Studiebesök till Åland med riksdagens svensk-åländska nätverk 15-16 maj 2022

Kort besök på Åland

2022-05-15

Kort besök på Åland i dag och i morgon med Riksdagens svensk-åländska nätverk. I kväll middag hos svenska generalkonsuln på Åland, Claes Hammar, på residenset i Mariehamn, tillsammans med Landshövdingen Peter Lindbäck och Ålands enda riksdagsledamot Mats Löfström. Ämnet ganska givet - Natomedlemskapets betydelse för säkerhetsläget i Östersjöområdet och Ålands roll i finsk försvarspolitik och hur Ålands status som demilitariserat område påverkas av ett Natomedlemskap. I morgon bland annat möten med Ålands fredsinstitut och Ålands Lagting (självstyrets lagstiftande församling). Parallellt kommer vi följa riksdagsdebatten om Nato hemma i Sverige och den som samtidigt sker i Finlands riksdag i samma ämne. Det är dramatiska och politiskt hektiska dagar nu.



 


Besök i Ålands Lagting

2022-05-16




Resans huvudsakliga syfte var att träffa Ålands talman och företrädarna för partierna i Ålands lagting (Ålands riksdag) för att diskutera betydelsen för Åland av Finlands natoansökan, samt hur ett medlemskap i Nato påverkar Ålands självstyre och de demilitariserade öarna. 



Här är vi inne i plenisalen. det åländska lagtinget har 30 medlemmar. Till vänster talmannen Bert Häggblom som berättar om hur parlmentet fungerar och hur relationerna till resten av Finland hanteras. Talmannen är finlands högsta politiker. 



Redan i entrén påminns man om Ålands dramatiska historia i form av fem historiska målningar. Den i mitten är högaktuell och visar hur ryska trupper angriper Åland 1714 och bränner ned och dödar de invånare som inte hinner fly. Tavlans rubrik är "Den stora flykten 1714-21. Detta var vare sig första eller sista gången som Finland angripits av Ryssland, och det senaste exemplet är ju finska vinterkriget och fortsättningskriget under Andra Värlskriget. Den dramatiska historian är något alla finländare lever med, och ett av skälen till att man är så angelägna om att bli medlemmar av Nato. Man litar helt enkelt inte på Ryssland.

De första bilderna visar äldre händelser, och de sista bilderna illustrerar Ålands väg till självstyret. Beslutet om självstyre fattades av NF (föregångarna till FN) 1921, och 1922 tillträdde det första valda lagtinget. I år firar man därmed 100 år. Beslutet i NF följde efter en petition som undertecknades av 94% av ålänningarna som ville tillhöra Sverige. Detta motsatte sig Finland, och NF fattade beslutet om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men måste garantera ålänningarnas svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och självstyrelse. Åland blev också en demilitariserad zon, vilket innebär att det i fredstid inte får finnas finsk eller utländsk militär eller militära anläggningar på ön. Vi fick samtidigt klart för oss att detta inte förhindrar att finsk militär får skydda Åland militärt om Finland angrips av främmande makt. Detta innebär i sin tur att Ålands självstyre inte hotas av Natomedlemskapet, och att den demilitariserade statusen kvarstår i fredstid.

Ålands självstyre garanteras av ett antal så kallade signatärmakter, som enades om att garantera Ålands självständiga status. (Finland, Storbritannien, Irland, Frankrike, Italien, Tyskland, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Polen). Alla dessa signatärmakter måste tillfrågas vid oklarheter om tolkning av regler i självständighetskonventionen. 

Mer om den praktiska hanteringen går att läsa här.







 

Protester utanför ryska konsulatet

Framför ryska konsulatet i Mariehamn har någon kedjat fast en ny gatuskylt och surrat ett träd med blågula halsdukar. Protesterna mot Rysslands invasion i Ukraina pågår överallt i omvärlden.

 


 

 

Andra besök på Åland

Vi  besökte även Ålands fredsinstitut och fick deras bild av hur ett Natomedlemskap kan påverka det åländska självstyret och demilitariseringen. Det blev även ett beök på Ålandsbanken där vi fick höra om deras intressanta historia och framgångsrika verksamhet.

Vi gjorde även ett besök hos det stora spelbolaget Paf som bland annat driver spelautomater på de stora färjorna. Företaget ägs av föreningslivet på Åland och delar ut sin vinst till olika ändamål (ungefär som ATG och Svenska Spel i Sverige). Vi diskuterade hur Paf och andra bolags verksamhet påverkas av det nya svenska systemet med spellicenser och andra svenska förslag. Här sitter två av mina trevliga  medresenärer, Hanna Gunnarsson (V) och Ellen Juntti (M).




Uppmärksammat besök

Det är väldigt tydligt att besök av svenska riksdagsledamöter uppskattas på Åland. Befolkningen har mycket starka band till Sverige. De flesta åländska ungdomar som bedriver universitetsstudier studerar i Sverige, när man vill besöka kulturevenemang åker man till Stockholm eller Uppsala, 25% av läkarna på Åland veckopendlar från Sverige, och utbytet med Sverige är stort på alla sätt.

Ålands Lagting uppmärksammar vårt besök på sin hemsida, och även åländska media skriver om besöket.

Vi skulle även besökt den åländska kustbevakningen, men den var försatt i hög beredskap på grund av måndagens Natodebatt och Natobeslut i den finska riksdagen, och vårt besök där blev inställt. Däremot såg vi ett av kustbevakningens många fartyg utanför fönstret när vi bjöds på lunch av talmannen med utsikt över hamnen. 

 


 

Några fler bilder från Mariehamn

Mariehamn är fullt av oerhört vackra trähus i olika design. Bara detta gör Åland väl värt att besöka.











Det  stora segelfartyget Pommern är idag ett flytande fartygsmuseum.



Solnedgång över hamnen i Mariehamn.