Maj 2023

Manifestation för Irans modiga kvinnor

2023-05-31 

Den iranska oppositionen i Sverige håller många manifestationer och jag har medverkat vid några av dessa. I dag visade jag mitt stöd för en manifestation utanför Riksdagen till stöd för Irans modiga kvinnor som tar strid mot förtrycket. Temat var också att uppmärksamma Riksdagens eniga beslut härom veckan att ge regeringen i uppdrag att driva frågan i EU om att terrorstämpla det iranska revolutionsgardet.

Beslutet i Riksdagen var viktigt och en tydlig markering från svensk sida. Samtidigt är det viktigt att denna typ av utrikespolitiska markeringar om möjligt görs av EU gemensamt för att skapa större tryck i frågan internationellt. Nu har Sveriges regering fått i uppdrag att driva frågan i EU och det betyder att vi tar initiativ till en terrorstämplig, vilket känns väldigt bra. Det var också något som välkomnades starkt av deltagarna i manifestationen. Under tidigare s/mp-regering hade Sverige en mycket undfallande linje mot Iran, och vi minns ju den beslöjade svenska regeringens besök i Teheran under Stefan Löfvens ledning, inget någon svensk kan vara särskilt stolt över idag. 

På bilden står jag och min m-riksdagskollega Alexandra Anstrell tillsammans med demonstranter utanför Riksdagen. Under manifestationen kom tydligen senare några ytterligare riksdagsledamöter från olika partier och visade de iranska kvinnorna sitt stöd.  

Finansutskottets utfrågning om Riksbankens penningpolitik

2023-05-30 

Som ett led i finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken höll finansutskottet idag en öppen utfrågning med Riksbankens direktion och tre forskare. Finansutskottet har gett Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet ( CeMoF ) vid Stockholms universitet i uppdrag att utvärdera penningpolitiken 2022. CeMoF har i sin tur utsett professor John Hassler, professor Per Krusell och docent Anna Seim att genomföra utvärderingen. Forskarnas rapport ”Utvärdering av penningpolitiken 2022 ”, som är den första i sitt slag, presenteras och diskuteras under utfrågningen. Rapporten utgör tillsammans med Riksbankens publikation Redogörelse för penningpolitiken 2022 underlag för finansutskottets kommande årliga utvärdering av Riksbankens måluppfyllelse för penningpolitiken.

Forskarna drar slutsatsen att Riksbanken i allt väsentligt gjort det som kan anses vara rimligt efter den information som fanns tilklgänglig under 2022, men framför samtidigt kritik mot att man missbedömde hur hög och besvärlig inflöationen skulle bli, och därför valde att hålla räntan för låg under för lång tid. Detta har gjort svenska hushåll fattigare. 

Själv ställde jag frågan om hur forskarna såg på den allmänna bilden som rått ett antal år om att inflationen är historia och att vi i framtiden snarare löper risk för regelbunden deflation i takt med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Verkligheten är ju att ingen förutsett den extremt snabba ökningen av inflationen. Jag frågade om inte risken finns att vi lurar oss själva i att allt är i ett "helt nytt läge", och om det inte snarare är så att historien alltid upprepar sig och att hotet om hög inflation fortfarande finns kvar. Forskarnas svar var att det är en befogad fråga och att ingen vet säkert om framtiden. 

Så här ser inflationsutvecklingen ut - det är en minst sagt dramatisk förändring under kort tid. Den nya m,oideratledda regeringens viktigaste uppgift just nu är att motverka inflationen som är det absolut största hotet mot människor med låga och normala inkomster och gör människor fattigare. 

S-riksdagsledamot vägrar ta avstånd från terrorister

2023-05-29 

Att Socialdemokrater ofta landar fel när det gäller sitt internationella umgänge har vi vetat länge. Men nu har man nått en nytt lågvattenmärke. När en Socialdemokratisk riksdagsledamot deltar i en konferens i Sverige arrangerad av terrororganisationen Hamas, och dessutom sitter på främsta raden tillsammans med Hamas-företrädare har man med god marginal passerat gränsen för vad som är acceptabelt. När han dessutom gör det trots uppmaning från sitt parti att inte delta borde han rimligen uteslutas ur partiet. Men inget av detta lär hända, S vinglar vidare med en ostadig kompass när det gäller samröre med internationella organisationer som betraktas som terrorister eller har samröre med terrorister. Och man drar sig inte för att finansiera sådana organisationer, eller rent av att göra det med svenska skattemedel när man sitter i regeringsställning. Det är ovärdigt och beklämmande.

Otroligt stark insats av Elfsborg - nytt ledarlag i allsvenskan!

2023-05-28 

I dag gjorde Elfsborg en av sina starkaste insatser på flera år i toppmötet på Borås Arena mot serieledarna Malmö FF, som också anses vara storfavoriter till årets allsvenska guld. Elfsborg slog Malmö med hela 3-0 inför en fullsatt Borås Arena, och tar nu över förstaplatsen i allsvenskan. Jag tror många underskattat Elfsborg, och det man visade idag väcker stor respekt i Fotbollssverige. Det var dessutom Elfsborgs åttonde raka seger (!) i årets allsvenska. Gulsvart öser in mål, och har gjort flest mål av alla (tillsammans med Häcken), samtidigt som man har det bästa försvarsspelet av alla lag. 

Tabellen ser minst sagt trevlig ut. Återstår att se hur långt detta räcker, bara en tredjedel av serien är färdigspelad. Men utgångsläget för resten av serien kunde ju vara sämre... 

Hur dyra transporter ska vi ha i Sverige?

2023-05-28 

Den 21 maj fanns denna artikel i Svenska Dagbladet. Det handlade om Volvos satsning på eldrivna lastbilar. Man skriver följande i ingressen till artikeln:

De eldrivna lastbilarna har börjat rulla ut från fabriken. Men de kostar mycket mer än vanliga lastbilar, och försäljningen har inte tagit fart. Nu vädjar Volvo till politikerna att göra det dyrare att släppa ut koldioxid. 

Med andra ord - man förespråkar att vi kraftigt ska höja kostnaderna för lastbilstransporter med dieseldrivna fordon, och så mycket att det blir lönsamt att köpa de betydligt dyrare eldrivna lastbilarna. Effekten av detta skulle alltså bli att vi permanentar kostnaderna för lastbilstransporter på en mycket högre nivå än idag. Vad det betyder för priserna på livsmedel och andra varor inser nog de flesta. Jag tycker resonemanget är helt hål i huvudet - Sverige kan inte gång på gång på gång på något märkligt sätt försöka gå före alla andra länder till priset av vår konkurrenskraft, samhällsekonomi och människors privatekonomi. Hela svenska folket kan inte göras fattigare bara för att Volvo Lastvagnar ska kunna sälja sina eldrivna löastbilar.  

Det är dags att sätta ned foten när det gäller alla extremt samhällsekonomiskt dyra projekt "för klimatet". Oavsett om det gäller Hybrit-satsningen på "stål utan kol" (som inga privata investerare verkar vilja satsa på, endast statliga bolag och skattepengar), extremt kostsam och meningslös lagring av CO2 i stor skala, eller som här en slags subvention av Volvos lastbilar som betalas av hela samhället i form av dyrare transporter. Sverige och svenska skattebetalare klarar inte hur mycket som helst utan att hela vårt land och dess välfärd drabbas svårt.

Förebyggande arbete och krafttag mot ungdomsbrottslighet

2023-05-25 

En av regeringens viktigaste prioriteringar är kampen mot brottsligheten, som kryper allt längre ned i åldrarna. Ett antal lagändringar har aviserats, och i går beslutade riksdagen om flera sådana för att dels tidigare agera mot unga i riskzonen, dels förbättra möjligheten att utreda unga som misstänks för brott.

Riksdagen röstade ja till att fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott, att målsägarbiträde eller särskild företrädare ska kunna förordnas för misstänkta som är under 15 år, att fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras, samt att det ska bli möjligt för åklagare att utdöma strafföreläggande om ungdomstjänst även för personer under 15 år.

Riksdagen beslutade också om sänkt åldersgräns för öppna insatser för barn utan vårdnadshavarens samtycke, under förutsättning att barnen samtycker till åtgärden. Syftet är att öka socialnämndens möjligheter att ge tidigare stöd till barn som fyllt 12 år även om vårdnadshavarna motsätter sig detta, samtidigt som situationen (ännu) inte är så allvarlig att kriterierna för omhändertagande är uppfyllda. Genom lagändringen kan socialnämnden agera tidigare när det gäller barn som är i risk att hamna snett, samtidigt som antalet omhändertagande förhoppningsvis kan minska. 



 

Elfsborg har nu sju raka allsvenska segrar

2023-05-24 

Efter måndagens bortaseger mot Norrköping med 2-1 har gulsvart ny sju (!) raka segrar i allsvenskan. Det har inte hänt sedan 2012, och då minns vi hur det slutade - Elfsborg tog sitt andra guld på sju år. Tabellen är trevlig, Elfsborg ligger på andra plats, öser in mål , håller bra koll på försvarsspelet och har i flera matcher avgjort matcherna i slutet och tagit hem segern.  På söndag möter Elfsborg Malmö hemma på Borås Arena... 

Den nya regeringen har gjort det billigare att köra bil

2023-05-24 

Medan jag var i Sydamerika publicerades denna debattartikel i Borås Tidning. Den nya moderatledda regeringen gör det billigare att köra bil, framförallt att ta bilen till jobbet. Precis som vi lovade före valet. För oss moderater som startade Riksdagens Bilknätverk 2019 är den nya politiken en stor framgång och något vi drivit på för med stor kraft de senaste åren.

Hemma igen

2023-05-23 

Efter att ha tillbringat ca 36 timmar mestadels på flygplatser och flygplan, med föreseningar och ett trasigt plan, kom jag äntligen till Landvetter vid midnatt. Det blev en lång resa från Buenos Aires, via Amsterdam och Stockholm till Göteborg. 

Besöken i Brasilien, Argentina och Uruguay blev mycket lärorika och intressanta, och en utförlig reseberättelse kommer framöver när jag gått igenom alla anteckningar och foton.

Sydamerika nästa

2023-05-13 

Denna helg flyger Finansutskottet till Sydamerika för en veckas utskottsresa till Brasilien och Argentina. Som vanligt ett späckat program där vi träffar lokala parlamentariker, ekonomiska experter, svenska företag och de svenska ambassadörerna och mycket annat. Jag kommer också att förlänga resan en dag för att utöver det officiella programmet att göra ett kort besök i Uruguay, där jag ska träffa den svenske konsuln och hans medarbetare i Montevideo.

Jag kommer inte att ha datorn med mig på resan, så det blir inga uppdateringar här på bloggen den kommande veckan. Däremot lär det komma ett antal inlägg på twitter. När jag är hemma igen utlovas en utförlig reseberättelse och många foton!

Uppdatering om förhandlingen om nytt WHO-fördrag

2023-05-12

Debatten om de pågående diskussionerna om nytt WHO-fördrag pågår i flera länder och lyfts av olika politiker. Den kristna tidningen Världen Idag har återigen en artikel om saken i sitt senaste nummer.

I artikeln ovan citeras även ansvarig svensk minister, Jacob Forssmed (KD) från ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen, där han uttrycker sig så här om att en ny pandemiöverenskommelse inte kommer att begränsa medlemsländernas självbestämmande.

”Ett globalt pandemifördrag kommer inte begränsa Sveriges och andra staters självbestämmande eller möjligheter respektive skyldigheter att agera vid en hälsokris. Inte heller kommer ett sådant pandemifördrag att ge WHO makt på medlemsstaternas bekostnad”, uppgav han som svar på en fråga från riksdagsledamoten Staffan Eklöf (SD), med anledning av en artikel i Världen idag."

Min bild är fortfarande att det som WHO har uttryckt som sitt mål (att få kraftigt ökad makt att styra världens pandemibekämpning över huvudet på länders regeringar) inte kommer att bli verklighet. Få länder kommer acceptera att lämna över beslutandemakt till WHO, och för svensk del är det inte svårt att klara inom grundlagens ramar. Men det är viktigt att frågan debatteras i media och att regeringen och flera av oss i riksdagen följer frågan, i likhet med politiker i andra länder. Det är samtidigt viktigt att inte debatten spårar ur. Det finns en underliggande obegriplig konspirationsteori kring FN, WHO, WEF mfl där frågan om nytt pandemifördrag passar in perfekt. Detta utnyttjas skamlöst av politiker i olika länder i inrikespolitiska syften. Det viktiga är att ta ställning till det som verkligen blir slutförslaget och bedöma om det är rimligt eller inte. Beslut tas först om ett år, i maj 2024.  
 

Är kommunal resultatutjämningsreserv min största politiska framgång? 

2023-05-12 

Jag har tidigare berättat om hur jag, när jag var kommunpolitiker och gruppledare för den styrande sexpartimajoriteten i Mark 2002-2006  såg hur hopplöst det var för kommunerna att planera långsiktigt. Gjorde man kloka besparingar ett år kunde inte överskottet användas för nästa års drift. Allt berodde på det stelbenta så kallade balanskravet. Detta medförde en oerhört kortsiktig politik. Efter att jag blivit riksdagsledamot såg jag hur problemet blev ännu värre under finanskrisen - jag såg hur min egen välskötta kommun redovisat överskott ett antal år, men ändå kunde man inte använda dessa överskott under finanskrisen utan tvingades spara på viktig verksamhet. Och så såg det ut på många håll.

Hösten 2009 skrev jag min första riksdagsmotion om inrättandet av en kommunal resultatutjämningsfond där kommunerna kunde lägga överskott ett år för att använda ett annat år när tiderna var sämre. Alltså samma modell som när företag kan göra avsättningar av årets vinst i form av olika reserveringar för framtiden, och skjuta upp beskattningen. 
 

    Motion 2009/10:Fi284, Resultatutjämningsfond för kommunerna. 

I valrörelsen 2010 drev jag frågan som ett av mina personliga vallöften. Nedan ur min personliga valfolder den valrörelsen:

Efter valet 2010 började jag driva frågan hårdare i riksdagen, och jag skrev ännu en riksdagsmotion om saken hösten 2010 (Motion 2010/11:FiU237). Jag lyfte också saken vid flera tillfällen i riksdagsgruppen och även direkt med bland annat finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Jag hade också samtal med företrädare för SKL (dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting, idag SKR).

Och nu började det röra på sig. Även andra aktörer kritiserade balanskravet och Regeringen tog till sig frågan och den utreddes på finansdepartementet. Den 1 oktober 2012 kunde jag meddela på bloggen att regeringen skickat ut följande pressmeddelande:

"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen

Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.

- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.

Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."
 

Den 1 januari 2013 trädde det nya systemet i kraft, och det gällde retroaktivt från 2010. Efter en trevande start ökade kommunernas och landstingens (numera regionernas) avsättningar till resultatutjämningsfonder år efter år. I tidningen Dagens Samhälle nr 18/2020 gjordes en utförlig genomgång av läget i de svenska kommunerna. Hela 154 av landets 290 kommuner hade satt av pengar från goda år, och det finns nu 17,4 miljarder i sådana fonder. 

I det senaste numret av Dagens Samhälle rapporteras nu att dessa reserver växt till 50 miljarder kronor, och att dessa pengar nu kommer väl till pass för att parera nedgången i konjunkturen som riskerar att leda till minskade skatteintäkter.
Hela 211 av landets 290 kommuner har nu gjort sådana avsättningar. Lite fascinerande är det att de kommun i landet som får mest pengar från det kommunala skatteutjämningssystemet, Malmö Stad, också är den kommun som har de näst största reservera. Störst har Göteborg, och per invånare leder Munkfors. I min valkrets är det Bollebygd som som har störst reserver per invånare, och man har räknat per invånare de nionde störst reserverna i landet.



Jag är mycket glad över att jag var en av dem som drev på för att få resultatutjämningsreserverna i mål, och jag vet att det gör att kommunala verksamheter i framtiden står starkare i bistra tider. Det känns som om det är en av mina absolut största framgångar som riksdagsledamot.

Finansutskottets utfrågning av Finanspolitiska Rådet   

2023-05-11 

I dag hade Finansutskottet sin sedvanliga utfrågning av Finanspolitiska Rådet med anledning av deras senaste rapport. Det övergripande beskedet från Finanspolitiska Rådet är att den nya regeringens politik varit väl avvägd i ett statsfinansiellt och konjunkturellt svårt läge. Att hantera en lågkonjunktur samtidigt som man har hög inflation kräver en skicklig politisk balansgång, och det verkar som om Rådet i allt väsentligt anser att den nya regering klarat denna balansgång.

Den kritik Rådet har mot politiken är främst att elstöden varit för stora, samt att processen för att ta fram elstöden varit tidskrävande och otydlig. På den sista punkten är det lätt att hålla med, frågan om elstöd var oerhört komplicerad. Den baserades på en utredning som tidigare regering tillsatt, utredningens förslag höll inte måttet på viktiga punkter och dessa fick utredas på nytt, det var samtidigt ont om tid, och dessutom krävde hela upplägget godkännande av EU. Flera departement i en helt ny regering skulle lösa frågan och detta utan att ens ha fått all bemanning på plats. Det blev en rörig process, men nu är det första elstödet sedan länge utbetalt till hushållen och det andra är på gång. Även stödet till företag har fått godkännande av EU och kommer att utbetalas i närtid.

När det däremot gäller att elstöden var för stora och att man i stället kunde valt andra åtgärder för att stötta hushållen tycker jag helt enkelt att Finanspolitiska Rådet har fel. För det första var det viktigt att tidigt meddela att det skulle komma ett kraftfullt elstöd för att lugna hushållen och samtidigt motverka att deras oro för elkostnaderna skulle minska konsumtionen kraftigt och därmed i onödan förvärra konjunkturnedgången. Det var också en moraliskt viktig fråga att betala tillbaka för mycket utdebiterade "flaskhalsavgifter". Det är också så att dessa pengar från Svenska Kraftnät inte hade gått att använda till något annat enligt det regelverk som finns i EU. Skulle man gjort andra åtgärder hade pengarna fått tas från statsbudgeten i stället, och då hade vi inte kunnat göra andra viktiga satsningar på exempelvis försvaret och polisen och ge extra stöd till kommunerna utan att få en statsbudget med stora underskott, vilket i sin tur hade drivit upp inflationen och räntorna och försvagat kronan. Jag tycker som jag skrivit tidigare att regeringens politik kring elstöden har varit alldeles utmärkt, även om det som sagt varit en ganska rörig process som tog längre tid än alla trodde att få på plats. Att använda pengar som fonderats hos Svenska Kraftnät i stället för att använda en redan hårt belastad statsbudget var en klok avvägning. Och frågar man de svenska hushållen är det nog få som tycker att det elstöd de fått varit för stort.
 
Även finansministern deltog vid utfrågningen, och hon gav en bild av en fortfarande alldeles för hög så kallad "kärninflation", även om den nu verkar minska något. Läget gör att behovet av en väl avvägd finanspolitik finns kvar, och att det inte håller att göra stora ofinansierade reformer (vilket exempelvis både MP och V föreslår i sina vårbudgetmotioner, se föregående inlägg nedan). Så här ser inflationsutvecklingen ut: Man kan se att inflationen ökade allt snabbare under hela 2022, och det har fortsatt fram till årsskiftet i år när den sakta börjat falla tillbaka något. Fortsätter denna positiva utveckling finns det utrymme för fler politiska reformer och sänkta skatter i den kommande statsbudgeten för 2024 som vi börjat arbeta med nu.

Kort kommentar om oppositionens alternativa vårbudgetar   

2023-05-08 

Oppositionspartierna har nu presenterat sina vårbudgetmotioner. De ger en mycket spretig bild. Sammantaget skulle de fyra partiernas politik leda till betydligt högre inflation och risk för ännu större räntehöjningar. Det är verkligen inte vad hushållen behöver nu. Oppositionen föreslår ett antal breda stöd till hushållen som blir mycket dyra och även träffar dem som inte behöver. Regeringen är tydliga med att staten inte kan kompensera alla människor för alla prishöjningar, vi prioriterar att stötta de hushåll som är mest utsatta. 

Man kan också konstatera att de fyra partierna har helt olika syn på vad som behöver göras, om skatter ska höjas eller sänkas, och om man behöver finansiera sina förslag eller inte. De fyra oppositionspartierna skulle ha oerhört svårt att enas om ett alternativ till regeringens budget och politik.

Socialdemokraterna

• S satsar inte en enda krona mer på välfärden än regeringen.
• S föreslår däremot en generell satsning på höjt barnbidrag till alla barnfamiljer. Höjt barnbidrag är ett trubbigt verktyg som kostar väldigt mycket och ger pengar till hushåll som i grunden inte behöver det, och därmed riskerar att driva upp inflationen. "Sommarlovsaktiviteter med lunch" kostar 700 miljoner och det är väl ytterst tveksamt om det är väl använda pengar. I det ekonomiska läget vi befinner oss i måste man våga prioritera och då är det bättre att satsa de resurserna på de som är mest utsatta.
• Socialdemokraterna bygger hela sin budgetmotion på en mycket osäker finansiering, förlängning av intäktstaket för elproducerande bolag. Det finns inga garantier för att det ska ge några intäkter alls till staten, och i praktiken känns det lite som ett sätt att slippa ta fram andra besparingar som finansierar utgifterna.

Vänsterpartiet

• Vänsterpartiet föreslår ofinansierade (!) reformer på sammanlagt 21 miljarder kronor, det är otroligt ansvarslöst i det ekonomiska läget Sverige befinner sig i.
• Vänstern anser själva att deras budget enbart kommer ha ”mindre effekter” på inflationen. Det är en häpnadsväckande bedömning.

Miljöpartiet

• Miljöpartiet föreslår stora ofinansierade(!) satsningar om 14 miljarder kronor.
• De aviserar att de genom lånefinansiering tillfälligt vill öka de offentliga investeringarna till den gröna omställningen med 100 mdkr årligen. Denna typ av "lånefinansiering" är i praktiken omöjlig eftersom alla utgifter måste rymmas inom statens utgiftstak. Det är samma hokuspokus som man tidigare använt för att försöka finansiera höghastighetstågen...
• Den största satsningen utgörs av ett Sverigekort, ett kort för kollektivtrafik som ska gälla i hela Sverige. Satsningen för 2023 uppgår till 4,3 mdkr, rimligtvis bör detta ge en helårseffekt om 8,6 mdkr för kommande år. Att prioritera detta i ett läge med så många viktiga brister i samhället är närmast ofattbart illa prioriterat.

Centerpartiet

• Viktigast i Centerpartiets budgetförslag är sänkta arbetsgivaravgifter. Man förlänger den tillfälliga nedsättningen för unga 2023 ut och föreslår sedan en sänkning för låga löner från 2024.
• C har finansiering för innevarande år bestående av ”landsbygdsfokusering” av drivmedelsskattesänkning och reseavdrag. Detta betyder i praktiken att merparten av svenskarna får höjda drivmedelskostnader och försämrade reseavdrag. Centerpartiet föreslår också sänkt a-kassa. 

Kraftigt sänkt reduktionsplikt   

2023-05-08 

I februari 2019 startade jag och tre andra moderater Riksdagens Bilnätverk. Målet var att stoppa hetsjakten på privatbilismen och att verkan för rimligare kostnader för svenska bilister. Vi hade bland anat tre mål, som vi drivit hårt internt både i media, i riksdagen och i vårt eget parti.

1. Sänkta drivmedelsskatter
2. Höjda reseavdrag
3. Kraftfull sänkning av reduktionsplikten

Vi kan nu konstatera att vi nått framgång på samtliga tre punkter.

Drivmedelsskatterna sänktes redan vid årsskiftet, vilket dels neutraliserade den kraftiga indexhöjning av skatten som annars hade skett (till följd av den höga inflationen) och dessutom sänkte skatten lite till. Utan denna skattesänkning hade drivmedlen kostat en krona mer vid pump idag. Reseavdragen höjdes vid årsskiftet från 18.50 per mil till 25 kronor per mil.

Och så kom då det efterlängtade beskedet i helgen att reduktionsplikten sänks till 6%. Det betyder att dieseln blir ca 5,50 billigare per liter vid kommande årsskifte jämfört med om inte reduktionsplikten sänkts. Även bensinpriset kommer sjunka något. Sänkningen betyder dock ännu mera på lite längre sikt, eftersom tanken från förra regeringen var att stegvis höja reduktionsplikten kraftigt, vilket skulle drivit upp priset på diesel långt över 30 kronor per liter om några år. 



Jag hör protester från tillverkare av biodrivmedel som verkar mena att biodrivmedel kommer bli billigare än traditionell diesel i framtiden, och att därför sänkt reduktionsplikt riskerar att höja drivmedelspriset. Märkligt resonemang tycker jag. Att vi sänker reduktionsplikten innebär ju inte att det blir förbjudet att blanda i mer biodrivmedel om det är billigare eller bättre. Det är helt upp till den som levererar drivmedlen. Som jag skrivit förut - kan man tillverka biodrivmedel som är billigre och minst lika bra som traditionell diesel eller bensin är det ju bara att blanda i så mycket man bara kan. . 

Ett annat argument mot minskad reduktionsplikt är att det slår undan marknaden för investeringar i tillverkning av biobränslen. detta är också en myt. Idag importerar Sverige nästan allt biobränsle. Vi kommer fortsatt att ha en stor marknad i Sverige för att klara reduktionsplikten på 6% utan import. Dessutom kommer hela EU sannolikt att ha någon form av reduktionsplikt framöver och det kommer skapa en jättemarknad för den som kan erbjuda bra biodrivmedel. 

Nu får Sverige liknande förutsättningar som andra länder, och regeringen tar bort det kraaftiga missgynnandet av svenska bilister jämfört med resten av EU. Det är bra och mycket välkommet. Och ytterligare ett moderat vallöfte kan bockas av.

   

Bröllop   

2023-05-07 

I går var det den stora dagen när vår dotter Anna gifte sig med Johan i Bollebygds kyrka. Förutom ett 50-tal bröllopsgäster var självklart även brudparets lille son Vidar med. Vigseln följdes av en ordentlig bröllopsfest. Här några bilder från dagen.

  

Kyrktrappan till Bollebygds kyrka.                                         Hela familjen.

  

Far och nygift dotter.

Riksdagen beslutade om nya straffskärpningar   

2023-05-05 

I onsdags tog riksdagen med stor majoritet beslut om ett antal straffskärpningar för olika typer av brott i kriminella nätverk samt kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer. Allt i enlighet med propositioner från  regeringen. Det slående var att Miljöpartiet och Vänsterpartiet valde att inte ställa sig bakom besluten. 

Här är det vi röstade om, och som alltså röstades igenom helt och hållet av sex av riksdagens åtta partier. Straffskärpningarna träder ikraft 1 juli i år.

Vi måste skärpa kravet att arbetslösa tar de lediga jobb som finns 

2023-05-04

Dagens Nyheter uppmärksammade häromdagen att det är akut brist på vårdpesonal i Boden. Man tvingas nu hyra in vårdpersonal från Spanien! I artikeln nämns även att det kommande åtta år behöver anställas minst 100.000 personer inom äldreomsorgen. 



I dag har Sverige mellan 500.000 och 700.000 personer som är arbetslösa eller som jobbar så lite att de inte kan försörja sig själv på sin lön. Arbetslösheten är hög och den fjärde högsta i EU. Att vi i detta läge måste ha en omfattande arbetskraftsinvandring från länder utanför EU till enklare jobb (se föregående inlägg) och att vi dessutom måste ta in vårdpersonal och annan arbetskraft från EU visar att den svenska arbetsmarknadspolitiken är i total obalans.

Det borde vara ett absolut krav att en arbetslös, efter en rimlig tids sökande efter ett jobb inom sitt tidigare yrkesområde, tar något av alla lediga jobb som finns i det geografiska närområdet. Annars bör ersättningen dras in. Sverige som nation har inte råd att försörja så många arbetslösa som inte vill ta de lediga jobb som finns. Att under en tid ta ett enklare jobb medan man fortsätter söka jobb inom sitt tidigare yrkesområde kan knappast vara ett problem. Och för den som är ny i Sverige och aldrig har jobbat är det bara att ta de jobb som erbjuds. Det betyder inte att man måste ha det jobbet resten av livet - man kan byta jobb efterhand.

Viktigt besked om höjda inkomstkrav för arbetskraftsinvandring 

2023-05-04

Regeringsunderlagets fyra partier meddelade idag att man enats om nya skärpta inkomstkrav för arbetskraftsinvandring. Bakgrunden är riksdagens beslut 30 november 2022 om propositionen "Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare". Av propositionen följer att en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd. Den närmare innebörden av kravet skulle enligt propositionen regleras i förordning. 

I dag föreslår regeringen att en arbetskraftsinvandrare ska ha en lön som uppgår till minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån publicerar för Sverige, det innebär 26 560 kr i månaden. Förslaget ska nu remissbehandlas, och planen är att den nya gränsen ska börja gälla den 1 oktober i år. 

Står Socialdemokraterna för sin energipolitik? 

2023-05-03

I dag skriver jag tillsammans med min m-kollega Ulkrik Nilsson i Borås Tidning. Bakgrunden är att Socialdemokraterna KU-anmält statsminister Ulf Kristersson för att haft mage att påstå att det var politiska beslut som förtidsavvecklade kärnkraften. Vilket det ju finns oerhört många bevis på är helt sant...Miljöpartiets politiker har ju om inte annat skrutit om att de medverkat till att avveckla kärnkraften, och det var också ett löfte från Magdalena Andersson före valet 2014. Nu vill inte S stå för sin framgång att ha lyckats avveckla kärnkraft i förtid, utan försöker gömma sig bakom att det är ägarnas beslut. Att det var S som styrde dessa ägare (läs Vattenfall) genom ägardirektiv och utbyte av ledande personer i bolaget talar man tyst om idag... 

Lunchseminarium med Riksdagens Bilnätverk 

2023-05-03

Jag var en av de fyra moderater som startade Riksdagens Bilnätverk 2019. Då var vi mest moderater som kom på nätverkets aktiviteter, men efterhand har det blivit en större blandning av partirepresentanter och nätverket växer.

I dag anordnade vi ett lunchseminarium om lätta transportbilar och husbilar och hur de påverkas av olika politiska beslut rörande "omställningen" av fordonsflottan till mer miljövänliga drivmedel och elektrifiering. Vid dagens seminarium var vi 22 riksdagsledamöter från fyra olika partier (M, S, SD och KD).

Två viktiga aktuella frågor berördes.

Dels att Trasportstyrelsen (på uppdrag av tidigare regering från 2018) arbetar med en översyn av skattereglerna för husbilar, vilket återigen riskerar att driva upp skatterna till orimliga nivåer. Att beräkna skatt för en husbil efter normal körsträcka för en lastbil, trots att husbilen står still större delen av tiden är helt enkelt orimligt. Detta måste vi hantera på ett rimligt sätt. 

Den andra frågan var problemet med körkortsbehörighet för lätta transportbilar som drivs med el. Dessa fordon blir mycket tyngre, och det gör att de inte längre kan framföras med vanligt körkort. Om man ska tvinga alla att ta lastbilskort kommer det motverka elektrifieringen, då kommer åkerierna att välja att köra med traditionella dieselfordon i stället. EU arbetar med ett direktiv som ska göra det möjligt att köra tyngre fordon om tyngden beror på elektrifiering. Något märkligt kan man tycka, körkortsbehörigheten syftar ju till att öka trafiksäkerheten, och den påverkas ju inte av orsaken till att ett fordon blivit tyngre. Enklare vore såklart att helt enkelt höja gränsen för hur tunga fordon som får framföras med vanligt B-körkort. Men oavsett vilket får såklart inte körkortsregler motverka elektrifieringen. Detta måste EU hantera på ett klokt sätt, och Sverige sedan implementera på ett väl avvägt sätt.

 

Pressfrihetens Dag   

2023-05-03 

I dag är det Pressfrihetens Dag. Inför den fick vi riksdagsledamöter frågan om varför pressfrihet är viktig. Mitt svar var detta, som också presenteras av Tidningsutgivarna idag.



Pressfriheten innebär samtidigt inte att det är förbjudet att kritisera media när man tycker de är osakliga eller vinklade i sin rapportering, eller när man har en annan åsikt än en tidnings ledarsida. Det förhindrar inte heller att man som politiker eller annan utpekad person går i svaromål om man själv angrips av media. Det följer av grundlagarnas övriga bestämmelser om åsiktsfrihet och yttrandefrihet. De är också rättigheter värda att försvara.

Inte orimligt att löpande utvärdera EU-medlemskapet 

2023-05-02

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har en mycket omtalad debattartikel i Aftonbladet idag där han kräver en utvärdering av det svenska EU-medlemskapet. Underförstått anser han och SD att medlemskapet inte nödvändigtvis är till fördel för Sverige, och han medger i artikeln att SD har en "skeptisk" inställning till EU men att man på senare år haft en "konstruktiv hållning" till medlemskapet. I artikeln skriver han bland annat att det svenska inflytandet är för litet och att det i praktiken är "tyska, polska eller franska politiker som bestämmer över vilken bil du ska få köpa, hur dyr bensinen ska vara, eller vilka träd du ska få hugga ner på din egen mark."

Kritiken är inte obefogad, och den som följt mig vet att jag upprepade gånger genom åren ifrågasatt orimliga eller klåfingriga EU-beslut. Mitt arbete i EU-nämnden har visat på många exempel, bland annat de tre Åkesson nämner. Men det finns många fler och ännu större frågor. EU:s "taxonomi", dvs hur EU-byråkrater fått fria händer att kategorisera olika investeringar som "hållbara" har jag ifrågasatt många gånger, eftersom det hotar stora viktiga svenska näringsgrenar. Samma sak med den så kallade Återhämtningsfonden som moderaterna vägrade rösta för, liksom EU-kommissionens och EU-parlamentets ständiga önskan om mer pengar, nya lån och större fonder, och deras målmedvetna arbete för att ta till sig allt mer makt från de nationella parlamenten.  

Jag är i grunden stor EU-vän, grundtanken med EU är något väldigt fint. Till att börja med har EU skapat fred mellan medlemsländerna. Vi har fått fri rörlighet inom EU för människor, varor, tjänster och kapital. Studenter kan studera var de vill och människor kan arbeta var de vill. Stora gemensamma problem som kriminalitet och stora migrationsströmmar kräver samarbete och det utvecklas långsamt men säkert. Tillsammans är EU-länderna en stark ekonomisk faktor och kan förhandla till sig goda handelsavtal med länder utanför EU, något som har stor betydelse för exportlandet Sverige. I utrikespolitiken kan ett enat EU vara en kraft som aldrig skulle uppnås av uttalanden från enskilda länder. Rysslands anfall på Ukraina har samlat EU-länderna på ett imponerande sätt när det gäller sanktioner mot Ryssland, och även i relation till Kina uppträder EU med en röst vilket ger mer balans i samtalen. I miljöpolitiken och energipolitiken har tyvärr EU och dess medlemsstater tagit en del olyckliga beslut, men det finns också fördelar med att hantera miljöfrågor gemensamt om man gör det på ett genomtänkt och rimligt sätt. 

I sak har jag ingen invändning mot att man utvärderar det svenska EU-medlemskapet. Det skulle kunna bli en slags revision av nyttan i relation till kostnaderna och skulle också vara ett sätt att balansera debatten och även belysa fördelarna med EU-medlemskapet, vilket jag anser får alltför litet utrymme. Det blir lätt så att det man är missnöjd med får stort utrymme och att det andra tas för självklart. En utvärdering skulle ju också visa att en del av de negativa beslut som politiker skyller på EU faktiskt i verkligheten beror på svensk överimplementering eller på rena svenska beslut - men som man skyller på EU för att slippa ta ansvar. På detta sätt bidrar svenska politiker till att underminera stödet för EU-medlemskapet. Med kloka svenska politiker som på ett konstruktivt sätt hanterar EU-direktiv med svenska folkets bästa för ögonen skulle missnöjet med EU minska.

En översyn skulle också kunna visa skillnaderna för svenska folket mellan en helt passiv regering och en som verkligen lägger energi på att driva EU-frågor framåt. Det svenska ordförandeskapet just nu har visat att man kan lyfta viktiga framtidsfrågor, i detta fall konkurrenskraft och tillväxt, om man verkligen försöker. Passiva svenska ministrar som inte ens orkar åka till viktiga EU-möten utan skickar tjänstemän såg vi däremot flera exempel på under tidigare S/MP-regeringar. Då försöker man ju inte ens. 

Vad är då min politiska slutsats om det svenska EU-medlemskapet? Jo, jag har länge varnat för att EU utvecklas i fel riktning och att det riskerar att skapa en växande EU-kritisk opinion.  Än så länge väger enligt min åsikt fördelarna fortfarande tyngre än nackdelarna, men om EU fortsätter på den inslagna vägen att lägga sig i allt mer och styra över människors liv, driva en allt mer verklighetsfrånvänd klimat- och energipolitik, och kräva ständigt ökande budget och fonder, så kan snabbt den negativa vågskålen väga över. Jag är därför en mycket bekymrad EU-vän.

 

Missuppfattningar om EU:s arbetstidsdirektiv   

2023-05-02 

Diskussionerna och kritiken mot EU:s arbetstidsdirektiv växer. Det kan man på ett sätt tycka är lite märkligt, med tanke på att detta arbetstidsdirektiv funnits i 20 år. Det trädde ikraft redan 2003. Direktivet är infört i svensk rätt 2005 och 2007 genom reglering i arbetstidslagen. Men genom kollektivavtal kan man avtala bort dessa regler.

Det som nu diskuteras är ändringar i flera kollektivavtal, och det är egentligen inte en politisk fråga utan en fråga för parterna att komma överens om. Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär en stark frihet för arbetsmarknadens parter och deras rätt att självständigt förhandla och teckna kollektivavtal. I det ligger att den svenska regeringen inte granskar de kollektivavtal som träffas och inte lägger sig i de förhandlingar som pågår.

Frågorna om arbetstidsregler för exempelvis brandmän och personliga assistenter är alltså inte något som handlar om något nytt EU-beslut, utan det handlar om hur parterna hanterar de EU-regler och den arbetstidslag som redan finns. Man kan alltså inte skylla problemen på EU. 

Elfsborg har startat säsongen överraskande bra  

2023-05-01

Efter första omgången låg Elfsborg allra sist i den allsvenska tabellen efter premiärförlusten mot Häcken. Men sedan har det blivit mycket bättre, och efter tre raka segrar ligger nu gulsvart på en tredjeplats, efter de två guldfavoriterna Malmö FF och Häcken. En riktigt bra insats så här långt, och både målskyttet och försvarsspelet känns stabilt. Mycket lovande säsongsstart och bättre än förra året!