Vindkraft Sätila

På denna sida kommer jag att samla information och blogginlägg som rör vindkraftsplanerna för Lygnersvider i Sätila. Jag kommer också att lägga in andra blogginlägg med koppling till vindkraften i största allmänhet.

Mycket välbesökt vindkraftmöte i Borås

2013-03-05

Gårdagens vindkrafthearing på Folkan i Borås samlade enligt Borås tidning runt 300 personer, vilket var imponerande. Hearingen arrangerades av "Natur & Miljövärn i Sjuhärad". Jag följde debatten från åskådarplats, men fick också som ende närvarande riksdagsledamot möjlighet att kommentera frågan om kommunalt veto när det gäller vindkraft. Samtliga riksdagspartier i panelen försvarade nämligen vetot och tyckte kommunerna skulle behålla makten över frågan. Jag påpekade då att flera av partierna i panelen talade med kluven tunga eftersom deras partivänner på riksnivå kräver att kommunernas veto ska avskaffas eller inskränkas; vi hör det oftast från V och MP, men även S har motionerat i frågan. Moderaterna försvarar med kraft det kommunala vetot i riksdagen, och från Alliansen finns inga förslag om att inskränka vetot. Däremot ser jag en stor risk för att vetot avskaffas eller försvagas om vi skulle få en annan regering efter valet 2014.

I övrigt konstaterar jag att de lokala politikerna, med viss nyansskillnad, i vart fall säger att de vill lyssna på människor i samband med vindkraftetablering och säger att de vill värna människors boendemiljö. Fast när det gäller tre partier, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och det lokala Vägvalet i Borås, märker man mellan raderna att för dem är "klimathotet" en så central fråga att enskilda människor nog inte ska vara alltför säkra på att partierna bryr sig så mycket om deras boendemiljöer när det ställs mot andra intressen. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna var tydligare med att enskilda människors intressen måste väga tungt och att om man inte kan bygga vindkraft på ett sätt som tar hänsyn till närboende så får man nog faktiskt avstå. Det var befriande att höra.

Förutom jag själv fanns flera Markpolitiker på plats, både vice kommunstyrelseordföranden Pelle Pellby (S) och Pär-Erik Johansson (M) som är ordförande i teknik och servicenämnden i Mark. De berättade om hur politikerna i Mark med stor majoritet infört stränga regler för vindkraften, både vad gäller avstånd till kringliggande bebyggelse och acceptabel ljudnivå (något jag berättat om på bloggen tidigare). Detta var en viktig moderat valfråga förra valet och jag upplever att Mark går i spetsen för stor hänsyn till närboende i samband med vindkraftetablering.

Min slutsats efter mötet är att motståndet mot vindkraft i befolkade områden är mycket stort, inte bara i Sjuhärad utan på många ställen runt om i landet. I dag finns ca 2.400 vindkraftverk i Sverige, och de mest lämpliga platserna är redan bebyggda. Den intressanta frågan är placeringen av alla de ytterligare 13.000 vindkraftverk (!) som krävs för att uppnå politikernas vision om ett så kallat klimatneutralt Norden till år 2050 (se bloggen 24/1). Var och en som ser verkligheten inser snabbt att det är helt orimliga mål.




Moderaternas vindkraftlinje segrade i Mark

2012-06-29

Kommunstyrelsen i Mark fattade nyligen beslut om att skärpa reglerna för vindkraftetableringar i kommunen, en fråga som diskuterats mycket och länge - inte minst efter planerna på en jättelik vindkraftpark nära Sätila, något som kommunen till sist stoppade. Men även andra lokala vindkraftprojekt har väckt diskussioner bland politiker och allmänhet.

Det viktigaste i det nya beslutet är att det nu införs ett minimiavstånd från ett vindkraftverk till närmaste bostadshus på 1.000 meter, något som moderaterna verkat för i många år. Dessutom begränsas maxhöjden och gränsen för maximalt buller sänks till en lägre nivå än den som Naturvårdsverket slagit fast som maximinivå.

(Fotot är från mitt besök uppe i turbinhuset på ett vindkraftverk på Varaslätten 2010)

Redan 2010 försökte Moderaterna få igenom en avståndsgräns på minst 1.000 meter, men detta avslogs då, bland annat med stöd av Socialdemokraterna. (Jag kommenterade detta på bloggen den 11 februari 2010). Moderaterna drev även frågan i valrörelsen 2010, och vi hade med gränsen på 1.000 meter som ett av våra vallöften, tillsammans med att vi ville stoppa den orimligt stora vindkraftparken i Sätila. Båda vallöftena är nu uppfyllda. I dag har Socialdemokraterna dessutom glädjande nog gjort helt om och stöder den moderata linjen om 1.000 meters minimiavstånd, vilket därmed har en stor majoritet av politikerna bakom sig.

Min övertygelse är att kommunstyrelsens beslut kommer att öka acceptansen för vindkraft i Mark. Vi tvingar fram ett större hänsynstagande till de kringboende, och det kommer också att minska motståndet mot ny vindkraft. Alla tjänar därmed på de nya riktlinjerna, både kommuninvånarna och vindkraftsbranschen.

Läs mer om mitt engagemang i vindkraftfrågan här!




Politikerna i Mark måste sätta ned foten när det gäller vindkraften

2012-03-08

I dag har jag besökt Öxabäck och Spjutås för att på plats få en bild av ortsbornas oro för ökad vindkraftexploatering. Jag har också besökt de nya vindkraftverken i Prekebo, väster om Öxabäck, där jag bland annat gjorde en bedömning på plats av ljudnivån. Nära det verk som var igång var det en ganska kraftig ljudnivå, men även vid infarten till området, uppskattningsvis någon kilometer bort hördes ljudet från vindkraftverket tydligt. Min och markmoderaternas linje att förespråka minst en kilometers svstånd från ett vindkraftverk till närmaste bebyggelse känns väl avvägd. I Spjutås (Kappellabo) planeras vindkraftverk mindre än 500 meter från närmaste bostadshus. Det är inte rimligt!

I kväll håller Marks kommun ett informationsmöte om arbetet med hur lämpliga områden för vindkraft ska inarbetas i den nya översiktsplanen. Jag har tagit del av den tjänstemannautredning som kommer att presenteras i kväll, och kartan över möjliga vindkraftområden i kommunen. Jag är förvånad över att tjänstemännen uppenbarligen saknar lyhördhet för befolkningens och politikernas tydliga ställningstagande, och föreslår områden med uppenbara konflikter eller områden som redan avfärdats av kommunfullmäktige. Jag tänker då inte minst på Lygnersvider utanför Sätila där kommunen utbyttjade sitt veto mot den föreslagna vindkraftparken. Trots detta finns samma område nu inritat som möjligt utbyggnadsområde för vindkraft (omrpåde två på kartan nedan). Detta kommer dock rimligen att stoppas när den politiska processen tar vid, och samma sak lär gälla en del andra av de föreslagna områdena.



Politikerna i Mark måste nu sätta ned foten en gång för alla. Utbyggnaden av vindkraft får inte gå före kommuninvånarnas intressen av goda boendemiljöer, stoppa intressanta områden för ny bebyggelse eller förstöra viktiga naturvärden. Enda sättet att långsiktigt skapa acceptans i samhället för vindkraft är att den inte får en gräddfil där andra intressen alltid får stå tillbaka.




Debattinlägg om kommunens nej till vindkraftparken i Sätila

2011-04-07

Denna vecka har jag ett debattinlägg i Markbladet där jag analyserar bakgrunden till att Marks kommun med stor politisk majoritet stoppade den planerade stora vindkraftparken mellan Sätila och Ubbhult. Jag kritiserar också Göteborg Energi för deras agerande under processen. Hade man valt en annan linje med en kraftigt bantad vindkraftpark hade kanske vindkraften kunnat samsas med andra intressen. Nu satsade man i stället all kraft på en gigantisk vindkraftpark och hela projektet blev stoppat. Vindkraftexploatörerna måste lära sig av sina misstag och ta större hänsyn till närboende i stället för att klaga på kommunpolitikerna för att de gör sitt jobb och lyssnar på sina kommuninvånare.



Vallöftet infriat - Moderaterna sade nej till vindkraftplanerna i Sätila

2011-03-25

I går röstade kommunfullmäktige i Marks kommun med stor marginal (37 röster mot 12) för att stoppa planerna på en jättelik vindkraftpark i Sätila. Moderaterna gick i spetsen för denna linje och infriade därmed sitt vallöfte. Många Sätilabor kommer nog att reagera starkt mot de fyra partier som röstade nej till ett kommunalt veto (V, MP, C och KD). Men inget är ju så lätt som att offra andra människors boendemiljö och naturmiljö när man inte påverkas själv. Det är ändå glädjande att Marks kommunfullmäktige visade sunt förnuft i denna viktiga fråga.

Ett lustigt sammanträffande är förresten att just i går gav Posten ut en ny serie frimärken. Bland annat med vindkraftmotiv. Men sådana blir det alltså inte i Sätila, och det är faktiskt exploatörens fel.

När de första samrådsmötena hölls pratade jag med företrädare för Göteborg Energi om möjligheten att krympa vindkraftparken ordentligt. Om Göteborg Energi hade lyssnat på mina och andras goda råd och minskat ned vindkraftparken till 5-6 verk i stället för de 18 som planerades från början så tror jag att vindkraften hade kunnat samasas med andra intressen. Men tyvärr var man helt ovillig att lyssna på opinionen och satsade allt på en extremt stor vindkraftpark väldigt nära befintlig bebyggelse. Därför blir nu hela projektet stoppat. En så okänslig och provocerande inställning som Göteborg Energi visat i denna fråga skadar människors förtroende för vindkraften. Det lär inte underlätta framtida etablering på andra platser. Bästa sättet att gynna en balanserad utbyggnad av vindkraften är att visa ortsborna större respekt och anpassa vindkraften efter bebyggelse och natur i stället för att göra tvärtom.

Nu hoppas jag att kommunens nya översiktsplan kommer att öppna upp för annan användning av området mellan Sätila och Ubbhult, ett av Marks kommuns mest intressanta utvecklingsområden. Jag hoppas att de delar som har ett särskilt högt naturvärde ska skyddas mot exploatering, medan andra delar kan utvecklas för byggande av nya bostäder. Den nya stora V/A-ledningen som ska passera området kommer givetvis att underlätta för bostadsbyggande. På sikt tror jag att Ubbhult och Sätila kommer att växa ihop, när nu inte Västsveriges största vindkraftpark längre stoppar alla planer.



Starkt stöd för min linje i vindkraftfrågan

2011-02-05

Jag konstaterar att min linje att försvara kommunernas vetorätt när det gäller stora vindkraftetableringar har ett starkt stöd. I går eftermiddag gick min Moderate kollega från Göteborg, Lars Hjälmered, som också är Moderaternas miljöpolitiske talesperson, ut och försvarade vetot med hänvisning till det kommunala självstyret. Även från Kristdemokraterna och Folkpartiet kom starka kritiska reaktioner på miljöministerns utspel. De enda som stödjer utspelet är oppositionen och vindkraftbranschen. Men med den okänsliga inställning som delar av branschen har idag lär motståndet mot vindkraft växa. Det är väldigt onödigt, och ligger knappast i branschens intresse. Jag förstår inte varför man inte visar lite större ödmjukhet i frågan, just nu motarbetar man sina egna intressen.

I dag finns också en artikel i Borås Tidning som uppmärksammar min kritik mot miljöministerns utspel och som citerar min blogg. Man har också intervjuat vårt moderata kommunalråd i Mark, Margareta Lövgren, och hon delar min åsikt.

Det känns bra att sunt förnuft verkar segra. I dagsläget känns inte det kommunala vetot hotat. Men med en rödgrön regering skulle med all säkerhet all hänsyn till andra intressen få stå tillbaka för en extrem utbyggnad av vindkraften. Det är ganska skrämmande.



Rör inte kommunernas vetorätt mot vindkraft!

2011-02-04

I går uttalade sig miljöminister Andreas Carlgren (C) i Svenska Dagbladet, och hotade att avskaffa kommunernas vetorätt rörande vindkraftetablering. Så här skriver SvD:

Andreas Carlgren anser också att man måste ta bort det kommunala vetot som det fungerar i dag då det gäller vindkraftutbyggnaden. Med vindkraften finns det en växande konflikt när det gäller behovet av förnybar energi och det lokala självstyret.

"Med respekt för självbestämmandet finns det försörjningsfrågor där det nationella intresset måste gå före. Det tar man för självklart när det gäller stora anläggningar, men inte för små. Här måste vi få en förändring så att kommuner inte bara lyssnar på opinioner och säger nej utan även försöker lösa konflikterna. Går inte det kan det bli aktuellt att ta bort kommunens vetorätt", säger Andreas Carlgren.

Jag tolkar Carlgrens utspel mest som en påtryckning mot kommunerna. Något förslag från regeringen att avskaffa vetorätten finns nämligen inte. Om ett sådant förslag skulle läggas fram skulle jag definitivt ta strid om saken, och ett sådant förslag skulle aldrig få mitt stöd vid en omröstning i riksdagen. Kommunernas vetorätt är en del av den kompromiss som gjordes kring vindkraften, där vi avskaffade den dubbla tillståndsprövningen för vindkraftetablering som tidigare gällde. En kompromiss måste man givetvis vårda. Vindkraftparker är för övrigt en industrietablering och bör naturligtvis behandlas så även när det gäller kommunens inflytande, och kan inte få en egen gräddfil bortom normala lagar och regler.

Göteborg Energis planer på en stor vindkraftpark i Sätila beskriver ganska bra varför kommunerna måste få sista ordet. Den planerade etableringen är olämplig av minst tre anledningar. Delar av området ligger i anslutning till naturmiljöer av riksintresse med höga naturvärden. Andra delar av området är högintressanta för Sätilas expansion som Marks kommuns snabbast växande ort. Ytterligare andra delar av området ligger alltför nära befintlig bebyggelse.

Människors boendemiljöer och kommunerns möjlighet att växa måste gå före vindkraftetablering. Det byggs masor av vindkraftverk idag, trots kommunernas möjlighet att lägga in sitt veto. Sverige är stort, och vindkraftverk måste inte placeras på olämpliga platser. Det är exploatörens ansvar att leta upp lämpliga platser för nya vindkraftverk och ha en så bra dialog med närboende och kommunen att kommunens politiker inte känner sig tvingade att utnyttja sitt veto. Vetorätten är de närboendes sista möjlighet och måste försvaras!

Uppdatering 13.00: Sveriges Kommuner och Landsting har nu också kommenterat förslaget, och ordföranden Anders Knape (M) använder samma argument som jag när han avvisar alla tankar på slopat kommunalt veto. Knape konstaterar att en vindkraftsutbyggnad är en form av industrietablering, och att det är orimligt att den helt skulle kunna gå förbi de kommunala beslutsinstanserna.



2010-12-08 Vindkraft - hot eller möjlighet?


Detta är rubriken på en debattartikel som jag har i Borås Tidning idag. Jag försöker nyansera bilden lite av vindkraftens problem och möjligheter. Allt är faktiskt inte svart eller vitt. Vindkraften kan knappast ersätta kärnkraften och målen för vindkraftsutbyggnaden i Sverige känns något orealistiska, men vindkraften kan absolut ge ett tillskott till den svenska elförsörjningen. Men vindkraftsutbyggnaden får inte ske till vilket pris som helst, och större hänsyn måste tas till enskilda människors boendemiljö. I linje med detta måste givetvis möjligheten till kommunalt veto finnas kvar. Läs hela artikeln här!

Bilden: Från mitt besök i ett vindkraftverk i Vara tidigare i år, bilden är inifrån turbinhuset högst upp i vindkraftverket.





2010-03-29 Vindkraftfakta - ekonomi och produktion

De ekonomiska kalkylerna från Slättens Vind var intressanta. Vi fick ta del av både ekonomiska kalkyler och bokslut. Ett verk av den typ vi besökte beräknas kosta ca 35 miljoner när det står klart på plats redo för uppstart. Man skriver av verken på 15 år, men räknar med att de ska kunna drivas i minst 20-25 år, kanske längre. Med dagens elpis (ca 45 öre i den kalkyl vi tog del av) och en ersättning på drygt 30 öre för de elcertifikat som man får när man producerar elkraft, och därefter kan sälja på certifikatmarknaden, så får man in ca 75 öre per kilowattimme. Driftskostnaderna är ca 10-12% av detta inklusive service fyra gånger per år. Markägaren får ca 4% av bruttointäkten, vilket motsvarar ca 150.000 till 200.000 kronor per år i markarrende. (Hyfsat betalt måste jag säga, eftersom den yta som vindkraftverket tar upp på en åker eller i en skog inte kan vara mycket mer än en halv villatomt.) Med denna kalkyl ger ett vindkraftverk i bra läge vinst redan andra året. Vi simulerade däremot en variant där ersättningen för sålda elcertifikat togs bort. Då blir det ingen vinst alls, utan underskott varje år. Elcertifikaten (som vi alla betalar via vår elräkning, och som är ca 4-5 öre per kilowattimme + moms) är alltså en avgörande förutsättning för att vindkraften ska bära sig ekonomiskt.

Hur mycket el producerar då ett vindkraftverk? Ja, det verk vi besökte utanför Vara har alltså producerat 18 miljoner kilowattimmar sedan starten i februari 2007, vilket är ganska imponerande. Men det står sannolikt på en relativt bra plats med goda vindförhållanden. Verk på sämre platser ger lägre produktion och havsbaserad vindkraft ger högre produktion. Normalt kan ett vindkraftverk gå motsvarande full kapacitet ungefär 30-40% av tiden. I själva verket producerar verket el kanske 80% av tiden, men ofta med lägre effekt, och därför räknar man om produktionen till tid med produktion motsvarande full kapacitet.

Vi fick också bekräftat att när det är riktigt kallt med arktiska eller ryska köldvintrar så blåser det oftast mycket lite och då står vindkraften stilla. Däremot är kylan i sig inte oftast inte så stort problem, det krävs temperaturer ned mot minus 30 grader innan ett vindkraftverk automatstoppas. När det gäller behovet av balanskraft, dvs annan elkraft när vindkraften står stilla, så menade man att behovet inte är så stort som man ibland säger i debatten, eftersom Sverige är stort och det är sällan som alla vindkraftverk står stilla samtidigt. Jag är väl kanske inte riktigt lika optimistisk, om vi ska bygga en stor del av vår elförsörjning på vindkraft så måste vi också se till att det finns balanskraft. Fast våra värdar sa rent ut att vindkraften inte kommer att kunna ersätta kärnkraften, men att den däremot kan ersätta kolkraften. Det låter som en mer realistisk målsättning.

Att bygga ett vindkraftverk (allt från material, produktion på fabrik, transporter, infrastruktur och uppförande) förbrukar givetvis energi. Men de siffror vi fick pekar på att vindkraftverket redan efter 3-6 månader har producerat så mycket elenergi att det täcker hela produktionskostnaden. När ett vindkraftverk tjänat ut måste det monteras ned igen. Med tanke på teknikutvecklingen tror man inte att det blir aktuellt att byta ut delar och driva ett verk vidare, det är mer ekonomiskt att bygga ett helt nytt. Man uppgav att det inte handlar om särskilt stora kostnader, metallvärdet i verket är nämligen så stort att det i princip täcker rivningskostnaden. Den största kostnaden är att ta bort betongfundamentet under verket, men totalt sett ska rivningskostnaden vara försumbar i kalkylen.

Lönsamheten för medlemmarna då? Ja, så här långt har föreningen mest återinvesterat vinsten i nya anläggningar. Men värdet på en andel har, inklusive återbetalningar, ökat från 1.000 kronor 2002 till 4.150 kronor 2009, dvs en fyrdubbling av värdet, vilket ger en mycket hög årsavkastning. Delvis beror det goda resultatet på att man varit skicklig på att förhandla fram goda priser för sin sålda el, och att man gjort reavinster på sålda anläggningar, men givetvis är det så att vinsterna i grunden skapas genom de elcertifikat som vi alla måste betala för när vi köper el från vår elleverantör. Möjligen kan man ju fundera lite över om den mycket höga avkastningen på ett vindkraftverk är rimlig när man vet att den till stor del beror på politiska beslut och tvång för konsumenterna att betala sin elleverantör för elcertifikat?



2010-03-29 Vindkraftfakta - buller och störningar

Dagens besök hos Slättens Vind Ekonomisk Förening hade två syften. Dels ville vi besöka ett verk, få en bild av storleken och lyssna på ljudstörningarna hos ett modernt 150-metersverk. Dels ville vi se de ekonomiska kalkylerna och få en bild av hur ekonomin är vid uppförande av ett nytt vindkraftverk.

Vad gäller bullerstörningar fick vi klart för oss att det varierar väldigt mycket mellan olika typer av vindkraftverk. Det olycksaliga verket i Hyssna nämndes vid våra samtal och våra värdar kände till detta väl och menade att det till följd av sin placering och konstruktion mycket störande. Det verk vi själva besökte idag gav förvånansvärt låga ljud ifrån sig. Alldeles under verket hördes ett svischande ljud varje gång en vinge passerade, och på 100 meters avstånd var ljudet något starkare. Men jag måste medge att ljudet var betydligt lägre än förväntat, och ska jag vara ärlig så överröstades ljudet stundtals av fågelkvitter i närheten. Vi fick förklaringen att detta var ett verk byggt av Vestas och att man använder en teknik där vingarna hela tiden justeras för att följa vindens förändring i styrka och riktning. Det ger minimala ljudnivåer. En del andra fabrikat har vingar som är mest fasta och inte följer vindens förändringar, vilket ger betydligt högre ljudnivåer. Man hade haft problem med ljudströningar från ett annat verk i närheten. Val av teknik verkar med andra ord vara av mycket stor betydelse för att minimera ljudstörningarna. Förutom verkens placering naturligtvis.



2010-03-29 Besök hos Slättens Vind - Sveriges största vindkraftförening



I dag har jag och min riksdagskollega Ingemar Vänerlöv (kd) besökt Slättens Vind i Vara, Sveriges troligen största vindkraftförening. Man äger idag helt eller delvis 21 vindkraftverk, främst i Skaraborg och Dalsland, och föreningens andelar i olika vindkraftverk beräknas tillsammans producera 32 miljoner kilowattimmar under 2010. Efter en föredragning om ekonomiska kalkyler och prestanda hos ett modernt vindkraftverk (mer om detta i nästa blogginlägg) åkte vi ut till Stenbrona Vindpark i Saleby, mellan Vara och Lidköping. De två stora verken väger ca 250 ton vardera (plus fundament) och är 95 meter höga (räknat till vingarnas nav), dvs 150 meter till vingspetsen. Det verk vi besökte har under sina tre första år producerat 18 miljoner kilowattimmar (faktiskt produktion), vilket kunde avläsas på en mätare i maskinrummet längst ned i tornet.



Via en liten korg upphängd i vajrar hissades vi upp inuti tornet de 95 meterna till turbinhuset längst upp. På insidan ser tornet mer ut som en gigantisk silo. Allt är betydligt större än det ser ut nerifrån marken. På vänsta bilden står jag inuti turbinhuset som påminner om en större husvagn, fylld med utrustning. På högra bilden vår värd, Nils Johan Ingvar-Nilsson, projektledare för vindkraft hos LRF. Bakom honom är den sida av turbinhuset där vingarna är fästa. I taket i denna ände finns en lucka ut mot vingarna.



Här står jag i luckan i blåsten och tittar ut över Varaslätten, med den gigantiska vingen (90 meter lång) bakom mig. Vingen ser på nära håll ut ungefär som en flygplansvinge. Vindkraftverket stoppades tillfälligt under vårt besök eftersom man inte får vistas som besökare i tornet när verket är igång. I bakgrunden det andra verket 450 meter längre bort.



2010-02-11 Markmoderaterna föreslog större skyddszon runt vindkraftverk

I veckans nummer av Markbladet framgår att Moderaterna, tillsammans med Folkpartiet och Markbygdspartiet, försökte få igenom en ändring i förslaget till kommunens riktlinjer för vindkraftetablering. Moderaterna föreslog en skyddszon på 1000 meter i stället för 500 meter mellan ett vindkraftverk och ett bostadshus, en mycket rimlig gräns. Tyvärr avslogs detta förslag av övriga partier, med motiveringen (från Barbro Pettersson, Socialdemokraterna) att "om vi ska ha så stora avstånd som 1000 meter då finns det inte många platser vi kan ha vindkraft på". För egen del tycker jag det är ett märkligt omvänt resonemang - utgångspunkten för säkerhetszonen borde väl rimligen vara vilken gräns som är skälig för att ta hänsyn till enskilda människor, inte i vilken mån det försvårar utbyggnad av vindkraft? Det finns för övrigt kommuner som redan idag kräver större skyddsavstånd än 500 meter.

Beslutet från Marks kommun innebär ännu starkare skäl för Moderaterna och andra partier att fortsätta driva frågan om ett kommunalt veto mot vindkraftparken i Sätila. Markbladet berättar om alla turer kring byggnationen i tidningen, och nämner bland annat att Göteborg Energi verkar beredda att krympa anläggningen från 16 till 12 verk. Hade Marks kommun satt skyddsavståndet till 1000 meter kunde det satt ytterligare press på Göteborg Energi att presentera en bantad vindkraftpark med mer rimlig omfattning. Var det hela nu slutar när det gäller vindkraftetableringen i Sätila återstår att se.



2010-02-11 Energimyndigheten lanserar webbplats om vindkraftetablering

Häromdagen fick jag tips om att Energimyndigheten byggt upp en särskild hemsida där alla regler och bestämmelser kring tillståndsprocessen vid vindkraftetablering finns samlad. En riktigt bra sida som beskriver hur man ansöker om tillstånd och hur ett ärende om vindkraftetablering hanteras genom olika instanser. Mer än 15 myndigheter har samlat sin information på en och samma webbplats, och sidan riktar sig till både företag och privatpersoner. Sidans adress är Vindlov.se.



2010-01-31 Länstidningen Östersund uppmärksammar min vindkraftsmotion

I höstas lämnade jag in en riksdagsmotion om att Sverige borde införa ett system med schoblonmässigt beräknad ersättning till alla som bor i närheten av ett vindkraftverk. Detta är klart realistiskt att införa, och systemet finns redan i Danmark. Min motion blev tyvärr avslagen, och jag är inte förvånad. Vindkraften är idag närmast är en helig ko politiskt, som tillåts orsaka nästan vilka ingrepp som helst i privatpersoners boendemiljö och på känslig naturmiljö, på ett sätt som knappast någon annan industrietablering skulle tillåtas göra. Detta samtidigt som vindkraften ger oerhört lite tillskott till elförsörjningen när behoven är som störst - när det är kall och bister vinter. Vid dessa tider på året står de flesta vindkraftverk helt stilla, antingen på grund av kylan som gör att verken austomatstoppas, eller för att det helt enkelt sällan blåser när det är riktigt kallt. Samtidigt kostar vindkraften stora pengar för skattebetalarna och elkonsumenterna till följd av subventioner som vi alla tvingas vara med och betala.

Länstidningen Östersund uppmärksammade i fredags min motion (och en liknande från en folkpartist), och det var kul. Jag tror faktiskt tiden arbetar för mitt förslag. Går det i Danmark så går det givetvis i Sverige. I längden kommer inte svenska folket att acceptera att människor ska tvingas förlora stora pengar på värdeminskning av sina fastigheter på grund av omfattande vindkraftetableringar i närheten. Att ge skälig ersättning är för mig en självklarhet och en rättssäkerhetsfråga.



2009-12-10 Markmoderaterna säger nej till vindkraftparken i Sätila

Förespråkar att Marks kommun lägger in sitt veto mot etableringen

Jag fick just nedanstående pressmeddelande från Markmoderaternas gruppledare. Markmoderaterna förespråkar alltså att Marks kommun lägger in sitt veto mot den planerade vindkraftsparken i Sätila. Jag deltog inte själv vid gruppmötet, men stödjer mina partivänner fullt ut i deras beslut. Vindkraftsparken möter ett närmast kompakt mostånd bland Sätilaborna och en så stor vindkraftpark bör självklart inte etableras så nära den mest snabbbväxande och expansiva orten i hela Marks kommun.


Pressmeddelande från Moderata samlingspartiet i Mark

Partiet har på vårt ordinarie gruppmöte måndagen 8 dec. 2009 gjort följande ställningstagande till Göteborgs Energis ansökan om att bygga en vindkrafts park om 16-18 verk i Sätila.

Vi har beslutat att verka för ett kommunalt veto vad gäller den planerade vindkraftsparken med följande motiveringar.
• ansökan är en etablering av miljöfarlig verksamhet med betydande miljöpåverkan för Sätila samhälle och dess framtida utvecklingsmöjligheter.
• Delar av området ligger i nära anslutning till den nyligen i fullmäktige antagna VA-försörjningsplanen, och där det på sikt är möjligt att etablera nya mindre bostadsområden.
• Vindkraftverken blir ett dominant och störande inslag i landskapbilden. Storåns dalgång är ett särskilt känsligt kulturlandskap där det redan idag finns skarp restriktioner vad gäller byggnation.
• Samma gäller att vindkraftsverken blir ett dominerande inslag i Lygnerns landskapsbild.
• Vindkraftverk som etableras på höjder med hög vindhastighet kan medföra betydande störningar för bostäder som är belägna i en dalgång där man har en lägre vindhastighet och lågt bakgrundsljud.
• Vindkraftsparken är ett hinder för rekreation och friluftsliv i området.
• Vidare kommer djurlivet att starkt påverkas bl.a, av ljuden från verken.

Vi är inte generellt emot vindkraftsutbyggnad och hade förmodligen kommit till en annan slutsats om vindkraftsparken hade varit betydligt mindre och placerad på sådant sätt att den inte varit störande för landskapsbilden samt att den ej utgör ett hinder för en framtida utveckling av Sätilaområdet.


Moderata Samlingspartiet i Mark

Pär-Erik Johansson
Gruppledare.



2009-11-04 Dagens klimatfundering

Två svenska vindkraftverksincidenter på en vecka

I söndags rapporterade Hallands Nyheter att en vinge från ett vind- kraftverk utanför Falkenberg lossade och ramlade ned nära en gång- bana i närheten. Det är inte första gången som danska Vestas, en av världens största tillverkare av vindkraftverk, drabbas av den här typen av problem. I januari 2008 tappade ett Vestas-verk på Gotland sin ena vinge efter att bultarna brustit, och strax därefter råkade ett vindkraft- verk i Odsherred i Danmark ut för samma sak. Då medgav Vestas en bristande efterkontroll, och lät sina servicetekniker göra omfattande inspektioner på mängder av vindkraftverk för att se om alla bultar var tillräckligt åtdragna. "Under det senaste året, efter den utvidgade kontrollen, har vi i hela vår nord­europeiska verksamhet inte haft några sådana här problem med nedfallande delar – fram till helgens händelse i Falkenberg", säger Klaus Steen Mortensen på Vestas.

Fotot på det havererade vindkraftverket utanför Falkenberg kommer från Hallands Nyheters hemsida

I går berättade så Skånska Dagbladet att vingarna på ett nystartat vindkraftverk i Malmö lossnade bara några timmar efter start och flög iväg. För att hindra fler liknande olyckor stoppades ett annat vindkraftverk. "Som tur var kom ingen människa till skada. Men det är allvarligt nog med tillbud av det här slaget. Även om det är mindre kraftverk rör det sig om enorma krafter om vingar lossnar och flyger i väg", säger Roger Möller på kommunägda Stadsfastigheter till Skånska Dagbladet.

Visst har alla energikällor sina risker, och visst är olyckor med vindkraftverk fortfarande mycket ovanliga i Sverige. Men självklart kommer det också att bli fler incidenter i takt med att antalet vindkraftverk i landet nu ökar väldigt snabbt. Faktum är att världen över har 610 olyckor inträffat med vindkraftverk de senaste tio åren. Vid 141 av dessa tillfällen handlade det om tappade eller trasiga vingar, enligt statistik som samlats in av den (vindkraftsfientliga) skotska organisationen Caithness Windfarm Information Forum. Allt enligt Radio Jämtland.

Den svenska vindkraftbranschen har nu tillsatt en haverikommission med anledning av veckans två svenska haverier. För egen del tycker jag att det som hänt är ett väldigt starkt skäl att placera vindkraftverken på ett ordentligt avstånd från bebyggelse och kanske även från områden med intensivt friluftsliv. Jag tycker i vart fall inte att man borde placera vindkraft närmare än en kilometer från närmaste bostadsbyggnad.



2009-10-07 Intervju i Borås Tidning om min vindkraftmotion

I går ringde Borås Tidnings lokalredaktion i Kinna upp mig angående min riksdagsmotion om att ersätta närboende för ekonomiska konsekvenser av att vindkraftverk etableras i närheten.

Mitt förslag tar inte ställning till hur störande vindkraften är eller inte är, det är som så mycket annat ganska subjektivt. Men jag kan konstatera att en bostad med ett vindkraftverk mycket nära blir mer svårsåld än om vindkraftverket inte hade funnits där. Marknadsvärdet påverkas utan tvekan. Det minsta man kan begära ar därför att en drabbad fastighetsägare får någon form av kompensation för detta. En positiv effekt av ett ersättningssystem skulle dessutom bli att den som vill etablera nya vindkraftverk blir mer intresserad av att placera dessa där inga närboende störs.

Ska vindkraften bli en accepterad energikälla måste denna fråga lösas. I Danmark finns någon form av system för detta, och det kunde vara värtdefullt att även se hur man hanterar saken i andra länder.




2009-10-05 Vindkraftsamråd i Sätila - steg två.

I dag har jag varit på det andra samrådsmötet om den planerade vindkraftparken på Lygnersvider i Sätila. Det var ett synnerligen välbesökt möte i bygdegården, och de kritiska rösterna var betydligt fler än förra gången. Inte en enda positiv röst hördes faktiskt. Men kanske var det så att det var de kritiska Sätilaborna som besökte detta andra möte, medan de som är positiva, främst markägarna som räknar med goda arrenden för den upplåtna marken, inte brydde sig om att komma? Ärligt talat var det inte så mycket nytt som framkom, mer än att man minskat ned vindkraftparken från 18 till 16 verk, och därmed tagit bort de två verk som ligger allra närmast bebyggelsen.

Frågorna var ungefär desamma som vid första mötet. Det handlar om närboendes oro för buller, ljusstörningar, skuggreflexer. Men också oro för förstörda naturområden och dramatiska ingrepp i landskapsbilden. Behovet av mark för Sätilas fortsatta utveckling berördes också.

Många oroar sig också för risken för sänkta värden på fastigheter i närheten. Det sista är en viktig fråga som jag också lämnat in en riksdagsmotion om denna vecka. Den som bygger ett vindkraftverk, alternativt staten, bör enligt min mening vara skyldig att utge ersättning till den som drabbas av fallande värden på sin fastighet eller drabbas av andra olägenheter. I Danmark lär det finnas möjlighet att få ekonomisk ersättning om man bor nära ett vindkraftverk, och något liknande borde införas även i Sverige.

På mötet ställdes också en del kloka frågor om de ekonomiska kalkylerna. Sverige har redan idag ett överskott på el. Frågan är om det är vettigt att bygga vindkraftverk som med stöd av skattesubventioner producerar dyr överskottsel som vi inte behöver i Sverige, el som vi sedan får sälja på den europeiska elbörsen för ett pris långt under produktionskostnaden? Jag tog upp frågan med Göteborg Energis representanter och de förklarade då att man i sin kalkyl också räknar med framtida intäkter från "flexibla mekanismer" vilket förbättrar den ekonomiska kalkylen även om elen exporteras.

Vad innebär då "flexibla mekanismer"? Jag ska försöka göra en kort och mycket förenklad beskrivning. De flexibla mekanismerna bygger på en ganska enkel princip om att ett land som sänker utsläppen av växthusgaser mer än vad Kyotoprotokollet föreskriver skall kunna sälja "överskottet" till ett annat land som ligger över utsläppstaket. Därmed skapas en marknad där man kan köpa utsläppsrättigheter. Tanken är att istället för att köpa dyra utsläppsrättigheter skall det vara mer kostnadseffektivt att investera i teknik som bidrar till minskade utsläpp. Översatt till elproduktionen kan man säga att länder som inte har tillräckligt mycket miljövänlig elproduktion kan då "köpa" sig fria genom att köpa utsläppsrätter från länder som bedriver miljövänlig elproduktion och därför har överskott på utsläppsrätter. På sikt skulle detta enligt Göteborgs Energi kunna medföra vinster på vindkraftsproducerad el, eftersom intäkterna från utsläppsrätterna blir en pluspost i kalkylen. Personligen har jag svårt att bedöma detta argument eftersom priset på utsläppsrätter varerat kraftigt över tid.

Jag var bara på samrådsmötet för att lyssna på frågor och svar och känna av stämningen. Men som riksdagsledamot boende på orten är det svårt att undvika att få frågor från irriterade ortsbor som undrade hur vi tänkte när vi öppnade upp för storskalig vindkraftutbyggnad i Sverige. Det känns lite märkligt att få den otacksamma uppgiften att försvara en politik som man i grunden inte riktigt tycker är rätt. Men jag står för att jag röstade ja till Alliansens energiproposition. Det var en kompromiss mellan olika intressen och en utökad möjlighet för vindkraftproduktion var priset vi moderater fick betala för att centern skulle acceptera att behålla kärnkraften. Det är så politiken fungerar. Men jag var också tydlig med att riksdagen inte beslutar om utbyggnad av enskilda vindkraftverk - vi har bara öppnat upp en möjlighet för detta. Det är de enskilda företag som vill bygga vindkraftverk som måste hitta lämpliga platser där utbyggnad kan ske utan att komma i alltför stor konflikt med andra intressen. I sista hand har kommunerna dessutom möjlighet att lägga in sitt veto mot en vindkraftetablering. Om kommunen inte säger nej ska slutligen Länsstyrelsen besluta om att en etablering är lämplig eller inte.

När det gäller vindkraften i Sätila år processen bara i sin början. Till slut är det alltså Länsstyrelsen som ska fatta beslut om Göteborg Energis ansökan. Innan dess har Marks kommun möjlighet att lägga in sitt veto mot vindkraftparken. Moderaterna i Mark gör just nu en egen intern analys där vi väger för och emot en vindkraftetablering i Sätila och funderar över hur vi ska ställa oss i frågan om ett eventuellt kommunalt veto. Mer om detta framöver.



2009-09-23 Dagens klimatfundering

Lunchmöte med Eon - "vindkraften är bara en parentes"

I dag har jag varit på ett lunchmöte i riksdagen med västsvenska riksdagsledamöter som anordnades av Eon Nordics koncernledning. Det blev många intressanta samtal kring Eon:s investeringar i olika energislag.

Biogas var en fråga som diskuterades. Det känns ju inte riktigt som den stora lösningen på fordonsbränslesidan. En gastapp kostar 3,5 miljoner att bygga (!), medan en etanoltapp kostar 350.000 kronor. Det stora problemet är dock att få upp produktionskapaciteten av biogas för att möta efterfrågan. I dagsläget blir det en blandning av naturgas och biogas eftersom biogasen inte räcker till. Det blev för mig mycket tydligt att biogasen av rent naturliga skäl aldrig kommer att räcka för att producera mer än en liten del av efterfrågan på fordonsbränsle.

Jag hade nöjet att ha Per-Ove Jönsson från Eon:s koncernledning bredvid mig under lunchen och det blev mycket prat om vindkraften. Jag fick information som gör att jag efter detta möte är ännu mer tveksam till vindkraften som energikälla än jag varit tidigare. Det är helt enkelt inte samhällsekonomiskt lönsamt att bygga vindkraft! Så här ser de ekonomiska kalkylerna ut:

I dag subventioneras varje kilowattimme vindkraft med mellan 60 och 70 öre. Eon efterfrågade ännu större subventioner för att få kalkylerna att gå ihop, man vill ha ca 1 krona per kilowattimme, vilket är den subventionsgrad som man har i exempelvis Tyskland. Den totala kostnaden för att producera en kilowattimme vindkraft är 2-3 kronor. Detta ska jämföras med kostnaden för en kilowatttimme i ett nyrenoverat kärnkraftverk som ligger under 35 öre! Vattenkraften är ännu billigare. Per-Ove Jönsson sa rent ut att om vi vill ha vindkraft måste merkostnaden antingen betalas av konsumenterna eller genom direkta statliga subventioner. "Vi bygger ju mindre lönsam elproduktion jämfört med exempelvis kärnkraft, och subventioner behövs om vi ska nå de politiska mål som beslutats".

Utöver dessa subventioner blir kostnaderna mycket höga för att bygga ut elnäten när vindkraftparker etableras. Dels ska det finmaskiga nätet byggas ut för att ansluta varje vindkraftverk, dels ska det stora stamnätet byggas ut för att kunna transportera den el som tillverkas i vindkraftparkerna. Allra dyrast blir nätutbyggnaden ute till havs när man bygger vindkraft offshore. Kablarna är mycket dyra eftersom de ska klara miljön i havsvattnet. Det skrämmande är att alla dessa kostnader för elnätet slås ut på konsumenternas elräkningar i form av höjda nätavgifter.

Sammantaget får alltså konsumenterna betala vindkraftens höga kostnader på minst tre sätt: Först genom högre elpris än nödvändigt, sedan genom höjda nätavgifter och slutligen via skattsedeln eller elcertifikatskostnad för att bekosta de statliga subventionerna till utbyggnaden.

Det är kanske inte så konstigt att Per-Ove Jönsson från eon sa rakt ut till de församlade riksdagsledamöterna att "när vi i framtiden ser bakåt kommer vi nog att konstatera att vindkraften bara var en parentes". Min fundering är bara vad denna parentes ska tillåtas att kosta för de svenska skattebetalarna? Hade det inte i så fall varit bättre att lägga dessa skattepengar på utveckling av framtida hållbara och lönsamma energikällor i stället?



2009-09-14 Kungliga Vetenskapsakademien ifrågasätter vindkraftplaner
Uppdaterad

Förväntningarna på vindkraften är orealistiska. Det menar Kungliga vetenskapsakademien i en studie om vindkraft som dess Energiutskott publicerar i dag.

År 2008 producerades 2 TWh el per år från ca 1 000 vindkraftverk vilket motsvarade 1,4 procent av Sveriges totala elproduktion och den siffran kan i bästa fall höjas till 7 procent eller ca 10 TWh i framtiden emligt Kungliga Vetenskapsakademien.

Riksdagens planeringsram för vindkraft ska möjliggöra en svensk vindkraftsutbyggnad på upp till 20TWh på land och 10 TWh till havs. Kungliga Vetenskapsakademien är kritiska till denna ram, eftersom det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1 000 till 6 000-8 000 beroende på effekt - en närmast orimlig målsättning anser man. Av Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskotts studie framgår att vindkraftens andel i elproduktionen av ekonomiska skäl knappast kan öka mer än 8 TWh, dvs till ca 10 TWh, innan taket är nått i Sverige, vilket motsvarar ca 2 000 vindkraftverk. Detta eftersom dagens eldistributionssystem och tillgången på balanserande vattenkraft begränsar ytterligare utbyggnad. Jag tycker dock att det är viktigt att påpeka att en planeringsram inte innebär ett beslut att verkligen bygga alla dessa verk, endast att det ska vara möjligt om man hittar lämpliga platser och någon som vill bygga. .

Kungliga Vetenskapsakademien påpekar också att en elproduktion på 10 TWh ändå bara utgör knappt 7 % av den nuvarande svenska elproduktionen och endast 2 % av den totala energianvändningen. Det visar att vindkraften - oavsett vilka planer man anser vara realistiska, knappast kommer att stå för annat än ytterst lite av den svenska energiförbrukningen i framtiden. Vindkraften kommer inte att vara ett alternativ till att ersätta kärnkraften eller den definitiva lösningen på framtidens energibehov, vilket man ibland kan förledas att tro när man hör företrädare för exempelvis Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller olika lobbygrupper i samhällsdebatten.

Personligen skulle jag dessutom vilja påpeka att det finns ytterligare ett hinder för utbyggnad, och det är hänsynen till människors boendemiljöer och den utbredda oro som finns för att få vindkraftverk placerade alltför nära bebyggelse. Det är en fråga som måste tas på största allvar.



2009-08-17 Dagens klimatfundering

Alla energikällor har sina risker

Det sägs ofta att även om vindkraften inte klarar konkurrensen ekonomiskt utan stora subventioner så är den i vart fall en ren och ofarlig energikälla. Oftast är det nog så. Men det finns faktiskt undantag. Hela eller delar av vindkraftverk som rasar och vindkraftverk som brinner. Det danska företaget Vesta lär rekommendera ett säkerhetsavstånd på 400 meter kring ett vindkraftverk. Det visar att det finns risker och att ett vindkraftverk påverkar både de som bor i närheten och medför risker för människor och djur som rör sig i naturen.

Den som låtsas att det inte finns några risker eller att människors boendemiljöer inte påverkas har helt enkelt fel. Vindkraften har, precis som alla andra energikällor, sina risker och problem. Detta måste man ha med i bilden när det gäller vindkraftverkens placering och hur stora vindkraftparker man bygger.





Ovan: Två raserade vindkraftverk, det högra rasade strax intill en motorväg i Tyskland.

Nedan: Ett brinnande vindkraftverk. Elden är svår för brandkåren att bekämpa eftersom man inte har stegar som når upp till branden. Oftast får man bara stå och titta på medan det brinner klart och bevaka så att inte brinnande delar skall lossna och sprida bränder i omgivningen.








2009-06-02 Planerad vindkraftpark i Sätila väcker oro och starka känslor



I kväll har jag varit på samrådsmöte i Sätila rörande planerna från Göteborgs Energi att bygga en av Södra Sveriges största vindkraftparker i ett område norr om Lygnern, mellan Sätila och Ubbhult. Planerna omfattar 18 verk av den största storleken (150-180 meter höga).

De var tydligt att de boende i områdena närmast vindkraftparken känner mycket stor oro för störningar i form av buller och störande skuggor, samt är rädda för att deras bostäder skall sjunka i värde till följd av närheten till den stora vindkraftparken. Bland besökarna i övrigt fanns delade meningar om huruvida vindkraftparken är vacker eller ful, men helt klart kommer landskapsbilden norr om Sätila att påverkas ganska dramatiskt:

Bild från Ubbhult, badplatsen vid Stora Öresjön. Observera husen vid stranden till vänster på bilden, som är stora nybyggda villor. Det ger en bild av hur stora den senaste generationens vindkraftverk faktiskt är, trots att de står flera kilometer bort från badplatsen och att det är den lägre modellen på 150 meter som montaget visar.

Bild från vägen utanför Sätila. De stora gårdarna på andra sidan Storån skymtar som mycket små prickar nedanför vindkraftverken på åsen ovanför.



(Bilderna är fotomontage från Göteborg Energis hemsida.)


Min tro är att Göteborg Energi kommer tvingas minska ned vindkraftparken en del för att slippa protester från de närboende, och kanske kommer man också att välja 150-metersverk i stället för 180-meters för att störa landskaps- bilden mindre. Men protester och överklaganden kan nog ändå förväntas, för ingen närboende lär ju acceptera att värdet på den egna bostaden sjunker. Märkligt nog är annars att just detta inte är något som man tar hänsyn till vid miljöprövningen. Endast buller och störningar, samt effekterna på samhällets utveckling i stort beaktas, inte allmänhetens subjektiva bedömning att vindkraftverk minskar attraktionskraften hos näraliggande bostäder.

Marks kommun har precis beslutat om en policy för vindkraftetablering, efter en motion av Elise Benjaminsson som är moderat ledamot av kommunfullmäktige i Mark, och som själv drabbats av kraftiga störningar från ett annat vindkraftverk i Hökås utanför Hyssna i Marks kommun. De riktlinjer som finns i denna nya policy kommer att styra kommunens tillståndsgivning för vindkraftparken i Sätila. Det betyder bland annat att inga verk lär godkännas om de ligger närmare än 500 meter från en bostadsbyggnad. Om Göteborg Energi är kloka ser de till att avståndet blir större än så. De har ju allt att vinna på att Sätilaborna och Ubbhultsborna blir positivt inställda till vindkraftparken och kan ge goda referenser till framtida nya vindkraftparker på andra platser.

Jag kommer att följa den fortsatta av detta ärende mycket noga. Det är intressant att som riksdagsledamot kunna bevaka ett så här stort ärende på hemmaplan. Utgången kommer att ge en fingervisning om hur den planerade utbyggnaden av vindkraft i Sverige kan förväntas fungera. Om regeringens planer om vindkraftproduktion skall uppfyllas kommer det att krävas minst 3.000 nya vindkraftverk av största modell i landet enligt beräkningar som presenterades under kvällens föredragning. Om nu 18 vindkraftverk i Sätila skapar så stort motstånd är det svårt att se var man skall kunna bygga de övriga minst 2.982 vindkraftverken utan kraftigt motstånd från lokalbefolkningen. Personligen ser jag planerna på den extremt stora utbyggnaden av vindkraft i Sverige som ganska orealistiska. Jag fick också klara besked idag från Göteborg Energi att utan kraftiga skattesubventioner skulle inga vindkraftverk byggas överhuvudtaget. Vindkraft är ingen billig satsning för svenska folket, och jag är personligen mycket tveksam till att öka de statliga subventionerna ytterligare, vilket branschen kräver.

Jag kan för övrigt meddela att viljan att göra stora uppoffringar i den egna boendemiljön "för att motverka globala klimatförändringar" verkade något begränsad från dem som bor i närheten av den planerade vindkraftparken. Detta kommer jag att ha med mig som politiker när vindkraften diskuteras i olika sammanhang. Jag anser det helt orimligt att acceptera allvarliga lokala miljöskador eller intrång i människors boendemiljöer för en mycket diffus "global klimatnytta". Vindkraftparker måste utformas så att de närboende tycker att det känns acceptabelt, annars lär vindkraften inte ha någon framtid i Sverige.



2009-05-10 Dagens klimatfundering:

Utbyggnad av vindkraften kräver eftertanke

Lördagskvällens nyhetsinslag i TV om vindkraften väcker funderingar. Bakgrunden är att planerna på kraftig utbyggnad av vindkraften också kräver ökad tillgång på kompletterande energi som kan användas när vindkraften inte kan leverera el. I nyhetsinslaget nämndes att det mest sannolika är en utbyggnad av vattenkraften som komplement. Om vattenkraf- ten skall utökas hoppas man att en effektivisering av befintliga vattenkraftverk skall räcka långt, men även utbyggnad av hittills skyddade älvar och vattendrag kan behövas. I TV-inslaget sa man till och med att vi måste ställa svåra lokala miljöförstörande ingrepp mot det globala klimathotet, och att vi då kan tvingas offra viktiga naturvärden för ett viktigare syfte. Det var då jag reagerade starkt!

Själv är jag i grunden positiv till vindkraft, under förutsättning att den kan ekonomiskt kan stå på egna ben. Jag kommer själv, om allt går enligt planerna, att inom några år att bo intill Västsveriges största vindkraftpark som Göteborg Energi planerar i skogarna på höjderna mellan Ubbhult och Sätila. Efter vad jag hittills sett av planerna känns satsningen intressant, men det avgörande är givetvis de tester av vindförhållandena som först måste göras. Med tanke på verkens geografiska placering, ganska långt från bebyggelsen, känner jag så här långt ingen större oro för min egen eller andras boendemiljö. Jag har ingen större invändning mot en utbyggnad av vindkraften om det sker utan alltför stora skattesubventioner. Men det krävs då att verken placeras i grupper på lämpliga platser långt från bebyggelse så att människor inte störs, och att behovet av kompletterande energi kan lösas genom effektivisering av befintliga vattenkraftverk eller från kärnkraft. Man måste också kunna stå emot det politiska trycket, och klara av att säga nej till ansökningar om utbyggnad på olämpliga platser.

Om däremot mycket stora skattesubventioner krävs och vindkraften byggs ut i en orimlig omfattning som inkräktar svårt på människors boendemiljö, och vi sedan dessutom tvingas förstöra skyddsvärda vattendrag för att klara den kompletterande elenergin - ja då kommer saken i ett helt annat läge. Då känns inte vindkraften som en klok framtids- satsning, vare sig när det gäller ekonomi eller miljö. Vindkraften kommer då också att bli allt mer ifrågasatt i samhället, vilket motverkar fortsatt utbyggnad.

Att på grund av klimathotet offra värdefulla vattendrag som aldrig kan återskapas skulle vara särskilt olyckligt. Jag tycker det är märkligt att de miljövänner som tidigare på ett förtjänstfullt sätt arbetat för att rädda skyddsvärda vattendrag nu utan att tvekan verkar vara beredda att offra dessa "för att rädda klimatet". Den allt överskuggande kampen för minskade koldioxidutsläpp riskerar att kräva många och stora offer. Det är inte minst därför debatten om koldioxiden och dess betydelse för klimatet känns så angelägen.