September 2020

Man behöver inte vara Trump-supporter för att vara skeptisk till Biden 

2020-09-30

Många av mina följare i sociala medier frågar hur jag ser på de två huvudkandidaterna i det amerikanska presidentvalet, och media skickar enkäter till oss riksdagsledamöter med samma fråga. Jag har lovat att återkomma här med mina tankar kring kandidaterna i god tid före valet, och eftersom jag nyligen besvarat en enkät från en större tidning tänkte jag även här ge mina utförliga tankar kring saken. Lite extra lämpligt just idag också med tanke på att de två kandidaterna hade sin första stora debattduell i natt.

Låt mig först konstatera att i Sverige SKA man hata Donald Trump och allt han står för, och man ska om man är politiskt korrekt stödja Joe Biden. Inget positivt verkar få sägas om Trump i Sverige överhuvudtaget, Trump verkar mer vara ett skällsord. Medias bevakning i Sverige är extremt Trump-fientlig, och även om Trump gör mycket konstiga uttalanden och verkligen bjuder media på ständiga godbitar, och det också finns både kritik och frågetecken kring hans presidentskap, så finns det även en annan sida som vi aldrig får höra något om. Det finns faktiskt en hel del positivt att berätta om USA under Trump, saker som det berättas om i utländska medier. Men mycket sällan i svenska.

På samma sätt beskrivs Biden som USA:s räddare, trots att det inte finns så mycket konkret att berätta om hans politik. Det känns mer som att huvudsaken är att han är emot Trump (lite som den svenska valrörelsen 2018 där det viktigaste var att vara emot SD, inte vilken politik man ville föra). Jag tycker hela den svenska mediebevakningen av presidentvalet och huvudkandidaterna är kraftigt fördummande. Vill man få en bredare bild måste man följa utländska medier och även lyssna på mer initierade svenska och utländska USA-experter.

Min bild av Trump är väldigt blandad. Han har som sagt gjort en del bra saker. Bland den svarta befolkningen är han exempelvis mer populär än tidigare efter ett antal uppskattade politiska beslut, arbetslösheten i dessa grupper har minskat, nyföretagandet ökat kraftigt och han har gjort viktiga saker inom utbildningsområdet. Dessutom tar många svarta ställning mot den radikala BLM-rörelsen och känner stöd från Trump som med kraft driver frågan om lag och ordning. Det är knappast den bild vi får i Sverige. Ekonomin och sysselsättningen i USA utvecklades totalt sett också väldigt bra fram till pandemin, och även om det bara delvis (eller sannolikt ganska lite) är Trumps direkta förtjänst så är hans väljare nöjda. Trump har inte heller hotat världsfreden som många befarade, tvärtom har USA varit inbladat i betydligt färre krig och konflikter än under tidigare presidenter. Trump har rent av blivit nominerad till Nobels fredspris för andra året i rad efter flera lyckade medlingar, där exempelvis Israel nu knutit diplomatiska förbindelser med flera länder i arabvärlden (Förenade Arabemiraten och Bahrein) - något ingen trodde skulle ske. Trump har också visat att han menar allvar med att ha en tuff attityd mot Kina och kanske har han även fått kineserna att mjukna lite i handelskriget med USA. För egen del uppskattar jag även hans tydliga markering mot extrem klimatpolitik, även om hans försvar av omfattande kolbrytning och utvinning av skifferolja är mycket olycklig. Att han tagit strid mot korruptionen inom FN och har dragit in stödet till WHO har fått mycket kritik i bland annat Sverige, men i sak är det bra att någon markerar mot missförhållandena inom FN. Det borde även Sverige göra mycket tydligare. Många amerikaner uppskattar även att Trump är hårdare mot den illegala migrationen, även om det är en myt att det är Trump som byggt gränshindren mot Mexiko - de byggdes i huvudsak under president Obamas tid. En sak få talar om är att Trump tydligen skänker sitt presidentarvode kvartalsvis till välgörande ändamål och lever på egna pengar. Detta är ganska uppmärksammat i USA och ger mycket sympati, men det nämns sällan i den svenska debatten där Trump i stället utmålas som en narcissist som bryr sig mer om sig själv än om landet.

På minussidan finns Trumps handelspolitik och tullar som slagit mot EU och Sverige (även om hans tuffa attityd mot Kina i längden även skulle kunna vara bra för oss i Europa). Hans beslut att dra ned USA:s engagemang i Natos styrkor i Europa har också skapat oro. Men detta som vi i Europa ser som besvärande är snarast det motsatta i USA - det visar för amerikanarna att Trump lever upp till sitt tal om "USA först". Han infriar helt enkelt sina vallöften. Ska man förstå amerikansk politik måste man försöka tänka som en amerikan och inte som en europé. 

Trumps riktigt stora problem är alla hans konstiga och ogenomtänkta uttalanden i olika frågor, hans ibland förbluffande okunnighet om andra länder (exempelvis Sverige), att han ofta skjuter från höften innan han tagit reda på fakta och sedan tvingas göra helt om. Tyvärr också att han sprider myter och rena osanningar emellanåt, vilket är något jag tycker är extremt illa för en president. Han uppträder inte alltid statsmannamässigt för att uttrycka sig försiktigt. Till detta kommer besvärande oklarheter om hur han agerat i vissa frågor och frågetecken kring hans egna ekonomiska affärer. Uppgifterna om att han medvetet tonat ned riskerna med Covid19 (för att inte skrämma upp befolkningen) trots att han visste att det var allvarligare tycker jag också är mycket besvärande.

De senaste tidens diskussion om hur Trump skulle hantera en valförlust och hur ett valresultat kommer att respekteras är också besvärande för Trump. Visserligen har även detta förstorats, Trump har vad jag vet inte alls sagt att han inte tänker respektera valresultatet, han har sagt att han inte kan garantera att "allt kommer att gå fredligt till". Med tanke på alla kravaller på senare tid vore det märkligt om Trump skulle försöka garantera att det inte blir upplopp och kravaller oavsett vem som vinner. När man lyssnar på intervjuer förefaller det i vart fall vara just detta Trump syftar på. Men med detta sagt - det är ändå ett märkligt "icke-besked". Jag förväntar mig ett statsmannamässigt och extremt tydligt svar från en president i en demokrati att han kommer att respektera valresultatet och göra allt för att säkra att det respekteras. Att sedan ett sannolikt ganska jämnt valresultat (som vanligt) lär överprövas i domstol och engagera hjorder av jurister är nog ingen vild gissning, oavsett vem som vinner. Så har det varit flera gånger i modern tid och det är ett underbetyg för den amerikanska valprocessen. Det kan bli Högsta Domstolen som till slut beslutar om vem som valts till president.

En viktig sak att komma ihåg är att valrörelser i USA är ganska smutsiga, och därför ska kanske en del kritik och påståenden som blossar upp just nu i böcker och annat tas med en nypa salt och ses i ljuset av att Trumps politiska motståndare och interna fiender vill försöka misskreditera honom inför kommande presidentval. Att vi bara får ta del av små klipp ur längre tal, inte sällan vinklade, gör inte saken bättre. Att personer som Trump gett sparken försöker hämnas får skrivas på samma konto. Samma sak gäller rimligen även saker som påstås om Biden och som blossar upp under valrörelsen. Både Trump och Biden kastar ur sig rena personförolämpningar mot varandra, uppgifter som är omöjliga att kontrollera. Smutskastningen är som vanligt enorm från båda sidor. Att kasta beskyllningar mot varandra om olika former av sexuella övergrepp, inte sällan långt tillbaka i tiden, verkar exempelvis ha blivit en osmaklig och plågsam vana i amerikanska presidentvalskampanjer. Och lita på att det bara kommer bli smutsigare ju närmre valet vi kommer. Att se amerikanska politiska valfilmer under en valrörelse är närmast plågsamt.

Mediauppgifterna om Trumps deklarationer och skatter ska man nog ta med en nypa salt. Jag är inte alls expert på amerikansk skatterätt, men så mycket vet jag att man betalar skatt på olika nivåer, nationellt och lokalt, och att privatpersoner och företag gör olika deklarationer. Trump äger ett betydande antal företag och vilka skatter som betalas av företagen respektive av Trump själv är nog inte alldeles enkelt att utläsa bara av Trumps egna personliga deklarationer. Ingen verkar heller påstå att han skulle ha gjort något olagligt, och även i Sverige kan en företagsledare avstå från att ta ut lön och i stället beskatta vinster i sina bolag. Uppgifterna att Trump skulle vara på ruinens brant känns också lite märkliga när man samtidigt vet att han skänker bort sitt presidentarvode och i stället lever på egna pengar. Däremot är det besvärande rent allmänt att Trump hela tiden vägrat lämna ut sina deklarationer, till skillnad från andra presidenter.

Det finns två saker jag ogillar kraftigt i amerikansk politik. Dels den ganska radikala vänsterfalangen hos Demokraterna, dels den extrema kristna högern hos Republikanerna. Om jag bott i USA hade jag kanske inte röstat på vare sig Trump eller Biden, utan nyfiket tittat på någon av de fristående kandidaterna (som jag idag tyvärr har alltför dålig koll på). Jag tycker helt enkelt att ett land som USA med så många duktiga och framgångsrika ledare borde kunna ha bättre presidentkandidater, och inte minst något yngre. Men om jag nu var röstberättigad i USA och var tvungen att välja mellan Trump och Biden, så hade jag lagt min röst på Trump. Jag har nämligen inte förstått Joe Bidens storhet överhuvudtaget, och jag har inte sett några tunga politiska sakskäl att rösta på honom. Hans enda budskap verkar vara att han är emot Trump. Biden känns svag, otydlig och rörig, ibland rent frånvarande, det är nästan skrämmande att se. Han är dessutom omgiven av en del personer som står en bra bit till vänster politiskt (längre till vänster än vad man kan tro av den svenska debatten). Risken att en svag Biden blir en ren marionett för vänsterkrafter i USA ska inte underskattas, och risken är uppenbar att han lägger sig platt för klimatextremisterna. I det läget känns en röst på Trump trots allt något tryggare och närmare min egen ideologi, även om det säkert blir fyra ytterligare år med ett mycket märkligt och ibland föga statsmannamässigt presidentskap med ständiga överraskningar. Några stora katastrofer lär dock Trump knappast orsaka under kommande mandatperiod heller och att han skulle vara ett hot mot demokratin trycker jag är ett ganska märkligt påstående. Trump driver egentligen väldigt traditionella moderata frågor - exempelvis lag och ordning, restriktiv migrationspolitik, fokus på företagande och jobb och sänkta skatter. 

Hur går då valet? Det är ju helt omöjligt att säga, men jag blir inte förvånad om Trump vinner till slut. Nationella opinionsmätningar har väldigt liten relevans i USA med tanke på valsystemet. Det viktiga är att vinna rätt delstater - de jämna - och där ser det enligt mätningarna allt bättre ut för Trump. Då kan man bli president trots att man fått färre röster totalt än sin motståndare (Trump fick tex ca 3 miljoner färre röster än Clinton i förra presidentvalet). Sittande president har dessutom alltid en fördel i en valrörelse, får med automatik mer tv-tid och mer uppmärksamhet (det sistnämnda är visserligen kanske inte alltid självklart till Trumps fördel). Jag tror faktiskt Trumps största fördel just nu snarare är att många amerikaner, inte minst många svarta och latinamerikaner, längtar efter ordning och reda och är trötta på alla upplopp i spåren av BLM-rörelsen. Där har hans motståndare inget alls att erbjuda. Påstådda skandaler och rykten verkar inte heller bita på Trump och hans supportrar, Trump lyckas på något märkligt sätt utmåla sig som någon som står vid sidan av etablissemanget - trots att han innehar USA:s högsta ämbete. För många väljare gäller nog också att med Trump vet man vad man får (på gott och ont) medan Biden är ett mer oskrivet blad. Men oavsett vem som vinner är USA ett splittrat land. Vinnande president kommer få svårt att ena nationen. 

Slutligen - nej, det finns ingen officiell partilinje inom moderaterna vilken kandidat man ska stödja. Det är ett personligt ställningstagande för var och en. För mig handlar det om att välja det minst dåliga. Och det är inte Joe Biden.



(Här ett roligt quiz...vem har sagt vad? Klicka på bilden för länk. Jag fick 8 rätt av 15, vad får du?)

Uppdatering: Efter nattens debatt kan man väl bara konstatera att ingen av de två kandidaterna lär ha blivit mer lockande att rösta på för osäkra väljare. Valrörelsen känns mer ovärdig än någonsin, och då är det ändå mer än en månad kvar till valet. Har verkligen inte USA något bättre att erbjuda?

Moderaternas förslag mot bedrägerier riktade mot våra skattepengar

2020-09-29

I dag skriver min riksdagskollega Niklas Wykman, moderat talesperson i skattefrågor och folkbokföringsfrågor, en utmärkt text på sitt facebookkonto med anledning av mängden avslöjanden om hur våra skattepengar går till en mängd personer och organisationer som inte borde få del av dem, och hur vårt välfärdssystem utmanas av bedrägerier och fusk.



STOPPA FUSKET – SLUTA MED NAIVITETEN – NU FÅR DET VARA NOG

Människor jobbar och sliter – polisen saknar resurser och cirka 400 000 väntar på läkarbesök eller behandling – samtidigt blöder välfärden pengar till fuskare och extremister. Nästan varje dag möts vi av nyheter om hur fuskare stjäl våra skattepengar. Miljarder försvinner till människor som inte bor i landet, som fejkar sjukdomar eller ljuger i bidragsansökningar. Naiva, aningslösa eller vårdslösa politiker betalar ut miljoner till extremism som vill omkullkasta vår sekulära demokrati. Allt detta måste omedelbart få ett slut. Moderater har lagt en rad förslag för att återställa ordning och reda i Sverige och lyft flera förslag.

Genomför en nationell folkräkning.
Det är orimligt att staten saknar koll på vilka som är i landet och var människor bor. Det gör det möjligt att fuska med bidrag och komma undan med brott. Fysiska besök bör göras på adresser och i områden som utmärker sig, där ovanligt många finns folkbokförda eller där omsättningen av folkbokföring är stor. De som ej verifierats i folkräkningen bör gå miste om de bidrag som följer med folkbokföringen.
 
Återkalla alla samordningsnummer.
Alla som idag innehar samordningsnummer ska genom personlig inställelse hos Skatteverket, eller annan lämplig myndighet, bekräfta sin identitet. De samordningsnummer som inte bekräftas inom en ettårsperiod ska som huvudregel avslutas.
 
Tydliga krav för att få försörjningsstöd.
Socialtjänstlagen bör skärpas så att landets samtliga kommuner ställer krav på motprestation för att få bidrag. Lagen ska tydligt slå fast att den som kan arbeta är skyldig att stå till arbetsmarknadens förfogande i hela landet.
 
Bidragstak.
Ett bidragstak minskar mängden och storleken på bidrag som går att stapla på varandra så att det alltid tydligt lönar sig bättre att arbeta än att få bidrag.
 
Kvalificering till bidragsystemen.
Nyanlända ska i högre grad arbeta sig in i rätten till olika bidrag och sociala ersättningar. Vuxna utan barn bör enbart ha rätt till etableringsersättning eller försörjningsstöd samt bostadsbidrag innan de kvalificerat sig till fulla bidrag. Nyanlända med barn får rätt till barnbidrag men inte flerbarnstillägg.
 
Krafttag mot bidragsfusk.
En bidragsbrottsenhet ska inrättas på Försäkringskassan – och ansvaret för att åtala bidragsbrott flyttas till Ekobrottsmyndigheten. Extra kraft ska läggas på att upptäcka, åtala och fälla den organiserade bidragsbrottsligheten.
 
En enda myndighet för bidragsutbetalningar.
Alla bidrag bör på sikt betalas ut från en myndighet. Det behövs ett gemensamt utbetalningssystem för bidrag och med gedigna kontrollfunktioner.

Hembesök som bidragskontroll.
Oanmälda hembesök hos bidragstagare som exempelvis tar del av försörjningsstöd bör vara obligatoriskt i alla landets kommuner.
 
Inga stöd eller bidrag till organisationer som motsätter sig den sekulära staten och den västerländska demokratin.

 

Synd när en jobbskapande investering med global miljönytta inte blir av

2020-09-28

Beskedet från Preem idag att man drar tillbaka planerna på utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil var beklagligt. Det hade både varit en miljöinvestering med global nytta och samtidigt skapat arbetstillfällen och skatteintäkter i Sverige. Risken är självklart överhängande att de bränslen man planerade att raffinera i Lysekil nu i stället kommer att tillverkas någonstans utanför Sverige. Inte osannolikt i ett land med lägre miljökrav.   

Preem säger att beslutet grundas på rent affärsmässiga bedömningar. Det man kan fundera över är vilka ekonomiska parametrar som då spelat in? 

Det faktum att Preem fått ja i alla beslutsinstanser för att sedan fastna i en politisk långbänk kan ju skrämma bort den bäste. Vem vill investera för framtiden i ett land vars regering beter sig så? Preems tillståndsprocess har redan tagit fyra år! Dagens svenska regering har börjat bli en affärsrisk för företagen som i sig motverkar investeringar. Vi har sett det förut och lär se det igen. Vissa kallar det "klimatnationalism" och det är ett ganska bra uttryck tycker jag.

Preem har tydligen den senaste tiden dessutom gått väldigt dåligt ekonomiskt till följd av pandemin. I ett pressat ekonomiskt läge är det kanske inte så lockande att investera om man samtidigt får utfästelser eller kan omfattas av olika former av riktade stöd från regeringen till annan produktion i stället? Avslöjanden i Expressen idag om märkliga kontakter mellan Miljödepartementet och Preems ledning väcker många frågor. I sociala medier spekuleras för fullt om att regeringen möjligen utlovat kompensationer till Preem för att de ska dra tillbaka sina planer och därmed rädda regeringen från en jobbig fråga som kunde spräckt regeringen. Eller att regeringen i vart fall utformat olika former av stöd med avsikten att det ska passa just Preem?

Sanningen är att ingen vet. Men man behöver ju inte vara särskilt konspiratorisk för att inse att märkliga och täta kontakter mellan ett företag med ekonomiska problem och en regering som hotas av regeringskris till följd av företagets investeringsplaner, kombinerat med att det i potten ligger massor av miljarder av våra skattepengar, väcker ytterst besvärande frågor. 

Regeringens myter om polisutbildningen avslöjade en gång för alla 

2020-09-27

I min debatt med inrikesminister Mikael Damberg för några veckor sedan använde han återigen det argument som även andra ministrar använt i olika debatter - att "Alliansen minskade polisutbildningen med 90%". Påståendet är helt enkelt en grov lögn - man räknar från toppåret 2008 när det var rekordmånga som påbörjade sin polisutbildning och jämför sedan med åren efter då man minskade intaget till utbildningen för att polismyndigheten då redan nått Alliansens mål med att öka från 17.000 till 20.000 poliser. Men åren därefter skedde sedan intagning precis som vanligt för att kompensera för att poliser lämnade med naturlig avgång (tex pension). Totalt utbildades fler poliser per år i genomsnitt under Alliansen jämfört med hur det såg ut åren före vår regeringsbildning. Det faller också på sin egen orimlighet att Alliansen skulle minskat polisutbildningen med 90% samtidigt som vi ökade antalet anställda poliser från 17.000 till 20.000. Varifrån skulle dessa 3.000 nya poliser ha kommit om vi inte utbildade några nya?

Jag bestämde mig för att ta fram alla fakta i detalj och bad Riksdagens utredningstjänst om hjälp. De tog fram dessa två tabeller. Dels över antalet sökande och antagna som faktiskt påbörjat sin utbildning, dels antal nyutbildade poliser som anställts.

Av tabellerna kan man konstatera några saker:

1. Under åren 2000-06 var det i genomsnitt 818 personer per år som påbörjade sin polisutbildning. Under Alliansens regeringsår 2007-14 var det i genomsnitt 831 personer per år som började sin polisutbildning. Det betyder att det bevisligen var fler per år och inte 90% färre som regeringsföreträdare påstår.

2. Under de senaste tre åren har antalet antagna ökat igen i spåren av att vi i bred politisk samsyn höjt målen för polisens numerär, och även startat en ny polisutbildning i Borås. Dessutom ökade M/KD anslagen till polisen kraftigt i vår vinnande budget för 2019 (tyvärr pengar som sedan S/MP och C/L delvis plockade bort i vårbudgeten 2019). Men 2008 är fortfarande det år då flest personer påbörjat sin polisutbildning. Inget år därefter har det varit fler.

3. Under Alliansens regeringsår anställdes i genomsnitt 893 nyutexaminerade poliser per år. Före Alliansen (åren 2000-06) var det i genomsnitt 591 per år som anställdes. Från 2015-19 var det i genomsnitt 713 per år. Det var alltså fler nyanställda nyutexaminerade poliser som anställde under Alliansens regeringstid än både åren före och efter.

4. Åren 2009 och 2010 är de år under de senaste två decennierna när flest nyutexaminerade poliser anställts. Inget år under dagens regering har kommit i närheten av de siffrorna.




(Källa: Polistidningen)

Under Alliansens regeringstid 2006-14 ökade alltså antalet poliser i Sverige från ca 17.000 till 20.000. Det var en betydligt kraftigare ökning i procent än befolkningsökningen, vilket betyder att antalet poliser per capita ökade. Dagens S/MP-regering påstår ofta att antalet poliser har ökat ytterligare sedan 2014. Det stämmer dock inte, för samtidigt som nya poliser utbildats har andra poliser lämnat yrket. 

För en tid sedan offentliggjordes siffror (bilden ovan) från Polismyndigheten själva i Polisförbundets tidning. Uppgifter som tydligen tidigare varit sekretessbelagda. Tillsammans med annan tillgänglig statistik får man en ganska allvarlig bild av läget när det gäller polistätheten i landet. 

För det första kan man med dessa siffror räkna ut att det totalt fanns 20.056 poliser 2015, efter åtta år med Alliansen. Åren efter minskade antalet till under 20.000. Först 2019 var man tillbaka på en nivå strax över 20.000 igen. Ingenting alls hände med andra ord under de första fem åren med dagens regering när det gäller det totala antalet poliser.

Man kan också konstatera att antalet poliser i yttre tjänst alltså är lägre idag än 2015, både i absoluta tal, i andel av alla anställda poliser och dramatiskt lägre räknat per invånare.

Alliansregeringen har alltså fortfarande rekorden både i antalet antagna till polisutbildningen och antalet anställda nyutexaminerade poliser. Dagens regering har inte varit i närheten av de rekorden. Vi utbildade också fler poliser per år i genomsnitt än s-regeringarna före oss gjorde. Vi har dessutom alltså färre poliser synliga i samhället idag än när Alliansen lämnade regeringsmakten. Samtidigt har den grova kriminaliteten ökat. Detta är en helt bedrövlig utveckling och regeringens försök att skönmåla sin egen insats kan inte förändra den bilden.

Vänsterliberala Borås Tidning verkar under falsk partibeteckning 

2020-09-27

Idag står det ännu en gång klart att Borås Tidning, som enligt sin stiftelseurkund ska vara "obundet moderat", i stället har blivit en vänsterliberal eller stundtals närmast socialistisk tidning på ledarsidan. Tyvärr gäller samma sak i chefredaktörens krönikor. Den sistnämnde, Stefan Eklund, har idag en krönika som hade passat utmärkt i ETC, Aftonbladet eller Norrskensflammans ledarsidor.

Bland annat ondgör han sig över att reklamen påstås visa män och kvinnor på olika sätt. Som illustration väljer han en "typisk" reklambild från företaget KRY som påstås visa en sedvanlig bild av en "sårbar kvinna" i behov av hjälp. Jag mailade över en annan bild från samma företag till honom som visade en helt annan bild. Men det gäller såklart att välja rätt bild för att illustrera sin tes.

Jag tycker det är befriande att man inte längre marknadsför däck och motorsågar med hjälp av lättklädda bikinibrudar. Men att visa en uppenbart förkyld kvinna på en reklambild för en nätläkartjänst är väl inget konstigt? Lika lite konstigt som att visa en man.

Men Stefan Eklund nöjer sig inte med detta. I en senare del av krönikan börjar han tala om hur Borås Tidning ska agera på nyhetsplats:

Borås Tidning tänker alltså börja köra sina redaktionella nyhetsartiklar genom ett genusfilter. Nyheterna ska bli jämställda. Men verkligheten ser inte ut så. Nyhetsbevakningen ska spegla det som verkligen händer och är nyhetsmässigt intressant. Viktiga nyheter får aldrig plockas bort och ersättas med andra mindre viktiga bara för att nyheterna handlar om fel kön. Blotta misstanken om att det skulle kunna ske räcker för att en tidnings seriositet ska vara i fara. Detta borde vara uppenbart för varje seriös tidning, men tydligen inte för Borås Tidning. För dem är kampen mot "traditionella patriarkala strukturer" viktigare än att förmedla de viktigaste nyheterna. En tidning som agerar så gräver sin egen grav.

Jag har på senare tid haft kontakt med flera av BT:s tidigare borgerliga ledarskribenter som jag haft mycket kontakt med tidigare genom åren i min roll som politiker. Flera av dem säger att de nu tappat hoppet om Borås Tidning en gång för alla, och att de nu sagt upp sin prenumeration på BT.

Jag förstår dem. Samtidigt finns det en massa bra och seriösa journalister på Borås Tidning. Och även en livaktig och balanserad debattsida. Det jag kritiserar är främst politiske redaktören och chefredaktören som jag tycker skriver under falsk flagg. Självklart har även de rätt att argumentera för sina åsikter, men de är inte "oberoende moderata" i enlighet med tidningens stiftelseurkund utan snarare tydliga vänsteraktivister. 

Etnicitet, kön och ekonomisk bakgrund avgör vid SR:s chefsrekrytering 

2020-09-27

Vi är ganska många som länge har ifrågasatt den ökande vänstervridningen, osakligheten, aktivismen och den växande identitespolitiska vinklingen i inslag hos Public Service (SR, SVT och UR). Idag kom förklaringen i en intervju i SvD med Sveriges Radios VD Cilla Benkö. Hon medger nu öppet att man vid chefsrekrytering låter både etnicitet, kön, ekonomisk bakgrund och bostadsort gå före kompetens!

Att en VD för ett public service-bolag öppet bekräftar att man agerar på detta sätt är så oerhört uppseendeväckande att man tar sig för pannan. Detta bara måste få politiska konsekvenser. En verksamhet som bekostas med skattemedel borde inte få bete sig så.



Jag var som bekant den ende moderat som inte röstade för partilinjen att garantera Public Service skattefinansiering utan att ställa tydliga motkrav på bland annat saklighet och opartiskhet och en betydligt skarpare granskning kopplade till tydliga ekonomiska sanktioner vid brott mot reglerna. Det var den linje vi moderater drev i Public Serviceutredningen (där jag var ledamot) och jag är oerhört bitter fortfarande över att vi inte stod fast vid detta. Riksdagen levererade en villkorslös trygg finansiering till ett identitetspolitiskt och vänsterflummigt aktivistorgan som inte bryr sig det minsta om sändningstillståndens krav på saklighet och opartiskhet. Och som öppet erkänner att man vid rekryteringar prioriterar identitetspolitik framför kompetens. Det är plågsamt att uppleva hur snabbt Public Service går utför.

Svenska folket bland de minst klimatoroliga i världen

2020-09-26

I juni presenterades en stor global undersökning om klimatoron hos befolkningen i 40 länder i världen. Det var Reuters Institute vid University of Oxford som genomförde studen. Resultatet fick begränsad spridning i svenska medier, sannolikt till följd av att det inte passar in i den politiskt korrekta klimatalarmism som kännetecknar alla större svenska tidningar, liksom Sveriges Radio, SVT och TV4. På några kultursidor förfasade man sig över siffrorna, det finns exempelvis (tyvärr låsta) krönikor i SvD och DN, men på nyhetsplats var det väldigt tyst.

Vad visade då undersökningen?

Jo bland annat att bland de 40 undersökta länderna var det bara i två länder som klimatoron var mindre än i Sverige (Norge och Nederländerna). i 37 länder var oron större bland befolkningen än i Sverige. Av svenskarna var det 50% som var mycket oroliga för klimatförändringar, i Norge och Nederländerna 42 respektive 41%. 

På sociala medier har det spekulerats en del i förklaringen till att Sverige utmärker sig trots den hårda agendan politiskt och i media som gör allt för att övertyga oss om att det pågår en allvarlig "klimatkris" som hotar hela mänskligheten. Många spekulerar i att det helt enkelt är en "omvänd Greta-effekt", dvs att den allt högljuddare tonen i klimatdebatten, den tydliga kopplingen till vänstergrupper och de ibland delvis våldsamma och antidemokratiska metoderna från klimatextremisterna nu har börjat få människor att reagera och i stället ta avstånd från klimatalarmismen. Jag tror det ligger väldigt mycket i detta. Är det något som Greta och hennes kompisar i Extinction Rebellion har lyckats med så är det att skrämma bort vanliga människor från klimataktivismen.

Men jag tror också det finns en annan aspekt. Allt fler ser nu baksidorna av klimatpolitiken. Hur den slår stenhårt mot välfärd, transporter, energiförsörjning, företagande, jobb, hushållsekonomi, samhällsekonomi och till och med miljö. Hur klimathotet används som förevändning för en massa nya tramsiga skatter. Och hur klimatextremismen faktiskt rent av upplevs som ett hot mot demokratin. För många (inklusive undertecknad) upplevs nog dessa hot som betydligt värre än själva klimathotet. Sedan är det ju också viss skillnad att rent generellt oroa sig för förändrat klimat och att anse att människan är enda eller huvudsakliga orsaken till klimatförändringarna. 

I undersökningen har man också redovisat hur oron ser ut kopplat till politiska preferenser. Oron är klart störst bland dem som står till vänster politiskt, och det gäller i de flesta länder. Väljare i mitten och till höger är betydligt mindre oroliga:




2019 gjorde Demoskop en liknande undersökning nationellt som redovisades i Expressen. I den mätningen var det 66% av svenska folket som var "ganska eller mycket oroliga för klimathotet". Det är alltså en högre siffra än i undersökningen ovan, fast samtidigt inräknas även dem som är "ganska" oroliga till skillnad mot ovan där endast de som är mycket oroliga räknas in. 

I Demoskopmätningen kopplades klimatoron direkt till valet av riksdagsparti. Det visade även där en enorm slagsida mellan klimatalarmism och vänstersympatier:



Man kan konstatera att det är uppenbart att en stor del av svenska folket har en ganska nyanserad syn på klimathotet och inte ser det som det allt överskuggande samhällsproblemet. Och klimatoron minskar tydligt över tid när man jämför med tidigare opinionsmätningar. Minst 40% av de moderata väljarna är alltså enligt Demoskop inte ens "ganska" oroade för klimathotet, och enligt den nya undersökningen alltså 50% av svenska folket inte särskilt oroade.

Trots detta driver alla åtta riksdagspartier mer eller mindre linjen att klimathotet är en "ödesfråga" och lägger stora delar av sina budgetar på klimatpolitik med ytterst tveksam påverkan på det globala klimatet. Att det sedan är enorm skillnad mellan exempelvis moderaternas klimatpolitik och regeringens är en annan sak - inom ramen för rådande klimatsyn är den moderata politiken faktiskt väldigt genomtänkt till skillnad från den politik som främst S, V, MP och C driver. Moderaterna rensar bort en massa trams som inte ens med god vilja kan anses ha någon som helst effekt. Men likväl lägger vi stora pengar på "klimatpolitik" även i den moderata budgeten. Vår linje i klimatfrågan följer av partistämmobeslut och sådana ska självklart respekteras, men att jag personligen tycker dessa pengar kunde använts bättre till något annat är nog ingen överraskning. Och så är det alltid - varje riksdagsledamot har sina favoritprioriteringar och ett partis budgetmotion blir en kompromiss mellan olika viljor. Det finns alltid saker man skulle vilja prioritera annorlunda, men man ställer ändå upp på slutprodukten.

Min fundering är samtidigt om partierna verkligen är så tvärsäkra på att klimathotet är en ödesfråga att det motiverar att  man går rakt emot stora delar av den egna befolkningen och delar av sina egna väljare? Borde inte riksdagen mer representera folkets syn på en mycket komplex fråga och inte bara lyssna på dem som sprider en mycket alarmistisk åsikt, ibland gränsande till ren domedagsretorik? Det är faktiskt ingen brist på kunniga människor inom forskarvärlden med mer nyanserade åsikter, och kanske är den mer skeptiska delen av svenska folket inte helt fel ute de heller?

Ofta åberopas försiktighetsprincipen, dvs att vi "för säkerhets skull" bör minska våra utsläpp med alla till buds stående medel. Men jag har i ett tidigare inlägg visat att experter menar att kostnaderna för dessa utsläppsminskningar nu börjar överstiga kostnaderna för de klimatförändringar som utsläppsminskningarna vill motverka. Och dessutom finns det ingen som vet om utsläppsminskningarna ens kommer att ha någon märkbar effekt. Inte ens försiktighetsprincipen håller längre som argument för att kasta ut högvis med miljarder på osäker klimatpolitik.

Kanske är helt enkelt det mediala trycket mot politiken det som får partierna att sluta tänka kritiskt? Att hängas ut som "klimatförnekare" eller "foliehatt" är jobbigt för varje politiker eller partiledare (tro mig, jag om någon har kölhalats av vänstermedia i denna fråga). Det är lite som i migrationsfrågan för tio år sedan när man var "rasist" om man framförde minsta lilla kriutik mot invandringspolitiken. Det gjorde att partierna och deras företrädare den gången helt enkelt inte orkade tänka kritiskt - det var lugnare och bekvämare att följa med strömmen. Och så gick det som det gick.

Jag är helt säker på att inom 10 år ser klimatdebatten helt annorlunda ut när baksidan av den dyra och destruktiva klimatpolitiken blir uppenbar för människor, samtidigt som man inser att våra stora uppoffringar faktiskt inte påverkat klimatet ens mätbart. Då blir det trångt i dörren när alla politiker ska byta åsikt. Exakt som det vi sett i migrationspolitiken på senare år. Det ska bli riktigt underhållande att uppleva från läktaren som glad pensionär.

Svenska folket skuldsätts för att rädda regeringen

2020-09-25

Jag skriver i Borås Tidning idag: 
 

Svenska folket skuldsätts för att rädda regeringen

Regeringen använder coronapandemin som svepskäl för att runda utgiftstaket och köra statsbudgeten med stora underskott och finansierar detta med lån, skriver Jan Ericson

Så presenterades regeringens och samarbetspartiernas budget för 2021. Man ökar statsskulden med över 100 miljarder nästa år. Mer än 20.000 per arbetande svensk.

Problemet är inte att man lånar stora summor för att finansiera krispolitik under Corona-pandemin. Problemet är att man lånar upp stora summor för att bekosta de fyra samarbetspartiernas (S, C, L och MP) långa önskelistor på nya utgifter - utgifter som det aldrig hade funnits utrymme för i en normal budget där man måste prioritera vad som ska rymmas under utgiftstaket. Nu använder man Corona-pandemin som svepskäl för att runda utgiftstaket och köra statsbudgeten med stora underskott och finansierar detta med lån. Och plötsligt finns det utrymme för en massa mer eller mindre tveksamma permanenta utgiftsökningar. Kostnader som svenska folket tvingas släpa på kommande år.

Regeringsunderlagets problem är att man inte klarar att göra skillnad mellan krispolitik och varaktiga utgiftsökningar som inte har något alls med krisen att göra. Moderaterna har drivit på och står bakom huvuddelen av krispolitiken, och den handlar om mycket stora summor. I det fallet är det helt enkelt så att det hade blivit ännu dyrare att inte göra något alls. Men när det gäller varaktiga utgiftsökningar i statens budget som saknar koppling till krisen är det rent oansvarigt att låna till detta. Även i en kris måste man prioritera. Och att prioritera handlar även om att prioritera bort. Inte att använda krisen som förevändning för att ösa ut pengar.     

Det är dessutom märkligt att regeringens politik inte har fokus på de två viktigaste samhällsfrågorna - att motverka kriminaliteten och att minska arbetslösheten. Båda dessa områden försummas i regeringens budget, trots att man som sagt kör statens budget med över 100 miljarder i underskott. Redan innan vi gick in i pandemin hade regeringen misslyckats fullständigt med arbetslösheten - Sverige var det enda landet i EU som ÖKAT sin arbetslöshet under högkonjunkturen, räknat från 2014. Hur en regering som misslyckats med att få ned arbetslösheten under en stark högkonjunktur plötsligt ska lyckas få ned arbetslösheten under en kraftigt försvagad konjunktur är en rimlig fråga. Svaret är sannolikt att det inte kommer att gå. Och när det gäller viktiga polisreformer som exempelvis betald polisutbildning och höjda polislöner skulle det också behövas mer pengar. Det behövs också mer resurser till andra delar av rättsväsendet, exempelvis till åklagarna. 

Moderaterna kommer inom några veckor att presentera vår egen budgetmotion. Jag är ju i hög grad engagerad i vårt budgetarbete, men utan att säga för mycket vågar jag ändå förutsäga att vi kommer att ha ett lägre budgetunderskott än regeringen genom att vi prioriterar och gör besparingar på sådant som är mindre viktigt. Vi kommer också att ha tydligare fokus på kampen mot kriminaliteten och på att få ner arbetslösheten.

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot finansutskottet

Offrar regeringen idrotten och kulturen för att försöka visa handlingskraft?

2020-09-24

I dag deltog för en gångs skull statsministern vid en presskonferens med koppling till pandemin, och han gav det tråkiga beskedet att idrott och kultur fortfarande är de enda två sektorer som särbehandlas under pandemin - helt utan rationella skäl.

Beskedet var att man fortfarande inte får ha mer än 50 personer på en arena eller lokal. Vilket i praktiken betyder att i vart fall idrotten tvingas spela utan publik eftersom spelare, ledare, domare, funktionärer och media tillsammans når de 50 personer som är maximalt antal. För många kulturarrangemang gäller samma sak - artister, musiker och funktionärer uppgår snabbt till 50 personer och det ger ingen plats för publik. 

Min fråga är varför det är acceptabelt med trängsel på tåg, bussar och tunnelbana, fullt med kunder inne i butiker och köpcentra och full fart på restauranger och barer och arbetsplatser - men inte anses okej att ha 500 personer väl utspridda på en stor fotbollsarena utomhus? Eller 500 personer väl spridda i en stor inomhushall? 

Om en stor butik eller restaurang med 100 kunder samtidigt i lokalen låter en artist ställa sig i ett hörn och spela måste man idag köra ut 50 av kunderna. De utkörda kunderna kan sedan rent teoretiskt sätta sig på en bar i närheten och dricka öl och se artisten på tv. Samma med idrottspubliken - de kan sätta sig tätt tillsammans på en sportbar och se fotbollsmatchen på tv - i stället för att väl utspridda utomhus se matchen på plats. Sedan tar de tunnelbanan eller bussen hem, precis som de gjort efter matchen om de sett den på plats. Det finns helt enkelt ingen logisk förklaring till regeringens och folkhälsomyndighetens (FHM) beslut.

Den enda slutsats jag drar är att regeringen och FHM fått så mycket kritik för höga dödstal, bristande handlingskraft och alltför segdragna beslut tidigare under pandemin att man nu känner behov av att markera handlingskraft. Man kanske rent av ser det som positivt att man får kritik för att man går för hårt fram - som kontrast mot tidigare kritik om motsatsen. Och därför offrar man nu medvetet idrotts- och kultursektorerna i ett politiskt spel som handlar mindre om att bekämpa smittspridning och mer om att skicka en politisk signal om handlingskraft.

Jag tycker inte det är särskilt snyggt agerat. Och som sagt inte heller logiskt och rationellt.

Lottning till högskoleprovet sviker de unga

2020-09-24

Beskedet att man nu alltså ska lotta (!) ut platser till högskoleprovet, och att endast uppskattningsvis 50% av dem som vill ska få tillfälle att göra provet är inget annat än ett svek mot våra ungdomar. Vi har alltså en rekordhög ungdomsarbetslöshet som vi inte sett i modern tid, över 100.000 unga är utan jobb. För många av dem är studier en möjlig lösning för att göra något vettigt av tiden och rusta sig för tiden efter pandemin. Och högskoleprovet är för många just biljetten till sådana studier.

Att regeringen inte lyckats lösa frågan om att erbjuda alla som vill möjlighet att göra högskoleprovet är närmast obegripligt. För att klara den sociala distanseringen behövs fler lokaler, det är självklart. Men lediga lokaler finns i överflöd - praktiskt taget alla hotell och konferensanläggningar står tomma och går självklart att hyra en dag för en billig peng. Annars finns fullmäktigesalar, aulor och idrottshallar i alla kommuner. Även företag hade säkert ställt upp om man fått frågan. Personal går säkert också att ordna fram - jag gissar exempelvis att merparten av landets lärare och även merparten av landets politiker på olika nivåer skulle kunna tänka sig att ställa upp en enda dag som kontrollanter av dem som gör provet i detta krisläge. Jag hade själv gladeligen gjort det, och hade inte krävt något betalt heller. 

Det är bara att konstatera att viljan och kreativiteten att lösa detta helt enkelt har saknats. Och att massor av ungdomar därmed blir fast i arbetslöshet i stället för att kunna studera. Det är oerhört sorgligt och så onödigt.

Orealistiskt migrationsförslag från EU-kommissionen

2020-09-24

EU-kommissionen presenterade igår nya förslag om en gemensam asyl och migrationspolitik. Moderaterna kommer självklart att analysera kommissionens förslag i detalj. Men redan nu kan vi konstatera att det finns delar som är oacceptabla. Exempelvis att kommissionens inte tagit hänsyn till tidigare mottagande, vilket påverkar länder som Sverige som redan har tagit ett stort ansvar. Det finns till och med risker för att Kommissionens förslag innebär att länder som historiskt tagit ett stort ansvar nu hamnar i en sämre position jämfört med andra länder. Konkret handlar det om en bredare definition av familjemedlemmar, en ny ansvarsgrund, och nya omfördelningsmekanismer som sammantaget leder till att Sveriges andel ökar. Mer positivt är förslaget om asylscreening vid den yttre gränsen som möjliggör en direkt prövning och ett snabbt återvändande. Det är vidare positivt att kommissionen vill öka samarbetet med ursprungs- och transitländer för en ordnad migration och ett väl fungerande återvändande.

Moderaterna anser att Sverige har tagit ett oproportionerligt stort ansvar för asylmottagandet i EU. Under 2019 var vårt asylmottagande det sjätte största i EU, sett till både andel och antal. Invandringen till Sverige måste minska kraftigt, till en nivå som ligger i linje med våra nordiska grannländer. Det är en förutsättning för att vi ska vända integrationskrisen. Därför kommer Moderaterna inte acceptera en europeisk invandringspolitik som innebär att invandringen till Sverige ökar.

Enligt min åsikt är dock det stora problemet med förslaget att det är en orealistisk skrivbordsprodukt. Alla VET att EU-länderna självklart aldrig kommer att kunna enas om en gemensam politik eftersom åsikterna i frågan är så totalt olika. Sverige kan, enligt min åsikt, inte förlita sig alls på att EU löser våra problem, utan måste ha en egen hållbar och rimlig migrationspolitik oavsett vad EU - eventuellt - kan enas om i form av en urvattnad slutprodukt.

Då var det bekräftat - jag har smittats av Covid19

2020-09-24

Min hustru fick besked att hon var Covid-positiv för knappt två veckor sedan. Smittad på jobbet i äldreomsorgen. Förra måndagen ringde jag därför vårdcentralen och bokade tid för testning. Första tiden jag kunde få var på torsdagen samma vecka - fyra dagar senare.

I dag ringde vårdcentralen upp mig för att bekräfta att covid-testet jag tog förra torsdagen var positivt. Vilket jag ju i praktiken redan visste, eftersom hustrun alltså är bekräftat positiv och vi har haft liknande symtom, även om jag ligger efter i fas.

Lite fundersam är jag över att svaret på testet kom först efter en vecka. De högtidliga uttalandena att vi nu återigen arbetar med "aktiv smittspårning" känns mer som vackra ord än faktisk verklighet. Nu kom testsvaret samtidigt som jag känner att jag börjar bli frisk. Och inte nog med det - man ska nu skicka hem "instruktioner om smittspårning" med posten. Jag gissar att det kommer först nästa vecka. Två veckor efter att jag ringde vårdcentralen...

Om jag följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer hade jag levt som vanligt trots att hustrun var smittad och sjuk, eftersom jag då inte hade några symtom. Men jag valde att frivilligt isolera mig hemma tillsammans med henne direkt när hon fick beskedet. Jag undrar hur många jag hade smittat annars?

Glädjande nog har vi båda haft vad som verkar vara en lindrig variant, mer som en seg långdragen förkylning, och jag har kunnat jobba hemifrån som vanligt och delta i alla skypemöten och telefonkonferenser ändå. Bara att hoppas det håller i sig, och att jag nu är immun mot nya infektioner. Men det sista verkar ju vara något oklart. 

De kriminella gängen måste knäckas

2020-09-2  2  

I dag skriver jag i Ulricehamns Tidning om moderaternas förslag för att knäcka den grova organiserade gängkriminaliteten.

Svenska folket skuldsätts för att bekosta januaripartiernas önskelistor

2020-09-21

Regeringens och samarbetspartiernas budget presenterades idag. Man ökar statsskulden med över 100 miljarder nästa år. 

Problemet är inte att man lånar stora summor för att finansiera krispolitik under Corona-pandemin. Problemet är att man lånar upp stora summor för att bekosta de fyra samarbetspartiernas långa önskelistor på nya utgifter - utgifter som det aldrig hade funnits utrymme för i en normal budget där man måste prioritera vad som ska rymmas under utgiftstaket. Nu använder man Corona-pandemin som svepskäl för att runda utgiftstaket och köra statsbudgeten med stora underskott och finansierar detta med lån. Och plötsligt finns det utrymme för en massa mer eller mindre tveksamma permanenta utgiftsökningar. Kostnader som svenska folket tvingas släpa på kommande år.

Man måste skilja mellan krispolitik och varaktiga utgiftsökningar och bidragsökningar som inte har något alls med krisen att göra. Moderaterna har drivit på och står bakom huvuddelen av krispolitiken, och den handlar om mycket stora summor. I det fallet är det helt enkelt så att det hade blivit ännu dyrare att inte göra något alls. Men när det gäller varaktiga utgiftsökningar i statens budget som saknar koppling till krisen är det rent oansvarigt att låna till detta. Även i en kris måste man prioritera. Och att prioritera handlar även om att prioritera bort. Inte att använda krisen som förevändning för att ösa ut pengar.     

Det är dessutom märkligt att regeringens politik inte har fokus på de två viktigaste samhällsfrågorna - att motverka kriminaliteten och att minska arbetslösheten. Båda dessa områden försummas i regeringens budget, trots att man som sagt kör statens budget med över 100 miljarder i underskott. Redan innan vi gick in i pandemin hade regeringen misslyckats fullständigt med arbetslösheten - Sverige var det enda landet i EU som ÖKAT sin arbetslöshet under högkonjunkturen (räknat från 2014). Hur en regering som misslyckats med att få ned arbetslösheten under en stark högkonjunktur plötsligt ska lyckas få ned arbetslösheten under en kraftigt försvagad konjunktur är en rimlig fråga. Svaret är sannolikt att det inte kommer att gå. Och när det gäller viktiga polisreformer som exempelvis betald polisutbildning och höjda polislöner skulle det också behövas mer pengar. Det behövs också mer pengar till åklagarna och andra delar av rättsväsendet. 

Moderaterna kommer inom några veckor att presentera vår egen budgetmotion. Jag är ju inblandad en del i budgetarbetet och utan att säga för mycket vågar jag ändå förutsäga att vi kommer att ha ett lägre budgetunderskott än regeringen genom att vi prioriterar och också gör besparingar på sådant som är mindre viktigt, och vi kommer att ha tydligare fokus på kampen mot kriminaliteten och på att få ner arbetslösheten. 

Bekvämt att skylla på klimatförändringar för att slippa ta ansvar 

2020-09-20

När man följer rapporteringen från västra USA om de stora bränderna i terrängen som ödelägger hela samhällen är det slående att reportrar och kommentatorer regelmässigt skyller allt på "klimatförändringar". Det är också uppenbart att delstatsguvernörerna (demokrater i samtliga tre berörda delstater) använder bränderna som slagträ mot motståndaren, president Trump, inför presidentvalet.

Om man ska få en lite mer balanserad bild av orsaken till bränderna och deras snabba och dramatiska förlopp måste man ta del av många olika källor. Orsaken till att bränderna startar är i vart fall inte klimatförändringar, utan oftast blixtnedslag eller grovt slarv med eld i naturen. Häromdagen fanns lite förvånande också en mer nyanserad artikel i Expressen som faktiskt säger redan i rubriken att de allvarliga effekterna av bränderna inte bara handlar om klimatförändringar, utan också bristande beredskap och skogsvård. Alltså det president Trump brukar framhålla (om än ibland med lite märkliga formuleringar). 
 
Jag besökte San Francisco 2016 (reseberättelse finns här) och då även nationalparken Muir Woods National Reserve norr om staden, där man kan besöka en av de få kvarvarande stora Redwood-skogarna. Det vi lärde oss där var att redwood-träden tål stora skogsbränder. De så höga (upp till 120 meter) att trädens kronor aldrig nås av bränderna. Trädens bark är dessutom så kompakt att den inte brinner, bara blir lite svedd, vilket träden inte tar skada av. Dessutom är träden indränkta i tanniner, en kemisk förening, som gör träden extra motståndskraftiga mot eld. Tvärtom är det så att träden behöver skogsbränder regelbundet för att kunna få plats för nya plantor som kan gro i askan. Bränderna rensar helt enkelt undervegetationen under träden utan att skada dem. (Nedan en bild jag tog när vi vandrade i parken). 



Idag är de flesta reedwood-skogarna längs västkusten nedsågade och mycket av terrängen i exempelvis Kalifornien och delstaten Washington består av buskvegetation och lägre träd, inte sällan planterade träd som egentligen inte passar i det torra klimatet och som därför är mycket torkkänsliga och brinner lätt. Dessutom råder avverkningsförbud i många offentligt ägda skogar i Kalifornien för att man "vill värna den biologiska mångfalden", och ingen sköter därför dessa skogar längre utan de får växa vilt. Det finns även uppgifter om att myndigheterna i vissa områden på västkusten rent av verkar för att man INTE SKA röja bort undervegetation i några skogar överhuvudtaget, och motarbetar skogsavverkning och upprättande av brandgator även i privata skogar för att man vill "värna om den grönska som finns" - av klimatskäl. Man röjer inte heller bort skog och vegetation runt bebyggelsen vilket gör att samhällena drabbas hårt av skogsbränder. Som nämns i artikeln i Expressen agerar man helt annorlunda i andra delar av USA där man bränner bort undervegetation under kontrollerade former för att förebygga skogsbränder - och det fungerar. 

Att Kalifornien har vattenbrist beror för övrigt inte heller på klimatförändringar - det är i grunden ett mycket torrt område och har alltid varit det. Vattenbristen är till stor del självförvållad. Antalet invånare har ökat dramatiskt över tid och allt fler ska slåss om den begränsade mängd grundvatten som finns i det mycket torra området, delvis gränsande till ren öken. Dessutom har var och varannan villa stora pooler, golfbanorna ligger tätt och förbrukar massor av vatten, och man har stora odlingar av vattenkrävande nyttoväxter som egentligen inte alls passar i det torra klimatet och som kräver massor av vatten. Det sistnämnda medför ytterligare ett problem - odlingarna håller ofta bara en begränsad tid, sedan överges de ofta och växer igen med låga torra buskar som blir väldigt brandfarliga vid en stor terrängbrand. 

När guvernörer och borgmästare skyller alla samhällsproblem på klimatförändringar är det väldigt bekvämt - de slipper då ta ansvar för sina egna försummelser när det gäller att röja och sköta skogar och avverka träd nära bebyggelse, se till att hushålla med färskvatten, verka för odling av lämpligare grödor och vara rädd om sina ursprungliga trädslag och skogar.

Jag besökte även Tasmanien samma år, 2016 (reseberättelse finns här). Även där har man haft samma problem, myndigheterna har motarbetat röjning och avverkning för att man vill skydda växtligheten. När det sedan medför dramatiska skogsbränder skyller man på klimatförändringar. Så här skrev jag i min reseberättelse: 

"Skogsbränder är som sagt ett mycket stort problem i stora delar av Australien, och en del av Australiens vardag och historia. Oftast orsakas bränderna av blixtnedslag, och eftersom det ofta är torrt i markerna och skogen är mycket brännbar med bland annat mycket brandfarliga eukalyptusträd blir det lätt omfattande skogsbränder. Under 2015 föll väldigt lite regn och den stora skogbranden på Tasmanien pågick i 60 dagar. Man tvingades då ta in hjälp från andra delstater. Den värsta skogsbranden i Australiens historia inträffade 1939 i delstaten Victoria. Ett stort antal byar och samhällen drabbades, över 70 personer dog och 3 700 byggnader brann ner."

   

"Öster om Hobart, på vägen mot Port Arthur, var det en omfattande skogsbrand 2010. Miltals med skog brann ned, liksom flera byar. Vi passerade exempelvis ett större samhälle där i stort sett samtliga byggnader brann ned. Det mesta är återuppbyggt, men fortfarande stod skorstenarna till några av husen kvar, och många döda träd stod kvar. I bakgrunden syntes enorma arealer av svartbränd skog på kullarna och bergen bakom."

Även i Australien har myndigheter tidigare motarbetat röjning och avverkning för att man vill "skydda växtligheten". När det sedan medför dramatiska skogsbränder skyller man på klimatförändringar. Man borde lära av urbefolkningen (aboriginerna) som alltid haft beredskap för skogsbränder och skött skogen med tanke på detta.

Uppdatering 24/9: Även Klimatsans skriver om detta och har fått mitt tillstånd att använda mitt foto som illustration.

 

Trafikverket springer klimatextremisternas ärenden  

2020-09-18

Från moderat sida har vi tidigare konstaterat att bilismen är kreaftigt överbeskattad enligt de etablerade beräkningsmodeller för miljöbelastning som används och som EU rekommenderar medlemsländerna att använda för att efterleva Parisavtalet. På samma sätt blir bygget av höghastighetståg med dessa etablerade beräkningsgrunder extremt samhällsekonomiskt olönsamt.

Vi har ju hört att det finns en frustration inom regeringen (läs främst MP) över att beräkningsmodellerna inte är tillräckligt "klimatalarmistiska" eftersom de inte gynnar tåg och motverkar bilism. Men nu verkar Trafikverket ha löst detta på sitt eget lilla sätt. Det är Svenskt Näringslivs E-tidning "fPlus" som avslöjar att Trafikverket i sina kalkyler nu helt enkelt höjt "miljökostnaden" för koldioxidutsläpp från 1 krona per kg (som är enligt EU:s riktlinjer) till sju (!) kronor per kg. Genom denna sjudubbling av "kostnaden" för utsläpp av koldioxid blir plötsligt hux flux bilismen kraftigt underbeskattad och höghastighetståg jättelönsamma i Trafikverkets kalkyler. Ändringen bäddar såklart politiskt för enorma skattehöjningar på privatbilismen och byggnation av höghastighetståg till enorma kostnader som ingen är beredd att betala. Självklart ett politiskt beställningsjobb från regeringen.

Problemet är bara att den sjufaldiga ökningen av "kostnaden" för koldioxid verkar vara helt godtycklig. Faktiskt rent hittepå. I artikeln säger rent av Trafikverkets ansvarige att det inte finns något säkert sätt att beräkna detta och att det därför är "bättre att ta i för mycket än för lite". Trots att man alltså kraftigt går emot de riktlinjer som större delen av Europa tillämpar och som EU anser ligger i linje med efterlevnaden av parisavtalet. Lite citat ur artikeln:

"Gunnel Bångman är chef för den analysgrupp på Trafikverket som har räknat fram den nya värderingen. Hon försvarar resultatet med att forskningsläget inom området är svårtolkat och att man just därför istället tittat på politikens värdering av minskade koldioxidutsläpp.

– Det har alltid varit svårt att ta fram en korrekt värdering av de framtida kostnaderna för koldioxidutsläpp. Det finns vetenskapliga beräkningar, men de är oerhört osäkra eftersom sambanden är komplicerade, och det är svårt att förutse konsekvenserna av global uppvärmning. Vi kan hålla med om att det är en hög värdering av utsläppen, men vi anser det vara motiverat med tanke på den kraftigt skärpta klimatpolitiken. Ett exempel är målet om att utsläppen inom transportsektorn ska minska med 70 procent fram till 2030.

Hon menar även att det är bättre att ta i för mycket än för lite i klimatfrågan.

-Forskningen varnar bland annat för så kallade "tipping points". Det innebär att koldioxidutsläppen kan ge klimatförändringar som startar processer som inte längre går att stoppa. Från det perspektivet kan man tänka att det är bättre att ligga lite för högt (Lite? Sju gånger högre(!), min anm) än lite för lågt och då ha större chans att undvika en utveckling som kan få enorma konsekvenser för samhället."

Vad som är "bättre" går verkligen att diskutera. Bättre för regeringen antar jag? Ändringen bäddar såklart politiskt för enorma skattehöjningar på privatbilismen och byggnation av höghastighetståg till enorma kostnader som ingen är beredd att betala. Självklart ett politiskt beställningsjobb från regeringen.

Trafikverket har helt enkelt blivit klimataktivister i stället för en seriös myndighet och hittar godtyckligt på egna beräkningsgrunder utan någon stöd i vare sig forskning, Parisavtal eller politiska beslut. Och som alibi använder man den svenska klimatlagen och "politikens värdering" av utsläppen.

Detta var EXAKT det jag varnade för när jag vägrade att följa den moderata partilinjen och rösta för det klimatpolitiska ramverket och den svenska klimatlagen i juni 2017. Att sätta en sådan lag i händerna på klimatextremistiska miljöpartister och deras kompisar ute på myndigheterna är verkligen att be om problem. Jag påpekade bland annat att målet med denna lag var helt orealistiska utsläppsminskningar i transportsektorn, vilket riskerar att slå extremt hårt mot alla som är beroende av bilen. Jag varnade också för att klimatpolitiken skulle slå mot företagande, jobb, samhällsekonomi och hushållsekonomi. Detta är EXAKT detta vi nu ser.

Så här skrev jag före omröstningen 2017:
 

Jag kommer inte att rösta för införandet av ett klimatpolitiskt ramverk

2017-06-15

I dag kommer riksdagen att rösta om att införa ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Jag har begärt och beviljats utkvittning från dagens omröstning. Skälet är att jag inte kan ställa mig bakom det klimatpolitiska ramverket.

Innan jag tog mitt beslut lyssnade jag noga på riksdagsdebatten i ämnet, och den stärkte min oro för den väg Sverige nu väljer. Ju mer jag läser desto mer bekymrad blir jag. Förslagen till Klimatlag och klimatpolitiskt ramverk är ett extremistiskt Miljöpartistiskt missfoster. Om riksdagen röstar igenom det slår vi undan benen på svensk transportnäring och möjligheten att arbeta och leva på landsbygden. Ramverket föreskriver bland annat orealistiska utsläppsminskningar för transportsektorn. Det kommer också att bli allt svårare för Svenska företag att hävda sig i den internationella konkurrensen och risken är uppenbar att energikostnaderna för svenska hushåll och företag kommer att drivas upp till nya extremnivåer.

Självklart kommer den nya lagstiftningen att tillämpas olika beroende på vilken regering vi har. En Alliansregering skulle sannolikt ta rimligare beslut än en rödgrön regering. Men problemet är att lagstiftningen öppnar för att klimatfrågan överordnas andra samhällsfrågor.

Jag kan inte se mina väljare och andra i ögonen när beslut efter beslut kommer att tas i orimlig riktning kommande år med denna klimatlag som argument. Risken är att vi nu ger klimatextremisterna närmast carte blanche att steg för steg förstöra möjligheten att bo och verka i vårt land. Att man tydligt säger att Sverige ska "gå före" oroar extra mycket. Det betyder rent ut att svenska folket ska plågas med ännu större pålagor än andra länder för att vårt lilla land ska bli ett klimatpolitiskt föredöme. Jag tvivlar på att detta är svenska folkets önskan.

Jag framförde min kritik mot den nya klimatlagstiftningen när den moderata riksdagsgruppen behandlade ärendet i tisdags. Det är knappast någon nyhet att jag ifrågasätter stora delar av klimatpolitiken och dess nytta, liksom människans möjlighet att stoppa klimatförändringar. Jag har trots detta ställt upp på alla beslut under Alliansregeringens tid. Men det nya klimatpolitiska ramverket går över gränsen för vad jag klarar av. Nu är det stopp för min del.

Det är knappast klimathotet som främst hotar svensk välfärd, jobb och samhällsekonomi, utan effekterna av vår klimatlagstiftning som används som alibi för det ena korkade beslutet efter det andra. Klimatlagen leder helt enkelt till felaktiga samhällsbeslut, felaktiga för både samhällsekonomi, miljö och faktiskt även klimat. Det räcker att nämna diskussionen om Preems ansökan om att få bygga ett nytt raffinaderi som skulle vara till global miljönytta - men som samtidigt isolerat anses vara till negativ svensk nationell "klimatnytta". Klimatnationalismen är rent miljöskadlig, men följer samtidigt som direkt effekt av den lika nationalistiska klimatlagen.

Förr eller senare bör väl fler politiker än jag reagera över hur fel detta blev och hur duperade de blev av klimataktivisterna. 

Utvisning enligt lagen om särskild utlänningskontroll är inte ett straff  

2020-09-18

I går hörde vi regering, media och vänsterdebattörer tävla om vem som hårdast kunde ta avstånd från Moderaternas förslag om riktiga kraftfulla åtgärder mot gängkriminaliteten, och då främst förslaget om att kunna avvisa eller utvisa personer med utländskt medborgarskap som bedöms planera eller engagera sig i grov organiserad kriminalitet. Justitieministerns enda svar på moderaternas förslag var att vi moderater är "övertända" och inte tänker på de grovt gängkriminellas rättssäkerhet...

Förslaget om att avvisa/utvisa utländska medborgare på grund av misstanke om avsikt att begå grova brott har fått märklig och osaklig kritik, uppenbarligen från människor som inte vare sig behärskar lagstiftning eller juridik. Att avvisa/utvisa en person i enlighet med Lagen om särskild utlänningskontroll (1991:572) är en möjlighet som finns redan idag och gäller personer som exempelvis misstänks planera terroristbrott eller genomföra spioneri eller utgöra annat hot mot rikets säkerhet. Dessa avvisningar/utvisningar är inte ett straff för ett begånget brott utan en åtgärd för att motverka sådana brott.

Det moderaterna vill är att jämställa den grövsta organiserade brottsligheten med terroristbrott och hot mot rikets säkerhet, eftersom vi tycker att effekterna är liknande. Syftet med gängbrottsligheten är inte bara att tjäna pengar utan även att ta makten från det demokratiskt beslutade rättssamhället och att styra områden, stadsdelar, näringsverksamhet och människor vid sidan av det demokratiska systemet. Den grova gängkriminaliteten hotar hela samhällsstrukturen.

Vårt förslag innebär att man skulle kunna avvisa eller utvisa personer vid misstanke om avsikt att begå riktigt grova brott. Förslaget skulle endast omfatta utländska medborgare, eftersom lagen om utlänningskontroll inte gäller svenska medborgare (eller den med dubbelt medborgarskap). En sådan utvisning är alltså inte ett straff för ett brott "utan fällande dom" som kritikerna påstår. Det är inget straff alls utan ett sätt att förebygga brott. 





 

Verkligheten knackar på porten  

2020-09-18

I går hörde vi regering, media och vänsterdebattörer tävla om vem som hårdast kunde ta avstånd från Moderaternas förslag om riktiga kraftfulla åtgärder mot gängkriminaliteten. Och idag vaknade vi till nyheter om nya skottlossningar och mord under natten, om jag inte räknat fel inträffade hela tre nya mord bara senaste dygnet. 

Problemet är att regeringen inte ser verkligheten. Man verkar tro att ändlösa utredningar och mer pengar till fritidsgårdar ska lösa problemet med den organiserade kriminaliteten. Det tror inte moderaterna. Vi har fått igenom en del moderata förslag med stöd av andra partier, men tyvärr är det mycket som fastnat i "förutsättningslösa" utredningar i stället för skarpa förslag. Här en liten påminnelse om ett antal förslag som Moderaterna lagt fram de senaste åren men som Socialdemokraterna tyvärr avvisat:
 

Regeringen, C och L vägrar rädda paketresebranschen och skydda kunderna 

2020-09-17

Paketreseföretagen är en av de branscher som drabbats allra hårdast av pandemin. Inte nog med att man gått miste om alla intäkter, man tvingas också återbetala allt kunderna betalt i förskott - samtidigt som man själv ofta inte kan få igen några pengar från flygbolag och hotell utomlands. I det läget är konkurs oundvikligt, vilket i sin tur försvårar och fördröjer för kunderna att få tillbaka sina pengar.

Branschföreningen Svenska resebyrå- och arrangörsföreningen (SRF) har presenterat ett förslag om en stödfond ur vilken återbetalning av resor som ställts in vid extraordinära omständigheter kan ske. Motsvarande lösningar finns redan, eller genomförs nu i flera av våra grannländer. Enligt förslaget är fonden självfinansierande på 20 år sikt eftersom branschen avser finansiera fonden genom en extra avgift på paketresor framgent. Tanken var att staten skulle tillföra fondens kapital, och sedan skulle fonden täckas in med en liten avgift (kanske 5-10 kronor) på varje framtida såld paketresa tills skulden till staten var återbetald. Det innebär att det för statens del i praktiken endast skulle handla om ett lån, inte en kostnad. Ett för staten väldigt billigt krisstöd jämfört med mycket annat som beslutats under krisen.

Moderaterna i civilutskottet har tidigare föreslagit att riksdagen ställer sig bakom att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett förslag, som avhjälper de uppenbara brister paketreselagen för med sig i situationer med omfattande reseavrådan på obestämd framtid och tillkännager detta för regeringen. Förslaget bör hämta vägledning i de synpunkter och önskemål som inkommit från branschen. Detta fick tyvärr bara stöd av M, KD och SD.

I dag röstade Civilutskottet på nytt om att ge ett tydligt uppdrag till regeringen att agera i frågan för att säkra återbetalning till kunder som köpt paketresor som ställts in till följd av Corona (det handlar om miljontals resenärer) och samtidigt motverka att hårt drabbade paketresebolag går i konkurs. Men tyvärr röstade återigen bara M, SD och KD för detta. Alla andra röstade nej.

Min riksdagskollega Lars Beckman (M) som är ledamot i Civilutskottet beskrev branschens problem utförligt i en debattartikel i april.

Regeringen och samarbetspartierna bär nu ett tungt ansvar för hur man ska hantera saken. En inte allför konspiratorisk tanke är väl att just turism och resande (ofta med flyg) inte är något Miljöpartiet gillar och därmed tar kanske regeringen sin hand från frågan?

Moderaterna presenterar tio skarpa förslag mot gängkriminaliteten 

2020-09-17

Gängvåldet är ett större hot mot Sverige än vad någon nu aktiv svensk politiker har varit med om. Brottsligheten är systemhotande. Det kräver bland annat att lagar och verktyg som idag kan användas mot terrorister också ska kunna användas mot de kriminella gängen. Moderaterna presenterar idag tio samlade åtgärder för att stoppa de kriminella gängen. Flera av förslagen har vi lagt fram tidigare och några är helt nya: 

1. Dubbla straff för gängkriminella
2. Inför ett system med visitationszoner
3. Inför ett system med anonyma vittnen
4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng och ha samröre med sådana
5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn fostras in i kriminalitet
7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen 
8. Nya riktlinjer till samtliga relevanta myndigheter att aktivt bidra i det brottsbekämpande arbetet
9. Fler gängmedlemmar ska utvisas
10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från kriminella 

Nedan en liten fördjupning om vart och ett av förslagen.

1. Dubbla straff för gängkriminella
Moderaterna vill införa en gängbestämmelse som kan leda till dubbla straff för vissa brott som har ett samband med uppgörelser i kriminella grupperingar. En sådan typ av straffskärpningsgrund finns sedan tidigare i Danmark och tillämpades bland annat efter den uppmärksammade dödsskjutning då svenska gängmedlemmar dömdes till långa fängelsestraff. Exempel på brott som skulle kunna aktualisera tillämpning av gängbestämmelsen är misshandel, rån, olaga hot, olaga frihetsberövande, utpressning, hot och våld mot tjänsteman samt övergrepp i rättssak. 

2. Inför ett system med visitationszoner
För att hitta fler illegala vapen bör de brottsbekämpande myndigheterna ges bättre möjligheter att – under en begränsad tid och vid vissa platser – visitera personer i syfte att söka efter just vapen. Moderaterna vill att Polisen, efter beslut från åklagare, ska kunna upprätta visitationszoner där den ges utökade befogenheter att söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon. Ett beslut om att upprätta en visitationszon får endast fattas när det finns en beaktansvärd risk för att illegala vapen finns i eller kommer transporteras genom ett visst område. Zonerna ska vara tillfälliga och begränsade till ytan. Det ska inte krävas någon konkret misstanke om brott för att kontroll ska kunna ske.

3. Inför ett system med anonyma vittnen
Allvarlig brottslighet ofta är svår att utreda eftersom de som kommit i kontakt med den vare sig vågar eller vill berätta om vad de sett. Gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp, och många vägrar vittna eller ens tala med polisen. Idag är det som huvudregel inte tillåtet med anonyma vittnen i domstol i Sverige. Däremot är det möjligt att i domstol höra en person som är anställd av Polisen eller Försvarsmakten under en så kallad kvalificerad skyddsidentitet. Det rör sig då i regel om poliser som bedriver spaning under täcknamn och därför har tilldelats andra personuppgifter. Detta kan i praktiken sägas vara ett undantag från förbudet mot anonymitet. Vi ser dock ett behov av att pröva ett system med möjlighet till anonymitet i domstol vid allvarlig brottslighet. Förutom polisspanare är det särskilt den som av en tillfällighet har blivit vittne till ett brott som skulle kunna ha nytta av anonymitet. En sådan möjlighet finns sedan år 2001 i Norge. Anonyma vittensmål ska dock inte ensamt kunna räcka som bevis för en dom utan endast kunna användas som kompletterande bevisning.

4. Det ska vara straffbart att vara med i ett kriminellt gäng och ha samröre med sådana
Moderaterna föreslår att det införs ett straffrättsligt förbud mot att delta i eller ha samröre med en kriminell organisation. Det skulle leda till att fler gängmedlemmar döms till fängelsestraff och dessutom ge Polisen nya möjligheter att agera mot gängen. Med gäng avses grupperingar som begår allvarliga brott, i första hand grova våldsbrott. Men det kan också handla om annan brottslighet, såsom grova narkotikabrott eller systematiska förmögenhetsbrott. Ett exempel på vad som kan utgöra ett deltagande i ett kriminellt gäng är att upprätta vägspärrar eller anordna möten där olika kriminella gäng deltar. Förslaget har bland annat tagit fasta på den nya lag som sedan mars i år finns för att stoppa terrorister: förbud mot samröre med en terrororganisation. 

5. Ge Polisen kraftigt förstärkta möjligheter att avlyssna och övervaka gängmedlemmar
Moderaterna föreslår att det ska vara möjligt att sätta in hemlig avlyssning, dataavläsning och kameraövervakning (s.k. hemliga tvångsmedel) mot aktiva gängmedlemmar innan de begår brott, för att stoppa dem. En sådan möjlighet finns idag enligt den s.k. prev-lagen (lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott). Den begränsar sig dock i huvudsak till terrorist- och spioneribrott. De rättssäkerhetskrav som finns i dagens lagstiftning bör också gälla för de nya möjligheter att använda hemliga tvångsmedel som Moderaterna nu föreslår. Till exempel ska tillstånd att använda hemliga tvångsmedel normalt prövas av domstol.

6. Fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn fostras in i kriminalitet
Staten måste ta ett större ansvar för att omhändertaganden sker av barn som utsätter sig själva för risker genom att begå grova brott eller som fostras in i kriminalitet av sin egen familj. Enligt Polisen finns idag ett 40-tal släktbaserade kriminella nätverk i Sverige som ägnar sig åt organiserad brottslighet. I dessa nätverk är inte individen viktig – klanen går först. Där fostras barn till att ta över den organiserade brottsligheten och det saknas ambitioner att bli en del av samhället. Det finns också andra sammanhang där barn växer upp i en miljö präglad av grov organiserad brottslighet eller där barnet själv återkommande begår grova brott. Med dagens lagstiftning kan ett omhändertagande enligt LVU (lag om särskilda bestämmelser om vård av unga) vara aktuellt i samtliga dessa fall – när det finns risker för att barnets hälsa och utveckling skadas. Problemet är dock att det sker i för få fall.

För att åstadkomma fler omhändertaganden enligt LVU måste staten ta ett större ansvar:
• En anledning till att omhändertaganden sker för sällan är kostnaden för dessa. Det är i huvudsak statens uppgift att upprätthålla lag och ordning, inte kommunernas, och staten bör därför stå för en större del av notan än idag.
• Staten måste ställa tydligare krav på att fler barn i riskmiljöer ska omhändertas. Det handlar både om en tydligare styrning men också att, vid behov, ändra i regelverken.
• De brottsbekämpande myndigheterna måste användas vid behov. Polisen har ofta god kännedom om vilka barn som växer upp i kriminella miljöer. Därför bör åklagare kunna ansöka och fatta beslut om omedelbart omhändertagande enligt LVU. Idag har bara socialnämnden behörighet att göra en sådan ansökan. 

7. En ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: myndigheter ska dela all relevant information med Polisen 
Enligt dagens sekretessregler får myndigheter som utgångspunkt inte dela information med Polisen, även om det finns undantag som dock sällan tillämnpas. Dessa regler fungerar dåligt, eftersom det råder stor osäkerhet hos myndigheterna om när och hur undantagen kan tillämpas. Moderaterna menar att ribban för när information delas mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte måste sänkas. Det är också centralt att den ovisshet som följer av dagens komplicerade regelverk undanröjs: Oro för att göra fel får inte stoppa myndigheter från att göra allt som är möjligt för att förhindra kriminalitet, i synnerhet gängvåld. 

8. Nya riktlinjer till samtliga relevanta myndigheter att aktivt bidra i det brottsbekämpande arbetet
Idag står de brottsbekämpande myndigheterna i många fall alltför ensamma i arbetet mot kriminaliteten. Samverkan förekommer, men mycket mer kan göras. Samhället måste gemensamt vända utvecklingen. Fler myndigheter behöver bidra mer proaktivt till brottsbekämpningen och därigenom stödja Polisen och andra brottsbekämpande myndigheters uppdrag. Moderaterna vill införa ett tydligt krav för samtliga relevanta myndigheter att aktivt vidta åtgärder för att bekämpa brott och motverka missbruk inom respektive myndighets verksamhetsområde. Det bör ske genom tillägg i regleringsbreven så att det blir tydligt att respektive myndighet ska arbeta med att förebygga och avslöja brott, samt aktivt bistå Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter i deras brottsutredningar. Till exempel bör samtliga myndigheter som betalar ut olika former av bistånd och ersättningar ges ett tydligt uppdrag att motverka bidragsbrott och annat missbruk. Vidare föreslår Moderaterna att fler myndigheter ska ingå i den myndighetsgemensamma samverkan mot grov organiserad brottslighet. Bland annat bör Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Transportstyrelsen och Länsstyrelsen i Stockholms län ingå i satsningen.

9. Fler gängmedlemmar ska utvisas
Varje stat har rätt att kontrollera personer som inte är medborgare vad gäller inresa, vistelse och utvisning. Av utlänningslagen följer att den som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott får utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända hit inom en viss tidsperiod. Dagens praxis innebär dock att få utländska medborgare utvisas från Sverige, trots att de döms för allvarlig brottslighet. Det gäller bland annat de slags brott som inte sällan begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Av de utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige och döms för mord utvisas 43 procent – inte ens hälften. För rån är motsvarande andel endast 2 procent och för grov misshandel 3 procent. De låga sifforna beror bland annat på att alltför stor hänsyn tas till personens anknytning till Sverige när frågan om utvisning bedöms. Detta vill Moderaterna ändra på. Den tydliga utgångspunkten måste vara att den som inte är svensk medborgare och döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Det gäller inte minst brott som begås inom ramen för gängkriminalitet.

10. ”Go for the money” – det ska bli enklare att beslagta egendom från kriminella
Samhället bör aldrig acceptera att personer berikar sig genom brott. Därför finns goda skäl att ta brottsvinster i beslag. Ett effektivt regelverk för att beslagta brottsvinster försvårar också hanteringen av svarta och kriminella pengar. Dessutom skickar det en tydlig signal till både brottslingen och omgivningen: det lönar sig inte att begå brott. I Sverige kan den som döms för brott tvingas lämna ifrån sig eventuella brottsvinster. Enligt huvudregeln i svensk rätt ska utbyte av brott förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt. Med utbyte av brott avses dels konkret egendom som någon kommit över genom brott, dels det uppskattade värdet av vad som åtkommits. Enligt huvudregeln är det endast möjligt att förverka utbytet av just det aktuella brottet som en person dömts för. Det är vidare upp till åklagaren att bevisa att egendomen härrör från just det brottet.

Alliansregeringen införde år 2008 en ny form av s.k. utvidgat förverkande, som skapade möjlighet att förverka vinster från annan brottslighet än just det eller de brott som personen dömts för. Åklagaren har fortfarande bevisbördan, men beviskravet är lägre: det räcker att det framstår ”som klart mera sannolikt” att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Även om de nya reglerna om utvidgat förverkande gett goda resultat, har möjligheten använts i relativt få fall (SOU 2015:67). 

De kriminella gäng som vuxit fram i Sverige rör sig inte sällan med olika typer av statusmarkörer. Det handlar om dyra kläder, klockor, smycken och fordon. För att minska drivkrafterna hos gängkriminella att begå brott krävs att rättsväsendet har goda möjligheter att beslagta brottsvinster. Att ta statussymboler från gängkriminella är också en viktig åtgärd för att förhindra att unga rekryteras in i kriminalitet. Moderaterna vill därför att det införs utökade möjligheter att förverka potentiella brottsvinster. Det handlar för det första om att en tydlig förklaringsbörda bör läggas på den enskilde. Den som ägnar sig åt gängkriminalitet och saknar legitima inkomster bör kunna förklara hur han eller hon kommit över dyra tillgångar för att egendomen ska skyddas från förverkande. Motsvarande regler finns exempelvis i Europarådets konvention från 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism. Det handlar för det andra om att förverkande ska kunna beslutas utan samband med en fällande brottmålsdom – vilket endast kan ske i undantagsfall idag. Det skulle möjliggöra en effektivare process där egendom kan tas i beslag i flera fall och snabbare, utan att tumma på rättssäkerheten. Ett liknande system finns redan på Irland och utreds i Norge. 

Dagen inleddes med Covid19-test 

2020-09-17

Förra veckan fick min fru beskedet att en boende på ett korttidsboende som hon haft hand om som sjukgymnast var kraftigt infekterad med Covid19, och att hon skulle testa sig. Mycket riktigt var hon smittad och några dagar senare blev hon sjuk. Själv fick jag egna symptom ett par dagar senare och fick tid för provtagning idag.  Det skedde i ett provisoriskt tält utomhus bakom vårdcentralen i Sätila.

 

Med tanke på att jag har alla symptom för Covid19 och nu även tappat det mesta av min smak när jag äter så antar jag att testet egentligen är onödigt. Det är bara att konstatera att jag med all sannolikhet drabbats av smittan. Känns irriterande med tanke på att jag både flugit, åkt tåg och tunnelbana, ätit på restauranger och rört mig i både varuhus och andra platser med en del folk, och även varit ganska aktiv på plats i riksdagen under hela pandemin ända sedan i våras. Jag har dock varit extremt noga med att på alla sätt förebygga att bli smittad, och har klarat mig. Och så blir jag smittad hemma av min egen fru...

Nåja. Jag mår ganska bra, i vart fall än så länge, och jobbar på som vanligt. De flesta möten denna höst går ändå via via telefon eller på skype, zoom eller signal, och då gör det ju inte så mycket om man är smittad. Det är inte heller några voteringar denna vecka och inte heller några inplanerade debatter. Jag får i stället som planerat lägga min tid på årets riksdagsmotioner. Det blir ett betydande antal även i år. Har du några bra tips på något du tycker jag borde driva - skicka ett mail!   

Vad får klimatpolitiken kosta? 

2020-09-16

De kritiska rösterna i klimatdebatten hörs lite oftare numera. Jag tror allt fler börjar inse hur samhällsskadlig en del av den så kallade "klimatpolitiken" är, och hur enormt mycket den kostar. Samt hur felriktad politiken ofta är. I dag är det Svenska Dagbladet som ägnar ledaren (tyvärr låst) åt att ifrågasätta regeringens dyra symbolpolitik, och inte minst Miljöpartiets destruktiva påverkan på politiken. Bland annat skriver man så här:

"Den klimatpolitik regeringen driver är i många stycken symbolinriktad och i sin praktiska inriktning ofta snävt nationell. Men framförallt är politiken ineffektiv. Kritiken från bland andra Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet har varit hård. Och så sent som i fredags dömde professorn i nationalekonomi John Hassler i Expressen ut det svenska klimatmålet för biltrafiken som "dyrt och verkningslöst"."

Man fortsätter med att kommentera de höga kostnaderna för klimatpolitiken:

"I augusti skrev Bill Gates på sin blogg om kopplingen mellan covid-19 och politiken för att bekämpa klimatförändringarna. Utsläppen minskar under pandemin, men givet den dramatiska nedgången i mänsklig och ekonomisk aktivitet är det ändå på marginalen. Gates hänvisar också till beräkningar av kostnader för minskade koldioxidutsläpp under pandemin och konstaterar att dessa ligger i storleksordningen 30-50 gånger över de 100 dollar per ton som ekonomer bedömt stå i proportion till konsekvenserna av kimatförändringarna. Man kan diskutera dessa beräkningar. Men några saker är tydliga: Det finns en kostnad för att undvika utsläpp. Denna kostnad kan vara oöverstigligt hög. Pandemins ekonomiska nedstängning är inte en framgångsrik - än mindre möjlig - lösning på klimatfrågan."

Man kan konstatera två saker. För det första att nedstängningen under pandemin ligger nära Miljöpartiets dröm om framtiden - avskaffad ekonomisk tillväxt, lägre produktion och lägre konsumtion. Nu har vi testat den modellen i praktiken och sett hur den slår ut företag och jobb, kostar samhällsekonomin hundratals miljarder och försämrar pensionerna. Det borde verka avskräckande på alla utom de närmast religiöst troende miljöpartisterna.

För det andra att dagens politik innebär att vi satsar enormt stora summor på "klimatåtgärder", utan att vi ens vet om de verkligen kan stoppa klimatförändringar eller ens mer än på marginalen begränsa dem, och att kostnaderna är redan nu sannolikt högre än vad kostnaden skulle bli för att hantera effekterna av samma klimatförändringar. Och om "klimatåtgärderna inte ger någon effekt av betydelse för klimatet kommer vi att få betala för båda delarna. Först en hög kostnad för det som visade sig vara en närmast meningslös klimatpolitik och sedan kostnaden för att hantera följderna av de klimatförändringar vi ändå inte kunde stoppa.

Min slutsats är densamma som den jag förespråkat många gånger, även på en moderat partistämma för ett antal år sedan. Sveriges klimatpolitik borde prioritera åtgärder som också medför positiv nytta för miljö, hälsa, samhällsekonomi och energiförsörjning. "Klimatåtgärder" som endast syftar till att minska utsläppen utan annan nytta borde undvikas. Om man enades om denna prioritering kunde man också skapa en bredare samsyn kring politiken oavsett åsikter i själva klimatfrågan, och man riskerar heller inte att kasta pengar i sjön. 

Trafikprofessor vid VTI totalsågar "klimatmålet" för vägtrafiken 

2020-09-16  

I dag finns en intressant artikel på fPlus (Svenskt Näringslivs nättidning). Man har intervjuat trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson som helt dömer ut det svenska klimatmålet för trafiken. Hon är professor i nationalekonomi vid Statens Väg och Trafikforskningsinstitut, VTI och har forskat i 20 år på transportsystem. 

Ett av de svenska klimatmålen är att till år 2030 minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter, borträknat flyget, med 70 procent jämfört med 2010. Halva tiden har gått men det är ytterst lite som talar för att målet ska kunna nås. "Klimatmålet kommer inte att nås, det går helt enkelt inte. Det vet alla. Och ingen säger emot mig, för ingen pratar om det", säger hon, och fortsätter "Jag har tittat på den forskning som finns och slutsatsen är att det är nästan omöjligt att minska vägtransporterna till rimliga samhällsekonomiska kostnader".

Även nationalekonomen och tidigare ordföranden i finanspolitiska rådet, John Hasser, har tidigare dömt ut det svenska klimatmålet för biltrafiken som "dyrt och verkningslöst".

Ett av målen är att minska den sammanlagda trafikmängden. Det anser trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson är orealistiskt. Hon sågar också ytterligare skattehöjningar på bilismen, eftersom det dels medför stor ekonomisk påfrestning mot de enskilda som drabbas och dessutom slår mot samhällsekonomin för att det minskar rörligheten på arbetsmarknaden och gör det svårare att ta de jobb som finns. Hon hänvisar till forskning som pekar på tydligt samband mellan transportkostnader och hur långt människor är beredda att pendla. Här skulle jag också vilja påminna om hotet från dagens regering att kraftigt försämra reseavdraget för dem som måste pendla med bil till jobbet. 

Att satsa mer på kollektivtrafik och cykelbanor fungerar enligt professorn inte heller - det medför inte att vägtransporterna flyttar över till alternativen, utan i stället att vi helt enkelt transporterar oss mer. Trafiken total ökar. Hon tar Stockholm som exempel, där man byggt massor av nya cykelbanor och cyklingen ökar - men biltrafiken minskar inte för det. Orsaken är att kommunernas trafikplanerare tänker ut alternativ som inte invånarna efterfrågar. Hon nämner också "cykelstaden" Köpenhamn och konstaterar att om man byggde ut kollektivtrafiken där skulle effekten bli att folk slutade cykla. I Sverige har resandet med kollektivtrafik ökat 29 procent mellan 2010 och 2018, samtidigt ökade biltrafiken med 9 procent.

I artikeln kritiseras det jag ofta påpekat genom åren. Busstrafiken är nämligen ett annat exempel på när det inte riktigt blev som det var tänkt, enligt Maria Bratt Börjesson. Beläggningen på svenska bussar är i medeltal 12 personer. "Med tanke på hur trångt det är på vissa bussar förstår man hur tomt det är på andra bussar. Det blir inte energieffektivt när så få människor är på bussen. Det är kanske är bättre att de åker i en liten bil istället". 

I artikeln konstaterar professorn att det enda som möjligen kan medverka till att på sikt nå målen om minskade utsläpp från trafiken är en ökad elektrifiering. Det är också moderaternas linje. Min kommentar till det är dock att då krävs också en stabil elförsörjning i hela landet. Det har vi inte idag. Den har ju regeringen förstört genom att inte stoppa den förtida nedstängningen av kärnkraft och genom att förlita sig för mycket på ojämn elproduktion från vindkraften. Regeringens politik underminerar helt enkelt både elektrifieringen och därmed i praktiken möjligheten att nå deras eget så kallade "klimatmål" för vägtrafiken... 

Slutsatsen måste bli att regeringens "klimatpolitik" kostar mycket mer än den smakar. Man kommer inte nå sina egna mål och samhällskostnaderna blir mycket stora. Det är samma kritik som bland annat Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet  tidigare framfört.  

Därför står inte Moderaterna bakom migrationskommitténs slutbetänkande 

2020-09-15

Stefan Löfven sade så sent som i januari till Dagens Nyheter att antalet asylsökande ska bli ”rejält många färre”. På fråga vad som är unikt socialdemokratiskt med detta, då det likväl kunde ha uttalats av en moderat eller sverigedemokrat, svarade Stefan Löfven att ”vi genomför det”.

I dag överlämnades migrationskommitténs slutbetänkande till regeringen. Det är en djupt oenig kommitté.

Vid förhandlingsbordet sade S sedan konsekvent nej till alla moderata förslag för en målstyrd och restriktiv invandring. Det visade sig att S var nöjda med dagens höga nivåer på invandringen.

Nu står Socialdemokraterna som enda parti bakom migrationskommitténs samtliga 26 förslag. Regeringskollegan Miljöpartiet står bakom tre av förslagen. Kommitténs opolitiska tjänstemän skriver att förslagen innebär att antalet asylsökande kommer att ligga kvar på dagens nivåer.

Av den senaste prognosen från Migrationsverket framgår att 73 000 personer kommer att söka asyl i Sverige fram till år 2023. Av dessa räknar Migrationsverket att 26 000 personer kommer beviljas uppehållstillstånd. Därtill tillkommer 16 200 anhöriga till fd asylsökande. Totalt rör det sig alltså om 42 200 asylrelaterade uppehållstillstånd de kommande tre åren. Det motsvarar ett nytt Ängelholm.

Jag upprepar det jag skrev i augusti i samband med kommitténs sista möte, en sammanfattning av moderaternas syn på kommitténs slutbetänkande:

Det betänkande som migrationskommittén lämnar saknar en sammanhållen politik som kan lägga grunden för en målstyrd, stram och långsiktigt hållbar invandring till Sverige. Därför reserverar sig Moderaterna mot flera av förslagen. Moderaterna lämnar dessutom ett särskilt yttrande gällande tre viktiga områden i migrationspolitiken som betänkandet inte berör.

Halvtid i mandatperioden

2020-09-13

I tisdags öppnade 2020/21 års riksmöte. Det är därmed halvtid denna mandatperiod. Med anledning av detta blev jag och övriga riksdagsledamöter som representerar valkretsen intervjuade av Borås Tidning som ville få reaktioner från valkretsens riksdagsledamöter över det politiska läget. I dag finns ett helsidesuppslag i Borås tidning om detta (tyvärr låst). Det blev en mycket kortfattad intervju och korta svar eftersom vi är många att intervjua, och därför tänkte jag passa på att de ge mina egna lite längre reflektioner kring det politiska läget och mitt eget arbete i riksdagen. 

Min syn på det politiska läget:

Jag tycker det är mycket allvarligt att fyra partier samverkar utan att ha samsyn om hur viktiga samhällsfrågor ska hanteras och bara enas av sin motvilja mot ett annat parti. Sveket från Centerpartiet är monumentalt, deras partiledare lovade att hellre äta upp sin högra sko än att låta Löfven bli statsminister. 

Nu har vi en regering helt utan handlingskraft och initiativkraft, det har märkt inte minst under Corona-pandemin när man gömmer sig bakom sina myndigheter i stället för att leda krisarbetet som regeringar gör i andra länder.
 
Vi var redan före pandemin ett av länderna i EU med högst arbetslöshet, och så är det fortfarande, både när det gäller ungdomar och totalt. Samtidigt går välfärden på knäna, gängkriminaliteten blir allt värre och polisbristen är stor. Dessutom har vi en ohållbar migrationspolitik där vi fortfarande tar emot flerdubbelt fler än våra grannländer.
 
 
Min egen roll sedan valet 2018 och under pandemin:
 
Själv har jag fått kraftigt ökad arbetsmängd sedan senaste valet. Jag är nu en av få ledamöter som är ordinarie ledamot i två utskott, både Finansutskottet och EU-nämnden. Dessutom är jag vice ordförande för Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Mitt huvudansvar är kommunsektorns ekonomi samt riksrevisionsfrågorna i FiU och EU-budgeten i EUN.
 
Just mina två utskott har haft en hektisk vår och sommar, FiU har haft ansvaret för hela krispolitiken och EUN många möten om EU-budgeten under sommaren. Jag är en av de ledamöter som varit mest på plats fysiskt i pandemin under våren och sommaren, även om det också varit väldigt mycket telefonmöten.
 
Jag är väldigt nöjd med hur moderaterna drivit regeringen framför oss i krispolitiken och hur vi har lyckats få med oss en majoritet på många av våra förslag på det ekonomiska området.

När det gäller min egen aktivitet i riksdagen gjorde SVT en djupgranskning som presenterades i december 2019. Man hade räknat ihop talartiden i riksdagens kammare sedan valet 2018 för var och en av riksdagens ledamöter. Det visade sig att jag då hamnade på 13:e plats av riksdagens 349 ledamöter. 191 minuter hade jag tillbringat i olika debatter i riksdagens talarstol. Jag är också enligt SVT den näst flitigaste moderaten (efter Lars Beckman).
 
 
Motioner:
 
Jag har sedan valet 2018 skrivit ett 80-tal motioner. Det är ju sällan man får igenom enskilda motioner, men jag har faktiskt fått igenom fyra sedan valet 2018, vilket påpekas i artikeln. Det nämns dock inte vilka motioner det är. Det handlar om en motion om skärpta straff för övergrepp i rättssak, en motion om översyn av kostnaderna för körkortsutbildning, en motion om förbud mot erkännande av barnäktenskap (en motion från förra mandatperioden som nu blev verklighet) och en motion om att stärka äganderätten.
 
Totalt sedan 2006 har jag registrerats för 478 motioner. Alla motioner är en del i opinionsbildningen, och jag har tidigare visat hur många förslag i mina motioner genom åren rätt vad det är dyker upp i andra sammanhang även om de först blivit avslagna. Så det är mer betydelsefullt än många tror att skriva riksdagsmotioner, och det kommer att bli en bra bunt även i år. Jag återkommer om det.
 
De kanske viktigaste motionerna jag är med och tar fram är självklart moderaternas stora budgetmotion och partiets övriga motioner i Finansutskottet.
 
 
Opinionsläget:
 
Det ser betydligt bättre ut nu och moderaterna ligger över valresultatet i alla mätningar. Det finns goda utsikter att växa ytterligare och målet är självklart att bilda en moderatledd regering efter valet 2022 och sedan söka stöd i olika frågor från olika partier beroende på vad sakfrågan gäller. Den viktigaste frågan är knappast vilka partier som ska ingå i en eventuell regering utan vilken politik som ska föras och hur vi skapar majoritet för de viktiga förändringar som behövs av politiken. Det är knappast någon tvekan om att tyngdpunkten för förändring idag ligger hos M, KD och SD. Tyvärr har L och framförallt C tyvärr motverkat många viktiga förändringar. Att dessa två partier får igenom en del av sin egen politik i regeringens budget har ett högt pris - de tvingas också försvara många dåliga förslag från S och MP och viktiga reformer bromsas. 
 
Jag upplever att moderaterna fått stort utrymme medialt för vårt konstruktiva arbete under pandemin och tror många uppskattar att vi drivit regeringen framför oss i krispolitiken. Samtidigt har vi varit mycket tydliga i både migrationspolitiken och kampen mot brottsligheten, och i februari körde vi över regeringen och fick igenom vårt förslag till mer pengar till välfärden och slopat friår. Utan de extra pengar vi tillförde välfärden tillsammans med KD, SD och V hade läget i kommunerna varit ännu sämre idag under pandemin.

Det är också glädjande att moderaterna stärker sin position som bästa parti i olika sakfrågor. Vi ökar på de flesta områden medan Socialdemokraterna tappar över hela linjen. Störst förtroende har moderaterna när det gäller Sveriges ekonomi, jobb/företagande, kriminalpolitik samt försvarsfrågor. De första tre är traditionellt starka moderata frågor där vi driver en stadig och stabil linje. I försvarsfrågan har vi stegvis återuppbyggt vårt tidigare något sargade förtroende. Vi ligger också hack i häl efter MP när det gäller att bli bästa parti när det gäller miljö/klimat. Vår partiledares offentliga avståndstagande från klimatalarmismen och partiets förändring av politiken till mer konkreta och realistiska förslag som samtidigt tryggar energiförsörjningen har sannolikt haft betydelse. Många väljare är väldigt trötta på extremisterna i klimatdebatten. 

Konstigt nog har vi fortfarande inte högst förtroende i välfärds- och sjukvårdsfrågorna, trots att vi i handling visat att vi prioriterar just välfärden i vår budget. Här finns mycket mer arbete att göra för att visa vad moderat politik innebär.
 
 
Viktigast nu: Moderaterna vill prioritera annorlunda!
 
Vägen mot valseger 2022 tror jag handlar om att visa att vi moderater prioriterar det som är viktigt och inte är rädda för att prioritera bort annat. Att prioritera handlar alltid om att också välja bort.

Vi moderater vill spara kraftigt på bistånd, asylmottagande, ineffektiv klimatpolitik och byggsubventioner. Vi vill avveckla eller slå ihop myndigheter, dra in stöd till organisationer med tveksam demokratisyn, införa ett bidragstak för dem som tar emot bidrag från flera olika system samt ta krafttag mot skattebrott och bidragsbrott. Vi säger också nej till att bygga extremt kostsamma höghastighetståg och föredrar vanliga moderna snabbtåg. På alla politikområden vill vi motverka slöseri och hålla i pengarna. Sammantaget finns många tiotals miljarder, att hämta på att prioritera bort sådant som är mindre viktigt.
 
I stället vill vi prioritera pengar till polis, rättsväsende, sjukvård, välfärd och försvar. Vi vill sänka skatter och föra en politik för företagande och fler i arbete. 
 
I februari körde vi över regeringen när vi fick vi igenom vårt förslag till ändringsbudget där vi stoppade friåret och i stället tillförde kommunerna och välfärden mer pengar. Det var värdefullt när pandemin slog till, utan dessa pengar hade läget varit ännu värre.

Moderaterna visar i handling att vi prioriterar trygghet och välfärd, och det är samtidigt väljarnas viktigaste frågor.

Sveket mot demensboendena kan regeringen aldrig prata bort

2020-09-11

I går kom en nyhet som drunknade lite i nyhetsflödet, men som är värd att uppmärksamma. Det handlar om skarp kritik mot regeringen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det var Dagens Nyheter som skrev om detta igår. Saken gäller den begäran från SKR som kom under början av pandemin om att få en lagändring som möjliggjorde begränsad rörelsefrihet på demensboendena för att motverka spridningen av Covid19. Men regeringen vägrade. 

Att dementa boende har svårt eller omöjligt att ta till sig regler och instruktioner är väl känt. Det är också välbekant att personer på sådana boenden vid flera uppmärksammade fall avvikit och hittats utkylda utomhus utan att veta var de är. Allt till följd av att lagstiftningen begränsat möjligheterna att låsa avdelningarna. (I praktiken löser man ofta detta med kodlås som de boende inte förstår sig på och därför inte kan lämna avdelningen ändå...).

Under en pandemi borde man självklart kunna vidta olika åtgärder för att begränsa rörligheten inne på demensavdelningarna för att begränsa smittan. Men då krävs såklart att lagen medger det. Tyvärr ville alltså inte regeringen gå kommunerna tillmötes. I vilken mån det påverkat de höga dödstalen inom äldreomsorgen får väl den tillsatta kommissionen granska.
 

Hur rättsvidriga förslag kan en regering lägga fram?

2020-09-11

Problemet med missbruk av Bonus Malus-reglerna och miljöbilsbonusen är välkända. Bland annat att bilar köps i Sverige med bonus och sedan säljs med god vinst till andra länder, exempelvis Norge. Moderaterna vill bland annat av detta skäl  skrota hela Bonus-Malus-systemet.

Nu har regeringen i stället kommit med ett helt hårresande förslag för att försöka stoppa missbruket av bonusen vid export av fordon. Man föreslår helt enkelt att den som köpt en bil med bonus måste betala tillbaka bonusen om bilen exporteras inom fem år. Detta oavsett om den är den förste köparen som säljer bilen utomlands eller inte.

Med andra ord - om en person köper en bil med bonus och efter tre år byter bil på en bilfirma, varefter bilfirman säljer bilen vidare till en annan person som i sin tur sedan säljer bilen till Norge - då kommer en räkning till den första köparen på hela bonusbeloppet som då måste återbetalas. 

Sådana regler kan man självklart inte ha i ett rättssamhälle. Det är märkligt att en regering ens kan komma på idén att lägga fram ett så taffligt förslag. Det är givetvis helt ogenomförbart och bör förpassas till papperskorgen.

Tänker regeringsunderlaget muta väljarna med deras egna skattepengar?

2020-09-11

Dagens Industri uppmärksammar i dagens ledare hur märkligt, hafsigt och ogenomtänkt regeringsunderlagets skatteförslag verkar vara. Man talar alltså om att det behövs stora skattesänkningar för hushållen för att få fart på ekonomin efter Corona-pandemin. Det tycker vi moderater också (fast vi vill alltid försöka sänka skatter, oavsett pandemi eller inte). Samtidigt hinner regeringen av någon anledning inte få med alla dessa skattesänkningar i budgetpropositionen utan skattesänkningen kommer tydligen till stor del att verkställas i efterhand (!). 

Det finns mycket att säga om detta, och det är mycket svårt att förstå riktigt hur man resonerar och vad man tänkt sig när man bara lyssnar på gårdagens presskonferens med Sabuni och Lööf. Men ska man tro Dagens Industri som grävt djupare i saken har regeringsunderlaget tydligen slarvat med förberedelserna och utredningen av olika skattesänkningsalternativ. Det förvånar i och för sig inte. Men helt klar är att en skattesänkning i efterhand knappast lär öka farten i ekonomin under nästa år när det så väl behövs. Pengar man (förhoppningsvis) får i efterhand är ingen man räknar med i sin privatekonomi, särskilt inte med dagens regering som hela tiden förändrar spelplanen för människor. 

Det är också illa att man på detta sätt helt skamlöst tar in för mycket skatt 2021 för att sedan lämna tillbaka detta som en engångssumma mitt under valrörelsen 2022. Det är ett ganska anmärkningsvärt sätt att försöka köpa väljarnas röster med deras egna pengar.

Detta röriga skatteförslag är ett typisk exempel på det kaos som blir när fyra partier med helt olika åsikter och politik ska försöka samlas kring en budget. Det blir rörigt, hafsigt och närmast obegripligt. Det är synd om Sverige som så väl behöver något bättre. 

Hade man velat kunde man gjort förändringar i nivåer eller andra justeringar i befintliga regelverk (exempelvis förstärkt jobbskatteavdraget, justerat brytpunkterna i skatteskalan, ändrat gränserna för grundavdrag eller skatteskalor för pensionärer osv). Här finns ju regelverken redan finns på plats och allt är utrett och klart. Då kunde skattestimulanserna gett effekt direkt.

Flera faktafel i "nyheter" om isläget runt Arktis och på Grönland

2020-09-10

Den 16 augusti fanns en skrämmande nyhet i Expressen, Grönlandsisen är enligt en forskarrapport "redan förlorad" och oavsett vad vi gör för att motverka klimatförändringar så kommer isen att smälta bort och havsnivåerna att stiga med en meter (!) redan i slutet av detta århundrade. 

Fast när man sedan läser artikeln lite mer noga framkommer att grönlandsisens avsmältning medför en stigande havsnivå på ca 1 mm/år. Hur ska det kunna medföra en meter högre havsnivå redan i slutet av detta århundrade - alltså om 80 år?  Med mina matematiska kunskaper blir 1 mm/år gånger 80 år 80 mm, eller 8 centimeter. Inte en meter.

Häromdagen kom samtidigt en annan larmrapport som menar att isen vid polerna, främst Arktis, smälter "snabbare än man tidigare trott" och att det ligger i linje med de mest dramatiska scenarierna i rapporterna från FN:s klimatpanel. Nu är det visserligen perioden 2007-17 man har analyserat, och de senaste åren är inte med (normalt anses tio år vara för kort tid för att tala om klimatförändringar - minst 15-20 år brukar krävas för att tala om en trend).

I artikeln står också att isens avsmältning i Arktis kommer att höja havsnivåerna med 40 cm. Det sistnämnda är ju totalt omöjligt. När havsisen i Arktis smälter höjs havsnivåerna med exakt 0,0 mm. Detta eftersom isen redan flyter i havet. Den tar inte mer plats när den smälter. 

Vad säger då de mest ansedda mätinstituten om isläget på Grönland och i Arktis?

Danmarks motsvarighet till SMHI, DMI, konstaterar på sin hemsida att havsisen i Arktis smält mer än normalt senaste året medan isen på Grönland tappat mindre massa än det normala genomsnittet de senaste 30 åren. Än mer intressant blir det när man följer deras graf över utvecklingen av ismassan på Grönland. Denna sommar har faktiskt isen växt till sig - mitt under högsommaren - vilket är mycket ovanligt. Tillväxten brukar börja betydligt senare på hösten. 

Aktuella data från NSIDC (National Snow and Ice Data Center, kopplat till University of Colorado i USA) styrker bilden - inlandsisen på Grönland är stabil medan havsisen i Arktis smälter snabbare än tidigare.

Det råder ingen tvekan om att det är betydligt mindre havsis i Arktis än normalt detta år. Hur utvecklingen blir framöver  återstår att se. Det är ju inte första gången i historien  som isen smält bort i denna region. Frågan är om isen kommer återhämta sig igen eller fortsätta smälta, vad som i så fall styr utvecklingen och om det hela verkligen går att påverka bara genom att minska utsläppen av koldioxid? Samtidigt är Grönland intressant - vad är det som gör att avsmältningen där blivit mindre samtidigt som det ökar när det gäller havsisen runtomkring? Den mest logiska förklaringen är ju hur havsströmmarna rör sig - det påverkar havets temperatur men inte direkt temperaturen högt uppe på ismassan på Grönland. Detta stämmer också med den bild jag fick vid mina möten med forskare på Svalbard och på Grönland, även om det är ett antal år sedan nu.

En sak är i vart fall klar - när nyhetsartiklar om klimatet gång efter gång innehåller stora och lätt motbevisade sakfel blir man ju fundersam även kring andra saker som påstås. Att vetenskapligt okunniga journalister, politiker och debattörer vantolkar eller övertolkar vetenskapliga rapporter med avsikt är tyvärr väldigt vanligt i klimatdebatten. 

Interpellationsdebatt om gängkriminaliteten 

2020-09-10



I dag deltog jag i en interpellationsdebatt med inrikesminister Mikael Damberg (S) om gängkriminaliteten. Det var min M-riksdagskollega David Josefsson från Göteborg som var huvudinterpellant, men vi var ytterligare tre moderater som deltog i debatten. Själv ägnade jag mesta tiden av debatten åt situationen inom polisen och den bedrövliga utvecklingen är det gäller utvecklingen av poliser i yttre tjänst.

Här följer mitt första anförande i textform, och vill man lyssna på hela debatten i sin helhet är det bara att klicka på bilden ovan.
 

Herr talman,
 
I går hade Göteborgs-Posten en nyhet om att 12 klanliknande kriminella gäng styr kriminaliteten i Göteborg. I Borås finns liknande problem med grupperingar som både begår grova brott och bekämpar varandra. Så ser det ut i många svenska städer idag. Det är tyvärr många vanliga skötsamma människor som känner otrygghet i sitt eget bostadsområde och knappt vågar gå ut på kvällen och rasta hunden eller ta en löprunda.
 
Det är beklämmande att höra poliser larma om hur man saknar resurser och tvingas backa från kriminella grupper och att följa nyheter om hur vanliga människor kommer i vägen för de kriminellas vapen och i värsta fall mister livet. Vi drabbas också av mängder av bilbränder, andra anlagda bränder, sprängningar, grov misshandel och grova rån, miljardsvindel i våra sociala trygghetssystem, en ökande droghandel och allt fler barn som tvingas eller lockas in i kriminalitet. Den organiserade brottsligheten tar för sig i vårt samhälle. 
I dag redovisar SVT ännu en dyster rapport. Ett år efter att regeringen presenterade sitt åtgärdsprogram mot gängbrottslighet har antalet skjutningar och sprängningar ökat.
 
Kanske blir inte de kriminella gängen särskilt avskräckta av att regeringen startar ett antal utredningar som inte ens kommer att leda till skarpa förslag under denna mandatperiod?
 
Jag är glad över att riksdagen biföll min motion om lagskärpningar mot övergrepp i rättssak, och att denna punkt nämns i regeringens åtgärdsprogram. Många andra förslag i åtgärdsprogrammet är också resultatet av uppdrag från riksdagen till regeringen om att ta fram skarpare lagstiftning. Men det som behövs nu är skarpa förslag i närtid, inte en ändlös rad med utredningar.
 
Det är dessutom allvarligt att vår regeringschef inte har koll. Uttalandet av statsministern att han först i lördags fick vetskap om att ett antal kriminella gäng och klaner styr kriminaliteten i delar av landet var närmast pinsamt.
 
Statsrådet Damberg däremot är glädjande nog bättre informerad och konstaterade i en intervju samma dag att det inte var något nytt för honom. känt.
 
Fram tills nu har statsministern också envist förnekat i alla debatter att invandringen har någon som helst betydelse för kriminaliteten. Och så plötsligt i gårdagens partiledardebatt och i en intervju i SVT bytte han fot och medgav i stället det självklara,   att en alltför stor migration medför sociala spänningar i våra förorter vilket bidrar till ökad kriminalitet.
 
Det är allvarligt om inte hela regeringen har en korrekt bild av verkligheten. Om man inte ser problemen, inte förstår varför de uppstått, ja då kan man nog inte göra något åt dem heller.
 
 
Herr talman,
 
Under Alliansens regeringstid 2006-14 ökade antalet poliser i Sverige från ca 17.000 till 20.000. Det var en betydligt kraftigare ökning i procent än befolkningsökningen, vilket betyder att antalet poliser per capita ökade.

Dagens regering påstår ofta att antalet poliser har ökat ytterligare sedan 2014. Det stämmer dock inte, för samtidigt som nya poliser utbildats har andra poliser lämnat yrket. Häromdagen offentliggjorde Polistidningen siffror från Polismyndigheten. De ger en dyster bild av läget när det gäller polistätheten i landet. 

Man kan konstatera att det totalt fanns drygt 20.000 poliser 2015, efter åtta år med Alliansen. Åren efter minskade antalet till under 20.000. Först 2019 var man tillbaka på en nivå strax över 20.000 igen. Ingenting alls hände med andra ord under de första fem åren med dagens regering när det gäller det totala antalet poliser.

Frågan är då hur många av dessa poliser som arbetar i yttre tjänst, dvs rör sig ute i samhället och beivrar brott? Och hur utvecklingen varit under dagens regering?
 
Här kan vi konstatera att antalet i yttre tjänst är lägre idag än 2015, både i absoluta tal och i andel av antalet anställda poliser och dramatiskt lägre räknat per invånare.
 
 
Herr talman,

Vi har alltså färre poliser synliga i samhället idag än när Alliansen lämnade regeringsmakten. Samtidigt har den grova kriminaliteten ökat. Detta är en helt bedrövlig utveckling och regeringens försök att skönmåla sin egen insats kan inte förändra den bilden.

Jag vill helt enkelt fråga statsrådet Damberg om när och hur regeringen ska vända denna utveckling på riktigt?

Det var inte C som förhandlade fram krisstöd till enskilda näringsidkare 

2020-09-09

Vi fick ju tydligt besked från finansministern på vårt extrainsatta möte i finansutskottet den 20 augusti - det krisstöd till enskilda näringsidkare som riksdagen gav regeringen i uppdrag att införa vid ett beslut före midsommar skulle nu äntligen komma på plats. 

I dag kom så beskedet - via ett facbookinlägg från Centerns partiledare Annie Lööf. Hon tog helt ogenerat åt sig äran och skrev att "Vi har drivit på stenhårt i förhandlingar och nu kommer äntligen stöd för att också stötta er med enskild firma..." 

Detta är helt enkelt ordentligt förvanskning av sanningen. Jag bemötte detta så här på facebook och twitter, och även som kommentar till hennes eget facebookinlägg, för jag tycker alla bör få reda på sanningen:

Centern och Annie Lööf tar idag åt sig äran för att det införs krisstöd även för enskilda näringsidkare. Man ”glömmer” berätta att riksdagen gav detta uppdrag till regeringen redan före midsommar - på moderat initiativ. Men inget hände på hela sommaren. Varför agerade inte C då?

När inget hände på hela sommaren surnade M och KD till och kallade till extra sammanträde i finansutskottet den 20 augusti. Pressad av Moderaternas hot om att lagstifta i riksdagen om inget händer infann sig finansministern härom veckan i utskottet och utlovade stöd i närtid.

Nu kommer alltså äntligen stödet. Det beror inte som Annie Lööf skriver på Facebook på att Centern drivit frågan hårt i budgetförhandlingarna utan på att riksdagen för längesedan  har gett regeringen i uppdrag att införa detta - på moderat initiativ. Rätt ska vara rätt.

Moderaterna tar initiativet till ny nationell folkräkning 

2020-09-09

Sverige har allvarliga problem med grov organiserad brottslighet, omfattande utanförskap och bidragsbrott. Brister i kontrollen av folkbokföringen är en av flera faktorer som lagt grund till att dessa problem är så pass omfattande. Det är centralt att staten kan fastställa vilka som lever i Sverige och säkrar ordning och reda.
 
Antalet människor som vistas i Sverige utan tillåtelse är idag okänt. Skatteverket uppskattar att omkring 200 000 personer är skrivna på felaktiga adresser i Sverige. Exakt hur omfattande problemen är vet ingen. En folkbokföring som inte staten har kontroll över kommer till en stor kostnad för skattebetalarna och försvårar arbetet att hjälpa de som behöver samhällets stöd allra mest.
Fusket med folkbokföringsuppgifter är en avgörande faktor i den organiserade brottslighetens verksamhet. Genom att ange falska folkbokföringsuppgifter kan kriminella dölja sin identitet. När staten inte vet vem som bor var blir det enklare för brottslingar att gömma sig undan rättvisan och på så sätt fortsätta sin destruktiva verksamhet. Kriminella använder idag falska adresser för att tillskansa sig bidrag och välfärdsförmåner som man egentligen inte har rätt till. Lag och ordning behöver tryggas, annars riskerar vi att befästa omfattande parallellsamhällen.
 
Bristerna i Sveriges folkbokföring har varit kända under längre tid. Regeringen erkänner själv att de inte gjort tillräckligt för att stävja de uppenbara problem som finns idag kring folkbokföringen. Regeringen har dock klargjort att det inte är aktuellt att genomföra en folkräkning.

 
Moderaternas förslag
 
En folkräkning ger staten möjlighet att bättre bekämpa brott, verktyg för att hindra framväxten av utanförskap och parallellsamhällen och ger viktig kunskap i arbetet att motverka problem som trångboddhet. En nationell folkräkning är en viktig början på att upprätta ett tryggare Sverige och värna samhällskontraktet.
Moderaterna presenterar därför en budgetsatsning och tar initiativ i riksdagen för en nationell folkräkning. Syftet är att återfå kontrollen över folkbokföringen. Genom en folkräkning kan brott kopplade till felaktig folkbokföring bekämpas.
 
 
Budgetsatsning för en folkräkning

I Moderaternas budgetförslag för år 2021 kommer 500 miljoner kronor tilldelas genomförandet av en nationell folkräkning. Budgetsatsningen avser resurstillskott till främst Skatteverket och kommunerna för att kunna förbereda och genomföra folkräkningen.
 
Fördelningen av ekonomiska medel mellan ansvariga myndigheter och kommunerna för att genomföra folkräkningen är i linje med hur folkräkningar tidigare har genomförts i Sverige, exempelvis likt den som genomfördes år 1990.

 
Utskottsinitiativ i skatteutskottet
 
Det är nu upp till riksdagen att agera för att regeringen ska gå till handling. Moderaterna går därför fram med ett utskottsinitiativ i skatteutskottet på sammanträdet i morgon den 10 september om att en nationell folkräkning bör genomföras. Utskottsinitiativet innebär att ”Moderaterna föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att genomföra en nationell folkräkning och säkerställer genomförandet genom uppdrag till berörda myndigheter.”

 
Utgångspunkter för genomförandet av folkräkningen
 
1. Skatteverket bör ansvara för genomförandet av folkräkningen och samarbeta med kommunerna och relevanta myndigheter i genomförandet, så som Statistiska centralbyrån (SCB) och Polismyndigheten. Genomförandet kan ske med olika tillvägagångssätt. I de flesta fall bör personer kunna verifiera sin folkbokföring digitalt, eller exempelvis genom fysiskt formulär och brev. Det är angeläget att myndigheterna säkerställer att informationen till de som är folkbokförda i Sverige, om att och hur folkräkningen ska genomföras, är tydlig och lättillgänglig.
 
2. Skatteverket, kommuner och övriga berörda myndigheter bör arbeta enligt riskprincipen. Det skulle innebära att fysiska besök görs på adresser och i områden som utmärker sig, där det finns misstanke om felaktig folkbokföring exempelvis där ovanligt många finns folkbokförda eller där omsättningen av folkbokföring är stor.

3. Det bör ses över hur regelverk och tillämpning bör förändras och hur berörda myndigheter effektivt kan säkerställa att de som ej verifierats i folkräkningen inte fortsatt får ta del av de bidrag och andra välfärdsförmåner som kopplas till folkbokföringen. De som ej verifierats i folkräkningen bör omedelbart gå miste om de bidrag som följer med folkbokföringen.

Slutreplik om privatbilismens stora betydelse 

2020-09-09

Denna vecka har vi denna slutreplik i Borås Tidning och Ulricehamns Tidning.

Moderaterna startar M-lotteriet

2020-09-08

Idag lanserar Moderaterna M-Lotteriet – ett prenumerationslotteri för alla som vill kombinera stöd till Moderaterna med möjligheten att vinna fina priser.

Polisen är i underläge

2020-09-07

Larmen om hur allvarligt läget är med den organiserade brottsligheten kommer allt tätare. När till och med höga polischefer andas uppgivenhet och konstaterar att man inte har tillräckligt med personal är läget ytterst allvarligt.

I Ekots lördagsintervju gick biträdande rikspolischefen Mats Löfving ut och varnade för att det finns minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige. De har stor våldskapacitet, stor makt och mycket resurser. 

När jag pratar med aktiva poliser känner jag den stora frustrationen över att grovt kriminella som grips är ute igen nästa dag, att alltför få lagförs, att de som lagförs ibland frikänns trots att polisen menar att bevisningen är tydlig, och att de som döms får alltför korta straff.

Poliser känner ofta också att de inte har den numerär och utrustning som krävs för att kunna stå emot stora folksamlingar som deltar i upplopp och angrepp. Och vi ser på tv-bilder hur poliser tvingas backa för stora grupper våldsverkare för att polisen är i underläge. Poliser tvingas åka med dubbla bnilar till vissa utanförskapsområden där den ena patrullen vaktar den andra patrullens bil under insatsen, och vi får rrapporter om att poliser behöver få eskort av kolleger på väg hem från jobbet.

Allt detta mynnar ut i en sak - vi måste rusta polisen! Det måste bli betydligt fler poliser som är aktiva i yttre tjänst, antalet poliser totalt måste öka, poliserna måste få bättre utrustning och ökade befogenheter, och vi behöver fler civilanställda som kan göra en del av polisernas pappersarbete. Och vi måste rusta hela rättskedjan - åklagare, domstolar och kriminalvård. De som grips måste lagföras, straffen måste bli hårdare, fler dömda måste utvisas och när ungdomar begår brott måste reaktionen bli snabb och tydlig. Allt detta kommer att kosta - mycket. Men det är faktiskt en av samhällets absolut viktigaste uppgifter att skydda sina egna medborgare. Och då måste man prioritera det, och prioritera bort annat. 

Samhället måste kunna visa tillräcklig kraft vid våldsamma upplopp och ha starkare resurser än kriminella gäng. Läget är extremt illa idag och om vi inte agerar nu riskerar vi att förlora mot gängen, våldsverkarna och förortsklanerna.  




 

Jag ställer inrikesministern till ansvar för utvecklingen av antalet poliser 

2020-09-05

Under Alliansens regeringstid 2006-14 ökade antalet poliser i Sverige från ca 17.000 till 20.000. Det var en betydligt kraftigare ökning i procent än befolkningsökningen, vilket betyder att antalet poliser per capita ökade.

Dagens S/MP-regering påstår ofta att antalet poliser har ökat ytterligare sedan 2014. Det stämmer dock inte, för samtidigt som nya poliser utbildats har andra poliser lämnat yrket. 

Häromdagen offentliggjordes siffror från Polismyndigheten själva (uppgifter som tydligen tidigare varit sekretessbelagda). Tillsammans med annan tillgänglig statistik får man en ganska allvarlig bild av läget när det gäller polistätheten i landet. 



(Källa: Polistidningen)

För det första kan man med dessa siffror räkna baklänges och konstatera att det totalt fanns 20.056 poliser 2015, efter åtta år med Alliansen. Åren efter minskade antalet till under 20.000. Först 2019 var man tillbaka på en nivå strax över 20.000 igen. Ingenting alls hände med andra ord under de första fem åren med dagens regering när det gäller det totala antalet poliser.

Frågan är då hur många av dessa poliser som arbetar i yttre tjänst, dvs rör sig ute i samhället och beivrar brott? Och hur utvecklingen varit under dagens regering i denna del? Här kan vi konstatera att antalet i yttre tjänst är lägre idag än 2015, både i absoluta tal, i andel av alla anställda poliser och dramatiskt lägre räknat per invånare.

Vi har alltså färre poliser synliga i samhället idag än när Alliansen lämnade regeringsmakten. Samtidigt har den grova kriminaliteten ökat. Detta är en helt bedrövlig utveckling och regeringens försök att skönmåla sin egen insats kan inte förändra den bilden.

På torsdag nästa vecka kommer jag och David Josefsson (m-riksdagsledamot från Göteborg) att ha en interpellationsdebatt med inrikesminister Mikael Damberg om det allvarliga läget. Det är David Josefsson som ställt en interpellation om gängbrottsligheten och jag tänker passa på att ställa inrikesministern mot väggen när det gäller den undermåliga utvecklingen av antalet poliser i yttre tjänst.

Telefoninternat med moderata riksdagsgruppen 

2020-09-04

  

Den moderata riksdagsgruppen brukar alltid samlas för ett tvådagars internat före riksdagens öppnande. I år blev det inget fysiskt möte utan i stället ett digitalt internat. Det fungerade riktigt bra det med. Fokus låg på diskussioner kring våra prioriteringar i den kommande budgetmotionen som vi lämnar senare i höst som svar på regeringens budgetproposition. Sedan blev det en del andra diskussioner, både kring vårt interna arbete och det politiska läget och vår partiledare beskrev sin syn på hur vi ska kunna erbjuda konstruktiva svar på all den oro som människor känner över situationen i vårt samhälle.

Ska vi fortsätta att vinna väljarnas förtroende måste vi både peka på alla de grova missförhållanden som finns i landet och presentera lösningar som är realistiska och genomförbara. Vi har medvind i opinionen och det ger oss extra goda möjligheter att beskriva vår politik eftersom många är nyfikna på oss.

Regeringen gömmer sig bakom myndigheterna i stället för att styra dem 

2020-09-04

Jag har vid upprepade tillfällen under corona-pandemin kritiserat regeringen för att de inte leder landet under krisen, utan gömmer sig bakom sina myndiugheter i stället för att styra dem. I andra länder är det statschefer eller regeringschefer som regelbundet framträtt på presskonferenserna, medan vår regering i stället överlåtit detta till Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och MSB. Ytterligare ett problem är att när inte regeringen tar beslut och leder kampen mot Covid19 kommer olika aktörer (myndigheter, kommuner och regioner) att agera olika, och ibland i strid mot varandra. Och det blir väldigt förvirrande för både medborgarna och de anställda i olika verksamheter som äldreomsorg och sjukvård.

I dag skriver moderaternas och kristdemokraternas partiledare om saken i en debattartikel i Aftonbladet. Man riktar samma kritik mot regeringen som jag och andra gjort under hela pandemin: 
 

En borgerlig regering skulle våga fatta beslut

Kristersson och Busch: Man häpnar, vem bestämmer i Sverige idag?

Den rödgröna regeringen gömmer sig bakom sina myndigheter i stället för att fatta beslut och styra Sverige. Det har varit tydligt under flera år och nu bekräftats av coronakrisen. Sverige behöver en regering som både vet vad den vill och klarar av att leda vägen framåt.
 
Enligt första kapitlet och sjätte paragrafen i regeringsformen är det regeringen som styr riket. Det är inte en formalitet, utan innebär att regeringen förväntas peka ut färdriktningen och fatta beslut som leder i den riktningen. Men den rödgröna regeringen har närmast systematiskt flytt det ansvaret sedan den tillträdde 2014.
 
Till viss del beror det säkert på det faktum att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är splittrade i avgörande frågor. Det gäller allt från kärnkraften och energipolitiken, till invandringspolitiken och Arlanda.
Men den politiska impotensen som präglat den här regeringen handlar om mer än politisk oenighet. Under de senaste åren har en betydande oförmåga att fatta beslut och ta ansvar präglat det politiska ledarskapet.
Vi såg det när LSS i avgörande delar nedmonterades under förra mandatperioden – och regeringen lade allt ansvar på en myndighet och dess generaldirektör. Samma sak när den helt unikt allvarliga it-skandalen på Transportstyrelsen briserade sommaren 2017.
Denna oförmåga har sedan förstärkts under coronakrisen, och regeringen agerar allt mer som ett släpankare. Ibland för att riksdagen ser problem som inte regeringen vill se och därför fattar beslut åt regeringen. Ibland för att regeringen är så rädd för att hållas ansvarig för beslut, att den inte har någon åsikt alls om vad som ska göras.
 
Regeringen fick dessutom kraftigt ökade befogenheter att vidta åtgärder under coronakrisen med en tillfällig lag, men den användes inte en enda gång.

Tre talande exempel från våren:

För det första testerna. Regeringen väntade tills slutet av mars med att ens uppdra Folkhälsomyndigheten att ta fram en nationell strategi, och därefter klarade den inte av att göra strategin operativ utan lät frågan studsa under flera månader. Som konsekvens testade Sverige väsentligt färre än våra grannländer. Till slut var det företag och regionerna som såg till att testningen kom igång.
För det andra den trubbiga 50-gränsen för evenemang. Vissa evenemang har förbjudits medan andra former av folksamlingar varit fullt tillåtna. Regeringen har återkommande bollat tillbaka frågan till olika myndigheter trots att de haft verktygen att justera restriktionerna för att skapa ett mer konsekvent regelverk.
För det tredje högskoleprovet. Först lät regeringen myndigheten UHR besluta att högskoleprovet inte skulle hållas på hela hösten. Beslutet var obegripligt: Kan universitet och högskolor vara öppna, kan rimligen också lokaler för ett prov vara öppna.

Efter massiv kritik – och efter att flera kommuner erbjudit lokaler – tog våra två partiet initiativ i riksdagen för att pressa regeringen att genomföra högskoleprovet på ett säkert vis. Men i stället för att agera fattade regeringen beslut om att ändra i högskoleförordningen – och bollade därmed tillbaka frågan till myndigheten. UHR svarade att det sannolikt ändå inte blir något högskoleprov.

Man häpnar: vem är det egentligen som bestämmer? Regeringen eller regeringens myndigheter?

Det är uppenbart att regeringen hellre leds än leder. I dessa konkreta fall är de praktiska konsekvenserna dåliga. Men mer principiellt är det dåligt för svensk demokrati att man inte vet vem som fattar beslut och därefter bär ansvaret.
Den okunniga ursäkten från ministrar och deras staber är att Sveriges regler om ”ministerstyre” lägger hinder i vägen. Men detta handlar inte om Sveriges förvaltningsmodell. De reglerna hindrar ministrarna från att lägga sig i myndighetsutövning mot enskilda personer – inte regeringen från att transparent styra myndigheten i den riktning som regeringen vill.
 
Förr varnade många för att svenska myndigheter och deras chefer var alltför måna om att springa de S-märkta regeringarnas ärenden. Nu verkar problemet vara att ingen vet vad regeringen vill, inte ens myndigheterna. Och när regeringen fattar sina halvhjärtade beslut så är det ändå bara som förlängning åt landets myndigheter.

I längden går det inte att lägga ut uppgiften att leda landet på entreprenad till olika myndigheter. En borgerlig regering, där M och KD utgör kärnan, kommer att ta det ansvar som bara en regering kan ta.

Ulf Kristersson,partiledare (M)
Ebba Busch, partiledare (KD)

Moderaterna kräver ny nationell folkräkning i Sverige 

2020-09-01

Efter ett år med ständiga nya avslöjanden om hur människor lever illegalt i Sverige, har flera olika identiteter, lever utomlands samtidigt som man är skriven i Sverige och tar emot bidrag, missbrukar samordningsnummer och en massa annat kom idag ett nytt avslöjande. 

Förra gången var det ju en irakisk minister som uppbar bidrag från Sverige samtidigt som han bodde i Bagdad och ingick i Iraks regering. Denna gång är det Aftonbladet som avslöjar att en afghansk regeringsrådgivare som bor i Kabul är skriven i ett hus utanför Stockholm och uppbär svensk föräldrapenning. Rebecca Uvell har grävt lite djupare i saken och konstaterar att det finns fem afghanska män, varav fyra med samma namn (!) men med olika personnummer skrivna på den aktuella adressen i en sommarstuga - tillsammans med fyra afghanska kvinnor. Hur många av dessa personer finns på riktigt och hur många av dem befinner sig verkligen i Sverige? Och hur många av dem tar emot svenska bidrag? Faktum är att ingen vet.

Det vi vet är att Skatteverket har uppskattat att det finns 200-300 000 personer som är skrivna på adresser där de inte bor. Samtidigt visar andra skattningar att bidragsbrottslighet kostat samhället många miljarder kronor i de här fallen.

"Det är andra gången nu vi ser det på så här spektakulär nivå vilket är illa nog. Man undrar hur många fall som finns under, som inte är regeringstjänstemän eller försvarsminister. Jag tycker att det här är otroligt allvarligt. Det är väldigt demoraliserande för alla människor som vet att det finns en koppling mellan att man jobbar i Sverige, och betalar skatt, och får förmåner. Jag tycker att det är otroligt skadligt att andra då sitter utomlands och bara plockar russinen ur kakan" säger Kristersson till Aftonbladet. 

I dag kräver moderaterna en ny nationell folkräkning i Sverige (den senaste gjordes 1990) för att få kontroll över vilka som verkligen bor i landet och på olika adresser och vilka som inte har rätt att vara här, samt vilka bidrag man lyfter ur olika system. Detta är en fråga som både vi, KD och SD drivit en tid nu, och nu gör vi slag i saken och lägger ett skarpt förslag den 10 september i riksdagens skatteutskott som hanterar frågan.