December 2023

Gott Nytt År

2023-12-31

Året som gått har verkligen varit blandat, såväl ute i världen som på det privata planet.

Privat började året riktigt kul - dotterns bröllop i maj, och att se barnbarnet Vidar utvecklas från baby till en pigg ett och ett halft-åring har såklart varit höjdpunkter. Men senhösten var tung. Först dog vår älskade lilla hund Nema i hastig njursvikt, det blev oerhört tomt i huset när vi nu mist alla våra tre hundar på mindre än två år. Och helgen före jul gick min fina svärfar Lennart bort. En person som funnits i mitt liv i 35 år. Vi har också andra personer i bekantskapskretsen som gått bort under året. Man lär sig med åren att aldrig ta något eller någon för givet, och att alltid försöka ta vara på det fina i livet och människor omkring en - en dag är det borta.

Hur världen omkring oss ser ut behöver jag knappast nämna. Krig och död och galenskap som styrs av politiker och andra människor utan vare sig hjärta eller hjärna. Vi har nu en värld där alla känner sig tvingade att lägga allt mer pengar på vapen och militär, i stället för att använda pengarna till att göra vår gemensamma värld bättre, utrota fattigdomen och ta hand om de svagaste i samhället. I Sverige måste vi utöver försvaret lägga en massa pengar på polis, rättsväsende, nya fängelser och åtgärder mot grov kriminalitet. Det är också pengar vi skulle kunnat använt till något bättre, eller för att sänka skatten. Men så som läget är måste vi nu prioritera detta framför en del andra saker.

Jag hoppas inför det nya året att väljarna ska märka att Sverige nu har en regering som verkligen gör allt för att vända utvecklingen i Sverige, stärker försvar och polis, ser till att människor får bättre valuta för den skatt de betalar, och värnar vår gemensamma välfärd. Detta samtidigt som vi sakta men säkert pressar ned skattetrycket. Jag är stolt över att tillhöra ett regeringsunderlag som på ett så målmedvetet sätt tar itu med samhällsproblemen. Under 2024 kommer många av de utredningar som tillsattes direkt efter valet 2022 och under början av 2023 att gå i mål och regeringen kommer sedan att lägga fram allt fler propositioner med ny bra politik för Sverige.

Jag önskar alla mina följare ett riktigt gott nytt år. Och vill ni nå mig vet ni vid det här laget var jag finns!

Sista delen av Markbladets reportageserie från Riksdagen

2023-12-28

Denna vecka har Markbladet fjärde och sista delen av sin reportageserie från Riksdagen och om oss tre riksdagsledamöter från Marks kommun.

Riksrevisionen totalsågar förra regeringens infrastrukturplanering

2023-12-27

Riksrevisionens rapport om planeringen av ny svensk transportinfrastruktur är en riktigt allvarlig läsning. Man totalsågar den föregående s/mp-regeringens nationella plan för transportinfrastruktur.

Man konstaterar att kostnadsökningar på redan beslutade projekt äter upp hela utrymmet för nya långsiktiga satsningar, man konstaterar att Trafikverkets kostnadskontroll är bristfällig (vilket man även konstaterade i en särskild granskning 2021), man menar att varken regeringen eller Trafikverket föreslår de åtgärder som bedöms bidra mest till de transportpolitiska målen och man hävdar att den tidigare regeringen låst fast Trafikverket i beslut enligt tidigare planer som gjorde det omöjligt att prioritera bort saker som var mindre viktiga.

Det allvarligaste är nog ändå detta:

"Kostnadsökningarna mellan 2018 och 2022 var större än det totala anslaget till utveckling av transportinfrastrukturen under samma tidsperiod."

samt att:

"Regeringen intecknade genom uppdraget det framtida ekonomiska utrymmet långt efter planperiodens slut. Detta berodde till stor del på att regeringen pekade ut de nya stambanorna som till stor del var ofinansierade. I och med beslutet att avbryta flera etapper av de nya stambanorna har problemet med inteckning minskat betydligt."

Det är tur att vi har en ny regering som dels stoppade det helt orealistiska och ofinansierade bygget av nya stambanor för höghastighetståg, och som nu ser över hela den långsiktiga satsningen på transportinfrastruktur. Att stärka kostnadskontrollen är en annan central fråga, inte minst har det ju visat sig under bygget av Västlänken i Göteborg. Regeringen har en mycket stor och viktig uppgift att reda upp i det kaos som tidigare regering orsakat för infrastruktursatsningarna i Sverige.

Viktig interpellationsdebatt om kritiserat EU-förslag

2023-12-27

En av de sista interpåellationsdebatterna före jul handlade om det nya EU-förslaget om att ta ifrån fordonsägare makten över när ett fordon ska anses vara skrotfärdigt, samt försvåra för försäljning av begagnade bildelar och ombyggnad av fordon. Jag har skrivit om detta tidigare.

Interpellationen till miljö- och klimatministern var ställd av en bilengagerad socialdemokrat (Isak From), och till debatten var även en moderat och en sverigedemokrat anmäld. Detta visar att vi arbetar brett politiskt med frågan, och både Riksdagens Bilnätverk och Riksdagens Fordonshistoriska Nätverk är engagerade. Tyärr fick min m-kollega förhinder pga sjukdom, men övriga debattörer hade en bra och respektfull debatt med ministern. Här finns hela debatten att lyssna på i efterhand.

Svaret från ministern var till stor del en upprepning av regeringens PM, men hon la också till att hon såg risker med förslaget både vad gäller värnandet av det rullande kulturarvet och fordonsägarnas äganderätt, liksom för handeln med begagnade bildelar som en del i den cirkulära ekonomin. Hon nämnde också att Sverige själva kan påverka hur de nya reglerna tillämpas i Sverige. Hon avslutade med att hon försäkrade att hon och regeringen tänker stå upp för medborgarnas rätt att själva förfoga över sin egendom. Både detta svar och hennes inlägg i övrigt i debatten tycker jag visade att hon nu är väl insatt i frågan och inser att förslaget hotar många svenska bilentusiaster och det rullande kulturarvet, liksom grundläggande rättsprinciper.

Under våren kommer vi att agera på olika sätt i frågan, och sannolikt arrangera någon form av hearing eller möte i Riksdagen där vi bjuder in både motororganisationer och politiker. Parallellt med detta kommer vi fortsätta följa regeringens hantering av frågan i de kommande EU-förhandlingarna (som inte startat ännu).

God jul till er alla!

2023-12-24

En viktig sak med jul är traditioner och även en smula nostalgi, och jag gillar att spara på gamla fina saker. Denna julbonad uppfyller båda delarna. Motivet påminner mig om min barndoms jular, mamma satte alltid upp denna bonad, som är väldigt gammal, tecknad av konstnären Anders Olsson. Mitt eget exemplar av bonaden är väldigt slitet, men den får ändå sitta uppe varje jul.

Jag önskar alla vänner, kolleger, följare, debattörer och politiska motståndare en riktigt god och fridfull jul! Vi behöver det i en för tillfället ovanligt ond och omänsklig värld, och ett samhälle här hemma med stora problem som måste lösas.

Borås Tidning idag

2023-12-23

En liten summering av den statsbuidget för 2024 som riksdagen beslutade om i veckan som gick.

Klimatlagarna borde aldrig röstats igenom

2023-12-21

Den som följt mig vet att jag de senaste 15 åren varnat för att en orealistisk klimatpolitik och övertro på vad medborgarna kan tåla kommer att sluta med en rejäl smäll, där politikerna, både i Sverige och utomlands, kommer tvingas backa från tidigare fattade beslut. En klimatpolitik som underminerar företagande, tillväxt, transporter, samhällsekonomi, privatekonomi, energiförsörjning och gröna näringar kommer till slut inte att accepteras av medborgarna.

Redan när Sveriges riksdag röstade om klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket 2017 varnade jag för konsekvenserna, och vägrade rösta för förslaget. Jag berättade om det på bloggen och i andra sociala medier:

I dag är jag väldigt glad över att inte mitt namn finns på beslutet om denna lagstiftning. För tyvärr besannades mina värsta farhågor, och med råge. Nu ser människor effekterna. Stigande elkostnader och latent elbrist till följd av en aningslös övertro på vindkraft och avvecklad kärnkraft, skenande drivmedelskostnader till följd av höga skatter och EU:s högsta reduktionsplikt, kraftiga pålagor på företagandet, fördyrade transporter som driver upp inflationen, klåfingriga EU-regler som slår undan benen på svensk skogsbruk, vattenkraft och livsmedelsproduktion, och mycket annat som dagens regering nu försöker åtgärda i den mån EU-reglerna medger det.

Riksrevisionens rapport som helt dömer ut den tidigare förda svenska energipolitiken och konstaterar att den helt saknade konsekvensanalyser är ett annat exempel, maken till stenhård kritik får man leta efter.

Klimatlagens krav är helt enkelt orealistiska. Det går inte att genomföra det som krävs utan oerhört stora påfrestningar på vårt samhälle , så stora påfrestningar att människor helt enkelt inte kommer acceptera det. En helt orealistisk klimatpolitik applåderas i dag endast av de allra mest fanatiska klimatextremisterna, medan allt fler inser att det är en väg som inte fungerar.

Det är mot denna bakgrund man ska se den nya regeringens balanserade förslag till klimatåtgärder, åtgärder som enligt statsministern måste bygga på en acceptans i samhället och vara realistiska och rimliga. Jag är fortfarande kritisk till en del klimatåtgärder, men på det stora hela känns regeringens linje högst rimlig och realistisk. Det är första gången sedan klimatlagens tillkomst 2017 som en regering visar att man ser problemen och att det finns många intressen som måste balanseras. Statsministern framhöll vid presskonferensen att klimatpolitiken måste ha en bred folklig förankring.

Att C, V och MP gör gemensam sak och väcker misstroende mot en minister som står för sans och balans talar för sig själv. Dessa tre partier skyr inga medel för att skada Sverige och svenska folket, de bryr sig inte om hur deras klimatpolitik slår mot vanliga människor, fanatismen väger tyngre. Jag hoppas att S till slut ställer sig på den rimliga sidan och tar avstånd från misstroendeförklaringen. Den genomsnittliga s-väljaren är knappast intresserad av en rent samhällsskadlig klimatpolitik.

Debatt om den svenska EU-avgiften

2023-12-21

I går representerade jag moderaterna i finansutskottets debatt om den svenska EU-avgiften, en del av beslutet om statsbudget för 2024. För mig som ordinarie ledamot i både fiunansutskottet och EU-nämnden tog jag tillfället att göra ett lite bredare inlägg om EU-budgeten och det svenska medlemskapet. Hela debatten kan ses i sin helhet genom att klicka på nedanstående bild.

Här är mitt inlägg i sin helhet (på ett ungefär):

Anförande FiU5 20 december 2023, Jan Ericson (M)

Fru talman,

För ganska exakt tre år sedan stod jag i denna talarstol och debatterade det årets budgetbeslut rörande EU-avgiften. Jag framförde då min och moderaternas stora oro för en kraftigt stigande EU-avgift kommande år. Detta blev tyvärr verklighet. Vi fick både en kraftig svensk avgiftshöjning 2021, och dessutom en omfattande så kallad återhämtningsfond där vi med lånade medel satte kommande generationer i skuld för att ge bidrag till europeiska länder som misskött sin ekonomi under många år. Nu kommer notan – stigande räntekostnader medför stora behov av nya pengar till EU:s budget. Vi var många som varnade för just detta. Men Socialdemokraterna lyssnade inte, och de förhandlade inte särskilt bra utan satte oss i en omöjlig situation.

Tyvärr hade den förra s-regeringen uppenbara problem att ta tillvara Sveriges intressen i EU. Det gäller inte bara EU-avgiften och misslyckandet med återhämtningsfonden. Vi såg det även på många andra områden där den miljöpartistyrda s-regeringen i vissa fall närmast lämnade walk over, vilket skadade viktiga svenska intressen. På punkt efter punkt visade det sig att Sveriges tidigare regering inte kunde stå emot starka krafter i EU som drev på för beslut som missgynnar Sverige. Man prioriterade inte EU-frågorna och statsråden kom ofta inte in i diskussionerna tidigt i processerna utan lät förhandlingarna helt skötas av tjänstemän.

Den nya moderatledda regeringen har en helt annan ingång i EU-frågorna.

Fru talman,

Målet för den svenska budgetpolitiken i EU fastställdes faktiskt av riksdagen redan 1994 och innebär att Sverige ska prioritera gemensamma problem som mer effektivt hanteras på EU-nivå än av de enskilda medlemsländerna var för sig. Sverige ska också verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, där utgifter med ett tydligt europeiskt mervärde ska prioriteras. Sverige ska också verka för en mer kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel.

Sverige är en stor nettobetalare till EU och det förpliktigar att vi noga följer upp hur EU:s medel används, att vi verkar för att EU:s budgetramar respekteras och att vi är restriktiva mot nya stora ofinansierade utgifter. Den moderatledda regeringen har ett betydligt större engagemang i dessa frågor än föregående regering. Vi har nu också tydligt stöd i Finansutskottet och EU-nämnden att driva linjen att EU ska respektera de finansiella ramarna i EU:s fleråriga budget, motverka fusk och slarv med EU:s medel, och verka för realistiska prognoser. Vid behov av mer pengar bör man i första hand prioritera i befintlig budget. Den svenska regeringen driver med full kraft på i denna riktning tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsstater.

Detta betänkande är en del av regeringens budgetproposition, och innebär att riksdagen beslutar om ett anslag om knappt 41 miljarder kronor som avgift till Europeiska Unionen nästa år, samt bemyndigar regeringen att ingå de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2024. Jag vill här passa på att yrka bifall till betänkandet.

Samtidigt handlar ju debatten om den svenska EU-avgiften inte bara om vad vi betalar, utan också vad vi får tillbaka från det svenska EU-medlemskapet. Och jag ska nu ägna resten av detta anförande åt den saken.

Fru talman,

I slutet av förra veckan hade EU-nämnden för ovanlighetens skull möte mitt i natten mellan torsdag och fredag. Klockan kvart i tre på natten kopplade vi upp oss för möte med Statsministern, som meddelade både glada och mindre glada nyheter.

Det första positiva beskedet var att EU enats om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det är ett oerhört välkommet beslut som visar för folket i dessa länder att vi vill se dem som en del av ett demokratiskt och fredligt Europa.

Det stod också klart att Sverige lyckats påverka förhandlingarna om budgeten överraskande bra - som mest pådrivande av alla medlemsstater lyckades Sverige till slut få stöd för att omfördelning inom befintlig EU-budget måste gå före höjda avgifter när utgifterna i EU nu ökar till följd av inflation och stigande räntor. Avgiftshöjningen för Sverige som (utöver stöd till Ukraina) tidigare i höstas bedömdes bli ca 5 miljarder per år kommande år minskade till ca 400 miljoner per år, alltså en knapp tiondel. En högst hanterbar nivå i relation till vår EU-avgift på 45-50 miljarder per år kommande år. En mycket stor framgång för den svenska regeringen, som visar att vi tar strid för svenska intressen i EU och har lyckats skydda svenska skattebetalares pengar.

Det sista beskedet från statsministern var däremot mycket beklagligt. EU:s stora långsiktiga stödpaket till Ukraina (bidrag och lån) fick stöd av 26 av 27 medlemsländer. Ungern la in sitt veto mot att stödja Ukraina. Förhandlingar fortsätter efter årsskiftet, men mycket talar för att de 26 EU-länderna sannolikt löser frågan om stöd till Ukraina på annat sätt utanför EU-budgeten och utan Ungern. Stödet behöver vara på plats under första kvartalet nästa år och man jobbar nu med att hitta lösningar.

Att 26 av EU:s 27 länder står stabilt på Ukrainas sida är trots allt en viktig signal, inte minst till USA där samma fråga diskuteras inrikespolitiskt. För Sverige motsvarar det överenskomna och utlovade långsiktiga stödet till Ukraina en kostnad på ca 1,6 miljarder per år, pengar som i så fall lär tas från den något bantade svenska biståndsbudgeten, där man prioriterat om till att göra Ukraina till största biståndsland. Att hjälpa Ukraina att försvara sig mot rysk aggression är en investering i Sveriges och Europas säkerhet. Det blir definitivt inte billigare att försvara Europa i framtiden om vi låter Putin fortsätta sina härjningar, risken är uppenbar att den ryska aptiten växer om vi inte stoppar dem nu. Att Sverige bistår Ukraina idag kan spara stora pengar i framtiden. Det är dessutom etiskt, moraliskt och folkrättsligt självklart.

Fru talman,

Vi går nu snart in i en valrörelse inför valet till Europaparlamentet. När det gäller debatt om EU blir det ofta mycket diskussioner om budget, pengar och hur maktfördelningen mellan EU och de nationella parlamenten ska se ut. Det finns tyvärr alltför mycket att kritisera och för egen del tycker jag att utvecklingen i EU alltför ofta går i helt fel riktning mot mer överstatlighet, en svällande budget, helt orimliga förslag som skapar oro i medlemsstaterna innan de ofta stoppas på vägen. Det finns också bristande förståelse för olika förutsättningar i olika medlemsstater.

I längden undergrävs EU:s förtroende allvarligt om människor upplever att olika EU-institutioner glömmer vem de är till för, och tappar respekten för medborgarna i medlemsstaterna. En ständigt svällande EU-budget hotar också förtroendet för EU. Saker görs inte nödvändigt bäst för att det är EU som fördelar pengarna, snarare är det tvärtom. För EU:s nettobidragstagare finns det också skäl att visa mer respekt för skattebetalarna de länder som är nettobidragsgivare, däribland Sverige.

Men med detta sagt, det blir samtidigt lätt så att kritik mot EU tar överhanden och att man glömmer de grundläggande värden och tankar som var grunden för att EU bildades. Dessa värden är minst lika aktuella idag. Det handlar om värnandet av fred och om det öppna demokratiska samhället, yttrandefriheten, fria val, fri press, och medborgerliga fri- och rättigheter. Men också om samarbete i stället för protektionism och överdriven nationalism. EU är också en viktig aktör för att lösa gemensamma gränsöverskridande frågor, som exempelvis stöd till Ukraina i försvaret mot den ryska aggressionen och gemensamma sanktioner mot Ryssland. Andra gränsöverskridande frågor rör gemensam europeisk säkerhet, hantering av flyktingströmmar till Europa och motverkande av gränsöverskridande brottslighet. EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling är en annan fråga, som lyftes upp på ett förtjänstfullt sätt av Sverige under vårt ordförandeskap.
I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att energifrågorna måste hanteras klokare än idag. Med en gemensam energimarknad kommer varje land som för en oansvarig energipolitik att orsaka problem för andra medlemsländer, vilket vi tyvärr sett exempel på de senaste åren.

Fru talman,

Jag är nu inne på mitt 18:e år som ledamot i Sveriges riksdag och har äran att vara ordinarie ledamot i både Finansutskottet och EU-nämnden. I en turbulent politisk vardag står alltid Finansutskottets och EU-nämndens kanslier för stabilitet och kompetens, och jag vill särskilt tacka kolleger och tjänstemän i dessa två utskott för trevlig stämning och gott humör. Det verkar inte finnas några problem eller någon arbetsbelastning som får våra kanslier att tappa humöret, och inte minst visade det sig när EU-nämnden som sagt natten mellan torsdag och fredag hade extra sammanträde med statsministern klockan kvart i tre på natten. Det fungerade det också.

Vi får väl hoppas att inte finansutskottet och EU-nämnden ska behöva kallas in extra i mellandagarna för att hantera brådskande EU-frågor. Men skulle det hända kommer vi att hantera även detta.

Jag önskar alla våra tjänstemän på kanslierna, liksom talmannen och tjänstemännen i kammaren, en riktigt god jul och gott nytt år!

Bra förslag från Norrbottens-Kurirens ledarsida

2023-12-20

Årets julgran flög över Riksdagshuset och Kungliga slottet

2023-12-19

Exakt klockan 14.27 flög den traditionella julgranen över Riksdagshuset och Kungliga slottet. (Det var tre minuter för tidigt, här har både SJ och SAS mycket att lära).

Livstidsdomen mot Hamid Nouri för folkrättsbrott står fast

2023-12-19

I dag var jag inbjuden av flera iranska aktivister att närvara utanför Hovrätten när man avkunnade domen mot den iranske islamisten Hamid Nouri. Han hade överklagad tingsrättens dom om livstids fängelse för folkrättsbrott, men Hovrätten meddelade klockan 14 idag att domen står fast. Beskedet möttes av stort jubel och många glädjetårar från en mycket stor samling människor utanför Hovrätten. Bland iranierna syntes både kommunister/mujahedin och rojalister, men framförallt många vanliga demokratiska iranska aktivister från olika grupperingar. Denna dag jublade man tillsammans över att rättvisan kommit ifatt en man med väldigt många liv på sitt samvete, och att det svenska rättssystemet står starkt mot folkrättsbrott.

Sveriges beredskap är...tyvärr inte alltid så god

2023-12-19

När statsminister Ulf Kristersson presenterade sin regering var en av nyheterna att han tillsatte en särskild civilförsvarsminister, min tidigare m-riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin. Anledningen var att statsministern insett att den civila beredskapen i Sverige har väldigt många brister, och att detta måste rättas till. Ett land kan inte klara ett krig eller allvarlig kris bara med ett militärt försvar, civilförsvaret och den civila beredskapen är helt nödvändig. Nu tar den nya civilförsvarsministern en mängd beslut och initiativ på detta område, i en del frågor tillsammans med andra ansvariga ministrar och departement.

En fråga som definitivt måste hanteras är riksrevisionens allvarliga kritik mot hur Nödnumret 112 fungerar. I en färsk granskning konstaterar man att

*SOS Alarm inte ger hjälpsökande i hela landet möjlighet att alltid komma i kontakt med rätt hjälporgan.
* Tillsynen av SOSD Alarmbehandling är inte effektiv
* SOS Alarm har brister i sitt eget uppföljnings- och utvecklingsarbete
* Regeringens styrning av SOS larmbehandling är inte effektiv

Att ha ett fungerande nödnummer är en av grundbultarna för att ha en samhällsberedskap som är värd namnet. Här finns mycket att göra för den nya regeringen.

Moderatledd regering ger sänkta skatter - nu även på sparande

2023-12-19

I går kom beskedet att ännu ett moderat vallöfte infrias. Regeringsunderlagets fyra partier har enats om att sänka beskattningen av sparande på Investeringssparkonto (ISK) genom att göra de första 300.000 kronorna skattefria. Detta blir en mycket bra stimulans för att få fler att spara och kunna bygga upp en buffert eller spara för framtiden.

ISK är ett mycket fördelaktigt sparande och jag använder det själv - den som inte vet hur det fungerar vänder sig lämpligen till sin bank så förklarar de detta. Att få fler att spara, om så bara lite varje månad, är en av de bästa saker en regering kan göra. Med lite egna sparpengar på banken blir människor friare, mindre beroende av olika offentliga beslut om bidrag och skatter och får lättare att klara en oförutsedd utgift. Att låta människor spara ihop pengar skattefritt är ett bra sätt att stimulera detta.

Med en moderatledd regering sänks skatterna. På allt från lön och pension till sparande, drivmedel och plastpåsar. Stort som smått. Och skattetrycket sjunker - både 2023 och 2024. En ny regering gör skillnad!

Julavslutning med MUF

2023-12-18

I kväll var jag inbjuden till (den förstärkta) MUF-styrelsens julavslutning i Moderaternas trevliga lokal i centrala Borås. Det blev såklart en massa politikprat, jag berättade lite om vad jag gör i riksdagen, om regeringens politik, och vad som är på gång, och muf-arna berättade om sina prioriteringar och vad de tycker är viktigast. Att som "gammal riksdagsledamot" bli inbjuden av ungdomarna känns väldigt hedrande. (Och ja, några av MUF-arna på dagens julavslutning var inte ens födda när jag valdes in i riksdagen 2006....tiden går). Tack!

Att diskutera med väl insatta och ideologiskt stabila ungdomar är oerhört givande och det känns tryggt att de står fast vid klassiska moderata värderingar - en begränsad men stark stat på de områden där staten har ansvar och mer makt och frihet till individen i andra frågor, klok hantering av skattepengarna och lägre skatter. Allt MUF vill har inte stöd vare sig inom moderaterna eller i riksdagen, men MUF är en stark röst i partiet och driver ofta på politiken i rätt riktning. MUF växer samtidigt och slår nya medlemsrekord och i skolvalen går moderaterna som ett nytt fint tåg på nylagd räls. MUF är moderaternas framtid och det gör mig optimistisk om framtiden!

Stort tack till alla MUF-are, i Sjuhärad såväl som i resten av Sverige. Ni gör ett otroligt viktigt jobb och många av er kommer att vara framtidens moderata politiker i riksdag, regioner, kommuner och EU-parlament.

Nattarbete med EU-nämnden

2023-12-15

Just nu pågår möte mellan EU:s stats och regeringschefer. Inför dessa återkommande möten har EU-nämnden alltid öppna och offentliga överläggningar med statsministern, och det hade vi i Riksdagen i tisdags. Då förankrade statsministern regeringens ståndpunkter inför olika frågor som ska förhandlas vid toppmötet i EU.

När sedan mötet inleds kan det ibland bli så att Sverige måste ta ställning till kompromisser i olika frågor, och om dessa ligger utanför det EU-nämnden gett klartecken till så måste statsministern återkomma och förankra detta i EU-nämnden. Detta behov kan inträffa när som helst under förhandlingarna, både helger, kvällar och nätter, och det gör att vi alltid har beredskap att kallas in för tjänstgöring via skype.

I går kväll visste vi att det sannolikt skulle bli behov av ett sådant möte, med anledning av diskussionerna om översynen av EU:s långtidsbudget, stödet till Ukraina och frågan om att EU ska påbörja medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Och klockan 02 i natt ringde telefonen och kallelse kom till ett extrainsatt möte med EU-nämnden 02.45.

Det statsministern meddelade då var dels att EU enats om att inleda samtalen med Ukraina och Moldavien (även om Ungen uteblev från mötet då beslutet togs, och lät övriga länder ta beslutet eftersom man säger nej till medlemskap för Ukraina).

Det stod också klart att Sverige lyckats påverka förhandlingarna om budgeten överraskande bra - som mest pådrivande av alla medlemsstater lyckades Sverige få stöd för att omfördelning inom befintlig EU-budget måste gå före höjda avgifter när utgifterna i EU ökar (till följd av inflation och stigande räntor). Avgiftshöjningen för Sverige som (exklusive stöd till Ukraina) tidigare i höstas bedömdes bli ca 5 miljarder per år kommande år minskade till ca 400 miljoner per år, alltså en knapp tiondel. En nivå som i relation till vår EU-avgift på 45-50 miljarder per år kommande år är högst hanterbar. En mycket stor framgång för den svenska regeringen, som visar att vi prioriterar att ta strid för svenska intressen i EU och skyddar svenska skattebetalares pengar.

Den sista frågan var däremot beklaglig. EU:s stora långsiktiga stödpaket till Ukraina (bidrag och lån) fick stöd av 26 av 27 medlemsländer. Ungern la in sitt veto mot att stödja Ukraina. Varför Ungern på detta sätt försöker sabotera för sitt grannland Ukraina och direkt spelar Putin i händerna och splittrar EU finns det flera teorier om. Men faktum är att Ungern i allt fler frågor isolerar sig från resten av EU. Det gäller ju för övrigt även den svenska natoansökan där Ungern är enda EU-land som hittills inte godtagit Sverige som medlem. Att Ungern som lidit så mycket under ryskt förtryck och traditionellt är ett av de mest västvänliga länderna i Östeuropa agerar på detta sätt kan nog handla mest om inrikespolitik, och är Orbans sätt att försöka framstå som en stark ledare. Men ledare som inte klarar att samarbeta med andra är i mina ögon inte särskilt starka. En dag är det kanske Ungern som behöver EU:s stöd.

Det som händer nu är sannolikt att de 26 övriga EU-länderna löser frågan om stöd till Ukraina bilateralt, dvs en gemensam lösning utanför EU-budgeten och utan Ungern. Stödet behöver vara på plats under första kvartalet och man jobbar nu med att hitta lösningar. Positivt i sammanhanget är att både Slovakien och Polen nu är tillbaka på den Ukraina-vänliga sidan efter diverse märkliga utspel under deras respektive valrörelser. Polen har fått en ny EU-vänlig regering och blivit av med sin tidigare extrema nationalistregering och i Slovakiens fall handlade det nog mest om inrikespolitik - båda länderna stödjer nu Ukrainas ansökan om EU-medlemskap och fortsatt EU-stöd till Ukraina. Att 26 av EU:s 27 länder står stabilt på Ukrainas sida är trots allt en viktig signal, inte minst till USA där samma sak diskuteras inrikespolitiskt. För Sverige motsvarar det långsiktiga stödet till Ukraina en kostnad på ca 1,6 miljarder per år, pengar som kommer tas från den svenska biståndsbudgeten, där man prioriterat om i den minskade biståndsbudgeten från diverse tveksamma biståndsmottagare till att göra Ukraina till största biståndsland.

Socialdemokraternas medvetna lögner når nya höjder

2023-12-13

De medvetna lögnerna och historieförfalskningen från Socialdemokraternas sida slår ständigt nya rekord. Jag har tidigare uppmärksammat hur partiledaren Magdalena Andersson nyligen påstod att Socialdemokraterna varit för utbyggd kärnkraft i "många år", samtidigt som hon på deras egen partikongress 2021 tydligt deklarerade att S absolut inte ville bygga ny kärnkraft, och trots att hon och hennes parti röstade nej till att stoppa den förtida avvecklingen av Ringhals 1 och 2 och trots att hennes parti så sent som för några veckor sedan röstade nej till den nya regeringens plan för ny kärnkraft. Magdalena Anderssons lögn är så uppenbar för alla som följt frågan.

Jag har också uppmärksammat hennes berömda och falska uttalande om att partikamraten Jamal El-Haj under hela sin politiska karriär motarbetat Hamas och att han är Hamas största fiende. Detta påstår hon trots alla de bilder och uttalanden som finns där El-Haj hyllar Hamas och uttrycker sin vördnad för att få träffa personer med tydlig koppling till Hamas, och trots att de nu också avslöjats att El-Haj aldrig under sina år i riksdagen uttalat något kritiskt överhuvudtaget mot Hamas i riksdagens talarstol. Inte heller i media har han tagit avstånd från den terrorklassade organisationen. Magdalena Anderssons uppenbara lögn är avslöjad.

Häromdagen var det dags igen. Socialdemokraternas Europaparlamentariker Helene Fritzon gick ut och tog åt sig äran för att EU stoppat det vansinniga förslagen om att människor ska tvingas tvångsrenovera sina hus "för klimatets skull" och på egen bekostnad. Den röda bilden lade Socialdemokraterna ut i sociala medier.

Men så kom sanningen ifatt. Det visade sig att Socialdemokraterna - inklusive nämnda Fritzon - röstade JA till EU-kommissionens förslag, medan M, SD, KD röstade nej. Nej vann och förslaget föll. Det var alltså de borgerliga politikerna som stoppade förslaget, som föll trots att S röstade för det. Att S i det läget påstår att man stoppat förslaget är minst sagt uppseendeväckande. Saken har uppmärksammats av media, men inte alls i den omfattning det borde - detta är en av de mest flagranta politiska lögner man kan tänka sig. Protokollet från röstningen är offentligt och delas i sociala medier och Fritzon har nu dessutom tvingats medge att hon röstade ja.

Även Villaägarna riktar hård kritik mot S. De lade även ut röstprotokollet från EU-parlamentet i sociala medier. Även där framgår tydligt att Fritzon röstade ja.

Politiker talar inte alltid sanning. Det kan bli fel ibland, man kan missuppfatta eller försöka sätta en bild av ett beslut som inte riktigt håller. Men att påstå att man stoppat ett politiskt förslag när man i verkligheten röstat för det handlar bara om en sak - man försöker ljuga för väljarna. Det är ovärdigt ett politiskt parti, och när nu Socialdemokraterna gör detta gång efter gång efter gång, och det samtidigt är så lätt att avslöja lögnerna har jag två frågor:

1. Varför uppmärksammas inte detta mer av media?
2. Hur kan någon vilja rösta på ett parti som använder den grova lögnen som vapen i den politiska debatten?

Lunchmöte med tre ministrar i Rosenbad

2023-12-13

Idag var finansutskottet inbjudna till Rosenbad för lunch och möte med tre ministrar - Finansminister Elisabeth Svantesson (M), Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och Civilminister Erik Slottner (KD). Viktigt och värdefullt att ha tät kontakt mellan regeringen och finansutskottet och många av oss känner varandra väl sedan tidigare.

Destruktivt att ropa på förbud mot bilar

2023-12-12

Jag blev synnerligen upprörd när PM Nilsson, fd statssekreterare hos statsministern och ny VD för Timbro, gick ut medialt och ropade på fler förbud mot bilar som ny moderat klimatpolitik. Detta är så destruktivt och det skrämmer bort så många väljare. Jag skrev ett mycket upprört inlägg på X (tidigare twitter) som blev mycket uppmärksammat i media. Och jag har inte ångrat det jag skrev, tvärtom känner jag mig styrkt av att så många moderater, både från riksdagsgruppen och lokalt runt om i landet hört av sig och tackat. Även om PM Nilsson inte representerar moderaterna så förknippas han med vårt parti och det skadar oss, och dessutom skadar det självklart Timbro, som verkar gå allt mer från en stabil borgerlig syn på samhället till något slags flummig grön vänsterliberal linje. Det urholkar självklart Timbros trovärdighet.

Här är mitt inlägg och ett efterföljande som jag tycker passade bra, att rekommendera en bok som Timbros eget förlag givit ut och som varnar för orealistiska gröna bubblor i klimatpolitiken.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Svenska Dagbladet uppmärksammade min och andras kritik mot förbudsutspelet i en längre artikel, och även Omni och MSN skrev om saken. Moderaternas oppositionsregionråd i Stockholm, uttalade sig också och motsatte sig tankarna om förbudsfokus.

Det är självklart inte så att man nödvändigtvis måste kunna köra bil på precis varenda gata i våra städer, inte heller tycker jag man ska parkera bilar överallt. Men förändringar måste vara genomtänkta och mer bygga på att man skapar alternativ än på generella förbud. Att Stockholm är en av få huvudstäder utan en ringled runt staden är ett exempel på hur fel det är att börja med förbud. Och att förbjuda fordon bara för att de drivs med bensin eller diesel är väldigt onödigt av miljöskäl med tanke på att dagens moderna fordon knappast släpper ut några hälsofarliga partiklar alls. Miljözoner finns redan för tungt trafik, där äldre dieselfordon är förbjudna. Att förbjuda bilar som drivs av bensin eller diesel på vissa platser är självklart partiskt taget meningslöst ur klimatsynpunkt. Det behövs inte ytterligare förbud som begränsar människors rörlighet och möjlighet att använda bil när detta behövs, och det behövs faktiskt även i staden - för transporter av varor vid inköp av skrymmande saker eller en stor veckohandling, möjlighet att ta sig till ett nattjobb när kollektivtrafik saknas och många andra tillfällen. Dessutom finns det massor av hantverkare och småföretagare i serviceyrken som använder bilar i arbetet och som inte har ekonomisk möjlighet att köpa in en elbil som arbetsfordon. Möjligheten att ha tillgång till bil får inte bara gälla de allra mest förmögna som har råd att köpa elbil.

Idolfest i Kinna

2023-12-09

I dag gästades Kinna av de tre främsta i Idol 2023, Cimberly, Saga och Simon. De inledde sin lilla segerturne på Sagas hemmaplan, och Mor Kerstins Torg var välfyllt trots det trista gråvädret med blötsnö i luften. De tre idolerna bjöd på ett par låtar var. Tre blivande storstjärnor skulle jag tro, de håller oerhört hög klass alla tre.

Segraren Cimberly framförde bland annat vinnarlåten för första gången sedan finalen, och Simon bjöd också på ett par låtar, innan Saga såklart möttes av lite extra jubel från publiken på hemmaplan.

Markbladet hälsade på i Riksdagen

2023-12-07

Tidigare i höst hälsade Markbladet på i Riksdagen och besökte oss tre riksdagsledamöter från Mark. Under fyra veckor framåt kommer man ha reportage från besöket i Markbladet, och denna vecka inleds reportageserien om mig och mitt riksdagsarbete. Klicka på bilderna för att se reportaget i läsbar storlek.

Riksrevisionen riktar hård kritik mot Riksbanken

2023-12-07

Riksrevisionen riktar i en ny rapport mycket hård kritik mot Riksbankens köp av värdepapper under åren 2015-22. "Riksrevisionen finner inte stöd för att Riksbankens omfattande köp av värdepapper har haft påtagliga effekter på inflationen. Riksbanken underskattade riskerna, och köpen kommer att leda till mycket stora förluster" skriver man i rapporten.

I sak handlar det om att Riksrevisionen köpte värdepapper för omfattande belopp (2021 uppgick innehaven till 975 miljarder kronor) för att påverka den då mycket låga eller rent av negativa inflationen. När räntorna nu stiger medför dessa innehav mycket stora kursförluster. Samtidigt menar Riksrevisionen att köpen inte hade någon större effekt när det gällde att lyfta inflationen till 2%-målet. Klicka på bilden för att läsa hela rapporten.

I dag fick finansutskottet en utförlig dragning av saken från Riksrevisorn och de av hennes medarbetare som tagit fram rapporten. Lite pikant är det i sammanhanget att både Riksrevisionen och Riksbanken är myndigheter under Riksdagen och att båda ligger under finansutskottet. Men båda är självständiga myndigheter som agerar utan instruktioner från Riksdagen eller Finansutskottet - de får helt enkelt inte ta sådana instruktioner utan ska självständigt arbeta inom de ramar och det ansvarsområde som lagen föreskriver. Och vi politiker får inte lägga oss i de löpande besluten. Riksrevisionens ansvar är att granska alla myndigheter och det är deras val att göra denna effektivitetsgranskning av Riksbankens verksamhet.

Det är Finansutskottet som nu ansvarar för att ta hand om rapporten och dra slutsatser av denna, vilket kommer att redovisas i ett betänkande från utskottet nästa år. Jag återkommer i frågan, och den kommer nog att vara medialt intressant med tanke på de stora belopp detta handlar om.

Katastrofalt Pisa-resultat

2023-12-06

Pisa-rapporten som mäter elevers resultat inom OECD är en trist läsning för oss i Sverige. Mätningen som gjordes 2022 visar att svenska elevers resultat fallit på flera områden och att vi halkat efter de länder som presterar bäst. Men även i andra länder syns en försämring.

Sammantaget visar undersökningen att 15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden. Här är resultaten för de nordiska länderna, Sverige ligger i mitten, men alla länderna ser försämringar.

Såväl hög- som lågpresterande elever i matematik och läsförståelse har lägre resultat 2022 jämfört med motsvarande elevgrupper i PISA 2018 men de högpresterande eleverna har inte tappat lika mycket. Elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre i PISA 2022 än de gjorde 2018, medan elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar på samma nivå. Resultatskillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har alltså ökat. Samma tendenser finns i flertalet andra länder. Det indikerar att pandemin kan ha bidragit till de ökade skillnaderna eftersom elever som redan möter stora utmaningar i skolan är de som har påverkats mest av pandemin. "Samtliga internationella studier visar att vi har stora problem med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan förmår inte att kompensera för detta. Det här är en utveckling som oroar, och kan inte enbart förklaras med pandemieffekter. Den handlar också om brister i det svenska skolsystemet", säger Peter Fredriksson som är ansvarig på Skolverket för Pisa-undersökningen.

Min egen slutsats är att det rimligen finns många orsaker till försämringen för svensk del. Inte bara pandemieffekter, och inte bara effekter som socialt utanförskap, utan även hur svensk skola fungerar och vad man har fokus på. Jag beskrev mina tankar kring detta i ett inlägg på "X" idag. Det är väl inte heller osannolikt att felgrepp skett även i våra grannländer och att man delvis gjort samma misstag där. Men en sak verkar uppenbar - att skylla detta på att Sverige har friskolor, eller skylla det på "friskolornas vinster" saknar stöd i statistiken - våra grannländer utvecklas lika dåligt, och de har inga friskolor. Tjatet om friskolor är som vanligt en återvändsgränd och är bekväm för politikerna att skylla på - men det döljer alla andra viktiga åtgärder som krävs på skolområdet. Utan friskolorna hade vi haft ännu sämre resultat, och den ansvarslösa migrationen som har skapat stora socialt utsatta områden är utan någon som helst tvekan den viktigaste orsaken - det styrks av alla internationella studier som visar att "socioekonomiska faktorer" väger oerhört tungt.

Digitalt seminarium om svältkatastrofen Holodomor i Ukraina 1932

2023-12-05

Som vice ordförande för Svensk-Ukrainska parlamentariska vänskapsföreningen vad jag idag med och höll i ett digitalt seminarium om den omtalade svältkatastrofen Holodomor i Ukraina på 1930-talet. Föreläsare var Dr Daria Mattingly, en ukrainsk forskare på universitetet i Cambridge.

Holodomor har uppmärksammats i riksdagen flera gånger, och jag berättade utförligt om detta tidigare. Det handlar alltså om den stora svältkatastrofen i Ukraina 1932–1933, en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia fram till dagens ryska invasion. Men Holodomor är nog okänd för de flesta svenskar. Den innebar att miljontals människor dog direkt till följd av massvält. Uppskattningen av antalet döda ligger på nära 4 miljoner människor.

Termen Holodomor kommer av de två ukrainska orden holod (голод, 'hunger') och mor (мор, 'hemsökelse'). Den syftar specifikt på svältkatastrofen som ägde rum i Ukrainska SSR (den ukrainska delstaten i Sovjetunionen) och de områden som var befolkade av etniska ukrainare, under den omfattande hungersnöden i Sovjetunionen i början av 1930-talet.

Bakgrunden till katastrofen var kommunismen under Josef Stalin, där Sovjetunionen införde planhushållning 1928, och avskaffade allt privat ägande av jord. Detta gällde även för Ukraina, där bönderna tvingades ingå i jordbrukskollektiv i stället för att som tidigare bruka sin egen jord och sälja överskottet på den lokala marknaden. Jordbrukskollektiven var ineffektiva, och samtidigt krävde de sovjetiska myndigheterna att kollektiven skulle leverera livsmedel till städerna. Ovanpå detta var det allvarlig torka i början av 1930-talet. Brist på spannmål i hela Sovjetunionen fick regeringen att konfiskera i stort sett allt spannmål från bönderna i Ukraina, vilket slutligen ledde till att hungersnöd utbröt 1932–1933 i områden som tidigare tillhört de absolut bördigaste i Ukraina.

Begreppet kulak, som tidigare varit en benämning på rika bönder, utvidgades samtidigt, och alla bönder som motsatte sig kollektiviseringarna stämplas som kulaker. Åren 1930–1931 deporterades nära två miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till Gulag i Centralasien och Sibirien, eftersom de sades tillhöra kulakfamiljer.

Många menar att Holodomor ska betraktas som ett folkmord, och att svälten iscensattes av den kommunistiska regimen för att krossa det stora motståndet i Ukraina mot kollektiviseringen av jordbruket. Andra anser att svälten inte skapades medvetet av sovjetiska myndigheter, utan att den istället var en direkt konsekvens av radikala ekonomiska förändringar som genomfördes av den kommunistiska regimen, exempelvis kollektiviseringen av jordbruket som medförde en katastrofal minskning av jordbruksproduktionen. Man hänvisar bland annat till att även andra områden inom Sovjetunionen drabbades av hungersnöd. Detta ifrågasätts dock av andra, som påpekar att de områden inom Sovjetunionen som drabbades värst av svältkatastrofen – förutom Ukraina – var områden där ukrainare var i majoritet. Det var också i praktiken förbjudet för befolkningen att lämna dessa områden, man riskerade då att bli avrättad eller deporterad. Man tvingades stanna kvar trots svälten. Svältkatastrofen skulle därmed avsiktligt ha drabbat etniska ukrainare i Sovjetunionen betydligt hårdare än andra, och därför anses som en del i Moskvaregimens förtryck av den ukrainska minoriteten. Vår föreläsare ville inte definitivt uttala att det var ett folkmord, men menade att det ligger nära till hands att se det så eftersom det var så tydligt att det främst drabbade etniska ukrainare.

Ukrainas parlament antog 2006 en lag som säger att Holodomor var ett sovjetiskt folkmord mot det ukrainska folket. Sammanlagt 233 av 450 ledamöter röstade för lagen. Bland de partier som röstade mot var Kommunistpartiet och det ryssvänliga Regionpartiet. Dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj röstade mot lagen med motiveringen att det kunde skada relationerna med Ryssland. Europaparlamentet erkände 2008 Holodomor som ett brott mot mänskligheten, vilket de menade genomfördes avsiktligt av den sovjetiska regimen för att kunna kollektivisera jordbruket mot befolkningens vilja.

Det finns en önskan från ukrainskt håll att alla länder, inklusive Sverige, ska uttala att det som skedde var ett folkmord. Sveriges Riksdag har dock som grundprincip att inte uttala "resolutioner" om historiska händelser. (till skillnad mot tex Europaparlamentet som ofta antar sådana uttalanden) Riksdagen är i första hand lagstiftare och inte domare av historiska övergrepp eller brott, och har inte detaljkunskapen att bedöma exakt vad som är folkmord eller inte. Men även om Riksdagen inte uttalar sig i frågan om folkmord tycker vi det är viktigt att uppmärksamma och sprida kunskap om det som hände.

Den nya globala "klimatskadefonden" är en omöjlig konstruktion

2023-12-04

Under förra årets klimatmöte COP27 i Egypten lyckades utvecklingsländerna få visst stöd för den "fond för klimatskador" som de velat ha i årtionden. Häromdagen gavs fonden på COP28 i Dubai ett formellt grönt ljus av alla länder (vilket inte är detsamma som att de förband sig att bidra till fonden...). Fonden för klimatskador, eller ”loss and damage” som det heter i förhandlingarna, är såklart en stor framgång för de länder som vill ha ersättning för både det de menar är plötsliga "klimatkatastrofer" och för långsamma "klimatskador" som havsnivåhöjning.

Beslutet om en "klimatskadefond" väcker många viktiga frågor. Vi talar om fullständigt groteska summor, och som jag berättade från mina möten på Världsbankens och IMF:s årsmöten i Marrakech så står många länder i Afrika, Asien och Sydamerika på kö för att få ta del av dessa enorma resurser. Jag tror inte statscheferna och politikerna som var med och tog beslutet om fonden inser hur fel detta kan bli.

För det första: Hur kommer man fram till vilka skador, väderhändelser eller naturkatastrofer som är en "klimatskada"? Medialt och politiskt brukar varje liten storm, regnoväder eller torka betraktas som "ett bevis på klimatförändringar" som därmed kan ge utdelning ur klimatskadefonden. Det gör att fonden riskerar att missbrukas å det grövsta och väldigt snabbt tömmas på pengar. Dessutom talar man om att "alla utvecklingsländer ska få pengar från fonden". Man utgår alltså redan från start från att det här med "klimatskador" inte ska vara avgörande, utan det blir en "allmän dragningsrätt" på fonden oavsett? Tacka sjutton för att utvecklingsländerna vill ha denna fond.

För det andra: Så fort man bygger upp "fonder" med så diffusa ändamål ökar korruptionen och svågerpolitiken. Tveksamma regimer kan genom pengar från fonden klamra sig kvar vid makten genom att använda pengar från fonden för att få sina invånare mer positivt inställda. Samtidigt kommer trycket att demokratisera och effektivisera ekonomin och motarbeta korruption i utvecklingsländerna att minska.

För det tredje: Fonden huvudsyfte verkar vara att ge vissa länder möjlighet att betala "avlatsbrev" för att slippa genomföra de helt orealistiska "klimatåtgärder" som man samtidigt vill tvinga på resten av världen. Jag förstår inte att någon går på detta - det borde ifrågasättas både av klimatalarmisterna (som borde inse att vissa länder vill betala sig fria) och av de mer sunt tänkande klimatrealisterna (som inser att fonden kommer missbrukas).

För det fjärde: Den beslutade nivån är 100 miljarder dollar/år fram till 2030. Totalt alltså, omräknat till svenska kronor, ca 7.000 miljarder kronor! Det är helt orealistiskt att tillräckligt många länder kommer att ställa upp så att man får in 7.000 miljarder på bara sju år. det begriper alla - särskilt under en global lågkonjunktur och med krig och energikris i Europa. Flera länder lovade att bidra till fonden. Förenade Arabemiraten lovade tillskjuta 100 miljoner dollar, Tyskland 100 miljoner dollar, Storbritannien 60 miljoner, USA 17,5 miljoner och Japan 10 miljoner. Före mötet hade endast EU lovat ”substantiellt tillskott” till den nya fonden. När man summerar alla nu givna löften från ett antal "rika" länder innebär det fortfarande bara ett antal hundra miljoner. Till det kommer eventuella pengar från EU (som saknar detta i sin budget). Varifrån ska resten komma?

De kommande två veckorna kommer det bli hårda förhandlingar om hur fonden ska fungera, vilka länder som ska bidra och vilka som ska kunna få pengar. I beslutet står att alla utvecklingsländer ska ha rätt till bidrag, men att fokus ska ligga på de mest sårbara. EU och många fattiga länder kräver att länder med höga utsläpp, och förmåga, som Kina och Saudiarabien betalar till fonden, vilket de hittills motsatt sig. USA har varit en stor motståndare till att länder med stora historiska utsläpp ska betala mer. Det skulle innebära stora ekonomiska krav på USA, som redan har en ansträngd ekonomi med gigantiska budgetunderskott och skenande statsskuld. Samma sak med Kina - vikande ekonomi och snabbt sjunkande tillväxt. Så vem ska då betala? Det är lätt att lova bort pengar, men när detta ställs mot alla andra viktiga samhällsutgifter blir det nog inte lika lockande. Jag vågar satsa en ganska rejäl peng på att detta aldrig kommer bli verklighet överhuvudtaget.

Min förhoppning är att Sverige inte kommer bidra till denna fond, och jag kommer argumentera för denna linje. Vi ger redan (alltför) stort bistånd till många länder och dessutom ger vi bistånd via EU och FN. Det räcker med råge. Viktigast nu är att ta kontroll över hur dessa pengar används. Att bidra till att fattigare länder kan lösa sin energiförsörjning och sin vattenförsörjning är bra biståndspolitik, men vi bör enligt min åsikt inte kasta in pengar i denna diffusa "klimatskadefond".

Bara en rykande hög återstår av Rävlandas fantastiska sanatoriebyggnad

2023-12-04

I dag passerade jag Rävlanda och passade på att ta ett par bilder av det helt nerbrunna sanatoriet. Det känns oerhört sorgligt att denna fantastiska byggnad nu förvandlats till en rykande hög. Det är en gåta att man inte lyckades rädda den ena byggnaden med tanke på att det var två separata hus ihopbyggda med en lägre del emellan. Länge talade man om att man genom att riva ned mittendelen skulle rädda den östra byggnaden, men tydligen misslyckades detta trots att man hade en grävmaskin på plats. En stor förlust för bygden att förlora det över 100 år gamla sanatoriet, som även varit föremål för inspelningen av SVT-filmen "Detektiven från Beledweyne".

Här Sanatoriet från ovan före branden. Foto Härryda Kommun, samrådshandling inför planerad ombyggnad av sanatoriet till bostäder.

Lunchmöte med Västsvenska Handelskammaren i Borås

2023-12-04

I dag träffade jag och de flesta av mina riksdagskolleger från valkretsen Västsvenska Handelskammaren i Borås. Vi diskuterade infrastruktur, elförsörjning, bostadsbyggande, kompetensförsörjning, arbetsmarknadsläge och konjunkturläge.

Konjunkturläget är starkare i vår region än i landet i övrigt, och i Sjuhärad är läget inte alltför illa. De flesta branscher går hyfsat, men byggsektorn är ett stort undantag, där är det närmast tvärstopp. Även konsumenthandeln har problem, och för en handels- och logistikstad som Borås påverkar det givetvis. Men det är än så länge ingen katastrof.

Arbetsmarknadsläget är samtidigt ganska gott i Västsverige, både arbetslösheten och långtidsarbetslösheten har minskat det senaste året. Västra Götaland står starkt och många intressanta industriprojekt och investeringar pågår. Detta kommer kräva mycket personal.

I oktober 2022 var 49.897 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen. 21.713 hade varit arbetslösa mer än 12 månader.
I oktober 2023 var 49.727 personer inskrivna som arbetslösa (en marginell minskning), och 18.884 hade varit arbetslösa mer än 12 månader, vilket är en tydlig minskning.

Riksrevisionen: Stora brister vid återkallelse av uppehållstillstånd

2023-12-01

Riksrevisionen har granskat hur Migrationsverket hanterar återkallelser av uppehållstillstånd för personer som permanent flyttat ut ur landet eller av andra skäl inte längre får vistas i Sverige. Enbart under år 2020 har man hittat över 13.000 fall där det finns starka skäl att utreda om personen lever upp till villkoren för sitt uppehållstillstånd. Trots detta visar granskningen att ca 9.000 av dessa fortfarande hade kvar sina permanenta uppehållstillstånd, trots att de flyttat från landet.

Läs hela rapporten här.

Statliga myndigheter och kommuner har enligt rapporten de senaste tio åren gjort utbetalningar på upp till 430 miljoner kronor till personer vars uppehållstillstånd återkallats, samt till personer som flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd återkallats.

En orsak är att tidigare regeringar inte gett Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelse. Detta var en av de saker den nya moderatledda regeringen förändrade direkt när man tillträdde, då man gav Migrationsverket i uppdrag att prioritera arbetet med återkallelse av uppehållstillstånd. Antalet återkallade uppehållstillstånd har tredubblats jämfört med föregående år, från 2.000 första halvåret 2022 till 6.000 det första halvåret i år. Dessutom tar vi nu bort sekretessen mellan myndigheter för att lättare upptäcka missbruk.

Ny politik gör skillnad.