Mars 2023
Betalningsutredningen presenterades
2023-03-31
Jag har ju sedan en tid ingått i den parlamentariska referensgruppen för Betalningsutredningen som har nytillträdda landshövdingen i Stockholms Län, Anna Kinberg Batra, som ensamutredare. I dag presenterade hon utredningens förslag på en presskonferens.
Jag återkommer till de viktigaste förslagen i utredningen i mer kortfattad version, men den som vill läsa den mycket omfattande utredningen i sin helhet hittar den på denna länk.
Balansgången mellan säker folkbokföring och integritet
2023-03-31
Jag har fått flera frågor efter min förra tweet, som jag avslutade med mina egna tankar om att vi långsiktigt sannolikt behöver nya biometriska id-kort för hela befolkningen om vi helt ska kunna lösa problemen med personer med flera identiteter, fusk med uttag av dubbla ersättningar och bidrag och att personer från andra länder utan tillstånd befinner sig i landet av olika anledningar.
Biometriska handlingar kräver såklart ett register mot vilket man kan stämma av upgifterna i id-handlingen. Att ha register med foton och/eller fingeravtryck över hela befolkningen kan såklart uppfattas som ett hot mot den personliga intregriteten. Samtidigt ska man vara medveten om att detta redan finns idag. Vårt körkortsregister innehåller foton på alla med körkort, våra id-kort är också kopplade till register. Vårt passregister innehåller också biometriska uppgifter, och det gemensamma EU-systemet Eurodac innehåller fingeravtryck på alla asylsökande som kommit till något land i EU.
Ska man ha ett heltäckande register över befolkningen krävs det att foton och/eller andra biometriska uppgifter också finns lagrade och att man kan stämma av mot detta register vid behov. Självklart måste sådana register regleras noga, så man förebygger missbruk. Det är viktigt att inte onödiga uppgifter finns i systemen. Hur detta ska hanteras måste såklart övervägas noga. Den som känner mig vet att integritetsfrågorna är oerhört viktiga för mig, men det betyder inte att vi kan ha total anarki när det gäller kontrollen över vilka människor som finns i vårt land och hur man ska förebygga dubbla identiteter.
Välkommet regeringsbesked om folkräkning
2023-03-30
En hög kvalitet i folkbokföringen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och informationen om vilka som är bosatta i Sverige behöver vara korrekt. Därför är det viktigt att staten stärker kontrollen över folkbokföringen. Diskussionerna om en "folkräkning" engagerar, och att genomföra en sådan var ett moderat vallöfte och är även en del av Tidöavtalet mellan de fyra partierna i regeringsunderlaget.
Syftet med en "folkräkning" är ju bland annat att upptäcka personer som inte har rätt att vistas i Sverige och som inte har rätt att ta del av svenska förmåner. Men det är också ett sätt att upptäcka dubbla eller rent av flerdubbla identiteter som underlättar både brottslighet och missbruk av våra bidragssystem, samt att upptäcka missbruk av bidragssystem genom att utflyttade personer fortsätter ta ut ersättningar från Sverige.
Detta har den nya moderatledda regeringen gjort fram tills nu på detta område
Den 22 december 2022 beslutade regeringen propositionen Bättre möjligheter för Skatteverket att göra dataanalyser och urval i folkbokföringsverksamheten. Skatteverket föreslås få behandla personuppgifter för att göra dataanalyser och urval för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Regeringens förslag innebär att Skatteverket får nya och effektiva verktyg för att bättre kunna inrikta kontrollen mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppnås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2023. Den 1 september 2023 träder även lagändringar i kraft för att stärka identitetskontrollen vid bl.a. folkbokföring och tilldelning av samordningsnummer.
Ändringarna innebär bl.a. att den som är föremål för identitetskontroll ska vara skyldig att på begäran låta Skatteverket ta fingeravtryck och en ansiktsbild samt att Skatteverket kommer ha möjlighet att kontrollera biometriska uppgifter som finns lagrade i de handlingar som ska överlämnas vid identitetskontrollen.
Regeringen har i Skatteverkets regleringsbrev för 2023 gett myndigheten i uppdrag att öka antalet bosättningskontroller initierade mot bakgrund av underrättelser från bl.a. Migrationsverket och Polismyndigheten rörande personer som saknar uppehållstillstånd men som är folkbokförda i Sverige. Resultatet av arbetet ska redovisas senast den 4 september 2023. Utöver att Skatteverket ska vidta riktade kontroller i större omfattning aviserade regeringen i budgetpropositionen 2023 också att Skatteverket skulle få ett uppdrag om att ta fram förslag på vilka ytterligare åtgärder som är möjliga och lämpliga att genomföra.
Utökat uppdrag till Skatteverket idag
Regeringen gav i dag Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna andra förslag på åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning.
I budgetpropositionen 2023 presenterades regeringens satsning på en förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Skatteverkets riktade kontroller i områden där risken för felaktig folkbokföring bedöms vara stor är en viktig del av denna storskaliga satsning. Skatteverket får nu i uppdrag att analysera och ta fram underlag om vilka ytterligare åtgärder som kan ingå i satsningen.
Skatteverket redovisar årligen folkbokföringsfelets storlek till regeringen. Den bilden behöver kompletteras med beskrivningar av läget för personer som inte är folkbokförda men som har ett samordningsnummer eller personer som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd. Skatteverket ska tillsammans med bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten och Statistiska centralbyrån ta fram metoder så att en nationell lägesbild kan presenteras. Lägesbilden ska beskriva företeelser, risker och personkretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd och deras påverkan på samhället. Lägesbilden ska kunna användas som ett underlag när regeringen och berörda myndigheter vidtar framtida åtgärder.
Skatteverket ska också redovisa hur fler kontroller av samordningsnummer kan genomföras. Det handlar om att beskriva hur myndigheten kommer att omhänderta underrättelser om misstänkta fel i folkbokföringsdatabasen om personer med samordningsnummer och hur Skatteverket förberett sig inför att nya regler för att stärka identitetskontrollen träder i kraft den 1 september 2023. Skatteverket ska även redovisa utfallet av de beslut som fattats med anledning av tidsfristen inom vilken ett samordningsnummer ska förklaras vilande.
Skatteverket ska även lämna förslag som riktar sig brett i samhället och ökar kunskapen och medvetenheten kring folkbokföringsuppgifter. Skatteverket ska i detta sammanhang belysa förutsättningarna för att införa en skyldighet för folkbokförda att intyga sina bosättningsuppgifter, exempelvis genom någon form av folkbokföringsdeklaration.
Skatteverket ska samverka med de statliga myndigheter och övriga aktörer som Skatteverket anser nödvändiga samt inhämta synpunkter från bland annat Migrationsverket, Polismyndigheten Statistiska centralbyrån och ett urval av kommuner. Uppdraget ska redovisas senast den 4 september 2023.
Jag tycker man kunde gå vidare och ge alla svenskar ett nytt biometriskt ID-kort
Beskedet från regeringen idag är mycket välkommet. Folkräkning innebär såklart inte att tjänstemän ska springa runt och besöka alla bostäder i Sverige och räkna alla människor, även om det ibland låter så i debatten när vänstersidan driver med hela tanken på att få kontroll över vilka som finns i landet och vilka som har rätt till bidrag från det svenska samhället. I vissa lägen är det absolut rimligt att knacka dörr, antingen efter tips eller misstankar, eller i områden där man vet att det finns problem. Detta görs redan och man upptäcker många konstigheter.
Det viktigaste måste vara att prioritera det som är viktigast - missbruket av bidragssystemen och då särskilt av dem som har flera identiteter. Ska man lösa detta krävs större användning av biometriska uppgifter (fingeravtryck och/eller ansiktsfoto), precis som våra svenska pass). Biometriska uppgifter gör det omöjligt för en individ att förekomma mer än en gång i olika system, och Skatteverket kan redan idag kräva att individer lämnar biometriska uppgifter på anmodan.
Jag har själv föreslagit att man som förlängning av detta långsiktigt borde se till att alla svenskar får nya biometriska ID-kort som kopplas till ett nytt folkbokföringsregister. Utbytet skulle av praktiska skäl i så fall få göras stegvis under flera år, och det kommer att ta lång tid innan alla kommit in i systemet.
Personer som uppbär någon form av ersättningar som betalas ut av samhället (barnbidrag, studiestöd, bostadsbidrag, försörjningsstöd, ersättningar till nyanlända eller asylsökande osv) skulle då kunna prioriteras först vid utbyte till nya id-kort. Enligt ett rullande schema, utslaget över lång tid, måste man infinna sig personligen hos någon angiven ansvarig myndighet och kvittera ut ett ny gratis ID-kort. Samtidigt registreras detta ID-kort hos den nya utbetalningsmyndigheten och andra som betalar ut ersättningar. Från ett visst datum enligt ett rullande schema krävs det att man finns i systemet för att fortsätta få sina utbetalningar. Med detta system kommer alla pågående utbetaln ingar att kontrolleras och alla dubbla identiteter att försvinna ur systemet eftersom varje person bara kan förekomma en gång. Personer som inte har rätt att vistas i Sverige gallras också bort från systemen eftersom de inte får något nytt ID-kort. Samma sak gäller personer som lämnat landet, de försvinner också automatiskt ur systemen.
Allt fler personer kommer efterhand att komma in i systemet och målet är att alla svenskar till slut ska ha ett statligt biometriskt ID-kort. När huvuddelen av dem som uppbär olika ersättningar har fått sina ID-kort är det dags för resten av befolkningen som så önskar att kvittera ut sitt ID-kort. Det blir inte obligatoriskt, men om man vill ha ut ersättningar från samhället måste man först kvittera ut sitt ID-kort och vara med i det nya folkbokföringsregistret. Jag tycker det hade varit högst rimligt.
Lunchseminarium om bilsporten som motor i hållbarhetsarbetet
2023-03-29
I dag ordnade Riksdagens Bilnätverk ett lunchseminarium om bilsportens betydelse för hållbarhetsarbetet, och hur bilsporten bidrar till utveckling av bättre, säkrare och mer miljövänliga bilar. Mycket intressant.
Minnesstund för offren för svältkatastrofen Holodomor i Ukraina
2023-03-29
Svältkatastrofen Holodomor var en massvält som ägde rum i Ukraina 1932-33. Den orsakades enligt forskningen avsiktligt av Sovjetregimen som förde bort mat och spannmål från Ukraina till andra delar av Sovjetunionen, samtidigt som man medvetet ville undanröja privata småbrukare och bönder i de bördiga delarna av Ukraina och ersätta dessa med kolchoser.
Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet
2023-03-28
Vid statsministerns återrapport till riksdagen från senaste mötet i Europeiska Rådet, där ju Ulf Kristersson just nu är ordförande, får en representant från varje parti ställa frågor till statsministern. I dag fick jag återigen uppdraget att ansvara för moderaternas inlägg. Nedan hela åtrerrappoirten och frågorna från ledamöterna från riksdagens videoupptagning. Under bilden mitt anförande och mina frågor i korthet.
Tack statsministern för återrapporten. Det är var ju utan tvekan en stor framgång för regeringen och statsministern att den prioriterade svenska frågan under ordförandeskapet om EU:s långsiktiga konkurrenskraft fick ett så stort utrymme - trots att andra akuta frågor som krig, energiförsörjning och inflation av naturliga skäl tar mycket utrymme.
I slutsatserna från rådsmötet nämns bland annat enklare regler och minskad administrativ börda som viktiga åtgärder för att främja tillväxt och konkurrenskraft. Här är det ju viktigt att även Sverige gör sin del och att vi efter åtta förlorade år nu på allvar försöker göra Sverige till ett föredöme när det gäller regelförenkling för både företag och privatpersoner.
I slutsatserna från rådets möte nämns på flera ställen behovet av att stärka tillgången till viktiga produkter inom EU och minska beroendet av en osäker omvärld. Läkemedel nämns som ett exempel. Det finns dock väldigt mycket som EU är beroende av att importera från inte alltid demokratiska och stabila länder, både råvaror, nyckelkomponenter och färdiga produkter. Att minska sårbarheten är en viktig fråga för att stärka EU:s konkurrenskraft. Jag vill därför fråga statsministern hur resonemangen gick kring detta, och om det kom några konkreta förslag på hur EU kan öka sin självförsörjningsgrad och lagerhållning av viktiga produkter?
----
Herr talman, situationen i Ukraina är en självklar fråga på alla möten i EU. Det är välkommet med det starka stöd för Ukraina som rådet uppvisar, och att man framhåller vikten av att förhindra kringgående av sanktionerna mot Ryssland, och har en strategi för detta. Det var också värdefullt med det upprepade stödet för att på ett strukturerat sätt registrera de skador Ryssland orsakat, samt inte minst arbeta för att använda Rysslands frysta tillgångar till återuppbyggnaden av Ukraina.
Min andra fråga till statsministern är om det kom några nya signaler eller öppningar från medlemsstaterna i den ganska komplicerade frågan om de frysta tillgångarna? Jag tror många underskattar hur svår frågan är.
Myndighetsanställda kan inte tillåtas uppträda förtroendeskadligt
2023-03-25
Att en anställd inom miljöförvaltningen i Stockholm deltar i samhällsfarliga och olagliga aktioner tillsammans med andra klimataktivister och åtalas för lagbrott i samband med detta oerhört allvarligt. Att hans engagemang i den extrema aktivistorganisationen dessutom sker med hans chefers vetskap är helt oacceptabelt.
Det är alltså denne anställde som kan få uppdraget att som "objektiv" tjänsteman förbereda, bedöma eller rent av ta beslut i viktiga miljöfrågor såsom bygglov, avloppsfrågor, tillstånd eller inspektioner av företag eller enskilda. Det är knappast rimligt att inbilla sig att man kan ha en objektiv syn på miljöfrågor samtidigt som man är aktiv i en mycket extrem klimataktivistisk organisation och åtalas för brott mot lagen i samband med deras manifestationer.
Inom det privata näringslivet är det vanligt med förbud mot verksamheter som kan vara förtroendeskadliga. Detsamma borde självklart gälla inom offentlig sektor. Det borde vara ett tydligt krav att alla som arbetar inom myndigheter med bedömningar eller beslut ska hålla sig offentligt neutrala i politiska frågor, och den som bryter mot lagen i samband med aktioner som har koppling till det egna arbetsormrådet bör självklart omplaceras till andra uppgifter. Om man inte följer lagen som aktivist, varför skulle man göra det som anställd?
I artikeln framkommer att arbetsgivaren inte ens kommer utreda saken, trots att den anställde åtalats för ett brott med tydlig koppling till hans ansvarsområde inom miljöförvaltningen. Det är fullständigt ofattbart. Skulle man agera likadant om en kommunalt anställd skolbusschaufför kört berusad på fritiden? Eller om en ordningsvakt skulle misshandla någon i krogkön på sin fritid?
Tågtunneln Västlänken i Göteborg har blivit ett ekonomiskt slukhål
2023-03-24
SVT Väst har fortsatt sin granskning av tågtunnelprojektet Västlänken. Rapporterna blir allt mer alarmerande. Samtliga fyra delsträckor har redan kostat långt mer än sin totala (!) budget, trots att endast mellan 23% och 42% är färdigställt. Och Trafikverket kan vare sig ge prognoser för vad den slutliga kostnaden kommer att bli eller när projektet kan vara klart.
Tyvärr var ju detta exakt det som en lång rad experter, myndigheter och ekonomer varnade för. Även Riksrevisionen ifrågasatte underlagen. Och all tung kritik fick många, inklusive undertecknad, att kraftigt ifrågasätta projektet. Demonstrationerna mot beslutet samlade de största skarorna demonstranter i Göteborg på många år. Men en liten grupp politiker drev ändå igenom detta, baserat på skakiga underlag, och de som inte ställde upp för sina partier vid besluten blev i praktiken utkastade. För moderaterna slutade det med att partiet klövs lokalt och att de följande valen blev en katastrof.
Nu är det dags för ansvarsfulla politiker att kliva fram. Både Göteborg och Västra Götalandsregionen styrs nu till stor del av nya politiker som på ett friare sätt kan ta tag i frågan utan att vara bunden av tidigare politikers beslut. Trafikverkets ansvar för de grova felkalkylerna måste också få konsekvenser. Återigen ser vi stora samhällsprojekt som tas på lösa underlag och utan ordentlig genomlysning och konsekvensanalyser. Det är orimligt att hantera skattepengar på det viset. Nu kommer notan och frågan är - vem ska betala?
Här artikeln från SVT Väst idag:
"Lägesrapport" om förhandlingarna om WHO:s nya pandemifördrag
2023-03-23
Jag har tidigare skrivit om förslaget till nytt globalt pandemifördrag som ska ersätta ett gammalt pandemifördrag från 1960-talet. Syftet med det nya fördraget är att ge WHO större inflytande över medlemsländernas pandemihantering och samordna detta. I sociala medier och i samhällsdebatten finns en oro över att det nya fördraget ska leda till ökad överstatlighet där WHO tar över makten från enskilda staters regeringar och parlament.
Tidningen Världen Idag hade nyligen ett helt uppslag där man beskrev vad förhandlingarna gäller, och där man även intervjuade den WHO-ansvarige på Socialdepartementet. Hon konstaterar det jag påpekat flera gånger - förhandlingarna pågår, men först i maj 2024 ska man ta beslut om det nya fördraget.
Det finns ännu inga färdiga förslag till ett nytt fördrag, och det som cirkulerar i sociala medier är ett utkast till fördragstext som i princip bara visar vad WHO själva vill. Det är korrekt att det i förslaget från WHO framkommer att man vill ta kontroll över medlemsländernas beslutanderätt om det anses att medlemsstaternas beslut hotar att "skada på deras eget folk eller andra länder". Det är en mycket försåtlig skrivning, även om man samtidigt bedyrar att man vill respektera medlemsländernas egna beslut.
Men det WHO själva vill är inte nödvändigtvis detsamma som det medlemsländerna kommer att ställa sig bakom. Det är därför omöjligt att i sak kommentera ett förslag som inte finns på bordet. Det enda man kan göra nu är att avvakta de fortsatta förhandlingarna och sedan ta ställning till det förslag som förhandlas fram och bedöma om det är rimligt. Detta ligger alltså en bra bit framåt i tiden.
"Lägesrapport" om EU:s förslag om "Chat Control"
2023-03-23
EU-kommissionens pågående arbete förslaget som av kritikerna kallas "Chat Control" har skapat reaktioner, och jag har skrivit om detta tidigare. Själv är jag mycket engagerad i allt som rör yttrandefrihet, åsiktsfrihet och frihet från orimlig övervakning från samhällets sida.
Flera tidningars ledarsidor (bland annat Göteborgs-Posten) har kritiserat "Chat Control" och ett svenskt företag, Mullvad VPN, lägger oerhört stora resurser på reklamkampanjer och uppvaktning av riksdagens ledamöter i frågan. (Jag undrar varifrån pengarna till allt detta kommer?) Man målar upp en bild om ett mycket obehagligt totalitärt kontrollsamhälle. Och varnar för hur detta system skulle kunna missbrukas i framtiden. Varningarna är värda att ta på allvar.
I ett aktuellt nyhetsbrev från Europaportalen har man samtidigt intervjuat ansvarig EU-kommissionär, Ylva Johansson. Hon dementerar i en intervju helt det som påstås om förslaget. Jag har även läst materialet från Mullvad VPN och kan inte se några tydliga källor som styrker det de påstår, bara läsa om deras (inte alls obefogade) oro för vad som eventuellt kan hända i framtiden. Det skulle dock sannolikt kräva nya beslut. De berör inte heller det ministern säger i artikeln om hur det redan ser ut i dag, vilket jag tycker har betydelse för diskussionen.
Jag kan bara konstatera att bilderna av vad som föreslås skiljer sig enormt mycket åt. De är faktiskt närmast oförenliga. Jag måste i detta läge ändå utgå från det ansvarig kommissionär säger, och från att förslaget också kommer att innebära det hon säger. När det presenteras i sin slutliga for får man ju bedöma innehållet.
Men jag instämmer samtidigt i den principiella kritiken från bland annat Göteborgs-Posten och Mullvad VPN: Digital massövervakning av medborgarna hör inte hemma i fria demokratiska länder, där makten är tänkt att utgå från folket och inte tvärtom. Den avgörande frågan är om just jakten på barnpornografi motiverar att man gör avsteg från den principen, och vad det i så fall banar väg för i framtiden när nya tänkbara "angelägna ändamål" dyker upp? Denna fråga har inget enkelt svar, men jag lär återkomma i frågan.
Svensk försörjningsberedskap brister på många områden
2023-03-23
I går deltog jag i ett möte mellan Drivkraft Sverige (branschorganisationen för bränsle- och drivmedelsbranschen) och en grupp moderata riksdagsledamöter. Ämnet var försörjningstryggheten för drivmedel vid kris och krig.
Återigen påmindes vi om hur aningslöshet och beslut utan konsekvensanalyser genomsyrat svensk politik och svenska myndighetsbeslut under många år. Beslut har tagits med en massa olika motiv, men utan att fundera över effekterna för den svenska beredskapen vid kris eller krig. Samtidigt har nya drivmedel förändrat bilden och även komplicerat frågor om beredskapslagring och infrastruktur kring detta.
Sverige har idag bränsle för ca 90 dagar, vilket lagerhålls av privata bolag utan ersättning. 30% av detta får lagerhållas i annat land. Det betyder att det inom landet bara finns drivmedel för ca 2 månaders behov. Samtidigt hotas flera lager av avveckling på grund av kostnaderna. På andra håll (exempelvis i Stockholm) har arrendeavtal för cisterner för lagerhållning sagts upp av kommunen för att man vill bygga bostäder på marken.
Frågan om nationell beredskap på olika områden kan inte hanteras av enskilda företag eller kommuner utan måste samordnas nationellt (som man exempelvis gör i Finland). Beredskapsfrågorna är en nationell angelägenhet, oavsett om det gäller drivmedel, mat, läkemedel eller andra viktiga saker. Och kostnaderna som enskilda aktörer drabbas av för att bidra till beredskapen bör rimligen också ersättas av staten.
Den nya regering som tillträdde i höstas har för första gången en särskild minister för civilt försvar, min tidigare riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin (M). Han kommer att ha en tuff uppgift att tillsammans med andra departement hantera alla frågor kopplade till det civila försvaret och beredskapen inför kris och krig. Framförallt måste regeringen göra upp med den tidigare aningslösheten som präglat svensk politik och svenska myndigheter alltför många år.
Självklart röstade jag ja till svenskt Natomedlemskap
2023-03-22
Vid dagens votering röstade en stor majoritet i riksdagen för ett svensk Natomedlemskap. 6 av 8 partier röstade ja, endast V och MP röstade emot. Därmed finns nu all nödvändig lagstiftning på plats för att Sverige ska kunna bli medlemmar i Nato när vår ansökan är godkänd av samtliga Natomedlemmar.
Mina argument för ett Natomedlemskap har jag skrivit om förut. För mig handlar det helt enkelt om en insikt om att Sverige inte själva kan försvara sig mot eventuella angrepp från ett mycket aggressivt Ryssland och att vi endast genom stöd från Nato kan försvara vårt land. Ett Natomedlemskap gör också att Ryssland inte kan använda utpressning i form av kärnvapenhot mot Sverige. Oavsett om man gillar Nato eller inte så är dagens säkerhetspolitiska läge en realitet och vi tar det bästa beslutet för Sveriges framtida frihet och säkerhet.
Sammanträde i EU-nämnden med statsministern
2023-03-22
Dagen inleddes med offentligt sammanträde i EU-nämnden med statsministern inför Europeiska Rådets kommande möte. Själv lyfte jag tre frågor med statsministern, här från den text som tas till protokollet:
"Jag tackar statsministern för svaret, och är uppriktigt imponerad över hur regeringen lyckas hålla alla bollar i luften samtidigt under EU-ordförandeskapet och driva så många viktiga frågor framåt.
Min första fråga vill jag ägna Rysslands krig mot Ukraina. Det är ju av stort värde att EU-länderna lyckats enas om så pass kraftiga sanktioner mot Ryssland som man har gjort. Det kommer rimligen att få allt större betydelse för utgången av kriget ju längre tiden går. Samtidigt är det väl bara att inse att det inte står något ytterligare sanktionspaket på agendan just nu, men däremot är det av stor vikt att de sanktioner som redan beslutats också efterlevs av samtliga stater. Det har ju tyvärr kommit vissa signaler om att sanktioner bryts eller rundas på olika sätt, och när detta sker är det både ett beklagligt sätt att finansiera Rysslands krig och samtidigt snedvrider det konkurrensen inom EU mellan det stora flertalet länder och företag som följer sanktionerna och några få som inte gör det. Det är därför inte bara en fråga som rör sanktionerna mot Ryssland utan även en viktig fråga om rättvis konkurrens inom EU. Min första fråga till statsministern är om frågan om brister i efterlevandet av sanktionerna kommer att lyftas på Europeiska Rådets möte?
Det är ju en stor framgång för det svenska ordförandeskapet att man, i skuggan av akuta problem som kriget och energikrisen ändå har lyckats få upp konkurrenskraftsfrågorna på dagordningen. Detta var ju också ett uttalat mål för det svenska ordförandeskapet och det är bara att konstatera att det lyckats bättre än kanske någon vågat hoppas. Det är välkommet att kommissionen tydligt, ärligt och öppet i sitt meddelande förra veckan, om EU:s långsiktiga konkurrenskraft, listar några av EU:s konkurrensnackdelar och sätter upp mål för att försöka åtgärda dessa. Min andra fråga till statsministern är hur regeringen avser att driva på under den återstående tiden av ordförandeskapet så att arbetet med att åtgärda konkurrensnackdelar verkligen kommer igång på allvar?
Den amerikanska IRA-akten har av naturliga skäl skapat diskussioner. Statsministerns konstaterande att det är viktigt att finna en balans mellan att europeiska företag ska kunna konkurrera globalt på rimliga villkor samtidigt som vi inte dras in i ett statsstödsrace var mycket välkommet. Här bygger verkligen EU-politiken på en svår balansgång. Statsministern konstaterade att det sker framsteg i samtalen mellan kommissionen och den amerikanska administrationen i denna fråga, och jag undrar slutligen om statsministern möjligen kan berätta lite mer om hur dessa framsteg ser ut?"
Jag fick bra svar på frågorna. En särskild raportör är just uatsedd för att hantera frågorna om brott mot sanktionerna, frågan om konkurrenskraft är central och kommer lyftas under mötet, och vi fick utförlig beskrivning av hur diskussionerna med USA ser ut och vad effekten blir - i princip som att företag i EU betraktas som företag i de länder USA har handelsavtal med.
Mer om detta i samband med statsministerns återrapport från mötet nästa vecka.
Kvällsträff med regeringsunderlaget
2023-03-22
I går kväll hade vi en trevlig träff med ett 70-tal ledamöter från partier i regeringsunderlaget. Mat, vin och öl, trevlig underhållning och frågesport. Viktigt med social samvaro också och trots att de fyra partierna i regeringsunderlaget inte tycker lika om allt är stämningen för det mesta god och respektfull, och långt ifrån de rubriker man ibland ser i media (och inte begriper alls).
Och ja, min numera välkända ödmjukhet hindrar mig från att berätta vilket parti som vann frågesporten. :)
Årsmöte med Markmoderaterna
2023-03-20
I kväll deltog jag vid Markmoderaternas årsmöte i Kinna. Vid senaste valet fick vi det bästa resultatet någonsin, och antalet medlemmar har också ökat. Årsmötet var välbesökt, och stämningen god.
Jag hade också äran att bli omvald som styrelseledamot i föreningen, trots att jag inte alltid kan vara med på lokala möten eftersom jag är väldigt mycket i Stockholm. Men det känns viktigt och värdefullt att ha kvar den lokala förankringen och följa hur både Marks kommun och de andra kommunerna i valkretsen påverkas av nationella beslut och vad de förväntar sig av oss på riksnivå i olika frågor. Mina väljare berörs både av nationella, regionala och kommunala beslut, och ju mer man kan samordna dessa och se helheten, bättre blir resultatet.
Mina tankar kring biodrivmedel och reduktionsplikt
2023-03-19
De senaste åren har jag läst det mesta jag kunnat hitta om biodrivmedel och reduktionsplikt (alltså krav på att blanda in en viss mängd biodrivmedel i bensin och diesel), och även skrivit flera inlägg här om saken. Jag har också träffat företrädare för åkerinäringen och taxinäringen, näringslivsorganisationer, småföretagare, biståndsorganisationer, tekniker, forskare, drivmedelsorganisationer, motororganisationer och tillverkare av biodrivmedel för att få inspel från många olika håll.
Jag kan konstatera några saker:
* Huvuddelen av den svenska fordonsflottan kommer under överskådlig tid drivas med förbränningsmotorer.
* Sverige importerar ca 80% av alla biodrivmedel.
* Inte sällan medför biodrivmedelsproduktion utomlands miljöproblem eller tränger ut lokal livsmedelsproduktion.
* Sverige importerar 100% av alla fossila bränslen, både bensin, diesel och gas.
* Biodrivmedel har i vart fall hittills varit betydligt dyrare än bensin och diesel, trots höga världsmarknadspriser på olja. Det betyder att ökad reduktionsplikt driver upp drivmedelskostnaden kraftigt, framförallt på diesel.
* Sverige har betydligt högre krav på reduktionsplikt än omvärlden. vilket försämrar svensk konkurrenskraft.
* Biodrivmedel påstås av åkerier och transportnäring medföra betydligt ökad drivmedelsförbrukning. Detta ifrågasätts av biodrivmedelstillverkarna, som menar att det är ett missförstånd. Detta är minst sagt förvirrande.
* Vi vet i vart fall att en bil drar betydligt mer etanol än bensin på grund av lägre energiinnehåll i etanolen.
Den påstådda "klimatnyttan" beror helt på vilka biodrivmedel man väljer och hur de tillverkas:
* Att generellt påstå att biodrivmedel alltid minskar utsläppen av koldioxid är helt enkelt felaktigt. Det varierar kraftigt mellan olika slag av biodrivmedel och även på hur dessa framställs. Några exempel:
* "Klimatnyttan" av biodrivmedel tillverkade av grödor är högst tveksam, i vart fall om man med det menar minskade koldioxidutsläpp. Argumenten för "klimatnyttan" handlar om att biodrivmedlen anses vara ett "kretslopp" där de växter man tillverkar biodrivmedel av tar upp lika mycket koldioxid som släpps ut när man sedan förbränner biodrivmedlen. Resonemanget haltar dock betänkligt. Allt bygger ju på upptaget av koldioxid när växterna växer. Men om man odlar grödor för livsmedel samtidigt som man kör bilarna på fossila bränslen blir den totala effekten exakt densamma som om man tillverkar biodrivmedel av grödorna. Utsläppen i avgasröret vid förbränning av biodrivmedel är samma eller rent av högre än vid förbränning av ren bensin eller diesel, och upptaget av koldioxid av växter sker ju oavsett om växterna (eller skogen) används till tillverkning av biodrivmedel eller till något annat.
* En sak som påstås kunna minska utsläppen i ett kretsloppsperspektiv är att odla upp marker som ligger övergivna utan någon direkt växande växtlighet, och odla växter för biodrivmedel på dessa. Men effekten blir ju precis densamma om man odlar grödor för livsmedel eller foder eller planterar skog för virke eller pappersmassa på övergivna marker och samtidigt kör bilarna på bensin eller diesel.
* Användningen av biodrivmedel som görs av gödsel (biogas) innebär att man helt enkelt använder metangasen som bränsle "innan koldioxiden släpps ut". Liknande gäller för biodrivmedel av skogsavfall eller avfall från jordbruket - i stället för att låta avfallet ligga kvar och ruttna i skogen eller på åkrarna och släppa ut koldioxid använder man det som bränsle innan koldioxiden släpps ut. För varje liter biodrivmedel av dessa typer som används tränger man undan motsvarande mängd bensin eller diesel, och då blir det totalt sett minskat utsläpp av koldioxid.
* Tillverkning av biodrivmedel av lignin (restprodukt från skogsindustrin) är ett sätt att ta tillvara energiinnehållet i massaved, och därmed ett sätt att ytterligare förädla produkter från skogsindustrin. Idag används lignin främst som energikälla vid massabruken, men kan även användas för tillverkning av kolfiber och biobaserade plaster. Om biodrivmedel är det smartaste sättet att använda lignin återstår att se.
* Forskare talar nu även om möjligheten att ta upp rester från skogsindustrin från förorenade havsbottnar och göra biodrivmedel av avfallet samtidigt som man renar havet.
* "Klimatnyttan" av biodrivmedel påverkas i hög grad av själva processen att tillverka biodrivmedlen. Importen och tillverkningen får inte orsaka större koldioxidutsläpp än dem man sparar in. Den frågan är komplicerad och bland annat Greenpeace hävdar att tillverkningen ofta medför större utsläpp än vad man sedan sparar in. Jag kan konstatera att Greenpeace och drivmedelsproducenterna just nu har en ganska hätsk debatt om den (eventuella) klimatnyttan med biodrivmedel.
* Som så ofta går Greenpeace för långt och vill stoppa alla biodrivmedel, men när det gäller "klimatnyttan" ligger det mycket i kritiken från Greenpeace. Bara vissa biodrivmedel medför alltså minskade utsläpp när man ser helheten, och biodrivmedel som görs på växande grödor gör det knappast. Det handlar om att granska frågan baserat på vanligt logiskt tänkande. Däremot kan biodrivmedel vara ett sätt att ta vara på energiinnehållet i restprodukter och skogsavfall, liksom i timmer och massaved - förutsatt att tillverkningsprocessen inte orsakar större utsläpp än biodrivmedlen sedan sparar in.
Mina tankar kring biodrivmedel i framtiden:
* Jag tycker som jag sagt många gånger att det är olyckligt att politiken ska bestämma typ av drivmedel, teknik eller vilka fordon som ska få tillverkas eller säljas. Så ska inte politiken arbeta. Politiken kan sätta gränsvärden för olika utsläpp, men ska gynna mångfald i forskning, utveckling och alternativ för att lösa detta. Alternativ gör dessutom samhället mindre sårbart än om politiken pekar med hela handen på en enda lösning och genom subventioner eller straffskatter styr alla dit.
* Jag ser ett stort problem med att Sverige är i stort sett helt beroende av import av drivmedel. Att kunna tillverka mer biodrivmedel av svenska restprodukter från skogen, biprodukter från skogsindustrin, restprodukter från livsmedelsproduktionen eller djurproduktionen skulle minska vår sårbarhet.
* Om man kan utveckla tillverkningsprocesser för biodrivmedel som blir ekonomiskt konkurrenskraftiga mot bensin och diesel, och samtidigt garanterar samma energiinnehåll och bränsleförbrukning kan biodrivmedel bli ett bra inhemskt komplement till fossila bränslen. Med tanke på att det är brist på biodrivmedel i hela EU och även globalt skulle det även kunna bidra till svensk export.
* Import av biodrivmedel måste regleras strikt så att det inte medför livsmedelsbrist eller miljöskador i andra länder. Vi kan inte medvetet orsaka svält i andra länder för att freda någon sorts svenskt "klimatsamvete".
* Sverige bör i största möjliga utsträckning själva producera de biodrivmedel som ska användas inom landet.
* Biodrivmedel bör inte tillverkas av grödor (majs, sockerrör osv) som odlas på jordbruksmark, vare sig genom import eller i Sverige. Den fina jordbruksmarken bör användas till livsmedelsproduktion i en värld där människor svälter. Även svensk jordbruksmark som idag ligger i träda eller inte brukats på länge bör i första hand användas för livsmedelsproduktion och först i andra hand för produktion av biodrivmedel.
* Biodrivmedel från skogsrester, biprodukter från skogen, gödsel, växtavfall eller från växter som odlas på sämre jordbruksmark som inte kan användas till något annat vettigt jordbruk bör prioriteras. Då finns det ingen negativ miljöeffekt av biomedelsproduktionen utan markägarna kan i stället få ökad avkastning av sin mark och vi hushållar samtidigt med våra resurser genom att ta vara på mer av det skogen producerar, i stället för att lämna skogsrester att ruttna i skogen.
* Staten bör stimulera forskning och utveckling av nya typer av biodrivmedel inom ramen för gällande forskningssatsningar, landsbygdssatsningar, kreditgarantier och befintliga EU-stöd. I övrigt ska staten vara neutral - inte föreskriva något bindande om inblandning överhuvudtaget, inte skattesubventionera biodrivmedel, och inte heller straffbeskatta andra bränslen. Biodrivmedlen måste helt enkelt kunna konkurrera på lika villkor.
* Argumentet om "klimatnytta" med biodrivmedel bör tonas ned, och man bör vara tydlig med att det också skiljer mellan olika typer av biodrivmedel, samt beror på hur dessa framställs. Argumenten för biodrivmedel handlar för min del mer om resurshushållning. förädling, hållbarhet och svensk beredskap.
Slutsats:
På kort sikt måste reduktionsplikten sänkas drastiskt eller tas bort helt för att sänka drivmedelskostnaderna och återställa svensk konkurrenskraft mot andra länder. Detta eftersom dagens biodrivmedel kostar drivmedelskonsumenterna alldeles för mycket.
På längre sikt finns rimligen, under ovan angivna förutsättningar, en möjlighet att bejaka ökad inhemsk tillverkning av vissa biodrivmedel, både för svensk marknad och även för export, minska den svenska sårbarheten när det gäller drivmedel och öka avkastningen av jord och skogsbruk - om det kan ske utan att driva upp kostnaderna för bilisterna och transportnäringen och utan att försämra svensk konkurrenskraft. På köpet kan man i vissa fall kanske också få minskade utsläpp av koldioxid.
Man måste faktiskt inte vara rabiat motståndare till biodrivmedel bara för att man är motståndare till den höga svenska reduktionsplikten eller inser att biodrivmedel ofta har ganska liten eller ingen påverkan alls på koldioxidutsläppen.
Klimataktivistiskt EU-beslut om orimliga klimatregler för byggnader
2023-03-17
Häromdagen tog EU-parlamentet beslut om att man vill se nya och ganska extrema klimatregler för byggnader, både nya och befintliga. När man läser beslutet inser man att en del av det som beslutats helt enkelt är totalt orealistiskt och fullständigt orimligt. Man har helt avstått från konsekvensanalyser av vad kostnaderna kommer blir, vem som ska betala och hur dessa omfattande krav på alla byggnader i hela EU ska kunna omsättas i verkligheten på bara några få år. Och man tog dessutom ett beslut som sannolikt strider både mot mänskliga rättigheter och grundlagar i olika EU-länder.
Några exempel på vad som beslutades:
* Alla nya byggnader vara utsläppsfria senast 2028.
* Nya byggnader som används, drivs eller ägs av offentliga myndigheter ska vara utsläppsfria redan 2026.
* Befintliga bostadshus måste minst uppnå energiprestandaklass E senast 2030, och klass D senast 2033. Det görs inga undantag för privata småhus.
* Alla medlemsländer måste upprätta stöd på nationell nivå och EU-nivå, där utsatta familjer kan ansöka om stöd för renovering av sina hem.
* Byggnader som inte är bostäder samt offentliga byggnader måste uppnå samma prestandaklass senast 2027 respektive 2030.
* Direktivet ställer också krav på solcellsanläggningar och laddningsstationer i alla byggnader där det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
* Förbud mot förbränning av fossila bränslen senast 2035.
Med andra ord - EU-parlamentet vill alltså tvinga ägare av enskilda villor i hela EU att energirenovera sina hus, och vill även tvinga alla medlemsländer att erbjuda "utsatta familjer" stöd för detta. Hur ska det gå till och vem ska betala statens enorma kostnader för detta? Och de familjer som inte räknas som "utsatta" lär med andra ord tvingas bekosta alltihop själva - oavsett om de vill renovera eller inte. Vad händer om banken inte vill låna ut pengar till detta? Ska man då straffas för att man inte uppfyllt EU:s krav?
Samma sak med kommersiella fastigheter - där tvingas ägarna också "renovera" oavsett om man vill eller inte, och tvingas också bekosta allt själv. Vad gör man om inte banken vill låna ut pengar? Och hur mycket kommer redan höga hyror att stiga?
En annan fråga är hur realistiskt det är att få fram material och arbetskraft och genomföra dessa mycket omfattande renoveringar i hela EU på bara några år? Det är självklart helt orealistiskt och kommer driva upp kostnaderna på byggmaterial och byggnadsarbeten till enorma nivåer.
Detta är ännu ett exempel på otäcka totalitära åsikter i EU-parlamentet. EU kan i vart fall inte rimligen tvinga människor att göra omfattande och mycket dyra åtgärder på sina befintliga fastigheter, det strider rimligen mot grundläggande mänskliga rättigheter. Jag har svårt att se att denna typ av beslut att tvinga fastighetsägare att göra omfattande och kostnadskrävande renoveringar på egen bekostnad skulle hålla juridiskt om det prövas i EU-domstolen? Jag undrar också om de verkligen är förenliga med svensk grundlag? Beslutet är helt enkelt omöjligt, orimligt och troligen inte ens lagligt. Ändå tar alltså EU-parlamentet ett sådant beslut.
Moderaternas gruppledare i EU-parlamentet, Tomas Tobé, beskrev galenskaperna i en debattartikel där han kallar förslaget (som nu är ett beslut) för "Klimataktivism utan konsekvenstänk". Moderaterna i Europaparlamentet röstade nej till förslaget i tisdagens omröstning, och röstade också för ett yrkande om att helt avvisa kommissionens förslag i denna fråga i sin helhet.
EU-parlamentet var inte enigt, tvärtom väldigt kluvet, och som bekant krävs enighet med även Kommissionen och Europeiska rådet för att det ska bli gällande. Jag utgår från att detta orimliga beslut av EU-parlamentet går samma sotdöd till mötes som det verklighetsfrämmande beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Europeiska Rådet (ländernas ansvariga ministrar) är förhoppningsvis mer realistiska även om jag inte känner mig helt säker - den farliga klimataktivismen når även in i flera av EU-ländernas nationella regeringar, även om andra är mer klarsynta.
EU-parlamentarikerna visar däremot gång på gång att de helt saknar verklighetsförankring i sina beslut. De sitter i Bryssel och tar helt ogenomtänkta beslut och utan att bry sig om konsekvenserna för medborgarna i EU:s medlemsstater. Det verkar för dem inte finnas några gränser för hur stora uppoffringar man vill kräva av de europeiska medborgarna. Inga grundläggande värden (exempelvis rätten att själv få bestämma om renovering av sina egna byggnader) verkar vara för stora för att offra på klimatpolitikens altare.
Ny lag ska stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige
2023-03-16
Jag har flera gånger genom åren uppmärksammat problemet med att utländska medborgare via företagsinvesteringar kan köpa fastigheter eller infrastruktur i säkerhetskänsliga områden, eller investera i känsliga företag. Det kan gälla fastigheter nära en marinbas, viktig hamninfrastruktur eller ägande av säkerhetskänsliga företag. I 18 av EU:s 27 medlemsstater har man infört granskningssystem som gör det möjligt att hindra investeringar i inhemska företag om dessa innebär risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Sverige har i dag inget sådant granskningssystem, och det har varit ganska aningslöst (som så mycket annat).
Den säkerhetspolitiska utvecklingen har visat på riskerna med att främmande makt kontrollerar kritisk infrastruktur och får inflytande inom försvars- och säkerhetsindustrin. Det kan exempelvis handla om ett sätt för främmande makt att dra nytta av svensk teknik, utveckling och kunskap, eller att skaffa sig inflytande över eller kunskap om funktioner som är samhällskritiska för Sverige. Direktinvesteringar kan även öka kunskapen inom spetsteknologi och användas för att kringgå regelverk och därmed skada totalförsvaret som bygger på ett samspel mellan offentliga och privata aktörer.
Vi behöver göra vårt yttersta för att skydda Sverige och svenska företag från att kontrolleras av främmande makt. Det finns med dagens regelverk inte tillräckliga förutsättningar att hindra utländska investeringar i svenska företag vars verksamhet, information eller teknik har betydelse för Sveriges säkerhet eller för allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige.
I dag meddelar regeringen att man vill införa en ny lag som stoppa utländska investeringar som kan skada Sverige. Lagförslaget innebär att investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, exempelvis i form av samhällsviktig och säkerhetskänslig verksamhet, kan granskas av en särskild granskningsmyndighet och, om det är nödvändigt, förbjudas. Samtidigt aviserar regeringen att även möjligheten att göra uppköp av skyddsvärda fastigheter ses över.
Lagförslaget uppfyller ett av moderaternas vallöften från både 2018 och 2022, och detta borde självklart ha genomförts av tidigare regering för länge sedan.
Rundabordssamtal på Företagardagarna med Svenskt Näringsliv
2023-03-15
I dag deltog jag i flera rundabordssamtal med företagare på Svenskt Näringslivs Företagardagar i Stockholm. Det blev mycket samtal om stort och smått, även vid mingel till kaffe och lunch, och utan att gå in på detaljer kan jag konstatera att det finns oerhört mycket för den nya regeringen att ta tag i. Om jag ska nämna några frågor så är det problem med aktivistiska myndigheter och extremt långa tillståndsprocesser, krångel och byråkrati som verkar vara de största problemen. Och så självklart elförsörjningen.
Knäcktes Silicon Valley Bank av olönsamma "gröna investeringar"?
2023-03-14
Det kommer flera signaler om att en bidragande orsak till krisen för Silicon Valley Bank kan ha varit en övertro på nya gröna "energitech-bolag". Bland annat skriver Forbes om detta:
Även Bulletin skriver om detta. Man menar att ett mer "politiskt korrekt" fokus på gröna investeringar har gått före rimliga riskanalyser och lönsamhetskalkyler i den aktuella banken. Man hävdar också att chefsposten för riskhantering på banken varit vakant i nästan ett år.
Jag kan inte bedöma om dessa artiklar pekar på en faktiskt avgörande eller bidragande orsak, jag vet för lite om den aktuella banken för att ha någon direkt åsikt i just detta fall. Men det finns all anledning att lyfta blicken lite i denna fråga och vara eftertänksam när det gäller att satsa skattemedel eller pensionspengar i nya och väldigt "hypade" gröna näringar. Vissa av dessa kommer säkert att bli lönsamma med tiden, medan andra aldrig kommer nå lönsamhet. Särskilt försiktig bör man givetvis vara när privata investerare inte vill riskera pengar och när det är just svenska skattemedel, EU-bidrag eller pengar från pensionsfonder man förväntar sig ska betala kalaset. Ett exempel är självklart Hybritprojektet och jag tycker det blir allt tydligare att staten bör analysera det projektet mycket noga innan man riskerar svenska skattebetalares pengar eller låter statliga företag investera sina pengar i detta.
BMW meddelar att de tänker utveckla nya bensin och dieselmotorer
2023-03-14
Som kontrast mot (den just nu pausade) diskussionen i EU om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar meddelar nu tyska biltillverkaren BMW att man går motsatt väg. Man tänker utveckla en helt ny plattform av nya bensin och dieselmotorer i olika storlekar och inte som exempelvis Volvo ha fokus på enbart elbilar. Detta kan ju i sig vara en förklaring till att bland annat Tysklands regering säger nej till EU-förslaget.
Jag står fast vid tidigare ståndpunkt - politiken (vare sig i EU eller Sverige) ska inte bestämma vilka bilar som får säljas eller köras, i stället bör vi bejaka mångfald inom bilparken, ny teknik och nya innovationer. Låt biltillverkarna pröva olika vägar så kommer de bästa lösningarna att vinna, oavsett om det är elbilar, vätgasbilar eller bensin/dieselbilar med nya snåla motorer och kanske tankade med nya bränsletyper?
Oansvariga och giriga "placeringsproffs" skapar återigen osäkerhet
2023-03-13
De senaste dagarnas nyheter om att tre amerikanska nischbanker har problem eller rent av tas över av amerikanska staten för att inte kollapsa visar återigen hur giriga och oansvariga "placeringsproffs" skapar obalanser och osäkerhet i hela det sammanflätade globala banksystemet.
Jag har själv arbetat 20 år i banksektorn, både som kredithandläggare och placeringsrådgivare och sedan som jurist. För mig är det en fullständig gåta att så kallade "proffs" har fortsatt att köpa obligationer och på detta sätt spekulerat i fortsatt fallande räntor i ett läge där räntorna är historiskt sett rekordlåga. Nu kommer notan - när räntorna stiger faller såklart obligationer med fast ränta i värde, som de alltid gör (grundkursen i placeringsrådgivning), och om då bankerna behöver realisera obligationer för att skapa likvida medel så gör man enorma förluster. Om kunderna samtidigt vill ta ut mer pengar än banken har i likvida medel får man problem, och staten måste rycka in och garantera likviditeten.
Jag skulle aldrig som småsparare spekulera i obligationer mot allt sunt förnuft i extrem lågränteekonomi, och om jag förvaltade svenska pensionsfonder skulle jag definitivt inte placera pensionsspararnas pengar i banker som agerar på detta sätt.
Samtidigt delar jag inte riktigt den stora oron som nu målas upp i media att detta är nån slags repris på finanskrisen 2009. Väldigt mycket har hänt sedan dess. Inte minst har både USA, EU (och därmed även Sverige) kraftigt skärpt regelverken för bankerna. I Sverige gör Finansinspektionen regelmässigt "stresstester" av de svenska bankerna för att se hur de skulle klara en kris och de visar på stor motståndskraft och har dessutom under lång tid byggt upp sitt egna kapital med hjälp av mycket höga vinster. Staten har också skärpt kraven på kapitaltäckning som ökar bankernas likviditet och vi har i hela EU ett starkt system på plats för att hantera banker som eventuellt hamnar på obestånd. Dessutom är kontohavare i hela EU skyddade till stora belopp (över en miljon SEK) genom den statliga insättningsgarantin.
I USA ser vi dessutom hur man nu agerar snabbt och resolut för att inte dessa tre mindre bankers problem ska sprida sig i hela banksektorn. Man har lärt sig den hårda vägen att ett snabbt agerande är helt avgörande för att stoppa en bankkris. Tyvärr blir det dock de amerikanska skattebetalarna som får stå för notan.
Sverige röstar nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet
2023-03-10
EU:s revisionsrätt riktar kritik mot EU-kommissionen för genomförandet av budgeten för 2021 (Hanteringen av detta är alltid utdragen och det betyder att vi nu hanterar utfallet av 2021 års budget, trots att det är 2023).
Sverige har sedan EU-inträdet, oavsett regering, drivit att EU-budgeten ska vara effektiv och återhållsam och att de ska finnas en god kontroll av EU-medlen. Så här ser utvecklingen ut de senaste åren när det gäller felaktigheter, risker och annat:
De fyra senaste åren har Sverige lagt ned sin röst när det gäller ansvarsfrihet. Vi har varit kritiska, men utvecklingen har dock stått stilla eller rent av gått åt rätt håll, och därför har Sverige inte röstat nej utan valt att avstå.
När det gäller 2021 har däremot utvecklingen gått åt helt fel håll. Felprocenten har ökat och är den högsta på fem år. Andelen högriskkostnader har ökat, liksom felnivån på dessa. Och rekordmånga ärenden har lämnats över till OLAF, EU:s byrå för bedrägeribekämpning. I det läget anser regeringen att Sverige bör rösta nej till ansvarsfrihet. Detta fick också starkt stöd av samtliga partier vid mötet i EU-nämnden idag.
Att Sverige som ordförandeland i EU röstar nej till att bevilja ansvarsfrihet är såklart lite speciellt. Det händer inte ofta att ett ordförandeland gör så. Det har dock hänt någon gång tidigare, bland annat har Nederländerna vid ett tillfälle röstat nej trots att man då var ordförandeland.
Jag framförde på EU-nämndens möte idag att det är bra med den svenska tydligheten, och att det snarare känns extra positivt att vi röstar nej trots att vi är ordförandeland. Det väcker reaktioner och skickar extra tydliga signaler om att EU måste ta bättre ansvar för alla de pengar som EU:s medborgare betalar i allt högre EU-avgifter. Jag är mycket nöjd med den nya regeringens linje i denna fråga, och glad över att samtliga partier i riksdagen i dag ställde sig bakom beslutet. Sverige är kända för att ha höga krav på detta område, och den positionen ska vi värna. Som det ser ut idag kommer troligen även Nederländerna och Danmark att rösta nej.
Riksdagens frågestund med fem ministrar
2023-03-09
Vid dagens frågestund i riksdagen med fem av ministrarna ställde jag en fråga till finansminister Elisabeth Svantesson:
Tack vare att regeringen valt en ansvarsfull linje för statens utgifter har Sverige idag den lägsta statsskulden på väldigt länge och regeringen har god kontroll på statens finanser. Detta ger ett bra handlingsutrymme om tiderna blir ännu sämre.
Samtidigt har grupper med traditionellt svag ekonomi fått stora inkomstökningar vid årsskiftet. Det gäller allt från garantipensionärer till studenter och barnfamiljer med bostadsbidrag. Även ett antal andra ersättningar och bidrag höjdes vid årsskiftet. Regeringen har även stöttat hushållen med både elprisstöd, sänkt drivmedelsskatt och höjda reseavdrag.
Med detta sagt finns det ett pedagogiskt problem att, trots starka statsfinanser, vara tvungen att stå emot ökade förväntningar från hushållen på bidrag och stöd när tiderna blir sämre. Allt på grund av den mycket ovanliga ekonomiska situationen med lågkonjunktur och hög inflation samtidigt.
Jag skulle vilja att finansministern utvecklar lite om hur hon ser på dagens komplicerade ekonomiska läge.
Finansministern gav ett pedagogiskt svar, vilket var syftet med min fråga. I dagens läge med både lågkonjunktur och hög inflation är inflationen det största hotet mot reallöner och hushållens ekonomi. Regeringens huvuduppgift är därför att föra en politik som motverkar inflationen, och samtidigt stötta hushållen och företagen på ett väl avvägt sätt (precis som jag påpekade i min fråga). Inflationen är löntagarens värsta fiende och det som gör alla fattigare. Att betala ut ökade bidrag och stöd eller göra stora skattesänkningar som ökar köpkraften skulle i dagens läge göra att inflationen stiger och att Riksbanken höjer räntorna ytterligare. Det är inte bra för någon.
Se hela frågestunden här, min fråga och svaret kommer ganska långt ned i listan till höger på riksdagens webbsida.
Talmannens mottagning för den diplomatiska kåren
2023-03-08
Talmannen hade idag mottagning för den diplomatiska kåren. Jag var inbjuden i min egenskap av ledamot i EU-nämnden för att mingla lite i Sammanbindningsbanan. Bland annat hade jag ett intressant samtal med Kinas nya ambassadör och hans medarbetare. Jag pratade också med Österrikes ambassadör om hur man ser på kriget i Ukraina och Österrikes syn på Nato och sin egen neutralitetspolitik.
Talmannen inledde mottagningen med att tala om kriget i Ukraina och hur mer än 140 länder ställt sig bakom en uppmaning till Ryssland att avsluta angreppet och lämna ukrainskt territorium. Han nämnde också att världen nu återigen har många militära konflikter, faktiskt det sämsta läget på 15 år. Goda relationer mellan diplomater från olika länder är värdefullt.
Mitt brandtal för bättre konsekvensanalyser inför viktiga politiska beslut
2023-03-08
I morse inledde jag dagens debatter med att uppmärksamma Riksrevisionens rapport "På skakig grund" som jag berättade om för ett tag sedan. En total sågning av bristande konsekvensanalyser, tydliga mål och uppföljning av viktiga politiska beslut. Här följer mitt anförande, som också kan ses live via länken ovan.
Herr talman,
Riksrevisionens rapporter brukar alltför sällan leda till längre anföranden i Sveriges Riksdag. Som ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen tycker jag att fler av de utmärkta rapporterna från Riksrevisionen borde uppmärksammas mer. Riksrevisionen är en av de myndigheter som lyder direkt under riksdagen, och att ha en kompetent och självständig Riksrevision som både granskar ekonomi och utfall av politiska beslut är oerhört viktigt för oss folkvalda politiker.
I dag tänker jag alltså uppmärksamma en rapport från Riksrevisionen förra året som har den minst sagt uppseendeväckande rubriken ”På skakig grund”. Detta är nog den mest allvarliga rapport jag sett under mina år som riksdagsledamot, och den riktar kritik mot regeringar av olika färg. Redan rubriken antyder att granskningen inte direkt fallit väl ut, och att Riksrevisionen väljer rubriken ”På skakig grund” efter en granskning av stora politiska reformer är alarmerande.
Vad är det då Riksrevisionen har granskat? Jo om ansvariga regeringars förslag till beloppsmässigt stora reformer har varit välgrundade och väl analyserade. Granskningen har avgränsats till att omfatta 25 stora reformer som infördes 2000–2017. Granskningen omfattar därmed fem olika regeringar av olika politisk färg, tre socialdemokratiskt ledda regeringar och två Alliansregeringar. Riksrevisionen har granskat hur väl regeringarnas propositioner beskriver olika frågeställningar, med betoning på vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas, vilka konsekvenser som förslagen förväntas få och vilka kostnader som reformen beräknas medföra, samt hur målen är tänkta att utvärderas.
"Den generella slutsatsen är att reformförslagen för ovannämnda områden alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. I mer än hälften av fallen bedömer vi att det saknas en tillfredsställande beskrivning av reformernas förväntade effekter eller mål". Det är rimligt, enligt Riksrevisionen, att regeringen i möjligaste mån redogör för en reforms förväntade effekter och mål inför en framtida utvärdering. Det är svårt att säga emot.
Riksrevisionens uttalanden är faktiskt en riktigt rejäl sågning. Man säger alltså rakt ut att det läggs politiska förslag om beloppsmässigt stora reformer utan att det finns någon tydlig konsekvensanalys och inte heller några förväntningar om effekter eller uttalade mål med reformerna. Dessutom görs alltför sällan utvärdering i efterhand av reformernas effekt. Det är en närmast häpnadsväckande hård kritik.
Jag vill återigen påpeka att detta inte är någon kritik mot någon specifik regering eller politiskt parti – rapporten avser alltså fem olika regeringar av olika färg från 2000 till 2017. På direkt fråga från finansutskottet när Riksrevisorn föredrog rapporten ser man ingen större skillnad mellan olika regeringar oavsett politisk färg och inte heller någon större förändring över tid.
Faktum är att man skäms lite som riksdagsledamot över det Riksrevisionen skriver. Det borde helt enkelt inte vara så här. Men tyvärr ser vi hela tiden resultat ute i samhället som beror på bristfälliga politiska beslut utan konsekvensanalys.
Ett aktuellt exempel är ju energipolitiken, där man ju är nyfiken på hur konsekvensanalysen såg ut inför beslutet att avveckla kärnkraft i förtid och ersätta med väderberoende elproduktion?
Men vi har även sett stora brister i konsekvensanalys på fler områden genom åren, exempelvis inom migrationspolitiken, klimatpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och kriminalpolitiken. Effekter av dåligt genomtänkta beslut syns hela tiden i vardagen.
Även när det gäller infrastruktur syns problemen. Tågtunneln Västlänken i Göteborg är ett exempel. Delsträckan förbi Liseberg, inklusive stationen vid Korsvägen, budgeterades till 3,7 miljarder. Idag är 40% av sträckan färdigbyggd, och redan har entreprenören fakturerat ut 5,7 miljarder kronor. En kostnadsökning på två miljarder, eller över 50%, och då återstår 60% att bygga. Hur kan det ens bli så här illa?
Herr talman,
Det positiva är att regeringen tar Riksrevisionens kritik på stort allvar. I regeringens utmärkta skrivelse om Riksrevisionens rapport instämmer man i Riksrevisionens bedömning att arbetet med konsekvensutredningar och utvärderingar kan förbättras. I skrivelsen redovisar regeringen också ett antal åtgärder. Bland annat föreslås att konsekvensutredningar tas fram tidigare i beslutsprocesserna och att Ekonomistyrningsverket får i uppdrag att koordinera arbetet med metodutveckling, vägledning och utbildning när det gäller konsekvensutredningar. Det föreslås också att konsekvensutredningar även ska innehålla kriterier och indikatorer för uppföljning och utvärdering, samt ange vilken aktör som ska göra utvärderingen. Jag passar här på att yrka bifall till finansutskottets betänkande.
Herr talman,
Riksdagen tar ut nästan världens högsta skatter av svenska folket. De har i sin tur rätt att förvänta sig att vi värnar om skattepengarna. I detta ligger att alla politiska beslut måste föregås av en grundlig konsekvensutredning, att beslut är väl genomtänkta och har ett tydligt mål som man kan följa upp, och att man verkligen utvärderar väntade effekter av ett beslut på ett planerat sätt. Om inte effekten blir den önskade måste man rimligen också kunna ändra det aktuella beslutet. Av denna anledning ville jag särskilt lyfta denna rapport. Vi måste bli bättre. Mycket bättre. Det är ansvaret vi har mot våra väljare, oavsett parti.
V- och MP-väljare har i särklass högst förtroende för Public Service
2023-03-07
Medieakademiens nya rapport om förtroendet för olika samhällsinstitutioner visar att förtroendet för Public Service (SVT och SR) minskar. Men bland vänsterpartistiska och miljöpartistiska väljare ökar förtroendet och är dessutom i särklass högst.
Man kan ju undra vad det beror på? Min gissning är att den helt extrema och helt onyanserade rapporteringen om "klimatkrisen" tilltalar väljare från MP och V, liksom att den helt aningslösa migrationsagendan tilltalar hela vänstersidan. Den allt tydligare vänstervridningen av hela programverksamheten och nyhetsbevakningen får helt enkelt vänstersidans väljare att känna sig hemma, medan man stöter bort borgerliga väljare.
Jag tror aldrig vi får uppleva att SVT och blir politiskt balanserade, och av den anledningen blir jag alltmer tveksam till om vi ska behålla Public Service i sin nuvarande form. Om man bara tillgodoser vänstersidans behov är man ingen riktig "Public Service" längre. Publiken är vi alla, och vi har rätt att kräva politisk balans när vi tvingas betala för det hela.
Några twitterinlägg om Vasaloppet och klimatdebatten
2023-03-07
År 2006 kunde man läsa denna artikel i Expressen. Dåvarande meteorologen Pär Holmgren (senare miljöpartipolitiker) menade att om 20 år (dvs 2026) kommer Vasaloppet inte länge kunna köras och människor i södra Sverige har glömt hur man åker skidor. Men i år kördes likväl Vasaloppet som vanligt och flera tiotusentals skidåkare har under Vasaloppsveckan kämpat sig de nio milen från Sälen till Mora. Jag tror nog Vasaloppet kommer genomföras även 2026.
Under gårdagen skrev jag några inlägg på twitter om Vasaloppet. Bland annat nedanstående som visar att snödjupet i Vasaloppsspåret faktiskt varit stabilt de senaste 100 åren, trots att medeltemperaturen ökat. Det är knappast den bild vi får av media. Som vanligt blir resultatet att allt man skriver om snö, väder eller klimat, och som inte stämmer med den gällande mainstreamlinjen i politik och media, att man blir beskylld för att vara "klimatförnekare". Men jag är van och det bekommer mig inte alls. Om bästa argumentet mot fakta är att beskylla budbäraren för att vara "klimatförnekare" har jag ju redan vunnit diskussionen. Fakta slår alltid känslor i längden.
Min tweet bemöttes av flera med denna artikel. Rubriken ser dramatisk ut, men läser man artikeln bekräftar den i stället just att det varit bra med snö i år och att man därför använt mindre konstsnö än tidigare år. Sedan är det ett faktum att man länge använt konstsnö i Vasaloppsspåren. Men vad jag förstår är detta inte bara på grund av brist på snö, utan också för att skapa ett stabilt underlag för att klara av flera tiotusentals åkare under en hel veckas skidåkning i spåren, både dag och natt. Så såg det inte ut förr när man bara åkte några tävlingar under veckan.
Faktum kvarstår - Vasaloppet har regelbundet genom åren haft återkommande enstaka år med snöbrist som gjort att tävlingarna hotats eller rent av ställts in. Men trenden är stabil över åren när det gäller snödjup och de klimatalarmister som under minst 20 år hotat med att Vasaloppet snart är minne blott har hittills haft fel.
Jag sammanfattar debatten:
Kostnaderna för tågtunneln Västlänken skenar - som väntat
2023-03-06
Den som minns turerna kring tågtunneln Västlänken under Göteborg vet att det fanns många invändningar mot projektet. Inte minst kostnaderna och en tveksam samhällsnytta. Både myndigheter och Riksrevisionen ifrågasatte projektet, och ilskan bland många göteborgare var stor. En stor demonstration mot projektet i september 2017 samlade exempelvis 17.000 personer på Götaplatsen. Jag var en av dem.
Jag skrev mycket om projektet, fram tills beslutet var fattat. Bland annat varnade många experter för att det skulle bli mycket mer komplicerat att bygga tunnlar i göteborsleran än vad kalkylerna visade. Dessutom påpekade jag och många med mig att man hittills sällan lyckats hålla stora infrastrukturprojekt inom budget, och att det kunde bli väldigt mycket dyrare. Detta avfärdades av förespråkarna som menade att man räknat noga och rent av budgeterat i överkant.
Nu kommer delar av facit. Häromdagen meddelade SVT Väst att bara delsträckan vid Korsvägen, inklusive tågstationen där, redan blivit 2 miljarder (!) dyrare. Det vinnande anbudet var 3,8 miljarder. Hittills har man fakturerat 5,8 miljarder, och då är bygget bara klart till 41%.
Fördyringen hittills är alltså redan hisnande dryga 50%! Hur är det ens möjligt?
Beslutet att bygga Västlänken togs med politisk majoritet. Jag beklagar såklart detta, men man måste respektera demokratiska beslut och försöka göra det bästa av läget. Den uppenbart dåliga ekonomiska kontrollen av projektet borde dock oroa även dem som röstade för projektet. Med tanke på hur stort det totala projektet med Västlänken är undrar man ju hur stora de samlade extrakostnaderna blir? Och vem som ska betala? Risken för kraftigt höjda biltullar genom Göteborg ska inte underskattas. Inte heller att staten kan bli tvungna att skjuta till ännu mer pengar.
Det är i vart fall tur att vi stoppar höghastighetstågen. Det hade annars varit nästa stora projekt där miljarderna hade rullat utan kontroll.
Sverige importerar slaktavfall för att kunna tillverka biodrivmedel
2023-03-06
I går hade Dagens Nyheter en artikel (tyvärr låst) om svenska biodrivmedel. Bland annat uppmärksammade man att svenska biodrivmedel innehåller en betydande del slaktavfall, och mycket av detta är importerat. Så långt har det alltså gått när det gäller att klara "hållbarhetsmålen" måste vi frakta hit slaktavfall från andra länder.
Det mest fascinerande är väl att de som förespråkar biodrivmedel för att "rädda klimatet" också vill att vi skat sluta äta kött för att "rädda klimatet". Ekvationen går inte ihop. Utan köttätande blir det inget slaktavfall, och utan slaktavfall inga biodrivmedel.
Dessutom haltar hela argumenteringen kring att "branschen behöver en hög reduktionsplikt" för att kunna få avsättning för sina biodrivmedel. Så länge Sverige importerar större delen av sina biodrivmedel eller råvaror till dessa redan med dagens reduktionsplikt undrar man ju hur det ska bli om den fortsätter öka? Det finns uppenbarligen en marknad för svensktillverkade biodrivmedel från exempelvis skogen redan vid dagens nivåer på reduktionsplikten, liksom vid betydligt lägre nivåer. Och när eller om den svenska marknaden eventuellt blir mättad finns det en stor exportmarknad för biodrivmedel även om EU väljer en låg nivå på reduktionsplikten.
Jag lyckades också för en gångs skull bli enig med en av mina "klimatantagonister" på twitter. Han är en ganska högljudd klimataktivist. Han påpekade att "Biobränsle är förknippat med en mångd problem. Ex. vis har Swedavia transporterat hit frityroljerester från Kalifornien - men båt - för att tanka ngn ynka procent bio i flygplan. Greenwashing." Och länkade till denna artikel i Ny teknik. I denna fråga kan vi absolut mötas, fast från olika håll. Vurmen för biodrivmedel verkar mer handla om symbolpolitik och politikers och företags behov av att framstå som "klimatvänliga". När man skrapar lite på ytan är det inte lika imponerande.
Det finns all anledning att se helheten kring biodrivmedel och reduktionsplikt, se helheten för miljön, och göra ordentliga konsekvensanalyser innan man stoppar in skattepengar i detta eller tvingar hushåll och företag att betala för något som bara är symbolpolitik. För egen del tycker jag det verkar onödigt att tillverka biodrivmedel av skogen - bättre att använda skogsavfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk och därmed i vart fall kunna vara självförsörjande på fjärrvärme och elproduktion i dessa verk. Det gör också att man slipper nya jätteinvesteringar i dyr teknik för att tillverka biodrivmedel.
SvD: Splittrade moderater om förbud mot nya bensin och dieselbilar
2023-03-04
I går följde Svenska Dagbladet upp min och andra kritik mot EU-beslutet att förbjuda bensin och dieselbilar från 2035. Man konstaterar mycket riktigt att det finns olika syn inom Moderaterna på denna fråga. Vi är helt enkelt ganska många moderater som inte håller med Christofer Fjellner i denna fråga. Jag står för min och mina likasinnades linje (se mina argument i föregående inlägg). Här är tweeten, som tillsammans med mitt föregående inlägg på bloggen, citerades av SvD. Även min riksdagskollega Lars Beckman citeras i artikeln med liknande kritik som min. Många moderater instämmer i kritiken i våra trådar.
Jag kan också konstatera att EU-förslaget glädjande nog verkar ha dragits tillbaka, i vart fall tillfälligt, eftersom inte alla länder ställer upp på förbudet och ministerrådet därför inte kan ta beslut. Och utan ett sådant beslut betyder inte EU-parlamentets beslut något alls. Jag hoppas såklart att kritiska länder står kvar vid sitt nej. Förbudet är både dumt och onödigt och riskerar att både förvärra elbristen och försämra konkurrenskraften och ekonomin i hela EU. Dessutom är det som sagt så att huvuddelen av elen i EU tillverkas av fossila bränslen - olja, kol och gas. Det är då ganska meningslöst att tala om "klimatnytta" med att förbjuda bilar som drivs på bensin och diesel. Sunt förnuft kanske vinner till slut?
Olyckligt EU-beslut att förbjuda bensin och dieselbilar från 2035
2023-03-02
EU-parlamentets beslut att förbjuda nya bensin- och dieselbilar 2035 är illa genomtänkt och saknar konsekvensanalyser. Det är bara ännu ett beslut baserat på politikernas behov av att visa något slags handlingskraft i klimatfrågan, men utan eftertanke. Det finns flera invändningar mot detta.
Det första argumentet är principiellt. EU, liksom Sveriges riksdag eller andra länders parlament, kan såklart anta mål eller tvingande regler om utsläpp, och miljöpåverkan, men man bör inte ta beslut om den tekniska vägen dit. Politiska beslut ska vara teknikneutrala. Att förbjuda en viss sorts fordon motverkar utveckling och innovation. Lite som "tankeförbudslagen" kring kärnkraft där man vare sig fick forska eller diskutera ny kärnkraft i Sverige. Vi vet hur det gick - nu byter man fot.
Vi har även sett tidigare i Sverige hur fel det kan bli när okunniga politiker tar detaljbeslut om teknikval på fordonssidan och försöker styra dit med straffskatter eller ekonomiska bonusar. Vi såg det när det gällde miljöbonus för etanolbilar. Det blev en flopp. Vi såg det när det gällde miljöbonus för dieselbilar. Nu är de i stället "klimatbovar" som ska straffbeskattas. Ingen vet idag vilka tekniker det kommer att finnas för att driva ett fordon 2035. Vem vet, kanske kommer det rent av att visa sig att snåla bilar med fossila bränslen blir mindre miljöbelastande än elbilar när man väger in hela livscykelanalysen, inklusive tillverkning, batterier och utskrotning? Tekniken går framåt.
Vissa hävdar att människor ändå bara kommer vilja ha elbilar i framtiden och att inget annat kommer byggas och att därför förbudet från 2035 inte är något problem. Min invändning mot det argumentet är att om man tror detta så behövs ju inget förbud?
Det andra argumentet är resursbrist, både material och el. Det finns nu ett otal rapporter som visar att det är helt omöjligt med dagens teknik att byta ut världens eller ens EU:s fordonsflotta mot elbilar. Det finns exempelvis inte koppar till alla dessa elmotorer och det saknas sällsynta metaller för att kunna bygga alla batterier som behövs. Dessutom finns det inte inom överskådlig tid ren el att ladda bilarna med. Om elbilarna ska laddas med el från kolkraftverk, gaskraftverk eller oljekraftverk (vilket man gör i stora delar av Europa) medför elbilarna ingen miljönytta alls, utan bara att man gör energiförluster genom att göra el av fossila bränslen. Bättre då att köra bilen direkt på fossila bränslen. Att Sverige dessutom under lång tid framåt kommer att riskera att inte ha tillräckligt med el till alla nya satsningar är inte direkt det bästa argumentet för att tvinga alla köra elbil.
Det tredje argumentet är ekonomiskt. Om alla ska tvingas köra elbil kommer efterfrågan på dessa bilar efterhand att driva upp priserna i takt med att just materialen för att konstruera motorer och batterier börjar ta slut. Människor i Sverige med normala inkomster kommer inte ha råd att köpa dessa bilar utan enorma subventioner från staten. Och då belastas statens budget i stället. I andra delar av Europa med ännu svagare ekonomi än Sverige kommer det överhuvudtaget inte vara realistiskt att köpa elbil. Man kommer hänvisas till att behålla gamla slitna bensinslukande bilar allt längre. Man undrar ju om Kubas bilpark är ett föredöme? I andra delar av världen kommer man strunta i EU:s idéer och fortsätta köra bensin- och dieselbilar i många decennier framåt. Och man kommer dessutom kunna glädjas åt ett lägre pris på bensin och diesel när andra delar av världen inte längre får sälja nya bensin- och dieselbilar och efterfrågan på dessa bränslen minskar.
Beslutet i EU-parlamentet måste även godkännas av EU:s ministerråd för att bli gällande. Det finns kritik från många håll inom EU mot att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035. Jag hoppas att kritikerna vinner och att detta förslag stoppas. Om det ändå drivs igenom är jag övertygad om att det kommer rivas upp före 2035. När den bistra verkligheten (mina tre motargument) blir tydliga efterhand kommer kommande politiker i EU att byta fot för att inte skapa kaos inom transportsektorn och allvarligt försvaga både samhällsekonomin och hushållsekonomin liksom EU:s konkurrenskraft. Man hade ju önskat att både EU:s och Sveriges politiker ägnade aningen mer tid åt konsekvensanalyser innan man rusar iväg med ogenomtänkta beslut.
Vänstersidan ger nyanlända förtur i bostadskön i Göteborg
2023-03-01
Det obegripliga beslutet i Göteborg av S, V, MP med stöd av C om att ge nyanlända förtur i bostadskön till ett förstahandskontrakt har med rätta väckt ilska. Inte minst bland dem som stått i bostadskön i åratal i väntan på en bostad.
Inga av dessa nyanlända bor vad jag vet på gatan, de har någon form av boende redan. Det finns inga som helst rimliga skäl att ge dem förtur till ett förstahandskontrakt. Många andra göteborgare, även barnfamiljer, bor exempelvis i andrahandsboenden. Det borde rimligen duga även för en nyanländ familj i avvaktan på att man kommer i egen försörjning och kan skaffa ett eget förstahandskontrakt eller annat boende.
Jag är hård i min tweet idag och kallar de fyra partierna för "nyttiga idioter". Det brukar man kalla dem som tror de gör en bra sak, men där effekten blir den motsatta för att man inte begriper konsekvenserna och inte gör någon konsekvensanalys. Att låta nyanlända gå före dem som bott och jobbat i Göteborg i åratal (oavsett om de är svenskfödda eller invandrare) skapar en enorm frustration och ilska över orättvisan. Och det göder främlingsfientlighet och motstånd mot invandring och invandrare. Jag är oerhört förvånad över att de fyra vänsterpartierna inte inser detta. Moderaterna röstade självklart nej.
Årsmötestalare hos Bollebygdsmoderaterna
2023-03-01
Jag hade äran idag att både leda Bollebygdsmoderaternas årsmöte i Bollebygds vackra gamla tingshus, och att dessutom vara årsmötestalare. Det blev många frågor, både lokala och nationella och globala. Några nedslag:
* Jag berättade självklart om det svåra ekonomiska läget med lågkonjunktur och hög inflation samtidigt, vilket gör det svårt att motverka lågkonjunktur med ekonomiska satsningar eller skattesänkningar.
* Jag pekade också på problemet med det långtifrån dukade bordet som jag skrev om i föregående inlägg. Sverige har verkligen gått åt fel håll under åtta år med S/MP-styre. Vi pratade en del om Tidöavtalet, och överlag är man nöjd med prioriteringarna och att vi tar tag i Sveriges problem. Men många påpekar att vi måste bli bättre på att kommunicera allt bra som görs. Det är bara att instämma.
* Bollebygdsmoderaterna uppskattar regeringens besked om prioritering av regional pendling framför höghastighetståg och hoppas på en station i Bollebygd, vilket är något jag drivit länge.
* Vi pratade en hel del om energipolitik, vindkraft, elbilar och annat. Mycket sunda och eftertänksamma diskussioner och ett brett stöd för att moderaterna måste driva realistisk politik på miljö- och klimatområdet, och att vi samtidigt måste bli bättre på att framhålla att även infrastruktur, elförsörjning, kärnkraft och landsbygdspolitik är viktig miljöpolitik. Samt att det finns fler miljöfrågor än bara klimat.
* Kriget i Ukraina engagerar och väcker starka känslor och det känns helt självklart i moderata kretsar att Sverige måste bli medlemmar i Nato och stärka försvaret.
|
