Blogg oktober 2009

2009-10-31 Klassisk EU-kompromiss om finansieringen av klimatpolitiken
Frågan om kostnadsfördelningen mellan EU-länderna skjuts på framtiden

EU-ländernas ledare förklarade i går att de "löst frågan om finansieringen av klimatpolitiken". Andra betecknar det som ett fiasko att man inte kunde enas om hur kostnaderna för klimatpolitiken ska fördelas mellan länderna i EU. Sanningen ligger väl någonstans mittemellan. Det man gjort är helt enkelt att sy ihop en typisk "EU-uppgörelse", dvs skrivit ihop ett ganska traditionellt, lagom luddigt, "ickeförpliktigande" dokument med högtidliga skrivningar som alla kan ställa sig bakom trots att man egentligen har väldigt olika åsikter. Detta är enligt min erfarenhet ett ganska vanligt sätt att lösa stridigheter inom EU. Samtidigt var det nog inte många som ens trodde att man skulle nå så långt, så EU-ordförande Reinfeldt har säkert anledning att vara nöjd från sina utgångspunkter.

Det man enats om på toppmötet är att EU ska ta på sig "en skälig andel" av den totala globala kostnaden för klimatpolitiken. Man godtar också EU-kommissionens beräkningar av att denna globala kostnad kan uppgå till 100 miljarder Euro per år (ca 1.000 miljarder svenska kronor per år) fram till år 2020, samt att de rika länderna (EU, USA, Kanada, Japan och Australien) bör ta på sig 22-50 miljarder Euro (220-500 miljarder SEK) per år av detta. Beslutet säger inget om hur stor andel av de rika ländernas andel som EU ska ta på sig, men man har gett EU:s förhandlare mandat att förhandla vidare om detta på Köpenhamnstoppmötet senare i höst. Man har också tydligt sagt att EU:s medverkan bygger på att andra länder tar sin del av kostnaderna. Någon konkret lösning på hur EU:s del av kostnaderna sedan ska fördelas mellan länderna i EU var man som väntat inte heller i närheten av på toppmötet, helt enkelt för att många länder i Östeuropa knappast är beredda att betala något alls utan anser att man behöver sina pengar bättre till annat. En överenskommelse om denna interna fördelning inom EU blir en senare fråga.

Så här står det i det officiella protokollet från toppmötet som finns på regeringens hemsida; jag har tagit med det viktigaste i de punkter som rör finansieringen av klimatpolitiken:

Pt 13: "EU är berett att ge ett skäligt bidrag till den globala insatsen genom att fastställa ett ambitiöst begränsningsmål, medge kompensationer och bidra med sin skäliga andel av offentligt stöd. Europeiska rådet ansluter sig till kommissionens bedömning att de totala nettomerkostnaderna för begränsning och anpassning i utvecklingsländerna kan komma att uppgå till omkring 100 miljarder EUR årligen fram till 2020, vilket ska finansieras genom en kombination av utvecklingsländernas egna insatser, den internationella koldioxidmarknaden och internationell offentlig finansiering."

ur Pt 14: "Den totala nivån för det nödvändiga internationella offentliga stödet beräknas uppgå till 22−50 miljarder EUR årligen fram till 2020, under förutsättning att bördan fördelas rättvist på global nivå i enlighet med det fördelningssystem parterna ska komma överens om".

ur Pt 16: "Alla länder utom de minst utvecklade bör bidra till den internationella offentliga finansieringen genom ett övergripande globalt fördelningssystem som grundar sig på utsläppsnivåer och BNP och återspeglar såväl ansvar för de globala utsläppen som betalningsförmåga"//"EU och dess medlemsstater är beredda att åta sig sin härav följande skäliga andel av den totala internationella offentliga finansieringen."

ur Pt 17: "Europeiska rådet noterar kommissionens bedömning att det kommer att krävas en global finansiering på 5−7 miljarder EUR per år under de första tre åren efter ett ambitiöst avtal i Köpenhamn och understryker att ett belopp kommer att fastställas mot bakgrund av resultatet från Köpenhamnskonferensen. EU och dess medlemsstater är i detta sammanhang beredda att bidra med sin skäliga andel av dessa kostnader. Europeiska rådet betonar att villkoret för detta erbjudande är att övriga viktiga aktörer gör jämförbara ansträngningar".


Sammanfattningsvis skjuter alltså EU-länderna helt enkelt på problemet både vad gäller EU:s andel av de globala kostnaderna och kostnadernas fördelning mellan EU-länderna. Detta för att kunna visa upp en enad fasad vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn senare i höst. Den dagen räkningen för klimatpolitiken ska fördelas mellan Sveriges och andra länders skattebetalare kommer den verkliga striden att börja mellan EU:s medlemmar. I potten ligger en räkning på 1.000 miljarder kronor per år och det är ju en hel del pengar för att uttrycka sig försiktigt. Jag ska återkomma med exempel på vad kostnaden kan bli för Sverige vid olika förhandlingsutfall.



2009-10-30 EU-fördraget i hamn, stor framgång för EU-ordförande Reinfeldt

Beskedet ikväll att Tjeckien skriver under det nya EU-fördraget är en stor seger för EU:s ordförande, Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt. Han får också stort beröm av bland annat EU-kommissionens ordförande Barosso för sin insats.

Men även Tjeckiens president Vaclav Havel är en segrare. Han fick igenom ett tillägg som medger ett undantag för Tjeckien från de medborgerliga rättigheterna i EU. Undantaget har samband med tvister kring markägande mellan tjecker och tyskar efter andra världskriget. Havels taktik att komma med detta krav först när alla andra EU-länder skrivit under fördraget kan diskuteras, det är kanske inte så snyggt. Men Havel är en man med mycket stor integritet både i denna och andra frågor, och i Tjeckien uppfattas han nog som en stor segrare han också.

Störst segrare är EU:s medborgare som nu slipper det kaos som hade blivit fallet om EU-fördraget inte kommit i mål. Äntligen får EU ett tydligt fördrag som styr arbetet, och ett fördrag som på många punkter dessutom är betydligt mer demokratiskt än det gamla lapptäcket.



2009-10-30 Orimligt med trängselskatt för genomfartstrafik genom Göteborg

Infrastruktur del 1: Vägtullar runt Göteborg för genomfartstrafik är omoraliskt och är allvarligt för rörligheten på arbetsmarknaden. Men Kungälv, Alingsås, Borås och Kungsbacka kan bli vinnare.

Göteborgs kommunstyrelse tog i onsdags det första, olyckliga, principbeslutet om att införa "trängselskatt" runt Göteborg. Pengarna ska uttryckligen användas som delfinansiering av viktiga infrastrukturprojekt. Redan av detta skäl är det fel att tala om trängselskatt - det handlar om ren finansiering av vägprojekt, inte om att motverka trängsel. Trängseln i Göteborg finns främst på E20 som går rakt genom staden. Även om man gör som planerat och tvingar av alla som ska från Malmö till Oslo eller Stockholm en bompeng när de passerar Göteborg så kommer det inte att minska trängseln. Denna genomfartstrafik kommer inte att kunna ta andra vägar, för det finns helt enkelt inga alternativ. Dessutom är det ganska fräckt att pungslå alla som måste köra E20 genom Göteborg.

Allvarligare är att alla som bor runt Göteborg och tvingas köra genom staden till sitt arbete nu kan få kraftigt ökade kostnader. Om taxan blir som i Stockholm kan det kosta 40 kronor per dag, dvs 800 kronor extra per månad av skattade pengar bara att ta sig till jobbet. Självklart kommer det att minska intresset att pendla, och försämra rörligheten på arbetsmarknaden. De som bor söder eller öster om Göteborg och jobbar på Hisingen, eller de som bor norr om stan och arbetar i Mölndal eller Frölunda har oftast inget val - kollektivtrafiken fungerar inte så man måste ta bilen till jobbet. Landsbygden drabbas som vanligt allra hårdast eftersom där oftast saknas användbar kollektivtrafik.

Intressant är att Kungsbacka, Borås, Alingsås och Kungälv kan bli de stora vinnarna på vägtullarna, både vad gäller handel och företagsetableringar. Företag som vill etablera kommer givetvis att ta sig en funderare - är det inte bättre att lägga företaget i Viared i Borås än på Hisingen eller i Frölunda? Man kan knappast rekrytera mer än en liten del av sin personal från bostadsområden innanför tullarna, och den fråga man kommer att ställa sig blir då om det inte blir lättare att rekrytera personal om dessa slipper kostnaden för vägtullar? Självklart kommer många av oss som bor utanför "tullarna" också att välja bort Göteborg när vi ska handla på dagtid. Vi kommer i stället att besöka de större städerna runt Göteborg.

Jag vet att Göteborgs politiker är pressade vad gäller exempelvis en ny älvförbindelse, men jag är ändå ärligt talat förvånad över den politiska enigheten i Göteborgs kommunstyrelse kring "trängselskatten". Jag hade allt förväntat mig att åtminstone någon moderat skulle ha ifrågasatt det hela, eftersom jag tycker att denna trängselskatt strider mot den moderata ideologin, i vart fall när den drabbar genomfartstrafiken. I Stockholm drabbas inte genomfartstrafiken på europavägarna av trängselskatt, det är endast de som ska in till eller passera genom Centrum som behöver betala, och där är det dessutom lättare att välja tunnelbanan i stället.

Jag kan acceptera trängselskatt för att minska trafiken in till Göteborgs centrum. Jag tycker också det är helt okej med brukaravgifter för att finansierna en ny snabbare genomfart om det finns ett gratis alternativ. Så är det exempelvis i Norge - man kan välja att köra den gamla krokiga landsvägen eller betala en avgift för den nya motorvägen. Jag kan till och med tycka att det i enskilda fall kan vara acceptabelt med en avgift för att finansiera ett visst projekt, exempelvis att ta ut en avgift för alla som passerar över en bro, tills bron är betald. Men att plocka ut vägtullar av alla människor som kör till, från eller till och med genom en stad på en europaväg är inte rimligt, och dessutom djupt omoraliskt. Särskilt i landet med världens näst högsta skatter, och kanske världens hårdaste beskattning av bilismen. Vi borde rimligen ha råd att bygga det mesta av vår infrastruktur med skattemedel. Det skulle gå om man bara införde en statlig investeringsbudget för större infrastrukturprojekt. Mer om detta i nästa inlägg.



2009-10-30 Positivt besked för framtidens energiförsörjning

Beskedet idag om statliga Vattensfalls samarbete med ett antal stora företag inom basindustrin för att bygga ny miljövänlig och kostnadseffektiv kraft för framtiden är väldigt positivt. Man säger inte att det helt säkert blir kärnkraft, men mycket talar för detta. Det är svårt att se andra alternativ som skulle ge så mycket energi som man talar om - 1.000 MW, dvs lika mycket som en stor svensk kärnkraftsreaktor ger idag.

Ett nytt kärnkraftverk skulle rädda våra stora älvar från utbyggnad, vi skulle kunna slippa olämpligt utplacerade vindkraftverk som dessutom är ekonomiskt olönsamma och vi skulle vi slippa importera smutsig kolkraftsel när vi emellanåt har elbrist på vinterhalvåret. Ett nytt svensk kärnkraftverk skulle dessutom minska behovet av att göra oss beroende av rysk gas. Dagens besked är välkommet både för ekonomin och miljön.

Med de lagar som gäller idag kan ett nytt kärnkraftverk byggas först efter 2020 som ersättning för dagens kärnkraftverk. Men eftersom det lär ta minst 10-15 år att projektera ett nytt kärnkraftverk så är det bra att vara ute i god tid. Och vem vet, kanske kan framtida kloka svenska politiker öppna upp för en tidigare byggstart så att Sverige kan exportera billig och miljövänlig el som kan ersätta den smutsiga kolkraften i Tyskland och Polen? Det vore verkligen en positiv framtidsvision!



2009-10-30 Dagens klimatfundering

Antalet orkaner på rekordlåg nivå

Ett vanligt argument i klimatdebatten är att antalet allvarliga oväder och orkaner ständigt ökar på jorden. Fast precis som så mycket annat som påstås i klimatdebatten så är det faktiskt inte sant det heller....

Det räcker att titta på nedanstående bild så ser man att antalet orkaner på jorden är det lägsta sedan satellitmätningarna började för drygt 30 år sedan. Och det gäller både när man ser till norra halvklotet (blå kurva) och om man ser globalt (grön kurva). Man ser också att aktiviteten varierar kraftigt mellan åren.

Jag har sett oseriösa klimatalarmister göra ett utsnitt för perioden 2001 till 2006 för att visa en mycket markant ökning av antalet orkaner. Andra brukar sluta sina grafer 1998 med samma resultat. Men som vanligt gäller det att se helheten för att får en rättvisande bild.

Källa: Florida State University i USA.





2009-10-29 Fler svenskar har ett arbete idag än före valet 2006

Efter lite djupdykning i siffrorna i SCB:s stora arbetskraftsundersökningar från 2005 och framåt upptäcker man en del intressanta saker som sätter arbetslösheten i ett lite större prepektiv.

2005 hade vi en mycket stark högkonjunktur i Sverige, och 2009 är som bekant konjunkturen den sämsta sedan krügerkraschen och den följande depressionen på 1930-talet. Trots detta var det faktiskt 122.000 fler människor som hade ett arbete att gå till i september 2009 än vad det var i september 2005, och nästan 10.000 fler än i september 2006.

Även utvecklingen av ungdomsarbetslösheten är intressant. Under hela 2009 har antalet unga i åldern 15-24 år som har ett arbete varit fler än 2005 och första halvåret 2006.

Siffrorna visar att totala antalet jobb idag visserligen är färre än de varit de senaste två åren, men faktiskt också är fler än vad de var före valet 2006. Arbetslösheten beror alltså inte på att totala antalet antalet jobb har minskat sedan 2006, utan på att antalet personer i arbetskraften ökat. Detta beror i sin tur främst på tre saker. Dels ovanligt stora ungdomskullar som kommit ut på arbetsmarknaden, dels att befolkningen i övrigt ökat, bland annat genom invandring. Dessutom ingår många av de över 140.000 personer som glädjande nog lämnat sjukskrivning och förtidspension numera i arbetskraften, även om en del också gått i ålderspension.



2009-10-28 Sensationella bilder på det stora rånet i Stockholm!




Tack till svärmor nere i Portugal som skickade bilden....















2009-10-28 Dagens klimatfundering

Forskare: Byt ut hunden mot en klimatsmart guldfisk!

Två professorer vid Victoria University i USA har kommit fram till att en medelstor hund äter i snitt 164 kilo kött och 95 kilo spannmål per år. Ur klimatsynpunkt (koldioxidutsläpp) motsvarar detta att köra 1.000 mil per år med en stor stadsjeep. En katt äter mindre och motsvarar därför endast 1.000 mil med en VW Golf. Hamstrar är däremot utmärkta djur ur ekologisk synvinkel, deras energi- förbrukning motsvarar bara en halv plasma-TV. Det framgår dock inte om man även räknat med att den kan trampa runt med sitt hjul, vilket kanske skulle kunna alstra lite ström? Allra klimatsmartast är en guldfisk, den förbrukar enligt forskarna inte mer energi än två mobiltelefoner.

För att rädda klimatet vill de två forskarna att människor byter ut sina köttätande husdjur mot kaniner, hamstrar och andra djur som är vegetarianer. Suck! Världens mest extrema klimatstollar har högsäsong just nu.

Så nu är det bara för alla jägare att inför årets älgjakt låta älghundarna ersättas av nytränade älghamstrar. Kanske är det också dags för narkotikapolisen på Landvetter att skaffa ett gäng knarkguldfiskar som kan syna av passagerarnas bagage? Och kanske får brukshundsklubbarna tänka om och börja ägna sig åt kanindressyr i stället?

Nelly och Madde, mina fyrbenta vänner hemma (här med en väldigt klimatsmart vegetarisk pinne) anser att det bästa för att skapa ett bättre klimat att leva i är att ge vissa forskare ett rejält bett därbak. De skulle också kunna tänka sig att pinka lite på de två forskarnas söndertuggade rapport.

Själv undrar jag vart världen är på väg.



2009-10-27 Alliansen gör skillnad - polisen i Mark-Svenljunga växer i styrka

Borås Tidning har idag ett helsidesreportage om den rekordstora ökningen av polis- bemanningen i Mark och Svenljunga. Ingemar Gustafsson, platsbefäl i Kinna, säger att invånarna verkligen kommer att märka skillnad och att det känns fantastiskt roligt att man nu får en förstärkning med hela fem poliser. Detta gör att man nu äntligen kan täcka den tjänstgöringslista man jobbat efter länge, och ha polisbemanning dygnet runt i yttre tjänst. Man får också helt nya förutsättningar att arbeta med brottsförebyggande arbete i Mark och Svenljunga.

För mig, som tidigare ordförande för brottsförebyggande rådet i Mark 2002-2006 (där även Ingemar Gustafsson för övrigt ingick) var en ökad polisebemanning en av de viktigaste målen. Nu är detta verkställt, och det är ju kul att jag som riksdagsledamot kunnat vara med och driva igenom regeringens politik i riksdagen som möjliggjort detta.

Lika roligt är det för Svenljunga som ju fick sitt nya poliskontor invigt av självaste justitieministern, Beatrice Ask för ett år sedan, den 7 november 2008. Nu får Svenljunga dessutom del av den ökande polisbemanningen i Mark, eftersom polisverksamheten i de två kommunerna samverkar.

Alliansen och en moderat jutitieminister gör skillnad!



2009-10-27 Jämställdhetspolitiken blir en viktig valfråga 2010

Nu börjar socialdemokraterna bekänna färg i allt fler frågor. Jämställdhetsfrågorna är en av dessa. I dag har Ann-Christine Ahlberg (S), min riksdagskollega från Borås i arbetsmarknadsutskottet en artikel i Borås Tidning där hon beskriver hur (S) vill "vässa" jämställdhetspolitiken. Man blir minst sagt bedrövad när man läser. Tänk så fel det kan bli.

Socialdemokraternas jämställdhetsarbetsgrupp föreslår kraftigt utökad kvotering av föräldraförsäkringen, där en tredjedel av föräldraledigheten måste tas ut av pappan. Utöver detta vill man som bekant avskaffa lagen som möjliggör det kommunala vårdnadsbidraget som äntligen ger ett antal kvinnor (och män) ersättning för ett viktigt arbete som tidigare utförts helt utan ersättning. Sammantaget minskar förslagen föräldrarnas valfrihet och kvinnors och mäns rätt att själva bestämma över sina liv.

(S) föreslår också könskvotering till börsbolagens styrelser. Vi vet också att man förespråkar könskvotering i många andra sammanhang, exempelvis till högskoleutbildningar och vissa anställningar. Läs gärna den utmärkta ledaren i Borås Tidning häromdagen som illustrerar på ett utmärkt sätt varför kvotering alltid är fel i alla lägen, oavset om det gäller kön eller något annat. Kvotering skickar dels en signal om att människor inte fått ett arbete eller en utbildning på grund av sina meriter utan på grund av sitt kön. Det skapar dessutom stora orättvisor, exempelvis när kvinnor med bäst meriter väljs bort vid antagning till högskola för att man vill kvotera in män. Kvotering får alltid effekter som strider mot sitt i grunden vällovliga syfte.

Sedan tidigare vet vi att (S) vill ta bort skatteavdraget för (oftast kvinnliga) hushållsnära tjänster men behålla det för (oftast manliga) byggandsarbeten. Skatteavdraget för hushållnära tjänster vet vi har gjort att många kvinnor kunnat starta eget och att ta bort detta avdrag skulle återigen minska företagandet bland kvinnor. (S) motarbetar också avregleringen av apoteksmonopolet, trots att vi vet att det står massor av, främst kvinnliga, farmaceuter i kö för att få ta över befintliga eller starta nya apotek. På samma sätt motarbetar (S) alternativ drift inom förskola, skola, sjukvård och omsorg, trots att många, ofta kvinnor, därigenom får en möjlighet att starta eget. (S) verkar också stå kvar vid kravet om lagstiftning av rätt till heltid för alla, trots att flera LO-förbund varnat för att det kraftigt kommer att öka arbetslösheten bland kvinnor.

Socialdemokraternas förslag vässar inte jämställdhetspolitiken, utan är ett hot mot både valfriheten, mångfalden och rätten att bestämma över sitt eget liv. Dessutom är deras politik ett hot mot mäns och kvinnors självklara rätt att bli bedömda som individer och inte bara som representanter för ett kön. (S)-politiken är dessutom djupt orättvis, och missgynnar faktiskt på flera sätt just kvinnor. Det ska verkligen bli ett nöje att ta striden om jämställdhetsfrågorna när valrörelsen kommer igång.



2009-10-26 Rekordsatsning på rehabilitering av långtidssjukskrivna

I förra veckan presenterade regeringen propositionen med förslag om stöd till långtidssjukskrivna. Från och med årsskiftet 2010 startar den största satsningen på arbetslivsinriktad rehabilitering som någonsin gjorts i Sverige. 17 miljarder kronor avsätts under de kommande tre åren för att stödja människor som varit långtidssjukskrivna tillbaka till arbete. En del av detta används för att stärka Arbetsförmedlingens kompetens och resurser för rehabilitering.

Detta blir det fjärde och sista steget i regeringens stora sjukförsäkringsreform. I korthet innebär förslagen att den som når den bortre gränsen för sjukpenning, dvs 30 månaders sjukskrivning (914 dagar), liksom den vars tidsbegränsade sjukersättning löper ut, ska erbjudas aktivt stöd och hjälp hos Arbetsförmedlingen för att komma tillbaka i arbete. Detta gäller alltså personer som anses ha en fortsatt arbetsförmåga. Om man saknar arbetsförmåga ska man i stället i vissa fall erbjudas antingen förlängd sjukersättning eller i annat fall sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension).

Den som trots sin tidigare sjukskrivning anses ha en fortsatt arbetsförmåga ska först kallas till ett gemensamt möte tillsammans med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Därefter får alla möjlighet att medverka i en tre månader lång introduktion hos Arbetsförmedlingen där varje persons förutsättningar och behov av stöd utreds. Efter introduktionen kommer Arbetsförmedlingen att kunna erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering som passar den enskilde via de program och andra verktyg som myndigheten har, t.ex. lönebidrag, jobb- och utvecklingsgarantinb eller anställning via Samhall. Ersättningen till den som deltar i rehabiliteringen är aktivitetsstöd, samma ersättning som gäller för den som medverkar i åtgärderna redan idag. Om det visar sig att det på grund av sjukdom inte fungerar för den enskilde att genomgå rehabilitering går det att komma tillbaka till sjukförsäkringen fram till dess att man på nytt har formell möjlighet att återinträda i introduktionen eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Det finns naturligtvis situationer där det inte alls är lämpligt att medverka i arbetslivsinriktad rehabilitering. Då kommer förlängd sjukpenning att fortsätta att betalas ut, efter beslut av Försäkringskassan. Det gäller för personer som:
* vårdas på sjukhus eller får omfattande vård i hemmet
* på grund av svår sjukdom saknar verklighetsuppfattning eller förmåga att orientera sig
* om sjukdomen allvarligt skulle försämras vid ett deltagande

Förra veckan fick vi i Arbetsmarknadsutskottet en utförlig dragning från Arbetsförmedlingens generaldirektör om hur man förbereder sig för att ta sin del av ansvaret för att ge ett bra stöd till dem som behöver rehabilitering. Redan nu, flera månader före årsskiftet när den nya rehabiliteringen träder i kraft, har Arbetsförmedlingen kontaktat alla som berörs för att i god tid kunna kalla till den gemensamma mötet med den enskilde, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Man prioriterar också att tidigt gå igenom hur den enskildes försörjning ska fungera framöver. Alla inser att en lyckad rehabilitering förutsätter att den enskilde inte samtidigt behöver känna oro för sin ekonomiska försörjning.

En del i den ekonomiska tryggheten för långtidssjukskrivna som ska genomgå rehabilitering är att underlätta för dessa att snabbt återinträda i a-kassan. Personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning tagit slut och som tidigare varit medlemmar i en a-kassa ska kunna återknyta till ett tidigare arbetsvillkor för att kunna erhålla inkomstrelaterad ersättning i a-kassan om de återaktiverar sitt medlemskap. Under perioden 1 oktober till 31 december i år kan därför långtidssjukskrivna förnya sitt gamla medlemskap i en a-kassa med särskilt förmånliga villkor.

Nu ska regeringens förslag diskuteras och analyseras av de två utskott i riksdagen som berörs, arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet. Eftersom jag finns i båda dessa utskott har jag fått på min lott att ha det samlade ansvaret för Alliansens hantering av ärendet i arbetsmarknadsutskottet. Den 5 november kommer jag att delta i en hearing i riksdagen om frågan, som anordnas av Socialförsäkringsutskottet. Det viktigaste nu är att bemöta oppositionens och vissa medias fruktansvärt cyniska spel där man skrämmer enskilda människor och hotar dem med att de kommer att mista sin försörjning vid årsskiftet när deras sjukpenningdagar tagit slut. Så kommer det självklart inte att bli, vilket tydligt framgår av det jag skrivit ovan. Jag mår uppriktigt sagt illa av att se hur socialisterna i Sverige använder dessa allra mest utsatta och ömtåliga människors onödiga oro i politiska syften. Målet för vår politik är att äntligen ge dessa människor en chans att komma tillbaka.



2009-10-26 EU-ordförandeskap



Sveriges EU-ordförandeskap har passerat halvtid och riksdagshuset fylls av internationella delegationer, seminarier och konferenser. Och ingen kan missa att Sverige just nu faktiskt styr EU. Om det nya EU-fördraget undertecknas och träder i kraft som planerat blir faktiskt Sverige det sista landet som har ett halvårs ordförandeskap. I framtiden kommer EU att styras på annat sätt.



2009-10-26 Dagens klimatfundering

Oron för klimathotet minskar i både USA och Storbritannien

En färsk opinionsundersökning från Pew Research Center i USA visar att endast 57 procent av amerikanarna idag tror tror att det pågår en global uppvärmning. År 2006 var det hela 77 procent som var övertygade om detta. Det är givetvis svårt att veta om dessa siffror har något samband med att USA:s president verkar ha planer på att avstå från klimattoppmötet i Köpenhamn, men tanken är ju inte omöjlig.

Häromdagen berättade den engelska nättidningen Times Online att den engelske utrikesministern David Miliband irriterat sagt att "befolkningen inte förstår vilken tragisk katastrof som väntar" när klimatet förändras. Hans uttalande följde tydligen av att en engelsk opinionsundersökning visat att 52% av den engelska befolkningen inte längre tror att klimatändringen är något större problem, och att endast 18% säger att de tror att klimatförändringarna kommer att blir ett problem för deras barn.

Tecken på liknande omsvängning i opinionen finns även i Australien, där befolkningen tidigare var en av de mest "klimatoroliga" i världen, vilket ledde fram till att den nya regeringen efter valet skrev under Kyoto-protokollet. Men för ett tag sedan läste jag en artikel som påstod att opinionen svängt mot en mer skeptisk linje även i Australien.

Att opinionen svänger i flera viktiga länder är givetvis inget som i sig visar att klimatteorierna är felaktiga. Men personligen tycker jag det finns stora brister i argumentationen från AGW-förespråkarna (AGW = mänskligt orsakad global uppvärmning). Och det påverkar givetvis opinionen. Även när AGW-förespråkarna får sakliga och väl underbyggda mothugg så bemöter de oftast detta med att kritikerna är okunniga och inte förstår, att kritikerna har kopplingar till oljeindustrin, eller att helt enkelt IPCC har rätt och att frågan är avgjord, punkt slut. Några goda argument i sak mot de invändningar som förs fram ser man tyvärr alltför sällan. I längden skapar detta ökat tvivel bland alla oss som är vankelmodiga i klimatdebatten - får man inga sakliga och väl underbyggda argument mot de argument som kritikerna framför så växer givetvis tvivlet om att koldioxidhotet och klimathotet är så allvarligt som det påstås. När man sedan möter extrema överdrifter och rent felaktiga fakta i debatten gör det inte saken bättre. Själv såg jag så sent som efter valet 2006 ingen direkt anledning att tvivla på koldioxidhotet, vilket framgår av mina blogginlägg från den tiden. Men idag växer mina tvivel. Om politiska ledare för ett antal länder upplever saken på samma sätt är det ju inte så konstigt om de tvekar om att satsa mångmiljardbelopp på koldioxidbekämpning samtidigt som de vet att dessa pengar så väl behövs till annat. Om de samtidigt känner ett bristande stöd för klimatpolitiken från befolkningen på hemmaplan finns det också ett högt politiskt pris för att acceptera alltför kostsamma klimatöverenskommelser.

Min personliga tro är att det på grund av detta blir en mycket svår uppgift att ena världens ledare på klimattoppmötet i Köpenhamn. Detta alldeles oavsett om koldioxidhotet objektivt sett skulle visa sig vara korrekt eller inte.



2009-10-25 Mörka moln över Elfsborg



Säsongens näst sista hemmamatch mot Häcken var sista halmstrået för Elfsborg att hänga med i guldstriden. Och visst gjorde Elfsborg 1-0 i första halvlek och spelade som vanligt ett fint och underhållande passningsspel, kanske Sveriges bästa. Men tyvärr saknades energin, skottviljan och effektiviteten, precis som så många gånger tidigare under hösten. Även taktiken sprack, och när det återstod 25 sekunder av tilläggstiden så lyckades Häcken kvittera. Den allra sista lilla spillran av en gulddröm dog definitivt. Den mörka himlen och regnet över Borås Arena stämde bra in på publikens känsla efter matchen.

Hösten 2009 går knappast till historien som en av Elfsborgs bättre perioder, ska man vara ärlig har Elfsborg inte spelat som ett topplag i höst, utan som ett ganska medelmåttigt allsvenskt lag. Att det ändå blir medalj och sannolikt en tredjeplats beror helt på det fina spelet under vårsäsongen. Varför hela laget spelat under sin förmåga hela hösten är svårt att säga. Kanske var det alla de internationelkla toppmatcherna som slet på laget? Kanske lyckades laget aldrig repa sig riktigt efter förlusterna med 0-4 mot Göteborg och 0-5 mot Malmö tidigare i höst?

Min tro är att det kommer att ske en hel del förändringar i truppen unför nästa säsong, kanske både på spelar- och tränarsidan. Det duger inte att Elfsborg spelar så långt under sin kapacitet under långa perioder som man gjort i höst. Ska man vara med och slåss om guldet 2010 krävs förändringar.



2009-10-25 Nytt om riksdagsledamöternas inkomstgaranti och pensioner

Många tror att riksdagsledamöterna har fantastiska pensionsförmåner. Men så är det verkligen inte för alla. Tvärtom visar det sig att vi som är under 50 år förlorar väldigt mycket i framtida pension jämfört med om vi haft ett annat arbete i stället för riksdagsuppdraget. Idag är det så att äldre ledamöter kunnat få ut väldigt bra pensioner när de passerat 65 år. För yngre riksdagsledamöter som lämnar riksdagen efter en mandatperiod eller två ger däremot åren i riksdagen knappast någon pensionsrätt alls. Riksdagsstyrelsen håller därför på att se över villkoren för riksdagsledamöternas pensioner.

Nu finns ett förslag om att jämna ut pensionsvillkoren, så att villkoren i framtiden blir desamma för yngre och äldre ledamöter. De äldre ledamöternas orimligt generösa pensioner försämras och yngre ledamöter får äntligen rimliga pensionsvillkor som är jämförbara med andra arbeten och uppdrag i samhället. Enkelt uttryckt kommer varje år som riksdagsledamot att ge rätt till en viss månadspension när man fyllt 65 år, i dagsläget 773 kronor i månaden. Ju fler år i riksdagen desto mer pension, men pension utbetalas bara för maximalt 30 år (och det är nog tur, mer än 30 år som riksdagsledamot vore nog ingen bra idé...). Förändringen som föreslås känns rimlig. Nu får riksdagsledamöter ungefär samma pensionsrättigheter som alla andra, och alla riksdagsledamöter behandlas lika, oavsett ålder.

Riksdagspensionerna har ibland felaktigt påståtts ge rätt till jobbskatteavdrag, men så är det naturligtvis inte. Inga pensioner ger rätt till jobbskatteavdrag, vare sig för riksdagsledamöter, ministrar eller någon annan. Däremot har riksdagsledamöternas inkomstgarantier (den ersättning man får under en övergångstid om man lämnar riksdagen före 65 år) gett rätt till jobbskatteavdrag, eftersom den skattemässigt betraktats som ett slags "förlängd lön". En enig riksdag beslutade häromdagen att detta skall upphöra, vilket är rimligt eftersom ersättningen faktiskt utbetalas utan att något arbete utförs. Ersättningen är ju mer att jämföra med "a-kassa" som omställningstrygghet under begränsad tid i avvaktan på en ny anställning. Och a-kassa ger ju inte rätt till jobbskatteavdrag. Så ska det rimligtvis vara även för oss riksdagsledamöter.



2009-10-24 Många svenskar ute i världen

Det finns många svenskar ute i världen. Och Föreningen Svenskar i Världen, SVIV, har en egen hemsida. På denna sida uppmärksammar man just nu att jag motionerat i frågan om SINK-skatten, en fråga som jag ofta kommit i kontakt med under mina år som jurist på bank med många kunder utomlands. Läs inlägget här!

Jag märker också att antalet utländska besök på bloggen ökar ständigt. Jag har regelbundet besökare från mellan 25 och 30 olika länder runt om i världen. Kul om jag, utöver arbetet för de sex kommunerna i min egen valkrets, också kan bidra till att öka kontakten mellan riksdagen och de hundratusentals svenskar som idag bor utomlands.



2009-10-23 Dagens andra klimatfundering

Isläget på Antarktis

Flera bloggbesökare har hört av sig och efterlyser källor till de påståenden jag framfört på bloggen om att den samlade ismängden och isutbredningen på Antarktis (Sydpolen) ökar. Mina källor har främst varit direkta samtal med olika forskare, och de flesta forskare - oavsett vilken åsikt man i övrigt har om klimatförändringarna - verkar ganska överens om att man inte kan se några tecken på tydlig avsmältning av isen på Antarktis. Det är idag svårt att hitta någon forskare som påstår att Antarktis smälter, utom möjligen periodvis den lilla landtungan Västantarktis som sticker ut i havet, och som jag tidigare berättat om. Men ismängden på denna landtunga är så oerhört liten i förhållande till den enorma ismängden på hela Antarktis att det inte förändrar helhetsbilden.

Det finns satellitfoton över isutbredningen, exempelvis från The National Snow and Ice Data Center, NSIDC, vid University of Colorado. Några av deras bilder visade jag på bloggen den 12 maj i år, och de visade att både ismängden och isutbredningen runt Antarktis har ökat kraftigt, även om man i det fallet jämförde de två extremåren, augusti 1980 med samma månad 2008. I genomsnitt över tid är givetvis ökningen mindre dramatisk - men det är en tydligt ökning av ismängden och inte en minskning. På NSIDC:s hemsida kan man välja foton från olika datum och årstider och jämföra själv.

Jag har nu också fått fram en graf över isutbredningen i Antarktis från 1979 (när satellitmätningarna började) fram tills idag. Källa är University och Illinois, Polar Research Group.

Vänstra skalan visar isutbredningen i miljoner kvadratkilometer, och man ser tydligt att utbredningen varierar efter årstid. Men man ser också att trenden är tydlig - ismängden har ökat de senaste 30 åren. De lägsta värdena uppmättes 1980, samt 1986-87, och den i särklass största ismängden sedan mätningarna började uppmättes faktiskt förra året, vintern 2008. När klimatalarmisterna nu försöker skrämma hela jordens befolkning med att Antarktis smälter, och att detta i sin tur kommer att öka havsnivåerna dramatiskt, kan det ju vara tryggt att veta att de inte har något som helst vetenskapligt belägg för detta.



2009-10-23 Dagens första klimatfundering

På väg mot kallare tider?

Fred Goldberg är docent vid KTH och dessutom en av Sveriges mer erfarna polarforskare. Han var redan 1966 medlem av Stockholms universitets Svalbardsexpedition som för hand borrade upp iskärnor på Nordostlandets inlandsis, längst upp på nordöstra Svalbard. Han har i många år varit engagerad i polarhistorisk forskning och haft många uppdrag i Arktis och Antarktis med bland annat dokumentärfilmning. För några år sedan började Fred Goldberg att engagera sig i klimatdebatten på ett mycket stridbart sätt. Goldberg är bland annat svensk representant i den "alternativa internationella klimatpanelen" NIPCC, Nongovernmental International Panel for Climate Change, en motreaktion mot FN:s klimatpanel IPCC. Goldberg är emellanåt väldigt frispråkig och drar sig inte för att rikta hård kritik mot politiker och andra vetenskapsmän som försvarar koldioxidteorierna, men han är uppenbarligen också väldigt väl påläst om mycket av vetenskapen bakom de faktorer som påverkar klimatet, och utan tvivel mycket kunnig och erfaren när det gäller glaciär- och polarforskning.

I senaste numret av tidskriften DSM skriver Goldberg en lång men lättläst artikel, närmast ett öppet brev, riktat direkt till Sveriges Riksdag, där han ifrågasätter hela klimatpolitiken och då främst koldioxidhotet.

Han konstaterar bland annat, precis som jag gjorde i mitt blogginlägg häromdagen, att den globala temperaturen faktiskt har sjunkit under snart tio år. Därefter jämför han med tidigare temperaturförändringar de senaste dryga 100 åren:

"Om vi nu fokuserar på 1900-talet så finner vi två ganska snabba uppvärmningsperioder. Den första mellan 1910 och 1940 och den andra mellan 1977 och 2002. Mellan 1940 och 1977 rådde en avkylningsperiod och de flesta klimatexperter var övertygade om att vi var på väg in i en ny istid. Under den första värmeperioden då temperaturen steg lika snabbt som under den senare, var koldioxidutsläppen mycket små i jämförelse med untsläppen under den senare perioden. Under avkylningsperioden 1940-1977 då temperaturen minskade med 0,3 grader ökade koldioxidutsläppen mycket kraftigt.

Sedan 2002 har det inte skett någon global uppvärmning utan en mindre avkylning, som de senaste två åren börjat accelerera samtidigt som det har släppts ut 150 miljarder ton CO2 i luften. Vi kan också se att under depressionsåren 1929 till 1933 minskade koldioxidutsläppen med 30 procent men samtidigt ökade temperaturen och koldioxidhalten i luften.

Av det hör beskrivna framgår det mycket tydligt att det inte finns något som helst vetenskapligt belägg för att våra koldioxidutsläpp skulle ha påverkat temperaturen under 1900-talet eller klimatet."


Goldberg beskriver därefter ingående sin övertygelse om havsströmmarnas stora betydelse för klimatet och ismängden på Arktis (Nordpolen), och konstaterar att havsströmmarnas nuvarande rriktningar, kombinerat med att solens aktivitet är extremt låg sedan 2007, "pekar mot att det blir samma förhållanden nu i vinter som under krigsvintrarna 1941-1943". I så fall skulle norra Europa få mycket kallt och bistert klimat de kommande åren med svala somrar och mycket kalla vintrar. Det ska onekligen bli intressant att se om Goldberg får rätt. Lite märkligt är det givetvis att världens politiker talar om den hotande globala uppvärmningen samtidigt som alla mätningar - oavsett metod - visar att den globala temperaturen fortsätter att falla, och alltså snart har fallit under tio års tid. Detta samtidigt som alltså koldioxidhalten i atmosfären stadigt har ökat. Om denna tendens skulle fortsätta ytterligare en tid kommer nog teorierna om den av människan orsakade globala uppvärmningen att ifrågasättas av allt fler. För det börjar ju onekligen bli lite svårt att se sambandet mellan ökade koldioxidhalter och stigande global temperatur...



2009-10-23 Tre viktiga socialförsäkringsreformer

I går tog riksdagen beslut om tre viktiga reformer inom socialförsäkringsområdet. Jag var själv med och tog beslut om frågorna som tjänstgörande ledamot i socialförsäkringsutskottet nyligen, och i dag var det alltså riksdagens tur att definitivt besluta om de nya reglerna:

1. Förbättrat högriskskydd för arbetsgivare som anställer personer som tidigare haft aktivitetsersättning, dvs varit borta mycket länge från arbetsmarknaden på grund av sjukdom. Regeringen vill underlätta för långtidssjuka att komma tillbaka till arbetsmarknaden, och därför är det viktigt att uppmuntra arbetsgivare att våga anställa sådana personer. Ett sätt är att garantera att arbetsgivaren inte drabbas alltför hårt om den anställde återigen drabbas av sjukdom.

2. Regeringen och riksdagen anser att det är viktigt att en nära anhörig till en svårt sjuk person har möjlighet att vara nära den sjuke, inte minst när allvarlig sjukdom drabbar familjer med yngre barn. Riksdagen har därför beslutat om utökad rätt till närståendepenning, från dagens 60 arbetsdagar till maximalt 100 dagar. Detta gör att närstående med svårt sjuk anhörig får rätt till både ledighet från sitt arbete och rätt till ersättning med ett belopp motsvarande den normala sjukpenningen, dvs 80% av inkomsten upp till ca 27.000 kronor i lön.

3. Utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Tillfällig föräldrapenning utges idag till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för vård av sjukt barn under 12 år, eller i vissa fall under 16 år. Föräldrarna kan själva välja vem av dem som ska vara hemma. Ensamstående föräldrar har av naturliga skäl inte samma möjlighet, och de nya reglerna innebär att ensamstående förälder ska ha rätt att överlåta sin rätt till ledighet och ersättning till annan person som inte är barnets förälder, i de fall barnets förälder på grund av egen sjukdom inte kan vårda barnet själv. Denna möjlighet gäller för barn upp till tre års ålder.



2009-10-22 Seminarie om framtidens energi



I går deltog jag på ett riksdagsseminarium om framtidens energi. I dag handlar mycket om samhällsdebatten om etanol, biogas och vindkraft. Många framför tvivel om dessa energikällors lämplighet som bas för den framtida energi- försörjningen. Snarare kommer dessa energikällor kanske att antingen bli en parentes på väg mot bättre alternativ, eller framtida energikällor som ger ett tillskott på marginalen.

Samtidigt vet vi att oljan inte kommer att räcka för evigt, och att förbränning av olja, och inte minst kol, orsakar oönskade utsläpp. Och då tänker jag inte på koldioxiden i första hand, utan på svavel och andra giftiga ämnen, samt sot och andra partiklar som hotar miljön och människors hälsa. Kolbrytning i dagbrott medför dessutom enorma ingrepp i naturen. Att minska beroendet av kol och olja är därför viktigt - alldeles oavsett vad man har för åsikt i själva koldioxidfrågan.

Framtiden kräver nya alternativ för energiproduktionen. Ett sätt att producera miljövänlig el är att utnyttja solkraft. Detta fick vi en grundlig genomgång av igår. Solkraftsproduktion av el kan göras på flera sätt, dels genom solpaneler, dels genom solkraftverk där solens värmestrålning koncentreras via paraboler och därefter värmer gas som sedan kan driva motorer som producerar el. Projekt pågår exempelvis i Spanien och i Sahara, och om detta kan utvecklas i större skala kan Sahara ganska enkelt försörja större delar av Europa med hela behovet av elkraft. Denna el kan sedan värma bostäder, driva industrier och fordon. Sverige har hög kompetens på området, och detta skulle kunna bli en framtidsindustri.

Personligen tror jag att solkraftstillverkad el är framtidens lösning. Solkraft stör ingen, går att bygga i både liten och stor skala, ger inga utsläpp och är sannolikt på sikt ekonomiskt lönsamt eftersom energin från solen både är pålitlig och gratis.



2009-10-22 Arbetsmarknadsläget

I tisdags hade vi besök i arbetsmarknadsutskottet av Arbetsförmedlingens ledning, bland annat generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist. De gjorde en grundlig genomgång av arbetsmarknadsläget. Två bilder tycker jag är särskilt intressanta:

Denna första bild visar arbetslösheten (öppet arbetslösa och arbetslösa i åtgärder). Det intressanta är att sätta in dagens arbetslöshet i ett historiskt perspektiv. Vi kan exempelvis se att 90-talskrisen slog mycket hårdare mot den svenska arbetsmarknaden än vad dagens kris har gjort, i vart fall så här långt. Vi kan också se hur olika mätmetoder ger olika resultat, vilket gör att det är viktigt att inte jämföra olika kurvor med varandra, utan att jämföra förändringarna för varje mätmetod.

Den andra figuren är mer intressant för framtiden, och illustrerar en intressant sak som jag skrivit om flera gånger både i debattartiklar och på bloggen. Den röda kurvan visar hur antalet äldre som går i pension ökar kommande år, samtidigt som ungdomskullarna som kommer ut på arbetsmarknaden krymper (blå kurva). Detta innebär att redan under 2010 kommer ungdomsarbetslösheten att lindras snabbt, och sedan kommer vi efter bara ett par år att få brist på arbetskraft.

Dagens situation där ungdomskullarna 2008-2010 är rekordstora, och samtidigt kommer ut på arbetsmarknaden mitt i en kraftig lågkonjunktur är ett mycket olyckligt sammanträffande i tid. Men kommande år kan det sannolikt bli precis tvärtom, där allt färre ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden, och detta sannolikt dessutom när konjunkturen vänt uppåt igen. De ungdomar som utbildar sig idag kommer därför rimligen att ha väldigt goda möjligheter att få det jobb de önskar när de har studerat klart. Och de arbetslösa som använder de närmaste åren för studier har en god chans att komma tillbaka till en arbetsmarknad där alla behövs.



2009-10-21 Riksdagen röstade ja till en ny gymnasieskola

Alldeles nyss röstade riksdagen ja till regeringens förslag omm en helt ny gymnasieskola som börjar gälla från höstterminen 2011. Den nya gymnasieskolan ska ha 18 nationella program, 12 yrkesförberedande och 6 högskole- förberedande program. Två nya examina införs, en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Olika behörighetsregler ska gälla för yrkesprogram och de högskoleförberedande programmen.

De största förändringarna i regeringens förslag för en ny gymnasieskola är följande:

* På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.
* Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Till det yrkesförberedande krävs godkänt i 5 andra ämnen utöver svenska, engelska och matematik för behörighet.
* Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen samt att en modern lärlingsutbildning införs.
* Möjligheten finns kvar för alla elever som vill att läsa in högskolebehörighet under sin gymnasieutbildning - men det blir inget tvång för alla elever på de yrkesförberedande programmen att göra detta.
* Programstrukturen förändras. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskapsprogrammet.
* Specialutformade program finns kvar och skall kvalitetsgranskas av Skolverket.

Vi vet idag att en stor del av de ungdomar som är arbetslösa antingen har lämnat grundskolan utan godkända betyg eller hoppat av gymnasiet. Men den nya gymnasieskolan ökar chanserna för alla elever att få en utbildning som ger större chans till jobb och egen försörjning. Dagens beslut är ett av de viktigaste riksdagen har tagit denna mandatperiod för att minska den framtida ungdomsarbetslösheten och för att i framtiden trygga tillgången på skickliga yrkesmän inom många yrken. Inte minst kommer yrkesutbildningarna att få en ordentlig statushöjning genom att man får en särskild yrkesexamen efter studierna.



2009-10-21 Dagens klimatfundering

Ledande svensk havsnivåforskare skriver öppet brev till Maldivernas president:
"Maldivernas regeringssammanträde under vatten var ett ovetenskapligt PR-jippo"


Häromdagen spreds bilderna över världen. Maldivernas regering höll sammanträde under vattnet iförda dykartuber för att markera sin desperation över att "ögruppen snart kan vara dränkt på grund av stigande havsnivåer".

I dag fick jag ett mail som berättar att den svenske forskaren Nils-Axel Mörner igår skrev ett öppet brev till Maldivernas president, där han anklagar honom för att ha genomfört ett PR-jippo som helt saknar stöd i forskningen. "Your cabinet meeting under the water is nothing but a misdirected gimmick or PR stunt. Al Gore is a master in such cheep techniques. But such misconduct is dishonest, unproductive and certainly most un-scientific." skriver Mörner i sitt öppna brev, väl underbyggt med fakta.

Och Nils-Axel Mörner vet vad han talar om. Han har en imponerande meritlista (som anges i det öppna brevet) och var ansvarig för det stora internationella forskningsprojektet på Maldiverna från år 2000 och framåt, "The Maldives Sea Level Project". Mörners stora internationella forskarteam är den enda grupp verkliga havsyteforskare som varit på Maldiverna vid upprepade besök och studerat havsnivåförändringarna på plats. Övriga forskare som uttalat sig om risken att Maldiverna ska dränkas är samtliga personer som arbetar med hypotetiska datasimuleringar, och som inte forskat på plats.

Mörner har kommit fram till att det inte finns några som helst tecken på någon alarmerande havsytestigning, och hans team har i internationellt uppmärksammade ”peer-reviewade” vetenskapliga artiklar visat att havet kan aldrig kan stiga med mer än 1 m på 100 år. Detta bygger man på jämförelser med avsmältningen efter sista istiden. När Maldivernas president talar om havsnivåhöjningar på upp till 8 meter fram till år 2100 saknar detta helt stöd i forskningen. Om havet stiger, så måste det enligt Mörners team bli betydligt mindre än 1 m till år 2100. Faktum är att inte ens IPCC, FN:s klimatpanel, tror på en så dramatisk havsytenivåhöjning som Maldivernas president talar om, utan varnar för maximalt 30-40 cm på 100 år. Och då dränks definitivt inte Maldiverna. Mörner har för övrigt flera gånger berättat i media att han lämnat över sin rapport till Maldivernas president. Tydligen har inte presidenten läst rapporten, eller så har han kanske andra avsikter med sin politik. Vilket land vill inte få extra bidragspengar från EU och USA? Återigen har media - helt okritiskt - köpt alarmerande klimatbudskap som saknar stöd i forskningen.

Jag berättade förresten om havsnivåförändringarna runt Maldiverna på bloggen den 26 maj i år, och detta finns på min miljö- och klimatblogg i arkivet. Då länkade jag även till en film där Nils-Axel Mörner berättar mer om sin forskning.



2009-10-21 Dags att myndigförklara det svenska folket!

Oppositionen har som vanligt inget som helst förtroende för svenskarnas förmåga att ta eget ansvar. Man anser att vi dricker för mycket alkohol, och då måste konsumtionen minska till varje pris.

I en gemensam riksdagsmotion, som tydligen är förankrad i de tre partiernas partiledningar, föreslår oppositionen att införselkvoterna ska minskas kraftigt och att skatterna på alkoläsk och cider ska öka. Man vill också stoppa gårdsförsäljning av vin, och motarbeta alkoholreklam. Jag tycker alltihop är feltänkt och tämligen meningslöst.

Det är mycket bättre att sänka alkoholskatten i Sverige så att människor köper sin alkohol hemma när man behöver i stället för att fylla garaget med importalkohol. Bättre också att sälja vin och starköl i licensierade livsmedelsbutiker så människor kan handla lagom mycket och passande alkoholdrycker tillsammans med veckans matinköp. Och självklart ska gårdsförsäljning av exempelvis egentillverkade viner tillåtas. Tror knappast att det skapar fler alkoholister...

Det är dags att sätta ned foten och myndigförklara svenska folket.



2009-10-20 Dagens klimatfundering

Verkligheten kommer ifatt IPCC:s prognoser över den globala uppvärmningen

SPPI, det ideella amerikanska Science and Public Policy Institute bildades 1989 i Washington. SPPI arbetar med att ge vägledning till myndigheter och allmänhet där vetenskapen kan tillämpas för att hjälpa till att lösa komplexa samhällsfrågor inom många olika vetenskapsområden. Ett område som institutet arbetar med är att regelbundet sammanställa rapporter om det aktuella vetenskapliga läget inom klimatvetenskapen. Nyligen lämnade SPPI sin nionde rapport, och den innehåller en mängd intressant information. Den som vill läsa hela den 36 sidor långa rapporten kan ladda ned den här. I rapporten kan man bland annat läsa om nordostpassagens isläge genom historien, vi får fakta om hur det står till med koldioxidhalternas ökning i atmosfären, vi får fakta om den globala uppvärmningstrenden, islägets förändring på Antarktis, uppvärmningen av havet och en massa annat.

SPPI är uppenbart kritiskt till IPCC:s klimatteorier, och det ska man ha med sig när man läser rapporten och inte minst slutsatserna. Men i rapporten finns en mängd oberorende officiell statistik som är svår att ifrågasätta, och några nedslag i denna kommer jag att göra på bloggen. I detta inlägg ska jag kommentera den globala uppvärmningen och hur den stämmer överens med IPCC:s tidigare prognoser.

I figurerna nedan visas de sammanvägda mätresultaten över de globala temperaturförändringarna för olika tidsperioder. Det är resultaten från tre olika institut som sammanvägs, CRU, RSS och UAH, dvs data från både fasta mätstationer och satellitobservationer. Data kommer alltså från tre av de fem institut som jag kommenterade i tidigare inlägg om den globala temperaturen, och jämför man grafen så stämmer den väl med den graf man får om man väger ihop data från alla de fem stora instituten. Grafen känns därför väldigt tillförlitlig. I varje graf har man dessutom lagt in IPCC:s tidigare prognoser över hur temperaturökningen borde sett ut fram tills idag.



I denna figur beskrivs utbvecklingen över 30 år, en period som brukar anses vara tillräckligt lång för att visa på en trend. Om man drar ut grafen som en långsiktigt framtidstrend motsvarar det en temperaturökning på 1,5 grader på 100 år, dvs under IPCC:s mål på maximalt 2 grader - redan före alla åtgärder som diskuteras för att minska koldioxidutsläppen. Den faktiska globala temperaturförändringen ligger dessutom långt under den försiktigaste prognosen från IPCC.



I denna graf visas temperaturförändringarna de senaste femton åren, och det är sannolikt inte tillräckligt många år för att visa en långsiktig trend. Men uppenbart är att temperaturökningen är väldigt liten och ligger väldigt långt under IPCC:s tidigare prognoser. Skulle man dra ut denna graf som en framtidstrend motsvarar det 0,9 graders uppvärmning på 100 år.



Den sista figuren visar förändringen de senaste nio åren, vilket jag har lärt mig definitivt är för kort tid för att visa en stabil långsiktig trend. Men det är ändå intressant att under denna tid har den globala temperaturen faktiskt sjunkit - oavsett vilket instituts mätdata man använder. Det är minst sagt en ordentlig kontrast mot IPCC:s prognos om kraftigt stigande global temperatur. Om man skulle göra en långsiktig framtidstrend baserat på denna graf så motsvarar det en sjunkande temperatur med 1,2 grader under de kommande 100 åren.

Slutsatsen är tydlig: Hur man än räknar och oavsett vilka mätinsituts data man använder så är den globala temperaturökningen väldigt mycket lägre än den skulle ha varit enligt IPCC:s tidigare framtidsprognoser. IPCC:s prognoser som enbart bygger på datorsimulering faller ihop när de möts av verklighetens temperaturdata. Varför ska vi tro på IPCC:s hotfulla prognoser om den kommande framtiden, när dessa prognoser bygger på samma, uppenbart felaktiga, datasimuleringar?



2009-10-19 Några reflektioner kring dagens radiodebatt

Åter i riksdagshuset sen måndagkväll. Det blev en ganska lugn debatt om riksdagsledamöternas sidoinkomster. Fast jag var ju enda riksdagsledamoten som deltog i programmet så jag fick lägga en del tid på att förklara en del ordentliga missuppfattningar som framfördes av mina motdebattörer;
* Riksdagens kvittningsregler syftar till att man ska kunna delta i aktiviteter för utskottets räkning eller annat som har koppling till riksdagen men är definitivt inte avsedda för att man ska kunna driva omfattande näringsverksamhet i stället för att delta vid voteringar eller utskottsarbete. Moderata ledmöter skulle knappast få utkvittning för att driva näringsverksamhet i stället för att votera, men tydligen är det okej hos Socialdemokraterna.
* Vi har plenifria dagar och veckor inplanerade just för att man ska kunna delta i längre resor inom landet för att hålla kontakt med verkligheten och inte behöva göra det på voteringsdagarna. Alla voteringstider är dessutom oftast kända månader i förväg för att man ska kunna planera in dessa i kalendern.

Jag påpekade i debatten att jag för egen del tycker det viktigaste är att man som riksdagsledamot sköter sitt uppdrag och inte kommer i beroendeställning till någon genom att åta sig extrauppdrag. Det är viktigare än att avundsjukt ifrågasätta att vissa tjänar mycket pengar vid sidan av riksdagsuppdraget. Pengar kan man få utbetalda från egna bolag för arbete man gjort innan man började i riksdagen eller för arbete man utför på kvällar eller helger. Det är inte inkomsterna i sig som är problemet utan om man tillskansar sig dubbla arvoden för tid som man rimligen borde lagt på riksdagsuppdraget.

Lite förvånande var det att höra Bert Karlsson som deltog via telefon med ett inlägg i debatten. Bert ansåg att alla riksdagsledamöter var köpta (!), och sa tydligt att han själv var "köpt av Föreningsbanken" när han satt i riksdagen. Det tycker jag var ett pinsamt erkännande. Jag var tydlig med att jag själv aldrig kommer att nedlåta mig till att bli köpt av någon. Jag var också tydlig med att jag för egen del aldrig skulle hinna driva omfattande näringsverksamhet eller sitta i ett stort antal bolagsstyrelser utan att de skulle gå ut över riksdagsuppdraget. Jag har för örvigt avsagt mig flera uppdrag och dessutom lämnat medlemskapet i flera organsiationer för att känna att jag är helt självständig i mitt uppdrag. Mina väljare ska känna att jag alltid prioriterar mitt riksdagsuppdrag och min valkrets före alla andra uppdrag och att jag inte har några dolda lojaliteter. Den linjen tänker jag fortsätta att hålla om jag blir återvald 2010.



2009-10-19 Eftermiddagens radiodebatt

Här är länkarna till eftermiddagens radiodebatt i Radio Sjuhärad där jag deltog och diskuterade riksdagsledamöternas sidouppdrag. Programmet pågick mellan strax efter 17 fram till 17.45. Här är länken till första halvtimmen och här är länken till den sista delen av programmet, som inleds med nyheter varefter vi fortsätter diskussionen.

Kommentarer följer senare i kväll när jag är på plats i arbetsrummet i riksdagen. Nu måste jag strax kasta mig iväg till flygplatsen för att ta mig till Stockholm med sista planet från Landvetter.



2009-10-19 Bodström (S) är inte fullt så flitig som han påstår...

Under förra veckan försökte Thomas Bodström (S) på alla sätt försvara sina dubbla arvoden, dels från riksdagen dels från advokatjobbet. Han hävdar bland annat att han - bortsett från sin frånvaro vid en mängd voteringar - är mycket aktiv i riksdagen. Han har till och med påstått att "”Jag är en av de mest aktiva i riksdagen i allt som är mätbart”. Det sista stör mig - och många andra! Det finns väldigt många riksdagsledamöter som inte är lika namnkunniga och kända som Bodström, men som lägger ned betydligt mer tid på sitt uppdrag än vad han gör. Jag har hört många sura kommentarer om Bodström den senaste tiden, även från han egna partivänner som öppet kritiserar honom. Jag har också hört från säker källa att man hade ett ganska stormigt gruppmöte hos (S) när frågan diskuterades förra tisdagen.

Bodström påstår exempelvis att han är mycket aktiv i utskottsarbetet i justitieutskottet. Men hans kolleger i justitieutskottet säger att han mycket sällan är närvarande när utskottet har sina riksdagsdebatter. Mycket märkligt tycker jag - det är ytterst sällsynt att utskottsordförandena inte är med när utskottet debatterar sina frågor. I arbetsmarknadsutskottet tror jag vår moderata ordförande har varit med i kammaren vid nästan varenda debatt.

Bodströms dubbla uppdrag har också kommenterats i många media under veckan, exempelvis på Politikerbloggen som redovisar en artikel från reportrarna bakom Kalla Fakta. Där framgår bland annat att Bodström uppger att han skrivit 44 motioner förra riksdagsåret, men han berättar inte att de flesta av dem är partimotioner eller kommittémotioner som andra skrivit och där han bara finns med bland undertecknarna. Endast 17 av motionerna är skrivna i hans eget namn, och 7 av dem är upprepningar av motioner från tidigare år. Jag kan ju som jämförelse nämna att jag, förutom att jag är med på ett mindre antal motioner skrivna av andra, själv skrev 50 egna motioner förra året, och var riksdagens tredje flitigaste motionsskrivare. Och jag skriver, med något undantag, endast helt nya motioner varje år.

Dagens Industri har förresten granskat Bodströms affärer lite mer noggrant och skriver att Thomas Bodström de senaste 21 månaderna har fakturerat Domstolsverket 1,7 milj kronor, dvs nästan tre gånger så mycket som en riksdagsledamot tjänar i grundarvode. Av detta är 1,4 miljoner arvode för rättegångar och resten ersättning för "tidsspillan" i samband med rättegångar. Det sista tycker jag är mest märkligt - Bodström förlorar ju ingen tid som andra advokater gör när han reser till och från rättegångar - han har ju fullt arvode från Riksdagen även då. Ändå ska skattebetalarna betala dubbla arvoden till Bodström.

Märkligast av veckans händelser kring Bodström är väl kanske att Mona Sahlin och hela Socialdemokraternas partistyrelsen förklarar sig ha fullt förtroende för Bodström och inte har något att anmärka på när det gäller hans dubbla roller. Jag tycker det är ett svek som drabbar alla riksdagsledamöter och som solkar ned bilden av hur mycket arbete och tid det faktiskt krävs om man ska göra ett hyfsat bra jobb som riksdagsledamot. Jag har inte räknat på min egen tid, men det finns undersökningar som påstår att vi i genomsnitt lägger 60-70 timmar per vecka på vårt uppdrag. Jag skulle inte bli det minsta förvånad om jag, i vart fall under vissa perioder, ligger över detta. Jag skulle i vart fall aldrig klara av att jobba som advokat och dra in 1,7 miljoner i extra arvoden utöver riksdagsuppdraget. Och utöver detta ha tid att skriva böcker...

I eftermiddag, från klockan 17, ska jag förresten delta i "Måndagsklubben" i direktsändning Radio Sjuhärad och diskutera frågan om politikernas extraknäck.



2009-10-19 Dagens klimatfundering

Var är den dramatiska globala temperaturökningen?

Jag tycker egentligen att det här med "global temperatur" är ganska missvisande, jag har lärt mig efter kontakter med forskare i båda lägren i klimatdebatten att temperaturförändringarna varierar kraftigt över jorden - på några platser kan temperaturen sjunka medan den stiger på andra ställen. Men eftersom både IPCC och många av världens politiker lägger så stor vikt vid den "globala temperaturökningen" så är det ju ändå intressant att försöka följa denna. Det finns idag minst fem tunga aktörer som sammanställer data om den globala temperaturen. Tre av dem använder data från en mängd fasta mätstationer utspridda över jorden, två använder mer heltäckande satellitdata. I denna graf, presenterad av icecap.us har man samlat mätdata från fem världsledande mätinstitut:



Den röda (GISS) och den lila (CRU) baseras på fasta mätstationer, och dessa mätinstitut leds av James Hanson och Phil Jones, kända "klimatalarmister". Satellitobservationerna, UAH (ljusblå) och RSS (mörkblå) har kopplingar till John Christy och Roy W Spencer, båda sk "klimatskeptiker". (Roy Spencer var för övrigt en av de fyra debattörerna på den klimatdebatt jag var med och ordnade i riksdagen i våras, och han företrädde givetvis den skeptiska sidan). Den sista källan, NCDC är Amerikanska National Climatic Data Center, världens största arkiv rörande väderdata, som drivs av U.S. Department of Commerce. De samlar också in data från fasta mätstationer.

Det är tydligt att satellitmätningarna genomgående visar lägre global temperatur än de fasta mätstationerna. En möjlig orsak till detta beskrev jag på bloggen den 17 juni i år (du hittar inlägget i arkivet på min miljö- och klimatblogg). Nedlagda mätstationer i kallare områden och kvarvarande mätstationer som efterhand hamnat inne i bebyggelse riskerar enligt vissa forskare att ge för höga genomsnittsvärden för de stationer som fortfarande är i drift. Samtidigt ifrågasätts stellitobservationer av andra forskare som inte anser dem helt pålitiliga. Men det intressanta är att förändringarna över tid faktiskt är ungefär desamma oavsett vilka mätmetoder som används. Alla mätmetoderna prickade exempelvis in den onormala globala temperaturtoppen 1998 som berodde på fenomenet El Nino. Alla fem instituten visar en ganska stabil global temperatur de senaste 20 åren, med en långsam temperaturökning som är något större enligt de fasta mätstationerna än vad satellitobservationerna visar. Oavsett mätmetod visar kurvorna en utveckling långt ifrån de dramatiska larmen om en skenande global uppvärmning.

Senare under veckan ska jag jämföra utfallet av de faktiska temperaturmätningarna med IPCC:s tidigare prognoser. En mycket intressant jämförelse kan jag lova!



2009-10-18 Sjuhärads studenter blir mindre fattiga...

I dag har jag tillsammans med tre partikolleger en debattartikel i Borås Tidning som handlar om Alliansregeringens förstärkning av studenternas ekonomi. Vi förbättrar studiemedlen och höjer fribeloppet för hur mycket man får tjäna innan studiemedlen reduceras. Studenter som arbetar extra tjänar dessutom mer på grund av att jobbskattavdraget ger lägre skatt.

Vi hade själva satt rubriken "Sjuhärads studenter får mer pengar", men BT:s debattredaktion ändrade detta till "Sjuhärads studenter blir rikare". En något missvisande rubrik kan man tycka....jag tror ytterst få studenter kommer att känna sig "rika" till följd av Alliansens satsningar. Däremot lite mindre fattiga.



2009-10-18 Utanförskapet har minskat sedan 2006 - trots lågkonjunkturen


Denna tabell visar det samlade "utanförskapet" i augusti 2009 (tabellen längst till vänster) och som jämförelse förändringarna jämfört med augusti 2008, 2007 och 2006. Utanförskapet har redovisats löpande på samma sätt av Arbetsmarknadsdepartementet sedan 2006. Siffrorna kommer från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och SCB.

Man ser tydligt hur den totala arbetslösheten har ökat. Det beror på flera saker. I första hand givetvis lågkonjunkturen, men också att rekordstora ungdomskullar gått ur skolan de senaste åren. Antalet personer med sjukpenning har samtidigt minskat kraftigt vilket är väldigt positivt. Många av dessa har gått över i arbete, men en del har blivit arbetssökande vilket ökat arbetslösheten. Även antalet förtidspensionärer (personer med sjuk- och aktivitetsersättning) har minskat markant. En del har fått arbete, andra har på grund av att de inträtt i pensionsåldern gått över i ålderspension, men framförallt har påfyllningen av nya förtidspensionärer minskat kraftigt vilket är mycket positivt. Nya människor tillkommer eller lämnar utanförskapet hela tiden, och dessutom rör sig en del personer mellan de olika grupperna i utanförskap. Man måste därför se helheten för att bedöma den samlade utvecklingen.

Under 2007 och första halvan av 2008 hade Sverige en rekordsnabb minskning av utanförskapet. I Augusti 2008 var det rekordmånga som arbetade i Sverige, och det samlade utanförskapet hade, jämfört med augusti 2006, minskat med nära 180.000 personer. Sedan slog finanskrisen till, och utanförskapet började snabbt öka igen. Men om man jämför dagens läge med situationen före valet 2006 blir bilden trots allt positiv. I augusti 2006 hade Sverige en mycket stark konjunktur. I dag är konjunkturen den svagaste sedan 1930-talet till följd av finanskrisen. Trots detta har utanförskapet minskat med 17.000 personer från augusti 2006 till augusti 2009.



2009-10-17 Jobbgarantin för unga leder till jobb

Tidningen Arbetsmarknaden presenterar aktuell statistik över vad som hänt med de 137 000 ungdomar som sedan 2007 börjat i jobbgarantin för unga:
* Var tredje har idag ett jobb utan stöd
* Knappt 10 procent var arbetslösa 90 dagar efter att de lämnat jobbgarantin. Övriga har bland annat gått till reguljära studier eller på grund av ålder gått över till jobb- och utvecklingsgarantin.

När man bryter ned siffrorna och granskar resultatet för det senaste året (juni 2008 till maj 2008) är resultatet faktiskt ännu bättre, trots den trista konjunkturen. Under denna period är det 23 644 som lämnat jobbgarantin:
* Nästan fyra av tio har fått ett reguljärt arbete
* Fortfarande är knappt 10 procent arbetslösa 90 dagar senare
* 4,5 procent av ungdomarna har fått ett nystartsjobb (1 049 personer)

Med tanke på att många av de ungdomar som deltagit i jobbgarantin ofta inte har slutfört sin utbildning, och att en vissa av dem har sociala eller andra problem som gör dem mycket svårplacerade på arbetsmarknaden så tycker jag resultatet är överraskande bra. Att 40% av de ungdomar som står allra längst från arbetsmarknaden lyckats få ett reguljärt arbete mitt i den djupaste lågkonjunkturen i mannaminne är mycket glädjande!

Personligen känner jag hela tiden en oro för att kvaliteten i regeringens nya arbetsmarknadsåtgärder kan bli ojämn med tanke på konjunkturen och det stora antal arbetslösa som går igenom de olika åtgärderna. Den förra regeringen införde ett antal åtgärder med mycket låg kvalitet, närmast ren förvaring med syfte att snygga till statistiken. Detta har Alliansregeringen verkligen gjort allt för att undvika. Jag har ändå flera gånger sagt att det är en av våra största och viktigaste utmaningar att bevaka att inte arbetslösa upplever arbetsmarknadsåtgärderna som meningslösa, och det är därför jag blir så glad av denna rapport. Åtgärderna för långtidsarbetslösa ungdomar verkar så här långt hålla måttet och leda till arbete för många, precis som vi hade som mål.



2009-10-16 Dagens klimatfundering

Rekordlåg isavsmältning på Antarktis denna sommar?

Två forskare, Marco Tedesco och Andrew Monaghan, publicerade för någon vecka sedan en rapport i tidskriften Geophysical Research Letters. Rapporten tyder på att sommaren 2008-2009 innebar en “rekordlåg” avsmältning av havsisen runt Antarktis. (figuren nedan). Så lite avsmältning har inte uppmätts sedan mätningarna började 1980. För fördjupning i frågan rekommenderas denna länk.

Eftersom jag och några andra riksdagsledamöter just nu håller på med förberedelser för att försöka få till en studieresa till Antarktis i början av nästa år (vi vet ännu inte om det är praktiskt möjligt) så tycker jag alla uppgifter som rör isen där är extra intressanta. Antarktis är, som jag tidigare berättat, lite speciellt eftersom isen där inte alls beter sig så som den borde göra enligt de politiskt korrekta klimatmodellerna. Borsett från en liten "landtunga" - Västantarktis (närmast Sydamerika) där läget är lite osäkert, är det väldigt tydligt att isen inte smälter alls på Antarktis. Tvärtom verkar ismängden på helårsbasis stadigt öka på större delen av den väldiga "kontinenten". Och nu verkar det alltså som om även den regelbundna sommaravsmätningen minskar.





2009-10-15 Dagens klimatfundering

Nu har FN-organet UNEP fått kalla fötter - "amatörfiguren" från Wikipedia utbytt

Jag berättade ju häromdagen (den 11/10) att FN-organet UNEP tidigare i år publicerade en amatörritad teckning som man hittat på Wikipedia (!) som illustration i sitt "2009 års vetenskapliga kompendium om klimatförändringarna".

Jag fick just tips om att UNEP nu plötsligt fått kalla fötter och nyligen bytt ut den amatörmässiga "Hanno-grafen" ur klimatkompendiet mot en annan graf.

Den nya grafen väcker dock andra frågor. UNEP har nämligen valt att visa en gammal temperaturgraf som slutar 2005. Den slutar precis där den är på toppnivå. I en nyare graf, gjord av samma institut, ingår ytterligare 4 år då temperaturen sjunkit tillbaka igen. Man kunde ju tycka att den som publicerar en vetenskaplig skrift skulle ha ett intresse av att redovisa senast kända siffror? Är det kanske bara en slump? Eller har kanske någon hos UNEP kommit på att om man vill visa en dramatisk illustration är det bättre att avsluta grafen 2005 när temperaturen var som högst?

Läs mer på denna blogg om hur grafer väljs ut och anpassas för att fylla sitt syfte, och se hur den nyare grafen ser ut.

Bilden till vänster: Omslaget till UNEPS klimatkompendium



Längst till vänster: I det övre högra hörnet syns den gamla "Hanno-grafen". Till höger den nya varianten med en ny temperaturgraf som dock bara visar temperaturförändringar fram till 2005.
















2009-10-15 Undersökning visar: FRA-kritikerna i riksdagen var okunniga

Inför signalspaningsdebatten i riksdagen igår presenterade Svenska Dagbladet en undersökning bland politikerna i Försvarsutskottet (som är ansvariga för hanteringen av frågan i riksdagen). Man ställde fem grundläggande frågor om "FRA-lagen", bland annat vilka typer av hot som ger FRA rätt att signalspana, vad FRA får spana på och vem som får beställa signalspaning från FRA. Det visar sig att endast några få ledamöter i Försvarsutskottet klarade alla frågor. Ett större antal ledamöter får bara ett eller två rätt på de fem frågorna.

Flera FRA-kritiker utanför riksdagen intervjuas i SvD-artikeln, och de riktar hård kritik mot att riksdagsledamöter röstar om saker de inte förstår eller har tillräcklig kunskap om. I sak kan jag hålla med om kritiken. Även om man ofta delar upp ansvarsområdena mellan de större partiernas ledamöter ska ju i vart fall en ansvarig ledamot från varje parti ha ordentlig koll på varje fråga som utskottet hanterar. Om man sedan dessutom är den som ska företräda sitt parti i riksdagsdebatten i en så omdebatterad fråga som signalspaningslagen ställs ju extra höga krav.

Intressant är att de ledande Alliansföreträdarna i gårdagens "FRA-debatt", min partikollega Karin Enström (M) och Staffan Danielsson (C) svarade rätt på alla SVD:s frågor. Folkpartiets representant i debatten, Allan Widman, fick fyra rätt. När det gäller oppositionen var det sämre. Den som ansvarade för frågan från Socialdemokraternas sida i försvarsutskottet var enligt SvD Peter Jonsson (S). Han klarade bara två av de fem frågorna. Miljöpartiets Peter Rådberg riktade mycket hård kritik mot FRA-lagen i riksdagsdebatten. Men frågan är om han vet vad det var han kritiserade? Även han klarade nämligen bara att svara på två av de fem frågorna. Den "duktigaste" vänsterpartisten i Försvarsutskottet, Gunilla Wahlén, som också deltog i debatten för Vänsterpartiet, fick bara ett enda rätt. Försvarsutskottets ordförande, Anders Karlsson (S) som företrädde sitt parti i riksdagsdebatten ville inte svara alls.

När "FRA-kritikerna" påstår att riksdagsledamöterna röstar om saker de inte är tillräckligt insatta i har de delvis rätt. Men i signalspaningsdebatten var det de argaste kritikerna som inte hade kunskap. Om man inte satt sig in i hur lagen är konstruerad är det ju lätt att säga att den inte värnar om integriteten tillräckligt mycket. De ledande företrädarna för Alliansens JA-sida hade däremot god kunskap om ärendet, och det var den kunskapen om bland annat integritetsskyddet som gjorde att vi från Alliansen kände oss trygga i att rösta ja. Inom moderaterna har vi haft tydliga föredragningar av ärendet, och själv har jag lagt en hel del tid på att sätta mig in ytterligare i frågan och även lagt ned mycket arbete på att försöka förklara den på bloggen. Jag tror faktiskt att jag hade klarat de flesta av SvD:s frågor trots att jag inte sitter i Försvarsutskottet.



2009-10-14 "Ungdomar klarar krisen på arbetsmarknaden bäst"

Detta är rubriken på ett DN Debatt idag, undertecknad av Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist och Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson. Man skriver bland annat följande:

"Siffrorna om ungdomsarbetslösheten är missvisande. De kommande åren har ungdomarna ett gyllene tillfälle på arbetsmarknaden. Enligt statistiken är ungdomsarbetslösheten 29 procent, relaterad till storleken på arbetskraften. Men räknar man bort de studerande och relaterar till befolkningens storlek i stället är ungdomsarbetslösheten 9 procent. De missvisande måtten påverkar samhällets syn på ungdomarna – och ungdomarnas syn på sin framtid. Med kommande stora pensionsavgångar har ungdomarna nu ett gyllene tillfälle. De kommer att klara sig genom krisen bättre än de flesta".

Man konstaterar också att arbetsförmedlingens egen statistik från andra kvartalet i år visar att ungefär hälften av de ungdomar som blir inskrivna som arbetslösa lämnar Arbetsförmedlingen för arbete eller studier inom 3 månader, och att bara 12% av de arbetslösa ungdomarna varit arbetslösa mer än ett halvår (jämfört med 25% av samtliga arbetslösa). Detta är viktigt - ungdomar har generellt mycket kortare tid av arbetslöshet än äldre, och den svenska långtidsarbetslösheten bland ungdomar ligger mycket lågt jämfört med de flesta andra europeiska länder.

I artikeln framkommer också att under åren 2009-2015 kommer över 400.000 personer på arbetsmarknaden att gå i pension, vilket ger ungdomarna ett gyllene tillfälle att komma in på arbetsmarknaden.

Artikeln bekräftar uppgifterna i den stora artikelserien om ungdomsarbetslösheten i Borås Tidning nyligen och även det jag själv skrivit om ungdomsarbetslösheten i flera av mina debattartiklar under året. Detta betyder inte att man inte ska ta ungdomsarbetslösheten på allvar. Varje långtidsarbetslös ungdom är ett allvarligt problem, mycket beror på misslyckad skolgång eller sociala problem. Samtidigt är det rekordstora ungdomskullar som nu kommer ut på arbetsmarknaden, och detta händer mitt i den djupaste lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Det är verkligen inte svårt att se problem att ta tag i! Regeringen har också gjort mycket för att motverka ungdomsarbetslösheten, och ännu mer kommer att säkert att behövas när det gäller att reformera skolan och angripa utanförskapet i storstädernas förorter. Men för den skull finns det ingen anledning att överdriva ungdomsarbetslösheten och därmed ge ungdomarna en onödigt negativ framtidstro.



2009-10-14 Partiledardebatt - befriande om koldioxidskatt och bensinpris

Jag har ju inte alltid riktigt samma syn på saken som regeringen när det gäller klimatpolitiken. Men jag brukar samtidigt vara mycket tydlig med att regeringen trots allt företräder en betydligt mer balanserad linje än de mer extrema politikerna i klimatdebatten, främst Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Alliansen företräder i vart fall oftast en linje där man försöker kombinera tillväxt och utveckling med en god miljö- och klimatpolitik. Oppositionen, och då främst (V) och (MP), är väldigt tillväxtfientliga och bygger mycket av sin miljö- och klimatpolitik på att vi måste sänka vår levnadsstandard, bromsa tillväxten och driva arbetstillfällen från landet.

Alliansen talar mer om morötter än piskor i miljöpolitiken medan oppositionen mer talar om straffbeskattning och förbud. I praktisk politik blir skillnaderna ganska stora.

Det var därför mycket glädjande att höra statsminister Reinfeldt idag när han pressade Miljöpartiets Maria Wetterstrand om de chockhöjda koldioxidskatter som (MP) föreslår. Det handlar om ytterligare över 14 miljarder som skall taxeras ut av svenska folket. Wetterstrand medgav att Miljöpartiets förslag inte är desamma som Socialdemokraternas, och hon medgav också att Miljöpartiets förslag medför en ökning av bensinpriset med 2 kronor per liter. Det kändes bra att höra statsministern påpeka vilken betydelse ett höjt bensinpris med två kronor litern skulle ha för möjligheten att leva och arbeta i glesbygd. Alliansen föreslår som bekant inga nya beninskattehöjningar, utöver de små årliga höjningar på någon tioöring eller två varje årsskifte som följer av indexupprökningen av koldioxidskatten och som gjorts sedan många år tillbaka.

Jag medger gärna att Socialdemokraterna normalt har en betydligt mer sansad syn på miljöpolitiken än Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Men jag är mycket orolig för vad (MP) och (V) ska lyckas förhandla sig till om de tre partierna ska bilda gemensam regering. Socialdemokraterna kommer att bli tvingade att låta Miljöpartiet få igenom en del av sina extrema förslag, och resultatet kan bli en chock för svenska folket. För väljarna blir det lite som att köpa grisen i säcken om man röstar på (S) i nästa val.



2009-10-14 Partiledardebatt - jobbskatteavdraget

Jan Björklund (fp) hade ett slagkraftigt replikskifte med Mona Sahlin. Han påpekade att jobbskatteavdraget införts i fyra steg under mandatperioden. När första steget infördes 2007 sa Socialdemokraterna nej. När andra steget infördes 2008 sa Socialdemokraterna ja till det första steget men nej till det andra. När det tredje steget skulle genomföras 2009 sa Socialdemokraterna ja till de två första stegen men nej till det tredje. Och idag - när det fjärde steget ska genomföras 2010 säger Socialdemokraterna ja till de tre första och nej till det fjärde steget...

Björklund frågade sig varför Socialdemokraterna alltid godkänner regeringens skattepolitik ett år i efterskott? Vore det inte bättre att godkänna årets politik redan nu?
Vad gäller jobbskatteavdraget påpekade statsministern i sitt anförande för övrigt att jobbskatteavdrag eller liknande konstruktioner finns i ett stort antal andra länder, av precis samma syfte som i Sverige - nämligen att öka drivkraften för människor att arbeta, vilket i sin tur ger ökade skatteintäkter som tryggar välfärd och pensioner. I en lågkonjunktur ökar det dessutom hushållens köpkraft, vilket kan påskynda en uppgång i konjunkturen.



2009-10-14 Partiledardebatt - mycket tydlig och slagkraftig statsminister

I dag var det dags för partiledardebatt i riksdagen. Det var en fröjd att höra statsminister Reinfeldts anförande och repliker, oerhört engagerat och slagkraftigt.

Statsministern beskrev Alliansens politik för arbete i åtta punkter, varefter han konstaterade att politiken också fungerar - förra sommaren, alldeles före finanskrisen, var det fler än någonsin som arbetade i Sverige. Alliansens politik ger betydligt fler i arbete i goda tider, och åtgärderna är rätt även på längre sikt. I tider av finanskris och extrem lågkonjunktur blir effekterna mindre. (Men jag skulle personligen vilja konstatera atta rbetslösheten hade varit betydligt högre utan dagens politik, ekonomiska experter, alltifrån LO till OECD har konstaterat att Alliansens politik medför lägre arbetslöshet med 1-2 procentenheter - oavsett konjunktur).

Miljöbild: Replikskifte mellan statsminister Reinfeldt och oppositionsledare Sahlin

Reinfeldt fortsatte med att ställa frågor om oppositionens osammanhängande förslag. Man är oense mellan partierna, och dessutom går inte förslagen ihop ekonomiskt. Alla oppositionspartierna har en lång lista var på utgiftsökningar, men den finansiering som de till nöds får ihop räcker inte till mer än en bråkdel av detta. Man kan ju inte använda samma pengar flera gånger! Dessutom är de mycket oeniga om de besparingar och skattehöjningar som föreslås. Framöver kommer de tre oppositionspartierna att vara tvugna att förhandla bort massor av förslag om man ska få ihop kalkylen. Reinfeldts krav på Mona Sahlin & Co att de måste presentera en tydlig gemensam budget var en viktig och självklar markering mot oppositionens populism.

Ett annat problem är att Socialdemokraterna lovar en massa saker i den löpande texten i sin budgetmotion, men när man sedan kommer till de skarpa förslagen med siffror har mycket försvunnit. Vad är det egentligen man föreslår? Ska väljarna lita på - det som skrivs allmänt i texten eller det som finns med blad de konkreta förslagen? Man trixar också med siffrorna i budgeten för att låtsas som om löntagana inte kommer att få höjda skatter. Sanningen är att 4,5 miljoner löntagare alla kommer att få höjd skatt med oppositionens politik.

Vänsterpartiet är mer ärliga - de säger öppet att de vill höja skatten för en normalinkomsttagare med mellan 1.000 och 1.500 kronor per månad. Å andra sidan slirar de återigen på frågan om de respekterar statens utgiftstak - den viktiga fråga som fick Mona Sahlin att i våras utesluta Vänsterpartiet från framtida regeringssamverkan om oppositionen skulle vinna valet. Hon kallade då Vänsterpartiet för oansvariga - vi fick inga svar idag på om hon bytt åsikt.



2009-10-14 Dags för en ny FRA-omröstning

Och så var det dags för en ny FRA-omröstning igen. För att damma av kunskaperna och bakgrunden till dagens debatt och omröstning rekommenderas en genomläsning av min
FRA-blogg i arkivet. Mina blogginlägg beskriver alla turerna kring frågan från början fram till idag - motiven för lagen, kritiken, alla de politiska turerna, och hur integritetsskyddet förstärkts efterhand.

Det riksdagen idag ska ta ställning till är det konkreta innehållet i de kompletteringar som Allianspartierna enades om 2008 för att stärka intregriteten i samband med signalspaning. Lagen om signalspaning börjar ju tillämpas den 1 december i år, och därför är det viktigt att alla kompletteringar beslutas i god tid innan dess. De viktigaste förändringarna jämfört med den lag som riksdagen antog 2008 är följande:
* En särskild domstol ska tillståndspröva all signalspaning, även sådan som sker på uppdrag av regeringen. Vid domstolsprövningen ska ett särskilt integritetsskyddsombud bevaka allmänhetens intressen. FRA får endast tillgång till de signalbärare i tråd som domstolen bestämmer. Det betyder att FRA bara får tillgång till en begränsad del av den gränsöverskridande trafiken i kabel, vilket är en ordentlig inskränkning mot tidigare.
* FRA får endast bedriva signalspaning på uppdrag av regeringen, regeringskansliet och försvarsmakten, och ändamålen för signalspaning anges utförligt i lagen. Dessa ändamål ska anges vid ansökan om tillstånd hos domstolen.
* En särskild kontrollmyndighet inrättas med uppgift att se till att FRA endast får tillgång till den trafik som domstolen beslutat, och för att i efterhand kunna kontrollera hur signalspaningen genomförts. Kontrollmyndigheten får också i uppdrag att utreda eventuella anmälningar från enskilda om otillåten signalspaning.

Lösningen att FRA inte får tillgång till all gränsöverskridande trafik utan endast vissa angivna förbindelser ligger väl i linje med de tankar jag framförde om en möjlig lösning på bloggen 22 augusti 2008. Så här skrev jag då: "Den allra vanligaste invändningen är utan tvivel att FRA-lagen skulle medföra "massavlyssning av alla svenskar". Detta grundar man på att enligt FRA-lagen skall FRA själva via sina sökbegrepp och datorer sortera bort all trafik som man inte har rätt att signalspana på innan man inleder signalspaning på själva trafikinnehållet. Tyvärr är det alltför många som inte litar på att detta kommer att fungera eller som oroar sig för att FRA skall missbruka sina befogenheter. Min tanke är därför att i stället låta teleoperatörerna sköta sorteringen av vilken trafik som FRA skall få tillgång till för signalspaning och vilken trafik som skall undantas. På detta sätt får FRA helt enkelt bara tillgång till den trafik som lagen uttryckligen medger att man får signalspana på. Nu blir det visserligen inte teleoperatörerna som ska tillhandahålla den trafik som FRA får signalspana på, utan en oberoende ny myndighet. Men grundtanken - att FRA inte själva ska hantera "sorteringen" tillgodoses på detta sätt. Jag tycker det är en klart rimlig lösning, och när jag testade mitt eget förslag på konstruktiva FRA-kritiker förra året fick jag starkt stöd för mitt kompromissförslag.

Jag tog tidigt ställning för att rösta ja till FRA-lagen i ursprungligt skick, och de förbättringar som gjorts på vägen känns rimliga och väl avvägda. För egen del blir det alltså en JA-röst även idag, och mitt samvete är mycket rent. Det finns alltid en motsättning mellan kravet på integritetsskydd och ett lands behov av skydd mot internationell terrorism och andra allvarliga yttre hot. Att kräva att Sverige ska avstå från en viktig pusselbit i underrättelsearbetet är helt enkelt inte seriöst och Sverige är inte enda landet som bedriver signalspaning i tråd för att skaffa sig viktig kunskap. Signalspaning kommer knappast att vara något som berör den enskilde medborgarens vardag, och är inget som jag personligen ligger och våndas över innan jag somnar på kvällen. Att däremot stoppa Sveriges möjlighet till signalspaning som oppositionen vill, och skjuta frågan på framtiden, vore oansvarigt i den värld vi lever i. Det skulle nog kunna få mig att ligga vaken och fundera om något dramatiskt inträffade i vår omvärld.

Personligen tycker jag för övrigt att IPRED-lagen är ett betydligt större problem för integriteten än FRA-lagen, eftersom IPRED är en lagstiftning som ger kommersiella intressen större möjlighet att kräva befogade eller obefogade skadestånd från enskilda människor. Det är något som skapar oro för rättssäkerheten och och direkt riskerar att påverka människors vardag. Privata företags intressen av att tjäna pengar kan aldrig vara jämförbara med ett lands behov av att kunna skydda sina medborgare mot yttre hot. Kraven på integritetsskydd måste därför värderas olika i dessa två fall. Jag är därför betydligt mer kritisk till IPRED-lagen än vad jag är till FRA-lagen. För Socialdemokraterna är det tvärtom - man accepterar IPRED-lagen, men vill dra tillbaka FRA-lagen på obestämd tid. För mig är det en mycket märklig prioritering.



2009-10-13 Praoelever

Den här veckan har jag besök av Hedvig och Josefine från Pixbo och Mölnlycke. I kväll var det gemensamt Alliansmingel och vi passade på att prata lite med statsminister Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Littorin. För säkerhets skull är det väl bäst att påpeka att det är alkoholfritt i glasen...





2009-10-13 Konsten att stöta sig med en hel näringsgren

Sverige marknadsför sig som det nya matlandet. Men när Sverige bjuder EU-delegater och ministrar på mat gäller särskilda regler. Enligt de rekommendationer som utfärdats av regeringskansliet ska menyerna på de fina middagarna och luncherna helst inte innehålla nötkött eller lamm - och om så sker bara i små portioner! Nötköttet är nämligen, som det förklaras i regeringens rekommendation, "tillsammans med lamm en av de mest klimatpåverkande råvarorna i vår kosthållning".

För att kunna garantera klimatvänliga menyer har statsrådberedningens särskilda EU-kansli tydligen anlitat Naturvårdsverkets Bengt Littorin för att bland annat granska alla menyer (!) i samband med de EU-möten som hålls i Sverige. Han har tagit fram en lista med riktlinjer för hur måltiderna ska klara kraven. I riktlinjerna står bland annat att kött från nöt och lamm ska undvikas eftersom produktionen ger högre klimatpåverkan än andra köttsorter.

Det är inte särskilt förvånande att LRF och tidningen Lands ledarsida går i taket för dessa politiskt korrekta pekpinnar som tyvärr innebär att tjänstemän på regeringskansliet aktivt motarbetar en viktig svensk näringsgren.

Tillsammans med andra moderater har jag lyft frågan till mina partivänner i riksdagens Miljö- och Jordbruksutskott och bett dem undersöka hur det kunde bli så här.



2009-10-12 Miljöpartiets väljare föredrar Reinfeldt framför Sahlin

Demoskops undersökning som redovisas i Expressen idag är naturligtvis en kalldusch för den röd-gröna oppositionen.
Av miljöpartiets väljare är det 34% som har stort förtroende för Fredrik Reinfeldt (M), medan endast 15% har stort förtroende för Mona Sahlin (S). Hela 42% av miljöpartiets väljare har litet förtroende för Sahlin (vilket är en försämring från 30% i april.

Jag tror att liknande åsikter finns lokalt i flera av våra kommuner, där både miljöpartiets väljare och politiker vant sig vid att det går alldeles utmärkt att samarbeta med de borgerliga partierna, och att man bli mer tagna på allvar och möts av mer respekt än när man tidigare samverkat med (S).



2009-10-12 Dagens klimatfundering

Okej med sänkt levnadsstandard för att "rädda klimatet"?

I SIFO-undersökningen som jag redovisade i fredags säger 70% av de som svarat också att de är beredda att "sänka sin levnadsstandard för att bekämpa växthusgaserna" vilket har väckt stor uppmärksamhet i media. Fast när man tittar närmare på siffrorna måste man säga att offerviljan trots allt verkar ganska begränsad. Det är endast 15% av de 70% som är beredda att avstå mer än 500 kronor per månad, och de flesta är inte beredda att lägga mer än 100 kronor i månaden för att "rädda klimatet"...

Som jämförelse kan det vara intressant att nämna en artikel i Svenska Dagbladet höromdagen där man berättade att mellan den 1 januari 2008 och den 30 juni 2009 har handeln med utsläppsrätter inneburit en merkostnad för de svenska elkunderna på nära 31 miljarder kronor. Utslaget per svensk blir det 3.500 kronor per person. I ärlighetens namn måste påpekas att en hel del av kostnaden givetvis drabbar industrin och företagen, så privatkundernas direkta andel blir rimligen betydligt mindre. Men det räcker att studera den egna elräkningen för att inse att det ändå handlar om ganska mycket pengar för en normalfamilj. Ett annat exempel är att den familj som kör totalt 2.000 mil per år med en bil som drar 0,7 liter bensin per mil betalar över 8.000 kronor per år i punktskatter och moms på dessa. Utöver detta finns en stor mängd andra miljö- och klimatrelaterade skatter och avgifter.

Det är knappast någon tvekan om att de sammanlagda "klimatskatterna" innebär en avsevärt högre kostnad per person eller hushåll än vad en överväldigande majoritet av svenska folket säger till SIFO att de är beredda att betala "för att rädda klimatet". Om teorierna om det allvarliga koldioxidhotet är korrekta är det möjligen väl använda pengar, även om tyvärr ingen kan utlova att åtgärderna mot koldioxidutsläppen verkligen kommer att stoppa klimatförändringarna. Om teorierna om koldioxidhotet däremot inte stämmer är stora delar av pengarna kastade i sjön. Endast sådana klimatåtgärder som samtidigt medför andra miljö- eller hälsofördelar har i så fall ett värde.

Jag undrar just hur många svenskar som vet vad klimatpolitiken egentligen kostar och vad man egentligen kan förvänta sig att få för pengarna?



2009-10-11 Ibland gillar Thomas Bodström(S) riksdagen....

Spelade in reklamfilm för sin nya bok i riksdagens kammare!

Thomas Bodström har ju visat sig ha en begränsat intresse att prioritera riksdagen framför sitt advokatjobb. Men ibland gillar han riksdagen! Så mycket att han nyligen spelade in en reklamfilm för sin nya bok i riksdagens kammare! Detta strider helt mot riksdagens regler, och det vet nog de flesta av oss ledamöter. Men Bodström verkar inte veta - trots att han är advokat, fd justitieminister och ordförande i riksdagens justitieutskott...

Talmannen Per Westerberg har skickat en skarpt formulerad varning till socialdemokraternas gruppledare Sven-Erik Österberg. Fast frågan är väl om det biter på Bodström. Han har fått varningar förut för sitt uppträdande i kammaren, men verkar inte bry sig.



2009-10-11 Var är riksdagsledmöterna när det är votering?

Detta undrar tydligen Kalla Fakta i TV4 ikväll. Jag tänker se programmet och det ska bli spännande att se hur man vinklar detta. För frågan är inte riktigt så svart eller vit som det ibland låter.

Visst kan jag tycka att det är anmärkningsvärt att exempelvis Thomas Bodström (s) får utkvittning från så många av riksdagens voteringar för att kunna sköta sitt arbete som välavlönad advokat samtidigt som har extra högt arvode från riksdagen för att som utskottsordförande delta i utskottsarbete, debatter och voteringar. Han har enligt Kalla Fakta varit borta från 54% (!) av vårens voteringar och 37% av samtliga voteringar denna mandatperiod. Jag tycker det är helt riktigt att media ifrågasätter detta beteende från en person som vill bli justitieminister om oppositionen skulle vinna valet.

Jag tycker också det är intressant att se att oppositionsledaren Mona Sahlin varit frånvarande vid samtliga voteringar hela våren. Visst kan hon som oppositionsledare ha mycket att stå i, men att inte ha tid för en enda votering på ett halvår visar inte särskilt stor respekt för riksdagen.

Men annars tycker jag att diskussionen om frånvaro saknar proportioner. Man ska veta att många riksdagsledamöter är på internationella uppdrag eller deltar i andra externa aktiviteter runt om i landet med koppling till sina utskott, och måste därför bli utkvittade. Och utkvittning betyder att någon från andra sidan då också blir frånvarande. Halva frånvaron beror alltså på "tvångsutkvittningar" för att behålla balansen mellan blocken vid omröstningarna.

Den genomsnittliga frånvaron i riksdagen är, enligt Kalla Fakta, 18 procent. Man påpekar att det finns viktiga omröstningar när de varit ännu högre – när riksdagen röstade om ny läroplan var nästan en tredjedel, 94 ledamöter, borta. Och när sjukförsäkringen skulle göras om var frånvaron en fjärdedel, 85 personer. Men där tycker jag Kalla Fakta är lite fel ute - oavsett hur många som är borta så fungerar ju kvittningssystemet vilket behåller balansen mellan de politiska blocken. Hög frånvaro påverkar inte resultatet av omröstningarna.

För egen del hör jag enligt Kalla Fakta till en av de mer trogna deltagarna vid voteringarna. Under våren var jag utkvittad vid 9% av voteringarna och totalt under mandatperioden vid 6% av voteringarna enligt Kalla Faktas statistik. Det gör faktiskt att jag hör till de 10% av riksdagsledamöterna som totalt sett varit minst frånvarande, och dessutom är jag den riksdagsledamot från Södra Älvsborg som varit minst frånvarande vid voteringarna under mandatperioden. Men överlag är ingen av oss sju från Södra Älvsborg borta särskilt mycket.

Mina egna utkvittningar beror i första hand på att jag deltagit som representant för Moderaterna eller Alliansen vid olika konferenser, debatter eller paneldiskussioner med koppling till arbetsmarknadspolitiken/arbetsmarknadsutskottet på annan ort, och därför inte hunnit tillbaka till riksdagen för votering. Jag försöker alltid styra detta till dagar när det inte är votering, men ibland går det helt enkelt inte på grund av arrangörernas önskemål. Jag tror trots allt att väljarna är tacksamma för att kvittningssystemet finns, vilket ger oss riksdagsledamöter möjlighet att delta i politiska aktiviteter och träffa väljare i hela landet även under veckorna, i stället för att bara "gömma oss" i riksdagshuset på bekvämt avstånd från resten av samhället.

I de fall där kvittningssystemet däremot missbrukas så skamlöst som av exempelvis av Thomas Bodström är det en helt annan sak - då skadas förtroendet för riksdagen. Kvittningssystemet är naturligtvis inte till för att man ska kunna driva egen näringsverksamhet under den tid man har betalt för att vara i riksdagen, och därmed kunna kvittera ut dubbelt arvode.



2009-10-11 Dagens klimatfundering

Kan man lita på FN:s Miljöprogram UNEP?

FN-organet UNEP använde okänd och helt ovetenskaplig temperaturgraf från Wikipedia (!) som illustration av dramatisk klimatrapport

Jag har ju vid flera tillfällen pekat på konstigheter i rapporter om klimatfrågan från IPCC (FN:s klimatpanel). Bland annat i gårdagens inlägg om "hockeyklubban" som plötsligt återuppstod i ny, men lika tveksam tappning. Nu visar det sig att FN:s miljöprogram UNEP i ett vetenskapligt dokument från i år (med förord av FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon) använt en helt ovetenskaplig figur som man helt okritiskt hämtat på Wikipedia (!), och som sägs visa en tydlig korrelation mellan global uppvärmning och ökade koldioxidhalter. Figuren är i princip ännu en "hockeyklubba", som alltså plötsligt återuppstått igen i ytterligare ett FN-dokument!

Figuren med grafen betecknas i rapporten som "Hanno", och så brukar man döpa dokument i den vetenskapliga världen, alltså efter forskares efternamn. Nu har det visat sig att den som lade in figuren på Wikipedia är en norrman som faktiskt heter Hanno - fast i förnamn.... Han är för övrigt inte klimatolog och kan enligt egen uppgift egentligen inget alls om ämnet. Hanno Sandvik som norrmannen heter, är själv mycket förvånad över att ha fått sin amatörmässiga figur publicerad i en vetenskaplig FN-rapport. Han beskriver hur han själv ritat figuren (!) och baserat denna på olika uppgifter som han helt ovetenskapligt plockat fram på lite olika ställen. Därefter har han själv lagt in figuren på Wikipedia (!). Han säger rent ut att han inte kan avgöra om de bakomliggande uppgifterna är korrekta eller inte, även om de data som ligger bakom grafen kommer från olika forskare. Denna figur - som av allt att döma helt saknar vetenskapligt värde - används alltså av FN:s miljöprogram som betydelsefull illustration i en vetenskaplig skrift om klimathotet! Man refererar dessutom till en person som man aldrig träffat och inte vet något om, eller ens vet det korrekta namnet på.

Här är kurvan som använts i UNEP:s vetenskapliga skrift. Visst ser figuren trovärdig ut, precis som en "ny hockeyklubba". Ingen kan ju se att den tillverkats av en helt okänd norsk amatörtecknare och har publicerats utan att UNEP närmare har analyserat eller utvärderat de uppgifter som ligger bakom figuren eller ens haft kontakt med den som ritat den. Här är förresten länken till FN-rapporten där figuren återfinns på sidan 11.

Här är för övrigt norrmanens egna kommentarer till det inträffade: " ‘My’ graph has not been published in a peer-reviewed journal since I am not a climatologist. The graph has been drawn using data that have undergone peer-review. That means that the graph is ‘mine’ only in a very restricted sense, viz. that I have drawn it – the underlying data [are] not mine, as the source provided clearly indicates. I have no qualification to judge whether the underlying data are correct or erroneous, and have never pretended to be able to do so." (Peer-review innebär vetenskaplig granskning av andra forskare före publicering).

Jag vet inte vad som är värst, att ett FN-organ hämtar fakta till viktiga rapporter från Wikipedia (där ju vem som helst kan lägga in vad som helst) eller att man inte granskar innehållet i sina rapporter innan man sprider dem? UNEP och dess ordförande Achim Steiner har tydligen inte velat kommentera det inträffade, men visst gör detta att förtroendet för detta och andra FN-organs rapporter i klimatdebatten naggas rejält i kanten. Ändamålen verkar helga medlen, och inget får kasta grus i maskineriet när det gäller att sprida "kunskap" om det dramatiska koldioxidhotet. Med tanke på att FN-organen UNEP:s och IPCC:s rapporter styr hela världens politiker i klimatdebatten undrar man ju om övrig statistik och grafer i dessa rapporter håller samma "höga" vetenskapliga kvalitet som "Hanno-grafen"?



2009-10-10 Dagens klimatfundering

Kan man lita på FN:s klimatpanel, IPCC?

"Hockeyklubborna" står som spön i backen - FN:s klimatpanel IPCC publicerade för andra gången dramatiska temperaturkruvor som bygger på "gallring" av temperaturdata

Redan den 25/2 2008 berättade jag på bloggen om hur FN:s klimatpanel genom åren på ett uppseendeväckande sätt förändrat sitt sätt att redovisa de globala temperaturförändringarna. Jag visade bland annat denna figur:

I IPCC:s klimatrapport 2001 fanns en figur som visade hur temperaturen skenat de senaste decennierna, den omtalade "hockeyklubban" (Michael Mann’s hockey stick graph). Detta till skillnad från tidigare rapporter, exempelvis 1996 när IPCC redovisade en helt annorlunda graf där man inte ser någon som helst dramatisk temperaturutveckling.



Övre figuren: Vägda förändringar som skapar "hockeyklubban" enligt FN:s klimatpanel 2001. Nedre figuren: Ovägda förändringar i temperaturen de senaste tusen åren som de beskrivs i FN:s klimatrapport 1996.


I senare IPCC-rapporter har Mann's "hockeyklubba" (översta grafen) tonats ned. Anledningen var helt enkelt att allt fler ifrågasatte Manns beskrivning av den historiska temperaturutvecklingen. Bland annat underkändes Michael Mann´s graf av den amerikanska kongressen, med hänvisning till att Mann medvetet förstärkt sådana data som medverkat till att skapa en dramatisk temperaturkurva. Det var två forskare, Steve McIntyre och McKitrick som framförde den hårda kritiken, och denna kritik fick sedan stöd från en expertgrupp ledd av NAS-ordföranden Edward Wegman. (NAS = National Academy of Sciences, dvs Vetenskapsakademin i USA). Man konstaterade att Mann använt felaktiga statistiska metoder. Mann´s "hockeyklubba" kom till genom att han gjorde "viktningar" av temperaturstatistiken och även plockade bort vad han ansåg vara "onormala värden" vissa år och åstadkom därmed en kurva med en mycket dramatisk lutning de senaste decennierna. Efter denna sågning hade IPCC inget val, utan man tvingades ta avstånd från "hockeyklubban".

Men skam den som ger sig! Det dröjde inte länge förrän en ny "hockeyklubba" dök upp i klimatdebatten. Denna gång handlade det om en graf över trädringsdata (Yamals trädrings-serier, som bygger på borrkärnor av mycket gamla träd som bevarats i mossar och myrar) som togs fram av en forskare som heter Keith Briffa. Briffa har med hjälp av trädringsdata fått fram dramatiska figurer som visar en kraftig global uppvärmning under 1990-talet, en ny variant av "hockeyklubba" kan man säga. Även denna figur har publicerats av IPCC, så sent som 2007. IPCC kunde alltså återigen publicera en "hockeyklubba" för att visa dramatiska temperaturförändringar.

Det är bara ett litet problem. Även Keith Briffas temperaturrekonstruktion verkar nämligen ha manipulerats! Nu berättar flera bloggar, exempelvis wattsupwiththat och Klimathot-gamover (med utförliga källhänvisningar!) att samma forskare som avslöjade Michael Manns "hockeyklubba", dvs Steve McIntyre, även lyckats komma över rådata bakom Briffas trädringskurvor (som Briffa tydligen under lång tid vägrat lämna ut). Och det verkar då återigen som om man selektivt valt ut data som gynnar den egna saken och förkastat andra data som missgynnar den politiskt korrekta teorin, nämligen att temperaturen idag skenar och är den högsta på 2.000 år. När McIntyre lägger in även de uppgifter som Briffa rensat bort framkommer plötsligt en helt annan bild, den svarta kurvan i figuren nedan. Plötsligt syns inte längre någon onormal temperaturökning under 1900-talet, hela den dramatiska kurvan har försvunnit. McIntyre har kunnat visa att en korrekt analys av data medför att hela uppvärmningen från 1900-talets andra hälft försvinner som i ett trollslag! Frågan som många klimatdebattörer idag ställer sig är om Keith Briffa, precis som Michael Mann, medvetet valt ut data för att kunna konstruera en brant stigande temperaturkurva? En annan fråga är givetvis vilken kontroll IPCC gör av det material man publicerar. Efter den hårda kritiken mot IPCC för publiceringen av Manns manipulerade graf tycker man ju att man för att försvara sin egen trovärdighet borde undersökt saken bättre innan man på nytt publicerade en dramatisk "hockeyklubba" ?

Jag är inte forskare och kan inte vetenskapligt analysera vare sig grafer eller det bakomliggande rådata, eller avgöra i vilken mån olika grafer manipulerats. Jag kan bara konstatera att forskarna är djupt oeniga om vilka grafer som bäst återspeglar verkligheten. Vissa klimatdebattörer hävdar fortfarande envist att "hockeyklubban" är korrekt och att det är rimligt att göra vägning av temperaturdata, medan andra i sin tur helt avfärdar hockeyklubban och helt underkänner den vetenskapliga metoden att gallra och väga temperaturdata.

Oavsett vilket framstår det som en smula märkligt att IPCC under lång tid tydligen vägrat lämna ut uppgifter som visar att forskare plockat bort de data ur materialet som inte visar den "rätta" dramatiska lutningen i graferna. Att hemlighålla faktamaterial och arbetsmetoder bakom de grafer man publicerar i sina rapporter stärker knappast förtroendet för IPCC som en pålitlig aktör i klimatdebatten.




2009-10-09 Många klagomål på SINK-skatten

Jag vet inte om så många svenskar vet vad SINK är? Det är en förkortning för särskild inkomstskatt, och det är en inkomstskatt på 25% som betalas till Sverige av många svenska medborgare som flyttat utomlands för att exempelvis pensionera sig där. (Reglerna kan i vissa fall också användas av utlänningar som tillfälligt arbetar i Sverige). SINK-skatten inbringar förhållandevis små summor till statskassan, uppskattningsvis 270 miljoner per år

Många utlandsboende upplever att denna SINK-skatt är orättvis eftersom man inte får något alls för pengarna. Jag har fått en hel del synpunkter på SINK-skatten från utlandsboende den sista tiden, men känner även igen problemen från min tid som kundjurist på banken SEB. Effekterna av den svenska SINK-skatten varierar en hel del beroende på vilket land man är bosatt i och de eventuella dubbelbeskattningsavtal som finns mellan Sverige och detta land. I vissa fall kan den som bor utomlands till och med tvingas betala skatt till två länder samtidigt.

Svenskarna blir allt rörligare, reser, flyttar omkring och bor i olika länder, och en del pensionerar sig utomlands. SINK-skatten har inte setts över på många år, trots att skattesystemen inom Sverige genomgått stora förändringar. Jag tycker därför det är dags för en översyn av SINK-skatten, där fokus bör ligga på att det ska finnas en rimlig koppling mellan den skatt som betalas och de förmåner man har rätt till som utlandsboende. Detta har jag också föreslagit i en riksdagsmotion som lämnades in förra veckan.



2009-10-09 Ett fredspris som väcker förvåning

Barack Obama får Nobels fredspris. Jag begriper ingenting, och verkar inte vara ensam om detta. Obama har inte ens varit president i USA i ett år. Kan någon säga mer konkret vad han uträttat för freden i världen så här långt? Visst, han pratar om fredsfrågor och det är positivt, men räcker det verkligen att prata för att få fredspriset? Borde han inte ha lite att bevisa först?

Fast egentligen borde man kanske inte bli förvånad. Norska nobelkommittén har ju tidigare gett fredspriset till FN:s klimatpanel IPCC och och Al Gore...



2009-10-09 Regeringen har funnit en hållbar lösning på Laval-domen

I går presenterade regeringen en lagrådsremiss som grundar sig på Lavalutredningen. Alliansen i arbetsmarknadsutskottet har haft ett flertal möten med arbetsmarknadsdepartementet under ärendets gång, och därför är inte regeringens förslag en nyhet för mig.

Kort innebär regeringens förslag att vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att svenska fackföreningar ska få vidta stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal med ett utländskt företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. Förslaget innebär också att Arbetsmiljöverket ska tillhandahålla information om svenska kollektivavtal som kan komma att bli tillämpliga vid en utstationering i Sverige.

De nya förutsättningarna för stridsåtgärder innebär att de kollektivavtalsvillkor som fackföreningarna tar strid för bland annat måste vara hämtade från ett svenskt centralt branschavtal och bara får reglera vissa centrala kärnområden - exempelvis lön, arbetstid och semester. Fackföreningarna måste också ta hänsyn till att de utstationerade arbetstagarna redan kan ha villkor som lever upp till en svensk standard, exempelvis enligt ett utländskt kollektivavtal.

Det kommer naturligtvis att bli en hård politisk debatt om regeringens förslag, men jag tycker det är uppenbart att regeringen funnit en lösning som på ett rimligt sätt förenar den svenska arbetsmarknadsmodellen och våra kollektivavtalslösningar med gällande EG-rätt. Det går att behålla den svenska modellen och samtidigt respektera EG-rätten. Vi behöver inte införa system med lagreglerade minimilöner eller allmängiltigförklarade kollektivavtal.



2009-10-09 Dagens klimatfundering

Förvånansvärt många svenskar anser att klimathotet är överdrivet

Rapport redovisar idag en SIFO-mätning om svenska folkets syn på "klimathotet". Detta med anledning av de pågående internationella klimatförhandlingarna där man mycket riktigt konstaterar att det i många länder helt saknas folkligt tryck i frågan. Det finns i dessa länder vare sig en tydlig oro över global uppvärmning eller folkligt stöd för åtgärder mot den. Men i Sverige är det annorlunda.

Av de tillfrågade svenskarna tyckte 26% att klimathotet överdrivs. 18% tycker snarare att klimathotet är värre än vad som sägs, medan 49% svarade att de tycker att hotet beskrivs i stort sett rätt. 7% var tveksamma.

De som mest tror att hotet överdrivs är enligt mätningen män över 65 år och yngre kvinnor under 30 år. I dessa kategorier svarade 35 procent, att de tycker att hotet överdrivs. Människor på landsbygden är lite mer skeptiska till klimathotet än storstadsbor (32%), men det är inga jättestora skillnader beroende på var man bor, vilken utbildning eller inkomst man har, eller vilka partier man röstar på. Svenska folket är ganska överens. Bland moderaternas sympatisörer var det något fler, 28%, som ansåg att klimathotet överdrivs, men samtidigt också något fler, 20%, som tyckte det underdrivs.

Är då svenska folket bättre insatta i frågan än invånarna i andra länder? Har vi bättre generell utbildning i de komplicerade frågor som rör klimatet och växthuseffekten? Med tanke på att det är så liten skillnad i åsikt mellan olika utbildningsnivåer så tvivlar jag på detta. Däremot har vi i Sverige en närmast entonig kör av politiker, media och olika lobbyorganisationer som i stort sett uteslutande sprider ett enda budskap - koldioxiden och de övriga växthusgaserna hotar livet på jorden. Detta budskap har fått väldigt stort utrymme under många år, i stort sett utan att några andra åsikter tillåtits. Den som har en annan åsikt kallades exempelvis för "neanderthalare" av Sveriges avgående EU-kommissionär Margot Wallström (S). Företagen hänger givetvis på och vill profilera sig som "klimatsmarta", och skolorna sprider det politiskt korrekta klimatbudskapet. Ytterligare lobbyister med olika intressen, ibland motstridiga, hänger på. Föreläsare och klimatkonsulter av diverse slag ser ytterligare affärsmöjligheter. Särskilda företag tjänar miljoner på att erbjuda människor att "klimatkompensera" sina resor. De stora lobbyorganisationerna anställer allt fler på sina kanslier, och blir därmed ännu mer beroende av insamlingsmedel. Detta ger organisationerna ytterligare anledning att skapa en dramatisk bild av klimathotet så att de kan få människor att skänka mer pengar och därmed försörja sina växande organisationer. Klimatfrågan, eller då snarare kampen mot koldioxiden, har idag helt enkelt blivit en lönsam industri som försörjer väldigt många. Klimatfrågan har blivit ett självspelande piano!

Att det trots detta är så många som 26% av svenska folket anser att klimathotet överdrivs och att ytterligare 7% fortfarande är tveksamma är närmast förvånande.

För egen del tycker jag egentligen att SIFO-frågan är felställd. Man kan inte överdriva klimathotet! Det finns på riktigt! Vi vet att klimatet kommer att förändras, det har det alltid gjort, och av historien vet vi att förändringarna kan bli mycket dramatiska. (Att det sedan förekommer åtskilliga överdrifter även när det gäller de pågående globala temperatur- förändringarna är en annan sak). Vi måste ha en hög beredskap för att hantera klimatförändringarna. Däremot finns det god anledning att fundera över vad som orsakar klimatförändringarna. Dessutom finns det väl skäl att fråga sig om människan verkligen kan stoppa klimatförändringarna? Att klimatet förändras är ju i sig inget bevis på att det just är koldioxiden som är orsaken, eller att minskade koldioxidutsläpp verkligen kan stoppa framtida klimatförändringar. Jag vet därför inte riktigt vad jag själv skulle ha svarat SIFO. Kanske skulle jag tillhört de 7% som sagt att de var tveksamma? För alternativet att "koldioxidens roll som orsak till klimatförändringarna överdrivs" fanns ju inte med som svarsalternativ.

Min personliga övertygelse efter ganska ingående studier av ämnet är att orsakerna till klimatförändringarna är mycket mer komplexa och komplicerade än att göra det så enkelt för sig att man bara pekar ut koldioxiden som bov.



2009-10-09 Fler kommentarer kring oppositionens budgetmotioner

Många konstigheter och ren populism bland oppositionens förslag

När man granskar oppositionens budgetmotioner lite närmare slås man av hur mycket populism det finns bland förslagen. Många förslag är helt orealistiska eller omöjliga att genomföra redan från årsskiftet. Andra förslag är helt enkelt bara allmänt dåliga. Några korta exempel:

* (S) vill tillföra ett stort antal extra utbildningsplatser på högskola och komvux utöver de platser som regeringen redan utlovat. Men kommuerna och högskolorna har redan i stort sett fått det antal platser som de själva anser att de kan hantera med hänsyn till tillgången på lokaler och kompetenta lärare. När (S) föreslår ytterligare ett stort antal platser hotar det kvaliteten i utbildningssystemet och är dessutom orealistiskt. Utbildningen riskerar att blir en ren förvaring.
* (V) vill införa ett helt nytt skattesystem redan från årsskiftet 2010. Det säger sig själv att det är helt orealistiskt - ett helt nytt skattesystem tar flera år att utreda och förbereda, och går inte att genomföra bara på några månader.
* Oppositionen vill införa ROT-avdrag även för hyresfastigheter för att främst genomföra energieffektiviseringar. Det är orimligt. För det första är energieffektiviseringar redan lönsamma utan subventioner, inte minst med dagens låga räntor. För det andra är ju alla byggnadsarbeten på hyresfastigheter redan avdragsgilla eftersom det handlar om en näringsverksamhet. ROT-avdrag för hyresfastigheter är helt enkelt ett slöseri med skattepengar.
* (S), (V) och (MP) har olika förslag till ökade bidrag till kommunerna. Men regeringen har redan tagit beslut om att ge kommunerna något mer pengar än de själva anser sig behöva nästa år. Varför man skulle dela ut oerhört många fler miljarder av skattebetalarnas pengar är helt obegripligt.
* Jobbpolitiken saknas helt. Man undrar för det första hur fler ungdomar ska få arbete när man vill fördubbla arbetsgivareavgifterna för de företag som anställer unga? (V) vill dessutom höja arbetsgivareavgifterna ytterligare. Oppositionen vill också återinföra friåret, denna orättvisa åtgärd som innebär att vissa får ledigt på skattebetalarnas beskostnad. (MP) vill dessutom höja beninskatten med 2 kronor litern och försämra reseavdragen. Detta kommer att göra det dyrare att pendla till arbetet för den som bor på landsbygden.
* Oppositionspartierna föreslår ytterligare satsningar på vägar och järnvägar utöver de rekordstora satsningar som regeringen redan beslutat. Regeringen har redan dammsugit hela landet på samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekt som går att sätta igång med kort varsel, och alla dessa kan nu startas. När oppositionen utlovar nya jättesatsaningar de närmaste åren så finns det helt enkelt inga ytterligare lämpliga lönsamma projekt att sätta igång! Satsningen blir därmed ett rent slag i luften.
* Oppositionen säger att de vill höja studiebidragen, men samtidigt minskar de jobbskatteavdraget för de studenter som arbetar, och avvisar höjningen av fribeloppet. Detta äter med god marginal upp hela det förhöjda studiebidraget.
* Pensionärer som arbetar kommer att förlora mycket på att det dubbla jobbskatteavdraget avskaffas av (MP) och (V).
* (S) kritiserar regeringen för att "låna till skattesänkningarna" vilket är en felaktig beskrivning. Men i deras egen budget saknas det 10-15 miljarder kronor.
* (V) har en budget som inte ens respekterar utgiftstaket, vilket är anmärkningsvärt för ett parti som vill ingå i en framtida regering.
* Oppositionen är inte överens om särskilt mycket i budgeten, bara nio konkreta punkter som omfattar totalt ca 5-6 miljarder. Man är oeniga om inkomstskatterna för både löntagare och pensionärer, förmögenhetsskatten, energiskatterna, bensinskatten, a-kassan, arbetsgivareavgifterna, sjukförsäkringssystemet, studiemedlen, bidragen till kommunerna och respekten för utgiftstaket - för att bara nämna något. Till detta kommer den vanliga oenigheten inom familjepolitiken, skolpolitiken, försvarspolitiken och utrikespolitiken...

Detta är alltså bara några korta nedslag i oppositionspartiernas budgetförslag. Våra politiska tjänstemän arbetar för fullt med att analysera och jämföra oppositionens förslag med regeringens, och det kommer nog att komma fram fler intressanta skillnader efterhand.



2009-10-08 De flesta väljare känner sig gynnade av regeringens politik

Opinionsinstitutet Synovate har varje år sedan valet 2006 frågat väljarna om de tycker att regeringen Reinfeldts politik ”gynnar eller missgynnar dig personligen”. De första två åren var det många fler som tyckte att de ”missgynnats” än ”gynnats”. 2007 var övervikten 44–34 och 2008 var den 45–33. Men hösten 2009 är läget det omvända; nu tycker 43 procent att de gynnas av regeringens politik, medan 34 procent tycker att de missgynnas och 23 procent är osäkra. De flesta som tycker att regeringens politik är positiv motiverar det med att de fått sänkt skatt. Nästa års stora valfråga skatterna, har enligt Synovate därmed "förankrats i de flesta väljares plånböcker". "Många känner sig gynnade för att deras privata ekonomi förbättrats trots den djupa ekonomiska krisen det senaste året" säger Nicklas Källebring på Synovate.

Både bland män och kvinnor är det fler som tycker att de gynnas än missgynnas personligen. Särskilt bland de kvinnliga väljarna har det skett en kraftig uppgång det senaste året. Men den allra största förändringen i positiv riktning till regeringens politik har skett bland LO-medlemmarna. Visserligen är det fortfarande fler LO-väljare som anser att de ”missgynnas” än ”gynnas”, men fyra av tio LO-väljare anser nu att regeringspolitiken gynnar dem personligen. Bland de rödgröna väljarnas sympatisörer är det också många som ändrat inställning, och var tredje rödgrön väljare tycker alltså att den gynnas av regeringens politik.

Åldersgruppen 60+ är den enda där de som anser sig missgynnade dominerar i dag. Detta tycker jag är tänkvärt - vi måste bli tydligare från Alliansen med att jobbskatteavdraget gör att fler arbetar vilket i sin tur ger bättre pensionsutveckling än det annars skulle ha blivit. Det är ett mycket komplicerat budskap att förklara, men vi måste klara detta. Rimligen borde även pensionärerna uppfatta att de gynnats av Alliansens politik - de flesta med småhus har fått sänkt fastighetsskatt (eller i vart fall en lägre höjning än man annars skulle ha fått eftersom skattesatsen sänktes från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet), sett över hela mandatperioden har pensionärerna haft en god pensionsutveckling, man har fått möjlighet till avdragsrätt för hushållsnära tjänster, och dessutom är Alliansregeringen faktiskt den första regering sedan 1991 som överhuvudtaget sänkt pensionärernas skatt. De flesta pensionärer har faktiskt fått förbättrad köpkraft under mandatperioden, och det måste vi vara tydliga med i samhällsdebatten. Samtidigt tycker jag också vi ska vara tydliga med att vi vill fortsätta sänka skatten även för pensionärerna, precis som jag skrev häromdagen.



2009-10-08 Resultat av moderaternas provval till riksdagsvalsedeln 2010





Tack alla ni som gav mig er röst!





I går kväll presenterades resultatet från medlemmarnas provval till riksdagsvalsedeln 2010 för Moderaternas förbundsstyrelse. Så här blev resultatet för de fem som kom först:

1. Jan Ericson 227 röster
2. Cecilie Tenfjord-Toftby 176 röster
3. Ulrik Nilsson 95 röster
4. Johan Medelius 43 röster
5. Malin Wickberg 41 röster

Den slutliga valsedeln för riksdagsvalet 2010 beslutas av nomineringsstämman i Ulricehamn den 14 november. Då ska jag själv och fem andra kandidater presentera oss själva och svara på frågor från stämmodelegaterna. Därefter ska stämman rangordna de sex första namnen. Det är alltså en ganska lång och väldigt demokratisk process inom moderaterna innan en riksdagsvalsedel beslutas. Processen är för övrigt precis densamma för regionvalsedeln.

Även om alltså nomineringsstämman tar beslutet om valsedelns utseende så är jag ju inte mer än människa. Jag är ärligt talat väldigt glad över att ha fått flest röster i provvalet. Politik bygger på förtroende, och att få förtroende från sina egna partimedlemmar känns väldigt stort. 62% av medlemmarna som röstade hade med mitt namn bland sina tre favoritkandidater. Så återigen - tack alla ni som gett mig er röst, det betyder mycket för mig, både som människa och som politiker!



2009-10-07 Budgetgranskning: Oppositionen bluffar om skattehöjningarna

Påståendet att "vanliga löntagare" inte får några skattehöjningar är inte sant.

Ledande oppositionsföreträdare och lokala S-politiker försöker nu lugna svenska löntagare efter medias svarta rubriker om "skattechock" om oppositionen skulle vinna valet 2010. Socialdemokraterna påstår nu att "vanliga löntagare inte får höjd skatt". Detta är tyvärr inte sant.

Sanningen är ju att (S) och (MP) båda föreslår att en del av jobbskatteavdraget ska tas bort. Det innebär att en vanlig löntagare, exempelvis ett vårdbiträde, en metallarbetare eller en sjuksköterska, får en skattehöjning på nära 3.000 kronor per år. För en LO-familj där båda arbetar betyder det alltså en försämring på ca 6.000 kronor per år, eller 500 kronor per månad jämfört med Alliansens skattenivåer.

Ett ännu större problem är Vänsterpartiets förslag. De vill ta bort hela jobbskatteavdraget. Det skulle bli oerhört dramatiskt för svenska löntagare. Ett vårdbiträde skulle få höjd skatt med nästan 18.000 kronor per år, eller 1.500 kronor per månad. För metallarbetaren blir skattehöjningen 20.000 per år och för sjuksköterskan 21.000 kronor per år. Så mycket har faktiskt Alliansen sänkt skatten för dessa löntagare under denna mandatperiod. En LO-familj med ett vårdbiträde och en metallarbetare har fått 38.000 kronor per år i sänkt skatt tack vare Alliansen. Hela detta vill Vänsterpartiet ta tillbaka.

Jag tycker det vore klädsamt om oppositionen stod för sina egna förslag och inte försökte mörka vad förslagen om skattehöjningar innebär för vanligt folk. Oppositionens politik ger löntagarna mindre pengar i plånboken - det är bara att läsa innantill!



2009-10-07 "Flitens lampa lyser i Ubbhult" enligt Radio Sjuhärad...

I dag har jag även blivit intervjuad i Radio Sjuhärad om årets riksdagsmotioner.

Jag har ju inte exakt koll på alla motioner från mina sex riksdagskolleger i Sjuhärad, men Radio Sjuhärad påstår att jag även i år är den flitigaste Sjuhäradspolitikern när det gäller att skriva egna motioner. Jag får väl tro dem, de har säkert räknat. Men jag hoppas att att mitt motionsskrivande inte bara ska uppskattas på grund av antalet utan även för innehållet...

Min motion om motionsrätt året runt intresserade Radio 7. Vi får väl se vad det blir av denna under de fortsatta diskussionerna.



2009-10-07 Förvånansvärt få företagskonkurser trots lågkonjunkturen

Det dramatiska raset i världsekonomin till följd av finanskrisen har gjort att många jämför med 1930-talets depression. Men ser man till antalet företagskonkurser så är den nuvarande konjunktursvackan inte värre än den i spåren av IT-kraschen.

I september ökade konkurserna med endast tre procent jämfört med samma månad i fjol. Och jämfört med början av 1990-talet, då antalet konkurser pendlade mellan 10 000 och uppemot 20 000, är den nuvarande vågen inte mycket mer än en krusning på ytan. UC, som tar fram konkursstatistiken, gör nu en mer optimistisk bedömning än tidigare och tror att knappt 7 200 företag går omkull 2009. Det är ungefär i nivå med 2003, och klart lägre än konkurstalen under det goda konjunkturåret 1998.

"Jag vill påstå att de konkursnivåer vi har nu inte alls är dramatiska på något sätt. Snarare är de förhållandevis låga, sett till den dramatiska konjunktursvängning som kom i samband med finanskrisen", säger Fredrik Polland, affärsutvecklingschef på UC.



2009-10-07 Intervju i Borås Tidning om min vindkraftmotion

I går ringde Borås Tidnings lokalredaktion i Kinna upp mig angående min riksdagsmotion om att ersätta närboende för ekonomiska konsekvenser av att vindkraftverk etableras i närheten.

Mitt förslag tar inte ställning till hur störande vindkraften är eller inte är, det är som så mycket annat ganska subjektivt. Men jag kan konstatera att en bostad med ett vindkraftverk mycket nära blir mer svårsåld än om vindkraftverket inte hade funnits där. Marknadsvärdet påverkas utan tvekan. Det minsta man kan begära ar därför att en drabbad fastighetsägare får någon form av kompensation för detta. En positiv effekt av ett ersättningssystem skulle dessutom bli att den som vill etablera nya vindkraftverk blir mer intresserad av att placera dessa där inga närboende störs.

Ska vindkraften bli en accepterad energikälla måste denna fråga lösas. I Danmark finns någon form av system för detta, och det kunde vara värtdefullt att även se hur man hanterar saken i andra länder.




2009-10-07 I år blev det 29 riksdagsmotioner från mig

I går var det sista dagen att lämna in årets riksdagsmotioner. Totalt har riksdagsledamöterna lämnat in 3.815 motioner, vilket betyder i genomsnitt ungefär 11 stycken per person.

Förra året var jag ju den tredje flitigaste riksdagsledamoten när det gällde att lämna in motioner, 50 egna motioner blev det 2008, plus ett antal tillsammans med andra. Jag kommenterade detta på bloggen så sent som den 12 september när Borås Tidning skrev om saken. Redan då gissade jag att det inte skulle bli lika många motioner från mig i år. Anledningen är helt enkelt att jag redan betat av de flesta av mina personliga vallöften från 2006. Jag har dessutom som princip att endast i undantagsfall lämna in exakt samma motioner flera år i rad (vilket många andra ledamöter gör).

När jag nu summerar årets motioner blev det 24 egna samt 5 tillsammans med andra. 11 motioner handlar om miljö, energi- och klimatfrågor, 6 motioner har koppling till skatter och företagande, 3 motioner handlar om infrastruktur och resten är motioner i vitt skilda ämnen.

Två motioner har faktiskt koppling till motionsskrivandet som sådant. Jag föreslår dels att riksdagsledamöterna ska få motionera året runt för att kunna motionera när en fråga är aktuell, samt minska arbetsbelastningen för riksdagsförvaltningen vilken är mycket hård under den korta motionsperioden. Jag föreslår också att motionerna inte bara ska avslås, närmast av slentrian, som man gör idag utan att man på ett bättre sätt ska ta tillvara alla de goda förslag som faktiskt kan finnas bland alla de 3.815 motionerna...

Alla mina motioner kommer jag att lägga in på denna sida efterhand, tillsammans med alla föregående års motioner, men tills vidare finns i vart fall alla årets motioner samlade på riksdagens hemsida, och mina egna finns samlade här.



2009-10-06 Uppsagda arbetare får nytt jobb via omställningsavtalen

Jag har tidigare (den 9 september) berättat om de goda resultaten av omställningsavtalen för tjänstemän, där hela 90% fick nytt jobb inom sex månader.

Ett motsvarande omställningsavtal, Trygghetsfonden TSL, finns även många arbetare, bland annat Metalls medlemmar. Jag fick just TSL:s kvartalsrapport, och det visar lika glädjande siffror. Så här skriver TSL: "Med hjälp av jobbcoachning inom TSL-systemet har det löst sig för de allra flesta av de uppsagda arbetarna. Nästan 36 000 personer har under lågkonjunkturen avslutat sina omställningsprogram. Knappt fem procent av dessa var fortfarande arbetssökande vid omställningsprogrammets slut. De allra flesta har, trots lågkonjunkturen, fått ett nytt jobb. Några, framförallt ungdomar har valt att satsa på utbildning, några av de äldsta har valt olika typer av pensionslösningar och några är sjukskrivna".

När jag tittar på siffrorna i tabellerna framgår det att 73% fått nytt arbete eller startat eget efter tre månader. Trots lågkonjunkturen är endast 5% arbetslösa efter att ha gått igenom sina omställningsprogram! I detalj ser siffrorna ut så här: 28% har fått en tillsvidareanställning eller blivit återanställda, 2% har startat eget, 43% har fått olika visstids- anställningar, 12% har gått vidare till utbildning, 10% har har gått i pension eller är sjukskrivna, och 5% är fortfarande arbetslösa tre månader efter sin uppsägning.



2009-10-06 Oppositionen skulle orsaka skattechock och ökad arbetslöshet


Pressmeddelande 2009-10-06

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Oppositionens politik skulle orsaka skattechock och ökad arbetslöshet

När oppositionspartierna idag presenterade sina alternativa budgetmotioner visade det sig att de är oense om det allra mesta. Allt från skatter, arbetsgivareavgifter, a-kassa och sjukförsäkring till studiemedel, bensinskatt och storleken på bidragen till kommunerna. Man är faktiskt oense om nästan alla centrala frågor i den politiska debatten. Det enda som förenar är en tydlig längtan efter kraftigt höjda skatter.

Oppositionens skattehöjningar kommer att slå hårt mot vanliga hushåll. En vanlig LO-familj får en skattehöjning på nära 6.000 kronor per år med förslagen från (S) och (MP) och hela 38.000 kronor i skattehöjning per år med Vänsterpartiets förslag. Man fördubblar också arbetsgivareavgifterna för företag som anställer ungdomar, och (V) vill höja arbetsgivareavgifterna ytterligare. Förslag finns att avskaffa avdragsrätten för hushållsnära tjänster som bevisligen gett massor av nya jobb. Återinförd förmögenhetsskatt föreslås av (S) och (V) och det kommer att driva kapital från landet och göra det svårare för småföretag att växa och anställa fler.

Det är lätt att hitta många invändningar mot oppositionspartiernas förslag, men som ledamot av arbetsmarknadsutskottet bekymrar jag mig allra mest för de allvarliga effekterna på sysselsättning och arbetslöshet som oppositionens politik skulle få. Oppositionens förslag medför en skattechock för både hushåll och arbetsgivare och kommer utan tvekan att öka arbetslösheten. Det är knappast det bästa sättet att möta den pågående lågkonjunkturen.



2009-10-06 Varför talar inte Mona Sahlin sanning om sin egen lön?

Media har under förmiddagen reagerat på att Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin i morse påstod i SVT:s “Gomorron Sverige” att hon tjänar “närmare 100 000 kronor i månaden”. Sanningen är att hon tjänar 135 000 kronor i månaden. Det är samma lön som statsminister Reinfeldt har. Jag vet inte varifrån Sahlin får alla dessa pengar, men det handlar väl bland annat om extra arvoden från partiet utöver riksdagsuppdraget.

Visst måste det vara jobbigt för en Socialdemokrat att erkänna att man tjänar mycket. Det är ju liksom inte förenligt med partiets ideologi där alla människor ska vara ett enda grått kollektiv och alla tjäna exakt lika litet. Som man bäddar får man ligga kan man givetvis tycka, men att ljuga för svenska folket är knappast okej, oavsett hur mycket Sahlin skäms för sin lön.

Ett alternativ kunde ju i och för sig vara att Sahlin faktiskt inte vet vilken lön hon har? Det är ju i så fall inte första gången hon har det lite knepigt med att få ihop plus och minus i familjeekonomin....frågan är bara hur hon då ska kunna hålla ordning på statens finanser?



2009-10-05 Vindkraftsamråd i Sätila - steg två.

I dag har jag varit på det andra samrådsmötet om den planerade vindkraftparken på Lygnersvider i Sätila. Det var ett synnerligen välbesökt möte i bygdegården, och de kritiska rösterna var betydligt fler än förra gången. Inte en enda positiv röst hördes faktiskt. Men kanske var det så att det var de kritiska Sätilaborna som besökte detta andra möte, medan de som är positiva, främst markägarna som räknar med goda arrenden för den upplåtna marken, inte brydde sig om att komma? Ärligt talat var det inte så mycket nytt som framkom, mer än att man minskat ned vindkraftparken från 18 till 16 verk, och därmed tagit bort de två verk som ligger allra närmast bebyggelsen.

Frågorna var ungefär desamma som vid första mötet. Det handlar om närboendes oro för buller, ljusstörningar, skuggreflexer. Men också oro för förstörda naturområden och dramatiska ingrepp i landskapsbilden. Behovet av mark för Sätilas fortsatta utveckling berördes också.

Många oroar sig också för risken för sänkta värden på fastigheter i närheten. Det sista är en viktig fråga som jag också lämnat in en riksdagsmotion om denna vecka. Den som bygger ett vindkraftverk, alternativt staten, bör enligt min mening vara skyldig att utge ersättning till den som drabbas av fallande värden på sin fastighet eller drabbas av andra olägenheter. I Danmark lär det finnas möjlighet att få ekonomisk ersättning om man bor nära ett vindkraftverk, och något liknande borde införas även i Sverige.

På mötet ställdes också en del kloka frågor om de ekonomiska kalkylerna. Sverige har redan idag ett överskott på el. Frågan är om det är vettigt att bygga vindkraftverk som med stöd av skattesubventioner producerar dyr överskottsel som vi inte behöver i Sverige, el som vi sedan får sälja på den europeiska elbörsen för ett pris långt under produktionskostnaden? Jag tog upp frågan med Göteborg Energis representanter och de förklarade då att man i sin kalkyl också räknar med framtida intäkter från "flexibla mekanismer" vilket förbättrar den ekonomiska kalkylen även om elen exporteras.

Vad innebär då "flexibla mekanismer"? Jag ska försöka göra en kort och mycket förenklad beskrivning. De flexibla mekanismerna bygger på en ganska enkel princip om att ett land som sänker utsläppen av växthusgaser mer än vad Kyotoprotokollet föreskriver skall kunna sälja "överskottet" till ett annat land som ligger över utsläppstaket. Därmed skapas en marknad där man kan köpa utsläppsrättigheter. Tanken är att istället för att köpa dyra utsläppsrättigheter skall det vara mer kostnadseffektivt att investera i teknik som bidrar till minskade utsläpp. Översatt till elproduktionen kan man säga att länder som inte har tillräckligt mycket miljövänlig elproduktion kan då "köpa" sig fria genom att köpa utsläppsrätter från länder som bedriver miljövänlig elproduktion och därför har överskott på utsläppsrätter. På sikt skulle detta enligt Göteborgs Energi kunna medföra vinster på vindkraftsproducerad el, eftersom intäkterna från utsläppsrätterna blir en pluspost i kalkylen. Personligen har jag svårt att bedöma detta argument eftersom priset på utsläppsrätter varerat kraftigt över tid.

Jag var bara på samrådsmötet för att lyssna på frågor och svar och känna av stämningen. Men som riksdagsledamot boende på orten är det svårt att undvika att få frågor från irriterade ortsbor som undrade hur vi tänkte när vi öppnade upp för storskalig vindkraftutbyggnad i Sverige. Det känns lite märkligt att få den otacksamma uppgiften att försvara en politik som man i grunden inte riktigt tycker är rätt. Men jag står för att jag röstade ja till Alliansens energiproposition. Det var en kompromiss mellan olika intressen och en utökad möjlighet för vindkraftproduktion var priset vi moderater fick betala för att centern skulle acceptera att behålla kärnkraften. Det är så politiken fungerar. Men jag var också tydlig med att riksdagen inte beslutar om utbyggnad av enskilda vindkraftverk - vi har bara öppnat upp en möjlighet för detta. Det är de enskilda företag som vill bygga vindkraftverk som måste hitta lämpliga platser där utbyggnad kan ske utan att komma i alltför stor konflikt med andra intressen. I sista hand har kommunerna dessutom möjlighet att lägga in sitt veto mot en vindkraftetablering. Om kommunen inte säger nej ska slutligen Länsstyrelsen besluta om att en etablering är lämplig eller inte.

När det gäller vindkraften i Sätila år processen bara i sin början. Till slut är det alltså Länsstyrelsen som ska fatta beslut om Göteborg Energis ansökan. Innan dess har Marks kommun möjlighet att lägga in sitt veto mot vindkraftparken. Moderaterna i Mark gör just nu en egen intern analys där vi väger för och emot en vindkraftetablering i Sätila och funderar över hur vi ska ställa oss i frågan om ett eventuellt kommunalt veto. Mer om detta framöver.



2009-10-05 Pensionärerna har länge varit överbeskattade

I går hade socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) och min riksdagskollega och pensionstalesmannen Mats G Nilsson (M) en mycket intressant debattartikel i Borås Tidning. Man redovisade Moderaternas politiska förslag genom åren när det gäller beskattningen av pensionärerna och jämförde det med Socialdemokraternas. Moderaterna har under en lång följd av år föreslagit skattesänkningar för pensionärerna, men detta har ständigt avvisats av (S). Nu har vi genomfört sådana skattesänkningar två år i rad. Alliansens skattesänkningar för pensionärerna har varit de största (och faktiskt de enda) som genomförts av en regering sedan den förra borgerliga regeringen 1991-94 - som också sänkte skatten för pensionärerna! De senaste två åren har pensionärer med lägst pension har fått störst skattesänkningar, och en garantipensionär har fått mellan 3.500 och 4.400 kronor i skattesänkning per år.

Jag tycker det är bra att man nämner i artikeln att pensionärerna länge varit överbeskattade, och att Moderaternas budskap om fortsatta skattesänkningar också gäller pensionärerna. Får vi fortsätta i regeringsställning även efter 2010 så är jag personligen övertygad om att skattesänkningarna för pensionärerna kommer att fortsätta. Jag tänker i vart fall fortsätta argumentera för detta.

När det sedan gäller skillnaderna i beskattning mellan löntagare och pensionärer är det en helt annan fråga som jag återkommer till framöver i ett annat blogginlägg.



2009-10-05 Bollen ville inte in i mål...nu blir det tufft att vinna guld

Gårdagens 0-0 hemma mot AIK känns lite snopet. Elfsborg hade ett stabilt bollinnehav och spelade riktigt bra, men bollen ville bara inte in i mål. AIK hade dessutom ett bra försvarsspel, även om Elfsborg stressade motståndarna ganska rejält emellanåt. Nu tog inte Elfsborg in alls på AIK i tabellen, och det är bara fyra omgångar kvar. Rent realistiskt blir det nu svårt för gulsvart att ta guld, men å andra sidan verkar ju allt kunna hända i den här serien så det är väl bara att vänta och se. Inte minst blir det spännande att se ikväll hur det går mellan Blåvitt och Gais.

Guliganerna hade ordnat ett imponerande TIFO när spelarna marscherade in, med texten "Framåt" över hela ståplatsläktaren. (foto: guliganerna) Så här såg det ut för oss som stod under (nedan tv). Och publiken var med på noterna, trots regn och kyla. Det var riktigt bra tryck under hela matchen. Men trots detta räckte inte riktigt ända fram till seger.







2009-10-04 Borås Tidning avslöjar myten om 30% ungdomsarbetslöshet

I dag finns en mycket bra och läsvärd granskning i Borås Tidning där BT:s nyhetskrönikör Mikael Hermansson i ett jättereportage avslöjar lögnerna bakom de uppblåsta siffrorna om den höga ungdomsarbetslösheten. Det är ett reportage som fyller hela förstasidan i BT samt ytterligare sex helsidor (sidan 12-17) inne i tidningen! Ett av de mer utförliga, hederliga och nyanserade reportage jag har läst om ungdomsarbetslösheten i Sverige på flera år.

"Glöm att så många som var tredje eller fjärde ung svensk går sysslolös." Så inleder Mikael Hermansson på förstasidan i BT. Han sticker också ut hakan ordentligt och fortsätter med att att konstatera att hans artiklar i dagens tidning visar varför den 30-procentiga arbetslösheten får stå oförklarad "och därmed på ett rent lögnaktigt sätt bli en storts statistisk sanning"

Han citerar också Oskar Skans, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet och forskare vid Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, IFAU, som säger: "När folk säger till er att 30 procent av alla svenska ungdomar är arbetslösa så tro inte på dem. Citera mig gärna!" Skans fortsätter med att konstatera att den verkliga ungdomsarbetslösheten i Sverige är cirka sju procent och inte 30 procent. Mikael Hermansson konstaterar att i Borås ligger den riktiga ungdomsarbetslösheten något lägre än så, nämligen på 6,4 procent.

Många har idag ett intresse av att okritiskt sprida osanningarna om den extrema svenska ungdomsarbetslösheten. Givetvis den politiska oppositionen som vill kritisera regeringens politik, men tyvärr även Svenskt Näringsliv som använder de falska siffrorna som ett argument för att riva upp turordningsreglerna i LAS. Även en del borgerliga politiker och debattörer använder tyvärr ibland dessa uppblåsta siffror av precis samma skäl.

De siffror som BT redovisar idag stämmer mycket väl med det jag flera gånger berättat på bloggen om den verkliga ungdomsarbetslösheten efter mina besök ute på arbetsförmedlingarna i Sjuhärad. Läs exempelvis i bloggarkivet på Arbetsmarknadsbloggen den 8/6, 6/7, 10/7 och 3/8 i år, samt den debattartikel jag hade i BT den 1 juli med rubriken Svenska ungdomar kan känna framtidstro eller den artikel jag hade i Fackförbundet ST:s medlemstidning ST Press den 19 augusti med rubriken Missvisande om ungas arbetslöshet.

Sanningen brukar segra i längden. Jag är tacksam för att det finns hederliga journalister som vågar granska verkligheten och inte bara trumpetar ut politisk propaganda i tidningen, oavsett om överdrifterna kommer från vänster eller från höger. All heder åt Mikael Hermansson för denna mycket grundliga och sakliga granskning av verkligheten. Jag tror inte att någon annan svensk media gjort något liknande på mycket länge.

Tyvärr finns inte artiklarna i BT:s nätupplaga, så jag kan inte länka dit idag. Men jag ska försöka scanna in delar av texten under kommande vecka om inte BT lägger ut artiklarna på nätet.



2009-10-04 Dagens klimatfundering

Skrattet kan fastna i halsen

Världsnaturfonden, WWF, har just gjort ett nytt utspel i klimatdebatten. Man föreslår ett tak för hur mycket koldioxid världen får släppa ut till år 2050 och vill sedan fördela dessa utsläppsutrymmen mellan världens länder och invånare. Som grund för detta förslag har man gjort en "global koldioxidbudget". Utgångspunkten är att hela världens koldioxidutsläpp mellan 1990 och 2050 inte får bli mer än 1 600 gigaton, eller miljarder ton. 40 procent är redan "förbrukade" enligt WWF, och 970 gigaton utsläpp finns därför kvar till vårt förfogande enligt WWF:s rapport.

Dessa återstående koldioxidutsläpp kan fördelas mellan världens länder på olika sätt. Ett förslag till fördelning är att varje människa på jorden får en personlig koldioxidkvot! WWF har i ärlighetens namn också alternativa förslag om hur fördelningen skulle kunna ske mellan olika länder, fast dessa förslag verkar inte heller särkilt lätta att omsätta i praktiken.

Visst kan man le lite överseende åt WWF:s utredare som lever i sin egen lilla teoretiska bubbla, helt avskärmade från verkligheten. Hur man ens kan fundera på personliga koldioxidkvoter är obegripligt. Har man funderat över hur man i praktiken ska beräkna vad som ska belasta varje människas personliga koldioxidkvot? Hur har man tänkt sig att kontrollera att alla människor verkligen håller sig inom sin personliga kvot? Kanske läge för en global koldioxidpolis som kommer hem och kollar om man eldat i sin öppna spis eller kört sin bil utan tillstånd? Och vad har man tänkt sig för straff för den människa på vår planet som släpper ut mer koldioxid än man fått tillstånd till? Andningsförbud en vecka eller två kanske?

Visst kan man skratta åt alltihop när man inser hur omöjligt förslaget är i praktiken. Men skrattet kan fasta i halsen! Detta är faktiskt ett seriöst förslag från en välkänd global organisation som presenteras inför ett klimattoppmöte med världens ledande politiker! Och det citeras i ledande media, exempelvis i Svenska Dagbladet. Det är inte heller första gången som olika lobbyorganisationer för fram tankarna om personliga koldioxidkvoter. Vi verkar ha passerat alla rimliga gränser för galenskap i den numera närmast religiösa kampen mot koldioxiden.



2009-10-04 Dags att granska oppositionens budgetförslag

Oppositonens utspel om nedläggning av myndigheter är inte trovärdigt

Jag kommer den närmaste tiden att granska ett antal av oppositionespartiernas utspel i deras alternativa motioner när det gäller statens budget. I dag ska jag börja med utspelet att man vill "effektivisera myndighetssverige".

Utspelet om att lägga ned ett antal myndigheter är lite förvånande med tanke på de osannolikt hårda och obalanserade angrepp Alliansen råkat ut för under de senaste tre åren när vi gjort just det som oppositionen nu föreslår - nämligen lagt ned eller slagit ihop myndigheter. Alla argument har använts mot nedläggning - sämre verksamhet, att människor skulle bli arbetslösa eller att det skulle kosta mer att lägga ned än fortsätta som förut. Alla argumenten har varit ihåliga, men det har visat det stora ideologiska motståndet hos oppositionen just mot att minska antalet myndigheter.

Under de senaste tre åren har Alliansen lagt ned 79 myndigheter och skapat 20 nya. Netto alltså en minskning med 59 stycken - långt mer än de förslag oppositionen presenterar för hela nästa mandatperiod. Mandatperioden innan när (S) styrde (2002-2006) tillkom däremot ca 50 nya myndigheter! Med tanke på att det är Socialdemokraterna som skapat huvuddelen av den enorma mängden myndigheter i Sverige tycker jag att trovärdigheten i oppositionens utspel blir ännu sämre. Oppositionen föreslår dessutom ständigt nya myndigheter som ska övervaka både det ena och det andra så jag är övertygad om att antalet myndigheter skulle öka totalt sett om oppositionen regerade Sverige. Oppositionens utspel är helt enkelt inte trovärdigt.

Vill man fortsätta att minska antalet myndigheter i Sverige är det bättre att behålla Allianssregeringen som visat att man har den politiska kraften att inte bara prata om att lägga ned myndigheter utan också orkar genomföra det - trots oppositionens ibland mycket kraftfulla motstånd. Men självklart är oppositionen välkomna att bidra med kloka förslag för att ansera myndighetssverige - vi har fortfarande alldeles för många myndigheter, och kan partierna enas om fler myndighetsnedläggningar är det alldeles utmärkt.

Om man sedan granskar oppositionens förslag lite noggrannare ser man att en stor del i detta är att slå ihop alla Sveriges 21 länspolismyndigheter till en enda stor jättemyndighet. Jag är kanske inte helt övertygad om att just detta är bästa sättet att stärka den lokala polisnärvaron och förankringen. Det är inte alltid så att allt blir bättre för att man skapar nya jätteorganisationer. I vart fall behövs en ordentlig analys innan man går vidare med just det förslaget.

I dagens BT kan jag också läsa att oppositionen gör stor sak av att föreslå att myndigheterna ska använda dataprogram med "öppna källkoder" för att spara pengar. Jag är glad över att ansvarig minister Mats Odell fått möjlighet att bemöta detta i artikeln - för sanningen är ju att dagens regering redan givit direktiv om att öppen programvara ska användas av myndigheterna i så stor utsträckning som möjligt. Oppositionens "förslag" är alltså redan genomfört!



2009-10-03 En statsbudget som både lindrar krisen och ser framåt

I Borås Tidning idag har jag tillsammans med mina tre Alliansriksdagskolleger från Sjuhärad en gemensam artikel där vi kort sammanfattar regeringens förslag till statsbudget för 2010. Borås Tidning har satt rubriken "Allianspolitik minskar raset i sysselsättningen" fast det speglar förståss bara ena delen av budgeten.

Kraftfulla åtgärder för att förebygga och motverka arbets- löshet är givetvis viktiga i dagens allvarliga konjunkturläge. Det handlar om stora satsningar på utbildning, arbets- marknadspolitik, förbättringar av studenternas ekonomi, sänkta arbetsgivareavgifter, skattesänkningar för både löntagare och pensionärer, och extra pengar till kommunerna. Men vi beskriver också i artikeln hur våra åtgärder samtidigt syftar framåt, och påminner om Alliansens redan tidigare beslutade rekordstora satsningar kommande år på infrastruktur, forskning, utbildning, energiförsörjning och miljö som ger en bra grund för en god utveckling av Sverige.

Nu ser vi glädjande nog att konjunkturen så sakta verkar rätta till sig, varseln minskar kraftigt och Arbetsförmedlingen uppger att bara ca 60% av dem som varslats sedan verkligen har blivit uppsagda. Vi ser också att en hel del företag som sagt upp personal återanställer en del av dessa och att produktionen börjar ta fart igen i vissa branscher. Ett aktuellt exempel är LKAB i Kiruna som dragit tillbaka alla varsel och återinfört treskift för att hinna leverera järnmalm till alla som vill köpa. Det är en bra konjunkturindikator. Samtidigt har kronan förstärkts och börsen har stigit kraftigt under våren och sommaren. Placerarna har fått tillbaka riskaptiten. Det är positivt eftersom det gör det lättare för företag att få tillgång till kapital för att kunna investera, växa och behålla sin personal eller till och med anställa fler. Mycket talar alltså för att det håller på att ljusna. En stark statsbudget med väl avvägda satsningar både för att motverka arbetslöshet och satsa framåt kan förstärka den positiva utvecklingen.



2009-10-02 Justitieminister med välbehövligt vass tunga

Som kontrast till Bodströms märkliga bloggutspel var det givetvis härligt befriande att höra justitieminister Beatrice Ask (M) ryta till häromdagen med anledning av att källor på Rikskriminalen anklagat Stockholmspolisen för att medvetet ha läckt känsliga och hemliga uppgifter om polisutredningen kring helikopterrånet till media. "Jag hoppas att ingen av dem har tid att skvallra i största allmänhet utan att de håller käften och gör sitt jobb!" sa Ask.

Det är lätt att instämma. Det är pinsamt om olika delar av polisen försöker sabotera för varandra och det är skönt att den högste politiskt ansvarige tar bladet från munnen.



2009-10-02 Bodström har svårt att hålla fingrarna borta

Socialdemokraternas justitietalesman, Tomas Bodström (S), har ju tidigare fått mycket kritik för att han var inne och petade i detaljer i polisens verksamhet under sin tid som justitieminister. Många har vittnat om att detta allvarligt försvårade polisens försök att skapa en organisation som fungerar, och att det snarast förstärkte motsättningar mellan olika delar av polisen.

I dag är Bodström ordförande för riksdagens justitieutskott, och har tydligen fortfarande lika svårt att inse vilken roll han har. När han som riksdagsledamot på sin blogg förespråkar att enskilda, namngivna, personer inom polisen ska få sparken eller kräva rockader bland polisens chefer visar det knappast på det allra bästa omdömet.



2009-10-01 Inte acceptabelt att tvingas till socialbidrag i väntan på a-kassa

Servicen från olika a-kassor varierar kraftigt. Vissa kassor betalar snabbt ut ersättning till medlemmar, medan andra har orimligt långa väntetider. Jag tänker inte peka ut olika kassor som missköter sig, det gör media så bra ändå. Men jag tycker det är dags att fundera över rutinerna.

I många andra sammanhang kan myndigheter (exempelvis Försäkringskassan) betala ut pengar preliminärt i avvaktan på slutligt beslut. Det gör att ingen behöver stå på bar backe i avvaktan på en utredning av ett mer komplicerat ärende. När det gäller a-kassorna verkar inte denna metod tillämpas. Jag har lite svårt att förstå varför. Om medlemmen i a-kassan saknar något intyg eller papper eller handläggarna är överhopade med arbete borde man kunna göra en snabb bedömning om medlemmen har rätt till någon form av ersättning, även om det kan dröja innan man fastställt exakt ersättningsbelopp. Om man finner att medlemmen har rätt till ersättning borde en preliminär, försiktigt beräknad, ersättning kunna betalas ut i avvaktan på slutligt beslut. Det skulle trygga försörjningen för den arbetslöse och göra att kommunerna slipper gå emellan med tillfälliga försörjningsstöd.

Det intressanta är att försöka få klarhet i om a-kassorna har möjlighet att göra preliminära utbetalningar med dagens regelverk eller om reglerna kanske måste förtydligas för att medge detta. Det är något vi i Alliansen undersöker just nu. Problemet med långa väntetider är inte nytt utan har funnits under många år, men kanske finns det faktiskt en väg att lösa detta. Lite konstigt kan jag tycka om ingen funderat över denna möjlighet tidigare under alla år. Ingen kan ju tycka att det är rimligt att den som i alla år betalat sin avgift till a-kassan sedan ska tvingas gå till kommunen och be om försörjningsstöd för att a-kassan inte tillräckligt snabbt kan betala ut den ersättning man har rätt till.



2009-10-01 Ingen vars sjukpenning tagit slut ska få hamna mellan stolarna

Regeringen ger Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan uppdrag att utveckla tydligare samverkan

Regeringen meddelar i ett pressmeddelande att man i dag beslutat att ge ett uppdrag till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att utveckla säkrare och bättre rutiner som säkerställer väl fungerande övergång till insatser i Arbetsförmedlingens regi för personer vars dagar med sjukpenning eller sjukersättning har tagit slut. Den enskilde ska i god tid ges information om och förberedas på vad som kommer att erbjudas och förväntas av honom eller henne inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Detta ska börja gälla från och med 1 januari 2010.

Beskedet är mycket viktigt, och en del i den viktiga samverkan mellan de två myndigheterna som krävs för att ingen människa ska uppleva att man faller mellan stolarna. Beskedet är också viktigt för att uppfylla målet om att alla som påverkas av sjukförsäkringsreformen ska få besked i god tid om vad som gäller för framtiden. Den stora sjukförsäkringsreformen är viktig, men den måste genomföras på ett sätt som ger trygghet för den enskilda människan och detta kommer att kräva väldigt mycket av både tjänstemännen och oss politiker.

Jag kommer personligen att följa frågan om samverkan mellan myndigheterna särskilt noga eftersom jag är en av de få riksdagsledamöter som finns med i båda de riksdagsutskott som hanterar frågan, Arbetsmarknadsutskottet och Socialförsäkringsutskottet. Det kommer nog att bli en hel del om detta på bloggen framöver.