September 2019


Boktips

2019-09-30

Så här i samband med den årliga Bokmässan är det läge att damma av några barnböcker från 2017. Återigen är det @StegetEfter som är upphovsman. Senare i höst kommer boken till försäljning, och där är jag en av många medfinansiärer i form av crowdfunding. Tycker Steget Efters satirteckningar är oerhört träffsäkra.

 




 





Moderaterna sänker skatten för många fler

2019-09-30

I regeringens budget, som stöds av S, C, L och MP, sänks skatten för pensionärerna. För löntagare blir det bara skattesänkning för de med allra högst inkomst när värnskatten sänks. Övriga löntagare får inga skattesänkningar alls, utan bara skattehöjningar på allt från bensin till plastpåsar.

I dag berättade Ulf Kristersson mer om moderaternas skattesänkningar. I vår kommande budget sänker vi inkomstskatten för vanliga löntagare och vi trappar ned den statliga inkomstskatten från 20% till 17% över tre år. Dessutom avskaffar vi värnskatten. För pensionärer gör vi minst lika stora skattesänkningar som regeringen. Dessutom sänker vi som vi tidigare meddelat skatten på bensin och diesel med en krona per liter.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Vi effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen och rättsväsendet och att samtidigt sänka skatter för fler. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion senare denna vecka.




Varför har de globala "klimatkämparna" blivit inskränkta nationalister?

2019-09-30

Alldeles oavsett hur man ser på klimatförändringarna, om man kallar situationen för "klimatnödläge" eller som jag ser optimistiskt på framtiden, så är det ingen nyhet att allt som rör klimat och miljö är globala frågor. Miljöfrågor gör inte halt vid nationsgränser, inte heller stannar utsläpp inom länderna. Därför är det fascinerande att se hur de mest radikala förkämparna mot de "globala klimatförändringarna" allt mer tar skepnaden som inskränkta nationalister.

Det finns massor av aktuella exempel i Sverige, men jag ska beröra två. Diskussionen om Preems nya raffinaderi och kritiken mot att den tunga svenska industrin slipper betala koldioxidskatt för sina utsläpp (det senare diskuterades i SVT igår).

När det gäller Preems planer på att bygga nytt raffnaderi utanför Lysekil så innebär det att man med ny teknik kan bli ledande på att tillverka mer miljövänlig och energieffektiv bensin och diesel som ger lägre utsläpp av både koldioxid och svavel när de sedan används. Jag bloggade om detta den 23 augusti. Men eftersom det produktionen medför stora koldioxidutsläpp protesterar både Västra Götalandsregionen och miljörörelsen - man menar att utsläppen gör att både Sveriges och Västra Götalands utsläppsmål blir omöjliga att nå. Problemet är bara att om inte Preem får bygga sitt raffinaderi i Lysekil så bygger man det någon annanstans, sannolikt utomlands. Investeringarna och jobben hamnar då inte i Sverige.

Ledaren i Dagens Industri idag har rubriken "När klimatmålen blir viktigare än klimatet". Man kommenterar beskedet från miljöminister Isabella Lövin (MP) att regeringen tar över frågan om Preemraffs utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen ska göra färdigt sin handläggning, utfärda ett utlåtande men inte en dom. Själva beslutet om raffinaderiet ska tillåtas ska i stället fattas av regeringen. Isabella Lövin motiverade övertagandet av frågan med att det nya raffinaderiet "skulle minska möjligheten för Sverige att nå klimatmålen". 

  (från SVT Nyheter)

I en annan artikel i somras sa professorn och klimatdebattören Christian Azar på Chalmers att det faktiskt vore bättre för klimatet att bygga i Lysekil eftersom det nya raffinaderiet då omfattas av EU:s utsläppshandel. Om Preem behöver öka utsläppen måste man köpa utsläppsrätter, som medför att någon annan måste minska sina utsläpp. De totala utsläppen blir då noll. Om Preem bygger utanför EU behövs däremot inga utsläppsrätter och utsläppen ökar då globalt sett.

Att en region eller ett land är så fixerade på att nå de egna utsläppsmålen att de föredrar ökade globala utsläpp visar hur sjuk klimatpolitiken är. Allt handlar om att framstå som "klimatvänlig" och låta egenintresset styra. Att klimatet är en global fråga verkan få bry sig om. Inte heller den övriga miljönytta ett nytt raffinaderi skulle medföra för att producera miljövänligare bränslen. Med ökade utsläpp i Sverige skulle de globala utsläppen samtidigt minska. Alla som inser att miljöfrågorna är globala borde därmed välkomna Preems nya raffinaderi.

När det gäller den tunga svenska industrins utsläpp diskuterades detta i SVT igår. Den tunga svenska industrin är idag, i likhet med EU i övrigt, undantagen från koldioxidskatt, Detta för att inte försämra konkurrensen med andra länder, och slå ut industrin och dess arbetstillfällen. Naturskyddsföreningen kräver nu att svensk tung industri ska börja betala koldioxidskatt. Effekter av detta skulle bli att dessa företag snabbt slås ut av utländska konkurrenter eller att produktionen flyttas till andra länder där det inte är någon skatt på utsläppen. Resultatet blir att Sverige tappar företag och jobb, och att produktionen flyttas till länder med lägre miljökrav. Miljön och klimatet tjänar ingenting alls, snarare tvärtom. 

Trots detta säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, rent ut att "det moraliska dilemmat kan handla om att Sverige vill ha en fortsatt konkurrenskraftig industri, samtidigt som landet vill vara en förebild inom klimatarbetet". Eftersom hon och hennes organisation förespråkar att vår industri ska straffbeskattas så har hon uppenbarligen valt det senare. Men hur kan ett land bli ett "föredöme i klimatarbetet" om det medför att industrin slås ut? Det gör oss lika attraktiva som förebilder som om vår klimatpolitik leder till elbrist (vilket vi är på god väg mot just nu).

Slutsats: Om man skulle följa de alltmer extrema nationalistiska rösterna i klimatdebatten skulle resultatet bli att Sverige i allt snabbare takt avindustrialiseras och att allt fler blir arbetslösa. Skatteintäkterna skulle minska dramatiskt och välfärdens resurser bli sämre. Hela Sverige skulle bli fattigare. Men den nationalistiska klimatvänstern skulle i vart fall kunna skryta för omvärlden om att vi minsann minskat våra koldioxidutsläpp - i Sverige. Att vår politik samtidigt sannolikt ökat utsläppen i andra länder är sannolikt en bisak. 

Samma feltänk görs för övrigt i regeringens klimatpolitik. Mycket dyra satsningar inom landet med svag eller starkt ifrågasatt nytta i stället för insatser utomlands som ger mer bevisad global lika mycketmiljönytta per satsad krona. Men då kan vi ju inte skryta med lika mycket minskade koldioxidutsläpp i Sverige, vilket återigen är viktigare för klimatvänstern än effekterna globalt.

Det allvarliga är att Sveriges klimatlagstiftning verkar i exakt denna riktning, vilket märks i exempelvis klimatministerns uttalanden om våra "skyldigheter att leva upp till klimatlagen" (och därmed säga nej till allt som ökar utsläppen inom vårt lands gränser även om det vore en fördel ur global synpunkt). Våra egna utsläppsmål är helt enkelt överordnade den globala nyttan. Det var en av orsakerna till att jag inte kunde ställa mig bakom klimatlagen när riksdagen röstade om denna. Jag blir alltmer styrkt i att jag agerade helt rätt.






Regeringen satsar 9 miljarder av våra skattepengar i FN:s "klimatfonder"

2019-09-29

Nyligen presenterade regeringen ett pressmeddelande där man meddelar att man satsar över 9 miljarder av våra skattepengar på FN:s tre olika "klimatfonder" åren 2020-2023. Man skriver att "Sverige fortsätter visa ledarskap i klimatomställningen", och satsningen innebär enligt regeringen en fördubbling (!) jämfört med tidigare.

Sveriges "klimatbistånd" är dock mycket större än så, utöver pengarna till FN satsar vi också på andra sätt. Regeringen skriver att "Sverige är världens största givare per capita till klimatfonderna", men att det totala svenska klimatbiståndet år 2018 uppgick till hela 6,2 miljarder.

Samtidigt som regeringen lägger nio miljarder på detta tillförs rättsväsendet i nästa års budget exempelvis 700 miljoner, och bara någon dryg miljard ytterligare per år de därpå följande åren. Det visar proportionerna.


(Tack till Steget Efter som står för denna bild. Följ @StegetEfter på twitter!)

När det gäller bistånd som fördelas via FN har mycket kritik dessutom framförts för att vi inte har insyn i hur pengarna används och att mycket riskerar att försvinna i korruption. Det är bättre om Sverige själv hanterar sitt bistånd och har kontroll på hur pengarna används och att de når sitt mål.

Att Sverige även i fråga om "klimatbistånd" ska vara "bäst i världen" när det gäller att dela ut svenska folkets skattepengar är ett bevis på att moderaternas förslag om att minska biståndsbudgeten och stärka kontrollen över hur pengarna används är en ytterst god idé. Här finns sannolikt mycket pengar att spara som kan användas till annat utan att vi åstadkommer mindre resultat än vi gör idag.






Missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring ÄR ett problem

2019-09-29

I samband med alla diskussioner kring de parlamentariska överläggningarna med regeringen om migrationspolitiken så aktualiseras allt mer en anna fråga som inte direkt handlar om asylinvandring och den typen av migration, och därmed ligger lite utanför diskussionen. Det gäller de uppenbara problemen som är kopplade till arbetskraftsinvandring. Jag har skrivit om detta tidigare, inte minst efter mina egna möten med gränspolis, fack och andra som ser de växande problemen på nära håll.
Den 19/4 2018 skrev jag följande på bloggen och jag ser ingen anledning att ändra åsikt.

Arbetskraftsinvandring är i grunden positiv och för många företag nödvändig, men reglerna borde ses över och arbetsmarknadspolitiken borde ställa större krav på arbetslösa att ta även den mindre kvalificerade jobb som finns. Då skulle arbetskraftsinvandring för enklare jobb inte längre vara lika omfattande och fokus skulle ligga på mer avancerade specialistjobb där det i princip alltid är en vinst för vårt samhälle att människor kommer hit och arbetar.

Vi måste klara att ha två tankar i huvudet samtidigt - att både vara för sådan arbetskraftsinvandring som gäller specialisttjänster och kvalificerade arbetsuppgifter och samtidigt ifrågasätta att vi tar hit utländsk arbetskraft för att utföra enklare arbetsuppgifter samtidigt som vi har mängder av arbetslösa nyanlända med låg utbildning. Samtidigt kan vi inte slå undan benen för företagen genom att skärpa upp reglerna för arbetskraftsinvandring utan att först se till att det blir lättare att rekrytera inhemsk arbetskraft för enklare jobb. 

Ytterligare ett problem är den mycket petiga tillämpningen av regelverk som ibland får den absurda konsekvensen att en viktig och uppskattad arbetskraftsinvandrare med god lön och ordnad tillvaro utvisas för att man fått några hundra för lite i lön någon månad för flera år sedan. Det måste givetvis gå att göra en rimlighetsbedömning ovh bortse från bagateller.  

Ett annat exempel på när det går rejält snett är missbruket av reglerna om LSS i förening med reglerna om arbetskraftsinvandring. Genom att kombinera dessa regler på ett mycket extremt sätt kan det bli de följder som beskrevs i Expressen igår. Krönikören skyller det på Alliansens lagstiftning om LSS respektive Arbetskraftsinvandringen. Fast i grunden är det ju reglerna om anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare som skapar problemet. Jag tror knappast någon förutsåg denna mycket märkliga tillämpning av reglerna i de två systemen, i vart fall hörde jag ingen framföra någon oro för detta, och det var definitivt inget jag själv förutsåg heller. Men självklart är det orimligt, och reglerna för anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare borde ses över. Kanske borde helt enkelt LSS-assistenter undantas helt från reglerna om arbetskraftsinvandring?

Sammantaget måste vi göra en ordentlig översyn och uppföljning av hela systemet kring arbetskraftsinvandring. I grunden är det en viktig och bra reform, men om den ska överleva måste avarterna försvinna!
 

 




Moderaterna satsar fyra gånger mer än regeringen på polis och rättsväsende

2019-09-27



I dag presnterade moderaterna vår storsatsning på polis och rättsväsende. Förutom 2 miljarder extra till polisen satsar vi 115 miljoner på åklagarmyndigheten, 550 miljoner på domstolsverket, 280 miljoner på kriminalvården, 150 miljoner på SÄPO och 145 miljoner poå övriga rättsväsendet. Totalt blir det alltså en satsning nästa år på hela 3,2 miljarder. Regeringen och stödpartierna C och L satsar endast 0,7 miljarder, vilket vi anser är helt otillräckligt.

Moderaternas satsningar gäller inte heller bara för nästa år, utan vi ser långsiktigt på att rusta upp rättsväsendet och polisen. I figuren syns våra extra satsningar på området även 2021 och 2022, jämfört med de tillskott regeringen ger.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen, rättsväsendet och att sänka skatter. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion inom kort.






Infrastrukturministern försvarar extrem husbilsskatt "av klimatskäl"

2019-09-27



I morse hade jag så min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth rörande Transportstyrelsens vilseledande besked om husbilsbeskattning. Även min m-kollega Ann-Charlotte Hammar Johnsson deltog. Det blev på många sätt en märklig debatt. Klicka på bilden och följ länken till riksdagens hemsida och videoupptagningen av debatten.

Här är först mitt inledningsanförande:


Herr talman, jag är tyvärr inte nöjd med statsrådets svar. Min fråga var ju på vilket sätt ministern avser att hålla tillverkare, återförsäljare och kunder skadelösa för de vilseledande besked som Transportstyrelsen lämnade i frågan om beskattning av husbilar.  Denna fråga besvaras ju inte överhuvudtaget.
 
Herr talman, låt oss ta det från början.

I våras var det stor uppståndelse kring Transportstyrelsens hot om nya beskattningsregler för nya husbilar. Branschen var orolig och många husbilsköpare avvaktade. Så kom ett glädjande besked i slutet av juli - Transportstyrelsens verksamhetsansvarige gick ut med ett tydligt offentlig besked i en debattartikel i Göteborgs-Posten.  
"När den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 september förändras inte uttaget av fordonsskatt för husbilar" skrev hon. Tydligare kan det knappast bli.

Branschen pustade ut och försäljningen av nästa årsmodell av husbilar för leverans till våren rullade på. 
En månad senare, den 23 augusti gjorde så Transportstyrelsen helt om, bara en vecka innan den nya beräkningsmodellen WLTP skulle träda ikraft. Från och med den 1 september 2019 ska vissa husbilar vara testade med en ny testmetod för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Detta värde kommer att ligga till grund för beskattning. Beskedet omfattar enligt branschen 95 % av de husbilar som saluförs på den svenska marknaden. 

Under den månad som gick hann många återförsäljare i god tro beställa husbilar av 2020 års modell som inte kommer gå att sälja, tillverkarna kommer att få minska produktionen, de som köpt husbilar under sommaren för leverans till våren kommer att få en oväntad skattechock, och många kommer dessutom att avstå från att byta upp sig till mer miljövänliga och säkrare husbilar.

Frågan är vad som föranledde Transportstyrelsen att göra helt om i frågan? Var det deras eget beslut eller var det efter påtryckningar från regeringen?
 
Herr talman,
 
I sitt svar skriver statsrådet att Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Men EU-bestämmelserna gäller endast avgasmätningen, inte beskattningen. Om regeringen vill kan man givetvis ge Transportstyrelsen direktiv att inte låta de nya avgasreglerna ligga till grund för beskattning.
 
Faktum är att om hälften av alla spekulanter avstår från att köpa ny husbil och i stället importerar från utlandet så förlorar staten mer pengar än man vinner på den höjda skatten. Detta på grund av att man tappar stora momsintäkter. Det är sannolikt ren vinst för statskassan att stoppa den nya beskattningen.
 
Herr talman,
 
I går träffade representanter från husbilsbranschen två statssekreterare  i regeringskansliet för att diskutera saken. Statssekreterarnas besked var att de såg problemen men att det inte var möjligt att göra något åt saken. Min fråga till statsrådet är självklart varför det inte är möjligt?
 
Är för övrigt samtliga fyra partier som står bakom statsbudgeten överens om att låta Transportstyrelsens besked om kraftig skattehöjning slå igenom? Eller är det bara de två regeringspartierna som står bakom detta?
 
Herr talman,
 
Vid ett besök på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia för några veckor sedan meddelade jag moderaternas linje i frågan.
Vi anser att Transportstyrelsens första besked självklart ska gälla. Uttaget av fordonsskatt för husbilar ska inte förändras till följd av det nya sättet att mäta avgaser.
 
Det är en anständighetsfråga att man som svensk medborgare ska kunna lita på ett tydligt och oreserverat offentligt besked från en ansvarig tjänsteman vid en svensk myndighet.
 
Att statsrådet Eneroth så lättvindigt slår ifrån sig frågan tycker jag är anmärkningsvärt. Det devalverar förtroendet för svensk politik och svenska myndigheter. Jag är ärligt talat lite förvånad, eftersom jag känner statsrådet Eneroth som en erfaren och seriös politiker. Jag har väldigt svårt att tro att han innerst inne tycker att det som hänt är rimligt?
 
Herr talman, låt mig slutligenupprepa mina fyra frågor till statsrådet Eneroth:


* Har statsrådet eller regeringen på något sätt påverkat Transportstyrelsen att ändra sitt första besked?
* Är samtliga fyra partier bakom budgetöverenskommelsen överens om att husbilar ska drabbas av kraftigt höjd skatt?
* Varför är det inte möjligt att låta Transportstyrelsens första besked gälla?
* Vad avser statsrådet annars göra för att hålla de drabbade skadelösa?


Debatten blev som sagt lite märklig. Ministern gav faktiskt svar på mina frågor. Han sa att regeringen inte påverkat Transportstyrelsens beslut, han sa att alla fyra partierna bakom statsbudgeten (S, C, L och MP) står bakom regeringens linje att det är rimligt att chockhöja husbilsskatten, han beklagade att Transportstyrelsen givit ett felaktigt besked men ville lösa det med "myndighetsdialog" mellan regeringen och myndigheten för att det inte ska upprepas. Han uppmanade också dem som drabbats ekonomiskt att i så fall höra av sig till JK (justitiekanslern)!

I den följande debatten anförde han även klimatskäl och alla de demonstrerande ungdomarna som argument för att höja skatten på husbilarna. Att ständigt använda "klimatskäl" som motivering till dåliga beslut och höjda skatter tror jag dock knappast ökar stödet för klimatpolitiken, och jag tror inte heller det leder till att Sverige blir ett föredöme för andra länder. 

Det är också oanständigt att man inte kan lita på en myndighet, och jag tycker att ministern borde agerat med större kraft mot myndigheten och genom förordning föreskriva att det nya sättet att beräkna avgasutsläpp inte ska slå igenom på skatten. Det är ju knappast så att husbilarna blivit värre "klimatbovar" för att man plötsligt mäter avgaser och utsläpp på ett nytt sätt. Utsläppen är exakt desamma som tidigare, men skatten fördubblas genom ny mätmetod. När man samtidigt vet att de riktigt stora och tunga husbilarna (klassas som lastbilar/bussar) inte omfattas av den nya mätmetoden utan ligger kvar på avsevärt lägre skattenivå (kanske 4-5.000 kronor per år) inser man hur oskäligt och ologiskt det är att en mindre husbil ska betala fordonsskatt med uppemot 30.000 eller mera varje år.

Det är också märkligt att hänvisa de drabbade till JK. Även om det kanske inte var så många som hann köpa husbil under den månad det felaktiga beskedet gällde, så drabbas både tillverkare och återförsäljare av ett kraftigt försäljningstapp. Vi fick uppgifter under debatten från branschen via sms att årets försäljning av husbilar minskat med 50%! Om vi vill att fler ska turista på hemmaplan känns det märkligt att ge sig på husbilarna, särskilt som man inte gör det i andra länder.  

Den moderata linjen ligger fast. Transportstyrelsens första besked måste ligga fast och skatten ligga kvar oförändrad tills vidare. Under tiden bör man rimligen se över hela beskattningen av husbilar med beaktande av deras speciella karaktär. Det är inte i första hand ett transportmedel utan ett fritidsboende på hjul. I andra länder inser man detta, men som vanligt ska Sverige vara värst i klassen när det gäller att offra bransch efter bransch på den svenska klimatalarmismens altare. Jag är både bedrövad och orolig för Sveriges framtid. Effekterna av den extrema klimatalarmismen och ogenomtänkta och orättvisa klimatpolitiken skrämmer mig mycket mer än klimatförändringarna.

(Alla mina inlägg om husbilsskatten hittar du som sagt samlade här)






Lite fakta om havsnivåhöjning

2019-09-26

I går kom ju en dramatisk rapport från FN:s klimatpanel. (Det var väntat, det brukar alltid komma en dramatisk och mycket hotfull rapport från IPCC i samband med FN:s klimatmöten). Rapporten varnade för att glaciärerna och isarna runt polerna smälter snabbare än tidigare och att glaciärerna minskat snabbare de senaste decennierna än de gjorde tidigare. Man varnar också för att havsnivåerna kommer att stiga mycket snabbare än man tidigare förutsett. 

Havsnivåer ökar i huvudsak av två skäl. Dels är det smältvatten från smältande glaciärer på land (flytande havsis som smälter påverkar inte havsnivåerna). Dels beror det på att varmare vatten tar mer plats; när havstemperaturen i havet ökar så utvidgas vattnet.

Jag tycker det är intressant att titta på fakta om hur det faktiskt sett ut hittills.

Här är NASAs officiella siffror över havsnivåförändringarna från 1990 fram tills idag. De ligger ganska stabilt runt 3-3,5 mm/år sedan många decennier. Någon dramatisk ökning syns inte på senare tid trots att isarna nu sägs smälta snabbare än någonsin smatidigt som havet påstås ha blivit varmare. Man ser också att ökningstakten varierar mellan åren.




Det är också intressant att titta på havsnivåökningen i ett längre perspektiv. Här en figur från SMHI från 1886 fram tills idag. Den visar havsvattenståndets förändring längs Sveriges kust, korrigerat för landhöjningen. Alltså den verkliga havsnivåförändringen. Man konstaterar i artikeln att sedan 1980-talet är havsnivåhöjningen ca 3 mm/år.



Havsnivån har sedan minst hundra år stigit ganska stabilt över tid med ca 2-3 mm/år. De senaste decennierna ligger ökningen något högre, runt 3,5 mm/år. Detta samtidsigt som glaciärerna under denna period sägs ha smält snabbare än någonsin. Nu förutspår IPCC att havsnivåerna kan öka med mellan 40 och drygt 100 cm fram till år 2100, alltså på 80 år. Det betyder att havsnivåerna skulle öka med mellan 5 och 12,5 mm/år kommande 80 år. I det värsta scenariet skulle alltså havsnivåerna plötsligt öka fyra gånger så snabbt som de gjort de senaste 100 åren.





Lite fakta om globala koldioxidutsläpp

2019-09-26

Med tanke på den svenska klimatdebatten kan det ju vara av intresse att se hur utsläppen av koldioxid ser ut globalt och i Sverige, samt hur utsläppen ser ut per capita. Koldioxidutsläpp kan mätas på tre olika sätt. Territoriellt (alla utsläpp inom ett lands territorium), produktionsbaserat (utsläpp efter efter produktion av varor och tjänster, inklusive export men exklusive import) och konsumtionsbaserat (utsläpp efter konsumtion av varor och tjänster, inklusive import men exklusive export). Vanligast är att mästa territoriella utsläpp. Nedan en figur som visa jämförelse när det gäller de territoriella utsläppen för Sverige och några andra länder. (Siffran för Sverige 2015 och 2017 verkar dock vara lite för låg, bör snarare vara 53 respektive 52. Det påverkar dock inte helheten i jämförelsen).

De två nedre figurerna visar co2-utsläppen per capita (territoriella utsläpp) enligt Världsbanken respektive EU. Figurerna avser inte samma länder och är inte helt lika trots att de avser samma år. Det visar hur svårt det är att mäta detta på ett tillförlitligt sätt. Båda figurerna visar dock att Sverige räknat per capita ligger bland de industriländer som släpper ut minst.  








Studiebesök på slottet och möte med Hovstaterna

2019-09-26

I dag var finansutskottet inbjudna till Kungliga Slottet för möte med Hovstaterna (slottets förvaltningar) och ett studiebesök på slottet. Mycket fokus på Hovets ekonomi och hur kostnader och intäkter fördelas mellan Hovet, Staten/Fastighetsverket, Kungliga familjen, olika stiftelser och förvaltningar. En ganska snårig fördelning, byggd på mycket gamla handlingar och överenskommelser ända från 1809 och framåt.

 

Kortfattat får Kungafamiljen och Hovstaterna ungefär 140 miljoner per år från statsbudgeten och har egna intäkter (främst från ca 1,7 miljoner besökare på de kungliga slotten) på ca 250 miljoner. Hovet bekostar med dessa pengar driften av 11 slott, alla personalkostnader, kungafamiljens verksamhet och försörjning, alla Hovets utåtriktade aktiviteter samt vården av allt lösöre och alla värdefulla föremål som finns i slotten, medan staten via Fastighetsverket äger alla slott och bekostar allt underhåll och renovering av dessa. Samtidigt disponerar Hovet 11 slott i Mellansverige som staten äger och ansvarar för att de är tillgängliga för besökare. Totalt omfattar dessa 11 slott en yta på 160.000 kvadratmeter, och till detta kommer 1.800 hektar mark.

 

Efter föredragen fick vi en lite annorlunda rundvandring i slottet, bakom kulisserna - vi besökte bland annat slottets kök (ovan), förråd, och slutligen fatburen, Hovets tvätteri och linneförråd. Nedan tv den över 100 år gamla kallmangeln som fortfarande används för att pressa dukar och linneservetter. Nedan th visar förste fatbursjungfrun (vilken titel!) delar av linneförrådet.

 
  




Regeringen måste backa om den chockhöjda husbilsskatten

2019-09-25

På fredag morgon klockan nio har jag interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) med anledning av Transportstyrelsens vilseledande uppgifter om ny beskattning av husbilar.

Jag har nu gjort en egen sida i bloggarkivet där jag samlar mina inlägg mm i denna fråga. Där finns bland annat min tidigare skriftliga fråga till finansministern och svaret från regeringen, samt min interpellation som ska debatteras och besvaras på fredag.

I min interpellationsdebatt kommer jag att ha fokus på vem som egentligen ligger bakom att Transportstyrelsen plötsligt bytte fot i frågan och tog avstånd från sitt tidigare besked. De uppgifter vi har är att branschen kontaktade myndigheten efter det positiva beskedet i debattartikeln i Göteborgs-Posten om att husbilarnas beskattning inte skulle ändras. Man ville ha ett klart och tydlig formellt besked från myndigheten. Svaret från myndigheten var då att man skulle ha ett möte om saken, och efter detta möte, där flera tjänstemän ingick, meddelade man i mail till branschen att beslutet om oförändrad skatt gällde.  När man sedan plötsligt bytte fot och i stället meddelade att det skulle bli en kraftig höjning av fordonsskatten på husbilar skylldes detta på "misstag från en tjänsteman". Med tanke på att flera tjänstemän på myndigheten verkar ha ställt sig bakom det första beskedet känns det märkligt att skylla detta på en enda persons "misstag". Något annat måste ligga bakom att myndigheten ändrade sig. Jag kommer att pressa infrastrukturministern i frågan om regeringen utövat påtryckningar mot myndigheten på något sätt för att få dem att ändra sig. 
   
I svaret på min tidigare skriftliga fråga svarade infrastrukturministern bara att myndighetens uppgift är att "tillämpa gällande regelverk". Så är det givetvis. Men skärpta EU-regler för avgasmätning innebär INTE någon skyldighet för Sverige att lägga dessa till grund för beskattning. Det är en ren nationell fråga som den svenska regeringen kan besluta om som man vill.

Jag har i blogginlägg visat att statens intäkt av den höjda skatten blir mycket liten med tanke på att man förlorar stora summor i momsintäkter om människor avstår från att köpa nya husbilar. Det står också klart att andra EU-länder hanterar frågan annorlunda. Frankrike tar inte ut någon skatt alls på husbilar utan betraktar dem som rullande bostäder. I Tyskland och England tar man ut motsvarande 5.000 i skatt per år. I Sverige kan den nya skatten bli 25-40.000 per husbil och år.

Moderaternas krav är enkelt och tydligt, och jag meddelade det på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia nyligen. Transportstyrelsens besked från i somras, att de nya reglerna för avgasmätning inte kommer att påverka fordonsskatten på husbilar, måste gälla. Det är en anständighetsfråga att man ska kunna lita på klara och tydliga officiella besked från ansvarig myndighet. 

Nu är det upp till regeringen att hantera frågan. Det borde gjorts för länge sedan, men har vi inga positiva besked före fredag kommer jag att vara mycket hård i min kritik mot regeringens sätt att hantera detta.





Möte med Taiwans vice finansminister

2019-09-25

 

Idag hade riksdagen besök av Taiwans vice finansminister Mei-Hua Wang. Det var i anslutning till årets Joint Business Council mellan Sverige och Taiwan. Vice finansministern hade såklart mycket tyngdvikt vid den mycket goda relationerna mellan Sverige och Taiwan när det gäller handel, studentutbyte mm, men det blev också en del nedslag kring oron för vad som händer i Hong Kong. Man märker att det finns en oro för den kinesiska aggressiviteten som tilltagit på senare tid. 





Riksrevisionen avslöjar stora brister hos våra myndigheter

2019-09-25

Som vice ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen läser jag kanske Riksrevisionens rapporter med lite extra stort intresse, även när det inte berör mitt eget utskott, finansutskottet.

Två intressanta rapporter har den senaste tiden landat på riksdagens bord, både med koppling till trafik och miljö.

I den ena rapporten ifrågasätts myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom bland annat miljö- och transportpolitiken. Man konstaterar att olika myndigheter gör helt olika bedömningar i sina långsiktiga scenarier, och att dessa därför kommer till helt olika resultat om samma sak. Ett exempel som uttryckligen nämns är att Statens Energimyndighet och Trafikverket gör helt olika bedömningar av trafikmängdens utveckling på lång sikt. Riksrevisionen konstaterar också att olika hantering av politiskt uppställda mål i scenarierna minskar möjligheterna till välgrundade avvägningar och prioriteringar inom och mellan olika områden. "Flera av myndigheterna kvalitetssäkrar inte sina scenarier på ett systematiskt sätt och ambitionsnivån skiljer sig åt" skriver Riksrevisionen.

Uttryckt på ett enklare sätt - olika statliga myndigheter gör helt olika prognoser vilket gör att det blir väldigt svårt att politiskt ta rätt beslut om framtiden. Å ena sidan vill en myndighet gärna verka för minskad bilism och minskad trafik för att nå olika miljö och "klimatmål" och därför gör en "önskeprognos". Samtidigt bedömer en annan myndighet att trafiken kommer att öka och planerar för detta. I längden är det givetvis orimligt att två myndigheter gör helt olika prognoser om samma sak.

En annan intressant rapport med koppling till Trafikfrågan är en rejäl sågning av Trafikverkets upphandling av kontrakt för drift och underhåll av vägar. Riksrevisionen har granskat slutförda uppdrag åren 2017 och 2018. Av rapporten framgår att kostnadskillnaden mellan upphandlade och slutförda kontrakt är stora, drygt 40 procent. Det blir alltså 40% dyrare än beräknat att bekosta drift och underhåll av våga vägar! Det är en oerhört stor skillnad som självklart inte är acceptabel om man vill hushålla med skattemedlen och få dem att räcka till alla de underhållsbehov som finns.

Båda rapporterna visar på allvarliga brister hos våra myndigheter, och visar att en effektiv och djupgranskande Riksrevision är oerhört viktig. Men lika viktigt är det såklart att regering och riksdag drar kloka slutsatser av rapporterna.





Försöker Centerpartiet vilseleda invånarna i Sjuhärad?

2019-09-24

Debattartikel i Borås Tidning idag.

     





Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna i sin helhet

2019-09-24

Nu finns hela dagens drygt en timme långa interpellationsdebatt ppå riksdagens webbsida. Klicka för att titta och lyssna.

 




Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna

2019-09-24

Det blev en lång debatt idag, inte mindre än åtta m-kolleger deltog, och debatten höll på en dryg timme. Senare i kväll lägger jag ut hela debatten när den finns tillgänglig på riksdagens webbsida. Här är i vart fall mitt inledningsanförande:

Herr talman,
 
Krig är fred. Frihet är slaveri. Och en skattehöjning är en skattesänkning. De första två känner vi igen från George Orwell. Men det sista tillskriver vi Sveriges finansminister.
 
För ja, tro det eller ej, men en SKATTEHÖJNING på drivmedel från årsskiftet kallas alltså i finansministerns svar för en SKATTESÄNKNING.
 
”Regeringen föreslår samtidigt i Budgetpropositionen för 2020 att drivmedelsskatterna sänks.”
 
Att landets finansminister står i talarstolen i Sveriges Riksdag och helt skamlöst påstår att en skattehöjning är en skattesänkning är både orimligt och ovärdigt. Hon vet såklart att det inte finns någon skattesänkning på drivmedel i regeringens budget. Skatten kommer att ÖKA från årsskiftet.
 
Möjligen kan man ändå med lite god vilja se positivt på finansministerns märkliga försök att vilseleda om drivmedelsskatterna. Att finansministern i Sveriges största skattehöjarparti uppenbarligen skäms så mycket för sina skattehöjningar att hon i stället kallar dem skattesänkningar är kanske ett tecken på begynnande insikt?
 
Herr talman,
 
Denna interpellation ställde jag den 5 juni. Det har ju gått lång tid sedan dess och mycket har hänt i svensk politik och samhällsdebatt i denna fråga under sommaren.
 
Jag kan dock konstatera att för Socialdemokraterna verkar protesterna mot det höga bensinpriset ha gått spårlöst förbi. För många av oss andra däremot har det blivit ännu en påminnelse om hur många i Sverige som är helt beroende av bilen för att kunna arbeta, studera eller helt enkelt leva ett normalt liv.
 
Finansministerns svar är avslöjande. Hon skyller det höga bensinpriset på kronförsvagning och världsmarknadspriser – självklart saker som påverkar drivmedelspriset. Men hon glömmer att skatter och moms på skatten står för en betydande del av drivmedelspriset vid pump. Detta råder regeringen och ministern över och det kan hon inte skylla på någon annan.
 
I augusti kostade bensinen i genomsnitt knappt 16 kronor. Över 60% av priset beror på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Nästan 10 kronor per liter bensin utgörs av skatter!
Vi kan också konstatera att bilismen betalar långt mer i skatt för drivmedlen än vad som motsvaras av samhällskostnaderna som bilismen medför.

Statens egen myndighet, Trafikanalys, har gjort en kalkyl som visar förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.
 
Bilismen är alltså överbeskattad. Det är allvarligt i ett land som är stort och glesbefolkat och där vi politiker så ofta talar om att hela landet ska leva. Det finns en verklighet utanför storstäderna som alltför många vänsterpolitiker inte verkar se.
 
Överbeskattning av transporter medför dessutom problem för näringslivet att rekrytera personal, det driver upp arbetslösheten och det försämrar tillväxten.
 
Herr talman,
 
Moderaterna har med detta som bakgrund tagit beslutet att i vår budget föreslå en skattesänkning på drivmedel på totalt en krona per liter.
 
Vi moderater visar med vårt förslag att vi tar landsbygdens problem på allvar. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.

Herr talman,
 
Socialdemokraterna och finansministern står helt tomhänta och har inget alls att erbjuda dem som bor på landsbygden i stora delar av Sverige. Då återstår endast att försöka vilseleda Sveriges bilister genom att kalla en skattehöjning för en skattesänkning. Men jag ska ge finansministern en chans till: 
 
Vad är finansministerns svar till alla de landsbygdsbor som inte får del av regeringens skattesänkning, men som plågas av allt högre drivmedelsskatter och upplever att deras privata bilresande är en kassako för regeringen, och som samtidigt inte har råd att köpa en ny bränslesnål bil?
 
Är det miljöpartiets lådcykel som gäller?

I de efterföljande debattomgångarna blev det som vanligt ganska spretigt men jag gjorde några ytterligare markeringar:

* Både finansministern och andra vänsterdebattörer säger rakt ut att moderaternas skattesänkning "främst går till storstadsbor som kör SUV". Jag påpekade att det är närmast en förolämpning mot Bensinupprorets över 630.000 medlemmar. De är vanliga människor som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop - oavsett om de bor i Stockholm  eller Svenljunga.

* Jag konstaterade att vi moderater prioriterar vi hårt i statens utgifter. Exempelvis så effektiviserar eller lägger vi ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar även upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka både satsa på välfärden, polisen och kommunerna, samt att sänka både bensinskatten och andra skatter.

* Under Alliansen hade vi lägre bensinskatt. Ändå minskade utsläppen. Idag ökar utsläppen, trots regeringens höjda drivmedelsskatter. Kanske är det så att med lägre skatt på bränslet så har fler råd att byta upp sig till en lite nyare och mer rmiljövänlig bil?

* Jag konstaterade att på landsbygden i mina åtta kommuner i valkretsen är det ingen alls som omfattas av regeringens sänkta landsbygdsskatt. Det enda löntagarna där får är höjd skatt på drivmedel och en ny skatt på plastpåsar.

* Jag kritiserade finansministern för att jag upplever att hon lite raljant säger att vi ska satsa på nya fordon och nya bränslen. Det är en självklarhet, men är nog inte någon tröst för alla dem som inte har en privatekonomi som är i närheten av att ha råd att köpa en ny bil. Finansministern verkar ha tappat kontakten med verkligheten och alla de människor som har en helt annan ekonomisk verklighet än man har som minister.

* Vi diskuterade också en del kring företagens och då inte minst åkeriernas konkurrenskraft, som skulle förbättras ordentligt med moderaternas skattesänkning på drivmedel. Mina meddebattörer gav också ett antal exempel från verkligheten. Exempelvis kollegan Arin Karapet som berättade att hans mamma som arbetar i säkerhetskontrollen på Arlanda börjar klockan 03 på morgonen. Då finns det ingen kollektivtrafik alls. Många stockholmare behöver också bil!

* Jag avslutade debatten med att konstatera att vi var eniga om att många är beroende av bilen och att många saknar alternativ. Trots detta drar inte finansministern några kloka slutsatser. Bilismen är enligt regeringens egen myndighet överbeskatad. Moderaterna tar detta på allvar och sänker drivmedelsskatten med en krona. Regeringen gör ingenting utan höjer skatten med 15 öre. Och med dessa konstateranden är väl debatten avslutad.






I dag debatterar jag drivmedelsskatter med finansministern

2019-09-24

I dag debatterar jag bensinskatt och andra drivmedelsskatter med finansministern. Det är min interpellation från början av juni som nu äntligen ska debatteras i riksdagen. Inför debatten är det bra att påminna om hur drivmedelsbeskattningen ser ut idag. Jag har lånat denna bild från Ekonomifakta:

  


Är det då inte viktigt av miljöskäl att beskatta bensinen så här hårt? Det finns flera analyser av hur hög beskattningen av drivmedel bör vara av miljöskäl. Alla visar samma sak - Sverige överbeskattar drivmedlen, och vi tar dessutom ut en betydligt högre koldioxidskatt än vad exempelvis FN:s klimatpanel IPCC anser är befogad.

Den 23 maj i år berättade jag på bloggen om vårt moderata bensinskatteseminarium, där bland annat Bensinupprorets företrädare deltog. På detta seminarium redogjordes för myndigheten Trafikanalys kalkyl av förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.

Detta är några av de saker jag kommer att ta upp i dagens interpellationsdebatt med finansministern. Självklart kommer jag också att påpeka att moderaterna i sin budget föreslår sänkt drivmedelsskatt med en krona litern.

Debatten startar klockan 13 och sänds direkt på www.riksdagen.se

 





Oroväckande med den svenska valutans dramatiska fall

2019-09-23

I morgon förmiddag har finansutskottet en utfrågning av Riksbankens ledning. Inför denna utfrågning hade vi besök i Finansutskottet förra veckan av flera expertrer som kommenterade valuta och ränteläget, inflationssiffrorna med mera. En av gästerna var professor Pär Österholm från Handelshögskolan vid Örebro Universitet, och han visade dessa intressanta bilder angående den mycket svaga svenska kronkursen. 

Kronförsvagningen skylls ofta på den mycket låga räntan (riksbankens historiska minusränta). Men när man jämför med exempelvis Schweiz så har man där ännu lägre ränta. Samtidigt har Schweizerfrancen försvagats mindre mot US-dollarn än den svenska kronan:




Växelkursen handlar enligt Österholm om mycket mer än Riksbankens låga reporänta. Han menar att det mer handlar om omvärldens syn på svensk ekonomi. Och den är i så fall tydligen inte särskilt positiv. 






Ska Sverige säga nej till EU-beslut om nationella koldioxidskatter?

2019-09-23

Vid fredagens möte med EU-nämnden berördes som vanligt ett antal olika frågor. Det mest intressanta tycker jag var när vi kom in på klimatpolitik och diskussionen om framtida europeisk koldioxidskatt. Det var statsrådet Ygeman som föredrog det ärendet.

Min roll i EU-nämnden är att företräda moderaterna i de frågor som berör finansutskottet, alltså bland annat EU-budgeten, den svenska EU-avgiften och förslag om EU-skatter.  Jag ställde därför en konkret fråga till statsrådet om Sverige står fast vid tidigare linje att en europeisk koldioxidskatt i så fall ska tas ut nationellt och att det är varje land som bestämmer om skattens storlek och hur den ska användas. Svaret var ett tydligt ja, och det kommer jag att bevaka att han och regeringen efterlever.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Man kan såklart diskutera hur den svenska koldioxidskatten slår i vårt land, inte minst landsbygden drabbas hårt, och det är ett faktum att Sverige har den i särklass högsta koldioxidskatten i världen. Självklart försämras även svenska företags konkurrenskraft när andra länder har mycket lägre koldioxidskatt eller ofta ingen alls. Sett ur den synvinkeln kan det knappast vara ett problem för Sverige om EU enas om att alla länder ska ha en viss koldioxidskatt, så länge Sverige inte behöver höja sin. Och eftersom vi redan har högst i både EU och världen så är ju den risken minimal. Så oavsett hur man ser på koldioxidskatten och dess eventuella betydelse för att bromsa klimatförändringar så finns det knappast anledning för Sverige att bromsa EU om man där vill införa en begränsad koldioxidskatt i hela EU. Tvärtom skulle det öka de svenska företagens konkurrenskraft.


Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Men vi säger nej till alla tankar på att EU ska få beskattningsrätten.





Moderaternas självklara linje i kampen mot gängkriminaliteten

2019-09-23

Det pågår nu ett spinn i media från både ledande Socialdemokrater och en del Sverigedemokratiska sympatisörer som försöker sätta en bild av att moderaterna inte agerar konsekvent när det gäller kampen mot gängkriminaliteten. I grunden handlar det ju om att S försöker skylla misslyckandet i diskussionerna på någon annan, och att vissa inom SD vill sätta bilden av att M egentligen stödjer regeringen och att bara SD står fria. På detta sätt förenas man i ett gemensamt spinn från två olika håll.

Verkligheten talar ett annat språk. Moderaterna anser inte att vi i dagens allvarliga läge kan lägga mer tid på "förutsättningslösa utredningar" och urvattnade förslag. Många frågor är redan utredda, professionen är tydlig med vad som behövs och dessutom har riksdagen gett regeringen i uppdrag att vidta ett antal åtgärder - utan att något hänt.

Vi gav förhandlingarna en chans och kom väl förberdda till samtalen. Vi hade med oss tio väl genomtänkta förslag. Men regeringen kunde inte gå oss till mötes på mer än ett par av dessa. Mycket lär ha bromsats av Miljöpartiets motstånd. Moderaterna har såklart inget intresse av att ingå en formell överenskommelse om ett antal otillräckliga förslag och därmed bli regeringens gisslan. Vi vill kunna agera kraftfullt i riksdagen och inte vara begränsade av en överenskommelse som regeringen skulle använda som motargument så fort vi skulle kräva skarpare och tydligare åtgärder.

Regeringens förslag räcker inte. Vi kommer därför att lägga fram egna skarpa förslag i riksdagen och försöka få stöd för dem. Samtidigt kommer vi självklart att rösta för alla bra förslag som går i rätt riktning - även om regeringen lägger fram sådana förslag. Det är en självklarhet att rösta för alla små steg som går åt rätt håll även om de är otillräckliga. De som anser att vi borde rösta nej till allt som något slags konstig markering mot regeringen tänker fel. Frågan är alldeles för viktig för att agera så. Moderaterna kommer att ta ansvar och pressa på regeringen på alla sätt för att på allvar kunna ta striden med de kriminella gängen.

I dag höll moderaternas partiledare Ulf Kristersson och vår rättspolitiske talesperson Johan Forssell en gemensam presskonferens om ett av våra förslag på vägen framåt mot ökad trygghet. Det handlar om en satsning på en miljard kronor för att Polisen ska kunna anlita uppemot 2 000 nya statliga ordningsvakter. På så sätt stärks tryggheten i avvaktan på att Polisen nått sina fulla kapacitet. Lagen om ordningsvakter måste samtidigt uppdateras så att Polisen kan låta ordningsvakter upprätthålla allmän ordning i större områden och även i övrigt utföra uppgifter som kan avlasta polisen. Polismyndigheten har länge efterfrågat en sådan översyn – som bör tillsättas omedelbart.  

Moderaterna är fast övertygade om att det är Polisen som ska ha huvudansvaret för den inre tryggheten i Sverige. Det handlar om att upprätthålla lag och ordning, samt förebygga och utreda brott. Därför är vi angelägna om att antalet poliser ska öka. Samhället kan dock inte fortsätta blunda för de akuta trygghetsproblem som dagens polisbrist för med sig.  
Fram till dess Polisen nått sin fulla kapacitet bör ordningsvakter användas för att bidra mer än i dag till polisens arbete. Redan i nuläget avlastas Polisen av ordningsvakter som hjälper till att upprätthålla allmän ordning på utvalda platser. Polismyndigheten identifierar själv att ordningsvakter kan användas i större utsträckning för att komplettera polisens trygghetsskapande arbete. Ordningsvakterna kan användas av Polisen som en brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärd på platser där polisiär eller samhällelig närvaro behövs, exempelvis på lokala torg och i bostadsområden. Det kan även handla om att frigöra polisiära resurser genom att ordningsvakterna utför tidskrävande sysslor såsom omhändertagande av berusade personer och transporter.





Borås Tidning gör reklam för vänsterorganisation med dömd AFA-företrädare

2019-09-22

I fredags hade Borås Tidning både en ledarsida och en nyhetssida som ägnade sig åt klimatalarmism. Tidningens agenda är ju att försöka blåsa upp klimathotet så mycket man bara kan. Men inte nog med det - man gör på nyhetsplats öppet reklam för aktiviteter som organisationen Extinction Rebellion anordnar. En helsida i tidningen ägnas åt ren reklam för denna organisation. I artikeln framkommer också att SVT tänker följa en av organisationens aktivister under kommande vecka.

Jag har tidigaree berättat att en av Extinction Rebellions talespersoner är en AFA-aktivist som dömdes till fängelse efter Göteborgs-kravallerna. Han säger öppet att han inte ångrar någonting, och på facebook söker han råd för Extiction Rebellions räkning om hur man ska klara rättsliga processer efter olagliga aktiviteter såsom egenmäktigt förfarande, sabotage av skyddsobjekt och ohörsamhet mot ordningsmakten. Jag skrev om detta på bloggen den 30/7 och upprepar här en del av det inlägget:

"Extinction Rebellion" är en organisation med brittiska rötter, som bland annat gjort sig kända för att ockupera broar och vägar och blockera trafiken i bland annat London - med uttalat syfte att "skapa kaos". Deras rötter finns i den vänsterextrema Occupy-rörelsen. Det har förekommit både vandalism och konflikter med polis i samband med aktionerna, och många har gripits. Det handlar om vandaliserade byggnader, krossade fönsterrutor och omfattande klotter på fasader. Borås Tidning menar däremot i sin artikel att organisationens "huvudkoncept" är "fredliga och respektfulla olydnadsaktioner". Pinsamt att inte Borås Tidning ens orkat ta reda på vad organisationen faktiskt gör. Smålandspostens ledare skrev däremot avslöjande om denna organisation i april i år.

Denna aktivistgrupp som nu spridit sig till Sverige säger att de förespråkar "icke-våld". Det låter ju bra, men när man läser vilka som företräder organisationen i Sverige blir man minst sagt fundersam. Det är inte alldeles enkelt att få ett grepp om denna organisation eftersom den består av många löst sammansatta mindre grupper. Men jag sökte lite på olika länkar och ett namn på en sannolik talesperson dök upp som jag reagerade på, nämligen Jonathan Pye. Det är alltså den AFA-aktivist som dömdes till fyra års fängelse för anstiftan till göteborgskravallerna i juni 2001.  Nedan ingress från en artikel i  GT/Expressen 24 juni 2006, där Pye även försvarar våldsanvändning i samband med aktioner. Av artikeln framgår även att Pye dömts vid tre tillfällen för våldsamt upplopp, två gånger i Sverige och en gång i Tyskland. Vid rättegången efter göteborskravallerna medgav Pye även att han var ägare till "Terroristernas handbok" som påträffades i samband med kravallerna.   

I januari i år lade Jonathan Pye ut nedanstående text på sin Facebooksida som uppenbar talesperson eller kontaktperson för Extinction Rebellion. Han ville ha goda råd kring en del aktiviteter som väl knappast kan kallas "icke-våld"? (Bland de tjänstvilliga i kommentarsfältet fanns bland annat Vänsterstudenter i Göteborg...)