Privatresa till Sal, Kap Verde, januari 2023

I början av januari 2023 besökte jag för andra gången ön Sal i ögruppen Kap Verde, och det var precis vad som behövdes för att ladda batterierna efter en hektisk höst och inför vårens politiska arbete. Senast jag reste utomlands på charterresa var i januari 2020, precis innan pandemin förändrade allt. Så det var verkligen dags för lite sol och värme. 

Kap Verde är en grupp öar utanför Gambia och Senegal som upptäcktes 1456 av portugisiska sjöfarare. Öarna var då obebodda. 1462 blev öarna en Portugisisk koloni. Efter hand blev de handelscentrum för afrikanska slavar och senare en viktig bränsledepå för fartyg och flygplan. 1975 blev Kap Verde självständigt. Sedan 1990-talet räknas Kap verde som en relativt stabil demokrati, och den viktigaste näringsgrenen är turismen. Mer fakta om Kap Verde finns i min reseberättelse från 2017 då jag besökte samma ö.

Kap Verde ligger visserligen några timmars resa söder om Kanarieöarna, men den extra restiden är väl värd eftersom vädret är mycket stabilare på Kap Verde så här års. Vi bodde på ett utmärkt hotell på ön Sal och det var definitivt ett prisvärt alternativ. Det kändes bra att byta regnet och slasket hemma mot en drink i poolbaren eller vid strandbaren med utsikt över Atlanten och solnedgången.









Ön Sal ("Salt") är döpt efter den enda egentliga näringen utöver turism och fiske - saltutvinningen. Man har en omfattande saltexport från ön. I övrigt finns det inte mycket mer än turism. Men den verksamheten växer å andra sidan snabbt. Jämfört med förra gången jag besökte Kap Verde 2017 har antalet hotell och turistanläggningar mångdubblats och flygplatsen är toppmodern. Överhuvudtaget känns Kap Verde rent, fräscht, tryggt och trivsamt. Men utan turister skulle det knappast finnas någon större lokalbefolkning alls på ön. 

Ön saknar både naturtillgångar, odlingsbar mark och grundvatten. All mat och andra förnödenheter kommer med båt eller flyg till ön, och vatten får man genom att avsalta havsvatten. Det finns också lite solenergianläggningar och vindkraftverk på ön. Just Sal borde vara perfekt för solkraft och vindkraft med tanke på vädret samt att ingen bor på stora delar av ön, och det är förvånande att man inte ser mer av detta. 

Vi gjorde en utflykt till en vik på andra sidan ön, Shark Bay, där man kan träffa små citronhajar som simmar omkring i vattnet nyfikna på turisterna. På vägen tog jag ett foto på "Lejonön", uppkallad efter att den sägs se ut som ett sovande lejon. 





Framme i Shark Bay gick vi ut en bit i vattnet på den steniga bottnen och väntade sedan på att de små nyfikna hajungarna ska komma och hälsa. De små hajarna håller sig på grundare vatten tills de blivit större, annars löper de risk att bli uppätna av de stora. Vi såg stora hajfenor i vattnet utanför oss där de stora hajarna simmar, men de kan inte ta sig in på grunt vatten. Småhajarna är extremt nyfikna och har inga problem att simma mellan benen på turisterna. Man får fock inte mata dem och inte ta på dem på grund av risken att sprida parasiter eller bakterier.



En bit ut syns de stora reven, och det är innanför dessa som hajarna trivs bäst. Man ser de karaktäristiska hajfenorna en bit ut. De stora håller sig långt ut nära revet och de små längre in i viken.







Vår guide var en välutbildad biolog och hajexpert som berättade massor om hajar i allmänhet. Exempelvis att de inte äter människor. Skulle en haj råka bita en människa är det av misstag - människor finns inte på deras dietlista. Myten om farliga människoätande hajar är just en  myt, som förstärkts av dramatiska filmer. Tyvärr jagas massor av hajar och hon tyckte att alla borde bojkotta alla maträtter där hajar ingår. 

En annan tråkig sak som hon berättade var om allt avfall som sköljs i land på Kap Verde. Det ligger massor av skräp på alla stränder. Man hade analyserat skräpet och konstaterat att det kommer från 28 olika länder, mestadels i Asien, och skräpet följer strömmarna till Kap Verde och andra öar och kuster. Den marina nedskräpningen är ett enormt problem och man har inte resurser att städa stränderna utanför orterna och turistområdena. 

Vi besökte också den vackra lilla hamnstaden Santa Maria, där mycket har hänt sedan vi var där sist. Nu kan man gå en lång gågata genom hela staden, och gamla pittoreska byggnader blandas med nya hus.





Byn ligger alldeles intill havet och man kan bada inne i byn. Utanför ligger massor av båtar, både fiskefartyg och mindre båtar. 





Fiskmarknaden i Santa Maria äger rum på en brygga. Här talar vi verkligen om lokalfångad fisk. Den mesta fisk som serveras på restauranger och hotell är lokalfångad från mindre båtar. Tyvärr pågår samtidigt omfattande storskaligt fiske av både kineser, européer och nordafrikaner i vattnen runt Kap Verde. Man köper fiskekvoter av regeringen, men få kontrollerar om kvoterna respekteras. Vi hörde också att kineserna ska ha bekostat den nya flygplatsen på Sal mot att få fiskerättigheter i vattnen utanför ön. Det gick inte att få säkert bekräftat från någon, men med tanke på hur Kina agerar i andra afrikanska stater låter det inte alls osannolikt.