Februari 2023

 

Det dukade bordet har nog aldrig varit så avdukat

2023-02-28

Avgående regeringar talar ofta om "det dukade bordet" som den nya regeringen fått ta över. Men frågan är om bordet någonsin varit så avdukat som det var i höstas när den moderatledda regeringen tillträdde?

Socialdemokraternas (och vänstersidan med C, V och MP) har ett ofattbart uselt facit efter sina åtta år vid makten. EU:s lägsta ekonomiska tillväxt 2022, den fjärde högsta arbetslösheten i hela EU, ett gigantiskt utanförskap i våra förorter, allvarliga brister i elförsörjningen och utöver detta en skenande gängkriminalitet och dödliga uppgörelser som saknar motstycke. Detta är alltså det den nya regeringen nu måste försöka lösa.

Jag tror de flesta sunt tänkande människor inser att det är en lång, mödosam och jobbig väg Sverige och svenska folket har framför sig. Men samtidigt vet jag att vänstersidan (S, C, V och MP) och deras kompisar bland journalister och massmedia kommer göra allt för att lägga skulden för alla samhällsproblem på den regering som äntligen försöker lösa dem. Vi är beredda, vi står pall och vi kommer aldrig vika ned oss. Steg för steg kommer vi att presentera förslag om en ny politik, samtidigt som vi försöker lösa akuta problem i vårt land.

Denna vecka kommer exempelvis det efterlängtade elstödet till de flesta hushåll, och drivmedlen kostar idag en krona mindre än de gjort utan vår skattesänkning vid årsskiftet. Det viktigaste nu är att hålla emot inflationen. För man en politik som driver upp den ytterligare äter det upp alla stöd och skattesänkningar som regeringen tar beslut om. En stram ekonomisk politik kommer inte tas emot med jubel, men det är det rätta och det bästa för vårt land och svenska folket just nu. Samtidigt måste vi se till att de mest utsatta inte lämnas i sticket. Vid årsskiftet höjdes ett antal olika ersättningar, samt garantipensioner och studemedel som alla räknas upp när inflationen stiger.     







 

Norrskensjakt

2023-02-27

Flera gånger när jag vintertid gjort militära repövningar och befälsövningar uppe i Norrbotten har jag sett oerhört praktfulla norrsken. Men även hemma i Ubbhult har vi vid något tillfälle sett lite mer blygsamma norrsken hemmavid. I kväll gav jag och hustrun oss ut på norrskensjakt, som så många andra. Bästa fotostället visade sig vara mellan Hällingsjö och Rävlanda där jag tog denna fina bild klockan 22.07. Vårt universum är fantastiskt. 







Manifestation för Ukraina utanför ryska konsulatet i Göteborg

2023-02-24

   

   

Dagens manifestation utanför ryska generalkonsulatet i Göteborg (strax intill min tidigare arbetsplats på SEB-kontoret på St Sigfridsplan) blev en välbesökt tillställning, trots ett riktigt trist väder med snöblandat regn, blåst och kallt. Men som vi sa - det vi fick över oss från himlen var bara vatten, inte granater, bomber eller missiler. Så vi klagade inte.

Jag medverkade som talare vid manifestationen och var mycket smickrad över att jag fick äran att vara förste gästtalare i en lång rad talare som framförde många kloka ord, erfarenheter och viktiga reflektioner på både svenska, engelska och ukrainska. Och trots att det mörknade stannade de flesta kvar länge.




I mitt inlägg berättade jag först lite om hur riksdagen arbetat med olika former av stöd till Ukraina det senaste året, och om att regeringen idag meddelade nyheten om ett nytt stort svenskt vapenpaket, med bland annat Leopardstridsvagnar och luftvärn. Jag berättade också om hur vi i går hade en ceremoni i riksdagen till stöd för Ukraina, med Ukrainas ambassadör som gäst på läktaren. Jag påpekade också att det breda stödet i riksdagen för hjälp till Ukraina är en viktig svensk markering.

Sedan vände jag mig direkt till personalen på det ryska konsulatet (de visade sig inte, men vi vet att de ofta fotograferar och bandar det mesta som sägs utanför):


"Ni kunde valt att lägga kraften på att utveckla relationerna med omvärlden, gynna handel, investeringar och turism i Ryssland och öka ert lands välstånd. I stället valde ni att angripa ett fredligt broderfolk, bomba sönder städer, civila bostäder, skolor, sjukhus, kyrkor, museer och kulturbyggnader, förstöra infrastruktur och elförsörjning, våldta och döda civila, och föra bort ukrainska barn. Ni ryssar bär ansvaret för flera hundratusentals  döda, både ryssar och ukrainare, och ännu fler svårt skadade.

Det kommer att dröja decennier innan någon litar på er igen. Få kommer vilja göra affärer med er, besöka er som turister, eller ha utbyte i form av idrott eller kultur. Era välutbildade unga lämnar landet och utländska företag gör detsamma. Var det värt det?
 
Och om ni nu som ni säger vill ”befria” rysktalande befolkning i Ukraina, varför dödar ni då denna befolkning och skjuter sönder deras städer? Till exempel Kherson och Mariupol och ett antal större och mindre städer i Donbas? Med i huvudsak rysktalande befolkning? Varför tror ni flertalet av de rysktalande ukrainarna väljer att strida på den ukrainska sidan mot de ryska trupperna?"

Mitt lilla anförande avslutade jag med att konstatera att det nu bara finns en väg att gå. Väpnade angrepp får aldrig belönas. Det prövades med nazityskland, man trodde att om man bara gav Hitler en bit av ett annat lands territorium skulle det skapa fred. Vi vet hur det gick. Mycket vill ha mer. Det misstaget får inte göras om.
 
Ukrainas framtid byggs nu i fyra steg:
1. Ukraina måste få hjälp att köra ut ryska trupper från ukrainskt territorium. Sverige är numera ett av de mer generösa länderna, och i riksdagen finns brett politiskt stöd för stöd tll Ukraina.
2. Ukraina måste få krigsskadestånd av Ryssland och kunna använda frusna ryska tillgångar till återuppbyggnad. Sverige har som ordförandeland i EU tillsatt en särskild arbetsgrupp för att ta tag i denna fråga och se över juridiska regler kring detta.
3. Vi måste ställa alla krigsförbrytare inför domstol, inklusive den ryska ledningen med Putin i spetsen. En krigsförbrytare ska aldrig känna sig trygg så länge man lever.
4. Vi ska hjälpa Ukraina att bygga upp sitt land igen och göra det redo för medlemskap i EU. Det är här, i den civiliserade delen av Europa som Ukraina har sin givna plats. 

 

 

 

Idag är det ett år sedan Ryssland anföll Ukraina

2023-02-24

Jag minns hur jag vaknade natten till den 24 februari förra året av att telefonen plingade upprepade gånger. Och sen kunde jag följa hur Ryssland inledde sitt anfall på Ukraina. Sedan dess har mycket hänt, Ukraina har tagit tillbaka drygt hälften av de områden som Ryssland ockuperade i början av kriget, och stödet till Ukraina från omvärlden har växt hela tiden, både humanitärt, ekonomiskt och med allt tyngre vapen för Ukrainas försvar. 

Ryssland har brutit mot alla folkrättsliga regler, de har redan flera hundratusentals liv på sitt samvete, både ryssar och ukrainare, och troligen ännu fler svårt skadade, de bombar avsiktligt och målmedvetet civila bostäder, förstör skolor, sjukhus, infrastruktur, elförsörjning, kulturbyggnader, kyrkor och museer, de våldtar och dödar civila och för bort ukrainska barn. Ett beteende som är så vidrigt och så långt från allt civiliserat beteende att man tror de lever kvar på 1800-talet.

För omvärlden finns det bara en sak som gäller, och det är att fortsätta stödja Ukraina tills de har befriat hela sitt land. Därefter måste det handla om att begära omfattande krigsskadestånd från Ryssland och att ställa ryska krigsförbrytare, inklusive den ryska ledningen och Putin själv, inför en krigsförbrytardomstol. Ett väpnat angrepp på ett annat land får aldrig belönas med framgång, och ska definitivt inte belönas med att få delar av det angripna landets territorium vid en fredsförhandling. Om man väljer den vägen ger det motiv till nya väpnade angrepp i Europa från Ryssland mot andra länder i framtiden. Den dörren måste vara stängd för alltid.

Ryssland hade kunnat vara en blomstrande ekonomi med demokrati. Ett land där omvärlden ville investera, där levnadsstandarden ökade,  ett land som omvärlden ville handla med, besöka som turister och ha utbyte med när det gäller kultur och idrott. Nu blir det precis tvärtom. Under decennier framåt kommer ingen att lita på Ryssland och få i Västvärlden kommer vilja ha med Ryssland att göra. Ryssland blir ett till stora delar isolerat land, där den unga välutbildade befolkningen emigrerar eller flyr undan militärtjänstgöring och där ekonomin försvagas allt mer. Ett land som många demokratiskt och fredligt sinnade människor idag faktiskt ser på med ett stort förakt.

En del av detta skriver jag om idag i denna artikel i Borås Tidning, och klockan 17 idag deltar jag som en av talarna i en stor manifestation till stöd för Ukraina utanför det ryska konsulatet på St Sigfridsplan i Göteborg. Välkommen om du vill visa ditt stöd för Ukraina!


  (Klicka för mer läsbar storlek)




Mediabluffen om elstödet och elskatten är hårresande

2023-02-22

Det totala magplasket av framförallt Dagens Nyheter men även TV4 om elstödet och den tillfälliga skatten på onormala vinster på el är närmast hårresande. DN fick information och fakta från Regeringskansliet, men brydde sig inte om dessa, och man har inte heller rättast uppenbart felaktiga uppgifter. Här är finansminister Elisabeth Svantessons inlägg om saken:
 

  

Jag skrev en tweet om saken där jag delade en annan avslöjande tweet. Fakta: DN har fel om juridiken, de har fel om summorna och de har fel om hur man gör i andra länder. Och framförallt har de fel om att detta påverkar elstöden till hushållen - det gör det inte. De betalas ut i dagarna och det har inget med frågan om skatt på onormala elvinster att göra. DN har ocksdå fel när de skyller på nuvarande regering för att saker tagit tid - den förra regeringen visste att EU-beslutet var på gång och kunde förberett för detta, men det gjorde man inte. Nuvarande regering har däremot gjort allt så snabbt det bara går.

Det hela känns mer som en sedvanlig hetsjakt från DN på sittande regering, precis det som vänsterliberala DN brukar ägna sig åt. 

Bra av TV4 att krossa DN:s falska myter.

 


 

 

Utbildning för ålderspresidenter i Riksdagen

2023-02-22

De riksdagsledamöter med flest tjänsteår kan inkallas för tjänstgöring som talman i Riksdagens Kammare om talmannen och de tre vice talmännen har förhinder. Denna mandatperiod är jag en av dessa ålderspresidenter, och idag deltog jag vid en informationsträff med Talmansstaben där vi gick igenom hur talmännens arbete går till och lite om tekniken och regelverken som gäller. Att leda kammarens arbete handlar inte bara om att hålla ordning på talare och talartider, utan också om att ha koll på ordning och säkerhet i Kammaren och se till att allt som görs följer lagar och regler. Det finns en hel handbok om talmannens arbete i Riksdagen.



Vid dagens träff var vi fem ledamöter på plats, jag och fyra socialdemokrater (bland dessa tre fd ministrar, Anders Ygeman, Morgan Johansson och Tomas Eneroth). Det finns ett antal socialdemokrater med fler riksdagsår än jag, men jag är en av en handfull moderata ledamöter som har flest tjänsteår i riksdagen.

Vi får se om eller när det dyker upp behov av att jag ska leda Kammarens sammanträde som ålderspresident under mandatperioden. Ett ansvarsfullt och ärofyllt uppdrag såklart om det blir tillfälle till detta. 


 

 

Heldag i Herrljunga

2023-02-21

Gårdagen tillbringade jag i Herrljunga tillsammans med moderaterna. Tillsammans med moderata oppositionsrådet Gunnar Andersson och moderate ersättaren i riksdagen, Andreas Johansson, inledde jag med två studiebesök.



Dagens första aktivitet var ett givande besök på Sanfridssons Åkeri i Ljung. Självklart blev det mycket samtal om åkerinäringens konkurrenskraft, drivmedelskostnader, alternativa drivmedel och konkurrensen med omvärlden. Jag fick också en intressant inblick i hur logistikavdelningen och transportledarna jobbar för att så effektivt som möjligt planera transporterna. Det är många saker som ska hanteras. Man måste ta hänsyn till både volym och vikt på godset, man vill undvika tomkörningar, chaufförerna ska ha sin dygnsvila och allt gods ska komma fram i tid. Med tanke på branschens pressade marginaler betyder varje arbetsinsats väldigt mycket, och alla chaufförer har dirktuppkoppling till transportledarnas datorer. Man inser snabbt att lastbilstransporter är väldigt mycket mer än att bara köra en lastbil.

Dagens andra besök var på Herrljunga Elektriska, ett kommunägt företag som hanterar allt från kommunens elnät till fiber, vattenförsörjning och kringtjänster kring dessa. De mest intressanta samtalen var kring den svenska elförsörjningen, elnätet, prissättningen på el och vad som är centralt i dessa frågor. VD:n hade många intressanta tankar kring ämnet och är mycket välutbildad med lång erfarenhet och kompetens från branschen.




Jag tog särskilt med mig denna bild - de tre viktiga delarna man måste tänka på när det gäller erförsörjningen. Både VD:n och vi själva var överens om att frågan om "grön el" fått nästan allt fokus och att de andra två delarna i triangeln - säker energi och rättvis energi - prioriterats ned. I framtiden är det centralt att alla tre delarna prioriteras lika mycket. Då får vi en balans i frågan om elproduktion, elförsörjning och elpriser.



Jag avslutade dagen som årsmötestalare på Herrljungamoderaternas årsmöte, med många intressanta frågor. Sedan åt vi god mat på Herrljunga Hotell innan jag körde hemåt för några timmars sömn innan det var dags att ta morgonflyget till Stockholm.

 

 

 

Regeringsbesked idag - Bromma flygplats avvecklas inte

2023-02-20

Dagens besked att Bromma flygplats blir kvar var mycket välkommet. En stor huvudstad som Stockholm ska naturligtvis ha två alternativa flygplatser, inte minst av beredskapsskäl. Dessutom har man på senare år gjort stora investeringar på Bromma flygplats och även byggt en ny tågförbindelse dit. Att avveckla Bromma vore en stor kapitalförstöring. Själv flyger jag oftast med SAS till Arlanda, men emellanåt blir det i stället BRA till eller från Bromma. Utmärkt med alternativ och konkurrens på flyglinjerna, exempelvis till Landvetter. 

Den som minns MP:s tårtkalas när beskedet kom om avveckling av Bromma under förra regeringen förstår vad jag menar med den suddiga tårtbilden (som jag lånat av Moderaterna i Växjö). Kunde inte låta bli att skicka en passning till miljöpartisterna som den gången åt prinsesstårta för att fira...






I dag börjar det första elstödet betalas ut - och mer kommer

2023-02-20

Från och med idag och under ett antal bankdagar framåt kommer det första elstödet att betalas ut. Försäkringskassan sprider utbetalningarna över att antal bankdagar, precis som man gör med exempelvis pensionsutbetalningarna, för att inte överbelasta systemet. Ca 250.000 mottagare kommer att få elstödspengar varje bankdag, dock med paus de bankdagar pensioner betalas ut. Alla fysiska personer i elområde 3 och 4 ska ha fått sitt elstöd inom två veckor.

Längre fram kommer nästa elstöd, som avser november-december förra året och som omfattar alla hushåll i hela landet. De utbetalningarna blir enklare att hantera eftersom man då redan har gjort en utbetalning och har fått kontonummer till mottagarna.

Nu har också EU godkänt det svenska upplägget för elstöd till företag och juridiska personer (exempelvis bostadsrättsföreningar och samfälligheter). Det bör innebära att även detta elstöd kan betalas ut ganska snart.



 

 

Statsministern borde vara löneledande i myndigheter och statliga bolag

2023-02-17

Nyheten om lönen till Statliga Vattenfalls VD har med rätta upprört många. En månadslön på 1,75 miljoner är nära 10 gånger högre än statsministerns 184.000 i månaden, och måste sägas vara i högsta grad orimlig. Särskilt med tanke på hur dagens och tidigare VD:ar i Vattenfall har skött bolaget. Vi minns fiaskot med den tyska kolkraften som köptes dyrt, men sedan såldes för vrakpris för några år sedan, varefter köparna nu tjänar grova pengar på samma kolkraft. Köpet av tysk kärnkraft gick inte heller så bra och nedskrivningarna av värdet i Nuon känner vi alla till. Man kan också diskutera ledningens agerande i samband med förtidsavvecklingen av kärnkraft, även om det i grunden var ett politiskt beslut. Det senaste året har Vattenfall dessutom, som det verkar, tydligen gjort våghalsiga derivataffärer på elmarknaden som i praktiken utraderat hela bolagets vinst. För 2022 blir den sammanlagda redovisade vinsten bara några tiotal miljoner kronor, mot normalt ett antal miljarder. 

Jag förstår inte vad dessa VD:ar i Vattenfall uträttat för att förtjäna de extrema löneökningar man fått genom åren. 

Min bestämda åsikt, som jag framfört många gånger, är att statens myndigheter och bolag borde ha en maxgräns på ersättningar som ligger på samma nivå som statsministerns arvode, dvs idag 184.000 kronor i månaden. Om man anser att detta av marknadsskäl är för låg nivå för ett statligt bolag bör enstaka undantag kunna göras, men inte upp till dagens extrema nivåer. En lön eller ett arvode på 184.000 kronor per månad motsvarar 2,2 miljoner per år. Det är en mycket bra inkomst och fullt tillräcklig för att leda en statlig myndigheter eller ett statligt bolag. En VD-lön i Vattenfall på 21,1 miljoner är rent stötande. Det är våra skattepengar som betalar - hade VD-kostnaden varit lägre hade staten kunnat ta högre utdelning rakt in i statskassan.







 


Statsminister Ulf Kristersson besöker Kyiv

2023-02-15

Nu kommer bilder från Ulf Kristerssons besök i Kyiv idag, och mötet med Ukrainas president Zelenskyj.
Foto: Regeringskansliet/Vitaly Holovin







 

 

 

Sista sammanträdet med Betalningsutredningen

2023-02-15

I höstas blev jag invald i Betalningsutredningens parlamentariska referensgrupp, som ska vara ett stöd till utredaren Anna Kinberg Batra och komma med synpunkter från politiken på utredningens arbete och förslag. I dag hade utredningen sitt sista sammanträde. Den 31/3 ska utredningen presenteras i sin helhet.  

Utredningen behandlar en mängd frågor, och bland de mer intressanta tycker jag själv är möjligheten till användning av kontanter, garanterad rätt att få öppna och inneha bankkonton, möjligheten till fungerande betalningslösningar i glesbygd, behovet av flera alternativa och fungerande betalningssystem vid kris eller krig, samt diskussionerna om eventuellt behov av en e-krona och risker/fördelar med detta. Förslag kring dessa och många andra frågor kommer utredningen att presentera i sitt slutbetänkande.

Vi dagens sammanträde passade jag på att ge Anna en liten blomma och gratulera henne till att ha blivit utsedd till landshövding i Stockholm.  


 

 

Statsministerns återrapport från Europeiska Rådet

2023-02-14

I dag representerade jag moderaterna i frågestunden efter statsministerns återrapport från mötet i Europeiska Rådet, där Sverige är ordförandeland detta halvår.  

Jag började mitt inlägg med att konstatera att Sveriges ordförandeskap i EU genomförs i en mycket svår tid, kanske den mest dramatiska sedan EU bildades. EU hann ju knappt återhämta sig från pandemin innan den europeiska ekonomin gick in i en lågkonjunktur. Denna har tyvärr  förstärkts av en energikris och ett ryskt angrepp på Ukraina som fått både allvarliga mänskliga och ekonomiska följder.
 
I detta allvarliga läge är behovet stort av ledarskap med förmåga att samla EU:s 27 medlemsländer kring rimliga kompromisser. 27 medlemsstater med delvis helt olika historia och förutsättningar. Hittills har EU fungerat bättre än de flesta vågat hoppas, EU:s gemensamma beslutsamhet har imponerat på många och har visat att EU verkar vara som bäst när det verkligen gäller. Samtidigt inser alla att det allvarliga läget ställer oerhört höga krav på Sverige att försöka värna denna förhållandevis goda enighet. Det gäller inte minst frågan om ytterligare sanktioner mot Ryssland, hantering av energikrisen, behovet av åtgärder för att värna frihandel och konkurrenskraft samt hantering av migrationsfrågan. Redan nu efter en dryg månad av ordförandeskapet är det tydligt att Sveriges regering verkligen tar sin viktiga och svåra uppgift på allvar.

Den andra delen av mitt inlägg ägnade jag åt kriget i Ukraina. Detta krig är den värsta konflikt som drabbat Europa sedan andra världskriget. I vart fall om man räknar antalet döda. Även med en försiktig uppskattning verkar det sannolikt att flera hundratusen människor redan har dött i kriget. Både ukrainska och ryska soldater och civila ukrainare. Till detta kommer väldigt många mycket svårt skadade. Putins regim har väldigt många liv på sitt samvete och antalet döda och svårt skadade växer för varje dag. Samtidigt är många miljoner ukrainare på flykt, antingen till andra länder eller som internflyktingar i Ukraina. Utöver detta är förstörelsen av ukrainska städer katastrofal. Flera städer och förorter i östra och södra Ukraina är praktiskt taget lagda i grus, liksom delar av ukrainsk infrastruktur – elförsörjning, vägar, järnvägar och broar, skolor och sjukhus. Behovet av minröjning är samtidigt enormt – Ukraina lär vara det mest förorenade landet i världen vad gäller minor, och i stora delar av de befriade områdena kan människor idag inte röra sig i skogen eller arbeta på åkrarna av rädsla för minor.

Sveriges och EU:s och hela den demokratiska västvärldens uppgift är nu i första hand att hjälpa Ukraina med allt från humanitärt stöd till vapen för att kasta ut ockupationsmakten ur landet så snabbt som möjligt. Det är glädjande att den nya svenska regeringen så tydligt deklarerat att man vill öka Sveriges stöd till Ukraina och att det finns politiskt stöd för detta i riksdagen. Jag konstaterade att hittills har regeringen verkligen levererat det man lovade, och statsministerns tydliga besked häromdagen till Ukrainas president Zelenskyj om att Ukraina tillhör den europeiska familjen värmde många ukrainska hjärtan och uppmärksammades stort i ukrainska medier.
 
Men den dag Ukraina återtagit sitt territorium och kriget förhoppningsvis är avslutat vidtar den ännu större uppgiften – att hjälpa Ukraina att återuppbygga sitt land. Frågan blir hur återuppbyggnaden ska finansieras – de totala kostnaderna kommer bli enorma. Frågan om ryska krigsskadestånd måste givetvis upp på agendan. Inom EU diskuteras ju samtidigt frågan om hur frusna ryska tillgångar eventuellt kan komma att användas för Ukrainas återuppbyggnad. Som jurist vet jag ju att detta är en oerhört svår fråga där olika länder har olika lagstiftning. Min fråga till statsministern var därför hur diskussionerna gick kring detta under europeiska rådets möte och om statsministern ser några öppningar i denna svåra fråga.

Statsministerns svar var mycket positivt, han meddelade att EU på svensk initiativ tillsatt en arbetsgrupp som ska hantera frågan om frysta tillgångar. Arbetsgruppen kommer att ledas av en svensk, generaldirektören på myndigheten Kommerskollegium. Syftet med arbetsgruppen är att kartlägga de juridiska reglerna i olika länder och möjligheten att kunna låsa upp tillgångar och beslagta dem för att bekosta återuppbyggnaden av Ukraina.  Ett mycket positivt besked, som statsministern även vidareutvecklade på en efterföljande presskonferens.


 

 

Sverige var allra sämst i EU när det gäller tillväxt 2022

2023-02-13

Dagens tråkiga nyhet är att EU-kommissionen förutspår att Sverige får den lägsta tillväxten av alla länder i EU i år. Dessutom spås vi bli enda landet av EU:s 27 medlemsländer som får negativ tillväxt.

Det är givetvis allvarliga siffror, och Socialdemokratiska debattörer tävlar nu om att peka på hur illa det går för Sverige med en moderatledd regering. Fast det var visst något de glömde? Dagens siffror är inte särskilt oväntade. Redan sommaren 2022 förutspådde Kommissionen att Sverige skulle få sämst tillväxt i EU både 2022 och 2023. Så här redovisades nyheten av Europaportalen, jag skrev om detta här den 17 juli förra året:



    

Hur gick det då med EU:s dystra prognoser för 2022? Jo tyvärr gick det riktigt illa. Det finns nu preliminära siffror för helåret 2022, och Sverige hamnar allra sist med en negativ tillväxt för helåret 2022, -0,6%. Litauen med -0,4% är näst sämst. Samtliga övriga EU-länder hade positiv tillväxt helåret 2022. Här är alla siffror från EurostatCitat från sidan två i rapporten:

”Among the Member States for which data are available for the fourth quarter of 2022, Ireland (+3.5%) recorded the highest increase compared to the previous quarter, followed by Latvia (+0.3%), Spain and Portugal (both +0.2%). The highest declines were recorded in Lithuania (-1.7%) as well as in Austria (-0.7%) and Sweden (-0.6%). The year-on-year growth rates were positive for all countries except for Sweden (-0.6%) and Lithuania (-0.4%)”

Det är bara att konstatera att socialdemokratiska debattörer har selektivt minne. Den avgående S-regeringen lämnade över ett land med mycket allvarliga problem. Det kommer ta tid att vända denna bottenplacering för Sverige. Vi är bland de sämsta i EU både när det gäller arbetslöshet och tillväxt, och långt under genomsnittet i EU. Jag är dock övertygad om att Sverige under dagens regering kommer lämna bottenskiktet. Det första målet måste rimligen vara att vi ska ha bättre siffror än genomsnittet i EU på dessa områden. Det hade vi förra gången moderaterna ledde Sveriges regering 2006-14, och självklart ska vi tillbaka dit! 




 

Sammanträde med EU-nämnden

2023-02-10

Fredag morgon är det oftast möte i EU-nämnden, och det gällde även idag. Och eftersom vi hade finansministern på besök inför mötet i Ekofin (ekonomiska och finansiella frågor) var jag en av dem som tjänstgjorde för moderaternas räkning. Jag har ansvaret i riksdagsgruppen för alla frågor i EU-nämnden som rör finansutskottets område. Detta halvår är arbetet i EU-nämnden lite speciellt med tanke på att Sverige är ordförandeland i EU, och att våra ministrar leder sammanträdena i EU. Vid dagens sammanträde diskuterades bland annat stödet till Ukraina, de ekonomiska effekterna för EU till följd av kriget, samt viktiga frihandelsfrågor. I alla frågor är det Sveriges uppgift att försöka hålla samman EU:s 27 medlemsländer och att vid behov förhandla fram kompromisser, samtidigt som våra ministrar självklart försöker stå upp för Sveriges intressen.

Här en bild från dagens sammanträde, med finansminister Elisabeth Svantesson och till höger om henne vid bordet (till vänster om henne på bilden), statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, samt några andra tjänstemän på finansdepartementet. Nedanför en gruppbild på tjänstgörande moderater - vi tre som tjänstgjorde i EU-nämnden idag, samt vår finansminister. Vi har en god stämning trots att frågorna är av allvarligare art än på många år. 






 

 

 

Viktiga rapporter från Riksrevisionen

2023-02-09

På dagens sammanträde i Finansutskottet hade vi besök av Riksrevisionen med Riksrevisor Helena Lindberg i spetsen. De föredrog oerhört viktiga rapporter från Riksrevisionen som har koppling till Finansutskottets arbete. 
 

1. På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer (RiR 2022:15)

Denna rapport riktar enligt min åsikt den absolut allvarligaste kritiken, vilket också antyds i rubriken. Riksrevisionen har granskat om regeringens förslag till beloppsmässigt stora reformer har varit välgrundade och väl analyserade. Granskningen har avgränsats till att omfatta propositionerna bakom 25 reformer som infördes 2000–2017.

Riksrevisionen har granskat hur väl propositionerna beskriver olika frågeställningar, med betoning på vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvas, vilka konsekvenser som förslagen förväntas få och vilka kostnader som reformen beräknas medföra. "Den generella slutsatsen är att reformförslagen för ovannämnda områden alltför sällan uppfyller de krav man kan ställa för att underlaget ska kunna anses vara välgrundat och väl analyserat. I mer än hälften av fallen bedömer vi att det saknas en tillfredsställande beskrivning av reformernas förväntade effekter eller mål". Det är rimligt, enligt Riksrevisionen, att regeringen i möjligaste mån redogör för en reforms förväntade effekter eller dess mål i kvantitativa termer. Det är centralt att det finns tydliga mål och förväntade effekter inför en framtida utvärdering.

Riksrevisionens uttalanden är faktiskt en riktigt rejäl sågning, och den avser fem olika regeringar av olika färg från 2000 till 2017. På direkt fråga från utskottet ser man ingen större skillnad mellan olika regeringar oavsett politisk färg och inte heller någon större förändring över tid. Man säger faktiskt rakt ut att det läggs politiska förslag om stora reformer utan att det finns någon tydlig konsekvensanalys och inte heller några förväntningar om effekter eller uttalade mål med reformerna. Dessutom görs alltför sällan utvärdering i efterhand av reformernas effekt. Detta är oerhört allvarligt. Själv har jag mest sett detta när det gäller miljö- klimat- och energipolitiken, där det tagits en massa beslut genom åren helt utan konsekvenstänk, men det finns uppenbarligen även inom andra politikområden.  

2. Regeringens underlag till riksdagen under pandemin – extra ändringsbudgetar 2020 och 2021 (RiR 2022:16)

Detta är ju ärenden där samtliga partier är "medskyldiga", inte minst vi moderater.  Under pandemin togs ett 20-tal beslut i så kallade extra ändringsbudgetar, utanför statens budgetramar, för att hantera akuta problem under pandemin. Förslag om åtgärder kom från både regeringen och oppositionen och oftast enades vi i breda majoriteter om olika åtgärder för att dämpa de ekonomiska effekterna av pandemin. Riksrevisionen har granskat om regeringen hanterade och utformade de extra ändringsbudgetarna under 2020 och 2021 på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen gjorde det, givet omständigheterna. Det finns dock behov av förbättringar i flera viktiga avseenden så att riksdagen inför framtida kriser kan fullgöra sina uppgifter − att besluta om lagar och statens budget – på bästa sätt. Riksrevisionen varnar också för att ett omfattande användande av extra ändringsbudgetar medför risk för försvagad budgetdisciplin och att demokratiska inslag i budgetprocessen begränsas.
 
3. Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på rätt väg men långt kvar (RiR 2022:25)

I denna rapport har Riksrevisionen granskat om statens arbete för att uppnå en miljömässigt hållbar statlig upphandling är effektivt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att många myndigheter saknar en tillräckligt välorganiserad inköpsprocess och tillräcklig miljökompetens för att de ska kunna sägas arbeta effektivt med miljöhänsyn. Det krävs därför ytterligare insatser av de berörda myndigheterna, regeringen och de myndigheter som har stödjande funktioner innan statens arbete som helhet kan betraktas som effektivt. Vid våra diskussioner i utskottet framkom också att det finns brister i konsekvensanalyser av miljökrav vid upphandling - hur påverkar dessa krav exempelvis kostnader och möjlighet att utföra olika typer av tjänster? Här ringer många varningsklockor tycker jag.
 
4. Trakasserier, hot och våld – förebyggande insatser och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26)

Trakasserier, hot och våld mot statligt anställda riskerar att leda till att demokratiska principer undermineras, genom att anställda undviker arbetsuppgifter eller inte fattar rätt beslut. Arbetet för att motverka trakasserier, hot och våld mot statligt anställda syftar således både till att skapa en trygg och säker arbetsmiljö och till att säkerställa förtroendet för statlig verksamhet, genom att minska risken för att anställdas tjänsteutövning påverkas. Riksrevisionen tycker generellt att myndigheterna har bra rutiner för att förebygga vanliga händelser, men att man behöver stärka skyddet för offentliganställda för alla typer av verksamheter och incidenter, och minska enskilda beslutsfattares och handläggares utsatthet, men utan att medborgarnas grundläggande rätt att ta del av information äventyras. Riksrevisionens rapport pekar enligt min åsikt tydligt på motsättningarna mellan transparens och öppenhet vid beslut och värnandet om oiffentlighetsprincipen och skyddet för enskilda tjänstemän mot hot och trakasserier. Samtidigt behöver vi öka ansvaret för enskilda tjänstemän för felaktiga beslut genom att införa ett tydligt tjänstemannaansvar. Detta blir oerhört svåra avvägningar mellan olika intressen, och regeringen utreder just nu dessa frågor.
 

 

 

Kostnadseffektiva myndigheter är en självklart krav

2023-02-08

Finansutskottet hade flera debatter idag, och mitt eget anförande var rekordkort. Ärendet handlade om regeringens syn på Riksrevisionens granskning av hur staten gör årlig omräkning av myndigheternas anslag. I dagens modell räknas anslagen upp i takt med kända stigande kostnader för exempelvis lokaler, löner, IT mm, och från denna uppräkning görs ett avdrag för förväntad produktivitetsutveckling i verksamheten i linje med den privata tjänstesektorn. På detta sätt bygger man in ett effektivitetskrav hos de statliga myndigheterna.

Modellen hindrar såklart inte att politiken gör prioriteringar när det gäller att förstärka, avveckla eller ombilda myndigheter eller ge dem nya uppdrag eller ta bort gamla. Då ändras såklart myndigheternas budget i enlighet med de nya uppgifterna. 

Riksrevisionen anser att dagens modell fungerar bra som styrsignal för effektivisering och att den inte hindrat myndigheterna från att utföra sitt uppdrag. Denna bedömning delas av regeringen samt även av SD, S och C. Däremot vill V och MP helt eller delvis avskaffa kravet på ökad produktivitet hos våra myndigheter. För mig och oss moderater är det en mycket märklig ingång. Vi värnar om skattebetalarnas pengar och effektiva myndigheter. Och det var jag mycket tydlig med i debatten. Riksdagen röstade också på regeringens linje vid voteringen.


 

 

Möte med statsministern och EU-ministern i EU-nämnden

2023-02-08



I dag hade EU-nämnden möte med statsministern in för kommande möte i Europeiska Rådet (EU:s stats och regeringschefer), det första mötet med Sverige som ordförande.

Kriget i Ukraina överskugar mycket just nu, men även ett antal andra frågor var uppe för diskussion. Bland annat EU:s gemensamma migrationspolitik, stöd till Turkiet och Syrien efter jordbävningen, hur EU ska möta USA:s något protektionistiska näringslivspolitik (regeringen säger nej till nya EU-fonder och vill motverka ny kapplöpning om statsstöd och i stället värna frihandel och sund konkurrens) , samt frågor kring EU:s eventuella utvidgning i framtiden (där vi är positiva till medlemskap för Moldavien, Ukraina och Georgien, men samtidigt kommer kräva att dessa länder uppfyller alla villkor före medlemskap).




Själv lyfte jag frågan om korruption och hur kamp mot detta är viktigt även för investeringar och konkurrenskraft. Ukraina arbetar mycket föredmligt med att minska korruptionen i samband mned sin medlemsprocess, men korruption finns tyvärr också inom dagens EU-länder och har visat sig nå ända in i EU-parlamentet. Här måste EU agera med kraft. 

 


 

Hanteringen av pandemin gav en perfekt grund för konspirationsteorier

2023-02-05

I mitt förra inlägg skrev jag om hur politik och media bär ett tungt ansvar för att olika konspirationsteorier växer sig starka och drog följande slutsats:

Om människor känner att politiska beslut är fullständigt orimliga och ologiska kommer det att göda alla tänkbara konspirationsteorier. Samma sak när media styrs av vad som för tillfället är politiskt korrekt. Jag ser det som ett rop på hjälp - när människor tappar tron på oss politiker och granskande media söker man någon annan slags sanning. Och det kan bli en konspirationsteori.

Ett av de bästa exemplen på en fråga där både politik och media landat totalt fel är hanteringen av pandemin. Alla mina blogginlägg med koppling till Covid19 har jag samlat på denna speciella sida som jag gjorde för att följa turerna under pandemin. När jag läser nu i efterhand kan jag dela in pandemin i två olika faser.

I början av pandemin visade det sig att beredskapen hos våra myndigheter och hos dåvarande regeringen för att hantera en (möjlig) samhällskris var pinsamt dåliga. Myndigheter skyllde på varandra eller på regioner och kommuner, besluten var motstridiga och till och med de högst beredskapsansvariga sprang omkring som yra höns. Och regeringen var helt tyst och gömde sig bakom Folkhälsomyndigheten. Första fasen av pandemin visade att regering och myndigheter inte klarade av att ta ansvar i en kris. Detta skapade i sig en oro hos befolkningen och undergrävde förtroendet för samhällets förmåga att skydda medborgarna under en kris. Kritiken bekräftas även i Coronakommissionens rapport som riktar hård kritik mot myndigheterna.

Andra fasen av pandemin blev en reaktion mot den första. Nu ville man ta revansch! Plötsligt började regeringen hålla presskonferenser i stort sett dagligen, man pressade myndigheterna att införa allt hårdare sanktioner för att "visa handlingskraft", trots att myndigheternas experter ofta var kritiska. Sedan spårade det ur helt med i praktiken ett vaccinationstvång för att få leva normalt i sitt eget land, och till och med mitt eget parti argumenterade för krav på vaccinpass för att få delta i samhällslivet - trots att alla insatta redan då visste att vaccin inte skyddade mot smittspridning överhuvudtaget, och att naturlig immunitet var minst lika bra. I denna fas av pandemin handlade allt om att tävla om att visa handlingskraft, oavsett om förslagen var vetenskapligt underbyggda eller inte. I samhällsdebatten drevs dessutom närmast ett hat mot ovaccinerade, och politiker i både Sverige och utomlands uttalade saker om ovaccinerade som i min värld är så fjärran från demokrati, respekt och mänskliga rättigheter att jag häpnade. Det var ett så fruktansvärt slag mot allt som var rimligt att jag för egen del på allvar övervägde att i protest lämna både mitt eget parti och riksdagen. Jag skämdes så för hela det politiska etablissemanget där samtliga åtta partier stod för helt orimlig politik. Jag ska inte här upprepa den extremt hårda kritik jag framförde till min egen partiledning och min riksdagsgrupp, men de som var med minns med all säkerhet vad jag sa. Jag vägrade som många vet också delta i riksdagsomröstningen om krav vaccinpass i januari 2022. Andra fasen av pandemin ödelade hos många människor det förtroende som fanns kvar för politiker och myndigheter när det gällde pandemin.

Nu är pandemin över och har övergått i en variant av säsongsinfluensa, precis som experterna sa i början att det skulle bli. Nu har i stället en ny samhällsdebatt blossat upp, och det gäller påstådda biverkningar av vaccinerna mot covid 19. Denna fråga är enormt infekterad, och politiken och media har återigen valt en galen linje, nämligen att försöka tiga ihjäl debatten. Detta tror jag är fullständigt fel väg att gå, inte minst med tanke på att många minns de allvarliga biverkningarna som drabbade vissa yngre efter vaccination mot svininfluensa. Det är ett faktum att antalet anmälda allvarliga biverkningar av covidvacciner till Läkemedelsverket faktiskt är rekordstort, och det finns många vittnesmål inifrån sjukvården både i Sverige och utomlands om oförklarliga händelser som påstås ha koppling till vaccinerna. I Sverige finns Läkarupproret och Sjuksköterskeupproret som, förutom att vårdetiskt vara emot krav på vaccinpass, också oroas över påstådda biverkningar av vaccinerna. 

Den 21-22 januari höll Läkarupproret en internationell konferens i Stockholm om pandemihanteringen. Över tusen personer deltog, och man diskuterade bland annat vaccinernas effekter, vittnesmål om vaccinskador, överdödlighet samt tystnadskulturen inom media och politik. Man kan ju tycka att en sådan konferens borde ha ett visst samhällsintresse och medialt intresse, med tanke på att det är människor inom sjukvården och tidigare anställda inom läkemedelsindustrin som driver debatten. Men tystnaden i traditionella större media var bedövande. Läkarupproret har till och med stängts av på facebook. 

En av få tidningar som uppmärksammat konferensen är den kristna tidningen Världen Idag. Man ägnade ett helt uppslag åt konferensen med intressanta intervjuer av såväl arrangörer och deltagare på konferensen, samt med Läkemedelsverket och skaparen av mRNA-tekniken som används i covidvaccinerna. En bred allsidig belysning som jag hade velat se i fler tidningar. Även Epoch Times uppmärksammade konferensen.  

Jag tycker såklart precis som alla andra att det är skrämmande att läsa vittnesmål om allvarliga eller konstiga bieffekter, eller rent av dödsfall som påstås bero på vaccinen. Extra allvarligt känns det när det är läkare och andra experter som uttalar sig. Men jag saknar precis som de flesta kunskap om hur man bedömer biverkningar och skador av vacciner. Jag kan helt enkelt inte bedöma vad som är sant eller falskt, lindrigt eller allvarligt bland alla dessa exempel. Jag måste lämna frågan åt professionen inom Läkemedelsverket och lita på att de gör en saklig bedömning. Men i detta läge är det samtidigt viktigt att stimulera en seriös samhällsdebatt där media verkligen borrar i frågorna, talar med experter och ansvariga myndigheter, skriver analyser, talar med drabbade, följer debatten utomlands och låter båda sidor komma till tals. Jag förväntar mig också att ansvarig myndighet är öppen med sin information och svarar på frågor, och att politikerna visar intresse för att svenska folket ska få en korrekt bild av biverkningarna efter covidvaccinen. Att försöka tiga ihjäl debatten och kalla alla som är oroliga för biverkningar av vaccinen för "anti-vaccers" är en vansinnig strategi om man vill behålla det traditionellt höga förtroendet för vacciner i Sverige. Man kan faktiskt generellt vara för vacciner men orolig för biverkningar av ett visst vaccin, det är inget konstigt alls, precis som man kan vara för vacciner men mot vaccintvång eller krav på vaccinpass. Utan en total transparens om biverkningar och vaccinskador efter covid19-vaccinen kommer onödigt många människor att känna tvekan inför kommande nya vacciner i situationer när det kanske kommer en ännu värre pandemi. Det vore extremt allvarligt i ett längre perspektiv, och det vore även en katastrof för tilltron till samhällets institutioner.

Och då är vi inne på detta med konspirationsteorier. När politiken först agerar oengagerat, och därefter överreagerar och inför ovetenskapliga restriktioner, sedan kastar bort mänskliga fri och rättigheter genom att dela in befolkningen i vaccinerade och ovaccinerade och ger dem olika rättigheter, för att sedan försöka tiga ihjäl all debatt kring påstådda biverkningar av vaccinet så har man gjort så många allvarliga fel att det går att tala om en total politisk härdsmälta. Och då börjar människor såklart undra hur man kunde ta så många orimliga beslut i rad, vad det är man försöker dölja och varför inte media skriver något alls om saken. Bättre grogrund för fantastiska konspirationsteorier är nog svårt att skapa. 

Låt oss lära av alla dessa misstag och aldrig hamna här igen! Vårt samhälle behöver rustas för kriser, och myndigheter redan från början veta vad de ska göra, lugnt, genomtänkt och sansat. Politiska åtgärder får inte bygga på populism, rädsla eller vilja att "visa handlingskraft" utan på vetenskap och erfarenhet. Politiker måste hålla huvudet kallt i krissituationer - det är DÅ det är som allra viktigast att visa att man står upp för grundläggande värden i svensk grundlag som exempelvis mänskliga fri- och rättigheter. Och i de efterföljande analyserna och utvärderingarna efter en samhällskris måste politik och myndigheter vara helt transparanta och media måste göra sitt jobb och rapportera allsidigt även om jobbiga frågor som människor diskuterar. Klarar inte samhället av allt detta kommer konspirationsteorierna ta över.


Till slut - man ska komma ihåg att Sverige långtifrån långtifrån var värst i denna fråga, snarare tvärtom faktiskt. Våra restriktioner var  exempelvis mer nyanserade än i stora delar av EU, och politiken avvisade tankar på direkt vaccintvång. Tänk då vilken grund för konspirationsteorier det finns i andra länder där man gjorde mycket värre utfall och närmast genomdrev organiserad förföljelse (!) mot ovaccinerade eller rent av diskuterade bestraffning (!) av människor som inte ville vaccinera sig. Politikerna i dessa länder tappade huvudet totalt och det var förödande för förtroendet för politiker och samhälle och kommer att få efterverkningar i många år framöver. 

 

 

Lågt förtroende för politik och myndigheter göder konspirationsteorier

2023-02-03

Både sociala medier och riksdagsledamöternas mailkorgar fylls av den ena konspirationsteorin värre än den andra. Det kan handla om Chemtrails, det kan handla om hur WEF (World Economic Forum) håller på att ta över världen, det kan handla om att covidpandemin och/eller vaccinerna syftade till att reducera mänskligheten, och att även kriget i Ukraina egentligen syftar till att starta ett kärnvapenkrig för att decimera mänskligheten för klimatets skull. Vi får höra att FN har en agenda om att skapa en världsregering och avskaffa demokratin, att alla ska tvingas äta insekter och alla hundar och katter ska avlivas för att minska köttkonsumtionen. 5G-masterna dödar och man blir magnetisk av covidvaccin. Månlandningen var fejk och USA sprängde själv tvillingtornen 9/11. Så här håller det på. 

De flesta konspirationsteorier går ganska lätt att avfärda om man lägger lite tid på att bemöta med sakliga och logiska argument. Jag försöker när jag har tid, men det är en närmast övermäktig uppgift. Vissa teorier biter sig fast och de som är övertygade ser oss som bemöter teorierna som en del av konspirationen. Det ger ett ganska knepigt samtalsklimat. 

Jag har funderat ganska mycket över hur det blivit så här. 

Sociala medier påstås ha en avgörande betydelse. Jag är tveksam till det. Det är i grunden utmärkt att alla människor nu kan få utrymme att diskutera och föra fram åsikter, stöta och blöta dessa och få prata till punkt. Jag är yttrandefrihetsfundamentalist och tycker allt ska få sägas så länge det inte strider mot lagens regler om hot eller förtal. Även konspirationsteorier måste få luftas. Så jag säger blankt nej till att försöka reglera ytterligare vad som får uttryckas i samhället. Sedan är det upp till var och en att följa, läsa, kommentera eller blockera beroende på vad man själv vill. Sociala medier är knappast det stora problemet, och att strypa friheten på nätet kommer bara att göda konspirationsteorierna ännu mera - minsta tendens till censur kan få den minsta lilla konspiration att snabbt växa till en lavin.

Jag ser ett mycket större problem, och det är politikens stora misslyckande.


Det handlar både om ett generellt misslyckande att lösa stora samhällsproblem, och ett misslyckande att ta rimliga och logiska politiska beslut i svåra frågor. Politiska beslut utan konsekvensanalyser är en katastrof för tilltron till politiken, och vi har sett flera exempel på senare år. Det har handlat om en helt aningslös migrationspolitik och kriminalpolitik, liksom en energipolitik och klimatpolitik som skadat hushåll, företag och samhällsekonomi.

* Många insåg att om man tar emot många hundratusen invandrare med mycket låg utbildningsnivå och en helt annan kultur och placerar dem i förorter utan möjlighet till försörjning av eget arbete så kommer man få både svåra sociala problem och ökad kriminalitet. Men politikerna blundade. "Sverige skulle vara en humanitär stormakt".

* Andra insåg att om man avvecklar fungerande kärnkraft utan att ersätta den med något annat så kommer man få risk för hotande elbrist och stigande elkostnader. Och om Sverige tar på sig helt orimliga åtaganden i klimatpolitiken, långt mer än andra länder, så kommer vi bli fattigare, våra företag kommer slås ut och Sverige tappar konkurrenskraft. Men politikerna rusade på. "Sverige ska gå före".  

Är det konstigt om många medborgare funderar över varför politiker tagit så otroligt dåliga beslut för vårt land och att man inte ser någon annan förklaring än märkliga konspirationsteorier? Svenska politiker verkar ju medvetet ha offrat sitt eget land och sin egen befolkning för andra intressen?

* Även i andra frågor landar politiken ofta fel och tar beslut som strider mot sunt förnuft eller grundläggande värden i ett demokratiskt rättssamhälle. Vi ser exempelvis en långsam men tydlig urholkning av yttrandefrihet, åsiktsfrihet och mänskliga fri- och rättigheter, även i Sverige. Tillfälliga politiska trender tillåts alltför ofta styra även borgerliga partier i stället för stabil ideologisk kompass. Samtidigt brister samhällskontraktet, och människor upplever att de inte får den välfärd och det stöd av samhället i kris som de har rätt att förvänta sig när de betalar världens nästan högsta skatter.

När politiker tar beslut som de inte kan motivera eller förklara logiskt för väljarna, och prioriterar bort det som är grunden för välfärden och lägger pengarna på annat börjar ju väljarna undra vad som händer. Besluten upplevs som så befriade från konsekvenstänkande att man inte kan begripa varför de ens tagits. Då väcks tanken att det kanske "är någon annan som drar i trådarna"? Att den finns någon anna agenda som väljarna inte känner till? Ökad misstro och minskat förtroende för politik och politiker syns i olika mätningar, och det förstärker människors känsla av att allt just styrs av "någon annan". För inte kan väl politikerna vara så dåliga?

Även i media är det tillfälliga trender och det politiska korrekta som styr vad som rapporteras. När media inte längre rapporterar, granskar eller belyser andra åsikter eller teorier seriöst utan drivs av en egen agenda förstärker det känslan att allt handlar om konspirationer där även media deltar. Misstron växer. Den fria journalistiken borde enligt min åsikt ha kritiskt granskat ett stort antal frågor på djupet de senaste åren, men den granskningen har till stor del uteblivit. Man tiger ihjäl det som känns obehagligt eller jobbigt och strider mot den egen politiskt korrekta agendan som för tillfället råder.  

Min slutsats: Om människor känner att politiska beslut är fullständigt orimliga och ologiska kommer det att göda alla tänkbara konspirationsteorier. Samma sak när media styrs av vad som för tillfället är politiskt korrekt. Jag ser det som ett rop på hjälp - när människor tappar tron på oss politiker och granskande media söker man någon annan slags sanning. Och det kan bli en konspirationsteori.

Det bästa sättet att motverka konspirationsteorier är att politiska beslut är transparenta, tydliga, logiskt motiverade, realistiska och pedagogiskt förklarade. Att politiken prioriterar rätt saker och att alla beslut föregås av en seriös konsekvensanalys. Samt att media gör sitt jobb och granskar och belyser olika frågor sakligt i stället för att försöka tiga ihjäl sådant man helst inte vill prata om. 

I nästa inlägg ska jag belysa ett område som kanske mer än något annat bidragit till konspirationsteorier de senaste åren, och som samtidigt skadat förtroendet för politiker och myndigheter för lång tid framåt.