Grundskola, gymnasium, högre utbildning och forskning

Dagens problem i den svenska skolan Den svenska skolan är bra för många, men inte för alla! - Var tionde elev lämnar grundskolan utan godkänt i svenska, engelska eller matematik. Av dessa klarar 8 av 10 inte gymnasiet - Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkänt i minst ett ämne - 17% av pojkarna (med svensk bakgrund) har inte godkänd läsförståelse i årskurs nio. - Var fjärde gymnasieelev får inget slutbetyg efter fyra års gymnasiestudier - svenska elever uppvisade störst försämring i matematik och naturvetenskap mellan åren 1995 och 2003 av de 16 jämförbara länder som ingick i studien - var femte lärare är obehörig (utan lärarutbildning) - en procent av lärarna saknade lärarutbildning i svenska 1992. År 2003 var det 14% - skillnaden i studieresultat mellan olika skolor ökar - kön och familjebakgrund spelar allt större roll för framgång i skolan än tidigare

Märkliga fakta om den svenska grundskolan: * Från 1999 till 2003 ökade kostnaderna för grundskolan från 57,1 miljarder till 70,5 miljarder per år. * Från 1999 till 2004 ökade antalet heltidsanställd personal i skolan från 7,8 anställda/100 elever till 8,5 anställda/100 elever * Från 1998 till 2003 minskade andelen elever som lämnade grundskolan efter årskurs nio med godkänt slutbetyg i alla ämnen från 80% till 75% (uppgifter från SCB och Skolverket) Det räcker inte bara med mer pengar och fler anställda - det behövs något mer!

Hur fungerar den svenska forskningen? Dagens högre forskning är hårt politiskt styrd. De forskare som inte är politiskt korrekta får inga forskningsanslag. S-regeringen styr forskningen med järnhand! Läs professor Bo Rothsteins debattartikel om detta i Dagens Nyheter den 5 juni 2006!

Grunden för den moderata skolpolitiken (hämtat från moderaternas hemsida):

Skolan är en av de viktigaste välfärdsfrågorna. Grundskolan ska ge de grundläggande kunskaperna - det körkort som krävs för att ta sig an livet, vare sig det gäller jobb, vidare utbildning eller att fungera som medborgare. Inte minst de elever som inte är från en studievan hemmiljö eller som på olika sätt är i behov av särskilt stöd är beroende av en bra skola.

Moderaternas skolpolitik fokuserar på skolans kunskapsuppdrag och på varje elevs möjlighet att nå kunskapsmålen. Kvalitetskraven på skolan måste höjas, samtidigt som skolan måste ges nya verktyg så att man kan möta kraven. Alla elever skall ges förutsättningar att uppnå de fastställda målen. Därför behöver utgångspunkten vara den enskilda elevens behov och förutsättningar. Det kräver flexibilitet och individuellt anpassade lösningar. Vissa elever behöver extra stöd för att nå målen, medan andra behöver större utmaningar för att känna sig motiverade.

En av de viktigaste faktorerna för en framgångsrik skola är engagemanget hos lärare, rektorer och föräldrar. Detta är viktigt att ta tillvara och uppmuntra, men idag blir detta inte alltid möjligt på grund av onödiga restriktioner som begränsar skolors självstyre. Detta vill moderaterna förändra. Istället för att reglera skolans verksamhet behöver de nationella kunskapsmålen förtydligas och preciseras. Kvalitetskraven på skolan behöver förstärkas liksom utvärderingar och uppföljning av skolors kvalitet i verksamheten. Elever och föräldrar skall kunna känna sig trygga i att grundutbildningen är av lika värde oavsett var utbildningen genomförs. Inom ramen för de uppsatta målen och kvalitetskraven skall lärare och skolledare ges stora befogenheter att utforma verksamheten på det sätt man bedömer lämpligast.

Kunskapsluckor såväl som förmågor inom olika ämnen behöver upptäckas tidigt för att eleven ska kunna ges det stöd och den motivation hon eller han behöver för att utvecklas. Som ett stöd i utvärderingarna och uppföljningarna av varje elevs kunskapsutveckling vill därför moderaterna utveckla det nationella provsystemet samt införa betyg tidigare och i fler steg än vad som sker idag. Det är också viktigt att lärarna har en djup ämneskunskap och pedagogisk utbildning. Skolledarna måste ha faktiska möjligheter att vara pedagogiska ledare.

Lärarna är den viktigaste resursen på skolan. Moderaterna vill genom att öka de generella statsbidragen till kommunerna stärka kommunernas finansiella möjligheter att anställa fler lärare, öka lärarlönerna eller vad man lokalt anser vara den bästa satsningen på skolan. I kombination med detta avser vi också införa en särskild satsning på lärares yrkesutveckling. Det är även nödvändigt att öka kvaliteten på lärarutbildningen, och att förbättra lärares karriär- och fortbildningsmöjligheter i yrket. På sikt ökar då förutsättningarna för att yrkets status höjs. Den lärarmiljard vi föreslår ökar lärares möjligheter till löpande akademisk fortbildning och forskning. Vi föreslår även att auktorisation för lärare införs, skärpta behörighetskrav samt bättre möjligheter att komplettera tidigare utbildningar så att behörighet uppnås.

En lugn och trygg arbetsmiljö för eleverna och skolans personal är en viktig förutsättning för skolornas möjligheter att lyckas med kunskapsuppdraget. Det är också en rätt som skolpliktiga elever har rätt att kräva. Moderaterna har länge arbetat för att skolors åtgärdsprogram mot mobbning och våld ska utvecklas och kvalitetssäkras. Lärare och rektorer behöver också ges ökade befogenheter att påverka arbetsmiljön i klassrummen. Skolan skall präglas av goda värderingar och respekt för allas egenart.

Alla elever och föräldrar ska tillförsäkras rätten att välja skola, oavsett om det är en kommunal eller fristående skola. Valfrihet säkerställer likvärdiga möjligheter till utbildning för alla elever, oavsett bakgrund eller bostadsområde. Likvärdiga finansiella förutsättningar ska ges samtliga skolor, oavsett huvudman eller driftsform. Alla skolor med offentlig finansiering, såväl de med kommunal som fristående huvudman, skall utvärderas regelbundet och ha en skyldighet att åtgärda eventuella brister i verksamheten.

Moderaternas viktigaste förslag: Moderaterna angriper problemen i skolan på många olika sätt. Det centrala måste alltid vara skolans kunskapsuppdrag och varje elevs möjlighet att nå kunskapsmålen.

Huvuddragen i de moderata förslagen är gemensamma med de övriga partierna i Allians för Sverige, och visar vad en ny Alliansregering skulle genomföra.