Äldreomsorgs- och pensionsbloggen

Fortsättning, äldre inlägg:

Det är inte invandringen som tvingar fram höjd pensionsålder

2017-12-15

Under dagen har jag fört en livlig debatt på Twitter med ett betydande antal personer (varav många SD-anhängare) som påstår att det är "massinvandringen" som orsakat att pensionsåldern nu måste höjas. Och att det är fel att den som kommer hit och aldrig jobbat ändå ska ha rätt till pension från pensionssystemet som bekostas av andra, vilket man menar gör att alla andra får sämre pension eller tvingas jobba längre.

Jag har bestämt avfärdat dessa påståenden eftersom de inte stämmer. Inkomstpension från pensionssystemet får man i relation till hur mycket man arbetat under sitt yrkesverksamma liv. Man tjänar in pensionsrätter varje år man arbetar. Den som aldrig arbetat i Sverige har inga pensionsrätter och får därmed inte heller någon inkomstpension och belastar alltså inte pensionssystemet. I stället får man garantipension eller äldreförsörjningsstöd som bekostas av staten via statsbudgeten.

Det stämmer att asylinvandring kostar mycket. Väldigt mycket. Det är bara att se på statens budget och även hur kommunerna tyngs av växande utgifter. Men det är viktigt att inte blanda ihop detta med pensionssystemet som är ett eget system, frikopplat från statsbudgeten. De nyanlända får bara del av pensionssystemet om de själva arbetar och bidrar med avgifter till samma system. Detta är faktiskt ett av de få "sociala" system där man på riktigt kvalificerar sig genom arbete för att få del av dem. Så borde det vara med fler förmåner. Garantipensioner och äldreförsörjningsstöd får man däremot alldeles automatiskt och oavsett om man överhuvudtaget bidragit med egen inbetalning av skatt eller inte. Det kan man såklart ha synpunkter på. Men det innebär alltså inte att man belastar pensionssystemet, utan statsbudgeten. Och därmed är det inte heller orsaken till att pensionsåldern måste höjas - det är en åtgärd som görs för att trygga just pensionssystemet.

Den enda betydelse asylmottagandet har för inkomstpensionerna är om det påverkar tillväxten och därmed kommande års pensionsuppräkningar. De senaste åren har asylmottagandet faktiskt "blåst upp" BNP med mellan 0,5% och 1,0%-enheter genom att själva mottagandet "dopat" ekonomin. Så faktum är att asylmottagandet på kort sikt faktiskt snarare kommer att ge några kronor extra i pension. Baksidan är ökade utgifter i statens budget.

Sammanfattningsvis - jag pekar ofta på de stora problemen som följer i spåren av den omfattande asylinvandringen. Men i detta fall är det faktiskt inte den som är problemet. Det är demografiska orsaker som medför att pensionsåldern måste höjas. Inte asylmottagandet.




Några tankar om gårdagens pensionsöverenskommelse

2017-12-15

Häromdagen presenterade ju den så kallade Pensionsgruppen sitt förslag till förändringar i pensionssystemet. Pensionsgruppen är en grupp sammansatt av representanter för S, M, C, L, KD och MP som sedan 1990-talet - oavsett färg på sittande regering - tillsammans löst ut frågor kring det nya pensionssystemet som sjösattes på 1990-talet.

Det är snart 20 år sedan det nuvarande svenska pensionssystemet kom på plats. I grunden är det ett sunt och bra system, men sedan det infördes har mycket förändrats. Under de senaste åren har systemet därför setts över och slutsatsen är att det behöver utvecklas och moderniseras för att säkra långsiktigt höjda, hållbara och trygga pensioner. I takt med att vi inträder allt senare på arbetsmarknaden och samtidigt lever allt längre måste vi också jobba längre om pensionerna ska kunna fortsätta växa. Detta är ett problem vi delar med större delen av västvärlden. Veckans överenskommelse är ett viktigt steg mot ett längre arbetsliv och därmed högre pensioner och mer resurser till välfärden.

Jag har nu översiktligt läst hela överenskommelsen som innehåller flera olika delar. Bland annat stegvis höjd pensionsålder, rätt att arbeta längre upp i åldrarna utan risk att bli uppsags av ålderskäl, ett reformerat premiepensionssystem, ett förbättrat grundskydd för dem med de lägsta pensionerna, åtgärder för ett mer hållbart arbetsliv och översyn av placeringsreglerna för AP-fonderna.

Det mest uppmärksammade är förslaget till höjd pensionsålder och rätten att arbeta längre utan att riskera uppsägning av ålderskäl. Så här ser förslaget kortfattat ut i dessa delar:

År 2020: Lägsta ålder att ta ut pension höjs från 61 till 62 år. Åldersgräns för garantipension ligger kvar på 65 år. Rätten att arbeta utan risk för uppsägning av åldersskäl höjs från 67 till 68 år. Pension kan börja att tas ut valfritt mellan 62 och 68 år. År 2023: Lägsta ålder att ta ut pension höjs från 62 till 63 år. Åldersgräns för rätt till garantipension höjs till 66 år. Rätten att arbeta utan risk för uppsägning av åldersskäl höjs från 68 till 69 år. Pension kan börja att tas ut valfritt mellan 63 och 69 år. År 2026: Lägsta ålder att ta ut pension höjs från 63 till 64 år. Åldersgräns för garantipension höjs till 66,5 år Pension kan börja att tas ut valfritt mellan 64 och 69 år.

Dagens pensionssystem är åtskild från statsfinanserna och finansieras med öronmärkta pensionsavgifter (bortsett från garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg som bekostas med skattemedel). Det är en viktig princip - pensionerna ska inte kunna användas som buffert om statskassan går minus. Pensionssystemets princip är i stället att den som arbetar och betalar pensionsavgift också har rätt till inkomstpension i förhållande till sin totala livsinkomst (de som är äldre idag kan även ha pension även enligt det gamla ATP-systemet). Den som inte arbetat i Sverige (exempelvis invandrare som inte arbetat i Sverige före sin pensionering) får i stället garantipension eller äldreförsörjningsstöd av staten.

Varje år vi arbetar betalar vi pensionsavgift till systemet som går till att betala ut pension till dagens pensionärer. Och samtidigt får vi pensionsrätter som ger oss rätt till pension från samma system när vi blir pensionärer. Det finns också en premiepensionsdel med öronmärkta pensionspengar och man kan även ha tjänstepensioner och egna pensionsförsäkringar som komplement.

Eftersom vi lever allt längre och samtidigt börjar arbeta allt senare som unga (i genomsnitt vid 26 års ålder för män och 29 års ålder för kvinnor) så blir den totala yrkesverksamma delen av våra liv allt kortare. Det medför att vi inte hinner jobba ihop tillräckligt mycket pensionsrätter för att kunna få en bra pension under en lång tid som pensionärer. Denna utveckling fortsätter - medellivslängden ökar snabbt, och idag bedöms hälften av dem som föds ha god chans att bli över 100 år. I det läget måste vi efterhand också arbeta längre tid än idag. Dagens förändringar av pensionssystemet är därför ofrånkomliga, och i framtiden lär det säkert ske ytterligare höjningar av pensionsåldern, både i Sverige och i andra västländer liksom exempelvis i Japan och Sydkorea som har samma demografiska utveckling.

Det finns dock en baksida. Många med tunga jobb kommer att protestera och påpeka att de knappt orkar jobba till tidigaste pensionsåldern idag som är 61 år. Och detta är värt att ta på största allvar. Samtidigt är detta för alltför många ett problem redan med dagens pensionsålder. Det är olyckligt om arbetstagare tvingas gå i tidig pension av hälsoskäl i stället för att arbeta några år till eftersom det har enormt stor betydelse för den pension man får resten av livet. Som jag ser det krävs det flera åtgärder för att kunna höja pensionsåldern, men dessa åtgärder behövs ju egentligen redan med dagens åldersgränser:

1. Vi måste stimulera människor att byta arbete under livet. Man kan kanske inte arbeta i ett slitigt arbete som äldreomsorgen eller byggsektorn ända fram till pension. Möjligheten till vidareutbildning och byte av yrkeskarriär måste underlättas. Samma sak att kunna göra karriär inom det befintliga yrket.
2. Vi måste skapa bättre arbetsmiljö i utsatta yrken. Det kan handla om allt från arbetstider och bemanning inom äldreomsorgen till tekniska hjälpmedel som gör arbetet mindre slitsamt i tunga yrken.
3. Att förebygga stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet är också något som behövs inom hela arbetsmarknaden. Psykisk ohälsa är orsak till mycket sjukskrivningar och förtidspensioneringar och gör att många därmed får onödigt låg ålderspension.
4. Effektivare rehabilitering och tydlighet i sjukförsäkringssystemen. Om man "glömmer kvar" människor i sjukförsäkringssystemen eller "förtidspensionerar" dem i stället för att hjälpa dem tillbaka till arbetslivet blir pensionen lägre eftersom den då beräknas på onödigt lång tid med sjukpenning/förtidspension i stället för på den lön man annars kunde haft.

Att bara höja pensionsåldern utan att förbättra möjligheterna för människor att orka arbeta fram till pensionen vore helt orimligt. Därför är det bra att detta också nämns i överenskommelsen. Det är också positivt att man diskuterar åtgärder för att lyfta dem med den allra lägsta pensionen.




Alliansen sänkte pensionärernas skatt fyra gånger så mycket

2017-10-25

Denna vecka har jag detta debattsvar i ett antal lokala tidningar i Sjuhärad. Bland annat idag i Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning.






Mer pengar garanterar inte bättre välfärd

2017-09-15

Tidningen Dagens Samhälle har i sitt senaste nummer ett reportage där man granskar äldreomsorgen i de svenska kommunerna. Man konstaterar att somliga kommuner lägger 30–40 procent mer pengar på sin äldreomsorg än vad man kan förvänta sig utifrån befolkningens sammansättning. Hos andra ligger kostnaden långt lägre än den förväntade. Men man finner ingen direkt koppling mellan kvalitet och kostnad. I den mån det finns någon skillnad alls är det enligt tabellerna nedan snarare så att de äldre ("brukarna") överlag är mer nöjda i de kommuner som har lägre kostnad.

Enligt reportaget gäller samma sak när man isolerat jämför ersättningsbeloppen i LOV (lagen om valfrihet) i hemtjänsten och jämfört med brukarnöjdhet. Det finns inga direkta samband mellan låga/höga kostnader och upplevd kvalitet i vare sig äldreomsorgen eller hemtjänsten.

Den enda slutsatsen man kan dra är att det inte går att lösa välfärdens kvalitetsproblem bara genom att pytsa ut miljard efter miljard till kommuner och landsting. Att ösa skattebetalarnas pengar i svarta hål löser inga problem.

Detsamma verkar för övrigt även gälla kvalitetsbrister hos myndigheter. Arbetsförmedlingen har exempelvis fått enormt mycket mer pengar de senaste 10 åren, både av Alliansen och nuvarande regering, men såväl resultaten som nöjdheten hos arbetssökande och företag ligger ändå kvar på en låg nivå.

Ska man öka kvalitén i välfärden måste man arbeta på nya sätt, driva en effektivare verksamhet och ha fokus på rätt saker. Vi vet att en mångfald av utövare är ett sätt att driva verksamheter framåt och utveckla arbetsmetoder. Privata välfärdsföretag driver ofta verksamheten billigare och har ofta mer nöjda kunder/brukare än offentligt driven verksamhet. Det gäller såväl skolor som sjukhus och äldreboenden. Därför vore regeringens förslag om vinstbegränsning i välfärdsföretag direkt negativ om man menar allvar med att öka kvaliteten i välfärden. Detta måste vi bli ännu tydligare med i debatten från moderat sida. Det viktiga är inte att begränsa välfärdsföretagens vinst, det viktiga är att ställa höga kvalitetskrav på såväl privat som offentligt bedriven välfärd.

En annan reflektion är att det rimligen finns en viss potential i kommuner med höga kostnader att sänka dessa och kanske kunna göra annat med pengarna, alternativt sänka skatten. I artikeln konstateras det att det inte alltid går att sänka kostnader till nivån hos kommunerna med lägst kostnad. Så kan det säkert vara. Men genom att lära av varandra kan man rimligen i vart fall minska skillnaderna.



Källa: Dagens Samhälle







Moderaterna vill utvidga RUT-avdraget för alla över 70 år

2017-06-18

För att förenkla vardagen för äldre samt lägga grunden för fler jobb vill Moderaterna förenkla och utvidga rutreformen för alla över 70 år. Fler enklare tjänster i hemmet ska berättiga till skattereduktion i form av ett mer omfattande hem-avdrag. Det var ett av budskapen när Anna Kinberg Batra talade på SPF Seniorernas kongress i Gävle. Att utveckla rut bidrar till att halvera jobbklyftan mellan inrikes och utrikes födda och skapar förutsättningar för att snabbare nå målet om en halv miljon nya jobb.

Rutavdraget är viktigt, framför allt för äldre. Det gör det lättare att få vardagen att fungera. Vi ska skära ner på byråkratiska gränser och göra det till ett hem-avdrag där fler eller alla enkla tjänster som görs i hemmet ger skattereduktion. Det kan till exempel handla om att röja garage eller vind, flytta tunga möbler, åka med skräp till återvinningen, hundrastning eller kanske hjälp att komma ut i friska luften. Kort sagt - det som äldre människor efterfrågar bör i normalfallet också kunna ge rätt till RUT-avdrag. Detta blir ännu en liten pusselbit för att fler ska få jobb och att fler kan starta nya företag som erbjuder nya tjänster.

Moderaterna vill också stärka äldres livssituation och ekonomi genom att det ska löna sig att jobba längre. Därför har vi föreslagit sänkt skatt för den som jobbar efter 64 år och sänkta anställningskostnader för seniora medarbetare. Men det ska också löna sig att ha jobbat och gjort rätt för sig hela livet. Därför vill vi sänka skatten för 1,45 miljoner pensionärer. Aldrig har svenska pensionärer fått så stora skattesänkningar som under Alliansens åtta år, och vi moderater vill fortsätta på den vägen.




Kasta "Välfärdsutredningen" i papperskorgen

2017-05-09

Välfärdsutredningen som regeringen tillsatt presenteras idag. Allt fokus ligger på att begränsa välfärdsföretagens vinster. Samtidigt saknas förslag om det viktiga - att se till att kvalitén är god i alternativt drivna välfärdsverksamheter. Utredningen borde förpassas till papperskorgen.

Moderaterna kommer att stå upp för mångfald och valfrihet i välfärden samtidigt som kvalitetskraven behöver öka. Vi kommer att göra vad vi kan för att stoppa förslag från regeringen som hotar familjers, patienters eller elevers möjligheter att välja de verksamheter som passar dem bäst.

Om vi vill behålla valfriheten och säkra bra kvalitet i välfärden, så måste vi ställa tuffa kvalitetskrav på både privata och offentliga verksamheter. Annars finns risk att man i offentlig sektor slösar bort skattepengar och i privat sektor tjänar pengar på dålig kvalitet.

Välfärdsutredaren, Ilmar Reepalu, har inte utrett hur kvaliteten i välfärden ska kunna bli bättre, utan varit helt inriktad på hur man ska bli kvitt privata aktörer. Han underkänner hela idén om att det går att mäta kvaliteten i välfärden, vilket är befängt. Kan man mäta kvalitet på så mycket annat viktigt i vårt samhälle, varför skulle man inte kunna göra det i välfärden?

Lägger regeringen ett lagförslag baserat på Reepalus usla utredning, så kommer vi göra vad vi kan för att stoppa den. Regeringen borde ta sitt förnuft tillfånga och istället försöka komma överens med Alliansen om hur vi tar fram tuffa och relevanta kvalitetskrav. Vi är redo för sådana diskussioner.




Moderaterna vill fortsätta sänka skatten på pension och lön till äldre

2017-04-29

I dag berättade moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson i Ekot om moderaternas förslag som rör våra äldre. Det handlar dels om fortsatt skattesänkning för pensionärer, dels starkare incitament för äldre att jobba vidare och för arbetsgivare att anställa äldre. Totalt avsätter vi nära 4 miljarder i vår budgetmotion till detta.

På längre sikt kräver goda pensioner naturligtvis också att vi efterhand höjer pensionsåldern i takt med att vi lever allt längre. Där driver vi nu på i pensionsgruppen, och förhoppningsvis ska det leda till en bred överenskommelse som håller under lång tid oavsett valresultat. Man måste också ha rätt att jobba längre än idag utan att bli uppsagd av åldersskäl. Det är viktigt för Sverige.

Samtidigt vet vi att pensioner i längden bara kan garanteras genom arbete. Att fler äldre uppmuntras, och tillåts, jobba högre upp i åldrarna är därför alldeles nödvändigt. Vi kombinerar därför skattesänkningen för dem som redan har gått i pension, med förstärkning av ekonomin för dem som tvärtom fortsätter jobba. Det förstärkta jobbskatteavdraget som nu gäller från det år man fyller 65, flyttar vi ner ett år, till 64. Man ska alltså i god tid innan man överväger pension få ett tydligt incitament att fortsätta arbeta. Vi tar också bort den särskilda löneskatt som regeringen återinförde, och gör det därmed billigare att anställa de äldre som vill fortsätta arbeta. På detta sätt stimulerar vi arbetsgivare att behålla sina seniora medarbetare och dra nytta av deras kompetens. Det blir också mer intressant att trappa ned sitt arbete stegvis i stället för att gå från 100% arbete till 100% pension över en natt.

På längre sikt kräver goda pensioner naturligtvis också att vi på höjer pensionsåldern. Där driver vi nu på i pensionsgruppen, och förhoppningsvis ska det leda till en bred överenskommelse som håller under lång tid oavsett valresultat. Det är viktigt för Sverige.

Slutligen en historisk tillbakablick från ett blogginlägg i mars 2014 som beskriver hur skattesänkningarna gynnade såväl pensionärer som läntagare. Och som visar hur liten skillnaden i beskattning var när Alliansen förlorade regeringsmakten 2014. Det handlade vid en inkomst på 15.800 kronor om en årlig skillnad på ca 4.000 kronor i skatt. Nu vill vi alltså avskaffa den sista skillnaden för alla pensionärer med pensioner upp till drygt 14.000 kronor i månaden.

Skattebetalarna visar hur pensionärernas skatt har minskat 2014-03-18 Förra veckan presenterade organisationen Skattebetalarna en rapport som kritiserade skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer. Men när man läser rapporten blir bilden egentligen ganska positiv. Bland annat visar man tydligt hur skatterna förändrats för en löntagare respektive pensionär sedan 2006. Skattebetalarna har här valt att räkna på en inkomst av lön/pension på 15.800 kronor per månad. Figuren visar då att pensionärerna fått en kraftig skattesänkning sedan 2006, även om skattesänkningen för löntagaren är större. Av figuren kan man också se att skillnaden mellan beskattning av lön och pension var större fram till 2010. Alliansens vallöfte att minska skillnaden under denna mandatperiod är med andra ord uppfyllt. Av denna figur i samma rapport framgår att pensionären fått en samlad skattesänkning på 50.000 sedan 2006. Alltså 50.000 kronor rakt i handen! Denna skattesänkning har med marginal kompenserat för att bromsen i pensionssystemet slagit till vissa år. Totalt sett har pensionärernas köpkraft ökat sedan 2006. Att löntagarna fått en större skattesänkning kan möjligen uppfattas som orättvist, men det innebär inte att pensionärerna fått det sämre! Alliansen ser inget självändamål i att pensionärer ska betala högre skatt än löntagare. Men för oss har det viktigaste varit att sänka skatten för löntagarna för skapa förutsättningar för fler arbetade timmar och fler människor i arbete. Detta är nämligen i sin tur helt avgörande för framtidens pensioner!

Debatten om pensionärernas skatt har spårat ur

2017-02-01

Debattartikel i Markbladet idag:

Diskussionen om pensionärernas skatt har spårat ur!

Under Alliansens regeringstid (2007-2014) sänktes skatten för pensionärer fem gånger. Totalt sänktes skatten för svenska pensionärer med över 16 miljarder. Till följd av detta fick alla pensionärsgrupper en något ökad köpkraft under Alliansåren, trots den djupa globala ekonomiska krisen. Allt enligt riksdagens utredningstjänst. Störst förbättring av köpkraften fick garantipensionärerna.

Så här såg det inte ut i vår omvärld. Pensionärerna i många länder i Europa fick tvärtom kraftigt minskad köpkraft under krisåren.

Skattebetalarnas Förening jämförde i en rapport våren 2014 en genomsnittspensionär med 15.800 kronor i pension med en löntagare med samma inkomst. År 2006 betalade båda 52.992 kronor per år i skatt. År 2014 betalade pensionären 40.728 kronor i skatt och löntagaren 36.636 kronor. Förvisso en skillnad på drygt 4.000 kronor per år, men då ska man också komma ihåg att löntagarna samtidigt fått försämrade avdrag för exempelvis resor till jobbet, a-kassa, fackföreningsavgift mm. Tar man hänsyn till detta fick båda grupperna ganska likvärdiga skattesänkningar under de åtta åren.

När vulgärdebatten är som värst låter det som om Alliansen införde något slags ny ”straffskatt” för pensionärer. Så var det inte. Man kan i stället konstatera att en genomsnittspensionär betalade drygt 12.000 kronor mindre i skatt år 2014 än år 2006. 1.000 kronor mer i månaden rakt i handen är inte småpengar!

Utöver detta hade många pensionärer glädje av att vi sänkte fastighetsskatten på villan, införde RUT-avdraget och dessutom höjde bostadstillägget för pensionärer ett antal gånger under våra åtta år.

Dagens regering skryter om att man sänker skatten för vissa pensionärer. Men detta äts för många med råge upp av försämrat bostadstillägg och höjda hemtjänstavgifter. Enligt pensionärsorganisationerna går många pensionärer nu minus, mitt i en stark högkonjunktur. Så såg det alltså inte ut under Alliansens regeringstid. Vi tryggade pensionärernas köpkraft under krisåren.

Socialdemokraterna borde sluta med sin vulgära retorik kring pensionärernas ekonomi. Man har inget alls att skryta med.

Jan Ericson (M), Ubbhult
Riksdagsledamot finansutskottet




Alliansen sänkte pensionärernas skatt fem gånger

2017-01-18

I dag har jag denna debattreplik i Borås Tidning med anledning av en debattartikel i helgen där det påstods att jag farit med osanning när jag påstått att Alliansen sänkte skatten för pensionärerna fem gånger under sin regeringstid. Men just så var det.

Moderaterna är positiva till fortsatta skattesänkningar i framtiden för både för löntagare och pensionärer. Vi visade under våra regeringsår att det inte står i motsats till att välfärden får mer resurser. När skatterna sjunker ökar aktiviteten i ekonomin, företag kan växa, fler får jobb och dessutom minskar svartjobben. Det skapar i sin tur ökade skatteintäkter. Höjda skatter leder däremot till motsatsen, lägre fart i ekonomin och mer svartjobb. Då minskar skatteintäkterna trots att skatterna höjs.






Så vill moderaterna stärka pensionssystemet

2017-01-05

I dag har jag nedanstående debattartikel i Borås Tidning om moderaternas förslag till pensionsgruppen för att stärka pensionssystemet. Borås Tidning har spetsat till artikeln lite med en annan rubrik än den vi satte; våra förslag handlar inte bara om att vi behöver jobba längre. Vi vill även förbättra bostadstillägget för dem med lägre pensioner och se över nivåerna i garantipensionen.


Jobba längre för högre pension

Det pågår för närvarande en stor diskussion i Sverige om vårt pensionssystem. Många menar utan att titta på konsekvenserna, att vi borde införa ett nytt system eller gå tillbaka till det gamla ATP-systemet. Moderaterna anser att det är mycket viktigt för ett land att ha en politik som gynnar tillväxt och företagande och att staten har en balanserad budget. Är det något som historien har visat oss både i Sverige och i andra länder, är att om det blir kraftiga obalanser, så har alltid pensionärerna fått betala ett högt pris på olika sätt.

Jobben är grunden för vilken pension man själv ska få i framtiden eftersom livsinkomsten är avgörande för hur stor pensionen blir. För att säkra dagens pensioner och för att skapa förutsättningar för ekonomisk trygghet i framtiden är det därför avgörande med en politik som uppmuntrar människor att jobba mer. Moderaterna vill samtidigt höja bostadstillägget eftersom det är en förmån som på ett effektivt sätt träffar de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna.

Vi värnar pensionsöverenskommelsen och alla förändringar som rör denna överenskommelse måste ske i samförstånd mellan de partier som slutit överenskommelsen. Vi anser att det är mycket viktigt för Sverige och för framtidens pensionärer att kunna ge bra svar på dessa frågor.

Därför vill vi Moderater göra följande inspel:
✓ Det är viktigt att alla äldre som kan och orkar ges möjlighet att jobba några år till för att kunna höja sin pension.
✓ Sänk skatter och avgifter som hindrar äldre att fortsätta jobba några år till. Sverige behöver många äldre som kan fortsätta jobba inom sina yrken, inom såväl skola och sjukvård som näringsliv.
✓ Implementera pensionsåldersutredningen förslag för att kunna höja pensioner och pensionsåldrar.
✓ Se över arbetsmiljön på de arbetsplatser där människor pensioneras tidigt från arbetslivet.
✓ Se om det möjligt att komma överens med arbetsmarknadens parter att göra överenskommelser om tjänstepensionen och dess avgifter.
✓ Se över och höj grundskyddet för pensionärer.
✓ Ett ojämnställt arbetsliv ger ojämnställda pensioner. Vi måste utreda fler förslag som kan kompensera de kvinnor som missgynnats i arbetslivet och också får låga pensioner.
✓ Gör pensionssystemet mer flexibelt för att fler skall orka jobba några år till.

Lars-Arne Staxäng (M)
Riksdagsledamot och ledamot i Pensionsgruppen

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Riksdagsledamot

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot




En myt att nyanlända gynnas av det svenska pensionssystemet

2016-02-13

Uppdaterad 2016-02-15

Jag får en del frågor, eller snarare arga påståenden, om att nyanlända invandrare skulle få fulla pensionsrättigheter direkt när de kommer till Sverige. Detta är en ren myt, vilket jag har påpekat tidigare i olika sammanhang. Så här ligger det till:

För att få del av vårt pensionssystem så måste man tjäna in pensionspoäng under hela sitt liv. För varje år man tjänar in pensionspoäng till en viss maxnivå så förbättras pensionsnivån, när det är dags att gå i pension. För att få en hygglig pension i det nya systemet så måste man ha minst 40 år i arbetslivet med hyggliga inkomster. För dem som inte har tjänat in tillräckligt med pensionspoäng, men ändå har bott i Sverige det mesta av tiden så finns det en garantipension som betalas ut helt eller delvis. För att få full garantipension så måste man bott i Sverige 40 år, efter att man fyllt 16 år. Garantipension kan tas ut från 65 års ålder. Det är oftast kvinnor som får del av garantipensionen. Här kan också finnas vissa EU-regler som gör att man får ta med sig pensionsrätter med sig från arbete i andra EU-länder.

Invandrare kan alltså inte få inkomstpension om man inte tjänat in pensionsrättigheter genom eget arbete. Det man kan få i stället är äldreförsörjningsstöd. Nivån på detta är lägre än för den lägsta pensionen, garantipensionen, och dessutom gäller andra regler för att få ut stödet. Man har ungefär samma regler för äldreförsörjningsstödet som för vanligt försörjningsstöd (socialbidrag). Det innebär i praktiken att man tittar på hela hushållets inkomster och hyresnivå. Det innebär också att har en annan familjemedlem lön eller pension, så kan äldreförsörjningsstödet tas bort eller sättas ner. Samma sak om man har andra inkomster eller förmögenhet. Äldreförsörjningsstödet blir alltid lägre än garantipensionen. För de invandrare som beviljats beviljats uppehållstillstånd som flyktingar (asylskäl och liknande skyddsbehov) finns ett särskilt regelverk som ger något bättre förmåner än andra invandrare, nämligen rätt till garantipension, dvs den lägsta pensionsnivån man kan få i Sverige. Fortfarande gäller att man få inkomstpension endast om man själv haft pensionsgrundande inkomst i Sverige.

Det är alltså en myt att nyanlända invandrare som aldrig arbetat i Sverige kan få högre pension än de som bott länge i Sverige. Däremot kan den som beviljats asyl få samma garantipension som den som bott i Sverige hela livet men haft ingen eller låg inkomst av eget arbete.

Det finns verkligen anledning att ifrågasätta en hel del kring ersättningar och bidrag till nyanlända, och jag ingår ju i en moderat arbetsgrupp som ser över detta (se tidigare blogginlägg). Jag utesluter inte att det kan finnas skevheter även i pensionssystemet, men just pensionerna är ändå knappast det som sticker mest i ögonen. Tvärtom är det svenska pensionssystemet i grunden högst rimligt, eftersom det bygger på att man får pension baserat på hur mycket pensionsgrundande inkomster man haft i Sverige. Har man inga eller mycket låga sådana inkomster får man garantipension, eller äldreförsörjningsstöd.




Vilka pensionärer tror S-MP-regeringen att de kan lura?

2016-02-12

Debattreplik i Borås Tidning idag:






Besök hos Veteranpoolen i Borås

2015-10-06

I dag besökte jag och min moderate riksdagskollega, Cecilie Tenfjord Toftby, Veteranpoolen i Borås. Att vi gjorde det just idag berodde på att moderaterna idag presenterade sin budgetmotion för kommande år, alltså vårt moderata alternativ till regeringens statsbudget. Jag återkommer till en sammanfattning av våra förslag, men i detta inlägg ska jag främst behandla de frågor som rör pensionärer som fortsätter arbeta eller driva eget företag efter uppnådd pensionsålder.

Veteranpoolen anställer äldre människor som vill arbeta mer eller mindre efter sin pension. Vissa arbetar bara några få timmar då och då, medan andra kan jobba 20-25 timmar i veckan eller ännu mera.

Man utför arbetsuppgifter både för äldre och yngre kunder, men många av kunderna är pensionärer och de känner stor trygghet i att få hjälp av erfarna hantverkare och servicepersonal

För företaget har ROT-och RUT-avdraget betytt väldigt mycket, liksom de nedsatta arbetsgivare- avgifterna för de företag som anställer äldre. Även det extra generösa jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar har varit viktigt för de som utför arbetsuppgifterna eftersom de får behålla mer av inkomsten. På köpet blir även den framtida pensionen aningen bättre.

Vi fick klara besked om att Veteranpoolen är bekymrade över de förändringar som väntar. Försämrat ROT-avdrag, försämrat RUT-avdrag och höjda arbetsgivareavgifter. Vår värd, Sören Johansson, var tydlig med att man tänkte vänta och se och ville inte göra några politiska uttalanden eftersom man har anställda med olika politiska sympatier. Men han sa också att förändringarna självklart är negativa och att det mycket väl kan bli så att man exempelvis inte kan höja de anställdas löner nästa år.

I takt med att den demografiska utvecklingen gör att allt fler av oss blir allt äldre kommer vi på sikt tvingas höja pensionsåldern. Alla insatta vet detta. Alliansen valde att försöka locka fler äldre att arbeta längre genom morötter i form av lägre beskattning och detta har varit framgångsrikt. Minst 120.000 äldre arbetar i dag i någon omfattning. När regeringen nu försämrar förutsättningarna för äldre att arbeta längre eller fortsätta med sin enskilda näringsverksamhet finns risken att färre gör det. Och förr eller senare kan det då leda fram till en tvingande höjning av pensionsåldern. Det vore mycket olyckligt. Moderaterna föreslår därför i sin budgetmotion oförändrat RUT och ROT och att sänka åldersgränsen för nedsättning av arbetsgivareavgifter för äldre anställda från 65 till 64 år i stället för att som regeringen höja avgiften.




Många av de med lägst pensioner får det sämre nästa år

2015-10-04

Från TextTV igår:



Jag skulle vilja lägga till att det faktiskt är betydligt värre än TextTV skriver. Alla pensionärer som exempelvis driver egen näringsverksamhet (många lantbrukare tex) kommer att få höjd skatt när egenavgifterna för pensionärer höjs vid årsskiftet. Andra pensionärer som skule vilja jobba lite extra lär får svårare att få jobb när arbetsgivareavgfiten för äldre höjs. Och en del äldre som redan idag jobbar extra (över 120.000 gör detta) lär troligen bli av med dessa extrainkomster för att de blir för dyra att behålla som anställda.

Andra pensionärer kommer att drabbas av försämringar av RUT och ROT och många kommer att drabbas av höjd bensinskatt. Regeringens skattesänkningar gäller dessutom bara dem med pensioner under ca 20.000 per månad. En del med högre pensioner kan tvärtom räkna med högre skatt i och med att de får börja betala statlig skatt på pensionen eftersom brytpunkten inte räknas upp.

Regeringens upprepade mantra om att pensionärerna kommer att få det bättre är tyvärr inte helt sanningsenlig.




Är inte alla som anlitar äldreomsorgen lika mycket värda?

2015-09-24

I år får kommunerna dela på en miljard kronor som ska gå till ökad bemanning i äldreomsorgen. Tidningen Dagens Samhälle har frågat landets kommuner hur pengarna kommer att användas. Resultatet visar att en stor andel av landets kommuner inte har för avsikt att göra de statliga extramedlen tillgängliga till andra verksamheter än de som bedrivs i egen regi. Hälften av kommunerna har enskilda utförare av äldreomsorg. Av dessa svarar var fjärde nej på frågan: ”Gör ni extrapengarna tillgängliga för privata utförare?”

Pernilla Baralt, statssekreterare på Socialdepartementet, påpekar i artikeln att EU:s regler om statsstöd innebär att privat och offentlig äldreomsorg ska ha tillgång till pengarna på samma villkor. De kommuner som inte lever upp till detta bryter med andra ord mot lagen.

Att på detta sätt diskriminera privata utförare av äldreomsorg strider dock inte bara mot lagen utan visar också på ett skrämmande sätt hur många politiker verkar anse att de som anlitar privata vårdgivare är mindre värda än de som finns i kommunens verksamhet. Detta trots att allt betalas med samma skatter. Beklämmande.




Regeringen lurar pensionärerna

2015-07-13

Denna debattartikel hade jag i Borås Tidning i lördags. (Klicka för läsvänlig storlek).







Regeringen lurar pensionärerna

2015-06-25

Debattreplik i Markbladet idag.






Regeringen berättar inte sanningen för pensionärerna

2015-06-11

I dag gör regeringen stor sak av att man tänker "sänka skatten för pensionärerna". Men man berättar bara en del av sanningen.

För det första får långtifrån alla pensionärer sänkt skatt. I huvudsak sänks skatten för dem med pensioner upp till 10.000 per månad. Men dessa betalar redan idag väldigt lite i skatt. Skattesänkningen omfattar ca 250 kronor per månad för den med 10.000 i pension. För dem med lägre pension blir skattesänkningen betydligt lägre. Pensionärer med pensioner över 20.000 per månad får ingen skattesänkning alls.

För det andra höjer regeringen arbetsgivaravgifterna för pensionärer som arbetar eller driver egen verksamhet. Denna höjning ger sammantaget nästan lika mycket i intäkter för statskassan som kostnaden för att sänka skatten för pensionärerna. Det blir alltså pensionärer som arbetar eller driver egen verksamhet som får betala skattesänkningarna för övriga pensionärer!

För det tredje höjer regeringen avgifterna för pensionärer med hemtjänst, genom att dra in en del av statsbidraget till kommunerna för hemtjänstkostnaderna. För pensionärer med låga pensioner och hemtjänst kommer de höjda kostnaderna för hemtjänst att äta upp hela skattesänkningen och mer därtill. Inte ens om man räknar med höjt bostadstillägg kommer dessa pensionärer att gå plus med regeringens politik. För pensionärer med genomsnittlig eller lite högre pension blir det en ännu större försämring.

Alliansen sänkte skatten för pensionärer med betydligt större belopp än vad regeringen nu föreslår. Vi har sänkt skatten för pensionärer vid fem tillfällen (2009, 2010, 2011, 2013 och 2014) med sammanlagt 16,45 miljarder kronor. En pensionär med en årsinkomst pa ̊200 000 kronor har fått en skattelättnad på närmare 11 000 kronor per år genom dessa skattesänkningar. Pensionärerna med lägst pensioner har procentuellt tjänat mest på skattesänkningarna och alla pensionärer har fått sänkt skatt under Alliansen. Moderaterna utesluter inte ytterligare skattesänkningar för pensionärerna i framtiden.

Det allra största hotet mot pensionärernas ekonomi är att alltför många inte jobbar och att för många slutar jobba för tidigt. Då blir det till slut också för låga pensioner. Att fler äldre frivilligt vill jobba längre är därför mycket viktigt. Vi har därför infört ett förstärkt jobbskatteavdrag för alla över 65 år. I höstens moderata budget breddar vi satsningen till att också innefatta 64-åringar.

Sammanfattningsvis - regeringen låtsas att man stärker pensionärernas ekonomi, men i själva verket blir det för de flesta en försämring. Och med regeringens politik finns stor risk för ökad arbetslöshet och minskat sysselsättning. Detta kommer direkt att slå mot pensionerna.




Vill (S) tvinga fram höjd pensionsålder genom höjd skatt för äldre?

2015-03-19

I morgon har jag tre interpellationsdebatter med finansminister Magdalena Andersson. En av dem rör höjda arbetsgivareavgfter för anställda över 65 år. I dag har jag en debattartikel om just detta i Borås Tidning tillsammans med moderaternas representant i pensionsgruppen, Lars-Arne Staxäng.






PRO:s siffror över "fattiga pensionärer" speglar inte verkligheten

2015-03-18

PRO har just presenterat en rapport som sägs visa att antalet "fattiga" pensionärer ökat i Sverige sedan 2006. Jag anser att påståendet är kraftigt missvisande.

PRO använder måttet "relativ fattigdom", dvs räknar med alla de pensionärer som har mindre än 60% av medelinkomsten i Sverige. Eftersom Sverige både infört jobbskatteavdrag, och lönerna ökat i förhållande till inflationen på senare år så har den procentuella skillnaden mellan en löntagare och pensionär ökat relativt sett. Men det är inte detsamma som att köpkraften för samma grupp sjunkit under perioden eller att fler pensionärer skulle ha blivit "fattiga".

Den 19 mars 2014 redovisade jag på bloggen resultatet av en rapport jag beställt från Riksdagens uteedningstjänst. Jag hade bett dem beräkna om pensionärernas köpkraft ökat eller minskat sedan 2006 om man tar hänsyn till pensionsutveckling, skattesänkningar och prisökningar. Jag ville ha svaret för fyra olika typfall. Dels en garantipensionär, dels en pensionär med inkomstpension på 10.000, 15.000 och 20.000 år 2006.

Rapporten visar att samtliga dessa fyra typfall (som täcker in större delen av pensionärskollektivet) har fått en ökad köpkraft sedan 2006. Efter att inflationen räknats bort ligger alla på plus. Störst köpkraftsökning under Alliansens regeringstid har garantipensionärerna haft. Se figur nedan:



Slutsatsen är att ytterst få pensionärer blivit "fattigare" under Alliansens regeringstid.

Samtidigt ska man komma ihåg att siffrorna ovan gäller för totalen av pensionärer i respektive inkomstgrupp. De individuella skillnaderna mellan pensionärer är stora. Framför allt i våra storstäder blir hyrorna allt högre för varje år och det finns ett tak för bostadstillägget. Visserligen har detta tak höjts flera gånger på senare år, men det kan ändå vara svårt för en del pensionärer att få ihop sin budget. Å andra sidan har många pensionärer med låg pension och som bor i eget hus fått kraftiga förbättringar i form av sänkt fastighetsskatt, RUT-och ROT-avdrag mm, och de effekterna ingår inte i siffrorna ovan.

I stället för att generellt tala om stora pensionärsgrupper som blivit fattiga menar jag att man borde fortsätta Alliansens linje och göra riktade förbättringar för dem med minst marginaler.




Utan vinster - inga företag och inga investeringar

2015-03-06

Det viktigaste i välfärden är kvalitén och oavsett vem som driver en vårdcentral, ett äldreboende eller en skola så ska kraven vara höga. Därför inrättade alliansregeringen myndigheten Inspektion för vård och omsorg för att öka insynen i välfärdsverksamheter och säkerställa att hög kvalitet uppnås. Alliansen tog också initiativet till ägarprövningsutredningen för att säkerställa att framtidens välfärdsverksamheter drivs av seriösa och långsiktiga utövare. Denna utr4dning överlämnade sitt slutbetänkande till ansvarig minister i januari i år.

Trots att frågan just utretts tillsätts nu en ny utredning av regeringen, där Vänsterpartiet tillåtits diktera villkoren. Nu handlar det om att gå betydligt längre - att förbjuda allt uttag av vinst från företag inom vård, omsorg och skola. Man vill dessutom utvidga vinstförbudet till att också gälla företag som driver HVB-hem, personlig assistans och asylboenden. Dessutom ska även privata företag som driver Komvux och SFI-utbildningar omfattas av vinstförbudet.

Att förbjuda företag att ta ut vinst kommer att göra det helt ointressant att investera privat kapital inom välfärden. Det kommer också att göra det i princip omöjligt att låna pengar för att starta upp sådan verksamhet. Det är allvarligt att Vänsterpartiet ska vara med och diktera villkoren för svensk välfärd. Det kommer att påverka människors vardag med mindre möjlighet att välja vilken skola eller vårdcentral man själv önskar, och inte minst att kunna välja bort det man inte är nöjd med. Mindre konkurrens kommer också i längden att påverka utvecklingen av svensk vård och utbildning. Samtidigt motverkar ett vinstförbud att svenska välfärdsföretag kan växa och expandera utomlands, vilket kan skapa nya jobb även i Sverige.

Moderaterna har en arbetsgrupp som arbetar med att ta fram förslag på hur t.ex. vård, skola och äldreomsorg kan bli bättre. Vi vill ha både bra kvalité, hög tillgänglighet och valfrihet för den enskilde eleven/vårdtagaren. Vi är rädda att Vänsterpartiet kommer tvinga regeringen till inriktningar som minskar valfriheten, och då blir det svårt att nå breda överenskommelser om framtidens välfärd. Socialism, vinstförbud och offentliga monopol leder inte utvecklingen framåt.

En liten reflektion till. Regeringen säger sig vara bekymrade över att för få kvinnor finns i företagsledande ställning. Samtidigt förbereder man alltså ett dråpslag mot företagen i välfärdssektorn, där kvinnliga företagsledare är i stor majoritet.




Alliansens förslag inom vård och äldreomsorg

2014-11-12



Alliansregeringen har gjort stora insatser för äldreomsorgen och resultatet syns både i internationella jämförelser och i nationella brukarundersökningar. Sveriges äldreomsorg har till och med utsetts till världens bästa. Vi har infört en nationell värdegrund och gett äldre rätt att välja genom Lagen om valfrihetssystem. Vi har skapat över 10 000 nya äldreboendeplatser. Vi har satsat 4,3 miljarder på att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Alliansens omvårdnadslyft har på några få år rejält ökat andelen medarbetare med grundläggande utbildning. Det är den enda kompetenssatsning som någon regering gjort för de som ska ta hand om våra äldre. Så ökas också kvaliteten i omsorgen.

Under alliansens åtta år har även sjukvården förbättrats. Möjligheten att överleva en svår diagnos har ökat. Patienterna är nöjdare med bemötandet, i synnerhet inom primärvården. Färre patienter väntar och väntetiderna är kortare tack vare kömiljarden.

Antalet vårdcentraler har ökat med 17 procent tack vare det obligatoriska vårdvalet. Antalet apotek har ökat med över 40 procent. Vi har fler verksamma läkare och sjuksköterskor och vi utbildar dessutom fler än någonsin. Antalet arbetade timmar har ökat i hela välfärdssektorn. Och mer resurser än någonsin tidigare satsas på vården.

Trots olika löften inför valet ser vi nu vad en vänsterregering faktiskt föreslår och vad det innebär för välfärden. I Stefan Löfvens första budget som riksdagen ska behandla i höst står det svart på vitt. Äldre och sjuka riskerar att drabbas hårdast när vänsterregeringen nu monterar ner. Vårdvalet ska tas bort. Kömiljarden avskaffas. Omvårdnadslyftet och ledarskapsutbildningen inom äldreomsorgen läggs ner. Demenssatsningen läggs ner. Investeringsstöden för äldreboenden tas bort. Regeringen lägger också ned den Äldreutredning som fått till uppgift att se över hur äldreomsorgen kan bli bättre, hur valfriheten kan stärkas genom förenklade biståndsbedömningar och hur teknikutvecklingen bättre kan tas till vara.

Samtidigt offrar den nya regeringen valfriheten av ideologiska skäl. Att få välja vårdcentral eller hemtjänstutförare är en kvalitetsfråga i sig. Men valfriheten ger också kvalitetsvinster i större skala. Med nya aktörer kommer nya idéer och nya arbetssätt. Framtidens äldreomsorg och sjukvård har inte råd att stänga ute de som vill bidra till och utveckla vår gemensamma välfärd.

Äldre och sjuka får betala priset när resurserna till välfärden minskar. Det blir nämligen resultatet av regeringens jobbfientliga politik. Höjda skatter på arbete och företagande är helt fel i den situation som Sverige befinner sig i. Det går att skapa fler jobb med rätt politik, det har alliansen bevisat. Ungefär 340.000 fler arbetar i dag jämfört med 2006. Det har ökat skatteintäkterna som gjort att vi kunnat satsa ännu mer på välfärden. I ett läge där behoven ökar lägger regeringen en budget som påverkar sysselsättningen negativt. Det är allvarligt.

I Alliansens gemensamma budgetmotion fortsätter vi att satsa på kvaliteten i välfärden:

1. Vi fortsätter att värna valfriheten. Det ska finnas valfrihet i hemtjänst. Alla ska få välja vårdcentral.
2. Vi föreslår en äldreboendegaranti som innebär att alla över 85 år får rätt till plats i trygghetsboende.
3. Vi föreslår en nationell demensplan och att omvårdnadslyftet för äldreomsorgens medarbetare fortsätter.
4. Kömiljarden ska finnas kvar, så att köerna fortsätter att minska.
5. Vi föreslår ett matlyft för bättre mat inom äldreomsorgen.
6. Allianspartierna förstärker även de satsningar som vi gjort på cancervården och psykiatrin.




Min fjärde interpellation till finansministern

2014-11-08

Under Alliansens regeringstid med Anders Borg (M) som finansminister redovisade regeringen nästan alltid i sina underlag vilka effekter olika politiska förslag väntades få för sysselsättning och antalet arbetade timmar.

Den nya regeringen med Magdalena Andersson (S) som finansminister väljer däremot att inte redovisa dessa förväntade effekter på sina förslag. Det gäller exempelvis förslagen om slopad nedsättning av arbetsgivareavgifter för unga, nedtrappningen av jobbskatteavdraget och den begränsade uppräkningen av brytpunkt för statlig inkomstskatt.

Jag har tidigare ställt tre interpellationer till finansministern angående dessa frågor, och nu följer jag upp med en fjärde som rör sysselsättningseffekterna av den höjda arbetsgivareavgiften (den särskilda löneskatten) för den som anställer en pensionär. Var det inte genom morötter vi skulle få fler att jobba längre, i stället för att med tvång höja pensionsåldern?

Så här är interpellationen formulerad: Sysselsättningseffekt av särskild löneskatt för pensionärer




Privata välfärdsföretag avbryter sina investeringar

2014-10-20

Knappt har den nya vänsterregeringen hunnit meddela att man avser att stoppa vinster i privata välfärdsföretag innan effekterna börjar synas. Tidningen Dagens Samhälle har en stor artikel om hur välfärdsföretag nu stoppar eller avbryter investeringar i nya äldreboenden och skolor.

Tidningen skriver bland annat att nästa år planeras 2.500 nya bostäder för äldre i 58 kommuner. I var tredje kommun är det ett privat bolag som bygger. Av artikeln framgår att ett antal stora aktörer nu fryser eller avbryter planerade investeringar och byggprojekt.

Detta sätter fingret på det verkliga problemet. Det handlar faktiskt inte om att mängder av företagskoncerner gör enorma vinster och gömmer dessa i skatteparadis. Det är ytterst ovanligt. Den viktiga frågan är i stället varför man ska stoppa seriösa privata företag från att investera i viktiga välfärdssektorer genom att förbjuda vinster? Vem vill investera och ta risker då? Välfärden behöver nytänkande för att utvecklas och ett idiotstopp för detta är inte till fördel för någon.




Vad väntar för våra pensionärer?

2014-10-14

Min slutreplik om pensionärernas situation i Borås Tidning idag:






Sverige näst bäst i världen för de äldre

2014-10-01

Den globala organisationen Help Age International presenterar idag sin ranking av världens böästa länder att åldras i. Man har sammanställt och rankat 96 länder, och rapporten presenteras idag på FN:s internationella äldredag. De olika parametrarna i rapporten har delats in i fyra huvudgrupper som handlar om ekonomi, hälsa, arbete och utbildning samt så kallad äldrevänlig miljö.

Liksom föregående år är det Sverige och Norge som toppar rankingen. Förra året kom Sverige först, tätt följt av Norge, i år är det tvärtom, Norge vinner strax före Sverige.

Sverige och Norge är alltså för andra året i rad världens bästa länder att åldras i. Synd att inte väljarna insåg hur bra Sverige är på detta område innan de röstade i senaste valet.




Alliansvallöften om äldreomsorgen presenterades i Borås

2014-08-27

I dag besökte Alliansens partiledare Borås för att presentera Alliansens förslag inom äldrepolitiken på en välbesökt presskonferens på Träffpunkten Svärdfästet i Trandared.

Före presskonferensen gick partiledarena på rundvandring i verksamheten, och det passade bra med tanke på att just de äldres sociala levnadssituation var en central del av presskonferensen. Social samvaro och att ha något som förgyller vardagen är en viktig del av äldrepolitiken. De flesta äldre jag möter klagar inte på sin ekonomi utan på ensamheten. Jag tycker det är mycket tänkvärt.

Bland nyheterna finns ett löfte att alla kommuner ska bli skyldiga att erbjuda plats i trygghetsboende för dem över 85 år som beviljats hemtjänst, en så kallad äldreboendegaranti. För att detta ska bli möjligt kommer staten att skjuta till pengar till kommunerna i form av investeringsstöd för att bygga fler trygghetsboenden. Under åren 2015-18 satsas 1,35 miljarder på detta. Alla kommuner ska också få rätt att erbjuda trygghetsboende eller särskilt boende utan biståndsbedömning, vilket inte är tillåtet idag. Alla kommuner blir också skyldiga att erbjuda de äldre valfrihet inom äldreomsorgen. Det blir också en satsning på nära 500 miljoner under nästa mandatperiod för en nationell demensplan för att utveckla demensvården, och 420 miljoner satsas på ett kunskapslyft inom äldreomsorgen för att vidareutbilda personalen. I och med dessa satsningar får äldreomsorgen en betydande del av det reformutrymme som finns kommande mandatperiod. Läs mer om presskonferensen i Borås Tidning

Innan vi gick in till presskonferensen tog vi en bild framför Alliansens buss. Från vänster Morgan Hjalmarsson, kommunalråd för Folkpartiet och Kerstin Hermansson, riksdagskandidat för Centerpartiet, och så jag. Kristdemokraterna var tyvärr inte på plats just då. Men budskapet gäller - Alliansen håller det vi lovar, både på riksnivå och kommunalt!



Presskonferensen var synnerligen välbesökt, både av riksmedia och lokala media. Borås Tidning var på plats med både ledarskribenten David Lindén och politiske redaktören Lars Näslund, och Radio Sjuhärad var förståss också på plats.



Statsminister Fredrik Reinfeldt hade fullt upp med alla journalister.



Mikael Olmås på Radio Sjuhärad intervjuar Centerpartiets partiledare Annie Lööf.



Folkpartiledaren Jan Björklund studerar schackpartiet mellan två äldre herrar, 92 och 93 år gamla. Till höger alla Alliansledarna tillsammans med värdarna för besöket.




Några fakta om skatter, pensioner och pensionärernas ekonomi

2014-08-20

Här några fakta kring pensioner, skatt och andra äldrefrågor som jag föredrog för Moderata Seniorer i Ängelholm i kväll. En repris från bloggen den 14 mars i år.

Pensionssystemet:
• Det nya pensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan Alliansen o Socialdemokraterna.
• Det nya pensionssystemet är långsiktigt hållbart och rättvist mellan generationer. Vi skickar inte notan för dagens pensioner till barn och barnbarn.
• Ju fler som jobbar desto högre blir pensionerna. Därför gynnar arbetslinjen och jobbskatteavdraget pensionärerna.
• Det svenska pensionssystemet är en förebild för många länder som reformerar sina pensionssystem.
• Det är inte aktuellt att avskaffa "bromsen" i pensionssystemet. Diskussioner pågår däremot i pensionsberedningen (de fem partiernas samarbetsgrupp) om att förändra bromsen så att svängningarna mellan åren blir mindre.
• Totalt sett har pensionärerna haft en bättre pensionsutveckling efter pensionsreformen än vad man skulle fått med det gamla pensionssystemet.
• Garantipensionärerna har fått en årlig uppräkning av sina pensioner varje år i takt med prisutvecklingen och påverkas inte av bromsen! Samtidigt har bostadsbidraget förbättrats.
• Pensionärer är olika. Vissa har väldigt bra pensioner, andra sämre. Går inte att generalisera, pensionärer lika olika som resten av befolkningen.
• De ”indragna” pengarna på 258 miljarder var ingen ”stöld” som Göran Persson (S) gjorde från pensionärerna, utan en delfinansiering (egentligen underfinansiering) av att staten samtidigt tog över ansvaret för garantipensionen och förtidspensioner från pensionssystemet.

Jobbskatteavdraget och skatten på pension:
• Syftet är att få fler i arbete. Fler i arbete och fler arbetade timmar har avgörande betydelse för pensionernas uppräkning kommande år. Jobbskatteavdraget har effekt enligt ekonomiska bedömare. Såväl Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, Svensk Näringsliv, LO, Finanspolitiska rådet och SNS är överens om detta. LO ansåg exempelvis i en rapport 2008 att jobbskatteavdraget varaktigt ökar sysselsättningen motsvarade 75.000 årsarbetskrafter, och i övrigt ligger bedömningarna mellan 67.000 (Svensk Näringsliv 2009) och drygt 100.000 (Riksrevisionen 2009 och Konjunkturinstitutet 2011). Jobbskatteavdraget är positivt för pensionärerna eftersom det medför högre pension.
• Socialdemokraterna vill behålla jobbskatteavdraget och har deklarerat att de inte har några pengar till att sänka pensionärernas skatt lika mycket.
• Sverige är inte alls ensamt om att ha jobbskatteavdrag eller andra skatterabatter för dem som jobbar. Minst 17 länder i västvärlden har liknande system, exempelvis Belgien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Irland, Ungern, Slovakien, Danmark och Finland. Men även Australien, Nya Zeeland, USA, Kanada, Sydkorea och Japan.
• Vi har sänkt pensionärernas skatt fem gånger med 16,45 miljarder totalt. Detta har gett 99% av pensionärerna 500 kr mer i månader att leva på, och 75% har fått en förbättring med 700 kronor per månad.
• Pensionärerna har denna mandatperiod fått större skattesänkningar än löntagarna (även inkl 2014 års jobbskatteavdrag), vi har därmed minskat skillnaden i beskattning jämfört med läget 2010, vilket vi lovade i valrörelsen 2010.
• Pensionärer som jobbar lite extra får dubbelt jobbskatteavdrag på arbetsinkomster vilket gör det extra lönsamt att arbeta extra som pensionär.

Pensionärernas samlade ekonomi:
• Garantipensionärerna har fått pensionerna uppräknade i takt med prisökningarna varje år, och har dessutom fått sänkt skatt. Deras köpkraft har bevisligen ökat jämfört med 2006
• Övriga pensionärer har fått kraftiga uppräkningar av pensionen vissa år och nedräkningar andra år. Totalt har pensionen ökat sedan 2006 och skatten har samtidigt sänkts.
• Enligt en färsk rapport från riksdagens utredningstjänst har köpkraften stärkts för pensionärerna under Alliansens regeringstid, och det gäller både garantipensionärer och inkomstpensionärer.
• Vi har också förbättrat bostadsbidraget för pensionärer. Tyvärr är det 140.000 pensionärer som inte ansöker om sådant men som har rätt till det. Man kan få bostadsbidrag även om man bor i eget hus!
• Även andra skatteförändringar påverkar pensionärerna positivt. Sänkt fastighetsskatt, avskaffad förmögenhetsskatt på fastigheter mm, rut-avdrag för hushållsnära tjänster, rot-avdrag mm. Samt det dubbla jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar lite extra vid sidan av pensionen.
• Tack vare grundskyddet för pensionärer i form av garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd är andelen med låg ekonomisk standard i genomsnitt snarare lägre bland pensionärer än bland befolkningen i stort.

Pensionärernas samlade situation:
• 85-90% av pensionärerna och deras anhöriga är ganska eller mycket nöjda med särskilt boende och hemtjänst enligt Socialstyrelsens enkät till 140.000 pensonärer 2013.
• Sverige är världens bästa land att åldras i enligt Global Age Watch Index 2013.
• Sverige är fjärde bästa landet i världen för pensionärerna enligt amerikanska Natixis Global Asset Managements världsindex 2013. Man mäter både ekonomi, hälsa och andra faktorer.




Ny undersökning: Svenskarna är nöjda med välfärdstjänsterna

2014-07-16

I en unik "vitbok" från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer att den absoluta merparten av svenskarna är nöjda med servicen från kommuner, landsting och regioner. Vitboken ”Ren fakta – om kommuner, landsting och regioner” bygger på en sammanställning av utvärderingar och brukarundersökningar som görs löpande inom verksamheterna i kommuner, landsting och regioner.

Här framgår bland annat att:
•De medicinska resultaten är bland de bästa i världen samtidigt som kostnaderna är relativt låga jämfört med andra utvecklade länder.
•Tillgången till vård är god, 8 av 10 anser att de har tillgång till den vård de behöver. Vårdgarantin följs i 9 fall av 10.
•Sverige har många sjuksköterskor per patient jämfört med andra länder, 11,1 på 1 000 patienter, att jämföra med OECD-snittet på 8,7.
•Sverige satsar näst mest resurser i OECD på äldreomsorgen.
•9 av 10 är nöjda med sin hemtjänst, 8 av 10 med sina särskilda boenden. 9 av 10 anhöriga är också nöjda med hemtjänst och särskilda boenden.
•9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan.
•7 av 10 föräldrar är nöjda med sina barns skola, 8 av 10 elever får den hjälp de behöver, 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan, och trivs med sina lärare och sina kompisar.
•8 av 10 elever, och lika stor andel lärare, upplever att de har arbetsro.
•8 av 10 är nöjda med den senaste kollektivtrafikresan.

I sammanställningen framgår det också att det aldrig har satsats så mycket resurser på välfärden som i dag. Och skattepengarna går dit medborgarna vill – vården, skolan och omsorgen får 80 procent av skattemedlen. Dessutom är intresset för att jobba i välfärdsbranschen stort. Ungdomar tycker jobben verkar roliga och spännande, 6 av 10 kan tänka sig ett jobb i kommun, landsting eller region. Hälften kan tänka sig en karriär som lärare.

"Vi har alltför länge levt med myterna om tillståndet i den svenska välfärden, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. "Här kan vi tydligt visa att svensk välfärd är bland de bästa i världen; vi satsar mer resurser än någonsin, vi använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare."

Min personliga kommentar är dock att kvalitén varierar alldeles för mycket över landet, både när det gäller skola, äldreomsorg och sjukvård. I Västra Götaland tex har vi både sämre sjukvård och kollektivtrafik än i moderatstyrda Region Skåne och Stockholmsregionen, och skolorna i s-styrda Göteborg och Malmö ligger långt efter skolorna i moderatstyrda Stockholm. Så vem som styr en kommun eller ett landsting spelar roll. Mycket större roll än vad många väljare verkar inse.




Skattebetalarna sågar Socialdemokraternas löften till pensionärerna

2014-06-26

I dag finns en mycket läsvärd debattartikel i Aftonbladet där Skattebetalarnas VD Joacim Olsson fullständigt sågar Socialdemokraternas löften till pensionärerna och kallar det "ett luftslott".

Några utdrag ur artikeln:

"Det socialdemokratiska utspelet om att avskaffa skatteskillnaden mellan pensionärer och förvärvsarbetande mottogs väl av pensionärsorganisationerna. Det är förvånande. Vallöftet saknar inte bara hållbar finansiering. Det är även så villkorat att de flesta pensionärer aldrig kommer att få del av någon skattelättnad.

Socialdemokraterna vill sänka skatten för pensionärer i tre steg. Inledningsvis ska cirka 100 000 garantipensionärer få sänkt skatt – med 76 kronor i månaden.

Det andra steget ska omfatta dem med inkomster upp till 12 000 kronor. Detta steg är opreciserat i tid, men förhoppningen är att det ska kunna ske under år 2016.

Löftet är dock villkorat. Det oväntade – exempelvis en sämre ekonomisk utveckling – får inte inträffa. Då skjuts reformen på framtiden. Det är dessutom finansierat med skattehöjningar på företagande och arbete. Det vill säga just sådana åtgärder som ökar risken för att den ekonomiska utvecklingen hämmas. Det oväntade torde således vara att vänta.

Det tredje steget är ett rent luftslott – och här återfinns tre fjärdedelar av de skattesänkningar som Stefan Löven utlovar till landets pensionärer. Lägre skatt är för denna grupp endast att vänta den dag partiet lyckats med konststycket att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet genom att höja just de skatter som slår hårdast mot sysselsättning.

Ekvationen ser ut ungefär så här: Högre skatt på utbildning och entreprenörskap ska få fler att anstränga sig och skapa arbetstillfällen. Högre skatt för att anställa ungdomar ska minska ungdomsarbetslösheten. Högre skatt på restauranger och hushållsnära tjänster ska öka antalet arbetstillfällen inom dessa branscher och på så sätt bana väg för dem med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Och när jobben blir fler av dessa skattehöjningar på arbete, ja då ska pensionärerna få lägre skatt. Inte ens Astrid Lindgren hade kunnat skriva en bättre saga.

Mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför landets pensionärsorganisationer välkomnar beskedet. Mer naturligt borde ha varit att avkräva tydligare löften, och en mer genomtänkt finansiering."

Jag skulle dock vilja komplettera texten och modifiera den lite. Garantipensionärerna är inte ens 100.000 utan bara runt 85.000 av totalt nära 1,9 miljoner pensionärer. Det är alltså bara drygt 4,5% av det totala antalet pensionärer som får ett konkret löfte om skattesänkningar av Socialdemokraterna. Ett problem är också att denna grupp ofta även har bostadsbidrag. En skattesänkning kan därför snabbt ätas upp genom att bostadsbidraget minskar i motsvarande mån. Socialdemokraternas löfte kommer därför inte att kosta särskilt mycket, och pensionärerna och deras organisationer är grundligt förda bakom ljuset.

Alliansen och moderaterna ger inga löften som vi inte kan hålla. Men vi har visat att det är vi som sänker skatter. Och vi har visat att vi även sänker skatter för pensionärerna. I valet 2010 lovade vi att minska skillnaden i beskattning av lön och pension under denna mandatperiod i den takt statsfinanserna medgav detta. Och det löftet har vi hållit. Jag tror och hoppas att vi går till val på att fortsätta med liknande ambitioner för kommande mandatperiod.




En saga om en möjlig framtid för våra pensionärer

2014-06-01

I dag har jag och Lars-Arne Staxäng, moderaternas talesperson i pensionsfrågor, denna egenhändigt författade saga i Borås Tidning om hur de svenska pensionärerna äntligen slapp alla orättvisor. Fast de blev förståss samtidigt fattigare...


Sagan om en framgångsrik kamp för rättvisa – och alla till slut blev lika fattiga

Det hände sig vid den tiden, år 2006, att pensionärerna i landet Sverige var upprörda. De som bodde i eget hus var mest upprörda. En skenande fastighetsskatt drev pensionärer från hus och hem. De som hade oturen att grannarna köpt sitt hus för dyra pengar drabbades värst. Taxeringsvärdena nådde då ofta så höga nivåer att en fattig pensionär även tvingades betala förmögenhetsskatt, trots att man inte hade några pengar att betala med. Samtidigt var pensionen hårt beskattad. Det var svårt att få pengarna att räcka till reparation och underhåll av huset.

Pensionärerna var missnöjda. Nu ville man ha förändring! I valet 2006 röstade man bort Socialdemokraterna och valde en Alliansregering som lovade ta tag i saken.

Den nya regeringen sänkte fastighetsskatten ordentligt och avskaffade förmögenhetsskatten. Man införde möjlighet till skatteavdrag för reparation och underhåll av det egna huset, man införde möjlighet att välja hemtjänst, och man införde skatteavdrag för hjälp med städning, fönsterputs, gräsklippning och snöskottning. Samtidigt förbättrades bostadstillägget vilket inte minst gynnade dem som bodde i hyreslägenhet.

Plötsligt slog KRISEN till. En djup ekonomisk kris, inte bara i det lilla landet Sverige, utan i hela Europa och större delen av världen. Företag i gick i konkurs, människor blev arbetslösa och hela länders ekonomier raserades. I många länder drabbades pensionärerna mycket hårt genom sänkta pensioner och höjda skatter i krisens spår.

I det lilla landet Sverige valde regeringen en annan linje. För att kompensera pensionärerna för att pensionerna minskade sänkte man skatten ordentligt. Över 16 miljarder kronor gick till detta, och den genomsnittliga pensionären fick skatten sänkt med 500-850 kronor per månad.

Tack vare dessa skattesänkningar var det ingen pensionär i det lilla landet Sverige som fick försämrad köpkraft, till skillnad mot i många andra länder. Ja, de allra fattigaste svenska pensionärerna, garantipensionärerna, fick faktiskt tvärtom en ordentlig förbättring av sin köpkraft under dessa bistra år. Alliansregeringen värnade om pensionärerna och höll dem skadelösa genom krisåren. Och flera internationella jämförelser konstaterade samtidigt att Sverige var bästa landet att leva i som pensionär, när man både vägde in ekonomi, hälsa och livskvalitet.

Den nya regeringen påpekade att alla dagens pensioner betalades av dem i arbetsför ålder. Bland annat tack vare regeringens sänkta skatter för företagen och deras anställda blev det 250.000 fler som kom i arbete under den nya regeringen – trots krisen. Detta gjorde att pensionerna utvecklades bättre än de annars skulle ha gjort.

Med tanke på den nya regeringens politik kunde man kanske tro att pensionärerna skulle vara ganska nöjda? Men trots alla förbättringar för pensionärerna var de fortfarande missnöjda. Det berodde egentligen inte på att de själva fått det sämre, utan på att det fanns andra som fått större förbättringar, nämligen löntagarna.

Så i det val som följde 2014 röstade pensionärerna fram den gamla Socialdemokratiska regeringen igen. Du vet, den som en gång införde den höga fastighetsskatten och förmögenhetsskatten som drev pensionärerna från hus och hem. Och som införde de höga skatterna på pension.

Åren efter avskaffades orättvisan som pensionärerna var så upprörda över. Den nya regeringen höjde nämligen skatten för dem som arbetade. Därmed försvann ju orättvisan även om inte pensionärerna fick lägre skatt. Att man de kommande åren i stället drabbades av sämre pension på grund av att färre löntagare arbetade, och att fastighetsskatten höjdes igen och att förmögenhetsskatten återinfördes och att ROT- och RUT-avdragen avskaffades, ja det fick man leva med. Stigande energiskatter fick man på köpet.

Visst fick pensionärerna det sämre. Mycket sämre. Men orättvisan var borta. Och det var det viktigaste i sagans värld. Alla var nu lika fattiga. Både löntagare och pensionärer. Frågan är bara om alla därmed levde lyckliga i alla sina dagar?

Jan Ericson, Riksdagsledamot (M)

Lars-Arne Staxäng, Riksdagsledamot (M)
Ledamot pensionsgruppen





I morgon följer jag med på äldreutflykt med Fristadsmoderaterna

2014-05-19

Pressmeddelande från Moderaterna i Fristad


Fristadsmoderaterna arrangerar vårutflykt för de äldre

Moderaterna i Fristad har som en tradition att ta ut våra äldre på en vårutflykt.

Tisdag den 20 maj kl 09.30, samling Skogslid, buss avgår kl 10.00 Hemfärd kl 12.30 från Unos djur, Bredared.

Fristad Partiförening tar ut våra äldre på en utflykt till Unos djur i Bredared för att ge möjlighet att komma ut och uppleva bygden och umgås med 11-kaffe. Vi åker gemensamt med buss och därefter får vi tillsammans tillfälle att besöka museet och se dess konstverk i trä samt fika och umgås.

Moderaternas riksdagsman Jan Ericson från Mark kommer med på vår traditionella utflykt.

Välkommen Jan Ericson!




Ingen pensionärsgrupp har fått försämrad köpkraft under Alliansen

2014-04-28

I dag har jag och moderaternas pensionstalesperson Lars-Arne Staxäng denna debattartikel i Aftonbladet med anledning av den rapport från Riksdagens Utredningstjänst som jag beställt och som visar att ingen pensionärsgrupp fått försämrad köpkraft under Alliansens regeringstid. Och garantipensionärerna - de pensionärer som har den lägtsa pensionen - har fått den allra största förbättringen av köpkraften sedan 2006. Alliansen har under krisåren värnat om de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Klicka på bilden för läsbar storlek!







Alliansen värnar om pensionärerna - debattsvar i Dagens Industri

2013-04-11

I dag har jag och min moderate riksdagskollega Lars-Arne Staxäng denna debattreplik i Dagens Industri.





Aftonbladets ledarsida svamlar om valfrihet i hemtjänsten

2014-03-25

I går skrev Aftonbladets Daniel Swedin följande på sin ledarsida angående att han tycker att RUT-avdraget bör avskaffas:

"Det finns argument för att rutavdraget kan hjälpa barnfamiljer och äldre i vardagen. Problemet är att vi redan ser hur det konkurrerar ut de kommunala hemtjänsterna och hur de behovsprövade välfärdstjänsterna blir en fråga för den egna plånboken"

För det första verkar man inte veta hur det fungerar inom hemtjänsten för äldre. Behovsprövade tjänster erbjuds forfarande av kommunerna, i egen regi eller genom andra inom ramen för LOV, och till en låg subventionerad kostnad oavsett vem som utför tjänsten. Tjänster utöver detta är inte behovsprövade. De får man betala sjäölv oavsett - men tack vare RUT blir det mycket billigare än tidigare.

Men mest slående är att Aftonbladets främsta oro verkar röra att de kommunala hemtjänsterna konkurreras ut. Jag tycker de ska sluta oroa sig och i stället glädjas över att de äldre numera oftare kan välja vem de vill anlita. Om de flesta tycker att privata företag gör ett bättre jobb än kommunen, till exakt samma kostnad, så är det väl alldeles utmärkt att kommunens verksamhet konkurreras ut?




Ganska starkt stöd för att det är okej att göra vinster i välfärden

2014-03-22

I går hade Borås Tidning en omröstning om vinster i välfärden. Trots den senaste tidens svartmålning av alla företag som arbetar i välfärdssektorn så tyder i vart fall denna mätning på att det trots allt finns ganska många som genomskådar svartmålningen. De tycker inte vinster är det stora problemet i välfärden. Kanske delar de vår moderata syn att det är kvalitén som är det viktiga i såväl privat som offentlig verksamhet? För övrigt är troligen kommunala underskott och besparingskrav i enskilda förvaltningar ett större hot mot verksamheternas kvalitet än om något enstaka företag skulle lyckas göra en vinst.






Svenska pensionärers köpkraft har ökat under Alliansregeringen

2014-03-19

Förra veckan fick jag en rapport som jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst (RUT). Jag hade bett dem beräkna om pensionärernas köpkraft ökat eller minskat sedan 2006 om man tar hänsyn till pensionsutveckling, skattesänkningar och prisökningar.

Jag ville ha svaret för fyra olika typfall. Dels en garantipensionär, dels en pensionär med inkomstpension på 10.000, 15.000 och 20.000 år 2006.

Rapporten visar att samtliga dessa fyra typfall (som täcker in större delen av pensionärskollektivet) har fått en ökad köpkraft sedan 2006. Efter att inflationen räknats bort ligger alla på plus. Se figur nedan:



Det finns också anledning att påminna om det jag redovisade igår om Skattebetalarnas rapport, där man visar att en pensionär med 15.800 kronor i pension fått en total skattesänkning på 50.000 kronor sedan 2006. 50.000 mindre i skatt sedan Alliansen tillträdde! Skattesänkningarna har med marginal kompenserat både för att bromsen i pensionssystemet slagit till och för att priserna ökat. Man ser att ökningen av köpkraften har varit störst för garantipensionärerna, alltså de med allra lägst pension. De har fått en ökad köpkraft med 11,5% sedan 2006 utöver inflationen.

Observera också att höjda bostadstillägg och andra skattesänkningar (tex fastighetsskatt) och eventuella RUT-avdrag inte räknats med i kalkylken. För många pensionärer har detta medfört ytterligare försötärkt köpkraft.

Slutsatsen är att ingen svensk pensionär med låga eller normala pensioner har fått det sämre under Alliansen.




Skattebetalarna visar hur pensionärernas skatt har minskat

2014-03-18

Förra veckan presenterade organisationen Skattebetalarna en rapport som kritiserade skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer. Men när man läser rapporten blir bilden egentligen ganska positiv. Bland annat visar man tydligt hur skatterna förändrats för en löntagare respektive pensionär sedan 2006. Skattebetalarna har här valt att räkna på en inkomst av lön/pension på 15.800 kronor per månad. Figuren visar då att pensionärerna fått en kraftig skattesänkning sedan 2006, även om skattesänkningen för löntagaren är större. Av figuren kan man också se att skillnaden mellan beskattning av lön och pension var större fram till 2010. Alliansens vallöfte att minska skillnaden under denna mandatperiod är med andra ord uppfyllt.



Av denna figur i samma rapport framgår att pensionären fått en samlad skattesänkning på 50.000 sedan 2006. Alltså 50.000 kronor rakt i handen! Denna skattesänkning har med marginal kompenserat för att bromsen i pensionssystemet slagit till vissa år. Totalt sett har pensionärernas köpkraft ökat sedan 2006.

Att löntagarna fått en större skattesänkning kan möjligen uppfattas som orättvist, men det innebär inte att pensionärerna fått det sämre!

Alliansen ser inget självändamål i att pensionärer ska betala högre skatt än löntagare. Men för oss har det viktigaste varit att sänka skatten för löntagarna för skapa förutsättningar för fler arbetade timmar och fler människor i arbete. Detta är nämligen i sin tur helt avgörande för framtidens pensioner!





Media om fredagens PRO-aktivitet i Borås

2014-03-15

Både Radio Sjuhärad och Borås Tidning (bilden tv) har reportage om gårdagens PRO-aktivitet på Stora Torget i Borås.

Jag var den som fick försöka förklara för PRO-medlemmarna varför vi sänkt skatten för dem som jobbar och att det varit en viktig sak för att få fler i arbete, vilket i sin tur har positiv effekt på pensionerna. Men sedan 2010 har vi minskat skillnaden mellan skatt på lön och pension, precis som vi lovade i valrörelsen 2010, och totalt har vi sänkt skatten för pensionärer fem gånger, där 99% fått 500 kronor lägre skatt varje månad och 75% 700 kronor. Jag påpekade också att pensionärernas köpkraft ökat sedan 2006 enligt en färsk rapport från Riksdagens Utredningstjänst.

De burop som hördes från en mindre, men högljudd, del av PRO-arna förklaras nog mest av den politiska kopplingen mellan PRO och (S). Några ropade till och med att vi inte alls (!) sänkt skatten för pensionärerna. Det hjälpte inte att jag berättade att vi satsat över 16 miljarder på detta - de kallade det för "siffertrixande". I en sådan miljö är det svårt att föra en vettig diskussion. Det är också belysande att höra kvinnan i slutet av reportaget i Radio Sjuhärad. Hon säger att "jag är egentligen inte så insatt i det här med pensioner och skatter, men man får ju ställa upp". Det var också sanslöst att s-talare fick applåder när de utlovade att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer ska tas bort, trots att (S) centralt sagt att det inte finns utrymme för det under överskådlig tid. Att jag påpekade detta falskspel gick spårlöst förbi. Att lokala s-riksdagsledamöter försöker lura PRO:s medlemmar och får applåder för det tycker jag borde fått större utrymme i media.

För egen del tänker jag tala ofta och mycket med svenska pensionärer, visa och förklara för dem att de faktiskt fått det bättre - inte sämre. Sanningen brukar vinna i längden. Jag tycker det är bra att pensionärerna vill ha lägre skatt, och kommer att fortsätta arbeta för det den dag det förhoppningsvis blir utrymme för nya diskussioner om skattesänkningar.

Här ytterligare en bild från torget, tagen av min tidigare riksdagskollega Ann-Marie Ekström (FP) när Anna Svalander (FP) talar.



















Partierna bakom pensionsöverenskommelsen vill ändra "bromsen"

2014-03-14

Partierna bakom den stora pensionsöverenskommelsen (M, S, FP, C och KD) har en gemensam arbetsgrupp för att vårda och följa upp det nya pensionssystemet. Pensionsgruppen meddelade i veckan att man vill förändra den så kallade "bromsen" i pensionssystemet genom att förändra beräkningsreglerna. Syftet är att minska svängningarna i pensionssystemet och därigenom få en jämnare utveckling av inkomstpensionerna. Den så kallade "bromsen" har slagit in tre gånger sedan 2010, och det nya förslaget bidrar till mildrade effekter av bromsen.

Så här har utvecklingen av pensionerna sett ut sedan pensionssystemet trädde i kraft på allvar 2022. Figuren visar också en prognos för åren 2015-2018.






Pensionärernas ekonomiska utveckling under Alliansen

2014-03-14

I dag har PRO hållit möten och debatter över hela landet för att diskutera pensionärernas situation. Jag deltog ju i aktiviteterna på Stora Torget i Borås och debatterade främst pensioner, skatter och ekonomi. Här några fakta kring dessa viktiga områden.

Pensionssystemet:
• Det nya pensionssystemet bygger på en överenskommelse mellan Alliansen o Socialdemokraterna.
• Det nya pensionssystemet är långsiktigt hållbart och rättvist mellan generationer. Vi skickar inte notan för dagens pensioner till barn och barnbarn.
• Ju fler som jobbar desto högre blir pensionerna. Därför gynnar arbetslinjen och jobbskatteavdraget pensionärerna.
• Det svenska pensionssystemet är en förebild för många länder som reformerar sina pensionssystem.
• Det är inte aktuellt att avskaffa "bromsen" i pensionssystemet. Diskussioner pågår däremot i pensionsberedningen (de fem partiernas samarbetsgrupp) om att förändra bromsen så att svängningarna mellan åren blir mindre.
• Totalt sett har pensionärerna haft en bättre pensionsutveckling efter pensionsreformen än vad man skulle fått med det gamla pensionssystemet.
• Garantipensionärerna har fått en årlig uppräkning av sina pensioner varje år i takt med prisutvecklingen och påverkas inte av bromsen! Samtidigt har bostadsbidraget förbättrats.
• Pensionärer är olika. Vissa har väldigt bra pensioner, andra sämre. Går inte att generalisera, pensionärer lika olika som resten av befolkningen.
• De ”indragna” pengarna på 258 miljarder var ingen ”stöld” som Göran Persson (S) gjorde från pensionärerna, utan en delfinansiering (egentligen underfinansiering) av att staten samtidigt tog över ansvaret för garantipensionen och förtidspensioner från pensionssystemet.

Jobbskatteavdraget och skatten på pension:
• Syftet är att få fler i arbete. Fler i arbete och fler arbetade timmar har avgörande betydelse för pensionernas uppräkning kommande år. Jobbskatteavdraget har effekt enligt ekonomiska bedömare. Såväl Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, Svensk Näringsliv, LO, Finanspolitiska rådet och SNS är överens om detta. LO ansåg exempelvis i en rapport 2008 att jobbskatteavdraget varaktigt ökar sysselsättningen motsvarade 75.000 årsarbetskrafter, och i övrigt ligger bedömningarna mellan 67.000 (Svensk Näringsliv 2009) och drygt 100.000 (Riksrevisionen 2009 och Konjunkturinstitutet 2011). Jobbskatteavdraget är positivt för pensionärerna eftersom det medför högre pension.
• Socialdemokraterna vill behålla jobbskatteavdraget och har deklarerat att de inte har några pengar till att sänka pensionärernas skatt lika mycket.
• Sverige är inte alls ensamt om att ha jobbskatteavdrag eller andra skatterabatter för dem som jobbar. Minst 17 länder i västvärlden har liknande system, exempelvis Belgien, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Irland, Ungern, Slovakien, Danmark och Finland. Men även Australien, Nya Zeeland, USA, Kanada, Sydkorea och Japan.
• Vi har sänkt pensionärernas skatt fem gånger med 16,45 miljarder totalt. Detta har gett 99% av pensionärerna 500 kr mer i månader att leva på, och 75% har fått en förbättring med 700 kronor per månad.
• Pensionärerna har denna mandatperiod fått större skattesänkningar än löntagarna (även inkl 2014 års jobbskatteavdrag), vi har därmed minskat skillnaden i beskattning jämfört med läget 2010, vilket vi lovade i valrörelsen 2010.
• Pensionärer som jobbar lite extra får dubbelt jobbskatteavdrag på arbetsinkomster vilket gör det extra lönsamt att arbeta extra som pensionär.

Pensionärernas samlade ekonomi:
• Garantipensionärerna har fått pensionerna uppräknade i takt med prisökningarna varje år, och har dessutom fått sänkt skatt. Deras köpkraft har bevisligen ökat jämfört med 2006
• Övriga pensionärer har fått kraftiga uppräkningar av pensionen vissa år och nedräkningar andra år. Totalt har pensionen ökat sedan 2006 och skatten har samtidigt sänkts.
• Enligt en färsk rapport från riksdagens utredningstjänst har köpkraften stärkts för pensionärerna under Alliansens regeringstid, och det gäller både garantipensionärer och inkomstpensionärer.
• Vi har också förbättrat bostadsbidraget för pensionärer. Tyvärr är det 140.000 pensionärer som inte ansöker om sådant men som har rätt till det. Man kan få bostadsbidrag även om man bor i eget hus!
• Även andra skatteförändringar påverkar pensionärerna positivt. Sänkt fastighetsskatt, avskaffad förmögenhetsskatt på fastigheter mm, rut-avdrag för hushållsnära tjänster, rot-avdrag mm. Samt det dubbla jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar lite extra vid sidan av pensionen.
• Tack vare grundskyddet för pensionärer i form av garantipension, bostadsbidrag och äldreförsörjningsstöd är andelen med låg ekonomisk standard i genomsnitt snarare lägre bland pensionärer än bland befolkningen i stort.

Pensionärernas samlade situation:
• 85-90% av pensionärerna och deras anhöriga är ganska eller mycket nöjda med särskilt boende och hemtjänst enligt Socialstyrelsens enkät till 140.000 pensonärer 2013.
• Sverige är världens bästa land att åldras i enligt Global Age Watch Index 2013.
• Sverige är fjärde bästa landet i världen för pensionärerna enligt amerikanska Natixis Global Asset Managements världsindex 2013. Man mäter både ekonomi, hälsa och andra faktorer.




Möte med PRO på Stora Torget i Borås

2014-03-14



Bilder från eftermiddagens PRO-träff på Stora Torget i Borås. God uppslutning av pensionärer, med uppenbarligen lite olika syn på hur pensionärernas situation ser ut. Vi politiker fick både burop och applåder, och det visar att pensionärer idag är sinsemellan lika olika som alla andra. Visst hör en del PRO-medlemmar helt klart hemma på vänsterkanten, inte minst såg jag en del pensionerade kommunpolitiker från vänstersidan i publiken, och det var väl de som buade när vi politiker talade. Men andra är mer positiva till Alliansen, vilket kom fram i samtal med enskilda pensionärer efter debatten.

Lite kul är det ju att se kraven från pensionärerna om sänkt skatt. Alliansen har hittills sänkt deras skatter med över 16 miljarder sedan 2006, och 99% av alla pensionärer har fått sänkt skatt med 500 kronor per månad sedan 2006. 75% har fått en sänkning med 700 kronor per månad. Ingen annan regering har någonsin sänkt pensionärernas skatt så mycket, och ska det bli fortsatta skattesänkningar i framtioden lär chanserna vara störst med en fortsatt Alliansregering. Socialdemokraterna har ju till och med sagt att fortsatta skattesänkningar för pensionärerna får vänta. Något som mina s-riksdagskolleger hade mycket svårt att försvara sig mot när pensionärerna ställde sina frågor. Samma sak när de först kritiserade jobbskatteavdraget och sedan inte kunde förklara för pensionärerna varför de ändå inte vill ta bort dem. Från Alliansens sida var vi tydligare - vi står för att vi prioriterade skattesänkningar för löntagare först, eftersom fler som jobbar också stärker pensionerna. Och sedan valet 2010 har vi sedan minskat skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Jag hoppas att när det blir nya utrymmen för sänkta skatter ska vi kunna minska skillnaden ytterligare.




Fler i arbete bra för pensionärerna

2014-03-06

I dag har jag detta debattinläg i Göteborgs-Posten tillsammans med Moderaternas talesperson i pensionsfrågor, Lars- Arne Staxäng.

Fler i arbete bra för pensionärerna

Starka drivkrafter för att få fler människor i arbete är det bästa även för Sveriges pensionärer, skriver Jan Ericson och Lars-Arne Staxäng (M).

Sverige har jobbskatteavdraget gemensamt med länder som Belgien, Danmark, Finland, Frankrike och Irland. Faktum är att 17 länder har ett liknande system. De skiljer sig visserligen åt, men att som Curt Persson och PRO försöker hävda, att jobbskatteavdrag är unikt med Sverige, är fel.

I Sverige har vi ett jobbskatteavdrag som varken har en övre eller undre gräns för när avdraget ska gälla. Dock har den en konstruktion, att den gynnar speciellt dem med låg- och medelinkomster. Vi vill dock fortsatt hävda att starka drivkrafter för att få fler människor i arbete är det bästa även för Sveriges pensionärer.

Skatten för pensionärerna har sänkts fem gånger, med 16,45 miljarder sedan 2006. Nettobehållningen för alla pensionärer i Sverige ligger på plus mellan 2006 och 2014, detta trots en mycket kraftig ekonomisk lågkonjunktur. Vårt pensionssystem är även ett av de mer robusta i världen, som skapar trygghet för dagens liksom morgondagens pensionärer och ger mer än dåvarande ATP-system.

Att skrota premiepensionerna skulle allvarligt påverka pensionerna för morgondagens pensionärer. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om 1 000 - 2 000 kronor per månad för en person född på 1980-talet. Enligt samma myndighet går också drygt 140 000 pensionärer miste om bostadsbidrag som de har rätt till men inte söker. Där måste vi bättre informera om vilka rättigheter man faktiskt har. Dessutom finns en utredning som tittar på åtgärder för att stärka systemet så att inte bromsen slår till så lätt som den gör i dag.

Det är dock viktigt att påpeka att Alliansen har sänkt skatten för både pensionärer och dem som jobbar, inget av detta hände innan 2006.

Jan Ericson (M), riksdagsledamot Södra Älvsborg
Lars-Arne Staxäng (M, )riksdagsledamot Bohuslän och talesperson i pensionsfrågor




Debatt i Aftonbladet TV

2014-02-27

I kväll deltog jag i en debatt i Aftonbladets TV-sändning. Jag och Gunvor G Ericson (MP) diskuterade frågan om fattig- domen ökat eller minskat i Sverige. Jag menade att den minskat, och det finns tydlig statistik som visar detta. Jag ifrågasatte också detta med att lägga fokus på relativ fattigdom i stället för att se till enskilda människors verkliga ekonomiska standard. Bland annat nämnde jag att om Ingvar Kamprad flyttar hem så ökar den relativa fattigdomen i den kommunen. Det är också lägre relativ fattigdom i de fattigaste länderna i afrika än vad det är i Sverige. Detta visar hur missvisande begreppet relativ fattigdom är.

Alliansen angriper verklig fattigdom på två sätt. Dels genom att arbetslinjen får fler i arbete (270.000 fler 2013 jämfört med 2006), dels genom riktade stöd till de mest utsatta grupperna. Jag utvecklar detta i debattartikeln på Aftonbladets websida idag. Den kommer även i papperstidningen i morgon.

Här en bild från sminket som producenten lade ut på twitter före debatten.

Några reflektioner från debatten:

1. Gunvor G Ericson verkade mena att Miljöpartiet ska avskaffa den relativa fattigdomen. Det går natulrigtvis inte, enda sättet är i så fall att alla tjänar exakt lika mycket. Så fort det finns inkomstskillnader kommer några att tjäna mer än genomsnittet och några mindre. Några kommer alltid att vara fattiga relativt dem som tjänar mer.

2. Den fattige pensionären i ett av inslagen hade en pension på 8.500 och en boendekostnad på 6.000. Jag påpekade efter inslaget att han borde ha rätt till ett ganska ordentligt bostadsbidrag. Troligen tillhör han de 140.000 pensionärer som Aftonbladet skrev om idag, och som har rätt till bostadsbidrag men inte söker. Detta är ett bekymmer, många pensionärer vet inte att de har rätt till bostadsbidrag, trots omfattande information. Men bostadsbidraget är praktiskt taget en del av pensionssystemet idag, och jämnar ut pensionsskillnaderna.

3. Inslaget om att en pensionär får betala 2,5 gånger så mycket relativt sett för mat och annat jämfört med en löntagare var ganska oseriöst. Som jag påpekade kan man inte generalisera om "pensionärer". Dessa ser helt olika ut, en del har mycket bra pensioner, medan andra, särskilt de äldsta, är beroende av garantipension eftersom de kanske aldrig arbetat eller har kommit till Sverige från andra länder. Pensionärer har sinsemellan lika stora ekonomiska variationer som löntagare.

Klicka på bilden för att se debatten:






Vad tycker de äldre själva om sin äldreomsorg?

2014-02-05

Förra veckan rapporterade SVT om en opinionsundersökning där man frågat 1.000 personer över 18 år vad de tyckte om äldreomsorgen. Den visade att en majoritet av de tillfrågade "oroade sig för att bli gamla". Det var dock bara en mindre del av de tillfrågade som själva hade erfarenhet av äldreomsorgen. Och det framgick inte av undersökningen om man oroade sig för själva ålderdomen och åldrandet i sig, eller om det var just äldreomsorgen man oroade sig för. Ändå satte SVT bilden att svenska folket dömer ut äldreomsorgen! Lite konstigt med tanke på att Sverige i internationella jämförelser anses vara det bästa landet i världen att åldras i.

Viktigare är kanske hur de äldre själva ser på äldreomsorgen? Socialstyrelsen har genom året gjort många enkäter bland äldre kring äldreomsorgens kvalitet. Men förra året frågade Socialstyrelsen för första gången alla som är 65 år eller äldre, och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende, vad de tycker om sin vård och omsorg. Totalt var det ungefär 140.000 personer som svarade på enkäten! Resultatet redovisas i en rapport som går att ta del av på Socialstyrelsens hemsida. Det är svårt att uitläsa ett kompakt missnöje med äldreomsorgen av denna mycket omfattande enkät.



Samtidigt fanns det saker som var mindre bra. 22 procent av de som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden svarade att de inte kan påverka vilka tider personalen ska hjälpa dem. 30 procent av de äldre på särskilda boenden svarade att måltiderna på äldreboendet aldrig, sällan eller bara ibland är trevliga. 25 procent av de äldre på särskilda boenden svarade att möjligheterna att vistas utomhus är ganska eller mycket dåliga. 60 procent av de äldre på särskilda boenden uppgav att de åtminstone då och då besväras av ensamhet. Bland äldre med hemtjänst är motsvarande siffra 56 procent.

Det är alltså ingen brist på utmaningar för att fortsätta utveckla äldreomsorgen. Men det är inte detsamma som att verksamheten är dålig. De flesta som själv använder äldreomsorgen, liksom deras anhöriga, är faktiskt ganska eller mycket nöjda. Och det är också min egen erfarenhet som anhörig vid kontakterna med dessa verksamheter.




Göteborg satsar mindre än Stockholm på skola och äldreomsorg

2014-01-26

Jag läste en intressant liten insändare i Göteborgs-Posten i veckan, och blev nyfiken. Så jag kollade upp siffrorna (som avser 2012), och de verkar faktiskt stämma. S-styrda Göteborg satsar betydligt mindre pengar på skola och äldreomsorg än Moderatstyrda Stockholm!

Skola:
Göteborg: 96.028 kronor per elev. 7.611 kronor per invånare.
Stockholm: 103.017 kronor per elev. 9.663 kronor per invånare.

Äldreomsorg:
Göteborg: 60.746 kronor per invånare över 65 år
Stockholm: 65.747 kronor per invånare över 65 år

Nu är jag den förste att påpeka att mer pengar inte med automatik betyder vare sig bättre skola eller bättre äldreomsorg. Att bara ösa in mer pengar i dålig verksamhet är en dålig idé. Och kostnadsläget är något högre i Stockholm än Göteborg vilket troligen förklarar en del av skillnaden. Men siffrorna visar ändå att Moderaterna i Stockholm satsar mer på dessa viktiga verksamheter än Socialdemokraterna i Göteborg. Det kan vara värt att komma ihåg när oppositionen under den kommande valrörelsen kommer att försöka framstå som välfärdens främsta beskyddare.




Bättre kommunala prioriteringar eller ökad statlig styrning?

2013-12-06

I dag finns en mycket intressant artikel i Svenska Dagbladet om hur kommunernas utgifter ökar – men inte när det gäller äldreomsorgen. Samtidigt står det klart att just äldreomsorg måste byggas ut i takt med att gruppen äldre växer. Det skriver Nima Sanandaji och Karin Svanborg-Sjövall som idag presenterar en ny rapport från Timbro. I rapporten undersöker de hur de kommunala utgifterna har utvecklats runt om i landet mellan 2001 och 2011. De konstaterar att utgifterna i den genomsnittliga kommunen har skjutit i höjden, då de ökat med hela 20 procent justerat för både antal invånare och inflation. Samtidigt har äldreomsorgens resurser, som andel av totala kommunala utgifter, minskat med 2 procent i genomsnittskommunen sedan 2001.

Det är bara 39 av Sveriges kommuner som har prioriterat ökade resurser till äldreomsorgen i lika hög, eller något högre takt som de totala utgiftsökningarna. I 110 av landets kommuner har de totala resurserna per äldre minskat trots att de totala utgifterna har ökat. I ytterligare 85 kommuner har resurserna till äldreomsorgen stigit mindre än hälften så snabbt som de generella utgiftsökningarna.

Allt handlar givetvis inte om pengar, utan mycket handlar om hur verksamhet organiseras och styrs. Men med detta sagt - kommunpolitikerna måste lära sig prioritera. Både äldreomsorg och skola har prioriterats ned i alltför många kommuner, inte minst röd-grön-styrda sådana. I stället har man prioriterat kommunala skrytprojekt som stora multiarenor och konferensanläggningar, missriktade företagsstöd, kommunala bolag och andra äventyrligheter med skattebetalarnas pengar.

I dag höjs allt fler röster för att skolan och sjukvården ska förstatligas för att garantera likvärdig utbildning och vård till alla i hela landet. Jag vågar sätta en slant på att det förr eller senare även kommer att höjas röster för en statlig äldreomsorg. Och varför inte även statlig hemtjänst, överförmyndarverksamhet och förskola? Men detta är i grunden feltänkt. Att en del kommuner missköter sitt uppdrag är inte ett skäl till att låta staten ta över alla viktiga verksamheter från kommunerna. Och det garanterar självklart inte att något blir bättre. Det skulle inte minst krävas nya lokala myndigheter eftersom allt inte kan detaljstyras centralt från Stockholm. Nya myndigheter skapar mer byråkrati och högre administrationskostnader, medborgarna kommer att tappa närheten till beslutande politiker, och kostnaderna för kommunerna slipper vi ändå inte eftersom de lär finnas kvar för att sköta annan verksamhet.

Jag tror mycket mer på Alliansens linje där vi under vår regeringstid har infört skärpta lagar och regler, statliga tillsynsmyndigheter och hårdare kvalitetsuppföljning, både när det gäller skola, äldreomsorg och sjukvård. Att öka den enskildes möjlighet att välja bort dåliga alternativ är också viktigt för att öka kvalitén. Men beslut om verksamheterna bör även i framtiden tas så nära de berörda människorna som möjligt.




Moderat stämmobeslut om LOV i linje med min riksdagsmotion

2013-10-18

Stämman röstade för ett tillägg i det nya handlingsprogrammet som gör att kommuner blir skyldiga att erbjuda valfrihet till äldre. I dag får kommuner själva välja om de vill släppa hemtjänsten fri enligt Lagen om valfrihetsystem, LOV.

Jag tycker det är bra att stämman satte ned foten och var tydliga med att valfrihet för de äldre är en så viktig fråga att den inte ska bero på om man bor i en kommun med kloka kommunpolitiker eller inte. Och extra glad blir jag givetvis för stämmobeslutet med tanke på att jag nyligen motionerade motionerade i riksdagen just om att göra lagen om valfrihet (LOV) obligatorisk i alla kommuner. Nu blir jag delvis bönhörd av den moderata stämman, genom att vi i vart fall ska verka för att de äldre får denna rätt. Det känns utmärkt!




Ny världsranking: Sverige bästa landet i världen att åldras i

2013-10-01

I dag firas FN:s internationella äldredag och då passar Help Age International på att släppa sin allra första världsranking (Global Age Watch Index) i Tokyo och Bangkok.

I denna ranking jämförs de äldres livskvalitet och levnadsvillkor. Utifrån 13 olika parametrar har man hämtat in jämförbar statistik från ett 90-tal länder i världen. Uppgifterna kommer från bland annat flera olika FN-organ, Världsbanken och Världshälsoorganisationen WHO.

Rapporten redovisas i SvD idag och visar att Sverige ligger i topp denna allra första gång som rankingen görs. På andra plats kommer Norge och trea är Tyskland.

De 13 olika parametrarna i rapporten har delats in i fyra huvudgrupper som handlar om ekonomi, hälsa, arbete och utbildning samt så kallad äldrevänlig miljö. Ekonomi handlar om villkoren i pensionssystemen, andelen fattiga äldre och fördelningen av välfärd till de äldre. Under rubriken hälsa finns uppgifter om psykisk hälsa och förväntad livslängd och friska år efter 60 år. Den tredje kategorin rör hur många äldre i befolkningen som har arbete och vilken utbildningsnivå de har. Bakom rubriken äldrevänlig miljö döljer sig uppgifter om äldres sociala nätverk, fysiska säkerhet, rättigheter och hur väl transportsystemen är utbyggda för äldre.

Då det handlar om ekonomi toppar Luxemburg medan Schweiz ligger överst på hälsoområdet, Norge då det handlar om arbete och utbildning och Holland då det gäller äldrevänlig miljö. Sverige är inte etta i någon av de fyra huvudgrupperna men ligger bland de allra bästa på alla dessa fyra områden och får därför den sammanlagt bästa placeringen.

Detta är andra gången i år som en global ranking placerat Sverige som ett av de bästa länderna i världen att åldras i. I april berättade jag om Natixis Global Asset Manegement, som är ett kapitalförvaltningsföretag med säte i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa. Indexet inkluderar faktorer som hälsorelaterade kostnader, medellivslängd, inkomstskillnader, arbetslöshet och antalet unga arbetande i förhållande till äldre pensionärer. Alltså något andra parametrar än i dagens rapport, och fler granskade länder. Men även i den rankingen placerade sig Sverige bland de bästa, en fjärde plats av de 150 länderna, efter Norge, Schweiz och Luxemburg. Så de båda rankingarna verkar ganska överens om vilka länder i världen som det är bäst att åldras i. Sverige, Norge, Schweiz och Luxemburg är i en klass för sig.




Mer pengar och större andel av BNP går till välfärden idag än 2006!

2013-09-06

Folkpartiets ekonomiskpolitiske talseperson Carl B Hamilton har ett nyhetsbrev som jag brukar läsa med intresse. I dag skriver han tänkvärda saker om välfärden:

"Magdalena Andersson, S, hävdar att sänkt skatt leder till sämre sjukvård och skola . Det stämmer inte, varken i teorin eller i alliansens politik.

Hur mycket resurser som finns beror inte främst på skattenivåerna, utan på om vi har tillväxt i skattebaserna, det vill säga hur snabbt den svenska ekonomin växer. De totala skatteintäkterna har sålunda ökat med cirka 150 miljarder sedan regeringen tillträdde år 2006. Men höjda skatter - S favoritpolitik! - minskar dessvärre ofta tillväxten och skadar skattebaserna.

Sverige har under de senaste åren haft den högsta tillväxten av alla jämförbara EU-länder. Bra för skatteintäkterna! Och vi har fortsatt en stor offentlig sektor: de offentliga utgifterna för sjukvård, utbildning och äldreomsorg har ökat med cirka 190 miljarder kr sedan 2006. De har även ökat som andel av BNP, från 26 till 27 procent. Även antalet anställda i välfärden har ökat. Utgifterna för skola, vård och omsorg är i dag 130 miljarder högre än 2005, och ligger på samma andel av BNP som då."

Med andra ord - Alliansen har ökat resurserna till välfärden, både i kronor och i andel av BNP sedan vi tog över makten 2006. Och antalet anställda har ökat.

Jag har den senaste tiden också påpekat att den svenska välfärden håller hög kvalitet och återfinns i den absoluta toppen i olika oberoende utländska granskningar. Exempelvis ligger vi på första plats i det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.

Viktigare än utländska granskningar är kanske ändå att fråga svenska folket själva vad de tycker? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) har svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten.

Samtidigt måste man vara ödmjuk. Allt fungerar inte i vårt välfärdssamhälle. Det finns massor av saker som kan bli bättre. Och hur bra välfärden än är totalt sett kommer det alltid att göras felaktiga pioriteringar i enskilda ärenden, och finnas människor som upplever att de blivit felaktigt behandlade eller inte fått den hjälp som de har rätt att förvänta sig. Välfärden består ju av människor som ska ta olika slags beslut och avväga vilken vård, hjälp eller stöd som andra människor behöver. Självklart kommer man ibland att ta felaktiga beslut. Det politiken kan göra är att försöka skapa rättssäkerhet och valfrihet i välfärdssystemen och öka medborgarnas möjlighet till inflytande över sin egen vardag. Vi måste också ständigt utveckla välfärden och lyssna på människors upplevelser, både de som arbetar i välfärden och de som nyttjar den. Detta arbete kommer aldrig att ta slut. Men denna insikt kan man ha utan utan att svartmåla på det sätt som den politiska oppositionen gör. Man kan faktiskt sänka skatter utan att skära ned på välfärden, det har Alliansen bevisat!




Alliansen överträffar sitt vallöfte till pensionärerna

2013-09-03

Alliansregeringen presenterade i går ett förslag till skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor. Det är femte gången som Alliansregeringen sänker pensionärernas skatt och tredje gången denna mandatperiod (vi sänkte även 2011 och 2013). Inklusive gårdagens förslag blir de sammanlagda skattesänkningarna för pensionärerna under denna mandatperiod större än vad Alliansen lovade pensionärerna i sitt valmanifest före valet 2010. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och en tydlig arbetslinje kan Alliansen överträffa sina löften.

Förslaget om den nya skattelättnaden ger alla pensionärer över 65 år minst 100 kronor mer i månaden från och med 2014. Jag har full förståelse för att det isolerat kan uppfattas som en blygsam skattesänkning. Men sammantaget ger de fem skattesänkningarna en hel del: Jämfört med 2006 när Alliansregeringen tillträdde kommer 99 procent av alla pensionärer över 65 år i och med dagens förslag att ha fått en sammanlagd skattesänkning på cirka 500 kronor eller mer i månaden. För 75 procent blir det 700 kronor eller mer kvar varje månad.

Jämfört med 2006, alltså innan Alliansregeringen tillträdde, kommer en garantipensionär efter skattesänkningen få 1 900 kr mer i disponibel månadsinkomst inklusive uppräkningen av pensionen och den sänkta skatten. En genomsnittlig pensionär kommer att ha cirka 2 100 kronor mer per månad att röra sig med. Detta gäller alltså 2014, trots att inkomstpensionerna justeras ned på grund av "bromsen". De senaste två åren har pensionerna för övrigt ökat betydligt mer än inflationen, +3,5% 2012 och +4,1% 2013. Så även när det gäller pensionens utveckling måste man titta på utvecklingen över längre tid.

Sett över de senaste sju åren kommer skattelättnaderna för pensionärerna att uppgå till drygt 16 miljarder kronor. Det är de största riktade skattelättnaderna till pensionärer som genomförts i Sverige i modern tid. Utöver detta har bostadstillägget för pensionärer höjts vid upprepade tillfällen. Alliansen har också tillfört 31 miljarder exra till välfärden under sin regeringstid, exempelvis till sjukvården och äldreomsorgen. Detta är minst lika viktigt för en åldrande befolkning.

Skattesänkningen för pensionärerna denna mandatperiod (sedan 2010) blir med dagens förslag betydligt större än ökningen av jobbskatteavdraget under samma period. Det innebär att skillnaden mellan löntagarnas och pensionärernas skatt minskar under mandatperioden, vilket också var ett av Alliansens vallöften 2010.




Allt fler äldre fortsätter arbeta efter 65

2013-06-18

Som ledamot i Socialförsäkringsutredningen får jag hela tiden intressanta underlagsrapporter att ta del av inför utredningens arbete. Den senaste har även uppmärksammats av media. Den visar att andelen svenskar som arbetar efter 65 års ålder ökar kraftgt, från 10 procent 1995 till 24 procent 2010. Det visar sig också att de som fortsätter arbeta efter 65 är mycket friska och har låg frånvaro, sjukfrånvaron är endast 2,5% i denna grupp, vilket är lägre än bland befolkningen totalt.

Att fler äldre arbetar längre är viktigt för Sverige i takt med att medellivslängden ökar. I längden måste de genomsnittliga pensionsåldern följa med medellivslängden. Men om vi kan fortsätta att öka andelen som arbetar efter 65 års ålder kommer diskussionen om en höjd pensionsålder kanske att bli mindre aktuell. Den frågan diskuteras i de flesta västländer, men läget är betydligt mer akut i många andra länder än vad det är i Sverige.

Att fler äldre fortsätter arbeta medför också andra fördelar. Förutom att den egna pensionen blir högre så tar vi tillvara mer av den kompetens och livserfarenhet som finns hos våra äldre. Det är positivt på de flesta arbetsplatser.




Sverige fjärde bästa landet i världen för pensionärer

2013-04-10

Natixis Global Asset Manegement är ett kapitalförvaltningsföretag med säte i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa. Indexet inkluderar faktorer som hälsorelaterade kostnader, medellivslängd, inkomstskillnader, arbetslöshet och antalet unga arbetande i förhållande till äldre pensionärer. I den senaste rankingen kommer Sverige på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg.

Websiten Politikfakta.se har gjort denna illustration för att beskriva resultatet av rankingen:






Hur gör vi det lockande för fler att frivilligt gå i pension lite senare?

2013-03-21

I dag orkar många inte jobba ända fram till pensionen och långsiktigt vet vi att vi alla kommer att behöva arbeta lite längre tid och gå senare i pension i takt med att meddellivslängden glädjande nog ökar. I dagens läge med stora ungdomskullar som kommit ut på arbetsmarknaden klarar vi att ersätta de som går i pension med ny arbetskraft, men om vi ser 5-10 år framåt kommer allt färre i arbetsför ålder att tvingas försörja allt fler. Läget är inte akut, och berör knappast dem som idag närmar sig pension, men på lite sikt måste vi få fler äldre att arbeta längre och gå senare i pension, och så ser det ut i hela västvärlden.

Från moderat sida vill vi inte tvinga fram en högre pensionsålder, men däremot vill vi ge morötter och på olika sätt underlätta för människor att i första hand orka arbeta fram till dagens pensionsålder och gärna arbeta lite längre än så. I detta debattinlägg i Markbladet denna vecka beskriver jag och min riksdagskollega Lars-Arne Staxäng några av de förslag vi har för att detta ska bli möjligt och mer lockande. Det är nu vi måste ta diskussionen för att de lagar och regler som behöver ändras är på plats i tid.


Fler morötter för att jobba längre och byta karriär mitt i livet

I Sverige är vi allt friskare och lever allt längre. Detta samtidigt som allt färre arbetstagare ska försörja allt fler äldre. För att säkra välfärden också i framtiden är det viktigt att de som vill och kan får möjligheter att stanna kvar längre på arbetsmarknaden.

I flera undersökningar framkommer att de faktorer som kan få människor att stanna kvar lite längre i arbetslivet är mer flexibel arbetstid och större ekonomiskt utbyte. Och vi ska komma ihåg att snittåldern för att gå i pension idag är runt 63,5 år. Moderaterna föreslår därför att det dubbla jobbskatteavdraget för människor över 65 år sänks till 64 år istället, vilket skulle ge upp till 2500 kronor extra i plånboken per månad. Detta skulle ge goda ekonomiska morötter för äldre att jobba vidare ett tag till.

Ett längre arbetsliv kräver också möjlighet att byta karriär senare i livet. Vi vill därför att åldergränserna för studiemedel från CSN ska höjas och vi vill förbättra möjligheterna till tjänstledighet för människor som vill prova ett nytt jobb.

Sammantaget skulle det ge människor fler morötter till både att jobba längre upp i åldern och att byta karriär mitt i livet.

Lars-Arne Staxäng (M)
riksdagsledamot Bohuslän,
ledamot i Pensionsgruppen

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot Södra Älvsborg,
ledamot i Socialförsäkringsutredningen




Mycket bra M-förslag för att ta tillvara äldres kompetens

2013-03-07

I dag presenterar moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och sysselsättning flera mycket bra förslag för att göra det möjligt för fler äldre att jobba längre och att byta karriär mitt i livet.

Dels föreslås höjd åldersgräns för rätt till studiemedel, en fråga som jag själv enträget upprepat i mina riksdagsanföranden om vuxenutbildning de senaste åren, exempelvis detta anförande om vuxenutbildning förra året. Ett annat förslag är att förbättra möjligheterna till tjänsledighet för att pröva nytt jobb. Om man gör det lättare att byta jobb mitt i livet skulle troligen fler både vilja och orka jobba fler år än idag.

Ett annat förslag är att höja åldersgränsen för anställningsskydd till 70 år, dvs man ska ha rätt att arbeta fram till 70 års ålder utan att kunna bli uppsagd av åldersskäl. Även detta förslag är något jag verkat för, bland annat i denna riksdagsmotion i höstas.

Arbetsgruppen vill också sänka åldersgränsen till 64 år för det särskilt förmånliga förstärkta jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar. Det gör det ännu mer ekonomiskt lönsamt att arbeta fram till 65 år eller mera.

Sammantaget tycker jag arbetsgruppens förslag är utmärkta och de skickar en signal - äldre människor på arbetsmarknaden är värdefulla. Det är hög tid att slopa synsättet att arbetssökande är alltför gamla redan vid 50 års ålder som man ofta gör idag. I stället ska vi ta vara på den arbetsförmåga och erfarenhet som äldre har, vilket kommer att vara mycket betydelsefullt efterhand som allt fler uppnår pensionsåldern och de demografiska utmaningarna blir som mest besvärliga om 5-10 år.




Möten med PRO

2012-12-03

I dag har jag varit på två olika besök med PRO och pensionärsföreningar i Sjuhärad. Först i Gånghester där jag träffade företrädare för PRO på Café 9:an. Och sedan i Kinna där företrädare för inte mindre än sju pensionärsföreningar tog emot. Temat för dagen var främst beskattningen av pensionärer, där jag i stort sett upprepade det jag skrev i debattartikeln i Borås Tidning häromdagen. Men det blev även en del samtal om andra frågor som särskilt berör våra pensionärer.

Överlag tror jag att de flesta pensionärer märker att Alliansen prioriterar deras frågor, inte minst när det gäller valfrihet och självbestämmande, men även när det gäller stasningar på sjukvård och äldreomsorg, liksom nya former av boenden. På alla dessa områden har Alliansen tillfört mer resurser. Och de flesta politiker är ju överens om att minska skillnaderna mellan löntagarnas och pensionärernas skatt i takt med att samhällsekonomin har utrymme. Steg för steg sänker vi skatten för både löntagare och pensionärer i en tid när man i andra länder i stället höjer skatten.




Svenskarna allt nöjdare med skola, sjukvård och äldreomsorg

2012-11-22

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden både jämfört med året före och jämfört med 2007. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansen vid makten) handlar det om ganska kraftfulla förbättringar.

Högst kundnöjdhet har förskolan, sjukvården, äldreomsorgen, grundskola, gymnasieskola, hemtjänst och trygghet. När det gäller de flesta av dessa områden syns en dramatisk förbättring jämfört med 2007 och även jämfört med 2011. Förbättringarna sammanfaller med Alliansregeringens satsningar på skola, sjukvård och rättstrygghet.

Minst nöjda är svenska folket med områdena integration och socialtjänst. När det gäller integration syns en viss förbättring jämfört med 2007, men förtroendet ligger kvar på en låg nivå. Här finns en mycket stor utmaning, kanske större än de flesta inser.

Socialtjänsten visar en ny bottennivå, stadigt sjunkande sedan 2007, och är det område där svenska folket har allra lägst förtroende. Jag är tyvärr inte förvånad. Det har ju exempelvis förekommit alltför många skandaler de senaste åren som rör socialtjänsters okänsliga ageranden i ärenden som rör omhändertagande av barn och tvister om umgängesrätt med barn. Min tro är att det kan vara en del av förklaringen till det minskade förtroendet. Och det är allvarligt eftersom socialtjänsten hanterar ärenden som rör de allra mest utsatta i samhället. Här krävs en mycket kraftfull förbättring!




Debattinlägg om pensioner och skatten för pensionärer

2012-11-14

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning för att bemöta en del felaktigheter i diskussionen kring pensioner och beskattningen av pensioner, och för att förklara skillnaden mellan det gamla och nya pensionssystemet. Jag förklarar också hur Alliansen sänkt skatten för pensionärerna.


Alliansen stärker pensionärernas ekonomi

Flera debattörer i BT har den senaste tiden hävdat att det finns en direkt koppling mellan de pengar som man arbetat in under sin yrkesverksamma tid och den pension man sedan får ut. Det är tyvärr fel.

I det gamla pensionssystemet gick i stort sett allt som de yrkesverksamma betalade in till systemet åt till att betala ut pensionerna samma år till den tidens pensionärer. Endast en mindre del sparades som buffert i pensionsfonderna och inget öronmärktes till framtida pensioner. Faktum var att det gamla pensionssystemet allt mer fick formen av ett kedjebrev, där generösa löften om framtida pensioner inte hade någon koppling alls till de pengar som betalades in i systemet. I längden var detta ohållbart, och därför gjordes systemet om efter en överenskommelse mellan Moderaterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

I det nya pensionssystemet används ungefär 87 % av pensionsavgiften som betalas in under ett år för att bekosta pensionen samma år till de som är pensionärer. Resterande 13% av pensionsavgiften går till premiepensionen som man själv får styra över till viss del och där pengarna faktiskt är öronmärkta till den egna framtida pensionen. Fortfarande är alltså pensionssystemet till största delen ett omfördelningssystem, vilket innebär att det främst är inbetalningar från dagens förvärvsarbetande som finansierar dagens pensionsutbetalningar. De pensionsavgifter man betalar in under sitt förvärvsaktiva liv ger pensionsrätt och inte en bestämd summa pengar. Storleken på pensionen avgörs i slutändan av bland annat livsinkomsten, samhällsekonomins utveckling och den aktuella inkomstutvecklingen i samhället. Detta skapar ett pensionssystem som är stabilt och långsiktigt hållbart, och som många länder i vår omvärld kommer att bli tvungna att ta efter, förr eller senare.

Viktigast för att trygga framtidens pensioner är att med alla medel försöka öka sysselsättningen och hålla tillbaka arbetslösheten så att fler betalar skatt och bidrar till inbetalningarna till pensionssystemet. Att mer än 200.000 fler jobbar idag än 2006 har självklart betydelse. Det är ju de som arbetar idag som betalar pensionen till dagens pensionärer och morgondagens löntagare som betalar pensionen till oss som då är pensionärer.

För att göra det mer lönsamt att arbeta har vi infört jobbskatteavdraget som tillfaller alla som arbetar. Pensionärer som arbetar extra får dubbelt jobbskatteavdrag. Alliansen har samtidigt sänkt skatten fyra gånger för Sveriges pensionärer. En genomsnittlig pensionär har nästa år cirka 600 kronor lägre skatt per månad jämfört med 2006. En garantipensionär har i princip fått en hel extra månadspension om året att leva på sedan 2006. Ovanpå detta har vi gjort flera höjningar av bostadsbidraget för pensionärer.

I stora delar av Europa får allt fler pensionärer kraftigt sänkta pensioner och försämrade bidrag, och pensionsåldern höjs. I Sverige har vi däremot råd att steg för steg fortsätta sänka pensionärernas skatt och ge extra stöd till de pensionärer som behöver det allra mest. Detta är ingen slump utan beror på att Alliansen tagit ansvar för Sveriges ekonomi under sina sex år i regeringsställning.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)




"Carema-skandalen" i något annat ljus

2012-10-16

Förra veckan följde Dagens Nyheter upp förra årets "skandalreportage" från äldreboendet Koppargården i Hässelby som drevs av det privata företaget Carema. De första artiklarna gav upphov till den så kallade "Caremaskandalen" efter att det riskkapitalägda företaget anklagats för systematisk vanvård på Koppargården. Reportaget har fått stor politisk betydelse och skapat debatt om både vinster och kvalitet i privat driven välfärd.

Frågan är bara om beskrivningen av "Caremaskandalen" var korrekt när man försökte sprida bilden att ett väskött kommunalt äldreboende gick till att bli ett äldreboende med grav misskötsel när det togs över av ett "riskkapitalbolag"? När man granskar fakta framkommer i stället en tydlig bild av att det var ett kommunalt äldreboende med mycket stora brister sedan lång tid som kommunen till slut överlät till privat drift för att försöka hitta en väg ut ur problemen och förbättra kvalitén. Bland annat förstår man att Carema tvingades ta till ganska tuffa tag på äldreboendet och att en del omplaceringar och andra personalförändringar gjordes efter övertagandet. Efter "skandalen" sade kommunen upp avtalet med Carema och tog över äldreboendet i kommunal regi igen. Men enligt DN:s granskning har det inte medfört att förhållandena blivit bättre.

I förra veckan fick jag detta mail från Timbro, som förvisso möjligen är aningen partiska i målet eftersom man förespråkar mer privat drift av den skattefinansierade välfärden. Men det man skriver bekräftar den bild som framkommit i andra mer seriösa granskningar av "Caremaskandalen". I mailet kan man bland annat läsa följande tänkvärda reflektioner:

"I eftersvallet av skandalen genomförde Timbros medieinstitut TMI en egen undersökning, där frilansjournalisten Cecilia Stenshamn fick i uppdrag att göra en källkritisk granskning av rapporteringen. Cecilia Stenshamn fann att ett antal viktiga pusselbitar saknades i rapporteringen – inte minst vittnesmål från personal på Koppargården – vilket innebar att den sammantagna bilden varken blev allsidig, balanserad, eller sann.

Cecilia Stenshamn arbetar nu med en bok för Timbros räkning, som följer upp vad som hände med Koppargården. Hon är kritisk till att DN fortfarande vinklar det faktiska händelseförloppet:

- DN vill till varje pris ”ha rätt” och ge sken av att Koppargården gick från mönsterboende till vanvård i privat drift. Detta trots att fakta visar att det hade ”brister på alla punkter” och blev bättre, men med kvarstående problem. DN hindrar en debatt som kan föra äldreomsorgen framåt och ge bättre kvalitet, oavsett driftsform.

- Dagens Nyheter har i sin uppföljning konstaterat att förhållandena inte har förbättrats efter att kommunen kastade ut Carema, vilket verkar stämma. Däremot ger man en bild av hur förhållandena var före Carema tog över som är direkt skev. Om Koppargården hade varit en plats som doftade nybakat bröd, med skämtande, gitarrspelande personal och lyckliga äldre hade kommunen aldrig släppt driften till Carema. Nu var det ett riktigt problemboende företaget tog över, säger Karin Svanborg-Sjövall, ansvarig för Timbros välfärdsprogram."

Min slutsats är densamma som tidigare, friskolor och alternativ drift av äldreboenden eller sjukhus kan vara positivt, utveckla verksamheter och öka kvalitén. Bland annat berättade Dagens Samhälle nyligen att kommuner med friskolor verkar få en bättre kvalitet även i de kommunala skolorna. Visst förekommer det ibland misstänkt eller bevisad vanvård både på kommunala och privata äldreboenden, men det är kanske inte alltid verkligheten ser ut riktigt så som det framställs i media. Men det viktiga är att kvalitétskraven alltid måste komma först, oavsett driftsform, och att politikerna alltid har ett ansvar för att se till att medborgarnas skattemedel används effektivt och ger valuta för pengarna. Vanvård eller brister i verksamheten är aldrig okej, oavsett om kommunen eller någon annan står för driften. Regeringens linje med ökade inspektioner av både äldreomsorg och skola, och i både kommunal och privat drift, är en bättre och bredare lösning än att bara diskutera eventuella förbud mot vinster.




Klargörande om jobbpolitikens betydelse för pensionerna

2012-09-25

Under sommaren har jag haft ett antal debattartiklar i olika tidningar i landet, bland annat i Västmanlands Läns Tidning där jag och min riksdagskollega Jessica Polfjärd (M) haft ett antal inlägg. Häromdagen bemötte vi några debattsvar som rör pensionerna, och vårt svar är samtidigt ett försök att pedagogiskt förklara vårt ganska komplicerade pensionssystem. Det kan ju vara av intresse även för andra, så jag lägger därför ut hela artikeln på bloggen.


Jobbpolitik skapar goda villkor för pensionärerna

Det svenska pensionssystemet är ganska invecklat och det är svårt att få en sammanhängande överblick. Det stämmer att lön och pension beskattas olika och att pensionens storlek i huvudsak avgörs av den ekonomiska utvecklingen i landet. Det viktigaste för att vi, i dag och i framtiden, ska kunna säkra goda pensioner är att vi sätter jobben först, skapar förutsättningar för en stark moderat arbetsmarknadspolitik och bedriver en aktiv arbetslinje. Därför är det viktigt att komma ihåg att jobbskatteavdraget har gjort att löntagare får mer pengar i plånboken vilket leder till att fler kommer ut på arbetsmarknaden.

Det nya pensionssystemet är avgiftsbaserat. De som arbetar förser pensionssystemet med pengar till utbetalningen till dagens pensionärer genom att 16 procent av den totala lönesumman inbetalas till pensionssystemet. Hur mycket var och en får i pension beror på hur mycket varje person betalat in i pensionsavgifter. Hela livsinkomsten ligger till grund för den egna pensionsrätten. Detta är inkomstpensionen. Dessutom består pensionen av flera delar: premiepension och eventuell garantipension samt avtalspension/tjänstepension och eventuellt eget pensionssparande.

Pensionssystemet är till största delen ett fördelningssystem, vilket innebär att det främst är inbetalningar från dagens förvärvsaktiva som finansierar dagens pensionsutbetalningar. En mindre andel betalas ut från APfonderna, vars syfte – utöver att förvalta pensionstillgångar – är att utjämna temporära svängningar mellan pensionsavgifter och pensioner. De pensionsavgifter man betalar in under sitt förvärvsaktiva liv ger pensionsrätt och inte en bestämd summa pengar. Storleken på pensionen avgörs i slutändan av livsinkomsten, den aktuella inkomstutvecklingen och den förväntade livslängden den dagen man går i pension.

Det är endast i premiepensionen det finns en direkt koppling mellan inbetalda avgifter (som placeras i fonder) och utfallet av inbetalningarna. Och det är oftast i denna fråga debatten missuppfattas. Det är, som tidigare nämnts, de som arbetar i dag som betalar för dagens pensionärer. Ju fler som jobbar desto mer pengar till dagens pensionärer. Tvärtemot vad många tror är pensionen alltså ingen uppskjuten lön, utan en statsfinansierad ersättning till personer som uppnått pensionsåldern.

Nya Moderaterna är Sveriges enda arbetarparti. Genom att sätta jobben först, skapar vi förutsättningar för en stark moderat arbetsmarknadspolitik och detta skapar goda villkor för pensionärerna. Jobbskatteavdraget är nödvändigt som en uthållig ekonomisk utveckling. Reformen är inte orättvis mot pensionärerna, utan snarare ett skydd för deras pensioner.

JESSICA POLFJÄRD (M), riksdagsledamot
JAN ERICSON (M), Riksdagsledamot




Socialstyrelsen: Privat och offentlig äldreomsorg är lika bra

2012-06-14

Socialstyrelsen slår i en rapport fast att offentlig eller privat äldreomsorg inte spelar någon roll när det gäller kvaliteten, det finns inga skillnader när det gäller brister eller vanvård. Denna vecka har jag denna debattartikel i flera tidningar, tillsammans med Margareta B Kjellin, ansvarig för äldreomsorgsfrågorna i den moderata riksdagsgruppen.

Privat eller offentlig äldreomsorg – det spelar inte någon roll

Privat eller offentligt spelar ingen roll. Det är slutsatsen som Socialstyrelsen nu kommit fram till. Det finns alltså inget som tyder på att vanvård skulle vara mer vanligt förekommande på privata äldreboenden, vad än oppositionen säger. De vill gärna påvisa att ekonomiska vinster och vårdkvalitet inte kan gå hand i hand. Nu vet vi att de har haft fel. Detta är inget som förvånar, vi har sett, hört och frågat under våra besök på äldreboenden runt om i Sverige. Vi vet att det avgörande inte är driftsformen utan viljan att ge bra vård och omsorg.

Socialstyrelsens rapport visar också att de äldre är positiva till möjligheten att få välja utförare, även om de, när det kommit till kritan, inte själva har valt. Att ge människor eget inflytande över sin situation genom mer valfrihet är en viktig del av en trygg välfärd med hög kvalitet. Därför införde Alliansen lagen om valfrihetssystem (LOV) år 2009. Trycket på äldreomsorgen kommer att öka framöver. Den del av befolkningen som kommer att efterfråga äldreomsorg kommer att växa och de äldre kommer att ställa krav och de kommer inte att acceptera att kommunen bestämmer hur deras tillvaro ska se ut.

Förra veckan kom Socialstyrelsen med ett utspel om att höja kraven på de kommunala äldreboendena. Detta är både välkommet och för oss självklart! All äldrevård ha lika höga kvalitetskrav och de boende ska kunna förvänta sig en god tillvaro oavsett kommunal eller privat drift. Socialstyrelsen vill att kommunerna, som är ansvarig för äldrevården, ska bli tvungna att söka tillstånd för att driva äldreboenden. I dag är det nämligen bara privata vårdföretag som måste granskas av myndigheten när ett nytt äldreboende ska öppnas.

Vi kan nu en gång för alla kan konstatera att alla äldre förtjänar en god äldrevård, oavsett driftsform och att lika höga krav ska ställas på kommunala boenden som de privata. Från Alliansens sida kommer alltid fokus ligga på kvaliteten och de äldres välbefinnande. Sverige ska vara ett bra land att bli gammal i och alla ska kunna åldras med värdighet och kunna känna trygghet. Vi kommer aldrig att acceptera ett omyndigförklarande av äldre människor med vårdbehov genom att begränsa deras självbestämmande!

Jan Ericson (M), riksdagsledamot

Margareta B Kjellin (M), riksdagsledamot
ansvarig äldrepolitiska frågor




Jag kommenterar moderaternas äldreutspel i Radio Sjuhärad

2012-06-12

I går blev jag uppringd av Radio Sjuhärad som ville ha en kommentar till kristdemokraternas kritik av det moderata utspelet om behovet av en särskild äldreomsorgsinspektion som ska inspektera både offentlig och privat äldreomsorg, och dessutom få starkare mandat att lägga viten och förelägganden om det finns brister, eller i sista hand till och med stänga dåliga äldreboenden. Reportaget sändes i dag på morgonen, och upprepas under dagens lokala nyhetssändningar.

I en kort diskussion med KD:s ordförande Per-Olof Hermansson förklarade jag att Moderaterna, precis som alla partier i Alliansen, måste kunna utveckla sin egen politik inom alla områden, även dem där andra Allianspartier har ministerposter. Exempelvis måste givetvis KD kunna utveckla sin ekonomiska politik trots att vi har en moderat finansminister, och utan att fråga Anders Borg om lov. Detta är inget konstigt. När de olika Allianspartierna sedan har tagit beslut om egna förslag diskuteras dessa inom Alliansen och de bästa förslagen blir sedan Allianspolitik som hela Alliansen står bakom i både regering och riksdag. Det är så vi arbetat sedan före valet 2006, och det är det som gjort Alliansen så framgångsrik - vi har försökt ta vara på de bästa förslagen från respektive parti.

Jag påpekade också det jag skrev på bloggen igår, nämligen att det som den moderata äldrearbetsgruppen föreslår inte alls är detsamma som de förändringar som regeringen redan arbetar med. Man vill gå betydligt längre och inrätta en särskild inspektion för just äldreomsorgen med skolinspektionen som förebild. Om detta så småningom blir moderaternas och Alliansens politik återstår att se. Påståendet i Radio Sjuhärad att moderaterna skulle ha "missat" förändringarna inom Socialstyrelsen är givetvis helt gripna ur luften, vilket jag hoppas framgår av det jag säger i inslaget.

Länk till inslaget i Radio Sjuhärad.




Konstig diskussion om moderat äldreutspel

2012-06-11

I går presenterades ett förslag från Moderaternas arbetsgrupp för äldrefrågor, som konstaterade att det krävs fortsatta förbättringar av tillsynen inom äldreomsorgen. Därför föreslår gruppen att tillsynsverksamheten skärps och får en egen och oberoende ställning genom inrättandet av en välfärdsinspektion. Denna välfärdsinspektion skulle kunna kontrollera kvaliteten inom äldreomsorgen, både kommunala och privat drivna, strukturerat och regelbundet. Syftet skulle enligt förslaget vara både att förebygga missförhållanden, men även agera i efterhand. Inspektionen skulle enligt förslaget ha ett tydligt mandat att utfärda föreskrifter, varningar och se till att icke-fungerande verksamheter drabbas av tydliga påföljder såsom exempelvis vites- och bötesförläggande. Är missförhållandena av mycket allvarlig karaktär ska välfärdsinspektionen kunna stänga äldreboenden.

Förslaget från den moderata arbetsgruppen går därmed längre än det regeringen redan beslutat, nämligen att flytta över tillsynsverksamheten för hälso- och sjukvård, socialtjänst och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, från Socialstyrelsen till en egen myndighet. Den moderata gruppen vill gå ett steg längre och skapa en särskild välfärdsmyndighet för just äldreomsorgen likt den vi har för skolan, och dessutom ge denna nya myndighet större befogenheter än vad Socialstyrelsen har idag. Självklart vet representanterna för moderaterna i arbetsgruppen för äldrefrågor vilka beslut regeringen tagit i frågan, och den kritik som riktas mot partisekereterarens utspel känns därför lite konstig. Den moderata arbetsgruppen vill helt enkelt gå längre än vad regeringen beslutat, konstigare är det inte. Jag tycker det är synd att missförstånd kring det moderata förslaget ska skymma den viktiga frågan om att det är viktigt att skärpa tillsynen av äldreomsorgen, både den privata och den offentligt drivna.




Ett litet steg för ökad frihet på våra äldreboenden

2012-04-18

I dag tog riksdagen ett litet men symboliskt beslut. Vi sa ja till regeringens förslag att göra det tillåtet att servera starköl, vin och spritdrycker till boende och besökare på särskilda boenden och äldreboenden utan att det krävs serveringstillstånd. Nu avskaffar vi därmed förmynderiet över de äldre som lever sina sista år på ett äldreboende. Vill man ta ett glas vin till maten eller en nubbe till midsommarsillen, och dessutom bjuda anhöriga på detsamma, så bestämmer man numera själv över detta och behöver inte fråga någon annan.

Ett litet beslut kan man tycka, men ett beslut med stor symbolik. Bara för att man är äldre och inte kan bo kvar hemma betyder det inte att man inte ska få bestämma över sin egen vardag.




De äldres behov måste styra bemanningen i äldreomsorgen

2012-03-24

Häromdagen hade jag denna debattartikel i Borås Tidning tillsammans med moderaternas talesperson i äldreomsorgs- frågor, Margareta B Kjellin. Vi konstaterar att generella bemanningskrav i äldreomsorgen är fel väg att gå. Det leder bara till att den fastlagda nivån blir en normalnivå som inte tar hänsyn till att vissa boenden kan behöva högre personaltäthet. Det måste alltid vara de äldres behov på varje boende som styr bemanningen, i kombination med lokala förutsättningar som kompetens, organisation och lokalernas utformning på varje boende.

I artikeln konstaterar vi också att det är glädjande att riksdagens socialutskott enats om att detta ska vara utgångs- punkten, i stället för ett fyrkantigt bemanningsmått. Det har ju funnits röster i den politiska debatten som krävs lagreglering av minimibemanning, men detta slipper vi nu. I stället vill socialutskottet att Socialstyrelsen ska ta fram riktlinjer för att ge kommunerna bättre stöd att organisera sina verksamheter så att behoven styr.




De äldre köper RUT-tjänster som aldrig förr

2012-02-29

I Aktuellt i kväll presenterades siffror som visar att pensionärerna använder RUT-avdraget som aldrig förr. Över 71.000 pensionärer utnyttjade avdraget 2010, och under 2011 har det enligt SCB ökat ytterligare. Bland de som är över 85 är det nu nästan var tionde eller 10 procent som använder RUT. Och då är inte tjänster med rätt till RUT-avdrag som barn köpt åt sina föräldrar medräknade.

I programmet intervjuades pensionärer som tyckte att det var både bättre och billigare att köpa städtjänster på marknaden än att använda kommunens hemtjänst.

Det ska bli spännande att se hur länge det dröjer innan Socialdemokraterna medger att RUT-avdraget är bra och bör vara kvar. Precis som man efterhand tvingats acceptera både avskaffandet av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och införandet av jobbskatteavdragens fyra steg. Verkligheten ger Alliansen rätt, förr eller senare. Så kommer det säkert att bli med den sänkta restaurangmomsen också.




Vi måste våga diskutera framtidens pensionsålder

2012-02-25

I dag har jag och mina moderata riksdagskolleger från valkretsen en längre debattartikel i Borås Tidning med rubriken "Våga diskutera framtidens pensionsålder". Vi försöker förklara kopplingen mellan stigande medellivslängd, allt senare inträde på arbetsmarknaden på grund av längre studier, och ett framtida behov av att arbeta längre än idag. Vi försöker också beskriva en del av de hinder mot detta som behöver undanröjas.

Diskussionen handlar alltså inte om att tvinga någon att arbeta till 75 år, eller ens att höja åldern för rätt till pension. Däremot ska det vara möjligt för äldre som vill och orkar att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder.




Nyttig och viktig pensionsdebatt

2012-02-09

Statsministerns resonemang om hur vi ska trygga framtidens pensioner fick mycket spontan kritik i går, och det var kanske inte så konstigt med tanke på hur den politiska oppositionen och media gjorde gemensam sak och försökte skrämma svenska folket med att moderaterna vill höja pensionsåldern till 75 år. Men efter att många genomskådat detta falska rykte börjar debatten bli mer nyanserad och allt fler verkar inse att statsministerns budskap är jobbigt, men tyvärr sant. Om allt fler blir 100 år i framtiden måste de som lever då jobba längre än idag. Enkel matematik! I kväll debatterades pensionsfrågan i SVT Debatt, och min moderate riksdagskollega Lars-Arne Staxäng, som är ansvarig för pensionsfrågorna i vår riksdagsgrupp, beskrev på ett tydligt sätt vad debatten handlade om. Inte en akut fråga idag, men definitivt en stor utmaning för framtiden. Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden.

Expressen har en intressant ledare idag där man påminner om förre finansministern Per Nuder (S) som en gång talade om "köttberget". "Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem". På den tiden valde många att missförstå Nuder och han fick schavottera i media för sitt något tillspetsade uttalande. Idag är det på samma sätt många som vill missförstå statsminister Reinfeldts framtidsspaning. Expressen avslutar ledaren med orden "Men faktum kvarstår, utan ändringar kommer vi att arbeta en allt mindre del av våra liv och få allt lägre pension". En förvånansvärt klok ledare för att vara i en av våra kvällstidningar.

Dagens Industri ger på ledarplats statsministern beröm för sitt mod att lyfta frågan. "Det är bra att Fredrik Reinfeldt lyfter frågan om att byta yrke mitt i livet. Det är inte rimligt att man ska dansa balett eller jobba på bygge eller i åldringsvården hela livet om det sliter ut kroppen. Varken a-kassan eller sjukförsäkringen är heller någon yrkesförsäkring. Det naturliga borde vara att man byter yrke innan man blir utsliten. Arbetsgivare och trygghetssystem, inklusive studiemedelssystemet, borde premiera utbildning och arbetsbyta mitt i livet, inte försvåra det."

SVT konstaterar att 113.000 pensionärer redan idag arbetar efter 65 år, jämfört med 76.000 2005. Många av dessa arbetar deltid eller tillfälligt. Enligt en SIFO-undersökning idag säger också en tredjedel av de tillfrågade att de kan tänka sig att fortsätta arbeta i viss omfattning efter 65 års ålder. I går åkte jag taxi i Stockholm, och pratade pensionsålder med chauffören. Han var själv pensionär och körde taxi för att tjäna lite extra pengar och för att det var kul att träffa människor. Och idag åkte jag en annan taxi i Kiruna, och tro det eller ej, men även denne taxichaufför var pensionär och jobbade extra när han hade lust! Båda påpekade att det var gynnsamt skattemässigt att jobba som pensionär, och det ska de tacka Alliansen för eftersom det var vi som införde det dubbla jobbskatteavdraget för pensionärer. Två exempel på pensionärer som jobbar för att de vill, och som trivs med det!




Vi måste våga diskutera framtidens pensionsålder

2012-02-07

I en intervju i Dagens Nyheter idag ger statsminister Fredrik Reinfeldt sin syn på äldres deltagande i arbetslivet i framtiden. I intervjun lyfter han fram att eftersom människor lever allt längre men samtidigt förväntar sig en hög välfärd och god ekonomisk standard så bör människor vara beredda att jobba längre och att byta karriär i arbetslivet. Han presenterar inga förslag om höjd pensionsålder eller andra lagändringar. Beskrivningen i media om att statsministern eller regeringen vill tvinga alla att jobba till 75 års ålder är helt gripen ur luften. Det är givetvis lockande för oppositionen och Aftonbladets ledarsida att försöka sprida en sådan myt, men det gör inte myten mer sann för det.

Bakgrunden till att statsministern lyfter frågan är att den demografiska utmaningen, där fler människor lever allt längre, gör att kostnader för pensioner, sjukvård och äldreomsorg kommer att stiga. Samtidigt kommer det vara relativt färre människor i det som traditionellt brukar kallas arbetsför ålder. Alla politiker och experter känner till detta problem, men få vågar tala om det.

När Sverige införde sina första pensionsreformer var det få som ens levde fram till sin pensionsdag. Det var alltså ingen särskilt kostsam reform. Dessutom började de flesta arbeta i unga år. I dag studerar man längre och många börjar inte arbeta förrän i 25-30-årsåldern. När vi sedan blir pensionärer vill vi ha en bra pension och omsorg under kanske 30 år eller ännu längre. I dag är medellivslängden över 80 år, och den stiger hela tiden. De flesta som föds idag anses av forskarna kunna räkna med att bli 90 år eller mer, och antalet 100-åringar ökar snabbt. Med andra ord - åren i arbete blir allt färre och åren som studerande och pensionär allt fler. I längden håller det givetvis inte om en allt mindre skara personer i yrkesverksam ålder ska försörja en allt större andel barn, studerande och pensionärer. Vi måste alltså försöka få fler att arbeta längre och givetvis också försöka effektivisera utbildningssystemet så att fler börjar arbeta tidigare än idag. Vi måste också vara beredda att byta yrke under livet om vi inte längre orkar med det gamla.

Frågan om äldres deltagande i arbetskraften är aktuell med anledning av konferensen Northern Future Forum, där statsministrarna från de nordiska och baltiska länderna samt premiärministern från Storbritannien träffas i Stockholm 8-9 februari, för att bland annat diskutera förslag kring hur äldre lättare ska kunna ta plats på framtidens arbetsmarknad. Även regeringens framtidskommission kommer att utreda den demografiska utvecklingen och Sveriges åldrande befolkning.

Det finns idag ett antal hinder för högre sysselsättning bland äldre, inklusive styrande åldersregler i allmänna system, krävande arbetsmiljö och arbetsförhållanden, negativa attityder mot äldre som vill jobba kvar och olika former av åldersdiskriminering. Dessutom har alltför generösa regler för sjukförsäkring och förtidspension har gjort att många lämnat arbetslivet i förtid trots kvarvarande arbetsförmåga.

Regeringen har infört flera åtgärder för att göra det lockande för fler äldre att vilja jobba kvar längre. Det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre har gjort det mer lönsamt att fortsätta arbeta och sänkta socialavgifter gör det billigare att ha äldre som anställda. Hundratusentals pensionärer förvärvsarbetar idag och andelen ökar. Regeringen undersöker även andra sätt att få fler äldre att vilja och kunna arbeta längre, och det handlar bland annat om olika åtgärder för ett hållbart arbetsliv och en bättre arbetsmiljö. Åldersdiskrimineringsutredningen har analyserat behovet av stärkt skydd mot åldersdiskriminering och Pensionsåldersutredningen utreder om höjd ålder för rätten att kvarstå i anställning från 67 till 69 år. Personligen ser jag också möjligheterna till vuxenutbildning som en nyckel, och jag tycker statsministerns funderingar om möjlighet till studiemedel även för äldre studerande känns intressant.

Dagens diskussion syftar alltså inte till att tvinga någon att jobba till 75 eller ens att höja åldern för rätt till pension. Däremot ska det vara möjligt för fler äldre som vill och orkar att fortsätta arbeta efter pension. Jag tycker det visar på ansvarstagande att den svenske statsministern lyfter denna fråga nu, i stället för att sticka huvudet i sanden och skjuta problemen på framtiden. Om sedan dagens barn verkligen kommer att kunna gå i pension vid 65 är väl mer tveksamt. Men det är främst en fråga för framtidens politiker.




Viktig överenskommelse om satsning på svårt sjuka äldre

2011-12-16

En växande grupp i vårt samhälle är äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov. För en äldre person med flera diagnoser kan det vara svårt att orientera sig mellan de olika vårdkontakterna. Därför krävs en ökad samverkan mellan vård och omsorg kring den äldre och även en förenklad vårdstruktur.

Redan 2010 inledde regeringen en långsiktig satsning på de mest sjuka äldre. Satsningen är unik då såväl regeringen, kommun och landsting deltar i arbetet. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har nu träffat en överenskommelse för 2012 om utveckling av vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Under nästa år avsätts 1,1 miljarder kronor ur statsbudgeten för detta och totalt under mandatperioden satsas närmare 4,3 miljarder kronor.

I överenskommelsen med SKL för 2012 är det särskilt två områden som prioriteras. Dels en god läkemedelsbehandling för äldre, dels en sammanhållen vård och omsorg. Satsningens mål är också att de äldre ska vara delaktiga och ha möjlighet att påverka sin vårdsituation.




Svenskarna går senare i pension än genomsnittet i EU

2011-11-29



Svenskar jobbar i snitt drygt tre år längre än genomsnittet i EU. Det visar uppgifter från Pensionsmyndigheten. Genomsnittsåldern då människor i Sverige lämnar arbetslivet är 63,1 år. Snittet för de 15 största EU-länderna, är 59,9 år, d v s övriga EU-medborgare går i pension 3,2 tidigare än svenskarna.

Av tabellen syns bland annat att i Ungern, Polen, Österrike, Frankrike och Italien lämnar man arbetslivet redan vid 58-59 års ålder. Greker och spanjorer går i genomsnitt runt 60 år, tyskar runt 61,5 år, portugiser och irländare runt 62,5 år. Några länder utanför EU har högre genomsnittlig pensionsålder än Sverige: Island 66,0, Japan 65,2, USA 64,6 och Norge 63,2 år.

Just nu diskuterar man i de flesta länder om pensionsåldern måste höjas, och flera länder har redan tagit beslut om detta. Det är inte logiskt att förvänta sig att pensionsåldern ska kunna ligga fast på dagens nivå samtidigt som medellivslängden ökar kraftigt. Tack vare att svenskarna redan går i pension senare än i många andra länder så är frågan rimligen inte riktigt lika akut för vår del, men diskussionen måste föras.




Sverige har ett av världens bästa och mest stabila pensionssystem

2011-11-15

Den senaste tiden har frågan om pensionerna och det nya svenska pensionssystemet debatterats flitigt i Borås Tidning. I dag har jag, tillsammans med Lars-Arne Staxäng, moderat ledamot i den parlamentariska pensionsgruppen, detta debattsvar där vi bemöter ett antal felaktiga sakuppgifter och missförstånd i tidigare artiklar. Det svenska pensionssystemet är inte "en skam" som exempelvis påstods i en debattartikel, utan tvärtom ett av världens bästa och mest stabila pensionssystem, som dessutom står modell för allt fler länder som tvingas reformera sina egna gamla fallfärdiga system.




Bättre eller sämre med privat vård och omsorg?

2011-11-14

Den senaste veckans avslöjanden i media av misstänkta missförhållanden på i första hand privatdrivna äldreboenden har startat en märklig debatt om att offentlig drift skulle vara generellt sett bättre än privat drift. Faktum är att ingen av de undersökningar som gjorts genom åren har pekat på några tydliga generella skillnader, lika lite som man kan styrka att friskolor generellt sett skulle vara bättre eller sämre än kommunala skolor. I grunden handlar det om ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten, oavsett driftsform. Det finns massor av utmärkt skötta privata äldreboenden, likaväl som det finns riktigt dåliga kommunala. I fredags presenterade till och med Aftonbladet denna artikel där man gått igenom rapporter och granskningsmaterial hos Socialstyrelsen:

"Inga privata äldreboenden bland Sveriges sämsta
Aftonbladet har tagit fram listorna över landets 20 sämsta äldreboenden och över de 20 äldreboenden som är bäst. Allra sämst är det kommunala äldreboendet Backa Hus på Norra Hisingen i Göteborg. Bland de 20 sämsta äldreboendena finns inte ett enda som är privat — samtliga är kommunala. Bland de 20 bästa äldreboendena finns tre som är privata, resten är kommunala. Bäst i landet är det kommunala äldreboendet på Södervångsvägen 11 i Kävlinge."

Oavsett detta så är varje enskilt fall upprörande om en äldre människa behandlas illa eller upplever att de inte får den omvårdnad de har rätt till. Det finns all anledning att reagera, även om man givetvis inte kan lita på alla uppgifter som sprids till media. I dag höll tre ministrar en gemensam presskonferens där man meddelade ett antal åtgärder, varav flera är under utredning sedan tidigare:
* Regeringen avser att återkomma med förslag på skärpt lagstiftning, som givetvis kommer att gälla för alla företag, oavsett bransch, för att motverka vissa former av tvivelaktig och aggressiv skatteplanering. En utredning (företagsskattekommittén) arbetar redan med frågan sedan länge och man hoppas kunna återkomma med förslag på skärpningar redan under 2012. Regeringen kommer också att lämna ett uppdrag till Skatteverket att särskilt kartlägga och granska företag inom sektorerna vård, omsorg och skola vad avser avancerade upplägg med ränteavdrag. Regeringen menar att aktörer inom välfärdssektorn har ett särskilt ansvar att leva upp till företagsetik och god skattemoral och vill därför se en granskning om företagen inom denna sektor lever upp till dessa höga krav.
* Skärpt uppföljning och utvärdering. Hittills har som sagt den statliga tillsynen inte funnit några kvalitetsskillnader mellan enskild och kommunalt bedriven äldreomsorg. Den senaste tidens händelser gör dock att det kan finnas skäl att göra en fördjupad analys. Rätt hanterat leder valfriheten till konkurrens som ökar kvaliteten och öppnar för nytänkande och innovation. Men regeringen kommer att lämna ett uppdrag till Socialstyrelsen för att samla resultaten från all tillsyn för att reda ut om det finns några skillnader vad gäller kvalitet mellan olika utövare.
* Regeringen kommer också att bjuda in Sveriges kommuner och landsting för att diskutera frågor som rör upphandlingen och förfrågningsunderlag (LOV), avtalstext, inklusive sanktionsmöjlighet om inte utföraren uppnår kvalitetskraven, samt effektivare uppföljning. Även Vårdföretagarna kommer att kallas till samtal för att få redogöra för vilka åtgärder de avser att vidta.
* Stärkt skydd för whistleblowers. Idag drivs många verksamheter inom exempelvis skola och omsorg av privata entreprenörer. Utvecklingen har inneburit ett krav på ökad insyn även i privata verksamheter inom välfärdssektorn. I somras tog regeringen initiativ till en översyn om hur skyddet kan stärkas för den som vill lämna uppgifter om missförhållanden, så kallade whistleblowers.




Sverige satsar mest i världen på äldreomsorg

2011-05-31

Sverige lägger mest pengar på vård och omsorg om äldre inom OECD. Detta framgår av OECD:s rapport Help Wanted? som täcker såväl offentligt som privat finansierade lösningar. Däremot inte vård och tillsyn inom familjen.

Sverige hamnar dubbelt i topp när OECD jämför medlemsländernas äldrevård. För det första lägger Sverige mest pengar på äldrevården i förhållande till storleken på ekonomin, följt av Nederländerna. För det andra har vi flest anställda inom äldrevården, sett till andelen invånare över 80 år. Näst flest anställda har Norge. Sverige är ett typexempel på ett land med en hög grad av professionaliserad äldrevård, i motsatts till exempelvis Korea. Sverige är också ett av de länder som till störst andel finansierar äldrevården med skattepengar, något som OECD förordar. I dessa bemärkelser kan Sverige sägas vara bäst.

Rapporten har tagits emot med blandade känslor. De flesta tycker att vi ska vara stolta över vår topplacering, medan andra ifrågasätter om vi verkligen får ut full effekt av de skattepengar som satsas på äldreomsorgen. Det sista tycker jag är väl värt att beakta. Med tanke på hur mycket äldreomsorgen kostar känns det väl inte riktigt som om alla våra äldre får full valuta för dessa pengar. Att man satsar mest pengar i äldreomsorg, skola eller sjukvård behöver inte med automatik innebära att kvalitén på verksamheten också är bäst.

Häromdagen presenterade förresten tidningen Fokus sin ranking av kommunernas verksamheter, bland annat äldreomsorgen. Man ser då hur det skiljer mycket i kvalitet mellan olika kommuner. I Sjuhärad var det Mark (10:e plats) och Tranemo (12:e plats) som utmärkte sig positivt när det gällde äldreomsorgen, medan övriga Sjuhäradskommuner låg betydligt längre ned på listan över Sveriges 290 kommuner. Så även om Sverige som land satsar mest i OECD på omsorgen om de äldre så finns det nog en hel del att förbättra och utveckla innan alla kommuner erbjuder riktigt bra äldreomsorg.



Svenskarna behöver jobba mer och längre

2011-02-14

Den demografiska utvecklingen är en stor utmaning för Sverige. Andelen svenskar som arbetar kommer att minska och antalet pensionärer kommer att bli fler. Förre finansministern Kjell-Olof Feldt (S) beskriver detta i en intervju i Dagens Industri som att "försörjarna blir färre och de som ska försörjas blir fler". Problemet är detsamma i hela västvärlden - Nordamerika, Europa och Japan. I flera länder i Europa höjer man nu pensionsåldern för att få ekonomin att gå ihop. Man har också problem med pensionssystemens långsiktiga hållbarhet eftersom man lovat ut högre pensioner än vad det kommer in pengar i systemet.

I Sverige har vi tack vare den stora pensionsreformen världens mest hållbara pensionssystem, även om det givetvis är olyckligt att pensionerna minskat lite de senaste åren. Vi försöker kompensera detta med skattesänkningar så att det inte ska bli en nettominskning av pensionerna för dem med låg pension. Men på längre sikt är pensionssystemet stabilt och kommer att garantera uthålliga pensioner. I Sverige diskuterar vi inte heller i första hand att tvinga människor att jobba längre och att höja den lagstiftade pensionsåldern, utan framförallt hur vi ska få människor att frivilligt arbeta lite längre innan man går i pension. Regeringen kommer också att utreda om man kan ge rätt enligt lagen att jobba kvar till 69 års ålder i stället för 67 år som det är idag. Att överväga detta var för övrigt ett av Alliansens vallöften. Det är också angeläget att fler än idag orkar arbeta fram till pensionen och inte lämnar arbetsmarknaden i förtid.

Samtidigt är det viktigt att ta vara på den arbetskraft som finns i övriga åldrar. Vi har inte råd med onödiga förtidspensioneringar av ungdomar eller människor med arbetsförmåga som fastnar i långtidssjukskrivningar. Utanförskapet måste minska och alla i arbetsför ålder som har en arbetsförmåga måste tas till vara.



2010-11-16 Realistiska eller tomma pensionslöften?

Media har uppmärksammat att EU-kommissionen analyserat framtidens förväntade pensionsutfall i de olika EU-länderna. I dag ligger de svenska pensionerna nära genomsnittet i EU, räknat i pensionenes andel av slutlönen. I Sverige ligger pensionen i genomsnitt på 65% av lönen, inklusive genomsnittlig tjänstepension. De länder som ligger i topp idag är Grekland med 110-120% (!) av slutlönen i pension. Bland andra länder med mycket hög pension idag finns Spanien, Ungern, Italien, Irland och Portugal. Faktum är att bland de länder som har de högsta pensionerna finns endast två, Nederländerna och Luxemburg, som har stabila och välskötta statsfinanser. Alla de övriga tillhör den växande grupp av EU-länder som har tilltagande ekonomiska problem.

I framtiden kommer svenska pensionärer enligt EU-kommissionen att få "EU:s sämsta pensioner". Man syftar då på dem som går i pension är 2048, dvs de som idag är 27 år. Dessa kommer att få bara knappt 50% av lönen i pension. Även år 2048 kommer Grekerna att få högst pension om man ska tro EU-kommissionen. Fast det ska man nog inte. För det är knappast en slump att de länder i Europa som har de allvarligaste ekonomiska problemen också betalar ut orimligt höga pensioner och har orimligt låg pensionsålder. I längden kommer alla att tvingas anpassa sig till en ökande medellivslängd och ländernas ekonomiska utveckling.

Sverige får beröm av EU-kommissionen för att vi har ett ekonomiskt hållbart pensionssystem som automatiskt justerar för både ökad livslängd och ekonomisk utveckling. Detta beror på den historiska pensionsreformen som fem av riksdagens partier (M, FP, C, KD och S) står bakom. Det ger ett stabilt system som håller långsiktigt. Samtidigt varnar EU-kommissionen för att de svenska pensionerna kan komma att krympa märkbart i framtiden till följd av de automatiska justeringarna. Den enda lösningen på problemet blir väl rimligen att alla svenskar i framtiden måste arbeta några år längre innan man går i pension. Om medellivslängden i Sverige ökar varje år går det självklart inte att behålla pensionsåldern på samma nivå, då sjunker pensionerna. Det måste finnas ett rimligt samband mellan den yrkesverksamma tiden och den genomsnittliga tiden som pensionär. Diskussionen om en höjd pensionsålder lär komma igång på allvar, förr eller senare. Dagens pensionärer och de som närmar sig pension kommer kanske inte att beröras av några förändringar. Men för min egen åldergrupp som är tänkt att gå i pension runt 2025-2030 tror jag man ska ställa in sig redan nu på att man kanske måste arbeta något år extra. Politikerna kommer säkert också att fortsätta stimulera pensionärer att frivilligt arbeta några år till. I dag är det över 110.000 pensionärer över 65 som arbetar, och de får som belöning dubbelt jobbskatteavdrag, vilket ger en låg beskattning. I framtiden blir det säkert ännu flera som väljer att arbeta något år extra, inte minst för att det ger en högre pension.

Sverige har gjort sin läxa och anpassat sitt pensionssystem efter verkligheten. Grekland, Spanien och alla de andra länderna som lovar ut mycket mer pension är vad man har råd med kommer att tvingas göra sin läxa, oavsett om man vill eller inte. Och ju längre man väntar ju värre blir det. När de är klara är jag övertygad om att skillnaderna kommer att minska mellan medborgarna när det gäller pensionens storlek i förhållande till slutlönen. Och jag tvivlar starkt på att svenska pensionärer kommer att ligga så dåligt till år 2048 som EU-kommissionen förutspår.



2010-09-10 Är verkligen allt annat viktigare än demensboendena?

Skandalen i Piteå där dementa äldre verkar ha farit illa och personalbemanningen varit skrämmande låg väcker känslor. Och oppositionen drar givetvis växlar på detta och skyller på Alliansens skattesänkningar. Men nu är det faktiskt kommunerna som ansvarar för demensboendena. Det är kommunalskatten som ska gå till detta. Att Alliansen sänkt den statliga skatten har inte med saken att göra, det är bara pinsamt att försöka skylla ifrån sig för att man inte klarar att prioritera. Piteå kommun har själva ansvaret för sina prioriteringar. Är verkligen precis all annan verksamhet i Piteå kommun viktigare än att ha en skälig bemanning på demensboendena? Piteås socialdemokratiska kommunledning har mycket att förklara.

Till sist en mycket personlig kommentar till den hårda kritiken mot att "låsa in" dementa. De som kommer med denna kritik vet nog väldigt lite om hur dementa fungerar. Min egen mamma som avled förra året var svårt dement. Jag tyckte det var klart rimligt att dörren till avdelningen var låst med kodlås. Blotta tanken på att min mamma eller någon annan boende skulle tagit en promenad ut i samhället mitt i vintern utan kläder förskräcker! Oavsett personaltäthet kan man inte kräva att personalen i varje ögonblick ska ha full kontroll över varje boende, saker kan hända som kräver personalens uppmärksamhet och under tiden kan en dement person lämna avdelningen. Diskussionen om ett lagförbud mot låsta dörrar visar en total brist på verklighetskontakt.



2010-08-30 Även utlandsboende pensionärer kan få skattesänkningar

Jag har ju motionerat i riksdagen om en över syn av SINK-skatten, dvs den skatt som bland annat tas ut av utlandsboende pensionärer. Den utlandsboende pensionärerna har inte fått del av de skattesänkningar som pensionärer i Sverige har fått, och därför tycker jag det är rimligt att göra en översyn av storleken på denna skatt. Min motion blev avslagen, men nu öppnar Alliansen alltså för en sänkning av SINKs-katten. "Även den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta bör sänkas när en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget genomförs" står det i Alliansens gemensamma valmanifest.

Hur mycket SINK-skatten kommer att förändras och när det kan ske utlovas inte i vamanifestet, men i budgeten finns inlagt att en framtida skattesänkning skulle kunna minska statens SINK-skatteinkomster om 300 mkr. De som betalar SINK är ju inte så många så denna summa skulle kunna räcka ganska långt. Så när det finns utrymme för ett ytterligare jobbskatteavdrag och nya skattesänkningar för pensionärerna i Sverige så lär även SINK-skatten sjunka. När det sker kommer ännu en av mina motioner därmed att få framgång.



2010-08-23 Alliansen ger tydligt besked till pensionärerna om lägre skatt

Oppositionen lovar att "ta bort skillnaderna i skatt mellan löntagare och pensionärer". Tyvärr är det oklart hur. Socialdemokraterna säger att de bara vill sänka skatten för pensionärerna "om ekonomin tillåter", det finns alltså inga tydliga löften alls. De vill samtidigt höja skatten för löntagarna vilket minskar skillnaden i beskattning. Vänsterpartiet vill däremot lösa problemet genom att ta bort hela jobbskatteavdraget för dem som jobbar, vilket inte förbättrar ekonomin alls för pensionärerna. Pensionärer som röstar på de rödgröna köper alltså grisen i säcken och har ingen aning om vad ett regeringsskifte får för effekt på deras ekonomi.

Alliansen ger däremot tydligt besked. Utöver den skattesänkning för pensionärerna på 5 miljarder från årsskiftet som redan är beslutad, blir det ytterligare 2,5 miljarder. Om statsfinanserna sedan utvecklas som vi hoppas så öppnar Alliansen också för ett andra steg på 2,3 miljarder kronor. Tillsammans med de redan genomförda skattelättnaderna kommer därmed våra samlade skattesänkningar för Sveriges pensionärer i så fall att uppgå till 15,1 miljarder kronor.

Totalt och med de redan genomförda stegen innebär detta en skattesänkning på 7.070 kronor per år för en garantipensionär, 10.194 kronor per år för en pensionär med 200.000 i pension och 10.636 kr per år för en pensionär med 300.000 i pension. Allt jämfört med skatten man betalade 2006.

Alliansens löfte innebär att skillnaden i beskattning minskar dramatiskt, men inte att den försvinner helt. Det tycker jag är helt i sin ordning. Jag har förklarat på bloggen tidigare varför jag tycker att en viss skillnad i beskattning är motiverad. Löntagarna har kostnader för att jobba ihop sin lön. Men skillnaden i beskattning har varit alldeles för stor och det är Alliansens mycket tydliga löfte att förändra.



2010-08-18 Pensionärernas skatter i fokus igen

I dag är pensionärernas beskattning återigen i fokus. I en SIFO-undersökning framgår det att bara 17% av pensionärerna tycker skattefrågan är så viktig att man skulle kunna tänka sig att byta parti. De flesta pensionärer anser enligt SIFO att skattefrågan inte är en viktig fråga. Saker som sjukvård, äldreomsorg och till och med skolfrågor är viktigare för de svenska pensionärerna.

I samma undersökning visar det sig trots detta att sju av tio svenskar anser att pensionärer ska ha lika höga skatter som de som arbetar. Och tydligen tror en stor del av svenska folket att pensionärernas skatt har höjts de senaste åren. I själva verket är det ju precis tvärtom, Alliansen har sänkt skatten på pensioner flera gånger och skatten är lägre idag än den var 2006. Man kan konstatera att pensionärsorganisationernas lobbyarbete givit framgång i opinionen, och att sakliga argument som förklarar skillnaden i beskattning eller som berättar att pensionärernas skatt sänkts har inte nått ut till svenska folket.

Socialdemokraterna utlovar "lika skatt för löntagare och pensionärer - om statsfinanserna tillåter". Men när Mona Sahlin fick frågan om det innebär att pensionärerna också ska få ett skatteavdrag svävade hon på målet och tvingades i direktsändning fråga sin assistent(!). Hon verkar inte riktigt själv veta vad hennes parti egentligen tänker göra. Socialdemokraternas löfte kan ju lätt uppfyllas genom att höja löntagarnas skatt, vilket man ju går till val på. Då minskar ju samtidigt skillnaden mot pensionärernas skatt. Pensionärerna ska nog inte vara alltför säkra på att de får mer pengar i plånboken trots Socialdemokraternas löfte att ta bort skillnaden i beskattning.

Alliansen har därmed lovat göra en ordentligt skattesänkning för pensionärerna från årsskiftet. Utöver detta blir det ytterligare en stor skattesänkning för pensionärerna åren därefter, men då med samma reservation som Socialdemokraterna, dvs att det inte hotar statsfinanserna. Med tanke på hur väl Alliansen skött Sveriges ekonomi, och med tanke på att Alliansen har visat att vi samtidigt klarat att sänka skatterna för både löntagare och pensionärer så lär chansen till fortsatta sänkningar av pensionärernas skatt vara goda om Alliansen får regera vidare.

Är det då rimligt att helt ta bort precis hela skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer? Jag tycker inte det! Faktum är att löntagarna tidigare fick behålla mindre av sin bruttoinkomst än pensionärerna. Löntagare har, till skillnad från pensionärer, kostnader för att tjäna in sin lön, kostnader som bara delvis är avdragsgilla. Det handlar exempelvis om resor till och från jobbet, högre kostnader för lunch, arbetskläder, avgifter till fackförening och a-kassa, extra kostnader för kompletterande skydd vid arbetslöshet och sjukdom osv. Det är därför högst rimligt att löntagarna också betalar en något lägre skatt än andra. Däremot känns skillnaden idag i största laget och dessutom har många pensionärer fått se sina pensioner minska lite de senaste åren till följd av finanskrisen. Det känns därför utmärkt att Alliansen redan gjort flera skattesänkningar för pensionärerna, utlovat ytterligare skattesänkningar nästa år, och sedan planerar att gå vidare med fler skattesänkningar kommande år. Jag ser gärna en minskad skillnad i beskattning mellan löner och pensioner, och givetvis även ett lägre skattetryck för alla. Men att helt ta bort skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer skulle missgynna de som arbetar och både pensionärer, sjuka och arbetslösa är helt beroende av alla de som arbetar och betalar skatt. Det är det som betalar hela vår välfärd, och därför är det viktigt att göra det extra lönsamt att arbeta. Det är bland annat därför som pensionärer som arbetar får dubbelt så stort jobbskatteavdrag som andra löntagare.



2010-05-20 Det måste bli lättare att vara anhörig

Under denna vecka samlas över 850 personer från hela Sverige till Anhörigriksdag i Varberg. Idag hjälper nästan var fjärde vuxen person regelbundet en äldre eller sjuk anhörig i eller utanför det egna hushållet. De anhöriga står för ungefär 70 procent av den totala hjälpvolymen för personer över 75 år. Utan insatser från anhöriga skulle den offentliga vården kollapsa. Bara de insatser som utförs av anhöriga till dementa beräknas spara 40 miljarder om året för kommuner och landsting!

Det är ofta både glädjande och meningsfyllt att ta hand om en anhörig men det kan också vara förknippat med oro, tung arbetsbelastning och försämrad ekonomi. Moderaterna föreslår därför ett antal förbättringar när det gäller anhörigstödet. Vi vill bland annat införa en pensionsgrundande närståendepenning, och ett system med ”VAF-ersättning”, ersättning för vård av sjuk förälder. På samma sätt som en förälder kan stanna hemma med ersättning för vård av sjukt barn, bör man kunna få ersättning för att följa en sjuk förälder till sjukhuset.

Denna vecka har jag tillsammans med Margareta Löfgren, moderat kommunalråd i Marks kommun, en debattartikel om vikten av ett gott anhörigstöd. Marks kommun ligger i topp i landet när det gäller anhörigstödet, men många andra kommuner håller lägre kvalitet. Moderaterna vill därför, utöver ersättningssystemen ovan, också utveckla kvaliteten på anhörigstödet och garantera att det blir mer lika och håller hög kvalitet över hela landet.



2010-04-12 Möte med Moderata Seniorer i Borås

I kväll var jag och min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby gäster hos Moderata Seniorer i Borås. Vi berättade om vardagen som riksdagsledamot, och det blev också diskussion om ett antal aktuella politiska frågor.

Frågan om pensionärernas skatt var inte svår att hantera i denna krets, de flesta moderata pensionärer vet att inga tidigare regeringar sänkt någon skatt för pensionärerna, medan dagens regering har sänkt pensionärsskatten tre gånger på en madatperiod. Dagens möte visar också att många pensionärer inser att en god arbetsmarknadspolitik och många som arbetar är helt avgörande för både pensioner, sjukvård och äldreomsorg. Allt fler pensionärer verkar inse att pensionerna varit sämre och skatterna högre med en annan regering. Dessutom intresserar sig pensionärer inte bara för äldrefrågorna, utan för de flesta politiska frågor och de är även intresserade av att hjälpa till i valrörelsen genom samtal med vänner och bekanta. Det märks att valet närmar sig, intresset för politik ökar!



2010-04-12 Besök på Kullabyns Äldreboende i Torestorp

I dag har jag varit på återbesök på Kullabyns Serice- och äldreboende i Torestorp, och redovisat resultatet av moderaternas många besök på olika äldeboenden runt om i landet. Inte mindre än 376 olika äldeboenden har besökts av olika moderata företrädare, och tillsammans har vi träffat 1.652 anställda inom äldreomsorgen. Vid mitt besök fick jag träffa en grupp på sju anställda med olika uppgifter, och jag lämnade över en sammanfattande rapport som moderaterna ställt samman från alla våra besök i äldreomsorgen runt om i landet.

Vid mötet blev det mycket samtal kring makars rätt att bo tillsammans på särskilda boenden, eftersom man hade ett aktuellt sådant fall just på denna enhet. Tanken att lagstifta om rätten till gemensamt boende uppskattades av personalen. Andra frågor som berördes var Alliansregeringens investeringsstöd till fler Trygghetsboenden, dvs ett mellanting mellan särskilt boende och att bo kvar hemma. Även detta uppskattades av personalen som menade att det finns behov av många olika typer av boenden när man bli äldre.

Lite prat om jobbskatteavdraget blev det också, och jag berättade om att ett vårdbiträde inom äldreomsorgen med en lön runt 22.000 faktiskt fått nästan 1.600 kronor per månad i sänkt skatt! Ett steg på vägen för att bland annat personal inom äldreomsorgen ska känna att det lönar sig att arbeta med en så viktig sak som att ta hand om oss när vi blir äldre.



2010-03-28 Oppositionens logik

Oppositionen, LO och PRO har en minst sagt märklig logik när det gäller beskattning av löntagare respektive pensionärer. Å ena sidan påstår Oppositionen, uppbackad av främst LO-ledningen, att jobbskatteavdraget inte är värt något alls för löntagarna, eftersom bland annat höjda avgifter till facket och a-kassan äter upp alltihop. Man påstår att löntagarna fått betala sina egna skattesänkningar.

Samtidigt påstår oppositionen, uppbackad av främst PRO, att det är så orättvist att löntagarna fått så väldigt stora skattesänkningar och förbättringar samtidigt som pensionärerna inte fått lika stor del av kakan.

På något sätt känns det som om oppositionen måste bestämma sig. Har löntagarna fått stora förbättringar eller inte? Om de inte fått det finns det ju ingen orättvisa mellan löntagare och pensionärer...

I själva verket är det ju så att både löntagare och pensionärer har fått kraftigt sänkt skatt under denna mandatperiod, och båda grupperna har betydligt bättre ekonomi och bättre köpkraft idag efter fyra år med Alliansen än vad man skulle haft med en röd-grön regering. Det är fakta, det är bara att jämföra med oppositionens egna förslag under mandatperioden.



2010-03-28 Nya skattesänkningar för pensionärerna

I går presenterade partiledarna i Alliansen en överenskommelse som innebär en tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer. Reformen innebär en skattesänkning om totalt 5 miljarder kronor som kommer alla pensionärer till del. Skattelättnaden gäller för alla dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och betalar skatt. Skattesänkningen föreslås gälla från den 1 januari 2011. Med tidigare skattelättnader har alliansregeringen härmed sänkt skatterna för pensionärer med ca 10,5 miljarder kronor sedan 2006.

Förslaget innebär för en ensamstående pensionär med full garantipension, född 1937 eller tidigare, en ytterligare skattesänkning på ca 1200 - 1400 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. För en pensionär med 150000 kronor i inkomst innebär förslaget en ytterligare skattesänkning på ca 2400 - 2800 kronor per år beroende på kommunalskattenivå.

Tillsammans med de två tidigare skattesänkningarna innebär detta för en ensamstående pensionär med full garantipension, född 1937 eller tidigare, en sammanlagd skattesänkning på ca 4500 - 5400 kronor per år. För en pensionär med 150 000 kronor i inkomst innebär den samlade skattelättnaden ca 4900 - 5800 kronor per år.

Utan den nya skattesänkningen vid nyår skulle 80% av landets pensionärer ha fått sänkt inkomst nästa år till följd av att bromsen i pensionssystemet slår igenom även nästa år. Nu får i stället 85% av landets pensionärer en höjning av sin inkomst efter skatt. Mindre än 10% av pensionärerna kommer att märka av bromsen, men det är endast pensionärer på pensioner på 400.000 kronor per år eller mera.

Det tredje steget av skattesänkningar för pensionärerna betyder att skillnaden i skatt mellan pensionärer och löntagare minskar med en tredjedel. Den skillnad som finns kvar är skälig, eftersom löntagare har kostnader för att tjäna sina pengar, resor, fackföreningsavgift, a-kassa, dyrare lunch, arbetskläder osv, kostnader som numera bara delvis kan dras av. Pensionärerna har inte dessa kostnader. Vi vet också att jobbskatteavdraget tillsammans med övrig politik har betydelse för att fler ska arbeta mer, vilket i sin tur ger bättre pensioner.

Pensionärerna betalar visserligen fortfarande högre skatt än motsvarande löntagare, men har alltså fått sänkt skatt med mellan 4.500 och 6.000 kronor varje år. Om oppositionen fått bestämma hade skatten varit densamma för löntagare som pensionärer, men det hade betytt att både löntagare och pensionärer betalat mycker högre skatt. En genomsnittspensionär hade exempelvis betalat mellan 4.500 och 6.000 kronor mer i skatt varje år, samtidigt som pensionerna minskat lika mycket som med dagens regering. Med Alliansen har pensionärerna fått ökad inkomst trots att pensionerna räknats ned. Med oppositionens politik hade pensionärerna med all säkerhet inte fått någon skattelättnad som kompenserat för nedräkningen av pensionerna. Dessutom hade 1-2% fler varit arbetslösa med en annan jobbpolitik, vilket gjort att pensionerna sannolikt minskat ytterligare.



2010-02-13 Sänkt skatt för pensionärer går före ytterligare jobbskatteavdrag

I går hade jag ett avslutande debattinlägg i Borås Tidning om den senaste tidens debatt om pensioner och beskattning av dessa. Huvudbudskapet var detsamma som i mina tidigare inlägg, och ett budskap som även statsminister Reinfeldt och finansminister Borg bekräftat på senare tid - sänkt skatt för pensionärerna går före ytterligare jobbskatteavdrag för löntagarna. Löntagarna har nu fått jobbskatteavdrag i fyra steg, och väldigt stora skattesänkningar. Pensionärerna har fått skattesänkningar två år i rad, men med betydligt mindre belopp. Det är högst rimligt att pensionärerna i högskattelandet Sverige får ytterligare skattesänkningar, även om jag tycker det är rimligt att löntagare även fortsättningsvis har lite lägre skatt än alla andra, eftersom det faktiskt är de som arbetar ihop de skatter som finansierar pensioner och välfärd åt alla andra. Dessutom har löntagarna kostnader för att tjäna ihop sin lön, exempelvis resor till jobbet och avgift till a-kassa, kostnader som pensionärer och andra slipper.

Men min egen förhoppning, och något jag internt verkar för i mitt parti, är att det ska komma tydliga besked om ytterligare skattesänkningar för pensionärerna redan i vårbudgeten i april.

Jag påpekade också i min artikel att vi från Alliansens sida har visat att vi klarar att sänka skatten för både löntagare och pensionärer under denna mandatpriod. Oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen brukar däremot alltid höja de flesta skatter när man vinner val. Det finns därför god anledning för Sveriges pensionärer att fundera över vilket regeringsalternativ som har störst trovärdighet när det gäller fortsatta skattesänkningar efter valet 2010.



2010-01-26 Pensionärernas köpkraft har ökat de senaste åren

Detta är rubriken på en debattreplik som jag har i Borås Tidning idag. Jag konstaterar i min replik att pensionärerna tidigare under åren ofta haft en dålig pensionsutveckling, ibland har den inte ens gått i takt med prisökningarna, men att detta faktiskt förändrats på senare år. Sedan 2007 har pensionärerna både fått totalt sett höjd pension, sänkt skatt och samtidigt har bland annat matpriserna sjunkit. Det senaste grundar jag på PRO:s egna årliga prisundersökning på livsmedel som jag kommenterar i artikeln.

Samtidigt påpekar jag återigen att det är viktigt att fortsätta sänka skatten för pensionärerna, och att detta ligger helt i ilnje med Moderaternas senaste partistämma. Det är ju också något som statsministern också varit tydlig med på senare tid. Jag avslutar artikeln med en liten reflektion om hur jag själv ser på att en dag bli pensionär:

"Vi kommer alla förhoppningsvis att bli pensionärer en dag. För mig är det viktigaste den dag jag blir pensionär att de som är i arbetsför ålder verkligen arbetar och betalar skatt så att jag får en rimlig pension och vid behov kan få bra sjukvård, hemtjänst eller plats på ett äldreboende. Jag hoppas att regeringen den dagen inte återigen straffar pensionärerna med en orimlig fastighetsskatt som äter upp min pension, och hoppas jag fortfarande kan köpa extra hjälp för ett rimligt pris genom ROT-avdrag och avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Jag hoppas att skatten för pensionärer då är lägre än idag, men jag kan leva med att de som arbetar betalar lite lägre skatt på lönen, eftersom de har reskostnader och andra kostnader för att tjäna sina pengar, exempelvis dyrare lunch och avgifter till a-kassa, kostnader som jag slipper när jag blir pensionär.

Om dessutom jobbskatteavdraget gör att fler arbetar mer stärker det välfärden och bidrar till en bättre pensionsutveckling. Det gör att jag den dag jag blir pensionär också får glädje av jobbskatteavdraget. Det är detta som är poängen och det jag ville illustrera med min föregående artikel."




2010-01-14 Pensionärerna har faktiskt tjänat på nya pensionssystemet

Denna vecka har jag en kortare version av min pensionsartikel i Ulricehamns Tidning och Markbladet.

Jag påpekar återigen att pensionsreformen faktiskt gynnat pensionärerna så här långt, trots årets minskning av pensionerna, och konstaterar att pensionerna hade sänkts lika mycket oavsett regering eftersom både Alliansen och Socialdemokraterna står bakom pensionsuppgörelsen. Jag upprepar också att Alliansen sänkt skatten mer för pensionärerna än någon tidigare regering och att det gör att i vart fall de med lägst pensioner inte får mindre pengar att leva av 2010 än man hade 2009.



2010-01-10 Debattinlägg i Borås Tidning idag:

Pensionärerna har tjänat på nya pensionssystemet

I dag har jag en längre debattartikel i Borås Tidning som till stora delar bygger på mitt blogginlägg den 5 januari. Jag förklarar varför pensionerna sänks i år, och konstaterar att det är naturligt att det blir starka reaktioner när man ser dessa effekter. Men jag konstaterar samtidigt att pensionärerna faktiskt tjänat på det nya pensionssystemet så här långt! Trots årets sänkning av pensionerna har pensionerna totalt sett sedan 2002 ökat mer än de skulle ha gjort med det gamla pensionssystemet. Jag konstaterar också att pensionerna skulle ha minskat lika mycket i år oavsett regering, eftersom Alliansen och Socialdemokraterna tillsammans står bakom det nya pensionssystemet.

I artikeln upprepar jag också att Alliansen sänkt skatten för pensionärerna mer än någon annan regering i modern tid, och att detta kommer att medföra att att många pensionärer kompenseras fullt ut för pensionssänkningen, eller i andra fall får en betydligt mindre sänkning. För garantipensionärerna, som har de allra lägsta pensionerna, slår inte sänkningen av pensionerna igenom alls, tvärtom gör skattesänkningen att det faktiskt blir några kronor mer i pension 2010 än det var 2009.

Mitt löfte att fortsätta argumentera i alla sammanhang för fortsatta skattesänkningar för pensionärerna upprepas också. Att arbeta för detta kommer att bli en av mina personliga vallöften i valet 2010.



2010-01-05 Pensionärerna har trots allt tjänat på det nya pensionssystemet

I dagarna får många pensionärer besked om att de kommer att få sänkt pension från årsskiftet. Detta beror på den djupa lågkonjunkturen kombinerat med det nya pensionssystemet som kopplar pensionerna till den ekonomiska utvecklingen. När tiderna blir sämre minskar pensionen, men när tiderna blir bättre ökar pensionerna å andra sidan mer än de skulle gjort med det gamla pensionsystemet. Totalt blir pensionssystemet mer stabilt och hållbart för framtiden. Eftersom det nya pensionssystemet stöds av såväl Alliansen som av Socialdemokraterna hade pensionerna sänkts på exakt samma sätt i år om vi haft en annan regering.

Det är tre saker som har gjort att pensionen blir lägre i år. Det allmänna prisläget (prisbasbeloppet) har sjunkit, vilket innebär att vi har en negativ inflation. Inkomstutvecklingen (löneökningarna i samhället) har totalt sett varit svag, vilket också påverkar pensionerna. Slutligen har den så kallade balanseringen i pensionssystemet trätt i kraft på grund av finanskrisen och lågkonjunkturen. Det beror alltså på att pensionssystemets samlade skulder är större än tillgångarna, och det minskar automatiskt uppräkningen av pensionerna. Tilläggspensionen sänks med 3 procent 2010 genom följsamhetsindexeringen och garantipensionen som följer prisbasbeloppet sänks med 0,9 procent. För den vars allmänna pension består av både garantipension och tilläggspension sänks den allmänna pensionen med mellan 0,9 och 3 procent.

Det är viktigt att veta att för den som har haft tilläggspension sedan 2002 har kopplingen till löneutvecklingen i samhället varit till fördel för pensionärerna. För den som har haft tilläggspension sedan 2002 innebär de "nya" reglerna att tilläggspensionen faktiskt är 2,4 procent högre än vad de skulle ha varit med de gamla reglerna, trots årets sänkning! Totalt har alltså den nya pensionsreformen (som stöds av M, FP, C, KD och S) gett de flesta pensionärer högre pension än man annars skulle ha haft. För framtiden kan det också vara viktigt att tänka på att ju fler som arbetar och ju bättre löneutveckling vi har i samhället, desto bättre blir också pensionerna!

En sak som diskuteras mindre är att de flesta tjänstepensioner också sänks i och med årsskiftet. Värst är det för en kvarts miljon pensionerade kommunalarbetare som får sin tjänstepension sänkt med 7 procent 2010. Även utbetalningen från många privata pensionsförsäkringar påverkas på samma sätt, pensionsfondernas tillgångar har fallit i värde, och då minskar pensionerna.

För att förbättra pensionärernas ekonomi har Alliansmajoriteten i riksdagen beslutat att genomföra ett andra steg i sänkningen av skatten för pensionärer 2010. Det kommer pensionärerna att se i samband med utbetalningen av januari månads pension. Skattesänkningen kommer i vissa fall att göra att pensionen inte sänks alls, i andra fall att pensionen inte sänks lika mycket. De med de allra lägsta pensionerna, garantipensionärerna, kommer att få en något höjd pension eftersom skatten sänks mer än vad pensionen minskar. Samtidigt har även bostadsbidragen förbättrats de senaste åren. Totalt sett kommer pensionärerna med den lägsta pensionen inte att få sämre ekonomi under 2010. Pensionärer med högre pension kommer däremot att drabbas, men olika mycket beroende på om man bara har inkomstpension, eller även tjänstepension och privata pensionsförsäkringar. Till en del kompenseras detta naturligtvis genom lägre priser och en del pensionärer kan också dra nytta av låga låneräntor. Viktigare är dock att komma ihåg att när konjunkturen vänder uppåt igen kommer garantipensionerna och inkomstpensionerna att öka igen och rimligen gäller detta även tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Årets sänkta pensioner bör därför rimligen bli en mycket udda händelse, även om man inte kan utesluta små pensionsminskningar även nästa år.

Alliansregeringen har sänkt inkomstskatten mer för pensionärerna denna mandatperiod än någon annan regering tidigare gjort, trots att utrymmet i statsbudgeten varit begränsat. När nu konjunkturen börjar stärkas igen och arbetslösheten inte verkar bli lika hög som många befarat, kan statens finanser komma att förbättras mycket snabbt. Min förhoppning är att detta ska ge utrymme för ytterligare skattesänkningar för pensionärerna framöver, och det är något jag kommer att fortsätta att argumentera för. Svenska pensionärer lever precis som alla andra i landet med världens näst högsta skatter. De har precis samma befogade krav som alla andra svenska att få behålla mer av sin inkomst efter skatt. Att fortsätta sänka skatten just nu när pensionerna olyckligtvis minskar är synnerligen lämpligt!

Många pensionärer har förresten också haft nytta av Alliansens andra skattesänkningar. Vi vet att många pensionärer, både med högre och lägre pensioner, använder avdragsrätten för hushållsnära tjänster för att kunna köpa extra hjälp utöver det som kommunens hemtjänst erbjuder. Vi vet också att många pensionärer, inte minst i storstadsområdena där taxeringsvärdena är höga, sparat stora pengar på den sänkta fastighetsskatten. Pensionärerna borde fundera noga över hur deras ekonomi påverkas om en ny regering tar bort dessa reformer om det blir ett regeringsskifte efter valet 2010.



2009-12-02 Klart med skattesänkningar för löntagare och pensionärer

Riksdagen röstade idag jag till sänkt inkomstskatt för löntagare och pensionärer. Det innebär att löntagarna har fått sänkt skatt fyra år i rad. För pensionärernas del är det andra året i rad som skatten sänks. Tidigare s-regeringar sänkte inte skatten för pensionärerna en enda gång under sina 12 år vid makten. Det kan vara bra att känna till när samhällsdebatten rullar på.

Oppositionen är ordentligt splittrad och alla tre partierna hade var sin reservation, både när det gäller jobbskatteavdraget och sänkningen av skatten för pensionärerna. (S) och (MP) godtar jobbskatteavdragets tre första steg men säger nej till det fjärde steget. (V) säger nej till jobbskatteavdraget helt och hållet.

Visst har löntagarna fått större skattesänkningar än pensionärerna under mandatperioden, men pensionärerna har också fått sänkt skatt, vilket de är väl värda. Hade det verkligen varit bättre om pensionärerna haft kvar sin högre skatt, bara löntagarna hade betalat lika mycket? Är det inte viktigare för varje enskild pensionär att deras köpkraft faktiskt har ökat under mandatperioden?

(S) skriver i sin reservation att "vi accepterar inte att en pensionär ska betala en högre skatt än en löntagare vid samma inkomst". Samtidigt säger (S) alltså ja till de tre första stegen av jobbskatteavdraget som medför just denna skillnad. Man föreslår inte att dessa jobbskatteavdrag ska avskaffas, trots att det givetvis hade varit fullt möjligt. Motstridiga budskap är väl det snällaste man kan säga. Den elaka versionen är att man försöker lura Sveriges pensionärer.



2009-11-02 Pensionärerna behöver mer än sänkta skatter

Detta är rubriken på en debattartikel i Borås Tidning idag, undertecknad av mig och av ordföranden för Moderata Seniorer i Borås, Ingrid Olausson. (Klicka på bilden för att läsa hela artikeln).

Vi försöker beskriva helheten i Alliansens politik för pensionärerna. Det finns ju betydligt mer än skatter som har betydelse, även om givetvis också pensionärerna av naturliga skäl vill ha fortsatt sänkta skatter - de lever ju också i landet med världens näst högsta skattetryck. Vi tycker det är intressant att nämna att Alliansregeringens skattesänkningar för pensionärerna är de första som genomförts sedan den förra borgerliga regeringen styrde Sverige 1991-94. Under socialdemokraternas långa tid vid makten genomfördes inga skattesänkningar alls för pensionärerna!

I artikeln berättar vi att Moderaternas linje är fortsatta skattesänkningar för pensionärerna när statens finanser tillåter, dvs när konjunkturen vänt uppåt igen. I dagens lågkonjunktur är dock det viktigaste att sänka sådana skatter som kan stimulera fler att arbeta mer för att trygga pensioner och välfärd.

Socialdemokraternas linje kommenterar vi inte i artikeln. Men den verkar vara att bluffa pensionärerna, som tror att de kommer att få stora skattesänkningar om (S) tar över makten. Men synar man Socialdemokraternas förslag så inser man snabbt att deras lösning på "problemet" med olika beskattning av löntagare och pensionärer mest handlar om att höja skatten för löntagarna. Det skulle inte förbättra pensionärernas ekonomi det minsta, men däremot minska antalet arbetade timmar vilket skulle försämra utvecklingen av pensionerna. Detta finns det all anledning att återkomma till i senare artiklar.



2009-10-05 Pensionärerna har länge varit överbeskattade

I går hade socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) och min riksdagskollega och pensionstalesmannen Mats G Nilsson (M) en mycket intressant debattartikel i Borås Tidning. Man redovisade Moderaternas politiska förslag genom åren när det gäller beskattningen av pensionärerna och jämförde det med Socialdemokraternas. Moderaterna har under en lång följd av år föreslagit skattesänkningar för pensionärerna, men detta har ständigt avvisats av (S). Nu har vi genomfört sådana skattesänkningar två år i rad. Alliansens skattesänkningar för pensionärerna har varit de största (och faktiskt de enda) som genomförts av en regering sedan den förra borgerliga regeringen 1991-94 - som också sänkte skatten för pensionärerna! De senaste två åren har pensionärer med lägst pension har fått störst skattesänkningar, och en garantipensionär har fått mellan 3.500 och 4.400 kronor i skattesänkning per år.

Jag tycker det är bra att man nämner i artikeln att pensionärerna länge varit överbeskattade, och att Moderaternas budskap om fortsatta skattesänkningar också gäller pensionärerna. Får vi fortsätta i regeringsställning även efter 2010 så är jag personligen övertygad om att skattesänkningarna för pensionärerna kommer att fortsätta. Jag tänker i vart fall fortsätta argumentera för detta.

När det sedan gäller skillnaderna i beskattning mellan löntagare och pensionärer är det en helt annan fråga som jag återkommer till framöver i ett annat blogginlägg.



2009-09-19 Skattesänkningar för pensionärer, löntagare och småföretagare

I budgeten för 2010 föreslår regeringen totalt nära 15 miljarder i skattesänkningar för löntagare, pensionärer och småföretagare.

I dag meddelade regeringen att man föreslår ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget, som ger vanliga löntagare en ytterligare skattesänkning på 200-250 kronor per månad 2010, lite varierande beroende på vilken kommunalskatt man har. Reformen kostar 10 miljarder kronor. Med de fyra stegen i jobbskatteavdraget har 99 procent av alla heltidsarbetande fått skattesänkningar på över 1000 kronor per månad och 75 procent har fått sänkningar på över 1500 kronor per månad under mandatperioden. Det är löntagare med låga och normala inkomster som har fått de största skattelättnaderna av jobbskatteavdraget i förhållande till den egna inkomsten.

Häromveckan kom beskedet att även alla över 65 år får en skattesänkning som för de flesta blir ca 100-200 kronor per månad, beroende på om man har garantipension eller inkomstpension, och beroende på vilken kommunalskatt man har. Skattesänkningen, som kostar statskassan 3,5 miljarder, kommer för många pensionärer att kompensera för att pensionerna räknas ned något på grund av lågkonjunkturen. En pensionär med full garantipension får exempelvis en högre disponibel inkomst 2010 jämför med 2009. Tillsammans med de skattesänkningar för pensionärer som genomfördes 1 januari 2009 innebär det att en garantipensionär fått totalt sänkt skatt med mellan cirka 3 500 och 4 400 kronor per år jämfört med 2006. För en pensionär med 150 000 kronor i inkomst blir den totala sänkningen under mandatperioden cirka 2 750 kronor per år. Samtidigt har bostadsbidragen förbättrats kraftigt flera år i rad.

Regeringen kommer i höstens budget även att föreslå en rad åtgärder som stärker incitamenten att starta, driva och utveckla företag i Sverige. För att förbättra de små företagens förutsättningar föreslås bland annat att egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag sätts ned med 5 procentenheter eller sammantaget 1,2 miljarder kronor.

Jag tycker det känns bra att även 2010 kunna genomföra en skattesänkning för pensionärerna. Visserligen vet vi idag att pensionerna är helt beroende av att fler löntagare arbetar mer, och att jobbskatteavdraget därför är av stor betydelse för att pensionerna ska öka kommande år. Men i en tid då pensionerna naggas i kanten av lågkonjunkturen känns det bra att också kunna kompensera pensionärer med lite lägre pensioner genom att samtidigt sänka skatten. Pensionärerna med lägst pensioner kommer därmed faktiskt att få ökad köpkraft 2010, och det är högst rimligt. Jag kan också konstatera att pensionärerna aldrig i modern tid fått så stora skattesänkningar som de fått de senaste åren, och att pensionerna, trots den trista sänkningen som väntar kommande årsskifte, totalt under mandatperioden ökat ordentligt,. Kommande år hoppas jag vi kommer att kunna fortsätta skattesänkningarna för pensionärerna.

Jag tycker också det känns mycket bra att egenavgifterna för småföretagare sänks, det kommer tillsammans med förändringarna i trygghetssystemen för småföretagare (som jag berättade om igår) att göra det betydligt intressantare att driva företag. Och sådana behöver vi fler av i Sverige!

Det samlade skattetrycket minskar alltså med ytterligare 15 miljarder, och det gör att Sverige tar ännu ett steg mot en rimligare beskattning av svenska folket. Det skickar också en signal om huvudprincipen att det är löntagarna och pensionärerna som i utgångsläget äger sina pengar, och inte staten! Det är en ordentlig kontrast mot den rödgröna rörans tanke att gå till val på skattehöjningar för allt och alla, och med synsättet att staten egentligen äger alla dina pengar och bestämmer hur mycket du möjligen själv ska få behålla. De politiska alternativen är tydligare än någonsin inför kommande valrörelse.



2009-05-02 Pensionärerna är nog klokare än Mona Sahlin hoppas

Socialdemokraternas lite svävande 37-miljarderslöfte om jobbskatteavdrag för pensionärerna kan alltså inte betalas bara genom att pressa ut lite mera från Sveriges miljonärer. Det kan faktiskt bara betalas genom kraftigt höjda skatter för alla som jobbar, vilket i sin tur enligt alla ekonomiska modeller ger lägre tillväxt - och därmed lägre pensioner! Frågan är om det verkligen är någon mening med sänkt skatt för pensionärerna om samtidigt pensionerna minskar minst lika mycket som skatten sjunker? Man kan givetvis också välja att betala det hela genom att öka statens budgetunderskott och låta kommande generationer betala, eller finansiera kostnaden genom hårda nedskärningar inom välfärden, exempelvis sjukvården, äldreomsorgen och tandvården. Men jag tvivlar på att pensionärerna vill ha sänkt skatt till priset av kraftigt försämrad sjukvård och äldreomsorg.

När jobbskatteavdraget infördes träffade jag ganska många irriterade pensionärer, även inom moderaterna. Men numera upplever jag att det är ganska få pensionärer som tycker jobbskatteavdraget är den viktigaste politiska frågan. De flesta pensionärer ser faktiskt helheten - dvs både helheten i sin ekonomi (pensioner och skatt) och helheten i livet som pensionär, exempelvis de resurser som finns för att få stöd och hjälp från samhället vid behov. Om vi kan visa för de svenska pensionärerna att jobbskatteavdraget faktiskt ger bättre tillväxt än vi skulle haft utan jobbskatteavdrag, och att detta ger både bättre pensioner på sikt och mer resurser till välfärden så tror jag ett de flesta pensionärer kommer att acceptera dagens skillnader i beskattning. För egen del kommer jag i vart fall att tycka att det är helt okej att min framtida pension beskattas på ett annat sätt än den lön jag har idag. Jag är övertygad om att jag totalt sett kommer att få ett bättre framtida liv som pensionär om kommande generationer arbetar mer och skapar högre tillväxt i samhället.



2009-05-01 Har Grisen Särimner återuppstått?

Kommer ni ihåg grisen Särimner i Gudarnas Valhall? Grisen man kunde slakta varje dag och som sedan återuppstod under natten och kunde slaktas på nytt dagen därpå? Frågan är om denna gris finns på riktigt, och kanske lever i Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen i Stockholm?

Den 29/4 berättade jag om hur Socialdemokraterna i sin budget utlovar mer pengar till precis allt och alla. Och hela kalaset skall finansieras genom höjd förmögenhetsskatt för de största förmögenheterna, höjd fastighetsskatt för villor taxerade över 5 miljoner och höjd inkomstskatt för den som tjänar över en miljon. Det är väldigt lätt att räkna ut att dessa skattehöjningar bara kommer att räcka till en bråkdel av alla Socialdemokraternas löften. Så många multimiljonärer och rika fastighetsägare finns det helt enkelt inte i Sverige. Dessutom ger förmögenhetsskatten väldigt lite eftersom den är så lätt att kringgå.

I dag utlovade Mona Sahlin - utöver alla andra frikostiga löften - dessutom att pensionärer och de som arbetar skall få samma skatt. Detta tolkas idag som ett löfte om fullt jobbskatteavdrag för alla pensionärer (fast det skulle ju också rent teoretiskt kunna uppfyllas genom en kraftig skattehöjning för löntagarna i stället....) Kostnaden för fullt jobbskatteavdrag till alla pensionärer kan beräknas till ca 37 miljarder. På frågan hur detta skall finansieras blev svaret att även detta (!) skall betalas genom den höjda förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och en extra skatt för dem med miljoninkomster...

Det är fullständigt sanslöst hur Sahlin & Co kan försöka sig på en så utstuderad bluff och utlova så många dyra reformer för uppemot 100 miljarder eller mera, och låtsas som att allt detta kan finansieras enbart genom en skattehöjning för de allra förmögnaste och de med de allra högsta inkomsterna. Ekvationen går inte ihop, och en bluff är helt enkelt en bluff. Socialdemokraternas löften kommer att kräva mycket stora skattehöjningar för alla, eller kraftiga nedskärningar av välfärden. Grisen Särimner finns bara i sagorna!



2009-04-01 Allt om pensionssystemet samlat på ny hemsida!

Min moderate riksdagskollega Mats G Nilsson, som också är moderaternas representant i den grupp som skall vårda pensionsöverenskommelsen mellan Alliansen och Socialdemokraterna, har konstruerat en hemsida, Pensionssystemet.se där han kommer att samla alla frågor och fakta kring pensionssystemet och hur detta är uppbyggt och hur det påverkas när ekonomin och konjunkturen förändras. Mycket bra initiativ!



2009-03-12 Vad händer med pensionerna i krisen?

Det är många spekulationer i media om hur finanskrisen och lågkonjunkturen skall påverka pensionerna 2010. Bakgrunden är att den finansiella krisen medfört plötsliga och stora minskningar av tillgångarna i AP-fonderna, vilket riskerar att leda till att den automatiska balanseringen (bromsen) riskerar att slå till nästa år. Det innebär att pensionerna inte kan räknas upp med genomsnittsinkomsternas utveckling.

Inom pensionsgruppen, som består av de fyra Allianspartierna och Socialdemokraterna, är man överens om att det inte är rimligt att ett års exceptionella börsfall ska få så stor effekt på pensionerna. Den 10 februari enades man därför om att ge Försäkringskassan i uppdrag att utvärdera den automatiska balanseringen (bromsen). Det finns således goda skäl att anta att börsfallet inte kommer att slå igenom så mycket på pensionerna som det spekuleras om i media. Spekulationerna om hur mycket pensionerna kommer att minska är därför just bara spekulationer i dagsläget.

En viktig sak är att landets garantipensionärer, de som har de lägsta pensionerna, inte alls påverkas av den broms som riskerar att slå till nästa år. De kommer att få sina pensioner uppräknade ändå.



2008-12-31 GOTT NYTT ÅR svenska pensionärer!

Svenska pensionärer har det bäst i EU! Allt enligt en sammanställning som gjorts av AMF - ett av de stora tjänstepensionsbolagen som ägs gemensamt av LO och Svensk Näringsliv. Rankingen bygger på fakta från EU:s statistikbyrå Eurostat. När det gäller livslängd ligger Sverige i topp (80,63 år) och svenska pensionärer är dessutom friskast av alla. Svenska pensionärer är de näst lyckligaste i EU, 93% av de svenska pensionärerna uppger sig vara lyckliga, bara Danmark är bättre - där är hela 97% lyckliga. Allt enligt färska siffror från 2007.

Inkomstmässigt ligger däremot svenska pensionärer bara i mitten av jämförelsen och köpkraften är medelmåttig. Detta enligt siffror från 2006. När det gäller fritid och konsumtion av kultur, hotell- och restaurangbesök finns bara gamla siffror från 2005, och de visar att svenska pensionärer sammanlagt ligger någonstans i mitten i jämförelsen. Det är kanske ingen vild gissning att detta också hänger ihop med köpkraften.

Glädjande är ju att de svenska pensionerna kommer att räknas upp rekordmycket 2009, och att pensionärerna nu också får en viss skattesänkning. Samtidigt sjunker priserna på många varor. Rimligen kommer svenska pensionärer att ligga betydligt bättre till vid internationella jämförelser kommande år när det gäller köpkraft och ekonomi.



2008-10-20 Möte med PRO

I dag har jag träffat representanter för PRO. Alf Andersson och Rune Johansson tog emot mig och Else-Marie Lindgren (kd). Vi fick bland annat besöka den lokala pensionärsverksamheten, cafeet och aktiviteterna i Gånghester. Det är imponerande att se hur bra det kan bli när alla drar åt samma håll. Det är inte kommunen utan PRO som driver verksamheten, delvis finansierad med kommunala medel, och man hyr lokalerna av privata företag.

Huvudsyftet med mötet var annars samtal kring regeringens äldrepolitik, och det blev både ris och ros. Satsningarna på vård och äldreomsorg och extra pengar till kommunerna för investering i nya äldreboenden och förstärkningarna för de pensionärer som har lägst pension tas emot positivt, medan missnöjet finns kvar över att det är olika skatteskalor för lön respektive pension.

Jag passade på att påpeka det jag brukar i denna fråga, dvs att en löntagare har mycket kostnader för att tjäna in lönen - dyrare lunch, arbetskläder, reskostnader mm - kostnader som endast delvis är avdragsgilla. Det är kostnader som pensonärer och andra grupper som inte förvärvsarbetar slipper. Jag tycker därför inte att det är mer än rätt att löntagarna också har lite lägre skatt. Våra PRO-representanter hade faktiskt viss förståelse för detta resonemang, men tyckte att regeringen varit väldigt dåliga på att föra fram detta argument. Det tycker ärligt talat jag också.



2008-09-07 Sänkt skatt och höjd pension för svenska pensionärer

Regeringen har under veckan presenterat förslag för att stärka pensionärernas ekonomi. Det handlar både om skattesänkningar, höjda bostadsbidrag och uppräkning av basbeloppen som ger en ovanligt stor uppräkning av pensionerna. Detta skall läggas till alla de övriga beslut som tagits för att ge bättre stöd till de äldre.

Skattesänkningar:
90% av Sveriges pensionärer kommer att omfattas av skattesänkningen, som gäller upp till en pension på ca 30.000 per månad. Förslaget innebär störst årlig skattelättnad för pensionärer med ingen eller låg inkomstpension, som får en betydande skattesänkning på 2 300- 3 500 kronor per år. För dem med pensioner över 150.000 per år blir skattesänkningen mindre, ca 850 kronor eller ca 70 kronor per månad. Främsta anledningen till att man gör en liten skattesänkning även för dessa grupper är nog att det skulle uppfattas som orimligt om en garantipensionär genom skattesänkningen skulle få en större nettoinkomst än den som också har inkomstbaserad pension. Men även om beloppet kan uppfattas som litet så är det i vart fall sänkt skatt och inte höjd. När upplevde pensionärerna detta senast? I vart fall inte under de 12 år som socialdemokraterna styrde Sverige. Jag hoppas också att det kan vara ett första steg mot en fortsatt sänkning av inkomstskatten för pensionärerna.

Socialdemokraterna föreslår för egen del en skattesänkning på 167 kronor per månad för pensionärerna, lite oklart om det gäller alla eller bara dem med lägst pension. I vart fall betydligt mindre än Alliansen till dem med låga pensioner men möjligen lite mer till dem med de högsta pensionerna. Jag tycker Alliansregeringens förslag är rimligare. Vi vet att många med de allra lägsta pensionerna har det svårt att få det att gå ihop, och för dem betyder ett tillskott på 200-300 kronor per månad mycket. Många med höga pensioner lever däremot ett ekonomiskt mycket gott liv och gynnas ofta även av sänkt fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. För dessa betyder sänkt skatt med 167 kronor i månaden (enligt s-förslaget) väldigt lite.

Höjt bostadsbidrag och höjda förbehållsbelopp:
Ger en ytterligare förbättring på upp till 2.600 kronor per år för dem som omfattas av detta. Bostadstillägget har dessutom tidigare i år höjts till maximalt 5.000 kronor, och kommer att höjas ytterligare kommande år.

Uppräkning av pensionerna:
Uppräkningen av pensionerna betyder betydligt mer än skattesänkningen för dem med normala eller höga pensioner. Till följd av att allt fler kommit i arbete blir det en ovanligt stor uppräkning av pensionerna i år och kommande år. I år höjs pensionerna med i genomsnitt 4.000 kronor, och 2009 med i genomsnitt 6.000 kronor. Detta skall jämföras med exempelvis 2005 då uppräkningen i genomsnitt endast var 2.000 kronor.

Uppräkningen av prisbasbeloppet ger ca 3 000 kronor per år för en garantipensionär, och inklusive skattesänkningen blir det alltså en förbättring på ca 5 600 kronor per år.

Regeringen tidigare tagit ett stort antal beslut som berör pensionärerna:
* Sänkt fastighetsskatt med fortsatt extra förmånlig begränsningsregel för pensionärer
* Avskaffad förmögenhetsskatt
* Avdragsrätt för hushållsnära tjänster
* Tandvårdsreformen gör tandvården lite billigare för många äldre
* Rätten till anhörigstöd och avlastning stärks för den som vårdar annan i hushållet på grund av demens/funktionshinder
* Mer pengar till stöd för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, inom denna grupp finns allt fler pensionärer som behöver ökat stöd
* 200 miljoner satsas på utbildning av personal som arbetar med äldrevård för att garantera en värdigare vård
* 1 miljard per år satsas extra för att korta vårdköerna. Inte minst viktigt för de äldre
* 500 miljoner i investeringsstöd för byggande av fler äldreboenden
* Ny lag föreslås göra det möjligt att själv välja utförare av olika hemtjänster och vårdtjänster för den pensionär som önskar detta (se bloggen 27/8)
* Idag finns över 100.000 pensionärer som arbetar och de har nu väldigt gynnsamma skatteregler. Sänkt arbetsgivare- avgift har införts för arbetsgivare som anställer pensinärer, och dubbelt jobbskatteavdrag för den pensionär som arbetar.
* Regeringen beslutade också redan 2007 om 1,4 miljarder extra till kommuner och landsting för att bland annat utveckla hemsjukvården och hemtjänsten, göra det lättare att få läkarbesök hemma, införa förebyggande hembesök för alla över 80 år för att förebygga onödiga skador, vid behov förbättra maten till de äldre och öka de sociala kontakterna i samband med måltider, utveckla demensvården, göra fler och tidigare demensutredningar, utveckla rehabiliteringen av äldre och göra genomgångar av medicinering för att undvika felmedicinering och övermedicinering.



2008-08-27 Äntligen får de äldre LOV att bestämma själva

Enligt en undersökning från Synovate Temo vill 2 av 3 personer över 60 år bestämma mer över sin egen vardag. Till exempel vad hemtjänsten skall göra och när den skall komma eller vart man ska flytta om man har rätt till ett särskilt boende. Valfrihetssystem inom olika verksamhetsområden finns redan i ett antal kommuner, oftast borgerligt styrda. Tyvärr har många kommuner upplevt Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) ibland försvårat genomförandet av valfrihetsreformer.

Regeringen föreslår nu att det skall bli lättare för kommuner och landsting som vill öka valfriheten inom sina verksamheter. En ny lag om valfrihetssystem (LOV) föreslås. Lagen skall reglera vad som ska gälla för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala och landstingskommunala verksamheter genom att överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Valfrihetssystem enligt den föreslagna lagen är ett alternativ till upphandling enligt LOU, och kan tillämpas på bl.a. omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Det blir frivilligt för kommuner och landsting att införa det nya valfrihetssystemet, men de som vill kan även söka ett statligt stimulansbidrag för att finansiera uppstarten av reformen.

Lagen bygger på att olika leverantörer skall konkurrera genom kvalitet och inte med pris - alla tjänster kommer att kosta lika mycket. Det är istället den enskilde som ges möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten för pengarna. Enligt lagförslaget ansvarar kommunen eller landstinget för att brukaren eller patienten får full information om samtliga leverantörer som man kan välja emellan. Ingen behöver dock välja - för personer som inte väljer ska det finnas ett ickevalsalternativ.

Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Kommuner och landsting ges möjlighet att genom avtal reglera förutsättningarna för valfrihetssystemet. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de fastställda kraven godkänns varefter kontrakt tecknas. Alla utförare får samma ersättning. Missnöjda leverantörer ges en möjlighet till rättelse.

Den nya lagen, som föreslås träda ikraft den 1 januari 2009, blir enligt min mening en milstolpe för en ökad valfrihet inom offentliga omsorgstjänster. Om man dessutom kombinerar den nya valfriheten med avdragsrätten för hushållsnära tjänster som gör det möjligt för den som vill att för en rimlig peng köpa till ytterligare service utöver det som kommunen erbjuder, så kan det bli en stor och kraftfull förbättring för många. Vi vet dessutom att konkurrens oftast ökar kvalitén över hela linjen, utvecklar nya arbetsmetoder och arbetssätt, och kanske också kan ge möjlighet för nya små tjänsteföretag att växa och anställa fler.

Tyvärr lär det väl mest bli borgerligt styrda kommuner och landsting som inför de nya möjligheterna. Misstron mot alternativa lösningar och människors rätt att bestämma själv är ju tyvärr ganska kompakt bland socialdemokrater och vänsterpartister. Å andra sidan kan ju invånarna enkelt rätta till detta genom att välja en borgerlig kommun- eller landstingsledning i stället vid valet 2010.



2008-06-19 Skatten sänks för pensionärer med låg pension

Många äldre i Sverige har det bra ställt och har goda möjligheter att leva ett bra liv även efter uppnådd pensionsålder. Samtidigt är verkligheten helt annorlunda för en stor del av de äldre pensionärerna. Lägst genomsnittlig disponibel inkomst har kvinnor över 85 år, vilket förklaras av att de många gånger har arbetat obetalda i hemmet och därför haft en svag arbetsmarknadsanknytning. För dessa kvinnor, och andra äldre som inte kan känna ekonomisk trygghet, utlovade regeringen i vårbudgeten för en större reform.

Nu finns ett förslag som är utskickat på remiss. Det innebär att skatten sänks för de pensionärer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som har låg pension. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen sedan av. Exakt hur stor skattesänkningen blir bestäms i statens budget för 2009, men målet är att för en pensionär med full garantipension skall förslaget innebära en skattelättnad på ca 2 500 kronor per år. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Utöver detta har Alliansregeringen som bekant förstärkt bostadstilläggen för pensionärerna. För de mest sjuka äldre satsas 1,4 miljarder kronor årligen för att förstärka kvaliteten i äldreomsorgen. För att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende satsas årligen en halv miljard kronor. Vi stärker äldres möjligheter att välja sin vård och omsorg genom en särskild satsning på valfrihet i kommunerna, Fritt val, med närmare 300 miljoner kronor 2008-2009. Tandvårdsreformen som nu blir verklighet kommer därtill att innebära betydande ekonomiska lättnader för dem som behöver omfattande tandvård när det totala statliga stödet fördubblas från 3 till 6 miljarder kronor per år.

Alliansregeringen har också genomfört flera reformer till stöd för äldre som vill arbeta även efter pensionsåldern. Jobbskatteavdraget ger pensionärer som arbetar en extra stor skattelättnad. Arbetsgivare som anställer pensionärer har därtill befriats från den särskilda löneskatten, vilket stärker äldres möjligheter att vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Vid sidan av detta ger arbetslinjen tydliga resultat också för pensionärers ekonomi, eftersom inkomst- och tilläggspensionerna är kopplade till tillväxten genom den så kallade följsamhetsindexeringen. Den nu starka utvecklingen där fler kommer i jobb, utanförskapet minskar och inkomsterna förbättras leder till att de totala löneinkomsterna ökar. Det gynnar även dagens pensionärer, då pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till hur genomsnittsinkomsten utvecklas. Därför ökade pensionerna med i genomsnitt cirka 4 000 kronor 2007, och för 2008 och 2009 beräknas pensionerna öka med 5 000 respektive 5 800 kronor per år. Det är en tydlig förbättring jämfört med till exempel 2005, då pensionerna inte ökade med mer än 2 000 kronor. Det är endast fler i arbete och god tillväxt som långsiktigt kan bära goda pensioner och ett hållbart pensionssystem.



2008-06-03 Privat hemtjänst billigare än kommunens

Kostnaden för kommunernas hemtjänst till dem som bor i egen bostad varierar, men verkar normalt ligga runt 250-300 kronor per månad. Nyheterna uppgav häromdagen att hemtjänsten i Vänersborg kostar 268 kronor per timme. I Marks kommun kostar idag städ/tvätt för den som bor i egen bostad 300 kronor per timme enligt kommunens hemsida, så TV:s uppgifter verkar rimliga. Den som utnyttjar ett privat hemtjänstföretag i stället kan använda avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Nettokostnaden efter skatteavdrag blir då ca normalt 150-160 kronor per timme, dvs en besparing på minst 110 kronor per timme.

Den som köper 2 timmars hjälp varje vecka för städning, hjälp med inköp eller liknande köper då totalt 104 timmars hjälp per år. Den sammanlagda besparingen om man väljer ett privat hemtjänstföretag blir då 953 kronor per månad, eller ungeför lika mycket som jobbskatteavdraget ger för en normalinkomsttagare. Omräknat i pensionsökning före skatt motsvarar summan 1.400 kronor per månad i höjd pension för en normalpensionär!



2008-04-09 Rätten till anhörigstöd stärks

Få är så utsatta som en anhörig till en demenssjuk eller funtionshindrad make eller sambo, och jag talar av egen erfarenhet från min egen familj och släkt. Ju bättre stöd den anhörige vårdaren får, desto längre kan den sjuke bo kvar hemma, vilket både höjer livskvalitén och sparar pengar åt samhället. Men förutsättningen är både att man får stöd och avlastning och att det finns möjlighet till särskilt boende den dag detta är nödvändigt.

Regeringen föreslår nu att anhöriga som vårdar annan i hushållet skall garanteras rätt till ett tillräckligt anhörigstöd. Idag erbjuder en del kommuner ett mycket gott stöd, medan det brister på andra ställen. För anhöriga handlar det om att få stöd och känna uppskattning för de insatser som man gör för en närstående. Det handlar också om den anhöriges behov av vila, att få tid över för personliga angelägenheter men också om kunskaper och färdigheter för att kunna behärska situationen på bästa sätt. Förslaget syftar inte till att tvinga anhöriga att utföra mer insatser utan att underlätta för dem som av fri vilja utför insatser. Det är inte minst angeläget att förebygga att den anhöriga själv blir fysiskt och psykiskt utsliten. Jag tycker det är utmärkt att ansvarig minister, Maria Larsson (kd) uppmärksammar anhörigvårdarna på detta sätt!



2008-03-27 Man får laga mat lokalt och engagera barn och gamla!

I höstas lämnade jag in en motion, 2007/08:Mj268, med följande lydelse:

"Många äldreboenden runt om i landet tvingas idag att sluta med tillagning av mat på grund av skärpta regler för livsmedelshygien och miljö. Detta gör att en av de få ljuspunkter under dagen försvinner för många äldre och dementa som kanske inte har så lång tid kvar att leva. I stället för att aktivt få vara med och laga sin egen mat eller känna dofterna av matlagningen tvingas man äta mat som tillagats i storkök och sedan fraktats med bil ut till varje äldreboende. De fina kompletta kök som finns på många håll blir samtidigt stående oanvända. Samma problem finns på många förskolor och skolor, där man antingen måste göra kostnadskrävande ombyggnader eller helt sluta laga mat på plats. Barnen går då miste om en viktig pedagogisk verksamhet och oanvända kök medför en onödig kapitalförstöring. Till detta kommer en mängd onödiga transporter. Lagstiftningen måste förändras så att det blir möjligt att fortsätta laga mat på plats till barn och gamla. Miljö- och livsmedelslagstiftning måste ställas i proportion till andra viktiga värden i samhället!

Miljö- och jordbruksutskottet har kartlagt rättsläget noga, och konstaterar i sitt betänkande att dagens regelverk ofta övertolkas ute i kommunerna. Så här skriver man i det betänkande som riksdagen röstade igenom i går:

"I fråga om livsmedelshantering i vissa institutioner, som t.ex. skolor och äldreboenden, har den harmoniserade livsmedelslagstiftning som gäller sedan 2006 inte längre det utrymme för det generella undantag som fanns tidigare gällande förskolor och äldreboenden under en viss storlek. Det krävs emellertid inte att t.ex. förskolor måste bygga om sina kök till motsvarande restaurangkök för att leva upp till lagkraven. Utskottet har erfarit att det i många fall är fullt möjligt att godkänna en livsmedelslokal om potentiella faror tas om hand genom en korrekt hantering. Det kan t.ex. handla om tidsmässig separering av olika verksamheter, dvs. att man exempelvis skalar rotfrukterna innan man börjar bereda animaliska livsmedel och att disken hanteras efter att matlagningen är avslutad. Många potentiella faror kan hanteras med hjälp av ett relevant egenkontrollprogram.

Frågan om lokal och småskalig livsmedelshantering har uppmärksammats av regeringen. Livsmedelsverket har den 15 februari 2007 redovisat hur matlagning vid förskolor och äldreboenden kan ske med beaktande av gällande lagstiftning. Syftet med vägledningen Offentlig kontroll av mindre förskolor, fritidshem och särskilda boenden m.m. (2007-02-14) är att underlätta för kontrollmyndigheterna och deras personal att bedöma hur företagare uppfyller relevanta krav i förordning (EG) 852/2004 om livsmedelshygien vid sådana skolor och institutioner som före 2006 var undantagna från kraven i livsmedelslagstiftningen. Verksamheterna vid sådana institutioner skiljer sig också från andra storhushåll på så sätt att det förekommer matlagning i pedagogiskt syfte där barn, äldre eller funktionshindrade deltar samt att utrymmen där livsmedelshantering sker ofta är begränsade. Vägledningen tar upp vissa frågeställningar kring barns och boendes deltagande i matlagningen. Enligt Livsmedelsverket hindrar lagstiftningen inte barn att delta i matlagning i pedagogiskt syfte på förskolor, fritidshem och mindre skolor. Bestämmelserna innebär att den som är ansvarig för verksamheten också ansvarar för att den mat som serveras är säker. Med rätt förberedelser och bra rutiner är det fullt möjligt att kombinera barns medverkan i pedagogisk matlagning med hög matsäkerhet.

Utskottet anser att det är av största vikt att det finns fortsatt möjlighet till lokal tillagning och servering av livsmedel, t.ex. vid förskolor, skolor, äldreboenden och vid ideella föreningars sammankomster. Utskottet utgår ifrån att de ideella föreningarna, såsom idrottsföreningar, samfund etc., enkelt bör kunna bedriva verksamhet med inslag av mat- eller kaffeservering. Enligt gällande lagstiftning finns möjligheter att tillåta småskalig hantering av livsmedel. Utskottet utgår vidare ifrån att riktlinjer som tillåter sådan småskalig hantering av livsmedel tydliggörs och vid behov utvecklas. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna MJ268 (m) och MJ368 (m) lämnas utan vidare åtgärd i den mån de inte kan anses tillgodosedda.

Det är nu viktigt att lokala politiker som arbetar lokalt med livsmedelstillsyn, skolfrågor och äldreomsorg mm ser till att lokala tjänstemän inte övertolkar regelverket och kräver onödiga ombyggnader eller begränsningar som drabbar verksamheten och trivseln på förskolor, skolor och äldreboenden! Jag är också glad över att ha fått ett så positivt och engagerat mottagande av min motion.



2008-03-06 Det rör på sig i bostadsanpassningsfrågan

Jag ställde ju en fråga till ansvarig minister och undrade över det märkliga i att kommunerna inte kunde kräva tillbaka hissar och annan dyr bostadsanpassningsutrustning när denna inte längre behövdes, exempelvis då en person flyttar eller avlider. Ministern gav ju också ett positivt svar:

Skriftlig fråga 2006/07:488 till äldreomsorgsminister Maria Larsson (kd):
Fråga om bostadsanpassningsbidrag
Bakgrund: PM från riksdagens utredningstjänst
Svaret från äldreomsorgsministern

Nu börjar det hända saker. I dagarna hanterar riksdagen ett antal motioner i samma fråga, och dessa avslås visserligen, men med en intressant motivering, nämligen att Miljödepartementet givit ansvarig myndighet, Boverket, i uppdrag att "överväga frågor om återanvändning av installationer finansierade med bostadsanpassningsbidrag". I regleringsbrevet skriver regeringen att Regleringen av bostadsanpassningsbidrag bör ändras så att det i vissa fall blir möjligt för kommuner att återanvända hissar och större installationer. Boverket ska belysa dessa möjligheter och föreslå de ändringar av bestämmelserna som skulle göra det möjligt att i vissa fall återanvända installationer som finansierats med bostadsanpassningsbidrag. Arbetet ska ske i samverkan med Socialdepartementet och redovisas senast den 1 mars 2009.

Detta tyder på att det förslag jag lämnade och som även följts upp av ett antal motioner faktiskt har mycket goda möjligheter att också bli genomfört! Det går inte alltid snabbt när statens kvarnar mal, men det viktigaste är ändå att det går åt rätt håll! Om mitt förslag skulle genomföras skulle kommunerna spara stora onödiga kostnader som skulle kunna användas till en bättre service till dem som verkligen behöver bostadsanpassning.



2008-02-14 Hjärtligt möte med pensionärsorganisationerna

Vad passar väl bättre på alla hjärtans dag, än att träffa alla Sveriges stora pensionärsorgansiationer på en gång för att lyssna på vad de har att säga? I dag har Alliansen i socialutskottet och socialförsäkringsuitskottet haft ett gemensamt möte med dessa, och det blev mycket givande.

Vi pratade pensioner, skatter, bostadsbidrag, boendefrågor, vård- och omsorg, tandvård, läkemedelskostnader, diskrimineringsfrågor och en hel del annat.

De flesta var eniga om att regeringens målsättning att rikta de ekonomiska förbättringarna till de sämst ställda pensionärerna var en riktig prioritering, samt att frågan om olika boendeformer och kvalitén på vård och omsorg är centrala. Det finns mycket brister inom äldrevården idag, men också många goda exempel från olika delar av landet. Alliansen har en viktig uppgift att trycka på och försöka sprida dessa goda exempel till fler, och att uppmuntra nytänkande och utveckling.



2007-10-24 Fler i arbete höjer pensionerna redan 2008

I en debattartikel i flera Sjuhäradstidningar berättar jag denna vecka om hur den starka arbetsmarknaden, förstärkt av regeringens politik, ger betydligt högre uppräkning av pensionerna redan 2008. Bakgrunden är att de senaste 10 åren har uppräkningen av pensionerna varit så liten att den knappast märkts, och det beror på att alltför få människor arbetat vilket påverkat tillväxten negativt.

Det är upprörande att ett samhälle där lönerna ständigt ökar inte har kunnat erbjuda pensionärerna samma inkomstutveckling. Men nu visar färska siffror att den goda konjunkturen, förstärkt av regeringens arbetsmarknadspolitik, kommer att leda till mycket större uppräkningar av pensionerna 2008 och 2009 än tidigare år. Regeringens arbetsmarknadspolitik leder alltså till högre pensioner och mer skatteintäkter till välfärden.

Socialdemokraternas motförslag däremot skulle leda tillbaka till samma gamla dåliga politik som skapade den höga arbetslösheten, vilket då återigen kommer att leda till att pensionerna inte räknas upp som de borde. Det är en politik som pensionärerna kommer att förlora mycket på i längden.



2007-10-05 Sossarna försöker lura pensionärerna

I sin budgetmotion utlovar (s) en skattesänkning för pensionärer med 2.000 kronor per år, dvs ca 160 kronor per månad. Detta vill man ta igen genom höjda fastighetsskatter. Den som idag bor i egen villa på landet med ett taxeringsvärde på 800.000 kronor får med Alliansens politik en sänkt boendekostnad från 8.000 till 6.000 kronor, dvs just 2.000 kronor. Har man ett högre taxeringsvärde blir sänkningen större. Även de som bor i hyresrätt och bostadsrätt får del av den sänkta fastighetsskatten genom att det påverkar hyran.

Om socialdemokraterna sänker inkomstskatten för pensionärer med 2.000 kronor och samtidigt höjer fastighetsskatten lika mycket eller mer, får ju inte pensionärerna en krona extra! Det blir snarare en skattehöjning för många pensionärer i eget hus.

Dessutom visar det sig att socialdemokraternas budgetförslag saknar finansiering för utgifter på 10-15 miljarder. Vi vet alla vad detta leder till - ökad inflation, stigande priser och urholkade löner och pensioner. Alla blir helt enkelt fattigare.



2007-08-21 Alliansen bättre för pensionärerna

Idag bemöter jag en insändare i Borås Tidning, där det påstås att Socialdemokraterna reducerade pensionerna och att Alliansen fortsatt med detta. Påståendet är fel, och det får inte stå oemotsagt. I svaret pekar jag också på en del av de andra satsningar Alliansregeringen gjort på de äldre, och hur viktigt jobbskatteavdraget är för att trygga framtida pensioner och en god äldreomsorg.

Jag har tidigare skrivit flera debattartiklar om den nya regeringens politik för de äldre, här är några exempel från i år:
Pensionärerna får inte höjd skatt!
Ingen koppling mellan jobbskatteavdrag och ålder
Äntligen avskaffas pensionärsskatten på fastigheter
Vår jobbpolitik gynnar pensionärerna



2007-03-20 Seger för Almäng och Fotskälsborna
uppdaterad

Efter moderaternas och centerns beslut i går att säga nej till att tömma Almängs äldreboende och skjuta upp ombyggnaden backade idag socialnämnden och beslutade i stället att börja arbetet med en ombyggnad! In i det sista försökte tydligen (s) och (v) att skjuta frågan om ombyggnad på framtiden, men man förlorade voteringen.

Det känns bra att sitta framför datorn i riksdagshuset och konstatera att den taktik vi diskuterade på det moderata gruppmötet i Kinna i måndags höll hela vägen fram. Dagens beslut är en total seger för både Fotskälsborna och äldreomsorgen i Marks kommun!

En extra poäng är att den styrande minoriteten (s+v) nu förlorade sin första votering. Jag har en känsla av att det kommer att hända fler gånger. Många fler.....



2007-03-20 Moderaterna värnar om Almängs äldreboende i Fotskäl

Förslaget att skjuta upp ombyggnaden av Almängs äldreboende i Fotskäl och att tömma hela boendet under ett års tid i avvaktan på diverse utredningar avvisas av moderaterna. Detta beslutade vi på vårt gruppmöte i går kväll. Vad jag förstår beslutade Centerpartiet samtidigt detsamma.

Socialnämndens ordförande Owe Eglinger lämnar dubbla budskap. Ena dagen säger har att detta inte görs för att spara pengar. Nästa dag framkommer det tydligt att avsikten är att spara 6 miljoner kronor genom att tomsätta äldreboendet under ett år!

Almäng i Fotskäl är precis den sortens äldreboende vi moderater vill ha. Personalen arbetar både på äldreboendet och i hemtjänsten som betjänar orten. Äldre som bor hemma kan äta lunch på äldreboendet, och även barnen i Fotskälsskolan äter sin lunch där. Vi vet också att efterfrågan på äldreomsorgsplatser i området kommer att öka, det behövs ingen utredning för att visa detta. Vi tror inte heller att man skulle spara särskilt mycket på att lägga ned äldreboendet. För övrigt anser sig ju kommunen ha råd att investera sex miljoner i ett utomhusbad som kostar närmare miljonen i årliga driftskostnader. Då kan det ju inte vara så ont om pengar.....

Att behålla och renovera Almäng ligger helt i linje med moderaternas äldreomsorgspolitik för Mark som vi presenterade före valet. Det ligger också helt i linje med regeringens nya politik för en ökad valfrihet i boendeformerna och ökad möjlighet till social samvaro för de äldre. Almäng i Fotskäl är närmast en modell för hur detta skulle kunna fungera även på andra orter, och det vill vi absolut värna om!



2007-02-19 Pensionärerna får inte höjd skatt!

Flera socialdemokrater har beskyllt Alliansen för att genom jobbskatteavdraget ha infört en särskild "pensionärsskatt", jag man antyder ibland nästan att pensionärerna skulle ha fått höjd skatt. Så är det naturligtvis inte.

Om en kommun sänker kommunalskatten innebär ju inte det att de som bor i grannkommunen får höjd skatt. Samma sak är det med jobbskatteavdraget, som tillfaller alla som förvärvsarbetar. Det innebär ju självklart inte att de som inte förvärvsarbetar får höjd skatt.

Förra veckan hade jag en debattartikel i Borås Tidning som jag skrev tillsammans med min riksdagskollega Ulf Sjösten. Den förklarar hur pensionärerna på flera olika sätt gynnas av den nya regeringens politik, och dessutom kommer att få sänkt skatt på andra sätt. Många pensionärer röstade för en ny Alliansregering. De kommer inte att bli besvikna!



2007-01-24 Ministern gillar mitt förslag

Den 28/11 berättade jag på bloggen om problemen med kostnadskrävande bostadsanpassningar som tex installation av hissar som idag räknas som bistånd, vilket gör att patienten blir ägare till sina hjälpmedel. När patienten inte längre behöver hjälpmedlen, eller i värsta fall avlider på grund av ålder, så tillfaller hjälpmedlen patienten eller arvingarna, som kan sälja dessa för dyra pengar. Enligt uppgift kan det för en hiss röra sig om belopp på mellan 50.000 och 100.000 kronor. Detta uppfattas som stötande då kommunernas socialnämnder ofta samtidigt visar miljonöverskott i många kommuner. Rimligare hade varit att utrustningen lämnades tillbaka till kommunen då den inte längre behövdes. Problemet uppmärksammades bland annat av Borås Tidning i mitten av november 2006.

Jag lät Riksdagens utredningstjänst granska rättläget, och de meddelade i början av januari att det sannolikt krävs en lagändring för att kommunerna skall kunna villkora denna typ av stöd med att utrustningen skall lämnas tillbaka då den inte längre behövs.

Jag ställde därför en fråga till ansvarig minister, Maria Larsson (kd) den 18 januari och frågade om hon kan tänka sig att ändra lagen. I dag kom svaret och ministern svarar att hon anser att det kan finnas skäl att överväga att se över lagstiftningen i denna del!

Självklart är det kul som riksdagsledamot när man får ett så positivt svar på en fråga. Det händer tydligen inte så ofta har jag förstått, att döma av reaktionerna (och gratulationerna!) från mina partikolleger. Nu återstår att bevaka att lagändringen också kommer upp på riksdagens bord! Och det kan ju ta ett tag. Hela ärendet med utredningen, frågan och svaret hittar du samlade här!

Detta uppmuntrar också att ta tag i nya frågor. Jag har ingen brist på uppslag.....



2007-01-22 Regeringen satsar stort på bättre äldreomsorg

Äldreminister Maria Larsson (kd) offentliggör idag detaljerna i den satsning på äldreomsorgen som riksdagen beslutade om före jul. Det blir 1,4 miljarder extra till kommuner och landsting för att bland annat:

* utveckla hemsjukvården och hemtjänsten
* göra det lättare att få läkarbesök hemma
* införa förebyggande hembesök för alla över 80 år för att förebygga onödiga skador
* vid behov förbättra maten till de äldre och öka de sociala kontakterna i samband med måltider
* utveckla demensvården
* göra fler och tidigare demensutredningar
* bättre rehabilitering av äldre
* genomgång av medicinering för att undvika felmedicinering och övermedicinering.

Dessutom skall äldreomsorgens kvalitet utvärderas noggrannare så att den går att jämföra mellan kommunerna. Utöver dessa satsningar tillför regeringen ca 500 miljoner i investeringsstöd för byggande av fler äldreboenden.

Detta är bara färsta steget i Alliansens utlovade satsningar på de äldre. Mer lär följa kommande år!



2007-01-18 Orättvisa regler för förtidspensionärernas ålderspension

Om man är sjukskriven grundas ålderpensionen på sjukpenningen, dvs 80% av lönen. Samma sak gäller om man är arbetslös, a-kassan grundar då ålderspension, och a-kassan är ju den första tiden 80% av lönen.

När det däremot gäller dem som har förtidspension (som egentligen heter sjuk- och aktivitetsersättning) så grundas idag ålderspensionen på 93% av den sk "antagandeinkomsten", dvs den lön man skulle haft om man arbetat. Detta gör att förtidspensionerade får högre ålderspension än arbetslösa och sjukskrivna, och det kan till och med leda till att en förtidspensionerad får högre pension än en person som arbetat i ett låglönejobb hela livet. Detta är inte rimligt!

Regeringen vill nu att även förtidspensionärernas ålderspension beräkas på 80% av antagandeinkomsten. När oppositionen påstår att förslaget skulle drabba dem med lägst förtidspension så är detta inte sant. Förändringen påverkar endast dem med lite högre förtidspension. De med lägst förtidspension kommer ändå att få garantipension när de blir gamla, och kommer därför inte alls att beröras av regeringens förslag.



2007-01-18 Jag fick ett uppdrag....

Den 28/11 skrev jag följande på bloggen:

Efter gårdagens artikel i BT, som följer upp de märkliga reglerna kring bostadsanpassningen, har jag fått i uppdrag av mina lokala partivänner att försöka förändra lagstiftningen kring bostadsanpassning. I dag räknas detta som ett bistånd, vilket gör att patienten tydligen blir ägare till sina hjälpmedel. När patienten inte längre behöver hjälpmedlen, eller i värsta fall avlider på grund av ålder, så tillfaller hjäjpmedlen patienten eller arvingarna, som kan sälja dessa för dyra pengar! Det rimliga vore givetvis att patienten fick låna hjälpmedlen så länge man behövde, och att de sedan lämnades tillbaka till kommunen igen! Jag skall undersöka varför reglerna tolkas som de gör, och därefter försöka finna ett sätt att åtgärda detta.

Nu har jag låtit utreda frågan via riksdagens utredningstjänst, och svaret blev kortfattat att det sannolikt krävs en lagändring för att man skall kunna låna ut utrustningen i stället för att lämna den som bistånd. Jag har därför lämnat en skriftlig fråga till ansvarig minister, Maria Larsson (kd) och frågat om hon kan tänka sig att ändra lagen. Nu väntar jag med spänning på svaret!



2006-12-21 Kylda maten får högt betyg!

Henry Sandal, Markbygdspartiet, börjar få problem. Snart är det bara han själv som dömer ut den kylda maten till de äldre. Borås Tidning har anordnat provsmakning - läs själv panelens betyg!



2006-12-07 Farsen om den kylda maten i Mark rullar vidare...

Eller vad sägs om Henry Sandahls senaste påhopp, denna gång på kommunens socialchef som Sandahl inte tycker har rätt att vare sig yttra sig eller försöka beskriva fakta i frågan!

Saken är ju den att Sandahl började skrämma upp de gamla med att de skulle tvingas äta kall mat, och att detta började redan före valet. Det gav hans parti en massa röster, men dessa röster har han inte förtjänat! Nu börjar verkligheten komma ikapp Sandahl - och det tål han inte.....

Och dessutom börjar nu media att granska Sandahl, vilket verkligen är på tiden! Hade man gjort det före valet hade inte Markbygdspartiet varit vågmästare i Mark idag.



2006-12-06 Henry Sandahl förnekar sig inte....

Markbygdspartiets Henry Sandahl förnekar sig inte. Den stil och det språk som han använt mot oss politiker i fyra år har han nu också visat upp för andra markbor med förfärande resultat! Läs själv reportaget i Borås Tidning om ett möte i måndags på Kunskapens Hus i Skene, och läs mer om reaktionerna efteråt....

En märklig sak som jag reagerar på är hur stjärnkocken Leif Mannerström kan kritisera den mat som Marks kommun tänker erbjuda utan att ens veta varifrån kommunen tänker köpa maten? Diskussioner förs också om att kommunen själv skulle kunna tillverka den kylda maten - inget beslut om leverantör är taget!

Jag upprepar också mitt tips om reportageserien i Hallands Nyheter som på ett bra sätt beskriver diskussionen om den kylda maten. På denna länk kommer du till den senaste artikeln, och längst ned efter artikeln finns länkar till alla tidigare inslag om den kylda maten.

En sak är mycket tydlig - motståndet mot den kylda maten är knappast särskilt stort, tvärtom inser allt fler att Marks kommun vill erbjuda de äldre bättre mat - inte sämre!



2006-12-01 Ta reda på fakta om den kylda maten!

Diskussionen om att leverera kyld mat till de äldre i Mark, för uppvärmning i hemmet, går vidare. Henry Sandahl (markbygdspartiet) har detta som sin nästan enda fråga just nu, och lägger ner hela sin själ i detta. Kanske skulle han först ha tagit reda på vad de äldre i grannkommunerna, tex Herrljunga, Svenljunga, Varberg och Göteborg tycker? Hallands Nyheter har haft en lång reportageserie som beskriver ganska väl vad det handlar om. På denna länk kommer du till den senaste artikeln, och längst ned efter artikeln finns länkar till alla tidigare inslag om den kylda maten. Läs och bedöm själv!

Personligen ser jag det som ett viktigt steg för att erbjuda de äldre som bor kvar hemma varmare och mer näringsrik mat, med ökad valfrihet - både vad man vill äta och när på dagen man vill äta. Jag hoppas Marks politiker står emot Henry Sandahls populism och står fast vid sitt beslut att införa kyld mat på prov under ett år. Därefter är det dags att fråga de äldre om de tycker det blev en förbättring eller försämring! I de undersökningar som gjorts är över 90% alltid eller nästan alltid nöjda med den kylda maten!

Vad gäller stjärnkocken Leif Mannerströms inhopp i debatten så tycker jag har är hjärtligt välkommen att försöka tillaga middagar till de äldre i Mark för 48;-/st. Med tanke på de priser han tar på sin krog så tror jag det blir svårt....



2006-11-28 Jag har fått ett uppdrag av mina partivänner i Mark

Efter gårdagens artikel i BT, som följer upp de märkliga reglerna kring bostadsanpassningen, har jag fått i uppdrag av mina lokala partivänner att försöka förändra lagstiftningen kring bostadsanpassning. I dag räknas detta som ett bistånd, vilket gör att patienten tydligen blir ägare till sina hjälpmedel. När patienten inte längre behöver hjälpmedlen, eller i värsta fall avlider på grund av ålder, så tillfaller hjäjpmedlen patienten eller arvingarna, som kan sälja dessa för dyra pengar!

Det rimliga vore givetvis att patienten fick låna hjälpmedlen så länge man behövde, och att de sedan lämnades tillbaka till kommunen igen! Jag skall undersöka varför reglerna tolkas som de gör, och därefter försöka finna ett sätt att åtgärda detta.



2006-11-10 Diskussionen om kyld mat till de äldre i Mark rullar vidare

Marks kommun har i politisk enighet (bortsett från markbygdspartiet...) beslutat att på prov köra ut kyld mat till de äldre som bor kvar hemma, för uppvärmning på plats. Detta i stället för att servera den ljumma och ibland oaptitliga mat som idag erbjuds. Ingen har sagt att detta inte kan utvecklas till något ännu bättre i framtiden, men det blir i vart fall ett rejält steg mot både bättre kvalitet, ökad valfrihet och dessutom på sikt kanske mer ekonomiskt för kommunen. Läs gärna min artikel om detta från augusti i år!

Markbygdspartiet med Henry Sandahl i spetsen är den ende som inte ens vill pröva detta! Han tvekar inte att ta till vulgärpropaganda som får de äldre att tro att de närmast skall tvingas tugga kall eller fryst mat! Jag är den förste att medge att denna typ av politisk propaganda säkert gav markbygdspartiet flera extra mandat i valet, men tycker det är lika falskt för det. I dag har Radio Sjuhärad ett reportage om detta. Det visar sig nu återigen att äldre som provat den kylda maten är nöjda och tycker det blir bättre än förut!