|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Februari 2021
Tacka oss, Jonas Sjöstedt!
2021-02-28
Hösten 2010 vann den då samlade oppositionen (S, SD, MP och V) en uppmärksammad votering där man minskade anslagen till regeringskansliet med 300 miljoner, trots att det redan då stod klart att det riskerade att medföra nedläggning av ett antal ambassader runt om i världen. Oppositionen var så förblindade av möjligheten att lyckas fälla Alliansegeringen i en omröstning att man struntade i kritiken och varningarna för effekterna. (Givetvis såg inte S, V och MP på den tiden något problem i att samarbeta med SD, vilket i nuläget som bekant låter helt annorlunda, men det är en annan historia).
Den 7/12 2011 tog riksdagen, dåvarande Allianspartierna med stöd av Socialdemokraterna, beslut om att återföra dessa 300 miljoner till regeringskansliet igen. Verkligheten hann ifatt Socialdemokraterna och de tog nu sitt ansvar och rättade därmed till det tidigare olyckliga beslutet. Sunt förnuft segrade till slut, vilket jag skrev om på bloggen samma dag.
Överenskommelsen innebar bl.a. att ambassaderna i Hanoi, Buenos Aires, Luanda och Kuala Lumpur räddades från nedläggning.
Jonas Sjöstedts hustru är som bekant ambassadör i Hanoi, och förre vänsterpartiledaren befinner sig nu i Viet Nam. Utan det ändrade riksdagsbeslutet 2011 (som V, MP och SD röstade emot) skulle vänsterpartiledaren idag ha fått tillbringa sin tid någon annanstans.
Han borde tacka oss för att vi röstade ned Vänsterpartiets linje 2011.
Min debattartikel i Borås Tidning idag
2021-02-26
(Och nej, det är definitivt inte en artikel som okritiskt hyllar vindkraften, vilket man möjligen kan förledas att tro om man bara ser bilden som BT valt som illustration...). Hela artikeln kan även läsas här.
Min åsikt om "vaccinationspass"
2021-02-25
Jag har tidigare diskuterat frågan om vaccinationspass (bloggen den 4/2). Nu diskuteras saken på allvar på högsta EU-nivå, men från svensk sida är hållningen avvaktande. Det är är rimligt tycker jag.
Europarådets parlamentariska församling antog nyligen en resolution, nr 2361, daterad 27 januari 2021, Där fastslogs bland annat:
* 7.3.1. se till att medborgarna informeras om att vaccinationen inte är obligatorisk och att ingen är politiskt, socialt eller på annat sätt pressad att vaccinera sig om de inte vill göra det själva;
* 7.3.2. se till att ingen diskrimineras för att inte ha vaccinerats på grund av möjliga hälsorisker eller för att man inte vill vaccineras,
* 7.5.2 använd vaccinationscertifikat enbart för dess syfte; övervakning av vaccineffektivitet, möjliga sidoeffekter och biverkningar."
Detta är en rimlig och självklar utgångspunkt för EU.
Om man ändå väljer att besluta om någon form av vaccinationspass för att gynna resandet inom EU måste rimligen genomgången infektion med konstaterade antikroppar jämställas med vaccin (inte minst som immunitet verkar kvarstå minst lika länge som effekten av ett vaccin), och även ett färskt negativt Covidtest bör rimligen kunna godkännas som komplement.
EU:s ledare verkar samtidigt vara överens om att varje medlemsland i så fall kommer att få bestämma hur dessa vaccinationspass ska eller får användas inom landet. Tanken att låta butiker, restauranger eller biografer mm kolla vaccinationspass innan man släpper in en besökare är helt enkelt orimlig. Inom Sverige är det regeringens och myndigheternas ansvar att beräkna när andelen vaccinerade är så stort att smittan i praktiken slutar spridas och restriktionerna därmed kan trappas ned. Det går att lösa matematiskt på samhällsnivå och bör inte föras ned på individnivå. Det har vi aldrig tidigare gjort i Sverige ens vid mycket allvarliga sjukdomar, och det finns ingen anledning att ändra det nu bara för att det finns teknik för det.
Tanken på att dela in ett lands befolkning i ett A-lag och ett B-lag beroende på om man fått möjlighet/kunnat/valt att vaccinera sig är helt enkelt ytterst obehaglig. Det medför exempelvis att personer som inte får vaccinera sig av medicinska skäl tvingas styrka detta och därmed lämna ut högst privata uppgifter om sin hälsa, och riskera att bli ifrågasatta varför man inte vaccinerat sig. Alla kommer också att tvingas medföra vaccinationspass ute i samhället och vid begäran visa upp dessa. Det är en ganska otrevlig form av massövervakning.
Sannolikt är vaccinationspass också onödigt - i takt med att allt fler vaccinerar sig blir det ganska oväsentligt om en mindre del av ett lands eller EU:s befolkning inte är vaccinerad, smittspridningen kommer ju enligt experterna ändå upphöra senast vid en 60-70% vaccinationstäckning, kanske tidigare. Och som sagt - det skulle definitivt strida mot Europarådets resolution att diskriminera enskilda personer inom ett land beroende på om man vaccinerat sig eller inte.
Tisdagens interpellationsdebatt om säkerheten vid vägarbeten
2021-02-25
Politik handlar om både stora och små frågor, men även små frågor kan ha stor och viktig betydelse för dem som berörs. Faktiskt livsavgörande betydelse.
Vi vet att ett av våra farliga jobb i Sverige är att arbeta vid vägarbeten. Bara de senaste åren har flera personer avlidit i arbetsplatsolyckor i samband med sådana. En orsak är att många kör alldeles för fort förbi vägarbeten. Att sänka hastigheterna är dock inte så lätt - enligt gällande regler får inte en arbetsledare/platschef vid ett vägarbete sätta upp tvingande skyltar om hastighetsbegränsning utan endast "rekommendationer" om sänkt hastighet. Orsaken är att beslut om tvingande hastighetsbegränsning måste tas genom myndighetsbeslut. "Rekommendationerna" om sänkt hastighet görs dessutom med små fyrkantiga svarta skyltar med vita siffror som närmast ser ut som vägnummer och som nog få uppfattar som en rekommenderad hastighetsbegränsning.
Jag har flera gånger genom åren motionerat i riksdagen om att ge arbetsledare/platschefer vid ett vägarbete dispens att sätta upp tillfälliga tvingande förbudsskyltar av "normal typ" (alltså runda gula skyltar med röd ram) om sänkt hastighet vid vägarbeten. Det är också en fråga jag diskuterade i Almedalen för några år sedan och då fick starkt stöd för mitt förslag från både branschen och de fackliga organisationerna. I samband med en interpellationsdebatt i förrgår om trafiksäkerheten vid vägarbeten lyfte jag återigen denna fråga, och infrastrukturministern var i vart fall inte avvisande till förslaget. Synd bara att en så enkel förändring ska behöva ta så enormt lång tid - min första motion i frågan skrev jag 2017. Jag är övertygad om att mitt förslag rent av skulle kunna rädda liv. Se hela debatten via videolänken nedan.
Gårdagens interpellationsdebatt om järnväg Göteborg-Borås
2021-02-24
I går följde jag upp interpellationsdebatten för några veckor sedan med infrastrukturminister Tomas Eneroth genom att gå in i ännu en debatt, denna gång initierad av min riksdagskollega från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby. Ämnet var detsamma, problemet med att Trafikverket blockerar stora markområden genom att arbeta med tre olika järnvägskorridorer där markägare hotas med inlösen och ingen kan utveckla eller sälja sina fastigheter under tiden. Det är orimligt att detta fortsätter år efter år utan att det kommer några beslut om var järnvägen ska dras.
I min och ministerns tidigare debatt kunde han vare sig svara på när slutligt beslut kommer att tas om järnvägsbygget mellan Göteborg och Borås, och inte heller kunde förklara vad han egentligen menar med att regeringen vill bygga spår för "höghastighetståg".
Jag ställde därför även en skriftlig fråga till honom om det här med tolkningen av vad ett höghastighetståg innebär. Svaret var som vanligt undanglidande, och orsaken är uppenbar - S och MP är oeniga om vilken typ av järnväg som ska byggas, vanliga spår för snabbtåg eller speciell betongbana för höghastighetståg som Mp kräver. Och för att dölja åsiktsskillnaderna mellan regeringspartierna kallar man järnvägen för höghastighetsjärnväg oavsett. I gårdagens debatt fick jag dock äntligen svar - minst 250 km/timme kallas höghastighetståg enligt ministern. Fast den farten kan man nå på en traditonell järnväg, det behövs ingen betongbana.
Jag tvingades också bemöta ministerns insinuationer om att moderaterna inte vill satsa på järnväg. Jag påpekade att Alliansregeringen ökade anslagen till järnvägsbygge och järnvägsunderhåll kraftigt för att åtgärda alla de brister som fanns efter tidigare s-regering. Och det var vi som tog beslut 2012 om att bygga delsträckan Bollebygd-Mölnlycke på den aktuella sträckan, ett beslut som dagens regering drog tillbaka. Moderaterna har sedan vi gick i opposition 2014 dessutom satsat lika mycket eller mer än regeringen på järnväg i våra motioner varje år. Det är däremot inte vårt ansvar att lösa regeringens problem att finansiera höghastighetstågen - det är Eneroth som ansvrig minister som har den uppgiften.
I övrigt lyfte jag återigen problemet att Trafikverket fått besparingsuppdrag eftersom kostnaderna för järnvägsbeygget skenar. Som det ser ut nu skulle höghastighetsjärnväg Stockholm-Malmö och Göteborg-Jönköping kosta minst 400 miljarder. Det är långt över de 200-250 miljarder man talat om tidigare. Trafikverkets lösning är att spara bort stationer. Exempelvis är ett av förslagen att slopa stationen vid Landvetter flygplats. Dessutom vill man ta bort det centrala stationsläget i Borås och flytta ut stationen utanför stan. Här ett utdrag ur mitt anförande, hela debatten går att lyssna på genom att klicka på videobilden nedan.
"Om man bygger en järnväg och vill att många ska ta tåget är det ganska bra med stationer. Trafikverket har nu uppenbarligen fått i uppgift att banta kostnaderna för järnvägsbygget eftersom regeringen inte kan finansiera kostnaderna med dagens beräknade prislapp. En av de besparingarna Trafikverket arbetar med är att styra eller flytta stationslägen.
Man ska veta att Västra Götalandsregionen och berörda kommuner framhållit att det absolut viktigaste med ny järnväg är regional pendling och att ansluta Landvetter flygplats så att man kan ta tåget dit från Göteborg och Borås. Nu talar Trafikverket öppet om att stryka stationsläget på Landvetter flygplats och att flytta ut stationen i Borås från Centrum till utkanterna av staden.
Jag vill fråga infrastrukturministern om han tycker det är rimligt att bygga en fruktansvärt dyr järnväg utan att knappt ha några stationer där människor kan stiga på och av tåget? Och där stationen i den ena stora staden, Borås, placeras långt utanför centrum, och där regionens nyligen tillbyggda flygplats inte ansluts till den nya järnvägen?
Är det verkligen så regeringen anser att man gynnar ett mer miljövänligt tågresande?
Är det verkligen så regeringen tror att man ska kunna få ekonomi i ett mycket kostsamt järnvägsbygge?"
Moderaterna vill återgå till tidigare lägre volym av kvotflyktingar
2021-02-24
Sedan migrationsöverenskommelsen 2015 tar Sverige emot 5 000 kvotflyktingar om året, genom FN:s kvotflyktingsystem. Det gör Sverige till ett av världens största mottagarland. Det gäller både sett till befolkningens storlek och i absoluta tal.
Kvotflyktingarna tillhör några av världens mest utsatta människor. Sverige ska fortsatt ge en del av essa människor en fristad från förföljelse och förtryck. På sikt vill därför Moderaterna se en övergång till ett renodlat kvotflyktingmottagande, där alla asylansökningar prövas utanför EU:s yttre gräns och de som beviljas uppehållstillstånd får en säker väg till Sverige. Det är viktigt för att ha ett ordnat mottagande och få stopp på människosmugglarnas hänsynslösa utnyttjande av utsatta flyktingar.
I väntan på att ett mer ordnat kvotflyktingssystem är på plats får svensk invandringspolitik inte styras utan att hänsyn tas till Sveriges utbredda integrationsproblem samt det omfattande asylmottagande vi har haft och fortfarande har. Som en del i detta behövs en ny inriktning för mottagandet av kvotflyktingar.
Sverige ställer, till skillnad från de flesta andra länder, inte några krav till FN-organet UNHCR i vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. De flesta andra länder ställer krav på integrationsförmåga, till exempel en viss utbildningsbakgrund eller kunskaper i engelska. För att fler flyktingar än idag ska integreras bör även Sverige ställa krav som dessa. Dessutom bör krav ställas på att ta emot kvinnor och flickor i större utsträckning.
Moderaternas två konkreta förslag är:
1. Sverige bör återställa nivån på kvotflyktingmottagandet till 1 900 kvotflyktingar per år. Det var den nivå som gällde till 2015 då nuvarande nivå om 5 000 kvotflyktingar infördes. Nivån ska gälla till dess att volymmålet är på plats och tillräckliga åtgärder vidtagits för att det ska kunna nås.
2. Sverige bör, likt flera andra länder, ställa krav till FN-organet UNHCR i vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Det gäller krav på integrationsförmåga samt att i större utsträckning ta emot kvinnor och flickor.
Även Sverige måste värna yttrandefriheten och den fria journalistiken
2021-02-22
Regeringen är luddig i mediestödsförordningen när de hänvisar till ”redaktionellt innehåll av hög kvalitet”, menar Myndigheten för press, radio och tv. För att ha underlag till att dela ut mediestöd vill myndigheten vara mer specifik, vilket de nu föreslår i ett förslag till en föreskrift. "Vi vill ha så tydliga riktlinjer som möjligt, och vi har inte fått tydligare än så här. Då måste vi tolka ut dem", säger Charlotte Ingvar-Nilsson, generaldirektör för Myndigheten för press, radio och tv. (Läs hela artikeln via länken ovan).
I myndigheten egen definition har de gjort likhetstecken mellan ”hög kvalitet” och ”ansvarstagande”, vilket de i sin tur menar är att bland annat inte sprida felaktig information, vilseleda kring vetenskap, eller uppmana till brott.
Uppenbarligen inser inte myndigheten själva hur viktigt det är att det stöd som finns fördelas på ett korrekt sätt. "Jag kan också konstatera att vi stoppar inga tidningar från att ges ut, däremot diskuterar vi stödet som vi ska ge till dessa tidningar. Det är en helt annan sak", säger Charlotte Ingvar-Nilsson på Myndigheten för press, radio och tv. Det är ett så anmärkningsvärt uttalande att man rimligen kan ifrågasätta om hon ska ha kvar sitt jobb.
Thomas Mattsson, vd på Tidningsutgivarna är kritisk, han välkomnar tydligare regler för stöd, "men det är väldigt svårt att recensera innehåll. Och att slå fast vad som är ansvarstagande journalistik, vad som är felaktig information, eller vilseledande innehåll, det är ingen enkel sak att göra" säger han.
Det är faktiskt inte förbjudet i svensk rätt att sprida konspirationsteorier och diskutera sådana. Om allt från UFO:s till teorier kring Estonias förlisning eller mordet på Olof Palme. Man får ifrågasätta vaccin, diskutera om spridningen av Covid var en medveten handling från Kina, påstå att invandring allvarligt skadar Sverige, likväl som att den är jättelönsam. Man får faktiskt rent av lov att påstå att jorden är platt och lägga fram påstådda bevis för det. Man behöver inte hålla med om det som skrivs, man kan till och med anse att det är helt fel, korkat eller otrevligt. Men det måste få uttryckas, även av en journalist. Allt ryms med god marginal inom den svenska yttrandefrihetens och åsiktsfrihetens ram och så länge man inte passerar gränsen för vad som är lagligt ska aldrig en myndighet ha synpunkter på det som skrivs eller bestraffa tidningar eller medier med fel åsikter med indragna stöd.
Förslaget att Myndigheten för Press, Radio och TV, MPRT, ska få avgöra vad som är "vilseledande journalistik" och då få rätt att neka mediekanaler statligt stöd är inget annat än ett allvarligt angrepp på yttrandefriheten och journalisternas frihet att granska, ifrågasätta och skapa opinion.
Behövs det "en viss grad av eco-diktatur" för att nå klimatmålen?
2021-02-22
Det är riktigt obehagligt varje gång man ser debattörer och politiker uttala att demokrati och folkvilja ska underordnas det stora målet om "klimatneutralitet". Senast i denna skrift från Deutche Bank. Dokumentet handlar om en mängd frågor som rör återhämtningen efter pandemin, och ett av avsnitten rör klimatet. Det finns på sidan 70-73.
På ett sätt är texten en befriande läsning som stämmer väl med det jag påpekat många gånger genom åren. Målen om klimatneutralitet och totalstopp för nettoutsläpp av koldioxid är helt enkelt orealistiska, och matchas inte alls av den politik som förs. Och orsaken är uppenbar - den regering som skulle föra en politik i linje med de klimatmål som politikerna själva satt upp skulle, förutom att orsaka enorma folkliga protester och rent av våldsamma kravaller och upplopp, också garanterat förlora nästa val. Politiken, både nationellt, på EU-nivå och i FN har helt enkelt slagit undan benen på sig själva. Först har man byggt upp en enormt hotfull domedagsbild, därefter har man beslutat om klimatmål för att undanröja domedagen, och sedan inser man att dessa mål inte kan uppnås eftersom de vanliga människorna inte är beredda att offra välfärd, jobb, ekonomi, demokrati och frihet för att nå de "klimatmål" som politikerna satt upp. Det enda som då återstår är att försöka måla bilden av klimatförändringarna ännu mer hotfullt och försöka skrämma människor att acceptera ännu mer drastiska och orealistiska åtgärder. Det blir en ond cirkel, och både politiker och media spelar med.
Deutche Bank skriver om just detta, att den politik som förs idag accepteras av människor eftersom den inte alltför dramatiskt inverkar negativt på människors liv. Om man ska nå målen krävs därför mycket hårda tag mot befolkningen, "en viss grad av eco-diktatur" som man uttrycker det (på sidan 72). Det är en riktigt otäck åsikt som jag på det bestämdaste tar avstånd ifrån och aldrig kommer att stödja så länge jag är politiker.
Jag kan också konstatera att det inte finns någon alls, vare sig IPCC eller andra, som kan lova att ens de mest drastiska åtgärderna på global nivå, om de så genomförs i alla jordens länder, kommer att stoppa klimatförändringarna. I värsta fall offrar vi demokratin, friheten, äganderätten, välfärden och samhällsekonomin utan att det ens påverkar klimatförändringarna ens mätbart. Det är faktiskt väldigt sorgliga framtidsutsikter för kommande generationer.
I Sverige har vi ett liknande problem med en "klimatlag" som har orealistiska mål som inte kan uppnås med en acceptabel politik. Det var detta jag insåg när klimatlagen diskuterades i riksdagen, och det var därför jag inte kunde rösta för denna lag. Jag röstar bara för saker som är rimliga och realistiska. Om Sverige "går före" och därmed allvarligt skadar samhällsekonomi och konkurrenskraft, gör människor arbetslösa och avfolkar landsbygden är det ändå helt meningslöst för klimatet med tanke på att stora delar av världen bokstavligen struntar i klimatfrågan och prioriterar tillväxt och ökad levnadsstandard.
Jag ser tyvärr tendenser hos dagens regering och regeringsunderlag att gå i en totalitär riktning. Man drivs av en närmast fanatisk längtan om förbud, pekpinnar, avgifter och straffskatter, och man försöker med alla medel att strypa den fria debatten kring klimatfrågan genom att kalla all kritik för "desinformation" eller "konspirationsteorier". Det passar som hand i handske för partier på vänsterkanten som kan använda hot om en "kliimatkris" för att driva upp skatter och begränsa människors frihet.
Jag vet samtidigt att en moderatledd regering aldrig skulle offra demokratin, friheten och äganderätten eller agera på ett sätt som är rent samhällsskadligt, och därför är det så oerhört viktigt att inte dagens regering och de allra mest extrema klimatpartierna MP, V och C får vara kvar vid makten. Allt fler kommer förhoppningsvis att inse att utan sans och balans i klimatpolitiken kommer människor aldrig att acceptera politikernas beslut. För dem som verkligen brinner för klimatfrågorna borde det vara en varningssignal.
SVT Rapport uppmärksammar min kritik mot Ung Vänster
2021-02-20
I förrgår skrev jag denna tweet med anledning av att Ung Vänster öppet fortsätter ha som mål i sitt program att införa kommunism i Sverige. Det är oerhört besvärande för Vänsterpartiet att deras eget ungdomsförbund eftersträvar diktatur. Inte minst som den nya partiledaren Nooshi Dadgostar själv tidigare ingått i Ung Vänsters styrelse. Trots detta säger hon att Vänsterpartiet inte har någon koppling till kommunism. Det är uppenbart ren bluff - i riksdagen finns ett antal V-ledamöter med förflutet i Ung Vänster där man själv stått bakom kommunismen som mål. Detta är uppseendeväckande och extremt allvarligt. Inget annat riksdagsparti eller dess ungdomsförbund har några förslag om att införa diktatur och avskaffa demokratin.
I min tweet frågar jag varför inte media uppmärksammar saken. Och det tog bara ett dygn innan SVT:s Rapportsändning igår klockan 18 och 19.30 hade ett inslag om saken, där även min kritik nämndes med bild från mitt twitterkonto. Man skrev också om saken på SVT:s webbsida och kommenterade även där min kritik. Man har tydligen också sökt Vänsterpartiets partiledare för en kommentar.
Ung Vänster har haft kommunismen som mål i alla år, och det var ju hög tid för SVT att ge det den uppmärksamhet det förtjänar. Hoppas andra media följer efter. För beslutet från Ung Vänster är faktiskt mycket anmärkningsvärt. Är det den usla kunskapen om historia som gör att man inte förstår vad det är man strävar efter?
Ännu en Ygeman-skandal under uppsegling?
2021-02-19
Jag har nu fördjupat mig lite i gårdagens märkliga uppgifter om att Svenska kraftnät och energiminister Anders Ygeman (S) i hemlighet har tilldelat miljardbelopp av nationella elberedskapspengar för att lösa elbristen i Stockholm. Pengarna ska gå till ett privat företag, Stockholm Exergi, som ska använda pengarna för att renovera oljekraftverket i Värtan.
Det sista är anmärkningsvärt i sig, återigen ser vi att elbrist i landet, förvärrad efter avvecklad kärnkraft, tvingar fram mer oljekraftbaserad el. Vilket kostar flera miljarder. I detta fall handlar det också om bristfällig kapacitet att tillföra mer el till huvudstadsområdet, något som också varit känt ett antal år utan tillräckligt agerande från regeringen och myndigheterna.
Uppgörelsen är tydligen hemlig, och har enligt media medför "ett internt uppror" inom Svenska Kraftnät eftersom den anses mycket dyr. Dessutom finns stora frågetecken kring om man får använda avsatta beredskapspengar på detta sätt. Dessa pengar ska skydda samhällsviktiga funktioner om elnätet släcks ned i kris eller krig. De ska inte användas vid vanlig effektbrist. Det finns tydligen utförliga regelverk hur användningen av beredskapspengar ska hanteras och vilka underlag som krävs, och detta ändamål verkar definitivt inte vara godtagbart.
Moderaterna vill nu kalla energiminister Anders Ygeman till riksdagens näringsutskott för att svara på frågor. Det verkar finnas goda skäl till detta.
Även Expressen skriver om saken:
75 miljarder för att flytta ett elöverskott som inte finns?
2021-02-18
I dag uppmärksammas återigen att regeringen via Svenska Kraftnät satsar 75 miljarder (!) på att stärka överföringsledningarna för el mellan norra och södra delarna av landet. Tanken är att överskotten i norr från framförallt vattenkraften och ny vindkraft ska kunna täcka elbristen i södra Sverige där man nu ofta tvingas importera el efter att ett antal kärnkraftreaktorer avvecklats de senaste åren (Oskarshamn 1 och 2, samt Ringhals 1 och 2).
Det finns bara ett allvarligt fel i resonemanget - som jag berättat tidigare beräknas hela elöverskottet i norra delen av landet gå åt till nya stora elintensiva och energislukande projekt i norra delen av landet. Det handlar om Hybrit-projektet för framställning av stål utan kol, det handlar om stora batterifabriker, planerad vätgastillverkning, andra elintensiva industrisatsningar och datorserverhallar som tillsammans slukar mängder av el. Det kommer inte finnas något överskott att skicka söderut. Vad de nya ledningarna för 75 miljarder då ska användas till är en gåta.
Dags att sluta blunda för vindkraftens baksidor
2021-02-18
Vindkraften hyllas väldigt okritiskt av branschen och politiken som en av våra viktigaste framtida energikällor för elproduktion. Min fråga är om det verkligen är rimligt? Jag ska problematisera lite kring olika frågor som rör vindkraftproduktion av el.
Det första är såklart att det medför obalanser i elproduktionen. När det är sommar, varmt och lagom vind producerar vindkraften bra. Tyvärr är det inte då vi behöver elen - vi tvingas rea bort den på den internationella elmarknaden, eftersom alla andra också har överskott. När det är kallt, vindstilla och bister vinter är läget det omvända - vindkraften producerar minimalt och vi tvingas starta oljekraftverk som reserv eller importera el - inte sällan kolkraftsproducerad - från andra länder, och detta dessutom till höga priser. Även när det blåser hårt stoppas vindkraftproduktionen för att inte skada verken.
Det andra är att vindkraften aldrig byggts ut utan subventioner. Utan elcertifikaten hade vindkraften aldrig blivit lönsam. I dag med nya större verk och högre produktion påstås man kunna nå lönsamhet utan subventioner, men ändå vill branschen ha just detta, och regeringen går dem till mötes i och med att den havsbaserade vindkraften enligt ett regeringsförslag ska slippa betala sina anslutningskostnader till elnätet - kostnader som i stället betalas av Svenska Kraftnät och sedan fördelas ut på landets alla nätabonnenter i form av högre nätavgift (se tidigare blogginlägg den 16/2 2021). Redan idag betalar nätkunderna de övriga förstärkningar som krävs av näten och anslutningen av vindkraftparker, ofta långt ute i ödemarken. Detta har redan drivit upp nätavgifterna.
Vindkraftproduktion under vinter och kyla är som sagt ett stort problem. Det har inte minst visat sig i USA där elkonsumenter i Texas periodvis varit helt utan ström denna vinter för att vindkraften inte klarar vintervädret. Även i Sverige är detta ett problem som har uppmärksammats på senare tid. För att klara produktionen i kyla används olika metoder. Vissa moderna verk har varmluftfläktar som blåser in varm luft i vingarna som håller dem isfria. Man har också testat andra material i vingarna för att hålla dem isfria, dock med dålig framgång.
Avisning via helikopter har också testats i norra Sverige. Rykten spreds att denna avisning sker med glykol eller andra avisningsmedel. Jag tyckte det lät konstigt. Med tanke på miljöreglerna kring glykol på våra flygplatser, vore det märkligt om man fick spreja vindkraftvingar med glykol mitt ute i naturen. Bilden ovan är tagen av Alpine Helicopter som utvecklat ett system för denn typ av avisning. Jag ringde upp ägaren uppe i Kiruna och han berättade att man endast använder vatten, inga kemikalier. Vattnet värms upp till 70 grader i stora tankar med en oljebrännare, och vattnet fylls sedan i tankar på helikoptern som på 20 meters avstånd sprejar vindkraftbladen med det varma vattnet som är ca 50 grader när det når vingen. Detta räcker för att hålla vingarna isfria ett bra tag, återfrysning tar lång tid. Miljöaspekten känns dock besvärande - dels används alltså olja för att värma vattnet, dels går helikoptern på fossila bränslen. Detta försämrar naturligtvis vindkraftverkets miljövänlighet vintertid. Dessutom kostar det stora pengar att ha en helikopter i luften, vilket man dock gärna betalar eftersom det blir ännu dyrare att ha ett stillastående vindkraftverk. I dagsläget använder företaget inte denna metod, men man har intresserade kunder som vill anlita dem.
Miljöaspekter av byggnationen av vindkraftverk glöms ofta bort. För det första krävs stora mängder betong till fundamenten, och betongtillverkning kräver både brytning av material och medför mycket stora utsläpp av koldioxid. Även transporter av de tunga vindkraftverken och vingarna medför stora utläpp. Till detta kommer den stora skövlingen av produktiv skogsmark som sker i förtid på grund av byggena och de vägar som behövs. Alla dessa saker medför utsläpp av koldioxid och bör räknas med när man låtsas som att vindkraften är "utsläppsfri".
Kort livslängd. Vindkraftturbiner beräknas ha en livslängd på ca 20-25 år. I dag hoppas man på längre livslängd när det gäller de nya större verken, men ingen vet säkert. Ska livslängden förlängas krävs ofta stora renoveringar av tekniken och utbyte av rörliga delar. Detta försämrar den ekonomiska kalkylen.
Miljöaspekter av rivningen av vindkraftverk. Man brukar säga att kostnaden för att riva tornet och vingarna på ett vindkraftverk betalas av skrotvärdet för tornet. Tveksamt dock om det håller eftersom borttagandet av betongfundamentet och djupt nedgrävda kablar inte räknas in. Vi kan såklart inte ha naturen full av betongfundament från rivna vindkraftverk så dessa bör naturligtvis också tas bort och kanske användas som fyllnadsmateriel vid vägbyggen eller liknande. Eftersom nya vindkraftverk är högre och större måste de stå glesare och därför är det svårt att återanvända gamla fundament till nya verk. Det är inte heller säkert att nätkapaciteten räcker utan elnätet kan behöva förstärkas. Energimyndigheten beskrev dessa problem i en rapport redan 2016.
Seriösa vindkraftbolag sätter av pengar för framtida rivning, men i dagens läge där gamla verk är olönsamma och konkurreras ut av nya större verk är riskerna för konkurs överhängande på sikt. Då är det inte säkert att det finns någon som tar ansvar för rivningen och bekostar denna, och då hamnar kostnaden på markägaren eller i sista hand på samhället om det är statligt eller kommunalt ägd mark. Ytterligare ett problem är att vindkraftvingar inte går att återvinna på något bra sätt idag. Både metoder för att mala ned dem och att elda upp dem har avfärdats som både miljöskadliga och dyra. Uttjänta vindkraftvingar slutförvaras i stället i deponier, nedgrävda i marken. Hur miljövänligt och hållbart detta är får var och en bedöma själva. Fotot nedan är från USA (Bloomberg Green).
Effekter boendemiljöer av landbaserad vindkraft. Det råder ingen tvekan om att landbaserad vindkraft uppfattas som ett hot mot boendemiljön och medför sjunkande fastighetsvärden för närboende. Det är inte heller någon tvekan om att ingen annan storskalig industriverksamhet hade fått en sådan miljömässig särbehandling som vindkraften får när det gäller hänsyn till närboende, miljö och natur. Detta är i grunden orimligt. Och nu föreslås också begränsning av den kommunala vetorätten för att gynna vindkraften ytterligare på närboendes bekostnad.
Skadliga effekter på djurlivet. Man vet idag att vindkraftparkerna dödar många utrotningshotade rovfåglar och att mängder av inskter dödas av vingarna varje år. Hur allvarligt detta är jämfört med andra energikällor och andra föremål i naturen är svårt att säga, men de rörliga vingarna tar bevisligen livet av många stora fåglar. Det sägs även att det lågfrekventa ljudet från vindkraftverk kan skada andra djur, men det är svårt att hitta fakta om detta.
Problemet med havsbaserad vindkraft. I takt med att de bästa vindlägena på land redan är bebyggda har havsbaserad vindkraft kommit mer i ropet. Vinden är ofta bra, man slipper ta mark i anspråk och man stör färre närboende (även om ilskan över förstörd utsikt inte ska underskattas). Tyvärr medför den salta miljön ökat slitage på både vindkraftverket och vingarna, och även ledningsnät och teknik tar mer stryk än på land. Det är väl sannolikt mot denna bakgrund regeringen vill lägga över kostnaden för anslutningen till elnätet på alla svenska konsumenter som en extra subvention till den havsbaserade vindkraften.
Vindkraft är inte "ny modern teknik". Vindkraft beskrivs ofta som "framtiden", men det är faktiskt en väldigt gammal teknik. I min skånska släkt fanns ett antal "möllebyggare", alltså byggare av väderkvarnar. Detta var en väl utbyggd teknik i stora delar av södra Sverige för att främst mala mjöl. Men i takt med att elekticiteten och de moderna bränsledrivna motorerna utvecklades lämnade man den gamla vindbaserade tekniken. När min mamma växte upp i Skåne på 1930-talet fick gården också sin hushållsel från en enkel vindgenerator på ladugårdstaket. Men den osäkra elförsörjningen byttes sedan mot anslutning till det vanliga elnätet. Det blev jobbigt i längden att bara få ström när det blåste. Nedan några kända vindkraftverk av äldre modell på Öland.
Sammanfattningsvis. Den som menar att Sverige ska basera sin elförsörjning på storskalig vindkraft har mycket att bevisa. För egen del anser jag att vindkraft säkert kan vara ett bra komplement och ett bra sätt att ta tillvara vindens energi, men det kan aldrig utgöra basen för elförsörjningen med tanke på den osäkra vinden. Vindkraftverk borde dessutom bara få byggas på platser där miljön och störningarna redan är omfattande, exempelvis längs motorvägar och järnvägar, eller nära industrimområden och hamnar. Alternativt på platser där inga närboende störs. Varje byggnation måste analyseras noga med tanke på de negativa miljöeffekterna som få talar om idag, och pengar måste avsättas till rivning och återställande av marken. Vindkraftvingar borde inte heller få grävas ned i deponier i marken, det tar enorma ytor i anspråk. Idag tillåts inte ens deponi av hushållssopor så man undrar varför vindkraftvingar ska särbehandlas? Självklart ska vindkraften inte ha särskilda subventioner och naturligtvis ska vindkraftparker omfattas av samma miljöregler som all annan storskalig industriverksamhet. Kommunernas vetorätt måste värnas, men det kan samtidigt vara rimligt att man ger besked tidigare under processen så att inte vindkraftbolag riskerar att förlora pengar i onödan.
500 forskare varnar för att biobränslen är negativt för klimatet
2021-02-18
Jag har vid upprepade tillfällen påpekat att biobränslen inte minskar koldioxidutsläppen på kort sikt, faktum är att utsläppen faktiskt kortsiktigt ökar jämfört med fossila bränslen. Det betyder att den som anser att "klimatkrisen är akut" inte rimligen kan anföra ökad användning av biobränslen som lösning.
Storskalig användning av biobränslen är dessutom ett dåligt sätt att använda vår skog. Att ta vara på skogsavfall och rester från jordbruk, slakterier mm för att utvinna energi är både miljövänligt och smart, men att använda avverkade träd som bränsle är faktiskt ett riktigt dåligt sätt att ta tillvara vår fina skogsråvara. Den bör förädlas till virke, papper och produkter av olika slag. Invändningen att bara skogsavfall behöver användas som biobränsle är dessutom vilseledande, detta avfall räcker inte särskilt långt. Desutom bör en del skogsavfall lämnas kvar i skogen som naturlig gödning.
Nu varnar 500 forskare USA och EU för att suventionera biobränslen.
Först skulle Sverige storsatsa på etanol. Jag minns när jag frågade energiminister Andreas Carlgren (C) på en dragning för den moderata riksdagsgruppen varför Sverige skulle importera brasiliansk etanol när det medförde stora avverkningar av regnskog? Han tittade lite nedlåtande på mig och sa att jag inte begrep detta, "man odlar inte sockerröd på regnskogsmark utan på savannmark". Jag svarade då att det var helt korrekt, men att man då behövde röja nya betesmark när den gamla betesmarken odlades upp! Carlgren lämnade då snabbt ämnet. I efterhand visade det sig att jag hade helt rätt, och när media började rapporta om storskalig avverkning av regnskog för att kunna utöka odlingen av sockerrörsplantager i Brasilien blev tonen en annan. Idag talar ingen längre om storsatsning på etanol.
Sedan var det i stället biodiesel som gällde! Det man glömde berätta var att det som oftast blandades in var palmolja från Indonesien och andra ställen i Asien. Palmoljeplantagerna krävde - storskalig avverkning av regnskog. Låter det bekant? Miljöorganisationerna rasade av ilska och palmolja blev en mycket kontroversiell produkt. I Sverige förekom palmolja visserligen sällsynt i bränslet, men i andra europeiska länder var det närmast standard.
Nu är det alltså biobränslena som är i skottgluggen. De ger alltså inte den "klimatnytta" alla talat om, helt enkelt för att omfattande användning av biobränslen skulle kräva ökad avverkning av växande skogar, och då minskar upptaget av koldioxid. (I och för sig bara delvis sant, på sikt tar de återplanterade träden upp mer koldioxid än de gamla träd som avverkats, men det tar som sagt minst 10-15 år innan upptaget går plus). Storskalig användning av skogen som biobränslen kommer därmed att minska skogens upptag av koldioxid, och om man anser att koldioxidhalten snabbt måste minska är det såklart ingen bra idé. Jag gissar att det inte dröjer länge innan denna form av biobränslen också fasas ut...
I sammanhanget är det intressant att det finns starka röster inom EU att "skydda" skogarna (läs - stoppa all avverkning och låt skogen självdö). Det är en annan extrem röst i klimatdebatten. Jag kan bara konstatera att dessa två extrema röster (att öka uttaget av skog för att tillverka biobränslen "för klimatets skull" och att låta skogen stå kvar och ta upp koldioxid "för klimatets skull") går rakt emot varandra, de är omöjliga att kombinera. Men båda (!) hotar det lönsamma svenska skogsbruket som syftar till att förädla den skog som avverkas.
Vad menar regeringen egentligen med "höghastighetståg"?
2021-02-17
Efter min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om järnvägen Göteborg-Borås följde jag upp med en skriftlig fråga. Anledningen var att ministern och regeringen alltid talar om att man vill bygga "höghastighetståg", men aldrig talar om vad man menar med det. Menar man järnväg på betongbana med hastigheter upp till 320 km/h, eller menar man modern traditionell snabb järnväg med hastigheter på 220-250 km/h?
Skillnaden är viktig eftersom dessa två typer av järnväg kostar olika mycket, erbjuder olika restider och tar olika mycket mark i anspråk. Höghastighetsbana medger inte heller lika många stationer och kräver rakare dragning av järnvägen än traditionell järnväg.
Min skriftliga fråga till ministern var denna:
Svaret kom idag. Det var ett "ickesvar". Ministern kan inte precisera vad han tänker sig för typ av järnväg utan hänvisar till Trafikverket. Som tydligen ska presentera förslag på olika alternativ den 28/2, inklusive vilka hastigheter man kan erbjuda på de tänkta spåren. Jag tycker ändå rimligen att ministern måste kunna förklara vad han lägger in i begreppt "höghastighetståg" med tanke på att han själv använder det begreppet i sitt svar. Troligen vågar han inte det, eftersom S och MP tycker olika i frågan. Om man då kan kalla lite av varje för "höghastighetståg" utan att berätta vad det innebär så blir alla nöjda och glada. Men självklart tänker jag följa upp detta, jag återkommer om det.
Dags för dig att betala nya subventioner till vindkraften
2021-02-16
Den 2 februari presenterade regeringen ett förslag som ska leda till minskade anslutningskostnader för havsbaserade vindkraftverk. I korthet innebär förslaget att kostnaden för att ansluta vindkraftverken till elnätet (en kostnad som tidigare vindkraftbolagen bekostat) nu i stället ska betalas av Svenska Kraftnät. I slutänden hamnar sedan kostnaden på "nätkundskollektivet", vilket betyder att varje elkonsument får vara med och betala via sin elnätsavgift.
Varje elkonsument i Sverige får på detta sätt vara med och betala en ny subvention till vindkraften. Hur mycket det kommer att kosta beror såklart på hur många havsbaserade vindkraftverk som byggs. I regeringens förslag som gick på remiss står att man inte kan uppskatta den totala kostnaden. Det är anmärkningsvärt att regeringen tänker införa en ny avgift för hushållen utan att ens kunna bedöma hur hög den kommer att bli.
Extra besvärande är det att Svenska Kraftnät också föreslås få i uppdrag att i förväg bygga ut set så kallade "transmissionsnätet" även till områden inom Sveriges havsterritorium där det idag inte finns eller planeras någon vindkraft, men där "det finns förutsättningar" för att ansluta vindkraftanläggningar i framtiden och "där sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion".
Bakgrund till förslaget är att Energimyndigheten fick i uppdrag att utreda hur man skulle kunna flytta anslutningskostnaderna från vindkraftbolagen till Svenska Kraftnät och därmed elkonsumenterna. Myndigheten utredde detta och tog fram ett förslag, men avrådde samtidigt från ett införande. Därefter gick förslaget på remiss. Där sa nästan alla nej, inklusive Energiföretagen. De enda som var för var ett fåtal som främst arbetar med just havsbaserad vindkraft.
Det råder också viss oklarhet om denna form av "statsstöd" till en viss bransch är förenlig med EU:s regler.
Trots detta tänker alltså regeringen uppenbarligen gå vidare med förslaget, och man tänker införa det genom en förordning som inte behöver passera riksdagen. Jag tycker det är ytterst anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt bakvägen tänker införa en subvention som efter flera steg landar som en kostnad på elkonsumenternas räkning för nätavgiften. I praktiken blir det ju en ny "skatt" för alla elkonsumenter, och skattebeslut ska tas av riksdagen. Det är kanske lagligt, men inte särskilt moraliskt agerat av regeringen.
Moderaterna säger nej till denna nya subvention till havsbaserad vindkraft. Det är orimligt att införa detta rent principiellt, och extra olyckligt är det att ta ett beslut där ingen kan bedöma kostnadens storlek för dem som ska betala. Dessutom är elnätsavgifterna fullt tillräckligt höga som de är.
Min hemsida och blogg fyller 15 år idag
2021-02-16
15 år idag!
Den 16 februari 2006 skrev jag mitt första blogginlägg:
Sedan dess har det blivit 9.474 stycken till. Hittills har min sida haft långt över en miljon besökare och blivit en etablerad kanal för politik debatt. Media och debattörer följer det jag skriver och det skapar ringar på vattnet. Både journalister och politiska kolleger säger ofta att jag har den mest uppdaterade sidan av alla riksdagsledamöter. Kanske har de rätt. Och Ericsoniubbhult är numera närmast ett etablerat "varumärke" som till och med använts av talmannen i Sveriges Riksdag.
Samtidigt är jag sedan länge en av de 10 främsta politikerna på twitter, och har skrivit mer än 114.000 twitterinlägg. För det mesta lägger jag ut inlägg på twitter som länkar till bloggen för längre resonemang. Följer du mig på twitter missar du inget.
På min sida hittar du inte bara mina blogginlägg samlade i arkivet, här finns även alla mina debattartiklar, reseberättelser, pressklipp, personlig information, mängder av bilder från riksdagsarbetet och en massa annat. Ta en stund och kolla på de olika avdelningarna längst upp på sidan om du inte redan har gjort det.
Jag är fullt medveten om att webbsidan inte är så lättläst i alla mobiler, och jag utvärderar olika sätt att lösa detta, men jag hoppas att den som är intresserad väljer att fortsätta gå in via datorn och läsa om det inte fungerar i mobilen.
Tusen tack alla som följt mig under alla dessa år. Hoppas du fortsätter!
Rimlig miljö/klimatpolitik lönar sig - Moderaterna nu bästa miljöparti
2021-02-15
Demoskop har just presenterat en ny mätning om svenska folkets förtroende för partierna i olika sakfrågor. Moderaterna har högst förtroende i 5 frågor av 12. Överlägsen ledning när det gäller ekonomin, jobben, företagandet och försvaret. Dessutom nu även störst förtroende i miljöfrågorna. Och bara en hårsmån från att ha högst förtroende även när det gäller lag och ordning.
Jag tror det finns många anledningar till att vi nu har högst förtroende av alla partier i miljöfrågorna.
1. Det första är att vi tydligt tar avstånd från S/MP-regeringens meningslösa skatter och bestraffning av människors beteende, åtgärder som i praktiken är meningslösa för miljön och klimatet. Folk är trötta på symbolpolitik som plastpåsskatt, klädskatt, flygskatt, elektronikskatt och annat trams. Moderaterna är en tydlig kraft mot meningslös aktivism och för konkret politik som har betydelse.
2. Det andra är att vi har framtidsoptimism och tror på teknisk utveckling i stället för att sprida domedagsbilder om framtiden. Elektrifiering, satsningar på vätgas, forskning kring ny kärnkraft och nya mer miljövänliga industriprocesser är några exempel. Det var mycket välkommet att vår partiledare Ulf Kristersson tydligt tog offentligt avstånd från klimatalarmisterna. Det är ju något jag själv också gör så fort det finns anledning.
3. Det tredje är att vi försvarar kärnkraftens roll i energiförsörjningen och värnar den svenska elförsörjningen som hotas av miljö- och klimataktivister som är genuina motståndare till kärnkraft. Det onyanserade vurmandet för vindkraft har haft ett högt pris, liksom den förtida nedstängningen av Ringhals 1 och 2. Många har uppmärksammat att vi nu lämnat energiöverenskommelsen i protest mot hur överenskommelsen tolkats av övriga partier. Vi säger också nej till slopat kommunalt veto mot vindkraft.
4. Det fjärde är att vi tydligt står upp för landsbygden och behovet av privatbilismen. Vi föreslår sänkt bensinskatt och säger nej till försämrade reseavdrag samtidigt som vi vill underlätta för fler att använda eldrivna bilar genom att satsa stort i hela landet på laddinfrastruktur. Vi säger också nej till bonus-malus-systemet och orimlig skatt på tjänstebilar och husbilar. I dessa frågor har det av mig mfl startade Riksdagens Bilnätverk haft stor betydelse.
5. Det femte är att vi satsar lika mycket som regeringen på järnvägsunderhåll och ny järnväg, men dessutom lägger betydligt mer än regeringen på att underhålla våra vägar och bygga nya vägar där det behövs. Även elbilar och bussar behöver vägar, och dåliga vägar är ingen miljönytta. Att vi säger nej till höghastighetståg men ja till utbyggnad av vanlig järnväg för att underlätta regional pendling och godstransporter på tåg är en bra miljöpolitik. Att se till att hela landet kan leva och att människor som bor långtifrån närmaste järnväg också kan transportera sig och driva företag (inte sällan gröna näringar) är en grundpelare i moderat miljöpolitik.
6. Det sjätte är att vi aldrig klandrat dem som flyger och står upp för flyget och flygplatsernas stora betydelse. Vi talar samtidigt gärna om framtidens mer miljövänliga flyg, där elflyg kan bli ett bra alternativ på kortare inrikessträckor.
7. Det sjunde är att vi står upp för äganderätten, värnar den svenska skogen och skogsbruket och allmänt säger nej till EU:s klåfingrighet i dessa frågor. Sverige kan inte tillåta EU att offra det svenska skogsbruket i något slags missriktad omsorg om klimatet. I den mån värdefulla skogsområden ska sparas bör det ske genom frivilliga avtal med markägaren, kombinerat med statlig ersättning.
8. Det åttonde är rovdjurspolitiken. Vi står upp för en stabil rovdjursstam, men även människor i områden med exempelvis mycket varg måste få en möjlighet att leva och hålla tamboskap. Jakt på rovdjur måste får ske i rimlig omfattning.
9. Det nionde är att vi inte så enkelspårigt som andra partier är inriktade på att bara prata klimat och koldioxid utan har en mycket bredare miljöpolitik. Vi driver frågor som vattenvård, rent dricksvatten, att sanera gifter i mark och vatten och liknande åtgärder som de flesta andra partier inte längre pratar om.
10. Det tionde är att moderaterna i Timbros stora granskning före förra valet visade att moderaterna fick mest miljö- och klimateffekt av sina satsningar jämfört med andra partier. Inte minst genom att göra insatser utomlands.
Sammanfattningsvis - jag tror att allt fler människor fått upp ögonen för att moderaterna tycker att värnandet om miljön är lika viktigt som att värna om statsfinanserna och välfärden. Och att vi också har en politik för det. Samt att vi är ett av de mest balanserade partierna i klimatfrågan.
Jag håller mig kvar på topp tio bland landets politiska twittrare
2021-02-15
Jag håller mig kvar på topp tio av landets politiska twittrare, den senaste veckan plats 5. Fem moderata riksdagsledamöter finns bland de tio främsta. Och inte en enda riksdagsledamot från något annat parti.
HETAST: Hälften Moderater på Topp-tio
Under vecka 6 tillhör hälften av alla på Dagens Opinions och Bumblewings lista över opinionsbildarna som väcker mest reaktioner på Twitter ett och samma parti.
Partiet är Moderaterna och de folkvalda moderaterna heter i tur och ordning Hanif Bali, Richard Herrey, Jan Ericson, Lars Beckman och Maria M Stenergard. Utöver det är Rebecca Weidmo Uvell på plats 6 uttalad moderat. Skulle Twitter vara avgörande för val, ligger Socialdemokraterna illa till.
Självklart har kärnkraften en framtid
2021-02-15
Debatten om hotande elbrist rullar vidare. Det sämsta argumentet från vänstern är att vi på årsbasis exporterar el. Det är sant - på sommaren när ingen efterfrågar el säljer vi massor av el och får dåligt betalt. På vintern när det är brist köper vi dyrt. Argumentet att vi aldrig exporterat så mycket som nu faller också på sin orimlighet, vilket jag påpekade på twitter igår. Om Ringhals 1 varit igång hade vi ju kunnat exportera ännu mera, och inte behövt importera lika mycket. I varje läge skulle drift av Ringhals 1 varit bättre än dagens läge.
Debatten om kärnkraftens framtida betydelse rullar samtidigt på. I dag visar det sig att flera socialdemokratiska politiker, bland annat min sympatiske s-kollega i finansutskottet, Adnan Dibrani (som bor i Varberg, nära Ringhals) förespråkar utbyggd kärnkraft. De går därmed på sammas linje som bland annat M, L, SD och KD.
Och idag kom även beskedet om att Uniper tillsammans med företaget Blykalla och forskare från KTH och ett privat företag ansökt hos Energimyndigheten om att få bygga en ny forskningsreaktor i Oskarshamn för att utveckla små modulära reaktorer som kan tillverkas industriellt på löpande band, och som tack vare en ny teknik med kylning av flytande bly både kan producera mer el och ge betydligt mindre radioaktivt avfall. Mycket intressant, och om jag förstår saken rätt är det samma teknik Vattenfall träffat samarbetsavtal om i Estland. Intressant för övrigt att det är just Uniper som engagerat sig i detta. Det är Uniper som är minoritetsägare i Ringhals och det var de som 2015 förespråkade att driva Ringhals vidare, vilket stoppades av statliga Vattenfall som var majoritetsägare. Nu återstår väl bara att se om regeringen på något sätt lyckas förhala eller stoppa ansökan hos Energimyndigheten, det skulle ju inte förvåna.
I går debatterade Ulf Kristersson ansträngd elförsörjning, hotande elbrist och synen på kärnkraften med Per Bolund (MP). Bolund menade att det är olönsamt med kärnkraft och att den därför inte bör byggas eftersom vindkraft mm är billigare. Kristersson invände att Vattenfall uppenbarligen tycker det är intressant med kärnkraft eftersom man som sagt engagerat sig i utvecklingen av mindre kärnreaktorer i ett samarbete i Estland. Kristersson påpekade också att samhället måste vara villiga att betala för en trygg elförsörjning i hela landet, och där både vattenkraft och kärnkraft behövs som baskraft.
Jag funderade lite på det märkliga i debatten från vänsterhåll att staten inte ska blanda sig i elproduktionen och att marknaden löser detta på bästa sätt. Det är samma vänster som ogillar marknadskrafter i alla andra sammanhang. Dessutom har ju politiken manipulerat marknaden - straffskatter på kärnkraft (numera borttagen) och subventioner till andra energislag såsom vindkraft och solkraft har satt hela marknadsmekanismen ur spel och gjort kärnkraften olönsam. På samma sätt kan såklart förändring av lagar, regler, skatter och subventioner ändra bilden och göra kärnkraften lönsam. Det är bara viljan som saknas.
Ska staten då satsa skattepengar för att bygga ny kärnkraft?
Ja, varför inte? Vi diskuterar satsningar på höghastighetståg för kanske 400 miljarder. Fram till 2030 kommer vi att ha lagt 45 miljarder på miljöbilspremier som inte får någon effekt alls på de svenska utsläppen. Vi har det senaste året också lagt många dussin miljarder för att motverka covidkrisen för näringslivet och jobben. I ljuset av detta kan jag tycka det vore helt rimligt att staten lade in ett antal miljarder i engångsbelopp för att motverka en kris i elleveranserna som på samma sätt hotar företag och jobb.
Det finns ju olika möjliga alternativ. Antingen försöka återstarta Ringhals 1 (om det är tekniskt möjligt), eller satsa på framtida nyproduktion av kärnkraft, exempelvis med nämnda modulära reaktorer. Eller kanske generation fyra av traditionell kärnkraft som dessutom kan återanvända gammalt bränsle (där stor del av energiinnehållet är kvar) och samtidigt korta tiden för slutförvar.
Nyproduktion löser självklart inte det akuta problemet som uppstod när Ringhals 1 och 2 förtidsavvecklades. Det beslutet satte oss i en mycket allvarlig situation, och regeringen valde att inte agera för att driva i vart fall Ringhals 1 vidare. Tvärtom röstade regeringspartierna nej i riksdagen när moderaterna föreslog detta. Att bygga ny kärnkraft tar lång tid och det är därför det var så illa att förtidsstänga det vi redan hade. Nu kommer vi under lång tid att ha en ansträngd elförsörjning och vara beroende av import, samtidigt som elbehovet bedöms öka kraftigt.
I sista änden är det rimligen statens ansvar att ett land har en fungerande och stabil elförsörjning. Likväl som man ansvarar för att det finns vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. En regering kan aldrig frånsäga sig ansvaret för detta. Krävs det att staten stoppar in ett antal miljarder i forskning eller nyproduktion av kärnkraft för att garantera detta kommer till stånd tycker jag det är det ett högst rimligt sätt att använda skattebetalarnas pengar.
Vattenfalls presschef sitter på två stolar
2021-02-15
I går uppmärksammade jag att Natalie Sial, presschef på Vattenfall, skrev ett par inlägg på twitter där hon försvarar regeringen mot beskyllningen att det var politiska beslut som medförde nedläggning av Ringhals 1 och 2 (trots att det bekräftats av flera väl insatta personer). Så här uttryckte hon saken:
Problemet är bara att Natalie Sial år 2015 när beslutet togs om att avveckla reaktorerna var pressekreterare på regeringskansliet under S/MP-regeringen och arbetade bland annat för näringsminister Mikael Damberg. Som då var ansvarig minister för att bland annat ta fram nya ägardirektiv för (*trumvirvel*) - Vattenfall. Hon var alltså pressansvarig hos regeringens huvudansvarige minister för statligt ägda Vattenfall. Idag är hon presschef på bolaget Vattenfall och förnekar all politisk inblandning från regeringen när beslutet togs om att avveckla Ringhals 1 och 2.
Tänk så praktiskt.
Jag betvivlar inte att Natalie Sial är en mycket kompetent person om hon fått jobbet som presschef på Vattenfall, men det är ytterst olämpligt att hon går in i debatten om vad som hände politiskt kring beslutet om avvecklingen av Ringhals 1 och 2 och de uppenbara politiska påtryckningar och styrmedel som regeringen då tog beslut om (tex höjd effektskatt) under en tid då hon företrädde regeringen. Ett typiskt exempel på det här att sitta på två stolar.
I sakfrågan tycker jag det hela är uppenbart. Staten äger Vattenfall och styr bolaget med ägardirektiv och har löpande kontakter med bolagets ledning. Att låtsas att Vattenfall skulle agera mot ägaren statens instruktioner är inte trovärdigt. Dessutom påpekade företrädare för regeringen vid flera tillfällen att höjd effektskatt skulle göra kärnkraften mindre lönsam och därmed stimulera framväxten av förnybara energikällor. Politiska beslut om skatter och subventioner av andra energislag var alltså - oavsett allt annat - även avgörande för i vilken mån kärnkraften var fortsatt lönsam eller inte.
Mindre snö eller mer snö - klimatforskningen är motstridig
(Uppdaterad favorit i repris)
2021-02-14
Ständigt matas vi med domedagsscenarier om hur klimatförändringar kommer att göra världen allt mer obeboelig. För Sverige gäller varningarna oftast ökande nederbörd - eller mer torka, men också att vi kommer att få mindre snö/mer snö, beroende på vilka rapporter man litar på. Inte sällan visar det sig att verkligheten helt enkelt inte vill följa de prognoser, modeller och scenarier som ställs upp, och då tvingas man ständigt att i efterhand revidera det man tidigare sagt. Det är egentligen inget konstigt, så fungerar forskning på nya områden, vilket klimatforskningen trots allt är. Det märkliga är att media och olika självutnämnda klimatexperter gör så stor sak av detta.
Det mest häpnadsväckande är nog de olika turerna kring den framtida snömängden i Sverige. Här har man verkligen bytt fot så många gånger att all trovärdighet är förbrukad. Eller vad sägs om dessa nedslag i de senaste femton årens dramatiska snörapporter? Många ställer på goda grunder frågan hur vi ska kunna lita på IPCC och klimatalarmisternas domedagsrapporter som klimatförändringarnas effekter om 100 eller 200 år, när man inte ens kunnat förutse hur klimatförändringarna kommer att påverka den svenska snön på några decenniers sikt, utan ständigt tvingats revidera prognoserna?
2006
2006 hotade man med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006
Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.
2013
När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss ännu mera snö i framtiden.
Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.
I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.
Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?
Och visst skulle man det!
2014
Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.
2015, maj
Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.
Under midsommarhelgen 2015 var det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterade Svt Nyheter som hänvisade till SMHI. Vintersäsongen var betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapade nu problem för fjällvandrarna.
2015, september
Aftonbladet varnade i en artikel den 26 september för att det tvärtom skulle bli kallare och mera snö i vår del av världen till följd av klimatförändringarna: Forskare oroade över rekordkallt område.
Dagens Nyheter hade en artikel om ungefär samma sak. Där hette det att Ny istid hotar Skandinavien. Forskarna är enligt den artikeln oroliga för att golfströmmen kommer att sakta in till följd av smältande glaciärer i spår av klimatförändringarna, och då kan det bli 5-8 grader kallare i Skandinavien. Källa var Norges Meteorologiska Institut och i artikeln intervjuas Mikael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms Universitet. Han har också kopplingar till SMHI.
2015, oktober
SVT skriver att det kan bli 2-7 grader varmare i Sverige till följd av klimatförändringarna. Bland annat mindre snö och betydligt mildare vintrar. Källan är...SMHI.
Och lite senare varnade åter SMHI för kraftigt minskande snömängder i hela landet. Och för att skidorter i södra halvan av landet kommer att försvinna för gott...
2018, januari/februari
2018 har börjat med nya snörekord. Nedan TextTV den 20 januari med några nya snörekord. Samt en artikel från Aftonbladet igår, den 2 februari. Att det faller en halv meter snö på ett dygn är extremt ovanligt. Det är närmast ofattbara mängder.
Om man ska tro Pär Holmgren från den första artikeln ovan från 2006 ska Vasaloppet alltså inte längre kunna köras 2026. Det är bara åtta år dit. Det gäller verkligen att uppvärmningen snabbar på om vi ska få snöfritt i Dalarna redan om åtta år. Just nu, en månad innan Vasaloppet, är det över en meter natursnö i Sälenområdet och mellan 75 cm och en meter natursnö längs Vasaloppsspåret till Mora.
Hur ska man som politiker kunna basera politiken på SMHI:s och klimatalarmisternas modeller och prognoser för framtiden? Och hur ska man kunna lita på klimatlarmen när forskarna hela tiden i efterhand försöker förklara varför gamla klimatmodeller inte stämmer med den verklighet som sedan inträffar?
2018, 3 december
Uppenbarligen är prognosmakarna nu lite försiktiga med att hota med snöbrist i närtid efter den förra vinterns snörekord i delar av landet, där man till och med tvingades ploga Vasaloppsspåren. Man talar nu hellre om vad som händer om 50 eller 100 år. För skrämmas måste man såklart inför ett klimattoppmöte.
2018, 29 december
En knapp månad senare kommer en ny artikel på SVT Nyheters webbsida. Nu är det mer snö i Sverige som gäller i framtiden. Allt enligt en ny rapport från Kungliga Meteorologiska Institutet i Nederländerna, som menar att det blir mer snö i Sverige i framtiden till följd av klimatförändringar, men däremot mindre snö i andra delar av Europa. "Global uppvärmning leder till större nederbörd och i kalla nordliga Sverige kommer den nederbörden falla i form av snö" sägs det i rapporten.
2020, januari
Men nja, det där med mer snö var nog ändå fel. Under 2020 handlade det i stället om krisen för skidanläggningarna och hoten att snön ska utebli i framtiden till följd av klimatförändringarna. Detta enligt en rapport från Länsstyrelsen i Dalarna som uppmärksammas av Sveriges Radio den 8 januari 2020.
Expressen är på samma linje i en artikel i sin Klimatbilaga den 1 januari 2020, och konstaterar:
2021, januari
Så kom en ordentlig snövinter. Efter årsskiftet blev det kallare och både Sverige och andra delar av världen drabbades av rejäla snöoväder. I norra Sverige kom det uppemot 1,5 meter snö på sina håll, och även i tex New York och andra delar av USA och Canada föll stora snömängder. Centrala Spanien fick massor av snö, och även i Sahara föll snö, vilket inte händer så ofta. Självklart konstaterar Greta Thunberg på twitter "den välkända kunskapen" att varmare klimat ger mer snö.
2021, 2 februari
Så kom plötsligt ett oväntat uppriktigt uttalande från Erik Kjellström vid SMHI i en artikel i Aftonbladet.
"Erik Kjellström vid SMHI menar att en del pekar på att stora snöfall kan bli ännu kraftigare i framtiden, som en följd av att luften kan innehålla mer vattenånga när det blir varmare. Samtidigt anser han att det är för tidigt för att dra några slutsatser om hur framtidens vintrar kommer att se ut, i klimatförändringarnas spår. "Den forskning som gjorts ger delvis motstridiga signaler. Bilden är inte klar. Det här är ett av de stora frågetecknen inför framtiden", säger han."
Forskarna vet faktiskt inte. Ingen kan med säkerhet säga om klimatförändringar kommer ge mer snö, mindre snö eller kanske ungefär som det brukar. Greta Thunbergs påstående om att att det är gällande entydig vetenskap att det kommer att bli mer snö är alltså helt enkelt fel. Pär Holmgrens (MP) påståenden om att det kommer att bli mindre snö har inte heller enhetligt vetenskapligt stöd.
Sanningen är att ingen vet och att forskningen är motstridig.
Men en sak är nog klar - skulle vi få en 3-4 extremt milda och gröna vintrar framöver lär nog debattörerna återvända till den gamla teorin om att varmare klimat ger mindre snö. Flexibilitet är en viktig egenskap i klimatdebatten. Precis allt kan utgöra en bevis på "klimatkris" om bara viljan finns och rätt rödgröna glasögon sitter på näsan.
Vinterpromenad på Änkatjärn
2021-02-13
I dag blev det en skön vinterpromenad i solen hemma på Änkatjärn i Ubbhult med Nelly, Madde och Nema.
Stoppa Miljöpartiets tyranni mot svenska folket och vår elförsörjning!
2021-02-12
Så sent som 2011 lämnade Vattenfall in en ansökan om att få bygga ny kärnkraft. Man hade bland annat undersökt möjligheterna att ersätta de gamla reaktorerna på Ringhals med nya på samma plats. När S/MP-regeringen tillträdde 2014 skröt Miljöpartiet öppet om att man ny hade stoppat dessa planer, något som även bekräftades av SVT.
2015 tog så ägarna av Ringhals beslutet att stänga ned två reaktorer 2020 respektive 2021. Påståendet att Ringhals 1 och 2 avvecklades av "ekonomiska skäl" och att beslutet var strikt ekonomiskt och inte politiskt är väldigt lätt att genomskåda. För det första var det bara Vattenfall som ville avveckla reaktorerna, den andre delägaren, tyska Uniper, ville fortsätta driften när man tog nedstängningsbesluten 2015.
För det andra presenterade vattenfall själva en rapport 2015 som visade att reaktor 1 kunde drivas vidare i många år till med endast mindre investeringar. Ägarna hade också ursprungligen själva en plan för fortsatt drift av både R! och R2 fram till 2025. Anläggningarna hade också hög säkerhetsnivå och stabila oberoende kylsystem. Här är dokumentet som sammanfattar rapporten som påminnelse, den har publicerats i flera tidningar genom åren:
Inför nedstängningen av R1 och R2 har jag också visat hur energiminister Ygeman själv spred falska uppgifter om rostskador i en av reaktorerna som orsak till nedstängningen. Detta var felaktigt, vilket medförde en KU-anmälan från min sida. Ett enigt KU prickade energiministern för att han spridit felaktiga faktauppgifter.
Att den rödgröna S/MP-regeringen hade informella kontakter med det statligt ägda bolaget Vattenfall och därmed påverkade beslutet att stänga ned R1 och R2 i förtid är knappast någon vild gissning. Och till och med Vattenfalls produktionschef säger nu att nedläggningen berodde på politiska beslut.
I en intervju i SVT säger han att nu i januari och februari hade det varit bra att ha haft igång Ringhals 1 och 2. Men han tror samtidigt att vi kommer klara oss utan dessa reaktorer. Och så är det såklart - så länge vi kan importera el från utlandet vid behov. Men det går bara om Norge har tillräckligt med vattenkraftsel att leverera till Sverige (det kommer bli eftertraktat från många länder), eller om Polen och Tyskland fortsätter med produktion av el från kolkraft eller rysk gas. Det sistnämnda känns minst sagt osäkert att basera energiförsörjningen på med tanke på det politiska läget i Ryssland, och det förstnämnda känns väldigt oetiskt med tanke på de enorma miljöskador kolkraftbrytningen orsakar. Hela Nord- och Östeuropa lever farligt eftersom vi alla blir beroende av rysk gas, direkt eller indirekt när vår egen energiproduktion inte räcker till.
Nu nås vi av nästa allvarliga nyhet - det är DN som avslöjar att mellanlagret i Oskarshamn snart är fullt. Östhammars kommun har sagt ja till att bygga slutförvaret för svenskt kärnavfall utanför Forsmark. Men regeringen, som har bollen, har inte agerat alls i frågan trots att Vattenfalls produktionschef säger att man haft "otaliga möten med energiministern och miljöministern". Frågan har legat på regeringens bord sedan 2018. Om inte bygget av slutförvar inleds och mellanlagret i Oskarshamn byggs ut under tiden kan ingen svensk kärnkraft drivas vidare efter 2023. Vattenfalls produktionschef säger rent ut i artikeln, citat, att "det här handlar om att Miljöpartiet är väldigt kritiskt till kärnkraft och inte vill godkänna det".
Frågan är om regeringen medvetet förhalar frågan just för att stoppa all kärnkraft i förtid? Det skulle inte förvåna. Lyckas Miljöpartiet med detta kastas Sverige tillbaka långt i tiden och mycket av den välfärd vi tagit för given i form av trygg elförsörjning, jobb inom tung industri och värme i våra hus skulle äventyras.
Det är hög tid att säga stopp till Miljöpartiets tyranni mot svenska folket, där man tvingar Socialdemokraterna att dansa efter sin pipa i energifrågan. Som det beskrivs i denna artikel - Miljöpartiet kan inte tillåtas driva gerillakrig mot kärnkraften från regeringskansliet. Det får vara slut nu. Miljöpartiet är idag en ren samhällsfara.
Samtidigt får vi inte glömma att det är Socialdemokraterna som låter sig utsättas för politisk utpressning. Det är faktiskt helt oförlåtligt.
Moderaternas plan för att förbättra integrationen
2021-02-11
Integrationen är en ödesfråga. Den påverkar nästan alla politikområden: jobben, skolan, bidragen, kriminaliteten och barns möjligheter till en bättre framtid. För att lyckas med integrationen är det avgörande att fler invandrare arbetar och försörjer sig själva. Den svenska välfärdsmodellen bygger på att de allra flesta arbetar. Sverige har dock misslyckats med integrationen. Arbetslösheten bland personer födda utanför Europa är rekordhög och uppgick till över 26 procent sista kvartalet 2020.
Att mäta integrationen med sysselsättningsgrad underskattar samtidigt problemet eftersom det räcker att man arbetar en timme per vecka för att betraktas som sysselsatt i stället för arbetslös. Syftet med den ekonomiska delen av integrationen bör vara att så många som möjligt av de som kommer hit ska bli självförsörjande. Först då kan man klara sig på egen hand och bidra till det gemensamma. Där misslyckas Sverige idag. Det tar minst ett decennium innan ens hälften av invandrarna är självförsörjande och 45 procent av invandrarna i arbetsför ålder är inte självförsörjande. Om Moderaterna får bilda regering kommer graden av självförsörjning att vara det viktigaste måttet på om integrationen lyckas, i stället för det missvisande måttet "sysselsatt".
De grundläggande problemen är att det lönar sig för dåligt att gå från bidragsförsörjning till självförsörjning, att det finns få lågkvalificerade jobb och en för låg utbildningsbakgrund hos de som kommer hit.
Moderaterna presenterade idag 10 förslag för självförsörjning och en snabbare integration, samt ett förslag om förändrat sätt att mäta hur integrationen lyckas.
Mer lönsamt att gå från bidrag till arbete
1) Jobbpremie. För att öka utbytet av arbete införde alliansregeringen en jobbstimulans som innebär att en del av inkomsten kan undantas från avräkningen från försörjningsstödet. Bara några få procent av biståndsmottagarna nyttar dock jobbstimulansen. Moderaterna vill därför ersätta jobbstimulansen med en jobbpremie upp till 2 500 kronor per månad i maximalt 18 månader.
2) Sänkt skatt på de allra lägsta arbetsinkomsterna. Lönsamheten att gå från bidrag till arbete beror på bidragsnivåerna, men också på hur mycket den som arbetar får behålla av lönen. Moderaterna vill därför förstärka jobbskatteavdraget. För att förbättra integrationen bör avdraget vara utformat så att inkomstförstärkningen är som störst för låga inkomster.
3) Bidragstak. Det finns tusentals familjer där arbete lönar sig alltför dåligt och nyanlända har särskilt stor risk att fastna i bidragsberoende. Ett bidragstak behövs så att ingen ska förlora på att börja jobba – summan av olika bidrag får aldrig bli högre än 75 procent av lönen från ett arbete.
4) Mer restriktiv och enhetlig hantering i försörjningsstödet. Socialstyrelsen fastställer en riksnorm för ekonomiskt bistånd och därutöver sker en individuell bedömning. Moderaterna vill avskaffa den möjlighet som finns idag för enskilda kommuner att fatta beslut om avvikelser från riksnormen. Moderaterna vill även se en mer restriktiv och enhetlig hantering av vilka kostnader som ersätts med ekonomiskt bistånd.
Fler vägar till jobb
5) Förstärk Nystartsjobben. Anställningsstöd som sänker anställningskostnaderna är en viktig insats för att arbetslösa ska komma in på arbetsmarknaden. I ett läge med stora strukturella problem på arbetsmarknaden vill Moderaterna se förstärkningar av nystartsjobben.
6) Etableringsjobb. Det är hög tid att sjösätta parternas initiativ till etableringsjobb. Anställningsstöd som sänker anställningskostnaderna är en viktig väg in på arbetsmarknaden för personer som har svårt att etablera sig på svensk arbetsmarknad. Att parterna gemensamt är beredda att ta ansvar för enklare vägar till jobb bör därför bejakas. Det moderata förslaget om att strama upp arbetskraftsinvandringen när det gäller enklare jobb kommer också att öka utbudet av lediga sådana jobb till arbetslösa i Sverige.
Förbättrade jobbmöjligheter
7) Praktik för långtidsarbetslösa. Arbetspraktik är en bra väg in på arbetsmarknaden för personer som varit arbetslösa en längre tid. Volymerna i praktik har minskat varje år sedan 2014 samtidigt som passiviteten i de arbetsmarknadspolitiska programmen är allt för omfattande. Den här utvecklingen måste brytas. Fler långtidsarbetslösa ska ha en praktikplats.
8) Utbildningsplikt. Ungefär en tredjedel av de nyanlända som kommer till Sverige saknar grundskoleutbildning. Enligt migrationsöverenskommelsen 2015 ska nyanlända som saknar grundskoleutbildning omfattas av utbildningsplikt. Den plikt som regeringen infört uppvisar dock bristande resultat, endast 10 procent av de som omfattas av plikten deltar i reguljär utbildning. Det behövs en utbildningsplikt som fungerar. Dagens form av plikt bör därför skärpas.
9) Krav på att lära sig svenska i försörjningsstödet. Varje person som påbörjar Svenska för invandrare (sfi) ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta att slutföra varje kurs och studieväg. För individer som har försörjningsstöd bör full ersättning endast beviljas om samtliga vuxna i hushållet läser sfi enligt sin plan.
10) Aktivitet på heltid ska krävas för att få försörjningsstöd. Moderaterna vill se ett krav på heltidsaktivitet, i hela landet, för alla som har försörjningsstöd. Om den som får bidrag utan godtagbart skäl inte deltar i de aktiviteter som krävs, ska försörjningsstödet kunna sänkas.
Nytt mått för att mäta integration
I Sverige ska man försörja sig själv. En del i att vara integrerad bör definieras i enkla ekonomiska termer: att vara självförsörjande. Först då kan man klara sig på egen hand och samtidigt bidra till det gemensamma. Integration bör alltså framgent mätas utifrån att människor lyckas bli självförsörjande och inte utifrån missvisande sysselsättningsgrad. Att vara självförsörjande är viktigt i ekonomiska termer, men kan också med fog sägas vara en grundläggande svensk värdering.
Moderaterna vill få fart på återstarten av evenemangsnäringen
2021-02-11
Många av oss längtar efter att göra saker tillsammans. Gå på konserter, teater och andra kulturevenemang, delta i motionslopp eller tävlingar. Ska vi få igång dessa verksamheter igen måste arrangörerna veta att de kan börja planera arrangemangen inför sommaren och hösten. Vi vet inte hur utdragen den här pandemin blir och därför föreslår vi att staten är med och tar en del av det ekonomiska ansvaret om det är så att arrangemangen inte kan genomföras.
Det handlar om de stora motionsloppen så som exempelvis Vätternrundan, Göteborgsvarvet och Lidingöloppet men också teaster, konserter och större kulturevenemang som WayOutWest, Swedish Rock och stora arenakonserter, eller stora ungdomsturneringar som Gothia Cup. Detta är arrangemang som vi vill ska finnas kvar även efter pandemin. Utan stöd och garantier finns en stor risk att de inte finns kvar till nästa år.
Moderaterna tog därför idag initiativ i Finansutskottet för ett särskilt stöd för återstart av evenemangsnäringen.
Moderaternas viktigaste lösningar/reformer
* Moderaterna föreslår ett särskilt stöd för evenemang från och med 1 juni 2021. Detta ska gälla för evenemang som också genomfördes under 2019, samt för evenemang arrangerade av etablerade aktörer som har en historik av att genomföra liknande evenemang.
*Skulle det vara så att evenemang som normalt genomförs under den delen av året behöver ställas in till följd av smittspridningen kommer staten kompensera arrangörerna för 70 % av de kostnader som man haft kopplat till evenemanget. För detta anslås 3,5 miljarder kronor under 2021.
Bakgrund
* Många av aktörerna i evenemangsbranschen hade det väldigt tungt ekonomiskt under 2020 när de inte fick genomföra sina arrangemang. Utan vetskap om det är möjligt med hänsyn till smittspridningsläget att genomföra arrangemang under 2021 blir det svårt att planera, och dessutom medför det en stor ekonomisk risk.
*Sveriges vaccinsamordnare har sagt att vid midsommar bör alla som vill ha blivit vaccinerade. Problemet är dock att det finns en risk att begränsningar och inskränkningar finns kvar längre, kanske under hela 2021. Det skulle omkullkasta planerna för arrangörerna och utgör därmed en betydande risk.
* Tyskland har presenterat ett liknande upplägg där €2,5 miljarder har avsatts för den andra halvan av 2021. Det skulle motsvara 3,5 miljarder kronor om man tar hänsyn till att Tysklands ekonomi är drygt 7 gånger så stor som Sveriges.
Skriver tillsammans med Elisabeth Svantesson i Borås Tidning idag
2021-02-11
(Klicka för läsbar storlek)
Gårdagens debatt om järnvägsutbyggnaden med infrastrukturministern
2021-02-10
Inför dagens debatt hade jag ställt två frågor till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S):
Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås
Redan 2012 beslutade den dåvarande Alliansregeringen att börja bygga ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås, med byggstart 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med en station på Landvetter flygplats. Pengar för bygget avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan de två städerna bytas mot en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt och det skulle underlätta den regionala pendlingen. Samtidigt skulle Västsveriges två största städer få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.
Hade Alliansen fortsatt styra Sverige hade bygget denna järnvägssträcka redan varit igång, och inom några år skulle man kunnat använda till stor nytta för både arbetsmarknaden och miljön.
Men tyvärr blev det inte så. Efter regeringsskiftet 2014 ändrades allt. Först gick det tre år när inget alls hände. 2017 drog sedan regeringen tillbaka det tidigare beslutet 2012, och de pengar Alliansregeringen satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare - och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om en byggstart tidigast 2025-27, men ingen vet å andra sidan längre vad som ska byggas på sträckan - höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.
Trafikverket tvingades börja om från början igen med en helt ny förstudie och nya samråd. Samtidigt utreds nu ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner. Järnvägskorridorer har dragits både norr och söder om Rv40, trots att samtliga tre berörda kommuner avvisat alla tankar på att dra den nya järnvägen norr om Rv40.
Kommuner och enskilda kan inte planera för sin framtid eftersom kommunerna inte vågar detaljplanera eller ens bevilja byggnadslov för bostäder inom de aktuella områdena. Det talas till och med om att Trafikverket kommer att åberopa ”riksintresse” och därmed kunna kräva stopp för alla nya byggnadslov under flera år framåt.
Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen på ett helt orimligt och respektlöst sätt, eftersom det kommer att tvinga väldigt många människor från sina hem och kosta massor i inlösen av bostäder. Och eftersom man arbetar med tre olika korridorer samtidigt berörs oskäligt många av Trafikverkets begränsningar, många tvingas helt i onödan gå i åratal och oroa sig för inlösen av sina hem och många hindras i att utveckla sina fastigheter. Samtliga fastigheter inom de tre korridorerna blir dessutom i praktiken osäljbara.
Oklarheten kring om det som Trafikverket avser att bygga är vanlig traditionell järnväg för snabbtåg, eller höghastighetståg som kräver betydligt bredare järnvägskorridorer, bidrar dessutom till att onödigt stora markområden spärras för annan verksamhet i väntan på beslut. Samma sak när det gäller osäkerheten om olika stationslägen, vilket påverkar dragningen av en framtida järnväg.
1. Jag vill därför fråga infrastrukturministern om han tycker det är rimligt att Trafikverket åberopar riksintresse för att stoppa all utveckling samtidigt inom tre olika möjliga järnvägskorridorer, eller vilka åtgärder han tänker vidta för att begränsa antalet järnvägskorridorer och därmed antalet onödigt drabbade fastighetsägare?
2. Jag vill därför fråga infrastrukturministern vilka åtgärder han tänker vidta för att minimera den tid som oroliga markägare ska tvingas vänta på besked. När avser regeringen ta slutligt beslut om var och när järnvägen ska börja byggas?
Inför debatten fick jag och min medinterpellant ett mycket intetsägande svar från ministern:
Svar på interpellation 2020/21:366av David Josefsson (M) Riksintressen och planerade stambanan mellan Göteborg och Borås, interpellation 2020/21:369 av Jan Ericson (M) Järnvägsdragning mellan Göteborg och Borås samt interpellation 2020/21:370 av Jan Ericson (M) Planering av järnvägen mellan Göteborg och Borås
Herr/Fru talman!
Jan Ericson och David Josefsson har ställt ett antal frågor till mig om markanspråk och riksintressen kopplat till den nya stambanan mellan Göteborg och Borås. Jag väljer att besvara interpellationerna gemensamt.
Till skillnad från Moderaterna så är regeringens ambition inte att bara bygga en ny järnväg mellan Göteborg och Borås, utan att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. För att minimera osäkerheter i planeringen av de nya stambanorna hade regeringen önskat en bred politisk diskussion om finansieringen av de nya stambanorna, men Moderaterna har tackat nej till att delta, trots en bred uppslutning kring en utbyggnad bland kommuner, regioner och en stor del av näringslivet.
Trafikverket har i uppdrag att lämna uppgifter för de områden som Trafikverket bedömer är av riksintresse när det gäller kommunikationer. Allt eftersom Trafikverkets planeringsarbete för nya infrastrukturobjekt fortgår går det att minska utbredningen av de områden som behöver omfattas av ett utpekande för riksintresse. Planeringsarbetet klargör successivt förutsättningar för såväl framtida transportinfrastruktur som för annan planering. I tillåtlighetsprövningen av den nya stambanedelen Göteborg–Borås kommer regeringen ta ställning till lokaliseringen av järnvägen. Jag som minister kan inte uttala mig om vilka bedömningar som myndigheter eller regeringen kan komma att göra i ett framtida enskilt ärende.
Temat för debatterna var respekten för enskilda fastighetsägare och berörda kommuner som drabbas hårt av att Trafikverket pekat ut tre olika korridorer som alternativ för järnvägsdragning. Jag har också frågat vad infrastrukturministern tänker göra åt Trafikverkets hot om att göra dessa tre alternativa järnvägskorridorerna till riksintresse, vilket lägger en våt filt över utvecklingen i Härryda, Bollebygds och Borås kommuner, och drabbar enskilda fastighetsägare hårt eftersom fastigheterna blir osäljbara och nybyggnation i områdena stoppas. Det är inte rimligt att man under flera år framåt spärrar tre olika alternativa områden på detta sätt - regeringen måste sätta ned foten och snarast ta beslut om var järnvägen ska dras så att de andra alternativa järnvägskorridorerna avförs från planeringen. En viktig fråga blir den fortsatta tidsplanen så enskilda får besked. Jag frågade också om det inte är självklart att Landvetter Flygplats ansluts med en station, särskilt efter den senaste stora utbyggnaden av terminalen, bygget av ett nytt hotell och etableringen av ett antal nya företag på flygplatsområdet. Klicka på bilden nedan för att se hela debatten i sin helhet.
Helt kort kan jag sammanfatta debatten så här:
* Ministern gav inga besked om när regeringen tänker ta slutligt beslut i frågan (så kallad tillåtlighetsprövning där bansträckning, stationslägen mm beslutas). Jag tror med detta som bakgrund tyvärr att man kan utgå från att regeringen inte kommer att ta några beslut alls i frågan före valet 2022, eftersom regeringsunderlaget helt enkelt inte är överens. Detta går ut över alla drabbade markägare och jag tycker det är ett cyniskt spel för att behålla regeringsmakten när man förhalar en fråga på detta sätt under två hela mandatperioder.
* Jag fick inga besled om hur ministern ser på stationsläge vid Landvetter Flygplats. Han verkade inte tycka som jag att en statligt ägd flygplats självklart borde anslutas till en statligt ägd järnväg.
* Jag nämnde flera gånger att både Västra Götalandsregionen och berörda kommuner anser att regional pendling är det absolut viktigaste syftet med en ny järnväg, liksom att Göteborg och Borås båda får järnvägsanslutning till Landvetter flygplats. Regeringens syfte verkar vara att göteborgare ska ta tåget till Stockholm. Samtidigt som statliga Swedavia alltså gjort en stor utbyggnad av terminalerna på Landvetter flygplats.
* Allt talar för att regeringen spelar lite fulspel om begreppet "höghastighetståg". Ursprungligen talade man ju om hastigheter på 320 km/h eller mera. Nu talar man om 250 km/h - vilket är att betrakta som traditionella snabbtåg. Ändå kallar man det för höghastighetståg. Även detta är väl ett sätt att dölja sprickan inom regeringen där MP vill bygga extremt dyr höghastighetsjärnväg medan S egentligen ligger närmare oss moderater och vill bygga räls för traditionella snabbtåg. Genom att kalla snabbtågen för höghastighetståg trollar man bort problemet och döljer klyftan inom regeringen. Ministern svarade såklart inte heller på min fråga om hur snabbt tågen kommer att kunna köra på banan mellan Göteborg och Borås enligt regeringens förslag.
* Ministern beskyllde oss moderater för att inte vilja bygga järnvägar och pekade på att vi dragit oss ur frågan om höghastighetståg. Jag påpekade att den så kallade Sverigeförhandlingen syftade till att utreda möjligheterna för finansiering av höghastighetståg. När vi såg resultatet kom vi fram till att det inte var realistiskt och landade i att det bästa är att stå fast vid den ursprungliga planen att bygga räls för vanliga snabbtåg. Vi har också i varje debatt och i våra infrastrukturmotioner haft med sträckan Göteborg-Borås som prioriterad sträcka för ny järnväg. Ministerns antydning om att vi inte vill bygga denna sräcka är faktiskt rent vilseledande.
* Ministern beskyllde också oss moderater för att det är vi som stoppar frågan om finansiering av "höghastighetståg". Det är ganska märkligt med tanke på att det är Thomas Eneroth som är ansvarig minister. Det är han och hans regeringsunderlag som ska ta fram finansieringen, det är inte moderaternas uppgift som oppositionsparti.
* En möjlig öppning i debatten var att ministern faktiskt nämnde en pågående översyn av frågan om riksintressen. Det gäller dock inte i första hand planering av infrastruktur utan andra typer av riksintressen. Men ministern antydde i vart fall att även frågan om riksintressen inför förstudier av ny infrastruktur kanske också borde ingå, och välkomnade även snabbare beslutsprocesser som kan minska antalet fastighetsägare som behöver oroa sig för inlösen och även kortar tiden man behöver vänta på beslut. Om ministern menar allvar med detta, vilket återstår att se, var det ändå något positivt som kom ut av dagens debatt. För frågan om respekt för den enskilde fastighetsägaren var för mig den absolut viktigaste i denna debatt.
I dag debatterar jag järnvägsutbyggnad med ansvarig minister
2021-02-09
I eftermiddag eller framåt kvällen idag debatterar jag mina interpellationer om järnvägsutbyggnaden mellan Borås och Göteborg med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Möjligen blir debatterna efter partiernas gruppmöten som alltid är mellan 16-18 varje tisdag. Under denna tid avbryts debatterna i kammaren.
Temat för debatterna är respekten för enskilda fastighetsägare och berörda kommuner som drabbas hårt av att Trafikverket pekat ut tre olika korridorer som alternativ för järnvägsdragning. Jag har också frågat vad infrastrukturministern tänker göra åt Trafikverkets hot om att göra dessa tre alternativa järnvägskorridorerna till riksintresse, vilket lägger en våt filt över utvecklingen i Härryda, Bollebygds och Borås kommuner, och drabbar enskilda fastighetsägare hårt eftersom fastigheterna blir osäljbara och nybyggnation i områdena stoppas. Det är inte rimligt att man under flera år framåt spärrar tre olika alternativa områden på detta sätt - regeringen måste sätta ned foten och snarast ta beslut om var järnvägen ska dras så att de andra alternativa järnvägskorridorerna avförs från planeringen. En viktig fråga blir den fortsatta tidsplanen så enskilda får besked, och jag kommer såklart också att fråga ministern vilken typ av järnväg man tänker bygga och hur man ska finansiera den...
Jag har ytterst litet hopp om att få några klara svar, men ska göra vad jag kan för att pressa ministern. Debatten sänds direkt på www.riksdagen.se
Vänster-ETC bekymrar sig mer för Dammsugaruppror än elbrist
2021-02-08
Vänstertidningen ETC kritiserar idag ett antal personer som uppmanat människor att förbruka mer el för att få elförsörjningen att kollapsa. Man syftar på det så kallade "Dammsugarupproret" som fick sitt namn efter rekommendationerna om att undvika att dammsuga under perioder med hög elförbrukning för att inte överbelasta elnätet.
Både jag och kollegan Lars Beckman får i artikeln vår släng av sleven, trots att ingen av oss uppmanat någon att delta i någon aktivitet eller att slösa på el. Det enda vi gjort är att i olika inlägg uppmärksamma dammsugarupproret. Det är ju något alldeles osannolikt och oväntat att något sådant skulle hända i Sverige år 2021. Det är ett exempel på den djupa frustratrion människor känner över att vi inte har en säker elproduktion längre i vårt land.
Själv lade jag alltså ur detta på twitter i går, som en liten passning till energiminister Ygeman som i debatter i riksdagen bestämt avfärdat alla risker för elbrist. Men som synes uppmanade jag ingen att delta. Trots det är det denna tweet ETC baserar sin artikel på.
Som de flesta borde veta vid det här laget är det vare sig jag, Lars Beckman eller någon annan moderat som ser som sitt mål att bidra till att skapa elbrist. Vårt mål är att arbeta för att motverka elbrist.
Det hade ju varit välkommet om även en tidning som ETC hade lagt energin (om uttrycket tillåts...) på att uppmärksamma den osäkra elförsörjningen i stället för att sprida osanningar om riksdagsledamöter.
Glaciologen och "klimatkorrespondenten" om kalvande glaciär
2021-02-08
Jag har upprepade gånger påtalat hur media - helt okritiskt - låter varje oväntad väderhändelse, naturkatastrof eller skadligt naturfenomen skyllas på "klimatförändringar". Eller, numera är det oftast ordet "klimatkris" som används som förklaring.
Naturkatastrofen i Himalaya, där en kalvande glaciär orsakade en "tsunamivåg" genom en dalgång och verkar ha dödat dussintals personer medan hundratals saknas, är det senaste exemplet.
SVT har två olika inslag om saken, med helt olika ingång. Först ett inslag med professorn i glaciologi, Per Holmlund vid Stockholms Universitet, därefter ett inlag med "klimatkorrespondenten" Erika Bjerström. Låt oss se hur dessa två beskriver saken. (Båda SVT:s rubriker nedan är klickbara länkar till inslagen i SVT)
Glaciologen, professor Per Holmlund:
Att bitar av glaciärer släpper är i sig inte så ovanligt menar glaciologen Per Holmlund. "Det sker regelbundet och i till exempel Alperna för man noggrann bok över vad som sker där. Vi har haft två sådana incidenter i Sverige 2018, men de svenska fjällen ser annorlunda ut, vi har inte de här långa sluttningarna under glaciärerna"//"I det här fallet är det några procent av glaciären som släppt, men det är ändå stort som tre-fyra globenarenor. Det som är farligt är när man har infrastrukturer och kraftverksdammar i sådana här områden, då blir man sårbar på ett helt annat sätt. Det blir katastrof"
"Klimatkorrespondenten" Erika Bjerström:
"Inte ens ”världens tak”, de mäktiga Himalayabergen, är opåverkade av klimatkrisen. På Twitter trendar glaciärraset som ”#climateemergency”."//"Än saknas exakta uppgifter vad som hänt men i indiska medier spekulerar forskare i att en spricka uppstått i Nanda Devi glaciären, eftersom permafrosten tinar. Under isen forsar vattnet och bryter igenom isen."
Medan professorn i glaciologi säger det självklara - att glaciärer alltid kalvar (det är liksom själva grunden för deras livscykel) och säger att det inte är något ovanligt och att problemet är att man överhuvudtaget har verksamhet och infrastruktur längst ned i ravinerna (som ju skapats just av smältvatten från glaciären), talar media och krimatkorrespondenten om att glaciären "rasat" eller "kollapsat" på grund av "klimatkrisen" och spekulerar dessutom i helt obekräftade uppgifter från indiska medier om orsaken.
En bättre illustration på hur olika vetenskap och klimatalarmistiska reportrar beskriver samma sak är svårt att hitta. Här serverat på ett och samma ställe av SVT.
Klimatextremisterna har förstört Sveriges elförsörjning
2021-02-06
De senaste dagarna har elförsörjningen blivit allt mer ansträngd till följd av kylan och att vi vid årsskiftet stängde ned Ringhals 1. Läget är så allvarligt att vi nu inte bara periodvis importerar kolkrafts-el från Polen och Tyskland, utan även tvingas köra igång oljekraftverket i Karlshamn som reservkraft. Blir det ännu kallare finns risker för elbrist, vilket SVT rapporterade om i torsdags.
Vi ser nu allvarliga konsekvenser av bristläget i form av kraftigt stigande elpriser. Så stora att exempelvis Holmens pappersbruk stängde ned för att produktionen helt enkelt blev för dyr:
Vi ser nu uppmaningar på fullt allvar att inte köra tvättmaskinen, koka kaffe eller dammsuga under de tidiga morgontimmarna när elbehovet är som störst:
I går gick så driftchefen på Svenska Kraftnät ut med kommentaren att det är "bra för miljön att industrin drar ner när elen är som dyrast".
Sverige importerar nu alltså kolkraftsel från Tyskland och Polen. Vi har startat inhemsk reservkraft med oljeverket i Karlshamn. Stora industrier som Holmen stänger ner produktionen. Och nu uppmanas medborgarna att inte dammsuga när det är kallt ute.
Att man skulle tvingas höra sådant här sägas i Sverige är närmast ofattbart. Vi som var ett av länderna i världen med den stabilaste och mest utsläppsfira elproduktionen, 50% vattenkraft och 50% kärnkraft. Nu är allt förstört av miljöaktivister och klimatextremister som lyckats dupera politiker och beslutsfattare att i stället satsa på instabil vindkraft och annan osäker elförsörjning. Vi var några som varnade för detta...
Moderaternas åtgärdsprogram mot fusk/bedrägeri med corona-stöd
2021-02-05
Det går att kombinera att snabbt få ut krisstöd för att rädda jobb och företag, och samtidigt vara tuff mot fusk och bedrägerier. Regeringen har misslyckats med både och. Vi har tidigare presenterat en rad åtgärder för att krisstöden snabbare ska komma fler till del. Nu presenterar vi också ett nytt åtgärdsprogram för att minska fusket och bedrägerierna i de ekonomiska krispaketen. Vi kräver krafttag mot de kriminella som utnyttjar krisen för att tillskansa sig pengar från skattebetalarna.
Bakgrunden är att i ett antal utredningar och rapporter de senaste åren har det konstaterats att välfärdssystemen utsätts för en alltmer omfattande och ofta organiserad brottslighet. Det finns uppenbar risk för att kriminella utnyttjar krisläget för att tillskansa sig medel ur statskassan. Den rättsliga regleringen som ligger till grund för de olika stödformerna skiljer sig åt, och arbetsbördan för berörda myndigheter har ökat betydligt under denna period. Det saknas även rutiner för uppföljning av nya stödåtgärder och återrapportering från myndigheterna om hur de genomför sina nya uppdrag.
I höstas presenterade Stefan Strömberg en statlig utredning där han tydligt varnade för att brottsligheten och fusket med skattebetalarnas pengar riskerar att bli väldigt stort om åtgärder inte vidtas. Det har snart gått ett år sedan krisen bröt ut och krispaketen började rullas ut. Trots det finns inga nya besked från regeringen om hur den ekonomiska brottsligheten ska stoppas.
Moderaternas viktigaste lösningar/reformer:
1. Inför en särskild straffskärpningsgrund för den som lurar till sig corona-stöd
Moderaterna vill att en särskild straffskärpningsgrund införs som omfattar brottslighet riktat mot coronastöden och andra liknande tillfälliga stöd som avsatts i krissituationer. Det skulle innebära att den som, utan att ha rätt till det, fått eller sökt ersättning från ett av coronastöden ska dömas till ett strängare straff. En sådan särskild straffskärpningsgrund skulle visa att staten tar brott mot stödåtgärder som införs under svåra tider på särskilt stort allvar, och det skulle skicka en tydlig signal till personer som har för avsikt att berika sig på statens bekostnad.
Danmark införde en liknade straffskärpningsgrund i sin strafflag i början av pandemin. Regeln i Danmark innebär att straffen för brottslighet mot coronastöden kan upp till fyrdubblas. Redan i augusti 2020 användes den danska lagstiftningen för första gången då en person som försökt lura till sig sig 427 500 DKK avseende lönekompensation avseende fem arbetstagare fängelse ett år och sex månader. Det vanliga straffet i Danmark skulle ha uppgått till fängelse åtta månader.
2. Skyndsamt införa särskilda straffbestämmelser avseende korttidspermittering
Straffbestämmelserna skiljer sig åt mellan de olika Corona-stöden till företag som inrättats med anledning av pandemin. I lagen om omställningsstöd finns exempelvis särskilda straffbestämmelser med fängelse upp till 2 år, eller 6 år om brottet är grovt, som gör det lättare att lagföra fusk och missbruk av stödet. Motsvarande särskilda straffbestämmelser finns inte avseende stöd för korttidspermittering, stödet till sjuklönekostnader, lokalhyresstödet och omsättningsstödet till enskilda näringsidkare.
Vi får tydliga signaler från åklagare som menar de att det är mycket svårt, nästan omöjligt att lagföra fusk med korttidspermitteringar baserat på brottsbalkens bestämmelser. Det är i nuläget avgörande att vi skyndsamt stöttar de brottsbekämpande myndigheterna och är tydliga från lagstiftarens sida om att vi menar allvar med att motverka fusk och missbruk med Corona-stöden. Vi vill därför skyndsamt se en förändring av regleringen för korttidspermittering gällande straffbestämmelser för att underlätta för åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter att lagföra fusk och missbruk av stödet.
3. Utvidga bidragsbrottslagen till att också omfatta utbetalningar till företag
Moderaterna vill att bidragsbrottslagen utvidgas så även ersättningar och stöd som betalas ut till företag omfattas. Idag är bidragsbrottslagen endast tillämplig på ersättningar till enskilda personer. En sådan ändring skulle kunna ske införas relativt snabbt.
Flera av Corona-stöden riktar sig direkt till företag, det gäller t.ex. stöd vid korttidsarbete och omställningsstöd.
Visserligen har ett särskilt omställningsstödsbrotts införts. När det gäller andra coronarelaterade stöd till företag än omställningsstödet har dock regeringen inte närmare berört frågan om vilka straffbestämmelser som ska tillämpas för brott mot de olika stöden.
4. Utbetalning av corona-stöden bör göras av vissa särskilt utsedda myndigheter
Erfarenheterna av de corona-stöd som utbetalats visar att det varit stor skillnad mellan olika myndigheters förmåga att hantera utbetalningarna. När nya omfattande organisationer för att hantera utbetalningar av stöden ska byggas upp finns den en uppenbar risk att kontrollfunktionerna får stå tillbaka till förmån för en effektiv handläggning. Det har bland annat blivit tydligt att Tillväxtverket initialt saknade en organisation som klarade av att hantera stödet vid korttidsarbete – ett av de stöd som kostat staten mest pengar.
För att utbetalning ska kunna ske både effektiv men med nödvändiga kontrollåtgärder i syfte att motverka brott bör fortsättningsvis endast myndigheter med relativt stora organisationer och som har erfarenhet av både utbetalningar samt kontrollverksamhet vara ansvariga. Det kan exempelvis röra sig om Skatteverket och Försäkringskassan.
5. Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: slopad sekretess mellan myndigheter för att bekämpa brott
Moderaterna vill att ribban för när information delas mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte sänks avsevärt. Den som ansöker om stöd från staten bör räkna med att de uppgifter som lämnas till stöd för ansökan delas med andra myndigheter.
Enligt dagens regler får myndigheter som utgångspunkt inte dela information mellan varandra, men det finns flera undantag. Reglerna fungerar dock dåligt. Ribban för informationdelning är för hög. Och myndigheterna är inte sällan osäkra på om och när undantagen kan användas. Att olika utbetalande myndigheter är förhindrade att dela information mellan sig och med de brottsbekämpande myndigheterna försvårar kontroll, brottsutredning, lagföring och att brottslingar straffas.
6. Utvidga underrättelse- och anmälningsskyldighet mellan myndigheter vid misstänkt brott
Moderaterna vill utvidga skyldigheten för myndigheter att underrätta andra myndigheter om befarade brott mot olika välfärdssystem. Myndigheterna bör agera gemensamt mot alla former av misstänka bidragsbrott.
Enligt lagen om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystem ska viss information delas mellan vissa bestämda myndigheter om det ”finns anledning att anta” att en förmån betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Lagen gäller dock endast stöd ersättningar som betalats ut till enskilda personer. Moderaterna vill att även företag ska omfattas. Dessutom bör betydligt fler stöd omfattas av lagen – exempelvis samtliga corona-stöd. Moderaterna vill vidare att ribban för när underättelse ska ske sänks – det bör vara tillräckligt att en ”risk” för felaktiga utbetalningar för att information ska delas mellan myndigheterna.M
7. Gör det enklare för myndigheterna att kräva återbetalning vid felaktiga utbetalningar
Moderaterna vill göra det enklare för en utbetalande myndighet att driva in felaktigt utbetalda stöd.
En myndighets beslut om att en utbetalning som skett felaktigt ska återbetalas kan inte ligga till grund för en ansökan hos kronofogdemyndigheten om att driva in skulden genom exempelvis utmätning. Om den som erhållit den felaktiga betalningen vägrar betala tillbaka måste följaktligen myndigheten ansöka om betalningsföreläggande eller väcka talan i tingsrätten för att kunna få en s.k. exekutionstitel som kan ligga till grund för indrivning via kronofogden.
Moderaterna vill att redan den utbetalande myndighetens beslut ska kunna ligga till grund för utmätning och indrivning. Finansdepartementet har i en promemoria föreslagit att Tillväxtverkets beslut om återkrav av utbetalat stöd vid korttidsarbete ska vara direkt verkställbart. Vi vill dock se en liknande lösning för även andra återbetalningskrav.
Frågestund i Riksdagen
2021-02-04
Vid dagens frågestund hade jag hoppasts få ställa en fråga om järnvägsbygget Götbeorg-Borås. Hade tänkt fråga vad infrastrukturministern tänkte göra åt Trafiukverkets hot om att göra tre alternativa järnvägskorridorer till riksintresse, vilket lägger en våt filt över utvecklingen i Härryda, Bollebygds och Borås kommuner, och drabbar enskilda fastighetsägare hårt eftersom fastigheterna blir osäljbara och nybyggnation i områdena stoppas. Det är inte rimligt att man under flera år framåt spärrar tre olika alternativa områden på detta sätt - regeringen måste sätta ned foten och snarast ta beslut om var järnvägen ska dras så att de andra alternativa järnvägskorridorerna avförs från planeringen.
Tyvärr är antalet frågeställare på frågestunderna begränsade. Frågorna fördelas dels efter partier (och 1/3 av de anmälda frågorna idag kom från moderater), dessutom fördelas frågorna även för att uppnå jämnare könsfördelning, och de som inte på länge fått tillfälle att ställa frågor prioriteras framför andra. Jag fick därför tyvärr inte ställa min fråga idag. Det tar jag igen på tisdag när jag har interpellationsdebatt med ministern om samma sak.
Här är en del av oss moderater som var på plats vid frågestunden denna vecka.
"Vaccinpass" får inte missbrukas och leda till ett kontrollsamhälle
2021-02-04
I dag presenterade regeringens ansvariga ministrar tankarna om att Sverige ska gå i spetsen för att införa vaccinationsintyg eller "vaccinpass" som ska ge den som vaccinerats mot Covid19 möjligheter att styrka att man blivit vaccinerad, samt ge ökad möjlighet till allt från att resa utomlands till att gå på restaurang. Jag tycker det finns många frågetecken kring detta.
Att man visar upp ett intyg på att man vaccinerats innan man besöker ett annat land är i grunden inget konstigt, det råder redan vaccinationstvång mot olika sjukdomar när man besöker andra länder. När det däremot gäller restaurangägares möjlighet att kräva ett vaccinationspass innan man får besöka restaurangen är det en helt annan sak. Här är regeringen ute på svag is. Frågan är om det ens är lagligt att diskriminera kunder på denna grund?
Det stora problemet är dock att alla inte kan eller får vaccineras. Exempelvis avråds en del allergiker och personer med vissa sjukdomar från vaccination och det är även oklart när det gäller gravida. Yngre barn verkar inte heller finnas med i planerna för vaccination. Ska dessa personer då förvägras både inträde på restauranger och att resa utomlands? Andra personer som haft Covid har antikroppar som verkar ge motsvarande skydd som vaccin. Ska deras skydd inte värderas lika högt som ett vaccinskydd? Dessutom innebär vaccination inte nödvändigtvis att man inte smittar andra.
Om man ska utarbeta en handling som styrker att en person inte är sjuk och inte smittar andra är det viktigt att detta kan få styrkas på olika sätt. Både vaccination, bekräftade antikroppar och en möjlighet att styrka med ett test att man inte är sjuk måste kunna accepteras. Ett sådant intyg blir då inte ett "vaccinationspass" utan ett mer omfattande "Coronaintyg". Detta är enda sättet att inte diskriminera någon. Denna typ av handlingar bör sedan rimligen endast få användas vid in eller utresa i ett land, inte för att kontrollera kunder eller privatpersoner i andra situationer i vårt samhälle - då har vi skapat ett riktigt otäckt kontrollsamhälle. Vi vill knappast ha ett övervakningssamhälle där vi pekar ut personer som inte vaccinerats, och där butiksägare eller dörrvakter ska granska handlingar innan man släpper in sina kunder, där arbetsgivare kräver intyg av sin personal, gymnasieskolan kräver intyg av eleverna, eller försäkringsbolag som kräver vaccinationsintyg av sina kunder? Att peka ut enskilda personer som av olika skäl inte kan, vill eller får vaccinera sig leder till en otrevlig form av diskriminering som vi inte ska ha i vårt land.
Inom Sverige är det regeringens och myndigheternas ansvar att beräkna när andelen vaccinerade är så stort att smittan i praktiken slutar spridas och restriktionerna därmed kan trappas ned. Det går att lösa matematiskt på samhällsnivå. Att lägga detta på individnivå och dela upp människor i ett A-lag och ett B-lag vore mycket osmakligt och det kommer jag aldrig att rösta för i riksdagen. Då börjar vi närma oss kinesiska statens övervakningssamhälle. Vi måste kunna försvara demokratiska och mänskliga värden även i en pandemi.
Jag ställer två interpellationer om järnvägen Göteborg-Borås
2021-02-04
Med anledning av de stora problem för både enskilda fastighetsägare och kommuner som regeringens hantering av järnvägsfrågan rörande Borås-Göteborg har jag ställt två interpellationer till infrastrukturminister Tomas Eeneroth (S). Det är egentligen en uppföljning av mina tidigare skriftliga frågor med koppling till samma järnvägsfråga. Båda interpellationerna innnehåller samma bakgrundstext, men avslutas med två olika frågor:
Planeringen av ny järnväg mellan Göteborg och Borås
Redan 2012 beslutade den dåvarande Alliansregeringen att börja bygga ny järnväg för traditionella snabbtåg mellan Göteborg och Borås, med byggstart 2019. Det gällde den viktiga sträckan Mölnlycke-Bollebygd, med en station på Landvetter flygplats. Pengar för bygget avsattes i budgeten 2014. Med denna nya delsträcka skulle den sämsta delen av spåren mellan de två städerna bytas mot en helt ny järnväg. Restiden mellan de två städerna skulle kortas ordentligt och det skulle underlätta den regionala pendlingen. Samtidigt skulle Västsveriges två största städer få direkt tågförbindelse till Landvetter flygplats.
Hade Alliansen fortsatt styra Sverige hade bygget denna järnvägssträcka redan varit igång, och inom några år skulle man kunnat använda till stor nytta för både arbetsmarknaden och miljön.
Men tyvärr blev det inte så. Efter regeringsskiftet 2014 ändrades allt. Först gick det tre år när inget alls hände. 2017 drog sedan regeringen tillbaka det tidigare beslutet 2012, och de pengar Alliansregeringen satt av. Därefter återförde man pengarna några år senare - och kallade det för en satsning. Då sattes byggstarten till 2023. Nu talas om en byggstart tidigast 2025-27, men ingen vet å andra sidan längre vad som ska byggas på sträckan - höghastighetståg eller räls för vanliga snabbtåg.
Trafikverket tvingades börja om från början igen med en helt ny förstudie och nya samråd. Samtidigt utreds nu ett antal olika tänkbara dragningar av den nya järnvägen, vilket lägger en våt filt över stora delar av Härryda, Bollebygds och Borås kommuner. Järnvägskorridorer har dragits både norr och söder om Rv40, trots att samtliga tre berörda kommuner avvisat alla tankar på att dra den nya järnvägen norr om Rv40.
Kommuner och enskilda kan inte planera för sin framtid eftersom kommunerna inte vågar detaljplanera eller ens bevilja byggnadslov för bostäder inom de aktuella områdena. Det talas till och med om att Trafikverket kommer att åberopa ”riksintresse” och därmed kunna kräva stopp för alla nya byggnadslov under flera år framåt.
Flera av de sträckor som utreds passerar rakt igenom byar och samhällen på ett helt orimligt och respektlöst sätt, eftersom det kommer att tvinga väldigt många människor från sina hem och kosta massor i inlösen av bostäder. Och eftersom man arbetar med tre olika korridorer samtidigt berörs oskäligt många av Trafikverkets begränsningar, många tvingas helt i onödan gå i åratal och oroa sig för inlösen av sina hem och många hindras i att utveckla sina fastigheter. Samtliga fastigheter inom de tre korridorerna blir dessutom i praktiken osäljbara.
Oklarheten kring om det som Trafikverket avser att bygga är vanlig traditionell järnväg för snabbtåg, eller höghastighetståg som kräver betydligt bredare järnvägskorridorer, bidrar dessutom till att onödigt stora markområden spärras för annan verksamhet i väntan på beslut. Samma sak när det gäller osäkerheten om olika stationslägen, vilket påverkar dragningen av en framtida järnväg.
1. Jag vill därför fråga infrastrukturministern om han tycker det är rimligt att Trafikverket åberopar riksintresse för att stoppa all utveckling samtidigt inom tre olika möjliga järnvägskorridorer, eller vilka åtgärder han tänker vidta för att begränsa antalet järnvägskorridorer och därmed antalet onödigt drabbade fastighetsägare?
2. Jag vill därför fråga infrastrukturministern vilka åtgärder han tänker vidta för att minimera den tid som oroliga markägare ska tvingas vänta på besked. När avser regeringen ta slutligt beslut om var och när järnvägen ska börja byggas?
På tisdag nästa vecka kommer jag att debattera saken i riksdagen med infrastrukturministern. Men redan på dagens frågestund i riksdagen hoppas jag få möjlighet att ställa en kortare fråga om saken.
Moderaterna föreslår skärpta regler för arbetskraftsinvandring
2021-02-03
I går presenterade moderaterna skärpta regler för arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandringen har varit ett värdefullt tillskott till svensk ekonomi, och högkvalificerad arbetskraftsinvandring kommer fortsatt vara viktig för Sverige. Samtidigt måste fusk och kriminalitet kopplad till arbetskraftsinvandring bekämpas och den rekordhöga arbetslösheten åtgärdas. Moderaterna lägger därför fram förslag i riksdagen genom ett utskottsinitiativ i Socialförsäkringsutskottet.
Grunden för den moderata politiken är att högkvalificerad arbetskraftsinvandring ska värnas, medan arbetskraftsinvandring för enklare jobb bör motverkas samtidigt som vi vidtar åtgärder för att dessa enklare jobb i stället ska sökas av de arbetslösa som finns i landet. På detta sätt går åtgärderna hand i hand och vi värnar företagens möjligheter att rekrytera arbetskraft. Samtidigt gäller ju fortsatt fri rörlighet för arbetskraft inom EU.
Moderaternas förslag:
1) Högkvalificerad arbetskraftsinvandring är viktig för Sverige och ska värnas
Det rimligaste sättet att avgöra vilka jobb som ska betraktas som högkvalificerade, är den faktiskt utbetalda lönen. Ny huvudregel ska därför vara att arbetskraftsinvandring (från länder utanför EU) bara tillåts för arbeten med lön som ligger över den svenska medianlönen. Just nu motsvarar det 31.700 kr. Säsongsanställningar – som bärplockare och plantörer - ska vara undantagna från dessa inkomstregler i enlighet med gällande EU-regler. Inom EU råder dessutom fortsatt givetvis fri rörlighet för alla typer av arbetskraft inom ramen för gällande EU-regler.
2) Återupprätta arbetslinjen också för mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Genomför en stor bidragsreform.
Den svenska arbetsmarknaden har förändrats. Sverige har under de senaste åren haft en hög nivå på asylinvandringen, och en stor andel av dem som har kommit har inte uppnått självförsörjning. Arbetslösheten, inte minst bland utrikes födda, kommer vara en av Sveriges riktigt stora utmaningar kommande år. Genom ett högre lönekrav för arbetskraftsinvandring kan den arbetskraft som redan finns i Sveriges bättre tas tillvara för andra arbeten.
Ska detta fungera i praktiken krävs bidragsreformer. Dels ett bidragstak som gör att det aldrig går att få högre inkomster genom bidrag än genom arbete. Dels genom att regler införs som gör att den som är nyanländ till Sverige successivt får kvalificera sig in i de svenska välfärdssystemen genom arbete och svenskt medborgarskap.
3) Ta bort möjligheten till spårbyte
Spårbyte är en möjlighet för asylsökande som får avslag på sin asylansökan att istället ”växla spår” och söka arbetstillstånd i syfte att få stanna kvar i Sverige. Det innebär ett undantag från huvudregeln om att arbetstillstånd ska vara ordnat före inresa till Sverige. Moderaterna vill att möjligheten till spårbyte tas bort. Den innebär en sammanblandning av asylsystemet och systemet med arbetskraftinvandring som kan utnyttjas av oseriösa aktörer.
4) Ta bort möjligheten till arbetskraftsinvandring av personliga assistenter
Arbetskraftsinvandring av personliga assistenter är i stor utsträckning förenad med missbruk, fusk och kriminalitet. Det handlar inte sällan om ett cyniskt utnyttjande av både skattemedel och utsatta människor. Moderaterna vill därför införa ett totalstopp för arbetskraftsinvandring av personliga assistenter.
5) Inför försörjningskrav för anhöriga
Arbetskraftsinvandrare måste kunna försörja de familjemedlemmar som följer med till Sverige. Moderaterna anser att försörjningskravet ska innefatta ett tydligt krav på bostad av viss storlek och standard.
Min kommentarer till förslagen
I grunden ett utmärkt förslag, jag har åtskilliga gånger pekat på de problem som finns med missbruk av dagens regler. Jag har samtidigt tre personliga medskick när det gäller hur vi tar detta vidare.
Det första är att vi måste se till att vi inte slår undan benen för företagens rekrytering av arbetskraft från utlandet utan att först ha sett till att de arbetslösa verkligen också får incitament och drivkrafter att ta de enklare jobb som finns. Dessa förändringar måste gå hand i hand, och det är något jag flera gånger tidigare framfört i dessa sammanhang.
Det andra är den föreslagna lönegränsen. Det finns många ganska kvalificerade jobb med krav på hög kompetens, men där lönerna ligger en bit under 31.700 per månad. Jag tror vi skulle vinna mycket på att justera ned lönegränsen i vårt förslag. Det skulle rimligen räcka bra att sänka lönegränsen till exempelvis 25.000 för att nå målet att motverka missbruk och säkra att den som arbetskraftsinvandrar också kan försörja sig själv.
Det tredje är att en hel del av dagens problem med människor som utnyttjas inte beror på reglerna om arbetskraftsinvandring utan på den fria rörligheten inom EU. Det är inget vi löser med detta förslag, som ju bara gäller arbetskraftsinvandring av personer som kommer från länder utanför EU. Vill vi på allvar stoppa utnyttjande av människor måste vi även i EU driva på för skärpning av reglerna för arbete inom EU, och bygga ut systemen för kontroll av oseriösa arbetsgivare som missbrukar systemet.
Pandemin får inte bli en ursäkt för att strunta i arbetslösheten
2021-02-02
På torsdag ska jag återigen debattera den höga arbetslösheten med arbetsmarknadsministern, och då påminna henne om att Sverige rasar allt längre ned bland länderna i EU när det gäller arbetslösheten.
Redan i min interpellationsdebatt den 18 december påminde jag arbetsmarknadsministern om nuvarande statsminister Stefan Löfvens löfte före valet 2014 om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
År 2014 när Alliansen lämnade regeringsmakten låg Sverige på en 12:e plats bland EU:s länder när det gällde låg arbetslöshet. År 2019 låg Sverige på 22:a plats av 28 länder. Detta trots att åren 2014–2019 kännetecknats av en mycket stark högkonjunktur. Nu finns uppdaterade siffror per sista september 2020. Sverige har nu rasat till en 24:e plats av EU:s kvarvarande 27 länder. Bara tre länder -Grekland, Spanien och Italien - hade den sista september högre arbetslöshet än Sverige.
I 25 av 27 EU-länder minskade arbetslösheten mellan 2014 och 2019. I endast tre länder ökade den. Och Sverige är det land i hela EU där arbetslösheten ökade allra mest mellan 2014 och 2019, enligt siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat. I januari kom nya uppgifter, avseende 2020. Det visar sig då att under år 2020 var det bara fyra länder i EU som hade en sämre utveckling på arbetsmarknaden än Sverige!
Sverige har nu dessutom högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Det har, vad jag kunnat få fram, aldrig tidigare hänt sedan Sverige blev medlemmar i EU.
Redan hösten 2019 varnade jag för att en regering som misslyckats med jobbpolitiken under en stark högkonjunktur skulle ha små chanser att uträtta något positivt när tiderna blir sämre. Nu vet vi att det blev just så.
I sitt svar i december skyllde ministern på pandemin, vilket jag ifrågasatte – de siffror jag redovisade gällde alltså läget före pandemin. Att pandemin därefter generellt påverkat arbetsmarknaden negativt, trots alla krisstöd, är inget jag tänker lasta regeringen för. Det gäller i de flesta länder. Men Sverige har alltså lyckats sämre än de flesta andra både före pandemin och under pandemin.
I alla debatter med regeringen om arbetsmarknaden skyller man på pandemin. Så även i går när moderaterna kritiserade regeringen för att för lite görs. Då var svaret bland annat "att det är svårt att få fram praktikplatser under pandemin när många jobbar hemifrån". Det är faktiskt ett rent pinsamt svar. Faktum är att arbetsmarknadsministern hittills, sedan hon tillträdde 2019, inte presenterat en enda proposition från regeringen med syfte att få ned arbetslösheten. Man kan inte skylla sin passivitet på pandemin. Det är ju NU man ska ta de beslut som behövs för att ha alla politiska åtgärder mot arvbetslösheten på plats när pandemin är över!
I går presenterade moderaterna tio konkreta förslag för att dämpa den alarmerande höga arbetslösheten i Sverige. Just nu finns självklart begränsningar i hur saker kan lösas med tanke på pandemin. Men våra förslag är saker som vi snarast vill få på plats när det gäller lagstiftning, regelverk och instruktioner till myndigheterna så att vi direkt efter pandemin kan komma igång med arbetet att snabbt kunna få ner arbetslösheten. Det handlar om åtgärder på flera olika områden:
1. Förstärk Nystartjobben
Anställningsstöd som sänker anställningskostnaderna är en viktig insats för att arbetslösa ska komma in på arbetsmarknaden. Nystartsjobben som infördes 2007 har länge varit den vanligast förkommande formen av anställningsstöd som dessutom är den form av anställningsstöd som oftast leder till reguljärt arbete. I samband med att regeringen beslutade om en rad regelförändringar av stöden 2017 började volymerna att minska och har gjort så sedan dess. Som en tillfällig åtgärd under 2020 införde regeringen en viss förstärkning genom att ge möjlighet till en längre period med stöd. Regeringen har aviserat att de tillfälliga reglerna återigen ska införas någon gång under 2021. För att främja volymutvecklingen vill Moderaterna se ytterligare förstärkningar.
2. Praktik för personer som nyligen blivit arbetslösa
En viktig del i Sveriges hantering av finanskrisens effekter på arbetsmarknaden var tydliga och stora praktiksatsningar. En del av dessa riktades till personer som nyligen blivit arbetslösa. För att minska riskerna att fastna i arbetslöshet är det viktigt att upprätthålla sina kompetenser, få nya erfarenheter, nätverk och möjlighet att pröva nya yrken. En praktik, t.ex. i form av en yrkeskompetensbedömning, kan också vara ett sätt att överbrygga osäkerheten för arbetsgivare som nu, eller på sikt, ser behov av att anställa fler. Moderaterna vill därför se ökat fokus på, och högre volymer i, praktik för korttidsarbetslösa.
3. Fler praktikplatser för långtidsarbetslösa
Arbetspraktik är en bra väg in på arbetsmarknaden för personer som varit arbetslösa en längre tid. Det kan t.ex. handla om att överbrygga arbetsgivarens osäkerhet kring en persons arbetsförmåga. En praktik leder ofta till en anställning, antingen en reguljär sådan eller i form av Nystartsjobb. Volymerna i praktik har succesivt minskat se senaste åren. Moderaterna vill se att trenden bryts och att fler långtidsarbetslösa får en praktikplats.
4. Bryt passivitet i arbetsmarknadspolitiska program
Allt för många som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen saknar aktivitet. Arbetsförmedlingens senaste årsrapport (2019) visar att ”Ingen aktivitet” är den näst vanligaste aktiviteten i såväl jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar som i Etableringsprogrammet. I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2021 har regeringen angett som mål att andelen programdeltagare utan aktivitet ska minska. Målen bör kompletteras med uppdrag att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att alla arbetslösa med aktivitetsstöd aktivt ska söka jobb och delta i insatser.
5. Utbildning bör knytas till korttidspermittering
Utbildning bör knytas till korttidspermitteringen för att förhindra att människor passiviseras. När korttidspermitteringen infördes togs inte de delar som rörde kompetensutveckling och utbildning med. Regeringen har nu skjutit till medel för att komplettera permitteringen med kompetensinsatser. Det är välkommet, men det är också viktigt att dessa pengar kommer till användning. Alltför ofta har regeringens krisinsatser varit svåra att använda och så kan inte bli fallet med krav på kompetensutveckling för dem som är permitterade.
.
6. Arbetsförmedlingen måste använda sina pengar
Arbetsförmedlingen har de senaste åren konsekvent lämnat tillbaka pengar till statskassan. Enligt myndighetens senaste prognos väntas överskottet 2020 uppgå till 8,7 miljarder kronor (6,1 miljarder kronor exkl. individersättningar). Pengarna behöver användas till effektiva insatser som t.ex. Nystartsjobb.
7. Förstärk Arbetsförmedlingens arbetsgivarkontakter
Den negativa volymtrenden i praktik och Nystartsjobb tillsammans med de låga övergångar till arbete och utbildning visar att Arbetsförmedlingen behöver göra mer. Bra samarbete med arbetsgivarna är en nyckel för att bryta trenden och förbättra resultaten. Det bör förtydligas i myndighetens uppdrag att goda arbetsgivarrelationer ska prioriteras. Sådana relationer är en förutsättning för att bl.a. bryta passiviteten i programmen, för att fler personer ska påbörja utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden och för att öka volymerna i praktik.
8. Etableringsjobb
Det är hög tid att sjösätta parternas initiativ till etableringsjobb. Anställningsstöd som sänker anställningskostnaderna är en viktig väg in på arbetsmarknaden för personer som har svårt att etablera sig på svensk arbetsmarknad. Att parterna gemensam är beredda att ta ansvar för enklare vägar till jobb bör därför bejakas. Det här nya stödet behöver sedan granskas kontinuerligt för att ge kunskap om den här formen av anställningsstöd är effektiv.
9. Språkkrav för snabbare integration
För att lösa Sveriges integrationskris behövs tydliga vägar in i det svenska samhället. Då är svenska språket helt avgörande. Moderaterna vill därför genomföra en stor språkreform. Omfattande forskning visar att språket är en förutsättning för lyckad integration. Moderaterna vill att språket ska gå som en röd tråd, från nyanländ, via nyanställd till ny svensk medborgare. Det ska vara ett krav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap.
10. Bidragstak
Det finns tusentals familjer där arbete lönar sig alltför dåligt och nyanlända har särskilt stor risk att fastna i bidragsberoende. En studie från ESO, Finansdepartementet, visar att två vuxna med fyra barn till och med kan förlora pengar om en tar ett arbete. Ett bidragstak behövs så att ingen ska förlora på att börja jobba – summan av olika bidrag får aldrig bli högre än 75 procent av lönen från ett arbete. Det skulle stärka drivkrafterna för arbete och integration och minska den ekonomiska belastningen på systemen.
Topp fyra av de främsta opinionsbildarna på twitter
2021-02-02
I går kom Dagens Opinion med en ny analys som visar att jag för tillfället är den fjärde främste politiske opinionsbildaren på twitter. Jag brukar ligga på topp tio för det mesta.
Fokus uppmärksammar "det stora abortbråket" förra veckan
2021-02-02
Moderaterna drabbades av orimliga och grundlöst misstänkliggörande i en ledare i Aftonbladet häromveckan. Man antydde att vi moderater "nog egentligen är emot fri abort", även om vi sedan många decennier är tydliga i vårt partiprogram att vi står upp för fri abort enligt dagens regler. Jag vet faktiskt ingen moderat överhuvudtaget som torgfört någon annan åsikt, i vart fall inte under de snart 15 år jag varit riksdagsledamot. Aftonbladets spinn är bara ett ytterst osmakligt angrepp för att försöka kleta på oss en åsikt som vi inte har och starta ett politiskt gräl i en fråga där, vad jag vet, idag alla åtta riksdagspartier står upp för dagens abortregler (även om någon enskild politiker i KD eller SD emellanåt luftar andra åsikter). Aftonbladets grundlösa påhopp på oss moderater handlar sannolikt om något helt annat än att värna aborträtten.
Jag kommenterade saken på twitter, och i veckans nummer av FOKUS uppmärksammas detta som "veckans bråk".
Stänger man kärnkraft ökar behovet av miljöskadlig kolkraft
2021-02-02
Det var sorgligt och omskakande att se Kalla Fakta i går kväll. Både kolkraftverk och framförallt kolbrytning, är en katastrof för både natur, miljö och människors hälsa. Dessutom är det ju som bekant en stor källa till utsläpp av koldioxid. Men kolgruvorna är även oetiska på annat sätt - man skövlar enorma områden och river hela byar och till och med stora katedraler jämnas med marken för de enorma dagbrotten.
Jag saknade dock en aspekt på kolbrytning och kolkraft i Tyskland. Det är ju tyska regeringen som beslutat om att stänga ned kärnkraften. I samma ögonblick ökar beroendet av både kolkraft och rysk gas. Tyskarna har tydligen också en förhoppning om att kunna importera en del av den el man behöver från Sverige. Problemet är bara att det inte kommer finnas så mycket att exportera när vi nu också stängt ned delar av vår kärnkraft. Tvärtom behöver Sverige nu periodvis starta igån vår reservkraft i form av oljekraftverk, och vid toppar i elförbrukningen måste vi även importera kolkraftsel från kontinenten.
Det är politiska beslut i bland annat Tyskland och Sverige som ökat behovet av kolkraft och som därmed ödelägger allt fler byar och driver människor från sina hem, samtidigt som miljö, natur och hälsa skadas allvarligt. De politiska besluten kallas för "grön omställning" i Sverige och "Energiewende" i Tyskland. Men effekten blir densamma - ökat behov av kolkraft. Trots att man påstår att politiken ska leda till minskat behov av fossila bränslen, där kolet är det på alla sätt mest skadliga och smutsiga.
Hur länge ska denna oetiska och motbjudande charad få fortsätta? Om inte ens den högljudda klimatalarmismen kan stoppa kolkraftvansinnet i Tyskland, vad ska då kunna stoppa det?
FN-organ vilseleder om global mätning om synen på klimathotet
2021-02-01
Media har de senaste dagarna spridit nyheten om att en omfattande global opinionsundersökning med miljontals deltagare visar att en majoritet (64%) anser att vi befinner oss i ett globalt klimatnödläge, och att en majoritet vill se krafttag mot detta från politikerna. Nyheten presenterades bland annat här och här och här och här.
Det är bara ett problem med denna undersökning - den är helt ovetenskaplig och statistiskt värdelös, och dessutom vantolkas den uppenbarligen medvetet av FN-organet UNDP och flera svenska medier.
Klicka på vänstra bilden ovan för att ta del av hela rapporten. På sidan 63 och framåt finns avsnittet om metoden som använts vid denna "opinionsmätning", och på sidan 10 och framåt kan man läsa mer om hur deltagare bjöds in och hur frågorna ställdes.
Det är fullkomligt hårresande uppgifter:
1. Undersökningen baseras till 100% på ett riktat utskick till 30,7 miljoner användare av vissa mobilspelsappar i 50 olika länder. Man har sökt svarande enbart genom annonser i populära dataspel för mobiltelefoner "som Angry Birds, Dragon City, Temple Run, eller Subway Surfers". Dessa spelare fick genom en annons en riktad uppmaning att besvara en undersökning om “klimatkrisen”. I rapporten beskrivs metoden för undersökningen som "okonventionell" (se inledningen av "summary"), vilket är det minsta man kan säga. Redan från start har man byggt in en stor felfaktor, eftersom rimligen främst de som anser att det pågår en klimatkris lockas att delta, medan andra avstår. Dessutom är det alltså endast gruppen aktiva spelare av vissa mobilspel som inbjudits att svara, en oerhört snäv grupp.
2. Av dessa 30,7 miljoner mottagare av uppmaningen tyckte endast 1,4 miljoner att det var värt att besvara enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 4,6%. Av dem var det 1,22 miljoner som gav så pass tydliga svar att dessa kunde användas. Det motsvarar 3,97% av de tillfrågade. 95,4% var helt ointresserade av att svara på enkäten.
3. Av de 1,22 miljoner som svarade var 550.000 under 18 år. I metodavsnittet framgår också att alla inte ens varit 14 år, men att alla som svarat och varit under 14 år betraktas som 14 år i mätningen. 40% av de 3,97% som svarat är alltså barn. (Av inledningen på rapporten framgår ett av syftena just var att nå människor under 18 år). I metodavsnittet beskrivs undersökningen som "ett roligt sätt att skicka signaler till världens makthavare".
4. I resultatavsnitten ser man dessutom tydligt att just barnen under 18 år är mest oroliga för klimatförändringarna, de anser att det föreligger klimatnödläge och de kräver krafttag av politikerna. Att de svarar detta är inte så konstigt med tanke på att det är detta de får lära sig av alarmistiska lärare, barnprogram och media. Barn får sin bild av verkligheten från de vuxna. Vad dessa barn lägger in i begreppet "klimatnödläge" framgår inte heller, och vad de ens förstår av innebörden av att "kräva krafttag" från politiken är oklart. Men det finns rimligen en förklaring till att vi har en åldersgräns för rösträtt på 18 år.
Denna fullständigt undermåliga "opinionsmätning" används sedan av FN-organet UNDP som bevis för ett "starkt folkligt stöd" för "snabba och kraftfulla klimatåtgärder". Jag skulle påstå att det är ren och skär jättebluff.
Hur kan svenska media så okritiskt sprida resultatet som bevis på något alls, och hur kan ett FN-organ, uppenbarligen medvetet, mata oss med helt falska slutsatser som av denna så kallade "globala opinionsmätning"? Ingen seriös statistiker eller svenskt opinionsinstitut skulle dra några som helst slutsatser av en sådan här undersökning. Den har extremt låg svarsfrekvens och den har ett extremt obalanserat underlag av svarande med extremt stor överrepresentation av barn. Trots detta gör UNDP en 60-sidig rapport om saken.
Det enda undersökningen möjligen visar är att 64% av de knappt 4% mobilspelare som besvarat enkäten (varav 40% barn) anser att jorden befinner sig i ett klimatnödläge och kräver brådskande klimatåtgärder. Rapporten visar alltså inte ens vad gruppen "mobilspelare" har för åsikter, och ännu mindre vad "befolkningen i stort" tycker i frågan. Vad världens schackspelare, skoterförare, hundägare och resten av jordens befolkning tycker är högst oklart.
Agerandet skadar såklart förtroendet för hela FN:s arbete med klimatfrågan. Medvetna vantolkningar av missvisande undersökningar hör inte hemma i en demokratisk samhällsdebatt utan i totalitära diktaturer. Tyvärr finns tydliga tendenser att klimatalarmisterna, även inom FN:s ram, har en väldigt luddig syn på både demokrati och seriös samhällsdebatt. Slutsatsen är att UNDP inte är något "objektivt" FN-organ utan en tydligt aktivistisk organisation som inte verkar sky några medel för att sprida sitt alarmistiska budskap. Jag tror inte detta gynnar en balanserad och seriös diskussion om klimatförändringar.
|
|
|
|
|
|