Juni 2023
EU-nämnden i möte med statsministern
2023-06-27
I dag var det sammanträde i EU-nämnden, där statsministern redogjorde för regeringens syn på de frågor som ska hanteras vid Europeiska Rådets möte 29-30 juni, det sista mötet med EU:s stats och regeringschefer under det svenska ordförandeskapet.
Många frågor finns på dagordningen - kriget i Ukraina, EU:s ekonomi, säkerhetspolitik, migration, Iran och Kina.
Själv lyfte jag frågan om förhandlingarna med Sydamerika om ett nytt frihandelsavtal (Mercosur) och de medskick jag fick vid besöket i Brasilien, Argentina och Uruguay, och pekade på att om inte EU skapar goda förbindelser med Sydamerika kommer Kina att öka sitt inflytande där i stället. Statsministern sa att det kommande spanska ordförandeskapet i likhet med Sverige vill försöka komma framåt i denna fråga. Att EU har goda handelsförbindelser med länder i olika delar av världen är ett viktigt sätt att öka vår konkurrenskraft gentemot just Kina.
På tisdag nästa vecka är det återrapport från statsministern.
Riksrevisionens hårda kritik mot reduktionsplikten
2023-06-27
I en uppmärksammad granskningsrapport från Riksrevisionen (RiR 2023:13) sågar man utformningen av dagens reduktionsplikt, alltså kravet på inbladning av biodrivmedel i bensin och diesel. Rapporten har fått enormt stort medialt och politiskt intresse.
Riksrevisionen dömer inte ut helt reduktionsplikt som sådan, och säger att det kan bidra till att uppfylla de transportpolitiska klimatmålen. Men de säger samtidigt att det "finns stora risker med att i så hög grad förlita sig på reduktionsplikten för att uppnå Sveriges klimatpolitiska mål".
Granskningsrapporten ger dock svidande kritik. "Granskningen visar dock att reduktionspliktens nuvarande utformning inte är genomförbar" och att besluten "baserades på bristfälliga konsekvensanalyser".
Man konstaterar att reduktionsplikten hittills påverkat dieselpriset vid pump mer än vad dåvarande regering räknade med, och att det beror på att priset på biodrivmedel ökat kraftigt. Prisökningen har enligt Riksrevisionen minskat reduktionspliktens kostnadsfördel jämfört med andra sätt att nå klimatmålen och har även medför större fördelningseffekter än vad regeringen förutsåg, exempelvis att hushåll på landsbygden drabbas hårdare än hushåll i städer.
Riksrevisionen ifrågasätter också hållbarhetsargumenten. Eftersom mängden biomassa är begränsad finns till exempel risk att råvaror som används till biodrivmedelsproduktion i sina alternativa användningsområden ersätts med fossila råvaror. "Det är enligt Riksrevisionen oklart om regeringen har beaktat hållbarhetsriskerna i utformningen av reduktionsplikten."
Sammanfattningsvis är dagens reduktionsplikt oväntat dyr för konsumenterna,
det finns stora risker ur hållbarhetssynpunkt, beslutet baserades på bristfälliga
konsekvensanalyser och framförallt är det helt enkelt inte genomförbart på det
sätt som planerats.
Man måste nog konstatera att den tidigare regeringens klimatpolitiska flaggskepp redan har gått under. Riksrevisionens granskningsrapport ger ett starkt stöd för regeringsunderlagets överenskommelse att kraftigt sänka reduktionsplikten kommande årsskifte. Och inte minst ger rapporten starkt stöd till mina och andras sakargument för detta. Reduktionsplikten var orealistisk redan från början. Klimatdogmatism gick helt enkelt före sunt förnuft och logiskt tänkande. Precis som det så ofta har varit genom åren i frågor som rör "klimatpolitiken".
Det ljusnar för det rullande kulturarvet
2023-06-27
Trafikutskottet har i vår behandlat en två år gammal riksdagsmotion av mig och Lars Beckman (M) om översyn av lagar och regler kring import av historiska fordon och reservdelar till sådana. Vi konstaterar i motionen att regelverket bevisligen fungerat dåligt och inte är anpassat för historiska fordon, och att detta drabbar både enskilda näringsidkare och småföretagare som är aktiva i branschen, samt är ett stort problem för ägare av historiska fordon.
Jag har ju engagerat mig i dessa frågor många år nu, och har jagat ministrar i tidigare s/mp-regering med blåslampa. Moderaterna har också tillsammans med andra partier fått igenom ett bredare tillkännagivande till tidigare regering på detta område. Detta ledde bland annat fram till att Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag att samordna kunskapen kring historiska fordon för alla berörda myndigheter. Men i övrigt brydde sig förra regeringen tyvärr inte om att följa riksdagens tillkännagivande i den del det gällde att ta fram lagstiftning till ett bredare skydd för det rörliga kulturarvet.
Vad gäller ämnet för vår motion har nu Transportstyrelsen sedan vi skrev motionen självmant reviderat sina föreskrifter om ursprungskontroll och teknisk kontroll vid import och export av historiska fordon och delar till sådana, vilket löst många problem. Därmed anser Trafikutskottet inte att motionen behöver bifallas.
Trafikutskottet avslutar med att understryka att man månar om det rullande kulturarvet ska ha så bra förutsättningar som möjligt och därför kommer att följa frågan noga. Och det kommer jag också. Det är bra att det hänt en del på området, men det är nog knappast så att alla problem är lösta. Jag fortsätter min löpande kontakt med de berörda via Riksdagens Fordonshistoriska nätverk och MHRF (Motorhistoriska Riksförbundet) och andra organisationer.
Extrem hetta?
2023-06-26
Förra veckan reagerade jag på en väldigt skruvad rubrik i Aftonbladet. Och det var visst fler än jag som tyckte så, närmare bestämt 1.436 personer.
Torkan har ju varit ganska extrem på sina håll (även om det regnar mycket på sina håll just nu), men att kalla temperaturer på 26-30 grader i slutet av juni för "extrem hetta" är inte seriöst. Det verkar inte finnas någon gräns för överord kring allt som gäller väder och temperatur numera i jakt på braskande rubriker. Personligen tror jag det allvarligt skadar seriösa diskussioner om miljö, energi och klimatfrågor.
(Det förtjänar att sägas att det alltså inte var SMHI som kallade det för "extrem hetta", vilket man kan tro av rubriken, utan det var Aftonbladet.)
Bruce Springsteen på Ullevi - igen
2023-06-25
Jag har varit på ett antal konserter med Bruce Springsteen, och på midsommardagen var det dags igen. Vi var 65.000 i publiken på Ullevi, och det var en blandning av gamla och nya låtar. Själv gillar jag de äldre låtarna bäst, och det var också under extranumren som stämningen blev som bäst. Vadret var perfekt och det blev ännu en minnesvärd kväll på Ullevi att lägga till alla andra musikupplevelser. "The Boss" har nu blivit 73 år och orkar ändå en lång turné i både USA och Europa. Det är imponerande. Och bandmedlemmarna i The E Street Band är också delvis till åren numera, men visade vilka fantastiska musiker de är.
En lite kul panoramabild med mobilen.
Parkeringsvakt
2023-06-24
 
Det traditionella midsommarfirandet vid bygdegården i Ubbhult lockade som vanligt massor av folk. Mark-Posten var också där, och det hjälpte inte att jag var klädd i reflexväst i min egenskap av parkeringsvakt...reportern kände igen mig och det blev en liten intervju också någon timme innan firandet började. Klicka på bilden nedan för att läsa hela reportaget.
Viktigt beslut om ny Utbetalningsmyndighet
2023-06-22
I går tog riksdagen beslut om en ny Utbetalningsmyndighet för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga eller dubbla utbetalningar från välfärdssystemen. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som möjliggör Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Syftet med den nya myndigheten är att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
En av Utbetalningsmyndighetens uppgifter ska vara att administrera ett system med transaktionskonto för utbetalningar från statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Myndigheten ska också arbeta med granskningar baserade på dataanalyser och urval för att hitta felaktiga utbetalningar och misstänkta bedrägerier. Utbetalningsmyndigheten ska vara skyldig att underrätta andra myndigheter och berörda aktörer om felaktiga utbetalningar, men också andra felaktigheter.
Bakgrunden är att bara under de senaste åtta åren med s-regering betalades det felaktigt ut mellan 100 och 150 miljarder kronor, detta enligt Ekonomistyrningsverket och Statens offentliga utredningar. Man beräknar att minst 18 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt och på grund av fusk. Det uppgår till mer än vad hela rättsväsendet - polis, domstol, åklagare och Säpo - tillsammans spenderar under ett kvartal varje år, eller lönekostnaden för 26.000 lärare. Fusket har sedan 2008 ökat med 133 procent!
Polisen och Riksrevisionen har i flera år slagit larm. Vi moderater föreslog därför redan för åtta år sedan att man skulle snabbutreda och införa denna utbetalningsmyndighet. Likväl underlät den förra socialdemokratiska regeringen att agera. Det är en slapphänthet som har låtit den grova kriminaliteten nästla sig in i våra socialförsäkringssystem. Det är djupt orättvist att dessa stölder är så omfattande på hederliga och utsatta människors bekostnad.
Den organiserade brottsligheten utnyttjar systemen, och det är ett av de allvarligaste hoten mot vår välfärd. Det är av största vikt att vi hushållar med våra gemensamma skattemedel. Våra pengar ska inte användas till att göda organiserad brottslighet. Det är tydligt att statens förmåga att bekämpa välfärdsbrott behöver stärkas, och Utbetalningsmyndigheten är ett första steg i rätt riktning.
Vi moderater är verkligen inga stora vänner av fler myndigheter, vill vill tvärtom ha färre. Men denna myndighet behövs. Den borde redan vara på plats, och den hade redan kunnat vara på plats. Utbetalningsmyndigheten kommer till en början att ha två primära uppgifter: att administrera ett system där vi samlar utbetalningar från de stora statliga myndigheterna och att genomföra dataanalyser och granskning av dessa. Utbetalningarna kommer att samköras med ytterligare information från en mängd myndigheter i Sverige och från a-kassorna. Det handlar om folkbokföringen, beslut om uppehållstillstånd och vilka uppgifter som legat till grund för beslut om uppehållstillstånd, beslut om arbetstillstånd och information rörande företag, och deras bakgrund, som utför välfärdstjänster i Sverige.
På detta sätt kan staten börja återfå kontroll över de utbetalningar som sker. Man kan börja säkerställa att en person som exempelvis flyttat för att tjänstgöra som försvarsminister i Irak inte fortsatt får bidrag i Sverige men även att människor exempelvis inte fuskar sig till både a-kassa och sjukpenning samtidigt.
Utbetalningsmyndigheten kommer att behandla en stor mängd uppgifter som rör enskildas personliga och ekonomiska förhållanden och som kan vara av integritetskänslig natur. Sekretess ska därför gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden hos myndigheten.
Bara de förändringar som vi nu genomför beräknas kunna så mycket som halvera de felaktiga utbetalningarna. Därutöver skärper regeringen bidragsbrottslagen, så att den även omfattar företag. Man inför en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen så att utgångspunkten är att myndigheter får och ska dela information med varandra samt förbättrar folkbokföringen och genomför en folkräkning.
Det är av största vikt att vi värnar skattebetalarnas pengar och att vi upprätthåller förtroendet för vårt välfärdssystem. Nu tar regeringen flera steg i rätt riktning, fler steg än den förra regeringen tog under åtta år. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2024.
Riksdagen röstade igenom regeringens nya energipolitiska mål
2023-06-22
Debatten om vårändringsbudgeten blev främst till en debatt om regeringens nya energipolitiska mål som innebär att Sverige 2040 ska ha 100% fossilfri elproduktion, i stället för det gamla målet om 100% förnybar elproduktion. Syften med förändringen av målet är att ge möjlighet för utbyggnad av mer kärnkraft för att klara de stora behoven av mer el i framtiden. Det ändrade målet röstades senare igenom av riksdagen, men endast med siffrorna 153-150 eftersom S, V, MP coh C inte ville stödja detta.
Debatten före beslutet var mycket intressant att lyssna på. Framförallt gjorde Jessica Stegrud (SD) och moderaternas energipolitiska talesperson Mats Green (M) mycket starka och tänkvärda inlägg.
Jessica Stegrud inledde med att påpeka att alla de 12 svenska kärnkraftreaktorerna som byggdes, utom tre, var av svensk konstruktion. Man byggde alla 12 på 13 år, och det var alltså på 1970-talet. Det visar att man skulle kunna bygga ny kärnkraft ganska snabbt om man vill.
Hon fortsatte med att konstatera att vindkraft på kraftverksnivå ger tre gånger högre utsläpp av koldioxid än kärnkraft. På systemnivå betydligt mer. Vindkraft kräver tio gånger större arealer och förfular naturlandskapen.
Sedan höll en lång och mycket initierad föreläsning och varnande anförande om att de stora elintensiva industrisatsningarna i Norra Sverige knappast är realistiska och att elbehoven är så stora att det är närmast omöjligt att lösa med vindkraft som viss föreslår. De stora satsningarna på bland annat stål utan kol kommer att kräva runt 80 terrawattimmar el. Det är mer än halva Sveriges nuvarande elförbrukning. Varifrån ska all den elen komma om vi inte bygger mer kärnkraft?
Om vätgas tiilverkad av vindkraft är svaret kom Stegrud (som är expert på området från tidigare yrke) fram till att det krävs vindkraftverk som producerar 440 (!) terrawattimmar. Detta med tanke på förlusterna under processen att omvandla el till vätgas och sedan till el igen innebär en energiförlust på cirka två tredjedelar, samt att landbaserad vindkraft i genomsnitt bara producerar el motsvarande 40% av installerad effekt. 440 terrawattimmar el är 2,75 gånger Sveriges idag samlade elproduktion. Och detta bara för att förse de nya industrierna i Norrland med el. Till detta ska vi klara vår övriga elproduktion, ställa om till elbilar och mycket annat.
Det är inte svårt att känna stor oro över totalt orealistiska kalkyler för de nya industrisatsningarna som i huvudsak bekostas av skattemedel, EU-bidrag (också det skattemedel) samt av hel eller delägda statliga bolag. Intresset från privata investerare verkar ytterst begränsat. Men en sak är klar - utan kärnkraft lär industrisatsningarna i vart fall aldrig kunna bli verklighet, hur gärna man än vill.
Matrs Green påminde om det allvarliga läget med elförsörjningen och konstaterade att den situation vi befinner oss i är en direkt konsekvens av den förra regeringens misslyckande energipolitik och avsaknaden av en långsiktig plan. Under 20 års regeringsinnehav (före 2006 samt 2014-22) monterade Socialdemokraterna med hjälp av Miljöpartiet ned svensk kärnkraft. Tolv kärnkraftreaktorer har blivit sex. Samtidigt stoppade de rödgröna Vattenfalls planer på att bygga två nya reaktorer vid Ringhals, som annars i princip hade varit färdiga att tas i drift exakt nu, när de hade behövts som bäst. Redan 2018 skrev Svenska Kraftnät i en rapport att problemen med elförsörjningen skulle bli allvarliga när stor volym av planerbar kärnkraft ersätts med väderberoende vindkraft och solkraft.
Dagens regering har gjort ett antal saker för att på både kort och lång sikt trygga elproduktionen:
* Öresundsverket stord i begrepp att skeppas helt nedmonterat till Sydostasien. Detta har nu stoppats och verket kommer att stå i beredskap fram till 2025 för att stötta elproduktionen i södra Sverige
* Kraftvärmeskatterna (avfallsförbränningsskatten och skatten på kraftvärme) är avskaffade vilket gör att man snabbt kan öka elproduktionen i befitnliga kraftvärmeverk motsvarande minst en kärnkraftreaktor
* Regeringen har pausat tillståndsprövningarna för befintlig vattenkraft och därmed stoppat utrivningen av många små vattenkraftverk
* Regeringen har beslutat om ett nytt stöd för energieffektivisering
* Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen har fått i uppdrag att förkorta anslutningstiderna till elnätet
* En utredning ska se över strukturen och samverkan mellan alla myndigheter som är involverae i svensk energiförsörjning
* Det nya energipolitiska målet och förändring av lagar och förordningar kommer möjliggöra utbyggnad av kärnkraft som på längre sikt ökar elproduktionen avsevärt
Den nya regeringen tar tag i problemen, tar fram lösningar och förändrar de lagar och regler som behövs. En trygg elförsörjning är helt avgörande för Sveriges framtid.
Vårbudgeten - regeringen fortsätter sin ansvarsfulla linje.
2023-06-22
Två av de sista riksdagsdebatterna i veckan var budgetdebatterna om vårbudgeten. Vårbudgeten och vårändringsbudgeten är i praktiken justeringar eller ändringar i den stora budgeten för innevarande år som antogs av riksdagen i december. Fokus är fortfarande detsamma som då - att ta ansvar med en återhållsam budget så vi inte driver upp inflationen och räntorna. Inflationen är det absolut största hotet mot människor med låga och även normala inkomster - den äter upp löneökningar och driver upp kostnader.
Höstbudgeten prioriterade det viktigaste i svåra ekonomiska tider. Ett starkt stöd till kommuner och regioner (totalt närmare 20 miljarder när man räknar in alla budgeteffekter samt elstödet), och stöd till hushållen (höjda bidrag till de mest utsatta hushållen, höjda garantipensioner och ett omfattande elstöd). Dessutom stora satsningar på polis, kriminalpolitik och försvar.
Som jag berättat i tidigare inlägg nedan finns det, trots det bistra ekonomiska läget i Europa och i världsekonomin, även ljuspunkter.
* Inflationen verkar vara på väg nedåt, och Sverige har nu lägre inflation än genomsnittet i EU och lägre än en majoritet av EU:s länder.
* Arbetsmarknaden utvecklas starkare än många vågat hoppas och trots att man tror att vi är på väg in i en lågkonjunktur syns det i vart fall ännu inte på arbetslöshetssiffrorna.
* Tillväxten som var negativ och sämst i EU 2022 verkar nu vända uppåt och bli positiv i år.
Men det finns också problem som dagens regering måste ta tag i.
* Energiförsörjningen är allvarligt utmanad och även nästa vinter kan bli besvärlig. Mer om det i nästa inlägg.
* Den svenska kronan är ovanligt svag. Det är normalt att små valutor tappar i värde när tiderna blir sämre, men just nu är både den svenska och norska kronan oväntat svaga.
* Vi behöver göra reformer både inom arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken, sänka skatter och villkora bidrag för att få fart på tillväxten. I höstens stora budget kommer vi utveckla detta närmare. Arbetet med budgeten för 2024 är redan påbörjat.
* Utöver detta behöver vi fortsätta att rusta upp både polisen, rättsväsendet, socialtjänsten och försvaret. Det kostar pengar, vilket kräver prioriteringar i budgeten.
* Det är inte uteslutet att kommuner och regioner behöver ytterligare tillskott, även om de också måste börja prioritera i sina verksamheter och använda pengarna till det som är viktigast.
Kontrasten mellan regeringsunderlagets budget och oppositionens är stor. De fyra partie5rna i regeringsunderlaget har kommit överens om en budget som samlar en majoritet i riksdagen. De fyra oppositionspartiernas budgetar spretar ordentligt. V och MP budgeterar mycket stora underskott på hundratals miljarder, vilket skulle riskera att driva upp inflation och räntor till extrema nivåer. S och C är mer försiktiga, men de har helt olika fokus på vad de vill göra, S vill exempelvis höja skatter och C vill sänka. Det är närmast omöjligt att de hur de fyra oppositionspartierna skulle kunna enas om en budget, de står enormt långt ifrån varandra. De enda de verkar vara överens om är att de vill göra det dyrare att köra bil.
Sammanfattningsvis. Dagens regering står stadigt i bistra tider, vi klarar att prioritera och vi klarar att ta ansvar. Dessutom klarar vi att samla en majoritet för regeringens politik, där alla fyra partierna i regeringsunderlaget i de stora viktiga frågorna drar åt samma håll.
Lite semesterstämning i Riksdagen - men inte för alla
2023-06-21
I dag hade riksdagen sina sista debatter och voteringar före sommartuppehållet. Kommande veckor ska jag gå igenom en del av de viktigare politiska beslut som fattats i riksdagen denna vår på ett lite mer strukturerat sätt. Det har tagits mängder av viktiga beslut.
I går hade moderaterna sin traditionella sommarfest och delar av regeringen var med, och statsministern gav en del reflektioner om de första regeringsmånaderna och önskade riksdagsgruppen trevlig sommar.
Här en vacker bild som jag tog på väg hem från sommarfesten, runt klockan 01.30 i natt. Vacker gryningsbild över Stockholm från Djurgårdsbron.
För de flesta riksdagsledamöter blir det nu ganska mycket sommarledigt, utom för dem som ska till Almedalen. För egen del avstår jag Almedalen, det känns inte rimligt att betala så extrema summor för boende i Visby med skattebetalarnas pengar. De organisationer, politiker, lobbyister och media som är på plats under Almedalen träffar jag ändå året runt i Stockholm och på andra ställen. Almedalsveckan ger mig inte särskilt mycket men kostar en massa pengar.
Däremot blir det inte så mycket sommarledigt för min del, i vart fall inte de närmaste veckorna. Redan nästa vecka är det möte med EU-nämnden inför statsministerns möte med EU:s stats- och regeringschefer, och veckan efter är det dags för återrapporten från statsministern, där jag representerar moderaterna vid utfrågningen av statsministern. Den 7 juli är det sedan dags för extra sammanträde med finansutskottet om ekonomiska EU-frågor, som sedan hanteras av EU-nämnden senare samma dag. Men sedan hoppas jag på några veckor ledigt, innan det är dags för interna möten och konferenser som vi brukar ha i augusti och början av september. Inte minst lär det bli en del möten och kontakter inför det viktiga arbetet med höstens stora budget inför 2024 där vi moderater i finansutskottet är i hög grad involverade. Den som tror att riksdagsledamöterna har tre månaders semester har inte koll på verkligheten...
Här sitter jag och min bänkgranne Petter Löberg (S) och väntar på dagens votering. Vi är alltså förstanamn för M respektive S från valkretsen.
Konjunkturinstitutet: Oväntat stark arbetsmarknad
2023-06-21
I dag kommer ännu en positiv rapport om läget i svensk ekonomi. Denna gång är det Konjunkturinstitutet som i en ny rapport förutspår att Sverige visserligen går in i en lågkonjunktur, men att den verkar bli mindre dramatisk än vad många tidigare trott, och att den inte kommer märkas så mycket på arbetsmarknaden.
Denna rapport går helt i linje med den prognos som Danske Bank kom med i går.
Positiva nyheter om både tillväxt och arbetslöshet
2023-06-20
Lagom till dagens budgetdebatt i riksdagen kom positiva nyheter om svensk ekonomi. Tack vare oväntat stark ekonomisk utveckling ser det bättre än väntat ut för svensk ekonomi, och experterna tror inte längre på en recession (negativ tillväxt) utan på en positiv ekonomisk tillväxt. Man konstaterar också att arbetsmarknaden utvecklas starkt, trots bistra tider. Ansvarsfull ekonomisk politik har betydelse, vilket även finansministern påpekade vid dagens debatt.
Sverige har nu lägre inflation än genomsnittet i EU
2023-06-19
Inflationen går nu ned ganska snabbt i Europa, med undantag föär några länder. Man ser också i färsk statistik från Eurostat att Sverige nu har lägre i9nflation än genomsnittet i EU, och ligger på nedre halvan av EU:s medlemsländer. En ansvarsfull ekonomisk politik från den moderatledda regeringen som inte spär på inflationen har givetvis betydelse.
De partier (läs främst V och MP) som vägrar ta ansvar och har många miljarder i underskott i sina budgetar hade spelat ett mycket högt spel med svensk ekonomi om de hade fått bestämma. Men de utgör som bekant en del av Socialdemokraternas alternativa regeringsunderlag...
Nya skrämmande uppgifter om övergrepp på SIS-hem
2023-06-19
Jag har genom åren uppmärksammat fall där unga människor farit väldigt illa efter att ha "vårdats" (förvarats/låsts in) på behandlingshem och SIS-hem, men även hur barn farit illa i fosterhem eller bollats runt mellan olika boenden eller familjer vilket förstört barnens uppväxt. Hur många barn och unga som genom åren farit illa i det svenska "sociala maskineriet" kan man bara gissa, ingen vet. Både TV och tidningar har uppmärksammat många olika fall genom åren, men mörkertalet är sannolikt stort.
Nu kommer nya avslöjanden och nu börjar drabbade "SIS-tjejer" organisera sig. Kvinnor och flickor som tidigare råkat illa ut på SIS-hem har nu startat en egen grupp i sociala medier, där de lägger ut sina berättelser, och det verkar som om detta växer lavinartat. Det är rent förfärande berättelser om hur vuxna män kroppsvisiterar unga flickor eller tvingar dem av klä av sig nakna, hur vårdare förgriper sig sexuellt på unga tjejer och hur ungdomar låses in tillsammans med krimninella, trots att ungdomarna ofta är brottsoffer med eller utan missbruksproblematik.
Det finns säkert anledning att vara försiktig med att dra säkra slutsatser i varje enskilt ärende och självklart kan man inte veta hur sanningshalten är i vissa berättelser. Men berättelserna är så förfärande många, och det som framkommit i media och det som berättas i nämnda grupp, samt berättelser jag själv fått när jag träffat drabbade räcker för att jag ska tycker man kan tala om en skandal.
Vår nya socialförsäkringsminister har tagit tag i många frågor kring omhändertagande av barn och hur dessa ska tas om hand och få lämplig vård och stöd i en trygg miljö. Jag utgår från att frågan om SIS-hemmen också står på regeringens dagordning, och kommer förvissa mig om det. Dagens regering får ta tag i många missförhållanden som pågått under många år.
Min känsla är att hela denna verksamhet och dess ledning är sjuk i grunden. När inte ens den ansvarige begriper (se tweet nedan) att man inte låter manliga vårdare kroppsvisitera unga flickor har man inte begripit något alls om sitt uppdrag.
Göteborg från stadens bästa sida
2023-06-17
Just nu är centrala Göteborg ett enda kaos av byggarbeten och trafikköer, men på Göta Älv och runt hamninloppet är det mesta sig likt. Utom såklart att det kommer upp nya bostadsområden längs stränderna på framförallt Hisingssidan hela tiden. Jag har tillbringat mest tid i norra skärgården eftersom svärföräldrarna tidigare bodde på Hönö, men idag tog vi en båttur från Lilla Bommen ut till södra Skärgården, och avnjöt en god middag under tiden.
Nya eleganta Götaälv-bron (som tyvärr haft en del problem när den rörliga delen fastnar och orsakar trafikkaos).
Till höger "Läppstiftet" och innanför ligger Lilla Bommens gästhamn, mitt i centrum.
Det nya Karlatornet är nu nordens högsta byggnad. De gamla hamnkranarna är en trevlig kontrast till de
moderna byggnaderna och skapar en spännande hamnmiljö.
Bostadsområdet Eriksberg var ett av de första nya bostadsområden som byggdes i hamnområdet
när varven försvann och hamnen flyttades längre ut mot havet. Den gamla bockkranen är kvar som
symbol för Eriksbergs gamla varv som var ett av stadens största.
Älvsborgs fästning mitt i hamninloppet var en central försvarsbastion i en gång i tiden.
Utanför Älvsborgsbron ligger de kommersiella hamnarna idag. Skandiahamnen som är nordens största och
viktigaste containerhamn, samt oljehamnar och färjetrafik. Även Stena Lines färjor ska framöver gå härifrån.
Södra Skärgården består av ett stort antal öar, och det bor många tusen människor här året runt.
De största och mest kända öarna är Styrsö, Donsö, Brännö och Vrångö.
Arbetslösheten sjunker
2023-06-15
Arbetsförmedlingens siffror för maj visar att arbetslösheten sjunker. Det är nog lite oväntat för många med tanke på lågkonjunktur, hög inflation och höga energipriser, kombinerat med ett utdraget krig i Ukraina. Men trots detta har arbetslösheten sjunkit stadigt varje månad ända sedan i februari. Idag är 6,1% arbetslösa enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna.
Viljan att anställa beror mycket på vad man tror om framtiden. Kanske har en ny regering ökat framtidstron. Men det är sannolikt också en mycket stor demografisk effekt i siffrorna om man ska vara ärlig. Många går i pension och behovet av nyrekrytering är stort.
Det viktiga nu är dels att fortsätta med en näringslivsvänlig och jobbskapande politik, samt att se till att alla de som står utanför arbetsmarknaden, inte minst många som invandrat till Sverige de senaste tio åren, också blir anställningsbara.
Föregående s/mp-regering utlovade EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det blev i stället EU:s fjärde högsta och en arbetslöshet i Sverige som för första gången var högre än genomsnittet i EU. Jag hoppas vi ska ligga betydligt bättre till i EU efter några år med moderatledd regering. Självklart ska Sverige ha lägre arbetslöshet än EU-snittet, oavsett konjunktur.
Min reseberättelse från Sydamerika
2023-06-13
Nu har jag gjort klart en preliminär reseberättelse från mitt besök i Brasilien och Argentina med finansutskottet och mitt eget besök i Uruguay. Nedan parlamentet i Brasilia, parlamentet i Buenos Aires och senaten i Montevideo. Många bilder, fakta och reflektioner finns på denna länk.
Verkligheten visar att regeringens hårdare kriminalpolitik behövs
2023-06-12
Helgen som gick innebar återigen ett antal förfärliga skottlossningar, mord och död, och återigen har personer som helt verkar sakna koppling till kriminella gäng beskjutits och dödats. Sverige har katastrofala problem och otryggheten breder ut sig.
Jag möter hela tiden otåligheten med politiska åtgärder. Allt från bättre verktyg för polisen till hårdare straff för att möta den grova kriminaliteten. Ett antal saker är dock redan beslutade eller hanteras i riksdagen för beslut i närtid. Andra förslag är mer omfattande och måste utredas i enlighet med grundlagens föreskrifter innan nya lagar kan antas. Arbetet bedrivs brett och målinriktat och det finns en plan.
Vi får en hel del kritik för att en del av våra förslag är för hårda och att vi går för långt. Jag tror tvärtom att verkligheten är bästa beviset på att det faktiskt behövs. Det är den tidigare försiktiga eller obefintliga politiken som skapat mycket av dagens problem.
När riksdagen om några veckor haft sina sista voteringar före sommaruppehållet ska jag sammanställa vilka konkreta beslut vi tagit på detta område, både i form av lagändringar i riksdagen, förordningsändringar från regeringen, samt ökade resurser till rättssystemet.
Samtidigt finns det tyvärr anledning att påminna om det vi envist upprepade under valrörelsen. Att vända utvecklingen och stoppa grovt kriminella grupperingar kommer att ta lång tid. Man stoppar inte skottlossningar och mord över en natt. Det kommer tyvärr dröja innan man ser resultaten av ny politik på rättsområdet, och många åtgärder borde gjorts för många år sedan. Men vi har nu i vart fall en regering som ser problemen, har en plan för att göra något åt dem, och som arbetar målmedvetet med frågan. Precis som vi lovade.
Otroligt stark insats av Elfsborg
2023-06-11
Elfsborgs segertåg fortsätter. Idag vad det AIK som på sin egen hemmaplan fick se sig besegrade. Tabellen blir allt mer intressant. De tre topplagen drar ifrån (Häcken dock med en match mer spelad), eftersom lagen i mitten slår varandra. Och i botten återfinns lite oväntat både Blåvitt och AIK. Skillnaden mellan topp och botten är enorm i år, och tabellen visar klasskillnader som känns ovanliga för allsvenskan. Jag tror fortfarande att Malmö kniper guldet, men Elfsborg får gärna visa att jag har fel. Gulsvart har nu tio raka matcher utan förlust, varav nio segrar. Det är en extremt bra insats som nog förvånar många.
Bristande hantering av uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad
2023-06-09
I dag fick jag en intressant rapport från Riksrevisionen (RikR 2023:11) där man granskat om staten och dess myndigheter ser till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad hanteras effektivt och återvinns på lämpligt sätt.
Resultatet är nedslående. Man konstaterar att det kommer att uppstå stora mängder uttjänta solcellspaneler och turbinblad från vindkraftverk framöver. Den övergripande slutsatsen är att staten inte har sett till att uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad kan hanteras effektivt så att återanvändning och materialåtervinning av dessa främjas. De statliga styrmedel som finns idag är inte tillräckliga, och producentansvaret är inte tillräckligt och det är oklart om det ens omfattar solcellspaneler.
Ansvariga myndigheter har inte heller lämnat några förslag till tidigare regering om nya eller förändrade styrmedel.
Helhetsbilden är helt enkelt att man från tidigare regering satt igång en enorm utbyggnad av sol- och vindenergi utan att fundera det minsta över vad man i framtiden ska göra av allt avfall.
Jag har ju själv lyft denna fråga flera gånger, även med tidigare ministrar, men aldrig fått några svar. Nu föreslår Riksrevisionen att både regeringen, Naturvårdsverket och Statens energimyndighet måste ta tag i frågan.
I dag deltog jag i finansutskottets debatt om en Riksrevisionsrapport som rör hållbarhetskrav vid upphandling (klicka ovan för att se hela debatten). Som ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen tar jag alla chanser att framhålla Riksrevisionens viktiga arbete, och det kändes också bra att visa att den nya regeringen tagit Riksrevisionens rapport i denna fråga på allvar och också vidtar åtgärder. Jag och regeringssidan ser därför inga behov av den lagändring som oppositionen föreslår.
Jag tog också en replik på miljöpartiets inlägg. De hånade oss moderater som vanligt för att vi inte tar miljö- och klimatfrågorna på allvar. Jag bemötte detta med att konstatera att det är lite magstarkt att detta kommer från Miljöpartiet. Under den tid de satt i regeringen orsakade de en energikris, de ökade (!) utsläppen och de skadade både samhällsekonomi och privatekonomi allvarligt. Miljöpartiet hotar alltid med alla katastrofer som väntar i framtiden om vi inte kastar Sverige tillbaka 100 år i tiden. Jag tycker det är viktigare att se hur facit blivit de år MP varit med och styrt Sverige. Jag hoppas de aldrig får chansen igen.
Debatten kommenteras även på sajten Upphandling 24.
Manifestation för Ukraina
2023-06-07
I dag deltog jag som en av talarna på veckans manifestation till stöd för Ukraina utanför ryska ambassaden i Stockholm.
Vi fem som talade idag: Artisten Eva Dahlgren, Tidigare finansborgarrådet i Stockholm, Mats Hult (S), Ordföranden i SACO, Göran Arrius, undertecknad, samt Ida Texell, ordförande för Scouterna och Bilkåren och kommundirektör i Upplands-Bro.
Vid manifestationen deltog även en ukrainsk sångerska som sjöng Ukrainas nationalsång.
Kungligt nationaldagsfirande
2023-06-06
I dag på nationaldagen fanns det två ytterligare saker att fira. Dels kungens 50 år på tronen, dels Sveriges 500 år som "nation", där man sätter "startdatum" till 6 juni 1523 då Gustav Vasa valdes till kung av Sverige. Kungen hade bjudit in ca 450 personer med respektive till stort firande på Nordiska Museet. Själv var jag bjuden i min egenskap av en av riksdagens ålderspresidenter. Här några bilder från kvällen.
Talmannen Andreas Norlén med hustru.
På väg in till Nordiska Museet. Till höger om mig skymtas migrationsminister Maria Malmer Stenergard.
Det var första gången jag var inne på Nordiska Museet, och det är definitivt värt ett besök till!
Statyn i bakgrunden är på Gustav Vasa, som alltså valdes till kung 6 juni 1523, alltså för 500 år sedan.
Tal av kungen.
Kungen på väg till buffén. Han ser lite bister ut på fotot jag tog, men det var han inte. Tvärtom på sedvanligt gott humör.
För övrigt riktigt hyfsad tallrik mat man bjöds på denna festkväll.
Kungafamiljen samlad inför dagens tapto.
Debattartikel om s-politiker i olämpligt sällskap
2023-06-06
I dag har jag och min riksdagskollega Ulrik Nilsson (M) denna debattartikel i Borås Tidning.
(Bild bortsuddad av upphovsrättsskäl).
Dags att uppvärdera det svenska medborgarskapet
2023-06-05
I morgon är det Sveriges Nationaldag, och samtidigt hålls på många håll ceremonier för dem som under året blivit svenska medborgare. En bra tradition tycker jag, som ändå visar att ett svenskt medborgarskap är något värdefullt och fint som är värt ätt uppmärksamma och fira.
Samtidigt tycker jag det är hög tid att skärpa kraven för medborgarskap och uppvärdera det svenska medborgarskapet. Den normala tiden innan man får medborgarskap behöver också ökas från dagens normala fem år. Detta är något jag drivit i många år, långt innan det blev "politiskt korrekt" att föreslå skärpta krav för medborgarskap och att medborgarskap som man fått på felaktig grund i vissa fall ska kunna återkallas. Jag har också länge drivit frågan om att medborgarskapet ska knytas till fler rättigheter som ska vara exklusiva för svenska medborgare, exempelvis rätt till vissa bidrag.
Ett uppgraderat och villkorat svensk medborgarskap fyller två viktiga syften. Dels gör det att den som kommer till Sverige och vill bli svensk medborgare också måste anstränga sig och göra rätt för sig och försöka bli en del av vårt samhälle. Dels kommer det medföra att alla vet att den som beviljas medborgarskap också har uppfyllt sin del av åtagandet att försöka bli en del av vårt land, lära sig språket och respektera vår kultur och våra lagar, och inte har begått några allvarliga brott. Allt detta kommer påverka integrationen positivt, och invandrare som fått svenskt medborgarskap kommer förhoppningsvis också att mötas av mindre misstro, exempelvis på arbetsmarknaden. Ett uppvärderat medborgarskap skapar helt enkelt incitament för människor att göra rätt för sig, samtidigt som det skapar en gemenskap och en möjlighet att lättare kunna bli en del av vårt samhälle. "Svensk" blir man inte på grund av hudfärg, utan på grund av att man blir en del av det svenska samhället med begripligt språk, respekt för vår kultur, yttrandefrihet, religionsfrihet, demokrati och inte minst respekt för svenska lagar.
Tidöavtalet mellan M, SD, KD och L innehåller nu allt detta och mer därtill, och regeringen arbetar med alla dessa frågor (och en massa annat som rör migration och integration). Här är några delar av det som föreskrivs att man ska utreda eller pröva enligt Tidöavtalet just inom området medborgarskap:
1. De förslag på kunskaper i svenska och samhällskunskap för svenskt medborgarskap som redan föreslagits i den statliga utredningen SOU 2021:2 ska genomföras.
2. En ny utredning ska tillsättas för att ta fram ytterligare skärpta krav för att erhålla svenskt medborgarskap. Utredningen ska bland annat:
• Utreda och föreslå en återgång till en längre hemvisttid, om minst 8 år, för att en utlänning i normalfallet ska komma i fråga för svenskt medborgarskap.
• Utreda och föreslå ytterligare skärpta kunskaper om Sveriges samhälle och kultur för att komma i fråga för svenskt medborgarskap.
• Utreda och föreslå en huvudregel som innebär ett återinfört krav på egenförsörjning för att komma i fråga för svenskt medborgarskap.
• Utreda och föreslå skärpta krav på hederlig vandel som ett krav för medborgarskap. Vandelsprövningen ska innefatta kontroll av tidigare brottslighet i hela EU.
• Utreda och vid behov föreslå att en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär ska utgöra slutpunkt i processen att upptas till medborgare.
• Ta fram förslag som innebär att medborgarskap ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats till följd av oriktiga uppgifter
3. En annan parallell utredning ska se över regler för kvalifikation till olika bidrag och förmåner för den som kommer till Sverige. Bland annat ska man se om vissa förmåner kan knytas till medborgarskap.
Vissa menar att Sverige i och med detta skulle få väldigt stränga regler. Jag tycker tvärtom - denna typ av regelverk finns redan i olika omfattning i de flesta demokratiska västländer. Det är inte så att Sverige utmärker sig om vi skärper reglerna för medborgarskap, det är tvärtom så att vi HAR utmärkt oss genom vår kravlösa syn på medborgarskap där man mer eller mindre utan krav blir svensk medborgare efter fem år i landet. Tidöavtalet gör Sverige till ett mer "normalt" land i dessa avseenden.
I dag har jag blivit intervjuad lite kort om detta i en bandad intervju i P4 Sjuhärad. Inslaget kommer att sändas på nationaldagen i morgon.
Myten om "brutna vallöften"
2023-06-03
Jag följer med förundran debatten i media och angreppen från den politiska oppositionen om att den nya moderatledda regeringen skulle ha "brutit massor av vallöften och vunnit valet på lögner". Det är en fullständigt skogstokig beskyllning som måste sakna motstycke i svensk politisk debatt.
1. Vallöften gäller för en mandatperiod. Inte för det första halvåret av en mandatperiod. Aldrig tidigare har vad jag kan minnas media eller opposition krävt att en ny regering ska leverera alla sina vallöften redan det första halvåret av en mandatperiod. Det är fullständigt obegripligt att media har gått i oppositionens fälla och spelar med i detta spel.
2. Vallöften från enskilda partier uppfylls sällan. Orsaken är enkel - inget parti i Sverige kan ensamt genomföra några vallöften, eftersom inget parti får över 50% av rösterna i valen. Man måste helt enkelt kompromissa och samarbeta med andra om man ska få igenom något politiskt. Detta vet såklart väljarna och de vet att de "vallöften" som respektive parti ger snarare är att betrakta som löfte om de frågor man tänker prioritera politiskt efter valet. De fyra partierna i regeringsunderlaget har vart och ett avgivit ett antal vallöften i olika frågor. Men när man sedan tvingas kompromissa om en regeringspolitik får man ge och ta för att få fram en helhet som är acceptabel. Att inte enskilda partier får igenom allt de vill innebär inte vallöftesbrott, under förutsättning att man drivit sina viktiga frågor under regeringsförhandlingarna. Och det vet jag att alla de fyra partierna M, KD, L och SD har gjort.
3. I några frågor gav de fyra regeringspartierna gemensamma besked före valet. I de frågorna har man också levererat i linje med de löften som gavs, eller har i vart fall en plan för att göra det (Tidöavtalet). Men i de flesta frågor har faktiskt aldrig regeringsunderlaget gett något samlat vallöfte, och regeringen kan därmed såklart inte heller beskyllas för vallöftesbrott.
Det ska bli mycket intressant att se statsvetares och medieforskares analyser av samhällsdebatten efter det senaste valet. Vi ser en helt ny debatt i svensk politik där sittande regering beskylls för att ha brutit sina vallöften trots att mandatperioden bara börjat, och trots att de avgav väldigt få gemensamma vallöften överhuvudtaget. Hela diskussionen är smått absurd.
|
