November 2022
Nu skärper vi reglerna för arbetskraftsinvandring
2022-11-30
I dag tog riksdagen beslut om att skärpa reglerna i utlänningslagen om att "en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning för att kunna beviljas ett arbetstillstånd".
Syftet är att skärpa dagens inkomstkrav, som ligger runt 13.000 kronor i månadslön, vilket är otillräckligt för att kunna försörja sig på sin inkomst. Det ligger mycket långt under lägstalönerna enligt kollektivavtalen på arbetsmarknaden. Enligt dagens beslut ska regeringen besluta om nivån på det nya lönekravet. Moderaterna har tidigare föreslagit en lönenivå runt gällande medianlön på arbetsmarknaden, alltså runt 32.000 kronor i månaden. Jag har tidigare argumenterat för att det är för högt och skulle stoppa arbetskraftsinvandring till en del jobb där den kollektivavtalade lönen är lägre. Jag utgår från att regeringen kommer att landa på en lägre nivå, och att man också kommer att göra undantag för rena säsongsanställningar. Men det är oerhört viktigt att gränsen höjs. Rimligen borde man dessutom kunna kräva att man kan försörja sin familj som arbetskraftsinvandrare innan man får ta hit sin familj.
Dagens lagändring är ett viktig steg på vägen för att få ordning på arbetskraftsinvandringen. I grunden är det bra om människor kommer hit och arbetar och betalar skatt - men det får inte leda till att arbetsgivare ägnar sig åt lönedumpning och tar hit arbetskraftsinvandrare som i praktiken blir en ekonomisk belastning för Sverige.
En kväll på slottet
2022-11-30
I går var det dags för den traditionella riksdagssuppén på Stockholms Slott, där kungafamiljen bjöd in den nyvalda riksdagen och regeringen till underhållning i Rikssalen och därefter supé i slottets festvåning. För mig var det femte gången jag hade äran att vara inbjuden. Här lite bilder från kvällen.
 
 
Utrikesminister Tobias Billström besökte Kyiv
2022-11-29
Utrikesminister Tobias Billström (M) besökte Kyiv igår, tillsammans med sina utrikesministerkolleger från arndra nordiska och baltiska länder. Vid besöket utlovade han bland annat fortsatt starkt svenskt stöd, både med de vapen Ukraina behöver för att försvara sig, och annan hjälp man behöver, både humanitärt stöd och utrustning för att kunna reparera den elförsörjning som ryssarna förstör. Nedre bilden länkar till artikel i Svenska Dagbladet om besöket.
Ryssland kommer knappast att lyckas knäcka Ukraina
2022-11-28
I tisdags förra veckan genomförde Ryssland den största missilattacken hittills mot ukrainska mål, och fokus låg på att förstöra infrastrukturen, och främst elförsörjningen. I grunden ett folkrättsbrott, ytterligare ett i raden från rysk sida, eftersom det är förbjudet att rikta kriget mot civil infrastruktur. Resultatet blev att stora delar av Ukraina blev helt strömlöst, inklusive huvudstaden Kyiv.
I går kom nyheten att elförsörjningen är återställd till 80% i hela landet, och att huvuddelen av Kyiv åter har ström. Vattenförsörjningen är också återställd. Att lyckas återställa så mycket på endast fem dagar är oerhört imponerande. Fortfarande sker dock löpande roterande avstängningar av elen några timmar i taget enligt ett rullande schema över större delen av Ukraina.
Även Kherson, där ryssarna förstörde all elförsörjning innan de lämnade staden den 11 september har nu återfått strömförsörjningen. Det var tydligen en utmaning eftersom ryssarna verkligen förstört precis allt, både transformatorstationer, elskåp och lokala ledningsnät.
Tre stora kärnkraftverk är igång i Ukraina, liksom vattenkraften, och Ukraina har tillgång även till olja, gas, vindkraft och kol. Man har inte heller någon brist på bensin och diesel. Detta gör att det egentligen inte är energikällor som saknas, utan problemet är att elnät, transformatorstationer och ledningar förstörts. Detta tar såklart tid att åtgärda - och när allt är igång igen kommer en ny missilattack. Så har det varit ett tag nu, och beredskapen för nya attacker är stor.
Men tiden talar för Ukraina.
För varje dag får man allt mer och starkare luftvärn, och lyckas skjuta ned allt fler ryska missiler. Bland annat har Sverige bidragit med mer luftvärn. Det gör att ryssarna får allt svårare att nå målen för sin förstörelse eftersom allt färre missiler når sina mål. Man måste därför skjuta mycket fler på samma gång för att några ska komma fram, och det minskar snabbt lagren av moderna ryska missiler.
Ukraina får också massor av hjälp med elförsörjningen. Stora mängder elverk och generatorer är på väg från exempelvis Finland, USA och Litauen, och häromdagen kom en önskan från Ukraina till Sverige och andra länder om hjälp med bland annat reservdelar till transformatorstationer, transformatorolja och 100 kilometer högspänningskablar. Ansvariga svenska myndigheter undersöker redan vad vi kan bidra med. Om alla västländer bidrar med material och utrustning kommer Ukraina att kunna ersätta allt som förstörs efterhand, tills ryssarna ger upp eller inser att förstörelsen är meningslös. Och för varje angrepp blir man snabbare och mer rutinerade på att reparera, och tiden människor får klara sig utan värme och el blir allt kortare. Man har dessutom byggt ett stort antal center med generatorer där människor i städerna kan värma sig, ladda telefoner och datorer.
Det känns osannolikt att den ryska terrorn mot civilbefolkningen kommer att får Ukraina att ge upp. De jag har kontakt med i Ukraina säger tvärtom att för varje ryskt anfall enas folket allt mer mot fienden och att kampviljan för att bevara Ukrainas frihet bara växer. Ukrainska folket lär inte vilja ha med Ryssland att göra under överskådlig tid. Och ju mer avskyvärt Ryssland beter sig desto mer växer ilskan i omvärlden och viljan att hjälpa Ukraina.
Tillägg 28 november: I dag bekräftas i media att även Sverige också bidragit till Ukrainas restaurering av elnätet. Vi har skickat 180 ton (!) högspänningskablar och transformatorer.
Hög tid att uteda slöjförbud i förskola och skola
2022-11-27
I dag skriver jag och fem andra moderata riksdagskolleger i Aftonbladet och vill se en utredning av slöjförbud inom förskola och skola. Det är också något flera av oss gemensamt motionerat om i riksdagen varje år sedan 2019.
Här är årets riksdagsmotion i frågan: 2022/23:1095 Flickors frihet i Sverige
Nu när vi sitter i regeringsställning igen tycker vi det är dags att regeringen tar initiativ till en utredning.
Här är debattartikeln i sin helhet:
Nu måste vi utreda slöjförbud i skolan
M-riksdagsledamöter: Om vi stöttar kvinnorna i Iran ska detsamma gälla i Sverige
Samtidigt som vi stöttar frihetskampen i andra länder måste vi ha förmågan att göra det på hemmaplan. Därför bör regeringen utreda ett slöjförbud i skola och förskola, skriver sex riksdagsledamöter från Moderaterna.
De våldsamma protesterna i Iran fortsätter. Vi ser scener där kvinnor gång på gång gör upp med slöjtvånget genom att slita av och bränna upp den.Det visar på plaggets centrala roll i kampen. Slöjan är inte något vanligt klädesplagg, den är en symbol för ett synligt förtryck.
De iranska kvinnornas kamp för frihet, frihet över sina egna kroppar och sina egna liv, möter ett stort stöd världen över, så också här i Sverige. Men att diskutera frihet och slöjans roll innanför vår egen landsgräns synes svårare – här får frihetsargumentet inte alls samma självklara stöd och ofta blir debatten polariserad. Det är olyckligt, inte minst för de flickor och kvinnor som drabbas. Samtidigt som vi stöttar frihetskampen i andra länder måste vi ha förmågan att göra det på hemmaplan.
I dag växer det fram parallella samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet medan människor i andra områden begränsas och nekas sina mänskliga rättigheter. På en del orter utsätts kvinnor för trakasserier för att de inte följer uppsatta regler om klädsel och livsstil som män i deras bostadsområde satt upp. De får inte klä sig hur de vill, inte röra sig fritt i samhället och inte heller gifta sig med vem de vill.
Kvinnor som utsätts för hedersförtryck vittnar om att kraven på att täcka sin kropp och sitt hår är en del av själva förtrycket.
Både Iran och Sverige behöver en utökad politik för frihet. En frihet för alla, där både kvinnor och män har förutsättningar att själva välja det liv de önskar. Då behöver vi stå upp för jämställdhet varje dag. Regeringen aviserar i Tidöavtalet en välkommen ambition att skärpa arbetet mot hedersförtryck och bland annat nämns åtgärder mot kontrollerande beteende. Likaså nämns skolans viktiga roll när det gäller att såväl upptäcka som hjälpa elever som utsätts för hedersförtryck.
I det här arbetet bör slöjans roll få en tydlig plats, inte minst när det gäller barn och unga. Därför bör regeringen utreda hur ett slöjförbud i skola och förskola skulle kunna se ut. Det innebär i klartext att utreda en möjlighet att förbjuda ett plagg som ytterst handlar om förtryck och sexualisering av minderåriga.
Ett slöjförbud i skola och förskola skulle ta fighten för alla dessa flickor i stället för att var och en behöver ta fighten själva. I våra skolor och förskolor ska barn fostras till demokratiska medborgare. All utbildning ska enligt skollagen ”förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på”.
I Sverige gäller svensk lag och mänskliga rättigheter alla; det finns inga undantag oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån.
En utredning i frågan skulle förhoppningsvis också bidra till en välbehövlig och sund debatt kring frihet – ett viktigt steg för att de ställningstaganden för flickors och kvinnors rättigheter som görs gällande andra länder också ska tas här på hemmaplan.
Alexandra Anstrell, riksdagsledamot Stockholms län (M)
Anna af Sillén, riksdagsledamot Södermanland (M)
Maria Stockhaus, riksdagsledamot Stockholms län (M)
Ann-Sofie Lifvenhage, riksdagsledamot Södermanland (M)
Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot Skåne läns västra (M)
Jan Ericson, riksdagsledamot Västra Götalands läns södra (M)
I kväll tänder jag mitt ljus för Ukraina
2022-11-26
I tisdags tog jag ju emot en delegation från Belarus och Ukraina i riksdagen, och i samband med det fick jag en present från den ukrainska delegationen. Förutom två kylskåpsmagneter med ukrainska krigsfrimärken var det saker som skolbarn i Ukraina tillverkat. En liten julängel att hänga i julgranen, ett blågult armband, och ett handgjort ljus/marschall.
Den sistnämnda bestod av en konservburk med ljusmassa och vekar, med en inskription på utsidan på ukrainska. Dessa ljus var avsedda att tändas för att minnas både den stora svältkatastrofen Holodomor i början av 1930-talet när ryssarna medvetet stal all ukrainsk mat och orsakade massvält och minst 3-4 miljoner döda ukrainare, samt för att hedra alla ukrainska soldater och civila som dött i kriget.
 
I kväll tände jag mitt ljus utanför huset och det har många människor runt om i Europa, Nordamerika och andra delar av världen gjort idag, som är den officiella dagen att uppmärksamma Holodomor. (Mer om Holodomor och den historiska bakgrunden i föregående inlägg).
Oavsett om Holodomor var ett avsiktligt folkmord eller "bara" ett exempel på kommunismens dödliga fasor är det värt att uppmärksamma. Inte minst i dessa tider när en ny härskare i Ryssland försöker att med vapenmakt ta kontroll över Ukraina och medvetet angriper civila mål, våldtar och dödar kvinnor och barn, plundrar och utplånar ukrainsk kultur och förstör ukrainska städer. Jag tänder mitt ljus för alla ukrainare både i Ukraina och utomlands som på olika sätt drabbats av krig och rysk aggression - både förr och just nu.
Holodomor - den kommunistiska svältkatastrofen i Ukraina 1932-33
2022-11-26
I dag uppmärksammas Holodomor på många ställen i världen. Det handlar alltså om den stora svältkatastrofen i Ukraina 1932–1933, en av de största katastroferna i Ukrainas moderna historia fram till dagens ryska invasion. Men Holodomor är nog okänd för de flesta svenskar. Den innebar att miljontals människor dog direkt till följd av massvält. Uppskattningen av antalet döda varierar mellan 3–3,5 miljoner till 10 miljoner eller ännu mera. De döda var nästan uteslutande etniska ukrainare.
Termen Holodomor kommer av de två ukrainska orden holod (голод, 'hunger') och mor (мор, 'hemsökelse'). Den syftar specifikt på svältkatastrofen som ägde rum i Ukrainska SSR (den ukrainska delstaten i Sovjetunionen) och de områden som var befolkade av etniska ukrainare, under den omfattande hungersnöden i Sovjetunionen i början av 1930-talet.
Bakgrunden till katastrofen var kommunismen under Josef Stalin, där Sovjetunionen införde planhushållning 1928, och avskaffade allt privat ägande av jord. Detta gällde även för Ukraina, där bönderna tvingades ingå i jordbrukskollektiv i stället för att som tidigare bruka sin egen jord och sälja överskottet på den lokala marknaden. Jordbrukskollektiven var ineffektiva, och samtidigt krävde de sovjetiska myndigheterna att kollektiven skulle leverera livsmedel till städerna. Ovanpå detta var det allvarlig torka i början av 1930-talet. Brist på spannmål i hela Sovjetunionen fick regeringen att konfiskera i stort sett allt spannmål från bönderna i Ukraina, vilket slutligen ledde till att hungersnöd utbröt 1932–1933 i områden som tidigare tillhört de absolut bördigaste i Ukraina.
Begreppet kulak, som tidigare varit en benämning på rika bönder, utvidgades samtidigt, och alla bönder som motsatte sig kollektiviseringarna stämplas som kulaker. Åren 1930–1931 deporterades nära två miljoner människor från jordbruksområden i Ryssland och Ukraina till Gulag i Centralasien och Sibirien, eftersom de sades tillhöra kulakfamiljer.
Många menar att Holodomor ska betraktas som ett folkmord, och att svälten iscensattes av den kommunistiska regimen för att krossa det stora motståndet i Ukraina mot kollektiviseringen av jordbruket. Andra anser att svälten inte skapades medvetet av sovjetiska myndigheter, utan att den istället var en direkt konsekvens av radikala ekonomiska förändringar som genomfördes av den kommunistiska regimen, exempelvis kollektiviseringen av jordbruket som medförde en katastrofal minskning av jordbruksproduktionen. Man hänvisar bland annat till att även andra områden inom Sovjetunionen drabbades av hungersnöd. Detta ifrågasätts dock av andra, som påpekar att de områden inom Sovjetunionen som drabbades värst av svältkatastrofen – förutom Ukraina – var områden där ukrainare var i majoritet. Det var också i praktiken förbjudet för befolkningen att lämna dessa områden, man riskerade då att bli avrättad eller deporterad. Man tvingades stanna kvar trots svälten. Svältkatastrofen skulle därmed avsiktligt ha drabbat etniska ukrainare i Sovjetunionen betydligt hårdare än andra, och därför anses som en del i Moskvaregimens förtryck av den ukrainska minoriteten.
Ukrainas parlament antog 2006 en lag som säger att Holodomor var ett sovjetiskt folkmord mot det ukrainska folket. Sammanlagt 233 av 450 ledamöter röstade för lagen. Bland de partier som röstade mot var Kommunistpartiet och det ryssvänliga Regionpartiet. Dåvarande premiärministern Viktor Janukovytj röstade mot lagen med motiveringen att det kunde skada relationerna med Ryssland. Europaparlamentet erkände 2008 Holodomor som ett brott mot mänskligheten, vilket de menade genomfördes avsiktligt av den sovjetiska regimen för att kunna kollektivisera jordbruket mot befolkningens vilja.
Oppositionspartiernas budgetmotioner har inte mycket gemensamt
2022-11-24
Nu har de fyra oppositionspartierna, S, V, C och MP, lagt fram sina budgetmotioner. Det är minst sagt en splittrad bild man får när man läser. Faktum är att de är överens om väldigt lite när det gäller den ekonomiska politiken. I princip bara om att höja biståndet, öka mottagandet av asylsökande och höja drivmedelsskatterna. I övrigt spretar förslagen ordentligt, vilket vi sammanfattat i denna bild:
I övrigt kan man konstatera lite olika saker från de fyra partiernas budgetmotioner:
* Socialdemokraterna vill att en miljon löntagare ska betala högre skatt med 1.000 kronor per månad från årsskiftet, jämfört med regeringens budget. Det skulle exempelvis höja skatten för 3 av 20 poliser och 1 av 4 barnmorskor.
* Alla fyra partierna säger nej till ny kärnkraft
* V och MP vill slopa överskottsmålet i statens budget
* V och MP presenterar budgetar med stora underskott och vill öka statens skuldsättning med 200 miljarder (V) respektive 275 miljarder (MP) fram till 2025.
* V och C vill ha en mindre försvarsbudget än regeringen, trots de oroliga tider vi lever i nu
* V och MP vill höja a-kassan ytterligare, samtidigt som C vill sänka den
* V vill satsa mindre än regeringen på rättsväsendet, och MP vill satsa mer
* S slopar 1-procentmålet för biståndet
* S höjer skatten på drivmedel, vilket är något märkligt med tanke på all kritik man riktat mot regeringen för att vi sänker skatten för lite
* Alla fyra partierna vill fortsätta öka reduktionsplikten. vilket kommer att driva upp kostnaden för diesel med minst 9 kronor per liter diesel och 5 kronor per liter bensin fram till 2030
Det känns väldigt bra att de fyra samarbetspartierna M, SD, KD och L är överens om en budget som har stöd av en majoritet i riksdagen. Det ger en ekonomisk stabilitet i en mycket osäker tid.
Årets riksdagsmotioner
2022-11-23
Nu är alla riksdagsledamöternas enskilda riksdagsmotioner inlämnade. Totalt lämnades det in 2.238 stycken, dvs 6,4 motioner per ledamot. Själv lämnade jag in betydligt fler än så, men ändå betydligt färre motioner än tidigare år. Det blev 16 stycken i år, ensam eller tillsammans med andra.
Anledningen till att det blev färre motioner i år än de senaste åren är helt enkelt att mycket av det jag hade tänkt motionera om redan finns med i Tidöavtalet och därmed är en del av den nya regeringens politik. Dessutom är jag ledamot i finansutskottet och har därmed en god möjlighet att göra inspel och påverka hur regeringens budgetpropositioner ska se ut. Jag träffar finansministern och flera andra ministrar regelbundet.
Årets motioner handlar om varierande ämnen, men främst sådant som inte direkt hanteras i Tidöavtalet, och där jag gärna vill göra en extra insats för att lyfta frågan. Här är mina samtliga 16 riksdagsmotioner:
Besök av politiker från Ukraina och Belarus
2022-11-22
I dag var jag med och tog emot en delegation av politiker från Belarus och Ukraina. De kom från moderaternas systerpartier, oppositionspartiet UCP i Belarus och partiet European Solidarity i Ukraina.
 
De två länderna har helt olika problem, men båda stavas Ryssland. I Belarus fängslas vårt systerpartis medlemmar av diktatorn Lukasjenko, och situationen för den politiska oppositionen är förfärlig. Samtidigt vill inte invånarna i Belarus delta i kriget mot Ukraina och vill inte ha rysk trupp i sitt land, stödet för den ryskstödde diktatorn är mycket svagt. I Ukraina är det såklart kriget som överskuggar allt annat, men det finns ett mod och en stark tro på att man kommer att kasta ut all rysk trupp ur sitt land.
På högra bilden ovan, trea från höger (framför mig) står Oleksiy Goncharenko, ledamot av ukrainska parlamentet, Radan. En av de mer kända ukrainska politikerna som reser runt i Europa för att söka stöd för Ukrainas kamp mot den ryska terrorn.
Jag har alltid varit emot köp-slit-och-släng
2022-11-21
För en tid sedan blev jag intervjuad om min syn på hållbar konsumtion mm. I dag presenteras en något nedklippt version i Borås Tidning. (Fotot på mig bortklippt eftersom TT har upphovsrätt till bilden). Här följer är hela mitt svar till BT.
Behöver svenskarnas konsumtion av varor förändras, och i så fall hur?
Alla människor har olika syn på vad de anser sig behöva konsumera. Personligen har jag väldigt svårt för köp-slit-och-släng-samhället. Och jag stör mig på att både kommuner, myndigheter och offentlig verksamhet också ägnar sig åt detta. Det är både dålig miljöpolitik och kostar onödiga skattepengar.
Behöver politiken vidta åtgärder för att förändra konsumtionen, och i så fall vilka?
Politiken kan bidra till resurshushållning genom att uppmuntra. Det är bland annat därför jag själv skrivit ett flertal motioner på detta område genom åren, om allt från skatteavdrag för reparationer till organiserad återvinning av batterier. Några av mina förslag har också delvis blivit verklighet. Att underlätta återbruk av begagnade varor är också en bra åtgärd.
Vilken del av samhället anser du bär det största ansvaret för att minska konsumtionens klimatavtryck: politiken, företagen eller konsumenten?
Offentlig sektor bör vara föredömen när det gäller minskat slöseri. Det handlar både om att hushålla med resurser och skattepengar. När det gäller företag och hushåll måste de göra sina egna val. Styrmedel i form av skatter och avgifter bör användas restriktivt, det riskerar alltid att slå fel eller bli meningslösa symbolhandlingar.
Har du själv ställt om i din vardag för att minska ditt klimatavtryck – i så fall hur?
Jag har alltid varit motståndare till köp-slit-och släng, och levt efter det. Lägger också en del tid och pengar på att restaurera den lilla skog och de ängar jag äger, och odlar en del. Använder också ved från egen skog. Ser dock inte dessa saker främst som ett sätt att minska mitt klimatavtryck, utan som en bredare insats för miljö, natur, resurshushållning och egen privatekonomi.
Ukraina är skickliga på att använda frimärken i propagandasyfte
2022-11-20
Som filatelist med specialintresse i äldre europeiska frimärken har jag en hyfsat stor samling med märken från andra världskriget och bland annat från Tyskland, Sovjetunionen och Skandinavien under efterkrigstiden. Genom frimärkena kan man följa både kriget och historien före och efter. Under andra världskriget trycktes en del falska propagandafrimärken både i Tyskland och England för att håna motståndarna, och en del frimärken smugglades in och spreds i motståndarländerna. Samtidigt tryckte många länder frimärken för att hylla de egna trupperna. I efterhand är detta mycket intressant historiskt material, särskilt om de finns på autentiska brev.
Ukraina har verkligen utnyttjat denna möjlighet maximalt. Hittills under kriget har man gett ut en rad frimärken med propagandamotiv. Det första blev mest omtalat, märken med motiv från Ormön. Dessa märken är redan mycket dyra och eftertraktade:
Märkena gavs först ut i ett block (tv nedan), som faktiskt gavs ut samma dag som fartyget sänktes. Sedan följdes det av ett nytt block för att fira att fartyget sänkts - på varannan ruta finns ett brevmärke med texten "done"...
Detta har följts av fler frimärken med krigsmotiv, bland annat dessa som visar en ukrainsk traktor som bogserar en beslagtagen rysk stridsvagn:
Nyligen kom dessa märke ut, som hedrar en numera legendarisk minsökarhund ("Dog Patron") som närmast blivit nationalidol. Han sägs ha hittat tusentals (!) minor i befriade områden i Ukraina, minor som kunnat desarmeras. Hunden (en terrier) är så liten och lätt att han inte utlöser minorna, utan bara markerar var de ligger. Han jobbar regelbundet med att leta minor och tycker tydligen det är jättekul. Mitt favoritmotiv är nog det där hunden gör det hundar brukar göra, mot en rysk blindgångare, medan bonden i bakgrunden plöjer sin åker med en massa ryska vrakdelar i bakgrunden.
 
Häromdagen fick jag tag på något mycket intressant. Sedan tidigare har jag en stor samlig tyska märken från andra världkriget, bland annat Hitlerfrimärken från 1941, övertryckta med "Ukraina". Detta övertryck använde tyskarna under ockupationen av Ukraina för post från ockuperade områden. Denna nazistiska ockupationstid var oerhört tragisk för ukrainarna, många dödades av ryssarna och inte minst den judiska befolkningen närmast utrotades. Alla ukrainare har familjehistorier om lidandet under ockupationen, precis som de flesta finska familjer minns vinterkriget.
Nu har någon tryckt upp liknande frimärken med motiv av Putin, samma storlek, utseende och till och med valörer (nedre raden). Och exakt samma påtryck. Men i stället för Deutches Reich står det "Russisches Reich". Frimärkena är sjävlvklart inte giltiga, och knappast utgivna av det ukrainska postverket utan av någon privat aktör som är kunnig i tysk filateli. En ovanlig protest mot den ryska ockupationen som på detta sätt jämförs direkt med ockupationen under nazisterna, och Putin likställs med Hitler.
Det finns även andra propagandamärken som jag kommit över från kontakter i Ukraina. Exempelvis detta märke med ett minst sagt tydligt budskap. Jag är osäker på om det är giltigt för frankering, trots att det står portosats F på märket. Vad jag fått fram är det i vart fall inte utgivet av den ukrainska posten, men kanske av ett lokalt postkontor (i Ukraina får lokala postkontor ge ut egna frimärken).
Jag har även fått tag på en karta med detta brevmärke...
Frimärkspropagandan lär säkert fortsätta. Jag har försökt få fram uppgifter om Ryssland också ger ut frimärken som propaganda för kriget i Ukraina, men har inte hittat något. Det verkar inte finnas några ryska märken som uppmärksammar kriget. Har inte sett några propagandaförfalskningar heller. Man är kanske inte så stolta över kriget trots allt?
Posten i Ukraina (Ukrposhta) fungerar för övrigt imponerande väl. Jag har fått ett betydande antal brev från Ukraina under kriget, vissa skickade från orter nära fronten. Alla brev har kommit fram, och ofta skickas de spårbart så jag kan se hos Postnord exakt var brevet befinner sig. Det tar tid - ofta upp till två veckor - innan brevet är framme, men hittills 100% leveranssäkerhet. Imponerande under ett krig.
Brytpunkten för statlig skatt har höjts i stort sett varje år
2022-11-18
Vänstersidan kör just nu en mycket osaklig kampanj mot den nya regeringen, nämligen att vi satsar 10 miljarder på att sänka skatten för dem med högst inkomster.
Bakgrunden är att inflationen är den högsta på väldigt många år, och att det medför att en mängd ersättningar, bidrag och skatter indexuppräknas automatiskt enligt gällande lagstiftning. Bland annat höjs garantipensionerna automatiskt, samma sak med studiemedel, sjukersättning, aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag, närståendepenning, vårdbidrag, bostadstillägg, arbetsskadeersättningar och en mängd andra ersättningar. Även taket i föräldrapenningen och graviditetspenningen höjs automatiskt.
Även brytpunkten för statlig skatt höjs automatiskt. "Brytpunkten" är den gräns som gäller för när man ska börja betala statlig inkomstskatt. De som har en inkomst under gränsen betalar "bara" kommunalskatt (runt 30-35%), och för inkomster över gränsen tas även statlig skatt ut med 20%. När inflationen ökar och lönerna stiger höjs gränsen (brytpunkten) automatiskt - i annat fall skulle allt fler efterhand "komma ifatt" gränsen och tvingas betala statlig inkomstskatt på allt mer normala löner. Det skulle strida mot tanken att bara de med högst inkomst ska betala statlig skatt.
Brytpunkten för statlig skatt har höjts varje år så länge jag kan minnas, höjningen görs automatiskt, lite förenklat med inflationen plus två procentenheter (beräknas dock annorlunda vid mycket hög inflation). Undantaget var 2016, då regeringen tog ett aktivt beslut att inte justera upp brytpunkten alls.
Under den tidigare S/MP-regeringen höjdes alltså brytpunkten varje år utom 2016, och höjningarna var mellan 1,8% och 7,8%. Alla löntagare som låg över skiktgränsen fick därmed sänkt skatt varje år i takt med att brytpunkten höjdes, och andra slapp få höjd skatt eftersom de inte kom över gränsen trots att lönen ökade. Tabellen nedan kommer från en utredning jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst. Tyvärr finns inte 2022 med, men förra årsskiftet höjdes brytpunkten drygt 3%, så det ligger också inom intervallet 1,8-7,8%:
Kommande årsskifte sker alltså samma sak - en höjning av brytpunkten. Denna gång med uppskattningsvis 8,7% enligt de senaste beräkningarna. Det är högre än på många år, men det beror på ovanligt hög inflation. Senaste höjningen i samma storleksordning var faktiskt så sent som 2019 när moderaterna lyckades få igenom en budget med kraftigt sänkt skatt för löntagare och pensionärer, där extra uppjustering av brytpunkten var en del. Men även under de år där S styrt med sin egen budget har man utan problem accepterat uppräkningar av brytpunkten på nära 4%.
Brytpunkten har alltså höjts varje år utom ett under de åtta år Socialdemokraterna styrt landet med Magdalena Andersson som finansminister eller statsminister. Höginkomsttagarna har fått skattesänkningar även när S fått igenom sina budgetar, men då har ingen på vänstersidan bekymrat sig över det.
År 2020 slopade dessutom Socialdemokraterna värnskatten för dem som tjänade allra mest - genom ett aktivt politiskt beslut. I sak var det ett rimligt beslut, men det klingar lite falskt att nu beskylla dagens regering för att ha tagit aktivt beslut om att sänka höginkomsttagarnas skatt när det handlar om en regelbunden indexuppräkning.
Socialdemokraterna och de andra på vänsterkanten vet att det handlar om automatiska indexuppräkningar som alltså gjorts varje år oavsett regering. Trots detta använder man nu detta mot oss på regeringssidan för att försöka sprida bilden av att vi i vår budget statsat pengar på att sänka skatten för dem som tjänar mest. Det är faktiskt ganska låg politisk debattnivå.
Rekordstort svenskt stödpaket till Ukraina och Moldavien
2022-11-16
I regeringsförklaringen utlovade statsminister Ulf Kristersson ett utökat stöd till Ukraina med både vapen, humanitär hjälp och ekonomiskt stöd för återuppbyggnad. I EU pågår förhandlingar om ett stort ekonomiskt stödpaket i form av lån med mycket låg ränta, ett paket som Sverige backar upp tillsammans med övriga EU-länder. Och i morse meddelade regeringen på en presskonferens att regeringen nu lägger fram förslag om ett vinterpaket till Ukraina. Det är det största svenska stödpaketet som Sverige hittills har skickat till Ukraina, och paketet iunnehåller både militärt stöd, humanitärt stöd och stöd för arbetet med återuppbyggnad.
Formellt hanteras stödet genom ett utskottsinitiativ i finansutskottet eftersom det är snabbaste sättet att ta beslut. Vi har haft två möten om saken idag i utskottet och i morgon debatteras frågan i Kammaren och riksdagen fattar sitt slutliga beslut.
1. Militärt stödpaket:
Det planerade militära stödpaketet till Ukraina uppgår till cirka 3 miljarder kronor. Det är mer pengar än alla tidigare stödpaketet med militär materiel tillsammans.
Det nya militära stödpaketet planeras innehålla:
-
ett kvalificerat vapensystem för luftförsvar inklusive kvalificerad ammunition
-
kvalificerad ammunition till ytterligare luftförsvarssystem
-
personterrängbilar
-
personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.
Innehållet i det planerade militära stödpaketet uppgår till en summa av cirka tre miljarder kronor. Detta är en miljard mer än summan av alla tidigare militära stödpaket tillsammans. Stödet innebär att Försvarsmakten avstår materiel som de anser sig kunna undvara.
I media spekuleras om vilka vapen/vapensystem Sverige kommer att skicka. Det är, precis som vid tidigare militära stöd, hemliga uppgifter. Vi kommer inte från regering, riksdag eller försvarsmakt att kommentera vilka vapensystem eller exakt vilket utrustning vi bidrar med. Detta av hänsyn både till Ukraina och Sverige, det finns ingen anledning att ge främmande makt information om dessa saker.
2. Humanitärt och akut bistånd
Paketet innebär 720 miljoner kronor till humanitärt och akut bistånd till Ukraina och Moldavien. Stödet ska bidra till att Ukraina och Moldavien ska kunna ta sig igenom en vinter som kommer att bli tuff för länderna. Stödet belastas den svenska biståndsbudgeten.
Biståndet ska bidra till att de allra mest utsatta får tillgång till:
-
Mat, vatten och sanitet
-
Vinterutrustning, filtar och värmekällor
Stödet ska också bidra till att börja lägga en grund för det enorma återuppbyggnadsarbete av samhällsinfrastruktur som väntar i Ukraina.
Det akuta biståndspaketet kommer att betalas ut genom väletablerade partners till Sverige såsom WFP, Världsbanken och rödakorsrörelsen. Det sker i form av centrala bidrag som öronmärks specifikt för insatser i Ukraina.
Så fördelas det akuta biståndet:
-
World Food Programme – 250 miljoner
-
Fonder hos Världsbanken för Ukraina respektive Moldavien – 140 miljoner + 40 miljoner
-
Nordiska Miljöfinansieringsbolagets Ukraine Green Recovery Programme – 110 miljoner
-
Ukrainska och moldaviska Röda Korset – 50 miljoner + 20 miljoner
-
Minröjning genom Danska flyktingrådet – 10 miljoner
-
Energifond vid givarkonferens för Moldavien – 100 miljoner
-
Sverige kommer också fortsätta stödja Ukraina inom ramen för vårt EU-medlemskap. Sverige planerar för deltagande i EU:s kommande träningsinsats EUMAM som ska utbilda Ukrainas väpnade styrkor. Sverige driver också på för att de åtta sanktionspaket som hittills beslutats genomförs och respekteras, och för att EU ska kunna enas om ett nionde sanktionspaket.
Ukraina har tagit tillbaka över 50% av det ryskockuperade territoriet
2022-11-13
Efter den stora framgången med befrielsen av de ryskockuperade delarna runt Kharkiv tidigare i höst kom i fredags nästa stora framgång - hela Khersonregionen väster om floden Dniepr är nu befriad. Ukraina har nu tagit tillbaka över 50% av det område som ryska trupper tidigare ockuperat. Kartan nedan kommer från ISW, Institutet Study of War, och uppdaterade kartor läggs dagligen ut på deras twitterkonto. De blå områdena är nu befriade.
 
Firandet i Kherson var stort efter många månaders ockupation. Filmer från både nationella och internationella reportrar på plats visar enorma folksamlingar i centrala staden, framför regionstyrets byggnad. Det är lite svårt att tro på ryssarnas påstående att 99% av folket röstade för att vara en del av Ryssland...
Rysslands ambassadör i Sverige uttalade sig i svenska media om att han var "överlycklig" när hans hemstad Kherson förklarades "annekterad" av Ryssland vid en ceremoni i Moskva den 30/9, efter den fejkade folkomröstningen. Det tog bara sex veckor innan den olagliga och folkrättsvidriga annekteringen var historia. Jag kunde inte låta bli att uppmärksamma det på twitter.
Nu hoppas jag att alla civiliserade länder fortsätter - och ökar - sitt stöd till Ukraina, så att de kan driva ut den siste ryske soldaten från ukrainskt internationellt erkänt territorium. Ukraina behöver också hjälp att återställa elförsörjning och annan infrastruktur som de ryska soldaterna målmedvetet förstört medan de dragit sig tillbaka.
Att avsiktligt terrorbomba civila och förstöra el och vattenförsörjning och stänga ned telekommunikation är ett krigsbrott. Samma sak när ryska soldater plundrar civila hem. Så snart den siste ryske soldaten är utjagad ur Ukraina är det dags för krigsförbrytarrättegångar och att förhandla med Ryssland om lämpligt krigsskadestånd.
Grundlagsförslaget om utlandsspioneri
2022-11-12
I våras tog riksdagen beslut med stor majoritet om att göra en ändring i Tryckfrihetsordningen (en grundlag) för att möjliggöra skärpt lagstiftning mot utlandsspioneri. För att lagändringen ska bli gällande måste nu den nyvalda riksdagen godkänna förändringen. För egen del ser jag inga problem att rösta ja även denna gång, precis som jag gjorde i våras. Jag får en del frågor och vissa uttrycker en oro för vad detta förslag innebär. Jag ska därför utveckla detta i ett ganska långt blogginlägg.
1. Vad innebär förslagen i propositionen?
• Brottet utlandsspioneri införs i brottsbalkens kapitel om brott mot Sveriges säkerhet. Brottet utlandsspioneri ska skydda hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges utrikesrelationer. Det blir också tryck- och yttrandefrihetsbrott.
• Förslaget innebär att det blir straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att syftet att gå främmande makt till handa också gäller att röja uppgifter till annan liknande sammanslutning, exempelvis terroristgrupp. Straffskalan för utlandsspioneri föreslås vara fängelse i 2-9 år beroende på hur grovt brottet är. För gärningar som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga föreslås att det inte ska dömas till ansvar.
2. Varför behövs skärpt lagstiftning?
• Dagens straffrättsliga regler om spioneri har brister. För straffansvar krävs dels att syftet med en gärning är att gå främmande makt till handa, dels att gärningen kan medföra men för Sveriges säkerhet.
• Därmed omfattas inte gärningar som syftar till att röja uppgifter till en terroristorganisation. Inte heller omfattas gärningar som kan skada Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, om dessa gärningar inte samtidigt kan skada Sveriges säkerhet.
• Skyddet i Sverige är svagare än i t.ex. andra nordiska länder.
3. Remissinstansernas kritik är tillgodosedd
• Lagförslagen togs fram av en utredning som tillsattes av den tidigare s-regeringen. Merparten av de remissinstanser som yttrade sig över det ursprungliga utredningsförslaget såg ett behov av att förstärka den straffrättsliga lagstiftningen på det här området. Flera remissinstanser hade dock synpunkter på de lagtekniska lösningarna.
• I propositionen hförsökte s-regeringen lösa de problem som uppmärksammades, och enligt det stora flertalet remissinstanser har vi lyckats med det. Exempelvis framhåller Justitiekanslern att de påpekanden JK gjorde i det tidigare remissvaret i allt väsentligt har tagits om hand. Även Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt och Malmö tingsrätt noterar att de synpunkter som lämnats på de tidigare förslagen har beaktats.
4. Kommer inte den som avslöjar missförhållanden inom internationella insatser att åka dit för utlandsspioneri?
• Nej, inte alls. Det är inte avsikten med lagstiftningen och det har därför lagts till ett uttryckligt undantag från straffansvar så att det inte ska hända. Straffbestämmelsen har utformats med ett krav på att gärningspersonen genom gärningen har ett direkt uppsåt, en avsikt, att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Detta innebär i sig att avslöjanden om missförhållanden som görs för att väcka debatt om dessa normalt faller utanför redan på denna grund.
• Men för att säkerställa att fall som innebär ett försvarligt uppgiftslämnande ska falla utanför det straffbara området har en uttrycklig begränsning i straffansvaret dessutom gjorts. Enligt förslaget ska det inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. Undantaget har tillkommit med tanke på situationer där den som exempelvis röjer hemlig uppgift kan anses ha haft ett berättigat intresse av att göra detta.
• I propositionen anges att det bör vara av särskild betydelse om gärningen har haft ett journalistiskt eller opinionsbildande syfte. Det bör också kunna beaktas om intentionen annars varit att avslöja övergrepp mot enskilda eller andra oegentligheter, såsom missförhållanden eller brott i olika typer av verksamheter. Även andra omständigheter bör kunna innebära att det finns ett tydligt allmänintresse av att uppgiften röjs.
• En del remissinstanser har ifrågasatt att sådana här undantag får genomslag i praktiken. En dom från Högsta domstolen i fjol visar tydligt att försvarlighetsundantag tas på allvar i rättstillämpningen. Målet gällde brottet olaga våldsskildring som har ett liknande undantag och där frikändes en publicering med hänsyn till intresset av nyhetsförmedling. Försvarlighetsundantaget innebär alltså bl.a. att mediers rapportering om uppgifter av stort allmänintresse tydligt faller utanför det straffbara området.
5. Har det kommande Nato-medlemskapet betydelse för lagändringen?
• Nej. Propositionen lämnades redan oktober 2021.
• Att bestämmelsen skulle kunna bli tillämplig på ett sådant samarbete som det inom NATO förutsågs redan i propositionen som beslutades hösten 2021. Som framhålls i propositionen lär de samarbeten som det främst bör handla om vara freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten av olika slag. Som exempel angavs civila och militära freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE.
6. Hur kan man försvara yttrandefriheten och samtidigt rösta ja till detta?
• Vi har i dagarna nåtts av nyheten om en misstänkt omfattande och allvarligt spioneri mot centrala delar av Sveriges försvar. Detta visar återigen hur spioneri kan skada Sverige och våra samarbetsparter runt om i världen, och utnyttjas av främmande makt.
• Det finns ett behov av att stärka skyddet för uppgifter av betydelse för internationella samarbeten för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Det finns brister i det straffrättsliga skyddet för känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten.
• Det är alltid en viktig balansgång att värna om våra grundlagar och samtidigt inte skydda grova brott som skadar vårt land. I detta fall anser jag att politiken balanserat detta väl. Vi uppnår målet, men utan att inskränka yttrandefriheten i onödan tack vare de tydliga undantag som görs.
De första stegen för att lösa Sveriges problem
2022-11-11
Skriver i Borås Tidning idag:
Regeringens budget tar de första stegen för att lösa Sveriges problem
Svensk politik står inför en mycket viktig och svår uppgift. Stora strukturella reformer krävs för att få ordning på landet. Hushåll, företag och välfärd behöver stöd genom en lågkonjunktur. Samtidigt skulle en oansvarig och expansiv finanspolitik riskera att spä på inflationen och förvärra läget. I detta läge måste medborgarna kunna lita på att politiken tar ansvar.
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stora samhällsproblem. Grov organiserad brottslighet har delar av samhället i sitt grepp. Avveckling av kärnkraftsreaktorer kombinerat med europeisk energikris har lett till rekordhöga elräkningar och risk för strömavbrott i vinter. Försummad integration och utbrett bidragsberoende har gjort att många står långt ifrån egen försörjning. Krig i Ukraina har skapat det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget.
Samtidigt går Sveriges ekonomi mot en bister vinter. Hög inflation med skenande priser på drivmedel, mat och boende pressar både hushåll och företag. Nästa år bedöms landet dessutom befinna sig i lågkonjunktur, och vi går in i detta med en arbetslöshet som är högre än i många andra europeiska länder. Den tidigare regeringen har under lång tid drivit en politik som lett till nedlagd kärnkraft, ökad otrygghet och rekordhöga bränslepriser. Denna utveckling måste vi nu vända.
I valet gav väljarna samarbetspartierna mandat att sätta Sverige på en ny kurs. Förändring var nödvändig och förändring är nu möjlig. Sverige har tagit sig igenom kriser och tuffa tider förut, och vi kan göra det igen.
Moderaternas vallöften och samarbetspartiernas program gäller för fyra år framåt. Allt går inte att göra efter tre veckor i regeringsställning. Men den budgetproposition vi nu lägger fram tar de första viktiga stegen för att lösa Sveriges stora problem. Samtidigt säkrar budgeten handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare.
Budgeten prioriterar det allra viktigaste:
-
Stöd till hushåll och företag i form av sänkta drivmedelspriser, förbättrade reseavdrag, hjälp till höga elräkningar, och trygghet för de mest utsatta genom höjt bostadsbidrag till barnfamiljer och permanentad hög nivå i a-kassan.
-
Stärkt välfärd med såväl generella som riktade bidrag till kommuner och regioner. Satsningar görs bland annat för att korta vårdköerna, stärka förlossningsvården och höja kvaliteten på undervisning i skolan.
-
En historisk offensiv mot brottsligheten med satsningar på både rättsväsende och förebyggande arbete. Sverige ska få fler poliser med bättre verktyg för att bekämpa brott. Barn i utsatta områden ska få hjälp tidigt för att inte dras in i kriminalitet.
-
Försvarsmakten och det civila försvaret rustas upp för att möta ett försämrat säkerhetsläge och förbereda Sverige för Nato, samtidigt som vi ökar stödet till Ukraina.
-
Första steg tas för att möjliggöra ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt görs satsningar på laddinfrastruktur, miljöinvesteringar i industrin, giftsanering samt insatser för våtmarker, havs- och vattenmiljö.
Regeringen vill sätta Sverige på en ny kurs – steg för steg. I budgeten presenteras flera förslag som tar oss igenom ett dystert ekonomiskt läge och prioriterar statens kärnuppgifter.
Jan Ericson (M) riksdagsledamot finansutskottet
Ulrik Nilsson (M) riksdagsledamot konstitutionsutskottet
Kort sammanfattning av regeringens budgetproposition
2022-11-09
Som jag skrev igår står svensk politik inför en mycket viktig och svår uppgift. Stora strukturella reformer krävs för att få ordning på landet. Hushåll, företag och välfärd behöver stöd genom en lågkonjunktur. Samtidigt skulle en oansvarig och expansiv finanspolitik riskera att spä på inflationen och förvärra läget. I detta läge måste medborgarna kunna lita på att politiken tar ansvar.
Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med stora samhällsproblem. Grov organiserad brottslighet har delar av samhället i sitt grepp. Avveckling av kärnkraftsreaktorer kombinerat med europeisk energikris har lett till rekordhöga elräkningar och risk för strömavbrott i vinter. Försummad integration och utbrett bidragsberoende har gjort att många står långt ifrån egen försörjning. Krig i Ukraina har skapat det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget.
Samtidigt går Sveriges ekonomi mot en bister vinter. Hög inflation med skenande priser på drivmedel, mat och boende pressar både hushåll och företag. Nästa år bedöms landet dessutom befinna sig i lågkonjunktur, och vi går in i detta med en arbetslöshet som är högre än i många andra europeiska länder. Den tidigare regeringen har under lång tid drivit en politik som lett till nedlagd kärnkraft, ökad otrygghet och rekordhöga bränslepriser. Denna utveckling måste vi nu vända.
Moderaternas vallöften och samarbetspartiernas program gäller för fyra år framåt. Allt går inte att göra efter tre veckor i regeringsställning. Det är dessutom inte möjligt att genomföra stora skattesänkningar när vi har en så hög inflation som vi har just nu - det skulle bara öka inflationen och äta upp effekten av skattesänkningarna. Därför måste skattesänkningar avvaktar tills inflationen gått ned till rimliga nivåer. Men den budgetproposition vi nu lägger fram tar de första viktiga stegen för att lösa Sveriges stora problem. Samtidigt säkrar budgeten handlingsutrymme om nedgången i ekonomin blir djupare.
-
Stöd till hushåll och företag för höga kostnader för el och drivmedel i form av sänkta drivmedelspriser, förbättrade reseavdrag, hjälp till höga elräkningar (hela 55 miljarder går tillbaka till elkunderna), samt förlängd nedsättning av skatt på diesel för jord- och skogsbruk. Den 1 januari 2024 sänks även reduktionsplikten till EU:s miniminivå, vilket kommer att sänka dieselpriset ordentligt.
-
Stöd till de mest utsatta genom höjt bostadsbidrag till barnfamiljer och permanentad hög nivå i a-kassan, samt automatisk uppräkning av ersättning till garantipensionärer och studenter som kompensation för inflationen.
-
Stärkt välfärd med såväl generella som riktade bidrag till kommuner och regioner, med totalt 12 miljarder kronor. Satsningar görs bland annat för att korta vårdköerna, stärka förlossningsvården och höja kvaliteten på undervisning i skolan. Dessutom får kommuner och regioner också del av det elprisstöd som tidigare meddelats.
-
För ökad konkurrens kraft och växande företag skapar vi ett implementeringsråd för minskad regelbörda för att på allvar ta tag i regelförenklingar och se till att de också genomförs. Vi inför också sänkt arbetsgivaravgift för personer som arbetar med forskning och utveckling.
-
En historisk offensiv mot brottsligheten med satsningar på både rättsväsende och förebyggande arbete. Sverige ska få fler poliser med bättre verktyg för att bekämpa brott och straffen skärps. Barn i utsatta områden ska få hjälp tidigt för att inte dras in i kriminalitet och vi reformerar socialtjänstlagen.
-
Försvarsmakten och det civila försvaret rustas upp för att möta ett försämrat säkerhetsläge och förbereda Sverige för Nato, samtidigt som vi ökar stödet till Ukraina. Sverige ska uppnå Natos mål om en försvarsbudget på 2% av BNP senast 2026. Samtidigt förstärker vi och organiserar det civila försvaret.
-
Vi tar beslut för att öka elproduktionen. Bland annat avskaffas avfallsförbränningsskatten och skatten på kraftvärme, vi tillför mer pengar till kärnkraftsforskning, kortar handläggningstiderna för ny elproduktion och tar fram nya föreskrifter för kärnkraft som underlättar utbyggnad av svensk kärnkraft.
-
I miljöpolitiken tar vi första steget för att avskaffa bonus-malus-systemet, samtidigt görs storsatsningar på laddinfrastruktur, vi gör stora miljöinvesteringar i industrin, satsar på giftsanering samt insatser för våtmarker, havs- och vattenmiljö.
Regeringen vill sätta Sverige på en ny kurs – steg för steg. I budgeten presenteras flera förslag som tar oss igenom ett dystert ekonomiskt läge och prioriterar statens kärnuppgifter. Samtidigt finns en mängd allvarliga samhällsfrågor som måste lösas, men som inte går att ändra på tre veckor. Det krävs ofta en utredning innan man kan lägga fram konkreta förslag. Årets budget är ett första steg, men de stora förändringarna kommer vi att kunna göra i nästa budget, när det funnits tid att förbereda lagförslag och åtgärder på det sätt man måste göra. Vårbudgeten nästa år blir första tillfället, och sedan kommer den stora budgetpropositionen hösten 2023. Den har jag stora förhoppningar på. Det viktigaste är att vi också har en riksdagsmajoritet som står bakom vår budget, vilket gör att våra förslag också kommer att bli verklighet.
Jag är vice ordförande i riksdagens svensk-ukrainska nätverk
2022-11-09
I dag hade det svensk-ukrainska parlamentarikernätverket sitt konstituerande möte efter att de nya riksdagen tillträtt. Intresset för detta nätverk är av naturliga skäl mycket stort, och jag hade äran att bli vald till vice ordförande. Ordförande är Hanna Westerén (S).
Syftet med nätverket är att skapa kontakter mellan Riksdagen och Ukrainas parlament (det finns en motsvarande förening i det ukrainska parlamentet. Vi vill också öka kunskapen om Ukraina som land, deras historia och självklart om kriget. Vi vill även odla kontakter med den ukrainska ambassaden i Stockholm och med Sveriges ambassad i Kyiv, hålla kontakt med ukrainare i Sverige och ta emot ukrainska besökare i riksdagen. På sikt planerar vi också att besöka Ukraina så snart UD ger klartecken för resor dit med hänsyn till säkerhetsläget.
I riksdagen finns ett stort antal nätverk och föreningar för kontakter med andra länder. Själv är jag bland annat även medlem i nätverken för Taiwan, Japan, Indien, Grekland och Libanon.
Den nya regeringens första budget
2022-11-08
I dag överlämnade finansminister Elisabeth Svantesson (M) regeringens budgetproposition till talmannen. Det är en budget i ett allvarligt läge med lågkonjunktur, hög arbetslöshet och en orolig omvärld. Men vi gör prioriteringar som gör att vi ändå kan ta viktiga steg för att prioritera viktiga satsningar, samtidigt som vi försöker stötta hushåll och företag i bistra tider. Jag återkommer med en sammanfattning av de viktigaste delarna. Här några twitterinlägg så länge som sammanfattar dagen.
 
Till minne av Birgitta Wichne
2022-11-07
Nyligen avled min företrädare i Riksdagen, Birgitta Wichne. Vi kände varandra väl, under tiden jag var kommunpolitiker i Mark arbetade vi tillsammans i kommunpolitikern. Birgitta var också en av mina företrädare som riksdagsledamot, hon satt fyra år i riksdagen, 1994-1998. Tillsammans med Lars Björkman (också tidigare riksdagsledamot) och Ulrik Nilsson (min nuvarande riksdagskollega) hade vi en liten minnestext i Borås Tidning i går:
Elfsborg avslutade på topp efter en mycket blandad säsong
2022-11-06
Årets allsvenska säsong för Elfsborg blev minst sagt svängig. En halvbra vårsäsong innebar en femteplats före sommaruppehållet. Sedan följde en katastrofal sommar med en enda seger på 10 matcher, och ett ras ned till tionde plats i tabellen. Och sedan en riktigt bra höst med åtta segrar på tio matcher, varav fyra raka segrar som avslutning på serien. Bland annat tunga segrar mot Malmö, Göteborg och Hammarby och i årets sista match idag, borta mot AIK.
Till slut blev det en sjätteplats för Elfsborg, före förra årets guldmedaljörer Malmö och före Blåvitt. Sjätteplatsen känns ganska rättvis när man ser till hela säsongen. Jag har sällan sett ett lag prestera så ojämnt under samma säsong. Elfsborg är ett av seriens målfarligaste lag och har den fjärde bästa målskillnaden, det är imponerande. Men man lyckades också med bedriften att spela oavgjort i en tredjedel av matcherna i serien. Då blir det inga medaljer.
Stort grattis också till Häcken som tog guld, det första i klubbens historia. Det blev en överlägsen seger, hela sju poäng före tvåan. Utklassning, och bara två förluster under säsongen. Inte många lag klarade av att stå upp mot detta skickliga lag, men Elfsborg spelade faktiskt oavgjort i båda matcherna mot Häcken. Roligast var nog 4-4-matchen på Borås Arena, årets målrikaste match för gulsvart.
Moderaterna kommer hålla sina vallöften om drivmedelskostnaderna
2022-11-05
För att mildra effekterna av höga transportkostnader för hushåll och företag föreslår regeringen nu en tillfällig sänkning av energiskatten på bensin och diesel under tre år. Skatten sänks med 80 öre per liter utifrån de skattesatser som skulle ha gällt från den 1 januari 2023 med gällande indexeringsregler. Priset vid pump sänks därmed med en krona per liter inklusive moms. Förslaget, som föreslås träda i kraft 1/1 2023, bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Utöver skattesänkningen förstärker vi även reseavdraget. Förslaget innebär dels att det nuvarande reseavdraget behålls, dels att två schablonbelopp i reseavdraget höjs för att bättre spegla de faktiska kostnaderna för resorna. För en arbetspendlare som använder egen bil och har 4 mil till jobbet innebär förslaget en årlig skattelättnad på över 4.000 kronor mer jämfört med modellen med en avståndsbaserad skattereduktion. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs från 18,50 till 25 kronor per mil. Avdraget för drivmedel vid arbetsresor med förmånsbil höjs från 6,50 respektive 9,50 till 12 kronor per mil.
Om 14 månader avskaffar vi dessutom det extrema projektet med reduktionsplikten som de rödgröna partierna drivit fram. Den 1 januari 2024 sänks reduktionsplikten till EU:s miniminivå vilket kommer innebära en kraftig sänkning av bränslepriserna.
Dessa förslag innebär sammantaget ett omfattande första steg mot rimligare priser på drivmedel. Sverige kommer med detta gå från att vara världens dyraste land att tanka bilen i, till att närma sig snittpriset i EU. Mot den här regeringen står fyra partier som vill göra det ännu dyrare att tanka genom skattehöjningar och ännu högre reduktionsplikt. Maktskiftet kommer att göra stor skillnad i svenskarnas plånböcker.
Jag får frågor om varför vi inte sänker reduktionsplikten redan nu vid årsskiftet. Svaret är helt enkelt att bensinbolagen sitter i långa kontrakt och redan har köpt in bränsle till ett visst pris, så en sänkning av reduktionsplikten vid årsskiftet skulle inte påverka priset nästa år. Det enda en sänkning nu skulle innebära är att vi skulle får kritik för att vi inte respekterar avtal som ingåtts baserat på den förra regeringens politiska beslut om ökad reduktionsplikt. Drivmedelskostnaderna under 2023 kommer till stor del att bero på tidigare regerings beslut.
Kan man då inte sänka skatten ännu mer vid årsskiftet? Det skulle man kunna göra - om det funnits pengar. I den samlade politik moderaterna gick till val på ville vi dels minska biståndet med ytterligare 10-15 miljarder (utöver det som nu sker) och dels återställa den tillfälliga "pandemihöjningen" av a-kassan, vilket skulle frigjort minst 5-10 miljarder till. Tillsammans skulle detta gett oss ett extra utrymme på 15-25 miljarder till sänkta skatter och viktiga reformer de kommande åren. Tyvärr fick vi inte igenom allt detta vid regeringsförhandlingarna, KD och L ville inte minska biståndet så mycket, och SD ville behålla nivån på a-kassan. Nu har vi därför ett betydligt mer begränsat utrymme, samtidigt som vi går in i en lågkonjunktur som försämrar statens budget ytterligare. Vi har samtidigt stora behov inom försvaret och civilförsvaret.
Moderaterna fick 19% i valet och vi kan inte bestämma själva och få igenom allt vi vill, det är så det är att kompromissa. Vi står självklart upp för det vi kommit överens om, och ser samtidigt att politiken ändå går i rätt riktning. Det är det viktigaste.
Den skattesänkning på en krona som vi föreslagit innebär en satsning om 6,7 miljarder kronor nästa år, vilket gör det till en av de enskilt största satsningarna i budgeten för 2023. Därtill förstärker vi reseavdraget från 18,5 till 25 kronor milen vilket innebär en satsning om ytterligare 1,6 miljarder kronor.
Moderaterna gick till val på att sänka drivmedelskostnaderna med ca 5 kronor/liter på diesel och lite mindre för bensin. När vi 2024 får ned reduktionsplikten till EU:s miniminivå kommer priset också att minska dramatiskt. Till detta kommer den nu föreslagna skattesänkningen och det förbättrade reseavdraget. Det betyder att vi med råge lär uppfylla vårt moderata löfte till väljarna, som gällde för mandatperioden, 2022-2026.
Skriver om bistånd i Borås Tidning idag
2022-11-04
I dag skriver jag och min moderate riksdagskollega Ulrik Nilsson om regeringens nya biståndspolitik, där vi lämnar principen att det viktiga är att ösa ut 1% av BNP i pengar varje år, och i stället lägger fokus på vad vi gör med pengarna. Biståndsbudgeten minskar på detta sätt också något.
Själv skulle jag vilja banta biståndsbudgeten ordentligt för att få mer pengar till annat, och det var också det moderaterna gick till val på. Då hade vi exempelvis haft råd att sänka drivmedelsskatterna mycket mera. Men tyvärr finns det ingen majoritet för det i riksdagen, endast M och SD är för en kraftig minskning, KD och L säger nej, liksom hela oppositionen. Men den linje M, SD, KD och L enats om när det gäller biståndet är ändå ett bra steg i rätt riktning. Kvalitet och uppföljning av biståndet måste prioriteras.
Största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten
2022-11-03
Tryggheten är vår tids största frihetsfråga. Den moderatledda regeringen genomför nu ett paradigmskifte i rättspolitiken för att stärka rättsväsendet och det offensiva arbetet mot de kriminella gängen.
Moderaterna gick till val på att genomföra ett paradigmskifte i kriminalpolitiken. Nu inleder den moderatledda regeringen den största offensiven någonsin mot den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen, för att öka tryggheten och minska skjutningarna och sprängningarna. Samtidigt skiftas fokus från gärningsmannen till brottsoffret, och dennes rätt till upprättelse.
De kommande tre åren ökar vi sammantaget anslaget till hela rättsväsendet med nästan 5 miljarder kronor.
Polismyndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone motsvarar genomsnittet i EU. Brottsbekämpande myndigheter ska även få bättre verktyg såsom utökade möjligheter till hemliga tvångsmedel, möjligheten att upprätta visitationszoner, möjligheter att ta brottsvinster från kriminella och en minskad sekretess mellan myndigheter.
Den moderatledda regeringens politik kommer att medföra ett ökat målinflöde till svenska domstolar och ett ökat behov av både anstalts- och häktesplatser. Därför tillförs både Sveriges Domstolar och Kriminalvården resurser för att öka kapaciteten med en bibehållen kvalitet, effektivitet och säkerhet.
Debatt i Radio Sjuhärad om behovet av mer kärnkraft
2022-11-02
I dag hade jag en kort radiodebatt i Radio Sjuhärad om behovet av ny kärnkraft. Min motdebattör var Marielle Lahti som är ny vikarierande riksdagsledamot för Miljöpartiet sedan igår, och ny miljöpolitisk talesperson om jag förstått det hela rätt.
Jag fick först berätta varför den nya moderatledda regeringen anser att vi behöver mer kärnkraft. Det är ganska enkelt att svara på. Om man ska kunna satsa stort på förnybara och väderberoende energikällor som solenergi och vindkraft så behöver man i botten ha stabil baskraft som kan täcka upp när solen inte skiner eller vinden inte blåser. Vattenkraften räcker inte till (om man inte bygger ut våra nationalälvar), och den förra regeringen har minskat mängden kärnkraft. Samtidigt kommer elbehoven att öka kraftigt eftersom vi vill använda mer el i industrin och elektrifiera vår transportsektor. Nu måste vi vända detta och bygga mer kärnkraft.
Jag sa i debatten att jag tycker vi borde sluta att bråka om kärnkraften – både IPCC och de flesta energiexperter är eniga om att kärnkraften behövs om vi ska minska beroendet av fossila bränslen. Utbyggd kärnkraft möjliggör mer utbyggnad av väderberoende kraft, och banar också väg för framtida vätgassatsningar.
MP tillsammans med S, V och C är ansvariga för förtidsavvecklingen av flera kärnkraftreaktorer, vilket drivit upp kostnaderna för el i södra Sverige och orsakat hotande elbrist. Avvecklingen av kärnkraften berodde helt på politiska beslut, vi i dagens regeringsunderlag försökte till och med stoppa förtidsavvecklingen i riksdagen men förlorade med en enda röst. Att politiska beslut var avgörande har bekräftats av anställda och chefer i energibolagen som var med, och MP-politiker skröt öppet om det i sociala medier. Nu när den nya regeringen öppnat upp för lagändringar, mer forskning och kreditgarantier för kärnkraft är det plötsligt inte mindre än fyra stora kraftproducenter och storföretag som uttrycker intresse för att finansiera och bygga ny kärnkraft i Sverige – Vattenfall, Fortum, Uniper och LKAB. Uppenbarligen var det som sagt inte marknadskrafter som stängde ned kärnkraften…
Samtidigt har Energimyndigheten redan beviljat 99 miljoner i forskningsanslag för att bygga en modulär SMR-testanläggning i Oskarshamn som ska vara klar redan 2024. Uniper, Blykalla och KTH driver projektet gemensamt. Kanske kommer det första nya kommersiella SMR-kärnkraftverket kunna står klart och producera el snabbare än många tidigare trott?
Ny kärnkraft kan vara både traditionell eller den nya typen av fabrikstillverkade mindre SMR-reaktorer. Bäst är att bygga på befintlig plats, exempelvis på Ringhals, där det redan finns tillstånd, infrastruktur, personal, kunskap och överföringskapacitet. Men regeringen vill även öppna för nya SMR-reaktorer på fler platser.
När det gäller traditionell kärnkraftteknik planeras ett 50-tal nya reaktorer bara i EU. Många andra länder som Kina, Indien, Brasilien, Argentina, Turkiet, Kanada mfl planerar också för ny kärnkraft eller är redan igång med byggen. Traditionella kärnkraftreaktorer borde kunna börja byggas hyfsat snabbt i tex Ringhals. Men ny kärnkraft är inget som blir klart direkt, det hade ett högt pris när vi förtidsavvecklade Ringhals 1-2 och reaktorer i Oskarshamn. Nu står vi där vi står och får tänka framåt och medan vi väntar på ny kärnkraft kommer vi under tiden då och då att tvingas elda olja och importera el från kolkraft. Det är trist, men det är Miljöpartiet som har bäddat för detta, vilket jag också påpekade i debatten.
Hur är det då med säkerhet och avfallshantering? Nya kärnkraftreaktorer kan både öka säkerheten och minska lagringstiden för gammalt avfall. Nya SMR-reaktorer kan göras extremt säkra, bland annat på grund av passiva säkerhetssystem som reagerar automatiskt om processen skenar. Jag fick ett exempel. Man kan ha en tank med kylvatten ovanför reaktorn, som hålls på plats med ett värmekänsligt plastlock som smälter vid för hög temperatur - varvid reaktorn dränks automatiskt och processen stannar. Nya reaktorer generation fyra kan dessutom sannolikt återanvända gammalt bränsle – gör att vi får billigare bränsle och dessutom kan korta slutförvaringstiden kraftigt. Det finns all anledning att satsa mer på forskning och utveckling på detta område.
När det sedan gäller kostnader påstår Miljöpartiet med flera att vi satsar 400 miljarder i skattepengar på ny kärnkraft. Det är fel. Regeringen satsar inte skattepengar på att bygga ny kärnkraft, vi underlättar däremot lagar, regelverk och tillståndsgivning, satsar pengar på forskning och är beredda att utfärda statliga kreditgarantier som finansieras genom marknadsmässig kreditavgift (precis som andra bankgarantier och exportgarantier). Bygget av nya reaktorer ska ske med privata pengar på marknadsmässiga villkor. Samtidigt tycker vi det är rimligt att den som driver ett kärnkraftverk kan få betalt för de systemtjänster man levererar i form av beredskap för behövlig baskraft. Det skulle dessutom förbättra kalkylen vid nyproduktion.
|
