Studieresa Grönland 22-25 februari 2010

(Inläggen kommer i omvänd ordning mot bloggen, dvs uppifrån och ned!)

2010-02-21 Grönland nästa!

Tidigt i morgon bitti går min resa till Grönland, som jag ska besöka under kommande vecka. Jag flyger från Köpenhamn till den tidigare amerikanska flygbasen Kangerlussuaq, och därifrån vidare till huvudstaden Nuuk (tidigare Godthåb). Jag reser i sällskap med min moderate riksdagskollega Sven-Yngve Persson, som jag också besökte Svalbard tillsammans med hösten 2008.

Vi vill på vår studieresa veta mer om hur Grönlands klimat förändrats genom historien, vilka förändringar man upplever idag, och vilka hot och möjligheter ett förändrat klimat kan medföra för människorna på Grönland. Grönland har den största samlade ismassan på norra halvklotet, längst in på Grönland är isen över 3 kilometer tjock. Det som händer med istäcket på Grönland är därför intressant för hela klimatforskningen. Jag kommer också att särskilt ta reda på fakta kring världens isbjörnar och deras liv, eftersom det finns så många motstridiga uppgifter om hur isbjörnarna påverkas av verkliga och hotande klimatförändringar. Isbjörnarna har ju nästan blivit en symbol för själva klimathotet.

Under vår resa ska vi bland annat besöka Universitetet i huvudstaden Nuuk, träffa forskare på Climate research Centre, besöka nationalmuseet i Nuuk, träffa regeringsrepresentanter och kommunrepresentanter och besöka parlamentet. Om det blir tillfälle och vädret tillåter ska vi också försöka göra en eller ett par utflykter ut i islandskapet. Om bara tekniken fungerar kommer löpande rapportering med foton på bloggen.



2010-02-22 Framme i Nuuk



Efter försenat flyg från Landvetter på grund av snöoväder i Danmark, sedan försenad avgång från Kastrup
och resväskan kvar i Danmark på grund av för lite tid för omlastning (väskan kommer - förhoppningsvis -
med morgondagens flyg) är jag nu framme på Grönland. Först landade vi på den stora fd militärflygplatsen
i Kangerlussuaq, en bit inåt land nordost om Nuuk. Flygplatsen är byggd ovanpå själva permafrosten mitt
inne bland inlandsisen. Efter byte till ett mindre plan fortsatte vi resan till Grönlands huvudstad Nuuk ute på
västkusten.



Den sista delen av resan gick på låg höjd över den kilometertjocka inlandsisen. Ett vackert islandskap som
påminde mycket om både Island och Svalbard, fast så oerhört mycket större. När vi närmade oss Nuuk flög
vi över ett vackert fjordlandskap med små isberg som flyter omkring.



Eftersom vi flög västerut gick klockan åt fel håll, och vi kom fram tidigare än vi hade åkt från Köpenhamn (!).
Solen lyste vackert över fjorden när vi landade på lokalflygplatsen i Nuuk. Och där väntade lite överraskande
en regeringstjänsteman som verkar bli vår privatchaufför och guide under våra dagar i Nuuk!



2010-02-22 Fakta om Grönland

Grönland (grönländska: Kalaallit Nunaat; "inuiternas land" = människornas land) är världens största ö. Grönland är ett självstyrande danskt territorium. Danmarks drottning är Grönlands statschef. Grönlands landsting har 31 ledamöter och väljer en egen premiärminister. Grönland är till skillnad från Danmark inte medlem av EU. Huvudstad är Nuuk, på danska Godthåb. Staden ligger på ungefär samma breddgrad som Östersund i Sverige.

Grönland är från nordligaste punkten (Kap Morris Jesup) till sydspetsen (Kap Farvel) 2 650 km långt och ungefär 1 000 km brett. Ytan är totalt 2,2 miljoner kvadratkilometer. 88% av ytan täcks av inlandsis som härstammar från senaste istiden, och är den största ismassan på hela norra halvklotet. Isen är i genomsnitt 1 500 meter tjock men vid några punkter är tjockleken 3 000 meter. Vid havet kalvar isen och ger upphov till stora flytande isberg. Endast omkring 12% av Grönlands yta är isfri. Isfria kuster har många havsbukter och fjordar. Högsta punkten på Grönland är Gunnbjørn med 3 700 meter.

Grönlands befolkning uppgår till ca 56.000 personer, och består till 88 procent av inuiter (eskimåer) eller blandbefolkning. De resterande 12 procenten utgörs av personer av europeisk härkomst, huvudsakligen dansk. Hela 91% av befolkningen bor i kustområdena på västra Grönland, på den del av ön där huvudstaden Nuuk ligger, och där jag alltså är just nu.

Grönland har arktiskt klimat med undantag av några få platser som har subarktiskt klimat, till exempel Narsarsuaq. Vid västkusten är det lite mildare till följd av Golfströmmen. Temperaturen på inlandsisen har en minimum på –70 °C och når på sommaren nollgradigt. I fjordarna på sydvästra Grönland kan dock ofta dagstemperaturen nå upp till omkring +20 °C under sommaren, vilket tillåter en förhållandevis rik ängs- och buskvegetation med lågvuxen björkskog på sina platser. Kustlinjer som är isfria är täckt av tundra. Djurlivet är typiskt för tundran med isbjörn, ren, myskoxe, fjällräv och fjälluggla. För ungefär 200 miljoner år sedan var Grönland täckt med skog och klimatet var så varmt att sköldpaddor och jätteödlor levde här!



2010-02-22 Besök på Universitetet i Nuuk

Vårt första besök gick till Universitetet där vi träffade professorn i kultur och social historia, Thorkild Kjaergard och universitetsläraren Teith Groth. Vi fick en bra bild av Grönlands historia, hur ön befolkades, hur befolkningsströmmarna gått genom århundradena, vilken storpolitisk betydelse Grönland haft och hur man på olika sätt odlar sina förbindelser med såväl Amerika och Europa.

Vi fick också en beskrivning av Grönlands klimat genom historien och fick klart för oss att man aldrig odlat vare sig vin eller spannmål på ön i midern tid, vilket ibland påståss. Däremot har man såväl förr som idag odling av vallväxter och hö, och har stora betesmarker för exempelvis får. Man odlar också potatis på södra delen av ön och många odlar också blommor och grönsaker i mindre växthus och på friland under sommarhalvåret, främst på södra delen av ön. På sommaren kan temperaturen nå upp till 20-25 grader i fjordarna så det går utmärkt att odla.

Havet utanför västra Grönland fryser aldrig till på grund av golfströmmen, men blir inte heller varmt på grund av alla iskallt vatten som kommer från glaciärerna. Havet håller en temperatur mellan noll och plus fem grader året runt.

Fotot. Universitetet och Climate Research Centre i Nuuk, sett från höjden vid flygplatsen



2010-02-22 Besök hos kommunledningen i Nuuk

Vårt andra besök blev hos representanter för kommunledningen i den kommun där Nuuk ingår. Grönland har idag bara fem kommuner efter en nyligen genomförd kommunsammanslagning. Varje kommun har ganska liten befolkning men enorma arealer att styra.










Självklart ligger en isbjörnsfäll på golvet i kommunstyrelsens sammanträdesrum



Vi träffade representanter för näringslivsenheten och kommunstyrelsen, och fick en inblick i hur man arbetar för att utveckla näringslivet och minska beroendet av danska staten. Man arbetar exempelvis med olika potentiella fynd av mineraler, som guld, ädelstenar, rubiner, järn och olja. Man har ett stort ganska nybyggt vattenkraftverk och planerar ännu ett som skulle möjliggöra ett aluminiumverk på ön. Man berättade att Grönland har större potential när det gäller vattenkraft än vad Norge har. Turistsektorn utvecklas också med nya hotell, fiskecamper och olika utflyktsformer, besök av kryssningsfartyg mm. Viss fiskeindustri finns kvar, men det mesta görs på fiskefartygen idag.

Arbetslösheten på Grönland är mycket låg, i Nuuk endast 1,7%. Man har brist inom flera yrken som lärare och vårdpersonal, och har överhuvudtaget svårt att få fram rätt arbetskraft ur den egna befolkningen. Många nationaliteter bor därför permanent på Grönland eller gästarbetar kortare tid, inte minst inom hotell och restaurangnäringen. Skatten på Grönland är platt. Alla betalar 40% av sin inkomst i skatt. Moms existerar inte, men priserna än ändå ungefär i Nuuk som på danska fastlandet till följd av de höga transportkostnaderna till Grönland.

Vid besöket på universitetet fick vi en första bild av ”subventionsekonomin” och förstod snabbt att hela Grönlands ekonomi och välstånd bygger på mycket stora ekonomiska stöd från övriga Danmark. Av 10 miljarder i ”statsbudget” för Grönland kommer nästan 40% från danska staten. Besöket på kommunen bekräftade detta. Vi fick bland annat höra att all nyproduktion av boende betalas till 2/3 av skattebetalarna och 1/3 av de boende. Boendet är alltså väldigt subventionerat. Samtidigt kan en ny villa i de finare områdena i Nuuk kosta mellan 4 och 6 miljoner danska kronor. Det byggs för fullt i Nuuk och det är väl inte utan att det känns lite som spekulation när man ser alla exklusiva byggnader som växer upp bland de gamla husen.

Infrastrukturen är den allra största ekonomiska belastningen för det Grönländska samhället. Flygbolaget Air Greenland går med ständiga underskott som täcks av skattemedel, men flyg och helikopter är enda sättet att transportera människor och gods på land, eftersom det inte finns några vägar. El, telefon och Internet är utbyggt över hela Grönland, men kostar väldigt mycket att utnyttja. Varje liten ort har eget postkontor, ofta egen affär, och mycket går med underskott som måste täckas med skattemedel. Alla barn går i skolan på hemorten de första åren, även på mycket små orter. Viljan att hålla liv även i de allra minsta orterna frestar på ekonomin. Man förstår snabbt varför Grönland aldrig skulle överleva ekonomiskt utan mycket stort stöd från danska staten.

Vårt besök hos kommunen väckte uppmärksamhet och kommenterades idag både på kommunens hemsida och i dagstidningen Sermitsiaq



2010-02-23 Med helikopter upp på isen



I dag tog vi en tur med helikopter upp till isen på ett berg en bit från Nuuk. Helikopter är ett vanligt transportsätt på Grönland, eftersom det inte finns några vägar alls utanför de större orterna. Helikoptrar används för att serva el och teleanläggningar, till att frakta material och människor och för transport av svårt sjuka personer till den stora flygplatsen i Kangerlussuaq för vidare transport till sjukhus på Island eller i Danmark. Räddningsverksamhet för sjöfarten ingår också i uppgifterna. Air Greenland har 12 helikoptrar av den typ vi åkte med.



Uppe vid en av de högre bergstopparna i området satte vår chaufför ned helikoptern på isen. Här står vi och tittar upp mot toppen som är 1.200 meter. Isen smälter aldrig här eftersom den ligger på norrsidan av berget där solen aldrig kommer åt. På bilderna syns vår pilot samt vår chaufför från regeringskansliet och en fotograf från turisbyrån som passade på att följa med och ta lite bilder som man ska använda för deras marknadsföring av denna typ av helikopterutflykter i framtiden.





Uppe på isen dukade piloten sedan upp lite fika. Vi hade maximal tur med vädret, strålande sol och inte ett moln på himlen. I fjärran såg vi ut över fjorden och Nuuk, långt där nere vid fjorden.



På vägen tillbaka flög vi över vackra fjordar i det som faktiskt är Grönlands näst största deltaområde med en mängd fjordar som löper från inlandsisens kant ut mot havet. Att se islandskapet från luften på låg höjd ger en bild av den enorma mängd is och den otroligt stora ödemark som nästan hela Grönland består av.

Innan vi landade flög piloten ett varv över Nuuk. Staden är stor till ytan och i mitten av bilden till höger om staden ser man den väl skyddade hamnen. Längst upp i högra hörnet kan man skymta flygplatsens landningsbana.








2010-02-24 Besök på Climate Centre vid Universitetet i Nuuk

Vi startade dagen med ett mycket intressant besök på Climate Centre, där en av Danmarks ledande klimatforskare, professor Sören Rysgaard tog emot. På bilden sitter vi på hans kontor och han berättar om aktuell forskning.

På Climate Centre forskar man dels kring de faktiska klimatförändringarna och vad som orsakar dessa, dels försöker man hitta sätt för Grönland att anpassa sig till klimatförändringarna och kanske även utnyttja dessa. Forskningen sker främst kring inlandsisen, havsisarna och permafrosten, samt hur fisket påverkas av klimatförändringarna. Man forskar också en del kring energi och energiförsörjning, samt kring hur en framtida möjlig farled för fartyg genom. Nordvästpassagen väster om Grönland skulle kunna skapa arbetstillfällen om Grönland blir en knutpunkt för denna trafik.

Vi frågade givetvis om det ovanligt milda vintervädret och bristen på snö på södra Grönland, men fick svaret att detta inte nödvändigtvis har med klimatförändringarna att göra. Tvärtom är orsaken sannolikt att de stora vädersystemen vissa år tar vägen norr om Island, andra år söder om, och beroende på detta får Grönland ett kallt eller milt klimat, och det omvända gäller då ofta för Danmark, Sydsverige och norra Europa. Detta kan alltså också vara en förklaring till det ovanligt snörika och bistra vintervädret i Södra Sverige just nu. Samtidigt är det så att Grönlands väder är mer varierande idag än förr, vilket tyder på ett något har hänt med klimatet.

Sören Ryssgard upplevde vi som en mycket balanserad klimatforskare. Han tvivlade inte i sig på att koldioxiden har stor klimatpåverkan, men förde också fram spännande teorier om hur havsisens avsmältning i sig sannolikt har betydelse för koldioxidbindningen. När havsisen smälter sker kemiska processer och den koldioxid som är bunden i isen sjunker ned i havet och absorberas där. När sedan ny isbildning sker under kommande vinter absorberar den nya isen kemiskt koldioxid ur luften, som sedan sjunker ned i havet när isen smälter nästa sommar. På detta sätt kan havsisens avsmältning och tillfrysning binda enorma mängder koldioxid, sannolikt många gånger de minskningar av CO2 som Kyoto-protokollet innebär för alla jordens länder tillsammans! Detta är minst sagt en revolutionerande teori.

Effekterna av denna teori är också att när glaciärerna smälter förs kallt färskvatten ut i fjordarna. Färskvatten är lättare än saltvatten, vilket gör att varmare havsvatten strömmar in under glaciärens kant och ökar takten i avsmältningen. Men samtidigt innebär mer färskvatten i havet ökad isbildning, vilket i sin tur binder ännu mer koldioxid, och effekten av detta kan alltså samtidigt motverka fortsatta klimatförändringar.

Om isen smälter och havet tillförs mer CO2 gör detta samtidigt att växtligheten ökar. På isen finns också stoftpartiklar som innehåller bakterier. När isen smälter når bakterierna havet och bidrar i sin tur till en starkare tillväxt av växtlighet. När växtligheten ökar binder växterna i sin tur CO2 vilket motverkar växthuseffekten. Samtidigt innebär havets upptag av CO2 att ph-värdet på vattnet sjunker, och detta medför i sin tur att känsliga arter, inte minst koraller, dör ut och andra arter ökar i stället.

Totalt fick vi ett väldigt tydligt budskap från professor Rysgaard. Klimatforskningen är en ganska ny vetenskap, och sambanden mellan olika processer som både minskar och ökar koldioxidutsläppen är mycket komplicerade. Vissa processer motverkar varandra och det hela är både spännande och komplicerat. Mycket mer forskning behövs för att försöka skapa en helhetsbild. En annan sak som vi fick med oss är att diskussionen om ”global temperatur” är ganska missvisande och svårt at mäta korrekt. Det intressanta är hur temperaturen förändras lokalt, och det kan skilja väldigt mycket mellan olika platser på jordklotet.



2010-02-24 Besök hos regeringen och parlamentet



Ett besök i Grönlands parlament är givetvis ett måste. Grönland har 31 parlamentariker på en befolkning på 57.000 personer. Man utser också två representanter till det danska folketinget i Köpenhamn. Här sitter jag i regeringens sammanträdesrum. Till höger korridoren där premiärministern har sitt kontor.



Till vänster står jag i parlamentets talarstol och bredvid mig står parlamentets "formand", ungefär motsvarande den svenska riksdagens talman, Josef Motzfeldt. Till höger några besöksstolar i parlamentet, givetvis klädda med sälskinn. En viktig fråga för Grönlands parlament är att EU ska öppna upp för import av sälskinn från Grönland. Runt Grönland finns väldigt mycket säl och man tycker att jakt på dessa är helt naturlig, precis som man anser att valjakt inte är något märkligt, utan en tradition. Man jagar dock bara vissa valsorter och säger att man följer internationella konventioner om valjakt. Fiskefrågor är överhuvudtaget en mycket viktig del av grönländsk politik, och intäkterna från denna näring står för 86% av Grönlands ekonomi.



2010-02-24 Besök hos den svenska honorärkonsuln



Vi fick under gårdagen veta att det faktiskt finns en svensk konsul i Nuuk. Han är nytillträdd och heter Anders Meilvang. Till yrket är han advokat, och vi gjorde ett besök på hans kontor. För mig var det intressant att höra om den Grönländska skattesystemet, rättssystemet och lagstiftningen, som i grunden är densamma som i Danmark, med tillägg av en del lokala varianter. Skatten är alltså platt, 42% på inkomst av arbete, och ca 30% bolagsskatt. Man har ingen moms, ingen kapitalskatt, ingen arvsskatt, ingen förmögenhetsskatt, ingen fastighetsskatt och nästan ingen arbetsgivareavgift. Bensinen är helt obeskattad och kostar DKK 4:27, dvs ungefär som i USA. Däremot är det mycket hög punktskatt på cigaretter och alkohol. De låga skatterna medför givetvis att man är beroende av stödet från danska staten. När det gäller brottslighet är det mest brottslighet som är kopplad till sociala problem, våld, misshandel, sexualbrott och mord. Grönland har lika många mord per år som Danmark, trots att Danmarks befolkning är 100 gånger så stor.

På hela Grönland finns bara ett 25-tal svenskar, främst inom flyget där man arbetar som piloter eller mekaniker. Några finns också inom hotell- och restaurang. Någon direkt näringsverksamhet med svensk anknytning finns knappast och det är inte heller så mycket handel med Sverige. Konsuln har med andra ord inte överdrivet mycket att göra, men får inte heller något betalt – att vara konsul är ett hedersuppdrag.



2010-02-25 Från hemsidan hos Kommuneqarfik Sermersooq

Kommunens hemsida uppmärksammar vårt besök häromdagen:





2010-02-25 Nuuk: Hamnen



Hamnen i Nuuk ligger väldigt skyddad med höga klippor mot norr. Hamnen är ett centrum för
alla transporter till Grönland, som sedan omlastas till mindre fartyg för transport till andra mindre
orter längs kusten. Hamnen i Nuuk är också bas för ett antal fiskefartyg, och där landas mycket
stora räkfångster från de stora räktrålarna.





2010-02-25 Besök på Polar Raajats räkskaleri



Polar Raajat är ett dotterbolag till den stora danska fiskekoncernen Polar Seafood Denmark A/S.
Polar Seafood äger en stor flotta av bland annat räktrålare, och har två processindustrier på Grönland
där räkorna skalas maskinellt och sedan fryses och förpackas för vidare transport till kunder i bland
annat Sverige. Företaget har bland annat ett försäljningskontor i Göteborg.

Vi besökte den ena processindustrin som ligger i Nuuk. Räkorna fryses ned på räktrålarna och levereras
i stora säckar till skaleriet. På bilden syns hur räkorna passerar genom en maskinell skalningsmaskin som
blöter upp skalen som därefter lätt lossar. I slutet av processen sker manuell avsyning av räkorna så att
inga skal blivit kvar.



2010-02-25 Grönlandsis



Även om glaciärerna släpper mycket is året runt så är det inte säsong för isberg i fjorden utanför Nuuk
på vinterhalvåret. Först framåt våren kommer de stora ismängderna. Fotot till vänster har jag alltså inte
tagit själv, utan det är från en sida med turistbilder från Grönland. Bilden visar iskanten vid en glaciär, och
man förstår att isblocken som lossnar blir ganska betydande. Isen kan vara uppemot en kilometer tjock
närmast kustområdena och alltså upp till tre kilometer tjock i det inre av Grönland. "Isbergen" till höger
var det närmaste jag kom. Men faktum är att även dessa är ganska stora, åtskilliga meter långa och
höga, och två tredjedelar av dem finns dessutom under vattenytan.



2010-02-25 Nuuk: Den gamla byn



Närmast fjorden ligger den ursprungliga byn Nuuk, som grundades 1728 av Hans Egede, en präst
och missionär från Lofoten. I den gamla byn finns turistbyrån i en äldre byggnad och i närheten
ligger också den traditionella fiskmarknaden.



I Nuuks allra äldsta hus bodde en gång Hans Egede. Därefter har det under senare år varit bostad
för premiärministern. Numera är det regeringens representationsvilla. Vi bjöds på en kopp kaffe i
sofforna där många ledare från olika länder suttit före oss. Vår guide/chaufför, Jakob Rohmann Hard,
protokollchef på Utrikesdepartementet, visade oss också de stora betarna från en Narval som
pryder en av väggarna i huset. Längst bort i rummet finns också en av Grönlands mest berömda
tavlor, värd uppemot en miljon danska kronor.





2010-02-25 Det moderna Nuuk



Staden Nuuk är verkligen en blandning mellan gammalt och nytt. Moderna höghus, varuhus och två bank- och postkomplex dominerar centrumbilden. De två övre bilderna visar huvudgatan, där man också hittar Grönlands två enda trafikljus. Vårt hotell, Hans Egede, ligger mitt emot ett an bankkomplexen, alldeles vid huvudgatan.



Alldeles intill finns långa gamla huslängor med eftersatt underhåll som ger ett ganska förfallet intryck. Bara i den största huskroppen ovan bor ett tusental personer. Bakom ligger åtta långa längor i bästa DDR-stil. Alla dessa huslängor ska rivas för att bereda plats åt ett större centrum och mäniskorna ska få nya modernare bostäder. Det verkar vara ett ganska stort projekt. Bostadspolitiken är lite märklig, de flesta bor i tjänstebostäder som arbetsgivaren står för. Men när man mister jobbet eller går i pension måste man också lämna sin bostad. Detta är ett stort socialt problem och den som då inte har råd att köpa en andelslägenhet eller ett hus hänvisas till kommunens huslängor, eller kan till och med bli uteliggare.



Konstrasterna är stora, alldeles intill centrum finns idylliska områden med mindre hus, och på andra sidan hamnen byggs i ett högt tempo en helt ny stadsdel med oerhört exklusiva bostäder. En sådan lägenhet kan kosta uppemot 10 miljoner danska kronor, men då ingår en fantastisk utsikt och en egen liten hamn. En exklusiv villa i de bättre områdena kan kosta 4-5 miljoner danska kronor.

När man bygger nya bostäder på Grönland står samhället för 2/3 av räntekonstnaden och den som bygger betalar motsvarande en tredjedel. På detta sätt hålls hyrorna nere, men samtidigt urholkas givetvis den offentliga ekonomin. På Grönland ligger alla hus på ofri grund, samhället äger all mark och man får ansöka om rätten att bygga, vilket beviljas utan kostnad. Däremot är kostnaderna för anslutning av vatten och avlopp mycket höga.

Ett annat problem är att behålla välutbildad arbetskraft på Grönland. Även om en akademiker kan tjäna åtta gånger så mycket som en vanlig löntagare så är det svårt att klara rekryteringen. Ett sätt att få ungdomar att stanna kvar är satnsingar på kultur och fritid. Nedan den vackra kulturhuset med både biograf och scener, huset är format som ett norrsken. I den eleganta simhallen (den enda på Grönland) kan man simma runt och titta ut över fjällen. I havet blir det sällan över 5 grader varmt, så simhallen är i praktiken enda chansen till ett bad.



På Grönland släpps idag allt avloppsvatten och toalettavfall ut i havet, i princip helt orenat. Man ser det som ett litet problem med tanke på de enorma vattenmängderna runt ön. Fjorden utanför Nuuk är 800 meter djup och stora flöden fråm glaciärerna inne i fjorden sköljer effektivt ut avfallet långt ut till havs. Tankar finns dock att börja rena avloppsvattnet från Nuuk i framtiden, medan det knappast blir aktuellt i mindre byar och samhällen längs kusterna. Men det politiska trycket på detta verkar litet, kanske beror det på att ändå ingen badar i havet?

Sopor förbränns i en egen anläggning och blir till fjärrvärme som värmer både bostäder och simhall. Där har man alltså en modern lösning på problemet. Färskvatten får man från glaciärsjöarna ovanför staden, och vattnet är väldigt rent och smakar mycket gott.



2010-02-25 Jakt och fiske på Grönland

Det blev en del prat om jakt under mitt besök. Jag förde själv fram frågor om valjakt och fick klart för mig att man jagar en hel del val. De stora valarna jagas fortfarande med harpunkanoner. Den mest jagade valen är Tumlare, ca 3.000 per år. Narvalen är den näst mest jagade, runt 400 varje år. Ytterligare några hundra valar av andra sorter fälls varje år.

Isbjörnar är fortfarande en viktig del av födan på östra Island, och totalt skjuts runt 200 isbjörnar varje år. Isbjörnen anses inte utrotningshotad, det finns enligt ganska samstämmiga forskaruppgifter ca 20-25.000 isbjörnar i världen, varav några tusen på Grönland. På senare år har antalet fällda isbjörnar på Grönland minskat. Under de dagar vi var på Grönland sköts en isbjörn strax utanför Nuuk, och det väckte viss uppståndelse bland dem vi pratade med.

Säl jagas i stor omfattning, man skjuter ca 200.000 sälar om året. Det finns uppskattningsvis fem miljoner sälar längs Grönlands kuster, och ytterligare lika många på den Kanadensiska sidan. De sälar som skjuts av är färre an vad som reproduceras varje år. Även i Kanada jagas säl, men skillnaden är att i Kanada klubbar man ihjäl säl, medan man på Grönland skjuter dem med gevär. På Grönland dödas inga kutar (sälungar) utan endast vuxna djur. Sälskinnet används som jag tidigare berättat till det mesta - jackor, möbelklädsel, fällar, väskor osv. Problemen med att få avsättning för skinnen (EU:s importförbud) gör att många sälskinn måste kasseras.

Varje år skjuts även ett par tusen myskoxar, och det finns ganska många av dessa på Grönland. 15.000 renar skjuts också varje år, och renkött är vanligt på restaurangerna. I övrigt jagar man fjällräv och fjällhare, varje år några tusen av varje.

Fisket är omfattande. På Grönländska vatten fiskas årligen 138 tusen ton räkor och 75 tusen ton fisk (siffror per 2006).

Det var intressant att diskutera jakt och fiske, särskilt för mig som inte ägnar mig åt något av detta för egen del. På Grönland är det en del av traditionen, att jaga är naturligt och ger som sagt en del av födan. Men man försöker också genom dialog hantera kritik utifrån mot jakt av vissa djur och mot vissa jaktmetoder. Man följer också valfångstkonventionerna och mycket jakt är licensjakt där myndigheterna betämmer hur mycket som får skjutas av varje djur. Jakten är faktiskt betydligt mer kontrollerad och mer ansvarsfull än jag själv trodde innan jag besökte Grönland.



2010-02-25 Tack och farväl, Kalaallit Nunaat (Grönland på grönländska)



Resan hem gick över fjordar och raviner fram till den stora flygplatsen vid byn Kangerlussuaq, där
vi återigen bytte till ett större flygplan som skulle ta oss till Köpenhamn. Denna gång var vädret
bättre när vi flög över de ödsliga vidderna tvärs över Grönland, och det stora orörda istäcker syntes
tydligt under oss.





2010-02-27 Grönländska språket skapar intern debatt

Grönländska är ett litet språk, man är ju bara 57.000 invånare på ön, och inte ens alla dessa talar grönländska. Man värnar mycket om sitt språk. I skolorna lär sig barnen först grönländska, därefter danska, och först som tredje språk engelska. Detta skapar vissa problem när det gäller kunskaperna i engelska. De flesta tidningar och offentlig information sker på både danska och grönländska. Visst kan danskan vara knepig att förstå ibland, men jag kan bara konstatera att grönländska är fullständigt obegripligt! Samtidigt är det ett av de vackraste språk jag hört, ett mjukt, lågmält, sjungande språk.

Det grönländska språket skapar just nu het debatt i Grönlands parlament, "Inatsisartut". Ett parti vill att grönländska ska vara obligatoriskt i talarstolen, vilket övriga partier avvisar. Det finns många på Grönland som endast talar danska och man menar att alla grönlänningar ska ha samma rätt att bli invalda i parlamentet och att språket därför inte får vara ett hinder för att beträda talarstolen.

Detta urklipp från Atuagagdliutit (Grönlandsposten) visar grönländska språket i skrift. Oerhört långa ord, ofta 25-30 bokstäver, och varje ord har en större betydelse och beskriver mer än ett svenskt ord. Artikeln är en del av ledaren i tidningen och handlar om Grönlands talman, Josef Motzfeldt (som jag står tillsammans med på fotot från parlamentet den 24/2). Motzfeldt är förresten ett tyskt namn, vilket är mycket vanligt på Grönland. Detta kommer sig av att tyska missionärer en gång bosatte sig på ön och bildade familj där, och deras släktnamn lever vidare än idag.



2010-02-27 Borås Tidning om min Grönlandsresa

I går ringde BT:s reporter och gjorde en liten intervju om mitt besök på Grönland. Ett litet ord har dock fallit bort, ett ord som förändrar innebörden en hel del i det jag säger om klimatet. Om man sätter in det lilla ordet "för" i meningen så blir budskapet lättare att förstå.





2010-03-02 Filmsekvens visar glaciäravsmältning på Grönland

I går fick jag en intressant filmsekvens via e-post från professor Sören Rysgaard på Climate Research Centre i Nuuk på Grönland, som vi ju träffade förra veckan. Vid det tillfället fick vi se denna film och nu kan jag lägga ut den på bloggen.

Filmen visar hur det ser ut när en glaciär smälter, man fotograferar glaciären en gång per timma och kör sedan filmen i mångdubbel hastighet. Då ser man tydligt hur hela glaciären rör sig ut mot fjorden. Just denna glaciär, Kangiata Nunâta Sermia, nära Nuuk, släpper mycket stora mängder is utan att glaciärkanten flyttar sig. Ny is fyller på hela tiden, och glaciärens kant är i princip oförändrad. Klicka på bilden för att se hur det ser ut när en glaciär smälter!