Juni 2021
Invandringens baksidor har blivit en belastning för Sverige
2021-07-08
Det är fascinerande att många debattörer går i taket när Ulf Kristersson uttalar det självklara att de negativa effekterna av den omfattande invandringen i form av kriminalitet, hederskultur och sociala problem har blivit en belastning för samhället. Detta inser ju idag nästan alla, inklusive Socialdemokraterna som berömmer sig själva för att asylinvandringen minskat så mycket det senaste året (att det sedan främst beror på pandemin är en annan sak).
Det är helt uppenbart för varje logiskt tänkande människa att många av våra problem i de utsatta förorterna beror på för hög invandring. Det gäller den höga arbetslösheten och det stora bidragsberoendet, det gäller den omfattande sociala oron och växande gängkriminaliteten, det gäller den destruktiva klankulturen med hedersbrott, kontroll och parallell rättsskipning, det gäller en växande islamistisk extremism, det gäller fallande skolresultat, bristande förståelse av svenska språket och svenska lagar, regler. rättigheter och skyldigheter, och det gäller trångboddhet och utanförskap.
Den politiker som inte vågar erkänna sambandet är enligt min åsikt feg och gör inte sitt jobb (och ja, jag anser som bekant att även moderata politiker genom åren visat upp denna feghet). Jag är glad över att vår nuvarande partiledare och våra talespersoner ser problemen och är tydliga i debatten. Ser man inte problemen och orsakerna till dessa kommer man inte heller att göra något åt dem. De som förfasar sig mest över att partier som M, SD, KD och L säger sanningar är de partier till vänster som inte förstått något alls och som i detta läge väljer att ÖKA asylmottagandet till Sverige - som redan är tio gånger större än i våra grannländer.
De som förfasar sig över att sanningar sägs glömmer dessutom att de som påverkas allra mest av allt det negativa som den alltför stora asylinvandringen för med sig är just alla de invandrare som bor i utsatta förorter. De allra flesta är skötsamma människor som försöker göra vad de kan för att få livet att rulla på och för att ge sina barn så bra framtid som möjligt. Men som samtidigt känner stor oro för sin egen och sina barns säkerhet och trygghet och inte sällan ser sina barn lockas in i kriminella gäng eller religiös extremism. Som upplever hoten och kontrollen från klanstrukturerna. Som får sina bilar uppeldade på nätterna och sina butiker rånade eller plundrade. I en aktuell Novusmätning (redovisas i senaste numret av den kristna tidningen Inblick) vill omkring hälften av de som bor i utsatta områden flytta. Den främsta orsaken är den höga kriminaliteten. Alla dessa invandrare glömmer S, C, V och MP bort i sin iver att vara de goda som fortsätter ta emot extremt stora volymer av asylsökande som ska pressas in i redan överfulla förorter.
Själv konstaterade jag det självklara rent samhällsekonomiskt när det gäller asylinvandring i mars 2015, vilket då väckte ilska och bestörtning både i politiken och i media. Men exakt så är det ju. Det är bara att titta på statsbudgeten vilka pengar vi lägger på migrationen, och samtidigt titta på hur stor del av asylinvandrarna som arbetar och försörjer sig själv. Kostnaden för samhället är inte bara stor. Den är gigantisk.
Jag gjorde vad jag kunde
2021-07-07
Jag gjoirde vad jag kunde för att svenska folket skulle slippa denna ovärdiga regeringtsbildning som bygger på att den just avsatte statsministern Stefan Löfven nu återigen gett helt motstridiga löften till flera olika partier, löften som är omöjliga att hålla. Och som lök på laxen dessutom gjort en separat förhandling om budgetfrågor med riksdagens marxistiska politiska vilde. Detta är ett politiskt fuskbygge, och denna regering borde inte ha tillträtt. Rimligare hade varit att utlysa extraval och låta väljarna säga sitt.
Detta var också mitt budskap i den korta intervjun i Radio Sjuhärad för en stund sedan.
Men nu går vi moderater vidare. Vårt första fokus är att försöka samla starkt stöd i riksdagen för en bättre budget för kommande år än den regeringen Löfven kommer att kunna erbjuda. Vårt andra fokus är att vinna riksdagsvalet 2022 och därefter kunna bilda en bättre regering där regeringsunderlaget har en så pass stor samsyn i de viktiga frågorna för Sverige att man kan enas om viktiga politiska förslag även om man inte har en samsyn om allt.
En ovärdig politisk fars
2021-07-07
Senare idag röstar riksdagen om att Stefan Löfven ska få återkomma som statsminister. Turerna under den senaste veckan har varit så pinsamma att de närmast kan liknas vid en fars. Socialdemokraterna har förnedrat sig till oanade nivåer, när justitieministern gör en överenskommelse med en marxistisk vilde i Sveriges Riksdag för att försäkra sig om hennes stöd. Och Centerpartiet som vägrar acceptera en regering som ens pratar budgetfrågor med SD har alltså inga problem med att stödja en regering som baserar sitt maktinnehav på en överenskommelse med en politisk vilde som är marxist.
Utöver detta ska alltså Stefan Löfven bygga sitt budgetunderlag på både V och C, trots att C säger sig vägra stödja en budget som förhandlats fram med V (men en budget som förhandlats med den ensamme marxisten är däremot okej). C har dessutom en överenskommelse med "regeringen" som Miljöpartiet tar avstånd från. Trots detta ska alltså S, V, C, MP och den politiska vilden idag gemensamt se till att Stefan Löfven kan fortsätta som statsminister.
Jag tycker alla inblandade borde skämmas. Man gör svensk politik till en dålig såpopera. Politikerföraktet frodas och människors förtroende för oss politiker dras i smutsen.
Här några av mina twitterinlägg om den senaste veckans turer kring Stefan Löfvens regeringsförhandlingar....
Underbar fotbollskväll på Ullevi
2021-07-05
Jag har inte besök en allsvensk fotbollsmatch sedan någon gång sommar/höst 2019. Men idag var det dags - min kompis upptäckte att det fanns lediga biljetter till IFK Göteborg-Elfsborg på Ullevi, och vi slog till. Man skulle ta in 10.000 åskådare, fast marknadsföringen verkar ha varit sådär för det visade sig att publiken bara blev 8.800 personer. Men ändå - äntligen en allsvensk match med publik! Att 95% verkade vara blåvittsupportrar och vi gulsvarta elfsborgare nog bara var 5% gjorde inte så mycket. Vädre var skönt, stämningen var god, och när sedan Elfsborgs målvakt först räddade en straff, och Elfsborg lite senare gjorde matchens enda mål var kvällen perfekt. En seger mot ärkerivalen Blåvitt är alltid viktig, och nu ligger Elfsborg trea i den allsvenska tabellen.
Här några bilder jag la ut på twitter.
Det kändes väldigt fint och respektfullt att man inledde matchen med en tyst minut för den mördade polisen. Det var alldeles tyst på arenan och det var en fin markering mot det meningslösa våldet som drabbat Göteborg så hårt.
De nedersta två bilderna kommer från Bildbyråns app där man som privatperson numera fritt får hämta och dela bilder i sociala medier. Jag delade dessa direkt från appen till twitter. Har du inte denna app så ladda ned den - en fantastisk källa till bra bildmaterial i realtid från en mängd olika sporthändelser. Men följ villkoren noga så vi inte äventyrar denna möjlighet att dela fina sportbilder!
Coop kan inte ta betalt för sina varor - tvingas skänka bort dem
2021-07-04
Effekterna av det omtalade it-haveriet som bland annat drabbat de flesta av Coops 800 butiker tar sig allt märkligare former. På grund av att man uppenbarligen saknar system för att ta kontant betalt av kunderna tvingas man nu skänka bort sina varor. Priset för haveriet lär bli ganska högt. Kanske leder det till eftertanke? Sverige lär väl vara ett av få länder i världen som drabbas på detta sätt av att kassaterminalerna inte fungerar...
Vårt it-baserade samhälle blir allt mer sårbart
2021-07-04
Det omfattande angreppet mot en it-leverantör vilket i sin tur slog ut it-systemen hos ett stort antal företag, däribland Coop, SJ och Apoteket Hjärtat (ICA;s apotek) påminner oss om hur sårbart vårt samhälle blivit mot yttre hot mot it-system och elförsörjning. Utan el, fungerande internet och fungerande it-system stannar det mesta i vårt samhälle och alla livsviktiga funktioner hotas - livsmedelsförsörjning, vattenförsörjning, energiförsörjning, bränsleförsörjning, kommunikationer, sjukvård, äldreomsorg, nyhetsbevakning, samhällsinformation, polis och försvar. Trots detta tar vi hela tiden nya steg mot ökad digitalisering, it-styrd artificiell intelligens, digitala betalningssystem och alltmer internetbaserad vardag. Utan att frågan om sårbarheten diskuteras särskilt mycket. Tvärtom hejas utvecklingen på av politikerna som tycker det är utmärkt att alla betalningar sker elektroniskt så att staten kan kontrollera att alla skatter kommer in, och att man samtidigt lättare kan upptäcka brottsliga transaktioner.
De senaste dagarna har it-säkerhetsexperter återigen varnat för samhällets sårbarhet, andra har påpekat att nästa världskrig inte kommer att utkämpas med traditionella vapen utan genom intrång i it-system. Vem som ligger bakom det aktuella intrånget som drabbat tusentals stora företag runt om i världen vet man inte säkert, men gissningarna ligger på antingen främmande makt eller utländska kriminella nätverk som använder denna form av intrång för ren utpressning och tar betalt för att avbryta angreppet.
Samtidigt är Sverige det land i världen där kontantanvändningen minskat mest och där den största delen av våra transaktioner hanteras digitalt utan sedlar. Jag är själv en del av detta - jag betalar i stort sett allt med kort eller swish, och gör alla betalningar via min internetbank. Men samtidigt har jag alltid några sedlar i olika valörer i plånboken, vilket vid ett antal tillfällen räddat situationen när någon butik eller restaurang av olika anledningar inte haft fungerande betalterminaler.
Ett problem är att allt fler inköpsställen inte längre tar emot kontanter. De har helt enkelt inga rutiner för det, och tyvärr har jag upptäckt att vissa unga butiksanställda är så ovana vid kontanter idag att de knappt klarar av att räkna de sedlar och mynt de någon gång får från främst äldre kunder. Många klarar inte heller att bedöma om sedlar är äkta eller inte eftersom det är så sällan man ser de nya sedlarna som gavs ut för några år sedan.
Både MSB och Riksbanken har på senare tid varnat för det jag själv diskuterat ett antal år - Sverige saknar beredskap för kontanthantering i kristid, och infrastrukturen för att leverera, hämta upp och räkna kontanter från butiker blir allt mer ansträngd. Samtidigt stiger priset per transaktion eftersom antalet transaktioner som ska bära kostnaderna blir färre. Detta påskyndar i sin tur att allt fler butiker idag förklarat sig vara "kontantfria". vilket enligt min åsikt är orimligt - sedlar är ett lagligt betalningsmedel i Sverige och jag anser att alla butiker borde vara skyldiga att även ta emot kontanter. Kringkostnaderna för detta borde staten ta genom att bekosta hanteringen av sedlar och mynt i alla led - depåhållning, leverans, upphämtning av butikskassor och uppräkning av dessa. Detta är helt enkelt en kostnad vi måste vara beredda att ta för att trygga att samhället fungerar även i en krissituation. Omfattningen blir säkert inte så stor, men vi garanterar att infrastrukturen finns om det blir en allvarlig samhällskris.
Ett annat problem är att butikernas kassaterminaler idag styr både försäljning, bokföring, lagerhantering och varubeställning. Det betyder att även om butikerna skulle kunna ta betalt med kontanter i stället när kassaterminalerna är utslagna så vill man inte göra det - det skulle slå ut hela administrationen för butiken. man väljer hellre att stänga. Detta problem måste företagen själva lösa. I längden inser väl rimligen de stora butikskedjorna att det kostar alldeles för mycket, som för Coop denna helg, att stänga ned alla butiker till följd av ett it-intrång. Hur mycket färskvaror kommer att förstöras när man inte kan sälja sina varor? Hur många stamkunder förlorar man när dessa handlar på ICA eller Hemköp i stället? Butikerna behöver självklart någon form av reservsystem som kan användas om it-systemen slås ut.
Jag upplever ofta att så fort man ifrågasätter den snabba digitalisering uppfattas man som bakåtsträvare. Se exempelvis denna twittertråd som är ett bra exempel.
Att peka på samhällets sårbarhet betyder inte att man vill återvända till stenåldern. Inte heller att man vill återvända till häst och vagn. Det betyder bara att man vill försäkra sig om att det finns fungerande system som backup om de sårbara it-systemen slås ut. Och att kunskapen om hur man utför sina arbetsuppgifter utan it-stöd finns kvar. Den politiker som inte har med denna tanke i diskussionen tycker jag inte tar sitt politiska ansvar. Frågan om kontanternas roll i en krissituation diskuterades exempelvis i finansutskottet så sent som häromveckan när Riksbanken var på digitalt besök, och jag tänker för egen del fortsätta mitt engagemang för att värna möjligheten till kontantbetalning av beredskapsskäl.
Det brådskar att genomföra våra förslag mot gängkriminalitet
2021-07-04
Jag får många frågor om vad vi moderater egentligen har för förslag mot gängkriminaliteten, förslag som kan göra skillnad. Svaret är att det är väldigt mycket som behöver göras, på alla politikområden.
För det första behöver vi stoppa tillförseln av allt fler människor till våra utsatta förortsområden. Moderaterna vill minska asylmottagandet till ett minimum, S, V, C och MP vill öka asylinvandringen, vilket kommer att leda till allt fler människor i utanförskapsområdena, ännu fler som går utan försörjning och blir lätta att locka in i kriminella gäng, ännu större trångboddhet och ännu större social oro.
Moderaternas omfattande förslag för bättre integration och skärpta krav för uppehållstillstånd och medborgarskap, omfattande satsningar på polisen, tullen och kriminalvården, höjda polislöner och betald polisutbildning, arbetsmarknadsreformer, bidragsreformer och generell prioritering av statens kärnuppgifter framför andra utgifter är andra viktiga saker som även skulle bidra till att minska gängkriminaliteten i förorterna och gängens förmåga att rekrytera.
När det sedan gäller kriminalpolitiken har moderaterna en stor mängd förslag på olika områden. En del av dessa har vi fått stöd för i riksdagen, men regeringen har ändå inte levererat. Andra förslag har röstats ned i riksdagen. Skulle vi komma i regeringsställning kommer vi att genomföra hela vår politik så snabbt det bara går. Här är lite exempel på moderata förslag med lite mer koppling till just gängkriminalitet (det finns många fler förslag inom kriminalpolitiken, se sammanfattning i tidigare blogginlägg på denna sida):
* Straffmyndighetsåldern måste sänkas. Kriminella gäng använder regelmässigt underåriga att begå de grövsta brotten (exempelvis mord) eftersom de oftast får lindrigare straff. Vi vill både sänka straffmyndghetsåldern och avskaffa ungdomsrabatterna på de straff som döms ut.
* Avskaffa "mängdrabatten" för dem som samtidigt begår ett flertal olika brott. I stället bör straff utmätas för varje brott och sedan läggas ihop.
* Inför dubbla straff för brott som begåtts i kriminella grupperingar.
* Öppna upp för hemlig avlyssning av kriminella gäng, på samma sätt som redan är möjligt för avlyssning av terrorister. Det var denna typ av dataavläsning och avlyssning som gjorde det möjligt att gripa ett betydande antal kriminella - med hjälp av fransk och amerikansk polis som avlyssnade krininela nätverk.
* Öka möjligheten att beslagta kriminellas egendom.
* Förbjud deltagande i och samröre med en kriminell organisation.
* Ge polisen bättre utrustning, skydd och arbetsredskap.
* Minska sekretessen mellan myndigheter för att lättare kunna upptäcka och utreda brott.
* Genomför en nationell folkräkning för att bland annat hitta personer som inte har rätt att befinna sig i landet.
* Skärp reglerna för samordningsnummer som idag ofta används i brottslig verksamhet.
* Tillåt anonyma vittnesmål som kompletterande bevisning vid grova brott.
* Skärp straffen kraftigt för den som hotar målsäganden och vittnen.
* Öka skyddet för vittnen och målsägare.
* Fler övervakningskameror på utsatta platser.
* Sänk gränsen för obligatorisk häktning.
* Skärpta straff för vissa brott.
* Öka antalet utvisningar efter grova brott.
* Fler unga som begår brott ska omhändertas enligt LVU.
* Inför särskilda ungdomshäkten och särskilda enheter inom kriminalvården för dömda unga.
* Möjlighet att återkalla dubbla medborgarskap vid systemhotande brottslighet.
Centerpartiet har gjort sin prioritering
2021-07-02
Lite i skuggan av det fruktansvärda polismordet i Göteborg rullade den pågående regeringskrisen vidare. Den moderata riksdagsgruppen och partistyrelsen hade möte i går morse och vi kunde konstatera att de möjligheter som fanns rörande en framgångsrik statsministeromröstning i riksdagen var uttömda sedan enskilda personer tydligt deklarerat hur de tänkte rösta och Centerpartiet tydligt sagt att politikens innehåll är mindre viktig än att stänga ute SD från allt inflytande på politiken. Ulf Kristersson valde därför att lämna tillbaka bollen till talmannen, som inte såg någon mening i att hålla någon omröstning i riksdagen om att välja Kristersson till statsminister.
Utfallet var väntat, riksdagen ser ut som den gör sedan 2018 och så länge inte enskilda centerpartister vill eller vågar bryta partilinjen kommer vi inte att få någon borgerlig regering.
Nu har Stefan Löfven bollen. Han måste nu forma ett regeringsunderlag av S, MP, C och V, som inte bara ska acceptera honom som statsminister utan senare också enas bakom en gemensam budget för att Löfven ska slippa regera med någon annans budget.
Det första är nog möjligt, C och V lär lägga ned sina röster och därmed släppa fram en ny S/MP-regering. Men till hösten ska riksdagen rösta om en ny budget. Moderaterna kommer se till att ta fram en lika komplett statsbudget som vi brukar, vi har mycket kompetenta tjänstemän som arbetade på finansdepartementet under Anders Borg och de kan det tekniska med att göra en komplett statsbudget som det går att regera på. Vi kommer att se till att denna budget kan få ett starkt stöd i riksdagen och då kommer vår budget att vinna över Löfvens, eftersom han måste ha aktivt stöd av både C och V för att vinna, vilket lär bli omöjligt eftersom C inte vill förhandla med V om budgeten. Det enda sättet att rädda Löfvens regering i nästa steg är alltså att C bryter ännu ett löfte och budgetförhandlar med V. Om Löfvens budget i stället faller har han sagt att han avgår igen, och då har vi alltså en ny regeringskris framåt hösten.
Om Löfven återkommer som statsminister kommer hans regeringsunderlag att vara ännu bräckligare än tidigare, budgeten urvattnad och inga viktiga beslut om någonting kommer att kunna tas före nästa val. Sverige kommer att fortsätta att halta fram utan viktiga beslut om skärpt kriminalpolitik, stramare migrations- och integrationspolitik, åtgärder mot den höga arbetslösheten, hanteringen av en snabbt hotande elbrist, behoven av och stärkt välfärd och andra viktiga frågor. Ännu ett förlorat år i svensk politik, och ännu ett år där regeringen i stället tar rader av rent samhällsskadliga tramsbeslut som inte löser viktiga problem utan bara signalerar politisk korrekthet.
Om Löfven inte återkommer väntar ett extraval. Det är inget jag eller moderaterna eftersträvar ett år före ordinarie val. Det borde gå att få en borgerlig regering när en stor majoritet i riksdagen är borgerlig, men till följd av Centerpartiets låsningar är det tyvärr omöjligt. I det läget är det kanske ändå bäst med ett extraval. Jag tror det skulle förändra majoritetsförhållandena i riksdagen och jag vet att de moderata väljarna generellt är mycket motiverade att lägga sin röst i ett extraval. Moderaterna är i vart fall redo för extraval och hela partiorganisationen är förberedd.
En mörk dag för svensk polis
2021-07-01
 (foto: privat)
Här mördades i går en svensk polis. En ung nybliven polis (ett år i yrket efter examen). En polis som målmedvetet arbetade för det han trodde på - att skapa trygghet för oss andra, och inte minst för alla dem som bor i Biskopsgården i Göteborg. Det hela är så ofattbart tragiskt och upprörande att man saknar ord. Jag känner så starkt för den mördade polisens anhöriga.
Biskopsgården är ett av Göteborgs mest utsatta områden som så länge jag kan minnas har varit väldigt oroligt och med stort socialt utanförskap och hög arbetslöshet. Efterhand har kriminella grupperingar mer och mer tagit över stadsdelen och upprepade gånger har det varit skottlossningar och mord i området, ibland har utomstående människor kommit i vägen för de kriminella gängens uppgörelser. Att som polis försöka skapa trygghet i denna typ av områden måste vara en oerhört svår uppgift. Och nu har alltså även en polis i tjänst mördats på öppen gata.
Den som hävdar att jag och andra "gör politik av en tragisk händelse" har alldeles rätt. Detta ÄR politik. Det handlar om rättspolitik, det handlar om socialpolitik, arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik, men också om migrationspolitik. Många av dem som förfasar sig idag är samma personer som samtidigt vill fortsätta öka asylinvandringen och fylla på våra förorter med många tusen ytterligare personer utan rimlig möjlighet till egen försörjning, personer som blir lätta byten för kriminella grupperingar. Andra av dem som idag uttrycker sin kondoleanser är också ofta samma personer som säger nej till att ge polisen nya arbetsredskap och tekniska möjligheter att spana på grovt kriminella, och som inte vill tillskjuta de resurser som behövs. Om man ännu inte insett dessa brister som politiker hoppas jag att det hemska polismordet kan bli en väckarklocka. Vi kan inte bara förfasa oss och komma med kondoleanser efter varje upprörande skjutning eller mord - det krävs handling, envishet, kraft och resurser om det ska lyckas.
Jag citerar moderaternas Ulf Kristersson på dagens presskonferens. Han konstaterade att ingen, absolut ingen, fråga är viktigare just nu än att stoppa de kriminella gängen som terroriserar våra förorter och bostadsområden.
Det bästa vi kan göra för att hedra den skjutne polisens minne är att öka kraften från samhället mot de kriminella. Polisen behöver både ökad bemanning och bättre utrustning och arbetsredskap för att klara sin uppgift. Det är politikens skyldighet att se till att polisen får de resurser den behöver.
Bryggor behövs både i politiken och i sjön
2021-06-30
Stort lokalt mediaintresse om regeringskrisen
2021-06-30
Det mediala intresset för regeringskrisen är av naturliga skäl väldigt stort, och det gäller även lokala medier i valkretsen. Jag har haft längre samtal med både Borås Tidning och Radio Sjuhärad, och kommenterade även i P4 Sjuhärads nyhetssändning häromdagen. Och i dag är det Markbladet som har en lång artikel om saken. Mer lär säkert följa.
P-platser är bra för miljön, samhällsservicen och levande städer
2021-06-30
I skuggan av regeringskrisen hade vi denna debattartikel i Bulletin i söndags. Vi reagerar på den nya trenden att ta bort p-platser i städerna. Det är knappast bra för miljön om bilar tvingas köra runt och leta efter p-plats, och det är viktigt aför handeln och livet i städerna att även de som kommer med bil är välkomna. Inte minst om man vill gynna turismen. Dessutom behövs p-platser för att kunna erbjuda laddstationer för elbilar. P-platserna behöver däremot inte finnas i markplan och ta dyrbar mark i anspråk, det går utmärkt att ha dem under jord.
Parkeringsplatser tycks ha blivit något av en symbolfråga. Inte i bemärkelsen att de bara har ett symboliskt värde, tvärtom är parkeringsmöjligheter en förutsättning för att transporterna ska fungera. Snarare verkar bilens motståndare se parkeringsplatserna som det ultimata beviset på att bilen inte passar in i moderna städer. De blir en symbol för allt man inte gillar med fri mobilitet.
Det senaste i raden av exempel på detta är den statliga utredningen Stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23) som kommer med flera förslag i syfte att minska tillgången till parkering. I dagsläget säger lagstiftningen att det måste skapas parkeringsmöjligheter på eller i närheten av en tomt som ska bebyggas.
I utredningen föreslås nu att kommunerna ska kunna strunta i att ställa detta krav. Fokus ska nu flyttas från hur många parkeringsplatser som behövs i samband med nybyggnation till hur individens och samhällets behov av lösningar för mobilitet och varutransporter kan tillgodoses på annat sätt. Det är ingen tvekan om att detta syftar till att minska bilismen, vilket också sägs uttryckligen i utredningen.
Men detta är feltänkt i grunden! Det finns en anledning till att reglerna som kommunernas parkeringsnorm bygger på en gång skapades. Det fanns ett problem med att det blev trångt på gatorna när många var tvungna att parkera där. Färre parkeringsplatser kommer att återskapa denna problematik och minska framkomligheten för alla trafikanter. Det vore att backa sig in i framtiden. Vi vill ha parkeringar – inte parkeringskaos.
Bilen är grunden för mobiliteten i Sverige och 75 procent av allt resande sker med bil. Den behövs för att människors vardag ska fungera och för att knyta ihop olika delar av landet, inte minst inom storstadsregionerna.
Den som menar allvar med att skapa levande städer måste inse att bilen behövs även i urbana miljöer. Även vi som bor utanför tätorten måste självklart kunna besöka stadskärnorna. Att inte skapa parkeringsmöjligheter vid nybyggen är att bygga in problem i stadsmiljöerna redan från början.
En stad är inte bara till för de som bor i centrum, utan måste även vara öppen för fler. Butiker och annan service måste vara tillgänglig för de som bor i förorter och på landsbygden. De är ofta beroende av bilen som transportmedel, ett mönster som blivit än tydligare under pandemin, då allt fler valt bilen.
Redan innan pandemin hade handeln i stadskärnorna det svårt. Externa handelsplatser och e-handeln tar allt större marknadsandelar.
Enligt forskningen är vi nära en ”tipping point” där det blir svårt att locka tillbaka butiker i stadskärnorna på grund av att människor inte längre i tillräckligt stor utsträckning beger sig dit. Även restauranger och företagskontor lämnar och skapar tomrum efter sig. Handeln är här central och en förutsättning för att andra verksamheter som caféer och restauranger ska ha ett underlag.
Parkering är ofta ”den trånga sektorn” som gör att människor inte söker sig till städerna. (Anselmsson, J m.fl. Retail Destination: Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet). Här behöver man tänka till ute i kommunerna.
Utöver detta är parkeringsplatser också en ren nödvändighet för godstransporter och inte minst för välfärdsverksamheter som sjukhus och äldreomsorg.
När fordonsflottan elektrifieras behövs också god tillgång till laddning och även då krävs utrymme för parkering. Parkeringar kan med fördel såväl ovan som under jord.
Samhället skulle inte klara sig en dag utan transporter och här fyller parkeringsmöjligheterna en avgörande funktion.
Bilmotståndet, både på statlig och kommunal nivå, riskerar att skapa döda städer och hindra jobbtillväxten. Det är dags att släppa de ideologiska skygglapparna mot bilen och inse att den behövs.
Kjell Jansson (M)
Lars Beckman (M)
Jan Ericsson (M)
Sofia Westergren (M)
Riksdagsledamöter aktiva i riksdagens bilnätverk
Hoppas han inte kommer tillbaka
2021-06-28
Väntat och välkommet besked från vår bortröstade statsminister
2021-06-28
Statsminister Löfvens besked att han inte utlyser extraval utan avgår och lämnar över hanteringen av regeringskrisen till talmannen var väntat. Vi vet att båda regeringspartierna S och MP är mycket oroliga för ett extraval, svaga opinionssiffror och svårighet för S att mobilisera sina väljare riskerar att leda till en kraftig valförlust, och kanske även att MP åker ur riksdagen.
Löfven sa på presskonferensen att han vill göra det bästa för Sverige. Och sedan meddelande han sin avgång. Men han skyllde också på alla andra - trots att det är hans egen arrogans som orsakat regeringskrisen. Först byggde han ett regeringsunderlag på hemliga papper och ett avtal som redan från början byggde på oförenliga motsättningar mellan olika partier. Därefter körde kan det senaste förslaget om strörre marknadsanpassning av hyrorna ända in i kaklet trots att V var tydliga med att de inte skulle acceptera det. Då sprack hela regeringsunderlaget. Från moderat sida har vi väntat på detta, i längden kan man inte bygga ett regeringsunderlag bara på att man ogillar SD, och samla partier med helt olika åsikter som stöd för samma regering. Till slut spricker det.
Moderaterna var beredda på extraval och vi hade med glädje mött väljarna, men nu ligger i stället bollen hos talmannen. Vår uppgift nu är att försöka bidra till att samla stöd för Ulf Kristersson som statsminister. Jag gissar personligen att vi kommer att rösta om detta redan i slutet av denna vecka eller början på nästa. Moderaterna har god möjlighet att få igenom vår budget i riksdagen och därför är en m-ledd regering det mest realistiska. Lyckas inte talmannen få riksdagens stöd för en ny statsminister är vi beredda att möta väljarna i ett extraval.
Några ord från moderaternas grundare
2021-06-28
En av mina tidigare arbetskamrater är gift med Gustaf Fredrik Östbergs barnbarnsbarn (och deras dotter var prao hos mig i riksdagen för några år sedan). Gustaf Fredrik Östberg var den som grundade Allmänna Valmansförbundet, det som senare blev Högerpartiet och Moderaterna. Hela hans samlade brevskörd finns i släktingarnas ägo, och 2014 fick jag denna bild från ett brev han skrev 1905.
"Striden i år står mellan vänner och motståndare"
Det är så det ser ut även idag. De som vill ge Sverige en ny regering står emot dem som vill behålla Löfven.
Midsommar
2021-06-26
Sill och nubbe i goda vänners lag, grillade fiskspett med gott vin, kvällsdopp i sjön och sedan se solen närma sig uppgång. En svensk midsommar blir inte så mycket bätre. Vovvarna somnade före människorna.
Varför uppmärksammas inte hur allt fler utförsäkras från sjukpenning?
2021-06-24
(Uppdaterad 266)
Vi minns hur media drev en oerhört hård kampanj mot Moderaterna och Alliansregeringen när vi reformerade sjukförsäkringen. Nya tidsgränser och tydlighet i processen medförde kraftigt sjunkande sjuktal och att fler kom tillbaka i arbete. Ett begränsat antal tvingades dock lämna sjukförsäkringen där de varit i alltför många år utan rimlig chans att komma tillbaka i arbete. I vårt system skulle man till slut, vid en bortre tidsgräns, prövas mot sjuk/förtidspension i stället.
S/MP-regeringen har gjort stor sak av att man tagit bort den bortre tidsgränsen, det man kallade "stupstocken". Men samtidigt har man gett tydliga instruktioner till Försäkringskassan att med alla tillgängliga metoder få ner sjuktalen. Allt fler nekas idag sjukpenning vid olika tidpunkter och många ställs helt utan annan försörjning än försörjningsstöd. Så här ser utvecklingen ut när det gäller de långtidssjuka som tvingats ut ur sjukförsäkringssystemet, från 2010 när Alliansen ändrade reglerna (blå staplar) och fram tills idag efter sex år med S/MP-regering (röda staplar). Tio gånger fler drabbas av den "stupstock" som S och MP kritiserade före valet 2014...
När kommer media uppmärksamma detta? Hur kan det som var så intressant 2010 var så ointressant tio år senare trots att problemet tiodubblats? Hanteringen av sjukförsäkringssystemet är ytterligare ett skäl att se till att dagens regering inte kommer tillbaka.
När det gäller helheten (alltså avslag även för dem som inte är långtidssjuka) fick jag denna bild från kritiker till dagens sjukförsäkringssystem. Jag har inte haft möjlighet att stämma av mot officiell statistik, men siffrorna ska vara hämtade från Försäkringskassans egen statistik och årsredovisningar. Och det ska omfatta alla som sökt eoch fått avslag på sjukpenning eller fått sin ersättning indragen. Man ser hur utvecklingen är densamma i denna graf - de första åren efter Alliansens reform föll ett antal personer ur systemet (engångseffekt), men sedan sjönk siffrorna snabbt. Sedan valet 2014 har avslagen ökat kraftigt, liksom antalet som fått indragen ersättning.
Centerpartiet skapar kaos och skadar förtroendet för politiken
2021-06-23
I dag kom så det närmast obegripliga beskedet från Centerpartiets partiledare Annie Lööf - Centern släpper nu plötsligt kravet på ökat inslag av marknadshyror i nyproduktionen. Detta för att undvika regeringskris och extraval.
Hon kunde i media inte ge något vettigt svar på varför hon inte gav detta besked före misstroendeomröstningen? Nu är det ju för sent - nu har riksdagen redan fällt regeringen Löfven, och Liberalerna har lämnat regeringsunderlaget. Samtidigt har Lööf gett Vänsterpartiet den makt över politiken som hon lovade att hon aldrig skulle göra. Hade Lööf visat omdöme och backat redan förra helgen hade regeringen kunnat sitta kvar, januariavtalet hade fortsatt gälla och Liberalerna hade varit kvar i avtalet fram till valet 2022.
Lööf bjöd idag också in Liberalerna att komma tillbaka och förhandla om ett nytt avtal med regeringen. Något som Liberalerna snabbt avfärdade genom ett uttalande från den ekonomisk-politiske talespersonen Mats Persson. Liberalerna står enligt honom fast vid att man vill verka för en borgerlig regering. Detta innebär att de enda som vill förhandla med C är S, V och MP. Och det lär i praktiken vara omöjligt att få ihop. Dessutom skulle majoriteten i riksdagen bli en enda röst. Dessutom säger C att de inte vill prata med V.
Därmed förefaller det ju faktiskt som om ett extraval närmar sig, om inget av de inblandade partierna ändrar sig. Jag är väl inte så säker på att väljarna vill ha ett extraval året före ordinarie val, men blir det så är vi moderater mycket väl förberedda. Och våra väljare lär nog vara väl motiverade att försöka rösta fram en ny regering. Mitt gamla tips om att moderaterna blir största parti i valet 2022 kan nog rentav infrias redan vid ett eventuellt extraval i år.
 
Riksdagen beslutade med en enda rösts övervikt att öka invandringen
2021-06-23
I skuggan av diskussionerna kring misstroendeomröstning och diskussionerna om ny regeringsbildning hade riksdagen igår en lång debatt om migrationspolitiken. Tyvärr vann S, V, MP och C den efterföljande voteringen med en enda röst. Det gemensamma motförslaget från M, KD, SD och L hade varit bättre för Sverige.
I sitt anförande påpekade Socialförsäkringsutskottets ordförande Maria Malmer Stenergard (M) att Sverige de senaste tio åren har tagit emot en halv miljon asylsökande - men utan plan för hur alla dessa människor ska kunna integreras i vårt samhälle, skapa sig en egen försörjning och bli en del av vårt samhälle. "De som kallar sig humana vill öppna gränserna men blundar för konsekvenserna. I skygglapparnas Sverige frodas utanförskapet och hopplösheten". Hon påpekade också att vi har en skyldighet mot alla som bor i Sverige, såväl de som är födda här som de som invandrat hit, att minska invandringen så att vi klarar av integrationen.
Effekten av gårdagens riksdagsbeslut blir nu att Sverige inför mer generösa regler för asylinvandring, med en ny så kallad "humanitär skyddsgrund" som öppnar för att ge uppehållstillstånd även för personer som saknar skyddsskäl, nya undantag som urholkar regelverken och nej till tydliga krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap innan man beviljas permanent uppehållstillstånd.
Om moderaterna lyckas bilda en ny regering kommer vi att riva upp gårdagens beslut och i stället införa stramare regler. Bland annat ta bort alla godtyckliga undantag och tydliga krav på kunskaper i svenska och det svenska samhället för att man ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Vår moderata migrationspolitik och integrationspolitik är mycket omfattande och jag har skrivit om det flera gånger (se inlägg som jag samlat på Migrations- och integrationsbloggen i arkivet).
En bild att spara
2021-06-22
Jag sitter ju längst fram i riksdagens kammare denna mandatperiod, och dessutom bara några platser från regeringens stolar. Detta gör att jag ofta kommer med på bilder och i nyhetsinslag när man filmar regeringen. Så även igår, alla tv-kanaler filmade statsministern och vice statsministern där de satt och väntade på riksdagens beslut.
Jag tog en bild på TV:n hemma från ett inslag ikväll. Den ska jag spara. För strax efter att filmen togs tryckte jag på ja-knappen och röstade bort Löfven och hans regering. En historisk händelse - det har inte hänt tidigare i Sverige att riksdagen i en misstroendeomröstning fäller en statsminister och hela hans regering.
Stort mediaintresse kring regeringsfrågan
2021-06-22
Att mediaintresset är extremt stort kring både misstroendeomröstningen och regeringsfrågan är naturligt. Själv har jag kommenterat saken i diverse olika sammanhang. Borås Tidning hade en artikel idag som jag tycker belyser åsiktskillnaderna i ämnet ganska väl mellan de olika partierna.
För egen del anser jag som sagt att det var väntat att Löfvens regeringsunderlag skulle spricka förr eller senare, med tanke på att man redan från början byggde in oförenliga saker i avtalet. Jag trodde dock att man skulle lösa detta denna gång genom att någon backade före misstroendeomröstningen. Men nu blev det inte så, prestigen hos de olika partierna i regeringsunderlaget var större än viljan att kompromissa. Och då fungerar det såklart inte.
Moderaterna fick stöd i finansutskottet mot EU:s "taxonomi"
2021-06-22
I dag hade Finansutskottet överläggningar med den (just bortröstade) regeringen om EU:s fortsatta arbete med "taxonomin", ett system för klassificering av hållbara investeringar. Ju mer arbetet framskrider desto oroligare blir man. Så som det nu ser ut hotas både svensk skogsnäring och vattenkraft allvarligt.
Det jag ser som mest allvarligt, och också framförde vid dagens sammanträde är att reglerna kommer att slå extra hårt mot de allra minsta skogsägarna som kommer tvingas till höga administrativa kostnader för att visa att de uppfyller omfattande miljö och "klimatkrav" och därmed kunna sälja skog till de stora skogsbolagen - i annat fall kommer ingen att vilja köpa deras avverkade träd. Finansmarknadsministern framförde att det inte finns något krav på att investera i företag som omfattas av taxonomin och att inga skogsägare tvingas vidta några nya åtgärder. Detta visar att hon och regeringen inte begriper vad förslaget innebär och hur illa det kommer att slå mot den svenska skogsnäringen. Man har inte engagerat sig tillräckligt i frågorna under processen och nu sitter vi med ett riktigt dåligt EU-förslag som skadar Sverige.
Moderaterna har därför lämnat en avvikande ståndpunkt (se nedan, gulmarkerad text) där vi invänder mot hela förslaget. Denna fick vid sammanträdet stöd även av C, KD och SD. Därmed fick vi majoritet i utskottet och moderaternas linje blir nu regeringens linje.
Akut elbrist hotar Västsverige
2021-06-21
Bland den långa raden av samhällsskadliga beslut från regeringen Löfven är hanteringen av energipolitiken ett av de värre misstagen. Gång på gång kommer rapporter och varningar om elbrist i olika delar av landet, hittills främst i södra Sverige och i Stockholm/Mälardalen. Nu kommer varningar om att vi i snabb takt närmar oss en elbrist även i Västsverige, detta enligt Ekot. Förtidsavvecklingen av Ringhals 1 och 2 får konsekvenser, och det är naivt att tro att vi kan ersätta kärnkraften med många tusen nya vindkraftverk.
Den regering som röstades bort har rekordlågt förtroende bland väljarna
2021-06-21
Stefan Löfvens regering är enligt Demoskop den regering som har det lägsta förtroende som uppmätts de senaste tjugo åren. Jämför med förtroendet för Alliansregeringen 2007-14.
Historiskt - riksdagen saknar förtroende för statsministern
2021-06-21
Riksdagen tog just ett historiskt beslut - det är första gången någonsin i modern tid som riksdagen uttalar misstroende mot en statsminister.
 
Här samlas riksdagen för sin första omröstning med (nästan) alla ledamöter på plats. Statsministern står vid sin plats och väntar på riksdagens dom.
 
Moderaternas partiledare och statsministerkandidat Ulf Kristersson deklarerar att moderaterna kommer att rösta ja till ett misstroende mot Stefan Löfven, och därmed hans regering. Inte ens en tredjedel av riksdagens ledamöter uttalade sitt stöd för Stefan Löfven och hans regering, 109 av 349 ledamöter.
Viktig resa
2021-06-21
Gårdagens tweet blev ovanligt uppskattad. Om en knapp timme är det dags.
Moderaterna kommer att rösta för misstroende mot regeringen
2021-06-17
I dag står det klart att SD har lämnat in en anmälan om misstroendeförklaring mot regeringen, och som det verkar kommer V att stödja denna. För en stund sedan hade vi extra riksdagsgrupp i moderaterna och vi var helt eniga om att vi kommer att stödja ett misstroende. Vid riksdagens frågestund med statsministern för en stund sedan upprepade vår gruppledare Tobias Billström beskedet att moderaterna inte kommer att rädda regeringen utan rösta för ett misstroende. Samma besked kommer från Kristdemokraterna. Därmed finns en majoritet i riksdagen för att fälla regeringen.
Från moderat sida handlar inte vårt stöd till misstroendet om det liggande förslaget om marknadsanpassning av hyrorna i nyprducerade hyresrätter, det är ett förslag vi i grunden tycker är rimligt. Vårt stöd för misstroendet handlar om alla de dåliga beslut denna regering tar, bristen på ansvarstagande, och väldigt dåligt resultat för politiken på ett antal områden. Visst medför ett misstroende att marknadsanpassningen av hyror skjuts på framtiden, men det finns så många andra större och viktigare frågor som skulle kunna förändras om vi fick en ny regering.
När vi får frågan i riksdagen om vi har förtroende för dagens regering eller inte är det självklart för oss att uttala att vi inte har det. Vi har tidgare aktivt röstat för misstroende mot enskilda ministrar och nu gör vi det även mot statsministern.
Vad som händer efter misstroendeomröstningen återstår att se, det handlar i grunden om hur C, L, och V agerar efter misstroendeomröstningen, men återigen - får vi frågan om vi har förtroende för statsministern är svaret ett tydligt nej från moderat sida. Allt annat vore ett politiskt hyckleri.
Att dagens regering förr eller senare skulle få stora problem var väntat. Stefan Löfven har byggt upp ett regeringsunderlag som tycker väldigt olika i viktiga frågor, och förr eller senare visste vi att det skulle spricka. Regeringskrisen var inbyggd i januariavtalet redan från början. Det är detta vi beskådar nu. Det är inte moderaternas fel att Sverige saknar ett handlingskraftigt och fungerande regeringsunderlag. Vi har röstat nej till regeringen Löfven vid varje tillfälle sedan valet 2014.
Nedan Ulf Kristerssons inlägg på facebook som publicerades nyss.
Mörka sanningar om svensk arbetsmarknad
2021-06-16
Jag har upprepade gånger påpekat både i artiklar och riksdagsdebatter att läget på svensk arbetsmarknad är uselt och utvecklingen bedrövlig jämfört med övriga EU.
År 2014 låg Sverige på en 11:e plats bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. 2019 låg Sverige på en 22:a plats. Detta trots att vi under åren 2014–2019 hade en stark högkonjunktur. I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den. Och Sverige var det land i hela EU där arbetslösheten ökade allra mest mellan 2014 och 2019.
Sedan kom pandemin som ökade arbetslösheten i de flesta länder. Men även under pandemin har Sverige varit bland de allra sämsta på att hålla nere arbetslösheten. Under år 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige, och Sverige halkade ner till plats 23. I mars i år kom uppdaterade siffror. Sverige har nu halkat ned ännu en placering till plats 24 av 27 EU-länder. Bara Grekland, Spanien och Italien hade högre arbetslöshet än Sverige i mars.
Det mest anmärkningsvärda är kanske ändå att sedan Sverige gick med i EU 1995 har vi alltid haft lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Nu har Sverige för första gången högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Detta är ett historiskt misslyckande från regeringens sida.
I dagens ekonomisk-politiska debatt påpekade Elisabeth Svantesson (M) att om Sverige bara haft samma utveckling på arbetsmarknaden som genomsnittet i EU hade statsfinanserna stärkts med 42 miljarder om året. Det visar hur mycket det betyder för statens finanser att ha en hög arbetslöshet.
Regeringens försvar brukar vara att Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU. Och det stämmer - men det har vi haft ända sedan vi gick med i EU. Och utvecklingen är inget vidare när det gäller sysselsättning heller. Sedan 2014 har Sverige näst sämst utveckling när det gäller sysselsättning av alla länder i EU. En enda procentenhets ökning, trots mycket stark högkonjunktur 2014-19. Alla andra EU-länder har haft en betydligt större förbättring än Sverige under högkonjunkturen. Nedan siffrorna från Eurostat.
Sverige har nu också den högsta långtidsarbetslösheten som någonsin uppmätts, 182.000 personer. Och vi har nära 700.000 personer i arbetsför ålder som inte försörjer sig själva. Dessutom ät måttet "sysselsättning" missvisande - det räcker att arbeta en timme per vecka för att räknas som sysselsatt. Moderaterna vill även redovisa självförsörjningsgrad, dvs hur många som kan och inte kan försörja sig på sitt arbete. Skulle vi mäta detta skulle läget i Sverige vara ännu sämre.
Det går inte att kalla dagens läge för något annat än ett stort och upprörande fiasko av den regering som 2014 utlovade att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU 2020. Den höga svenska arbetslösheten skadar enskilda människor, den skapar frustration och fattigdom och blir i vissa fall rentav en grogrund för rekrytering till kriminella grupperingar. Och den skadar statens finanser. Detta måste dagens regering ställas till svars för. Det måste inte vara så här - det går att pressa tillbaka arbetslösheten. Det gjorde vi moderater 2007-08 och det kan vi göra igen.
Frågan om arbetskraftsinvandring har två sidor
2021-06-15
I går skrev Johanna Grönbäck, kommunikationschef på Ratio, intressant krönika om arbetskraftsinvandring på ledarsidan i Borås Tidning. Jag brukar oftast hålla med Grönbäck om det mesta, men denna gång är jag lite kluven.
Krönikan handlar om arbetskraftsinvandring, och främst av lågutbildad arbetskraft till det som brukar kallas "enklare jobb". Diskussionen rör om man ska skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring för denna typ av arbeten för att underlätta för arbetslösa inom landet att ta dessa jobb. Framförallt är det KD-ledaren Ebba Bush som får kritik för att hon förespråkar en skärpning av reglerna, men en liknande linje drivs även av oss moderater.
Grönbäck påpekar välkända fakta - det finns inte en viss statisk mängd jobb, och att en person får ett arbete betyder inte med automatik att någon annan blir utan. Tvärtom kan en lyckad rekrytering bidra till att fler jobb skapas för andra. Kan man tex inte hitta någon som vill ta hand om disken på restaurangen måste man stänga. Grönbäcks slutsats verkar vara att man inte ska ha några begränsningar alls för arbetskraftsinvandring till enklare jobb.
Jag har uppmärksammat denna fråga ett antal gånger. Det finns enligt min åsikt två sidor av myntet.
Å ena sidan har vi idag rekordhög långtidsarbetslöshet, nära 200.000 personer, och många av de ca 420.000 arbetslösa i vårt land har låg utbildning, antingen för att de invandrat från länder med låg utbildningsnivå, eller för att de misslyckats i den svenska skolan. Det finns också många människor med olika typer av funktionshinder eller arbetshandikapp som behöver erbjudas enklare jobb. Samtidigt blir de enklare jobben allt färre - de rationaliseras bort genom automatisering, e-handel och teknisk utveckling. I ett läge där de arbetssökande med låg utbildningsnivå blir allt fler och de "enkla" jobben allt färre blir det mycket problematiskt att ta in utländsk arbetskraft för denna typ av jobb. Hur ska vi få alla lågutbildade i arbete? Vi lär inte ha råd att försörja dem resten av livet, och för många av dem är vidareutbildning till i vart fall gymnasienivå knappast realistiskt.
Å andra sidan har företagen svårt att rekrytera eftersom få söker de lediga "enkla" jobben som av många upplevs ha låg status och låg lön. Om svenska arbetslösa stod på kö skulle företagen knappast lägga tid och resurser på att rekrytera utomlands. Skulle politiken helt stoppa möjligheten att ta in arbetskraft från utlandet för jobb som ingen annan söker skulle vi riskera att slå undan benen på viktiga samhällssektorer och därmed göra fler arbetslösa.
Lösningen måste därför rimligen bygga på två ben. Vi måste sätta ett lönetak för arbetskraftsinvandring. Moderaterna driver detta och föreslår att gränsen läggs vid gällande medianlön, idag 31.700 kronor per månad (personligen tycker jag kanske att den lönegränsen blir lite väl hög). Endast den som får en lön över taket ska erbjudas arbetstillstånd i Sverige. Men detta förutsätter att vi samtidigt skärper regelverken så att de arbetslösa verkligen tvingas söka de "enkla jobb" som finns. Detta kan man åstadkomma genom skärpta villkor i ersättningssystemen, kombinerat med sänkta skatter som gör det mer lönsamt att ta även jobb med lite lägre lön. Målet måste vara tydligt - de arbetslösa som finns i Sverige måste ta de jobb som finns i stället för att leva på bidrag, och därmed kan vi klara kompetensförsörjningen till enklare jobb inom landet och få många arbetslösa i arbete - något som faktiskt förhindras om arbetskraft från utlandet tar de få enkla jobb som finns.
Dessutom måste påpekas att inom EU råder alltid fri rörlighet med arbetskraft, även till enklare jobb. Det enda Sverige kan påverka är reglerna för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU - företagen kommer fortfarande att kunna rekrytera inom EU om de ändå inte får sökande inom landet.
Att bara strikt ideologiskt driva frågan om fri arbetskraftsinvandring, även för enklare jobb, är faktiskt ohållbart för Sverige i den situation vi just nu befinner oss efter rekordhög asylinvandring och väldigt många arbetslösa med låg utbildning. Om vi inte agerar kommer försörjning av alla dessa arbetslösa att kraftigt driva upp skatterna i Sverige.
Men kanske är jag och Johanna Grönbäck mer överens än det först låter. För avslutningsvis framför hon att frågan man borde ställa är "hur bidragsnivåer påverkar arbetslösas incitament att ta jobb". Och då börjar vi närma oss min och moderaternas linje. Lösningen måste bygga på flera olika åtgärder och inte bara att strama åt arbetskraftsinvandringen. Det borde gå att hitta en bred lösning i denna fråga som omfattar de flesta partier, näringslivsorganisationer och fackliga organisationer.
Regeringens myndigheter hotar medias yttrandefrihet och oberoende
2021-06-14
Den senaste veckan har upprördheten hos både enskilda journalister och politiker varit närmast bedövande mot att den statliga "expertkommittén" Delmi (Delegationen för Migrationsstudier) pekat ut svenska tidningars ledarsidor som ansvariga för att normalisera främlingsfientlighet och rasism. Att en expertgrupp under justitedepartementet ger sig på fria medier på detta sätt är hårresande.
Detta följer alltså en kort tid efter att Myndigheten för Press, radio och TV (MPRT) beslutat att "kvalitetspröva" journalistik för att bevilja presstöd.
Två organ som lyder under regeringen börjar alltså kritisera och kvalitetspröva svenska tidningas ledarsidor och nyhetssidor. Om detta inträffat i något annat land hade svenska politiker rasat mot hotet mot pressfriheten och yttrandefriheten och hävdat att politiken försöker styra media. Men när det händer i Sverige försvaras det i stället av politiker på vänstersidan.
Många har uttryckt sin upprördhet, men jag nöjer mig med att lägga ut kommentaren från Tidningsutgivarna (TU) som uttrycker saken så här i ett pressmeddelande (som jag också citerade på twitter i fredags):
"Tidningsutgivarna ser med oro på hur publicistikens integritet ifrågasätts. Senast har Delmi, en statlig expertkommitté under justitiedepartementet, pekat ut Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet som delansvariga för att normalisera främlingsfientlighet och rasism.
Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) ska, trots mediebranschens samlade protester, kvalitetspröva journalistik inför beslut om mediestöd.
Kommuner och regionen i Sörmland får kritik av Justitieombudsmannen för att sakna respekt för offentlighetsprincipen, vilket framkommit efter en granskning av lokala tidningar.
Den statliga expertkommittén Delmi som är underställd Justitiedepartementet pekar ut ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet för att ha normaliserat främlingsfientlighet och rasism.
”Det tafsas på publicistikens integritet och Tidningsutgivarna, sedan 1898 branschorganisation för svensk dagspress, ser med oro på hur principen om armslängds avstånd mellan stat och journalistik ruckas på. Det är som om respekten för oberoende medier inte längre råder”, säger Thomas Mattsson, tf vd för TU.
”MPRT:s förslag om att tycka till om journalistik innan mediestöd eventuellt tilldelas drevs igenom trots att alla publicistiska remissinstanser sa nej till en sådan subjektiv prövning som dessutom inte kan överklagas. Mörkandet av information om covid-19 i Sörmland blottlade att kommuner och region förefaller strunta i grundlagen trots att lokala medier uppmärksammar problem.”
”Nu har Delmi, som verkar inom regeringskansliet och vars ledamöter tillsätts av regeringen och anställningar beslutas av statsråd, pekat ut ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet som delansvariga för normaliserande av främlingsfientlighet och rasism i den svenska migrationsdebatten. Det är häpnadsväckande och oroväckande”, säger Thomas Mattsson."
Jag anser för egen del att MPRT:S beslut om "kvalitetsprövning" måste rivas upp (jämte ordentlig översyn av systemet för presstöd), samt att Delmi bör läggas ned. Delmi var tyvärr ett resultat av den olyckliga migrationskompromissen med MP 2011. Jag menar att Delmi har visat att man är mer aktivister än oberoende och att man därmed missbrukat den makt som följer av uppdraget. Vi behöver ingen statligt styrd kommitté för att initiera och utvärdera studier om migration, och Delmi borde aldrig ha bildats.
Nederbördsfakta från SMHI
2021-06-14
Klimataktivister på twitter beskyller mig för att sprida felaktiga uppgifter när jag påstår att det inte finns några vetenskapliga underlag för att det skulle falla kraftigare nederbörd i Sverige betydligt oftare idag än det gjort tidigare. Det intressanta är att det jag påstår får direkt stöd av SMHI:s statistik. På denna sida redovisas tre olika grafer. Alla graferna har perioden 1961-1990 som referensperiod, och värden under referensperiodens blir röda och de över blir blå. Så här ser kurvorna ut:
1. Medelvärdet för årets största dygnsnederbörd på SMHI:s 60 mätstationer
2. Antal tillfällen per år då det fallit minst 40 mm nederbörd på ett dygn
3. Årets största dygnsnederbörd på någon av de 60 stationerna
Man kan se i samtliga tre kurvor att det är kraftiga variationer mellan åren. Helt uppenbart kom det väldigt mycket regn i Sverige under perioden 1930-1945 och 2000-2010, och rekordet för dygnsmedelnederbörd kom 1997. Det är alltså korrekt att det kom ovanligt mycket nederbörd 2000-2010. Men man ser också att detta förändrats och vi nu sedan 5-6 år ligger under genomsnittet i de två första kurvorna, och sedan några år även under genomsnittet i den tredje. Det är alltså färre kraftiga regnoväder i Sverige nu än genomsnittet för 1961-90.
Man ser också i tredje figuren hur nederbördsfattigt det var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, vilket medförde allvarlig torka och missväxt i stora delar av södra Sverige och bidrog till den stora utvandringen till Amerika. Både för mycket och för lite nederbörd är ett hot mot samhället.
SMHI:s kurvor visar alltså inte någon större dramatik än så länge vad gäller Sverige. Den som hävdar att betydligt fler tillfällen med kraftig nederbörd i Sverige visar att klimatet förändrats ligger lite efter och lever kvar i hur det såg ut 2000-2010. De måste dessutom rimligen förklara varför det kom mer och kraftigare regn även på 1930-talet. Det kan ju i vart fall inte ha berott på av människan orsakade klimatförändringar?
Många klimatdebattörer kan inte skilja på klimat och väder
2021-06-13
Efter de kraftiga regnovädren över Stockholm med åtföljande översvämningar i slutet av föregående vecka blev jag påhoppad av några olika "klimatdebattörer" på twitter. De ville uppenbarligen "ställa mig mot väggen" och kopplade översvämningarna till klimatförändringar. Någon skrev rent av att "Stockholm aldrig upplevt något liknande".
Jag är ganska van vid att alla naturfenomen, besvärligt väder, liksom skogsbränder, översvämningar mm numera alltid kopplas till klimatförändringar, alldeles oavsett om det finns grund för det eller inte. Men som jag brukar påpeka - det som vi idag kan uppleva som "extremt" när det gäller väder har oftast inträffat många gånger tidgare i historien. Alldeles utan att klimatförändringar eller "global uppvärmning" varit orsaken. Och väder och klimat är två helt olika saker. Denna kunskap måste spridas. Enskilda ovanliga eller extrema väderhändelser vare sig bevisar eller motbevisar klimatförändringar. Det är två helt olika saker.
Att effekterna av kraftiga regn kan bli värre i tätbebyggda områden idag än tidigare är däremot helt korrekt. Många naturliga våtmarker, öppna diken, bäckar och åar är kulverterade eller utfyllda för att möjliggöra byggnation. Många stora träd som suger upp massor av vatten avverkas i våra städer och grönområden förstörs. Markytor hårdgörs och asfalteras vilket gör att de inte längre kan suga upp vatten. Dessutom är inte kulvertar och gatubrunnar dimensionerade för kraftiga regn, och viadukter översvämmas för att vattnet inte hinner rinna undan. Orsaken till översvämningar är ofta helt enkelt att man inte i stadsplaneringen räknat med att den då och då kommer kraftiga regn.
När det gäller översvämningar råkar jag vara extra väl påläst. Bland annat har jag tagit del av MSB:s stora kartläggning av allvarliga översvämningar i Sverige 1901-2010. Vid 190 (!) tillfällen under dessa år har Sverige drabbats av särskilt allvarliga översvämningar med stora ekonomiska skador och risk för liv och hälsa. Och då har flera stora län (bland annat Västra Götaland) inte rapporterat in sina översvämningar före år 2000, så antalet lär ha varit betydligt fler än 190.
Jag uppmärksammade twitterföljarna på några exempel:
 
 
Pandemin riskerar att slå mycket hårt mot våra studenter
2021-06-11
Jag får allt fler signaler från studenter, främst på universitet/högskola, men även i gymnasiet och på Komvux, att pandemin kan slå mycket hårt mot dessa grupper.
De som började studera hösten 2020 har normalt genomfört hela sitt första studieår med distansundervisning. De som började hösten 2019 hann bara gå en dryg termin i skolan innan pandemin slog till och har sedan dess bedrivit distansstudier. Att studera på distans är inte alls detsamma som att studera på skolan där man både enklare kan ställa frågor och även ta stöd av kurskamrater. Det verkar också som om en del lärare inte riktigt har det undervisningssätt och den vana som krävs för att undervisa effektivt på distans. Alla studenter har inte heller tillgång till bra internetuppkoppling och snabba datorer, och då är det inte alltid distansföreläsningar fungerar.
Jag befarar att många studenter kommer att missa fler tentor än man skulle gjort om läget varit normalt. Effekten av detta kan bli att man får indraget studiemedel eller rent av blir återbetalningsskyldig till CSN, eftersom det krävs att man klarar ett visst antal poäng för att kunna fortsätta få studiemedel. Risken finns också att studenter hoppar av utbildningarna, dels av ekonomiska skäl, dels för att man tappar studiemotivationen om man missar onödigt många tentor. Stora avhopp från universitet och högskolor skulle allvarligt drabba kompetensförsörjningen i framtiden.
Inte nog med att många studenter suttit isolerade hemma i en liten studentlägenhet under hela pandemin, gått miste om alla studentlivets sociala delar, inte hunnit lära känna sina kurskamrater, och missat en massa tentor. Nu riskerar de också att straffas så hårt ekonomiskt att de kanske inte kan studera vidare. Möjligheten till extraarbete har dessutom varit mycket begränsat under pandemin, inte minst i traditionellt viktiga sektorer som hotell, restaurang, pubar och eventnäringar där många studenter traditionellt har extraarbete.
Jag vet dessutom att en del högskolestudenter mår psykiskt ganska dåligt idag och det blir knappast bättre av att man dessutom får sin ekonomi hotad.
På gymniasiet, komvux och andra utbildningar är läget detsamma. Gymnasieelever är dessutom yngre och har möjligen svårare att ta till sig distansundervisning än äldre elever och har kanske inte alltid samma studiedisciplin som äldre studenter. Risken finns att många elever inte kommer att klara gymnasiet med godkända betyg, vilket stoppar dem från högskoleutbildningar. Här lär behövas extraundervisning, och för vissa elever lär nog ett extra gymnasieår vara enda lösningen. De gymnasieelever som började hösten 2019 har, bortsett från hösten 2019 och början av 2020 enbart haft distansundervisning. Och nu återstår bara ett år av gymnasietiden. Hinner man ta igen allt man missat?
Jag tror detta är oerhört viktiga frågor för politiken att ta tag i, och mina funderingar är följande:
* Vi behöver ett tillfälligt undantag när det gäller studiemedel. I grunden är det bra med tydliga krav för att kunna fortsätta att få studiemedel, men just för det senaste läsåret (2020-21) borde man kunna göra undantag och inte dra in studiemedel eller kräva återbetalning av studenter för att de tagit några poäng för lite. Att tillämpa reglerna strikt i detta läge vore orättvist mot studenterna.
* Högskolorna måste se till att erbjuda extraundervisning och extraföreläsningar till de studenter som behöver det. Sommarkurser är ett alternativ, kanske går det rent av att erbjuda fysiskt i mindre grupper? Målet måste vara att missade tentor ska kunna betas av så snabbt som möjligt.
* Gymnasieskolorna bör göra samma sak - erbjuda extraundervisning och lovskola till de elever som behöver det, och det tydliga målet måste vara att få så många elever som möjligt högskolebehöriga.
* Både för gymnasieelever och andra studerande ungdomar måste det finns tillgång till psykologhjälp och stöd för dem som mår psykiskt dåligt. Här krävs sannolikt extra resurser.
Jag saknar regeringens förslag och ökade resurser på dessa områden. Moderaterna har drivit en del av dessa frågor i riksdagen, men med mycket svalt intresse från regeringspartiernas sida.
En riktigt bra vår för trädgården
2021-06-10
Den svala och ganska regniga våren, följd av de senaste veckornas värme och ordentligt med egenhändigt tillverkad kompostjord har satt ovanligt bra fart på trädgården i år. Här lite bilder från min trädgård hemma i Ubbhult. En vanlig villatomt på knappt 1000 kvadratmeter. Men vi har fått plats med ganska mycket tycker jag. Allt har vi skapat själva av en nästan helt kal markbit när vi byggde huset 1991. Vi har planterat varenda växt själva, förutom ett par stora björkar på tomten. Och jag har själv lagt alla gångar och renoverat och förlängt den gamla stenmuren som går längs ena tomtgränsen, handgrävt trädgårdsdammen och anlagt det lllla vattenfallet.
Två gånger har vi förresten fått pris av Sätila Hembygdförening för traktens mest välskötta trädgård. Det är mycket jobb, men en väldigt bra avkoppling och ett bra sätt att rensa tankarna lite ibland.
 
 
Gullregnet till höger har jag själv drivit upp från en liten planta.
Nya projektet syns på de sista tre bilderna, att stegvis utveckla ett "woodland" bland träden i ena kanten av tomten längs den gamla stenmuren, utanför vårt stora uterum där vi vinterförvarar palmer och citronträd.
 
Många moderata framgångar med initiativ och förslag under pandemin
2021-06-09
I mars redovisade jag en lista över initiativ och förslag från moderaterna för att dämpa effekterna av pandemin för enskilda och näringslivet, rädda jobb, stärka sjukvården och bekämpa pandemin. Vi har haft ytterligare framgångar sedan dess, så här kommer en uppdaterad lista. Alla dessa 19 beslut bygger på moderata initiativ som vi lyckats få stöd för i riksdagen.
Moderaterna har de senaste åren även fått igenom ett betydande antal förslag och initiativ på andra politikområden, men i detta inlägg har jag bara tagit med det som har direkt koppling till pandemin och effekterna av denna. Observera - långt inlägg!
1. Korttidspermitteringar
7 april 2020: Moderaterna föreslår att arbetsgivare ska kunna permittera anställda på heltid, motsvarande 80-100 procent av arbetstiden.
https://moderaterna.se/sverige-behover-byta-ekonomisk-strategi-att-radda-jobben
14 april 2020: Regeringen meddelar att arbetsgivare kan permittera anställda upp till 80 procent av arbetstiden.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/uppvaxling-krisatgard-for-jobb-och-foretag/
10 december 2020: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att reglerna för korttidspermitteringar ska anpassas till företag med säsongsvarierande verksamhet. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.
2. Omställningsstöd
7 april 2020: Moderaterna föreslår att företag som får intäktsminskningar med minst 30 procent får ett statligt stöd för att täcka de fasta kostnaderna. https://moderaterna.se/sverige-behover-byta-ekonomisk-strategi-att-radda-jobben
30 april 2020: Regeringen meddelar att företag som får omsättningstapp med minst 30 procent få ett statligt stöd för att täcka mellan 22,5 och 75 procent av de fasta kostnaderna.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/foretag-far-stod-baserat-pa-omsattningstapp/
6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omställningsstödet höjs till 90 procent.
12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivån inom omställningsstödet höjs till 90 procent för mindre företag.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/omstallningsstodet-forstarks-for-sma-foretag/
3. Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
17 juni 2020: Moderaterna lägger fram en kommittémotion med krav på att enskilda näringsidkare ska omfattas av krisstöd. Riksdagen ställer sig bakom motionen. Regeringen återkommer inte med några förslag, trots tillkännagivandet från riksdagen.
20 augusti 2020: Moderaterna kallar in Finansutskottet till ett extra möte. Utskottet sätter ytterligare press på regeringen i frågan.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/opdKaV/finansministern-svart-utforma-nytt-stod
5 november 2020: Regeringen meddelar att omsättningsstöd till enskilda näringsidkare införs.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/omsattningsstod-till-enskilda-naringsidkare-infors/
10 december 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att reglerna för omsättningsstöd till enskilda näringsidkare ändras för företagare som varit föräldralediga eller sjukskrivna. Vänsterpartiet föreslår motsvarande ändring för företagare som fått arbetslöshetsersättning. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.
6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till enskilda näringsidkare höjs till 90 procent.
12 januari 2021: Regeringen meddelar att ersättningsnivåerna inom omsättningsstödet till enskilda näringsidkare höjs till 90 procent.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/forstarkt-omsattningsstod-till-enskilda-naringsidkare-och-omsattningsstod-till-handelsbolag/
4. Omsättningsstöd till handels- och kommanditbolag
18 november 2020: Moderaterna och Kristdemokraterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på krisstöd till handels- och kommanditbolag. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.
https://data.riksdagen.se/fil/D57E3D56-2FB8-4622-B22B-05C0999365D3(sid 21)
26 november 2020: Regeringen meddelar att ett nytt omsättningsstöd för handels- och kommanditbolag ska införas.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/11/nya-krisatgarder-for-att-stotta-foretag-och-enskilda-genom-pandemin/
6 januari 2021: Moderaterna lägger fram ett utskottsinitiativ med krav på att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till handels- och kommanditbolag höjs till 90 procent.
12 januari 2021 Regeringen meddelar att ersättningsnivån inom omsättningsstödet till handels- och kommanditbolag höjs till 90 procent.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/forstarkt-omsattningsstod-till-enskilda-naringsidkare-och-omsattningsstod-till-handelsbolag/
5. Sänkt ränta på uppskjutna skatteinbetalningar
25 mars 2020: Moderaterna lägger fram en kommittémotion med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagen ställer sig bakom motionen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/med-anledning-av-prop-201920132-extra_H7023519
17 april 2020: Regeringen meddelar att den sammantagna räntan som tas ut på anståndsbeloppet ska sänkas (mer än halveras).
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/sankt-ranta-for-uppskjutna-skatteinbetalningar/
12 januari 2021: Regeringen föreslår förlänga perioden för anstånd med skatteinbetalningar, men med högre räntekostnader för företagen än dem som Moderaterna drev igenom i mars.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2021/01/prop.-20202177/
21 januari 2021: Moderaterna lägger återigen fram ett utskottsinitiativ med krav på sänkta räntekostnader för anstånd med skatteinbetalningar. Riksdagen ställer sig bakom initiativet.
6. Nedstängningsstöd vid användning av pandemilagen
17 december 2020: Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet lägger fram en kommittémotion med krav på att kompensation ska utgå till företag som stängs ned med användning av pandemilagen. Riksdagen ställer sig bakom motionen.
18 januari 2021: Regeringen meddelar att nedstängningsstöd ska utgå vid användning av pandemilagen.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/01/kraftfullt-ekonomiskt-stod-till-foretag-som-drabbas-av-nedstangning/
7. Slopad karensdag och införande av statligt sjuklöneansvar
11 mars 2020: Moderaterna kräver att staten tillfälligt ska ta över sjuklöneansvaret.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7426058
16 mars 2020: Regeringen meddelar att staten tar över sjuklöneansvaret under april och maj.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/krispaket-for-svenska-foretag-och-jobb/
8. Företagsakut
18 mars 2020: Moderaterna föreslår ett krispaket med riktat stöd till svenska jobb och företag. Paketet inkluderar en företagsakut med lånegarantier. https://www.svd.se/m-vill-se-statlig-lanegaranti-for-foretag
25 mars 2020: Regeringen meddelar att en företagsakut kommer att inrättas som en del av ett krispaket för svenska småföretag.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/krispaket-for-svenska-smaforetag/
9. Ersättning till personer som tillhör riskgrupper
20 mars 2020: Moderaterna föreslår att smittbärarpenning ska utvidgas till att även inkludera riskgrupper, så att de slipper utsätta sig för fara på jobbet. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7434783
16 april 2020: Riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att utreda vilka som tillhör riskgrupp och hur de kan få ersättning.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/ersattning-till-sarskilt-sarbara-grupper-i_H701SoU21
15 juni 2020: Regeringen lägger fram en extra ändringsbudget som bl.a. inkluderar sjukpenning till person i riskgrupp som inte kan arbeta hemifrån, samt smittbärarpenning till närstående till person i riskgrupp. Förslaget antas av riksdagen.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/06/prop.-201920187/ och
https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2020/jun/22/extra-andringsbudget-forslag-om-ersattningar-till-riskgrupper-och-andra-atgarder/
10. Sänkta arbetsgivaravgifter
23 mars 2020: Moderaterna föreslår helt slopad arbetsgivaravgifter under april och maj.
https://moderaterna.se/riktat-stod-att-radda-svenska-jobb-och-foretag och http://cdn.moderat.se/caa7af5f-d184-4272-93a4-7601c3334819/Documents/ppt-radda-de-svenska-jobben-23-mars-2020.pdf
25 mars 2020: Regeringen föreslår nedsättning av arbetsgivaravgifter under perioden mars-juni.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/krispaket-for-svenska-smaforetag/
11. Hyresstöd
23 mars 2020: Moderaterna föreslår att staten ska ta upp till hälften av hyreskostnaderna under april och maj för företag i utsatta branscher: bl.a. hotell, restauranger och butiker.
https://moderaterna.se/riktat-stod-att-radda-svenska-jobb-och-foretag och http://cdn.moderat.se/caa7af5f-d184-4272-93a4-7601c3334819/Documents/ppt-radda-de-svenska-jobben-23-mars-2020.pdf
25 mars 2020: Regeringen föreslår tillfällig rabatt på upp till 25 procent för hyreskostnader i utsatta branscher.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/krispaket-for-svenska-smaforetag/
12. Slopat fribelopp
27 mars 2020: Moderaterna föreslår slopat fribelopp för vårdstudenter som tillfälligt stärker upp vården.
https://www.svd.se/avskaffa-fribeloppet-for-studenter-inom-varden
30 mars 2020: Regeringen meddelar att fribeloppet tillfälligt slopas under 2020 för läkare, sjuksköterskor, annan vårdpersonal som för tillfället studerar och personer som studerar på vårdutbildningar.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/fribeloppet-slopas-under-2020-for-att-fler-ska-kunna-avlasta-varden-och-andra-samhallsbarande-sektorer/
13. Inrikesflyget
1 april 2020: Moderaterna kräver att regeringen griper in för att rädda inrikesflyget. Elisabeth Svantesson förespråkar att regeringen ska använda sig av samma system som redan tillämpas för sträckor med otillräcklig lönsamhet, så kallad trafikplikt.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderaterna-staten-maste-radda-inrikesflyget
6 april 2020: Regeringen meddelar att de inför en temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till och från Norrland och Gotland.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/regeringen-tryggar-samhallsviktigt-flyg/
14. Stöd till regionala flygplatser
26 maj 2020: Moderaterna vill skjuta till 100 miljoner kronor för att rädda regionala flygplatser.
https://moderaterna.se/stotta-ekonomin-bygg-ut-tunnelbanan-och-radda-flygplatserna
14 juni 2020: Regeringen föreslår ett tillfälligt ökat driftstöd under 2020 till de regionala flygplatserna på 100 miljoner kronor för att mildra effekterna av coronapandemin.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/06/tillfalligt-krisstod-till-kommuner-for-drift-av-regionala-flygplatser/
15. Stöd till kommuner och regioner
30 mars 2020: Moderaterna föreslår 15 miljarder kronor till kommuner och regioner för att vård och omsorg ska kunna klara coronakrisen.
https://moderaterna.se/moderaterna-foreslar-lonetillagg-vardpersonal-som-kampar-mot-corona
2 april 2020: Regeringen presenterar 15 miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/ytterligare-tillskott-till-kommuner-och-regioner/
16. Undantag av förmånsbeskattning
16 april 2020: Moderaterna föreslår tillfälligt slopad förmånsbeskattning av fri parkering, måltider och vissa gåvor.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/m-forslag-lat-vardpersonal-slippa-skatt/
5 maj 2020: Regeringen föreslår slopad förmånsbeskattning av fri parkering och vissa gåvor under år 2020.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/05/tillfalligt-slopad-formansbeskattning-for-parkering-och-gavor-till-anstallda/
24 juni 2020: Regeringen föreslår föreslås att det införs en skattefrihet för förmån av fri kost (blir dock inte verklighet förrän i en EÄB i november år 2020).
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2020/06/andrade-regler-for-kostforman-i-sarskilda-fall/
Januari 2021: Moderaterna föreslår att undantagen av förmånsbeskattning (fri parkering och vissa gåvor) ska förlängas, eftersom undantaget upphörde vid årsskiftet. Regeringspartierna i skatteutskottet går med på en förlängning.
https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/feb/9/skatteutskottet-vill-se-fortsatt-skattefrihet-for-formanerna-fri-parkering-och-gavor-till-anstallda/
17. Personligt betalningsansvar
Moderaternas krav på en översyn av reglerna om personligt betalningsansvaret för bolagsföreträdare i aktiebolag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/personligt-betalningsansvar-i-aktiebolag_H701CU28
18. Äldreomsorgspaket
7 april 2021: Moderaterna får igenom ett stödpaket till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset (som tagits fram tillsammans med KD och V) . Utgifterna i statens budget ska med cirka 4,3 miljarder 2021, och pengar avsätts till följande åtgärder:
* 2 miljarder kronor avsätts för år 2021 i ett stöd som ska vara prestationsbaserat för att minska antalet timanställningar och öka personalkontinuiteten inom äldreomsorgen.
* 300 miljoner kronor avsätts för att öka läkarkompetensen, 1 miljard kronor för att utöka sjuksköterskebemanningen och 33 miljoner för att göra det möjligt för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor.
* 1 miljard kronor avsätts för år 2021 till investeringsstöd för att stimulera om- och nybyggnation av särskilt boende samt bostäder på den vanliga bostadsmarknaden som riktar sig till gruppen 65+. Detta för att möjligheten till trygga boenden för äldre ska öka.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/andringar-i-statens-budget-for-2021--stod-till_H801FiU46
19. Stöd till evenemang inom bland annat kultur och idrott
9 februari 2021: Moderaterna föreslår genom ett utskottsinitiativ ett evenemangsstöd (garantistöd) – ett nytt krisstöd som ska kunna rädda kultur och idrottsevenemang som tvingas ställa in eller skala ned pga att smittspridningen fortsätter (förslaget får sedan majoritet i riksdagen). https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderaterna-foreslar-stod-till-arrangorer-for-3-5-miljarder
6 april 2021: Regeringen inkluderar förslaget om evenemangsstöd i en extra ändringsbudget, utefter det förslag som Moderaterna har utformat. Stödet ska träda i kraft till sommaren år 2021. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2021/04/prop.-202021166/
Imponerande internationellt polissamarbete
2021-06-08
Man måste glädjas över att det europeiska polissamarbetet inom Europol och samarbetet med amerikanska FBI just nu firar en stor framgång. Att under kort tid lyckas gripa 800 ledande grovt kriminella personer i 100 länder i en samlad insats imponerar. Tydligen är det FBI som lyckats lura grovt kriminella att använda en av FBI kontrollerat och avlyssnad kommunikationstjänst som är grunden till framgången med "Trojan Shield".
Detta visar hur viktigt det är med internationellt samarbete mot såväl grov gränsöverskridande kriminalitet som i kampen mot internationell terrorism. Enskilda länder kan inte ensamma föra denna kamp.
Mycket positivt är att Sverige och svensk polis är en del av detta samarbete och att ett betydande antal gripanden skett i Sverige. Enligt uppgift från polisen har man genom aktionen förhindrat ett tiotal mord. Mindre glädjande är givetvis att 155 av de 800 är gripna i Sverige och att dessa verkar varit mer våldsbenägna än genomsnittet av de gripna. Säpo uttryckte sin frustration över detta på sin presskonferens om den samlade aktionen. Resultatet visar att Sverige numera har stora problem med grov organiserad brottslighet. Detta måste politiken ta på största allvar.
Men på det hela taget en stor framgång för internationellt polissamarbete. Nu återstår att lagföra och döma de gripna. Det lär ta sin tid.
Gårdagens interpellationsdebatter om arbetsmarknadsläget
2021-06-08
I går hade jag interpellationsdebatt med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) om den ur ett europeiskt perspektiv mycket höga svenska arbetslösheten. Före min debatt var det en annan interpellationsdebatt (initierad av Michael Anefur, KD), om den rekordhöga svenska långtidsarbetslösheten, och jag gick även in i denna debatt. Nedan finns videoupptagningarna av båda debatterna:
1. Långtidsarbetslösheten:
Mitt huvudbudskap i den första debatten var att regeringen skyller den höga långtidsarbetslösheten på pandemin, men att man faktiskt misslyckats med långtidsarbetslösheten i både högkonjunktur, lågkonjunktur och kris. Samt att arbetsmarknadsministern skryter om alla nya miljarder man stoppar in i arbetsmarknadspolitiken, men att det är svårt att tro att mer pengar till redan konstaterat misslyckade åtgärder knappast kommer att lösa problemet med den högsta långtidsarbetslösheten i modern tid - 182.000 långtidsarbetslösa i maj i år (alltså arbetslösa i över ett år).
2. Den höga svenska arbetslösheten
I den andra debatten hade jag mer talartid och kunde utveckla mina argument lite mera. Här är mitt första anförande i debatten (på ett ungefär):
Tack fru talman, och tack arbetsmarknadsministern för svaret. Men tyvärr blir det bara ett pinsamt upprepande av regeringens nya vilseledande mantra för att försöka förvilla i debatten.
Polen, Tjeckien, Nederländerna, Ungern, Malta, Tyskland, Slovenien, Bulgarien, Rumänien, Österrike, Belgien, Irland, Danmark, Portugal, Luxemburg, Estland, Kroatien, Cypern, Slovakien, Frankrike, Finland, Lettland och Litauen.
Detta är 23 EU-länder som har en sak gemensamt. De har alla lägre arbetslöshet än Sverige. Hur kunde det bli så?
Fru talman,
Jag vill påminna om att Stefan Löfven inför valet 2014 lovade att Sverige skulle ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Efter att han vunnit valet sa han kaxigt "Utvärdera oss på jobben".
Så låt oss då göra det.
År 2014 låg Sverige på en 11:e plats bland EU:s länder när det gällde arbetslöshet. 2019 låg Sverige på en 22:a plats. Detta trots att vi under åren 2014–2019 hade en stark högkonjunktur. I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den. Och Sverige var det land i hela EU där arbetslösheten ökade allra mest mellan 2014 och 2019.
Sedan kom pandemin som ökade arbetslösheten i de flesta länder. Men även under pandemin har Sverige varit bland de allra sämsta på att hålla nere arbetslösheten. Under år 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige, och Sverige halkade ner till plats 23.
Nu har vi fått de senaste siffrorna från Eurostat. Sverige har nu halkat ned ännu en placering till plats 24 av 27 EU-länder. Bara Grekland, Spanien och Italien hade högre arbetslöshet än Sverige i mars i år.
Det mest anmärkningsvärda är kanske ändå att sedan Sverige gick med i EU 1995 har vi alltid haft lägre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Nu har Sverige för första gången högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Detta är ett historiskt misslyckande från regeringens sida.
En svensk regerings uppgift måste vara att i högkonjunktur lyckas få fler i arbete än andra länder lyckas med, och i lågkonjunktur och kris få en mindre ökning av arbetslösheten än andra. Så fungerade det under Alliansregeringens tid, då vi alltid låg på övre halvan i EU när det gällde arbetslöshet. Och så fungerade det faktiskt även under regeringarna före Alliansen, oavsett politisk färg. Sverige lyckades oftast bättre än andra, vilket stärkte vår konkurrenskraft och våra statsfinanser.
Men nu har något hänt - nu underpresterar den svenska regeringen i både högkonjunktur, lågkonjunktur och kris. Det är faktiskt ett monumentalt misslyckande som regeringen inte kan prata bort, även om man tappert försöker.
Regeringens nya mantra är alltså att den höga arbetslösheten i Sverige jämfört med andra länder beror på att i andra länder har människor gett upp och slutat söka jobb, och lämnat arbetsmarknaden. Då sjunker arbetslösheten eftersom färre ingår i arbetskraften. Bara i Sverige fortsätter människor att söka jobb. Därför bör vi egentligen närmast se den höga svenska arbetslösheten som något positivt.
Detta kan vara det mest pinsamma försöket att bortförklara hög arbetslöshet som någonsin uttalats från en svensk regering.
För det första har de flesta EU-länder någon form av arbetslöshetsförsäkring eller andra trygghetssystem, och i vart fall i norra och västra Europa är reglerna ofta ganska lika de svenska. Man måste normalt vara aktivt arbetssökande för att få ersättning.
Påståendet att människor skulle ha gett upp och slutat söka jobb i alla länder utom Sverige faller på sin egen orimlighet - om man gjorde så skulle man i många fall mista sin ekonomiska försörjning. Jag har inte heller sett något statistiskt underlag eller andra bevis överhuvudtaget på det som regeringen påstår.
Min första fråga till arbetsmarknadsministern är vilka rapporter och underlag hon åberopar för sitt påstående på att de arbetslösa i nästan alla länder i EU utom Sverige plötsligt slutat söka jobb och att därmed arbetslösheten blivit lägre än i Sverige. Finns det några siffror bakom dessa påståenden från regeringen, eller hittar man bara skamlöst på?
Min andra fråga är vilka EU-länder det var där ”man inte ens kunde anmäla sig som arbetslös under pandemin”, vilket ju arbetsmarknadsministern påstod i föregående debatt.
I följande inlägg kunde jag konstatera att arbetsmarknadsministern uppenbarligen inte kunde ge något svar på vilka underlag man har som styrker att de arbetslösa i andra länder gett upp och slutat söka jobb, inte heller några underlag som styrker att "de arbetslösa i många länder inte ens kunde anmäla sig som arbetslösa under pandemin". Min bedömning är att regeringens nya mantra för att försöka förklara bort den ur ett europeiskt perspektiv mycket höga svenska arbetslösheten vilar på mycket skakig grund.
Mina främsta invändningar mot regeringens märkliga påstående är dessa:
1. Regeringen kan alltså inte prtesenera några underlag alls över hur man kommit fram till sin slutsats.
2. Påståendet att arbetslösa i många EU-länder pga "lock down" inte kunnat anmäla sig som arbetslösa är inte rimliga. I de flesta länder finns digitala tjänster och i alla EU-länder finns vad jag vet telefon.
3. I de flesta länder bygger arbetslöshetsstöd eller andra ersättningar på att den som mister jobbet anmäler sig som arbetslös. Annars får man ingen ersättning.
4. Regeringens påstående förklarar dessutom oavsett vilket inte heller den svaga svenska utvecklingen på arbetsmarknaden 2014-19, dvs före pandemin. Det var då Sverige rasade från plats 11 till plats 22 i EU när det gäller arbetslöshet.
Jag konstaterar också att regeringen skyller den höga svenska arbetslösheten på pandemin. Men det stora raset gentemot andra EU-länder skedde under högkonjunkturen 2014-19. Det var då Sverige hade mycket sämre utveckling än nästa alla andra EU-länder. Och detta vare alltså före pandemin.
Min avskutranbde uppmaning i båda debatterna var att regeringen borde lyssna mer på förslag från oss moderater. Vi har en mängd förslag både när det gäller arbetsmarknad och integration. Och som jag nämnde visade vi 2006 hur vi kunde bryta en svag utveckling på arbetsmarknaden till något mycket bättre. Det kan vi göra igen om vi får chansen att bilda regering senast 2022.
Vänsterns krig mot ISK bygger på okunskap, avundsjuka och populism
2021-06-05
Socialdemokraternas utspel om att sänka taken för sparande på Investeringssparkonton (ISK) till maximalt 100.000 kronor (som man skriver i sin interna rapport) uppskattas av både V och MP. Dessa tre vänsterpartier har en sak gemensamt. Man verkar ogilla att människor sparar egna pengar som skapar större oberoende av samhället och politiken. Man är också avundsjuka på dem som sparar lite av sin inkomst i stället för att konsumera allt. Dessutom tror man att man vinner väljare på att beskatta dem hårdare som har sparade pengar.
Värre är att man nog också på många håll i dessa partier har väldigt liten kunskap om vad ISK faktiskt innebär. Det är alltså inte ett skattebefriat sparande, utan ett sparande där skatten tas ut på ett annat sätt än normalt.
ISK bygger på schablonbeskattning. Man betalar en årlig skatt på hela kapitalet man har på ISK, oavsett om man gör vinster eller förluster och oavsett om de värdepapper man har gått upp eller ned under året. När tiderna är goda och börsen stiger kraftigt blir skatten lägre än den skulle blivit om man sparat i aktier på vanligt sätt (då hade man tvingats betala 30% skatt på vinsten). Men som bekant svänger börsen upp och ned. Om vi får ett år med kraftigt sjunkande börs måste alla med ISK ändå betala skatt på hela sitt innehav, trots att man inte tjänat några pengar utan kanske sålt aktier med förlust. Hade man sparat på vanligt sätt hade man i stället kunnat få skattereduktion för förlusten.
ISK är alltså jättebra i en positiv marknad men mycket negativt i en fallande marknad. Detta nämns aldrig i debatten. För staten är detta också en poäng - skatteintäkterna blir jämnare om många sparar i ISK, eftersom de levereras till statskassan varje år i jämn takt oavsett hur börsen går, och staten slipper betala tillbaka skatter för att sparare gjort förluster.
En annan och viktig aspekt är att ISK medför att man slipper hålla ordning på inköpsvärden på sina värdepapper och slipper göra krångliga deklarationer. Jag som haft skatter och deklarationer som en del av mina arbetsuppgifter som jurist på bank vet vad jag talar om. Det är extremt krångligt ibland att deklarera aktieförsäljningar, inte minst när det gjorts olika former av nyemissioner, avknoppningar och aktieuppdelningar genom åren. Har man ISK skattar man automatiskt varje år på hela värdet och behöver aldrig deklarera sina vinster eller förluster. Detta gör att ISK blivit mycket populärt bland småsparare.
När Socialdemokraterna mfl påstår att det är de allra rikaste som använder ISK mest tror jag de har väldigt fel. Min erfarenhet är att de som har mycket stora förmögenheter hanterar dessa på helt andra sätt. Man lägger värdepapper i aktiebolag, man gör placeringar utomlands, och man har andra intressanta lösningar för att minimera skatten. Att sänka taket på ISK till 100.000 kronor drabbar inte de rikaste, men det gör att vanliga sparare inte längre kan använda ISK för att spara ihop till kontantinsatsen till en bostad eller spara till sin pension. För ärligt talat - idag räcker inte 100.000 särskilt långt.
Kan då "vanligt folk" med normala löner spara ihop stora pengar på ISK? Ja det kan man! Jag har massor av exempel från min tid i bankvärlden där jag sett människor som sparat begränsade belopp löpande varje månad under sitt yrkesverksamma liv och lyckats få ihop miljonbelopp i sina fonder. Detta skapar en enorm frihet när man sedan närmar sig pension.
Människors sparande ska uppmuntras och inte motarbetas. Oavsett om argumenten för skattehöjningar är okunskap, avundsjuka eller ren populism. Egentligen borde ett visst sparande vara helt skattefritt för att locka fler att spara mer i stället för att handla på kredit. Skattefondsparandet (bytte senare namn till Allemansfondsparandet) som infördes när Gösta Bohman var ekonomiminister 1976-81 blev en jättesuccé och lade grunden till att vanligt folk med normala inkomster började spara skattegynnat i fonder och aktier. Låt oss fortsätta på den vägen och uppmuntra fler människor att bygga egna ekonomiska reserver som skapar extra trygghet i livet.
Moderaternas syn på fria marknadshyror
2021-06-04
I dag kom den omtalade utredningen om att införa marknadshyror i nyproduktionen av hyresrätter. Rent politiskt är utredningen stekhet. S och MP har skrivit under en överenskommelse med C och L att införa marknadshyror inom nyproduktionen. S och MP lär dock streta emot medan C och L kommer driva på. Hur det slutar återstår att se.
Jag har inte hunnit läsa utredningens förslag än, men några saker kan konstateras redan nu:
* Hyresmarknaden i Sverige har stora problem med bristande underhåll, svarthandel och långa bostadsköer. Det byggs dessutom för lite hyresrätter och för mycket bostadsrätter - just för att man inte ser lönsamhet i att bygga nya hyresrätter. Det krävs flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Fri hyressättning vid nyproduktion är ett sätt att stimulera byggandet av hyresrätter och få igång flyttkedjor som frigör andra billigare hyresrätter på marknaden. Detta kan underlätta för tex ungdomar som vill hyra sin första bostad. I grunden tycker moderaterna att det vore bra med åtgärder i riktning mot en friare hyressättning vid just nyproduktion.
* Moderaterna avvisar däremot införandet av marknadshyror som medför att hyrorna ökar för hyresgäster med redan tecknade hyreskontrakt.
* I media nämns vissa detaljer i förslaget om möjlighet att höja hyrorna extra om det inträffar saker som höjer attraktiviteten på hyresrätten, tex byggande av ny tunnelbanestation eller liknande. Personligen tycker jag detta låter tveksamt och skapar uppenbar risk för godtycke och hotar hyresgästens trygghet. Ingångna avtal bör enligt min åsikt gälla även om hyresrätten efterhand blir mer attraktiv på grund av utomstående händelser. Det är ett av de förslag jag tycker man behöver granska närmare.
* Moderaterna kommer nu att läsa igenom och analysera utredningens förslag, samt lyssna på remissinstanser och olika aktörer i samhället. Hur vi kommer att ställa oss när det blir skarpt läge återstår att se - det är regeringen och Centerpartiet och Liberalerna som har kommit överens om att man vill införa marknadshyror i nyproduktionen, och det är regeringsunderlaget som måste enas om ett lagförslag. Sedan återstår för oss att ta ställning. Om ett lagförslag presenteras som känns rimligt och balanserat, och vi bedömer att det kan lösa problemen på hyresmarknaden utan att försämra hyresgästernas trygghet, så kommer vi att rösta för förslaget.
KU riktar hård kritik mot regeringens hantering av pandemin
2021-06-03
I flera ärenden har KU granskat frågor kopplade till regeringens hantering av coronapandemin. Utskottet konstaterar att det finns stora brister i hur regeringen har hanterat pandemin. KU påtalar brister rörande regeringens hantering i följande ärenden;
* besöksförbud inom äldreomsorgen
* utökad testning och smittspårning
* tillgången på skyddsutrustning och annan sjukvårdsmateriel
* beredningen av snabbpropositioner samt pandemilagen
* regeringens agerande avseende coronastrategin
* införandet av deltagargräns för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Utskottet finner också brister i ett antal uttalanden kopplat till pandemin.
Regeringen har agerat senfärdigt eller otillräckligt i vissa fall, medan den i andra fall agerat förhastat genom att exempelvis inte vidta tillräckliga beredningsåtgärder och brustit i sin dokumentation av vidtagna åtgärder. Det illustrerar tydligt problematiken i regeringens hantering.
Här nedan följer ett urval av de ärenden där KU konstaterar brister.
Utökad testning och smittspårning
Gällande uppdraget till Folkhälsomyndigheten att ta fram en nationell strategi i mars 2020 för att utöka testningen för covid-19 konstaterar utskottet att regeringen inte agerat tillräckligt snabbt, givet det behov som fanns av att snabbt utöka testningen och smittspårningen. Målsättningen om 100 000 tester per vecka uppnåddes först i början av september 2020.
När det gäller ersättningen till kommuner och regioner för testning och smittspårning framgår att de val som regeringen gjorde skapade en osäkerhet hos kommuner och regioner om huruvida ersättningen skulle täcka kostnader för testning och smittspårning av alla prioritetsgrupper. Enligt utskottet är det tydligt att de oklarheter som rådde i ansvarsfrågan, och i frågan om ersättning för den utökade testverksamheten, bidrog till att testningen inte ökade i den takt som föresatts. Enligt utskottet hade regeringen kunnat ingå en överenskommelse tidigare än vad som nu skedde, vilket sannolikt medfört en snabbare utökad testning.
Besöksförbud inom äldreomsorgen
Granskningen visar att regeringen vidtog vissa åtgärder för att begränsa smittspridningen inom äldreomsorgen före beslutet om ett nationellt besöksförbud. Regeringens åtgärder var dock inte tillräckliga. De äldre var särskilt utsatta, vilket var väl känt och behovet av nationell vägledning och styrning innebar att regeringen enligt utskottet borde ha agerat än mer aktivt. Även Coronakommissionen kom fram till att förhållandena på de särskilda boendena med genomgående svaga äldre borde ha uppmärksammats tidigare och fler åtgärder borde vidtagits i ett tidigare skede.
Hanteringen av pandemilagen
När det gäller pandemilagen, dvs. den tillfälliga covid-19-lagen, framgår att regeringen ansåg att de tillfälliga bemyndigandena i smittskyddslagen från våren 2020 var otillräckliga. Trots det påbörjade regeringen arbetet med pandemilagen först efter sommaren 2020. Enligt utskottet måste det ha stått klart för regeringen att de tillfälliga förändringarna i smittskyddslagen skulle upphöra att gälla den 30 juni 2020, och att det skulle kunna finnas behov av att ha ett effektivare regelverk på plats så snart som möjligt för att ha beredskap att hantera en eventuellt ökad smittspridning under hösten. Arbetet med att ta fram mer användbar lagstiftning borde därför ha påbörjats tidigare. Det hade givit mer tid för beredning och ett bättre handlingsutrymme att motverka smittspridningen under hösten.
Under hösten 2020 tvingades regeringen påskynda arbetet med pandemilagen med anledning av den ökade smittspridningen. Utskottet konstaterar att tidsramen för riksdagens behandling av ärendet blev extremt kort. Denna korta tidsram för behandling av förslaget om en pandemilag hade kunnat undvikas om regeringen i ett tidigare skede påbörjat arbetet med att ta fram lagen och vi hade därmed också haft en mer ändamålsenlig lagstiftning på plats tidigare.
Regeringens agerande avseende coronastrategin
Av granskningen framgår att det inte fattades några beslut inför eller med anledning av strategin. Såvitt framkommit i granskningen har det heller inte varit regeringens avsikt att strategin skulle styra myndigheterna. Samtidigt har det från myndighetshåll anförts att strategin var något man skulle arbeta utifrån. Här är utskottet tydligt med att det inte finns något konstitutionellt utrymme för regeringen att styra myndigheterna utan regeringsbeslut. Utskottet konstaterar också att en strategi bör vara väl förankrad, och att det inte går att klarlägga om den aktuella strategin varit det. Utskottet påtalar även bristerna i regeringens agerande gällande den ändring av strategin som under vintern 2021 gjordes på regeringens hemsida och som handlade om att minska takten på smittspridningen och platta till kurvan.
Uttalanden under coronapandemin
Avslutningsvis i den del som rör regeringens hantering av coronapandemin har utskottet också granskat ett antal uttalanden av statsministern och enskilda statsråd och konstaterar att dessa uttalanden varit felaktiga. Det handlar dels om Statsministerns uttalanden om ansvaret för viss testning, dels utrikesminister Ann Lindes uttalanden i den tyska kanalen Deutsche Welle.
Konstitutionsutskottet prickar justitieministern efter min KU-anmälan
2021-06-03
I juli förra året KU-anmälde jag justitieminister Morgan Johansson (S) för att han spred osanningar på twitter. I dag meddelar KU att man går på min linje och prickar justitieministern. KU konstaterar att "det inte har redovisats några uppgifter som kan tjäna till grund för att tillskriva friskolorna den uppfattning som justitieministern gjorde i sitt inlägg på twitter".
Det är fjärde gången jag lyckas få ministrar fällda i KU, och andra gången när det gäller justiteminister Morgan Johansson. Nedan följer min anmälan och bakgrunden till den (blogginlägg från 9 juli förra året):
Jag KU-anmäler justitieminister Morgan Johansson (S)
2020-07-09
I går lämnade jag in en KU-anmälan mot statsrådet Morgan Johansson (S) för att han spridit osanna uppgifter på twitter. Min anmälan är nu registrerad hos Konstitutionsutskottet.
Detta är ännu en i raden av KU-anmälningar från min sida mot statsråd som sprider felaktiga faktauppgifter i sociala medier. Konstitutionsutskottet har enigt uttalat vid flera tillfällen att statsråden måste vara noga med att det de skriver i sociala medier är korrekt. Och i denna fråga har Morgan Johansson spridit gravt felaktiga uppgifter. Det är inte första gången, och han skjuter ganska ofta från höften och kastar ur sig uppgifter som sedan visar sig vara felaktiga. Jag förväntar mig mer av ett statsråd. Till och med av ett socialdemokratiskt sådant. Till saken hör att jag tidigare anmält statsrådet Johansson till KU, och då beslutade ett enigt KU att rikta en anmärkning mot honom för samma sak - felaktiga faktauppgifter på twitter.
2020-07-08
Till konstitutionsutskottet:
Begäran om granskning av justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons (S) uttalande i sociala medier rörande statistik om elevresultat
Med anledning av en nyhet i SR Ekot om att Skolverket från och med september endast kommer att publicera statistik på riksnivå, samt att statistik om enskilda skolor inte kommer att publiceras, skrev justitie- och migrationsminister Morgan Johansson den 26 juni följande på Twitter: ”Friskolorna vill alltså inte att allmänheten ska få veta hur bra eller dåliga de är, och de vill dölja eventuell betygsinflation. Det får till följd att inga skolresultat i fortsättningen publiceras. Hur ska föräldrar och elever då kunna välja skola? Det här är totalt galet.”
Morgan Johansson sprider dock en felaktig uppgift. Beslutet att SCB skulle ändra sin statistik har tagits av myndigheten själv, efter beslut i Kammarrätten om att vissa uppgifter ska sekretessbeläggas.
Friskolornas Riksförbund protesterade mot beslutet när Kammarrättens dom meddelades i december 2019. I en debattartikel på Dagens samhälle skrev Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund följande: ”Väsentlig information om enskilda skolor ska vara tillgänglig för föräldrar och elever. Det är poängen med det fria skolvalet – att göra medvetna val. SCB:s bedömning att inte lämna ut uppgifter om genomströmning, betyg och elevsammansättning till SKR – Sveriges kommuner och regioner – om friskolor av affärsmässiga skäl är ett steg i helt fel riktning. Därför vill vi tillsammans med Skolverket och SKR hitta en lösning om det visar sig att Kammarrättens dom ligger fast.”
Domen överklagades, men eftersom prövningstillstånd inte meddelades står domen fast. När detta stod klart rekommenderade Friskolornas Riksförbund sina medlemmar att på sina hemsidor själva redovisa de resultat från sina skolor som SCB tidigare redovisade. Statsrådets uttalande på Twitter antyder att det är friskolorna som krävt den aktuella förändringen. I själva verket är det tvärtom – de har motsatt sig förändringen. Statsrådets uttalande är därmed felaktigt i sak.
Konstitutionsutskottet, KU, har i mängder av ärenden framhållit vikten av att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Senast detta skedde var under våren 2019. (2018/19: KU20) Vidare konstaterade konstitutionsutskottet i sin granskning våren 2012 att objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF bl.a. får anses innebära att information som utgår från det allmänna ska vara korrekt, vederhäftig och väl kontrollerad. Om informationen skulle visa sig innehålla uppgifter av oriktigt eller inaktuellt slag måste enligt utskottet åtgärder vidtas som korrigerar detta
Detta gäller även för uttalanden i sociala medier. Så sent som våren 2018 granskade konstitutionsutskottet justitie- och migrationsministerns uttalande om arbetslösheten bland utrikes födda (bet. 2017/18:KU20 s. 300 f.). Uttalandet gjordes genom ett uttalande på Twitter. Konstitutionsutskottet konstaterade att statsråd, i likhet med andra medborgare, har rätt att göra uttalanden i olika sammanhang, men att statsråd kan behöva ta särskild hänsyn (s. 306). En självklar utgångspunkt i dessa sammanhang är att uttalandena ska vara korrekta. Utskottet konstaterade att statsrådet i sitt uttalande om arbetslösheten bland utrikes födda redovisat statistik som inte mer än i möjligen begränsad utsträckning inkluderat den grupp uttalandet avsett, och uttalandet hade därmed gett en missvisande bild. KU framhöll att justitie- och migrationsministern ansvarar för sina uttalanden och därmed även för att de uppgifter som han lämnar är korrekta. Att det aktuella uttalandet hade gjorts från ministerns personliga Twitterkonto saknade enligt utskottet i sammanhanget betydelse.
Man ska kunna lita på att uppgifter som kommer från regeringsföreträdare är korrekta. Regeringens uppgift är inte att förvränga verkligheten i politiska syften. Jag anser att Morgan Johansson med sitt Twitterinlägg agerar på ett vilseledande sätt när han sprider felaktiga uppgifter. Mot bakgrund av detta hemställer jag att konstitutionsutskottet granskar statsrådet Morgan Johanssons agerande i den aktuella frågan.
Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)
Socialdemokraternas skatteraseri
2021-06-02
Trots att Sverige är ett av 3-4 länder i världen med högst skattetryck verkar skatterna aldrig kunna bli tillräckligt höga för Socialdemokraterna. Just nu skakas partiet av något som måste kallas totalt skatteraseri. På alla områden införs, föreslås eller diskuteras höjda skatter. Och listan blir allt längre. Samtliga skattehöjningar nedan är antingen genomförda eller diskuteras inom Socialdemokratin.
* Höjd fastighetsskatt
* Försämrade ränteavdrag
* Höjd fordonsskatt
* "Rättviseskatt" på "höga inkomster"
* Ny förmögenhetsskatt
* Försämrade reseavdrag
* Höjd bensin och dieselskatt
* Höjd skatt på ISK.sparande
* Återinförd arvsskatt
* Återinförd gåvoskatt
* Försämrade skatteregler för småföretag
* Avskaffade RUT-avdrag
* Avskaffade ROT-avsrag
* Ny lastbilsskatt
* Skatt på plastpåsar
* Skatt på kläder
* Skatt på cateringförpackningar
* Kemikalieskatt
* Skatt på avfallsförbränning
* Flygskatt
* Höjd elnätsavgift för subvention av havsbaserad vindkraft
* Höjda energiskatter
Argumenten är oerhört svaga. Man talar om att "välfärden behöver mer pengar". Man "glömmer" berätta att mycket liten del av hittills gjorda skattehöjningar gått till välfärden. Det mesta har gått till annat. Problemet är inte heller att vi tar in för lite skatter i det här landet, problemet är att de skatter vi tar in inte går till samhällets kärnuppgifter - välfärden och tryggheten - utan i alltför stor del går till annat. Om vi prioriterar bättre kan vi både sänka skatterna och få mer pengar till välfärden, polisen och försvaret. Samtidigt!
Jag tänker göra vad jag kan för att detta ska bli en stor fråga under den kommande valrörelsen. Höjt skattetryck skadar Sverige. Vi är ett litet land i ett EU med fri rörlighet för företag, arbetskraft och kapital. Blir förutsättningarna sämre i Sverige kommer investeringar och jobb att hamna i andra länder. Detta är inget jag gissar - det är uppenbart om man har minsta kunskap om hur saker fungerade innan de mest skadliga skatterna avskaffades eller sänktes i Sverige.
Vad händer om höginkomsttagarna inte längre vill vara med?
2021-06-02
Den här lilla sedelärnade berättelsen är det verkligen på sin plats att påminna om idag när Socialdemokraternas mantra om att "de som har det bäst ställt har utrymme att betala lite mer i skatt". Och när avundsjukan är stor för att de med högst inkomst fått större skattesänkningar i kronor på senare år än de som tjänar lite.
10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas:
– De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting – Den 5:e betalar 10 kr – Den 6:e betalar 30 kr – Den 7:e 70 kr – Den 8:e 120 kr – Den 9:e 180 kr – Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
– ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.
En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr.
Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.
Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.
Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat… Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen.
Han pekar på den 10:e och säger:
Men han sparar 70 kr!
Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.
Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr…
.
Och sedan undrar folk varför företag och personer med höga inkomster eller stor förmögenhet lämnar Sverige...
Självklart orimligt att sätta slutdatum för försäljning av fossila bränslen
2021-06-01
I dag presenteras den så kallade "utfasningsutredningen", där en utredare på regeringens uppdrag skulle överväga förslag om för förbud mot försäljning föreslår försäljning av nya bilar som drivs med fossila drivmedel och även föreslå slutdatum för försäljning av fossila drivmedel.
Utredningens uppdrag var givetvis helt orealistiskt redan från början - att föreslå förbud mot försäljning av fordon som drivs med fossila drivmedel är sannolikt väldigt svårt, särskilt som det saknas fungerande alternativ i den omfattning som den svenska bilparken kräver. Vi vet att elbrist hotar och att det krävs enorma mängder el för att bilparken i stort ska kunna elektrifieras. Och biobränslena räcker knappast till ens idag - Sverige importerar huvuddelen (85%!) av våra biobränslen från utlandet. Samtidigt ska vår skog användas till en massa saker, samtidigt som EU och miljörörelser vill begränsa vår skogsavverkning dramatiskt. Och biobränslen från grödor konkurrerar med vår livsmedelsproduktion. Hur produktionen av biobränslen ska kunna utökas i en dramatisk omfattning övergår mitt förstånd. Ingen har gjort sannolikt att det är möjligt.
Och att förbjuda försäljning av fossila bränslen är naturligtvis helt omöjligt - många fordon kräver fossila bränslen och kommer att kräva det även i framtiden. Det räcker att nämna 100.000-tals veteranfordon, men också många värdefulla begagnade sportbilar, motorcyklar mm, för att inte tala om en mängd dyra arbetsfordon. Och även om utredningen omfattar vägtransporter och arbetsfordon så kan man ju försynt påpeka att flygplan och båtar i hög grad måste använda fossila bränslen. Och ytterst få Jas-plan, stridsvagnar och ubåtar går att köra på biobränsle. Exemplen är många och visar att fossila bränslen kommer att behöver under överskådlig tid.
Jag lyssnade både på regeringens presskonferens och ett webbinarium anordnat av St1 där utredaren berättade om sitt förslag.
Utfasningsutredningen har nu överlämnats till regeringen och innebär i korthet följande:
Mål att fasa ut fossila bränslen till 2040. Visserligen inget direkt förslag till uttryckligt förbud mot försäljning av fossila bränslen vid något visst datum, men förslaget är ganska luddigt vad gäller om utfasningen ska vara ett mål eller om man öppnare upp för ett tvingande datum.
Inget nationellt förbud mot försäljning av fossildrivna bilar, men förslag om att styra detta med beslut om mål på EU-nivå om krav på nollutsläpp vilket i praktiken blir ett förbud "bakvägen".
Fokus på el och biobränslen, men också att tillverka flytande "Biobensin" och "biodiesel" som gör att begagnade bensin och dieseldrivna bilar ändå kan köras.
Drivmedelspriserna kommer att öka till följd av att biodrivmedel blir dyrare.
Moderaterna riktar hård kritik mot både utredningen och regeringens politik:
* Elbilar måste kunna köras i hela Sverige, vilket kräver ökad elproduktion och utbyggda laddstolpar. Regeringen nedmonterar elsystemet och drar in på stödet till laddstolpar. Moderaterna vill göra det möjligt att köra elbil i hela Sverige. Vi lägger en miljard i budgeten på utbyggd publik laddinfrastruktur – betydligt mer än regeringen. Vi ser också det övergripande problemet med elförsörjningen och vill göra något åt det.
* En bil rullar i snitt 18 år. Det måste gå att minska utsläppen också för de bilar som rullar idag. Biobränslen till rimliga priser måste finnas i hela landet. Regeringen gör inget för att få igång produktionen. Moderaterna vill samtidigt sänka skatten på drivmedel för att motverka att biobränslena är dyrare.
* Dagens bilar ska kunna köra på alltmer rena bränslen. Vi är för kraven på högre inblandning av biobränslen. Vårt gröna bränslestöd stöttar utbyggnaden av biobränsleproduktion. Här saknar regeringen helt förslag.
* En rimlig utfasning av fossila bränslen bör ske genom skärpta utsläppskrav på EU-nivå. Det har moderaterna drivit under en längre tid. Nationella svenska förbud skadar Sverige.
* Regeringen ser inte till helheten. Risken är att det i inte blir några minskade utsläpp, men väldigt dyrt att köra bil. Det skulle slå hårt mot landsbygden.
Min slutsats:
Trots allt en något mer balanserad utredning än jag befarat. Några konkreta förbud mot försäljning av fossildrivna fordon eller stoppdatum för försäljning av fossila bränslen föreslås inte. Men det finns stor risk att vänstersidan i svensk politik tolkar in mer än vad som sägs.
Värdefullt att utredaren poängterar att det är viktigt att begagnade fordon då måste kunna köras på någon annan form av flytande bränslen som ersätter bensin och diesel på ett bra sätt. Om det sedan är realistiskt vad gäller kostnad och teknik återstår att se
Det är också bra att utredningen tonar ned att Sverige ska springa före och i stället pekar på att "Klimatfrågan är global" och att beslut hellre ska tas på EU-nivå än nationellt i Sverige för att inte missgynna Sverige.
Däremot är givetvis linjen om elektrifiering och omfattande användning av biobränslen enligt min åsikt helt orealistiska med tanke på hur verkligheten ser ut. Och hela förslaget och den samlade "klimatpolitiken" för inrikes transporter och arbetsfordon kommer att bli oerhört dyr, samtidigt som nyttan för klimatet verkligen går att diskutera. Hade jag fått bestämma hade jag låtit marknaden styra tillgången på allt bättre och billigare elbilar och hybrider, och låtit utfasningen av äldre fordon ske i den takt som konsumenterna efterfrågar. Utan nya pålagor för svenska bilister.
|
