Privat studieresa till Gibraltar och Spaniens sydspets, mars 2019

Gibraltar

Gibraltar är brittiskt territorium sedan 1704 då Gibraltar erövrades av Spanien. Territoriet överläts till Storbritannien "för all framtid" enligt freden i Utrecht 1713. Spanien hävdar anspråk på Gibraltar, men invånarna har i två folkomröstningar (1967 och 2002) avvisat detta. Enligt 2006 års konstitution styr Gibraltar sina egna angelägenheter, men försvar mm är fortfarande den brittiska regeringens ansvar.
 



Redan på långt håll höjer sig Gibratars karateristiska klippa över landskapet. 426 meter hög. Och när man närmar sig blir den allt mer dominerande över landskapet. På spanska sidan av gränsen ligger den stora staden La Linea de la Concepcion, som i praktiken sitter ihop med Gibraltar.

 





Gränskontrollen tar tid, även om den inte kändes särskilt rigorös. Men eftersom Gibratar (i liket med Storbritannien) inte ingår i Schengen så har man kvar gränskontrollen mot Spanien. Liksom tull.



Det första som möter en när man kommer in i Gibraltar är en flygplats. Landningsbanan går rakt över vägen, och trafikljus och bommar reglerar om det är trafiken eller flygplanet som har företräde. När flygplan har landat eller lyft släpps trafiken på och både bilar och gående korsar landningsbanan.

 

 



Om man besöker Gibraltar måste man givetvis ta linbanan upp på klippan. På vägen upp får man en allt mer hänförande utsikt över staden Gibraltar, hamnen och La Linea på spanska sidan.



Gibraltar Stad är ett av de mest tätbefolkade områdena i Europa, på den lilla ytan av 6,8 kvadratkilometer (varav naturreservatet på klippan utgör en betydande del) bor över 30.000 personer, både infödda, brittiska medborgare och utländska medborgare. Befolkningstätheten är över 4.300 invånare per kvadratkilometer. Gibraltar är i likhet med exempelvis Monaco populärt som bostadsort för personer med höga inkomster eftersom skatten är låg. Även många företag har formellt sin bas i Gibraltar för att kunna betala lägre skatt. Trängseln och bristen på mark gör att man fyller ut havet och även bygger  kostgjorda öar för att kunna få fram mer byggbar mark. Man bygger numera också mycket på höjden. 

Själva Gibraltarklippan är dock till stor del naturreservat, och det finns även en stor botanisk trädgård och en del gröna områden i staden. 







Söderut ser man Giubraltar Sund med den spanska sydkusten till höger och Marocko till vänster på andra sidan vattnet. En bit åt sydväst på den afrikanska sidan (tilkl vänster om det höga berget som syns på bilden) ligger den spanska staden Ceuta (spanskst territorium vid Marockos nordkust). Längre söderut längs Marockos kust finns den andra spanska enklaven i Marocko, staden Melilla. Båda dessa städer är alltså spanskt territorium och en del av EU, trots att de ligger i Marocko. Båda städerna är hårt bevakade med dubbla stängsel för att hindra illegal invandring till EU. Till Ceuta och Mellilla kan man både ta sig med färja och med flyg från den spanska sidan. Befolkningen i dessa enklaver är i huvudsak spanjorer. 

Lite märkligt kan jag tycka det är att Spanien å ena sidan gör anspråk på Gibraltar, å andra sidan tycker det är oproblematiskt att ha två spanska enklaver i Marocko. Logiken haltar en aning. 



En bild från en av de gamla militärbunkrarna på klippan. På andra sidan syns den spanska staden Algeciras.



Högsta spetsen (426 meter över havet) med staden La Linea i Spanien nedanför. Klippspetsen är Makakernas flockledares plats. Till vänster skymtar även landningsbanan på Gibraltars flygplats. Ovan till höger om klippspetsen börjar den spanska solkusten. Det var för övrigt väldigt blåsigt uppe på toppen, men utsikten var fantastisk:







Östra sidan av klippan med Medelhavet nedanför. Vägen går runt hela klippan och gör att man kan köra runt hela Gibraltar.



På stadenbs sydspets, längst ut på udden ligger en vacker gammal moské och längst ut står ett fyrtorn. I fjärran ser man Marocko på andra sidan. 

 
 

Makaker

Om det är något Gibraltar är känt för så är det de (halv)vilda makakerna. Dessa spor finns främst i Asien, men även i Marocko i norra Afrika. Och så i en stor flock (flera hundra) på klippan i Gibraltar. Faktum är att de är ganska tama och väldigt nyfikna och en aning tjuvaktiga. En hängde plötsligt i min ryggsäck och försökte öppna den. De tar gärna en bit banan ur handen om man bjuder dem, men de kan också vara lite aggressiva om de inte får som de vill. Efterhand har de också lärt sig att tigga och rent av stjäla mat och annat av turisterna. De kan också hoppa ned på axeln eller huvudet (!) och sätta sig där om man inte ser upp. Men mest är de roliga och charmiga och helt orädda för människorna. De lever ett gott liv uppe på klippan, äter och solar och plockar varandra och verkar gilla turisterna. Det finns också många unga makaker som busar och leker och kastar sig mellan träden. Flockledaren regerar över den högsta klippspetsen.







 



Nedan tv: En makak plockar loppor ur pälsen på en annan. Väldigt charmerande djur.

 


Vidare mot Tarifa - Spaniens sydspets



Efter besöket i Gibraltar fortsatte färden söderut mot Spaniens sydspets och den lilla orten Tarifa. På vägen stannade jag i staden Algeciras, mitt emot Gibraltar på andra sidan vattnet och tog denna bild från väster där man ser hela Gibraltar. 



Längs vägen söderut ser man Marocko på andra sidan Gibraltar Sund.  Långt bort i väster, just där Gibraltar sund blir bredare och Medelhavet övergår i Atlanten ligger Tanger, en av Marockos större städer.



Vid Tarifa är Gibraltar Sund som smalast och man ser tydligt bebyggelsen på den Marockanska sidan av sundet. Det är knappt två mil till andra sidan. Det är här som många försöker ta sig över vattnet från Afrika till Spanien och Europa. 

 

Den lilla staden Tarifa är Spaniens sydligaste, och en riktigt mysig plats med tydlig afrikansk influens.





Solnedgång precis där Medelhavet slutar och Atlanten börjar.



Månsken över Gibraltar Sund. Bild från väster över Medelhavet. På bortre sidan av sundet en av hamnarna i Marocko.

 

 

Torremolinos

Det gamla charterresemålet Torremolinos fick bli boende under besöket. Det är lågsäsong nu och många hotell och restauranger är stängda, men man ser att det snickras och jobbas inför kommande högsäsong som snart drar igång.
Polerna på hotellet inbjöd inte direkt till bad, men det var varmt och skönt i solen trots att det bara är mars.

 

 

För att vara en turistort är staden snygg och fräsch och det är rent och snyggt med många butiker och restauranger. Och läget bara någon halvmil söderut från flygplatsen i Malaga är perfekt. Man förstår att många nordeuropeer har hus och lägenheter just på Spanska Solkusten.





Stranden i Torremolinos med ett ganska blåsigt Medelhav utanför.



Höghusen i Torremolinos är många och höga och enligt mitt tycke kanske inte särskilt eleganta. Och alla verkar dessutom ha valt olika sorters inglasning av sina balkonger vilket ger ett ganska märkligt intryck. Hade dessa höghus legat i en problemfylld svenk förort hade det inte varit särskilt attraktivt att bo där, men nu har man i stället utsikt över Medelhavet och lägenheterna lär kosta enorma summor. Många av lägenheterna var mörka kvällstid, och min tolkning är att många nordeuropeer har dessa lägenheter som fritidsbostäder och att de nu står tomma, men att det är betydligt mer hyresgäster på plats om någon månad eller två. Helt klart förstår man att södra Spanien lever på turismen.