|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Augusti 2020
Anser Expressen att Taiwan är en del av "den kinesiska diktaturen"?
2020-08-31
Expressen kommenterar idag i en film på sin webplats riskerna med att den kinesiska diktaturen försöker köpa upp viktiga svenska företag och svensk infrastruktur, inte minst i Västsverige. Bra att man uppmärksammar detta.
Men vänta nu, det är ju något bekant med filmen! Skyskrapan Taipei 101 (som jag själv besökt) ligger ju inte i Kina utan i Taiwans huvudstad Taipei! Att illustrera ett inslag om "diktaturen i Kina" med en bild på Taiwans mest kända byggnad är aningen magstarkt:
Rent spontant undrar man ju om detta, att Expressen illustrerar ett inslag om ”den kinesiska diktaturens” aggressiva förvärv av svenska företag med en film från Taiwans huvudstad Taipei, är någon sorts markering eller bara ren okunskap? Med tanke på inslagets syfte lutar jag ändå åt det senare.
Taiwan är en självständig demokrati med mänskliga fri och rättigheter. Media måste lära sig att inte blanda ihop dem med diktaturen på fastlandet. Efter krossandet av demokratin i Hong Kong är det extra viktigt att visa på Taiwan som ett gott exempel i regionen.
Jag tipsade Taiwans ambassad i Stockholm, och de tackade för tipset och skrev tillbaka till mig att hela filmen i inslaget verkar komma från Taiwan. De har tydligen nu också påpekat saken för Expressen.
Dags för Sverige att lära av andra länder i viktiga frågor
2020-08-31
Den danska domen mot de gängkriminella svenskar som begick mord på dansk mark har på ett tydligt sätt illustrerat hur svag den svenska lagstiftningen är. I Danmark dömdes gärningsmännen till oerhört mycket strängare straff än vad som hade blivit fallet i Sverige. För två av de yngre som var under 18 när brottet begicks blev det exempelvis 20 års fängelse. I Sverige hade det enligt flera experter som uttalat sig sannolikt blivit fyra års ungdomsvård...
När moderaterna tar fram ny politik på olika områden tittar vi mycket på hur man gör i andra länder i vårt närområde, eller i andra stabila demokratier runt om i världen. När det gäller rättspolitiken har moderaterna lagt ett flertal tunga förslag riktade mot just gängkriminaliteten. Basen är självklarheter som kraftigt ökade resurser hos polisen och rättsväsendet, stärkt vittnesskydd och domstolar som vågar döma ut straff i övre delen av de straffskalor som finns. Men det finns också ett antal konkreta moderata förslag som redan är verklighet i andra länder. Bland dessa kan nämnas avskaffade "mängdrabatter" när man begått flera brott samtidigt, fördubblade straff vid organiserad gängbrottslighet, sänkt straffbarhetsålder och slopad "ungdomsrabatt" på straffen, hårdare regler för utvisning av kriminella, snabbare och tidigare agerande mot unga som begår brott, möjlighet till anonyma vittnesmål som kompletterande bevisning vid grova brott, och att göra medlemskap och samröre med kriminella grupperingar straffbart. Allt detta finns i andra länder, det fungerar, det är förenligt med både rättssäkerhet och allmänhetens syn på vad som är rimligt. Men det är förfärligt svårt att få den svenska regeringen att ta till sig förslagen.
På samma sätt är det med andra politikområden, exempelvis migrationspolitiken och integrationspolitiken. Det finns en massa bra att ta efter från andra länder, lagar och regler som bevisligen fungerar. Trots detta vill regeringen att Sverige ska gå en annan väg trots att den bevisligen inte fungerar.
Det är dags att lyfta blicken och lära av andra.
Vi lyckades till slut pressa fram krisstöd till enskilda näringsidkare
2020-08-28
Förra veckan höll ju finansutskottet ett extra sammanträde på begäran av M och KD för att markera allvaret i regeringens ointresse att lägga fram förslag om krisstöd även till de minsta enskilda näringsidkarna. Hela sommaren har gått utan att man presenterat några förslag, trots att man fick det i uppdrag av riksdagen före midsommar.
På detta extra utskottsmöte fick vi oväntat starkt stöd för våra krav att skyndsamt lösa denna fråga. Både M, KD, SD, V, C och L riktade kritik mot regeringen för att man inte följt riksdagens uppmaning före midsommar och återkommit med konkreta förslag. Finansutskottet enades om att redan nästa vecka kalla till sig företrädare för både finansdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet för att få en bild av hur man tänker arbeta med frågan, fråga varför man inte agerat sedan man fick uppdraget i juni, och ställa krav på att något ska hända i närtid. Även S och MP ställde upp på att kalla regeringsföreträdare till utskottet.
I dag kom finansministern på besök till utskottet och presenterade överraskande ett förslag till omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Stödet ska gälla enskilda näringsidkare som har näringsverksamheten som huvudsaklig inkomstkälla. I sak ligger förslaget ganska nära de tankar som M och KD tidigare lanserat. Nu gäller det att stödet snabbt kommer på plats och att det gäller även en bit bakåt i tiden, så enskilda näringsidkare behandlas på samma sätt som stora företag. Och läget är akut, många enskilda näringsidkare går ekonomiskt på knäna och riskerar personlig konkurs trots att de driver seriösa och normalt sett väl fungerande företag.
Jag och mina m-kolleger i finansutskottet är tills vidare avvaktande positiva till dagens besked, det låter lovande och ligger som sagt i linje med våra tankar. Vi tänker fortsätta ligga på regeringen så att detta snabbt kan komma på plats. Och jag konstaterar att moderaterna nu i ännu en fråga drivit regeringen framför oss i krispolitiken.
Göteborg en stad förlorad till de kriminella gängen?
2020-08-27
Den 4 augusti skrev jag ett inlägg med rubriken "Allt fler verkar tappa tron på att rättssamhället kan vinna över gängen". (Scrolla ned eller gå till arkivet för att läsa). Sedan dess har mycket gått ännu mera åt fel håll.
Vi nås nu nästan dagligen (!) av nyheter om skjutningar, mord, överfall, rån, grov misshandel och förnedringsbrott runt om i vårt land. Den senaste veckan har det inte minst blivit tydligt att Göteborg är en stad där man börjar tappa greppet. Kriminella grupperingar upprättar vägspärrar (!) och söker igenom fordon i de nordöstra stadsdelarna, en anställd på en skola som larmade polisen om att beväpnade personer setts i anslutning till skolan kidnappades och misshandlades på väg hem från jobbet, kommunanställda i Angered får eskort hem efter jobbet och häromdagen hade alltså ledningarna för två rivaliserande kriminella gäng ett möte på ett av stadens stora hotell (!), vaktade av ett betydande antal maskerade gangsters utanför. Och i Stockholm får polisanställda eskort hem efter jobbet.
Man saknar helt enkelt ord, det som händer är så extremt orimligt, och jag märker hur människor jag känner, inte minst i göteborgsområdet blir allt mer uppgivna, desperata och frustrerade över att samhällets kraft att möta detta är så svag. Jag känner stor oro - om vi inte tar detta på allvar, slutar dalta med yrkeskriminella utan sätter hårt mot hårt kommer människor, precis som jag skrev den 8/4 att ta saken i egna händer och rent av beväpna sig och bilda medborgargarden för att försvara sin egna bostadsområden och sina egna familjer. Man kan raljera om detta, men i andra länder med hög kriminalitet har utvecklingen blivit exakt sådan. Om inte samhället skyddar sina egna medborgare tar de förr eller senare tag i saken själva. Jag tror vi är närmare detta än många inser.
Moderaterna har som jag skrev den 4/8 ett brett program med kraftfulla åtgärder, som tyvärr regeringen inte är särskilt intresserade av. Det krävs kraftigt ökade resurser hos polisen och rättsväsendet och domstolar som vågar döma ut straff i övre delen av de straffskalor som finns. Sluta med mängdrabatter vid flera brott, dubbla straffen vid organiserad gängbrottslighet, sänk straffrättsåldern och se till att grovt kriminella med utländsk bakgrund och dubbla medborgarskap regelmässigt utvisas som komplement till övriga påföljder. Ta tidigt tag i ungdomar som begår brott, stärk vittnesskyddet och tillåt anonyma vittnesmål vid vissa typer av brott. Moderaterna vill också att medlemskap och samröre med kriminella grupperingar ska vara straffbart i sig - enligt samma modell som terrorlagstiftningen. Med sådana lagar kan man exempelvis inte "vakta" möten mellan kriminella gäng på ett hotell och man kan inte heller delta i upprättandet av olagliga vägspärrar utan att begå ett grovt brott.
Min känsla är att tålamodet hos svenska folket håller på att rinna ut. Om vi inte gör mycket kraftfulla och väl avvägda åtgärder nu kommer kraven att växa på helt andra typer av åtgärder. Det finns starka röster för att sätta in militär i kampen mot tungt beväpnade kriminella grupper, andra föreslår att vi borde ta ifrån kriminella ledarfigurer med utländsk bakgrund deras svenska medborgarskap och sedan utvisa dem, oavsett om det gör dem statslösa eller inte och oavsett riskerna för dem att utvisas till sitt forna hemland. Mer radikala röster tycker man borde utvisa hela familjer eller klaner om dessa kan kopplas till grova brott. Sådana radikala förslag skulle strida mot svensk rätt och internationella konventioner - men i ett läge där den grova kriminaliteten tar för sig allt mer i vårt samhälle och oskyldiga drabbas allt hårdare kommer desperata krav till slut att resas om detta. Faktum är att jag till och med ser förslag i flödet på sociala medier om att införa dödsstraff för vissa särksilt avskyvärda mord. Det är något jag aldrig skulle kunna rösta för, oavsett vad det gällde för brott - en stat som avrättar sina invånare är inte längre civiliserad. Men den regering som inte tar frågan på allvar riskerar att en dag mötas av starka krav på okonventionella och motbjudande metoder i kampen mot grov kriminalitet. Bättre då att agera med kraft redan idag.
Är kommunal resultatutjämningsreserv min största politiska framgång?
2020-08-27
När jag var kommunpolitiker och gruppledare för den styrande sexpartimajoriteten i Mark 2002-2006 såg jag hur hopplöst det var för kommunerna att planera långsiktigt. Gjorde man kloka besparingar ett år kunde inte överskottet användas för nästa års drift. Allt berodde på det stelbenta så kallade balanskravet. Detta medförde en oerhört kortsiktig politik. Efter att jag blivit riksdagsledamot såg jag hur problemet blev ännu värre under finanskrisen - jag såg hur min egen välskötta kommun redovisat överskott ett antal år, men ändå kunde man inte använda dessa överskott under finanskrisen utan tvingades spara på viktig verksamhet. Och så såg det ut på många håll.
Hösten 2009 skrev jag min första riksdagsmotion om inrättandet av en kommunal resultatutjämningsfond där kommunerna kunde lägga överskott ett år för att använda ett annat år när tiderna var sämre. Alltså samma modell som när företag kan göra avsättningar av årets vinst i form av olika reserveringar för framtiden, och skjuta upp beskattningen.
Motion 2009/10:Fi284, Resultatutjämningsfond för kommunerna.
I valrörelsen 2010 drev jag frågan som ett av mina personliga vallöften. Nedan ur min personliga valfolder den valrörelsen:
Efter valet 2010 började jag driva frågan hårdare i riksdagen, och jag skrev ännu en riksdagsmotion om saken hösten 2010 (Motion 2010/11:FiU237). Jag lyfte också saken vid flera tillfällen i riksdagsgruppen och även direkt med bland annat finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Jag hade också samtal med företrädare för SKL (dåvarande Sveriges Kommuner och Landsting, idag SKR).
Och nu började det röra på sig. Även andra aktörer kritiserade balanskravet och Regeringen tog till sig frågan och den utreddes på finansdepartementet. Den 1 oktober 2012 kunde jag meddela på bloggen att regeringen skickat ut följande pressmeddelande:
"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen
Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.
- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.
Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."
Den 1 januari 2013 trädde det nya systemet i kraft, och det gällde retroaktivt från 2010. Efter en trevande start ökade kommunernas och landstingens (numera regionernas) avsättningar till resultatutjämningsfonder år efter år. I tidningen Dagens Samhälle nr 18/2020 (utkom i maj i år) gjordes en utförlig genomgång av läget i de svenska kommunerna. Hela 154 av landets 290 kommuner (både små och stora, både landsbygdskommuner i norr och storstäder i söder) har satt av pengar från goda år, och det finns nu 17,4 miljarder i sådana fonder. Dessa pengar kommer väl till pass nu när Coronapandemin slår hårt mot kommunsektorn och regionerna, både genom sjunkande skatteintäkter och ökade utgifter. Dagens Samhälle kallar det "krockkudde" mot den pågående krisens effekter.
Genom användandet av resultatutjämningsfonder har sannolikt ett antal kommuner sluppit spara i vård och omsorg och inte tvingats säga upp personal som egentligen behövs i verksamheten. Sannolikt har många kommuner tack vare tidigare avsättningar också sluppit höja kommunalskatten när tiderna blivit sämre.
I dag har jag ansvaret hos moderaterna i finansutskottet för kommunsektorns ekonomi och tar debatterna om detta i riksdagen. Jag följer noga effekterna av den fråga som jag drev så aktivt i riksdagen. Jag var långtifrån ensam om att ifrågasätta effekterna av det gamla balanskravet, och det fanns olika förslag om vad man skulle göra i stället. Men jag ögnade mycket tid och energi på att svaret skulle bli en kommunal resultatutjämningsfond, och till slut gick det i mål. Det kan vara en av mina största politiska framgångar som riksdagspolitiker med tanke på hur många människor runt om i landet som berörs av att kommunerna nu kan föra en mer långsiktig politik.
Vårdnadsbidraget hotar inte arbetslinjen
2020-08-26
Jag fick äran att skriva ett inlägg om mitt stöd för vårdnadsbidraget på ledarsidan i Upsala Nya Tidning och Enköpings-Posten idag (baserat på mitt längre blogginlägg om saken häromdagen):
Extratjänsterna hjälper regeringen att dölja arbetslösheten
2020-08-26
Jag har tidigare ifrågasatt regeringens så kallade "extratjänster", som alltså är en arbetsmarknadsåtgärd inom offentlig sektor som bekostas med statliga bidrag. Deltagarna får nära 20.000 kronor i månaden i lön för ett arbete som inte finns och som inte får konkurrera med riktiga jobb. Kommunerna får ersättning för lönekostnaden, samt ett extra stöd för handledning. På detta sätt slipper kommunen kostnaden för försörjningsstöd och får dessutom en extra peng in i den kommunala kassan. Baksidan är att det kommer en prislapp i statens budget som ackumulerat blir tio miljarder fram till 2023.
Personer i extratjänster betraktas i arbetsmarknadsstatistiken som att de har ett arbete och räknas därför inte längre som arbetslösa. Detta trots att extratjänsterna inte FÅR vara riktiga jobb och inte FÅR konkurrera med riktiga jobb. De ska vara en extra resurs utöver normal bemanning och bekostas helt med statliga bidrag. Man döljer alltså den faktiska arbetslösheten genom att sätta arbetslösa i en arbetsmarknadsåtgärd och kalla den för extratjänst. Det var på precis samma sätt Socialdemokraterna använde förtidspensonering fram till Alliansens valseger 2006 - för att gömma de arbetslösa i statistiken.
Ytterligare ett problem med extratjänsterna är att en stor majoritet dem som får dessa är utrikes födda med svaga språkkunskaper. När Socialdemokraterna nu talar om att man ska ställa språkvillkor inom äldreomsorgen, och samtidigt ger bidrag för att man ska ta in utrikes födda med dåliga språkkunskaper i samma äldreomsorg skickar man dubbla budskap.
Det är som mina tre moderata partivänner skriver i Arbetarbladet, det finns 10 miljarder skäl att avskaffa extratjänsterna. Även om jag vet att det finns exempel på att personer som haft extratjänster går vidare till riktigt arbete är de för få för att denna åtgärd ska gå att försvara. Riksdagens utredningstjänst konstaterade nyligen att endast 5% av dem som fått en extratjänst får ett varaktigt arbete efter avslutad insats. Bättre då att staten tillför dessa miljarder varaktigt till kommuner och regioner så att de kan göra riktiga anställningar och stärka upp bemanningen permanent där det behövs.
Moderaterna säger nej till höjd fastighetsskatt och ny arvs- och gåvoskatt
2020-08-25
Moderata företrädare har varit tydliga de senaste veckorna med att vi avvisar tankarna som förts fram på sina håll om återinförd/höjd fastighetsskatt och återinförd arvs- och gåvoskatt. Mer svävande har det varit från C och L, antingen svårtydda besked eller tystnad. Även från SD har det varit svårt att få besked. Att, S, V och troligen MP vill höja fastighetsskatten råder det knappast någon tvekan om. I dagsläget är det bara M och KD som är tydliga i frågan om ett nej till höjd fastighetsskatt. Det räcker så väl med den årliga indexjustering av dagens skatt som ligger i systemet.
I dag gick Niklas Wykman, moderaternas skattepolitiska talesperson, ut i sociala medier med samma tydliga besked. Jag konstaterar att det i vart fall inte kommer att finns förslag om dessa skatter i moderaternas budgetmotion.
Utredningsförslag hotar hästnäringen och ridsporten
2020-08-24
De senaste veckorna har jag fått många arga kommentarer från hästengagerade om regeringens "Övergödningsutredning" som presenterades tidigare i år. Utredningen går till hårt angrepp mot Sveriges hästnäring.
Några av de förslag som utredningen föreslår är att endast 2–3 hästar får vistas per hektar i rast- och beteshagar, att endast 20 procent av hagen får vara helt eller delvis upptrampad, att hagar inte får placeras vid diken, vattendrag eller närmare än tio meter från sjöar och att hagar inte ska få användas i mer än tio år. Det sista är kanske mest absurt - vad ska en liten markägare göra sedan?
För en vanlig ridskola som har runt 30 hästar i sin verksamhet skulle förslaget innebära att de måste ha runt 15 hektar betesmark bara för att upprätthålla en utevistelse för hästarna. Eftersom endast en liten del av marken får vara upptrampad kommer det innebära att ännu mer mark måste tas i anspråk. Därtill måste de över 15 hektaren vara placerade på så sätt att inget naturligt vatten finns i hagarna i form av bäckar eller sjöar. Och efter tio år måste man skaffa ännu mera mark. Dessa förslag skulle i praktiken tvinga många ridskolor att helt lägga ned, stora hästanläggningar skulle snabbt få brist på mark och även privatpersoner med ett mindre antal hästar skulle drabbas hårt eftersom det för många är omöjligt att leva upp till kraven. Hästsporten, ridskolorna och även andra verksamheter där hästar finns tillgängliga, som exempelvis 4H-gårdar, blir med utredningens förslag något exklusivt bara för dem som har råd.
I Sverige finns idag runt 355 000 hästar. I utredningen beskrivs hästnäringen i Sverige som en miljöfarlig verksamhet som till största grad utövas för fritidsintressen, utan vidare mervärde för samhället. Genom förslagen gör man det dyrare att bedriva verksamhet med hästar och att hålla häst för privata ändamål eftersom kraven på tillgång till betesmark ökar. Det framgår därmed tydligt att utredningen inte enbart vill försvåra för hästnäringen i Sverige, utan långsiktigt vill minska antalet hästar i Sverige.
Utredningen är faktiskt till stora delar helt orimlig och det är tydligt att de som står bakom utredningen är teoretiker som inte inser hur verkligheten ser ut på den svenska landsbygden. Problemet är inte att vi har för mycket djur i våra hagar, utan att betesmarker och hagar växer igen i brist på djur. Hästnäringen gör en enorm insats för att vårda vår kulturmark och skapar dessutom mängder av arbetstillfällen och erbjuder värdefull fritidssysselsättning för många.
Jag undrar för övrigt om hästspillning är värre för naturen och våra vattendrag än det som ca 350.000 älgar, ca 500.000 rådjur och ca 150.000 hjortar släpper ifrån sig i vår natur? Gödselhanteringen för hästnäringen har för övrigt stramats upp ordentligt de senaste åren, framförallt för att undvika att gödselvatten läcker ut. Ansvarsfulla hästägare samlar redan idag även upp gödsel i rasthagar utomhus om det blir för mycket. I övrigt är hästgödsel utmärkt som näring på våra åkrar, och själv hämtar jag hästgödsel hos grannar och använder i trädgården med gott resultat.
Man anar Miljöpartiets verklighetsfrånvarande åsikter bakom denna utredning, och de dåliga förslagen måste stoppas. Vi moderater värnar om hästnäringen och de hundratusentals engagerade hästintresserade i landet som ägnar sig åt att träna och tävla med hästar, driver eller är aktiva i våra ridskolor eller som bara håller egna hästar för privat bruk. Och jag tycker regeringen borde tänka efter innan mar retar upp hela den svenska hästnäringen. Jag vill bara försynt påminna om Jerringpriset...när hästnäringen sparkar bakut blir det kraftfullt.
Jag hamnade i Sakine Madons ledarkrönika angående vårdnadsbidraget
2020-08-22
I fredags omnämndes jag i en ledarkrönika i Upsala Nya Tidning samt Enköpings-Posten. Det är Sakine Madon som ger det numera avskaffade vårdnadsbidraget en rejäl känga genom att instämma i ett debattinlägg som riktar sig mot kd:s tankar om att införa en ny typ av "vårdnadsbidrag". Anledningen till att jag själv finns med i ledartexten är att jag bemötte Madon på twitter igår och framförde en motsatt åsikt, nämligen att vårdnadsbidraget borde återinföras:
I denna fråga ligger jag som alltid mycket nära kd, och det har jag gjort under hela min tid som politiker på både lokal nivå och riksnivå. Faktum är att det var en av de frågor som fick mig att engagera mig politiskt. Det märkliga är att när jag började verka politiskt i slutet av 1990-talet var detta en fråga som hade stöd av fler än kristdemokrater och moderater. Miljöpartiet drev exempelvis frågan på riksnivå, och i min hemkommun Mark var Centerpartiet klart pådrivande. Miljöpartiet ställde införande av kommunalt vårdnadsbidrag som villkor (!) för att ingå i den styrande majoriteten i Marks kommun 2002-06, en sexpartimajoritet där jag blev vald till gruppledare. Mark blev sedan den första kommunen utanför Stockholm som införde en variant av kommunalt vårdnadsbidrag i avvaktan på ett statligt vårdnadsbidrag (som jag sedan var med och beslutade om i riksdagen när Alliansen tillträtt).
Jag anser definitivt inte att vårdnadsbidraget slog fel, utan att det var tvärtom en viktig och värdefull rättvisereform, som dessutom var tydligt samhällsekonomiskt lönsam.
I dag driver väl i princip endast KD frågan, om än lite halvhjärtat, och jag är väl ganska ensam inom M att tydligt stå upp för denna fråga, inklusive att motionera om det i riksdagen. Moderaterna som parti har idag inget förslag om att återinföra vårdnadsbidraget, vilket jag tycker är synd. Det finns en inte obetydlig minoritet inom partiet som verkar tycka som jag, men det är bara att inse att vi helt enkelt inte längre är så många längre som står upp för familjens valfrihet och ifrågasätter det samhällsekonomiskt vettiga med dagens system när det gäller de allra minsta barnen.
Arbetslinjen är ett argument som används mot vårdnadsbidrag, inte minst i borgerliga kretsar. Men jag anser inte att det är ett bra argument i detta fall. Den absolut viktigaste arbetsuppgiften för oss som föräldrar måste vara att fostra våra barn till goda och fungerande samhällsmedborgare. Det är ett samhällsviktigt arbete om något. Att vara hemma något år extra när barnen är små berör dessutom en väldigt begränsad del av den totala tiden i arbetsför ålder.
Resonemanget om arbetslinjen har ytterligare en brist. Jag undrar hur många som känner till kostnaden för en plats i barnomsorg, eller förskola som det numera kallas? Den senaste uppgiften om kostnaderna för en förskoleplats jag hittat avser 2018, och kommer från Skolverkets rapport 2019:990 (sidan 2):
En förskoleplats 2018 kostade alltså i genomsnitt 152.800 kronor per barn och år. För de mindre barnen blir kostnaden högre eftersom personaltätheten är högre i småbarnsgrupperna. För små barn med särskilda behov av extraresurser blir kostnaden mycket högre än genomsnittet.
Jag tycker det finns all anledning att ifrågasätta det samhällsekonomiskt vettiga i att lämna ettåringar i förskolan 8-9 timmar om dagen till en kostnad av minst 150.000 kronor per barn och år, samtidigt som inte ens föräldrarnas sammanlagda skatteinbetalningar för inkomst av arbete under samma år kommer ens i närheten av denna summa. Det går helt enkelt ite ihop. Samhällets sammanlagda kostnader för förskolan var över 78 miljarder 2018, och det är netto, efter att föräldrarna betalt avgiften för förskolan. Argumentet att man erbjuder förskoleplats för att föräldrarna ska arbeta och bidra till samhället haltar betänkligt. "Arbetslinjen" i detta fall går rejält minus för samhället.
Nu är ju inte kostnaderna enda argumentet att förespråka att i vart fall de föräldrar som vill ska kunna få stanna hemma med ett blygsamt bidrag från samhället (att jämföra med kostnaden på 152.000 per år för andra barn). Barn är nämligen olika. De flesta barn är anpassningsbara, och mina egna barn tog uppenbarligen ingen skada av att vara i förskolan. (Vi valde dock att utnyttja det dåvarande vårdnadsbidraget och turas om att vara hemma och inte sätta barnen i dåvarande "barnomsorgen" förrän de var en bit över två år, och då bara 35 timmar per vecka. Vi drev dessutom en föräldrakooperativ förskola ihop med andra föräldrar, vilket skapade en tryggare miljö för barnen). De flesta barn blir säkert alldeles utmärkta samhällsmedborgare oavsett om de går i förskolan i tidiga år eller inte. Men det gäller inte alla barn.
När det gäller barn över 3 år upplever jag att vi har stor politisk samsyn om att barn mår bra av att gå i förskola i lagom omfattning och att det har ett stort pedagogiskt värde. För de allra minsta råder det däremot olika meningar om vad som är bäst. Det finns seriös svensk och internationell forskning som pekar både för och emot att sätta barn i förskola i mycket tidiga år. Men det viktiga är att föräldrarna är de som bör få fatta besluten om hur man vill ordna omsorgen om de minsta barnen, och samhället bör inte diskriminera vissa val. Familjer är olika, barn är olika, och då måste också barnomsorgen kunna ordnas olika, i vart fall under barnens första år.
Men hur är det då med den omtalade kvinnofällan? I vår familj var vi båda hemma i olika perioder och tog också båda ut vårdnadsbidrag. Men även om man vet att mammor tar ut större del av föräldraledigheten ser vi också att det jämnas ut över tid. Dessutom handlar det som sagt om bara några år under barnens småbarnsår. Däremot är det viktigt att ett vårdnadsbidrag blir pensionsgrundande. I övrigt står det alla fritt att forma sina egna liv, välja att studera för att få högre inkomst och pension, eller att avstå från studier och ta ett lågavlönat jobb. Att skaffa många barn eller avstå från barn. Dessa livsval betyder mycket mer för ekonomin och pensionen än om man är hemma ett år extra när barnen är små. Både kvinnor och män är fullt kapabla att ta beslut om sina egna liv utan styrande pekpinnar från välmenande politiker.
Slutligen har vi så argumentet att invandrarkvinnor sägs bli "fast i hemmet" om man har vårdnadsbidrag. Det anfördes för övrigt som svepskäl för att avskaffa det vårdnadsbidrag som Alliansen införde. Ett svagt argument av flera skäl:
1. De flesta invandrarkvinnor tog inte ut vårdnadsbidrag, och invandrarkvinnor har mycket låg förvärvsfrekvens oavsett. Det är väl i så fall snarare positivt om en ändå arbetslös mamma är hemma och tar hand om sitt barn mot en låg ersättning i stället för att leva på bidrag samtidigt som vi subventionerar en förskoleplats med 152.000 per år och barn?
2. Att avskaffa en rättvisereform för svenska föräldrar med svepskälet att det missgynnar utrikesfödda kvinnors inträde på arbetsmarknaden är ganska obegåvat om man vill minska motsättningarna mellan infödda svenskar och invandrare. Man skulle i så fall hellre kunna föreslå andra lösningar så att just nyanlända invandrare inte omfattas av vårdnadsbidraget. Kanske är vårdnadsbidraget en av de förmåner som borde vilkoras med medborgarskap? Man kan givetvis begränsa vårdnadsbidraget även på annat sätt, exempelvis maximera antalet vårdnadsbidragsdagar per förälder (så man inte kan vara hemma en massa år genom att hela tiden föda fler barn efterhand).
3. Barnbidrag och flerbarnstillägg medför samma inlåsningseffekt för invandrarkvinnor, eftersom en familj med många barn får väldigt högt barnbidrag - så mycket att kvinnan ofta inte ser någon mening med att arbeta. Jag hör dock aldrig vänstern och liberalerna diskutera begränsning av barnbidraget och flerbarnstillägget (vilket jag själv fört fram som ide), trots att det bidraget utgår under 18 år till skillnad mot vårdnadsbidraget som endast utgår under en kort tid.
När det gäller nyanlända familjer anser jag att man borde göra som i exempelvis Kanada - obligatorisk språkundervisning för båda föräldrarna medan barnen (oavsett ålder) vistas i språkförskola i anslutning till lokalerna. Detta borde vara ett villkor för att få ut sin ersättning. Om man gör så skulle frågan om såväl förskoleplats som vårdnadsbidrag blir mindre intressant att diskutera just för nyanlända, eftersom barnomsorgen redan är ordnad på annat sätt.
Min slutsats är att valfriheten, rättvisan, samhällsekonomin och värnandet av de mindre barn som inte mår så bra av förskolan tillsammans är goda argument för att fortsätta föra fram fördelarna med någon form av vårdnadsbidrag för de föräldrar som önskar detta. Det är något jag arbetat för både kommunalt och i riksdagen, och jag tänker fortsätta med det.
Påhoppad av Pär Holmgren (MP) - igen
2020-08-20
I dag blev jag påhoppad av Miljöpartiets europaparlamentariker, fd tv-meteorologen Pär Holmgren i en debattartikel i Expressen. Han gillar inte att man ifrågasätter klimatalarmismen, och har tidigare blockat mig på twitter. Nu ger han sig på mig och andra moderater och borgerliga opinionsbildare igen, och det tar jag som en komplimang.
I sak har Holmgren fel. Jag och mina kolleger kritiserar inte "miljörörelsen" utan Miljöpartiet. Två helt olika saker. Och jag har vid upprepade tillfällen visat hur miljöpartistiska riksdagsledamöter och ministrar har uttryckt glädje över att både bilföretag, flygplatser och flygbolag har det tufft. Holmgrens försök att bagatellisera detta håller inte.
Och jag tänker såklart inte låta någon kändis-miljöpartist tysta mig - Miljöpartiet är en samhällsfara och ett hot mot Sveriges välstånd, företagande, jobb, miljö, energiförsörjning, kommunikationer, resor, samhällsekonomi och människors privatekonomi. Det måste sägas ofta och mycket.
Journalistförbundet ger mig och M beröm för vårt krav på krisstöd
2020-08-20
Det är glädjande att både evenemangsnäringen och kultursektorn uppskattar moderaternas försök att få till ett fungerande krisstöd för de små enskilda näringsidkarna som förlorat i stort sett alla intäkter under Corona-pandemin. Och nu får vi stöd även från Journalistförbundet som också har en stor mängd frilansande egenföretagare bland sina medlemmar.
I en artikel i tidningen Arbetsvärlden uttrycker Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert starkt stöd för den moderata linjen kring krisstöden som jag nämnde i tidigare inlägg. Man kommenterar även min skriftliga fråga till regeringen tidigare i sommar.
Det finns inga sakliga argument för att "grundlagsskydda Public Service"
2020-08-20
Moderaterna har fått en del kritik från vänsterhåll (främst MIljöpartiet) för att vi inte ville "grundlagsskydda" hela verksamheten hos Public Service (SVT, SR och UR). Märklig kritik tycker jag. Public Service har redan grundlagsskydd, precis som all annan media. Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen är två grundlagar som tryggar fri debatt och det fria ordet i Sverige.
Att däremot hitta på något slags grundlagsskydd för att cementera dagens form av Public Service vore helt fel, eftersom det omöjliggör alla reformer av verksamheten. Moderaterna vill exempelvis banta budgeten och kostymen för Public Service, och skärpa granskningen av opartiskhet och saklighet, samt införa sanktioner vid brott mot dessa krav. Det skulle bli mycket svårt om man grundlagsskyddade hela verksamheten.
Starkt stöd för M/KD-initiativet vid dagens extramöte i Finansutskottet
2020-08-20
Vid dagens möte i finansutskottet deltog samtliga moderata ledamöter personligen för att markera allvaret i regeringens ointresse att lägga fram förslag om krisstöd även till de minsta enskilda näringsidkarna. Och på utskottsmötet fick vi oväntat starkt stöd för våra krav att skyndsamt lösa denna fråga. Både M, KD, SD, V, C och L riktade kritik mot regeringen för att man inte följt riksdagens uppmaning före midsommar och återkommit med konkreta förslag. Faktum är att vi vet från källor i regeringskansliet att man faktiskt inte gjort något alls i frågan under sommaren. Trots att man i svaret på skrifltiga frågor under sommaren från bland annat mig själv och Elisabeth Svantesson svarat att "frågan bereds i regeringskansliet".
Finansutskottet enades om att redan nästa vecka kalla till sig företrädare för både finansdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet för att få en bild av hur man tänker arbeta med frågan, fråga varför man inte agerat sedan man fick uppdraget i juni, och ställa krav på att något ska hända i närtid. Även S och MP ställde upp på att kalla regeringsföreträdare till utskottet.
Från moderat sida är vi prestigelösa. Vi föreslår att man tillfälligt utökar möjligheten för småföretagare att ta ut a-kassa på deltid resten av året, och vi tycker att reglerna för omställningsstöd måste justeras så att även småföretagare med enskild firma kan ta del av dem. Men vi är helt öppna för andra förslag om det kan lösa problemen på ett bra sätt. Däremot kommer vi inte att släppa trycket på regeringen i frågan. Många enskilda näringsidkare går ekonomiskt på knäna och riskerar personlig konkurs trots att de driver seriösa och normalt sett väl fungerande företag. Då måste politiken agera.
Här är vi moderater i finansutskottet på väg till utskottets extrainsatta möte idag. Edward Riedl, Mattias Karlsson, undertecknad, Elisabeth Svantesson och Sofia Westergren (förste ersättare). Det är vi som hanterar moderaternas frågor rörande bland annat krispolitiken och statsbudgeten.
Språkkrav inom vård och omsorg är en självklarhet
2020-08-20
Häromdagen röstade kommunfullmäktige i Göteborg om ett påstått förslag om "språkkrav" inom omsorgen. De flesta partier (inklusive M) röstade nej till den aktuella motionen som tydligen kom från SD. Vad jag förstår handlade motionen dock inte om att kräva svenskakunskaper i sig, utan om att införa obligatoriska formella språkprov för alla som söker jobb inom omsorgen.
Anledningen till att M och den styrande koalitionen i Göteborg (mfl) valde att rösta nej säger man är för att det tydligen redan finns ett språkkrav vid anställning inom omsorgen. Och man tycker det skulle bli väldigt byråkratiskt att tvinga alla som söker arbete att genomgå ett formellt språktest. Man menar att man vid en vanlig anställningsintervju snabbt kan få en bild av om den som söker jobbet behärskar svenska tillräckligt bra. Jag tycker det argumentet låter rimligt, men ser samtidigt vissa brister i resonemanget.
Vad jag förstår har många kommuner och regioner (kanske rentav alla?) tydliga krav att den som söker jobb som innebär kontakt med patienter och vårdtagare ska behärska svenska tillräckligt bra för att kunna sköta jobbet. Det är bra, och så har det vad jag vet inte alltid varit. Samtidigt får jag enormt många vittnesmål om personer som jobbar i vården och omsorgen utan att ens kunna göra sig hjälpligt förstådda på svenska och utan att kunna läsa och ta del av skriftliga instruktioner. Vi har nog exempelvis alla mött både läkare och sköterskor på vårdcentralen som talar mycket dålig svenska. Samma vittnesmål kommer från exempelvis hemtjänsten. Uppenbarligen brister kontrollerna av dessa färdigheter trots riktlinjerna. Jag ser flera möjliga förklaringar:
1. Det är svårt att hitta personer som vill arbeta inom tex äldreomsorg och hemtjänst. Det gör att man helt enkelt tvingas anställa dem som söker, även om deras svenska är för svag.
2. Många har anställts genom åren med svaga svenskakunskaper innan dessa riktlinjer förtydligades. Nu finns den personalen och man kan ju inte gärna göra sig av med dem.
3. De som anställer ser genom fingrarna med språkkraven för att man tycker personen i övrigt verkar lämplig för jobbet, och hoppas att språket ska komma med tiden.
4. Man slarvar helt enkelt och följer inte de riktlinjer som finns.
5. Regeringens så kallade extratjänster innebär att nyanlända utan minsta kunskaper i svenska språket kan placeras ut inom äldreomsorgen. Tanken med detta var bland annat att de skulle lära sig svenska på jobbet. Om man har det som mål är det kanske inte så konstigt om en del i personalen på ett boende inte kan svenska alls. När Socialdemokraterna nu slår sig för bröstet och också förespråkar språkkrav blir det väldigt motsägelsefullt.
Min slutsats är att det viktiga inte är att ha regler och tester på papperet, utan att man helt enkelt är tydlig ut i organisationen med att de som ska arbeta inom vård och omsorg ska behärska svenska i både tal och skrift. Den personal som redan är anställd och inte klarar detta bör erbjudas svenskundervisning i anslutning till jobbet, och om man inte accepterar det bör man förflyttas till arbeten inom kommunen där man inte måste kommunicera med andra människor. Samma sak bör självklart gälla sjukvården, vi som patienter, anhöriga till personer i äldrevården eller i behov av hemtjänst har rätt att kräva att de vi möter ska kunna kommunicera på vårt eget språk. Det är inte förhandlingsbart.
VG-regionen bäst på att minska beroendet av hyrpersonal i vården
2020-08-19
I juni kom en intressant rapport från Konkurrensverket, 2020:4, med titeln "Regioners upphandling av vårdpersonal". Myndigheten gjorde en liknand rapport 2015 och följer nu upp denna.
Bakgrunden är att regionernas kostnader för att hyra in vårdpersonal har ökat under många år, trots att regionerna haft tydlig ambition att minska kostnaderna. Konkurrensverket konstaterar i sin nya rapport att regionerna blivit bättre på upphandlingar och avtalsuppföljning, men att behoven att hyra in vårdpersonal inte har minskat utan till och med ökat jämfört med rapporten 2015.
Enligt rapporten var regionernas kostnad för inhyrd personal 2019 omkring 5,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,8% av den totala personalkostnaden. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har som mål atthålla kostnaden under 2% av de totala personalkostnaderna. Man menar att man då kan anses vara oberoende av hyrpersonal. Jag tycker i och för sig att detta kan diskuteras - behöver man anställa är man ju beroende oavsett. Men det är ändå bra att det finns ett tydligt mål.
I rapporten konstateras att endast en Region i landet klarar målet, och det är vår egen Västra Götalandsregion. År 2019 låde man under 2% av personalkostnaderna på hyrpersonal. Det är riktigt bra jobbat av vår moderatledda regionledning.
Möjligheten att hyra in personal vid tillfälliga brister och toppar, eller för att bemanna en vårdcentral som saknar läkare är givetvis värdefull och måste värnas. Både offentliga och privatdrivna verksamheter behöver kunna lösa tillfällig personalbrist. Men grunden för sjukvården måste ändå vara att man i största möjliga utsträckning har egna anställda på de befattningar som behövs. Bara då får man kontinuitet i arbetet och kan skapa en fungerande stabil organisation där alla anställda känner att de är en viktig del.
Videomöte med evenemangsnäringen
2020-08-18
I dag deltog jag via videolänk från Tele2Arena i Stockholm i ett möte med evenemangsnäringen, som berättade om sina stora problem att överleva under pandemin. På plats på Tele2Arena fanns bland annat moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson och flera andra moderater.
Det är inte de kända artisterna och de största evenemangsbolagen i första hand som har problem, de har fått krisstöd och det fungerar väl. Däremot är det stora problem för småföretagare som är underleverantörer vid stora evenemang, inte sällan företagare med enskild firma som inte kan ta del av krisstöden på samma sätt som andra. På videomötet visades bland annat en film om hur många näringsidkare och personer som behövs i bakgrunden för att en artist ska kunna framträda inför publik. En bra påminnelse om det jag upprepat många gånger.
I morgon flyger jag till Stockholm och på torsdag ska vi diskutera frågan om vårt moderata initiativ till stöd till de enskilda små företagen på det extra mötet i finansutskottet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utforma ett sådant stöd redan före midsommar, men ännu har inget hänt. Nu tänker vi från moderat sida inte sitta still och vänta längre, och det var värdefullt att ha med sig en aktuell bild från evenemangsbranschen som är en av de sektorer som berörs av vårt förslag.
Ovärdigt av en företrädare för ett regeringsparti
2020-08-18
Lorentz Tovatt är inte bara miljöpartistisk riksdagsledamot, han är också detta regeringspartis miljö- och klimatpolitiska talesperson. Han är dessutom känd för sina otaliga utfall på twitter, där han bland annat önskar att bilföretag ska gå i konkurs och jublar när flygplatser tvingas stänga och flygbolag drivs i konkurs.
I går var det dags igen. Då blev han så arg för att USA:s president tydligen godkänt oljeborrning i ett naturreservat att han kallade Donald Trump för "ett vidrigt litet as" i sociala medier. Jag kan förstå Tovatts ilska i sak, och kan dela hans kritik mot oljeborrningen som sådan om uppgifterna är korrekta, men som svensk riksdagsledamot och företrädare för ett regeringsparti förväntar jag mig en mer statsmannamässig ton när man riktar kritik mot andra länder.
Jag uppmärksammade saken på twitter och blev sedan citerad av Nyheter Idag som gjorde en artikel om saken.
Argumenten mot höjd fastighetsskatt är bedövande
2020-08-18
Debatten om att återinföra den gamla förhatliga fastighetsskatten har kommit igång på nytt. Men förslaget är lika dödfött som tidigare, av ett antal olika skäl. Jag ska nämna mina viktigaste invändningar.
1. Politiskt omöjligt. Fråga de politiker som i likhet med mig var med vid maktskiftet 2006 om vilken roll protesterna mot den orättvisa fastighetsskatten betydde. Alliansens löfte om en kraftfull sänkning från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, samt ett tak på (då) 6.000 kronor per fastighet och år (som sedan indexuppräknades efter inflationen varje år och idag är runt 8.000/år), var en klart bidragande orsak till Alliansens valseger. Och vi höll löftet. Inget parti kommer att kunna förslå återinförande av fastighetsskatten enligt gammal modell utan att förlora väldigt mycket politiskt på detta. Det kan avgöra även 2022 års val.
2. Principiellt fel. Att äga ett hus medför ingen inkomst, bara en massa utgifter. Det finns ingen intäkt att beskatta.
3. Dagens fastighetsbeskattning är redan hög. Fastigheter beskattas dels genom dagens fastighetsavgift (egentligen en skatt med annat namn) på numera ca 8.000 kronor per fastighet och år, dels genom skatt om man gör vinst vid försäljning. Det är en fullt tillräckligt hög beskattning.
4. Den dolda fastighetsskatten vid köp av fastigheter talar få om. Troligen på grund av okunskap. Men om man köper ett radhus i en stockholmsförort för fem miljoner blir lagfartskostnaden (1,5%) 75.000 kronor. Om man sedan lånar fyra miljoner till köpet kostar pantbreven ytterligare 80.000 i stämpelskatt (2%). Staten tar alltså på ett bräde in 155.000 kronor (!) i skatt vid inköpet för en simpel notering i ett dataregister. Det är en enormt hård beskattning som alltså ligger utöver fastighetsskatten.
5. Höjd fastighetsskatt ökar segregationen. Om man höjer fastighetsskatten i vissa områden drabbar det alla som bor där, oavsett inkomst. De med lite lägre inkomster som kanske ägt sina hus i många decennier får då svårt att bo kvar och tvingas flytta till områden med lägre priser och lägre skatt. I stället kommer någon med högre inkomst att köpa huset. Den segregerande effekten av höjd fastighetsskatt kommer bli kraftfull. Inte minst kommer många äldre med låg pension att drabbas.
6. Vad får fastighetsägaren för pengarna? Många förespråkare för höjda fastighetsskatter menar att samhället har kostnader för fastighetsbeståndet. Jag skulle påstå motsatsen - fastigheter är idag en kassako för stat och kommuner. Förutom dagens fastighetsskatt, skatten vid vinst på försäljning och nämnda extrema skatter för lagfart och pantbrev så betalar fastighetsägare enorma avgifter till samhället för i snart sagt allt. Gatuavgifter, tillsynsavgifter, avgifter för detaljplaner, bygglov och avloppstillstånd, hutlösa kostnader för lantmäteriets arbete med fastighetsbildningar och kartor, höga anslutningsavgifter för vatten och avlopp, avgifter för renhållning osv. Alla kostnader samhället har till följd av fastigheter tas ut i skatter och avgifter av olika slag, inte sällan långt mer än de faktiska kostnaderna. Faktum är att fastighetsägarna inte får något alls för den fastighetsskatt man betalar redan idag. Dessutom betalar ju fastighetsägare höga elskatter och moms på ett stort antal utgifter - rakt in i statens kassa.
Sammanfattningsvis vore det helt orimligt att höja dagens fastighetsskatt utöver den årliga indexeringen som följer inflationen. Det finns faktiskt inga bra skäl alls. Fastighetsinnehav är redan extremt högt beskattat och det man borde göra är att minska skatteuttaget, inte att öka det.
Diskussionen i högskattelandet Sverige borde inte handla om att höja skatter utan om att sänka skatter. Det går om man pririterar bättre hur man använder skattemedlen - då finns det resurser till det som är viktigt trots sänkta skatter.
Klimataktivisten Michael Shellenberger ber om ursäkt för "klimatskräcken"
2020-08-16
Som jag berättade häromdagen har den amerikanske klimataktivisten Michael Schellenberger offentligt gått ut och bett om ursäkt för att han bidragit till att försöka skrämma människor med klimathotet. Han har gjort det både i en artikel, i sociala medier och i en nyutgiven bok.
Schellenberger är både författare och debattör och har ett imponerande CV. Han har varit en av de ledande alarmisterna i USA och skrivit flera böcker om den kommande klimatkatastrofen. Time Magazine utnämnde honom år 2008 till “Hero of the Environment”. Han har skrivit ett flertal artiklar och böcker, vittnat inför amerikanska Kongressen och kallats som expertgranskare av FN:s klimatpanel IPCC.
Schellenberger är faktiskt dessutom en riktigt äkta röd-grön aktivist. I sin bok beskriver han själv sina övriga "meriter" så här: "Vid 17 års ålder bodde jag i Nicaragua för att visa solidaritet med Sandinisternas socialistiska revolution. Vid 23 samlade jag in pengar till kvinno-kooperativ i Guatemala. I mitt tidiga 20-tal forskade jag i Amazonas om småbönders motstånd mot markexploatering. Vid 26 hjälpte jag till med att exponera dåliga förhållanden vid Nike’s fabriker i Asien. Vid 27 hjälpte jag till med att rädda de sista oskyddade redwoods (jättetallar) i Kalifornien."
Nyligen chockade han klimatalarmisterna genom att plötsligt ta avstånd från överdriven klimatalarmism, och han ber till och med uttryckligen om ursäkt för den "skräck" som klimatalarmisterna orsakat. Han presenterade sin ursäkt i en artikel i det mycket prestigefyllda magasinet Forbes. Han lade också ut ursäkten i sociala medier, bland annat på twitter:
"På miljöaktivisters vägnar ber jag om ursäkt för klimatskräcken. Klimatförändringarna är verkliga men betyder inte världens undergång. De är inte ens det viktigaste miljöproblemet. Jag framför min ursäkt i form av en bok. Jag hoppas ni skall acceptera den."
Boken ifråga har titeln "Apocalypse Never - varför miljöalarmism skadar oss alla" och i boken tar han avstånd från en hel del alarmistiska påståenden i klimatdebatten och konstaterar att det inte kommer att bli någon klimatkatastrof.
Bland de påståenden han gör upp med i klimatdebatten finns ett antal som jag själv ifrågasatt eller påpekat vid ett flertal tillfällen. Den som följer mig känner nog bland annat igen detta:
-
Klimatförändringar har inte gjort naturkatastrofer värre.
-
Skogsbränder har minskat med 25 % i världen sedan 2003.
-
Orsaken till att det blivit fler bränder och farligare bränder i Australien och Kalifornien är bland annat ansamling av brännbart skräp och fler hus nära skogar, inte klimatförändringar.
-
Vi producerar 25 % mera livsmedel än vi behöver och överskotten kommer att fortsätta öka när världen blir varmare.
-
Förlorade habitat och direkt jakt är större hot mot vilda djur än klimatförändringar.
-
Träbränsle är värre för människor och djur än fossila bränslen.
Att en röd-grön tidigare klimataktivist på detta sätt tar avstånd från sina tidigare försök att skrämma människor med en förestående klimatkatastrof tycker jag är ganska anmärkningsvärt. Samma sak att han menar att klimathotet inte ens är den viktigaste miljöfrågan. Det ska bli intressant att se hur det påverkar den fortsatta debatten. Och till dem som hävdar att jag inte lyssnar på vetenskapen och expertisen blir kanske detta ett uppvaknande?
Fantastisk bra insats av Elfsborg första halvan av årets allsvenska
2020-08-14
Fotbollsallsvenskan har varit väldigt konstig i år på grund av Corona-pandemin. Säsongen startade sent och nu är det tätt mellan matcherna för att hinna spela klart serien. Senaste veckan har Elfsborg spelat tre allsvenska matcher (och vunnit alla tre). Samtidigt spelas alla matcher inför tomma läktare (vilket jag kritiserat och tycker man borde ändra, det är väldigt ologiskt med tanke på alla andra folksamlingar att man inte kan få spela med glest utspridd publik på en läktare utomhus).
Elfsborg ligger tvåa efter halva serien och det är i långt över min egen förväntan. Uppenbarligen har det hårda matchandet passat Elfsborg väl. Här är tabellen efter 5, 10 och 15 omgångar. Det kan bli en kul gulsvart höst!
Moderaterna mycket kritiska till migrationskommitténs förslag
2020-08-14
Det betänkande som migrationskommittén lämnar saknar en sammanhållen politik som kan lägga grunden för en målstyrd, stram och långsiktigt hållbar invandring till Sverige. Därför reserverar sig Moderaterna mot flera av förslagen. Moderaterna lämnar dessutom ett särskilt yttrande gällande tre viktiga områden i migrationspolitiken som betänkandet inte berör.
En human migrationspolitik kan inte mätas endast i hur många som får komma till Sverige, utan måste också beakta möjligheterna till en lyckad integration. Sverige har under alldeles för många år haft en mycket hög invandring och en dålig integration. I dag är integrationsmisslyckandet uppenbart. Det yttrar sig i form av arbetslöshet och bidragsberoende, dåliga skolresultat, psykisk ohälsa, otrygghet och trångboddhet. I vissa utanförskapsområden utmanas rättsstaten av kriminella gäng och parallella samhällen växer fram.
Utvecklingen måste vändas, och det förutsätter en minskad invandring. Men Sverige har – trots den tillfälliga asyllagen – fortfarande ett av Europas största asylmottaganden. Söktrycket till Sverige måste minska. Asylmottagandet bör ligga på liknande nivå som i våra nordiska grannländer. Det är en nivå som Sverige har förmåga att ta emot och att integrera.
Sveriges migrationspolitik kan under en överskådlig tid inte vara mer generös än vad EU-rätten och andra internationella konventionsåtaganden kräver. Det är Moderaternas utgångspunkt. Majoriteten i migrationskommittén har dock valt att förespråka ett regelverk som är mer generöst än vad EU:s miniminivå kräver. Det är ohållbart om Sverige på allvar ska minska invandringen för att vända integrationsmisslyckandet. Därför ställer sig Moderaterna inte bakom flera av förslagen, utan väljer att reservera oss mot majoritetens slutsatser.
Migrationskommitténs betänkande saknar även tre viktiga frågor: volymmål, återvändandearbete och kvalificering till välfärden. I dessa delar väljer Moderaterna därför att lämna ett särskilt yttrande.
Moderaternas reservation
1. Uppehållstillståndens längd
Moderaterna reserverar sig i de delar som innebär att uppehållstillstånd föreslås vara längre än vad som krävs av EU:s miniminivå. Vi anser att uppehållstillståndets längd bör vara 12 månader i stället för 13 månader, där EU-rätten så medger. För flyktingar ska uppehållstillståndets längd vara tre år, eftersom det krävs av EU-rätten.
2. Krav för permanent uppehållstillstånd
För permanent uppehållstillstånd ska krävas att man har egen försörjning, kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället samt att man inte begår brott. Den som dömts för ett brott till fängelse i minst en månad ska nekas permanent uppehållstillstånd under en karenstid. Karenstiden ska motsvara den som finns för medborgarskap. Det innebär att en person som dömts till en månads fängelse kan ansöka om permanent uppehållstillstånd först fyra år efter att brottet begicks, förutsatt att straffet är avtjänat.
3. Anhöriginvandring
För att ha rätt till anhöriginvandring måste den nyanlände ha välgrundade utsikter att beviljas ett varaktigt uppehållstillstånd. Moderaterna anser att det bör ställas krav att den nyanlände deltar i eller har avslutat samhällsorientering och grundläggande SFI, samt har eller aktivt söker arbete och inte begår brott. Det bör även ställas krav på att den nyanlände ska ha bott lagligt i Sverige i minst två år innan han eller hon kan ta hit sina anhöriga. Österrike och Danmark har liknande regler. EU-rätten kräver att flyktingar är undantagna från en sådan regel om vistelsetid, men för övriga bör vistelse på minst två år gälla. Om den nyanlände uppfyller kraven ska dennes make/maka/sambo och utländska ogifta barn kunna ansöka om anhöriginvandring. Om maken/makan/sambon har ett ogift barn ska anhöriginvandring även kunna ske för detta barn. Dessutom anser Moderaterna att en utlänning som tidigare ingått i samma hushåll och om det finns ett särskilt beroendeförhållande, som även fanns i hemlandet, ska kunna söka uppehållstillstånd på grund av anknytning till en nyanländ. Dessa kategorier motsvarar vad Sveriges internationella konventionsåtaganden lägst kräver.
4. Försörjningskrav
Moderaterna anser att försörjningskravets nivå bör skärpas för att bättre spegla faktiska levnadskostnader. Nivån bör motsvara lägsta lön enligt kollektivavtal eller branschpraxis vid heltidsanställning, i stället för dagens nivå som motsvarar förbehållsbeloppet i utsökningsbalken. Det innebär att försörjningskravets nivå ökas med cirka 6 000 kronor. Det ska vara samma försörjningskrav för permanent uppehållstillstånd som för anhöriginvandring.
Moderaterna anser att undantaget från försörjningskrav vid anhöriginvandring endast ska gälla flyktingar, vilket är i enlighet med EU-rätten. Alternativt skyddsbehövande som vill ta sina anhöriga till Sverige ska omfattas av försörjningskrav från dag ett.
För svenska medborgare som under en längre tid bott utomlands med sin make/maka/sambo ska inte försörjningskrav gälla om förhållandet är väl etablerat. Det ska inte gå att komma runt försörjningskrav för nyblivna svenska medborgare, utan undantaget ska tillämpas restriktivt. Det är möjligt att göra en sådan skillnad för medborgare enligt gällande rätt.
5. Humanitär skyddsgrund
Moderaterna vill att den humanitära ventilen ska utformas restriktivt och inte gå längre än vad internationell rätt kräver. Det innebär att den bestämmelse som infördes med den tillfälliga lagen fortsatt bör gälla, men omformuleras på det sätt som Lagrådet föreslog i sitt yttrande den 20 april 2016.
Moderaternas särskilda yttrande
1. Ett volymmål bör införas
Moderaterna anser att migrationspolitiken behöver vara målstyrd för att vara förutsägbar och långsiktig. De senaste årens tvära kast måste upphöra. Volymmålet handlar om att, utifrån en nivå som beaktar Sveriges integrationsförmåga, planera det svenska asylmottagandet. Det rör sig bland annat om antalet boendeplatser hos Migrationsverket, förberedelser och kostnader för kommunerna samt resurser hos myndigheterna. Dessutom handlar volymmålet om att enas kring och aktivt driva en politik som kraftigt minskar invandringen till Sverige. Volymmålet måste alltså förenas med skarpa förslag som minskar söktrycket, så kallade pullfaktorer.
Moderaterna anser att det svenska asylmottagandet ska ligga på liknande nivåer som i våra nordiska grannländer. I praktiken innebär det en minskning från dagens 22 000 asylansökningar till cirka 5 000. För att nå volymmålet vill vi att regeringen vart fjärde år ska ta fram en migrationspolitisk handlingsplan. I handlingsplanen ska regeringen förklara vilken politik den kommer driva för att nå volymmålet, och vilka åtgärder som kommer vidtas om volymmålet riskerar att överskridas. Planen ska också beskriva vilken utrikes- och biståndspolitik som regeringen kommer föra i syfte att minska behovet av flykt och säkerställa ett effektivt återvändande till ursprungsländerna. Regeringen bör dessutom varje år rapportera till riksdagen om effekten av dess migrationspolitik. Ett volymmål strider inte mot asylrätten.
2. Tydligare åtgärder för verkställighet och självmant återvändande
Det är av största vikt att den som får avslag på sin asylansökan också lämnar landet. Ett nej ska vara ett nej. Moderaterna anser det högst anmärkningsvärt att frågor om återvändande inte finns med i migrationskommitténs betänkande, särskilt efter att både Riksrevisionen och Delegationen för migrationsstudier (Delmi) i varsin rapport riktat omfattande kritik mot det svenska återvändandearbetet. Moderaterna vill se krafttag för ett väl fungerande återvändande och föreslår därför:
• Inga målkonflikter i migrationspolitiken – ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej. Spårbyte, gymnasielag och amnestier kan inte få ske igen. Den som får avslag på sin asylansökan ska lämna landet, inte få uppehållstillstånd på en annan grund.
• Ta bort möjligheten till spårbyte. I dag kan en person som får avslag på sin asylansökan beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete. Det försvårar myndigheternas återvändandearbete och utnyttjas av personer som uppenbart saknar asylskäl, utan vill hitta arbete i Sverige. Det är högst problematiskt att regeringen trots detta just nu utreder hur det ska bli enklare att byta spår.
• Begränsa rätten att arbeta utan arbetstillstånd. Rätten att arbeta i Sverige utan ett arbetstillstånd, så kallat AT-UND, ska begränsas till personer som förväntas på sin asylansökan beviljad. Bedömer Migrationsverket att asylansökan kommer avslås, ska personen inte få arbeta i Sverige under sin asylprocess.
• Stärk arbetet för självmant återvändande. Det är både humant och kostnadseffektivt om en person som får ett utvisningsbeslut lämnar Sverige på egen hand. Myndigheternas arbete för att uppmuntra till självmant återvändande behöver intensifieras och effektiviseras. Det handlar bland annat om nya arbetsmetoder, informationsinsatser och stödprogram samt att i ett tidigare skede
2020-08-14 | Sida 4
fokusera på återvändande. Handläggningstiderna måste vara så korta som möjligt för att personer som får avslag inte ska hinna rota sig i Sverige.
• Inför informationsplikt för myndigheter, kommuner och regioner. Alla myndigheter, kommuner och regioner bör ha en skyldighet att informera Migrationsverket och Polismyndigheten om de kommer i kontakt med en person som saknar tillstånd att vistas i Sverige.
• Förläng preskriptionstiden till 10 år. I dag upphör ett utvisningsbeslut efter fyra år och personen ifråga kan då söka asyl på nytt. Tiden bör förlängas till 10 år.
• Fler återtagandeavtal med hemländer. Sverige bör själv eller tillsammans med EU ingå avtal med fler hemländer för att de ska ta emot sina utvisade medborgare. Länder som inte samarbetar bör heller inte få bistånd från Sverige.
• Fler förvarsplatser. I dag finns cirka 520 förvarsplatser. Migrationsverket och Polismyndigheten har behov av cirka 1 200 platser. Antalet förvarsplatser behöver bli fler och det behövs en förvarsanläggning i norra Sverige.
• Inför boendeskyldighet. En person med ett utvisningsbeslut som fått laga kraft, dvs. inte längre kan överklagas, ska kunna få en skyldighet att bo på ett visst boende samt anmäla sig eller inte lämna boendet under vissa angivna tider.
• Inför elektronisk övervakning av personer med utvisningsbeslut. En person med ett utvisningsbeslut som fått laga kraft ska kunna ställas under elektronisk övervakning, till exempel fotboja. Det ska vara ett komplement till förvar, uppsikt och boendeskyldighet.
• Utöka Polismyndighetens och Migrationsverkets befogenheter vid inre utlänningskontroll. Det handlar till exempel om att kunna omhänderta identitetshandlingar i större utsträckning, ta foto och fingeravtryck (biometri) samt dela information mellan myndigheterna utan sekretesshinder.
• Utvärdera 2016 års ändring av Lagen om mottagande av asylsökande (LMA). Ändringen innebar att personer med utvisningsbeslut som fått laga kraft och som inte samarbetar för att utvisningsbeslutet ska genomföras inte har rätt till dagersättning eller boende. Det har skapat svårigheter för myndigheterna att veta var personerna befinner sig. Lagändringen bör utvärderas för att säkerställa ett effektivt arbete för att personer som ska lämna landet också gör det.
3. Kvalificering till svensk välfärd
Sverige har en generös välfärd. Det räcker med att vara bosatt i Sverige för att få del av många bidrag, även om man inte jobbat eller betalat skatt här. Sveriges välfärd och sociala förmåner har pekats ut som en faktor som har gjort Sverige till ett populärt asylland. Det är alltså en pullfaktor. Moderaterna anser att arbete, permanent uppehållstillstånd och medborgarskap i större utsträckning bör göra det möjligt att få bidrag, snarare än bosättning. Det ökar drivkrafterna till lyckad integration och säkerställer en långsiktig finansiering av den gemensamma välfärden. Det är ändringar som kan införas först om Sverige i grunden förändrar sitt välfärdssystem. Det kräver ytterligare utredning.
Moderaterna kräver att finansutskottet extrainkallas
2020-08-13
Före midsommar fick moderaterna stöd av riksdagen för ett uppdrag till regeringen (ett sk tillkännagivande) att se till att krisstödet också ska omfatta enskilda firmor. Vi har under sommaren ställt flera frågor till ministrarna om vad som händer och när det kommer ett förslag, men svaret har varit att "man bereder frågan". Vi kan konstatera nu att man inte verkar göra något alls, utan att regeringen har tagit semester och lämnat tiotusentals småföretagare inför hotet om konkurs efter sommaren.
I dag har därför Elisabeth Svantesson (moderaternas ekonomisk-politiske talseperson och vår vice ordförande i finansutskottet) krävt att finansutskottet extrainkallas nästa vecka för att lyfta denna fråga och se till att krisstöden även ska nå fram till hårt drabbade med enskild firma. Om det behövs kör vi över regeringen och stiftar lag i riksdagen.
Obegripligt att så många på vänsterkanten försvarar George Soros
2020-08-13
I dag gick superkapitalisten Geroge Soros ut och angrep Sverige för att vi är "själviska" föratt vi inte vill betala ännu mera till EU för återhämtning och klimatpolitik. Det kommer alltså från superkapitalisten och mångmiljardären som med sina enorma hedgefonder bidrog till att sänka den svenska kronan på 1990-talet, vilket orsakade så mycket elända för så många svenskar och för hela den svenska samhällsekonomin. I sak har han fel - Sverige är ett av EU:s mest generösa länder som bidrar nästan mest per capita till EU-budgeten av alla länder.
Jag skrev en kommentar på twitter och fick de mest hårresande kommentarer från vänsterhåll. Allt från att jag försvarar Orban och den ungerska "anti-Soros politiken" till att jag flirtar med SD. Märkliga kommentarer med tanke på att jag faktiskt försvarar den svenska riksdagens närmast eniga syn på att Sverige skulle stå upp mot kraven från EU på kraftigt höjda svenska avgifter, något som i stort sett alla partier i Sverige stod bakom (även om inte statsminister Löfven lyckades så bra med förhandlingarna). Att försvara den svenska regeringens och riksdagens linje mot Soros angrepp kallar alltså vänsterfolk att "flörta med SD". De har tappat det helt. Det är knappast mitt fel att Ungers regering och SD ogillar Soros, och det har inget alls med min kritik att göra.
Soros kallas för övrigt för "filantrop", men han och hans fonder har skänkt pengar till väldigt många tveksamma saker genom åren och jag ser honom knappast som en hjälte utan snarare tvärtom. Att vänstern närmast hyllar en helt skrupellös mångmiljardär är faktiskt en smula märkligt.
Många frågetecken kring Expressens avslöjande om Coronastrategin
2020-08-13
Frilansjournalisten Emmanuel Karlsten har skrivit två längre artiklar i Expressen om spelet bakom den oklara svenska coronastrategin. Här är länk till den första artikeln och till den andra. En av de märkligare sakerna är de mail han fått ut som bland annat handlar om en uppenbar strävan efter att uppnå flockimmunitet (något som ansvarig myndighet flera gånger förnekat). Bland annat detta mail förbryllar, där Anders Tegnell öppet talar om att målet om flockimmunitet skulle gynnas av att hålla skolorna öppna. Märkligt med tanke på att man samtidigt menade att barn sällan blir sjuka och dessutom flera gå¨nger dementerat att målet har varit flockimmunitet. Dementierna är dessutom mrkliga eftersom andra personer med insyn bekräftat att det varit just detta som varit målet...
Vi som påpekat att barn bevisligen kan smitta andra trots att de själva är friska fick ju en del kritik för detta, men uppenbarligen hade vi alldeles rätt. Och det styrks ju indirekt av Tegnells mail.
Det finns mycket konstigt bakom kulisserna i den svenska coronahanteringen och det är bra att det dras fram i ljuset. Jag hoppas Karlsten skriver fler artiklar på temat, och att coronakommissionen tar del av dessa.
Klimatsommaren så här långt
2020-08-12
Sommaren har erbjudit en del intressanta reflektioner när det gäller klimatdebatten. Och då tänker jag inte på vädret - väder och klimat är som bekant olika saker. Klimatalarmisterna pratar däremot gärna om vädret. När det var väldigt varmt i maj och början av juni var det enligt klimatalarmisterna ett tecken på klimatförändringar. När det sedan blev rekordkallt på sina håll i juli var det enligt samma personer "bara väder" (även om vissa hävdade att det minsann också beror på klimatförändringar). Men nu har vi haft en varm vecka - och då är det såklart återigen ett bevis på klimatförändringar. Samma med nederbörden - när det regnat mycket under lång tid hävdas det att det stämmer väl med klimatmodellerna att vi ska få mycket mera regn. När det sedan blir torka några veckor hotas man i stället med att den stigande temperaturen kommer att göra att grundvattnet försvinner och att vi får mer torka och skogsbränder. Allt som händer med vårt väder skylls helt enkelt på klimatförändringar - oavsett vad det är. I längden blir det faktiskt en aning löjeväckande.
Den mest uppmärksammade nyheten under sommaren så här långt är väl annars att Sverige nu periodvis har så stora obalanser i elproduktionen att vi - till och med under sommaren - tvingats importera el från utlandet och tvingats köra fossileldade reservkraftverk. Orsaken är lägre kapacitet i kärnkraften samtidigt som vindkraften byggs ut hela tiden och skapar stora svängningar i produktionen. Till detta kommer ett underdimensionerat ledningsnät från norra delen av landet.
Vad händer då i klimatdebatten i övrigt? Ja, jag noterar att den kände klimataktivisten Mattias Goldman (fd Gröna Bilister, numera Sweco) kritiserar Greta Thunberg för hennes domedagspredikningar om skam och skuld. Han tror inte det är rätt sätt att föra klimatfrågan framåt. Intressant att olika klimatalarmister är så oense om hur man ska lyckas få medborgarna med sig. Min tro är att ju mer extrema klimatalarmisterna blir desto mindre kommer människor att lyssna. Det är synd, för det spiller över på andra viktiga miljöfrågor som vi absolut borde öka engagemanget för.
En annan tung klimatdebattör har däremot verkligen bytt fot på riktigt. Det är Michael (Mike) Schellenberger som tidigare varit väldigt alarmistisk och stått på barrikaderna för att försöka skrämma människor att inse klimathotets allvar. I sommar har han gjort total avbön och i en ny bok och i sociala medier ber han nu om ursäkt (!) för att han försökt skrämmas med klimathotet. Han anser fortfarande att klimathotet är en realitet men menar att det inte medför jordens undergång och att det inte ens är det allvarligaste miljöproblemet. Jag återkommer med mer om Schellenberger i kommande inlägg.
Själv fick jag oväntat stöd för mitt ifrågasättande av att människans utsläpp i princip ensamma skulle orsaka alla klimatförändringar. Det var tidigare ordföranden i finanspolitiska rådet, John Hassler, som konstaterade det jag påpekat många gånger också är det som framgår när man läser IPCC:s rapporter. Trots detta riskerar man enligt honom att brännmärkas som klimatförnekare om man påpekar det. Jag kan vittna om att det är en alldeles korrekt iakttagelse. Hassler tycker dock ändå att vi - för säkerhets skull - ska satsa på genomtänka klimatåtgärder.
I EU fortsätter politikerna att slösa pengar, nu i form av "den gröna given" som syftar till att ställa om Europa i mer "klimatvänlig" riktning. Många meningslösa projekt lär få stöd av Europas skattebetalare, och som vanligt blir de de svenska som får bära mest, räknat per capita.
I övrigt kan jag konstatera den sorgliga nyheten häromdagen om att Indien planerar avverkning av stora urskogar för att bygga 40 nya kolgruvor. Kina gör som bekant detsamma och storsatsar på kol. Och i Sydamerika och Indonesien skövlas regnskogar för fullt.
I Sverige ska vi tydligen möta de ökade globala utsläppen från detta med nya skatter och pålagor som jag uppmärksammade i ett tidigare inlägg. Klimatskatt på avfallsförbränning, elektronik, flygresor, plastpåsar, kläder, och nu enligt förslaget på engångsmuggar och cateringförpackningar. Plus en extrem beskattning av vår rena svenska el, straffbeskattning på nya bilar och husbilar, höga bränsleskatter och en massa annat. Inget av detta ger någon mätbar effekt för vare sig miljön eller minskade utsläpp, utan är bara symbolpolitik och ett sätt för regeringen att bakvägen driva upp skattetrycket. Och dessa skatter är totalt sett oerhört skadliga för svenska företag och jobb och medför sammantaget försämrad köpkraft för svenska hushåll.
En slutsats jag dragit det senaste året är att det allt högre tonläget från extrema klimatalarmister fått helt omvänd effekt - efterhand börjar människor inse vad som står på spel i klimatdebatten. Hela vår välfärd, våra företag, våra jobb , vår rörlighet och vår energiförsörjning riskeras i "klimatpolitikens" namn. Faktum är att även demokratin lever farligt.
Tänk om världens ledare i stället samlade sig för att skydda värdefull och hotad natur i olika delar av världen - inte minst regnskogarna och världshaven? Och hjälpte fattiga länder med miljövänlig elektrifiering? Och hjälpte dem att ta hand om sin avfallshantering? För bara en bråkdel av de pengar vi nu i västvärlden kastar bort på meningslös "klimatpolitik" på hemmaplan kunde vi hjälpa fattiga länder att skapa alternativ miljövänlig näringsverksamhet och en trygg miljövänlig energiförsörjning i stället för att skövla skogar, fiska ut hav och fortsätta utbyggnaden av den smutsiga och hälsoskadliga kolkraften. Då hade vi gjort miljönytta på riktigt.
Jag är djupt bedrövad över den missriktade politik som förs idag, och tänker aldrig tystna i denna debatt. Tvärtom tänker jag höja tonläget ytterligare. Glädjande nog känner jag allt mer stöd internt i mitt parti för denna diskussion. Det är en väldigt stor förändring mot hur det lät för bara några år sedan. Till och med vår partiledare tog ju förra året tydligt avstånd från klimatalarmismen i en intervju, och moderaternas miljö- och klimatpolitik har blivit väldigt mycket bättre på senare år, en bredare politik som inte bara pratar om klimat utan även om andra miljöproblem, och där de politiska förslagen ger mer effekt per satsad krona än vad andra partier kan erbjuda.
Ständig ström av nya sjuka skatteförslag från regeringen
2020-08-11
Jag har tidigare ifrågasatt alla nya sjuka "klimatskatter" som kommer i en strid ström från regeringen. Ingen av dem har någon mätbar nytta för miljö eller klimat, utan handlar om två saker - att "visa handlingskraft i klimatfrågan" för att glädja miljöpartiet, och att fixa fram nya skatteintäkter för att glädja socialdemokraterna. På detta sätt kompletterar dessa två partier varandra utmärkt.
Hittills har vi, förutom alla andra skatter på energi och transporter begåvats med ett antal nya "klimatskatter" sedan S/MP tog över regeringsansvaret 2018. Några exempel:
* Skatt på avfallsförbränning som fick hård kritik av lagrådet för att det riskerade att motverka sitt syfte och medföra miljömässiga nackdelar som överstiger fördelarna
* Flygskatten som hotar små regionala flygplatser och flyttar andra avgångar utomlands
* Kemikalieskatten som dömdes ut som ineffektiv och som bara skadar svensk industri och svensk detaljhandel
* Plastpåsskatten som är totalsågad som meningslös och rent kontraproduktiv
Nyligen kom ett utredningsförslag om att införa miljöskatt på kläder. Skattesatsen skulle vara 40 kronor per kilo. Denna skatt vill man införa 2021.
I går begåvades vi med ännu ett stolpskott i skattedebatten. Ett utredningsförslag om att straffbeskatta platsmuggar och matlådor för catering. Fem kronor skatt för en platsmugg och sju kronor för en engångsmatlåda är förslaget.
Jag tycker kommentaren från vår skattepolitiske talsperson Niklas Wykman var på pricken:
Självklart kommer vi moderater att motarbeta detta förslag i riksdagen. Det räcker med tramsiga skatter nu, och de som redan är införda måste tas bort. Varje enskild skatt vid ett inköpstillfälle betyder inte så mycket för den enskilde konsumenten, men när man lägger ihop alla under ett år blir det tiull slut väldigt mycket pengar. Samtidigt som kreativiteten att höja skatter även på andra områden är mycket stor. Nu under augusti börjar vi moderater arbeta på vår budgetmotion för nästa år, och där kommer vi att visa vad vi tycker om alla de tramsiga "klimatskatter" som redan införts.
"Antirasisterna" drivs av fanatism att sortera människor efter etnicitet
2020-08-09
Jag känner en växande frustration över att ”antirasister”, ”feminister” och ”genusvetare” är så fullständigt fixerade vid att sortera människor efter hudfärg, religion, kön eller sexuell läggning. Varje individ ska katalogiseras enligt deras preferenser och sedan sorteras i olika grupper. Därefter ska man göra allt för att skapa konflikter mellan dessa grupper. Hur tror man att man får ett samhälle med tolerans och gemenskap på det viset?
Jag minns när jag besökte Indien för ett antal år sedan på en längre studieresa. Vi fick då veta att kastväsendet är förbjudet i lag. Bra så långt. Men sedan blev det konstigt när jag fick klart för mig att det i andra lagar föreskrevs inkvotering av personer från de lägre kasten till universiteten. Samma sortering som alltså förbjudits i en annan lag. Ungefär så logiska är "antirasisterna" i dagens samhällsdebatt.
Ett exempel från de senaste dagarna är Sveriges Radio P4 Gävleborg som uppmanar lyssnarna att göra ett test för att kartlägga sina egna "vita privilegier". Sådant dravel ägnar sig alltså vår skattefinansierade "Public Service" åt. Ren propaganda för vänsterns samhällssyn. (Under dagen idag har man tydligen tagit bort facebook-inlägget efter mycket hård kritik från lyssnarna).
Och när man inte trodde det kunde gå längre inser man att trenden är internationell. Även storföretaget Google har nu gjort bort sig. Man erbjuder nämligen näringsidkare i USA att göra en märkning i google maps att verksamhetren är "black owned" (!).
Senast man märkte företag efter etniciteten på ägaren var i Tyskland på 1930-talet. Vi vet var det slutade. Och senast man noga höll isär om verksamheter drevs av svarta eller vita var i Sydafrika under apartheid. Hur Google kan uppmuntra till etnisk märkning av företag är en fullständig gåta. Eller, för att vara rakt på sak, ren idioti. I vart fall om man vill bidra till ett "tolerant och inkluderande samhälle" som det så vackert brukar heta.
Jag skrev några inlägg på twitter om dessa saker, och de fick ett öronbedövande stöd, inte minst från många moderater. Vi moderater måste gå i spetsen och stå emot denna sjuka identitespolitik som tar fokus från viktiga samhällsfrågor.
Var går gränsen för eget ansvar?
2020-08-06
Den 3 juni fanns ett inslag om familjen Isaev i SVT, och idag finns ett liknande reportage i Dagens Nyheter om samma familj. Det handlar om en familj med sex barn som bor trångt i 38 kvadratmeter i en lägenhet i Rinkeby, och beklagar sig över att de trots sju år i bostadskö inte kan få en större lägenhet. Samtidigt har minst tre av de sex barnen fötts i Sverige under tiden de stått i bostadskö för en större lägenhet.
Frågan är vilket ansvar två vuxna människor har som skaffar tre barn till trots att de redan har trångt i sin lägenhet? Är det verkligen de svenska skattebetalarna som ska ställa detta tillrätta? Ska denna familj få förtur i bostadskön framför alla andra i Stockholm som också behöver en lägenhet, bara för att de skaffat många barn?
Jag tycker också det är läge att i detta sammanhang damma av mina tidigare förslag om att slopa flerbarnstillägget i barnbidraget, samt att maximera antalet barnbidrag till förslagsvis tre barn. Det är högst frivilligt att skaffa mer än tre barn och det finns ingen anledning att ett stort antal barn ska subventioneras av skattebetalarna med både barnbidrag och höga flerbarntillägg.
Jag föreslår alltså att hela flerbarntillägget avskaffas, samtidigt som barnbidraget för första barnet höjs mot idag, att bidraget sedan minskar något för andra barnet och sedan blir ännu något lägre för det tredje. Därefter blir det inga ytterligare barnbidrag. Det är en myt att det blir dyrare med barn nummer två eller tre, den som haft småbarn själv vet att det snarare är tvärtom.
Självklart ska denna begränsning gälla även infödda svenska familjer. Samtidigt är det viktigt att ha med i diskussionen att ett generöst barnbidrag och flerbarnstillägg ofta gör det ganska ointressant för en invandrad kvinna att ta ett arbete med lön. Att se över barnbidragsreglerna är därför också en viktig integrationsfråga. För övrigt borde barnbidrag endast betalas ut till den som är svensk medborgare, men det är en annan diskussion.
Straffbeskatta inte svenska husbilsägare och bilister
2020-08-06
De senaste veckorna har jag och mina moderata kolleger och grundare av Riksdagens Bilnätverk haft denna debattartikel i lite olika versioner i olika tidningar runt om i landet.
Straffbeskatta inte svenska husbilsägare och bilister!
Regeringen struntar i corona-drabbade småföretagare
2020-08-05
I dag har vi denna slutreplik i Borås Tidning om regeringens bristande intresse för att hjälpa de allra minsta småföretagen - de egenföretagare som driver enskild firma. Det finns hundratusentals av dessa som har det tufft just nu i corona-krisens spår. Samtidigt som storföretagen och vissa sektorer får miljardstöd tvingas många enskilda näringsidkare att genomleva en sommar under hotet av personlig konkurs. Men regeringen väljer att ha semester i stället för att följa riksdagens uppmaning före midsommar att återkomma med förslag. I artikeln berättar vi om moderaternas två förslag för att lösa en betydande del av problemet. Det är bara att kopiera (som regeringen glädjande nog gjort med ett antal andra av våra förslag till krispolitik).
Vi borde prata mer om normlöshet än om normkritik
2020-08-05
Jag fick många intressanta kommentarer och reflektioner på detta som jag skrev på twitter häromdagen. Och jag hävdar envist att det är normlösheten som borde väcka opinion och debatt, inte behovet av normkritik. Normer förändras som sagt över tid när en majoritet i samhället efterhand nyanserar sin syn på olika saker. Men att låta en liten minoritet av tyckare, lobbyister eller kulturskribenter på vänsterkanten styra vilka normer vi ska ha i vårt samhälle är orimligt i en demokrati. Vi på högerkanten tycker generellt att normlösheten är det stora och tyvärr växande problemet.
Allt fler verkar tappa tron på att rättssamhället kan vinna över gängen
2020-08-04
Mycket är inte bekräftat när det gäller det hemska mordet på den 12-åriga flickan i Norsborg, men ska man tro polisen så verkar detta bli ännu ett exempel i raden på att det inte är korrekt när ansvariga politiker och kriminologer och debattörer på vänsterkanten hävdar att det är minimal risk att drabbas som utomstående när kriminella grupperingar gör upp. Det sker inte ofta, men ändå vid upprepade tillfällen att personer som inte har med de kriminella gängen att göra skadas eller rent av dödas för att de helt enkelt befinner sig på fel plats när två kriminella grupperingar utkämpar sina strider.
Jag tycker mycket har förändrats de senaste åren. För 10-15 år sedan var frustrationen och ilskan stor hos många över att polisen inte hade tillräckligt med personal och resurser, att alltför få kriminella dömdes och att straffen var för milda. Man krävde förändring för att vi skulle kunna krossa de kriminella nätverken. Under Alliansåren rustade vi också upp både polis och rättsväsende och straffen skärptes. Delvis har detta fortsatt även under dagens regering, inte sällan framtvingat av riksdagen som kört över regeringspartierna.
Men trots att poliserna sakta blir fler och att de fått bättre verktyg i kampen mot de kriminella gängen så märker jag en tilltagande uppgivenhet hos både politiker och allmänhet, liksom hos vänner och bekanta. Mail och kommentarer i sociala medier säger detsamma. Allt fler säger helt enkelt öppet att de inte längre tror att polisen och rättssamhället klarar att besegra de kriminella gängen. Och man känner sig helt övergiven när polisen inte hinner utreda mer än en bråkdel av alla brott och alltför få skyldiga ställs inför rätta. Det är extremt oroande när människor uttrycker bristande förtroende och att rättssamhället inte klarar att skydda dem, och risken att människor sluter sig samman med andra och tar rättsskipningen i egna händer ska inte underskattas. Om vi får regelrätta medborgargarden och människor börjar beväpna sig själva av oro, om allt fler stängslar in sig och lägger allt mer pengar på bevakning, larm och vakter - då är det Sverige vi känner på väg att bli något helt annat.
Vi MÅSTE visa att rättssamhället är starkare än gängen. Men då finns inte utrymme för naivitet. Det krävs riktigt hårda tag mot gängen, kraftigt ökade resurser hos polisen, och domstolar som vågar döma ut straff i övre delen av de straffskalor som finns. Sluta med mängdrabatter vid flera brott, se till att sänka straffrättsåldern och se till att grovt kriminella med utländsk bakgrund och dubbla medborgarskap för regelmässigt utvisas som komplement till övriga påföljder. Ta tidigt tag i ungdomar som begår brott, stärk vittnesskyddet och tillåt anonyma vittnesmål vid vissa typer av brott. Med mera med mera - moderaterna har ett brett program med förslag till åtgärder.
Vi måste också omgående minska asylinvandringen och anhöriginvandringen drastiskt. Inte för att dessa invandrare regelmässigt är kriminella, men för att vi vet att när man inte har något annat att erbjuda än boende i utsatta förorter och bidragsförsörjning i brist på arbete så kommer dessa invandrares barn att bli ett lätt byte för kriminella gäng som vill rekrytera. Vi kan helt enkelt inte fylla på våra utanförskapsområden med fler människor nu.
Jag anser att kriminaliteten är det största hotet mot vårt civiliserade samhälle. Om en stat inte kan skydda sina egna medborgare mot grova brott fattas en central del i det som utmärker en civilisation. Detta måste få kosta och annat som är mindre viktigt (alltså det mesta) måste då också prioriteras ned. Det är dags för samhället att på allvar förklara fullskaligt krig mot de kriminella gängen på alla fronter. Tar vi inte striden nu kommer vi att förlora.
Vad håller socialdemokraterna på med i asylfrågan?
2020-08-02
Socialdemokraterna har uppenbara problem med hur man ska hantera asylpolitiken. De motstridiga beskeden är mer regel än undantag. Vi minns 2015 när statsminister Löfven stolt deklarerade att "mitt Europa bygger inga murar", varefter han själv några veckor senare stängde den svenska gränsen. Sedan sa han att "ett ja är ett ja och ett nej är ett nej" för att sedan 2018 genomföra en helt godtycklig "gymnasielag" som gav unga vuxna män utan asylskäl rätt att stanna ändå om de bara gick klart gymnasiet och lyckades få ett joibb (vilket såklart inte fungerade, vilket vi moderater förutsåg redan då, förutom att det var extremt orättvist och totalsågades av lagrådet). Sedan skröt Löfven om att Sverige minsann hade asylregler på EU:s miniminivå - trots att Sverige samtidigt tog emot många fler asylsökande än våra grannländer.
Sedan börjande den parlamentariska migrationsutredningen sitt arbete. I våras började saker klarna om hur partierna stod i olika frågor, och moderaterna drev vårt krav om ett volymmål som riktlinje för politiken. Först sa Socialdemokraterna att de var beredda att köra över Miljöpartiet i riksdagen för att få igenom ett volymmål. Sedan för ungefär en månad sedan gjorde Löfvén helt om - det var då helt uteslutet att gå med på moderaternas förslag om volymmål. Och idag kommer nya besked - återigen är Socialdemokraterna beredda att köra över Miljöpartiet och gå med på ett volymmål.
Man undrar ju vad som hänt? Kanske är det så enkelt som att Socialdemokraterna tagit del av de opinionsmätningar som gjorts på senare tid och som visar att en överväldigande majoritet av svenska folket vill minska invandringen. Endast en liten minoritet vill öka den. Att i det läget surra fast sig vid Miljöpartiets samhällsskadliga asyllinje är kanske inte så lockande. Men frågan är ju vad som händer när regeringsfrågan ställs på sin spets, kommer Socialdemokraterna att välja makten eller Sveriges bästa? Det blir intressant att se.
Moderaterna står i vart fall stadigt för vår strama migrationslinje där volymmål som riktlinje för politiken är ett av ett antal viktiga krav.
Den svenska arbetslösheten ökar mest i hela EU
2020-08-01
I går presenterades färsk arbetslöshetsstatistik på Europaportalens webplats. (Europaportalen är det svenska näringslivets och fackföreningsrörelsens gemensamma EU-plattform där man främst bevakar EU-frågor som rör näringsliv och arbetsmarknad). Man konstaterar att arbetslösheten i Sverige ökade mest i hela EU mellan maj och juni, samt att Sverige ligger kvar med den sjätte högsta arbetslöshetsnivån i EU. Av siffrorna framgår också att arbetslösheten redan börjat sjunka i en handfull EU-länder, samtidigt som den ökar i Sverige och nu ligger en bit över 9%. Läget när det gäller ungdomsarbetslösheten är ännu värre.
När det gäller ungdomsarbetslösheten är läget ännu mycket värre. Endsast två länder i EU har idag högre ungdomsarbetslöshet än Sverige, och vi hade den näst högsta ökningen mellan maj och juni. Sverige har idag högre ungdomsarbetslöshet än Italien och vi närmar oss 30% ungdomsarbetslöshet, en extremt hög siffra.
Vi matas ständigt med glättiga uppgifter om att Sverige klarat corona-pandemin ekonomiskt mycket bättre än omvärlden. Men dessa siffror över den faktiska utvecklingen av arbetslösheten ger inget stöd alls för detta. Dessa höga arbetslöshetsnivåer kommer att slå hårt mot samhällsekonomin.
Jag och moderaterna har upprepade gånger, senast under förra höstens budgetdebatter, varnat för att den höga svenska arbetslöshetsnivån jämfört med resten av EU skulle ge oss ett sämre utgångsläge när vi förr eller senare går in i en lågkonjunktur. Ingen av oss visste att det skulle hända så snart, men tyvärr blev det precis som befarat - Sverige har nu en mycket jobbig uppförsbacke på grund av att regeringen slarvade bort högkonjunkturen och inte gjorde viktiga reformer på arbetsmarknaden och i integrationspolitik och bidragssystem när tiderna var goda.
|
|
|
|
|
|