September 2023

Riksrevisionen firade 20 år 

2023-09-30

Redan Gustav Vasa införde en form av revision av statliga medel när han för 500 år sedan enade nationalstaten Sverige. Då i form av kontroll av sina fogdar, som inte alltid verkar ha varit så noga med att redovisa precis alla pengar till kungen. Genom åren har sedan den statliga revisionen utvecklats, och 2003 slogs Riksrevisionsverket, RRV, ihop med Riksdagens Revisorer, och blev en ny självständig myndighet under Riksdagen - Riksrevisionen.

I veckan som gick firades detta med en stor personalfest för Riksrevisionen, och vi var ett antal inbjudna externa gäster. Själv var jag inbjuden i min egenskap av ordförande för Riksdagens Råd för Riksrevisionen, och även andra medlemmar i rådet deltog. Även talmannen var på plats, liksom en del andra personer med historisk koppling till svensk revision. Här är jag tillsammans med Riksrevisionens myndighetschef, riksrevisor Helena Lindberg, samt talman Andreas Norlén. I bakgrunden syns Riksrevisionens nya logotype som presenterades dagen till ära.



Bland gästerna fanns även Inga-Britt Ahlenius på plats, och hon höll ett tal om bildandet av den nya Riksrevisionen. Hon är en av Sveriges mest namnkunniga och skickliga revisorer, med stor integritet, som utöver en period som riksrevisor och chef för Riksrevisionen 1993-2003 (när den nya myndigheten bildades) och även varit undergeneralsekreterare för FN:s internrevision och haft uppdrag för EU. Hon är känd för att ha avslöjat korruption inom både FN och EU, och för att ha skrivit en bok som riktar hård kritik mot hur FN utvecklades under Ban-Ki-Moon. Hon är närmast en legend i revisionsvärlden och en av mina stora förebilder när det gäller kampen mot korruption. Jag fick en pratstund med henne efter hennes tal, och trots sin ålder på 84 år är hon knivskarp och oerhört intressant att lyssna på. Ett föredöme när det gäller integritet och oräddhet, och en bra förebild för alla som vill värna om hur skattemedlen hanteras.

Både jag och talmannen höll också tal till Riksrevisionens personal. Talmannen gjorde en historisk tillbakablick, och själv ägnade jag mitt tal åt att understryka det stora värdet av en självständig riksrevision som granskar hur de statliga pengarna hanteras, och tackade å riksdagens vägnar personalen för deras stora professionalitet och integritet. Här är den stomme jag skrev för mitt eget tal. 

Hej och god kväll allihopa! De flesta av er känner nog inte mig, men jag lovar, jag har bättre koll på er! 

Jag heter Jan Ericson, moderat riksdagsledamot i bland annat finansutskottet. Jag har också nöjet att vara ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen.  

Riksrevisionens uppdrag är ju att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Det kan ju låta enkelt och okomplicerat, men vi som följer ert arbete vet att det är ett oerhört stort och omfattande och ibland mycket komplicerat uppdrag. 

Vårt samhälle blir alltmer komplicerat och komplext, med en växande statsbudget, snåriga regelverk och beslutsprocesser. Riskerna för fel ökar. När man följer det internationella korruptionsindexet ligger ju Sverige bra till, men även i Sverige uppdagas ibland felaktigheter och tveksamheter.

Att som politiker ha en egen myndighet som lägger hela sin tid på att bedöma och analysera risker, och granska både den löpande redovisningen och effekten av de pengar som politiken beslutar om är oerhört värdefullt. Ni värnar om att Sverige fortsätter vara ett land där det trots allt oftast råder ordning och reda inom svensk statsförvaltning. 
 
När vi träffar företrädare för andra länders parlament inser vi att den svenska Riksrevisionen i många avseenden är en förebild för andra länder. I många länder läggs revisionsrapporter närmast på en hylla och sedan händer inte så mycket mer. I Sverige däremot är alla riksdagens utskott engagerade, varje effektivitetsgranskning och varje eventuell brist i årsredovisningarna når det ansvariga utskottet i riksdagen och tas förhoppningsvis tillvara av politiken. Inte sällan leder era rapporter till politisk debatt, som förhoppningsvis utmynnar i åtgärder.

Den professionalitet och integritet ni visar i alla kontakter med riksdagen och våra utskott betyder så mycket och ger en hög status och respekt för er granskning och era rapporter. Riksrevisionen står för en objektivitet som gör att alla riksdagsutskott och ledamöter, oavsett parti, kan använda ert material som ett underlag i den politiska debatten med en trygghet att era slutsatser är korrekta och väl genomarbetade.

Det är också imponerande hur ofta riksrevisionens effektivitetsrevision uppmärksammas medialt och också rör frågor som finns mitt i den centrala samhällsdebatten. Detta gör Riksrevisionen extra relevant.

Jag vill att alla ni här inne, varenda en, ska känna att vi riksdagsledamöter är mycket stolta över vår riksrevision, oavsett om vi ingår i den politiska majoriteten eller oppositionen. Ni är en oerhörd tillgång för oss alla i det politiska arbetet.  Så stort tack för ert utmärkta arbete, och lycka till de kommande 20 åren!    

Nya bombdåd och mord - men det hade inte behövt vara så här 

2023-09-28

Tre dödade på 12 timmar, däribland en 24-årig kvinna som dödades när det hus hon bodde i sprängdes "av misstag" i ett bombattentat som egentligen riktades mot släktingar till en gängmedlem i ett grannhus. Hur ska man ens kunna kommentera detta? Jag känner bara ett total sorg över vad Sverige har blivit.

Det som händer i Sverige, och främst i Stockholmstrakten, just nu med våldsamma uppgörelser inom den kriminella världen som medför att människor utanför dessa kretsar får sina hem förstörda, drabbas av våld eller rent av faller offer för dödligt våld är helt förfärligt och vidrigt, men däremot inte alls "obegripligt" eller "ofattbart" som vissa påstår. Det är väl tvärtom ganska väntad och logisk utveckling i ett land som aningslöst bäddat för detta i minst 30-40 år. Trots ideliga varningar.

Det hade faktiskt inte behövt vara så här! 

* Vi kunde haft en rimlig migrationspolitik som var anpassad till Sveriges möjlighet till integration, arbete och rimliga bostäder till dem som kommit hit. I stället skapade vi enorma utanförskapsområden i eller runt våra städer och större orter, där en stor del av invånarna saknar jobb och egen försörjning och där vägen mot ett ekonomiskt drägligare liv tyvärr för alltför många blir den kriminella banan. Politiker och media tävlade om att rasiststämpla alla som envist varnade för utvecklingen.

* Vi kunde gjort rimliga prioriteringar och lagt mer pengar på polisen, tullen, kriminalvården, övrigt rättsväsende och det brottsförebyggande arbetet och mindre på meningslösa myndigheter och politiskt korrekt tramsande med våra skattepengar. Idag har vi tyvärr en kraftigt underdimensionerad polis, ett rättsväsende som inte hinner med och som saknar resurser för att skydda medborgarna och en kriminalvård som är pressad till bristningsgränsen. Politiker av olika färg prioriterade annat. 

* Vi kunde redan förra mandatperioden haft möjlighet till visitationszoner, exempelvis i områden som utsatts för gänguppgörelser, där polisen haft ökad möjlighet att göra kontroller av individer och fordon även utan konkret brottsmisstanke. Vi kunde haft möjlighet till anonyma vittnesmål som kompletterande bevisning för att människor ska våga vittna mot kriminella gäng. Vi kunde gett polisen tillgång till möjligheten att i förebyggande syfte kunna avlyssna kända kriminella för att förebygga brott (så kallade hemliga tvångsmedel). Vi kunde redan ha haft lägre åldersgräns för straffmyndighet och vi kunde haft särskilda ungdomsfängelser för att förebygga att unga utnyttjas för att begå mord och allvarliga brott (de kriminella gängen vet att ungdomar idag inte döms för detta). Vi kunde haft slopad sekretess mellan polis och myndigheter så att samhället agerar gemensamt. Allt detta kunde vi redan ha haft på plats - men den förra regeringen sa nej till allt.   

Misstagen som gjorts av alla regeringar sedan i vart fall 1980-talet och framåt är anmärkningsvärda. Aningslösheten har varit total och all debatt har effektivt dödats av både politiker och media. Men nu gör den nya moderatledda regeringen äntligen upp med allt detta. Vi stryper migrationen till ett minimum och skärper villkoren på alla områden, samt ökar avvisningen av personer som inte får vara här. Vi rustar polisen och rättsväsendet till nivåer som vi inte haft i modern tid. Och vi inför alla de saker jag räknade upp under tredje punkten ovan, och kompletterar det med mycket annat i form av förebyggande arbete, bättre samverkan mellan myndigheter, skärpt lagstiftning och hårdare straff. Lagstiftningen av hemliga tvångsmedel träder exempelvis i kraft redan om några dagar, den 1 oktober. Regeringen analyserar också sedan en tid frågan om ökat samarbete mellan polis och militär.

Tyvärr har ett antal decenniers mycket stora misstag och felaktiga prioriteringar gjort Sverige till Europas idag kanske mest utsatta land när det gäller uppgörelser mellan kriminella grupperingar. Det är så otroligt tragiskt. Norge, Danmark och Finland valde en annan väg och har också fått en annan utveckling. Sverige är däremot i ett extremt allvarligt läge. Oansvarig migrationspolitik, underdimensionerad polis och rättsväsende och otillräcklig lagstiftning är en ren giftcocktail för vårt land.  

Det är en mycket klen tröst att få rätt i sina varningar, att säga "vad var det vi sa", det hjälper ju inte. Det viktiga och enda som gäller nu är att lösa detta. Det kommer att ta mycket lång tid att få ordning på Sverige igen, och under tiden kommer sannolikt fler människor att få sätta livet till i fortsatta uppgörelser. Trösten och hoppet är ändå att landet nu har en regering som faktiskt ser problemen, som inser var bristerna finns och som vågar utmana och göra något åt det. Effekterna kommer däremot ta mycket lång tid - det finns inga snabba lösningar på en situation som den vi ser idag. Väldigt mycket borde gjorts för många år sedan.

Delegation från EU-nämnden besökte Bryssel 

2023-09-27

De senaste dagarna har jag ingått i en delegation på 11 personer från EU-nämnden som besökt Bryssel. Vi har bland annat träffat Sveriges EU-ambassadörer, Sveriges EU-kommissionär, ledamöter från Belgiens parlament, svenska europaparlamentariker och den svenska Nato-delegationen. Allt med syfte att diskutera viktiga frågor för Sverige och EU. Allt från frågor om Ukraina, Iran, säkerhetspolitik och NATO till frågor om migration, organiserad brottslighet, miljö, "Chat Control" mm. Det blev tio olika möten på två dagar, minst sagt välfyllt schema.

Vi åt också lunch med ett ental av de svenska europaparlamentarikerna och jag och vår delegationsledare hans Wallmark (M) passade också på att besöka några av våra moderata europaparlamentariker och deras svenska tjänstemän. 

Vi avslutade besöket i Bryssel med ett möte med biträdande chefen för den svenska Natodelegationen på Natos högkvarter för att diskutera den svenska natoansökan och Sveriges kommande roll i Nato när medlemskapet förhoppningsvis träder i kraft. Vi lärde oss också mer om Natos organisation och hur man planerar och arbetar med säkerhetsfrågor och militär beredskap.        

Berlaymont heter den byggnad där EU-kommissionen har sitt säte. Det arbetar runt 30.000 (!) personer för EU-kommissionen och dess olika organ. Nedan en gruppbild efter vårt möte med Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson (S).





Här några bilder från Belgiens Senat där vi träffade parlamentariker för att diskutera Belgiens kommande ordförandeskap för EU som ineds vid årsskiftet, efter att det spanska ordförandeskapet avslutas.









Här är jag och Hans Wallmark utanför EU-parlamentet och vår lunch med svenska EU-parlamentariker och diskuterade hur frågor viktiga för Sverige drivs i parlamentet.





Natos nybyggda högkvarter ligger också i Bryssel. Tyvärr är fotografering inne på området och i byggnaderna förbjuden, man får även mobilen beslagtagen under besöket. Så det får räcka med några foton från utsidan. Bilden nedan lånad från nätet - snart finns förhoppningsvis även den svenska flaggan på plats.

Regeringens satsningar på näringsliv, tillväxt och jobb 

2023-09-25

Det är alltid svårt att dela upp satsningarna i en budget och hävda att de specifikt rör det ena eller andra området. Exempelvis är ju storsatsningarna mot kriminalitet av helt avgörande betydelse för näringslivet. Samma sak med Nato-medlemskapet, utan fred går det inte att bedriva särskilt mycket företagande. Sänkta drivmedelskostnader är viktigt för alla människor som är beroende av bil, men det är också viktigt för många företag som är beroende av fordon i arbetet eller plågas av höga transportkostnader av varor. Satsningar på en bättre skola är helt avgörande för framtidens arbetskraftsutbud, men betraktas ofta mer som en välfärdsfråga. Och så här kan man fortsätta - de flesta saker vi gör i budgeten har betydelse för samhället, välfärden, tryggheten, enskilda människors ekonomi liksom för företagande, tillväxt och jobb. 

Men här är ändå ett urval av några saker i budgeten som direkt eller indirekt underlättar för företagande, tillväxt och jobb: 

* Skattesänkningar för löntagare och egenföretagare. Gör det mer lönsamt att arbeta mer, och att gå från bidrag till arbete
* Förlängd expertskatt från fem till maximalt sju år. Innebär en skattelättnad för utländska experter, forskare och nyckelpersoner när vissa särskilda villkor är uppfyllda
* Tillfälligt höjt ROT-avdrag (75.000 per person och år) för att skapa ökad efterfrågan i byggsektorn
* Höjd omsättningsgräns för undantag från mervärdesskatt, från 80 000 kr till 120 000 kronor per kalenderår, vilket gynnar de allra minsta och nystartade företagen
* Sänkta drivmedelskostnader till fördel både för den som pendlar till arbetet, reser i arbetet, är beroende av transporter av varor eller av att använda fordon som arbetsredskap, inte minst inom servicenäringarna och transportsektorn
* Sänkt skatt på jordbruksdiesel, vilket gynnar näringsidkare inom jord-, skogs- och vattenbruk
* Nytt Förenklingsråd som ska ta fram konkreta förslag på regelförenklingar och nytt uppdrag till ett urval av statliga myndigheter att identifiera förenklingsmöjligheter i regelverk som påverkar företagens regelbörda
* Anslaget för exportfrämjande åtgärder förstärks med 200 miljoner kronor för 2024
* Lantmäteriet föreslås få ökade resurser för att utveckla infrastruktur för särskilt värdefulla datamängder och för att underlätta för myndigheten att tillgängliggöra denna data avgiftsfritt.
* Kraftigt ökade anslag till civilingenjörsutbildningar, andra avancerade utbildningar och utbildningar inom naturvetenskap och teknik
* Extra anslag för att utveckla kortare vidareutbildningar riktade mot yrkesverksamma med specialistkompetens
* Utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan
* Tillfälligt extra stöd till de jordbruksföretag som drabbats hårdast av torka och nederbörd
* Kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft
* Utredning om förenklade och förkortade tillståndsprocesser enligt miljöbalken 
* Tillskott till länsstyrelserna för miljöprövning och miljötillsyn för att korta handläggningstiderna

FN:s generalsekreterare har tappat fotfästet i klimatfrågan 

2023-09-24
       

Citaten ovan är från FN:s generalsekreterare Antonio Guterres. Hans extremistiska retorik kring klimatförändringarna är så överdriven att få tar honom på allvar längre.

Samtidigt går utvecklingen åt andra hållet inom IPCC. Man har nu fått en ny ordförande som heter Jim Skea, en skotsk professor i hållbar energi. Han tar tvärtom avstånd från överdriven klimatalarmism och vill i stället agera konstruktivt och teknikpositivt i frågan. Man kan konstatera att FN:s generalsekreterare och ordföranden i FN-organet IPCC nu har helt olika linje i frågan. IPCC består i grunden av seriösa forskare, vars forskning dock inte sällan vantolkas och övertolkas av både politiker och media  Förhoppningsvis ser deras nye ordförande till att detta motverkas. Men det blir ju en svår uppgift när FN:s generalsekreterare kommer ut som den värsta domedagsprofeten och därmed direkt motarbetar IPCC-ordföranden.

Det är också intressant att den ideella organisationen Global Warming Policy Foundation nu upplever ökat stöd för sin linje att klimatpolitiken ofta gör mer skada än nytta och att det är bättre att lägga resurser på klimatanpassning, vilket medför mindre skada och kostar mycket mindre än att, sannolikt förgäves, försöka styra klimatet. Alltså lite i linje med de tankar jag själv framfört i över 15 år. Att Sverige ska ösa in miljarder i fåfänga försök att påverka jordens klimat, samtidigt som stora delar av världen i stället ökar utsläppen, riskerar bara att göra oss svenskar och EU-medborgare fattigare till ingen nytta, och samtidigt göra oss mer ekonomiskt sårbara. Det tjänar såklart ingen på.

(Källa: Industrinyheter.se)

Skriver om statsbudgeten i Borås Tidning idag 

2023-09-23

Regeringen stärker Sveriges hushåll och säkerhet

Regeringens budget gör att inflationen kan bekämpas och ger hushållen och välfärden bättre förutsättningar att hantera de högre kostnaderna. Därtill görs nödvändiga förstärkningar för att öka tryggheten för svenska folket.
 
Den moderatledda regeringens budget fokuserar på att hantera Sveriges mest akuta problem. Det handlar om att bekämpa inflationen och samtidigt stötta hushåll och välfärd. Men det handlar också om kraftfulla förstärkningar av försvaret och rättsväsendet för att göra Sverige säkrare och tryggare. Och med breda skattesänkningar ser vi till att den som arbetar och den som har arbetat får mer pengar i plånboken nästa år.
 
Den höga inflationen tynger svensk ekonomi. Den pressar såväl hushållen som välfärden och har drivit in Sverige i en lågkonjunktur. Samtidigt hotas vår inre och yttre säkerhet. Budgeten regeringen och Sverigedemokraterna kommit överens om för nästa år är anpassad för att möta det här läget.
 
Genom att lägga fram en återhållsam budget ger vi förutsättningar för fortsatt inflationsbekämpning. Det motsatta skulle elda på inflationen och riskera högre räntor under en lägre tid, vilket vore skadligt för hushållen och ekonomin i stort. Samtidigt stöttar vi dem som drabbas av den höga inflationen. Det höjda bostadsbidraget till barnfamiljer med svag ekonomi förlängs. Skatterna på bensin och diesel sänks så att den som är beroende av bilen kan få ihop vardagsekonomin. Vi stöttar också vård, skola och omsorg i budgeten. 16 miljarder kronor, den största satsningen i budgeten, tillförs kommuner och regioner för att värna välfärden i bistra ekonomiska tider.
 
Inflationen är löntagarnas värsta fiende. Många som får bidrag och ersättningar har helt eller delvis fått kompensation för den höga inflationen, medan vanliga löntagare har fått en kraftig reallönesänkning. Nu föreslår vi en bred skattesänkning från årsskiftet för alla löntagare och pensionärer.
 
Regeringen stärker också försvaret så att vi redan nästa år når målet om två procent av BNP enligt NATO:s definition. Och vi fortsätter med satsningar på polis och rättsväsendet för att öka tryggheten. Dessutom satsar regeringen stort på att förebygga att unga dras in i kriminalitet genom en ny socialtjänstlag och fler anställda i Socialtjänsten.
 
För att minska utsläppen fokuserar vi bland annat på kärnkraft och vi förstärker också Klimatklivet och Industriklivet i budgeten. Laddinfrastrukturen byggs ut så att fler kan köra elbil.
Regeringens budget gör att inflationen kan bekämpas och ger hushållen och välfärden bättre förutsättningar att hantera de högre kostnaderna. Därtill görs nödvändiga förstärkningar för att öka tryggheten för svenska folket. Steg för steg, reform för reform sätter vi Sverige på en ny kurs så att vi tillsammans kan ta oss igenom en prövande tid.

Elisabeth Svantesson(M), Finansminister
Jan Ericson(M), riksdagsledamot finansutskottet
Ulrik Nilsson(M), riksdagsledamot konstitutionsutskottet

Uppdatering om "Chat Control" 

2023-09-22

I dag skulle EU-nämnden i Riksdagen ha tagit beslut om regeringens position inför de fortsatta förhandlingarna i EU om förslaget till "Chat Control". Men ärendet om ”Chat Control” behandlades inte på dagens möte i EU-nämnden. Det spanska ordförandeskapet meddelade häromdagen att de hade tagit bort ärendet från dagordningen på kommande möte i EU, och därför utgick frågan även vid sammanträdet i EU-nämnden idag. Oenigheten inom EU i frågan är uppenbarligen stor, och till vidare händer inget alls i frågan.

Inför mötet i EU-nämnden fanns ett förslag till ståndpunkt från regeringen som kortfattat innebar att man uttryckte stor oro för rättssäkerhet och integritet i det liggande förslaget, men att man ville ha mandat att vara kvar i diskussionerna och verka för ett rimligt sätt att hantera den bakomliggande frågan - att stoppa barnpornografi och grooming. Det har aldrig funnits någon linje från regeringen att säga ja rakt av till liggande förslag. Och det är också moderaternas hållning i EU-parlamentet.

Nu skjuts frågan på framtiden och det tycker jag personligen är bra. Liggande förslag är helt enkelt inte realistiskt, och det är uppenbart att EU-byråkraterna kan för lite om hur tekniken kring elektronisk kommunikation fungerar och vad som är rimligt och teknisk möjligt att göra. Och framförallt vad som är etiskt och integritetsmässigt rimligt. Jag har haft mycket och givande kontakt med flera experter på området och inser att politiken i detta fall tror sig kunna lösa saker genom att använda metoder som helt enkelt inte fungerar. Så kan man inte ta politiska beslut.

Nedan en artikel från SvD idag som belyser läget i EU i denna fråga. (Bilden makulerad av upphovsrättsskäl).
 

Verkligheten har kommit ifatt europeisk klimatpolitik 

2023-09-21

Den som följt mig vet att jag de senaste 15 åren varnat för att en orealstisk klimatpolitik och övertro på vad medborgarna kan tåla kommer att sluta med en rejäl smäll, där politikerna, både i Sverige och utomlands, kommer tvingas backa från tidigare fattade beslut. En klimatpolitik som underminerar företagande, tillväxt, transporter, samhällsekonomi, privatekonomi, energiförsörjning och gröna näringar kommer till slut inte att accepteras av medborgarna. 

Redan när Sveriges riksdag röstade om klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket 2017 varnade jag för konskvenserna, och vägrade rösta för förslaget. Jag berättade om det på bloggen och i andra sociala medier:
 

I dag är jag väldigt glad över att inte mitt namn finns på beslutet om denna lagstiftning. För tyvärr besannades mina värsta farhågor, och  med råge. Nu ser människor effekterna. Stigande elkostnader och latent elbrist till följd av en aningslös övertro på vindkraft och avvecklad kärnkraft, skenande drivmedelskostnader till följd av höga skatter och EU:s högsta reduktionsplikt, klåfingriga EU-regler som slår undan benen på svensk skogsbruk, vattenkraft och livsmedelsproduktion, och mycket annat som dagens regering nu försöker åtgärda i den mån EU-reglerna medger det. Riksrevisionens rapport som helt dömer ut den tidigare förda svenska energipolitiken och konstaterar att den helt saknade konsekvensanalyser är ett annat exempel, maken till stenhård kritik får man leta efter (se inlägg nedan). 

Men något håller på att hända. Allt fler verkar inse att den aktivistiska klimat- och energipolitiken är en återvändsgränd. Tyskland är det kanske värsta avskräckande exemplet, men Sverige kommer inte långt efter. Omvärlden ser hur illa det har gått.

I Storbritannien har det nu gått så långt att den konservativa regeringen nyligen beslutat att ändra landets klimatpolitik och skjuta fram förbudet mot att sälja nya bensin och dieselbilar. Som jag tidigare förutspått lär EU förr eller senare tvingas till samma sak av rent logiska skäl. Britterna diskuterar nu också om de långsiktiga klimatmålen är realistiska. 

Britterna har samtidigt lite enklare att backa, eftersom de numera inte tillhör EU. Själva sitter vi fast i allt mer orealistiska och skadliga EU-regler i klimatpolitiken, och det senaste beslutet om "Fit For 55" (som märkligt nog hyllas som något bra) är i mina ögon snarare en total katastrof för EU:s konkurrenskraft, tillväxt och miljö. En dag kommer verkligheten ifatt även detta, och då tvingas politikerna backa. Det kan ligga  närmare i tiden än många tror.

Vi skulle helt enkelt behöva mer av "voice of reason" i europeisk klimatpolitik. Och var finns konsekvensanalyserna? 




 

Moderat medlemskväll i Borås 

2023-09-21

I kväll hade moderterna i hela Västra Götalande medlemskvällar ute i de olika valkretsarna. I vår riksdagsvalkrets samlades vi i Boråsmoderaternas lokal i centrala Borås, och förutom Boråsmoderater hade vi även besök från några grannkommuner. Det blev en trevlig kväll där jag främst berättade om regeringens budget och min riksdagskollega Ulrik Nilsson talade om andra politiska frågor och mer allmänt om det politiska läget. Många frågor från åhörarna och en mycket trevlig kväll.

  

Riksrevisionen totalsågar svensk energipolitik 

2023-09-19

I dag kommer en extremt kritisk rapport från Riksrevisionen, där man totalsågar svensk energipolitik. Granskningen omfattar främst de senaste tio årens beslut.

"Regeringen och de statliga myndigheterna har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser är de största bristerna" skriver man.
 
Granskningen omfattar fem av de politiska beslut som har haft störst inverkan på elsystemet. Riksrevisionen bedömer att huvuddelen av dessa har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, framför allt när det gäller påverkan på försörjningstryggheten. "Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet", säger riksrevisor Helena Lindberg.

Här är en länk till hela rapporten:

Storsatsning i budgeten på polis och rättsväsende 

2023-09-18

Den kommande statsbudgeten för 2024 presenteras kommande vecka. Två av de absolut största satsningarna gäller trygghet och säkerhet  för svenska folket. Det handlar om militärt försvar, civilförsvar, polis och rättsväsende. Dessa politikområden kommer att byggas upp mycket kraftigt kommande år. Bakgrunden är såklart kriget i Ukraina och uttalade hot mot Europa från rysk sida, Sveriges (förhoppningsvis) kommande medlemskap i Nato, ökade terrorhot mot Sverige och det växande gängvåldet, skjutningarna och morden som eskalerat de senaste 5-6 åren. Allt detta påverkar svenska folkets trygghet, och det är politikens främsta uppgift att skydda sin befolkning mot yttre och inre hot. 

På rättsområdet ökar vi budgeten från 69 miljarder om året till hela 90 miljarder över fyra år. Det är den takt som bedöms som rimlig, med tanke på att mycket handlar om rekrytering av personal, byggande av nya fängelser med mera. Alla områden inom rättsväsendet får ökade resurser: Polismyndigheten, säkerhetspolisen, åklagarmyndigheten, domstolarna, rättsmedicinalverket, kriminalvården, brottsoffermyndigheten och brottsförebyggande rådet. 

Parallellt med budgetsatsningarna kommer ett betydande antal lagändringar, som bland annat ger effektivare verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna, flera straffskärpningar och tidigare och tydligare insatser mot unga som begår brott. Rättsområdet behöver både mer pengar och tydligare lagstiftning för att bli starkare än de kriminella gängen.

Här en länk till regeringens pressmeddelande.

Storsatsning i budgeten på att stärka Sveriges militära försvar 

2023-09-18

Den kommande statsbudgeten för 2024 presenteras kommande vecka. Två av de absolut största satsningarna gäller trygghet och säkerhet  för svenska folket. Det handlar om militärt försvar, civilförsvar, polis och rättsväsende. Dessa politikområden kommer att byggas upp mycket kraftigt kommande år. Bakgrunden är såklart kriget i Ukraina och uttalade hot mot Europa från rysk sida, Sveriges (förhoppningsvis) kommande medlemskap i Nato, ökade terrorhot mot Sverige och det växande gängvåldet, skjutningarna och morden som eskalerat de senaste 5-6 åren. Allt detta påverkar svenska folkets trygghet, och det är politikens främsta uppgift att skydda sin befolkning mot yttre och inre hot. 

Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent. Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition. Regeringen beräknar även i budgetpropositionen tillskott för 2025 och 2026 med ca 1,2 respektive 7,4 miljarder kronor.

Satsningarna medger fortsatt stora investeringar i försvarsmateriel, exempelvis vad avser artillerisystem, taktiska transportflygplan, nya ytstridsfartyg, fortsatt utveckling och produktion av nya moderna JAS-plan och ubåtar. Samtidigt satsas pengar på utbildning och anställning av mer personal inom försvaret.

Här en länk till regeringens pressmeddelande.

Trist och dyrt när inte kommunens olika delar kan jobba ihop  

2023-09-17

Det senaste året har Marks kommun förstärkt det kommunala VA-nätet i Ubbhult för att möjliggöra nya bostäder på vissa platser. Detta har samtidigt medfört att man bland annat grävt av vägen in till vårt bostadsområde, vid Ubbhults Förskola, samt grävt upp en gång och cykelväg i området, som dessutom används som parkering av föräldrar som hämtar och lämnas barn på förskolan.

Innan VA-arbetena började grävde kommunen upp mark runt förskolan, enligt uppgift för att ordna fler parkeringsplatser. Detta blev dock aldrig slutfört, och nu är ytan täckt med grus. Det är ingen särskilt trevlig infart till ett bostadsområde. Men alla insåg såklart att det var vettigt att fixa allt samtidigt och förväntade sig att detta skulle ske när VA-arbetena var klara.

Gång- och cykelvägen har aldrig blivit asfalterad hela vägen, och kommunen menar att eftersom den tidigare oasfalterade delen inte ligger på kommunens mark utan på Trafikverkets och delvis samfällighetens mark (En samfällighet där kommunen är delägare) är det inte kommunens ansvar att asfaltera den sista lilla biten utan bara det som hade asfalt tidigare. Jag anser att eftersom det är kommunens verksamhet (förskolan) som använder marken som parkering är det också rimligen kommunens ansvar att asfaltera denna trots allt mycket obetydliga yta. Med tanke på de astronomiska summor kommunen lägger på g/c-vägar så är detta dessutom en synnerligen minimal kostnad. Trafikverket kan inte heller vara särskilt nöjda med att de som parkerar efterhand förstör vägkanten på Trafikverkets väg.

I samband med att entreprenören som gjort VA-arbetena skulle laga asfalten vid infarten talade jag med platschefen (jag är vice ordförande i vår samfällighetsförening). Han var mycket trevlig och tillmötesgående. Jag undrade om de fått något uppdrag att passa på att asfaltera även de små bitar som kommunen grävt upp tidigare, och den lilla biten som används som parkering, när man nu ändå körde ut mycket dyra asfaltmaskiner till Ubbhult för att återställa några uppgrävda småbitar. Han förklarade att de absolut kunde fixa detta för ett rimligt pris nu när ändå maskinerna var på plats, men att det då krävdes ett tilläggsuppdrag från kommunen för att ta merkostnaden.

Jag talade då med den ansvarige på kommunen som förklarade att detta inte är alldeles enkelt. "Det hanteras av olika enheter inom teknik och serviceförvaltningen" konstaterade han. VA-enheten sköter ledningarna och en annan avdelning har ansvaret för kommunens fastigheter. Dessa enheter - inom samma förvaltning - interndebiterar dessutom varandra för olika saker (i grunden helt sjukt), och samordnar uppenbarligen inte sina uppdrag alls. Jag påpekade att det rimligen borde bli väldigt mycket enklare och billigare för kommunen om entreprenören fick i uppdrag att fixa alltihop när de nu ändå var på plats med maskiner och personal, jämfört med att kommunen vid två olika tillfällen (!) ska beställa asfaltering av småbitar i en by ute på landet. Att köra ut maskiner och personal för asfaltjobb är ingen billig sak. Den ansvarige på kommunen höll med mig, och skulle "se vad han kunde göra". Men när jag nu är tillbaka från Stockholm kan jag konstatera att det tydligen inte blev något samarbete inom förvaltningen. Bara de små bitarna som grävts upp senast är asfalterade - och resten avvaktar man tydligen med till senare tillfälle, med en betydligt högre kostnad som följd. Dessutom blir allt fult och håller sämre när man lappar och lagar än om man gör allt på en gång. Det lär nu också dröja innan resterande jobb blir gjort, om det nu ens blir det. Beslutande tjänstemän tycker säkert de har goda argument för sitt beslut, men för mig känns det mer som att man helt enkelt saknade vilja att lösa saken. Jag vet inte varför, och ingen har återkopplat till mig.

Jag inser att väldigt få i vårt avlånga land bryr sig särskilt mycket om hur man asfalterar i Ubbhult. Men för mig blir det ännu en liten illustration av verkligheten. Intern byråkrati och stuprörstänkande i stället för att se helheten och det totalt sett bästa för kommunen och invånarna. En tråkig del av svensk kommunal förvaltning som jag får ständiga exempel på runt om i landet. Här några illustrerande bilder från Ubbhult. 

Regeringen storsatsar 16 miljarder på välfärden  

2023-09-16

Kommande vecka presenteras statsbudgeten i sin helhet, men de viktigare delarna är nu presenterade av regeringen. Jag tänker gå igenom budgeten efter politikområde här, och har ju redan skrivit om inkomstskatteförslagen och hanteringen av drivmedelskostnaderna mm. I detta inlägg ska jag gå igenom satsningarna på kommuner och regioner, som syftar till att stärka och skydda välfärden i ekonomiskt tuffa tider. Sedan kommer efterhand fler inlägg om andra politikområden.

Kommuner och regioner har under åren 2020–2022 uppvisat stora ekonomiska överskott. Delvis kan det förklaras av de pandemirelaterade stöd som staten skjutit till under dessa år, stöd som vi moderater till stor del var pådrivande för (jag var ju själv ledamot i finansutskottet även under pandemin och var som moderat med och drev på utskottinitiativ i denna fråga). De senaste årens stora överskott har förbättrat kommunsektorns finansiella ställning kraftigt, och många kommuner och regioner har kunnat reservera pengar inför en vikande konjunktur. Det är bra nu när vi gått in i ett sämre ekonomiskt läge. Den mycket höga inflationen och lågkonjunkturen medför stora ekonomiska utmaningar för hela samhället. Inflationen driver upp kostnaderna för kommunsektorns verksamhet men medför även en stor ökning av pensionskostnaderna. Samtidigt ökar inte löner och det kommunala skatteunderlaget lika snabbt. Vi ser därför ett ekonomiskt utmanande läge för kommunsektorn den närmaste tiden. Detsamma gäller dock även andra sektorer i samhället.

* I den kommande höstbudgeten föreslår regeringen att de generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor från och med nästa år. Förstärkningen behövs för att möta de ökade kostnaderna i spåren av den höga inflationen.
* Förutom de generella statsbidragen föreslår även regeringen nära 6 miljarder i riktade statsbidrag för 2024 – inklusive ett särskilt sektorsbidrag till sjukvården på 3 miljarder, och stöd till kommunala satsningar på krisberedskap, skola, yrkesvux, äldreomsorg, socialtjänst, psykiatri mm.
* Sammantaget ett tillskott på nära 16 miljarder kronor. 70% går till kommunerna och 30% i regionerna.

Totalt sett måste 16 miljarder vara ett av de absolut största tillskott en regering gjort till kommunsektorn i en budgetproposition, kanske är det rent av den allra största någonsin. Det är en mycket stor satsning trots ett begränsat budgetutrymme och i ett läge med extremt stora konkurrerande behov inom rättsväsende och försvar. Staten går nu in och täcker upp mer än hälften av det förväntade underskottet för 2024.

Samtidigt är det viktigt att understryka att staten inte kommer kunna kompensera för inflationen fullt ut. Det vilar ett stort ansvar på hela den offentliga sektorn att se över sin ekonomi och prioritera klokt, precis som många hushåll och företag nu tvingas göra. Det är helt enkelt inte rimligt att staten ska öka sina skatter för att finansiera alla ökade kostnader i kommuner och regioner till följd av inflationen. Ett visst stöd är rimligt, men kommuner och regioner måste också ta eget ansvar och har egen beskattningsrätt. Många kommuner har som sagt sparat överskott från tidigare år som nu kan användas - det finns 50 miljarder i resultatutjämningsreserver som 211 av landets 290 kommuner och 13 av landets 21 regioner satt av pengar till under goda år. Dessa avsättningar kommer nu också väl till pass när det gäller att täcka eventuella underskott. I övrigt måste man bli bättre på att prioritera i många kommuner. Det är kanske inte nya badhus eller idrottshallar, fler rondeller eller nya dyra skolbyggnader som ska prioriteras i ett läge där ekonomin är ansträngd - i första hand måste man då värna verksamheterna inom exempelvis äldreomsorg och skola.

Oppositionen kommer naturligtvis alltid - oavsett hur mycket vi satsar - att säga att det är för lite, och vänsterstyrda kommuner och regioner kommer skylla varje kommande besparing på verksamheter på regeringen. Det tillhör det politiska spelet. Men det är helt enkelt en orimlig kritik. Min egen farhåga är väl snarare att statens mycket stora tillskott av villkorslösa pengar i vissa kommuner och regioner riskerar att ta bort incitamenten att prioritera i verksamheten, och att slöseriet i stället fortsätter. Vi lägger definitivt inte för lite pengar på kommuner och regioner. De är egna skattesubjekt, med eget politiskt styre, och finansierar ca 80% av verksamheten med egna skatter och avgifter. Även en kommun eller region måste anpassa verksamheten till ekonomin i tuffa tider. Och det finns alltid en massa mindre viktiga saker att ifrågasätta när kärnverksamheten har ont om pengar.

I denna tabell framgår hur kommunerna i Sjuhärad (min valkrets) påverkas av de stora tillskotten av generella statsbidrag. Utöver detta tillkommer de riktade stöden där Borås får ytterligare drygt 13 miljoner och övriga kommuner runt 1-3 miljoner kommande år, beroende på kommunernas storlek. Hela sammanställningen i detalj från Regeringskansliet går att läsa här.

 (alla belopp i miljoner kronor och avser 2024)

Grattis Kungen - 50 år på tronen 

2023-09-15

Tomt i huset 

2023-09-15

I går lämnade lilla Nema jordelivet, 13 år gammal, efter att ha drabbats av akut och obotlig njursvikt. Denna underbara lilla terrierblandning har varit en helt otroligt trevlig hund. Dessutom en liten agilitystjärna. När hon var som bäst i agility gick hon och hennes lag till SM i lagtävling. På senare år har hon varit en glad pensionär.



Det blir tomt hemma nu, på mindre än två år har alla våra tre hundar gått ur tiden. De som själva har hund vet hur tystnaden känns. Men man får tänka på allt kul man haft med vovvarna under de 18 år vi haft hundar. Och i framtiden har jag en känsla av att det nog kan bli en eller två nya små fyrbenta vänner i huset.

Lite bilder på alla tre vovvarna och deras vänner finns samlade här. 

Intervjuad i P4 Sjuhärad om avskaffad skatt på plastpåsar 

2023-09-13

Regeringens kommande budget innehåller både stora och små saker. Till de senare hör väl beslutet att avskaffa skatten på plastpåsar, en skatt som vi moderater röstade emot när den infördes. Skatten medför högt pris på påsar när man någon gång inte har med egen kasse, den orsakar en administrativ börda för butiker och tillverkare och ansvariga myndigheter, och värst av allt - den slog undan benen på tillverkare av miljövänliga biobaserade kassar. Det sista tycker jag är ytterst olyckligt - alla initiativ för att erbjuda alternativ till plast ska uppmuntras. Dessutom var skatten ett slag i luften - man har hela tiden kunnat köpa plastkassar på rulle - om man kallat dem för soppåsar. Men ligger påsen i kassan på en butik ska den beskattas. 

Argumentet att man vill minska nedskräpningen håller inte -  de flesta plastkassar har återanvänts gång på gång, och slutligen använts som soppåse. Det är inte svenska plastkassar som förorenar haven. Sverige uppfyller också med god marginal EU:s mål om minskad användning av plastkassar och regeringen anser inte att skatten behövs för att försvara denna nivå.

Nu tar vi bort denna meningslösa straffskatt och Sverige slipper ytterligare en tramsig form av förmynderi. Jag är övertygad om att svenska folket kommer att klara av denna återvunna frihet alldeles utmärkt.

Det var trevligt att jag fick tillfälle att berätta om detta i P4 Sjuhärad i eftermiddags. Många har varit upprörda över plastpåsskatten, och även mindre frågor kan vara viktiga att förändra.

Riksmötets öppnande 

2023-09-12

I år var det 18.e gången jag deltog vid Riksmötets öppnande (fast öppnandena under pandemin var digitala eller kraftigt nedbantade). Denna gång hade jag med min son Niklas som medföljande gäst. Det är bara att konstatera att det mesta är sig likt. Traditioner är värda att bevara. Upprop, inbjudan till Storkyrkan (ovanligt trevligt och fritt från tidigare års vänsterpropaganda från predikstolen), Kungens formella öppnande av 2023/24 års riksmöte, statsministerns regeringsförklaring, mingel i Sammanbindningsbanan i riksdagshuset och sedan  konserthuset på kvällen för kunglig konsert där både artisterna John Lundvik och Sanna Nielsen och flera skickliga musiker deltog, tillsammans med Symfonikerna. Allt var trevligt, högtidligt och traditionellt. Här några foton från dagen.

  

Tv från moderaternas mingel måndag kväll. Talmannen var såklart på plats. Th o nedan tv på väg till riksdagen efter besöket i Storkyrkan. 
Nedan th: Statsministern läser upp sin regeringsförklaring.

  

  Mingel i sammanbindningsbanan.



Stillbild från SVT-sändningen.

  

Kungafamiljen lämnar riksdagen - för att några timmar senare vara på plats i Konserthuset på hedersläktaren.

Sanna Nielsen och John Lundvik och symfonikerna och andra artister underhöll.







Stillbild från TV-sändningen. Vi sitter under svt-loggan.

 

Trevligt möte med min tidigare utskottskollega och partiledare Anna Kinberg Batra och maken David i konserthusets foaje. Anna är ju numera landshövding i Stockholm. 

Summan av regeringens skattepolitik - skattetrycket minskar 

2023-09-09

De senaste dagarna har regeringen presenterat flera besked på skatteområdet inför budgetpropositionen som presenteras om två veckor. När vi nu börjar se helheten av inkomstbeskattningen tänkte jag börja med en preliminär summering av denna del.  

* Sänkt skatt på arbete mm. Beskedet om utökat jobbskatteavdrag innebär att regeringen sätter av drygt 11 miljarder till detta i budgeten, vilket ger betydande skattesänkningar för alla löntagare. För en familj med en polis och en sjuksköterska sänks skatten exempelvis med ca 14.000 kronor 2024 jämfört med 2023. Samtidigt medför indexuppräknat grundavdrag en viss skattelindring även för dem med skattepliktiga bidrag och ersättningar.

* Sänkt skatt på pension. Regeringen lägger 2,2 miljarder på att sänka skatten för pensionärerna, dels genom en direkt skattesänkning, dels genom höjning av grundavdraget. För en pensionär med en pension på 25.000 kronor i månaden (en vanlig nivå idag) blir skatten exempelvis 3.400 kronor lägre nästa år, eller nära 300 kronor i månaden. För en pensionär med 16.000 i pension blir summan runt 200 kronor i månaden i lägre skatt. 

* Kompensation till pensionärer födda 1957. Som många uppmärksammat, och som jag skrivit om tidigare, kom pensionärerna födda 1957 i kläm i skattesystemet, eftersom den förra regeringen missade att införa övergångsbestämmelser efter att riksdagen tagit beslut om höjd riktålder för pension. Nu kompenserar den nya regeringen dessa pensionärer, som är ca 110.000, och kostnaden för detta är 3,2 miljarder i budgeten. 

* Sänkt skatt på bensin och diesel. Vid årsskiftet nollas indexhöjningen av skatten på bensin, och samtidigt sänks skatten med ytterligare 75 öre per liter. (Totalt medför detta att bensinskatten sänks med 1,64 per liter jämfört med vad den skulle varit efter indexhöjning vid årsskiftet). Skatten på diesel sänks vid årsskiftet med 43 öre per liter, ned till EU:s miniminivå. Det kompenserar nästan för indexhöjningen vid årsskiftet. Utöver detta kommer reduktionsplikten att sättas ned kraftigt. Totalt kostar skattesänkningarna på drivmedel  5,64 miljarder.  (Utöver detta satsas 840 miljoner på förlängd nedsättning av skatten på jordbruksdiesel).

* Slopad indexuppräkning av brytpunkten. Detta medför att statens skatteintäkter ökar med ca 12 miljarder, eftersom statlig inkomstskatt kommande år tas ut på något lägre inkomster än om brytpunkten höjts. I praktiken betyder detta ökad real beskattning av alla med inkomster över brytpunkten. Beskedet möttes av viss frustration och jag kan förstå detta. Förra årsskiftet försvarade ju vi moderater höjd brytpunkt, och vi tycker fortfarande det var rätt att höja den då. I dagens läge anser dock regeringen att det finns starka argument mot en uppräkning av brytpunkten.    

Tanken med årlig uppräkning av brytpunkten var att den i princip skulle följa löneutvecklingen så att inte fler ska tvingas betala statlig skatt när lönerna ökar. Uppräkningen den 1/1 2023 blev dock väldigt mycket större än vad löneökningarna var - KPI+2%, vilket innebar 10,7% jämfört med genomsnittliga löneökningar med mindre än hälften. Även kommande årsskifte skulle höjningen av brytpunkten blivit mycket större än löneökningarna. Regeringen menar därför att den höjda brytpunkten vid förra årsskiftet med god marginal räcker för både 2023 och 2024 om den ska vara i linje med löneökningarna. Att vi med löner långt över brytpunkten skulle få en mycket stor skattesänkning i år igen (motsvarande ca 1.200 kronor per månad), samtidigt som många med lägre inkomster har det extra jobbigt ekonomiskt med den höga inflationen är såklart besvärande i ekonomiskt tuffa tider. 

När skattereformen genomfördes 1991 var brytpunkten för statlig skatt 180.000 kronor, vilket motsvarade 15.000 (!) i månadslön. Vid den lönen ansågs man på den tiden vara höginkomsttagare. Om man inte justerat upp brytpunkten i stort sett varje år sedan dess hade alla svenska löntagare idag betalt 20% extra i statlig inkomstskatt. Om man skulle sätta slopad brytpunkt i system, år efter år, kommer efterhand allt fler svenska löntagare att få kraftiga skattehöjningar. Detta visar att frågan om årlig justering av brytpunkten för statlig skatt definitivt är viktig och ska tas på allvar. Att regeringen i ett mycket exceptionellt läge ändå väljer att tillfälligt pausa uppräkningen kommande årsskifte beror alltså på att inflationen ökat så väldigt mycket mera än lönerna, och att man vill motverka ett utfall som går mycket längre än vad som var tanken med skattereformen 1991.

Rimligen måste avsikten vara att återgå till höjning av brytpunkten igen i framtida budgetar. Men då borde man enligt min åsikt samtidigt byta princip. Principen att räkna upp brytpunkten med förändringen av konsumentprisindex +2% fungerar inte i en tid med mycket hög inflation och måttliga löneökningar - det får helt enkelt helt orimliga effekter. En bättre idé skulle kanske vara att i stället justera brytpunkten varje år med förändringen av inkomstbasbeloppet - för att just spegla inkomstutvecklingen, i stället för att som nu konsumentprisutvecklingen. Det skulle motverka den typ av orimliga effekter som dagens princip ibland medför, och helt ta bort behovet av att pausa uppräkning av brytpunkten i framtiden.

Regeringens slutsats är helt enkelt att det är rimligt att pausa uppräkningen av brytpunkten just i år, eftersom förra årets mycket stora uppräkning med råge kompenserar för två års inkomstökningar. De 12 miljarder som skatteintäkterna ökar genom att vi inte räknar upp brytpunkten används som delfinansiering av skattesänkningarna på lön, pension och drivmedel - skattesänkningar som för övrigt även kommer dem till del som har en inkomst över brytpunkten. 

Summeringen när det gäller inkomstskatterna är att skattetrycket minskar. Skatteintäkterna ökar med 12 miljarder till följd av pausad uppräkning av brytpunkten, och samtidigt sänks skatten med 16,4 miljarder för löntagare och pensionärer. Till detta kommer skattesänkningar på drivmedel med ytterligare 6,5 miljarder, och eventuellt ytterligare vissa nedjusteringar av andra skatter. 

Konferens med riksdagsgruppen och moderata kommunalråd 

2023-09-08



I dag avslutades en tvådagarskonferens med den moderata riksdagsgruppen och inbjudna moderata kommunalråd. Viktiga ämnen och diskussioner inför hösten, statsministern gav sin bild av det politiska läget och finansministern redogjorde för den kommande budgetpropositionen, där vissa delar redan presenterats offentligt.

Den nya budgeten läggs i en tid med hög inflation kombinerat med lågkonjunktur, ekonomiskt pressade hushåll, företag, kommuner och regioner, hotande energibrist och höga energipriser, omfattande gängkriminalitet, krig i vår närhet och terrorhot mot landet. Allt detta kräver mycket tydliga prioriteringar som kommer framgå av den kommande budgeten. Den inblick jag har i budgetarbetet som moderaternas andranamn i finansutskottet gör att jag redan nu kan säga att det kommer bli en väl balanserad budget med fokus på det som är viktigast för att få ordning på Sverige samtidigt som vi stöttar hushå¨ll, företag och välfärd i en besvärlig tid. 

Offentliga investeringar utan kontroll knäcker välfärden 

2023-09-06

Nyheten om Nationalmuseum upprör med all rätt. Kortfattat genomfördes en extremt kostsam renovering och ombyggnad för att anpassa lokalerna helt efter museets önskemål. Museet var med under processen och planeringen. Alla visste att kostnaden skulle påverka den framtida hyran kraftigt. Nu klagar museet över alltför hög hyra, så hög att de säger att de måste lämna lokalerna och flytta om inte staten skjuter till mer pengar. Min fråga är hur museet och Fastighetsverket som äger byggnaden kunde besluta om denna enormt dyra ombyggnad utan att tänka framåt över hur hög den framtida hyran skulle bli för museet? Och nu kräver man att staten ska betala. Oansvarigt av både museet och Fastighetsverket.

Tyvärr är detta bara ett exempel i raden på hur stora offentliga investeringar i byggnader och infrastruktur för det första nästan aldrig håller budget, och för det andra tar alltför mycket framtida resurser från verksamheterna för att bekosta avskrivningar och hyreskostnader.

Nästan alla stora infrastrukturprojekt i modern tid har dragit över budget kraftigt. Vi såg det när det gäller tunneln genom Hallandsåsen. Vi såg det vid ombyggnaden av Slussen i Stockholm som blev 21 miljarder dyrare än beräknat. Förbifart Stockholm beräknas bli fem miljarder dyrare än beräknat och försenas kraftigt. Och Västlänken i Göteborg försenas i upp till sex år och blir flera miljarder dyrare. Budgetar som är rena fantasier och som sedan överskrids med 30-40%, och där uppenbart nödvändiga kringkostnader inte ens tagits med i budgeten utan dyker upp efterhand. Vi ska vara väldigt glada över att den nya regeringen i vart fall satte stopp för Höghastighetsjärnväg - det hade kunnat bli den störa ekonomiska katastrofen något infrastrukturprojekt orsakat i modern tid. 

Problemet med alla stora "skrytbyggen" som hanteras av våra politiker och myndigheter är att man sätter en budget som alla insatta redan från början innerst inne inser inte kommer att hålla, men politikerna håller god min. Man vill ju så gärna kunna visa medborgarna att man bygger. Och man vet att om bara bygget kommer igång måste framtida politiker ändå skjuta till mer pengar för att få det klart - det går ju inte att avbryta. Så det viktiga är att prestigeprojekt sätts igång till varje pris, om det då rentav krävs att man medvetet "fuskar" lite med budgeten genom att räkna för lågt eller inte ta med alla kostnader får man ta det, och sedan lösa problemen efterhand. Glädjekalkyler är enda sättet att får godkännande från en majoritet av politikerna att köra igång. 

Liknande problem ser vi vid många kommunala och regionala investeringar i skolor, simhallar, sjukhus, idrottshallar och äldreboenden. Alltför sällan hålls budgetarna, och kostnaderna är dessutom ofta helt orimliga. Hur kan exempelvis en förskola kosta 30-40-50 miljoner eller ännu mera att bygga? För dessa pengar kan man bygga minst 10-15 moderna fina småhus, komplett med värmesystem, kök och badrum i varje hus. Även byggande av gång och cykelvägar och rondeller kostar astronomiska summor som känns helt orimliga när man vet vad kostnaden är om man som privatperson köper in liknande arbeten. Enligt min åsikt blir kommunerna i praktiken lurade vid många byggen, man betalar mycket mer än vad som är rimligt, och eftersom anbudsgivarna vid en upphandling vet vad kommunen budgeterat lägger man sina anbud i det häradet. Varför skulle man gå ned i pris? Oligopol råder i praktiken och konkurrensen är usel. Många kommuner saknar kompetens för att göra professionella upphandlingar, man följer inte upp kostnaderna under byggtiden, man har inte koll på vad som är rimliga kostnader och man har inte kraft nog att ta strid när budgetar överskrids utan rimliga skäl. Samtidigt vill politikerna leverera - men kostnaderna får gärna skjutas till en kommande mandatperiod och drabba de politiker som då styr. Man skjuter problemen framför sig. 

Det värsta problemet i kommunerna är detsamma som för Nationalmuseum. På grund av orimligt höga byggkostnader och dålig ekonomisk kontroll så blir slutnotan orimlig. Och varje verksamhet får bära kostnaden. Skolorna, äldreboendena och sjukhusen får högre hyror, vilket tar pengar från verksamheten och tvingar fram besparingar på personal. Kommunen lägger allt mer av budgeten på lokaler och allt mindre på verksamheten. Och sedan klagar man och kräver ökade statsbidrag...

Min egen spaning som jurist och placeringsrådgivare och med erfarenhet från bankvärlden, kommunpolitiken och riksdagen, är att det offentliga Sverige håller på att förbygga sig. Orimliga kostnader och spräckta kalkyler tar allt större del av den offentliga budgeten och leder till strid om vilken nivå som ska betala - staten eller kommunerna/regionerna. De stora svenska och internationella byggföretagen och en uppsjö av konsulter är de som vinner när det offentliga Sverige tappar kontrollen över kostnaderna. Och vi alla får betala genom onödigt höga skatter och en allt torftigare verksamhet i de extremt dyra lokalerna. Så här kan det helt enkelt inte fortsätta. Hade privata företag gjort sådana felkalkyler och haft så dålig kontroll över kostnaderna hade de gått i konkurs, eller i vart fall hade de ansvariga fått sparken och åkt ut med huvudet före.

Själv tror jag att det är flera saker som krävs. Översyn av Lagen om Offentlig upphandling som tyvärr ofta medför högre kostnader än lägre som det var tänkt. Mer verksamhet i egen regi i stället för att köpa in den - det kan låta som en märklig åsikt från en moderat, men om man inte klarar att sköta och följa upp upphandlingar på ett kompetent sätt är det kanske bättre att exempelvis en kommun har egna resurser för att i vart fall hantera mindre jobb själva? Både kommuner, regioner och centrala myndigheter måste skärpa sin kompetens när det gäller upphandling, uppföljning och kontroller. Avtal som skrivs måste vara tydligare med vem som ska bekosta överstigande kostnader. Och politiker måste börja ifrågasätta vad som är rimlig kostnad för att bygga en förskola eller ett äldreboende. Får man inga rimliga anbud får man helt enkelt vänta med projektet om det inte är akut. 


 

Kina bygger ut kolkraften i rasande takt 

2023-09-05

Jojje Olsson heter en svensk frilansjournalist, bosatt på Taiwan, som skriver många intressanta artiklar till svenska media om Kina och Taiwan. Han finns också på Twitter/X.

Häromdagen hade han er längre artikel på sin webbplats Kinamedia.se där han berättade om den kinesiska storsatsningen på kolkraft. Han konstaterar i artikeln att Kina är på väg att addera lika mycket ny (!) kolkraft som hela det nuvarande beståndet i hela Europa och USA tillsammans. De senaste ett och ett halvt åren har Kina gett klartecken till motsvarande två nya kolkraftverk varje vecka. I den takt man nu bygger ut kolkraften kommer Kina inte minska sin kolkonsumtion under nästa femårsperiod, vilket man tidigare har lovat. Kartan ovan på nya och planerade kolkraftverk kommer från artikeln i Kinamedia, källa är en rapport från CREA, Center for Research on Energy and Clean Air. 

Nu invänder kanske någon att Kina faktiskt även bygger nya kärnkraftverk. Det är nog korrekt, jag har läst på andra ställen (hittar dock inte källan) att man håller på att bygga ett 20-tal och planerar ytterligare ett 70-tal (om jag minns rätt). Och det stämmer bevisligen att man även satsar på solkraft och att kinesiska företag utvecklar tekniken för detta hela tiden. Men samtidigt som man satsar på detta bygger man alltså också mer och mer kolkraft. 

Min kommentar är att den svenska och europeiska klimatdebatten måste föras med dessa fakta som grund. Kina inser att man behöver mängder av energi för att klara sin industriproduktion och sin konkurrenskraft. Samma sak gäller för övrigt Indien och övriga länder i BRICS. Vid det senaste mötet med BRICS, där man också diskuterade att ta in nya medlemmar, talades det mycket om tillväxt, handel och konkurrenskraft, samt vikten av tillgång till billig energi. Däremot verkar man inte alls ha lagt någon tid på att diskutera klimatet vid mötet. Klimatfrågan och koldioxidutsläppen verkar vara en underordnad fråga för dessa länder. Ekonomisk tillväxt och ökat välstånd är prioriterat.

Man kan tycka vad man vill om hur Kina och Indien prioriterar, men det är bara att inse hur läget är. Jag känner stor oro för vart klimatdebatten håller på att ta oss i Europa och Sverige. Är det verkligen vettigt att EU och Sverige offrar sin konkurrenskraft för att drastiskt minska sina koldioxidutsläpp samtidigt som jordens samlade utsläpp ändå kommer att öka när Kina och Indien bygger allt fler kolkraftverk? Vad är meningen med europeernas enorma uppoffringar och skattepålagor till följd av en ogenomtänkt klimatpolitik och meningslösa jättesubventioner till sannolikt meningslösa och ineffektiva "klimatsatsningar"? Resultatet blir energibrist, arbetslöshet, försämrade statsfinanser och fattigare befolkning, samtidigt som Kinas och Indiens konkurrenskraft ökar. Samtidigt kommer de globala utsläppen att öka trots våra drastiska krav på minskningar i EU. Om det nu stämmer att ökade utsläpp förändrar klimatet ligger vi riktigt illa till. Vi försvagar vår egen ekonomi och konkurrenskraft, utan effekt för klimatet, och blir samtidigt fattigare och har därmed sämre förutsättningar att bekosta de klimatanpassningar som behövs.

Det är inga roliga framtidsvisioner. Klimatpolitiken riskerar att sänka hela Europa.

Guldfrossa? 

2023-09-03

Omgång 22 av årets allsvenska bjöd på motgångar för alla tre topplagen. Elfsborg gjorde en riktigt svag insats och förlorade borta mot Värnamo med 0-1. Häcken gjorde lika dåligt ifrån sig och förlorade borta mot Degerfors med 0-1. Och Malmö låg under mot Göteborg fram till sjunde (!) övertidsminuten då man lyckades kvittera till 2-2. Således en poäng till Malmö och noll till Elfsborg och Häcken. Det känns som om guldfrossan börjar bli jobbig för alla topplagen. Med åtta omgångar kvar leder fortfarande Elfsborg trots den svaga insatsen denna omgång. Det lag som hanterar guldfrossan bäst lär knipa guldet...

Min kommentar till dagens besked om frysning av brytpunkten 

2023-09-03

Beskedet idag att regeringen inte låter indexeringen slå igenom och höja brytpunkten för statlig skatt har väckt många reaktioner. Och jag förstår det. Jag konstaterar att jag tycker vi hade goda argument förra året när vi försvarade indexuppräkningen, och jag tyckte vi gjorde rätt då. Både skatter, garantipensioner och ett antal olika bidrag räknades upp lika mycket, i takt med inflationen. Precis som man gjort de flesta år sedan skattereformen 1991.

I övrigt har jag inga kommentarer till dagens besked, det kommer att följa många besked kommande veckor om olika delar i budgeten, både sådana som uppskattas och sådana som väcker motstånd. Vi är en koalitionsregering och fyra partier ingår i regeringsunderlaget. Vi moderater kommer inte att få som vi vill i alla frågor.

Mina samlade kommentarer och tankar kring budgeten kommer när hela budgeten presenterats och man ser helheten. Detta sker om knappt tre veckor. Jag tror och hoppas att de flesta kommer uppskatta helheten.

Väntat besked - Nobelstiftelsen backar 

2023-09-02

I dag kom så det väntade beskedet att Nobelstiftelsen backar från beskedet i förrgår att bjuda in ambassadörerna från Ryssland, Belarus och Iran till Nobelprisceremonin. Det var ett välkommet beslut. 

En stark och samlad opinion i både Sverige och utomlands, liksom svensk politik från vänster till höger, och de flesta större media reagerade starkt på det första beskedet att släppa in företrädare för de tre skurkstaterna på Nobelprisceremonin. Flera partiledare deklarerade att de inte tänkte komma på Nobelfesten, eller att de övervägde sin medverkan. Statsministern uttryckte starkt ogillande av Nobelstiftelsens besked och sa lite subtilt att han skulle återkomma om sin egen närvaro vid Nobelfestligheterna. Och efter att även kungen uttalat sig på liknande sätt, att han övervägde sitt eget deltagande, fanns det ju helt enkelt inget annat att göra för Nobelstiftelsen att backa. En prisceremoni utan kungen skulle ju bli ganska märklig, eftersom det ju är kungen som traditionellt delar ut priset...

Jag står fast vid att Nobelstiftelsen dragit Nobelpriset i smutsen, skadat sitt eget och Sveriges anseende, och bjudit regimerna i de tre länderna på gratis PR som man knappast tvekat att använda på hemmaplan. Tondövheten och det dåliga omdömet från Nobelstiftelsen finns kvar även om man tvingades backa från beslutet.