November 2021

Rekordkyla och rekordhögt pris på el - redan i november

2021-11-28

I dag har vi sett de lägsta novembertemperaturerna i Sverige sedan 1980, hela 37 grader kallt i norra delen av landet.

    

Samtidigt nådde elpriserna i södra Sverige idag rekordpris, en bra bit över 4 kronor per kwh. Och under långa perioder låg priset på extremt hög nivå, 203 Euro/Mwh, i hela landet. Alltså även i norra Sverige (källa Svenska Kraftnät):

    

Det är svårt att inte se ett samband - den stränga kylan i norr drabbar vattenkraften som inte kan köras för fullt, samtidigt som vindkraften oftast står stilla när det är sträng kyla - antingen för att det inte blåser eller för att skydda vindkraftverken mot skador. Samtidigt ökar energibehovet i Sverige när det är kallt.  Sträng kyla blir helt enkelt den "perfekta stormen" som både riskerar att leda till elbrist och extrema elpriser - eller båda delarna. Det enda som fungerar precis som vanligt i sträng kyla är kärnkraften. Det borde vara svar nog på frågan om vi borde bygga ny kärnkraft eller inte. Eller kanske återstarta Ringhals 1?

Här en figur som visar de rörliga områdespriserna på el under året från 2018 och fram tills idag (källa Nord Pool). Den är uppdaterad 14/11, alltså för två veckor sedan. De senaste dagarnas ännu högre priser syns alltså inte i figuren.





Den som inte ser med oro på utvecklingen de senaste fyra åren är nog en aning naiv. Vi har alltså redan nu ett ansträngt läge - innan vintern knappt har börjat mer än i de norra delarna av landet. Vad gör vi om det blir sträng kyla i hela landet de kommande månaderna och all vindkraft står stilla  i hela Skandinavien och norra Europa, kärnkraften producerar mindre än de senaste åren till följd av stängda reaktorer, och vattenkraften i både Sverige och Norge går på sparlåga - samtidigt som resten av norra Europa behöver sin kolkraftsel själva? Man behöver inte vara domedagsprofet för att inse att det kan gå riktigt illa. 


 

 

Moderaterna säger nej till avskaffat grundlagsskydd för vissa söktjänster

2021-11-25

Moderaternas riksdagsgrupp har beslutat att vi säger nej till att avskaffa grundlagsskyddet för vissa söktjänster (det som i praktiken gäller tjänster där man kan söka fram domar).

Helt kort grundar vi vårt nej på den hårda kritiken mot utredningens förslag från tunga remissinstanser såsom JO, JK och flera domstolar. Regeringen har ändå valt att lägga fram lagförslaget i oförändrat skick. Från moderat sida tycker vi inte att man kan hantera en grundlagsändring på ett sådant sätt.

Moderaterna har från början och under hela beredningsprocessen varit tydliga mot regeringen och informerat om att vi med hänsyn till remisskritiken inte kommer stödja ett förslag motsvarande det som lades fram i utredningen. Vi beklagar att regeringen ändå lagt fram lagförslaget utan att lyssna på remissinstanserna och kommer att rösta nej till denna grundlagsändring. 
Detta är en fråga jag engagerat mig en hel del i genom åren och jag är glad att moderaterna står upp för vår grundlag när andra partier inte gör det. 

Nedan hela vår reservation i detta ärende, först om utredningen, sedan om remissvaren och slutligen hanteringen av regeringens proposition:

 

1. SOU 2020:45 "Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

I utredningen SOU 2020:45 "Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” lämnades ett förslag rörande grundlagsskyddet för vissa söktjänster. Förslaget avsåg att begränsa skyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om lagöverträdelser. Utredningen ansåg att det fanns ett behov av att inskränka grundlagsskyddet på det aktuella områdetatt stärka skyddet för den personliga integriteten och svara på den så kallade Lexbase-problematiken.

Utredningens förslag innebar att de befintliga delegationsbestämmelserna om s.k. känsliga personuppgifter skulle ändras på så sätt att personuppgifter om lagöverträdelser skulle läggas till i uppräkningen av de kategorier av personuppgifter som kan regleras genom vanlig lag.

2. Hård remisskritik mot förslaget i SOU 2020:45

Utredningens förslag remissbehandlades under förra hösten. En majoritet av de remissinstanser som yttrade sig över förslaget om grundlagsskyddet för vissa söktjänster motsatte sig detsamma. Bland annat riktade tunga juridiska remissinstanser som Justitiekanslern, Justitieombudsmannen och ett flertal domstolar hård kritik mot hur förslaget utformats. Synpunkterna avsåg bland annat att förslaget var oprecist och gav alltför stort utrymme för tolkning, vilket innebär att tillämpningen inte blir förutsebar och att den föreslagna begränsningen av grundlagsskyddet riskerar att bli mycket bredare än vad som avsetts. Konsekvensen blir, som Hovrätten över Skåne och Blekinge påpekade i sitt remissvar, att ”det överlämnas till stiftaren av vanlig lag och lagtillämparen att bestämma grundlagarnas tillämpningsområde”. Hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrkte därför förslaget, Även Justitiekanslern angav i sitt remissvar att förslaget ”inte är godtagbart” då det inte går att dra slutsatsen att de integritetsskyddsintressen som den föreslagna regleringen syftar till att tillgodose väger tyngre än de negativa konsekvenserna för yttrandefriheten. Justitieombudsmannen ville inte heller tillstyrka förslaget på grund av de negativa konsekvenserna för yttrandefriheten. Tung kritik koäven från mediabolag och journalister. Såväl Sveriges Television, Sveriges Radio, Tidningsutgivarna avstyrkte förslaget.

3. Proposition 2021/22:59 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten

Förslaget som regeringen nu lägger fram i aktuell proposition ligger i linje med utredningens förslag som mött mycket stark remisskritikSkulle regeringens förslag röstas igenom i riksdagen riskerar det att skapa en bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanlig lag. Grundlagsskyddet riskerar därmed sättas ur spel.

Enligt Moderaterna är det problematiskt att regeringen lägger fram ett förslag som mött så starkt motstånd i remissförfarandet. Vi menar attäven i grunden välutredda förslag inte bör tas vidare när så omfattande remisskritik föreligger, det gäller inte minst på området för tryck- och yttrandefrihet.

Vår uppfattning grundar sig alltså på remissinstansernas synpunkter. Vi anser att remissynpunkterna är sådana att detta förslag inte bör genomföras i sin nuvarande form, även om det kan finnas skäl till en reglering på området av olika skäl. Det handlar både om att hitta en lämplig avvägning mellan yttrandefriheten och intresset för dömda att återgå till ett liv efter verkställighet men också om EU-rättsliga skäl 

Remissynpunkterna visar på utmaningarna och det svåra i att hitta ett väl avvägt förslag på aktuellt område. Dock framgår av remissammanställningen att det finns alternativa förslag för att hitta en träffsäker reglering på området som skulle kunna träffa den situation och den problematik som finns kring vissa databaser och som även Europadomstolen lyft och haft synpunkter på.

Moderaterna har från början och under hela beredningsprocessen varit transparenta och informerat regeringen att vi med hänsyn till remisskritiken inte kommer stödja ett förslag motsvarande det som lades fram i utredningen. Vi beklagar att regeringen inte hörsammat moderaternas inställning i frågan och inte heller vidtagit några åtgärder för att tillmötesgå den allvarliga remisskritiken. Regeringen skulle bland annat kunna ha tagit initiativ till en annan reglering där den kritik som remissinstanserna riktat mot förslaget fångats upp. 

Vi anser i och för sig att det kan anföras såväl sakliga som EU-rättsliga skäl för en reglering som skulle innebära ett begränsat grundlagsskydd i vissa situationer, men inte i den form som regeringen nu presenterat och inte med den remisskritik som förevarit.

 

Mot bakgrund av ovanstående anser Moderaterna att riksdagen bör avslå propositionen såvitt avser grundlagsskyddet för vissa söktjänster.





Mitt anförande i gårdagens debatt om höständringsbudgeten

2021-11-25

I går hölls dels den stora budgetdebatten om budgeten för kommande år (där M-KD-SD-budgeten sedan vann vid omröstningen), dels en efterföljande debatt om den så kallade höständringsbudgeten. Den sistnämnda innehåller de förändringar regeringen vill göra för innevarande år för att korrigera politiken eller bara få årets budget att gå ihop med plus och minus. Normalt är det mest tekniska mindre förändringar, men årets höständringsbudget var mer omfattande, bland annat till följd av kostnader för pandemin riksdagen fattat beslut om tidigare. Men det fanns också en mycket stor post på 9 miljarder extra i kostnader som avser den svenska EU-avgiften. Jag kommenterade det här den 29 oktober.

Jag ansvarade för denna budgetdebatt för moderaternas räkning. Utöver den stora kostnadsökningen för EU-avgiften använde jag en del av tiden åt att konstatera att regeringen misslyckats med så många saker att ingen höständringsbudget i världen kan justera detta, samt påpekade att nuvarande s-partiledaren Magdalena Andersson är en av dem som bär huvudansvaret för regeringen Löfvens misslyckanden. Den som läste min debattartikel i Borås Tidning häromdagen känner igen mycket därifrån. Nedan följer hela mitt inlägg från riksdagens videoupptagning (klicka på bilden och sedan på mitt namn).




 

Riksdagen röstade igenom vår budget - och nyvalde statsministern avgick

2021-11-24

Det blev en historisk dag i Sveriges Riksdag idag. Först röstade vi om statsminister, och Magdalena Andersson lyckades passera nålsögat med en rösts marginal. 174 ledamöter röstade nej, det krävdes 175 för att stoppa henne. Hon kunde tillträda tack vare passivt stöd från V och C.

Därefter hade vi den långa budgetdebatten där M, KD och SD:s framförhandlade budgetalternativ stod som huvudförslag. Det är första gången i den moderna politiska historien som en oppositionsbudget varit huvudförslag från finansutskottet. Vi vann också voteringen och  Sverige styrs nu med vår budget kommande år. Det betyder att vi gjort förbättringar på över 20 miljarder jämfört med regeringens budgetproposition. 

Bland våra ompriopriteringar märks särskilt mer pengar till polis och rättsväsende, mer pengar till sjukvården och skolan, sänkt skatt för löntagare och pensionärer, höjda bostadstillägg till pensionärer med låg inkomst, sänkt drivmedelsskatt och mer pengar till elektrifiering av fordonsflottan.

Sedan kom så beskedet att Miljöpartiet lämnar regeringen. Saknade av få skulle jag gissa. Och sedan avgick den nyvalde statsministern Magdalena Andersson efter bara sju timmar på posten. En politisk dag som går till historien.

Jag skildrade dagen i några twitterinlägg:


  


     


   


 

 

Samma gamla S-politik oavsett partiledare

2021-11-23

Skriver i Borås Tidning idag.
 


 

 

Spännande politisk vecka

2021-11-22

Idag flög jag upp till huvudstaden redan på morgonen för att inleda en spännande politisk vecka. Dagens första intressanta händelse var beskedet klockan 12 att S och V inte kunnat enas om budgeten. Därefter kom beskedet att talmannen kallade till presskonferens klockan 13.15, där han meddelade att han kommer att föreslå Magdalena Andersson som statsminister för omröstning på onsdag morgon. Detta trots att det idag saknas stöd för Andersson i riksdagen. Jag tog några bilder vid den medialt mycket välbesökta presskonferensen:

   

   

En stund senare, klockan 14, samlades vi i finansutskottet för att klubba årets statsbudget. Den framförhandlade budgeten mellan M, KD och SD hade starkast stöd och klubbades igenom som finansutskottets huvudalternativ till budgetomröstningen på onsdag eftermiddag. Regeringen tvingades reservera sig till förmån för sin egen budgetproposition.

Alldeles nyss, klockan 15, höll så Vänsterpartiledaren Nooshi Dadgostar en egen presskonferens där hon meddelade att om inte V får en budgetöverenskommelse med regeringen före onsdag kommer man att rösta nej till Magdalena Andersson som statsminister på onsdag morgon.

Samtidigt har ju Centerpartiet tidigare envist villkorat sitt stöd till regeringens budget med att man inte får budgetförhandla med Vänsterpartiet.

Det är med andra ord upplagt för en fortsatt mycket spännande vecka i riksdagen. 


 

 

Mediakommentarer om gårdagens nomineringsstämma

2021-11-21

Några mediekommientarer kring gårdagens nomineringsstämma. Borås Tidning och Radio Sjuhärad. Även Dagens Nyheter kommenterar utfallet på de olika västsvenska stämmorna. Tyvärr låst artikel.

Att Borås Tidning valde ett foto på mig från 2010 får jag väl se som en bonus. 


 


 

 

Det gick som jag hoppades på nomineringsstämman

2021-11-20

I dag genomfördes nomineringsstämman för vår riksdagsvalsedel och regionvalsedel för kommande val. Samtliga fem riksdagsvalkretsar i Västra Götaland hade sina stämmor samtidigt på ett hotell i Göteborg.



Jag tog denna bild på ombuden i vår valkrets före mitt lilla anförande på stämman. Ombuden var snälla och dessutom eniga om att de ville ha mig överst på riksdagsvalsedeln. Beslutet togs utan omröstning. Tacksam för förtroendet och för alla vänliga ord både före, under och efter stämman!

Grattis också till Ulrik Nilsson som blir andranamn på riksdagsvalsedeln och Lars Holmin som blir vårt toppnamn på regionvalsedeln. Tillsammans kommer vi att ta ett stort ansvar för den kommande valrörelsen. Nedan vi fem som toppar riksdagsvalsedlarna i Västra Götalands fem valkretsar: Sten Bergheden, Camilla Waltersson Grönvall, undertecknad, Marie-Louise Hänel Sandström och Johan Hultberg.



 

 

Mitt politiska CV

2021-11-18

Inför lördagens nomineringsstämma där den moderata riksdagsvalsedeln för valkretsen ska fastställas har jag ställt samman ett eget "politiskt CV" som jag låtit både nomineringskommitté och stämmoombud ta del av. Här är en uppdaterad version. Tanken är att visa lite samlat vad jag uträttat i riksdagen och vilken aktivitet jag har som riksdagsledamot. Jag tycker det är rimligt att redovisa detta för ombuden innan de tar ställning till hur valsedeln ska se ut.

     

      Politiskt CV Jan Ericson, riksdagen 2006-2021

 




Jag förelås som förstanamn på riksdagsvalsedeln

2021-11-18

Efter att min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby i ett sent skede oväntat beslutat sig för att inte längre kandidera till riksdagen nästa mandatperiod har nomineringskommittén gjort förändringar i sitt förslag till topplatserna på valsedeln.

Jag föreslås som förstanamn och Ulrik Nilsson från Borås flyttas upp som andranamn. 

Detta är alltså nomineringskommitténs förslag till nomineringsstämman. Det är kul och hedrande att vara föreslagen som förstanamn på valsedeln, och vad jag förstått är företrädarna för samtliga åtta kommuner i riksdagsvalkretsen eniga om sitt förslag. Men det är nomineringsstämman som beslutar. På lördag vet vi hur resultatet blev.


 

 

Debattartikel i Svenljunga Tranemo Tidning

2021-11-17


 

 

Centerpartiet grundlurade om strandskyddet

2021-11-16

Det blir allt tydligare att Centerpartiet har grundlurats om förändringarna av strandskyddet. Vår bostadspolitiske talesperson har sammanfattat det hela i nedanstående inlägg på facebook.






M, KD och SD överens om en alternativ budget

2021-11-16



I dag meddelade vi på finansutskottets möte att M, KD och SD kommit överens om ett budgetalternativ som vi ställer mot regeringens budget. Vi omfördelar 20 miljarder till andra ändamål.

Vi skrotar bland annat familjeveckan, tar bort regeringens konstiga förvärvsavdrag, stoppar anvisningar till nya extratjänster, avskaffar byggsubventionerna, stoppar anslaget för att tvångsköpa skog, skrotar hemutrustningslånet för nyanlända och skärper reglerna för garantipension mm för nyanlända. Vi avskaffar också delegationen mot segregation. 

Vi enskilt största satsning är på polisen och rättsväsendet, med pengar till höjda polislöner., bättre verktyg för polisen i deras arbete, satsningar på avhopparverksamhet, förstärkning av kriminalvården, åklagarmyndigheten, domstolarna, SÄPO, tullen och kustbevakningen, samt fler förvarsplatser för personer med avvisningsbeslut.

Vi lägger också mer resurser på sjukvården för bland annat fler vårdplatser, vi satsar på åtgärder mot långtidsarbetslösheten och vi utökar undervisningstiden i skolan och inför särskilt stöd till lovskola för att ta igen undervisning som missats under pandemin.

Vi sänker skatten ordentligt för både löntagare och pensionärer och höjer bostadstillägget för pensionärer med låg pension. Vi sänker även drivmedelsskatterna och satsar samtidigt mer pengar på utbyggd laddinfrastruktur för elfordon.

Våra tre partier aviserar också en omfattande bidragsreform och stramare mål för svensk migrationspolitik.

Från moderat sida ser vi detta som ett första steg på vägen mot en bättre politik för Sverige. Vi beklagar att vi inte lyckats få med alla partier på en ordentlig besparing på biståndet som kunde skapat resurser för annat, och vi tycker sänkningen av drivmedelsskatterna är för liten. Det finns en hel del i vår moderata budgetmotion som inte finns med i denna överenskommelse. Men vi har ändå på kort tid lyckats samla tre partier för att göra en omfördelning av 20 miljarder i regeringens budget - det är faktiskt riktigt bra och är mer än både vi och politiska bedömare hade förväntat sig. Vi plockar bort ett antal dåliga satsningar från regeringen och använder dem till bättre saker. Det är så man får arbeta när man är i opposition. Varje steg i rätt riktning är bättre än ytterligare steg i fel riktning. Resten av våra moderata förslag kommer vi självklart att fortsätta driva med full kraft.


 

 

Debatt i P4 Sjuhärad om åtgärder mot gängvåldet

2021-11-15

I dag var jag inbjuden till diskussion och debatt i Radio Sjuhärad om åtgärder mot gängvåldet. Främst handlade det om avvägningen mellan den personliga integriteten och kraftfullare åtgärder mot gängkriminella - en inte helt enkel avvägning. Min motdebattör, Petter Löberg, riksdagsledamot för (S), gav som alltid motstridiga besked - dels att åtgärder mot personer som inte är misstänkta för brott är orimliga, samtidigt som han försvarade att regeringen infört just detta.

För egen del konstaterade jag att Sverige utmärker sig i Europa när det gäller dödligt skjutvapenvåld och vi ser nu också hur allt fler vanliga människor utan koppling till gängen drabbas av våldet, och har även tvingats uppleva hur en polis mördas i tjänsten.
 
Utländsk polis i Frankrike och USA kunde avslöja omfattande kriminalitet i Sverige och stoppa ett tiotal mord tack vare effektivare verktyg. De kunde göra saker som inte svensk polis får göra. Det är dags att ge även svensk polis de verktyg den behöver. Det är viktigt både för kampen mot gängkriminaliteten och för att ge poliser i yttre tjänst en säkrare arbetsmiljö.
 
Moderaterna har ett mycket omfattande program mot den grova kriminaliteten och de kriminella gängen, det mesta är sådant som har starkt stöd inom polisen och från experter på området. Det är också saker som fungerat i andra länder. Det mesta av detta behandlades inte i dagens program, men det blir kanske fler chanser.  

Här en kort sammanfattning av moderaternas förslag:

* Straffmyndighetsåldern måste sänkas. Kriminella gäng använder regelmässigt underåriga att begå de grövsta brotten (exempelvis mord) eftersom de oftast får lindrigare straff. Vi vill både sänka straffmyndighetsåldern och avskaffa ungdomsrabatterna på de straff som döms ut.
* Avskaffa "mängdrabatten" för dem som samtidigt begår ett flertal olika brott. I stället bör straff utmätas för varje brott och sedan läggas ihop.
* Inför dubbla straff för brott som begåtts i kriminella grupperingar.
* Öppna upp för hemlig avlyssning av kriminella gäng, på samma sätt som redan är möjligt för avlyssning av terrorister. Det var denna typ av dataavläsning och avlyssning som gjorde det möjligt att gripa ett betydande antal kriminella - med hjälp av fransk och amerikansk polis som avlyssnade kriminella nätverk.
* Öka möjligheten att beslagta kriminellas egendom.
* Förbjud deltagande i och samröre med en kriminell organisation.
* Ge polisen bättre utrustning, skydd och arbetsredskap.
* Minska sekretessen mellan myndigheter för att lättare kunna upptäcka och utreda brott.
* Genomför en nationell folkräkning för att bland annat hitta personer som inte har rätt att befinna sig i landet.
* Skärp reglerna för samordningsnummer som idag ofta används i brottslig verksamhet.
* Tillåt anonyma vittnesmål som kompletterande bevisning vid grova brott.
* Skärp straffen kraftigt för den som hotar målsäganden och vittnen.
* Öka skyddet för vittnen och målsägare.
* Fler övervakningskameror på utsatta platser.
* Sänk gränsen för obligatorisk häktning.
* Skärpta straff för vissa brott.
* Öka antalet utvisningar efter grova brott.
* Fler unga som begår brott ska omhändertas enligt LVU.
* Inför särskilda ungdomshäkten och särskilda enheter inom kriminalvården för dömda unga.
* Möjlighet att återkalla dubbla medborgarskap vid systemhotande brottslighet.

Utländska medborgare som begår brott med straffvärde på fängelsenivå ska som huvudregel utvisas.
Länder som inte samarbetar kring att ta emot egna medborgare som utvisas från Sverige ska inte få svenskt bistånd.
Fler återvändandeavtal behövs mellan Sverige och andra länder för att förenkla återvändandet.

Några av våra förslag är mer lågtgående och ger möjlighet till förebyggande åtgärder även utan konkret brottsmisstanke mot en enskild person, och det var detta som fick fokus i dagens inslag:
 
Visitationszoner ska i vårt moderata förslag vara tillfälliga och begränsade och beslutas av åklagare vid stor risk för att illegala vapen finns eller kommer att transporteras genom ett område. Zonerna möjliggör visitation även utan konkret brottsmisstanke. Systemet har funnits i Danmark sedan 2004 och fungerat väl. Petter Löberg och (S) säger nej till detta av "integritetsskäl" och för att det skulle skapa oro och misstro i de utsatta bostadsområdena. Jag påpekade i programmet att vi moderater ser det precis tvärtom. Det är de boende i dessa områden som drabbas hårdast av gängkriminaliteten och våldet, det är mammorna i förorten som inte vågar släppa ut sina barn av rädsla för våld och skottlossning. Att ta kampen mot de kriminella gängen är viktigast för dem som bor i dessa områden som terroriseras av kriminella gäng. Människor i förorterna förväntar sig mer engagemang från politiken, inte mindre. Och i en undersökning av SVT för något år sedan hade visitationszoner stöd av 54% av befolkningen och bara 28% sade nej.
 
Avlyssning mm av gängkriminella diskuterades också i programmet. Detta anser vi moderater ska kunna användas preventivt mot personer som är skäligen misstänkta för att vara aktiva i kriminella nätverk, alltså utan konkret brottsmisstanke. Det är dock inget polisen själva ska få besluta, utan ska beslutas av domstol på begäran av åklagare. Reglerna skulle i vårt förslagsamtidigt innehålla skydd mot missbruk. Dels genom ett offentligt ombud som har rätt att ta del av alla handlingar i ärendet och även överklaga åtgärden, dels genom granskning och tillsyn av JO och Integritetsskyddsnämnden, samt redovisning i efterhand till riksdagen. Man kan säga att vi i viss grad jämställer den grova gängkriminaliteten med terrorism och hot mot rikets säkerhet, där det ju redan idag finns möjligheter till åtgärder som avlyssning mm utan konkret brottsmisstanke. 

I programmet fick vi även frågan om vad vi är överens om. Jag konstaterade att vi numera verkar ha en hyfsad samsyn om att situationen är ohållbar. Däremot har vi knappast en samsyn om vilka åtgärder som behövs - vi moderater anser att regeringen långtifrån gör det som krävs. Några tusen gängkriminella står mot tio miljoner svenskar. Om vi vill kan vi givetvis stoppa gängen. Men då krävs mer resurser och nya arbetsmetoder. Polisen och rättsväsendet får inte ha sämre resurser än gängen. Samtidigt måste vi alltid skydda medborgarna mot godtyckliga ingrepp i sina medborgerliga fri och rättigheter. Det är en svår men helt möjlig balansgång.
 
Moderaterna vill ge människor hoppet tillbaka.


 

 

Slutreplik i Ulricehamns Tidning

2021-11-13

I dag hade jag denna slutreplik i Ulricehamns Tidning. Debatten rörde drivmedelsskatterna och reseavdragen, och jag tycker det är orimligt när debattörer vill höja drivmedelsskatterna och försämra reseavdragen utan att ha en tanke på hur det drabbar alla dem som måste köra bil. Främst på landsbygden såklart, men även människor som bor i städer och tätorter behöver ibland av olika skäl ta bilen till jobbet.

    


 

 

Socialdemokraterna försöker idiotförklara hela svenska folket

2021-11-12

Jag kunde inte låta bli att kommentera denna tweet från nye s-partisekreteraren Tomas Baudin som han skrev häromdagen. Jag tycker tweeten är oförskämd och extremt provocerande. Han försöker uppenbarligen idiotförklara hela svenska folket. Tror han verkligen att väljarna är så ofantligt korkade att de går på detta?

Socialdemokraterna har styrt Sverige i sju år nu! Och den nye partiledaren Magdalena Andersson har varit regeringens näst tyngsta politiker och högst ansvarig för både statsbudgetarna och de prioriteringar man gjort i dessa. Hon har också varit ansvarig för budgetförhandlingarna med andra partier. Dessutom har hon varit ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, alltså den högsta partiledningen. Nu ska man plötsligt "komma igång" och "fokusera" på samhällsproblemen. Varför har man inte gjort det tidigare?




 

 

Debattartikel om drivmedelsskatter i Svenljunga Tranemo Tidning

2021-11-11

Denna vecka har jag även ett debattinlägg om de höga drivmedelsskatterna i Svenljunga Tranemo Tidning.


 

 

Beslut om statlig ersättning vid personskada orsakad av vaccin mot covid-19.

2021-11-10

I dag tog riksdagen beslut om att staten ska garantera ersättning vid personskada orsakad av vaccin mot covid-19. Beslutet innebär att eventuella skador till följd av vaccinet ska ge medborgarna samma ersättning som andra läkemedelsskador. I den mån inte den vanliga läkemedelsförsäkringen täcker skadan ska staten träda in. Riksdagen beslutade också att ge regeringen i uppdrag att skyndsamt göra en översyn av ersättningen till barn för skador som kan uppstå av vaccinet. 


 

 

Centerpartiet rejält överkörda om både skog och strandskydd

2021-11-10

Både C och MP har idag utropat sig till stora segrare i regeringsunderlagsförhandlingarna om stärkt äganderätt till skogen och rimligare regler för strandskydd. Det är ingen överdrift att säga att centern får beskrivas som ganska rejält överkörda i båda frågorna. Och detta är alltså det Centern accepterat som betalning för att släppa fram en ny S/MP-regering...
 
Strandskyddet:

En redan dålig kompromiss ser av allt att döma ut att ha blivit ännu sämre. Alla detaljer är inte kända, men att beskriva avskaffat strandskydd på diken och dammar som en seger för landsbygden övertygar nog inte ens den mest inbitne centerpartist. 
Det är uppenbart att C har fått vika sig. 

Ett exempel är den vetorätt som C  vill ge till landets länsstyrelser: På det fåtal platser där strandskyddet kommer kunna upphävas så ska länsstyrelsen alltid ges möjlighet att återinföra strandskyddet där man så finner lämpligt. Att särskilt hårt exploaterade områden dessutom ska få ett skärpt strandskydd innebär i praktiken att det blir stopp för byggande i mycket stora delar av Sverige där människor faktiskt bor eller vill bo. De 
lättnader som föreslås ska bara gälla områden där efterfrågan på mark är låg, dvs där få eller ingen vill bo. 

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet lägger en död hand över våra 97 000 sjöar. Moderaterna vill att strandskyddet ska bestämmas av våra kommunpolitiker som känner till lokala förutsättningar bäst av alla.
 
Skogen:

Centerpartiets ambition om att stärka äganderätten och rättssäkerheten för landets skogsägare har misslyckats. I konflikten mellan Centerpartiets och Miljöpartiets önskemål har det snarare resulterat i mer osäkerhet för landets skogsägare om den framtida inriktningen för skogspolitiken.

Centerpartiet säger att förslaget om att undanta stora arealer fjällnära skog från produktion förhandlats bort. Miljöpartiet å sin sida säger att mer fjällnära skog ska skyddas – särskilt de statliga områdena. Konflikten kvarstår, och kommer att blossa upp på nytt.

Om staten ska skydda mer fjällnära skog innebär det också enorma kostnader (5,7 miljarder enligt skogsutredningen). Detta i ett läge där vi behöver mer produktion i skogen, inte mindre, för att ersätta fossila alternativ med produkter från skogen.

Den rättsosäkerhet som rått för skogsägare kring inventeringen av värdefull natur (”nyckelbiotopsinventeringen”) kvarstår också. Centern har gått med på att denna osäkerhet kvarstår genom att registret inte gallras. Det innebär i praktiken en inskränkning av brukanderätten utan ersättning, eftersom skog som registrerats som nyckelbiotop inte accepteras av många köpare.


 

 

Vi kan inte basera vår elförsörjning på instabil vindkraft

2021-11-10

Min riksdagskollega Carl-Oskar Bohlin, som även är moderaternas bostadspolitiska talesperson, gav nyligen i ett långt inlägg på facebook en väldigt utförlig och tydlig bild av problemen med att göra sig alltför beroende av instabil vindkraft för Sveriges elförsörjning. Lägg en stund på att läsa och begrunda!
 
Carl-Oskar Bohlin
3 november kl. 15:45
  · 
 
Du ser inte skogen för alla möllor. En liten räkneövning som behöver visualiseras.

Jag skrev tidigare några rader om vad som hände i energisystemet den 7:e oktober när Tyskland vaknade upp till en vindstilla morgon och kunde tillgängliggöra sig en procent av den installerade effekten i sina vindkraftverk. Elpriserna sköt genom taket även i södra Sverige eftersom den tyska marknaden dammsög norra Europa på effekt i utevaro av egen vindkraftsproduktion. Naturligtvis förvärrades situationen ytterligare av att Sverige lagt ner planerbar effekt i södra Sverige så sent som vid årsskiftet i form av kärnkraftsnedläggning.

Det som borde blivit tydligt för alla där och då är att oplanerbara kraftslag inte bara skapar stor prisvolatilitet, och extrema påfrestningar på systemstabiliteten i elnätet utan också leder till ökad fossil kraftproduktion, vilket är vad som används på kontinenten för att balansera vindkraften (och i tilltagande utsträckning även i Sverige).

Det finns dock en ytterligare aspekt av vindkraftsutbyggnaden som är svår att konceptualisera och därför stannar vid en abstraktion som inte ges mycket utrymme i debatten. Låt mig därför försöka bildsätta den på ett sätt som blir greppbart.

Tyskland gör bedömningen att man för att kunna nå sina klimatmål behöver bygga vindkraftverk på 2% av sin totala landyta. Det låter kanske inte som något att studsa över, men det är en grotesk siffra.

Den tyska landytan uppgår till 357 386 kvadratkilometer. För de flesta Svenskar utgör Tyskland sinnebilden av ett trångt Europeiskt land, sett till att man har 8 gånger fler invånare än Sverige, på en mindre landyta. Motorvägar, industriområden och gigantiska tätbefolkade städer avlöser varandra. Exploateringsgraden känns hög.

Här kommer därför en siffra för att sätta vindkraftsambitionen i perspektiv: Den totala ytan som upptas av byggnader i det tätbefolkade Tyskland uppgår till 5 412 kvadratkilometer, dvs 1,5% av den totala landytan. Räknar man med omkringliggande tomtmark blir naturligtvis ytan större, men byggnaderna är ju faktiskt vad som syns och skapar bilden av exploatering.

Med detta börjar man få storheterna klara för sig. Tänk er alla byggnader i hela Tyskland, alla bostäder, kontor, flygplatser fotbollsarenor m.m. Vindkraften kommer alltså behöva 1/3 mer plats än allt detta. Vid sidan av att den folkliga acceptansen för detta kommer att rusa mot noll ju fler verk som byggs säger det också något om mängden ändliga resurser som behöver användas för att ersätta ett fåtal kärnreaktorer.

Utöver detta frågar man sig vilken grön rörelse som egentligen kan stå för den landskapsbild som tonar upp ur detta. Ett normalstort vindkraftverk kräver idag nästan 1000 ton betong, bara till sitt fundament. Ni vet samma material som MP helst tycks vilja att vi helt ska sluta bryta i Sverige.

Med denna ekonomiskt och miljömässigt extremt påfrestande manöver kan man sen gå tillbaka till den händelse jag inledde med att återge. Poängen är alltså att all oplanerbar kraft måste ha motsvarande mängd planerbar kraft som elnätets användare efterfrågar i backup i ett system där den oplanerbara kraften inte levererar, om man nu inte accepterar att lamporna slocknar och samhället stannar varje gång det inte blåser (satt åt sidan att det skulle förstöra elnätet och vara svårt att återstarta).

Det spelar alltså ingen roll om varenda centimeter av Tyskland bebyggs med vindmöllor. Blåser det inte så snurrar de inte. En planerbar kraftkälla som bara tillåts leverera med full kapacitet när den inte trängs undan av oplanerbara energislag kommer att brottas med svåra kalkyler, vilket ofelbart kommer leda till investeringar i de billigaste typerna av planerbar energi på kontinenten.

Ni har alla hört Per Bolund stå och säga att nyinvestering i kärnkraft är olönsamt. I denna ekvation har han helt rätt efter som Bolund och hans idéfränder bara vill ge kärnkraften premissen att leverera el och få betalt för sina tjänster när det inte blåser. I en sådan situation, där den planerbara kraften bara förväntas få rimligt betalt, eller ens få köras när den oplanerbara kraften inte levererar skapas enbart incitament för investeringar i den billigaste tillgängliga planerbara energikällan. Detta utgörs idag av gaskraftverk.

En ytterligare aspekt som gör gaskraften till vindkraftens naturliga tvillingpartner i energisystemet är att den lämpar sig bättre för att snabbt reglera balans i ett system med stor produktionsvolatilitet, vilket vindkraften står för. Varje nytt vindkraftverk som byggs skapar alltså ökade incitament för nyproduktion av gaskraftverk, snarare än fortsatt samexistens med kärnkraftverk. Vi vet alla var den europeiska gasen till stor del kommer ifrån och vad den har för effekter på miljön, för att inte tala om den säkerhetspolitiska försämring det innebär att Tyskland nu är kraftigt beroende av rysk välvilja.

Kärnkraften av idag kan bara hävda sig ekonomiskt på en energimarknad där den får göra vad den är byggd för, nämligen leverera effekt kontinuerligt och pålitligt. Man kan tycka att det borde vara en no brainer i en värld där alla politikers högsta önskan är att komma till rätta med CO2-utsläppen. På kraftverksnivå sett till sin hela livscykel (inkl slutförvaring för kärnkraftens del) släpper vindkraften ut 3 gånger mer CO2 per producerad kWh på grund av dess korta livslängd och stora mängder utsläpp i produktionsskedet.

Zoomar man ut från kraftverksnivå till systemnivå fördubblas vindkraftens utsläpp i en europeisk kontext medan kärnkraftens utsläpp förblir oförändrade, detta på grund av behovet av att balansera vindkraften med annan planerbar och snabbt reglerbar produktion, vilket som nämnts skapar incitament för byggande av fler gas och kolkraftverk, och till det fortsatta beroendet av desamma.

Utöver allt detta får man nästan ont i huvudet av den enorma kognitiva dissonans som manifesteras i att den kanske mest effektiva klimatåtgärden som vi kan uppbringa, nämligen nyproduktion av kärnkraft också tycks vara en av få klimatåtgärder avkrävs fullständig marknadsmässighet och detta på en crony market som idag aktivt missgynnar kärnkraften som energislag.

I nästan alla andra avseenden kretsar diskussionen rörande klimatåtgärder kring hur stora subventioner eller raka betalningar som skattekollektivet ska bistå med. Utöver detta är ett tillgängligt och stabilt elsystem något mer än bara en miljöåtgärd, det är en lika grundläggande förutsättning för vårt samhälles funktion som exempelvis rättsstaten, även om nuvarande regering inte riktigt tycks se problemen på det senare området heller.

Min inställning till vindkraft har genom åren varit positiv, men när man skaffar sig mer och mer förståelse för den ofullständiga tjänst vindkraften bistår samhället med inser man att det inte bara finns brister, utan att det i stora delar är fråga om vad som bäst beskrivs som en björntjänst. En springnota utställd på elkonsumenterna och en falsk förhoppning om att den erbjuder oss lösningen på klimatproblemen.

Jag skriver detta för att nuvarande regerings plan, i den mån de över huvud taget har någon tycks vara att ersätta kärnkraften med vindkraft här i Sverige. Vid sidan av alla de problem som produktionsslaget i sig har på system och pris väcker det naturligtvis frågan om var Regeringen tänker sig att alla dessa verk ska stå.

Sverige gör av med mer elenergi per capita än Tyskland eftersom den huvudsakliga energibäraren i Sverige är el, medan man i Tyskland tex. också har omfattande gasinfrastruktur. En svensk kärnkraftsnedläggning skulle otvivelaktigt leda till att det även här blir svårt att se skogen för alla möllor, till en enorm kostnad för samhället, miljön och enskildas plånböcker. Det är dags för Sverige att anträda en ny väg i energipolitiken och det kräver en ny regering.





Titta - vi flyger!

2021-11-10

Efter att miljöminister Per Bolunds flygvanor avslöjats två gånger på senare tid har MP-hyckleriet fått ännu ett ansikte. För Miljöpartiet och dess språkrör är det tydligen skillnad på folk och folk. Man säger en sak åt allmogen om hur de ska leva och lever själv på ett annat sätt. Vi minns det när det gäller Åsa Romsons giftiga bottefärg, Fridolins flygresa från Arlanda till Bromma, Lövins man med den törstiga suven som behövdes "för att köra väldigt tunga stenar" och tidigare språkröret Peter Erikssons behov av stor SUV för att ta sig fram i Norrland. Och nu alltså Per Bolund som gärna vill att vi andra ska sluta flyga - men själv gärna tar flyget, för att det är det enda sättet att "få ihop kalendern och sina åtaganden".

Jag la ut en egen bild på twitter igår som fick ganska mycket uppmärksamhet, och även satirtecknaren StegetEfter uppmärksammade saken.


  
 


 

 

Ännu ett debattinlägg om drivmedelsskatter och reseavdrag

2021-11-09

I dag har jag denna debattartikel i Ulricehamns Tidning:
 

Bilismen ger frihet - sänk bensinskatten

18 procent av ulricehamnarna gör reseavdrag för pendling till och från jobb. Bilen behövs och det får inte bli dyrare att använda den, skriver Jan Ericson (M).

I Sjuhärad finns flera av de kommuner i landet som har störst andel invånare som är beroende av att ta egen bil till jobbet. Bollebygd är den kommun i landet som har flest invånare som gör reseavdrag, hela 28% av invånarna. Herrljunga, Mark och Svenljunga kommuner kommer inte långt efter. Men även i storstaden Borås är det hela 11% av invånarna som begär reseavdrag för egen bil till jobbet, och i Ulricehamn är det 18%.

Det är lätt att glömma att även många i städerna faktiskt också är beroende av bilen. Det finns helt enkelt inte fungerande kollektivtrafik på alla platser, och det finns inte kollektivtrafik alla delar av dygnet. Då finns inga andra alternativ om man ska kunna arbeta, särskilt om man arbetar skift, helger eller nätter. Många använder också bilen i jobbet.

Samtidigt är bilen viktig för många för att få vardagen att fungera i övrigt. Exempelvis kunna umgås med släktingar och vänner, storhandla, skjutsa barnen till förskola eller fritids och ägna sig åt fritidsaktiviteter, träning, bio och kultur som inte alltid finns i närheten av bostaden.

Snabbt stigande pris på bensin och diesel börjar nu kännas ordentligt för många. Och varje krona i höjt världsmarknadspris ökar statens intäkter med 25 öre ytterligare i form av moms. Statskassan är alltså den stora vinnaren på stigande bränslepriser, och det finns utrymme att sänka skatten på drivmedel utan att det hotar statens finanser.

Moderaterna antog på vår partistämma beslutet att sänka skatten på bensin och diesel. I vår budget i riksdagen handlar det om 1 krona per liter i sänkt skatt. Skulle vår budget vinna i riksdagen i höst kommer denna skattesänkning att göras redan vid årsskiftet.
Samtidigt värnar vi moderater om reseavdragen - vi säger nej till det förslag som regeringen just lagt fram om kraftigt försämrade reseavdrag, ett förslag som skulle slå hårt mot människor som måste ta bilen till jobbet. Tyvärr stöds detta skadliga S/MP-förslag av Centerpartiet.

Regeringen presenterade sitt förslag om försämrade reseavdrag samma dag som moderaterna tog beslutet om att sänka skatten på bensin och diesel. Tydligare kan inte skillnaderna bli i svensk politik när det gäller synen på bilen. Moderaterna verkar samtidigt för att fler ska ha möjlighet att köra bilar med andra bränslen. Inte minst arbetar vi för fler laddställen för elbilar. Nyligen firades Bilens dag, vilket vi uppmärksammade i Riksdagens bilnätverk med ett fullsatt lunchseminarium i riksdagen om elbilar och elförsörjning.

Att verka för mer miljövänliga och bränslesnåla bilar är självklart för oss moderater - men samtidigt har inte alla människor råd eller möjlighet att använda elbil, och deras vardag och ekonomi måste också fungera. Bilismen är grunden för många människors frihet och avgörande för vårt näringsliv.

Utan bilen kommer Sverige inte att fungera.

Jan Ericson, Ubbhult, riksdagsledamot (M) och en av grundarna av Riksdagens bilnätverk


 

 

Varför ska vi lita mer på Magdalena Andersson än på Stefan Löfven?

2021-11-07

Socialdemokraternas Magdalena Andersson försöker alltså på traditionellt S-manér att gå i opposition mot sig själv. Det är en taktik Socialdemokraterna använder varje gång vi närmar oss ett val. Man pekar på alla samhällsproblem som måste åtgärdas, men glömmer att man själv har suttit i regeringen och borde agerat med kraft mot samma samhällsproblem - men inte har gjort det. Samtidigt har man satt i system att skylla alla problem på någon annan. Om det inte är pandemin så är det Alliansregeringen eller Bildt-regeringen 1991-94 som bär skulden. Eller så är det kommunerna eller regionerna eller sjukvårdspersonalen som bär ansvaret. Aldrig sittande s/mp-regering.

Två frågor som fick stort fokus på s-kongressen är löftena om krafttag mot den organiserade kriminaliteten och om en bättre integration. Samtidigt har man de senaste åren sagt nej till nästan allt som oppositionen föreslagit i dessa frågor. Trovärdigheten blir då väldigt låg när man kommer med denna typ av löften. 

Satirtecknaren 
Steget Efter har uppmärksammat detta i en mycket träffande bild före valrörelsen 2018. Den lär kunna återanvändas en valrörelse till.




Det finns alltså all anledning att ifrågasätta nya fagra Socialdemokratiska löften. Men lika stor anledning att ifrågasätta lugnande ord om impopulära saker man lovar att inte göra. Ett exempel är det här med risken för höjd fastighetsskatt. Magdalena Andersson lovade i en debatt med mig i riksdagen nyligen att det absolut inte skulle bli höjd skatt på människors bostäder, och sa kritiskt att de av mina moderata kolleger som sprider dessa rykten inte vill lyssna på vad hon säger, utan i stället sprider osanningar om vad (S) vill. Jag vill då påminna om två saker - dels vad hon sa om bensinskatten före valet 2014 (vi vet hur det sedan blev), dels om vad hennes egen ministerkollega driver för linje i frågan om fastighetsskatten - en linje som har stöd av många distrikt inom (S). Anders Ygeman sitter dessutom i Socialdemokraternas verkställande utskott - alltså det högst beslutande organet i partiet. Den som litar på att en S-regering inte ska höja fastighetsskatten riskerar att bli grundligt lurad.   

 

Löftena om kriminaliteten, integrationen och fastighetsskatten är bara några exempel. Listan kan göras lång. Sammanfattningsvis lovar ofta Socialdemokrater runt men håller väldigt tunt. Både om sådant man lovar att göra och sådant man lovar att inte göra. Det tänker jag påminna väljarna om, ofta och mycket det kommande året.


 

 

Nya S-ledaren har varit ansvarig för den misslyckade politiken i sju år

2021-11-04

Det är nästan en smula komiskt när blivande s-ledaren Magdalena Andersson försöker distansera sig från den tidigare misslyckade politiken och säger sig vilja ta krafttag mot både segregationen och den grova kriminaliteten. Som jag påpekat i några av mina tweets är det Magdalena Andersson i egenskap av finansminister som dels stått bakom samarbetet med Miljöpartiet, dels varit huvudansvarig för alla prioriteringar i de åtta budgetpropositioner hon presenterat för riksdagen. Att låtsas att hon stått vid sidan av den misslyckade s/mp-politiken lär inte imponera på någon. Hon bär i högsta grad ansvaret för det som gått fel.





 

 

 

Sverige sämst i EU på arbetslöshet sedan 2014 

2021-11-03

Nyligen kom färska siffror för tredje kvartalet från EU:s statistikbyrå Eurostat, som sammanställer all arbetslöshetsstatistik för EU-länderna. När man tittar på perioden september 2014 till september 2021, alltså de första sju åren med dagens regering, så visar det sig att Sverige haft sämst utveckling på arbetsmarknaden av alla länder i EU. Sverige är det enda EU-landet där arbetslösheten ökat sedan 2014. I alla andra länder har arbetslösheten minskat!

Detta har vår finansminister mycket stort ansvar för - det är hon som stått bakom alla de prioriteringar regeringen gjort på fel saker i de  budgetpropositioner regeringen presenterat sedan 2014. Att Magdalena Andersson blir ny partiledare efter Stefan Löfven betyder knappast något. Det enda Andersson och socialdemokraterna har att erbjuda är mer av samma politik som bevisligen misslyckats.

Sverige kan bättre än så.



 

 

Blogginlägg om pandemin i repris från 14 maj 2020

2021-11-02

Nedanstående blogginlägg skrev jag den 14 maj 2020 i frustration över hur pandemin hanterades, och över hur regeringen och myndigheterna inte tog ansvar för de uppgifter de enligt lagar och förordningar faktiskt borde tagit ansvar för. Jag lägger ut inlägget som en exakt kopia av vad jag skrev då under rubriken "Vem tar ansvaret för katastrofen med alla döda inom äldreomsorgen". Originalet finns i arkivet under rubriken Corona Covid19.

_________________________________________________________________________________________________________

Vem tar ansvaret för alla döda inom äldreomsorgen?
2020-05-14


Den senaste tiden har vi hört allt fler ministrar och höga företrädare för våra myndigheter tala om att man misslyckats när det gäller att värna de äldre i Covid19-krisen, samtidigt som man tidigt sa att det var det centrala i den svenska strategin.  

Jag har tittat lite på vad ansvariga ministrar samt myndigheterna MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), FHM (Folkhälsomyndigheten), Socialstyrelsen samt IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) har sagt om saken samt tagit fram lite fakta om respektive myndighets ansvar. Det är ingen uppmuntrande uppvisning i ansvarstagande för att uttrycka sig försiktigt.



     Regeringen:

De senaste veckorna har flera ministrar gått ut och uttryckligen beklagat att Sverige misslyckats med att skydda de äldre. Nedan några klipp från media.

  

   

När man lyssnar på ministrarna bör man ha i åtanke att det alltså är regeringen som är ansvarig för de myndigheter som hanterar krisberedskapen och krisen. Hur har då de fyra viktigaste myndigheterna agerat och vad har deras företrädare sagt om krisberedskapen?



     Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB:

MSB:s generaldirektör uttalade häromdagen att Sverige kunde agerat snabbare i krisen:


Vilken roll har då MSB själva när det gäller krisberedskap? Det framgår av de första paragraferna i lagregleringen av deras verksamhet:




     Folkhälsomyndigheten:

Att FHM fick tidigt larm om Coronakrisen, men inte tog det på allvar är mycket omskrivet i media. Hur det påverkat den fortsatta krishanteringen får framtida utvärderingar visa.

  


Men FHM har både konstaterat att vi misslyckats med att skydda de äldre och konstaterat att äldreomsorgen runt om i landet var dåligt rustat för en pandemi:

   

 

      

Vilket ansvar har då FHM själva för att förebygga just det man kritiserar? Här lite text från deras beskrivning på den egna hemsidan:

 


     Socialstyrelsen:

Socialstyrelsens egen krisberedskapschef gick själv ut i media och sa att "vi var inte förberedda". Är inte krisberedskapschefen på en av de ansvariga myndigheterna just den som borde vara bäst förberedd av alla?


Socialstyrelsens uppgifter beskrivs så här på den egna hemsidan. Bland uppdragen finns att stärka samhällets beredskap inom vård och omsorg samt samordna planläggning av krisberedskapen inom dessa områden.  Bland annat just äldreomsorgen.



     Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO:

Den 16 april kom nyheten att IVO "efter larmen" om att Covid19 slagit hårt mot äldreomsorgen nu ska göra kontroller av äldreboenden i hela landet. Det man undrar är varför man inte gjorde detta redan när krisen började, med tanke på att det redan då uttalades att Sveriges fokus låg på att skydda de äldre?  


Om man läser på IVO:s egen hemsida ser man hur de själva beskriver sitt uppdrag. Riskbaserad tillsyn av äldreboenden är alltså en del i deras uppdrag. Trots detta väntade man alltså med omfattande sådan tillsyn till mitten av april, när Covid19-krisen pågått i minst 1,5 månad, och trots upprepade larm om hög dödlighet bland äldre och oro hos personalen på äldreboendena. 

    

     Slutsats:

Det är såklart alldeles för tidigt att dra några slutsatser om Sveriges samlade hantering av Corona-pandemin. Men för mig står det i vart fall redan helt klart att det brister väldigt mycket i ansvarstagande när det gäller just hanteringen av de äldre. Och ansvaret för detta ligger helt uppenbart på regeringen och samtliga inblandade myndigheter. Den som påstår något annat har mycket att förklara.


 

 

Hanteringen av pandemin "ett haveri" 

2021-11-02

Coronakommissionens ordförande, Mats Melin, darrade inte på rösten när han på ännu en presskonferens totalsågade den svenska hanteringen av pandemin. Denna gång använde han ordet "haveri" på sin presskonferens. Det är ganska starka ord. 



Jag tillhörde själv dem som tidigt pekade på hur illa saker hanterades och även framförde tankar om hur man borde göra i stället. Bland annat ifrågasatte jag den undermåliga hanteringen av alla sportlovsresenärer från smittade områden, liksom resenärer från Iran mfl platser med redan då känd hög smittspridning, exempelvis att man inte satte dem i karantän, inte testade och inte smittspårade i tid, utan lät dessa resenärer röra sig fritt i samhället och snabbt sprida smittan vidare. Jag ifrågasatte också att regeringen gömde sig bakom folkhälsomyndigheten i stället för att ta ansvar för ledningen under pandemin, till skillnad mot andra länder där presidenter och premiärministrar stod i frontlinjen och höll egna presskonferenser. Dessutom förde jag fram hård kritik mot att regeringen och myndigheterna gärna skyllde alla problem på regionerna och kommunerna, samtidigt som man gav motstridiga eller otydliga besked och instruktioner. Dessutom pekade jag på att myndigheterna inte tog ansvar för de uppgifter de är ålagda i lag och förordningar att hantera. Vissa tyckte att det var fel att kritisera regeringen och myndigheterna mitt under en samhällskris, men jag tyckte bristerna var så grava att det fanns goda skäl.

Alla mina Covid-relaterade blogginlägg har jag samlat på en sida i mitt bloggarkiv (se längst upp till höger på startsidan), under rubriken 
Corona Covid19
.  Där kan man läsa allt jag skrivit med koppling till pandemin, inklusive en del av mina inlägg på twitter.

Bland de första inläggen jag skrev finns dessa rubriker:

2020-02-18: Hur är Sveriges krisberedskap när det gäller sjukvård och medicin? 

2020-02-27: Var finns det politiska ledarskapet när oron sprider sig för Coronaviruset?

2020-02-28: Sätt alla ankommande resenärer från smittade områden i karantän! 

2020-03-02: Otydliga myndighetsbesked i en kris kan skapa mer oro än själva krisen 

I efterhand kan jag konstatera att Coronakommissionen ger mig väldigt rätt i min kritik och även ger mig rätt när det gäller mina tankar  kring vad man borde gjort. Detta trots att jag alltså saknar all medicinsk kompetens och inte har den minsta kunskap om vare sig pandemier eller hur man bör hantera dem. Jag byggde mina funderingar och slutsatser på vanligt normalt logiskt tänkande och sunt förnuft. Det brukar ofta göra att man landar ganska rätt. Ändå beskylldes vi som hade synpunkter för att vara okunniga "hobbyepidemiologer" som inte borde lägga oss i experternas bedömningar, hur orimliga, senfärdiga och motstridiga dessa bedömningar än framstod.

Tidigare har ju Coronakommissionen även slagit fast att smittspridningen på äldreboendena inte kan skyllas på vare sig personal, driftsformer eller kommuner. Orsaken var i stället den omfattande samhällsspridningen som gjorde att äldre och personer i riskgrupper drabbades hårt.  

I nästa inlägg kommer en repris av tidigare inlägg från maj 2020 och hur jag då kritiserade regeringen och myndigheterna för att de inte fullgjorde sina skyldigheter enligt lag och förordningar.


 

 

Tar vi samhällets sårbarhet på allvar?

2021-11-01

I dag nås vi av nyheten att hela Swedbanks datasystem ligger nere under morgonen och förmiddagen. Jag har fått direkt från en anställd att det inte bara är internetbanken som legat nere utan även alla betalningssystem, swish och alla interna system i banken. Till och med telefonsystemen inom Swedbank i Stockholm har varit ur funktion. Ett totalt datorhaveri med andra ord, som nu dock verkar vara åtgärdat.

       

Jag tänker inte spekulera i orsaken, om det är den mest medialt intressanta orsaken med utländska hackare, utpressning eller annat spännande, eller om det bara är "vanligt" teknikstrul. Det är illa oavsett för både privatkunder och företagskunder att en storbank inte fungerar på grund av datorproblem, och att säkerhetssystemen tillåter detta att ske.


Tidigare i år har vi upprepade gånger hört om stora datoravbrott och nedstängda system hos både banker, storföretag och butikskedjor. Coops omfattande problem blev mest uppmärksammat. Vissa av alla dessa avbrott var av okänd anledning, andra välkända som följd av dataintrång från hackare med kriminella syften.

          

Allt detta inträffar alltså trots att storföretagen lägger enorma resurser på it-säkerhet och har enorma it-avdelningar, it-säkerhetsansvariga och en massa säkerhetssystem. 

    
    

Men samhället fortsätter som förut. Trots vetskapen om it-systemens sårbarhet fortsätter vi digitaliseringen, avvecklar alla manuella rutiner och backup-system i pappersform. Allt ska digitaliseras och allt som finns i pappersform ska kasseras. Ingen verkar fundera över det här med att främmande makt kan vilja störa ut våra system. Inte heller att kriminella nätverk kan vilja lamslå livsviktiga system i utpressningssyfte. En kraftig magnetisk storm kan slå ut viktiga system, samma sak med långvariga elavbrott. Och i en krigssituation är it-systemen det första man angriper - med effekten att både elförsörjning, VA-system, trafikledning, betalningssystem, kontanthantering mm slås ut, samtidigt som butikerna inte kan beställa varor och elfordonen inte kan köras, i likhet med tåg, tunnelbana och spårvagnar. Utan el och it slås dessutom hela vår kontakt med omvärlden ut - om man inte råkar ha en batteriradio hemma. Och hur många har det idag?

     

Och nu river man också ned det fasta telenätet. Hemma i Ubbhult har vi fått brev från Telia om att det fasta nätet kopplas ur 30 september nästa år. Vi hänvisas till att ringa via mobil eller via vårt fibernät. Problemet är bara att fibernätet också är beroende av att it-system och elförsörjning fungerar. Samt att vi saknar mobiltäckning i delar av Ubbhult i Telias nät. Om man behöver ambulans eller räddningstjänst och fibernätet inte fungerar kan man helt enkelt inte få någon hjälp om man inte har turen att något annat mobilnät fungerar. Dessa problem har vi alltså trots att vi bor 30 minuter från Göteborgs centrum.

Det fasta telenätet klarar flera dygn utan el eftersom man har batteripackar i telefonstationerna och telefonsamtal kräver väldigt lite el. Det ger en trygghet för människor i kristider och borde värnas. Men denna trygghet river man nu ner i stora delar av landet.

Nästa fråga är kontanthanteringen som jag diskuterat många gånger tidigare. Vi är det land i världen som använder kontanter allra minst, och vi är nu helt beroende av digitala betalningar - främst kort och swish. Jag använder själv swish nästan jämt och gillar det skarpt, men har också alltid lite sedlar i plånboken - vilket jag haft nytta av lite då och då när kortläsare eller swish inte fungerat. Men hur skulle vi klara betalningarna i ett krisläge utan fungerande kortterminaler och it-system? Få människor har kontanter på sig och kommer bli helt ställda och inte ens kunna handla mat, i vart fall inte i storstäderna där man inte känner sina kunder personligen och skulle våga låta dem handla på kredit.  

Jag är stor vän av digitalisering och ny teknik. Det är ofta mycket arbetsbesparande, och kan ge bättre och snabbare service i många fall. Men jag stör mig enormt på att vi är så naiva att vi samtidigt skrotar alla manuella backup-system och alternativa kommunikationsmedel. I förhållande till de pengar vi lägger på it-utveckling borde kostnaderna för att bevara reservsystemen vara ganska försumbara. Och oavsett kostnaden oerhört viktiga för människors trygghet. 
Just nu tycker jag vi bäddar för den perfekta stormen. Vi ser hur illa samhället var rustat för pandemin. Det är ändå bara en krusning på ytan jämfört med den samhällskollaps vi skulle få om t-system och elförsörjning slås ut. Men ingen diskuterar detta, det bara rullar på utan eftertanke.

Jag kommer att tänka på ordspråket "optimisten uppfann flygplanet, pessimisten uppfann fallskärmen". Vi behöver både "flygplan och fallskärmar" i vårt samhälle - i alla samhällssektorer. Men just nu går tillverkningen av fallskärmar på sparlåga.