten? De flesta borde inse att det finns både bra och dåliga biobränslen och bra eller dåliga produktionsmetoder. Är det inte detta saken borde handla om?
Och när nu åsikterna varierar så kraftigt i en förhållandevis okomplicerad fråga som etanolanvändning, är det då inte också dags att visa en liten smula ödmjukhet även i den grundläggande (och vetenskapligt oerhört komplicerade) - klimatfrågan? Hur kan någon tro att det bara finns en enda "sanning" i just den frågan när man inte ens kan vara överens om etanolen?
2008-04-29 (Ko)ldioxidskatt
Koldioxidskatt på husdjur? Jajamensan! I vart fall om Helena Leander, miljöpartistisk riksdagsledamot får bestämma. I en debattartikel i Upsala Nya Tidning föreslår hon att man inför en koldioxidskatt på kor och grisar, eller uttryckt på ett mer byråkratiskt diskret sätt: "Det finns "all anledning att fundera över hur animaliesektorns miljöpåverkan kan beskattas".
Vad blir nästa innovativa förslag från de mer extrema miljöpartisterna i riksdagen? Kanske koldioxidskatt på hundar och katter? De både rapar och fiser de också!
Eller varför inte beskatta det av många tydligen mest avskydda djuret av alla - människan? Så här i deklarationstider skulle man ju kunna tänka sig att man fyller i en redogörelse av sina egna årliga kroppsliga, gasformiga "utsläpp" i deklarationsblanketten och sedan beskattas för detta?
Eller varför inte införa en skatt på utsläpp av tokiga politiska förslag? Det är ju en form av utsläpp som blir alltmer besvärande.
2008-04-28 Al Gores film blandar fakta med fiction från spelfilm!
Är verkligen alla medel tillåtna i klimatdebatten? Eller har Al Gores trovärdighet fått sig en rejäl törn? I filmen "An inconvenient truth" ("En obehaglig sanning") visas en scen där ett stort isstycke lossnar från kanten av en glaciär. Denna scen kommenteras mycket dramatiskt i filmen av Al Gore själv. Nu har denna filmsekvens visat sig vara allt annat än fakta, den är datoranimerad och tagen från fictionfilmen "The day after tomorrow"! Beviset ser du här! Al Gore har ebjudits att förklara saken i amerikansk TV, men avböjt. På Youtube finns också en längre version som visar att filmsekvenserna i de två filmerna är identiska.
Visst skulle man kanske kunna vara lite överseende med tanke på att det datoranimeringen sannolikt visar något som även sker i verkligheten. Men frågan är ändå om det är acceptabelt att krydda en dokumentärfilm med datoranimering för att göra filmen mer dramatisk? Särskilt som filmen marknadsförs som just en dokumentärfilm, och inget nämns om att datoranimerade filmsekvenser används. Även en hjärtknipande scen med en isbjörn som drunknar påstås för övrigt vara animerad. Det kan ju förklara en del. Själv har jag funderat en del på denna scen med tanke på att isbjörnarna är ett av världens skickligaste simmare, som kan simma flera mil i iskallt vatten...
När det nu visar sig att Al Gore blandat fakta och fiction i sin film, hur skall jag då kunna vara säker på att andra saker som han visar i filmen verkligen är korrekta? Jag undrar också vad som egentligen är Al Gores drivkraft - att beskriva verkligheten eller att göra en "bra" film som säljer och gör honom själv berömd och förmögen? Om jag inte kan lita på Al Gores film, varför skall jag då lita på hans budskap?
"The day after tomorrow" är en utmärkt och spännande spelfim. Men den är ju knappast en dokumentär.
2008-04-23 Allt hårdare kritik mot spannmålsbaserat biobränsle
"Stoppa all användning av spannmål i tillverkningen av biobränsle till dess priserna på mat stabiliseras!" Detta krävde tyska biståndsministern Heidemarie Wieczorek-Zeul på måndagen. Under 2007 steg matpriserna globalt med 35 procent, enligt FN. Att spannmål i ökad omfattning används som biobränsle anses bidra till problemet, även om det råder oenighet om hur mycket. I helgen gick en FN-observatör så långt att han kallade de stigande matpriserna ett "tyst massmord"(!) och höll västländerna direkt ansvariga för massvälten i fattiga länder till följd av ökningen av biobränsle. Ord och inga visor!
Jag har ju själv framfört en del kritik kring en övertro på etanolen, men när det gäller etanolens påverkan på världsmarknadspriserna på spannmål måste jag invända att kritikerna nog överdriver en hel del. Idag görs inte särskilt mycket av världens samlade etanol/biobränsle av spannmål, det mesta tillverkas av majs eller sockerrör. Det finns i och för sig förväntningar på marknaden om ökad användning av spannmål i framtiden, vilket givetvis bidrar till att påverka priserna uppåt. Men andra faktorer lär betyda mer för prisutvecklingen, exempelvis ökad levnadsstandard i världen som medför ökad efterfrågan på spannmål.
Även om produktionen av biobränsle alltså endast kan förklara en begränsad del av ökningarna av världsmarknads- priset på spannmål så finns det en etisk diskussion kring detta också. Jag tycker det är utmärkt om vi på ett energi- effektivt sätt kan tillverka etanol, metanol eller andra biobränslen av skogsrester, avfall eller växter som kan odlas på mindre god eller nedlagd åkermark. Men frågan är om det verkligen är etiskt försvarbart att använda den allra finaste åkermarken för att "odla biobränsle" i stället för mat, samtidigt som delar av världen svälter?
2008-04-23 Lite mer om "omoraliska aktieinnehav"
BT:s granskning av mina och andra riksdagsledamöters aktiesparande har givetvis gjort att jag fått några sura kommentarer. Vissa tycker tydligen inte att jag som moderat riksdagsledamot skall äga aktier i olje- och gasbolagen Vostok Nafta och Lundin Petroleum.
Bland de större aktieägarna i Vostok Nafta finns både första, tredje och fjärde AP-fonden, samt exempelvis Folksam, AFA och Skandia, samt alla de stora bankernas aktiefonder. Även bland aktieägarna i Lundin Petroleum hittar man statliga pensionsfonder, försäkringsbolag och bankernas fondbolag. Detta innebär att de flesta svenskar - på ett eller annat sätt - är indirekta delägare i de två olje- och gasbolagen. Varför då inte jag som privatperson skall få direktäga aktier i dessa bolag utan få kritik kan jag faktiskt inte förstå.
Hyckleri var ordet.
Tillägg 24/4:
Under gårdagen fick jag fler kommentarer om detta och artikeln i BT. De allra flesta som hört av sig verkar uppskatta att riksdagsledamöter äger aktier i svenska företag. En kommentar tyckte jag var extra intressant:
"Hej! Jag har själv hjärtat till vänster och kommer knappast att rösta på dig. Är född arbetare och så är det bara. Men när det gäller aktier håller jag med dig. Vi jobbar på ett av de stora verkstadsföretagen och vi gubbar och tjejer på golvet har en egen aktiesparklubb där vi länge sparat 200 kronor per månad. Varför skulle inte vi som jobbar ihop pengarna också få ta del av vinsterna? Varför skall inte vanliga knegare få äga aktier? Vi snackade lite om detta på frukosten när vi läste Boråstidningen och vi tycker nog samma sak allihop. Varför köper inte alla riksdagsmän aktier om ni nu tror på svensk industri? Utan oss i industrin blir det inga pengar till något annat heller. Och ni riksdagsmän lär väl ha råd om vi har det?"
Jag hade inte sagt det bättre själv. Aktieägande är något för alla, antingen man sparar i fonder eller direktäger aktier. Faktum är att det en gång var moderatledaren Gösta Bohman som i egenskap av ekonomiminister införde skattefondsparandet på 1970-talet, det som startade privatpersonernas sparande i värdepapper. Som bankanställd har jag sett många småsparare få ihop en bra slant genom ett flitigt månadssparande med blygsamma belopp, år efter år. Tänk vilken trygghet det ger! Med regeringens skattesänkningar får fler löntagare råd att lägga undan en hundring eller två i månaden. Det kan bli mycket pengar på några år.
2008-04-21 Är det omoraliskt att äga oljeaktier? Kommentar rörande mina aktieinnehav och dagens artikel i Borås Tidning
Borås Tidning publicerar idag en stor artikel med uppgifter om Sjuhäradsriksdagsledamöternas aktieinnehav och sidouppdrag som man hämtat ur riksdagens register. Till detta register skall vi riksdagsledamöter redovisa aktieinnehav (men inte fondinnehav), men det framgår inte om aktierna är belånade. Registret säger alltså väldigt lite om riksdagsledamöternas förmögenhet och det är inte heller avsikten med registret.
Jag har länge valt att spara i aktier i stället för fonder, och det har givetvis samband med att jag under mer än 20 år arbetat på bank och skaffat mig en hel del kunskap och intresse för aktier. Direkt aktiesparande är intressant och dessutom slipper man bankernas höga fondavgifter. Mitt aktiesparande är också en tydlig markering av att jag tror på svenska företag och deras framtid. (Varför köper inte alla riksdagsledamöter aktier i svenska bolag för att visa att man tror på svenskt näringsliv? Med vårt arvode finns det definitivt utrymme att spara lite varje månad!) Jag registrerade för övrigt alla mina aktieinnehav redan när jag kom in i riksdagen 2006, och för den som följer min blogg är mina innehav av aktier i olje- och gasindustrin ingen nyhet. Jag berättade om detta redan den 26 februari 2007, och följde även upp frågan den 15 april samma år. Men som alla kan se i BT-artikeln har jag mina aktier väl spridda i olika branscher, och när BT skriver att jag "satsat stora pengar" i ryska oljefält blir det nästan lite komiskt. Den största delen av värdet på mina aktier ligger i andra svenska bolag som Ericsson, Kinnevik, Investor, Hennes & Mauritz och Sandvik. Dagens Nyheter hade förresten en egen artikel om riksdagsledamöternas aktieinnehav i samband med moderaternas kommunala rikskonferens i början av mars, där även mina väl spridda innehav uppmärksammades.
Det pågår en något märklig samhällsdebatt där det blivit politiskt korrekt att av miljöskäl kritisera alla former av aktieinnehav i olje- eller gasbolag. Nu är ju som bekant olja och gas fortfarande en viktig del av energisektorn, både när det gäller transporter och uppvärmning i många länder. Även ett hybridfordon behöver bensin som komplement. Fordonsbränslet E85 utgörs exempelvis av 85% av etanol och 15% av bensin, vintertid utgör bensinen så mycket som 25% eller mer. Utan tillsats av bensin skulle alltså etanolen inte kunna användas som fordonsbränsle och utan olja skulle heller fartygen kunna frakta etanolen från Brasilien till Sverige. Utan olja skulle inte heller fjärrvärmeverken kunna leverera tillräckligt med energi när det är kallt. Många verkar också glömma att olja och gas även har andra användningsområden än som bränsle, exempelvis som smörjmedel och som råvara vid tillverkning av andra kemiska produkter som vi alla behöver.
Visst är det olyckligt att elda upp oljan, exempelvis i en villapanna, och glädjande nog minskar denna användning av de dyra dropparna. Själv har jag invetserat stora pengar i att byta ut en oljepanna mot luftvärmepump i en fastighet, och det känns utmärkt. Men så länge man som privatperson inte förordar totalt förbud mot all användning av bensin, olja, diesel eller naturgas måste man också acceptera att produkterna utvinns och förädlas. Att moralisera över aktieinnehav i oljeindustrin är rent hyckleri så länge man som privatperson inte tydligt deklarerar att man klarar sig helt utan olja eller produkter tillverkade av olja. Den som vill bojkotta aktier i oljebolagen borde väl logiskt sett även bojkotta folkaktien Volvo, eftersom detta bolag tillverkar fordon som är beroende av den olja som oljebolagen pumpar upp?
En intressant iakttagelse är för övrigt att samma människor som förfasar sig över att privatpersoner och pensionsfonder äger aktier i oljeindustrin ofta envist hävdar att staten skall fortsätta äga aktier i vodkatillverkning för att det är så lönsamt. Jämförelsen är intressant eftersom olja faktiskt är något som de flesta människor behöver på ett eller annat sätt. Vodka går det däremot faktiskt utmärkt att klara sig utan. Tro mig, jag har provat!
2008-04-21 Hälsofarliga ämnen i etanolavgaser
Som om det inte räckte med alla andra frågor kring etanolen visar en ny undersökning från Vägverket och Stockholms universitet att avgasutsläppen från etanolbilar är större än från bensinbilar när det gäller flera hälsofarliga och cancerframkallande ämnen. Störst är problemen vid kallstart och utsläppen blir därför mindre om man använder elektrisk motorvärmare. Studien redovisades i Dagens Industri förra veckan, följdes upp av SvD i helgen, men blev TV-nyhet först idag.
"Studien ger dock inga belägg för att det inte skulle vara bra att gå över till etanol", enligt Petter Åsman, utredare på Vägverket. En något märklig slutsats kan man ju möjligen tycka. Ibland känns det nästan som om etanolen är helig och står över varje form av invändning bara för att det en gång klassats som "miljöbränsle"...
Trots all kritik är jag faktiskt ingen förespråkare av att sluta använda all slags etanol, även om jag är realist och tvivlar på att etanolen långsiktigt kan ersätta bensinen som fordonsbränsle. Men etanolens samlade miljöeffekter beror bland annat på vad man tillverkat den av. Därför tror jag som jag nämnt tidigare att det krävs någon form av certifiering om etanol skall bli accepterad som ett verkligt bra miljöbränsle. Det handlar till att börja med om att ta hänsyn till vad etanolen tillverkats av, och hur den samlade bilden av olika utsläpp och effekten på miljön ser ut för olika typer av etanol.
Dessutom verkar det helt uppenbart att dagens motorer inte är optimala för att köra på etanol, vare sig när det gäller avgasutsläpp eller slitage och korrosion på motorer och bränsleledningar. Det finns nog mycket att förbättra, och det krävs om etanolen skall ha en positiv framtid. Tyvärr är det en klen tröst för dem som redan köpt en etanolbil, andrahandsvärdet på dessa faller mycket snabbt. Många som köpt etanolbil känner sig lurade idag.
2008-04-20 Solkraft framtidens energi?
Häromdagen läste jag en mycket intressant och hoppingivande artikel i Borås Tidning, författad av Lars Linde, civilingenjör och styrelseledamot i Föreningen industriell utveckling. Han konstaterar att det behövs nya fordonsbränslen inte bara av miljöskäl utan också för att oljan helt enkelt inte varar för alltid. Samtidigt konstaterar han att "ingen tror på allvar att etanol kan klara av hela världsbehovet".
Linde förespråkar i stället solkraft, som är något annat än de solpaneler vi vanligtvis förknippar med solenergi. Solkraft innebär antingen att man använder solens strålar för att koka vatten som sedan förångas (ungefär som ett kolkraftverk eller kärnkraftverk) eller att solen används direkt för att driva en generator. Båda metoderna syftar till att tillverka el och elen kan sedan enkelt användas även för att tillverka vätgas av vanligt vatten. Vätgas är ett mycket lämpligt fordonsbränsle som redan testas av bland annat Honda och BMW. Chalmers forskar kring solkraft och har beräknat att bara en tiondel av Saharas yta skulle räcka för att förse hela jorden med elkraft, och ungefär 8% av ökenytorna i USA skulle räcka för hela elbehovet i Nordamerika och Canada.
Att lägga mer resurser på denna forskning från samhällets sida skulle antagligen vara betydligt bättre använda pengar än många av de kortsiktiga åtgärder och subventioner som skattebetalarna bekostat genom åren och fortfarande betalar. Viktigast av allt är att vi inte behöver återgå till en medeltida levnadsstandard som vissa förespråkar, och inte heller beskatta ihjäl hushåll och företag av miljöskäl. Jordens miljöproblem kan lösas med teknik och framtidstro. Jag skulle gärna vilja byta till en vätgasbil!
2008-04-20 "Hur skall den här spritfesten sluta?"
Detta är rubriken på en krönika av Svenska Dagbladets PJ Anders Linder idag. Krönikan handlar inte om något nytt påfund från Fokhälsoinstitutet om minskad alkoholkonsumtion om någon nu trodde detta. Nej, artikeln handlar om avigsidorna med kraftigt ökad etanolanvändning, som dessutom skattesubventioneras med stora belopp. Även om etanolen säkert kan spela en viss roll i vårt energisystem i framtiden så kan väl idag knappast någon längre blunda för etanolens avigsidor. Jag tycker PJ Anders Linders krönika på ett mycket sakligt och pedagogiskt sätt beskriver problemen, även om i och för sig det mesta av det han skriver tidigare gått att läsa på min blogg. Okontrollerade spritfester är alltid riskabla.
2008-04-16 Mer svensk kärnkraft - men inte i Sverige...
Statligt ägda Vattenfall planerar enligt Dagens Industri att investera i ny kärnkraft i Storbritannien. Det är naturligtvis utmärkt om Vattenfalls ökar sina investeringar i kärnkraft och minskar sin användning av kolkraft i Tyskland. Ännu bättre hade det givetvis varit om man hade kunnat göra dessa kärnkraftsinvesteringar på hemmaplan i Sverige. Än så länge säger ju riksdagen nej till utbyggnad av kärnkraften, men efterhand kommer allt fler att inse att modern och effektiv kärnkraft måste vara en viktig del av elproduktionen i Sverige även i framtiden. Vi får väl se vad som händer efter valet 2010!
2008-04-08 Statliga Vattenfalls verksamhet i Tyskland väcker frågor
Miljöpartiets riksdagsledamot Per Bolund ställer befogade frågor i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Han påpekar att Statliga Vattenfall släpper ut mer växthusgaser genom sin kraftproduktion i Europa än vad hela Sveriges samlade utsläpp utgör. Det helstatliga energibolaget Vattenfalls elproduktion i Tyskland och Polen bygger i hög utsträckning på eldning av kol, medan förnybara energislag som vindkraft och biobränsle står för en försvinnande liten andel. Under år 2006 släppte Vattenfall ut mer än 90 miljoner ton koldioxid genom sin kraftproduktion i Europa. Detta är 40 procent mer än Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser som 2006 var 65 miljoner ton. Dessutom går utvecklingen åt fel håll. I Vattenfalls bokslutskommuniké för 2007 framgår att fossilkraften har ökat från 44,6 procent av Vattenfalls produktion till 46,4 procent, det vill med ca 2 procentenheter bara på ett år. Allt enligt Bolunds artikel.
Bolund kritiserar också regeringen för att man inte agerar. Den kritiken faller ju platt till marken som en misslyckad sufflé, med tanke på att Bolund och Miljöpartiet var pålitlig samarbetspartner med den tidigare styrande (s)-regeringen under 12 år. Det var under denna tid som Vattenfall expanderade i Tyskland, byggde ut kolkraften och körde bort fattiga östtyska bybor från deras hem. Den nya regeringen har som bekant bara styrt Sverige ca 18 månader.
Trots detta tycker jag Bolund har en poäng i sak med sina frågor. I stället för att hota svenska bilister och hushåll med extrema energiskatter borde rimligen staten kunna ta ett större ansvar för Vattenfalls verksamhet i Tyskland. Det skulle ge betydligt mer nytta för satsade pengar. Visst är det så att Vattenfall faktiskt bytt ut de smutsigaste kolkraftverken mot betydligt renare sådana, och investerat stort i reningsanläggningar, men det gör ändå inte att kolkraften som sådan kan försvaras - vare sig när det gäller att bryta kol eller att elda den. Oavsett vad man nu själv tror om koldioxidens betydelse för klimatförändringarna så vet vi att försurande regn från tyska och polska kolkraftverk drabbar svenska skogar och vattendrag. Varför inte i stället bygga ett nytt stort modernt kärnkraftverk vid den nordtyska kusten som kan ersätta all smutsig kolkraft? Kanske kombinerat med en rejäl vindkraftpark ute i havet? Det vore väl en miljöinsats som var vard namnet, till skillnad från att lägga nya pålagor på svenska landsbygdsbilister?
Det är allt väldigt mycket som känns ologiskt och konstigt när det gäller miljö- och klimatdebatten.
2008-03-31 En kilometer hög pappersstapel blir nu historia
Allt som sägs i riksdagens kammare nedtecknas av riksdagsstenograferna, och några timmar efter debatten finns protokollet i elektronisk form på riksdagens hemsida. Dessutom delas det ut i pappersform till alla riksdagsledamöter, ett tjockt häfte varje dag! Detta har jag ända sedan första dagen tyckt är ett stort slöseri. Slöseri är något som alltid stör mig på alla nivåer i samhället, både för att det förbrukar onödiga resurser och för att det kostar onödigt mycket som skattebetalarna får betala. Slöseri måste bekämpas både i stort och smått, och i februari lämnade jag därför ett miljöbesparingsförslag till riksdagens förslagskommitté:
"Slopa utdelning av riksdagens snabbprotokoll till alla ledamöter
Riksdagens snabbprotokoll distribueras dagligen till alla ledamöter efter debatt. Min egen erfarenhet är att de flesta ledamöter kastar dessa, eftersom protokollen från debatterna i kammaren även finns digitalt. Jag har roat mig med att spara alla dessa protokoll i en hög på arbetsrummet, och sedan oktober 2006 är den nu ca en meter hög. Det betyder att den sammanlagda mängden för alla ledamöter nu är 349 meter och det på ca 1,33 riksdagsår. På en mandatperiod innebär det att vi producerar snabbprotokoll som om de läggs på varandra bildar en stapel som är över en kilometer hög!
Vad kostnaden, arbetstiden och miljöbelastningen på tryckeriet och hos internposten är vet jag inte, men den kan knappast vara försumbar. Mitt förslag är att man endast trycker upp en liten upplaga av dessa protokoll och lägger vid postfacken som idag. Däremot skall inga ex delas ut till ledamöterna. De som önskar kan i stället själv hämta dessa vid postfacken. Man skulle kanske också kunna lägga in en beställningsfunktion på helgonät där man med ett enkelt kryss kan beställa ett ex av en viss dags protokoll redan direkt efter debatt genom att kryssa i en ruta på datorskärmen. Därmed skulle man få ett ex utdelat dagen därpå precis som idag vid de få tillfällen man har nytta av protokollet."
Nu föreslår riksdagens ledamotsråd glädjande nog att man skall minska pappersmängden och pappershanteringen helt i linje med mitt förslag. Man föreslår i stället att protokoll läggs ut för självplock vid postfacken där de få ledamöter som önskar kan hämta ett exemplar i pappersform. Ibland får man som man vill! Jag tänker fortsätta jaga slöseri - både med småsaker i närmiljön och stora saker i form av onödiga myndigheter och liknande.
2008-03-29 Tänd ett ljus?
I kväll mellan klockan 20 och 21 "rekommenderas" världens folk att släcka sina lampor för att markera att det går att minska den globala, oftast kolkraftsproducerade, elanvändningen och därmed minska utsläppen av koldioxid.
Men om man nu funderar på att släcka lyset ikväll och tända några extra stearinljus i stället är det en sak man bör känna till: Ett normalt sterinljus lär släppa ut lika mycket koldioxid som den kolkraftsproducerade elförbrukningen för en 20 Watts glödlampa (och naturligtvis mycket mer än vår svenska i huvudsak vattenkrafts- och kärnkraftsproducerade el).
Fem stearinljus motsvarar 100 Watt viket är ungefär vad en person som bor i lägenhet förbrukar per timme enligt elbolaget Vattenfall.
Stearin tillverkas för övrigt bland annat av palmolja. Utvinningen av palmolja kritiseras hårt av bland annat Greenpeace, eftersom odlingarna ödelägger regnskogar i Indonesien. Numera används dock främst parafin för ljustillverkning. Men tyvärr är det inte mycket bättre, parafin tillverkas bland annat av - vanlig petroleumolja!
Visst är det mysigt med levande ljus. Men ur energisynpunkt och miljösynpunkt är det kanske inte så dumt att låta lågenergilampan brinna trots allt?
2008-03-29 Klimatdebatten: Är de globala temperaturökningarna extrema?
En ny rekonstruktion av temperaturutvecklingen sedan vår tideräknings början har publicerats av Craig Loehle, doktor i matematisk ekologi från Colorado State University. Studien baseras på 15 olika mätpunkter runt jorden, varav två i Norden. Vad Loehle har gjort är att väga samman ett antal olika studier världen runt och analysera och jämföra dem på ett likformigt sätt. Hans studie visar att temperaturförändringarna på jorden sett ut så här från år noll och fram till idag:
Det är lite spännande att det är ungefär samma kurvor som den svenske forskaren Håkan Grudd från Stockholms Universitet fann vid sin analys av temperaturförändringarna vid Torneträsk i Norbotten enligt en avhandling nyligen (se bloggen den 15 mars). Och slutsatserna blir desamma; temperaturökningarna idag sker från en tidigare historiskt låg nivå, och det var betydligt varmare för 1.200 år sedan. Utan mänskliga koldioxidutsläpp.
När jag talar med forskare och läser olika studier får jag allt fler indikationer som pekar på att man på goda grunder kan ifrågasätta uppgifterna om att den globala temperaturökningen fram till idag skulle vara extrem eller särskilt ovanlig. Att klimtatet blir varmare jämfört med hur det var för 300-400 år sedan är en sak, men sett i ett längre historiskt perspektiv är förändringarna faktiskt inte särskilt dramatiska eller onormala.
Däremot säger dessa historiska studier naturligtvis väldigt lite om en eventuell framtida global uppvärmning. Det är en helt annan fråga - och det är väl rimligen svaret (eller snarare de kvalificerade gissningarna) på den frågan som borde vara avgörande för kommande politiska beslut i klimatfrågan.
2008-03-27 Klimatforskare: Besök hos glaciär- och klimatforskare i Uppsala
I dag har jag träffat forskare på geologiska istitutionen vid Uppsala Universitet för att höra lite vad de har att säga om glaciäravsmält- ning, temperaturförändringar, global uppvärmning och om klimatfrågan i stort. Det var ett mycket intressant besök som bland annat visade tydligt att även forskare på samma institution kan ha lite olika syn på saken.
Bilden: Arktis med Nordpoolen i centrum, som det ser ut om man inte tar med all havsis. Man ser då tydligt havsbottnen och djuphavet runt Nordpoolen, de mörkaste fälten visar ett havsdjup på över 4.000 meter!
Några slutsatser drar jag av dagens besök:
1. Den rådande "politiskt korrekta" klimatteorin är egentligen en hypotes som forskare tagit fram, och som skall prövas och ifrågasättas genom olika former av forskning för att sedan bekräftas eller avfärdas. Det är så forskning går till! Åsikterna bland forskarna varierar, och ytterst få forskare vågar idag säga säkert att klimatteorierna stämmer. De säger tydligt att det behövs mycket mer forskning. Många politiker har dock tolkat "hypotesen" som en "sanning" och baserar sina förslag och beslut på detta. 2. Forskning är ingen demokrati! Om 100 forskare har en åsikt och 50 andra forskare säger emot betyder det inte att de 100 har rätt för att de är fler. Det kan lika gärna vara så att 149 har fel och en har rätt. 3. För att man skall kunna tolka temperaturförändringar och avvikelser som en klimatförändring krävs det en tydlig förändring under minst 30 år, kanske till och med uppåt 100 år för att man skall kunna vara hyfsat säker. 4. Koldioxiden betyder väldigt lite för växthuseffekten. Vattenånga betyder minst 100 gånger så mycket, och denna effekt är i huvudsak naturlig och mycket svår för människan att påverka. De forskare vi träffade oroade sig dessutom kanske ännu mer för partikelspridning från kol- och vedeldning i fattiga och tätbefolkade länder. Dessa partiklar sprids över glaciärerna, exempelvis i Arktis och på Himalaya och ackumulerar värme, vilket i sin tur ökar avsmältningen. En fråga som oroar klimatforskarna är därför överbefolkningen i många länder. 5. De forskare vi träffade var överens om en sak - skall man ta politiska beslut för att motverka koldioxidutsläpp "för säkerhets skull" bör man tveklöst satsa pengarna där de gör mest nytta. Det lär inte vara i Sverige utan i andra länder. Alliansens linje att även räkna in svenska åtgärder utomlands i Sveriges åtaganden fick ett mycket tydligt stöd. Ett par forskare sade rent ut att åtgärder inom Sverige egentligen är ganska meningslösa eftersom de har så liten global effekt. Det handlar mest om symbolhandlingar för att öka medvetandet och påverka opinionen.
Själv tar jag med mig allt detta i min fortsatta jakt på "sanningen" i klimatfrågan. Det lär bli fler möten med klimat- forskare och till sommaren planerar jag en resa till den i huvudsak svensk-finska forskningsstationen Kinnvika (uppkallad efter Kinnekulle för övrigt!) på norra Svalbard. Jag vill på ort och ställe träffa klimat- och glaciärforskare och lyssna på vad de har att säga. Jag är så trött på att få all information filtrerad och politiskt tillrättalagd av journalister, politiker, självutnämnda experter och lobbyister.
2008-03-27 Klimatdebatten: Olika bilder av samma verklighet
Häromdagen visade jag "årets bild" på bloggen, en bild från en fabrik för etanolframställning i Brasilien. Bilden finns i två versioner: Först den jag visade på bloggen:
Och så det som sägs vara originalbilden som den såg ut när den först publicerades:
Ingen av de två bilderna ser ju särskilt trevlig ut, men visst ger de olika nyanser i sin beskrivning av verkligheten. Vilken av bilderna som är "äkta" kan jag inte säga säkert, inte heller om skillnaden är medvetet skapad. Däremot är det ett faktum att sockerrörsfälten bränns före skörd och att destilleringen av etanol kräver bränsle. Vilket bränsle som används under processen lär variera mellan olika anläggningar, liksom nettomängden koldioxid som skapas under processen.
Av dessa två bilder kan man ändå lära att verkligheten inte alltid är som den ser ut. Både bilder, statistik, fakta och analyser kan förvrängas, förstärkas eller tonas ned. Kanske lite att tänka på när vissa experter eller politiker uttrycker sig tvärsäkert, oavsett om det gäller klimatfrågan eller något annat.....
2008-03-26 Klimatdebatten: Moderna Myter?
Bloggen Moderna myter skrivs av Per Welander, fysiker vid Stockholms Universitet. Han är öppet kritisk till vad han själv beskriver som "klimathysterin", och beskriver bakgrunden till sin blogg enligt följande:
"Moderna Myter startades i juni 2005. Anledningen var att media började komma med klimathysteriska artiklar som jag ansåg inte var förankrade i verkligheten. Även jag trodde för ett antal år sedan att antropogena utsläpp skulle orsaka en temperaturhöjning. Men hur mer jag vetenskapligt satte mig in i frågan desto tydligare var det att klimathysterin var baserad på en bluff. Just IPCC:s rapporter var politiskt vinklade och ignorerade många forskares resultat.
2005 när Moderna Myter startades var bloggen i stort sett ensam i klimatfrågan mot hela mediaetablissemanget. Men det senaste året har ett antal svenska bloggar poppat upp som också har insett klimatbluffen."//
// "Jag välkomnar mina "konkurrenter" för vi som driver dessa bloggar gör det inte för egen vinning. Min dröm är att kunna lägga ner bloggen då klimathysterin ebbat ut och media fått krypa till korset. Den dagen kommer då klimatbluffen avslöjas. Om det tar två , tre eller tio år vet jag inte. Människan styr inte över temperaturen. Tills vidare kämpar jag för svenskarnas frihet och för att inte politikerna ska brandskatta oss till döds på vetenskapligt felaktiga grunder."
På bloggen "Moderna myter" finns ett antal intressanta länkar till fler bloggar som är skeptiska till klimathysterin.
Jag har idag blivit citerad på Moderna Myter, som uppmärksammat mina inlägg i klimatdebatten, och jag tackar för de vänliga orden - och inte minst rubriken: "Riksdagsman som tänker fritt". Under dagen har jag också fått en hel del nya besökare på min blogg, och jag önskar alla välkomna tillbaka! Här diskuterar jag alla sorters aktuella samhällsfrågor ur mitt perspektiv som moderat riksdagsledamot. Klimatdiskussionen är en av dessa, och alla mina blogginlägg i miljö- och klimatfrågan finns samlade under en särskild flik i bloggarkivet, Miljö-, energi- och klimatfrågor. Inlägg som rör andra ämnesområden hittar du via bloggarkivet. Har du synpunkter är du välkommen att kontakta mig via fliken "Kontakt" ovan!
2008-03-24 Klimatdebatten: Årets bild
Årets bild, den årliga tävlingen mellan pressfotograferna avgjordes i början av månaden. Detta är den vinnande bilden, tagen av Karl Melander, frilansfotograf.
Kanske kan man tro att bilden visar ett smutsigt kolkraftverk i Östeuropa? Men nej, det är tyvärr förbränningsanläggningen vid en etanolfabrik i Brasilien! Hela det omtalade reportaget om sockerrörsodlingarna och förbränningsanläggningen publicerades i Svenska Dagbladets näringslivsdel den 9 december i fjol.
Den svarta röken kommer från både den dagliga bränningen av sockerrörsfälten som görs för att göra det lättare att skörda, samt från den förbränning som krävs för att kunna göra själva destillationsprocessen på fabriken. Vilka koldioxidutsläpp detta medför framgår inte av artikeln.
Juryns motivering till den vinnande bilden var: "I en skakande bildruta slår fotografen hål på tron att etanol ska kunna frälsa oss från oljeberoendet och samtidigt ge oss en grönare och renare värld. Bilden manar till eftertanke, men ger inga svar".
Jag erkänner, jag tryckte på JA-knappen i riksdagen och röstade för miljöbilspremien som ju även omfattar etanolbilar. Men ju mer jag läser om etanolen, desto mer tveksam blir jag om jag verkligen gjorde rätt. Frågan är ju om etanolen ens är ett bättre alternativ än bensin när man väger in alla effekter? Hjälper det kanske med miljöcertifiering av etanolen, eller borde vi helt hoppa över steget med etanol som alternativ energikälla och arbeta vidare med famtidens alternativ som eldrift (via dagens hybridsystem), bränsleceller och vätgasdrift till våra fordon i stället?
2008-03-23 Klimatdebatten: Djupfryst påskbrasa och minus 10 grader
Aldrig har det varit svårare att få fart på påskbrasan som i år, i vart fall inte hemma i Ubbhult. Och aldrig har man väl frusit (!) när man stått där vid elden. Minus 10 grader på påskaftons kväll, och fullt med snö och is i rishögen.....men skam den som ger sig, till sist brann byns stora traditionella brasa som den skulle.
På lördagen rapporterade SMHI att natten mellan fredag och lördag varit den kallaste under hela vintersäsongen. Kallast var det i Nikkaluokta väster om Kiruna där termometern visade på minus 36 grader. Ett så sent datum för vinters kallaste dag hade inte noterats sedan 1902. Men redan natten till söndag blev det ännu kallare i Nikkaluokta, minus 41 grader, vilket är den kallaste temperatur som någonsin uppmätts så sent i mars.
Media använder ofta tillfälliga värmerekord som bevis på ett varmare klimat. Om man skulle använda tillfälliga köldrekord på samma sätt så skulle man återigen börja tala om att vi går mot en ny istid. Men som vanligt kan man inte dra några slutsatser alls om långsiktiga klimatförändringar genom enstaka temperaturrekord - och det gäller givetvis såväl kalla som varma rekord! Kanske något att tänka på.
2008-03-17 Tur att dubbdäcken ännu inte är förbjudna
Efter en härligt solig dag i går, när jag till och med spred ut kompostjorden från förra säsongen och djupgrävde hela trädgårdslandet - rekordtidigt givetvis - kom så bakslaget. I morse när vi vaknade var det flera decimeter nysnö, och sedan har det fortsatt att snöa hela dagen.
Detta aktualiserar diskussionerna om dubbdäcksförbud igen. Politikerna i Stockholm tycker att dubbdäck av miljöskäl inte skall få användas lika länge på våren som idag. Andra politiker vill införa dubbdäcksförbud helt eller delvis i hela landet. Miljöpartiet i Stockholm vill gå längst och fördubbla parkeringsavgifter för alla bilar med dubbdäck. Man verkar ha missat att dubbdäcken är överlägsna vid isigt vinterväglag och räddar massor av liv varje år. Utan dubbdäck hade jag inte kommit någonstans i morse. Hade vi haft förbud mot dubbdäck hade stora delar av landsbygden i mellansverige stannat idag och olyckorna varit betydligt fler.
2008-03-17 Besök hos Götessons Industri
Dagens andra företagsbesök var hos Götessons Industri, också det ett familjeföretag i Dalstorp. Företaget expanderar kraftigt och har både kontor, lager och viss montering i Dalstorp.
Här visar företagets VD, Johan Götesson, några av företagets produkter för mig, Else-Marie Lindgren (kd) och Claes Västerteg (c).
Götessons utvecklar och tillverkar olika produkter för att effektivisera moderna kontor, konferensanläggningar mm, exempelvis smarta lösningar för effektiv montering av dataskärmar, upphängning av datorer, hantering av kablar, bordsinfällda el- och datauttag och en massa annat.
Bilden tv visar en kul produkt, "Powerport", en infälld pelare med el och datauttag som döljs i en bordsskiva eller ett armstöd och dras upp vid behov.
En annan patenterad produkt är Savepower, en vanlig eldosa med ett inbyggt chip som känner av elbehovet och som kan reducera elförbrukningen på en enda kontorsarbetsplats med upp till 40%! Vad det kan betyda för ett större kontorslandskap i form av lägre energiförbrukning och minskade kostnader är lätt att förstå.
2008-03-17 Besök hos Hållanders Sågverk AB
Dagen började med besök på Hållanders Sågverk i Dalstorp. Redan i entrén kände man sig mycket välkommen när man såg den stora tavlan som minne av Elfsborgs guld 2006. Sågverket är en intressant kombination av mycket automatiserad såg och ett fjärrvärmeverk! Hela stockar matas in i ena änden av sågen, roteras individuellt för att få ut maximalt med sågat virke och ut kommer virke i olika bredd och tjocklekar som staplas automatiskt
Allt spån och alla barkrester samlas upp, en del blir senare pellets för försäljning, det andra eldas upp på plats i Dalstorps eget fjärrvärmeverk, som ägs av Hållanders Såg och ligger alldeles intill sågverket. Hälften av energin används för sågverkets eget behov, man är självförsörjande på energi, och den andra hälften värmer villor och ger energi till andra fabriker i Dalstorp. Förutom att sågverket sparar stora pengar i energikostnader och slipper elda med olja slipper man också trafiken av ca 400 lastbilar per år för att transportera bort restprodukterna från sågverket. Lönsam industriverksamhet och god miljöpolitik går faktiskt att kombinera!
Jag har tidigare nämnt att svenska forskare analyserat historiska temperaturvärden vid Torneträsk i Lappland, och kommit till helt andra slutsatser än de gällande klimatteorierna. Jordens temperatur idag är inte alls extrem, minst lika varma perioder har förekommit tidigare i historien. Jag har nu fått mer detaljer om denna forskning. Det var Håkan Grudd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, som i januari publicerade forskning som fått internationell uppmärksamhet (men tystats ner i Sverige): Torneträsk tree-ring width and density ad 500–2004: a test of climatic sensitivity and a new 1500-year reconstruction of north Fennoscandian summers (Springer Link Science Media, 2008). Studien summeras så här:
Nya data visar generellt högre uppskattade temperaturer än tidigare studier baserade på Torneträsk trädringsdata. Det sena 1900-talet visar sig dock inte vara exeptionellt varmt enligt de nya uppgifterna: perioderna omkring år 750, 1000, 1400 och 1750 var lika varma eller varmare. Den 200 år långa perioden av varmare klimat omkring år 1000 var signifikant varmare än det sena 1900-talet och uppgifterna stöds av andra lokala och regionala klimatdata. De nya bevisen från denna forskning visar att den medeltida värmeperioden i norra Europa var mycket varmare än tidigare noterats.
I Borås Tidning idag finns en mycket läsvärd debattartikel som visar att jag inte är ensam om att ifrågasätta delar av den "politiskt korrekta" klimatteorin. Jag har tidigare berättat på bloggen om att över 100 erkända forskare från hela världen gjorde ett uttalande i samband med Balikonferensen där de ifrågasatte hela klimatteorin och avrådde FN och IPCC från att agera på så osäkra uppgifter. Detta tystades praktiskt taget ned helt av svenska media. I dagens artikel kan man läsa att 550 forskare nyligen samlades på en konferens i USA anordnad av The Hartland Institute. Man gjorde där ett uttalande där man ifrågasätter klimatteorierna från IPCC. På konferensen deltog även Tjeckiens president Vaclav Klaus, som ifrågasätter klimatteorierna. Har någon läst något om detta på nyhetsplats i en svensk tidning?
I debatten beskylls The Hartland Institute för att vara partiska på grund av att man är finansierad av oljeindustrin. Detta är inte helt korrekt. Institutet är inte vinstdrivande och tar emot donationer från över 1.400 privatpersoner. Ingen finansiär får heller bidra med mer än 5% av institutets samlade budget, allt för att garantera en fristående forskning. Att sedan oljeindustrin självklart har ett egenintresse i att bagatellisera klimatfrågan (på samma sätt som kärnkraftsindustrin och etanolproducenterna gärna förstärker klimathotet för att på så sätt stärka sina positioner) är en annan sak. Men vad är det som säger att alla dessa 550 forskare automatiskt har fel, och att allt de säger och alla deras argument skall tigas ihjäl bara för att oljeindustrin finansierar en mindre del av forskningen? Att forskare delvis får förlita sig på pengar från privata donationer, inklusive bidrag från oljeindustrin, har i sig en tråkig förklaring - obekväma forskare som idag ifrågasätter rådande klimatteorier har tyvärr mycket svårt att få offentliga forskningsanslag.
Al Gore och klimatpolitiskt korrekta politiker anser som bekant att "diskussionen kring klimatfrågan är avslutad". För egen del tror jag att diskussionen bara har bara börjat. Att frågan engagerar märker jag själv. Min miljö- och energiblogg är den i särklass mest besökta sidan i bloggarkivet och mer än 1.000 personer har besökt just den bloggsidan den senaste tiden!
2008-03-12 Klimatdebatten: Mer om mat och klimat... Uppdaterad I klimatdebatten talas det ofta om vikten att handla närodlade grönsaker. Men det kan tyvärr slå riktigt fel .....i vart fall om man skall tro klimatforskarna. Forskarna gör "livscykelanalyser" av maten och i en sådan analys utgör transporten från odlingsstället till Sverige oftast en mycket liten del. Mest "klimatvänligt" är transporter med kylcontainer på båt, medan långa flygtransporter är sämst. Transporterna till och från butikerna betyder också betydligt mer för miljön än transporter i tidigare led. En svensk växthusodlad kruksallad kan enligt klimatforskarna orsaka större utsläpp av växthusgaser (om växthuset är uppvärmt med olja) än en spansk isbergssallad odlad på friland och forslad till Sverige med lastbil! Att närodlat har stor betydelse för livet på landsbygden och för svenskt näringsklimat är däremot en sak som inte alls beaktas av klimatforskarna...
En del fryst lax som säljs i Sverige har fångats i Chile och sedan fileats i Thailand innan den når våra frysdiskar. Trots detta är miljövinsten att i stället köpa norsk lax ganska liten, vilket beror på att den chilenska laxen åker båt medan den norska åker lastbil. Ekologiskt kött är inte heller någon succé enligt klimatforskarna. Det ekologiska köttet har längre uppfödningstid, och eftersom korna är idisslare produceras då mer metan (korna fiser och rapar!) under kons livstid, och metan är en värre växthusgas än koldioxid. Att ekologiskt kött är positivt ur djurskyddssynpunkt är en annan sak som inte klimatforskarna tar någon hänsyn till alls.
Det var någon som sa att det är synd om människorna. I vart fall är det inte lätt att vara människa och göra rätt. För vad är rätt? Skall jag välja närodlat för att stötta lokal produktion även om det kanske inte är optimalt ur klimatsynpunkt? Skall jag köpa ekologiskt kött för att jag månar om djurens bästa - trots att det kan vara negativt för klimatet?
Tillägg:I kväll diskuterades just frågan om nötköttets påverkan på världens samlade koldioxidutsläpp i Uppdrag Granskning. Nötkreatur står för 18% av världens samlade koldioxidutsläpp! Om en familj på fyra personer exempelvis byter ut hälften av sin nötköttskonsumtion mot kyckling eller vilt så ger det samma klimateffekt som att byta sin bensinbil mot en miljöbil.....
2008-03-12 Fler håller med mig - etanolen kan skapa brist på mat
Jag har i flera tidigare inlägg ifrågasatt etanol producerad av livsmedel, och påpekat att det inte känns bra att tanka bilen med de fattigas mat, och att det krävs någon form av certifiering av vilken etanol som man kan använda med gott samvete. Se exempelvis den 16/1 i år. För denna inställning har jag fått en hel del kritik, vissa menar att jag överdriver, andra säger att det helt enkelt är en myt att etanolproduktionen tränger undan matproduktionen. Men nu får jag plötsligt mycket starkt stöd för min ståndpunkt.
Det välrenommerade amerikanska forskningsinstitutet IFPRI skriver i en forskningsrapport att biologiska drivmedel gjorda på jordbruksprodukter höjer matpriserna i världen, vilket i sin tur ökar undernäringen bland afrikanska barn med fyra procent fram till år 2020.
I förra veckan varnade chefen FN:s program för mathjälp (WFP), Josette Sheeran, för att produktionen av biobränsle kan gå ut över tillgången på mat. Kraftigt ökade priser på sådant som vete, majs och ris har lett till att WFP, som köper råvarorna på världsmarknaden, har fått be om mer pengar av den rika världen enbart för att täcka behoven för i år. Samtidigt bidrar prisökningen till stigande inflation i Västvärlden. WFP-chefen sade i Bryssel i förra veckan att världens ledare borde fundera mer över förhållandet mellan biobränsle och mat.
Och börjar även EU-kommissionen ifrågasätta om etanolen inte riskerar att skapa problem. Självaste Margot Wallström (s), Sveriges EU-kommissionär, säger i en TT-intervju att ökade satsningar på "fel" biobränsle kan konkurrera med produktionen av mat. Risk för matbrist måste diskuteras mera. Wallström tycker dock inte att EU:s mål för ökad användning av biobränsle är felaktiga, men säger att vi snabbt måste "flytta till den andra generationens drivmedel", annars kommer det att konkurrera med matproduktionen. Vad Wallström menar med "andra generationens drivmedel" framgår dock inte.
2008-03-09 Malmö följer Borås i spåren - sopor blir fordonsbränsle
Jag har tidigare berättat på bloggen (bland annat 1/12 2007 och 11/1 2008) om Borås Energi & Miljö AB, det kommunala bolag som tar hand om bland annat hushållssopor från tre kommuner (inklusive min egen, Marks kommun) och omvandlar detta till bland annat biogas och el. Borås Energi & Miljö AB är föregångare och uppmärksammas även på moderaternas miljösite, www.miljösmart.se. Även Trollhättan och Växjö har idag biogasanläggningar, och Göteborgs kommun har liknande planer.
Nu inleder Malmö stad och E.on ett biogassamarbete som ska bereda vägen för en successiv övergång från fossil naturgas till förnyelsebar biogas och på längre sikt vätgas. Upplägget verkar påminna en del om det i Borås. Redan idag produceras biogas i Malmö från avloppsslam och matavfall, och insamlingen av organiskt avfall till rötning ökar. Nyligen inleddes bygget av en helt ny anläggning som ska rena biogasen som produceras där till fordonskvalitet. När den nya anläggningen står klar någon gång i sommar kommer den leverera över 30 GWh biogas vilket motsvarar 3 miljoner liter bensin. Biogasen kommer att gå in på naturgasnätet i Malmö och tankas i Malmös bussar och bilar.
(bilden citerad från energinyheter.se)
Kan miljöinsatsen bli större än att omvandla ett smutsigt sopberg till miljövänlig energi? Jag tycker det är ett lysande exempel på god och genomtänkt miljö- och energipolitik utan några direkta bieffekter. Den tiden är förbi då vi hade stora stinkande soptippar som läckte tungmetaller, kemikalier och smutsigt lakvatten ut i naturen. Exemplet från Borås borde kunna följas av betydligt fler storstadskommuner runt om i landet!
2008-03-06 Människor oroar sig mest för höjda bensin- och elkostnader
Höjda bensinpriser och elpriser är det svenska folket oroar sig för mest enligt en ny undersökning från Synovate. Siffrorna anger andelen svenskar som känner mycket stor oro eller stor oro. Inom parentes anges andelen som är mycket oroade.
1. Stigande bensinpriser - 40 procent. (22)
2. Stigande uppvärmingskostnader och elpriser - 37 procent (15)
Hur många som oroar sig för klimatförändringarna framgår inte av undersökningen. En hel del av riksdagspolitikerna verkar dock tro att oron för klimatet är större, för annars skulle man ju knappast prioritera att höja skatterna på just dessa två områden. Eller? Personligen är jag som bekant inte övertygad om att klimatförändringarna påverkas nämnvärt av höjda energiskatter, men oavsett vilket så vore det ju i vart fall synnerligen ologiskt att höja elskatterna om man vill minska koldioxiudutsläppen. Kärnkraft och vattenkraft skapar inga koldioxidutsläpp!
2008-03-04 Klimatdebatten: Lite ödmjukhet kan aldrig vara fel...
I går läste jag intresserat om att Sverige enligt SMHI haft den varmaste vintern på 100 år. I Mälardalen har det antagligen varit den mildaste vintern på 250 år. 10 av 36 svenska mätstationer har också slagit värmerekord i vinter. Störst avvikelse mot normalt var det i norr. I Tärnaby var det exempelvis i genomsnitt 7,4 grader varmare än normalt, genomsnittstemeraturen var minus 4,5 grader i stället för normala minus 11,5. Haparanda hade 7,2 grader varmare än normalt, och många fler orter i norr slog värmerekord.
Senare på kvällen läste jag i en krönika på Expressens ledarsida att vintern på norra halvklotet varit den kallaste på 25 år. Inte sedan mätningarna startade 1966 har så stora delar av norra halvklotet varit snötäckta under årets första månad som i år. Enligt det amerikanska klimatcentret NCDC var det dessutom kallare än normalt i januari, vilket inte hänt sedan 1982. Det har snöat i Bagdad och Jerusalem, och Kina har genomlidit den värsta snövintern på 100 år. I Afghanistan har över 800 människor dött efter den kallaste vintern på 30 år. Toronto i Kanada fick 70 cm snö de två första veckorna i februari. Den arktiska isen som smälte så oroväckande hastigt i somras har lagt sig igen, och är nu, enligt en kanadensik rapport ett par decimeter tjockare än vad den brukar vara vid den här tiden på året.
Global uppvärmning eller ny istid, varmaste eller kallaste vintern - välj själv! Det är bara att leta upp de argument som talar för den slutsats man själv önskar . För egen del känner jag mest en stor ödmjukhet inför frågan....
2008-02-28 Är det värt dubbel restid?
Jag erkänner, jag har gjort det igen. Flugit. Inrikes från Landvetter till Stockholm! Det lär ju nästan vara det värsta man kan göra som miljövänlig medborgare och politiker, eller hur? I dag läste jag lite fakta på flygplatsen som fick mig att fundera lite. Sedan tidigare vet vi ju att Sverige står för 0,2% av världens samlade koldioxidutsläpp. Luftfartsverket påstår nu på stora affischer att endast 1% av Sveriges samlade koldioxidutsläpp beror på flyget.
Inrikesflyget mellan Stockholm och Göteborg respektive mellan Stockholm och Malmö står vardera för 1 promille (!) av de svenska koldioxidutsläppen.
Frågan är om det för mig är värt priset av över 5 timmar i restid med tåg och bil per väg i stället för mindre än hälften med flyget? Jag tycker inte denna extra frånvaro från familjen varje vecka står i proportion till miljöeffekten. Så länge det inte finns snabbtåg mellan Göteborg och Stockholm fortsätter jag flyga, och efter dagens information dessutom med betydligt renare samvete. Tack Luftfartsverket som slagit hål på ännu en myt i klimatdebatten!
2008-02-25 Klimatdebatten: Är dagens klimatförändring unik?
FN:s klimatpanel har ändrat sin beskrivning av jordens uppvärmning ordentligt genom åren. I 1996 års klimat rapport från FN redovisades en graf med en stor "värmepuckel" under medeltiden (mycket större än vad uppvärmningen är idag!) och redovisade även en köldperiod under 1600-talet. I 2001 års rapport har grafen helt ritats om. FN:s klimatexperter tyckte att de stora avvikelserna var "onormala" och tog helt enkelt bort dem. I stället presenterades en ny graf med "vägda mätresultat", den välkända "hockeyklubban" som visar en ganska stabil nivå under 1.000 år följt av en kraftig temperatur- stigning de senaste åren. Inget syns av tidigare århundradens stora temperaturvariationer.
Övre figuren: Vägda förändringar som skapar "hockeyklubban" enligt FN:s klimatpanel 2001. Nedre figuren: Ovägda förändringar i temperaturen de senaste tusen åren som de beskrivs i FN:s klimatrapport 1996.
Nyligen hade Dagens Nyheter en artikel som beskrev hur svenska forskare provborrat i gamla träd, döda och levande, kring Torneträsk i Lappland. Av resultaten framgår att somrarna i Lappland under vikingatiden omkring år 1.000 var varmare än de är nu och att det förekom långa värmeperioder även omkring år 750 liksom bland annat under 1700-talet. Detta trots att de mänskliga koldioxidutsläppen då var mycket begränsade. Andra intressanta fakta är att man under medeltiden kunde bedriva ett omfattande jordbruk på Grönland och odlade vin i Mälardalen. På 1400-talet kunde man också segla över Nordpolen, då rapporterades knappast om någon is alls - snart är dessa segelturer möjliga igen. Under den medeltida varma perioden fanns inte heller några glaciärer i de tropiska Anderna, vilket det finns idag även om den nu återigen smälter bort.
Vad är det som säger att temperaturförändringen idag inte är en lika "onaturlig avvikelse" som den under medeltiden? Tänk om det helt enkelt är så att det vi ser idag är en helt naturlig klimatförändring, som varken beror på människan eller är möjlig för människan att stoppa? Blotta vetskapen om att det skulle kunna vara så gör att politikerna har ett mycket stort ansvar för att inte helt utan debatt och analys av följderna besluta om överdrivna åtgärder och pålagor på medborgarna. Allt i sin iver att, kanske helt förgäves, försöka stoppa klimatförändringarna.
Ju mer jag läser om klimatfrågan (och jag har läst mycket nu!) desto mer osäker blir jag själv på om FN:s klimatpanel verkligen sitter inne med den absoluta sanningen. Det känns i vart fall lite skrämmande att alla andra teorier helt tigs ihjäl. Som riksdagsledamot känner jag personligen ett stort ansvar att inte bara rusa iväg och acceptera allt som sägs och föreslås i klimathotets namn. En klok miljöpolitik vinner vi alla på, oavsett klimathot eller inte, och som jag skrivit tidigare kan klimatdebatten på köpet medföra att intresset för en god miljö- och energipolitik ökar överlag. Det är givetvis positivt. Men en viss ödmjukhet inför alla motstridiga klimatteorier vore samtidigt på sin plats!
Alla mina tidigare blogginlägg om klimatfrågan hittar du samlade på min miljö- och energiblogg.
2008-02-24 Klimatdebatten: Är koldioxidutsläppen hönan eller ägget?
Grunden för klimatdebatten är ju teorin om att ökande koldioxiudutsläpp är huvud- orsaken till att klimatet förändras. Koldioxidutsläpp anses i hög grad bero på mänsklig aktivitet, och då är det givetvis också logiskt att arbeta för att människor skall minska sina utsläpp av koldioxid för att motverka, eller helst stoppa, klimatförändringen. SMHI beskriver på sin klimatsida hur människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser antas ändra atmosfärens sammansättning utöver de normala förloppen. Man anser inte att människan är den enda orsaken till ökande koldioxiudutsläpp, men att vi orsakar större förändringar än de naturliga. SMHI påpekar att en del av dessa förändringar kommer att pågå under mycket lång tid, även efter att utsläppen har begränsats till en bråkdel av nuvarande nivåer. Detta är också i allt väsentligt den teori som FN:s klimatpanel lagt fram.
Spontant tycker jag till att börja med att det då är lite ologiskt att diskutera om vi skall sänka utsläppen med 20, 30 eller 40% i välden fram till år 2020. Om FN verkligen anser att koldioxiden bär huvudskulden till klimatförändringen och samtidigt säger att effekterna av minskade utsläpp kommer att dröja mycket länge borde man väl logiskt sett föreslå betydligt större och snabbare minskningar? Men tvärtom säger man att vi har relativt god tid på oss att vända det hela. Jag får det inte riktigt att gå ihop.
Oavsett hur man ser på rekommendationerna från FN:s klimatpanel är det mindre uppmärksammat att det också finns forskare som helt ifrågasätter teorierna om koldioxidens betydelse. De anser att det är precis tvärtom - att det är klimatförändringarna i sig som frigör koldioxid. Denna diskussion är givetvis intressant. Skulle dessa forskare ha rätt beror alltså inte klimatförändringen på ökande koldioxidutsläpp, och då lär vi ju rimligen inte heller att kunna stoppa klimatförändringarna hur mycket vi än minskar koldioxidutsläppen. Figuren visar hur forskare vid analys av iskärnor i Antarktis har funnit att turodningen mellan stigande halt av koldioxid och temperaturstegringen sannolikt alltså är den omvända mot vad FN:s klimatpanel påstår. När temperaturen stiger frigörs koldioxid och halten av koldioxid i atmosfären ökar. När is drar sig tillbaka och frusen mark tinar frigörs exempelvis koldioxid som tidigare varit bunden. Detsamma gäller när skog blir savann eller savann blir öken till följd av att klimatet förändras.
I den övre figuren syns kurvan över koldioxidkoncentrationen i iskärnorna de senaste 400.000 åren, i den nedre ser man temperaturförändringarna under samma period. Om man mäter noga ser man hur temperatur- ökningen i tid ligger före ökningen av koldioxidhalten. (Fig. från Svensk Linje nr 4/2006)
Frågan är given: Är koldioxidutsläppen hönan eller ägget i klimatdebatten? Denna fråga är omskakande, men helt avgörande för hela klimatdiskussionen. Ändå är det något som knappast diskuteras alls.
2008-02-23 Klimatdebatten: Solens betydelse för klimatförändringarna
Många som är skeptiska till FN:s klimatkommission framhåller att klimatförändringarna lika gärna kan bero på solens aktivitet och förändringar i solstrålningen som på ökade koldioxiudutsläpp. Jag har tittat lite mer på olika teorier om detta. SMHI skriver att studier tyder på att under 1900-talets första hälft bidrog variationer i solstrålning med en uppvärmande effekt, samtidigt som större vulkanutbrott som skulle ha gett en avkylande effekt uteblev. Under seklets andra hälft verkar solstrålningen ha varit marginellt mindre samtidigt som ett par större vulkanutbrott beräknas ha gett en avkylande effekt. Att jordens medel- temperatur ändå har stigit borde då endast kunna förklaras med utsläpp av koldioxid och andra växthus- gaser till atmosfären. SMHI verkar inte tro på teorin att solstrålningen kan förklara klimatförändringarna.
Vissa astronomer anser däremot att solen varit varmare än på mycket länge de senaste 50 åren. En rikligare förekomst av solfläckar tyder exempelvis på en högre solaktivitet. Om detta stämmer innebär det i så fall att den mänskliga påverkan på uppvämningen varit mindre och solens betydelse större.
I Chalmersrapporten som jag nämnde på bloggen den 30/1 påpekas att koldioxidhalter som varit flera gånger högre än dagens ändå inte räckt till för att via sin växthuseffekt förhindra köldperioder och istider. Man konstaterar att andra faktorer som exempelvis variationer i energiinflöde från solen uppenbart haft större betydelse. Chalmersrapproten pekar alltså mot att solstrålningen kan ha haft stor betydelse.
Kungliga Vetenskapsakademien skriver: "Forskningsresultat visar på en antikorrelation mellan mängden isotoper och temperaturen, något som stärker hypotesen om en koppling mellan de solära variationerna (solvinden, solens magnetfält) och klimatet på jorden. Denna hypotes har emellertid inte bekräftats". Dvs man anser att det finns fakta som tyder på att solen kan vara avgörande för klimatförändringarna, men säger rent ut att det inte är bevisat.
En rysk chefsforskare vid Pulkovoobservatoriet i St.Petersburg har den mest radikala teorin. Han hävdar att medeltemperaturen på jorden nådde sin höjdpunkt under perioden 1998-2005, och att temperaturen på jorden nu sakta sjunker. Orsaken är att solstrålningen de senaste 30 åren har minskat och kommer fortsätta minska. Omkring år 2055-2060 går vi därför in i en ny "liten istid" som kommer att vara i 45-65 år. Forskaren är uttalad motståndare till växthusteorin och anser att ökad koldioxidhalt inte höjer temperaturen, utan att solaktiviteten är den avgörande faktorn.
Det är ju inte alldeles enkelt att dra någon slutsats om solens betydelse för klimatförändringarna när olika forskare gör så olika antaganden. Det verkar ju inte heller finnas några direkta bevis som talar vare sig för eller emot. Men det känns ändå svårt att bara avfärda alla teorier om solstrålningens betydelse, dessa teorier verkar i vart fall minst lika tillförlitliga som teorierna om koldioxidens betydelse. Mer om detta i kommande inlägg.
2008-02-20 Så sant som det är sagt....
"Jag är livrädd för att det skall bli någon sorts överbudspolitik - att bästa miljöpolitikern är den som vågar sätta högsta siffran". Så sade moderaternas ledamot i klimatberedningen, Sofia Arkelsten, i Ekot med anledning av att oppositionen sätter extremt höga mål för utsläppsminskningar inom Sverige, men utan att ha några som helst realistiska förslag om hur det skall gå till att nå målen.
Det skall bli spännande att se vad (s), (v) och (mp) kommer med för konkreta förslag. Det lär knappast bli förslag som väljarna kommer att uppskatta om man skall ha minsta trovärdighet om sina mål.....men så blir det ju om man anser att Sverige skall vara ett världssamvete som skall gå i spetsen och vara bäst i klassen - oavsett konsekvenserna för företagande och enskilda människors vardag.
2008-02-20 Klimatdebatten: Lite perspektiv på Sveriges betydelse
Gröna bilistermeddelade häromdagen att det under 2008 kommer att säljas 100.000 nya miljöbilar, vilket är en ökning med 86& jämfört med 2007, och motsvarar 35% av nybilsförsäljningen. Regeringens miljöbilspremie är givetvis en viktig faktor, och resultatet är naturligtvis mycket glädjande.
Samtidigt beräknas dock försäljningen under året av nya icke miljövänliga bilar bara i Kina uppgå till minst sex miljoner (!) nya fordon. För varje såld svensk miljöbil säljs alltså samtidigt 60 kinesiska bensinbilar. Hur många icke miljövänliga bilar som samtidigt säljs i Indien, Brasilien, USA och andra större länder kan man ju bara gissa.....
Kanske kan dessa siffror bidra till att skapa lite perspektiv på Sveriges och svenskarnas betydelse för jordens samlade miljöpolitik?
2008-02-19 Vad säger egentligen klimatberedningen om höjd bensinskatt?
Medias bild i går kväll om klimatberedningens förslag om höjd bensinskatt framstår som en smula förhastad. Så här gick resonemangen om höjd bensinskatt, citerat direkt från min engagerade riksdagskollega Sofia Arkelsten, moderaternas ledamot i klimatberedningen. Så här skriver hon på sin egen blogg:
"Vi har utgått från hur många ton koldioxid som vi behöver sänka våra utsläpp med och efter många diskussioner blev sluttexten så här:
Beredningen finner att ett lämpligt ytterligare steg är en minskning av koldioxidutsläppen med 0,6 Mton per år. Detta kan åstadkommas genom en prisökning som vid dagens oljepris och växelkurs innebär en ökning på bensin och diesel med 70 öre per liter jämfört med dagens prisnivåer. Vid en höjning av skatten på drivmedel behöver hänsyn samtidigt tas till de negativa fördelningseffekter som kan uppstå.
Alltså, en redig konsekvensbeskrivning behövs. Och det som ordförande Hans inte tog upp under den snabba presentationen är åtgärderna som balanserar en höjning av bensinskatt.
1. Skatten på bensin och diesel måste höjas för att minska utsläppen och ett första steg har vi tagit i och med klimatskattepaketet i förra budgeten där reseavdraget och jobbskatteavdraget balanserade skattehöjningen. Men det är planekonomi att välja en siffra - som 70 öre - utan att veta vad effekten blir för människor.
2. Andelen bättre, mer effektiva bilar och olika typer av miljöbilar har ökat och de drar mindre bensin och kostar alltså mindre att köra. Miljöbilsbonusen är en succé. Men det tar tid innan förmånsbilar kommer ut på marknaden.
3. Då blir det ännu viktigare att vi föreslår en koldioxiddifferentierad fordonsskatt. Det betyder att fordonsskatten för bilar med lägre utsläpp sänks, det motsvarar i beredningens beräkningar en sänkning av dieselbilarnas skatt med 500 till 1000 kronor om året. Vi föreslår också en översyn av reseavdraget och förmånsbeskattningen för bilar.
4. Till allt detta kommer att staten får in pengar från styrmedel som avgifter och skatter och får då utrymme för både reformer och skattesänkningar. Men eftersom vi inte öronmärker pengar så kan inte beredningen säga exakt vart pengarna ska gå. En bra moderat grundregel är högre skatt på det som är dåligt som utsläpp och miljöförstöring och lägre skatt på det som är bra: arbete.
För vi behöver sänka en skatt när vi höjer en annan - annars ökar det totala skattetrycket."
Min slutsats är att det är alldeles för tidigt att gissa hur det blir med bensinskatten. Kanske blir det som jag tidigare skrivit många gånger - ett stigande marknadspris och högre dollarkurs kan medföra att det inte behövs några större skattehöjningar. Vi får väl se.
2008-02-18 Alliansen enig om klimatmål - oppositionen hoppade av
Just nu nås jag av nyheten att den parlamentariska klimatberedningen idag fattat beslut om mål för minskningen växthusgaser. Allianspartierna är överens om ett tufft mål och har försökt nå en uppgörelse med (s), (v) och (mp). De röd-gröna partierna har dock valt att hoppa av arbetet med att nå en bred överenskommelse över blockgränserna.
Alliansens överenskommelse innebär att Sverige ska fortsätta att vara pådrivande för omfattande minskningar av de globala växthusgasutsläppen samt för att EU:s minskningsmål jämfört med 1990 därmed ska bli 30 procent. Detta minskningsmål är beslutat av stats- och regeringschefer under förutsättning att andra industriländer gör jämförbara utsläppsminskningar och ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar.
Sverige ska sätta ett nationellt mål som anger vårt bidrag inom en global och övergripande klimatöverenskommelse. Det ska motsvara Sveriges åtagande inom ramen för en utsläppsminskning på 30 procent inom EU. Enligt beredningens beräkningar, motsvarar detta en utsläppsminskning på ca 38 procent. Även åtgärder som Sverige gör utomlands ska räknas in i detta mål, helt enligt de internationella avtal som Sverige ingått. Oppositionen vill däremot att Sverige skall göra betydligt större åtaganden och sänka utsläppen med 40% och endast räkna åtgärder inom landet. Fullständigt orimligt enligt mitt sätt att se på saken.
Vad överenskommelsen inom Alliansen kommer att betyda i konkreta åtgärder återstår att se. Men jag tycker det känns riktigt bra att de tre oseriösa tillväxtfientliga partierna ställt sig utanför överenskommelsen. Nu kan väljarna tydligt se skillnaden mellan regering och opposition, och svenska folket slipper lida under de orealistiska åtaganden som oppositionen förespråkar. Nu är det riksdagens fyra regeringspartier som står för en ansvarsfull överenskommelse som förhoppningsvis kan kombinera tillväxt och utveckling med en god och offensiv miljöpolitik. Det går nog betydligt lättare att komma vidare utan (s), (v) och (mp)....
Slutligen är det givetvis trist att höra att hela beredningen tydligen enats om att höja bensinskatten med 70 öre om man skall tro medias rapportering. Under vilken tidsperiod höjningen skulle ske vet jag inte, men oavsett vilket kan jag redan nu förutspå att den frågan i så fall kommer att möta visst politiskt motstånd.....
2008-02-12 Klimatdebatten: Biobränsle en fara för klimatet?
Jag har tidigare berättat på bloggen om hur Greenpeace kritiserat utvinning av palmolja för framställning av biodiesel, eftersom det är ett stort hot mot miljön i regnskogsområdena. De flesta är idag överens om att biodisel baserad på palmolja inte är ett miljövänligt bränsle. Jag har också ifrågasatt en del av etanolproduktionen ur flera aspekter. Glädjande nog har EU-kommissionen nyligen uppmärksammat denna fråga, och föreslagit någon form av certifiering av etanol. (Läs mina tidigare blogginlägg om detta, bland annat den 16/1 2008. Du hittar dem i miljöbloggen i arkivet nedan tillsammans med övriga inlägg om klimatfrågan).
I dagarna presenteras två olika studier av amerikanska forskare i vetenskapstidskriften Science om biobränslenas totala inverkan på klimatet. Dagens Nyheter har en längre artikel om detta. Studierna har fått mycket stor uppmärksamhet eftersom de inte bara ifrågasätter palmoljan utan även etanolen - inklusive den tidigare så hyllade brasilianska sockerrörsetanolen - ur ett klimatperspektiv.
Exempelvis påpekar man att stora sockerrörsplantager anläggs på den brasilianska savannen, vilket frigör koldioxid. Forskarna påstår att det tar 17 år innan detta kompenseras av att etanolen från de odlade sockerrören ger lägre koldioxidutsläpp från fordon. Värre är det när man odlar palmolja i indonesiens regnskogar - då tar det 423 år innan "klimatskulden" betalas av om man skall tro på dessa forskare. Även majsbaserad etanolprduktion kritiseras. Majs odlas främst i USA, och tränger då ut odlingen av sojabönor. Det leder till ökad odling av sojabönor i Brasilien på mark som tidigare var savann eller bevuxen med regnskog, vilket i sin tur frigör stora mängder koldioxid.
De enda biobränslen som de två forskarna inte anser bidrar till klimatuppvärmningen är sådana som görs på avfall eller restprodukter från jordbruk och skogsbruk, eller från grödor som odlas på marker som är olämplig för matproduktion och saknar naturlig vegetation.
När man vet att hushållsavfall och skogsavfall ger högre energivärde om det eldas för produktion av fjärrvärme än om det används för tillverkning av etanol blir man ju ganska tveksam till idén med etanol från avfall som fordonsbränsle. För övrigt har ju Borås Energi visat att man framgångsrikt kan framställa biogas ur hushållssopor och köra fordon på detta. Det känns lite onödigt att gå omvägen via etanol. Däremot finns det idag ungefär 400 miljoner hektar övergiven åkermark i världen som skulle kunna användas för att odla biobränsle. En del av denna övergivna mark finns i Sverige - alla igenvuxna hagar, ängar och åkrar skulle kunna tas tillvara om man bara ville.
Jag tror som jag tidigare sagt att etanolen kan vara ett litet steg på vägen mot nya bränslen. Men jag tror aldrig att storskalig etanolproduktion som täcker fordonens behov kan bli realistisk. I vart fall inte om man vill uppnå goda miljöeffekter och slippa oönskade bieffekter.
Forskarrapporterna kring etanolens miljöeffekter påminner återigen om det jag tidigare skrivit om klimatdebatten. Oavsett vad man nu tror om själva klimatfrågan och om människans möjligheter att påverka klimatet i positiv eller negativ rikting så behövs en allsidig diskussion. Allt är kanske inte så enkelt och självklart som det ibland kan låta. Idag får man en känsla av att alltför många politiker världen runt springer i flock efter samma klimatprofeter. Det riskerar att leda till ogenomtänkta beslut som vid första anblicken är politiskt korrekta klimatåtgärder, men som efter lite analys kan visa sig antingen helt sakna effekt eller ibland till och med direkt motverka de klimatmål som lagts fast.
2008-02-03 Bilen behövs på landsbygden! - Svensk bensinskatt löser inte alla världens miljöproblem
I klimatdebatten framhålls ofta att vi måste åka mer kollektivt. Utmärkt förslag tycker jag - om det nu finns något att åka med, och under förutsättning att man inte sitter där ensam på bussen. Bussturer med åtta passagerare eller färre, utgör nämligen såväl en ekonomisk katastrof som ett miljömässigt problem. Allt enligt statens institut för kommunikations- analys, SIKA. Bor man ute på landet kan i vissa fall den egna bensindrivna bilen vara minst lika miljövänlig som att ta bussen! Förutsättningen för kollektivtrafiken varierar som bekant något mellan exempelvis Stockholm och Ubbhult.
Tv: Kollektivtrafik i Stockholm (Tunnelbanestationen Östermalmstorg).
Tågen går varannan minut under rusningstid.
Th: Kollektivtrafik i Ubbhult (busshållplatsen vid gamla skolan)
Bussen går 6-7 turer per dag på skoldagar, annars mindre.
Sverige står för 0,2% av världens samlade koldioxidutsläpp. Av detta svarar bilismen enligt organisationen "Gröna Bilister" för ca 1/3, dvs totalt 0,07% av världens samlade koldioxutsläpp. Trots detta anser idag alltför många (storstads-)politiker att landsortsbilisterna bör beskattas mycket hårdare genom chockhöjda koldioxidskatter, och man anser att Sverige skall gå i spetsen och alltid åta sig störst utsläppsminskningar och ha de högsta skatterna. Jag kan inte riktigt förstå resongemanget. Även om alla bensindriva fordon togs bort från de svenska vägarna skulle det alltså bara minska världens koldioxiutsläpp med 0,07%!
Är det verkligen värt priset att minska världens samlade utsläpp med 0,07% till priset av att den svenska landsbygden utarmas? Är det verkligen miljövänligt att tvinga alla flytta till stan? Är det inte bättre att vi på landet tar bilen än att vi var och en åker ensamma i en stor buss? Dessa frågor och lite annat som rör bensinskatten har jag diskuterat i några debattartiklar de senaste veckorna i olika tidningar i Sjuhärad. Borås TidningSvenjunga-Tranemo TidningMarkbladet
I dag har jag ett lite längre artikel i Borås Tidning, Svensk bensinskatt löser inte alla världens miljöproblem. Där utvecklar jag mina tankar om att en god miljöpolitik måste bedrivas på ett sätt som gör det fortsatt möjligt att bo och leva på landsbygden. Som riksdagsledamot företräder jag många landsbygdsbor och jag tänker fortsätta att envist påminna om att det finns en värld även utanför Storstockholm.
2008-01-30 Klimatdebatten: Mina egna slutsatser
Av de fyra tidigare blogginläggen om klimatdebatten (du hittar dem samlade här!) kanske någon drar slutsatsen att jag sätter mig på tvären när det gäller en aktiv miljöpolitik? Så är det inte. Jag har däremot dragit några personliga slutsatser av det jag fram till idag läst och analyserat.
1. Klimatet förändras, därom råder knappast några tvivel. Det finns tydliga bevis på att något händer här och nu, och klimatförändringarna skapar stora problem för både människor, djur och naturen i övrigt. Vad klimatförändringen beror på kan man däremot fundera en del över, bär verkligen människan skulden och är just koldioxidutsläppen är den avgörande orsaken?
2. Hur mycket människan än anstränger sig är jag personligen tveksam till att vi verkligen kan stoppa en pågående klimatförändring. Den som skall få mig att tro på det har mycket kvar att bevisa. Jag är van vid att logiskt analysera och väga fakta, och ingen har lyckats övertyga mig än. Min tro är att övriga krafter som påverkar klimatet är betydligt starkare än människans påverkan, och att tidigare historiska klimatförändringar upprepar sig oavsett vad vi gör.
3. Klimatdebatten riskerar att leda till felaktiga panikbeslut eller till att andra miljöfrågor tappas bort
* En ensidig diskussion om klimatfrågan kan leda till kontraproduktiva åtgärder som inte har någon effekt alls på klimatet men kostar stora pengar.
* Det finns risk för att alltför stor del av samhällets resurser och kraft läggs på att förgäves försöka stoppa klimatförändringarna - resurser som kanske i stället borde lagts på att försöka anpassa sig till klimatförändringarna.
* Överdriven oro kan medföra alltför dramatiska åtgärder som förhindrar tillväxt, välstånd och fattigdomsbekämpning i världen.
* Klimatfrågan riskerar att ta så stor plats i samhällsdebatten att politiker och opinionsbildare glömmer bort andra viktiga och akuta miljöfrågor och behov av akuta åtgärder för att skydda hotade arter.
4. Oavsett om man tror att klimatförändringarna beror på mänsklig aktivitet eller inte så har Jordens befolkning en massa goda skäl att ta itu med olika miljöproblem. Världen har problem med dålig luft i städerna, gifter i marken, skövlade regnskogar som påverkar väder och hotar unika arter, brist på dricksvatten, hantering av avfall, utfiskning av haven, övergödning av jordar som förstör både mark och vatten. Dessutom finns det både ekonomiska skäl och miljöskäl att sluta använda olja som bränsle, att minska slöseriet med våra råvaror och naturtillgångar och försöka motverka ett överdrivet "slit-och-släng"-samhälle. Klimatdiskussionen kan på köpet ge oss en ökad medvetenhet om alla dessa frågor och det är utmärkt! Jag kommer att stödja alla kloka och rimliga förslag för att gynna nya energislag, forska och utveckla ny teknik, motverka resursslöseri och skydda jord, skog, vatten och hotade arter. Att bekämpa onödiga koldioxidutsläpp är en självklar del i detta. Om kärnkraften på köpet kan få en fortsatt framtid till följd klimatdiskussionerna är det givetvis en positiv bieffekt...
5. Man kan ha delade meningar om klimat-teorierna, både om vad som orsakar klimatförändringarna och i vilken mån människan kommer att kunna stoppa dem. Men oavsett vad man drar för slutsatser kan det bli fel. Om man väljer att inte göra någonting alls under förevändning av att man inte tror på FN:s klimatkommission och det sedan visar sig att de hade rätt - hur kommer kommande generationer då att döma oss? Om vi i stället överreagerar och vidtar alltför dramatiska åtgärder som försämrar tillväxt och utveckling av fattiga länder, och det sedan visar sig att det inte hade någon effekt alls - vad säger barnbarnen då?
Jag är glad att moderaterna och regeringen visar handlingskraft i dessa frågor och samtidigt markerar att vi skall vidta rimliga och väl avvägda åtgärder utan att bli tillväxfientliga och utvecklingsfientliga. Det är nog den enda rimliga balansgången just nu, och något jag helt ställer mig bakom.
Personligen talar jag däremot hellre om miljöpolitik som ett bredare begrepp i stället för klimatpolitik som bara riktar in sig mot en enda fråga. Miljöfrågorna rör så mycket mer än bara klimatet. Jag tänker verka för att andra miljöfrågor inte skall komma bort i hanteringen och för en öppen diskussion om klimatfrågan! Jag återkommer med fler inlägg kring klimatdebatten, där jag bland annat kommer att kritiskt granska två tänkbara förklaringar till klimatförändringarna: Ökande koldioxidutsläpp och ökad solaktivitet.
2008-01-30 Klimatdebatten: Mycket ensidig klimatdiskussion
Här kommer det fjärde inlägget om klimatdebatten. Jag läser allt jag hittar om klimatfrågan! Om man letar själv, och inte bara läser det som kvällstidningarna serverar, så hittar man även de kritiska rösterna i klimatdebatten. I denna sammanställning finns ett förvånansvärt stort antal artiklar och avhandlingar som kritiserar vissa av FN:s klimatkommission IPCC:s och Al Gores slutsatser om klimatförändringarna.
En intressant och lättläst analys av klimatdiskussionen är sammanställd av Göran Petersson, Kemisk Miljövetenskap på Chalmers. När man läser den inser man att verkligheten kanske inte är så enkel som det ibland låter i klimatdebatten.
Kungliga vetenskapsakademins energiutskott och miljökommitté har gjort en rapport med viss akademisk tyngd om klimatförändringarna. Man både instämmer och ifrågasätter uppgifter i IPCC:s rapporter.
I tidningen "Ny Teknik" i december 2007 fanns en tankeväckande artikel med rubriken "Nio obehagliga fel i Al Gores miljöfilm". En engelsk domstol har beslutat att Al Gores film "En obekväm sanning" inte får visas för brittiska skolbarn utan att läraren kommenterar vissa överdrifter eller fel i filmen.
Jag kan inte låta bli att fundera över hur så pass många erkända oberoende forskare, vetenskapsmän och historiker helt eller delvis kan komma fram till motsatt åsikt jämfört med FN:s klimatpanel? Jag säger inte att IPCC nödvändigtvis har fel, jag kan inte bedöma detta, och frågan är givetvis om vi i vilket fall vågar ta risken att avfärda FN:s klimatpanel. Men jag tycker ändå det är obehagligt när en enda åsikt blir till en sanning och alla invändningar viftas bort för att de inte anses politiskt korrekta. Ett demokratiskt och öppet samhälle måste tillåta en öppen debatt även om klimatfrågan där inte IPCC:s version blir en sanning i varje detalj, en sanning som aldrig får diskuteras eller ifrågasättas. Särskilt viktigt är detta när politiken med automatik leder till nya skattepålagor, begränsningar och lagstiftning som i hög grad påverkar människors vardag, ekonomi och framtid.
Det allra värsta vore givetvis om IPCC:s uppfattning inte stämmer, och de åtgärder som världens länder vidtar därmed kanske inte är de rätta. Tänk exempelvis om inte klimatförändringarna går att hejda i vilket fall, då kanske man borde lagt mer av pengar och kraft på att försöka anpassa sig till klimatförändringarna i stället för att förgäves försöka stoppa dem? Det är ingen tvekan om att vi behöver en fortsatt öppen debatt om detta. Det behöver givetvis inte stå i motsats till kloka miljöåtgärder - där finns mycket att vinna oavsett vad man tror om orsaken till klimatförändringarna och människans möjligheter att påverka utvecklingen. Mer om detta i nästa inlägg!
2008-01-29 Klimatdebatten: Kan isbjörnar simma? Och kan de överleva?
I GT i helgen fanns en stor artikel om isbjörnarna i Ishavet. De påstods vara fångar ute på öarna och inte kunna ta sig till fastlandet och föda sina ungar. Allt på grund av att det uppenbarligen är betydligt mer öppet vatten än vanligt i området, i stället för den tjocka is som björnarna brukar vandra över. En isbjörnsforskare säger i slutet av artikeln: "Jag är verkligen oroad. Vi måste stoppa klimatförändringarna nu."
Längre ned i artikeln fanns en faktaruta om isbjörnar. Där står bland annat "Isbjörnen kan simma flera mil (!) i iskallt vatten". Det fick mig att undra - om nu isbjörnarna inte vill vara på sina öar och isflak - varför simmar de då inte helt enkelt iland?
Nåväl, även om just denna artikel känns lite ologisk så är det ju knappast någon tvekan om att djurlivet påverkas kraftigt när klimatet förändras. Många av våra speciella djurarter vid både nord- och sydpolerna hotas, exempelvis isbjörn, fjällräv, valross, pingviner, vissa sälar, valar, fiskar och fåglar. Om inte djuren klarar att anpassa sig till nya förutsättningar kommer de kanske i framtiden bara att finnas att beskåda i djurparker. Det vore givetvis sorgligt, men kanske egentligen inte så konstigt för så har det varit genom årtusendena. Vissa arter har försvunnit och nya har utvecklats och biologerna tycker detta är fullt naturligt. Men samtidigt bör vi givetvis försöka rädda kvar de arter som finns, det är vårt ansvar mot kommande generationer.
Min fundering är bara om vi inte lurar oss själva om vi verkligen tror att isbjörnarna räddas bara genom att vi år 2020 har sänkt koldioxidutsläppen, oavsett om det nu skulle vara med 20, 30 eller 50%? De mätbara effekterna av detta kommer rimligen att dröja, och jag undrar om det verkligen har någon avgörande betydelse för djurens överlevnad på kort sikt? Problemen finns ju tyvärr redan idag - det är ju exempelvis redan nu öppet vatten i stället för is uppe vid nordpoolen, vilket hotar överlevnaden för flera arter. Har människan verkligen makten att påverka klimatet så snabbt att alla djurarter kan räddas kvar? Jag tvivlar...isbjörnen har knappast tid att vänta på klimatpolitiken, hur ambitiös och framgångsrik den än skulle visa sig vara. Kanske måste i stället både människor och djur försöka anpassa sig så gott det går till nya klimatförutsättningar? Med hjälp av forskning och studier av djurens beteende och behov kan kanske människan hjälpa hotade djurarter att överleva genom akuta åtgärder på plats. Jag hoppas verkligen att inte denna diskussion tappas bort i den stora klimatdiskussionen. Klimatet påverkas - möjligen - på sikt genom våra åtgärder, men vissa hotade arters situation lär kräva betydligt mer akuta insatser helt fristående från klimatpolitiken!
2008-01-28 Klimatdebatten: Langjökull, Island
För ett par år sedan besökte jag Island för andra gången i samband med en konferens. Vi var då på jeepsafari med tre specialbyggda jeepar och körde ca 20 mil uppe på glaciären Langjökull, Islands näst största gaciär (efter Vattnajökull). Det var en märklig upplevelse att köra i den orörda snön högt uppe på toppen av glaciären och se ner på stora delar av Island. Spännande var det också, eftersom vi ibland tvingades köra runt breda glaciärsprickor. Men vi hade erfarna Islänningar som körde, och fick lära oss mycket om glaciärerna på Island under färden.
Särskilt intressant var det att se kartor över glaciärernas utbredning under de senaste århundradena. Även utan människans hjälp har glaciärerna ständigt minskat i storlek, och för de Islänningar jag talade med var detta inget märkvärdigt utan snarare en helt naturlig utveckling.
Här är jag vid Gullfoss, Islands mäktigaste och mest kända vattenfall. Den får huvuddelen av sitt vatten från just avsmältningen av Langjökull. Gullfoss har sett ungefär likadant ut de senaste 100 åren, det kan man bland annat se på frimärken och vykort från början av 1900-talet. Uppenbarligen har Langjökull levererat stora mängder smältvatten även tidigare.
På Klimatbloggen hittar man vetenskapliga fakta om glaciärer i världen. Det framgår exempelvis att isen på Grönland smälter i kanterna men verkar bli tjockare i mitten. Under 2007 sattes också två köldrekord för årstiden på väderstationen Summit på 3.000 meters höjd mitt på Grönland. Man kan också läsa att isen på Mount Everest nordsida smälter långsammare nu än i mitten av 1900-talet, och att glaciärerna i Norge både växt och krympt under de senaste 400 åren. Fakta som ger perspektiv i klimatdebatten.
2008-01-27 Klimatdebatten: Global uppvärmning eller ny istid på väg?
I en lång debattartikel i Borås Tidning i helgen skriver historikern Ingvar Leion, om klimatdiskussionerna. Han påstår bland annat att det har gått religion i klimatfrågan, med åtföljande klimatpopulism bland politikerna. "Förkunnelsen är så stark, att det i enfråge-Sverige har blivit i det närmaste omöjligt att ställa sig vid sidan om det politiskt korrekta genom att framstå som kättare gentemot ”den nya religionen”. Och svenska folket tycks, än så länge, låta sig hunsas av ett miljöfundamentalistiskt politiskt prästerskap" skriver Leion. Han fortsätter: "En ny tids prästerskap, bland inte minst miljöpartister, vill återupprätta den forntida företeelsen att offra människor till ett högre väsen, i dag till ”klimatguden”. Det handlar visserligen inte om direkta människooffer men om offer av människors välfärd genom pålagor, skatter."
Leion har två budskap i sin artikel. Dels att omvälvande klimatförändringar skett på jorden många gånger genom historien, inte minst i vårt land. Leion menar att det därför är helt naturligt att det kommer fler stora klimatförändringar, och att människan inte kan stoppa dessa hur mycket vi än försöker. Det andra budskapet är att det stora klimathotet mot Sverige och övriga länder på norra delen av jordklotet inte är den globala uppvärmningen utan att vi snart har en ny istid på väg som kommer att tvinga bort alla människor från Sverige...
Dramatiska budskap, visst, och jag kan inte bedöma sannolikheten för en ny istid. Men det går inte att komma ifrån att när man talar med geologer och historiker får man en något annorlunda bild av det här med klimatförändringar än när man lyssnar på Al Gore och FN:s klimatpanel. Frågan är varför diskussionen kring detta är så obefintlig, och varför vi bara får höra en version och att den andra tigs ihjäl? Mer om detta i kommande inlägg!
2008-01-24 Olika syn på miljömålen...
Dessa två löpsedlar har som omväxling absolut ingenting med blogginlägget att göra. Men de illustrerar på ett utmärkt sätt reaktionerna efter EU-kommissionens förslag till fördelning av miljöbördorna inom EU...
Svenska Naturskyddsföreningen tycker som väntat att man borde satt upp betydligt tuffare mål, medan Svenskt Näringsliv tycker förslaget är "i vissa delar ansvarslöst" och befarar utslagning av svensk industri. Förhopp- ningsvis ligger sanningen någonstans däremellan. De flesta bedömare verkar också anse att kraven på Sverige är ganska skäliga och bör kunna uppfyllas utan att det skadar tillväxten och välfärden. Några detaljer om hur Sverige kommer att arbeta för att nå sina mål lär vi inte få förrän Klimatberedningen presenterar sina förslag, men jag hoppas att vi skall kunna hålla både elskatter och drivmedelsskatter på en rimlig nivå. Mer om mina argument för detta i kommande inlägg!
2008-01-23 Tack och lov att inte miljöstollarna bestämmer!
EU-kommissionen presenterade idag sitt förslag till hur EU-länderna skall verka för en bättre miljö och minskade utsläpp av växthusgaser. Den svenska regeringen har lyckats få EU-kommissionen att acceptera något mindre börda för Sverige än i det första förslaget. Detta eftersom Sverige redan är i topp när det gäller åtgärder för en bättre miljö och mindre utsläpp. Även om jag ännu inte känner till detaljerna i EU-förslaget känns det som att den svenska regeringens skickliga förhandling skapat förutsättningar för att uppoffringarna för svenska folket kan bli rimliga och få människors stöd. Sverige kommer också utan tvekan att fortsätta att ligga i topp inom EU i sina miljöansträngningar. Det viktiga är dock att alla länder verkligen anstränger sig, annars hjälper det inte hur mycket Sverige gör. För att citera miljöminister Anderas Carlgren (c): "Vi i Sverige skall göra allt för att rädda världens klimat, men världens klimat räddar vi inte i Sverige."
Oppositionen säger att den framgångsrika svenska förhandlingen "skadar Sveriges rykte som föregångsland"(!) Det man ju egentligen säger är att (s), (v) och (mp) hade velat tvinga svenska folket till oerhörda uppoffringar och jättelika energiskattehöjningar, bara för att något annat land i Europa skall slippa. En dag som denna är jag så oerhört tacksam för att inte miljöstollarna i (mp), (v) och (s) är de som förhandlat med EU. De hade lagt sig platt och glatt tvingat på svenska folket en orimligt stor del av EU:s börda, slagit ut delar av svenskt näringsliv, avfolkat landsbygden och sänkt levnadsstandarden ordentligt. Allt för att glädja sitt eget ego att ha vunnit tävlingen om vem som plågar sin befolkning mest. Oppositionens uttalanden är ett svek mot hela svenska folket.
Idag är miljövänlig el, tillverkad av vattenkraft och kärnkraft, tillgängligt för alla svenskar. Det skall vi vara rädda om, för så har det inte alltid varit....
2008-01-16 Jag vill inte tanka bilen med de fattigas mat...... ...och inte med Malaysias regnskog heller!
I Sverige har etanolförsäljningen ökat med 70% det senaste året. Det är ju bra för miljön. Eller? Efter att ha läst ett stort antal artiklar och rapporter blir man en smula tveksam till etanolen som framtidens ledande fordonsbränsle.
Brasilien är en av världens största etanolexportörer. Stora delar av denna etanol utvinns från enorma sockerrörsplantager, till ytan lika stora som Belgien och Holland tillsammans, vilket medför en hel del miljöproblem. Olika mening råder i vilken utsträckning regnskogen påverkas, men i vilket fall sker mycket av skördearbetet för hand under mycket svåra förhållanden, och arbetarna drabbas av förgiftning till följd av besprutning.
Vid odling av vete, majs och soja konkurrerar bilar och människor om samma föda. Såväl Världsbanken som FN:s energiorgan UN-Energy varnar nu för matbrist när spannmål blir etanol. OECD sade samma sak i en rapport nyligen. Etanolframställningen riskerar helt enkelt att skapa svält i fattigare länder. Redan nu ser man att världmarknadspriserna på vete, rapsolja och socker har ökat med 30% på ett år, bland annat till följd av att så mycket används till biobränsle. Redan förra året förutspåddes prisuppgångar under vintern i den svenska dagligvaruhandeln med 10-30 procent på mjöl, bröd och pasta, bland annat till följd av ökad efterfrågan på etanol. Vi ser nu också hur vissa matpriser mycket riktigt ökar kraftigt, även om man skall vara tydlig och påpeka att det definitivt inte bara beror på etanolproduktionen - efterfrågan på spannmål ökar iockså takt med att allt fler länder ökar sin levnadsstandard och har råd att handla spannmål på världsmarknaden. Men frågan kvarstår ändå: Skall vi verkligen hälla de fattigas mat i tanken?
Efterfrågan på etanol ökar stadigt, och när USA ökar sin förbrukning stiger priset snabbt på världsmarknaden. Man kan tycka att det vore bättre om Sverige själv framställde den etanol vi behöver i stället för att importera den från fattigare länder. Men är det realistiskt? Lantmännen har byggt en stor etanolfabrik utanför Norrköping, Agroetanol och tillverkar där etanol av främst spannmål. EU har, efter krav från bland annat Sverige, beslutat att ta bort kravet på att viss del av jordbruksmarken i EU skall ligga i träda, för att underlätta etanolframställning. I Sverige ligger ca 11% av marken i träda idag. I en artikel jag läste påstås det dock att om alla svenska fordon skulle köras på etanol som framställs inom landet skulle det kräva åkerarealer på totalt 12 miljoner hektar. Sverige har enligt artikeln idag 2 miljoner hektar åkermark.......
Problemet är också att allt fler forskare hävdar att utvinning av etanol ur spannmål ger mycket liten eller ingen miljövinst alls. Det går helt enkelt åt för mycket energi för att framställa etanol ur spannmål. Även om man gör etanol av ved får man ut lägre verkningsgrad än om man använder veden till värme. Lika illa är det med biomassa och skogsavfall, man får ut mer energi ur detta om man använder den för att göra värme eller el, än om man tillverkar etanol av det.
I Frankrike tillverkas etanol av vin som inte går att sälja. 30% av den årliga franska vinproduktionen används för etanolframställning. Problemet är bara att det går åt mer än en liter olja för att tillverka en liter etanol av vin! Miljöffekten är därmed noll eller till och med negativ! Enligt Statoils hemsida kommer stora delar av råvaran till den etanol som används i Sverige just från de restprodukter som uppstår inom EU´s vinproduktion.....
Ett annat "miljöbränsle" som ifrågasätts är palmoljan som används för tillverkning av biodiesel. Den utvinns i stora plantager, bland annat i Sydostasien. I dessa fall skövlas stora arealer regnskog för att göra plats för palmodlingarna, och djurlivet hotas på många håll. Greenpeace påpekar att upp till en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från skogsskövling av i första hand regnskog!
Det är väl ganska tydligt att palmolja knappast löser problemet med växthusgaserna, utan snarare skapar ännu större problem.
Bilden från en Greenpeaceaktion mot OKQ8 år 2007.
Helt klart finns det stora problem med både etanol, palmolja/biodiesel och andra så kallade miljöbränslen. Kanske är de inte den perfekta lösningen som det ibland påstås? Visst kan säkert etanolen ge ett visst tillskott, men då måste vi veta vad det egentligen är vi häller i tanken! Jag välkomnar därför EU-kommissionens beslut häromdagen att certifiera alla miljöbränslen, och då ta hänsyn både till miljöeffekter och sociala effekter under framställningen av bränslet. Att tanka bilen med de fattigas mat, vinbaserad etanol eller med palmolja som leder till skövlad regnskog i Malaysia verkar vara en riktigt dålig idé.
2008-01-11 Utmärkt utspel om kärnkraften - heja folkpartiet!
Folkpartiet vill bygga fyra nya kärnkraftverk i anslutning till befintliga reaktorer, delvis för att ersätta dagens anläggningar när de skall skrotas. Dessutom vill man satsa mer på att utveckla miljövänliga elfordon. Detta ligger helt i linje med vad många forskare, FN:s klimatpanel, EU-kommissionen och andra förespråkar. Det är dessutom precis min egen åsikt! Jag vet att många av mina moderata riksdagskolleger har samma tankar och jag hoppas att detta (fp)-utspel skall sätta igång en nyttig diskussion.
Vi har redan lämnat diskussionen om att snabbavveckla kärnkraften. Nu är det dags att ta nästa steg - att bygga ut den! Om vi inte gör detta kommer vi aldrig att klara våra miljö- och klimatmål. På köpet skulle äntligen svensk kärnkrafts- industri och forskning kring detta få lite draghjälp på hemmaplan!
2008-01-11 Beskatta plastpåsar???
Nu får det väl ändå vara nog med fåniga förslag. Beskatta platspåsar??? Alla vet nog inte att en plastpåse idag kan eldas upp mycket miljövänligt, och att påsar ofta tillverkas av återvunnet material. I Borås, Mark och Bollebygd delar man ju till och med ut svarta och vita plastpåsar till sopsorteringen. Dessa plastpåsar är själva grunden till den effektiva och miljövänliga avfalls- hanteringen som gjort att Borås utmärkt sig som ett föredöme i Sverige! De flesta andra plastpåsar slutar nog också de sina dagar som soppåse, och eldas upp och blir miljövänlig fjärrvärme, exempelvis på värmeverket i Borås.
I butikerna betalar man ofta redan för påsarna. Själv brukar jag ta med rejäla bärkassar till affären, billigare, lättare att bära och håller bättre. Men att föreslå beskattning eller förbud är bara löjligt, det är ju tyvärr sådana förslag som får en del människor att le lite överseende åt allt prat om miljöpolitik.
En annan sak är att vi använder alldeles för mycket onödiga förpackningar i flera lager. Varor behöver inte säljas i extra kartonger och påsar, det medför en onödig kostnad för konsumenten och onödigt skräp som skall tas om hand. Den diskussionen känns intressantare än att diskutera skatt på plastpåsar.
Obeskattade svarta och vita påsar sorteras på Sorteringsanläggningen Sobacken utanför Borås. Foto från Borås Energi & Miljös hemsida.
2008-01-11 Vill oppositionen knäcka Sveriges bilister?
Miljöpartiet föreslår nu en snabb bensinskattehöjning med två kronor litern. Vänsterpartiet är inne på samma linje och vill höja bensinskatten med flera kronor. Socialdemokraterna säger bara att man vill minska koldioxid- utsläppen betydligt mer och snabbare än vad regeringen föreslår och beskatta koldioxiden hårdare. Det lär betyda en rejäl bensinskattehöjning det också.
Kanske kan detta ge lite perspektiv på den bensinskattehöjning på 29 öre litern som gjordes vid årsskiftet? En skattehöjning som dessutom kompenseras fullt ut när det gäller resor till jobbet, eftersom reseavdraget samtidigt höjs. Det är nog tur för Sveriges bilister och alla som bor på landsbygden att inte (s), (v) och (mp) styr Sverige.
2007-12-30 Tror Al Gore på sina egna ord?
De senaste veckorna har flera tidningar berättat om Al Gore och hans eget mindre energisnåla privatliv. Bland annat nämner man hans stora 20-rumsvilla med uppvärmd pool och eldriven grind (!), och att hans flitiga resande runt jorden i miljöfientliga flygplan knappast är bra för miljön. Naturligtvis går då andra till hans försvar och påpekar att han minsann både byter till lågenergilampor och sätter upp solpaneler på huset. Dessutom framhålls att den tekniska utvecklingen gör att Al Gore kan fortsätta att leva sitt lyxiga liv utan att påverka miljön. Diskussionen blir därmed faktiskt ganska typisk för den nuvarande klimatdebatten!
Men jag förstår ändå de som undrar lite. Senast under sitt tal i riksdagen hörde jag Al Gore påpeka hur akut situationen är och hur snabbt vi måste göra något åt saken. Jag tycker han kunde visa detta i handling. Sluta värma upp poolen åtminstone. Då skulle nog många andra ha lite lättare att helt ta till sig hans dramatiska budskap, och kanske till och med komma med några goda miljölöften lagom till nyår. Om inte Al Gore kan tänka sig att bada i en ouppvärmd pool, varför skall jag då avstå från att köra sonen med bensindriven bil till innebandyträningen? Eller - kan det kanske möjligen anses att jag klimatkompenserar mina bilresor genom att bada på vår ouppvärmda (!) badplats Hägnen i sjön hemma?
2007-12-19 Enkät om bensinskatt
I dag har jag besvarat ett antal enkäter som rör energi, kärnkraft och energiskatter mm. En av frågorna var: Behöver skatten på bensin och diesel höjas kraftigt för att minska trafikens utsläpp av fossil koldioxid?
Mitt svar är nej! Jag tillhör dem som anser att bensinen redan har ett så högt pris att incitamenten redan finns att köra mindre och välja så bensinsnåla alternativ som möjlligt. För många landsbygdshushåll är bensinen redan idag hushållets största kostnad! Och efterhand kommer sannolikt marknadspriset att stiga på grund av ökad efterfrågan och minskad tillgång. Det gör att några drastiska bensinskattehöjningar knappast behövs för att göra det dyrare att köra. Ingen kör idag bil för att det är billigt, utan för att man måste. Jag bor själv på landet och vi är helt beroende av våra bilar för att leva ett normalt liv. Alla former av inköp, transporter, fritidsaktiviteter för barnen och arbete kräver oftast biltransporter. Om man höjer skatten alltför mycket ger det bara landsbygdsborna sämre ekonomi och gör att man aldrig får råd att byta till en miljöbil. En levande landsbygd är också viktig ur klimat- och miljöperspektiv. På landet saknas ofta användbar kollektivtrafik, och att bygga ut denna är inte realistisk. Det är bättre att jag kör med egen bil än åker som ensam passagerare i en stor buss. Ofta samåker man också, eller kör varandras barn till olika aktiviteter. Ingen vinner på att alla tvingas flytta till stan.
Tyvärr inser jag att min ståndpunkt kan få det lite motigt framöver. Det politiska trycket är mycket hårt att höja skatten på bensin och diesel. Vi politiker från landsbygden är i minoritet. Tyvärr är det många beslutande politiker (i alla partier) som bor i Stockholms innerstad och saknar såväl bil som körkort. De kan ibland ha lite svårt att sätta sig in i hur det är att leva på landsbygden, utan tunnelbana och dygnetruntöppen 7eleven i varje gathörn.... Men jag tänker inte sluta att argumentera för att miljöpolitiken inte får slå undan benen för det trots allt ganska miljövänliga livet på landsbygden! Det tjänar varken miljön eller människorna på.
2007-12-18 Jämtin (s) har ju inte förstått någonting!
Ytterligare minst en kärnkraftsreaktor bör skrotas under nästa mandatperiod. Det anser Stockholms oppositionsledare Carin Jämtin (s), som leder partiets arbete med att ta fram en ny klimatpolitik. "Handlar det bara om en eller två reaktorer, då räcker det med att bygga ut vindkraften" säger Jämtin till Svenska Dagbladet.
Hon har ju inte förstått någonting! Visst skall vi bygga ut vindkraften, men i så fall för att minska eller upphöra med importen av smutsig kolkraftsel från Tyskland och Danmark, kolkraftsel som skapar stora koldioxidutsläpp och dessutom smutsar ned och förstör miljön på andra sätt. Att däremot stänga ytterligare kärnkraftverk är direkt i strid med Sveriges och EU:s/FN:s klimatmål.
Alltfler talar i stället om att bygga ut kärnkraften, både i Sverige och i andra länder. FN:s fredsprisade klimatpanel, IPCC, talar om kärnkraftens växande betydelse för att klara klimatmålen, detsamma säger den svenske representanten i IPCC, Erland Källén. Europaparlamentet antog den 24 oktober en text där man slår fast att kärnkraft är nödvändig om EU-länderna skall kunna möta EU:s energi- och klimatmål. Den 7 december argumenterar Ledaren i LO-Tidningen för utbyggd kärnkraft. I Finland byggs ett nytt stort kärnkraftverk och som jag tidigare berättat kommer detsamma att ske i Litauen.
Äntligen håller världen på att vakna, och inser hur mycket kärnkraften har betytt för att rädda jordens klimat. Tänk om vi inte haft kärnkraften sedan 1970-talet och fortsatt elda med olja i stället! Hur hade klimatdiskussionen sett ut då? Hade vi haft några levande skogar kvar i södra Sverige? Bara i Tyskland sparar de befintliga kärnkraftverken 160 miljoner ton koldioxidutsläpp per år; globalt sett är andelen så stor som 700 miljoner ton. Allt enligt Europaparlamentets rapport.
Personligen är jag för kärnkraft, jag röstade på linje 1 i folkomröstningen, dvs JA till fortsatt kärnkraft, och jag skulle personligen inte ha något emot en ny stor svensk reaktor som kunde ge ett bidrag för att ersätta farliga kärnkraftverk och smutsig kolkraft i våra grannländer. Ännu intressantare vore det att satsa ännu mer på forskning kring fusionskraft och vätgas som energiform. Den dag vi löst de problem som finns med dessa energiformer är både energifrågan och miljö- och klimatfrågan samtidigt löst.
Carin Jämtin (s) och socialdemokraternas energi- och miljöpolitik borde däremot hanteras som riskavfall och kapslas in för politisk slutförvaring.
2007-12-12 Nobels fredpristagare höll anförande i riksdagen
I morse var jag som riksdagsledamot inbjuden att lyssna när fredspristagarna, Al Gore (fotot) och FN:s klimatpanel, representerad av dess ordförande Rajendra K. Pachauri, höll anföranden i riksdagen. Vi fick som väntat dramatiska besked. Exempelvis kan vi emotse en höjning av havsytan på 6 meter om Grönlandsisen smälter. Det skulle skapa 450 miljoner klimatflyktingar på jorden. Redan en meters höjning av havsytan driver bort 100 miljoner människor från sina hem.
Är klimathotet då så allvarligt som fredspristagarna påstår? Eller är det kanske som SVT:s journalist Elisabeth Höglund frågar sig i en krönika i Borås Tidning, nämligen att klimatfrågan numera närmast har blivit en "ny världsreligion" som får människorna att frivilligt underkasta sig onödiga pålagor under ledning av översteprästen själv, Al Gore...
Det är alltid klokt att vara kritisk och ifrågasättande, särskilt när något snabbt blir en sanning som ingen vill eller vågar säga emot. Jag erkänner gärna att jag tillhör den något kritiska skaran när det gäller klimatfrågan. Inte så att jag ifrågasätter att klimatet förändras - det är det nog ingen som ifrågasätter idag. Däremot kan man givetvis vara lite tveksam till hur mycket människan faktiskt påverkar detta, och också undra om våra åtgärder verkligen kan stoppa utvecklingen mot ett annat klimat? Jag har varit på Island flera gånger och pratat med islänningar om glaciärernas avsmältning och sett kartor hur glaciärerna krympt under flera hundra år - långt innan det fanns vare sig bilar eller flygplan. Jag har talat med forskare som påpekat att Europa haft både istider och tropiska perioder utan att människorna påverkat temperaturen. Jag har läst artiklar om partiklar, solstormar, solstrålning och vulkanutbrott som förklaring till klimat förändringen, och hört vissa forskare tala om att det inte är uppvärmningen som är det största hotet utan att en ny istid närmar sig......vad skall man tro? Kan vi inte gömma oss bakom detta och strunta i larmrapporterna om klimatet? Frågan är väl om vi är beredda att chansa? Är det värt att ta risken?
Min tanke är att även om man är lite skeptisk så finns det goda möjligheter att "på köpet" lösa andra akuta miljöproblem! Klimatpolitiken kan stoppa skövlingen av regnskogarna, minska vårt beroende av den allt dyrare oljan, skapa renare luft i våra städer, skapa ett mer lokalt och mindre sårbart energisystem, tvinga fram smartare trafiklösningar och skapa en teknikutveckling som kan användas även för annat. Att jag sedan inte är helt övertygad om att vi verkligen kan stoppa klimatförändringarna är en helt annan sak.
Siffror visar att det inte är alltför ekonomiskt betungande att skapa en mer miljömässig och hållbar utveckling, och Sverige kan gärna gå i spetsen när det gäller teknikutveckling och idéer. Däremot kan vi inte ha helt andra skattepålagor än andra länder, och vi kan inte utforma beskattning av energi så att det gör det omöjligt att bo och leva på landsbygden eller så att det slår ut vår basindustri. Inget land kan klara miljöfrågorna utan en stark ekonomi, eller genom en avfolkning av landsbygden. I dessa frågor tänker jag vara en tydlig röst! Även i klimatpolitiken måste man se helheten och hur politiken påverkar enskilda människor.
2007-12-08 Miljösmart!
Har du besökt moderaternas särskilda miljö-website? Du hittar den på adressen www.miljosmart.se. Från och till ligger en intervju med mig och ett antal andra moderater upplagda på sidan i ett rullande schema. Jag har sparat ned min egen intervju på en egen sida. Mina miljötips gav jag på försommaren i år, så de känns kanske inte helt säsongsaktuella.....men snart är det ju vår igen!
Så här i vintermörkret kan det ju vara kul med lite sommarbilder från min egen hyfsat miljövänliga trädgård. Vårt hus ligger i ett litet villaområde på landet och gränsar till skogen. Trädgården är inte så stor, ca 1.000 kvadratmeter, men väl använd. Gräsmattan krymper lite varje år i samma takt som fler sorters växter skall få plats. Allt i trädgården har vi anlagt och planterat själva, och det är vår lilla hobby. Vi odlar egna tomater, paprikor och vindruvor i växthus, och får till och med stora vindruvsklasar på friland - trots att vi bor i växtzon fyra. Den lilla dammen, som jag har handgrävt själv, samlar upp regnvatten och är också bostad för en massa trevliga djur - till exempel olika sorters grodor och paddor och en och annan salamander.
När det gäller växter försöker jag ta vara på gamla sorter eftersom de ofta doftar mer än plantskoleväxterna, och de är dessutom en del av vår kultur. Jag blandar också gärna in vilda växter i trädgården, det blir ofta en trevlig kombination. All sten till stenpartier och dammen har jag samlat in på den egna och grannarnas tomter i samband med att vi byggde, och staketet runt huset är handbyggt smålandsstaket i naturmaterial. För några år sedan fick vi faktiskt ett diplom från Sätila Hembygdsförening för den mest välskötta trädgården. Numera räcker väl inte tiden riktigt till för att alltid hålla allt i lika fint skick, men att jobba i trädgården är både kul, avkopplande och nyttigt!
2007-12-06 Bilarna alltmer miljövänliga
Koldioxidutsläppen från nya bilar fortsätter att minska. Hittills i år har utsläppen minskat från 189 gram per kilometer till 180 gram. Enligt branschorganisationen Bil Sweden är orsaken den kraftiga ökningen av nya diesel- och miljöbilar.
Under årets sex första månader såldes 23.058 miljöbilar, vilket är en ökning med 25 procent. En orsak till ökningen tros vara miljöbilspremien till privatpersoner på 10.000 kronor.
Regeringens politk gör skillnad, även inom miljöpolitiken. Linjen är att det inte är bilarna som skall bekämpas utan de onödiga utsläppen! Det går åt rätt håll, och kanske till och med snabbare än förväntat. När vi själva hemma byter någon av våra bilar nästa gång kan det mycket väl bli till en miljöbil.
2007-12-01 Västsvensk moderatkonferens i Borås
Fredag eftermiddag och lördag samlades ca 230 moderata politiker från hela Västsverige i Borås för konferens. Arrangörer var vi i den moderata förbundsstyrelsen i Södra Älvsborg. På konferensen deltog representanter från både riksdag, region och kommunerna i Västra Götaland och Halland, samt några av våra politiska tjänstemän från riksdagen.
Gunnar Hökmark, numera moderat EU-parlamentariker, höll inledningsanförandet. Det handlade mycket om EU och hur viktigt det är att EU arbetar med rätt saker, och inte pillar i detaljer. Hökmark pekade på fall där svenska kommuner och myndigheter tyvärr övertolkat EU:s regler och sedan skyller på EU.
Ulrik Nilsson, ny moderat kommunstyrelseordförande i Borås, berättade om Borås utveckling från 1970-talets grå och lite trista industristad med textilkris och arbetslöshet till dagens moderna högskolestad.
Under konferensen har vi också kunnat erbjuda nio olika seminarier om olika frågor - miljö, EU, äldreomsorg, infrastruktur, kommunalpolitik, media och kommunikation, samt om det interna partiarbetet för att förbereda nya moderater för viktiga uppdrag.
Gunnar Hökmark
Två av de seminarier jag var med på handlade om miljö- och klimat. Lars Hjälmered, riksdagskollega från Göteborg, berättade om moderaternas arbetsgrupper för miljö- och klimatfrågor. Han berättade att opinionsmätningar visar att moderaternas förtroende i dessa frågor ökat dramatiskt det senaste året. Han visade också gamla valaffischer och (m)-förslag som visar att moderaterna har en stolt historia när det gäller miljöengagemang. Något som sällan kommer fram i debatten.
Idag fick vi en mycket intressant föredragning av Jonas Holmberg, som är marknadschef för Borås Energi och Miljö AB. Han berättade om hur Borås numera är ett föredöme i landet när det gäller att hantera avfall och omvandla detta till energi. Soporna från Borås och min egen kommun Mark blir både fjärrvärme, bioagas, kyla som används bland annat på sjukhuset, kompostjord och el. Borås kommuns sopbilar och 19 stadsbussar drivs exempelvis med biogas som utvinns ut sopor!
Jonas Holmberg håller kretsloppsseminarium
I går kväll blev det mat och cabaré och trevlig samvaro på Grand Hotel i Borås. Det är trevligt att umgås socialt ibland utan att bara prata politik - det blir alltför sällan. Stämningen var synnerligen god på konferensen, trots lite tråkiga opinionssiffror. Som moderater är vi vana vid att det svänger i opinionen, efter valet 2002 hade vi bara 16% av väljarstödet och 2006 fick vi över 26%. Nu ligger vi mittemellan. Det är som bekant tre år till nästa val, och det är bara resultatet på valdagen som räknas. Just nu ligger vårt fokus på att genomföra det vi lovat i riksdag och våra sex kommuner i Sjuhärad, och samtidigt utveckla politiken i takt med att samhället förändras. Före valet 2010 kommer fler att inse att de förändringar vi under mandatperioden faktiskt är mycket viktiga för Sveriges framtid på lång sikt. Dessutom kommer väljarna före valet att bli tvungna att jämföra de två regeringsalternativen och fråga oppositionen vad de vill göra och hur de tänker sig att regera. Det gör att jag för egen del inte är särskilt bekymrad....
2007-11-27 Mona Sahlins falskspel om gasledningen i Östersjön
Numera förvånas man sällan över något utspel från oppositionen, för det kommer den ena motsägelsefulla tokigheten efter den andra. Men ibland blir man en smula förvånad över framförallt socialdemokraternas fräckhet. Mest förvånande just nu är nog Mona Sahlins plötsliga hårda kritik mot den planerade gasledningen i Östersjön. Ett hyckleri som slår det mesta! Eller vad sägs om följande fakta i ärendet:
Det var dåvarande (s)-regeringen som fattade startbeslutet om att tillåta Nordstreams gasledningsprojekt. Vid det sammanträdet deltog Mona Sahlin! EU-nämnden behandlade frågan om energinät inom och med länder utanför EU i november 02, juni 03, juni 04 och juni 05. Utan protester från (s). Inför mötena i juni 2003, 2004 och 2005 fanns underlag som listar gasledningen genom Östersjön som ett av de prioriterade projekten. På mötet i juni 2005 behandlades frågor både om energinät (gas- och el) och samarbete med Ryssland. Där deltog dåvarande samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin, och sade bland annat att "vi är förstås mycket positiva" och "vi tycker därför att vi kan stödja förslaget fullt ut". (direkta citat från mötesprotokollet). Även förre statsministern Göran Persson (s) har deltagit i frågan om näten i juni 2006, men då i samband med ett enstaka toppmöte där frågan inte rördes i sak. Mona Sahlin har alltså deltagit mycket tydligare och mer positivt i besluten om gasledningen än vad Göran Persson har gjort. I den mån Mona Sahlin nu försöker skylla ifrån sig på sin företrädare Göran Persson är detta ytterligare ett falskspel.
Oppositionens utspel om att regeringen redan nu borde säga nej till gasledningen genom Östersjön faller på sin egen orimlighet. Frågan om gasledningen i Östersjön är en regeringsfråga som inväntar miljöprövning innan den behandlas. När regeringen sedan behandlar frågan kommer man att väga in alla aspekter. Oppositionens förslag att Sverige i stället skulle föreslå en ledning på land från Ryssland till Tyskland är ganska oförskämd mot de länder som då skulle beröras. Undrar vad svenska folket skulle tycka om ett annat lands regering föreslog att det skulle byggas en gasledning på svensk mark?
Jag kan personligen se ett antal möjliga problem med gasledningen, men det brukar vara klokt att först analysera en fråga ordentligt och sedan fatta beslut. Det skall regeringen självklart göra även i denna fråga, och det finns ingen anledning till panik - bygget lär i vilket fall få vänta tills Sverige sagt sitt.
2007-11-18 Hur många liv kräver kolkraften varje år?
FN:s klimatkommission kom med ännu en rapport igår. I denna framgår tydligt att kolkraften måste minska, och man skriver också rent ut att kärnkraften är ett bättre alternativ. För några veckor sedan skrev också en av de svenska medlemmarna i klkimatpanelen, Erland Källén, att kärnkraften borde byggas ut. Min folkpartistiske riksdagskollega, Carl B Hamilton skriver följande kloka ord i sitt veckobrev som jag fick idag:
"Minst 33 döda" - Hellre mer kärnkraft än 100-tals säkra dödsfall i kolgruvor.
"Jag hatar dem, dessa gruvor", sade en tårögd medelålders kvinna som desperat sökte information om sin släkting i gruvans djup, till Reuters. Chockade anhöriga samlades utanför kolgruvan i Donetsk sedan en gasexplosion dödat minst 33 gruvarbetare. Ytterligare 77 saknades efter olyckan, den senaste i raden som drabbat Ukrainas livsfarliga gruvor (TT Telegram den 18 november 2007).
Det är dags för en rejäl omvärdering av riskerna med olika energislag. Ju fler kärnreaktorer som används i det demokratiskt stabila Sverige och EU desto mindre lönsamt blir det att bryta kol och generera el från förbränning av kol. Färre människor skulle omkomma, atmosfären fyllas av mindre växthusgas och klimathotet vara mindre.
Att ett stort antal människor regelmässigt omkommer i kolgruvor väcker dessvärre ingen större uppmärksamhet vare sig det gäller ett hundratal i Ukraina, Kina, Indien eller någon annanstans. Att mångdubbelt fler människor ovan jord drabbas av svåra lungsjukdomar (som astma), för tidig död och svåra allergier av kolbrytning och kolförbränning rapporteras heller knappast. Det är ingen nyhet utan pågår hela tiden.
Förbränningen av kol ger dessutom utsläpp av växthusgaser och hotar klimatet. Mänskligheten bör även därför minska användningen av kol och andra fossila bränslen och öka användningen av kolfria eller kolsnåla bränslen. Även om vi i Sverige inte har kolgruvor (längre) är mindre kolbrytning i världen viktigt även för oss.
Ett av de kolfria energislagen är kärnkraft. Det omnämns också som en bättre möjlighet i ICCP:s rapport som publicerades igår lördag 17/11 (tabell SPM-5). Det omnämns däremot inte i referaten av rapporten i de svenska media jag kunnat ta del av.
Jag håller med Hamilton. Sverige borde göra som Finland och Litauen - bygga ut kärnkraften, sälja kärnkraftsel till Tyskland, Polen och Danmark, och därmed minska kolförbränningen i norra Europa. Att färre skulle dö i kolgruvorna, både i Europa och andra delar av världen, får vi på köpet!
Barnarbete i kolgruva i Colombia
2007-11-13 Presidentbesök Nedkortat inlägg, endast delen om energi
Så har man då upplevt sitt första statsbesök. Först tog vi emot den Litauiska delegationen i riksdagen för en halvtimmes samtal under ledning av talmannen. I kväll var det så en mer formell middag på Villa Bonnier. Fotot på mig och president Adamkus tog riksdagens talman, Per Westerberg. På det andra fotot tackar presidenten talmannen för middagen.
Lite överraskad blev jag när jag upptäckte att jag blivit placerad bredvid president Adamkus under middagen! Det betydde att jag fått på min lott att underhålla honom med lite trevlig konversation. Men det var bara att damma av engelskan och göra sitt bästa, och det var skönt att vara väl förberedd. Jag var faktiskt mycket glad att jag ägnat gårdagskvällen till hårdpluggande. Det visade sig att presidenten är en mycket charmerande herre, och det är svårt att tro att han är 81 år.
Vi hade mycket att prata om. En given fråga var Litauens relationer med Ryssland och Vitryssland. En annan stor fråga är Litauens oljeberoende och deras planer på att bygga ett nytt kärnkraftverk i stället för Ignalinaverket. Ett stort problem för litauerna är att man lovat EU att stänga den enda återstående reaktorn i Ignalina senast 2009. Samtidigt kommer det nya kärnkraftverket inte att vara klart förrän tidigast 2012. Litauerna skulle nu vilja omförhandla avtalet med EU och få rätt att driva Ignalina vidare tills det nya verket är klart. Alternativet vore att ersätta kärnkraftselen med kolkraft under tiden, och det vore illa för miljön. Ignalina är numera ett mycket säkert kärnkraftverk, renoverat av svenska tekniker. Jag lovade presidenten att försöka påverka denna fråga efter bästa förmåga, det lär ju handla om att Sverige måste agera med kraft i EU.
2007-10-15 Idag bloggar hela världen om miljön
I dag är det Blog Action Day. Tanken är att all världens bloggare en gång om året skall gå samman och under en dag ägna sig åt samma ämne. Årets tema är miljön. Närmare 10.000 bloggar med över sju miljoner dagliga besökare deltar i årets tema. Själv är jag inte formellt registrerad som deltagare, men det passar ju ändå bra att slå ett slag för Alliansens miljöpolitik och Moderaternas websida "Miljösmart". På websidan kommer efterhand ett antal goda exempel från olika delar av landet. Först ut är bland annat Borås, företrätt i denna fråga av moderaten Olle Engström från Fristad. Sjuhärad går i spetsen!
Om jag på några få rader skall beskriva vad som är viktigast med en klok miljöpolitik så skulle det vara att den upplevs som realistisk! Det är bara då man kan få människor att ställa upp och engagera sig. Om man däremot kommer med orimliga förslag som upplevs hota både välfärd och jobb, göra människor betydligt fattigare, avfolka landsbygden och skapa brist på energi och föda så kommer man inte att få med sig fler än de mest hängivna bakåtsträvarna och fanatikerna. Och vad vinner man på det?
Jag är för en rimlig energibeskattning, men tycker att dagens är fullt tillräcklig. Morötter i form av skattebefrielse och andra förmåner för miljövänliga alternativ är det allra bästa. Nya energislag måste analyseras ordentligt så att inte nackdelarna ur miljösynpunkt uppväger fördelarna. Kärnkraften måste behållas och antagligen utvecklas om vi skall kunna minska utsläppen av koldioxid. Vi måste acceptera bilen som transportmedel, framförallt på landsbygden, men sträva efter lägre bensinförbrukning och nya bränslen. Framförallt måste vi förklara att det går att kombinera tillväxt och ekonomiskt välstånd med hänsyn om miljön!
Jag tror dessutom inte att klimatfrågan är det enda man skall hänga upp miljöpolitiken på, även om det lite grand ligger i tiden. Det finns fler viktiga frågor. Vattenbrist, storstadsmiljöer som orsakar alltfler dödsfall, skogsskövling, utfiskning av haven, matbrist och avfolkning av landsbygden för att bara nämna något. En modern miljöpolitik försöker också att hitta svar på dessa frågor.
Exempel på god miljö, frisk skog och rinnande vatten......Ramhultafallet väster om Sätila i sjön Lygnern, ett av västsveriges största och mäktigaste vattenfall!
2007-10-12 Volvo kör i diket....
Volvo har beslutat att sluta köpa kärnkraftsel "av miljöskäl". Detta kritiseras av Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet. Han är också medlem i FN:s klimatpanel som idag fick Nobels Fredspris. Källén tycker som jag. Vi behöver mer kärnkraft om vi skall minska koldioxidutsläppen!
Jag köper gärna lite av den kärnkraftsel som Volvo väljer bort, och är stolt över att värma mitt hus med energi som inte ger några som helst koldioxidutsläpp. Ringhals Kärnkraftverk
2007-10-05 Miljöpartiets dyra droppar
Inte nog med att Socialdemokraterna talar om kraftigt ensidigt sänkta svenska koldioxidutsläpp (brukar vara detsamma som kraftigt höjd koldioxidskatt) och att Vänsterpartiet vill höja bensinskatten betydligt mer än regeringen kommande år. I eftermiddags kom det stora hotet mot bilismen - i Miljöpartiets budgetmotion. Här skall inte hattas med småpengar! Nej Miljöpartiet vill höja bensinskatten med 1 krona per liter både 2008 och 2009! Hur skall människor på landsbygden då kunna leva ett normalt liv? Tycker kanske (mp) att alla skall bo i stan?
2007-10-05 En vänsterregering skulle chockhöja energiskatterna
Socialdemokraterna vill sänka koldioxidutsläppen mycket kraftigare än regeringen. Något slags ensidigt självplågeri där Sverige skall gå oerhört mycket snabbare fram än resten av världen. Det är bara att konstatera att med (s) skulle bensinpriset skena till nivåer som svenska folket aldrig skulle kunna drömma om. Självklart får man stöd för dessa tankar även från (v) och (mp).
Kritiken mot den nuvarande regeringens sansade energiskattehöjningar får liksom en annan dimension när man läser vänsterpartiernas förslag och börjar fundera över effekterna......
2007-09-18 Knappt märkbara förändringar av bensinpriset Uppdaterad
Idag kom beskedet om förslagen i statsbudgeten om energibeskattningen och vi kunde andas ut vad gäller skattehöjningen på bensin och diesel. I morse blev jag även intervjuad i Radio Sjuhärad om detta, eftersom jag länge drivit linjen att landsbygden behöver bilen och inte tål alltför hög beskattning.
Dieselskattehöjningen verkar gå ungefär jämnt ut med att man sänker den fasta fordonsskatten på dieselbilar. När det gäller bensinen innebär höjningen av koldioxidskatten tydligen ett ökat bensinpris på ca 17 öre per liter inklusive moms. Samtidigt sänks tullen på etanol senast den 1/1 2009, vilket kommer att sänka bensinpriset ca 10 öre. De 7 öre som då kvarstår motsvarar (för en bilist som kör 1.500 mil med en bil som drar 0,8 liter per mil) 84 kronor om året i skattehöjning, eller 7 kronor per månad....
Regeringen vill också höja reseavdraget med 50 öre, vilket gör att de som kör bil till arbetet sammantaget snarast får något sänkt bensinkostnad för dessa resor. För övriga bilresor handlar det om felräkningspengar i höjning, men för staten blir det ändå en rejäl inkomst som finansierar den sista lilla biten av andra viktigare skattesänkningar och satsningar för att få fler i arbete. Jag kan köpa denna prioritering och den kompromiss som partierna förhandlat fram, även om jag personligen inte tror att det har den minsta lilla effekt på människors bilåkande eller för miljön. Som jag skrivit tidigare - idag kör de flesta inte bil för att det är kul eller för att det är billigt, utan för att man måste!
I samhällsdebatten har det funnits förslag om bensinprishöjningar på både 5 och tio kronor per liter, och hade den tidigare regeringens gröna skatteväxling fortsatt hade bensinpriset ökat minst 2-3 kronor kommande år. Diskussionen om klimatfrågorna gör också att allt tal om sänkta energiskatter är svårare att driva. Sett i ljuset av allt detta känns det därför bra att bensinskatteförändringarna blir så små som de nu blir. Regeringens budgetförslag visar att man inser att det finns en värld utanför storstäderna också. I Sjuhärad finns ju exempelvis ingen tunnelbana.....
Tillägg 19/9: De siffror jag redovisar ovan avser den höjda koldioxidskatten. Jag har nu också fått besked om att den årliga indexuppräkningen av punktskatten på bensin innebär ytterligare ca 11 öre i skattehöjning. Det förändrar inte bilden av att skattehöjningen blir synnerligen blygsam, men rätt skall vara rätt!
2007-08-31 Var är växthuseffekten???
Växthuseffekten skulle ju ge mildare klimat och mer nederbördsrika höstar. Men den här veckan har det i stället varit mycket kallare än normalt och till och med nattfrost. I augusti!! Som trädgårdsägare är man ganska luttrad i år. Först en regnig kall sommar som gjort att höstblommorna inte börjar blomma förrän nu. Och då kommer frosten....
Enda trösten är att mördarsniglarna försvunnit.
Borås Tidning hade förresten denna nya seriestrip i veckan som följer upp ett kärt gammalt ämne....
2007-08-21 Ja, jag flyger!
TV4 berättar på TextTV att de granskat riksdagsledamöternas resvanor. Bland annat har man sett hur en del riksdagsledamöter väljer flyget trots att det går lika snabbt med tåg. De riksdagsledamöter som känner sig träffade borde nog ta sig en funderare över sitt miljöansvar.
Men sedan spårar TV4:s granskning ur. Man skriver: "Var femte riksdagsledamot flyger dessutom så mycket att han eller hon har fått årskort på flyget från riksdagen, trots att miljöpåverkan då blir stor"
Nu får väl ändå TV4 sansa sig lite! Sverige är ett stort land, och för många riksdagsledamöter är flyget enda alternativet att ta sig till Stockholm. Om man flyger mycket blir det billigare för riksdagen och därmed skattebetalarna att köpa ett årskort. Och inte blir miljöpåverkan större för att flygresorna blir billigare.
Riksdagens resebyrå hjälper ledamöterna att räkna ut snabbaste färdsätt. För min del har man kommit fram till samma sak som jag själv, jag sparar massor av tid genom att flyga. Främst beror det på att jag bor så nära Landvetter flygplats. Totalt tar en resa hemifrån till Stockholm drygt två timmar med flyg, om jag även räknar in resan hemifrån till flygplatsen och tågresan från Arlanda till Stockholms Central. Om jag skulle ta tåget från Göteborg eller Borås skulle resan ta nästan dubbelt så lång tid om jag räknar in bilresan hemifrån till närmaste järnvägsstation. När man är borta så mycket från familjen som jag är så är faktiskt fyra timmar insparad restid i veckan ganska värdefull. Det tror jag de flesta förstår. Men hade tåget gått lika snabbt hade jag gärna valt detta i stället. Om inte annat är det mycket bekvämare.
2007-07-09 (Almedalen) Högre bensinskatt? Uppdaterad
Media övertolkade miljöministern rejält när man i morse berättade att regeringen planerar kraftigt höjda bensinskatter. Det var ju inte riktigt detta han sa. Den utredning som presenterades igår med förslag om bensinpris på 20 kronor litern har inte heller någon politisk förankring utan var ett inlägg i debatten från en forskare. Det finns inga regeringsförslag om att höja bensinskatten! Däremot vill man se över beskattningen av hela transportsektorn, och då kan det givetvis bli förändringar. Hur detta kommer att se ut vet ingen idag. Alliansen gick inte till val på höjd bensinskatt, tvärtom ville både moderaterna och kristdemokraterna sänka bensinskatten under mandatperioden. Skulle det mot all förmodan komma ett regeringsförslag om höjd bensinskatt skulle det nog bli uppror bland många Alliansriksdagsledamöter.
För egen del känner jag ett stort ansvar för att stödja kompromisser mellan Allianspartierna, och att även kunna stå bakom jobbiga beslut - under förutsättning att det är sådant som vi berättade för väljarna före valet. Att däremot rösta för kraftigt höjd bensinskatt när vi gick till val på att sänka den är för mig själv närmast omöjligt, hur lojal man än vill vara. Det är faktiskt en sådan fråga som skulle kunna få mig att aktivt rösta nej till ett regeringsförslag. För mig är vallöften heliga, och så är det nog för de flesta riksdagsledamöter i Alliansen. Därför tror jag inte heller att vi kommer att se något sådant förslag.
Den moderata linjen är att man kan behöva förändra beskattningen men att det samlade skatteuttaget för landets bilister inte bör bli högre.
2007-07-08 (Almedalen) Besök på Sigyn Uppdaterad
Före dagens debatt hann jag med en guidad tur på Sigyn, fartyget som skeppar utbränt kärnbränsle till de tillfälliga förvaren i Oskarshamn och Forsmark. Man hade lagt till i hamnen i Visby, och byggt en utställning som visade hur slutförvaringen av det utbrända kärnbränslet skall gå till. Man gjuter in det i stål, stoppar alltihop i en kopparkapsel, stoppar ned det i borrhål i urberget och täcker alltihop med elastisk bentonitlera som både suger upp överskottsvatten och tätar sprickor i berget.
Det som förvånade mig mest är den trots allt begränsade mängd avfall det faktiskt rör sig om! Om de återstående tio kärnkraftverken drivs ytterligare ett antal år kommer ändå inte den samlade mängden högaktivt avfall vara mer än att det ryms inne i en liten liten del av Globen!
Finansieringen verkar också vara under kontroll. Kärnkraftverken betalar redan idag löpande pengar till en fond för slutförvaret, och denna fond innehåller idag 38 miljarder kronor. Dessutom har fonden tidigare betalt såväl bygget av fartyget Sigyn, de mellanförvar som idag används, all forskning och de undersökningar som gjorts av tänkbara platser för slutförvar samt hur detta skall ske. Efter besöket känns frågan som slutförvaring ganska hanterbar trots allt!
2007-06-20 Ja till trängselskatt - men bara i Stockholm!
I dag röstade riksdagen ja till trängselskatter (biltullar) i Stockholm. Det har som bekant varit många turer kring detta. År 2002 lovade oppositionsledaren Annika Billström (s) dyrt och heligt före valet att inte införa biltullar. Strax efter valet gjorde hon helt om och införde biltullar. Socialdemo- kraterna röstade nu märkligt nog nej till biltullar (trots att de lovat följa folkomröstningsresultatet!), och beskyller samtidigt moderaterna för att bryta mot sina vallöften. Men detta stämmer inte. Moderaterna i Stockholm stödde nej-linjen vid folkomröstningen, men lovade också att respektera resultatet i folkomröstningen! Och Stockholmarna röstade faktiskt ja till biltullar.
Lite värre är det för de moderata och borgerliga riksdagsledamöter från de kranskommuner där en majoritet av väljarna faktiskt röstade nej till biltullar. Men efter att Alliansen nu gjort en kompromiss där pengarna skall användas för att bygga ut infrastrukturen runt Stockholm, och då trängselskatten också blir avdragsgill för dem som har rätt till reseavdrag för resor till arbetet, så ställde sig även moderaterna från kranskommunerna bakom dagens förslag. Förslaget innebar även förenklingar i betalningssätt och längre betalningsfrist än under försöksperioden, och turistmånaden juli undantas från avgift.
I detta läge kändes det inte särskilt angeläget att som västsvensk riksdagsledamot gå emot förslaget, även om jag i grunden inte alls är förtjust i trängselskatter av princip. Dagens beslut bygger på den överenskommelse Allianspartierna gjort, och inte minst för Centerpartiet är detta en viktig fråga. Om inte jag som moderat ställer upp på denna kompromiss som är viktig för Centern, hur skall jag då kunna kräva att Centern röstar för att behålla kärnkraften, eller att Folkpartiet skall rösta för vårdnadsbidraget? Politik handlar om att kompromissa och finna lösningar. Som riksdagsledamot har jag ett ansvar för att medverka till detta.
För Västsverige finns det för övrigt en del positiva inslag i beslutet. Riksdagen avslog nämligen samtidigt motioner om att göra det möjligt med trängselskatter även i andra städer, exempelvis i Göteborg. Att stockholmarna nu får in pengar till vägbyggen kan kanske också frigöra lite pengar till vägbyggen i Västsverige?
Slutligen en liten person reflektion som också fanns med i bakhuvudet när jag röstade. Jag har under mina nio månader som "halvstockholmare" blivit mycket imponerad av den fantastiskt fina kollektivtrafiken som finns i staden. Jag kan faktiskt inte riktigt förstå varför en del stockholmare tar bilen in till city eller sitter i köer inne i city när det går tunnelbana var femte minut......
2007-06-19 Miljöbra Allians
Tillsammans med moderaternas miljötalesman Sofia Arkelsten bemöter jag ett debattinlägg som kritiserar Alliansens miljöpolitik. Vi konstaterade bland annat i vår debattartikel i Borås Tidning häromdagen att Alliansen redan gjort större miljösatsningar än vad den förra (s)-regeringen orkade med under 12 år!
Sofia Arkelsten, riksdagsledamot från Stockholm, är för övrigt ansvarig för moderaternas miljönätverk, där jag givetvis är medlem!
2007-06-05 Världsmiljödagen - och ny moderat miljösite! Uppdaterad
Lagom till världsmiljödagen idag lanserar moderaterna sin nya miljösite, Miljösmart.se. Du når den på www.miljosmart.se.
På denna speciella site kan du läsa allt om moderaternas och regeringens miljöpolitik, Alliansregeringens klimatberedning, hur moderaterna arbetar med miljöfrågor i EU och mycket annat! Välkommen på ett besök!
2007-05-25 Tänkvärt om kärnkraften
Häromdagen läste jag en mycket tänkvärd insändare i Göteborgs-Posten. Poängen var att det inte är någon vidare bra miljöpolitik att avskaffa kärnkraften. Författaren, Lars Wiegert, "Miljövän för kärnkraft" påpekar att om man ersätter kärnkraftsreaktorerna med andra energikällor så ökar det lastbilstransporterna kraftigt. Citat ur artikeln:
"En normal (kärnkrafts)reaktor är på 1000 MW. Den tankas en gång om året." "Denna förhållandevis lilla volym ryms i en enda långtradare och den producerade elenergin transporteras sedan stilla och fint på tråd direkt in i varje koja."
"Om detta ska ersättas med biomassa behövs 2,2 miljoner ton ved per år. Det blir en långtradare var femte minut dygnet runt - året om - för en enda ersatt reaktor! Askan, 300.000 ton, kräver sina transporter och måste hanteras som miljöfarligt avfall."
"Transporterna skulle ge enorma mängder svavel och koldioxid och otaliga dödsoffer på grund av den ökande trafiken. De som förordar stängning av kärnkraften är inte trovärdiga i sitt klimat- och miljöengagemang."
Kloka ord som sagt. Och jag som inte är helt främmande för tanken att bygga ut kärnkraften i framtiden har fått ytterligare ett argument bland många andra för min ståndpunkt. Hur tror kärnkraftsmotståndarna att den svenska naturen och skogen sett ut om vi inte byggt våra kärnkraftverk på 1970/80-talet, utan i stället gjort som övriga europeiska länder och eldat med olja och kol? De politiker som tog beslutet att godkänna svensk kärnkraft gjorde en mycket stor miljöinsats som vi alla skall vara tacksamma för idag!
2007-05-20 Miljöpartiet tyvärr fast i vänsterträsket
För två dagar sedan tog Miljöpartiet beslut med stor majoritet att inte stödja något av de politiska blocken. I dag tog man ett nytt beslut med bara åtta rösters maginal att målet är att bilda regering med socialdemokraterna nästa val.....undrar just om miljöpartisterna vet vad de vill överhuvudtaget?
I dag har man också tagit ett beslut som andas gammal unken socialistpolitik. Man vill att "kraftbolagens övervinster skall dras in till statskassan". Miljöpartiet vill använda pengarna till klimatinvesteringar. Redan idag går som bekant alla energiskatter redan rakt in i statskassan. Vill Miljöpartiet finansiera "klimatinvesteringar" med skattemedel så finns det att ta av......
Ett av de största kraftbolagen är statliga Vattenfall, som går med storvinst. Staten får redan jätteutdelningar varje år från Vattenfall. Men en stor del av vinsten stannar också kvar i bolaget och används till just investeringar. Frågan är hur dessa investeringar gjordes när Miljöpartiet var regeringsunderlag? Jag vill minnas att en stor del användes för att köpa brunkolsgruvor i Tyskland, och att skövla byar och natur....fast det har kanske Miljöpartiet redan har glömt?
Ett annat problem med Miljöpartiets förslag är att många kraftbolag nu investerar stort genom att gräva ned sina luftledningar för att minska sårbarheten. Hemma i Ubbhult grävs det just nu för fullt (det är faktiskt just Vattenfall som äger nätet). Om man tar ifrån kraftbolagen deras vinster kan man inte samtidigt kräva att de gräver ner ledningarna. Man får helt enkelt välja!
Men som vanligt är det väl så att klämkäcka slagord gör sig kanske bättre i TV än realistisk politik....
Bilden: En fortsatt sorglig syn på landsbygden i framtiden om Miljöpartiet får bestämma....
2007-05-19 Alliansen utmanar Miljöpartiet - med en bättre miljöpolitik
När man följer nyhetsinslagen om Miljöpartiets kongress får man en väldigt blandad bild. Å ena sidan beslutade kongressen med stor majoritet att Miljöpartiet inte skall stödja något av de politiska blocken. Å andra sidan säger partistyrelsen samma dag att det är uteslutet att samarbeta med Alliansen och att man får bäst resultat genom samarbete med (s) och (v). Ett av mp:s språkrör skall redan träffa (s)-ledaren Mona Sahlin för att diskutera samarbetet.....det är uppenbart att partistyrelsen bestämmer, och inte bryr sig så mycket om vad partikongressen beslutar.
Lika intressant är det att följa Miljöpartiets radikala miljöförslag. Jag hörde en kommentar idag som jag tycker känns ganska träffande. "Miljöpartiets miljöpolitik skrämmer människor mer än vad miljöproblemen gör". Kanske är det så. Miljöpartiet är allmänt tillväxtfientliga och vill angripa miljöproblemen genom att tvinga människor att sänka sin levnadsstandard, tvinga företag och jobb från landet, och avfolka landsbygden genom att i princip stoppa privatbilismen. Det är knappast en framkomlig väg där man får människor med sig! Och då når man inte heller sina mål.
Alliansen med statsminister Reinfeldt och miljöminister Carlgren i spetsen kan bli en mycket värdefull motvikt till miljöfanatiska bakåtsträvare. Vi måste bli ännu tydligare med att det går att angripa miljöproblemen och samtidigt bevara företag och jobb i Sverige, behålla en hög levnadsstandard och säga ja till tillväxt. Fattiga länder med hög arbetslöshet och där medborgarna inte har några pengar över när skatten är betald kommer aldrig att ha råd att prioritera miljön! Vi måste även acceptera att privatbilismen är viktig om det skall gå att bo och verka på landsbygden.
Kärnkraften är en annan viktig fråga. Undrar just hur den svenska miljön varit idag om vi snabbstoppat kärnkraften och i stället importerat smutsig kolkraft från Danmark och Tyskland? Kärnkraften var kanske en av de största miljöinsatserna som gjorts i Sverige. Vi bytte på kort tid ut smutsig oljeeldning mot ren el. Det minskade våra svenska koldioxidutsläpp mer än kanske något annat. Moderaternas stöd för kärnkraften genom åren har varit en viktig miljöinsats.
Jag har lärt känna flera kloka och sympatiska miljöpartister i Marks kommun, där vi haft ett mycket bra samarbete kommunalt de senaste fyra åren. I rikspolitiken står vi däremot ofta långt från varandra, särskilt i miljöfrågorna. I längden tror jag att moderaternas och Alliansens balanserade och tillväxt- vänliga miljöpolitik kommer att tilltala betydligt fler än bakåtsträvarna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet - och numera även Socialdemokraterna, eftersom de ju måste hålla sig väl med (v) och (mp).
Min syn på Miljöpartiet är lite som min syn på maskrosor. Maskrosor är vackra på lite håll ute på en sommaräng. Men hemma i min egen trädgård vill jag helst inte ha dem eftersom de stoppar tillväxten hos mina andra växter......
2007-05-05 Det finns inget regeringsförslag om höjd bensinskatt! Uppdaterad 6/5
Efter något dygns dataavbrott är nu hemsidan igång igen. Jag kastar mig rakt ut i debatten om bensinskatten som startat på nytt i kölvattnet av FN:s senaste klimatrapport. Finansminister Anders Borg (m) beskylls nu för att "vilja höja bensinskatten", vilket inte alls stämmer med det han sagt såvitt jag vet. Däremot har han sagt att vi behöver en rejäl översyn av energibeskatt- ningen för att koppla energiskatterna mer till utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, allt för att skatten skall påverka människors beteende mer än idag. Det betyder ju inte automatiskt skattehöjningar - det kan ju lika gärna handla om skattesänkningar på miljövänlig energi.
Personligen ser jag fördelar med en rejäl översyn av framtidens energibeskattning. Det skulle ju till exempel faktiskt kunna sänka elskatterna under förutsättning att elen produceras genom kärnkraft eller vattenkraft som ju inte ger några koldioxidutsläpp. En översyn skulle också kunna öppna för avskaffad fordonsskatt och att man i stället beskattar bränslet. Kanske är det dags för en lindrigare beskattning av miljövänligt bränsle? Kanske skulle man också kunna komma bort från systemet med moms på punktskatterna? En översyn av om dagens avdragsrätt för resor till arbetet är tillräckliga för att främja ökad pendling dit jobben finns skulle också vara bra, liksom en analys av hur bensinskatterna påverkar boende i glesbygd.
Det finns mycket man kan fundera över med dagens energibeskattning, och inte minst behövs en rejäl utredning av hur det samlade energiskatteuttaget kan utformas för att verkligen påverka miljön och inte bara göda statskassan. Det behöver däremot inte betyda att de samlade energiskatterna ökar, vi har höga energiskatter redan som det är. Anders Borg har tydligt påpekat i media att han inte förespråkar att höja den totala beskattningen av transportsektorn eller av bilisterna. Senast i en intervju i Borås Tidning 6 maj. En sak är också klar - det finns idag inga som helst förslag om att höja bensinskatten. Tvärtom har ju Alliansregeringen avbrutit den tidigare "gröna skatteväxlingen". Detta verkar många ha glömt, och det är lite konstigt. Om den "gröna skatteväxlingen" fortsatt hade bensinpriset ökat flera kronor extra de kommande åren!
Den som jämför moderat energi- och miljöpolitik med miljöpartiets och vänsterpartiets tillväxtfientliga och bilfientliga politik har nog missat en hel del av diskussionen.....
2007-04-25 EU:s flyttcirkus utreds - bra jobbat, Fjellner!
Christofer Fjellner, moderat ledamot av Europaparlamentet och dess budgetkontrollutskott, har i veckan fått stöd i parlamentet för en analys dels av de ekonomiska kostnaderna för att fyra dagar varje månad flytta EU-parlamentets verksamhet från Bryssel till Strasbourg.
Man skall också utreda miljökonsekvenserna av att ha verksamhet på tre orter; Bryssel, Strasbourg och Luxemburg.
Christofer Fjellners förslag antogs i samband med behandlingen av EU-parlamentets ansvarsfrihet.
- Senast någon räknade på hur mycket den månatliga flytten kostar var för sju år sedan. Notan landade på cirka 200 miljoner euro per år. Då hade parlamentet 626 ledamöter, nu är vi 783 ledamöter. Och antalet anställda, som också åker med mellan Bryssel och Strasbourg, har ökat väsentligt.
- Konsekvenserna för miljön är mycket intressanta. Det här är ett parlament som av miljöskäl gärna vill göra det dyrt och besvärligt för medborgarna att resa och då bör naturligtvis vi parlamentariker föregå med gott exempel och inte i onödan varje månad skicka runt tusentals människor i Europa säger Christofer Fjellner.
Engagerade moderater gör skillnad. Oavsett om de finns i kommunerna i Sjuhärad, i riksdagen eller EU-parlamentet!
2007-04-21 Kanske blir det färre skogsbränder också
Regeringen har beslutat att staten återigen skall betala för brandflyget när det är torrt. Den tidigare regeringen drog in dessa pengar, vilket gjorde att det blev svårare att hålla brandflyg i luften och att upptäcka skogsbränder i tid.
Mycket av brandflyget sköts av ideella krafter - ofta lokala flygklubbar. När de nu får ersättning för sitt arbete kommer säkert vissa skogsbränder att bli mindre omfattande.
Regeringens beslut har extra stor betydelse för oss på landsbygden. Pengarna kommer extra väl till pass i Sjuhärad där det finns många kalhyggen och torra brandfarliga vindfällen kvar ute i markerna efter stormarna. De senaste åren har stormdrabbade områden haft vissa tillfälliga lösningar för att kunna hålla en viss brandflyg i luften. Nu införs permanenta ersättningsregler, och det är utmärkt. Visst kostar brandflyg pengar. Men om bara någon större skogsbrand kan stoppas i tid kan kostnaden för brandflyget betala sig själv. Inte minst kan det rädda enskilda skogsägare från onödiga förluster.
2007-04-21 Nu blir det färre skrotbilar i naturen
Från och med den 1 juni 2007 gäller nya regler för skrotning av bilar. Huvudregeln är att producentansvar införs, dvs tillverkaren av bilen skall kostnadsfritt också se till att den skrotas på ett ansvarsfullt sätt. Det gamla systemet med skrotningsavgifter och skrotningspremier avvecklas efterhand. Regeringen inför samtidigt en ersättning till bilägare för skrotning av bilar i trafik som är äldre än 1989 års modell. Ersättningen på 4 000 kronor gäller från 1 juni 2007. Dessutom kommer bilskrotningsfonden att kunna användas för att ge kommuner bidrag på 1.500 kronor per skrotbil som man samlar in ute i naturen.
Kanske kan dessa förändringar äntligen minska mängden skrotbilar i naturen, skrotbilar som skadar djur och människor och ofta också släpper ut miljöfarliga rester i grundvattnet. För oss som bor på landsbygden är detta en fråga som ofta diskuteras, inte minst av de markägare som drabbas. Alliansregeringens nya regler kommer inte en dag för tidigt!
2007-03-11 En stark ledare talade för en klok miljöpolitik
Moderaternas kommunala rikskonferens avslutades traditionsenligt med ett längre tal av statsministern. Jag blir alltmer imponerad av hans ledaregenskaper! Det tal han höll var humoristiskt och tankeväckande, och som vanligt bjöd han på sig själv. Talet var både ironiskt mot motståndarna och uppmuntrande för de närvarande. Han framhöll att de lokala politikerna är ryggraden i moderaterna, och att det viktigaste är att partiet ständigt söker upp samhällsproblem, lyssnar på människor och ständigt vågar ifrågasätta sin egen politik, förändra och förnya. Samhället står inte still och det skall inte moderaterna göra heller! Som motsats pekade han på att (s) alltid säger att oavsett valet av ny partiledare "ligger politiken fast"! (s) tänker alltså fortsätta med den politik man förlorade valet på, ingen omprövning där inte!
Statsministerns huvudbudskap var annars att förmedla sina tankar kring en mycket klok och hållbar miljöpolitik som jag tror att både partiet och svenska folket kommer att kunna ställa sig bakom. Det handlar om en miljöpolitik i skarp kontrast till (s), (v) och (mp), som har en väldigt negativ syn och närmast verkar vilja att vi skall rusta ned välfärden, sluta köra bil och tvinga bort företagen från Sverige. Moderaterna och Alliansen vill i stället gå framåt, för att med teknikutveckling och positiv framtidstro förändra samhället. Bland annat framhöll statsministern att Sverige behöver bilen! Vi skall inte vill jaga bort bilarna utan minska bilarnas utsläpp! En idé som framfördes var att avskaffa fordonsskatten och endast beskatta bränslet för att påskynda denna utveckling.
Det handlar också om att se miljöfrågan globalt, och kanske arbeta mer med miljöbistånd för att med små ekonomiska medel kunna förbättra miljön kraftigt i många utvecklingsländer. Statsministern kunde också berätta om EU:s historiska beslut att gemensamt sätta hårdare krav på minskning av koldioxidutsläppen inom EU, ett beslut där faktiskt Sveriges statminister och den svenska regeringen haft en viktig roll som pådrivare i förhandlingarna. Slutsatsen blir faktiskt också att vi ser ett bra exempel på att EU faktiskt - ibland - kan fungera som det var tänkt!
2007-02-04 En mer realistisk svensk miljöpolitik
Statsminister Reinfeldt vågar som statsminister säga det som huvuddelen av svenska folket länge insett! Att jordens miljöproblem inte kan lösas genom att Sverige ensamt "går i spetsen" med åtgärder som allvarligt skadar Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och arbetsmarknad! Sverige står tex endast för 0,2% av jordens samlade koldioxidutsläpp, och även om vi avbröt all verksamhet i landet skulle inte jordens samlade utsläpp påverkas på ett sätt som ens gick att mäta!
Sverige har på de flesta miljöområden kommit så långt att ytterligare åtgärder kostar oerhört mycket men ger oerhört lite. Viktigare då att vi arbetar kraftfullt för att få världens stora utsläppsländer att komma längre. Det gäller givetvis USA, Indien, Kina och Brasilien, men även stora delar av Afrika och Asien, Australien och Östeuropa. Där kan man med en mycket liten ekonomisk insats minska de skadliga utsläppen mycket kraftigt! Personligen tycker jag att miljöbistånd från Sverige och EU är en mycket viktig pusselbit för att förbättra situationen.
Att svenska folket plågar sig själva med att gå i spetsen med de absolut hårdaste reglerna på alla områden, samtidigt som många andra länder knappast gör något alls är ingen framkomlig väg om man menar allvar! Det är bara en liten grupp svenska miljöfanatiker som helst av allt vill slå undan benen för svenska företag, transporter och arbetstillfällen i Sverige, trots att det inte påverkar jordens totala miljö ens marginellt. Effekterna blir då i stället att ett relativt väl fungerande miljösamhälle slås ut till förmån för betydligt mindre miljövänlig verksamhet.
Den nya regeringen verkar bli en stark motkraft mot de destruktiva miljöfanatikerna. Jag hoppas att den nya regeringen i stället skall stimulera ny miljövänlig teknik och nya energisystem som i framtiden kan bli en framgångsrik exportsektor för Sverige samtidigt som det kan sprida goda miljöexempel över världen. Miljöproblemen måste mötas med teknisk utveckling och framtidstro, inte med domedagsprofeter, undergångsteorier och skrämselpropaganda! Samtidigt måste Sverige arbeta med att förbättra kontrollen av att de regler vi redan har efterlevs i stället för att ständigt hitta på nya regler. Dessutom behöver vi se till att fler kan dömas för allvarliga miljöbrott som tex oljeutsläpp till havs.
Tidigare inlägg på bloggen om miljöfrågan: 11 och 13 december 2006 samt 20 januari 2007.
2007-01-30 Riksdagens beslut har skadat kärnkraftssäkerheten
Forsmarks Kärnkraftverk får svidande kritik för bristande säkerhet. Detta är givetvis mycket allvarligt och kommer säkert att få konsekvenser för inblandade personer. Men hur kunde en av världens tekniskt ledande Kärnkraftsnationer plötsligt få problem till och med med att driva sina Kärnkraftverk på ett tillräckligt säkert sätt?
Redan när den sk "tankeförbudslagen" tillkom för länge sedan (den lag som förbjöd all forskning och utveckling kring kärnkraft) sade många att detta hotade kärnsäkerheten. Detta eftersom måga ledande forskare och experter skulle fly Sverige till andra länder för att fortsätta sin forskning där. Än värre blev det när Barsebäcksverken stängdes. Det skickade en signal att kärnkraftens dagar i Sverige var räknade. Allt färre ingenjörer satsade på utbildning inom kärnfysik, och de som utbildade sig lämnade landet. Kanske börjar vi nu helt enkelt se effekterna av en utarmad och åldrande teknikerkår utan utmaningar och chans till personlig utveckling?
Den nya regeringens beslut att inte stänga fler kärnkraftverk, och avskaffandet av tankeförbudslagen som skedde förra året är två viktiga steg för att vända denna utveckling. Politikerna börjar äntligen ta ansvar för kärnkraftens framtid. Kärnkraften är ingen evig lösning på energiproblemen, men lär ändå behövas under överskådlig tid. Och om svenska företag kan vara med och bygga rymdraketer och skicka ut svenskar i rymden så klarar de säkert också av att driva kärnkraftverk på ett säkert sätt om de bara får chansen att utbilda nya ingenjörer och behålla dessa inom landet!
Bilden: Ritning över Ringhals 2. Komplicerat? Javisst - men knappast värre än att skicka människor ut i rymden!
2007-01-20 Istiden är här!
Det snöar! Det måste innebära att istiden är här! Glöm alla rapporter om global uppvärmning som beror på ökande växthusgaser. Nu är det dags att byta spår - istiden hotar!!
Ungefär så här arbetar media och politiska proffstyckare just nu. Ena dagen namninsamling mot höga bensinskatter, nästa dag namninsamling för krafttag mot koldioxidutsläppen. Ena dagen hotar öknarna att breda ut sig i Europa, nästa dag lurar istiden om hörnet. Och en vilsen allmänhet (ibland även politiker) springer efter, förenade bara av en sak - en ständig oro för allt och ett ologiskt beteende!
Nyhetsmagasinet NEO har en mycket tänkvärd artikel om svensk klimatpolitik i sitt senaste nummer på samma tema. Läs den! Artikeln är skriven av en professor i naturresursekonomi, och huvudbudskapet är att varna för "Alarmismen" och i stället se logiskt på miljöproblemen. I stora delar skriver man samma sak som jag tidigare skrivit på min blogg, dvs att det finns många goda skäl att verka för en bättre miljö, men det är däremot mer tveksamt om det verkligen har någon som helst betydelse för klimatförändringarna. Det är också viktigt att inte Sverige grips av panik och lägger oerhört stora pengar på att minska våra egna koldioxidutsläpp (som står för endast 0,2% av jordens totala utsläpp) utan att det påverkar jordens klimat överhuvudtaget! Kanske gör i så fall våra pengar bättre nytta om vi hjälper andra länder i stället där miljöarbetet är kraftigt eftersatt? Framförallt måste vi verka för en gemensam strategi inom EU om miljöarbetet skall ha någon effekt överhuvudtaget. Detta är också den svenska regeringens nya politik.
Tidigare inlägg på bloggen i detta ämne: 11 december och 13 december 2006.
2007-01-03 Tyvärr inget aprilskämt!
Jag hörde att Miljöpartiets kommunalråd i Göteborg, Kia Andreasson, vill minska antalet filer i Tingstadstunneln i Göteborg under rusningstid. Detta för att göra situationen ohållbar för bilisterna så de istället skall ta bussen. Min första tanke var: Är det verkligen sant? Och det var det tydligen.....(konstigt att hon inte ville stänga tunneln helt, då upphör ju all trafik!)
Detta förslag lägger hon alltså samtidigt som alla andra politiker i Göteborg och Västsverige funderar över hur man skall förbättra möjligheterna att ta sig över Älven!
2006-12-18 Onyanserad energiskattekritik
TextTV och TV4text skriver idag med braskande rubriker om "vallöftesbrott" från (m) och (kd), och att ökande energiskatter "driver upp bensinpriset" vid nyår. Bakgrunden är att regeringen inte prioriterat sänkning av energiskatterna som viktigast, utan låter de (av förra regeringen) redan beslutade indexhöjningarna av energiskatten slå igenom vid årsskiftet. Hade s-v-mp-regeringen suttit kvar hade Sverige fått enorma energiskattehöjningar kommande år när den gröna skatteväxlingen skulle genomföras. Alliansregeringen stoppar denna skatteväxling, och det är det viktigaste!
I övrigt används allt utrymme som just nu finns för att sänka inkomstskatterna för vanligt folk, och det spelar väl för de flesta kanske inte så stor roll på vilket sätt man får sina skattesänkningar. Höjt bensinpris med nio öre kan nog de flesta leva med, det är ju felräkningspengar i sammanhanget. Samtidigt lovade faktiskt moderaterna bara en mycket liten sänkning av bensinskatten (25 öre), och det är ju som bekant tre år kvar av mandatperioden. Jag hade med energiskattefrågan bland mina prioriterade valfrågor, och tänker fortsätta argumentera för detta!
Oavsett vilka skatter regeringen vill sänka kommande år så är förutsättningen att fler människor kommer i arbete och betalar skatt. Det är grunden för allt välstånd, alla skattesänkningar och alla satsningar på välfärden! Det kan vara bra att komma ihåg när debatterna om a-kassan blir som intensivast kommande vecka......
2006-12-13 Och regnet bara öser ned.....
I går slogs svenskt regnrekord i Fotskäl, (en mindre ort som bara ligger några mil från Ubbhult där jag bor). Mellan klockan 06.00 i måndags och klockan 06.00 i tisdags regnade det som aldrig förr i Fotskäl. Hela 67 millimeter registrerades, det vill säga 67 liter per kvadratmeter. Så mycket har det aldrig tidigare regnat i Sverige under december, förutom i fjällvärlden. Tidningarnas skräckbilder av klimatförändringarna skrivs nu i allt fetare rubriker. Min funderingar kring detta kvarstår (läs vad jag skrev den 11 december).
Men jag funderar också på tidningarnas nyvaknade oro för koldioxidutsläpp och kampen för en bättre miljö. Samma tidningar som nu driver stora kampanjer för bättre miljö och minskat bilåkande är ju samma tidningar som för några veckor sedan drev en lika omfattande kampanj för sänkt bensinskatt......
2006-12-11 Klimatförändring.....eller?
I dag har det regnat i Västsverige, oavbrutet ösregn i ett dygn! Svåra översvämningar på många håll, och så här såg det ut i en järnvägstunnel i Mölndal. Nu skall varje politiskt korrekt politiker lägga pannan i djupa veck och bekymrat säga att detta är en effekt av klimatförändringar skapade av människan. Men är det så enkelt?
Häromdagen sa meteorologen på TV att det inte varit så varmt i december i Södra Sverige på länge. Inte sedan 1977......! Och redan verkar alla ha glömt att Västsverige förra vintern hade en av de längsta och snörikaste vintrarna på väldigt länge, med ett stabilt snötäcke från början av januari till slutet av mars! Mölndalsån svämmar över varje år, även om det i år är värre än på väldigt länge. Samma med tex Viskan, som svämmar över i Horredstrakten vartenda år. Nere i Europa svämmar de stora floderna över med jämna mellanrum. Så var det även på 1920-talet och på 1950-talet. Då hade man särskilda insamlingar och gav ut frimärken med tillägsvalörer som "hochwasserhilfe" i både Tyskland och Tjeckoslovakien.
Glöm inte att Sverige och norra Europa under årtusendena haft såväl tropiskt klimat som flera istider! Och glaciärerna i Europa och på Island har ökat och minskat i storlek under årtusendena. Är det så omöjligt att tänka sig att det vi ser är högst normala vädervariationer? Eller kanske klimatförändringar som människan inte råder över?
Skall man då inte anstränga sig för att få en bättre miljö? Jo, naturligtvis. Ett ökat miljömedvetande kan skapa en renare luft, vilket gör att människor blir friskare, det kan rädda värdefull natur och hotade djurarter, och det kan spara på jordens resurser. Dessutom är det viktigt att trygga olja och gas som råvaror i stället för att elda upp det. Allt detta är skäl nog! Men jag är däremot inte alldeles övertygad om att vi människor verkligen råder så värst mycket över själva klimatet som en del försöker få oss att tro.....
2006-11-22 Vad är en bra miljöpolitik?
Riksdagen hade i dag en särskild klimatdebatt, och många hårda ord växlades mellan politikerna.
Det verkar finnas två läger i Sverige. Ett (mp, v och oftast s) som anser att det viktigaste är att Sverige i alla sammanhang skall gå i spetsen för hårdast tänkbara miljöbeskattning och hårda miljölagar, även om det slår undan förutsättningarna för svenska företag, ökar arbetslösheten och hotar välfärden.
Det andra lägret, som består av dagens regering vill ha stabila långsiktiga spelregler för energi och miljöpolitik. Vi inser också att Sverige inte ensamma kan förändra världen. I debatten idag nämndes bland annat att Sverige står för knappt 1% av EU:s totala koldioxidutsläpp och bara 0,25% av världens samlade koldioxiutsläpp. Var och en inser att även om Sverige skulle lägga ned all industri och förbjuda alla bilar så skulle det ändå inte påverka världens klimatförändringar märkbart.
Viktigast måste vara att Sverige är en drivande kraft inom EU, och att vi genom kloka argument får med oss resten av Europa, USA, Sydamerika, Fjärran Östern och andra befolkningstäta områden i ett gemensamt arbete för en bättre miljö! Då kan Sverige och svenska företag fortsätta konkurrera på lika villkor med andra, och miljön kan förbättras utan att den svenska välfärden hotas!
Svenska politiker måste orka lyfta blicken från den egna svenska ankdammen även i miljödebatten!
Bilden är från det spektakulära regeringssammanträdet på Maldiverna, under ledning av presidenten, som hölls hösten 2009 för att markera oron för att större delen av ögruppen kommer att dränkas inom 50 år. Allt till följd av stigande havsnivåer när klimatet blir varmare.
Så här beskrevs framtiden för Stockholm - om bara 40 år - när klimathysterin var som värst. Bilden kommer från en artikel i 
Varje dag när jag går från min övernattningslägenhet uppe på Östermalm ned till Riksdagen passerar jag två stora kajer i Stockholm, Nybrokajen och Strömkajen. Dessa kajer är kanske bästa beviset på att hoten om att Stockholm ska dränkas inom 40 år känns en smula orealistiskt.
Nu har även renoveringen av Strömkajen vid Kungsträdgården startat. Sedan Strömkajen byggdes på 1860-talet har kajen till följd av landhöjningen höjts ungefär en halv meter i förhållande till vattenytan, vilket medfört att kajens trägrund börjat ruttna med sättningar i kajen som följd. Nivåskillnaden mellan båtar och kaj har också blivit så stor att det vid lågvatten varit svårt att stiga av och på båtarna. Även här blir lösningen trappor ned till vattnet för att minska nivåskillnaden. Källa: Stockholms Hamnar, 
Förra hösten var debatten om framtidens vintrar ganska extrem. Jag minns när "klimatexperter" bestämt hävdade att årets Vinter-OS skulle bli det sista på norra halvklotet eftersom snön inom bara några år kommer att försvinna. Andra hävdade att Vasaloppet inom en snar framtid inte längre skulle kunna köras.
Alldeles nyss, kl 21.15, efter 11 timmars debatt, röstade riksdagen om att avskaffa förbudet mot att ersätta gamla kärnkraftreaktorer mot nya. Alliansens förslag segrade med röstsiffrorna 174-172. Tre ledamöter var frånvarande, det skulle ha varit fyra, så någon röstade trots att den var utkvittad. Men det hade som tur är ingen betydelse för resultatet.
"Pumplagen" gäller bensinmackar som säljer mer än 1 000 kubikmeter drivmedel per år. Det billigaste alternativet är i dag att installera en etanolpump, vilket kostar uppemot 400 000 kronor per år. I Moderaternas program för att stärka landsbygden förslås nu att bensinstationer i glesbygd ska slippa krav på att erbjuda förnyelsebart bränsle. Moderaternas förslag ligger helt i linje med min 
För någon vecka sedan tog riksdagen ett litet men smart beslut i total enighet. Man beslutade att sänka elskatten för landansluten el till fartyg i hamn till samma låga nivå som gäller för industrin och växthusnäringarna, dvs 0,5 öre per kilowattimme. Nedsättningen ska gälla så snart EU godkänt den svenska förändringen. Avsikten är att fartyg i hamn, som normalt driver sin elförsörjning med olje- eller dieselmotorer, ska tjäna på att stänga av sina motorer och i stället driva fartyget med el när man ligger i hamn. Detta leder till minskat buller och minskade luftutsläpp i hamnarna.
I kväll har jag träffat branchorganisationen Skogsindustrierna tillsammans med Riksdagens Skogsindustrigrupp. Branschen börjar så sakta hämta sig efter den djupa lågkonjunkturen. Den svenska skogen stod under 2009 för en export på totalt 998 miljarder kronor. Det var ändå ett svagt år, 2008 var exporten hela 1.194 miljarder kronor. Netto, efter avdrag för import tillför skogindustrin Sverige nära 100 miljarder varje år. Det är därmed en av Sveriges viktigaste näringar.
I år var familjen inne i Göteborg för omväxlings skull och såg Chalmers- kortegen. När jag var barn bodde familjen nära Chalmers och då såg vi oftast kortegén från slänten bakom Johannebergskyrkan. På senare år har det bara blivit enstaka besök, men i år var det dags. Tyvärr under ihållande regn nästan hela tiden.
Vulkanutbrottet på Island är ju inte precis vad man behöver där just nu efter sin djupa finanskris och kraschade ekonomi. Jag lider verkligen med islänningarna nu. Det stora vulkanutbrottet är hot mot hela det isländska samhället, och oron för att den stora vulkanen Katla under Myrdalsjökull också ska få ett utbrott är stor. Islands stora flygplats Keflavik är stängd och landets viktiga inrikesflyg lär stå helt stilla. Jämfört med Islands problem är våra svenska problem till följd av vulkanutbrottet givetvis bagateller.
Detta är rubriken på en rapport från den ideella organisationen ActionAid som är en internationell hjälporganisation som bekämpa fattigdom och orättvisa i världen. Rapporten handlar om riskerna med EU:s satsningar på biobränslen i utvecklingsländer, dvs att EU-målet om förnyelsebara bränslen i huvudsak är tänkt att uppfyllas med hjälp av biobränslen (etanol mm) som ska importeras till EU från fattiga länder.
Jag fick också denna rapport "SEKAB-Etanol till varje pris?" som beskriver hur det svenska företaget Svensk Etanolkemi AB, Sekab:s biobränsleprojekt i Tanzania skadat lokalbefolkningen. Bland annat inkräktar odlingen av sockerrör på lokalbefolkningens traditionella betesmarker. Man kritiserar även Sekabs förhandlingsmetoder när det gäller att förvärva mark och att man övertalat bönder att byta från att odla mat till att olda sockerrör för etanolframställning, vilket skapat matbrist och lokalt stigande matpriser. Sockerrörsodlingen har också medför risk för vattenbrist i området.
Alliansen vill att regeringen ska beräkna värdet på utsläppsrätterna och återkomma till riksdagen med förslag på hur överskottet ska hanteras. Det finns tre alternativ, man kan annulera rätter, spara rätter eller sälja rätter på marknaden och exempelvis använda dessa pengar till andra miljöåtgärder.
Satellitbilden visar Nord- och Sydkorea en alldeles vanlig natt. Ljusa partier är områden där belysning lyser upp nattmörkret. I Syd ser man hur ljust det är i området runt huvudstaden Seoul och i stora delar av landet. I Nordkorea är det helt mörkt, förutom en liten ljusprick över huvudstaden Pyonyang.
Masshysterin kring Earth Hour, dvs jippot att människor runt om i världen ska släcka ljuset på lördag kväll som en "manifestation för klimatet" verkar inte ha någon gräns i år. Detta brickunderlägg från McDonalds är bara ett exempel.
Gårdagens klimatseminarium, som främst hade fokus på förtroendet för FN:s klimatpanel IPCC, väckte starka känslor. I panelen fanns företrädare för olika synsätt både när det gäller klimatfrågan i allmänhet och förtroendet för FN:s klimatpanel IPCC i synnerhet. Bland åhörarna fanns ett tiotal riksdagsledamöter och politiska tjänstemän, men de flesta åhörarna var externa gäster, flera av dem kända röster i klimatdebatten, och många av dem hade mycket bestämda åsikter i frågorna.
Pettersson och Stilbs hade, föga förvånande, en helt anan syn på saken. Pettersson ansåg att fortsatt ökande koldioxidhalter inte medför ett varmare klimat eftersom effekten är logaritmisk, dvs starkast i början, medan effekten avtar efterhand som atmosfären mättas av koldioxid. Han menade också att IPCC är ett politiskt organ som genom sina misstag ”skjuter grundskott mot hela klimatforskningen” och riktar ett ”hårt slag mot hela den naturvetenskapliga forskningen”. Pettersson efterlyste en bredare klimat- och miljödebatt och ansåg att klimatdebatten tar fokus från alla andra viktiga miljöfrågor. Pettersson varnade också för nästa istid och menade att även om vi skulle få en viss global uppvärmning så var det mest av godo eftersom det skulle kunna motverka eller fördröja en ny istid. Stilbs ägnade sitt anförande mest åt att diskutera IPCC:s trovärdighet och riktade besk kritik när han tyckte att IPCC borde försöka förutsättningslöst analysera hela det komplicerade klimatsystemet och inte endast söka bevis för mänsklig klimatpåverkan och selektera fakta för att få fram ”rätt” resultat.
Den kalla vädret har startat en debatt om de höga elpriserna. Regeringen kan inte i någon större utsträckning påverka marknadspriset på el, däremot kan man verka för en bättre energieffektivitet. Timmätning av el är en utmärkt idé, och kan säkert hjälpa konsumenterna att spara lite av sin elkostnad. Men detta löser inte huvudproblemet. Det man glömmer i debatten är att det svenska elpriset är ordentligt uppblåst till följd av en extremt hög beskattning.
Vi startade dagen med ett mycket intressant besök på Climate Centre, där en av Danmarks ledande klimatforskare, professor Sören Rysgaard tog emot. På bilden sitter vi på hans kontor och han berättar om aktuell forskning.
På vägen tillbaka flög vi över vackra fjordar i det som faktiskt är Grönlands näst största deltaområde med en mängd fjordar som löper från inlandsisens kant ut mot havet. Att se islandskapet från luften på låg höjd ger en bild av den enorma mängd is och den otroligt stora ödemark som nästan hela Grönland består av.
Tidigt i morgon bitti går min resa till Grönland, som jag ska besöka under kommande vecka. Jag flyger från Köpenhamn till den tidigare amerikanska flygbasen Kangerlussuaq, och därifrån vidare till huvudstaden Nuuk (tidigare Godthåb). Jag reser i sällskap med min moderate riksdagskollega Sven-Yngve Persson, som jag också besökte Svalbard tillsammans med hösten 2008.
Samtidigt har utredningen av "Climategate" börjat. Uppståndelsen kring University of East Anglia och CRU har äntligen lett till att en offentlig undersökningskommission ska utreda anklagelserna om förvanskade och "anpassade" data och påstått undertryckande av fakta som inte "stämmer" med klimatmodellerna. Under tiden har CRU:s ansvarige, Phil Jones, (som tagit time-out under utredningen) 
Vädret gör att det är högst väntat att man nu ser allt fler insändare av den typ jag visar här (från Expressen förra veckan). Men det finns skäl att vara lite tråkig och påpeka att enstaka snörika och kalla vintrar faktiskt inte säger någonting alls om eventuella klimatförändringar. För detta krävs tydliga trender och varaktiga förändringar på minst 15-20 år, kanske ännu mera.
Det är intressant att Aftonbladet idag på nyhetsplats presenterar den TT-artikel om klimathotet som jag berättade om häromdagen. Rubriken är 
Jag fick ett tips om denna figur, som kommer från CRU/University of East Anglia. Alltså samma Universitet som upptäcktes ha "putsat" temperatur- data och orsakade uppståndelsen kring "Climategate" i höstas. Kanske man egentligen borde ta all information från CRU med en nya salt? Å andra sidan kan man ju inte beskyllas för att ha hämtat grafen från någon suspekt klimatskeptisk organisation när man använder CRU:s grafer, så jag gör det ändå.
När man ser de faktiska mätvärdena måste man ju ställa sig frågan - var syns den allvarliga globala uppvärmningen? Var kan man se "hockeyklubban" som FN:s klimatpanel så gärna hänvisar till?
Vattenfall får nu kritik för dålig planering när det gäller renovering och översyn av kärnkraftverken. Bland annat står två reaktorer i Ringhals still - och det leder till att energiproduktionen är på gränsen att räcka till på grund av kylan. Detta visar hur beroende Sverige är av kärnkraften på vintern, och frågan är om man verkligen är seriös om man föreslår en snabbavveckling av kärnkraften?
Knappt hann konferensen i Köpenhamn om den hotande (?) globala uppvärmningen avslutats förrän den globala kylan satte in på allvar. Årets vinter på norra halvklotet verkar bli den kallaste på flera decennier. Och då ska man komma ihåg att även förra vintern på norra halvklotet var kallare än normalt. Jag gör förresten som Al Gore....illustrerar detta inlägg i klimatdebatten med en bild från spelfilmen Day After Tomorrow....och ett nedfruset New York inbäddat i ny inlandsis.
Från fönstret i mitt arbetsrum, allra längst upp i det gamla riksdagshuset, brukar jag ha en strålande utsikt över slottet, Storkyrkan och Gamla stan. Men inte idag. Nu ser jag inte många meter. Snön vräker ned, det är full snöstorm, och det har snöat hela veckan. Stockholmarna säger själva att det var längesedan man hade så mycket snö i december.
Har Svenska kyrkan äntligen funnit sannningen? Klimatet "drabbar" hela världen. Vem hade kunnat tro det?
I morse var jag på ett morgonmöte med svensk-japanska parlamentarikerförningen och lyssnade på Sten Bergman som tidigare var teknisk-vetenskaplig attaché i Japan. Han berättade om den japanska bilindustrins storsatsning på elfordon.
I dag fick jag några bilder från mitt besök på Haraldsbogymnasiet i Falun igår. Jag var inbjuden som föredragshållare för över 80 gymnasieelever som just håller på att fördjupa sig i klimatfrågan. Lärarna ville ha besök av någon riksdagsledamot som tänker lite mer fritt i klimatfrågan, och hade hittat mig via min hemsida, där eleverna också varit inne och botaniserat bland mina klimatinlägg.
I går träffades Fredrik Reinfeldt och Barack Obama i Vita Huset i Washington. Det blev samtal om både klimatfrågan och om fredsinsatsen i Afghanistan. (Foto från regeringens hemsida)
Två professorer vid Victoria University i USA har kommit fram till att en medelstor hund äter i snitt 164 kilo kött och 95 kilo spannmål per år. Ur klimatsynpunkt (koldioxidutsläpp) motsvarar detta att köra 1.000 mil per år med en stor stadsjeep. En katt äter mindre och motsvarar därför endast 1.000 mil med en VW Golf. Hamstrar är däremot utmärkta djur ur ekologisk synvinkel, deras energi- förbrukning motsvarar bara en halv plasma-TV. Det framgår dock inte om man även räknat med att den kan trampa runt med sitt hjul, vilket kanske skulle kunna alstra lite ström? Allra klimatsmartast är en guldfisk, den förbrukar enligt forskarna inte mer energi än två mobiltelefoner.
Jag berättade ju häromdagen (den 11/10) att FN-organet UNEP tidigare i år publicerade en amatörritad teckning som man hittat på Wikipedia (!) som illustration i sitt "2009 års vetenskapliga kompendium om klimatförändringarna".
Sverige marknadsför sig som det nya matlandet. Men när Sverige bjuder EU-delegater och ministrar på mat gäller särskilda regler. Enligt de rekommendationer som utfärdats av regeringskansliet ska menyerna på de fina middagarna och luncherna helst inte innehålla nötkött eller lamm - och om så sker bara i små portioner! Nötköttet är nämligen, som det förklaras i regeringens rekommendation, "tillsammans med lamm en av de mest klimatpåverkande råvarorna i vår kosthållning".
Här är för övrigt norrmanens 
I IPCC:s klimatrapport 2001 fanns en figur som visade hur temperaturen skenat de senaste decennierna, den omtalade "hockeyklubban" (Michael Mann’s hockey stick graph). Detta till skillnad från tidigare rapporter, exempelvis 1996 när IPCC redovisade en helt annorlunda graf där man inte ser någon som helst dramatisk temperaturutveckling.
Jag är inte forskare och kan inte vetenskapligt analysera vare sig grafer eller det bakomliggande rådata, eller avgöra i vilken mån olika grafer manipulerats. Jag kan bara konstatera att forskarna är djupt oeniga om vilka grafer som bäst återspeglar verkligheten. Vissa klimatdebattörer hävdar fortfarande envist att "hockeyklubban" är korrekt och att det är rimligt att göra vägning av temperaturdata, medan andra i sin tur helt avfärdar hockeyklubban och helt underkänner den vetenskapliga metoden att gallra och väga temperaturdata.
I dag har jag varit på det andra samrådsmötet om den planerade vindkraftparken på Lygnersvider i Sätila. Det var ett synnerligen välbesökt möte i bygdegården, och de kritiska rösterna var betydligt fler än förra gången. Inte en enda positiv röst hördes faktiskt. Men kanske var det så att det var de kritiska Sätilaborna som besökte detta andra möte, medan de som är positiva, främst markägarna som räknar med goda arrenden för den upplåtna marken, inte brydde sig om att komma? Ärligt talat var det inte så mycket nytt som framkom, mer än att man minskat ned vindkraftparken från 18 till 16 verk, och därmed tagit bort de två verk som ligger allra närmast bebyggelsen.
Här är en graf över isläget på Arktis. Den röda kurvan visar årets isminimum (sommarisen). Sommarisen har faktiskt växt med drygt 25% jämfört med de senaste två åren, även om ismängden fortfarande är något mindre än genomsnittet sedan 2002. Tyvärr finns ingen tillförlitlig uppgift om istäcket före 1979, men trenden anses vara att sommarisen i Arktis har minskat de senaste 30 åren. Orsaken är oklar eftersom det inte verkar finnas något som visar att sommartemperaturen över 80:e breddgraden har stigit. Något annat måste alltså orsaka avsmält- ningen. En förklaring som ofta framförs är att när vindar pressar ut istäcket mot varmare vatten i Nordatlanten smälter isen, och när det blåser mot Sibirien eller norra Kanada så växer isen. Strömmar anses också påverka. Vi vet ju också att man kunde segla över Nordpolen så sent som på 1920-talet, så det är tydligt att ismängden runt Nordpolen även tidigare varierat kraftigt.
I dag har jag varit på ett lunchmöte i riksdagen med västsvenska riksdagsledamöter som anordnades av Eon Nordics koncernledning. Det blev många intressanta samtal kring Eon:s investeringar i olika energislag.
I dag har jag fått in ett 
Jag fick ett tips om att isen på planeten Mars poler minskar. Detta berättade en rysk forskare om i den ansedda tidskriften 
I klimatdebatten har vissa forskare hävdat att solens varierande strålning och energi (solaktiviteten) skulle ha större koppling till klimatet och temperaturförändringarna på jorden än exempelvis koldioxiden.
Jag är tydligen långt ifrån ensam i min kritik mot EU:s förbud mot glödlampsförsäljning, där glödlamporna under ett par år helt skall fasas ut från marknaden, med början i september i år då alla matta glödlampor försvinner. I Dagens Industri idag kan man läsa att IKEA upplevt "en tendens till hamstring" som man tror beror på att vi gillar de matta glödlamporna.
Bild från Ubbhult, badplatsen vid Stora Öresjön. Observera husen vid stranden till vänster på bilden, som är stora nybyggda villor. Det ger en bild av hur stora den senaste generationens vindkraftverk faktiskt är, trots att de står flera kilometer bort från badplatsen och att det är den lägre modellen på 150 meter som montaget visar.
Bild från vägen utanför Sätila. De stora gårdarna på andra sidan Storån skymtar som mycket små prickar nedanför vindkraftverken på åsen ovanför.
För ett par år sedan kom larmet om att flaskvatten var en stor klimatbov. Miljöministern uppmanade kommuner och landsting att sluta med flaskvatten, och många företag, privatperoner och kommuner lät sig övertygas om att sluta dricka mineral- och källvatten. För miljöns skull. Men hur är det egentligen, är verkligen flaskvattnet är en sådan hemsk miljöbov?
Dagens andra klimatseminarium var jag själv delansvarig för. Det blev oväntat god uppslutning, runt 90 personer deltog, många utomstående personer, men också ett antal riksdags- ledamöter och politiska tjänstemän. Seminariet visade vilken skillnad det är mellan IPCC och de sk klimatskeptikernas åsikter. Fast just ordet "klimatskeptiker" är egentligen ganska missvisande - ingen av dagens debattörer ifrågasätter att klimatet förändras, man strider bara om vad orsaken är, mänsklig påverkan eller naturliga förändringar.
Under förmiddagen deltog jag i det klimatseminarium som riksdagspartierna anordnat i samarbete med ett antal utomstående organsiationer. En bra uppvärmning inför eftermiddagens debatt i klimatfrågan som jag är med och arrangerar.
Just frågan om isen på Antarktis är lite speciell, eftersom noggrann mätning av isutbredning och iskoncentration har bara pågått sedan 1979. Det gör att forskarna är mycket försiktiga med att dra långt- gående slutsatser från Antarktis i den pågående klimatdebatten.
Det mest intressanta när man ser bilden tycker jag är att konstatera att när det gäller Portage-och Burnsglaciärerna har avsmältningen faktiskt skett i ett ganska stadigt tempo ända sedan 1800-talets början. Avsmältningen är alltså inget som plötsligt börjat de senaste decennierna.
Mailreaktionerna strömmar in efter mina blogginlägg om klimatdebatten. Jag hade kanske inte trott att så många personer med bakgrund som forskare, meteorologer och liknande skulle höra av sig med ännu fler invändningar mot de mer spridda klimatteorierna. Flera har skickat med bilder och diagram. Några av dessa tänker jag publicera, eftersom de väcker för mig helt nya frågeställningar.
Denna figur visar den stigande globala temperaturen så som det beskrivits i vissa media. Man kan tydligt se av figuren att temperaturen ökat från början av 1960-talet fram till 1990. Detta skapar i sin tur politiska förutsättningar för "kraftfulla åtgärder" för att stoppa den skenande temperaturen.
Här har ovanstående kurva kompletterats med temperatur- förändringarna några år före och efter den förra kurvan. Denna graf har visats i andra media. Plötsligt syns inte längre någon långsiktig höjning av temperaturen, utan snarare en viss sänkning.
Figuren till vänster visar jordrotationens förändring sedan 1850 fram till 2001 (svart kurva) och jordens årsmedeltemperatur samma period (röd kurva). Precis som när det gäller solens aktivitet och den kosmiska strålningen så finns det en god samstämmighet mellan jordrotationens förändring och temperaturen, vilket man som sagt inte kan säga när det gäller koldioxidhalten jämfört med temperaturen.
Denna figur visar förändringarna i den kosmiska strålningen från 1960 fram till idag. Precis som jag visade häromdagen när det gäller solaktiviteten så stämmer kurvan över den kosmiska strålningen väl överens med de temperaturförändringar som skett på jorden sedan 1960.
Apropå det här med el så var det intressant att läsa i Borås Tidning i helgen om det stora sol- kraftverket Andasol i Södra Spanien, Europas största. Här handlar det inte om att värma vatten med solpaneler - här handlar det om solkraft, dvs elkraftstillverkning med hjälp av solen. Solen fångas in av långa välvda speglar, med en yta av över 70 fotbollsplaner, som följer solens rörelse över himlen. Speglarna koncentrerar solljuset och värmer olja som finns i rören i speglarnas brännpunkt. Oljan värms upp till nära 400 grader, och via en värmeväxlare överförs värmen till ånga som driver en (svensktillverkad) ångturbin som omvandlar energin till el.
Soltimmarna i Södra Spanien är många och solinstrålningen stark. Men även när det är mulet kan anläggningen producera el. Värmelagrande tankar med 28 000 ton smält salt fungerar som en gigantisk termos. Här lagras värme under dagtid så att turbinerna kan drivas även under natten eller mulna dagar. Totalt byggs tre solkraftverk som vart och ett kommer att producera 180 gigawatt el per år. (En gigawatt motsvarar en årlig förbrukning för 50 normalvillor)
Enligt uppskattning av det ca 500.000 svenskar som släckte ljuset en timme i går kväll. De flesta lär ha tänt stearinljus i stället. Låt mig då upprepa det jag skrev för ett år sedan: Ett normalt sterinljus lär släppa ut lika mycket koldioxid som den kolkraftsproducerade elförbrukningen för en 20 Watts glödlampa (och naturligtvis mycket mer än vår svenska i huvudsak vattenkrafts- och kärnkraftsproducerade el).
I kväll förväntas tydligen människor jorden runt släcka sina lampor en timme "för att visa världens ledare att man förväntar sig krafttag från politikerna i klimatfrågan". Det skall bli spännande att se hur samma människor reagerar när dessa krafttag (med mycket osäker effekt på klimatet!) visar sig i form av kraftigt höjda elskatter och bensinskatter, dyrare flygresor och färre jobb inom den elintensiva industrin. Jag utgår dock från att de som deltar i kvällens lampsläckning inte kommer att klaga om politikerna lyssnar och gör som de kräver.
Miljöpartiets ena språkrör, Peter Eriksson, gick till hårt angrepp mot statsministern i dagens frågestund i riksdagen. Han efterlyste mycket hårdare och snabbare åtgärder mot klimatförändringarna. Det var inte särskilt svårt för statsministern att försvara regeringens energi- och klimatproposition, han kunde ju tydligt visa att Sverige med råge uppfyller det FN kräver, och det med rimliga och väl avvägda åtgärder.
Världsnaturfonden gör ett stort nummer av att Arktis is smälter, vilket kommer leda till att isbjörnar kommer dö. I en stort uppslagen TV-reklam vill man få bidrag från allmänheten med 100;- för att "stoppa klimatförändringen och rädda isbjörnen".
Av denna kurva från National Snow and Ice Data Center i USA framgår att det i oktober 2008 fanns ungefär 9 miljoner kvadratkilometer is i Arktis. I dag är mängden mer än 15 miljoner kvadrat- kilometer. Ismängden har alltså ökat, och kurvan stämmer väl med de årliga förändringarna sedan 1979. Ismängden ligger lite under genomsnittet för åren 1979-2000, men något över snittet för åren 2006-2007.
Moderaternas arbetsgrupp om energi och miljö har presenterat ett antal förslag som jag vid första anblicken tycker låter väl avvägda och kan tillgodose både dem som hyser en stor oro för klimatfrågan och andra som i likhet med mig själv har en något mer ödmjuk inställning till "CO2-hotet". De flesta förslagen innebär positiva satsningar på nya energislag och för en totalt sett bätte miljö, och det kan nog alla moderater ställa upp på.
Ovanstående figur över den globala temperaturen sedan 2001 visar dels IPCC:s prognos sedan 2001 (det rosa fältet), samt en kurva över det verkliga utfallet.
Häromdagen träffade jag en arbetslös Sjuhäradsbo. De är glädjande nog inte så väldigt många, men de finns. Han som jag träffade hade nu fått ett arbete över sex mil från bostaden. Han hade tackat ja med viss tvekan, eftersom det inte finns någon möjlighet att åka kollektivt - det blir dyra resor. Men han sa också att med det sjunkande bensinpriset blir det lättare att få det hela att gå ihop. Vi räknade snabbt ut att han med tre kronor sänkt bensinpris sedan rekordnivån skulle få minskade kostnader med över 600 kronor per månad - netto. Det är i hans fall detsamma som höjd lön med 1.100 kronor per månad.
Efter kvällens nyhetsinslag i Aktuellt börjar jag undra. Där framkom att svenska folket "lydigt" avstått från att äta torsk, eftersom vi uppmanats till detta av olika miljöorganisationer. Det innebär att nästan all torsk som lagligen fångas av svenska fiskare i stället exporteras till andra länder i Europa.
De svenska bensinstationerna blir allt färre. Detta medför stora problem på landsbygden med onödiga resor och ökade kostnader för invånarna. En orsak till att stationer läggs ned eller slås samman är krav som infördes under den tidigare s-regeringen om att även ganska små bensinstationer måste erbjuda alternativa bränslen. Det medför investeringskostnader på flera hundratusen kronor, investeringar som ofta inte går att räkna hem för en liten bensinmack på landsbygden. Resultatet blir att alltfler mackar läggs ned, och att människor tvingas till längre resor för att tanka. Detta motverkar direkt det goda miljösyftet med lagen. Jag oroas mycket av att mindre mackar på landet försvinner i ett rasande tempo. Bara i min egen närhet har jag sett två av tre bemannade bensinmackar läggas ned under året och den tredje har krympt till en liten ensam obemannad automatpump!
Danmarks Meteorologiska Institut berättar på sin 
Jag har flera gånger framfört min oro över att klimatdiskussionen och ensidigt fokus på koldioxid- utsläpp har gjort att andra mer akuta miljöfrågor kommit i skymundan. Ett av de exempel jag nämnt är bristen på rent vatten i många länder på jorden. Denna brist leder till svält och sjukdomar och riskerar också att skapa väpnade konflikter i striden om det vatten som finns kvar. 1,1 miljarder människor lider av akut vattenbrist och 2,6 miljarder människor saknar tillgång till vatten och sanitet!
Innan riksdagen hade sina sista debatter före sommaren fick jag ett litet paket i internposten med ett kort där det stod att jag vann 4:e pris i riksdagens förslagstävling rörande miljöinsatser. Jag berättade om mitt bidrag och det positiva mottagandet 
Äntligen kom beskedet som jag väntat på. I en intervju i ekot säger Statsminister Fredrik Reinfeldt att han är mycket tveksam till fortsatt höjd bensinskatt! (I vart fall utöver den lilla årliga indexuppräkningen av skatten som brukar betyda någon tioöring eller två). En seger för alla oss moderater som argumenterat för denna linje!
Återigen gör ledande politiker fotbyte när det gäller energibeskattningen. Politiker i bland annat Frankrike, USA och England talar nu om att bensinpriserna måste sänkas och antyder att det kanske behövs skattesänkningar eller subventioner för att hålla tillbaka priset! Det är nästan lite komiskt - det är delvis samma politiker som nyligen slog sig för bröstet och tävlade om vem som snabbast och hårdast kunde sätta upp tuffa klimatmål för att sänka koldioxidutsläppen, vilket bara ansågs kunna ske genom höjd skatt.
Naturvårdverket har gjort en 
Koldioxidskatt på husdjur? Jajamensan! I vart fall om Helena Leander, miljöpartistisk riksdagsledamot får bestämma. I en debattartikel i Upsala Nya Tidning föreslår hon att man inför en koldioxidskatt på kor och grisar, eller uttryckt på ett mer byråkratiskt diskret sätt: "Det finns "all anledning att fundera över hur animaliesektorns miljöpåverkan kan beskattas".
Är verkligen alla medel tillåtna i klimatdebatten? Eller har Al Gores trovärdighet fått sig en rejäl törn? I filmen "An inconvenient truth" ("En obehaglig sanning") visas en scen där ett stort isstycke lossnar från kanten av en glaciär. Denna scen kommenteras mycket dramatiskt i filmen av Al Gore själv. Nu har denna filmsekvens visat sig vara allt annat än fakta, den är datoranimerad och tagen från fictionfilmen "The day after tomorrow"! Beviset ser du 
"Stoppa all användning av spannmål i tillverkningen av biobränsle till dess priserna på mat stabiliseras!" Detta krävde tyska biståndsministern Heidemarie Wieczorek-Zeul på måndagen. Under 2007 steg matpriserna globalt med 35 procent, enligt FN. Att spannmål i ökad omfattning används som biobränsle anses bidra till problemet, även om det råder oenighet om hur mycket. I helgen gick en FN-observatör så långt att han kallade de stigande matpriserna ett "tyst massmord"(!) och höll västländerna direkt ansvariga för massvälten i fattiga länder till följd av ökningen av biobränsle. Ord och inga visor!
Detta är rubriken på en 
Statligt ägda Vattenfall planerar enligt Dagens Industri att investera i ny kärnkraft i Storbritannien. Det är naturligtvis utmärkt om Vattenfalls ökar sina investeringar i kärnkraft och minskar sin användning av kolkraft i Tyskland. Ännu bättre hade det givetvis varit om man hade kunnat göra dessa kärnkraftsinvesteringar på hemmaplan i Sverige. Än så länge säger ju riksdagen nej till utbyggnad av kärnkraften, men efterhand kommer allt fler att inse att modern och effektiv kärnkraft måste vara en viktig del av elproduktionen i Sverige även i framtiden. Vi får väl se vad som händer efter valet 2010!
"Slopa utdelning av riksdagens snabbprotokoll till alla ledamöter
Stearin tillverkas för övrigt bland annat av palmolja. Utvinningen av palmolja kritiseras hårt av bland annat Greenpeace, eftersom odlingarna ödelägger regnskogar i Indonesien. Numera används dock främst parafin för ljustillverkning. Men tyvärr är det inte mycket bättre, parafin tillverkas bland annat av - vanlig petroleumolja!
I dag har jag träffat forskare på geologiska istitutionen vid Uppsala Universitet för att höra lite vad de har att säga om glaciäravsmält- ning, temperaturförändringar, global uppvärmning och om klimatfrågan i stort. Det var ett mycket intressant besök som bland annat visade tydligt att även forskare på samma institution kan ha lite olika syn på saken.
Efter en härligt solig dag i går, när jag till och med spred ut kompostjorden från förra säsongen och djupgrävde hela trädgårdslandet - rekordtidigt givetvis - kom så bakslaget. I morse när vi vaknade var det flera decimeter nysnö, och sedan har det fortsatt att snöa hela dagen.
Dagens andra företagsbesök var hos Götessons Industri, också det ett familjeföretag i Dalstorp. Företaget expanderar kraftigt och har både kontor, lager och viss montering i Dalstorp.
I Borås Tidning idag finns en mycket läsvärd 
I klimatdebatten talas det ofta om vikten att handla närodlade grönsaker. Men det kan tyvärr slå riktigt fel .....i vart fall om man skall tro klimatforskarna. Forskarna gör "livscykelanalyser" av maten och i en sådan analys utgör transporten från odlingsstället till Sverige oftast en mycket liten del. Mest "klimatvänligt" är transporter med kylcontainer på båt, medan långa flygtransporter är sämst. Transporterna till och från butikerna betyder också betydligt mer för miljön än transporter i tidigare led. En svensk växthusodlad kruksallad kan enligt klimatforskarna orsaka större utsläpp av växthusgaser (om växthuset är uppvärmt med olja) än en spansk isbergssallad odlad på friland och forslad till Sverige med lastbil! Att närodlat har stor betydelse för livet på landsbygden och för svenskt näringsklimat är däremot en sak som inte alls beaktas av klimatforskarna...
Nu inleder Malmö stad och E.on ett biogassamarbete som ska bereda vägen för en successiv övergång från fossil naturgas till förnyelsebar biogas och på längre sikt vätgas. Upplägget verkar påminna en del om det i Borås. Redan idag produceras biogas i Malmö från avloppsslam och matavfall, och insamlingen av organiskt avfall till rötning ökar. Nyligen inleddes bygget av en helt ny anläggning som ska rena biogasen som produceras där till fordonskvalitet. När den nya anläggningen står klar någon gång i sommar kommer den leverera över 30 GWh biogas vilket motsvarar 3 miljoner liter bensin. Biogasen kommer att gå in på naturgasnätet i Malmö och tankas i Malmös bussar och bilar.
Jag erkänner, jag har gjort det igen. Flugit. Inrikes från Landvetter till Stockholm! Det lär ju nästan vara det värsta man kan göra som miljövänlig medborgare och politiker, eller hur? I dag läste jag lite fakta på flygplatsen som fick mig att fundera lite. Sedan tidigare vet vi ju att Sverige står för 0,2% av världens samlade koldioxidutsläpp. Luftfartsverket påstår nu på stora affischer att endast 1% av Sveriges samlade koldioxidutsläpp beror på flyget.
Grunden för klimatdebatten är ju teorin om att ökande koldioxiudutsläpp är huvud- orsaken till att klimatet förändras. Koldioxidutsläpp anses i hög grad bero på mänsklig aktivitet, och då är det givetvis också logiskt att arbeta för att människor skall minska sina utsläpp av koldioxid för att motverka, eller helst stoppa, klimatförändringen. SMHI beskriver på sin klimatsida hur människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser antas ändra atmosfärens sammansättning utöver de normala förloppen. Man anser inte att människan är den enda orsaken till ökande koldioxiudutsläpp, men att vi orsakar större förändringar än de naturliga. SMHI påpekar att en del av dessa förändringar kommer att pågå under mycket lång tid, även efter att utsläppen har begränsats till en bråkdel av nuvarande nivåer. Detta är också i allt väsentligt den teori som FN:s klimatpanel lagt fram.
Figuren visar hur forskare vid analys av iskärnor i Antarktis har funnit att turodningen mellan stigande halt av koldioxid och temperaturstegringen sannolikt alltså är den omvända mot vad FN:s klimatpanel påstår. När temperaturen stiger frigörs koldioxid och halten av koldioxid i atmosfären ökar. När is drar sig tillbaka och frusen mark tinar frigörs exempelvis koldioxid som tidigare varit bunden. Detsamma gäller när skog blir savann eller savann blir öken till följd av att klimatet förändras.
Många som är skeptiska till FN:s klimatkommission framhåller att klimatförändringarna lika gärna kan bero på solens aktivitet och förändringar i solstrålningen som på ökade koldioxiudutsläpp. Jag har tittat lite mer på olika teorier om detta. 
Jag har tidigare berättat på bloggen om hur Greenpeace kritiserat utvinning av palmolja för framställning av biodiesel, eftersom det är ett stort hot mot miljön i regnskogsområdena. De flesta är idag överens om att biodisel baserad på palmolja inte är ett miljövänligt bränsle. Jag har också ifrågasatt en del av etanolproduktionen ur flera aspekter. Glädjande nog har EU-kommissionen nyligen uppmärksammat denna fråga, och föreslagit någon form av certifiering av etanol. (Läs mina tidigare blogginlägg om detta, bland annat den 16/1 2008. Du hittar dem i miljöbloggen i arkivet nedan tillsammans med övriga inlägg om klimatfrågan).
Av de fyra tidigare blogginläggen om klimatdebatten (du hittar dem samlade 
I GT i helgen fanns en stor artikel om isbjörnarna i Ishavet. De påstods vara fångar ute på öarna och inte kunna ta sig till fastlandet och föda sina ungar. Allt på grund av att det uppenbarligen är betydligt mer öppet vatten än vanligt i området, i stället för den tjocka is som björnarna brukar vandra över. En isbjörnsforskare säger i slutet av artikeln: "Jag är verkligen oroad. Vi måste stoppa klimatförändringarna nu."
Här är jag vid Gullfoss, Islands mäktigaste och mest kända vattenfall. Den får huvuddelen av sitt vatten från just avsmältningen av Langjökull. Gullfoss har sett ungefär likadant ut de senaste 100 åren, det kan man bland annat se på frimärken och vykort från början av 1900-talet. Uppenbarligen har Langjökull levererat stora mängder smältvatten även tidigare.
Dessa två löpsedlar har som omväxling absolut ingenting med blogginlägget att göra. Men de illustrerar på ett utmärkt sätt reaktionerna efter EU-kommissionens förslag till fördelning av miljöbördorna inom EU...
Oppositionen säger att den framgångsrika svenska förhandlingen "skadar Sveriges rykte som föregångsland"(!) Det man ju egentligen säger är att (s), (v) och (mp) hade velat tvinga svenska folket till oerhörda uppoffringar och jättelika energiskattehöjningar, bara för att något annat land i Europa skall slippa. En dag som denna är jag så oerhört tacksam för att inte miljöstollarna i (mp), (v) och (s) är de som förhandlat med EU. De hade lagt sig platt och glatt tvingat på svenska folket en orimligt stor del av EU:s börda, slagit ut delar av svenskt näringsliv, avfolkat landsbygden och sänkt levnadsstandarden ordentligt. Allt för att glädja sitt eget ego att ha vunnit tävlingen om vem som plågar sin befolkning mest. Oppositionens uttalanden är ett svek mot hela svenska folket.
Ett annat "miljöbränsle" som ifrågasätts är palmoljan som används för tillverkning av biodiesel. Den utvinns i stora plantager, bland annat i Sydostasien. I dessa fall skövlas stora arealer regnskog för att göra plats för palmodlingarna, och djurlivet hotas på många håll. Greenpeace påpekar att upp till en femtedel av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från skogsskövling av i första hand regnskog!
Nu får det väl ändå vara nog med fåniga förslag. Beskatta platspåsar??? Alla vet nog inte att en plastpåse idag kan eldas upp mycket miljövänligt, och att påsar ofta tillverkas av återvunnet material. I Borås, Mark och Bollebygd delar man ju till och med ut svarta och vita plastpåsar till sopsorteringen. Dessa plastpåsar är själva grunden till den effektiva och miljövänliga avfalls- hanteringen som gjort att Borås utmärkt sig som ett föredöme i Sverige! De flesta andra plastpåsar slutar nog också de sina dagar som soppåse, och eldas upp och blir miljövänlig fjärrvärme, exempelvis på värmeverket i Borås.
Tyvärr inser jag att min ståndpunkt kan få det lite motigt framöver. Det politiska trycket är mycket hårt att höja skatten på bensin och diesel. Vi politiker från landsbygden är i minoritet. Tyvärr är det många beslutande politiker (i alla partier) som bor i Stockholms innerstad och saknar såväl bil som körkort. De kan ibland ha lite svårt att sätta sig in i hur det är att leva på landsbygden, utan tunnelbana och dygnetruntöppen 7eleven i varje gathörn.... Men jag tänker inte sluta att argumentera för att miljöpolitiken inte får slå undan benen för det trots allt ganska miljövänliga livet på landsbygden! Det tjänar varken miljön eller människorna på.
I morse var jag som riksdagsledamot inbjuden att lyssna när fredspristagarna, Al Gore (fotot) och FN:s klimatpanel, representerad av dess ordförande Rajendra K. Pachauri, höll anföranden i riksdagen. Vi fick som väntat dramatiska besked. Exempelvis kan vi emotse en höjning av havsytan på 6 meter om Grönlandsisen smälter. Det skulle skapa 450 miljoner klimatflyktingar på jorden. Redan en meters höjning av havsytan driver bort 100 miljoner människor från sina hem.
Koldioxidutsläppen från nya bilar fortsätter att minska. Hittills i år har utsläppen minskat från 189 gram per kilometer till 180 gram. Enligt branschorganisationen Bil Sweden är orsaken den kraftiga ökningen av nya diesel- och miljöbilar.
Fredag eftermiddag och lördag samlades ca 230 moderata politiker från hela Västsverige i Borås för konferens. Arrangörer var vi i den moderata förbundsstyrelsen i Södra Älvsborg. På konferensen deltog representanter från både riksdag, region och kommunerna i Västra Götaland och Halland, samt några av våra politiska tjänstemän från riksdagen.
Två av de seminarier jag var med på handlade om miljö- och klimat. Lars Hjälmered, riksdagskollega från Göteborg, berättade om moderaternas arbetsgrupper för miljö- och klimatfrågor. Han berättade att opinionsmätningar visar att moderaternas förtroende i dessa frågor ökat dramatiskt det senaste året. Han visade också gamla valaffischer och (m)-förslag som visar att moderaterna har en stolt historia när det gäller miljöengagemang. Något som sällan kommer fram i debatten.
Numera förvånas man sällan över något utspel från oppositionen, för det kommer den ena motsägelsefulla tokigheten efter den andra. Men ibland blir man en smula förvånad över framförallt socialdemokraternas fräckhet. Mest förvånande just nu är nog Mona Sahlins plötsliga hårda kritik mot den planerade gasledningen i Östersjön. Ett hyckleri som slår det mesta! Eller vad sägs om följande fakta i ärendet:
Jag håller med Hamilton. Sverige borde göra som Finland och Litauen - bygga ut kärnkraften, sälja kärnkraftsel till Tyskland, Polen och Danmark, och därmed minska kolförbränningen i norra Europa. Att färre skulle dö i kolgruvorna, både i Europa och andra delar av världen, får vi på köpet!
Jag tror dessutom inte att klimatfrågan är det enda man skall hänga upp miljöpolitiken på, även om det lite grand ligger i tiden. Det finns fler viktiga frågor. Vattenbrist, storstadsmiljöer som orsakar alltfler dödsfall, skogsskövling, utfiskning av haven, matbrist och avfolkning av landsbygden för att bara nämna något. En modern miljöpolitik försöker också att hitta svar på dessa frågor.
Idag kom beskedet om förslagen i statsbudgeten om energibeskattningen och vi kunde andas ut vad gäller skattehöjningen på bensin och diesel. I morse blev jag även intervjuad i Radio Sjuhärad om detta, eftersom jag länge drivit linjen att landsbygden behöver bilen och inte tål alltför hög beskattning.
TV4 berättar på TextTV att de granskat riksdagsledamöternas resvanor. Bland annat har man sett hur en del riksdagsledamöter väljer flyget trots att det går lika snabbt med tåg. De riksdagsledamöter som känner sig träffade borde nog ta sig en funderare över sitt miljöansvar.
Media övertolkade miljöministern rejält när man i morse berättade att regeringen planerar kraftigt höjda bensinskatter. Det var ju inte riktigt detta han sa. Den utredning som presenterades igår med förslag om bensinpris på 20 kronor litern har inte heller någon politisk förankring utan var ett inlägg i debatten från en forskare. Det finns inga regeringsförslag om att höja bensinskatten! Däremot vill man se över beskattningen av hela transportsektorn, och då kan det givetvis bli förändringar. Hur detta kommer att se ut vet ingen idag. Alliansen gick inte till val på höjd bensinskatt, tvärtom ville både moderaterna och kristdemokraterna sänka bensinskatten under mandatperioden. Skulle det mot all förmodan komma ett regeringsförslag om höjd bensinskatt skulle det nog bli uppror bland många Alliansriksdagsledamöter.
Före dagens debatt hann jag med en guidad tur på Sigyn, fartyget som skeppar utbränt kärnbränsle till de tillfälliga förvaren i Oskarshamn och Forsmark. Man hade lagt till i hamnen i Visby, och byggt en utställning som visade hur slutförvaringen av det utbrända kärnbränslet skall gå till. Man gjuter in det i stål, stoppar alltihop i en kopparkapsel, stoppar ned det i borrhål i urberget och täcker alltihop med elastisk bentonitlera som både suger upp överskottsvatten och tätar sprickor i berget.
I dag röstade riksdagen ja till trängselskatter (biltullar) i Stockholm. Det har som bekant varit många turer kring detta. År 2002 lovade oppositionsledaren Annika Billström (s) dyrt och heligt före valet att inte införa biltullar. Strax efter valet gjorde hon helt om och införde biltullar. Socialdemo- kraterna röstade nu märkligt nog nej till biltullar (trots att de lovat följa folkomröstningsresultatet!), och beskyller samtidigt moderaterna för att bryta mot sina vallöften. Men detta stämmer inte. Moderaterna i Stockholm stödde nej-linjen vid folkomröstningen, men lovade också att respektera resultatet i folkomröstningen! Och Stockholmarna röstade faktiskt ja till biltullar.
Jag har lärt känna flera kloka och sympatiska miljöpartister i Marks kommun, där vi haft ett mycket bra samarbete kommunalt de senaste fyra åren. I rikspolitiken står vi däremot ofta långt från varandra, särskilt i miljöfrågorna. I längden tror jag att moderaternas och Alliansens balanserade och tillväxt- vänliga miljöpolitik kommer att tilltala betydligt fler än bakåtsträvarna i Miljöpartiet och Vänsterpartiet - och numera även Socialdemokraterna, eftersom de ju måste hålla sig väl med (v) och (mp).
Christofer Fjellner, moderat ledamot av Europaparlamentet och dess budgetkontrollutskott, har i veckan fått stöd i parlamentet för en analys dels av de ekonomiska kostnaderna för att fyra dagar varje månad flytta EU-parlamentets verksamhet från Bryssel till Strasbourg.
Regeringen har beslutat att staten återigen skall betala för brandflyget när det är torrt. Den tidigare regeringen drog in dessa pengar, vilket gjorde att det blev svårare att hålla brandflyg i luften och att upptäcka skogsbränder i tid.
Från och med den 1 juni 2007 gäller nya regler för skrotning av bilar. Huvudregeln är att producentansvar införs, dvs tillverkaren av bilen skall kostnadsfritt också se till att den skrotas på ett ansvarsfullt sätt. Det gamla systemet med skrotningsavgifter och skrotningspremier avvecklas efterhand. Regeringen inför samtidigt en ersättning till bilägare för skrotning av bilar i trafik som är äldre än 1989 års modell. Ersättningen på 4 000 kronor gäller från 1 juni 2007. Dessutom kommer bilskrotningsfonden att kunna användas för att ge kommuner bidrag på 1.500 kronor per skrotbil som man samlar in ute i naturen.
Moderaternas kommunala rikskonferens avslutades traditionsenligt med ett längre tal av statsministern. Jag blir alltmer imponerad av hans ledaregenskaper! Det tal han höll var humoristiskt och tankeväckande, och som vanligt bjöd han på sig själv. Talet var både ironiskt mot motståndarna och uppmuntrande för de närvarande. Han framhöll att de lokala politikerna är ryggraden i moderaterna, och att det viktigaste är att partiet ständigt söker upp samhällsproblem, lyssnar på människor och ständigt vågar ifrågasätta sin egen politik, förändra och förnya. Samhället står inte still och det skall inte moderaterna göra heller! Som motsats pekade han på att (s) alltid säger att oavsett valet av ny partiledare "ligger politiken fast"! (s) tänker alltså fortsätta med den politik man förlorade valet på, ingen omprövning där inte!
Statsminister Reinfeldt vågar som statsminister säga det som huvuddelen av svenska folket länge insett! Att jordens miljöproblem inte kan lösas genom att Sverige ensamt "går i spetsen" med åtgärder som allvarligt skadar Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och arbetsmarknad! Sverige står tex endast för 0,2% av jordens samlade koldioxidutsläpp, och även om vi avbröt all verksamhet i landet skulle inte jordens samlade utsläpp påverkas på ett sätt som ens gick att mäta!
Den nya regeringens beslut att inte stänga fler kärnkraftverk, och avskaffandet av tankeförbudslagen som skedde förra året är två viktiga steg för att vända denna utveckling. Politikerna börjar äntligen ta ansvar för kärnkraftens framtid. Kärnkraften är ingen evig lösning på energiproblemen, men lär ändå behövas under överskådlig tid. Och om svenska företag kan vara med och bygga rymdraketer och skicka ut svenskar i rymden så klarar de säkert också av att driva kärnkraftverk på ett säkert sätt om de bara får chansen att utbilda nya ingenjörer och behålla dessa inom landet!
Jag hörde att Miljöpartiets kommunalråd i Göteborg, Kia Andreasson, vill minska antalet filer i Tingstadstunneln i Göteborg under rusningstid. Detta för att göra situationen ohållbar för bilisterna så de istället skall ta bussen. Min första tanke var: Är det verkligen sant? Och det var det tydligen.....(konstigt att hon inte ville stänga tunneln helt, då upphör ju all trafik!)
TextTV och TV4text skriver idag med braskande rubriker om "vallöftesbrott" från (m) och (kd), och att ökande energiskatter "driver upp bensinpriset" vid nyår. Bakgrunden är att regeringen inte prioriterat sänkning av energiskatterna som viktigast, utan låter de (av förra regeringen) redan beslutade indexhöjningarna av energiskatten slå igenom vid årsskiftet. Hade s-v-mp-regeringen suttit kvar hade Sverige fått enorma energiskattehöjningar kommande år när den gröna skatteväxlingen skulle genomföras. Alliansregeringen stoppar denna skatteväxling, och det är det viktigaste!
I går slogs svenskt regnrekord i Fotskäl, (en mindre ort som bara ligger några mil från Ubbhult där jag bor). Mellan klockan 06.00 i måndags och klockan 06.00 i tisdags regnade det som aldrig förr i Fotskäl. Hela 67 millimeter registrerades, det vill säga 67 liter per kvadratmeter. Så mycket har det aldrig tidigare regnat i Sverige under december, förutom i fjällvärlden. Tidningarnas skräckbilder av klimatförändringarna skrivs nu i allt fetare rubriker. Min funderingar kring detta kvarstår (läs vad jag skrev den 11 december).
I dag har det regnat i Västsverige, oavbrutet ösregn i ett dygn! Svåra översvämningar på många håll, och så här såg det ut i en järnvägstunnel i Mölndal. Nu skall varje politiskt korrekt politiker lägga pannan i djupa veck och bekymrat säga att detta är en effekt av klimatförändringar skapade av människan. Men är det så enkelt?
Riksdagen hade i dag en särskild klimatdebatt, och många hårda ord växlades mellan politikerna.