Ericson i Ubbhult

Boktips

2019-09-30

Så här i samband med den årliga Bokmässan är det läge att damma av några barnböcker från 2017. Återigen är det @StegetEfter som är upphovsman. Senare i höst kommer boken till försäljning, och där är jag en av många medfinansiärer i form av crowdfunding. Tycker Steget Efters satirteckningar är oerhört träffsäkra.

Moderaterna sänker skatten för många fler

2019-09-30

I regeringens budget, som stöds av S, C, L och MP, sänks skatten för pensionärerna. För löntagare blir det bara skattesänkning för de med allra högst inkomst när värnskatten sänks. Övriga löntagare får inga skattesänkningar alls, utan bara skattehöjningar på allt från bensin till plastpåsar.

I dag berättade Ulf Kristersson mer om moderaternas skattesänkningar. I vår kommande budget sänker vi inkomstskatten för vanliga löntagare och vi trappar ned den statliga inkomstskatten från 20% till 17% över tre år. Dessutom avskaffar vi värnskatten. För pensionärer gör vi minst lika stora skattesänkningar som regeringen. Dessutom sänker vi som vi tidigare meddelat skatten på bensin och diesel med en krona per liter.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Vi effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen och rättsväsendet och att samtidigt sänka skatter för fler. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion senare denna vecka.

Varför har de globala "klimatkämparna" blivit inskränkta nationalister?

2019-09-30

Alldeles oavsett hur man ser på klimatförändringarna, om man kallar situationen för "klimatnödläge" eller som jag ser optimistiskt på framtiden, så är det ingen nyhet att allt som rör klimat och miljö är globala frågor. Miljöfrågor gör inte halt vid nationsgränser, inte heller stannar utsläpp inom länderna. Därför är det fascinerande att se hur de mest radikala förkämparna mot de "globala klimatförändringarna" allt mer tar skepnaden som inskränkta nationalister.

Det finns massor av aktuella exempel i Sverige, men jag ska beröra två. Diskussionen om Preems nya raffinaderi och kritiken mot att den tunga svenska industrin slipper betala koldioxidskatt för sina utsläpp (det senare diskuterades i SVT igår).

När det gäller Preems planer på att bygga nytt raffnaderi utanför Lysekil så innebär det att man med ny teknik kan bli ledande på att tillverka mer miljövänlig och energieffektiv bensin och diesel som ger lägre utsläpp av både koldioxid och svavel när de sedan används. Jag bloggade om detta den 23 augusti. Men eftersom det produktionen medför stora koldioxidutsläpp protesterar både Västra Götalandsregionen och miljörörelsen - man menar att utsläppen gör att både Sveriges och Västra Götalands utsläppsmål blir omöjliga att nå. Problemet är bara att om inte Preem får bygga sitt raffinaderi i Lysekil så bygger man det någon annanstans, sannolikt utomlands. Investeringarna och jobben hamnar då inte i Sverige.

Ledaren i Dagens Industri idag har rubriken "När klimatmålen blir viktigare än klimatet". Man kommenterar beskedet från miljöminister Isabella Lövin (MP) att regeringen tar över frågan om Preemraffs utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. Det innebär att Mark- och miljööverdomstolen ska göra färdigt sin handläggning, utfärda ett utlåtande men inte en dom. Själva beslutet om raffinaderiet ska tillåtas ska i stället fattas av regeringen. Isabella Lövin motiverade övertagandet av frågan med att det nya raffinaderiet "skulle minska möjligheten för Sverige att nå klimatmålen".

I en annan artikel i somras sa professorn och klimatdebattören Christian Azar på Chalmers att det faktiskt vore bättre för klimatet att bygga i Lysekil eftersom det nya raffinaderiet då omfattas av EU:s utsläppshandel. Om Preem behöver öka utsläppen måste man köpa utsläppsrätter, som medför att någon annan måste minska sina utsläpp. De totala utsläppen blir då noll. Om Preem bygger utanför EU behövs däremot inga utsläppsrätter och utsläppen ökar då globalt sett.

Att en region eller ett land är så fixerade på att nå de egna utsläppsmålen att de föredrar ökade globala utsläpp visar hur sjuk klimatpolitiken är. Allt handlar om att framstå som "klimatvänlig" och låta egenintresset styra. Att klimatet är en global fråga verkan få bry sig om. Inte heller den övriga miljönytta ett nytt raffinaderi skulle medföra för att producera miljövänligare bränslen. Med ökade utsläpp i Sverige skulle de globala utsläppen samtidigt minska. Alla som inser att miljöfrågorna är globala borde därmed välkomna Preems nya raffinaderi.

När det gäller den tunga svenska industrins utsläpp diskuterades detta i SVT igår. Den tunga svenska industrin är idag, i likhet med EU i övrigt, undantagen från koldioxidskatt, Detta för att inte försämra konkurrensen med andra länder, och slå ut industrin och dess arbetstillfällen. Naturskyddsföreningen kräver nu att svensk tung industri ska börja betala koldioxidskatt. Effekter av detta skulle bli att dessa företag snabbt slås ut av utländska konkurrenter eller att produktionen flyttas till andra länder där det inte är någon skatt på utsläppen. Resultatet blir att Sverige tappar företag och jobb, och att produktionen flyttas till länder med lägre miljökrav. Miljön och klimatet tjänar ingenting alls, snarare tvärtom.

Trots detta säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande, rent ut att "det moraliska dilemmat kan handla om att Sverige vill ha en fortsatt konkurrenskraftig industri, samtidigt som landet vill vara en förebild inom klimatarbetet". Eftersom hon och hennes organisation förespråkar att vår industri ska straffbeskattas så har hon uppenbarligen valt det senare. Men hur kan ett land bli ett "föredöme i klimatarbetet" om det medför att industrin slås ut? Det gör oss lika attraktiva som förebilder som om vår klimatpolitik leder till elbrist (vilket vi är på god väg mot just nu).

Slutsats: Om man skulle följa de alltmer extrema nationalistiska rösterna i klimatdebatten skulle resultatet bli att Sverige i allt snabbare takt avindustrialiseras och att allt fler blir arbetslösa. Skatteintäkterna skulle minska dramatiskt och välfärdens resurser bli sämre. Hela Sverige skulle bli fattigare. Men den nationalistiska klimatvänstern skulle i vart fall kunna skryta för omvärlden om att vi minsann minskat våra koldioxidutsläpp - i Sverige. Att vår politik samtidigt sannolikt ökat utsläppen i andra länder är sannolikt en bisak.

Samma feltänk görs för övrigt i regeringens klimatpolitik. Mycket dyra satsningar inom landet med svag eller starkt ifrågasatt nytta i stället för insatser utomlands som ger mer bevisad global lika mycketmiljönytta per satsad krona. Men då kan vi ju inte skryta med lika mycket minskade koldioxidutsläpp i Sverige, vilket återigen är viktigare för klimatvänstern än effekterna globalt.

Det allvarliga är att Sveriges klimatlagstiftning verkar i exakt denna riktning, vilket märks i exempelvis klimatministerns uttalanden om våra "skyldigheter att leva upp till klimatlagen" (och därmed säga nej till allt som ökar utsläppen inom vårt lands gränser även om det vore en fördel ur global synpunkt). Våra egna utsläppsmål är helt enkelt överordnade den globala nyttan. Det var en av orsakerna till att jag inte kunde ställa mig bakom klimatlagen när riksdagen röstade om denna. Jag blir alltmer styrkt i att jag agerade helt rätt.

Regeringen satsar 9 miljarder av våra skattepengar i FN:s "klimatfonder"

2019-09-29

Nyligen presenterade regeringen ett pressmeddelande där man meddelar att man satsar över 9 miljarder av våra skattepengar på FN:s tre olika "klimatfonder" åren 2020-2023. Man skriver att "Sverige fortsätter visa ledarskap i klimatomställningen", och satsningen innebär enligt regeringen en fördubbling (!) jämfört med tidigare.

Sveriges "klimatbistånd" är dock mycket större än så, utöver pengarna till FN satsar vi också på andra sätt. Regeringen skriver att "Sverige är världens största givare per capita till klimatfonderna", men att det totala svenska klimatbiståndet år 2018 uppgick till hela 6,2 miljarder.

Samtidigt som regeringen lägger nio miljarder på detta tillförs rättsväsendet i nästa års budget exempelvis 700 miljoner, och bara någon dryg miljard ytterligare per år de därpå följande åren. Det visar proportionerna.

(Tack till Steget Efter som står för denna bild. Följ @StegetEfter på twitter!)

När det gäller bistånd som fördelas via FN har mycket kritik dessutom framförts för att vi inte har insyn i hur pengarna används och att mycket riskerar att försvinna i korruption. Det är bättre om Sverige själv hanterar sitt bistånd och har kontroll på hur pengarna används och att de når sitt mål.

Att Sverige även i fråga om "klimatbistånd" ska vara "bäst i världen" när det gäller att dela ut svenska folkets skattepengar är ett bevis på att moderaternas förslag om att minska biståndsbudgeten och stärka kontrollen över hur pengarna används är en ytterst god idé. Här finns sannolikt mycket pengar att spara som kan användas till annat utan att vi åstadkommer mindre resultat än vi gör idag.

Missbruk av reglerna om arbetskraftsinvandring ÄR ett problem

2019-09-29

I samband med alla diskussioner kring de parlamentariska överläggningarna med regeringen om migrationspolitiken så aktualiseras allt mer en anna fråga som inte direkt handlar om asylinvandring och den typen av migration, och därmed ligger lite utanför diskussionen. Det gäller de uppenbara problemen som är kopplade till arbetskraftsinvandring. Jag har skrivit om detta tidigare, inte minst efter mina egna möten med gränspolis, fack och andra som ser de växande problemen på nära håll.
Den 19/4 2018 skrev jag följande på bloggen och jag ser ingen anledning att ändra åsikt.

Arbetskraftsinvandring är i grunden positiv och för många företag nödvändig, men reglerna borde ses över och arbetsmarknadspolitiken borde ställa större krav på arbetslösa att ta även den mindre kvalificerade jobb som finns. Då skulle arbetskraftsinvandring för enklare jobb inte längre vara lika omfattande och fokus skulle ligga på mer avancerade specialistjobb där det i princip alltid är en vinst för vårt samhälle att människor kommer hit och arbetar.

Vi måste klara att ha två tankar i huvudet samtidigt - att både vara för sådan arbetskraftsinvandring som gäller specialisttjänster och kvalificerade arbetsuppgifter och samtidigt ifrågasätta att vi tar hit utländsk arbetskraft för att utföra enklare arbetsuppgifter samtidigt som vi har mängder av arbetslösa nyanlända med låg utbildning. Samtidigt kan vi inte slå undan benen för företagen genom att skärpa upp reglerna för arbetskraftsinvandring utan att först se till att det blir lättare att rekrytera inhemsk arbetskraft för enklare jobb.

Ytterligare ett problem är den mycket petiga tillämpningen av regelverk som ibland får den absurda konsekvensen att en viktig och uppskattad arbetskraftsinvandrare med god lön och ordnad tillvaro utvisas för att man fått några hundra för lite i lön någon månad för flera år sedan. Det måste givetvis gå att göra en rimlighetsbedömning ovh bortse från bagateller.

Ett annat exempel på när det går rejält snett är missbruket av reglerna om LSS i förening med reglerna om arbetskraftsinvandring. Genom att kombinera dessa regler på ett mycket extremt sätt kan det bli de följder som beskrevs i Expressen igår. Krönikören skyller det på Alliansens lagstiftning om LSS respektive Arbetskraftsinvandringen. Fast i grunden är det ju reglerna om anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare som skapar problemet. Jag tror knappast någon förutsåg denna mycket märkliga tillämpning av reglerna i de två systemen, i vart fall hörde jag ingen framföra någon oro för detta, och det var definitivt inget jag själv förutsåg heller. Men självklart är det orimligt, och reglerna för anhöriginvandring till arbetskraftsinvandrare borde ses över. Kanske borde helt enkelt LSS-assistenter undantas helt från reglerna om arbetskraftsinvandring?

Sammantaget måste vi göra en ordentlig översyn och uppföljning av hela systemet kring arbetskraftsinvandring. I grunden är det en viktig och bra reform, men om den ska överleva måste avarterna försvinna!

Moderaterna satsar fyra gånger mer än regeringen på polis och rättsväsende

2019-09-27

I dag presnterade moderaterna vår storsatsning på polis och rättsväsende. Förutom 2 miljarder extra till polisen satsar vi 115 miljoner på åklagarmyndigheten, 550 miljoner på domstolsverket, 280 miljoner på kriminalvården, 150 miljoner på SÄPO och 145 miljoner poå övriga rättsväsendet. Totalt blir det alltså en satsning nästa år på hela 3,2 miljarder. Regeringen och stödpartierna C och L satsar endast 0,7 miljarder, vilket vi anser är helt otillräckligt.

Moderaternas satsningar gäller inte heller bara för nästa år, utan vi ser långsiktigt på att rusta upp rättsväsendet och polisen. I figuren syns våra extra satsningar på området även 2021 och 2022, jämfört med de tillskott regeringen ger.

Vi moderater prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik och meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier, och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Därför har vi utrymme att satsa mer på både välfärden, polisen, rättsväsendet och att sänka skatter. Helheten kommer vi att presentera i vår budgetmotion inom kort.

Infrastrukturministern försvarar extrem husbilsskatt "av klimatskäl"

2019-09-27

I morse hade jag så min interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth rörande Transportstyrelsens vilseledande besked om husbilsbeskattning. Även min m-kollega Ann-Charlotte Hammar Johnsson deltog. Det blev på många sätt en märklig debatt. Klicka på bilden och följ länken till riksdagens hemsida och videoupptagningen av debatten.

Här är först mitt inledningsanförande:

Herr talman, jag är tyvärr inte nöjd med statsrådets svar. Min fråga var ju på vilket sätt ministern avser att hålla tillverkare, återförsäljare och kunder skadelösa för de vilseledande besked som Transportstyrelsen lämnade i frågan om beskattning av husbilar. Denna fråga besvaras ju inte överhuvudtaget.

Herr talman, låt oss ta det från början.

I våras var det stor uppståndelse kring Transportstyrelsens hot om nya beskattningsregler för nya husbilar. Branschen var orolig och många husbilsköpare avvaktade. Så kom ett glädjande besked i slutet av juli - Transportstyrelsens verksamhetsansvarige gick ut med ett tydligt offentlig besked i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
"När den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 september förändras inte uttaget av fordonsskatt för husbilar" skrev hon. Tydligare kan det knappast bli.

Branschen pustade ut och försäljningen av nästa årsmodell av husbilar för leverans till våren rullade på.
En månad senare, den 23 augusti gjorde så Transportstyrelsen helt om, bara en vecka innan den nya beräkningsmodellen WLTP skulle träda ikraft. Från och med den 1 september 2019 ska vissa husbilar vara testade med en ny testmetod för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. Detta värde kommer att ligga till grund för beskattning. Beskedet omfattar enligt branschen 95 % av de husbilar som saluförs på den svenska marknaden.

Under den månad som gick hann många återförsäljare i god tro beställa husbilar av 2020 års modell som inte kommer gå att sälja, tillverkarna kommer att få minska produktionen, de som köpt husbilar under sommaren för leverans till våren kommer att få en oväntad skattechock, och många kommer dessutom att avstå från att byta upp sig till mer miljövänliga och säkrare husbilar.

Frågan är vad som föranledde Transportstyrelsen att göra helt om i frågan? Var det deras eget beslut eller var det efter påtryckningar från regeringen?

Herr talman,

I sitt svar skriver statsrådet att Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Men EU-bestämmelserna gäller endast avgasmätningen, inte beskattningen. Om regeringen vill kan man givetvis ge Transportstyrelsen direktiv att inte låta de nya avgasreglerna ligga till grund för beskattning.

Faktum är att om hälften av alla spekulanter avstår från att köpa ny husbil och i stället importerar från utlandet så förlorar staten mer pengar än man vinner på den höjda skatten. Detta på grund av att man tappar stora momsintäkter. Det är sannolikt ren vinst för statskassan att stoppa den nya beskattningen.

Herr talman,

I går träffade representanter från husbilsbranschen två statssekreterare i regeringskansliet för att diskutera saken. Statssekreterarnas besked var att de såg problemen men att det inte var möjligt att göra något åt saken. Min fråga till statsrådet är självklart varför det inte är möjligt?

Är för övrigt samtliga fyra partier som står bakom statsbudgeten överens om att låta Transportstyrelsens besked om kraftig skattehöjning slå igenom? Eller är det bara de två regeringspartierna som står bakom detta?

Herr talman,

Vid ett besök på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia för några veckor sedan meddelade jag moderaternas linje i frågan.
Vi anser att Transportstyrelsens första besked självklart ska gälla. Uttaget av fordonsskatt för husbilar ska inte förändras till följd av det nya sättet att mäta avgaser.

Det är en anständighetsfråga att man som svensk medborgare ska kunna lita på ett tydligt och oreserverat offentligt besked från en ansvarig tjänsteman vid en svensk myndighet.

Att statsrådet Eneroth så lättvindigt slår ifrån sig frågan tycker jag är anmärkningsvärt. Det devalverar förtroendet för svensk politik och svenska myndigheter. Jag är ärligt talat lite förvånad, eftersom jag känner statsrådet Eneroth som en erfaren och seriös politiker. Jag har väldigt svårt att tro att han innerst inne tycker att det som hänt är rimligt?

Herr talman, låt mig slutligenupprepa mina fyra frågor till statsrådet Eneroth:

* Har statsrådet eller regeringen på något sätt påverkat Transportstyrelsen att ändra sitt första besked?
* Är samtliga fyra partier bakom budgetöverenskommelsen överens om att husbilar ska drabbas av kraftigt höjd skatt?
* Varför är det inte möjligt att låta Transportstyrelsens första besked gälla?
* Vad avser statsrådet annars göra för att hålla de drabbade skadelösa?

Debatten blev som sagt lite märklig. Ministern gav faktiskt svar på mina frågor. Han sa att regeringen inte påverkat Transportstyrelsens beslut, han sa att alla fyra partierna bakom statsbudgeten (S, C, L och MP) står bakom regeringens linje att det är rimligt att chockhöja husbilsskatten, han beklagade att Transportstyrelsen givit ett felaktigt besked men ville lösa det med "myndighetsdialog" mellan regeringen och myndigheten för att det inte ska upprepas. Han uppmanade också dem som drabbats ekonomiskt att i så fall höra av sig till JK (justitiekanslern)!

I den följande debatten anförde han även klimatskäl och alla de demonstrerande ungdomarna som argument för att höja skatten på husbilarna. Att ständigt använda "klimatskäl" som motivering till dåliga beslut och höjda skatter tror jag dock knappast ökar stödet för klimatpolitiken, och jag tror inte heller det leder till att Sverige blir ett föredöme för andra länder.

Det är också oanständigt att man inte kan lita på en myndighet, och jag tycker att ministern borde agerat med större kraft mot myndigheten och genom förordning föreskriva att det nya sättet att beräkna avgasutsläpp inte ska slå igenom på skatten. Det är ju knappast så att husbilarna blivit värre "klimatbovar" för att man plötsligt mäter avgaser och utsläpp på ett nytt sätt. Utsläppen är exakt desamma som tidigare, men skatten fördubblas genom ny mätmetod. När man samtidigt vet att de riktigt stora och tunga husbilarna (klassas som lastbilar/bussar) inte omfattas av den nya mätmetoden utan ligger kvar på avsevärt lägre skattenivå (kanske 4-5.000 kronor per år) inser man hur oskäligt och ologiskt det är att en mindre husbil ska betala fordonsskatt med uppemot 30.000 eller mera varje år.

Det är också märkligt att hänvisa de drabbade till JK. Även om det kanske inte var så många som hann köpa husbil under den månad det felaktiga beskedet gällde, så drabbas både tillverkare och återförsäljare av ett kraftigt försäljningstapp. Vi fick uppgifter under debatten från branschen via sms att årets försäljning av husbilar minskat med 50%! Om vi vill att fler ska turista på hemmaplan känns det märkligt att ge sig på husbilarna, särskilt som man inte gör det i andra länder.

Den moderata linjen ligger fast. Transportstyrelsens första besked måste ligga fast och skatten ligga kvar oförändrad tills vidare. Under tiden bör man rimligen se över hela beskattningen av husbilar med beaktande av deras speciella karaktär. Det är inte i första hand ett transportmedel utan ett fritidsboende på hjul. I andra länder inser man detta, men som vanligt ska Sverige vara värst i klassen när det gäller att offra bransch efter bransch på den svenska klimatalarmismens altare. Jag är både bedrövad och orolig för Sveriges framtid. Effekterna av den extrema klimatalarmismen och ogenomtänkta och orättvisa klimatpolitiken skrämmer mig mycket mer än klimatförändringarna.

(Alla mina inlägg om husbilsskatten hittar du som sagt samlade här)

Lite fakta om havsnivåhöjning

2019-09-26

I går kom ju en dramatisk rapport från FN:s klimatpanel. (Det var väntat, det brukar alltid komma en dramatisk och mycket hotfull rapport från IPCC i samband med FN:s klimatmöten). Rapporten varnade för att glaciärerna och isarna runt polerna smälter snabbare än tidigare och att glaciärerna minskat snabbare de senaste decennierna än de gjorde tidigare. Man varnar också för att havsnivåerna kommer att stiga mycket snabbare än man tidigare förutsett.

Havsnivåer ökar i huvudsak av två skäl. Dels är det smältvatten från smältande glaciärer på land (flytande havsis som smälter påverkar inte havsnivåerna). Dels beror det på att varmare vatten tar mer plats; när havstemperaturen i havet ökar så utvidgas vattnet.

Jag tycker det är intressant att titta på fakta om hur det faktiskt sett ut hittills.

Här är NASAs officiella siffror över havsnivåförändringarna från 1990 fram tills idag. De ligger ganska stabilt runt 3-3,5 mm/år sedan många decennier. Någon dramatisk ökning syns inte på senare tid trots att isarna nu sägs smälta snabbare än någonsin smatidigt som havet påstås ha blivit varmare. Man ser också att ökningstakten varierar mellan åren.

Det är också intressant att titta på havsnivåökningen i ett längre perspektiv. Här en figur från SMHI från 1886 fram tills idag. Den visar havsvattenståndets förändring längs Sveriges kust, korrigerat för landhöjningen. Alltså den verkliga havsnivåförändringen. Man konstaterar i artikeln att sedan 1980-talet är havsnivåhöjningen ca 3 mm/år.

Havsnivån har sedan minst hundra år stigit ganska stabilt över tid med ca 2-3 mm/år. De senaste decennierna ligger ökningen något högre, runt 3,5 mm/år. Detta samtidsigt som glaciärerna under denna period sägs ha smält snabbare än någonsin. Nu förutspår IPCC att havsnivåerna kan öka med mellan 40 och drygt 100 cm fram till år 2100, alltså på 80 år. Det betyder att havsnivåerna skulle öka med mellan 5 och 12,5 mm/år kommande 80 år. I det värsta scenariet skulle alltså havsnivåerna plötsligt öka fyra gånger så snabbt som de gjort de senaste 100 åren.

Lite fakta om globala koldioxidutsläpp

2019-09-26

Med tanke på den svenska klimatdebatten kan det ju vara av intresse att se hur utsläppen av koldioxid ser ut globalt och i Sverige, samt hur utsläppen ser ut per capita. Koldioxidutsläpp kan mätas på tre olika sätt. Territoriellt (alla utsläpp inom ett lands territorium), produktionsbaserat (utsläpp efter efter produktion av varor och tjänster, inklusive export men exklusive import) och konsumtionsbaserat (utsläpp efter konsumtion av varor och tjänster, inklusive import men exklusive export). Vanligast är att mästa territoriella utsläpp. Nedan en figur som visa jämförelse när det gäller de territoriella utsläppen för Sverige och några andra länder. (Siffran för Sverige 2015 och 2017 verkar dock vara lite för låg, bör snarare vara 53 respektive 52. Det påverkar dock inte helheten i jämförelsen).

De två nedre figurerna visar co2-utsläppen per capita (territoriella utsläpp) enligt Världsbanken respektive EU. Figurerna avser inte samma länder och är inte helt lika trots att de avser samma år. Det visar hur svårt det är att mäta detta på ett tillförlitligt sätt. Båda figurerna visar dock att Sverige räknat per capita ligger bland de industriländer som släpper ut minst.

Studiebesök på slottet och möte med Hovstaterna

2019-09-26

I dag var finansutskottet inbjudna till Kungliga Slottet för möte med Hovstaterna (slottets förvaltningar) och ett studiebesök på slottet. Mycket fokus på Hovets ekonomi och hur kostnader och intäkter fördelas mellan Hovet, Staten/Fastighetsverket, Kungliga familjen, olika stiftelser och förvaltningar. En ganska snårig fördelning, byggd på mycket gamla handlingar och överenskommelser ända från 1809 och framåt.

Kortfattat får Kungafamiljen och Hovstaterna ungefär 140 miljoner per år från statsbudgeten och har egna intäkter (främst från ca 1,7 miljoner besökare på de kungliga slotten) på ca 250 miljoner. Hovet bekostar med dessa pengar driften av 11 slott, alla personalkostnader, kungafamiljens verksamhet och försörjning, alla Hovets utåtriktade aktiviteter samt vården av allt lösöre och alla värdefulla föremål som finns i slotten, medan staten via Fastighetsverket äger alla slott och bekostar allt underhåll och renovering av dessa. Samtidigt disponerar Hovet 11 slott i Mellansverige som staten äger och ansvarar för att de är tillgängliga för besökare. Totalt omfattar dessa 11 slott en yta på 160.000 kvadratmeter, och till detta kommer 1.800 hektar mark.

Efter föredragen fick vi en lite annorlunda rundvandring i slottet, bakom kulisserna - vi besökte bland annat slottets kök (ovan), förråd, och slutligen fatburen, Hovets tvätteri och linneförråd. Nedan tv den över 100 år gamla kallmangeln som fortfarande används för att pressa dukar och linneservetter. Nedan th visar förste fatbursjungfrun (vilken titel!) delar av linneförrådet.

Regeringen måste backa om den chockhöjda husbilsskatten

2019-09-25

På fredag morgon klockan nio har jag interpellationsdebatt med infrastrukturminister Thomas Eneroth (S) med anledning av Transportstyrelsens vilseledande uppgifter om ny beskattning av husbilar.

Jag har nu gjort en egen sida i bloggarkivet där jag samlar mina inlägg mm i denna fråga. Där finns bland annat min tidigare skriftliga fråga till finansministern och svaret från regeringen, samt min interpellation som ska debatteras och besvaras på fredag.

I min interpellationsdebatt kommer jag att ha fokus på vem som egentligen ligger bakom att Transportstyrelsen plötsligt bytte fot i frågan och tog avstånd från sitt tidigare besked. De uppgifter vi har är att branschen kontaktade myndigheten efter det positiva beskedet i debattartikeln i Göteborgs-Posten om att husbilarnas beskattning inte skulle ändras. Man ville ha ett klart och tydlig formellt besked från myndigheten. Svaret från myndigheten var då att man skulle ha ett möte om saken, och efter detta möte, där flera tjänstemän ingick, meddelade man i mail till branschen att beslutet om oförändrad skatt gällde. När man sedan plötsligt bytte fot och i stället meddelade att det skulle bli en kraftig höjning av fordonsskatten på husbilar skylldes detta på "misstag från en tjänsteman". Med tanke på att flera tjänstemän på myndigheten verkar ha ställt sig bakom det första beskedet känns det märkligt att skylla detta på en enda persons "misstag". Något annat måste ligga bakom att myndigheten ändrade sig. Jag kommer att pressa infrastrukturministern i frågan om regeringen utövat påtryckningar mot myndigheten på något sätt för att få dem att ändra sig.

I svaret på min tidigare skriftliga fråga svarade infrastrukturministern bara att myndighetens uppgift är att "tillämpa gällande regelverk". Så är det givetvis. Men skärpta EU-regler för avgasmätning innebär INTE någon skyldighet för Sverige att lägga dessa till grund för beskattning. Det är en ren nationell fråga som den svenska regeringen kan besluta om som man vill.

Jag har i blogginlägg visat att statens intäkt av den höjda skatten blir mycket liten med tanke på att man förlorar stora summor i momsintäkter om människor avstår från att köpa nya husbilar. Det står också klart att andra EU-länder hanterar frågan annorlunda. Frankrike tar inte ut någon skatt alls på husbilar utan betraktar dem som rullande bostäder. I Tyskland och England tar man ut motsvarande 5.000 i skatt per år. I Sverige kan den nya skatten bli 25-40.000 per husbil och år.

Moderaternas krav är enkelt och tydligt, och jag meddelade det på Husvagns- och husbilsmässan på Elmia nyligen. Transportstyrelsens besked från i somras, att de nya reglerna för avgasmätning inte kommer att påverka fordonsskatten på husbilar, måste gälla. Det är en anständighetsfråga att man ska kunna lita på klara och tydliga officiella besked från ansvarig myndighet.

Nu är det upp till regeringen att hantera frågan. Det borde gjorts för länge sedan, men har vi inga positiva besked före fredag kommer jag att vara mycket hård i min kritik mot regeringens sätt att hantera detta.

Möte med Taiwans vice finansminister

2019-09-25

Idag hade riksdagen besök av Taiwans vice finansminister Mei-Hua Wang. Det var i anslutning till årets Joint Business Council mellan Sverige och Taiwan. Vice finansministern hade såklart mycket tyngdvikt vid den mycket goda relationerna mellan Sverige och Taiwan när det gäller handel, studentutbyte mm, men det blev också en del nedslag kring oron för vad som händer i Hong Kong. Man märker att det finns en oro för den kinesiska aggressiviteten som tilltagit på senare tid.

Riksrevisionen avslöjar stora brister hos våra myndigheter

2019-09-25

Som vice ordförande i Riksdagens råd för Riksrevisionen läser jag kanske Riksrevisionens rapporter med lite extra stort intresse, även när det inte berör mitt eget utskott, finansutskottet.

Två intressanta rapporter har den senaste tiden landat på riksdagens bord, både med koppling till trafik och miljö.

I den ena rapporten ifrågasätts myndigheternas arbete med långsiktiga scenarier inom bland annat miljö- och transportpolitiken. Man konstaterar att olika myndigheter gör helt olika bedömningar i sina långsiktiga scenarier, och att dessa därför kommer till helt olika resultat om samma sak. Ett exempel som uttryckligen nämns är att Statens Energimyndighet och Trafikverket gör helt olika bedömningar av trafikmängdens utveckling på lång sikt. Riksrevisionen konstaterar också att olika hantering av politiskt uppställda mål i scenarierna minskar möjligheterna till välgrundade avvägningar och prioriteringar inom och mellan olika områden. "Flera av myndigheterna kvalitetssäkrar inte sina scenarier på ett systematiskt sätt och ambitionsnivån skiljer sig åt" skriver Riksrevisionen.

Uttryckt på ett enklare sätt - olika statliga myndigheter gör helt olika prognoser vilket gör att det blir väldigt svårt att politiskt ta rätt beslut om framtiden. Å ena sidan vill en myndighet gärna verka för minskad bilism och minskad trafik för att nå olika miljö och "klimatmål" och därför gör en "önskeprognos". Samtidigt bedömer en annan myndighet att trafiken kommer att öka och planerar för detta. I längden är det givetvis orimligt att två myndigheter gör helt olika prognoser om samma sak.

En annan intressant rapport med koppling till Trafikfrågan är en rejäl sågning av Trafikverkets upphandling av kontrakt för drift och underhåll av vägar. Riksrevisionen har granskat slutförda uppdrag åren 2017 och 2018. Av rapporten framgår att kostnadskillnaden mellan upphandlade och slutförda kontrakt är stora, drygt 40 procent. Det blir alltså 40% dyrare än beräknat att bekosta drift och underhåll av våga vägar! Det är en oerhört stor skillnad som självklart inte är acceptabel om man vill hushålla med skattemedlen och få dem att räcka till alla de underhållsbehov som finns.

Båda rapporterna visar på allvarliga brister hos våra myndigheter, och visar att en effektiv och djupgranskande Riksrevision är oerhört viktig. Men lika viktigt är det såklart att regering och riksdag drar kloka slutsatser av rapporterna.

Försöker Centerpartiet vilseleda invånarna i Sjuhärad?

2019-09-24

Debattartikel i Borås Tidning idag.

Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna i sin helhet

2019-09-24

Nu finns hela dagens drygt en timme långa interpellationsdebatt ppå riksdagens webbsida. Klicka för att titta och lyssna.

Dagens interpellationsdebatt om drivmedelsskatterna

2019-09-24

Det blev en lång debatt idag, inte mindre än åtta m-kolleger deltog, och debatten höll på en dryg timme. Senare i kväll lägger jag ut hela debatten när den finns tillgänglig på riksdagens webbsida. Här är i vart fall mitt inledningsanförande:

Herr talman,

Krig är fred. Frihet är slaveri. Och en skattehöjning är en skattesänkning. De första två känner vi igen från George Orwell. Men det sista tillskriver vi Sveriges finansminister.

För ja, tro det eller ej, men en SKATTEHÖJNING på drivmedel från årsskiftet kallas alltså i finansministerns svar för en SKATTESÄNKNING.

”Regeringen föreslår samtidigt i Budgetpropositionen för 2020 att drivmedelsskatterna sänks.”

Att landets finansminister står i talarstolen i Sveriges Riksdag och helt skamlöst påstår att en skattehöjning är en skattesänkning är både orimligt och ovärdigt. Hon vet såklart att det inte finns någon skattesänkning på drivmedel i regeringens budget. Skatten kommer att ÖKA från årsskiftet.

Möjligen kan man ändå med lite god vilja se positivt på finansministerns märkliga försök att vilseleda om drivmedelsskatterna. Att finansministern i Sveriges största skattehöjarparti uppenbarligen skäms så mycket för sina skattehöjningar att hon i stället kallar dem skattesänkningar är kanske ett tecken på begynnande insikt?

Herr talman,

Denna interpellation ställde jag den 5 juni. Det har ju gått lång tid sedan dess och mycket har hänt i svensk politik och samhällsdebatt i denna fråga under sommaren.

Jag kan dock konstatera att för Socialdemokraterna verkar protesterna mot det höga bensinpriset ha gått spårlöst förbi. För många av oss andra däremot har det blivit ännu en påminnelse om hur många i Sverige som är helt beroende av bilen för att kunna arbeta, studera eller helt enkelt leva ett normalt liv.

Finansministerns svar är avslöjande. Hon skyller det höga bensinpriset på kronförsvagning och världsmarknadspriser – självklart saker som påverkar drivmedelspriset. Men hon glömmer att skatter och moms på skatten står för en betydande del av drivmedelspriset vid pump. Detta råder regeringen och ministern över och det kan hon inte skylla på någon annan.

I augusti kostade bensinen i genomsnitt knappt 16 kronor. Över 60% av priset beror på koldioxidskatt, energiskatt och moms. Nästan 10 kronor per liter bensin utgörs av skatter!
Vi kan också konstatera att bilismen betalar långt mer i skatt för drivmedlen än vad som motsvaras av samhällskostnaderna som bilismen medför.

Statens egen myndighet, Trafikanalys, har gjort en kalkyl som visar förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.

Bilismen är alltså överbeskattad. Det är allvarligt i ett land som är stort och glesbefolkat och där vi politiker så ofta talar om att hela landet ska leva. Det finns en verklighet utanför storstäderna som alltför många vänsterpolitiker inte verkar se.

Överbeskattning av transporter medför dessutom problem för näringslivet att rekrytera personal, det driver upp arbetslösheten och det försämrar tillväxten.

Herr talman,

Moderaterna har med detta som bakgrund tagit beslutet att i vår budget föreslå en skattesänkning på drivmedel på totalt en krona per liter.

Vi moderater visar med vårt förslag att vi tar landsbygdens problem på allvar. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.

Herr talman,

Socialdemokraterna och finansministern står helt tomhänta och har inget alls att erbjuda dem som bor på landsbygden i stora delar av Sverige. Då återstår endast att försöka vilseleda Sveriges bilister genom att kalla en skattehöjning för en skattesänkning. Men jag ska ge finansministern en chans till:

Vad är finansministerns svar till alla de landsbygdsbor som inte får del av regeringens skattesänkning, men som plågas av allt högre drivmedelsskatter och upplever att deras privata bilresande är en kassako för regeringen, och som samtidigt inte har råd att köpa en ny bränslesnål bil?

Är det miljöpartiets lådcykel som gäller?

I de efterföljande debattomgångarna blev det som vanligt ganska spretigt men jag gjorde några ytterligare markeringar:

* Både finansministern och andra vänsterdebattörer säger rakt ut att moderaternas skattesänkning "främst går till storstadsbor som kör SUV". Jag påpekade att det är närmast en förolämpning mot Bensinupprorets över 630.000 medlemmar. De är vanliga människor som behöver bilen för att få vardagen att gå ihop - oavsett om de bor i Stockholm eller Svenljunga.

* Jag konstaterade att vi moderater prioriterar vi hårt i statens utgifter. Exempelvis så effektiviserar eller lägger vi ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Vi stramar även upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka både satsa på välfärden, polisen och kommunerna, samt att sänka både bensinskatten och andra skatter.

* Under Alliansen hade vi lägre bensinskatt. Ändå minskade utsläppen. Idag ökar utsläppen, trots regeringens höjda drivmedelsskatter. Kanske är det så att med lägre skatt på bränslet så har fler råd att byta upp sig till en lite nyare och mer rmiljövänlig bil?

* Jag konstaterade att på landsbygden i mina åtta kommuner i valkretsen är det ingen alls som omfattas av regeringens sänkta landsbygdsskatt. Det enda löntagarna där får är höjd skatt på drivmedel och en ny skatt på plastpåsar.

* Jag kritiserade finansministern för att jag upplever att hon lite raljant säger att vi ska satsa på nya fordon och nya bränslen. Det är en självklarhet, men är nog inte någon tröst för alla dem som inte har en privatekonomi som är i närheten av att ha råd att köpa en ny bil. Finansministern verkar ha tappat kontakten med verkligheten och alla de människor som har en helt annan ekonomisk verklighet än man har som minister.

* Vi diskuterade också en del kring företagens och då inte minst åkeriernas konkurrenskraft, som skulle förbättras ordentligt med moderaternas skattesänkning på drivmedel. Mina meddebattörer gav också ett antal exempel från verkligheten. Exempelvis kollegan Arin Karapet som berättade att hans mamma som arbetar i säkerhetskontrollen på Arlanda börjar klockan 03 på morgonen. Då finns det ingen kollektivtrafik alls. Många stockholmare behöver också bil!

* Jag avslutade debatten med att konstatera att vi var eniga om att många är beroende av bilen och att många saknar alternativ. Trots detta drar inte finansministern några kloka slutsatser. Bilismen är enligt regeringens egen myndighet överbeskatad. Moderaterna tar detta på allvar och sänker drivmedelsskatten med en krona. Regeringen gör ingenting utan höjer skatten med 15 öre. Och med dessa konstateranden är väl debatten avslutad.

I dag debatterar jag drivmedelsskatter med finansministern

2019-09-24

I dag debatterar jag bensinskatt och andra drivmedelsskatter med finansministern. Det är min interpellation från början av juni som nu äntligen ska debatteras i riksdagen. Inför debatten är det bra att påminna om hur drivmedelsbeskattningen ser ut idag. Jag har lånat denna bild från Ekonomifakta:

Är det då inte viktigt av miljöskäl att beskatta bensinen så här hårt? Det finns flera analyser av hur hög beskattningen av drivmedel bör vara av miljöskäl. Alla visar samma sak - Sverige överbeskattar drivmedlen, och vi tar dessutom ut en betydligt högre koldioxidskatt än vad exempelvis FN:s klimatpanel IPCC anser är befogad.

Den 23 maj i år berättade jag på bloggen om vårt moderata bensinskatteseminarium, där bland annat Bensinupprorets företrädare deltog. På detta seminarium redogjordes för myndigheten Trafikanalys kalkyl av förhållandet mellan de skatter bilismen betalar och de kostnader bilismen medför i form av utsläpp, buller, olyckor och vägslitage mm. Trafikanalys uppskattar att bilismen idag betalar 123% av sina kostnader. Bilismen är alltså enligt statens egen myndighet en kassako för statskassan.

Detta är några av de saker jag kommer att ta upp i dagens interpellationsdebatt med finansministern. Självklart kommer jag också att påpeka att moderaterna i sin budget föreslår sänkt drivmedelsskatt med en krona litern.

Debatten startar klockan 13 och sänds direkt på www.riksdagen.se

Oroväckande med den svenska valutans dramatiska fall

2019-09-23

I morgon förmiddag har finansutskottet en utfrågning av Riksbankens ledning. Inför denna utfrågning hade vi besök i Finansutskottet förra veckan av flera expertrer som kommenterade valuta och ränteläget, inflationssiffrorna med mera. En av gästerna var professor Pär Österholm från Handelshögskolan vid Örebro Universitet, och han visade dessa intressanta bilder angående den mycket svaga svenska kronkursen.

Kronförsvagningen skylls ofta på den mycket låga räntan (riksbankens historiska minusränta). Men när man jämför med exempelvis Schweiz så har man där ännu lägre ränta. Samtidigt har Schweizerfrancen försvagats mindre mot US-dollarn än den svenska kronan:

Växelkursen handlar enligt Österholm om mycket mer än Riksbankens låga reporänta. Han menar att det mer handlar om omvärldens syn på svensk ekonomi. Och den är i så fall tydligen inte särskilt positiv.

Ska Sverige säga nej till EU-beslut om nationella koldioxidskatter?

2019-09-23

Vid fredagens möte med EU-nämnden berördes som vanligt ett antal olika frågor. Det mest intressanta tycker jag var när vi kom in på klimatpolitik och diskussionen om framtida europeisk koldioxidskatt. Det var statsrådet Ygeman som föredrog det ärendet.

Min roll i EU-nämnden är att företräda moderaterna i de frågor som berör finansutskottet, alltså bland annat EU-budgeten, den svenska EU-avgiften och förslag om EU-skatter. Jag ställde därför en konkret fråga till statsrådet om Sverige står fast vid tidigare linje att en europeisk koldioxidskatt i så fall ska tas ut nationellt och att det är varje land som bestämmer om skattens storlek och hur den ska användas. Svaret var ett tydligt ja, och det kommer jag att bevaka att han och regeringen efterlever.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Man kan såklart diskutera hur den svenska koldioxidskatten slår i vårt land, inte minst landsbygden drabbas hårt, och det är ett faktum att Sverige har den i särklass högsta koldioxidskatten i världen. Självklart försämras även svenska företags konkurrenskraft när andra länder har mycket lägre koldioxidskatt eller ofta ingen alls. Sett ur den synvinkeln kan det knappast vara ett problem för Sverige om EU enas om att alla länder ska ha en viss koldioxidskatt, så länge Sverige inte behöver höja sin. Och eftersom vi redan har högst i både EU och världen så är ju den risken minimal. Så oavsett hur man ser på koldioxidskatten och dess eventuella betydelse för att bromsa klimatförändringar så finns det knappast anledning för Sverige att bromsa EU om man där vill införa en begränsad koldioxidskatt i hela EU. Tvärtom skulle det öka de svenska företagens konkurrenskraft.

Moderaterna avvisar inte att EU tar beslut om att EU-länderna ska införa nationella koldioxidskatter. Men vi säger nej till alla tankar på att EU ska få beskattningsrätten.

Moderaternas självklara linje i kampen mot gängkriminaliteten

2019-09-23

Det pågår nu ett spinn i media från både ledande Socialdemokrater och en del Sverigedemokratiska sympatisörer som försöker sätta en bild av att moderaterna inte agerar konsekvent när det gäller kampen mot gängkriminaliteten. I grunden handlar det ju om att S försöker skylla misslyckandet i diskussionerna på någon annan, och att vissa inom SD vill sätta bilden av att M egentligen stödjer regeringen och att bara SD står fria. På detta sätt förenas man i ett gemensamt spinn från två olika håll.

Verkligheten talar ett annat språk. Moderaterna anser inte att vi i dagens allvarliga läge kan lägga mer tid på "förutsättningslösa utredningar" och urvattnade förslag. Många frågor är redan utredda, professionen är tydlig med vad som behövs och dessutom har riksdagen gett regeringen i uppdrag att vidta ett antal åtgärder - utan att något hänt.

Vi gav förhandlingarna en chans och kom väl förberdda till samtalen. Vi hade med oss tio väl genomtänkta förslag. Men regeringen kunde inte gå oss till mötes på mer än ett par av dessa. Mycket lär ha bromsats av Miljöpartiets motstånd. Moderaterna har såklart inget intresse av att ingå en formell överenskommelse om ett antal otillräckliga förslag och därmed bli regeringens gisslan. Vi vill kunna agera kraftfullt i riksdagen och inte vara begränsade av en överenskommelse som regeringen skulle använda som motargument så fort vi skulle kräva skarpare och tydligare åtgärder.

Regeringens förslag räcker inte. Vi kommer därför att lägga fram egna skarpa förslag i riksdagen och försöka få stöd för dem. Samtidigt kommer vi självklart att rösta för alla bra förslag som går i rätt riktning - även om regeringen lägger fram sådana förslag. Det är en självklarhet att rösta för alla små steg som går åt rätt håll även om de är otillräckliga. De som anser att vi borde rösta nej till allt som något slags konstig markering mot regeringen tänker fel. Frågan är alldeles för viktig för att agera så. Moderaterna kommer att ta ansvar och pressa på regeringen på alla sätt för att på allvar kunna ta striden med de kriminella gängen.

I dag höll moderaternas partiledare Ulf Kristersson och vår rättspolitiske talesperson Johan Forssell en gemensam presskonferens om ett av våra förslag på vägen framåt mot ökad trygghet. Det handlar om en satsning på en miljard kronor för att Polisen ska kunna anlita uppemot 2 000 nya statliga ordningsvakter. På så sätt stärks tryggheten i avvaktan på att Polisen nått sina fulla kapacitet. Lagen om ordningsvakter måste samtidigt uppdateras så att Polisen kan låta ordningsvakter upprätthålla allmän ordning i större områden och även i övrigt utföra uppgifter som kan avlasta polisen. Polismyndigheten har länge efterfrågat en sådan översyn – som bör tillsättas omedelbart. 

Moderaterna är fast övertygade om att det är Polisen som ska ha huvudansvaret för den inre tryggheten i Sverige. Det handlar om att upprätthålla lag och ordning, samt förebygga och utreda brott. Därför är vi angelägna om att antalet poliser ska öka. Samhället kan dock inte fortsätta blunda för de akuta trygghetsproblem som dagens polisbrist för med sig.
Fram till dess Polisen nått sin fulla kapacitet bör ordningsvakter användas för att bidra mer än i dag till polisens arbete. Redan i nuläget avlastas Polisen av ordningsvakter som hjälper till att upprätthålla allmän ordning på utvalda platser. Polismyndigheten identifierar själv att ordningsvakter kan användas i större utsträckning för att komplettera polisens trygghetsskapande arbete. Ordningsvakterna kan användas av Polisen som en brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärd på platser där polisiär eller samhällelig närvaro behövs, exempelvis på lokala torg och i bostadsområden. Det kan även handla om att frigöra polisiära resurser genom att ordningsvakterna utför tidskrävande sysslor såsom omhändertagande av berusade personer och transporter.

Borås Tidning gör reklam för vänsterorganisation med dömd AFA-företrädare

2019-09-22

I fredags hade Borås Tidning både en ledarsida och en nyhetssida som ägnade sig åt klimatalarmism. Tidningens agenda är ju att försöka blåsa upp klimathotet så mycket man bara kan. Men inte nog med det - man gör på nyhetsplats öppet reklam för aktiviteter som organisationen Extinction Rebellion anordnar. En helsida i tidningen ägnas åt ren reklam för denna organisation. I artikeln framkommer också att SVT tänker följa en av organisationens aktivister under kommande vecka.

Jag har tidigaree berättat att en av Extinction Rebellions talespersoner är en AFA-aktivist som dömdes till fängelse efter Göteborgs-kravallerna. Han säger öppet att han inte ångrar någonting, och på facebook söker han råd för Extiction Rebellions räkning om hur man ska klara rättsliga processer efter olagliga aktiviteter såsom egenmäktigt förfarande, sabotage av skyddsobjekt och ohörsamhet mot ordningsmakten. Jag skrev om detta på bloggen den 30/7 och upprepar här en del av det inlägget:

"Extinction Rebellion" är en organisation med brittiska rötter, som bland annat gjort sig kända för att ockupera broar och vägar och blockera trafiken i bland annat London - med uttalat syfte att "skapa kaos". Deras rötter finns i den vänsterextrema Occupy-rörelsen. Det har förekommit både vandalism och konflikter med polis i samband med aktionerna, och många har gripits. Det handlar om vandaliserade byggnader, krossade fönsterrutor och omfattande klotter på fasader. Borås Tidning menar däremot i sin artikel att organisationens "huvudkoncept" är "fredliga och respektfulla olydnadsaktioner". Pinsamt att inte Borås Tidning ens orkat ta reda på vad organisationen faktiskt gör. Smålandspostens ledare skrev däremot avslöjande om denna organisation i april i år.

Denna aktivistgrupp som nu spridit sig till Sverige säger att de förespråkar "icke-våld". Det låter ju bra, men när man läser vilka som företräder organisationen i Sverige blir man minst sagt fundersam. Det är inte alldeles enkelt att få ett grepp om denna organisation eftersom den består av många löst sammansatta mindre grupper. Men jag sökte lite på olika länkar och ett namn på en sannolik talesperson dök upp som jag reagerade på, nämligen Jonathan Pye. Det är alltså den AFA-aktivist som dömdes till fyra års fängelse för anstiftan till göteborgskravallerna i juni 2001. Nedan ingress från en artikel i GT/Expressen 24 juni 2006, där Pye även försvarar våldsanvändning i samband med aktioner. Av artikeln framgår även att Pye dömts vid tre tillfällen för våldsamt upplopp, två gånger i Sverige och en gång i Tyskland. Vid rättegången efter göteborskravallerna medgav Pye även att han var ägare till "Terroristernas handbok" som påträffades i samband med kravallerna.

I januari i år lade Jonathan Pye ut nedanstående text på sin Facebooksida som uppenbar talesperson eller kontaktperson för Extinction Rebellion. Han ville ha goda råd kring en del aktiviteter som väl knappast kan kallas "icke-våld"? (Bland de tjänstvilliga i kommentarsfältet fanns bland annat Vänsterstudenter i Göteborg...)

Detta är alltså den klimataktivistiska extremvänsterorganisation som Borås Tidning ger en helsida i reklam och som SVT tänker följa nästa vecka. Jag tycker man borde skämmas. Man har helt tappat omdömet.

Högst rimligt med politiska beslut om både konstinköp och flaggning

2019-09-21

Kommunledningen i Sölvesborg har tagit beslut om att bara köpa in "klassisk och tidlös konst som tilltalar de flesta kommuninvånare". Däremot inte "utmanande samtidskonst". Dessutom har man skrotat det så kallade enprocentsmålet som innebär att man ska avsätta 1% av kostnaderna vid exempelvis nybyggnation för att köpa in konstnärliga utsmyckningar.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Kulturministern rasar och skriver så här på instagram: ”Beslutet är problematiskt på flera sätt. I totalitära samhällen är den fria konsten något av det första som begränsas. Konsten måste stå fri. För att kunna utvecklas självständigt – oavsett vilken konstnärlig intention som ligger bakom. För att kunna kritisera och uppröra – oavsett vilka som sitter vid makten”, skriver hon.

På ett sätt håller jag med. Politiker ska inte censurera konst eller ha åsikter om vilken konst som produceras eller utövas. Fast det tycker jag inte att politikerna i Sölvesborg gör heller. De talar bara om hur de vill använda skattebetalarnas pengar för att köpa in konst. Det är alltid politikerna som måste göra avvägningar om hur kommunens pengar ska användas. Att slopa enprocentsmålet är något jag förespråkat länge och där tycker jag Sölvesborg gör helt rätt. Varför ska just konst vara garanterad en viss summa pengar när ingen annan kommunal verksamhet är det? Och att prioritera tidlös konst tycker jag är en ganska sund idé. Inte minst kan det ju förebygga denna form av slöseri med skattepengar som jag uppmärksammat tidigare:

Vilken konst man ska köpa in är alltid subjektivt. Någon måste alltid ta beslutet. Om det är tjänstemän i kulturnämnden, politiker i kulturnämnden eller politiker i kommunstyrelsen är egentligen av underordnat intresse. Någon måste välja. Och för egen del tycker jag det känns bättre om de skattepengar jag avstår för konstinköp går till mer tidlös konst än att göra konst för maskar och svampar. Jag är måhända en smula konservativ, men jag tycker inte kultureliten ska få leka helt obehindrat med mina skattepengar.

En annan fråga som diskuterats är att Sölvesborgs kommun även beslutat att endast tillåta kommunens flagga och den svenska flaggan på sina kommunala flaggstänger. Detta har tolkats som att man "förbjuder pride-flaggan". Men om man läser lite mera om beslutet så blir man lite förbryllad. För något beslut att förbjuda just pride-flaggan verkar inte alls ha tagits. Pride nämns inte ens i beslutet. Däremot blir det ju en följd av beslutet att den flaggan och alla andra utöver kommunens och Sveriges flagga, inte kommer att hissa på kommunens flaggstänger.

Smålandspostens ledare behandlade frågan i tisdags och ledarskribenten Fredrik Haage verkar resonera som jag. Att kommuner tar principbeslut om flaggning på kommunala flaggstänger är nämligen inget konstigt i sig. Många kommuner har samma policy som Sölvesborg, medan andra kommuner rent av lånar ut eller hyr ut sina kommunala flaggstänger till såväl politiska partier som andra organisationer i samband med mässor, kongresser eller evenemang. Vilken väg en kommun väljer måste vara upp till dem. Men om man tillåter annat än kommunens och den svenska flaggan så öppnar man såklart upp för att tvingas ta mycket besvärliga beslut. Ingen vill ju se NMR, AFA, eller Islamiska staten flagga på de kommunala flaggstängerna. Inte heller andra demokratiföraktande eller våldsbejakande rörelser. Men var ska man dra gränsen för vilka partier som ska få flagga? Kan man vägra en extrem religiös eller politisk organisation att få flagga om man upplåter flaggstängerna till andra partier eller organisationer eller samfund? Vem avgör vad som är okej och inte? Det är just för att slippa sådana diskussioner och gränsdragningsproblem som många kommuner har en strikt flaggpolicy. Oavsett vilken policy man har är det viktigt att den följs strikt så att man inte riskerar att hamna i det läget att flaggreglerna varierar beroende på vilka partier som för tillfället styr kommunen. Min slutsats är därför att Sölvesborgs kommun i detta fall knappast kan klandras.

Borås Tidnings numera starkt vänsterlutande ledarsida (inte ett dugg moderat längre) tycker såklart precis tvärtom. Men det känns bara normalt - jag och BT:s ledarsida har numera nästan alltid rakt motsatt åsikt om det mesta.

Att Sölvesborg leds av en koalition med SD i ledningen ger inte media eller andra aktörer frislängar att släppa all rimlig granskning och seriositet för att det kliar så i fingrarna att visa sin allmänna motvilja mot SD. All debatt tjänar på saklighet och nyansering, oavsett vem man riktar sin kritik mot.

Därför lämnar moderaterna samtalen om åtgärder mot gängkriminaliteten

2019-09-21

De kriminella gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp. De hotar inte bara enskilda människors liv, utan hela det svenska samhällskontraktet. Det skadar det förtroende och den tillit som vårt samhällsbygge vilar på.

Det var mot just den bakgrunden vi moderater den 1 september efterlyste en snabb och operativ politisk mobilisering för att bekämpa gängbrottsligheten. För oss har de samtal som sedan förts med regeringen handlat om att gå från ord till handling. Det var därför vi hela tiden varit tydliga med vilka 10 punkter som måste genomföras här och nu för att trycka tillbaka det grova våldet och gängkriminaliteten.

Tyvärr har det blivit uppenbart att regeringen inte är beredda att göra vad som krävs.

I flera delar där regeringen ändå lagt fram förslag så rör det sig ofta om urvattnade kompromisser som i praktiken kommer få en begränsad betydelse. Andra förslag göms i "förutsättningslösa utredningar" i stälelt för skarpa förslag.

Att förslaget om att avskaffa straffrabatten för vuxna mellan 18 och 21 år omvandlats till att endast omfatta ”upprepad grov brottslighet” är ett exempel. Regeringens förslag innebär i praktiken att en 20-åring som begår rån efter rån efter rån alltjämt ska åtnjuta straffrabatt. Detsamma gäller för övrigt en vuxen mellan 18 och 21 år som döms för grov misshandel eller grov utpressning – det vill säga sådana brott som inte sällan begås av gängkriminella. Det är provocerande att regeringen vill att dessa kriminellt belastade individer ska kunna slippa upp till 50 procent av sitt straff.

De 30 förslag som lagts fram av regeringen utgörs vidare i stora delar av gammal skåpmat. Flera av förslagen kommer från tillkännagivanden från riksdagen eller från tidigare överenskommelser som regeringen hittills inte brytt sig om att ta tag i. Det saknas förstås skäl att på nytt komma överens med regeringen om att genomföra förslag som de redan är bundna att genomföra.

Mot den här bakgrunden ser vi moderater att det inte längre är relevant att fortsätta samtalen med regeringen. (Samma slutsats har även Kristdemokraterna och Liberalerna dragit. Även Vänsterpartiet har hoppat av, och Sverigedemokraterna var ju aldrig inbjudna till samtalen). Vi moderater kommer dock fortsätta vara pådrivande för att få fler effektiva åtgärder på plats mot gängkriminaliteten. Det innebär att vi välkomnar alla politiska förslag som syftar till att knäcka gängen. Vi kommer vidare alltid att vara beredda att avsätta resurser för att snabbt hantera inkomna lagförslag och andra initiativ som slår mot den grova brottsligheten. Det krävs ingen överenskommelse för att åstadkomma det.

Tyvärr har vi dock under flera år sett hur regeringen står handfallen när skjutningarna och sprängningarna eskalerar. Det framstår som allt mer uppenbart att krisinsikt saknas. Moderaterna kommer därför att ta en mer aktiv roll i riksdagen i syfte att driva igenom skarpa förslag som kan bidra till att vända utvecklingen. Det handlar i praktiken om att utnyttja den majoritet som faktiskt finns i riksdagen för att driva en skarpare rättspolitik.

Moderaterna kommer redan under kommande vecka driva på för att det förslag om straff för mord som regeringen lagt fram ska kompletteras så att samtliga gängrelaterade skjutningar som leder till att någon mördas leder till livstids fängelse.

Vi moderater är fast beslutna att fortsätta göra vad som står i vår makt för att knäcka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i Sverige.

Är de avundsjuka för att de inte blev bjudna på Bindefelds fest?

2019-09-20

I dag blev jag uppringd av Radio Sjuhärad som ville ha min kommentar till att Ulf Kristersson och flera andra partiledare och politiker åkt till Micael Bindefelds 60-årsfest i Tel Aviv. Jag upplever ärligt talat inget intresse för detta alls bland vanligt folk, det verkar mest vara media som bekymrar sig, liksom en och annan politiker på vänsterkanten. De kanske är avundsjuka att de inte blev bjudna, vad vet jag?

Media kör dessutom ett spinn om att detta kan vara "misstänkt muta". Jag undrar för vad? Vad skulle en förmögen festfixare som Bindefed kunna ha för ekonomisk nytta av att bjuda politiker på sin 60-årsfest? Att en partiledare som är vän eller bekant med en kändis deltar i dennes födelsedagsfest kan knappast vara något konstigt alls, oavsett hur påkostad denna fest än må vara och hur många kändisar som än må delta. För övrigt har Uölf Kristersson tydligen betalar resan till Tel Aviv själv.

Jag konstaterar att Radio Sjuhärad inte ringt mig och bett om min kommentar till samtalen om gängkriminaliteten, migrationsdiskussionerna, statsbudgeten, kommunernas ekonomiska kris eller det höga bensinpriset. Men deltagande i en 60-årsfest engagerar. Det säger en del om den svenska samhällsdebatten. Jag tycker faktiskt det är lite roande.

Moderaterna sänker drivmedelsskatten med en krona i vår budgetmotion

2019-09-19

I dag visar Moderaterna att vi tar landsbygden på allvar. Vi kommer att föreslå sänkt drivmedelsskatt med en krona per liter i vår budgetmotion.

Frågan om bensin- och dieselskatten är något som diskuterats mycket på senare tid, inte minst efter Bensinupprorets starka tillväxt. Som en av fyra moderata initiativtagare till Riksdagens Bilnätverk har jag engagerat mig mycket för sänkt drivmedelsskatt det senaste året och även drivit detta i vårt interna moderata budgetarbete. Jag har vetat sedan en tid att vi kommer att presentera en kraftfull sänkning och idag blir det så offentligt - en krona per liter i sänkt skatt.

Moderaterna visar med detta förslag två saker:
1. Vi tar landsbygdens problem på riktigt. Drivmedelsskatterna slår oerhört hårt mot människor på landsbygden och vår skattesänkning gynnar alla, inte bara dem som bor i vissa utpekade kommuner som får del av regeringens blygsamma skattesänkning på 130 kronor i månaden.
2. Vi prioriterar hårt i statens utgifter. Effektiviserar eller lägger ned myndigheter, justerar ned biståndet till FN:s rekommenderade mål och slopar meningslösa byggsubventioner, ineffektiv klimatpolitik, meningslös arbetsmarknadspolitik, friår, "familjevecka" och elcykelpremier. Och stramar upp migrations och integrationspolitiken. Då har man råd att sänka bensinskatten.

I vår kommande budget kommer fler trevliga besked.

Budgetdebatt om plockepinnbudgeten

2019-09-18

Budgetdebatten idag innebar kortfattat att S, C, L och MP tog åt sig äran för de delar de gillade i statsbudgeten och tog avstånd från det andra med orden "om vi hade styrt själva hade vi aldrig lagt fram just det förslaget". Så spretig är budgeten. Ingen helhet och inget gemensamt mål. Vi kallar den "plockepinnbudgeten".

Här tar Elisabeth Svantesson (M) replik på finansministern.

Det värsta i debatten var nog ändå finansministerns uppenbara försök att vilseleda och luras i debatten om polisens resurser. Dels påstår hon att regeringen satsar 2,4 miljarder på polisen. Då räknar hon in det tillskott polisen fick i år till följd av M/KD-budgeten som riksdagen tog beslut om i december förra året. De NYA pengar regeringen tillför är 120 miljoner. Vilket tydligt framgår av tabellen i regeringens egen budgetproposition:

Sedan hävdade finansministern att dagens regering "byggt upp polisen" efter Alliansens "nedskärningar". Det är faktiskt en ren grov lögn och inget annat. Under Alliansens åtta regeringsår ökade antalet poliser från 17.000 till 20.000. Efter några år med s/mp-regering hade antalet poliser minskat igen, men nu är man efter att fler gått ut polisutbildningarna tillbaka strax över 20.000. Detta är fakta och lätt att kontrollera för den som så önskar.

Överhuvudtaget andades debatten ganska mycket desperation från de fyra "regeringspartierna" som gjorde allt för att försvara en budget som de bara delvis står bakom. M och KD var däremot tydliga i sin kritik och vi har en annan syn som till stora delar sammanfaller. Även SD verkar i mycket ha en samsyn med oss. Faktum är att även Vänsterpartiet hade många poänger, inte minst när det gäller behoven i välfärden. Jag ställer upp på det mesta i deras syn på kommunsektorns problem och bristerna i välfärden. Problemet är ju bara att Vänsterpartiet indirekt stödjer sittande regering eftersom man inte vill rösta bort den. Kritiken faller därför platt.

Det ska bli kul när vi presenterar vår budget. Just nu stämmer vi av mot regeringens statsbudgetproposition eftersom basen för en budgetmotion är den föreslagna statsbudgeten, där vi sedan gör våra förändringar. I stora drag är våra förslag klara sedan en tid och jag har varit engagerad en hel del i det arbetet. Men det dröjer lite innan vi presenterar hela vår kompletta budgetmotion.

En statsbudget utan mening eller mål

2019-09-18

Regeringens budget fokuserar inte på att lösa Sveriges problem, utan verkar i stället gå ut på att bocka av olika partiers önskeförslag i 73-punktsprogrammet. Det gör budgeten väldigt spretig och det finns ingen linje i vad man vill åstadkomma.

Sverige har allvarliga problem som måste lösas. Här finns kommuner som går på knäna ekonomiskt. Gängkriminaliteten har kopplat ett fast grepp om vissa områden, och såväl skjutningar som sprängningar har blivit vardag. Arbetslösheten ökar samtidigt som vi står inför en lågkonjunktur. Arbetslösheten bland utrikes födda är idag högre än under finanskrisen. Dessa problem borde budgeten utgått ifrån. Men i stället lägger regeringen fram en budget där det inte är behoven som styr, utan snarare fyra partiers egna önskelistor. Det förlorar hela Sverige på. S-C-L-MP lägger exempelvis mer nya pengar på friår än på Polisen. Budgeten borde fokuserat på att återupprätta samhällskontraktet, att prioritera sammanhållning och att rusta oss för lågkonjunktur.

Dessutom saknar budgeten helt en ambition om att brett göra det lönsamt att arbeta. Hela fyra miljoner svenskar får inte mer pengar kvar i plånboken genom de skattesänkningar som föreslås. Själv får jag och andra riksdagsledamöter en kraftig skattesänkning när värnskatten avskaffas. Det är trevligt såklart. Men för alla de löntagare som inte betalar värnskatt blir det inga skattesänkningar alls. Det man får är höjd bensinskatt och skatt på plastpåsar...

Samma reformer som tidigare puttat ner Sverige till plats 22 av 28 i EU:s arbetslöshetsranking ska nu byggas ut genom en ökad budget för "arbetsmarknadsåtgärden" extratjänster. Syftet är uppenbarligen att dölja den växande arbetslösheten bland nyanlända, och genom att man räkna personer i extratjänster som att de är i arbete fuskar Sverige med statistiken och får arbetslösheten att se mindre ut än den är. Dessutom återinförs friåret som gör att friska människor med jobb ska få betalt för att inte arbeta. De positiva effekter för tillväxten som följer av exempelvis avskaffad värnskatt kommer att utraderas av åtgärder som i praktiken handlar om att betala människor för att inte jobba.

Man fortsätter också slösa bort skattebetalarnas pengar på meningslös klimatpolitik som tidigare sågats av både Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet. Och man fortsätter ge över 1% av BNP i bistånd (mest i världen), samtidigt som behoven i de svenska kommunerna är skriande efter det stora mottagandet av nyanlända. Om man ska kunna satsa på det som är viktigt (kommunerna, polisen, välfärden, jobben) måste man prioritera och spara på annat. Exempelvis behövs en kraftfull bamntning och nedläggning av en del myndigheter, uppstramning av bidragssystemen i integrationspolitiken och en massa annat.

Regeringen och stödpartierna tar inte chansen att på riktigt genomföra reformer för att ekonomin ska växa, och man prioriterar inte de verkliga samhällsproblemen i Sverige. Det kommer stå Sverige dyrt i lågkonjunkturen.

Jag återkommer med moderaternas budgetmotion som kommer att presenteras inom kort. Den kommer att ha en helt annan inriktning än den statsbudget som presenteras idag.

Jag ställer en interpellation om vilseledande besked om husbilsbeskattning

2019-09-17

I dag lämnade jag in nedanstående interpellation till infrastrukturministern om Transportstyrelsens vilseledande besked rörande beskattning av husbilar. Riksdagsdebatt väntar om några veckor.

Nya alarmerande siffror om snabbt stigande arbetslöshet

2019-09-17

I dag kom SCB med sin arbetslöshetsstatistik för augusti. Det var en mycket dyster läsning. På ett år har arbetslösheten ökat med en hel procentenhet, från 6,1% till 7,1%. Samtidigt har antalet arbetade timmar minskat och sysselsättningsgraden har också sjunkit.

Siffrorna kräver utförligare analys, men min bedömning är att orsakerna är flera. En svagare världskonjunktur och oro för brexit och handskrig mellan USA ooch Kina är två. Inhemska problem med ett stort antal nyanlända som inte kommer i arbete är en annan. En sak är klar - detta är mycket allvarligt, skulle konjunkturen vika snabbare än befarat kommer Sverige att få stora bekymmer, med vikande skatteintäkter och ökade bidragskostnader samtidigt som många av våra kommuner redan idag har det tufft ekonomiskt och behöver statligt stöd.

Sverige halkar efter resten av EU när det gäller arbetslöshet

2019-09-16

Nästa år skulle ju Sverige ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det lovade Stefan Löfvén inför valet 2014. Men det har gått sådär. För i stort sett varje mätning har det gått åt fel håll, Sverige tappar mot andra länder. Efter åtta år med Alliansen låg Sverige på en 12:e plats. Under valrörelsen 2018 konstaterade vi att Sverige halkat ned till en 18:e plats. I april i år låg vi på en 20:e plats i EU. Nu har Eurostats julisiffror kommit, och Sverige har nu rasat ned till en 22:e plats av 28 EU-länder. Nu är den svenska arbetslösheten högre än EU-genomsnittet. Frågan är om Sverige placerat sig så dåligt någon gång tidigare?

Dessutom fuskar Sverige med statistiken genom att räkna personer i arbetsmarknadsåtgärden extratjänster som anställda. Om man räknar bort dessa ser det ännu sämre ut.

Nu går Sverige in i en svagare världskonjunktur med minusräntor, högre arbetslöshet än omvärlden, en kommunsektor som hukar under migrationskostnaderna. Till detta en regering som saknar såväl handlingskraft som politisk riktning och mål. Knappast optimala förutsättningar att klara sämre tider.

Kritiskt om klimatpolitiken på moderata riksdagsgruppens internat

2019-09-15

När moderaterna hade internat med riksdagsgruppen för två veckor sedan hade vi ett antal intressanta forskare och experter på besök som föreläsare. Ämnena var tre denna gång: Bostadspolitik, Sjukvårdspolitik och Klimatpolitik. När det gäller klimatpolitik var det Bjrön Carlén från Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet, som gav sin syn på svensk klimatpolitik. Jag konstaterade att mycket av det som sades stämmer väl med det jag själv framfört under årens lopp.

* Svensk klimatpolitik är till stor del inneffektiv och ger väldigt lite effekt i förhållande till kostnaden. Trots att flera myndigheter dömt ut ett flertal av regeringens klimatåtgärder fortsätter man satsa på dem.
* Svensk klimatpolitik samverkar inte, eller ibland rent av motverkar, klimatpolitik i resten av EU. Bonus-malus systemet var ett exempel. EU har redan mål för andelen miljövänliga fordon som billtillverkarna måste tillverka. När vi i Sverige inför bonus-malus för att få fler att köpa exempelvis elbil betyder det att billtillverkarna säljer de mindre miljövänliga bilarna i andra länder i stället. Samma sak gäller flygskatten - det flyttar bara avgångarna till andra länder. EU:s regler och mål gäller totalt sett för EU och när ett land hittar på egna särregler ger det ingen som helst effekt på EU-nivå eller globalt.
* Sverige kan inte direkt påverka klimatet, vi kan bara följa våra åtaganden i EU och försöka verka för att andra länder går snabbare fram. Det första är lätt, det andra betydligt svårare. Varför ska andra länder följa Sverige?
* Klimatfrågan kidnappas ibland för andra ändamål. Höghastighetstågen nämndes som exempel. De medför ingen klimatnytta på väldigt många decennier, men används ändå som argument i klimatdebatten.
* Biodrivmedel är inte alls koldioxidneutrala, och om man anser att klimathotet är akut är inte biodrivmedel lösningen.

Överlag var det en ganska kritisk underton från föreläsaren när det gäller svensk klimatpolitik. Jag upplevde ett starkt instämmande från många av mina kolleger, och det var ett uppfriskande föredrag som jag hoppas kommer få fler moderater att på allvar våga ifrågasätta klimatpolitiken och den uppskruvade klimatdebatten.

Börjar väljarna tröttna på klimathysterin?

2019-09-15

I går presenterade Novus sin undersökning av vilka frågor väljarna tycker är viktigast (de tillfrågade kunde välja flera frågor) och vilket förtroende de har för rikspolitiken.

Det media främst uppmärksammat är det stora tappet för miljö och klimatfrågor. Med tanke på medias eget närmast extrema fokus på klimatfrågan kan man ju fråga sig varför den samtidigt tappar så mycket bland väljarna? Min egen teori är att i takt med att medias rapportering blir allt mer extrem, förslagen helt orimliga (kannibalism och annat) och "Greta-hypen" fortsätter att tappa alla proportioner så börjar människor dra öronen åt sig. När man dessutom börjar inse att klimatpolitiken leder till allt högre skatter, dyrare drivmedel och dessutom hotande elbrist så blir det droppen för många. Svenska folket är normalt väldigt "lagom" och den riktning klimatdebatten tagit skrämmer nog snarast bort människor. Jag hör allt fler säga att de är mer oroliga för helgalen klimatpolitik och helt verklighetsfrämmande miljöpartister än för klimatförändringarna. Och faktum är att jag aldrig träffat någon med klimatångest och inte känner till någon som drabbats av denna åkomma överhuvudtaget.

Den andra intressanta saken med Novus undersökning är det extremt svaga förtroendet för det politiska ledarskapet i landet. Bar 4% av de tillfrågade känner stor för troende. Det betyder att inte ens regeringspartiernas väljare känner förtroende för sin egen regering. Och hela 55% av väljarna känner sig ganska eller mycket otrygga med läget.

Kampanj på Skene Marten

2019-09-14

I dag kampanjade Markmoderaterna på Skene Marten, en tradition varje höst. Vädret var riktigt hyfsat idag och det blev en del samtal med markbor, både moderata sympatisörer och andra. Förutom att många ville prata om mitt debattinlägg om biståndet idag så handlade mycket om det politiska läget.

Jag har nog aldrig känt så tydligt att väljarna är uppgivna över politiken och oroade över att Sverige idag saknar politisk ledning. De fyra samarbetspartierna tycker ju i grunden olika och när alla ska få igenom sina favoritfrågor spretar politiken ovanligt mycket. Ibland tar rent av något av de fyra partierna öppet avstånd från de beslut man enats om i sin kompromiss. Det finns ingen plan, ingen riktning och inget mål med politiken. Det är verkligen ingen bra situation i det allvarliga läge Sverige befinner sig med ökande gängkriminalitet, stora brister i välfärden, misslyckad integration, ökat utanförskap, stigande arbteslöshet och dessutom en svagare konjunktur.

Viktigt nu att vi moderater visar att vi är tydliga, modiga och vågar visa att vi är det stora stabila oppositionspartiet som är redo att ta över makten när tillfälle ges.

Skriver i Borås Tidning om moderaternas nya biståndspolitik

2019-09-14

I dag skriver jag i Borås Tidning om moderaternas nya biståndspolitik. Den som följer bloggen känner igen det mesta av texten från tidigare blogginlägg. Den något tillspetsade rubriken är dock Borås Tidnings egna, min rubrik var något mer nyanserad, "Moderaterna vill minska biståndet till en mer rimlig nivå".

Reaktionerna har varit oväntat starka och väldigt positiva, 400-500 reaktioner på sociala medier och en hel del folk som kom fram och gjorde tummen upp eller ville prata om artikeln när Markmoderaterna kampanjade på Skene Marten idag. Det är inte ofta man upplever ett så kompakt stöd för en ordentlig budgetbesparing. Faktum är att jag endast fått några få negativa kommentarer. Den mest överdrivna kom från en Centerpartikollega i Riksdagen, Ola Johansson från Kungsbacka, som skrev så här på facebook (mitt svar under):

Det är märkligt och sorgligt att ett förslag som handlar om att Sverige ska fortsätta vara ett av världens tre mest generösa biståndsländer ska vantolkas med sådana överord. Det är också märkligt att ett tidigare C-kommunalråd inte inser att all politik handlar om att just ställa viktiga behov mot varandra. Det är det politik handlar om, varje dag, året runt. Och jag anser att det är dags att gradera upp den svenska befolkningens behov och gradera ned beståndet till en något rimligare nivå. Där vi alltså fortfarande är ett av de tre mest generösa länderna i världen!

Moderaterna återställer regeringens besparing och stärker polisen

2019-09-13

I dag presenterar moderaterna en budgetsatsning om drygt 600 miljoner kronor för att omedelbart öka polisens kapacitet. Det är helt nödvändigt i ett läge där gängbrottsligheten blir allt råare, samtidigt som det råder polisbrist i Sverige.

Det grova våldet har nått historiskt höga nivåer i Sverige. Dessutom ökar utsattheten för flera andra brott, bland annat sexualbrott och personrån. Samtidigt har antalet poliser blivit färre, och de senaste tre åren har mer än 2 700 poliser lämnat yrket. Utvecklingen hotar inte bara enskilda människors trygghet, utan hela det svenska samhällskontraktet. I detta allvarliga läge verkar regeringen helt sakna krisinsikt. I den budget som regeringen har aviserat finns inga kraftfulla ambitionshöjningar för Polismyndigheten.

Moderaterna har fört fram ett stort antal förslag som syftar till att knäcka gängen och stärka det brottsförebyggande arbetet. Dessa förslag skulle snabbt kunna läggas på riksdagens bort. För att locka fler till polisyrket vill Moderaterna också fortsätta den särskilda lönesatsningen och införa betald polisutbildning.

Därutöver föreslår Moderaterna nu konkreta budgetsatsningar om drygt 600 miljoner kronor för att stärka polisen i kampen mot både gängen och annan slags brottslighet:

* 1 000 nya tjänster – rekrytera pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket samt stärk polisernas administrativa stöd
Moderaterna satsar 500 miljoner kronor för att Polismyndigheten ska kunna återanställa pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket samt stärka polisernas administrativa stöd. Tillskottet görs utöver de medel som avsätts för att få på plats 10 000 fler polisanställda till 2024. Medlen ska kunna användas till konkurrenskraftiga löner och villkor anpassade för den enskilde polisen. Poliser som återanställs kommer kunna bidra med erfarenhet från dag ett. Medlen ska också kunna användas för att rekrytera administrativt stöd till polisens utredningar. Poliser kan då få hjälp med enklare men tidskrävande sysslor, såsom förhörsutskrifter. Det frigör polisiära resurser.

* Återställning av regeringens neddragning på polisen
I vårbudgeten minskade regeringen anslaget till Polismyndigheten med 230 miljoner kronor för 2019 och därefter med 115 miljoner kronor per år. När regeringen nu, inför höstens budgetpresentation, aviserar 120 miljoner kronor i ökade anslag till Polismyndigheten innebär det alltså en nettoökning med endast 5 miljoner kronor. Vi tycker det är obegripligt att regeringen i dagens läge inte avsätter mer resurser än så. Moderaterna återställer därför – utöver satsningen på 1 000 nya tjänster – regeringens neddragning från vårbudgeten.

Tacka Moderaterna och Alliansen för att pensionärerna fått lägre skatt

2019-09-13

Debatten om beskattning av pensioner har enligt min åsikt tappat alla nyanser. Mycket beror såklart på okunskap om vad som verkligen hänt med skatterna på pension genom åren, samt att det kopplas till ett allmänt missnöje med att en del äldre har orimligt låga pensioner efter ett långt arbetsliv, och att det dessutom finns många brister inom vård och äldreomsorg som upprör. "Pensionärsskatten" har märkligt nog blivit något slags symbol för allmänt missnöje med situationen för de äldre som har låg pension och svagare ekonomi - trots att skattesänkningarna för pensionärer tvärtom stärkt ekonomin för just dessa grupper.

Diskussionen om pensionerna är en fråga för Pensionsgruppen som samlar 5-6 av riksdagens partier, och där det finns en hyfsad samsyn om att stärka pensionen för vissa grupper. När det gäller äldreomsorg, sjukvård och välfärd är det prioriterade områden för oss moderater, vilket framgår av våra budgetmotioner, och där har vi genom åren lagt stora tillskott.

När det gäller skatten på pension är det ett faktum att vi under Alliansåren sänkte skatten för både löntagare och pensionärer, men att löntagarna fick större skattesänkning än pensionärerna. Pensionärer som jobbade lite extra fick samtidigt de allra största skattesänkningarna. Tanken var att med fler som arbetar stärks pensionerna. Jobbskatteavdraget hade avsedd effekt - det ökade antalet arbetade timmar och det stärkte pensionerna som hade utvecklats sämre utan jobbskatteavdraget. Alltså tjänade pensionärerna på jobbskatteavdraget. Trots detta framhölls det i debatten att det var orättvist med större skattesänkningar för löntagare än pensionärer. I grunden tycker jag det är ett felaktigt resonemang - man måste se helheten i effekten för pensionärerna. Men en känsla av orättvisa är svår att bemöta med sakargument. I takt med att skatten på pension fortsätter sänkas så kommer i vilket fall denna upplevda orättvisa också att försvinna, medan de positiva effekterna av jobbskatteavdraget för pensionsutvecklingen blir kvar.

För oss moderater är det viktigt att sänka skatten på både lön och pension. Faktum är att av de 27 miljarder som skatten på pensioner sänkts från 2009 fram till årets aviserade budget så har Moderaterna - i regeringsställning och i vår vinnande budget motion förra året - stått bakom 21 av dessa miljarder (blå staplar). Det är alltså Moderaterna som gått i spetsen för att sänka skatten på pension. Att dagens regering fortsätter på den inslagna vägen är bra. Men en sak är klar, utan jobbskatteavdraget hade knappast dagens regering ens velat diskutera sänkt skatt på pension överhuvudtaget.

WMO:s ordförande kritiserar "domedagsprofeterna" i klimatdebatten

2019-09-12

World Meteorological Organization (WMO) är en av de två organisationer som ursprungligen grundade FN:s klimatpanel IPCC (den andra var UNEP, FN:s miljöorgan). Den nyligen omvalde generalsekreteraren för WMO, finländaren Petteri Taalas, är knappast en skeptiker i klimatdebatten utan tvärtom känd för att verkligen ha drivit på i klimatfrågorna, förespråkat minskade utsläpp och framfört stor oro för klimatförändringarna. Men nu har han tydligen fått nog av de mer extrema klimatalarmisternas hot och skrämselpropaganda om världens snara undergång. I en intervju nyligen i en finsk tidning framförde han ett antal åsikter som definitivt sticker ut i debatten, och han är verkligen inte blygsam i sin kritik. Källorna är flera och samstämmiga, denna, denna och den här.

“Now, we should stay calm and ponder what is really the solution to this problem,” “It is not going to be the end of the world. The world is just becoming more challenging. In parts of the globe, living conditions are becoming worse, but people have survived in harsh conditions.”

“While climate skepticism has become less of an issue, we are being challenged from the other side. Climate experts have been attacked by these people and they claim that we should be much more radical. They are doomsters and extremists. They make threats,”

"The IPCC reports have been read in a similar way to the Bible: you try to find certain pieces or sections from which you try to justify your extreme views. This resembles religious extremism."

“The latest idea is that children are a negative thing. I am worried for young mothers, who are already under much pressure. This will only add to their burden.”

"I hope mainstream climate scientists and the news media sit up and take notice; it’s high time they put some professional distance between themselves and radical greens and start to question their apocalyptic narrative of doom.”

Jag blir ju ibland hårt angripen av media och politiska motståndare när jag ifrågasätter domedagsprofeter, klimatextremism och överdrifter, och när jag tar avstånd från begrepp som "klimatkris", "klimatkatastrof" och "klimatnödläge". Kanske kommer saken i ett annat läge nu när även generalsekreteraren för en av IPCC:s grundare säger samma sak?

Jag märker tydligt hur allt fler från den vetenskapliga professionen börjar reagera mot överdrifterna, även de som i grunden är oroliga för att människan påverkar klimatet i ganska stor utsträckning. Lite tycker jag ju att de själva bäddat för detta - de tog inte strid mot klimatextremismen i tid utan spelade med. Att nu försöka vända debatten till mer seriös nivå är nog inte så lätt. Medias intresse av braskande klimathotsnyheter är alltför lockande, och alltför många journalister, skribenter, politiker och NGO:s lever idag på klimathotet och har närmast som uttalad uppgift att försöka skapa oro hos människor. Varje större dagstidning eller etermedia har egna redaktioner som bara arbetar med klimatfrågorna. Deras intresse att försöka balansera diskussionen ska knappast överdrivas.

Nu närmar sig nya klimattoppmöten, både i USA och i Chile och inför dessa kommer media som vanligt att fullständigt spåra ur med mängder av domedagsliknande spådomar och klimatlarm som inte alltid kommer att hålla vid en närmare granskning. Och politiker kommer att hänga på och försöka förstärka den överdrivna bilden. Hela klimatdebatten är totalt sjuk i grunden och jag viker inte en tum i den bedömningen. Greta Thunbergs intåg i debatten har bara gjort debattnivån ännu mera absurd (dock knappast hennes fel utan medias). Debatten har nu fullständigt tappat alla proportioner och hotar såväl marknadsekonomi, demokrati, yttrandefrihet, energiförsörjning, välfärd och statsfinanser.

Det är bra att allt fler nu vaknar och tar avstånd från extremismen och försöker föra en sansad och konstruktiv debatt, men frågan är om det inte redan gått för långt?

Orimligt nonchalant svar från ansvarig minister rörande husbilsskatten

2019-09-12

I går eftermiddag kom så svaret från Regeringskansliet på min skriftliga fråga till finansministern rörande Transportstyrelsens olika besked om husbilsskatten. Så här såg mina frågor ut:

Det blev infrastrukturminister Tomas Eneroth som svarade för regeringens räkning.

Svar på fråga 2018/19:933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson (M), fråga 2018/19:935 Transportstyrelsens besked om husbilar av Thomas Morell (SD) och fråga 2018/19:940 Transportstyrelsens motstridiga besked om skatten på husbilar av Boriana Åberg (M)

Jan Ericson, Thomas Morell och Borina Åberg har ställt ett antal frågor gällande uppgifter som Transportstyrelsen lämnat i fråga om beskattning av husbilar.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag även kommer att besvara fråga 933 Beskattning av husbilar av Jan Ericson som ställts till finansminister Magdalena Andersson. Jag väljer att besvara de tre frågorna i ett sammanhang.

Regeringen har inte föreslagit några ändringar av skatten i detta avseende. Det skedde alltså inga ändringar i reglerna för fordonsbeskattning den 1 september 2019. Däremot påverkas fordonsbeskattningen för vissa husbilar av övergången till en ny testmetod för avgasutsläpp enligt gemensamma EU-regler, WLTP.

Transportstyrelsens uppgift är att tillämpa gällande regelverk. Det är mycket olyckligt att Transportstyrelsen under kort tid gått ut med motstridiga uppgifter gällande konsekvenserna av de nya EU-reglerna. Jag förutsätter att myndigheten ser över sina rutiner för att säkerställa att detta inte upprepas.

Stockholm den 10 september 2019

Tomas Eneroth

Tyvärr innehåller ju "svaret" inget svar alls på mina frågor. Jag tänker därför återkomma med en interpellation med efterföljande riksdagsdebatt med ministern om saken. Att en svensk myndighet ger felaktigt besked som vilseleder en hel bransch är oerhört allvarligt rent principiellt, förutom alla som tagit ekonomisk skada av det felaktiga beskedet. Dessutom är det nya beskedet om kraftigt höjd fordonsskatt på husbilar oskäligt i sak.

I dag pratade jag husbilsskatt på husbilsmässan i Jönköping

2019-09-11

Som jag kommenterat tidigare så väntar en chockhöjd husbilsskatt från och med 2020 års modeller. Detta trots att Transportstyrelsen i somras gav offentligt besked om att man inte skulle höja husbilsskatten utan i stället beräkna den som tidigare enligt en slags "skälighetsbedömning" i enlighet med gällande lag, eftersom husbilar inte är ett transportmedel i första hand utan mer en rullande fritidsbostad. Någon månad senare kom rakt motsatt besked, skatten skulle nu höjas dramatiskt. Det nya beskedet var i sig ytterst anmärkningsvärt. Man måste kunna lita på tydliga besked från en svensk myndighet. Nu hann återförsäljare beställa husbilar grundat på det första beskedet, men inser nu att efterfrågan viker och blir stående med osälda husbilar. Och en del kunder köpte husbil för leverans till våren i god tro, men kommer nu att drabbas av en oväntad skattechock.

I dag tog jag morgonflyget hemåt och sedan bilen till Jönköping för att hinna vara med på den hearing branschen anordnade på husbilsmässan på Elmia i Jönköping angående den nya beskattningen. Förutom att man såklart känner sig grovt lurad av det felaktiga beskedet i somras så är den höga beskattningen ett problem i sig, och gör att många väljer att köpa en begagnad husbil i stället för en ny (eftersom de begagnade inte berörs av den nya skatten). Redan har en av de stora husbilstillverkarna, Kabe, varslat 25 anställda om uppsägning och även bland återförsäljarna av nya husbilar finns en stor oro för att behöva skära ned. Det märkliga är också att de riktigt stora husbilarna beskattas på ett annat sätt som ger dem mycket lägre (!) fordonsskatt än de mindre husbilarna. Totalt ologiskt och mycket märkligt. Vi fick också höra att i Tyskland är skatten för en husbil drygt 400 Euro per år. I Sverige blir skatten för en husbil nu upp till 30-40.000 kronor per år.

Jag kunde på hearingen meddela moderaternas linje i frågan. Vi anser att Transportstyrelsens besked från i somras bör ligga fast, alltså tills vidare en skälighetsbedömning av skattenivån i enlighet med den möjlighet som lagen faktiskt ger, och där skatten då hamnar ungefär i nivå med dagens. På längre sikt behöver politiken ge tydliga besked om den långsiktiga hanteringen av beskattningen för alla företag behöver tydliga spelregler så man kan planera framtiden. Jag tycker detta borde lösas i samband med en större översyn av hela bonus-malus-systemet. Vissa fordonstyper borde helt enkelt ligga utanför detta system.

Ett grundproblem i Sverige är att vi idag har tre olika styrmedel för transportsektorn. Först har vi världens i särklass högsta koldioxidskatt (mer än dubbelt så hög som det land som ligger tvåa). Sedan har vi bonus-malus-systemet som straffbeskattar bilar med högre utsläpp för att finansiera bonus till bilar med låga utsläpp (problemet är att det inte finns några husbilar som har låga utsläpp). Ovanpå detta kommer nya EU/globala riktlinjer för beräkning av utsläpp, och som Sverige till skillnad mot andra länder tänker införa direkt. Allt detta tillsammans gör att fordon med högre koldioxidutsläpp bestraffas tre gånger (!), och dessutom hårdare än i något annat land. Jag anser att detta är helt orlimligt och vill se en översyn av hela fordonsbeskattningen och bonus-malus-systemet. Det sistnämnda är dessutom kraftigt överfinansierat, man tar in mycket mer i straffskatt än vad som betalas ut som bonus.

Efter hearingen tog jag en liten rundvandring på mässan:

Ovan tv är jag tillsammans med Mikael Blomqvist från KABE, som också var en av föredragshållarna på hearingen i sin egenskap av ledamot i HRF (Husvagnsbranschens Riksförbund). Ovan th tillsammans med Maria Valentin som är VD för Sveriges största husbilsförsäljare, Forsbergs fritidscenter, som har sitt huvudkontor i Hyssna (nära Ubbhult) och dessutom sex andra försäljningsställen runtom i landet. Nedan th Joakim Karlsson som är platschef på Forsbergs i Hyssna.
Han står framför en av de normalstora husbilar som drabbas av den nya höga husbilsskatten. På vänstra bilden nedan en av de verkliga jättarna bland husbilar, även denna ingår i Forsbergs sortiment. Denna flermiljonersbjässe inkluderar även garage (!) i nedervåningen och den lilla trevliga sportbilen går att beställa som tillval. Det märkliga är att denna husbil beskattas enligt andra regler och därmed får mycket lägre fordonsskatt än husbilen på högra bilden. Det visar hur skevt hela beskattningssystemet är.

Mitt 14:e riksdagsår har börjat

2019-09-11

I går inleddes riksmötet 2019/20 under sedvanlig pompa och ståt. För mig är det 14:e gången jag deltar i Riksmötets öppnande, det är otroligt vad tiden går. Det är en fantastisk känsla att ha fått förtroendet att under så lång tid verka i det svenska parlamentet. Här några bilder från årets öppnande:

Efter det traditionsenliga besöket i Storkyrkan vandrar alla gäster över borggården och genom slottet ut på terrassen vid Lejontrappan innan alla fortsätter till Gamla Riksdagshusets entre. Här är jag tillsammans med dottern Anna som var min medföljande gäst i år.

Eftersom jag sedan senaste valet sitter allra längst fram tog jag i år en liten film på hedersgästernas entré i Kammaren (klicka på bilden för att se filmen):

Och här är några av huvudpersonerna. Okej, det fanns några till...

Senare på kvällen var det så dags för konsert på Stockholms Konserthus.På hedersläktaren kungaparet och talman Andreas Norlén.

Myten om enigheten i klimatforskningen slutligen avfärdad?

2019-09-10

Jag har ofta fått kritik för att jag dristar mig till att säga det uppenbara - att klimatforskarna och klimatdebattörerna faktiskt är långtifrån eniga om särskilt mycket mer än att klimatet förändras över tid och möjligen också att människan sannolikt påverkar i viss omfattning. I övrigt finns många olika synsätt och nyanser i debatten.

I dag har klimatdebattören och professorn Johan Rockström en debattartikel i Dagens Industri där han faktiskt själv avfärdar myten om enigheten bland forskarna. Han ägnar tvärtom artikeln åt att kritisera klimatforskare och andra experter och ekonomer som inte delar hans egen mer dramatiska syn på klimatförändringarna.

Jag tänker inte i detta inlägg diskutera vem som har rätt eller fel i sakfrågorna, jag nöjer mig med att konstatera att när nu Rockström själv konstaterar att forskarna är oeniga så kanske just den frågan kan avföras från debatten? Och vem vet, kanske kan jag rentav få ett erkännande från någon ledarskribent eller annan debattör som tidigare hånat mig offentligt för att jag ifrågasatt enigheten bland klimatforskarna? Nej, jag bara skojar. Det kommer såklart inte att ske.

Detta är...mest konstigt!

2019-09-09

De senaste dagarna har jag fått en del kommentarer kring ett märkligt radioinslag i P1 i torsdags förra veckan. En del är upprörda och tycker Sveriges Radio gått över gränsen. Själv vet jag inte riktigt hur jag ska reagera, men det är nog första gången min hemby Ubbhult nämns i P1. Det är väldigt konstigt att vara utsatt för något slags märklig satir av en känd radioröst som Annika Lantz. Jag väljer ändå att ta det som ett erkännande. Jag börjar tydligen irritera vänstermedia så mycket nu att de snart inte vet vad de ska ta sig till. Den här sommaren har varit fylld av angrepp mot mig på mediavänsterns ledarsidor, men detta var den absolut märkligaste reaktionen hittills. Jag kommer dock inte att förvånas det minsta om det kommer ännu konstigare saker...

Apropå det här med sommarens mediadrev. Jag har en lapp under skrivbordsunderlägget med en klok text av en gammal erfaren partikollega som hörde av sig en gång när jag var ute för ett annat mediadrev. Han skrev så här:

"Slagkraftiga högerdebattörer kommer alltid att angripas hårt av vänstern. Den dag vinden från vänster når orkanstyrka vet du att du har lyckats. Då berör du, skapar reaktoner och stör motståndarnas verklighetsbeskrivning och världsbild. Om det händer, ta inte ett steg tillbaka utan ta det som ett erkännande av att du behövs!"

Så väl uttryckt och så på pricken rätt. Jag har följt rådet sedan dess.

Gårdagens citat på BT:s debattsida

2019-09-08

I går stod jag för dagens citat på debattsidan i Borås Tidning:

Svensk ekonomi är inte så lysande som regeringen påstår

2019-09-08

Regeringen med finansministern i spetsen upprepar ständigt att svensk ekonomi är urstark. Det går definitivt att diskutera. Att statsskulden är låg är ett faktum, men när det gäller den ekonomiska tillväxten är läget inte lika lysande. Nyligen kom EU:s statsistik-kontor Eurostats siffror för andra kvartalet i år. Det var inga smickrande siffror för svensk del, utan placerar oss tvärtom i botten i EU, och vi är ett av tre länder med negativ tillväxt.

Ny allvarlig varning för elbrist om Ringhals 1 och 2 stängs som planerat

2019-09-07

Jag känner en allt större oro för att Sverige går mot en besvärande elbrist framöver. Utvecklingen går sakta men säkert åt det hållet. I senaste numret av tidskriften Nordisk Energi varnar chefredatören för följderna av beslutet att avveckla två av de fyra reaktorerna på Ringhals.

Nätverket Klimatsans har gjort en sammanfattning av ledaren:

I nr 4 av tidskriften Nordisk Energi varnar chefredaktören John Hardwick för följderna av beslutet att avveckla två av de fyra reaktorerna i Ringhals.

Som kunnig fackman läser han lusen av de politiker som beslutat om en helt galen politik, men han använder ett “vårdat språk”. Allvaret i varningarna är inte att ta miste på. Han börjar så här:

Genomförs nedstängningen av Ringhals 1 och 2 som planerat i slutet av detta år och under nästa år, förvärras en redan påtaglig kapacitetsbrist i elnäten för elkonsumenter söder om Dalälven.

Det gör att företag inte kan investera som planerat, vilket är ett villkor för att sysselsättningen skall kunna upprätthållas. Pågen i Malmö har meddelat att en ny investering uteblir, eftersom garantier för tillgång på el inte kan erhållas. I dagarna har Trelleborgs kommun noterat samma problem för en ny anläggning, en miljardinvestering, som skulle ge 300 arbetstillfällen och kanske ytterligare ett antal hos underleverantörer och serviceföretag.

Miljöpartiets politiker tycks inte ha förstått att levnadsstandard, välfärd och välstånd fordrar ständigt mera el. De framstår närmast som sinnesförvirrade, när de även förutsätter att transportsektorn skall drivas med el, samtidigt som de skär ner på “tillförlitlig” el. Hardwick påpekar att även vattenkraften måste ha viss backup i beredskap efter ett torrår som 2018.

Han påpekar att kärnkraftstekniken ständigt utvecklas, så att kapaciteten ökas och bäst före datum flyttas ideligen framåt. Han föreslår att en ny reaktor planeras för den nya tekniken Gen IV, som använder dagens utbrända bränsle.

Snuvade på framtiden

Hardwick avslutar: Att spela med vår framtid som nu sker och bygga elförsörjningen på vädret är att snuva oss på en bra framtid.

Ta upp 23.000 gifttunnor ur havet eller satsa på meningslös "klimatpolitik"?

2019-09-07

Min riksdagskollega Lars Beckman (M) har beställt fram en rapport från Riksdagens Utredningstjänst rörande det skrämmande miljöhotet med gifttunnor som dumpats längs våra kuster. Rapporten visar att det finns 23.000 gifttunnor med bland annat kvicksilver som riskerar att läcka ut i havet. Nu kräver Beckman och andra moderater att arbetet med att bärga dessa tunnor ska prioriteras. I dag händer inget utan i stället utreds hur ansvaret för dessa tunnor ska fördelas. Medan detta utreds ökar risken för läckage från tunnorna.

Det går inte att komma ifrån att kommentera hur galna prioriteringar den svenska regeringen gör. Man satsar nu ytterligare 1,5 miljard på "klimatklivet" som dömts ut som meningslöst av riksrevisionen. Man diskuterar förbud mot sugrör (!) och skatt på platspåsar. Men lägger inte kraft på ett plocka upp 23.000 gifttunnor ur havet. Att plocka upp alla tunnor skulle sannolikt kosta miljardbelopp, men det skulle göra mer miljönytta än klimatklivet. Och om man inte höjer satsningarna på Klimatklivet finns det pengar till sanering av gifttunnorna. Verklig miljönytta få man på köpet.

Klimatextremisternas förslag blir allt mer avskyvärda

2019-09-06

De värsta klimatextremisterna skyr inga medel för att "rädda klimatet". Som jag tidigare pekat på förespråkar de diktatur, avskaffad yttrandefrihet, nedmontering av välfärden och minskning av den enskildes frihet. Men det kommer ständigt nya exempel på rent motbjudande och avskyvärda förslag.

Det senaste är denna forskare som på en gastronomisk mässa (!) lanserade tanken på att vi skulle behöva börja äta människokött för att "rädda klimatet". Frågan är ju om han tycker vi ska äta upp våra avlidna anhöriga eller om vi ska starta farmer med uppfördning av människor som föda? Att denne forskare sannolikt är avlönad med forskningsmedel som vi bekostat via skatten gör mig extra beklämd. Finns det verkligen ingen gräns för all idioti som presenteras i klimathotets heliga namn?

Moderaterna vill minska biståndet från dagens extremt höga nivå

2019-09-06

Beskedet om att Moderaterna nu vill minska biståndet från dagens internationellt sett extremt höga nivåer till en mer rimlig nivå är välkommet. Det är något jag själv argumenterat för länge, och ett av de förslag jag spelat in till partiet under de pågående budgetdiskussionerna. Moderaterna vill skrota det svenska enprocentsmålet för biståndet. Vårt förslag innebär att det svenska biståndet stegvis ska minskas, och 2024 kommer det att vara 16 miljarder lägre än det skulle varit med dagens sätt att räkna. Moderaterna vill ha en utgiftsram för biståndet som sträcker sig över fyra år, på liknande sätt som gäller för försvaret, infrastruktur och forskning.

Bakgrunden är att Sverige idag lägger 1% av BNP till bistånd. Detta betyder att biståndet med automatik räknas upp varje år, till skillnad mot alla andra utgiftsposter i statens budget. På 20 år har biståndet tredubblats. För 20 år sedan var försvarsbudgeten tre gånger så stor som biståndsbudgeten. Nu är de ungefär lika stora. I år är biståndet 50 miljarder kronor. Det innebär att Sverige satsar dubbelt så mycket på bistånd som på polisen!

Ytterligare ett problem är att den svenska biståndsbudgeten nu är så stor att det är svårt att hitta vettiga projekt att satsa pengarna på. En stor del pengarna fördelas därför via FN. Det gör det ännu svårare för Sverige att följa vart pengarna tar vägen. Inom FN finns dessutom alltför mycket korruption. Att varje år lägga 50 miljarder till bistånd, utan att det ens finns vettiga projekt att satsa dem på, och där vi vet att mycket försvinner i korruption är helt orimligt. Regeringen vill nu införa en bankskatt för att få råd med försvarsbudgeten, samtidigt som biståndet fortsätter öka varje år utan någon som helst prövning. Det visar hur skev politiken är.

Med vårt förslag blir genomsnittet för de kommande fyra åren i genomsnitt 42,5 miljarder per år. Vi föreslår en utgiftsram för biståndet på 170 miljarder under åren 2021-2024, vilket skulle motsvara 0,73 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Alltså en bra bit under det nuvarande enprocentsmålet, men väl i linje FN:s millenniemål på 0,7%. Sverige och Norge är idag de enda länderna i OECD som har ett enprocentsmål för biståndet. Sverige är i dag den största biståndsgivaren inom OECD och skulle med vårt nya förslag fortfarande vara den tredje största, efter Norge och Luxemburg. Det är en nivå som dessutom blir lättare att omsätta i vettiga projekt. Allt handlar om att prioritera. Vi ska hjälpa människor i världen, men vi behöver också se till att vi kan prioritera de behov vi har i Sverige.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson utvecklar vår moderata syn på biståndet i denna intervju i Dagens Nyheter igår.

Sverige kan inte vara mest generösa i världen när det gäller bistånd samtidigt som vi är mest generösa i EU när det gäller att ta emot nyanlända. Någon gång måste politikerna våga prioritera den egna befolkningens behov. Fortsätter vi så här finns till slut inga pengar kvar till den välfärd som svenska skattebetalare har rätt att förvänta sig. Moderaternas mycket försiktiga minskning av biståndet är enligt min mining egentligen för litet. Det hade inte varit orimligt att i vart fall för en tid minska biståndet ytterligare och använda pengarna för att klara kommunernas kostnader för de nyanlända. Men detta är ett rimligt steg som borde kunna samla en majoritet i riksdagen.

En fråga som också bör aktualiseras är en rejäl bantning av SIDA. En myndighet som inte verkar ha någon vidare koll på de svenska biståndspengarna.

När känsla och förnuft kommer i konflikt

I går kväll sändes ett nyhetsinslag i TV där man uppmärksammade den påbörjade migrationsutredningen. En av de frågor där det råder särskilt stor politisk oenighet om är att i nföra "humanitära asylskäl". I inslaget illustrerades problemet väldigt väl av en ung familj från Kosovo som sökt asyl i Sverige för att deras svårt sjuka barn ska kunna få den permanenta vård (bland annat sondmatning) som man menar inte går att få i hemlandet. Just detta är ett exempel på det som brukar avses med humanitära asylskäl.

Rent spontant är det inte svårt att säga att en familj med ett sjukt barn självklart ska få stanna i Sverige. Men om man sedan tänker lite längre inser man att det i längden blir omöjligt att ha ett sådant system. Om Sverige blir det enda landet i Europa, eller kanske i hela världen, som inför rätt till asyl för alla med svåra sjukdomar som vi erbjuder en bättre behandling för än man kan få i hemlandet så skulle det snabbt lamslå hela den svenska sjukvården. Det finns såklart åtskilliga hundra miljoner sjuka människor runt om i världen som inget hellre skulle vilja än att få vård inom Västeuropas välutvecklade sjukvård. Även om bara en mindre del av dessa har råd och möjlighet att ta sig till Sverige så vore det helt givervis omöjligt för både sjukvården och samhällsekonomin om Sverige ensamma öppnade denna dörr. Det skulle snabbt leda till en katastrof för den redan svårt ansträngda svenska sjukvården där redan människor ibland rent av dör i köerna. Humanitära asylskäl är helt enkelt en orimlig idé.

Sverige kan bidra på en mängd andra sätt för att hjälpa sjuka människor i andra länder. Via biståndet och stöd till ideellt engagemang, såsom läkare utan gränser, kan vi både ge akuthjälp och bidra till att bygga upp sjukvården i fattiga länder. Vi kan även bistå med utbildning av läkare och vårdpersonal i Sverige. Redan idag tar vi vad jag vet ibland emot personer som behöver ett komplicerat sjukvårdsingrepp om hemlandet betalar, och jag har också en bild av att vi även undantagsvis erbjuder personer gratis vård för ovanliga eller mycket komplicerade sjukdomar om denna vård inte går att få i hemlandet. Men det betyder ju inte att vi ska erbjuda patienten och dennes anhöriga asyl eller uppehållstillstånd - man får stanna här under pågående behandling och får sedan åka hem igen. Inom EU finns ju också ett sjukvårdssamarbete mellan länderna, men det bygger även där på att patientens hemland betalar.

Att i princip öppna dörren för alla människor med stora vårdbehov och låta dem bosätta sig här permanent och får försörjning av det svenska samhället skulle snabbt urholka hela den svenska välfärden. Det kan såklart uppfattas som humant i just det ögonblick beslutet tas, men när sedan sjukvården inte klarar av sitt åtagande och människor som redan bor i Sverige blir utan den vård de betalat för via skattsedeln, och samtidigt tvingas betala allt högre kostnader för vård och uppehälle till sjuka asylsökande så tappar vi humaniteten i andra änden. Det är en helt orimlig tanke att svensk sjukvård som finansieras av 10 miljoner svenskar plötligt ska vara fritt tillgänglig för alla världens sjuka som lyckas ta sig hit. Det går helt enkelt inte, oavsett hur stor humanist man än är. Förnuftet måste tillåtas styra om Sverige ska kunna förbli ett välfärdsland. Den som är av annan åsikt är välkommen att berätta hur denna nya asylgrund skulle bekostas och framförallt hanteras rent praktiskt.

2019-09-04

Den 22 augusti hade Borås Tidning en artikel där man påstår saker om vad jag personligen anser i klimatfrågan. Jag kommenterade på bloggen samma dag. Redan rubriken på tidningens förstasida innehöll två fel av två möjliga.

För det första har jag aldrig under mina 13 år som riksdagsledamot fått någon ”varning från partiet”. För det andra har jag aldrig ”pläderat för slopad klimatpolitik”. Båda sakerna är rena påhitt från BT.

I artikeln inne i tidningen fortsätter sedan osanningarna att staplas på varandra:

1. Man påstår att jag sagt i Aftonbladet "att det inte finns något klimathot". Det är fel. Det som stod i Aftonbladet var att jag inte anser att det pågår en KLIMATKRIS. Det är en helt annan sak. Jag vänder mig kraftigt mot överdrifter som kris, katastrof och nödläge i klimatdebatten. Jag har aldrig påstått att det inte finns något klimathot eller att det inte pågår klimatförändringar.

2. Man upprepar att "jag vill avskaffa all svensk klimatpolitik". Men det jag vill avskaffa är de meningslösa klimatåtgärder som regeringen infört, åtgärder som även kritiserats av riksrevisionen för att kosta en massa utan att ge någon effekt. Jag har dessutom sagt under många år att jag tycker att man borde prioritera sådana "klimatåtgärder" som också har tydliga fördelar för miljö, hälsa, energiförsörjning eller samhällsekonomi, och det står jag för. (Att Borås Tidning i artikeln åberopar en del av ett twitterinlägg utan att redovisa hela är uppenbarligen helt avsiktligt). Dessutom har jag sagt att jag tycker man ska prioritera svenska åtgärder och satsningar utomlands som ger bättre nytta per satsad krona. Även svenska insatser utomlands är en del av svensk klimatpolitik.

3. I artikeln skriver man även att jag ”vill avveckla moderaternas klimatpolitik”. Detta är helt enkelt fel, och inget jag överhuvudtaget sagt. Jag har tvärtom alltid lojalt röstat för moderaternas miljö, klimat och energipolitiska motioner i riksdagen under alla år. Det framgår tydligt av riksdagens protokoll.

4. Man skriver dessutom som bildtext att ”Riksdagsledamoten Jan Ericson, Mark, har inte velat ansluta sig till sitt partis synsätt att det behövs en klimatpolitik”. Det är som sagt fel i sak, eftersom jag hela tiden stött partiets linje i riksdagen och aldrig någonsin sagt att jag inte delar partiets synsätt.

Att media kan missförstå eller feltolka saker är jag van vid, men då brukar man kunna lösa detta med en rättelse. Jag hade ett långt samtal med reportern Jan Lindsten efter artikeln och han medgav i vart fall halvhjärtat att man kanske varit fel ute på några punkter. Men han försvarade sig med att BT ”minsann ändå vet vad jag tycker i klimatfrågan”. Tydligen gör det att BT inte anser sig att ens behöva läsa vad jag skriver, man tror sig veta ändå och kan höfta till en artikel utan faktaunderlag?

Trots att jag påpekade de uppenbara sakfelen vägrade Borås Tidning att rätta uppgifterna. Detta fick jag besked om via mail från reportern. Efter ett ytterligare samtal med ansvarige utgivaren Stefan Eklund den 1/9 fick jag återigen beskedet att man inte ansåg att man skrivit några faktafel, bortsett från ett – det jag redovisar i punkt 1 ovan (ordet klimathot var felciterat från Aftonbladet). Även detta uppenbara fel vägrade BT alltså först att korrigera, men efter samtalet med ansvarige utgivaren backade man och gjorde den 2/9 en ändring i nätupplagan. Det skedde alltså först 11 dagar efter publiceringen. Genom att bara diskret ändra ett ord i artikeln på webben utan ytterligare kungörande i tidningen får i praktiken ingen kännedom om rättelsen eftersom få läser så gamla artiklar på nätet.

Att Borås Tidning felaktigt påstår att jag vill avveckla all klimatpolitik och att jag även felaktigt påstås ta avstånd från mitt eget partis politik skadar mig som riksdagsledamot. Att Borås Tidning dessutom helt utan underlag hävdar att jag ”fått en varning från mitt parti” skadar mig i väljarnas ögon. Uppgiften är fel, Borås Tidning vet detta, trots det vägrar man rätta uppgiften. Jag anser därför att Borås Tidning ska klandras för detta av Pressens Opinionsnämnd, och min anmälan är inskickad idag.

Innan jag lämnade in min anmälan har jag givetvis rådgjort med personer som är väl insatta på området pressetik. Man kan aldrig veta om man får framgång med en anmälan, men bedömningen är att Borås Tidning i detta fall sannolikt gått över gränsen, och att det är rimligt att låta Pressens Opinionsnämnd granska det som skett. Det är visserligen medias uppgift att kritisera och ifrågasätta politiker. Men de får inte hitta på saker som inte stämmer, dra ogrundade slutsatser eller medvetet vantolka för att försöka sätta en missvisande bild. Att dessutom bygga en hel nyhetsartikel på felaktiga uppgifter med den uppenbara och enda avsikten att försöka skada mig som politiker är oetiskt. Agendajournalistik ska bedrivas på ledarplats, inte på nyhetsplats i en tidning. Att man dessutom vägrar rätta rena sakfel som man får påpekade för sig är inte förenligt med höga krav på pressetik.

Nio av de tio moderata förslagen för att bromsa det våldet och den grova brottsligheten (se blogginlägg igår) verkar vara ganska okontroversiella. Men ett förslag diskuteras lite mera, och det är förslaget om att prova anonyma vittnesmål vid vissa typer av brott. Bakgrunden är att väldigt många vittnen hotas före, under och efter rättegångar. Det kallas "Övergrepp i rättssak" och det anmäls åtskilliga tusen sådana brott varje år, riktade mot både vittnen och målsäganden/brottsoffer.

Den 3 april i år togs ett oväntat beslut i riksdagen på grund av att kvittningssystemet inte alltid fungerar i dagens politiska läge. Ett förslag röstades igenom med stöd av M, KD, SD och L (trots att vi rent matematiskt borde förlorat). Jag skrev om detta samma dag:

Tyvärr har inget hänt i dessa frågor från regeringens sida. Det är därför moderaterna upprepar sina krav.

Borås Tidning uppmärksammade frågan om anonyma vittnen i sin ledare igår, och hade även en lång artikel på nyhetsplats om moderaternas förslag mot den organiserade brottsligheten. På ledarplats kritiseras förslaget om anonyma vittnesmål, men som så ofta numera tycker jag inte som BT. Att testa anonyma vittnesmål vid vissa typer av grov kriminalitet är värt ett försök. Både Danmark (sedan 2002), Norge (sedan 2001) och Finland har möjligheten till anonyma vittnesmål vid rättegångar mot grovt kriminella, även om reglerna verkar tillämpas ganska sällan. Även i bland annat Storbritannien, Frankrike, Österrike, Schweiz och Nederländerna finns tydligen liknande system, och det lär finnas i fler europeiska länder.

Europadomstolen har också slagit fast att anonyma vittnesmål kan tillåtas i vissa fall. Dock gäller några villkor: En dom får inte bara baseras på ett anonymt vittnesmål utan det krävs god bevisning i övrigt. Det ska finnas en tydlig hotbild mot vittnet. Och den som är åtalad ska på något sätt kunna ställa frågor till vittnet även om vittnet är anonymt.

Moderaternas förslag att göra ett tidsbegränsat försök med anonyma vittnen känns med andra ord som ett ganska okontroversiellt förslag. Själv har jag genom åren vid flera tillfällen föreslagit införande av anonyma vittnesmål i svensk rätt, och jag har också flera gånger (senast förra året) motionerat om skärpta straff för just övergrepp i rättssak. Om vi inte gör något åt detta allvarliga problem med hot mot vittnen (och även målsäganden) kommer till slut ingen att våga vittna mot den grova organiserade brottsligheten. Och då är vi riktigt illa ute.

Som både jurist och lagstiftare kommer jag alltid att värna rättssäkerheten. Men rätt utformat skulle ett system med anonyma vittnesmål inte äventyra rättssäkerheten utan bara stärka den, och samtidigt underlätta kampen mot den organiserade brottsligheten. Det som fungerar i Danmark, Norge och Finland skulle såklart även kunna fungera här.

2019-09-02

Denna bild visar vilka rikspolitiker (riksdag och regering) som har störst genomslag i opinionsbildandet på twitter just nu. (Källa Bumblewing). Själv ligger jag nu i topp, före alla andra riksdagsledamöter, ministrar och partiledare.

Detta är också ett tydlig förklaring till varför socialister och vänsterliberaler både i politik och media just nu gör allt de kan för att försöka stoppa oss moderater. Vi är helt enkelt för jobbiga och tar för stor plats. Lita på att det kommer mera, och att vi kommer bli föremål för ganska mycket smutskastning under hösten. Men för egen del tar jag det mest med ett leende (så länge det inte handlar om grova lögner eller förolämpningar från medias sida). Att vänstermedia tycker jag är jobbig är den bästa komplimang jag kan få. De senaste veckorna har jag fått över 1.500 nya följare på twitter, uppenbarligen tack vare mediadrevet. Ju mer de slår på mig och andra moderater, desto mer välkända blir vi som opinonsbildare. Bara att tacka och ta emot. Även på facebook strömmar det till nya följare varje dag.

I dag kommer också Dagens Opinions uppföljning av svenska opinionsbildare, alla kategorier:

På denna lista, som alltså inte bara omfattar politiker, utan alla debattörer och opinionsbildare som finns på twitter, ligger jag på en tredjeplats. Greta Thunberg är ju såklart i en klass för sig, dels har hon ett väloljat PR-maskineri bakom sig och får en enorm draghjälp genom att backas upp hårt av media runt om i världen, dels twittrar hon ju på engelska och har en global målgrupp. Övriga på listan twittrar på svenska och har endast svensktalande som målgrupp, Vi spelar såklart inte i samma division.

Det är intressant för övrigt att även denna topplista (möjligen bortsett från Greta, det låter jag vara osagt) inte innehåller en enda opinionsbildare som återfinns på den socialistiska sidan i politiken. Det visar återigen orsaken till vänstermedias frustration.

Om S vill se "nationell samling" mot våldet bjuder man in alla partier!

2019-09-02

Efter Ulf Kristerssons tal igår, och hans mail till statsminister Löfven med uppmaning om samarbete mot våldet tog det bara några timmar innan inrikesminister Mikael Damberg meddelade att regeringen kommer att bjuda in partierna till samtal kring åtgärder mot våldet och den grova kriminaliteten. Eller, rättare sagt, man bjuder in alla partier utom Sverigesdemokraterna.

Jag reagerade starkt mot detta. Om regeringen menar allvar med att samla politiken över parti och blockgränser för denna helt avgörande fråga för samhället så kan man rimligen inte ställa ett av de stora partierna utanför. Det är dessutom otroligt obegåvat rent politiskt - återigen gör statsminister Löfven Sverigesdmeokraterna till martyrer och återigen slarvar man bort förslag från ett av partierna. Jag lade ut en tweet om saken i går kväll.

Strax efter midnatt skrev Ulf Kristersson ett inlägg på facebook där han ger samma syn på saken som jag, och konstaterar att om Löfven menar allvar med "nationell samling" kan man inte utesluta ett parti. Deras väljare känner såklart samma oro som alla andra över utvecklingen. Gör om och gör rätt uppmanar Kristersson!

2019-09-01

I dag höll Ulf Kristersson sitt sensommartal hemma i Strängnäs. I talet valde han att helt och hållet fokusera på den allvarliga brottslighet som griper tag om vårt land med, förödande konsekvenser för såväl enskilda människor som för hela samhället. Svenska folket ställer med rätta frågan vad vi politiker egentligen gör åt detta, mer än att prata och fördöma. Idag skickade Ulf Kristersson ett mejl till statsminister Stefan Löfven där han redogjorde för hur han ser på läget och vad han menar nu konkret behöver göras.

Han framförde att vi moderater gärna lägger annat åt sidan och samarbetar mot våldet. Men det måste bygga på den fundamentala insikten att allmänt prat om samling, rundabordsdiskussioner och manifestationer inte räcker. Nu måste det tvärtom handla om en mycket konkret och operativ politisk mobilisering mot det grova våldet, med fokus på skarpa budget- och lagförslag som kan bli verklighet de kommande sex till 12 månaderna.

Konkret är Moderaterna beredda att i riksdagen stödja alla snabba omprioriteringar av resurser till polis, tull, åklagare, kriminalvård och domstolar. Alla dessa måste stärkas. Vi är vidare beredda att samarbeta med regeringen och alla de partier som nu vill se snabba beredningar av skarpa lagförslag som riktar sig mot den grova brottsligheten.

I talet räknade han också upp tio konkreta punkter som Moderaterna vill se genomförda:

Vi vet att detta är vad Sverige behöver, och vi tillsammans ska göra allt vi kan under det kommande riksdagsåret för att få det genomfört. Jag hoppas att dagens tal i Strängnäs kan bli en bra startpunkt för detta!

SVT förnekar sig inte. Deras "nyhetsbevakning" styrs numera främst av att försöka ge sig på oppositionspartierna och deras politiker och mindre av nyhetsvärdet i olika samhällsproblem. Faktum är att man aktivt medverkar till att dölja samhällsproblem genom att i stället uppmärksamma stickspår i debatten.

I går var det dags igen. Man uppmärksammar att SD-ledaren Jimmie Åkesson i ett tal använt uppgifter från en riksdagsdebatt i maj där min m-kollega Lotta Olsson uppmärksammade de ökande riskerna för elbrist och effektbrist i elsystemet och vilka problem detta redan medfört. I debatten nämnde tydligen Lotta Olsson särskilt Ystad och illustrerade problemet med att nämna att elbolaget enligt uppgift uppmanat invånarna i Ystad att undvika att koka kaffe mellan 8 och 10 på morgnarna till vintern, eftersom elbristen då kommer att vara som värst. Uppgifterna hade hon tydligen fått i andra hand från kontakter i Skåne. Elbolaget dementerar att man skulle ha sagt det, men bekräftar samtidigt att Ystad kan få elbrist till vintern, samt att man också sagt att det är störst risk för elbrist under morgontimmarna. Sannolikt hade väl någon dragit slutsatsen att morgonkaffet var hotat, utan att detta var direkt utsagt. Uppenbarligen var uppgiften om uppmaningen att avstå från kaffekokning fel i sak, men knappast en av de värre saker någon råkat framföra i en riksdagsdebatt. Man tycker att det bakomliggande problemet Lotta Ohlsson lyfte förtjänade mer uppmärksamhet än att hon illustrerade det med frågan om kaffekokning.

Jag har uppmärksammat risken för elbrist tidigare, exempelvis att vissa företagsetableringar inte kan genomföras på grund för effektbrist, att vissa kommuner inte kan få ökade elleveranser när detta behövs i takt med att elbehoven ökar, och att elbolagen själkva varnar för elbrist i södra Sverige och öppet säger att "politikerna inte förstår problemet". Detta är en extremt allvarlig fråga för Sverige! Utan trygg och säker elförsörjning kan inte vår elintensiva industri fungera. Vi kan inte heller ställa om till mer elfordon som politiken vill. Samtidigt ökar behovet av el hela tiden för både hushåll, företag och inte minst de allt större datorhallarna som slukar massor av el. Men det enda politiken gör är att straffa ut kärnkraften som är ett av de två ben som kan ge oss trygg baskraft när inte solen skiner och det inte blåser, och samtidigt straffbeskatta reservkraften.

Detta borde SVT uppmärksamma. Men i stället lägger man allt krut på att angripa oppositionspolitiker som använt en andrahanduppgift om risk för problem med att koka morgonkaffet som illustration av problemet. Dessutom påstår man i rubriken till artikeln att även uppgiften om elbrist var fel - trots att elbolaget faktiskt bekräftar denna uppgift i samma artikel! SVT:s hantering säger egentligen allt om vänstermedias agenda just nu. Att jaga moderater och andra som pekar på allvarliga samhällsproblem är viktigare än att uppmärksamma samhällsproblemen som sådana.

När sedan politiska motståndare och till och med ansvarig minister beskyller Åkesson och Olsson för att "ljuga" drar man det hela till en helt orimlig nivå. Från ministerns sida känns det mer som ett sätt att flytta fokus - från ett allvarligt samhällsproblem som han borde ta ansvar för, till en psudodebatt om kaffekokning. SVT har rent av gett artiklarna om saken en egen rubrik nu, "Kaffekritik". Lite som samhällsdebatten i stort - märka ord, plocka ut detaljer, gå till personangrepp - i stället för att faktiskt seriöst debattera viktiga samhällsfrågor. Och skattefinansierade SVT går alltså i spetsen för detta tramsande!

September 2019

I nr 4 av tidskriften Nordisk Energi varnar chefredaktören John Hardwick för följderna av beslutet att avveckla två av de fyra reaktorerna i Ringhals.

Snuvade på framtiden

Hardwick avslutar: Att spela med vår framtid som nu sker och bygga elförsörjningen på vädret är att snuva oss på en bra framtid.