Ericson i Ubbhult

Tre tunga ekonomer tar avstånd från klimatpanik

2019-03-31

Tre tunga ekonomer från Stockholms Universitet och Sveriges Riksbank hade igår detta debattinlägg på SVT Opinion om klimathotet och klimatpolitiken. De gör samma analys som jag om att forskningen inte alls är enig i klimatfrågan vad gäller hur stort klimathotet är och vad klimatförändringar kan få för effekter. "Det är ingen tvekan om att förbränning av fossila bränslen leder till koldioxutsläpp som påverkar balansen mellan inflöde av energi form av solljus och utflöde i form av värmestrålning. Någon enighet om hur stora effekter detta får på jordens klimat finns dock inte" skriver de.

De ifrågasätter också extrema åtgärder som drivs av "klimatpanik". De delar också min åsikt om att klimatpanik och extrema förslag om orealistisk "klimatpolitik" är det största klimathotet, eftersom det minskar möjligheten att på ett förnuftigt sätt hantera frågan. "Det finns dock inga forskningsresultat som pekar på att den mänskliga civilsationen skulle gå under på grund av klimatförändringarna. Sådana scenarier är science fiction".

Däremot menar debattörerna att en balanserad klimatpolitik går att förena med välfärd och ekonomisk tillväxt och inte behöver bli alltför dyr - om man bara väljer rätt åtgärder. Man menar också att det rent ekonomiskt är bättre att göra "för mycket" och sedan konstatera att det inte hade behövts än att göra för lite. Ett ganska balanserat inlägg i debatten, och långtifrån Greta Thunbergs och andra demodagspredikanters budskap.

Förslaget i debattinlägget om att förespråka "global koldioxidskatt på svensk nivå" tolkar jag mer som en önskan att detta införs på nationell nivå i fler länder. Globala skatter är en utopi och givetvis helt ogenomförbart i praktiken, så jag tycker de är lite slarviga när de talar om "global koldioxidskatt". Men bortsett från detta är det som sagt en mycket balanserad artikel som rimligen borde kunna uppskattas i alla läger.

I går meddelade Brottsförebyggande Rådet att man kommer att göra en ny studie om kopplingen mellan migration och brottslighet, samt en ny studie om brott mot asylsökande. Så här skriver man på sin hemsida:

"Det är stor efterfrågan på ny kunskap om brottslighet bland personer med utrikes bakgrund. Därför har Brå beslutat att initiera två nya forskningsprojekt på området."//

"Brå kommer nu att genomföra en studie avseende registrerade misstankar om brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund. Studien kommer innehålla liknande frågor som i myndighetens studie från 2005, men dess utformning kommer att göra det möjligt att följa utvecklingen över tid och även belysa fler frågor än i den tidigare studien. Undersökningen kommer att avse olika typer av brott, exempelvis våldsbrott, sexualbrott, däribland våldtäkt samt olika typer av tillgreppsbrott. Brå menar att en ny studie behövs för att beslutsfattare ska ha tillgång till uppdaterade underlag. Resultaten är planerade att publiceras i början av 2021.

Utöver detta, ser Brå också andra gräns- och migrationsrelaterade kunskapsbehov på det kriminalpolitiska området, bland annat brott mot asylsökande. Därför kommer Brå att studera utsatthet för brott på asylboenden, svårigheter för rättsväsendet att upptäcka och utreda brott på dessa boenden och hur dessa brott kan förebyggas. Studien är planerad att publiceras 2020."

Redan för 2016 lämnade jag in en riksdagsmotion om ett tydligt uppdrag till Brå att ta fram en tydligare brottsstatistik, och jag följde upp det med liknande motioner både 2017 och 2018. I februari 2017 hade Expressen en lång artikel på fyra helsidor om behovet av en brottsstatistik som belyser frågan om utrikesföddas brottslighet. I artikeln nämner man min första riksdagsmotion om att ge Brå i uppdrag att ta fram aktuell sådan statistik. Den senaste statistiken är från 2005, och baseras på uppgifter från 1997-2001. Det gör att uppgifterna är nära 20 år gamla idag. Frånvaron av aktuell statistik gör att det går att påstå vad som helst i debatten eftersom ingen kan bemöta det med fakta.

Motståndarna till brottsstatistik uppdelad efter inrikes och utrikes födda menar att en sådan skulle kunna användas i rasistiska och främlingsfientliga syften. Förespråkarna för korrekt statistik, däribland jag själv, tror tvärtom att det är frånvaron av komplett och aktuell statistik gör att det sker mytbildning och kollektiv skuldbeläggning av alla invandrare. Bilden sätts att de allra flesta brott begås av utrikes födda och att en stor del av invandrarna är kriminella. Detta är såklart inte korrekt. Utrikes födda är visserligen överrepresenterade i brottsstatistiken i relation till sin andel av befolkningen, och utrikes födda av vissa nationaliteter verkar vara i majoritet när det gäller vissa brottstyper om man ska tro den senaste uppdelade Brå-statistiken från 2005 och de rapporter vi får från polisen. Men de allra flesta invandrare är självklart inte kriminella och fler brott begås totalt sett av svenskfödda än av invandrare. Men utan tydlig aktuell rikstäckande statistik går det inte att visa vad som är rätt eller fel i debatten. Och då riskerar myterna att vinna.

Vi för sedan länge statistik uppdelad på utrikesfödda och inrikesfödda bland annat när det gäller utbildningsnivå, arbetslöshet, nyföretagande, skolresultat och en massa andra saker. Helt enkelt för att få en korrekt bild och kunna anpassa politiken efter verkligheten. På samma sätt är det självklart viktigt med tydlig statistik när det gäller brottsligheten. Men allra viktigast är kanske statistiken just för att kunna bemöta mytbildning och fördomar. Korrekta fakta är grunden för all seriös samhällsdebatt.

Vi vill tvinga regeringen att rösta nej till Copyrightdirektivet

2019-03-29

Från moderat sida anser vi att regeringen gick över sina befogenheter när de ställde sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Inom kort ska EU:s ministerråd rösta slutligt om direktivet, och inför detta ska riksdagens EU-nämnd ta upp frågan. Vi moderater tänker nu försöka skapa en majoritet bland partierna i EU-nämnden för att försöka stoppa detta. Första steget är att ge tydliga direktiv från riksdagen till regeringen att den svenska linjen ska bli nej. Om det sedan räcker för att stoppa förslaget återstår att se. Men vi tänker inte ge upp.

Tomas Tobé, vårt förstanamn på EU-valsedeln och i EU-nämnden går idag ut på twitter med nedanstående uppmaning. Sprid gärna!

Att Arbetsförmedlingen (AF) har stora brister och inte levererar tillräckligt bra resultat i form av förmedlade jobb är knappast någon hemlighet. Det var därför Alliansen gick till val på att göra om AF till mer av en myndighet som bedömer de arbetssökandes behov och arbetsförmåga, hanterar ersättningar och gör kontroll av kompletterande aktörer, medan själva förmedlingen av jobb och att rusta de arbetssökande med utbildning och praktik efterhand läggs ut på andra. Detta är också något som C och L fått igenom i sin januariöverenskommelse med regeringen, men det är mest allmänna skrivningar, inget konkret. Det finns alltså inga beslut som motiverar Arbetsförmedlingens stora neddragning.

Moderaterna och Kristdemokraterna gjorde en viss besparing på Arbetsförmedlingen i vår vinnande statsbudget för 2019. Men de besparingar som gjordes innebär att AF trots detta har ovanligt stora resurser för att vara i en högkonjunktur. De neddragningar som AF nu aviserar kan omöjligen kopplas till vår mindre konjunkturanpassning av budgeten utan motsvarar helt andra och mycket större summor.

Hur man än vänder på det har Arbetsförmedlingens ledning tagit beslut om enorma neddragningar av Arbetsförmedlingens verksamhet utan att det finns några politiska beslut om detta. I Sjuhärad läggs exempelvis samtliga fem arbetsförmedlingskontor utanför Borås ned i sin helhet. Över hela landet handlar det om 132 nedlagda kontor. Att arbetssökande i övriga kommuner inte längre kan träffa en arbetsförmedlare på hemmaplan är en kraftig försämring av servicen.

Arbetsförmedlingens ledning agerar ytterst ovarsamt och ogenomtänkt när man nu förbereder en snabbavveckling av de flesta arbetsförmedlingskontor, och detta innan man har några alternativ på plats. Att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) uttrycker hård kritik mot Arbetsförmedlingens generaldirektör och ledning räcker inte. En ledning som agerar på eget bevåg utan att grunda det på politiska beslut och regleringsbrev har rimligen förbrukat sitt förtroende.

Vi måste självklart arbeta för en långsiktig förändring av Arbetsförmedlingen i linje med det Alliansen lovade före valet, men det måste ske genomtänkt på ett sätt som inte går ut över de arbetssökande. Man måste också se till att duktiga arbetsförmedlare får en chans att gå över till andra aktörer så man inte slarvar bort kompetens. En så stor förändring av den svenska Arbetsförmedlingen är inget man hastar fram på det destruktiva sätt som AF:s ledning nu gör. Det känns nästan som något slags trotsig markering mot politikerna.

I dag ger jag svar på tal på en debattartikel nyligen från en s-debattör, som påstod att jag och "mina medlöpare" "nedvärderar" och "anklagar" Greta Thunberg. Ganska befängt med tanke på att jag faktiskt tvärtom öppet försvarat henne mot sådana angrepp i sociala medier (jag lägger några av mina twitterinlägg från början av året här som exempel). Jag tycker helt enkelt inte man angriper barn och unga med hårda personangrepp för att de uttrycker sin åsikt, och en del av angreppen mot denna 16-åring har gått långt över gränsen. Däremot måste man såklart kunna bemöta åsikter i sakfrågan på ett respektfult sätt.

Klimatdebatten har totalt spårat ur och angreppen blir allt hätskare och kommer allt längre från sanningen. Detta angrepp mot mig är ett exempel. Men sanningen brukar alltid vinna i längden. (klicka för läsbar storlek).

Regeringens och Centerpartiets hantering av den så kallade "gymnasielagen" har i det närmaste slutat med en katastrof. Precis som vi varnade för. Den märkliga idén att låta åtskilliga tusen vuxna män utan asylskäl få uppehållstillstpånd för gymnasiestudier var mycket ogenomtänkt, förutom att det var väldigt orättvist att just de som kommit under en viss tidsperuiod får större chans att stanna än de som kom strax före eller strax efter denna period. Inte heller tänkte man igenom hur dessa unga män skulle kunna klara av gymnasiestudier utan att ha tillräckliga förkunskaper. Jag får signaler från skolor och lärare runt om i landet att dessa gymnasieelever har kunskaper som högst motsvarar mellanstadienivå och aldrig kommer att kunna ta en godkänd gymnasieexamen. Politikerna löste inte frågan om boende och försörjning, och det betyder att ett antal gymnasiestuderande idag saknar bostad och i praktiken lever på gatan utan att ens ha pengar till mat. Rapporter från polisen tyder på att en del av dessa unga män i stället dras in i droghandel och annan kriminalitet.

Man beslutade även att de unga männen efter gymnasietiden ska få sex månader på sig att skaffa arbete för att få stanna permanent i landet. I annat fall ska de utvisas. Ingen löste dock frågan om hur dessa personer ska ha någonstans att bo och hur de ska lösa sin försörjning medan de söker jobb. Många lär hänvisas till att leva på gatan medan de söker jobb. Hur de då ska kunna vara anställningsbara är svårt att se.

Den senaste tiden har vi sett många debattartiklar om dessa frågor. Nedan två som är mycket läsvärda. Först ett debattinlägg av vår moderate migrationspolitiske talesperson Maria Malmer Stenergard. Därefter ett debattinlägg om skolans problem med att hantera allt fler nyanlända elever i skolan, elever som saknar nödvändiga förkunskaper.

2019-03-28

Aftonbladet hade häromdagen denna nyhet med anledning av den kraftika cyklonen Idai i sydöstra Afrika. Omkring 1,9 miljoner människors liv har påverkats och nära en halv miljon människor har tvingats lämna sina hem. FN-chefen Antonio Guterres kopplar nu katastrofen till klimatförändringarna. Han beskriver idai som "en ovanligt våldsam och utdragen storm". Guterres säger att cyklonen är "ytterligare en larmklocka om farorna med klimatförändringar". Någon förklaring till hans koppling av just denna cyklon till klimatförändringar framgår inte av artikeln.

Att cyklonen är en katastrof för de människor som drabbats råder det ingen tvekan om. Men för att koppla en cyklon till klimatförändringar krävs rimligen mer än att bara "tycka". Jag blev också lite nyfiken på om just dnena cyklon verkligen var så mycket värre än andra cykloner genom historien, och hittade denna utmärkta historiska sammanställning på SMHI:s sida. Där finns uppgifter om historiens värsta cykloner. Vad jag kan läsa mig till var inte Idai lika kraftig som dessa, vilket såklart är en ringa tröst för dem som drabbats.

Några exempel från SMHI:
1979: Tip - den mest intensiva tropiska cyklonen
1994: John - mest långlivad
1970: Bholacyklonen - mest dödsbringande
1966: Denise - mest regn
1899: Mahina - värsta stormfloden
1996: Olivia - högsta byvinden

På SMHI:s sida kan man också lära sig skillnaden mellan orkaner och cykloner. Tropiska cykloner normalt är kraftigare och vållar mer skada än "vanliga" orkaner. De bildas också på annat sätt än en orkan. SMHI beskriver även detta utförligt, och berättar även om hur cyklonerna återkommer regelbundet i dessa områden.

I debatten har det blivit allt vanligare att politisker och debattörer skyller alla besvärliga väderhändelser på klimatförändringar. Det spelar ingen roll om det är kallare eller varmare, torrare, regnigare eller blåsigare än normalt - allt som upplevs ovanligt kallas för bevis eller tecken på klimatförändringar. Detta trots att meteorologer och seriösa klimatforskare faktiskt ärligt säger att man ska vara försiktig med att dra sådana slutsatser av enskilda väderhändelser. Men nu finns en tendens att även återkommande väderfenomen som människor tvingats leva med i århundraden eller årtusenden plötsligt ses som tecken på klimatförändringar.

Väder är inte klimat, och historielöshet är farligt!

Besök hos Finansinspektionen

2019-03-27

I kväll var Finansutskottet på ett sedan länge inplanerat besök hos Finansinspektionen. Vi besöker regelbundet de myndigheter som verkar inom utskottets område, såsom Finansinspektionen, Riksbanken mfl. I kväll blev det extra intressant eftersom vi bland annat fick djupare information om hur man arbetar för att förebygga penningstätt, och samtidigt nåddes av löpande nyheter i media under kvällen om nya turer kring Swedbank. Sällan har ett besök hos en myndighet varit så vältajmat.

Sedan blev det såklart också ett antal andra frågor som behandlades under mötet, bland annat om effekterna av bolånetak och amorteringskrav och en del annat.

2019-03-27

I dag meddelar justitieminister Morgan Johansson (S) att har drar tillbaka förslaget om ny terrorlagstiftning (kriminalisering av medlemskap i terrororganisation). Anledningen är att det enligt lagrådet strider mot grundlagen.

"Man kan inte gå fram med lagstiftning som bedöms strida mot regeringsformen, då kommer inte domstolarna att döma efter de lagarna" säger Johansson till Ekot.

Jag skulle vilja lägga till att man som justitieminister har ett särskilt ansvar för att inte lägga fram lagförslag som strider mot grundlagen. Borde inte Johansson haft koll på detta innan lagförslaget presenterades? Nu dröjer det ytterligare ett antal veckor eller månader innan vi kan få en skärpt terrorlagstoiftning - trots att denna fråga diskuterats i flera år och riksdagen har gett regeringen i uppdrag att skärpa lagen.

Om inte just medlemskap i en organisation kan kriminaliseras får man väl försöka kriminalisera själva deltagandet i organisationens verksamhet. Eller möjligen ändra grundlagen. Att lägga fram ett lagförslag som strider mot grundlagen känns inte särskilt imponerande.

2019-03-27

I gårdagens debatt mellan mig och finansminister Magdalena Andersson blev det som vanligt en hel del om skatter. Det brukar det bli när vi debatterar.

Bland annat sa finansministern följande:

"Moderaterna har i sin budgetmotion visat vad det är man vill. Det är väldigt tydligt vad moderat politik är: att sänka skatten, mest för dem som tjänar allra mest. Detta ska sedan betalas med nedskärningar, till exempel när det gäller att nyanlända ska kunna få den där utbildningen som gör att man kommer i jobb. Det är klassisk moderat politik.

Om man ser på den fördelningspolitik som fördes under förra mandatperioden märker man tydligt att vi såg till att de som har det lite tuffare också är de som får ta en större del av de gemensamma ekonomiska resurserna. Om man ser på fördelningen i Moderaternas budgetmotion är det väldigt tydligt att det är höginkomsttagarna som gynnas. Det är klassisk moderat politik, men det är inte det som Sverige behöver."

Uttalandet är i sig anmärkningsvärt i sak, eftersom Alliansen som bekant hade fokus på att sänka skatten för vanliga löntagare som jobbar. En vanligt LO-medlem fick över en hel extra månadslön varje år att disponera. Samtidigt fick välfärden ökade resurser. Socialdemokraternas gamla trötta mantra blir inte bättre för att tiden går.

Men det märkligaste är ju att finsnministern har denna höga svansföring med tanke på att hon samtidigt lovar att avskaffa värnskatten för dem som tjänar allra mest. I sak tycker jag det är rätt - det var ett löfte från början att det var en tillfällig extra skatt, och en tillfällig skattehöjning får inte bli permanent. Men det är samtidigt bevisligen en rejäl skattehöjning för dem som tjänar allra mest. Samtidigt höjer regeringen miljöskatter (exempelvis bensinskatten) för vanliga löntagare. I det läget borde finansministern vara väldigt ödmjuk när det gäller att kritisera andra partiers fördelningspolitik.

2019-03-26

I dag hade jag en egen interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S), och sedan deltog jag även i en annan debatt. Åtgärder för högre tillväxt och Utvärdering av kemikalieskatten.

Båda debatterna går att se i sin helhet på denna sida.

2019-03-26

Skådespelaren och programledaren mm, Louise Nordahl, har gjort detta fantastiskt roliga och tänkvärda inlägg i skoldebatten. Jag har hämtat det från hennes facebooksida. Titta, lyssna och njut. Mitt i prick!

Debattartikel inför dagens interpellationsdebatt med finansministern

2019-03-26

I eftermiddag debatterar jag tillväxt och arbetsmarknad i en interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson (S). Inför debatten hade jag häromdagen denna debattartikel i nättidningen Altinget:

Högkonjunkturen döljer bara tillfälligt Sveriges problem

I valrörelsen 2014 lovade Socialdemokraterna att Sverige år 2020 skulle ha den lägsta arbetslösheten av EU:s 28 medlemsländer. Sedan dess har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Från september 2014 till september 2018 hade Sverige tappat från 12:e till 18:e plats i EU när det gäller lägst arbetslöshet.

I SCB:s statistik för februari var 358 000 personer arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,6 procent. Antalet arbetslösa ökade med 21 000 personer jämfört med samma månad 2018. Samtidigt fanns 19 000 personer i extratjänster, de 100 procent skattefinansierade tillfälliga anställningar som inte får konkurrera med riktiga jobb.

I statistiken räknas extratjänsterna som ett vanligt arbete. I verkligheten är det dock frågan om en ren arbetsmarknadsåtgärd. I alla andra sammanhang räknas människor i åtgärder som arbetslösa i statistiken. Om man på samma sätt räknar dessa 19 000 som arbetslösa så har alltså arbetslösheten ökat med hela 40 000 personer på ett år. Och arbetslösheten är historiskt hög för att vara i en högkonjunktur.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år har på ett år samtidigt ökat med 23 000 till 118 000. Ungdomsarbetslösheten uppgick till hela 19,7 procent i februari. Regeringens nya mantra att ungdomsarbetslösheten inte längre är ett problem är minst sagt vilseledande.

Det är inte bara när det gäller arbetslöshet Sverige tappar mark. Vi hamnar även nära botten i EU:s nya konjunkturprognos. Bara Tyskland och Italien väntas få sämre BNP-tillväxt 2019. Samtidigt är Sveriges BNP-tillväxt per capita bland de lägsta i hela EU.

Sverige har i många avseenden goda förutsättningar för tillväxt och ännu starkare sysselsättning. Befolkningen är välutbildad och tar snabbt till sig ny teknik. Näringslivet är innovativt med omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet, och möjligheten till finansiering är god. Vi borde kunna vara bäst i klassen i EU. I stället sladdar vi både när det gäller arbetslöshet och tillväxt.

Att Socialdemokraterna tillsammans med stödpartierna MP, C och L i detta läge går fram med förslag som friår och familjevecka riskerar att försätta Sverige i en än sämre situation, inte minst när konjunkturen försvagas.

Tillväxten är helt avgörande för att välfärden ska kunna få mer pengar, vilket kommer att behövas framöver med en växande andel äldre i befolkningen. Ska vi öka tillväxten behöver vi arbeta mer, inte mindre. Vi behöver även en mer jobbskapande politik, reformerade bidragssystem, sänkta skatter, stramare migrationspolitik och en bättre integrationspolitik.

Just nu döljer högkonjunkturen hjälpligt problemen på svensk arbetsmarknad och i svensk ekonomi. Men problemen kommer att blossa upp på allvar när konjunkturen försvagas.

Tisdagen den 26 mars debatterar jag frågan om den svenska tillväxten med finansminister Magdalena Andersson i en interpellationsdebatt i riksdagen. Jag vill veta vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att Sverige på allvar ska kunna konkurrera med resten av Europa när det gäller tillväxt.

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot finansutskottet

Besök på Gibraltar och Spaniens sydspets

2019-03-25

I förra veckan tillbringade jag några dagar i södra Spanien och besökte bland annat Gibraltar och staden Tarifa på Spaniens sydspets. Det var visserligen en privat resa, men huvudsyftet var att med egna ögon se dels hur Gibraltar fungerade med gränskontroller och tull, få kunskap om relationen mellan Gibraltar och Spanien inför Brexit, och se Gibraltar Sund och uppleva närheten mellan Afrika och Europa med tanke på den illegala invandringen från Afrika till Europa. Lite solande blev det också på den spanska solkusten, även om det inte var högsommarvärme direkt. Lite fakta och en del bilder finns på denna sida.

Flygandet ökar i Sverige - "flygskam" är nog mest ett medialt påhitt

2019-03-23

Häromdagen redovisade WWF (Världsnaturfonden i Sverige) en undersökning gjord av SIFO ("Klimatbarometern") som sägs visa att 23 procent av svenska folket uppger att de valt bort flygresor för att minska sin klimatpåverkan det senaste året. Siffrorna kändes minst sagt tveksamma med tanke på denna rapport som SVT redovisade i december över svenska folkets flygande. Den visar att vi aldrig tidigare har vi flugit så ofta och så långt som idag. Flygandet ökade till nya rekordnivåer förra året. Siffrorna styrks av statistik från flygplatserna och branschen. Om man jämför med 1990 flyger svenskarna utomlands mer än dubbelt så mycket i dag. Men planen har blivit mer bränslesnåla och mer välfyllda de senaste åren så utsläppen per person och resa har nästan halverats. Så trots att vi flyger mer så har de totala utsläppen sedan år 2000 faktiskt stått stilla.

I den senare rapporten sägs att "Svenskarnas flygande ger upphov till lika stora växthusgasutsläpp som allt vårt bilkörande". Detta är ett påstående som inte verkar delas av alla. Några dagar tidigare hade nämligen nättidningen Aktuell Hållbarhet en intervju med tre klimatdebattörer, som brukar tillhöra de mer alarmistiska i klimatdebatten, om deras eget flygande och syn på flyget. Professor Johan Rockström säger i intervjun att "lösningen är inte att sluta flyga", och samtidigt berättar han om hur han själv måste flyga en hel del i sitt uppdrag. Johanna Sandal, ordförande i Naturskyddsföreningen, ger också ett nyanserat svar. Och Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, konstaterar att "flygets påverkan skiljer sig inte heller från utsläpp i andra sektorer och flygandet i sig är inte hemskt." Hetsjakten på flyget har med andra ord inte något särskilt kompakt stöd bland tunga klimartdebattörer. De förespråkar hellre en miljövänlig utveckling av flyget framför att sluta flyga.

Talet om "flygskam" är trams. Det finns ingen anledning att skämmas för att flyga. Jag blir riktigt ledsen när jag hör unga människor helt i onödan avstå från att uppleva världen och se andra kontinenter. De tror att de på detta sätt "räddar jordens klimat". Det gör de såklart inte. Det enda de åstadkommer är att motverka ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i fattigare länder och att slå undan benen på den viktiga turismen och underlaget för att finansiera nationalparker som skyddar känsliga naturmiljöer, regnskogar och hotade djurarter.

Själv flyger jag tur och retur Stockholm varje vecka, och tänker fortsätta med det. På dessa kortare sträckor finns inte den höghöjdseffekt som anses göra utsläppen värre. Genom att jag är bonuskund hos SAS "klimatkompenserar" dessutom flygbolaget numera alla mina flygresor. I vilken mån det överhuvudtaget är meningsfullt går såklart att diskutera, men det är så det ser ut. Jag kommer också att fortsätta att flyga längre sträckor ut i världen då och då. Fördelarna med detta flygande är så stora att det med råge väger upp eventuella nackdelar. Inte minst som sagt den nytta turismen gör för att främja en mer miljövänlig utveckling i fattiga regioner och att ge hotad natur ett ekonomiskt värde som gör det intressant att värna djur och natur och verka för ett hållbart samhälle.

Flyg är ett bra sätt att förflytta sig, det går snabbt och tar minimal plats på marken. På sikt kommer såklart även flyget att använda nya bränslen och kanske rent av gå på el kortare sträckor. Den tekniska utvecklingen kommer att stegvis göra även flyget allt mer miljövänligt.

Miljöpartiets sjuka förslag - vill förbjuda alla fossila bränslen 2030

2019-03-23

Att Miljöpartiet helt tappat all realism i sina politiska förslag vet vi. Det spelar ingen roll om det gäller migration, friår eller "klimatpolitik" - förslagen är så verklighetsfrämmande och obegripliga att man är förvånad över att det kommer från vuxna människor. Och att nedanstående kommer från landets vice statsminister är obegripligt.

Det handlar alltså om att isabella Lövin, vice stratsminister och miljöminister, igår gick ut och föreslår att alla fossila bränslen ska förbjudas från år 2030. Tidigare har S, C, MP och L enats om att förbjuda försäljning av nya bilar som går på fossila bränslen från år 2030 (även det ett orimligt förslag anser jag). Men det mrkliuga blir alltså att man år 2029 ska kunna köpa en bensinbil, men året efter inte kunna tanka den. Hur tänkte MP där?

Men problemet är värre än så. Ett totalt förbud mot alla fossila bränslen (bensin, diesel mm) innebär alltså att man måste skrota ut ALLA fossildrivna personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flygplan, motorcyklar, mopeder, traktorer, snöskotrar, skogsmaskiner, truckar, maskiner mm. ALLT måste skrotas eftersom det inte skulle finnas något bränsle. Även relativt nya fordon, kanske 3-4 år skulle helt enkelt behöva skrotas eller säljas till utlandet. Till och med vårt rullande kulturarv i form av veteranfordon skulle bli stående och inte kunna köras. Vem som ska betala den enorma kapitalförstörelsen när man skrotar ut nya moderna fordon framgår inte av Miljöpartiets förslag. Inte heller hur Sveriges kommunikationer, varutransporter, skogsindustri och livsmedelsförsörjning skulle fungera. Förslaget är så totalt verklighetsfrånvänt att man saknar ord.

När ministern säger att om vi inte gör detta så "utsätter vi världen för en ännu större risk" inser man vilken verklighetsbild Miljöpartister har. I Sverige finns tex ca 5 miljoner bilar. I Kina finns minst 100 miljoner och antalet lär öka med 20-30 miljoner per år. Samma sak i Indien och många andra länder. Det må¨ste bli slut på att svenska politiker vill klä svenska folket i säöck och aska, offra vår välfärd och privatekonomi för en miningslöst slag i luften för att vi "ska vara föredömen" i världen. Vilka länder vill följa efter ett land som ödelägger sin samhällsekonomi och sin välfärd? Det blir knappast något vidare föredöme. Sverige har redan idag världens i särklass högsta koldioxidskatt. Det är illa nog.

Min förhoppning är att väljarna en gång för alla röstar bort Miljöpartiet från Sveriges riksdag. Ju förr desto bättre. Varje dag som går med MP i regeringen är ett förlorat år för Sverige och de skador de ställer till med blir allt värre för varje dag. En tröst är att just detta förslag aldrig lär bli verklighet. För skulle en regering ens andas om detta skulle svenska folket göra revolt på ett sätt som får de gula västarnas framfart i Frankrike att likna en stillsam skolstrejk.

Klimatdebatten och klimatpolitiken är vare sig rimlig eller logisk

2019-03-19

Vissa säger att klimatförändringarna händer här och nu och skyller alla dramatiska väderhändelser på klimatförändringar. Faktum är att redan 2009 sa FN:s generalsekreterare Kofi Annan att läget var "akut" och att vi måste stoppa klimatförändringarna omedelbart. FN:s klimatchef talar om att vi bara har tre år på oss att stoppa klimatförändringarna, medan andra klimatdebattörer talar om "mindre än tio år". Det mediala underbarnet Greta Thunberg sa på Mynttorget i Stockholm i fredags att "vi har bara 8 år på oss" och vill att vi ska "vara rädda". Vilken forskarkompetens denna 16-åring har för att kunna uttala sig så tvärsäkert framgick dock inte. Andra säger att vi fortfarande har "gott om tid" att hejda katastrofen. IPCC säger exempelvis att utsläppen måste halveras till år 2030 och vara nere på noll 2050 om vi ska kunna stoppa "domedagen". Ytterligare andra säger uppgivet att det redan är för sent, och att vi måste påbörja en "palliativ vård av mänskligheten" (Roy Scranton), medan en forskare i samma artikel talar om att vi "har ett fönster på 10-20 år". Miljöminister Isabella Lövin (MP) är försiktigare och skrev nyligen i en debattartikel "att vi har ett fönster på tio år" för att "stoppa klimatkatastrofen". En av dem som faktiskt avvisar domedagsprofeterna är faktiskt klimatdebattören professor Johan Rockström. Fast i en annan artikel låter hans argument snarare tvärtom. Klimatforskaren professor Lennart Bengtsson anser att klimatförändringar möjligen kan bli ett problem långsiktigt, men han delar inte "klimatdystropin" som han beskriver det i denna artikel utan tycker vi har gott om tid att agera.

Jag har tidigare även lagt ut denna länk som verkligen visar tydligt hur oenig vetenskapen är på detta område:

Två engagerade klimatdebattörer har angripit mig på twitter den senaste tiden. Den ene är professorn i matematisk statistik, Olle Häggström och den andre är statistikprofessorn Dan Hedlin. Ingen av dem är ju vare sig klimatexperter eller klimatforskare, men i vart fall Häggström är kopplad till det alarmistiska klimatnätverket Uppsalainitiativet. Jag frågade även dessa två herrar hur akut de anser att klimathotet är. Deras svar var mycket nyanserade och ingen av dem använder domedagsargument i debatten.

Jag tycker för egen del det är ett stort problem att forskarna ger så olika besked. För hur ska man då kunna göra rätt saker? Som om denna osäkerhet inte vore nog brukar de flesta forskare som oroar sig för klimathotet dessutom framhålla att effekterna släpar efter, dvs även om vi gör åtgärder idag för att minska utsläppen så kommer temperaturen ändå fortsätta att stiga under lång tid även efter att utsläppen minskat. Hur länge denna eftersläpning kommer att pågå råder det dock olika bud om. Därmed blir det ju ännu svårare att gissa om framtiden. Andra påpekar att utsläpp av partiklar i luften samtidigt kyler jorden, oklart hur mycket dock, vilket gör det hela än svårare att beräkna vilken nettoeffekt minskade utsläpp kommer att få.

Man kan i vart fall enkelt konstatera att allt som alla säger inte kan vara sant samtidigt. Och man kan därför omöjligen säga att vetenskapen är överens om mer än att klimatet förändras. Hur mycket och hur snabbt, hur mycket som beror på människan och hur mycket som är naturliga förändringar, hur bråttom det är att agera, vad som är viktigast att göra och inte minst vad som är vettigast att göra från svensk sida råder det mycket olika bud om.

När man inte ens är överens i frågan om det är gott om tid eller redan för sent så blir det ju närmast omöjligt att veta vilken väg framåt som är bäst. Det blir då också av naturliga skäl helt omöjligt att säga att forskarna är överens om olika scenarier om hur klimatförändringar kommer att påverka jorden vid olika tidpunkter framöver. Ändå låter så många alarmister helt säkra i debatten. Klimatkatastrofen lurar om hörnet. Andra talar om "försiktighetsprincipen". Men som jag ska visa nedan är den principen meningslös om man inte vet vilka åtgärder som eventuellt fungerar.

Om vi har gott om tid kan vi välja långsiktiga genomtänkta lösningar som först på mycket lång sikt ger "positiv klimatnytta" (vilket då syftar på minskade koldioxidutsläpp, låter det då vara osagt hur stor "klimatnyttan" av detta verkligen är). Då kan vi diskutera kärnkraft, nya typer av tåg, självkörande elfordon, teknikutveckling, nya bränslen mm. Saker som ligger ett antal decennier framåt i tiden.

Har vi mycket ont om tid borde man ju däremot i stället förespråka lösningar som ger mycket snabb effekt - vilket betyder helt andra förslag, där exempelvis inte ökad användning av biobränslen fungerar, eftersom de på kort sikt ger samma utsläpp som fossila bränslen (se tidigare blogginlägg). Satsning på höghastighetståg är också meningslösa - dessa banor ger inte positiv "klimatnytta" förrän om kanske 50 år, eftersom utsläppen under byggtiden är så stora och byggtiden så lång. Praktiskt taget alla förslag idag bygger faktiskt på långsiktiga effekter, vilket inte hjälper om läget är akut. Om man ärligt menar att läget är akut och att allt beror på koldioxidutsläpp (som det påstås i de demonstrationer som hållits) så borde man rimligen också stå upp för den enda möjliga snabba lösningen, och föreslå omedelbart förbud mot allt flyg, alla bilar, alla tunga transporter, all köttkonsumtion och all icke rent livsnödvändig konsumtion. Men sådana förslag skulle såklart inte människor acceptera och därför kommer man med dubbla budskap som som inte går ihop. "Det är akut, men lösningarna som erbjuds är långsiktiga".

Om det redan är för sent att "stoppa klimatförändringarna" så borde man rimligen förespråka en helt annan väg. Då är ju alla klimatåtgärder i grunden meningslösa och i stället gäller det ju då att lägga alla resurser på att försöka anpassa oss till förändrat klimat och att förebygga eller lindra de skador man säger sig veta följer av dessa klimatförändringar.

Just nu springer alltför många åt samma håll, både i Sverige och utomlands. Hela klimatpolitiken har blivit en cirkus som verkar sakna all samordning, proportionalitet och logik. Debattörer får utrymme och företag anpassar sig för att försöka tjäna pengar på klimathotet. Det hela börjar anta formen av en masshysteri eller rent av en domedagssekt. Allt handlar om att minska koldioxidutsläpp - utan minsta tanke på vilken eventuell nytta det verkligen kan göra för klimatet på kort respektive lång sikt, vilka skador det samtidigt kan göra på miljön, hur mycket det kostar samhällsekonomin och framförallt - utan tanke på vad som är realistiskt. Och det tar dessutom fokus från en massa andra viktiga miljöfrågor och miljösatsningar.

Jag är djupt orolig för vår framtid - inte på grund av klimatförändringar utan på grund av klimatpolitiken. Den riskerar att skada vårt samhälle allvarligt utan att mer än på marginalen påverka klimatet. Och återigen - som jag tidigare visat på bloggen är påståendet att "99% av forskarna är överens" helt enkelt inte sant.

Att diskutera dessa saker har inget alls att göra med att man ifrågasätter att människan påverkar på klimat och miljö. Inte heller betyder det att man avvisar genomtänkta åtgärder. Det handlar bara om att föra en balanserad debatt, precis som i andra viktiga politiska frågor.

Jag är stabilt topp tre bland politiska opinionsbildare på twitter

2019-03-18

Dagens Opinion fortsätter att lista de främsta politiska opinionsbildarna på twitter. Och jag ligger stabilt topp tre. Antalet följare växer nu också i en snabb takt. Jag märker också hur twitter utvecklats till den kanske starkaste kanalen på sociala medier när det gäller politik - de flesta tunga politiska debattörer, ledarsidor och annan media finns där, och det man skriver får ofta stor medialt genomslag om det är intressant, tankeväckande och seriöst. Trollen som kommenterar får man försöka hantera, dem får man tyvärr på köpet....

Vänstertidningen ETC överutnyttjade presstödet

2019-03-17

Det är lite underhållande när vänstermedia granskar varandra. För en tid sedan var det en artikel i Folket i Bild/Kulturfront som kritiserade vänstertidningen ETC för att de överutnyttjar presstödsreglerna.

Vänstertidningen ETC tog under ett antal år emot hela 10% av allt presstöd som utbetalades i Sverige. Detta genom att dels starta en massa lokala publikationer runt om i landet (med i stort sett samma innehåll) och beteckna var och en som självständig tidning. Man hade också ett system med "gåvoprenumerationer" som gjorde att man kunde överdriva upplagan och därmed plocka ut ännu mera presstöd. 2017 tog ETC emot nära 50 miljoner kronor (!) i presstöd. ETC:s fullprisabbonerade upplaga är enligt artikeln endast 1.000 exemplar.

När presstödsnämnden insåg att ETC överutnyttjade presstödsareglerna tvingades ETC att lägga ned 15 av sina lokala utgåvor. Man tvingades också återbetala en del av summan.

Nu slår ETC på stora trumman och påstår att man minsann är bygger upp en "oberoende journalistik". Genom att starta insamlingen "Folkets presstöd" låtsas man vara oberoende. Men fortfarande tog man 2018 emot över 14 miljoner i presstöd av våra skattepengar. Att då samtidigt låtsas som att man står för "oberoende journalistik" är inget annat än en osmaklig bluff.

Vänstern är experter på att plocka åt sig skattepengar i alla sammanhang. De spelar i exakt samma omoraliska liga som dem som lurar till sig bidrag, fuskar med skatten, myglar med LSS, eller fuskar med RUT eller ROT.

Arbetslösheten har börjat öka igen

2019-03-17

I veckan som gick presenterade SCB sin arbetsmarknadsstatistik för februari. 358 000 personer var arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,6 procent (säsongsrensat 6,2%). Antalet arbetslösa ökade med 21.000 personer, motsvarande 0,3 procentenheter, jämfört med samma månad 2018. Sysselsättningen hade samtidigt ökat med 54 000 personer till 5 093 000 personer. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 68,0 procent. Sverige har alltså både fått fler i arbete och fler arbetslösa. Förklaringen är inte så komplicerad, det stora asylmottagandet för några år sedan gör att vi både fått fler i arbete och fler arbetslösa - samtidigt.

Det är viktigt att känna till att det också är ungefär 19.000 personer som befinner sig i extratjänster. Extratjänsterna är alltså de 100% skattefinansierade tillfälliga anställningar som inte får konkurrera med riktiga jobb. I statistiken räknas extratjänsterna som ett vanligt arbete. I verkligheten är det dock frågan om en ren arbetsmarknadsåtgärd, som dessutom är tidsbegränsad, inte ett riktigt jobb. I alla andra sammanhang räknas människor i åtgärder som arbetslösa i statistiken. Trots detta räknas alltså alla dessa personer som att de är i arbete, enligt instruktion från regeringen. Om man räknar bort dessa 19.000 ur statistiken så har alltså arbetslösheten ökat med 40.000 personer på ett år. Trots högkonjunktur. Tack vare den M/KD-budget som riksdagen tog beslut om avskaffas nu extratjänsterna, som kostar enorma pengar men där endast 6% har gått vidare till riktiga arbeten efter åtgärden. Det finns uppenbarligen bättre sätt att få arbetslösa i arbete.

Antalet arbetslösa ungdomar i åldern 15–24 år ökade med 23 000 till 118 000. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 19,7 procent i februari (säsongsrensat 17,2%). Påståendet från arbetsmarknadsministern att "ungdomsarbetslösheten i praktiken försvunnit" är med andra ord mycket vilseledande, även om ungdomsarbetslösheten såklart minskat en hel del under högkonjunkturen. Samtidigt ska man veta att det - precis som tidigare - är en stor andel av de arbetslösa ungdomarna som studerar. Hela 75.000 av de 118.000. En del söker extrajobb, andra söker jobb för att ha försörjning efter examen, medan andra studerar för att de inte fått jobb. Det är en komplex bild. Men även om man räknar bort alla de studerande så ligger ungdomsarbetslösheten på över 7%, Trots högkonjunktur. Det är högre för befolkningen som helhet.

Sammantaget har Sverige fortfarande en god arbetsmarknad och hög sysselsättning, även om arbetslösheten historiskt är hög för att vara i en högkonjunktur. Minskningen i arbetslöshet de senaste åren kunde varit betydligt kraftigare om vi fört en mer jobbskapande politik, stramat upp vissa bidragssystem, haft en stramare migrationspolitik och en bättre integrationspolitik. Just nu döljer högkonjunkturen hjälpligt de problem på svensk arbetsmarknad som kommer att blossa upp på allvar när konjunkturen försvagas.

Mördade han "för klimatet"?

2019-03-16

Terroristen i Christchurch på Nya Zeeland lämnade alltså ett slags "manifest" där han förklarade varför han gjorde det han gjorde. Detta manifest citeras och kommenteras nu på ett flertal ställen, och hela det sjuka manifestet finns utlagt på nätet för den som vill läsa. Nedan ett litet utdrag.

Det som framkommer är en väldigt blandad bild. Att bara kalla teroristen för "hölgerextrem" verkar lite väl förenklat. I manifestet skriver han bland annat att när han var ung var han kommunist, därefter anarkist, sedan libertarian innan han blev vad han själv kallar "ekofascist" som "kämpar för klimatet". Han skriver också att miljön förstörs av överbefolkning, att europeer inte är de som "överbefolkar världen" utan att det är "inkräktarna" (underförstått muslimerna som föder många barn). Han vill "döda inkräktarna, döda överbefolkningen, och på så sätt rädda miljön".

Tidskriften Expo beskriver terroristen så här: "Han kallar sig etnonationalist och ekofascist. Han påstår att en ökande muslimsk befolkning också utgör ett klimathot".

Slutsatsen är att det är alldeles för enkelt och onyanserat att bara kalla terroristen för rasist. Det är mycket mer komplext än så. Det finns en rent fascistisk syn på att klimathotet är överordnat människornas existens, och det är fruktansvärt avskyvärt.

Lite nedslag från dagens sammanträde i EU-nämnden

2019-03-15

I dag var det dags för mitt andra möte med EU-nämnden. Denna gång hade vi besök av EU-minister Hans Dahlgren (S), Kabinettssekreteraren på UD, Annika Söder (S) och landsbygdsminbister Jennie Nilsson (S). Ärendena var dels allmänna frågor, utrikesfrågor, samt jordbruks- och fiskefrågor. Innan ärendena når EU-nämnden har de diskuterats i berörda fackutskott i riksdagen - i dessa fall finansutskottet/skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet, utrikesutskottet och miljö och jordbruksutskottet.

Självklart var det mycket fokus på Brexit och vad som händer nu. Faktum är att ingen vet - britternas hantering av Brexit är förbluffande rörigt, både mellan och inom de olika partierna finns olika åsikter. Vissa vill anta det utträdesavtal som förhandlats fram med EU. Andra vill få mer tid för att förhandla om det. Ytterligare andra vill lämna EU utan avtal, och så finns det röster som vill ha en ny folkomröstning som man hoppas ska leda till att man kanske rentav stannar kvar. Följderna för övriga EU är svåra att överblicka, men självklart är det bästa för alla om man har ett ordnat utträde där man reglerar sådant som man vill fortsätta samarbeta kring och bestämmer hur avveckling av övriga delar ska ske. Det mesta talar för att britterna beviljas lite extra tid, vilket det brittiska parlamentet röstade för att begära så sent som igår. Sannolikt dröjer därför utträdet ett tag i stället för att ske om två veckor, den sista mars.

Två övriga stora frågor var migration och klimat. När det gäller migration handlar allt idag om att på olika sätt förmå alla medlemsstater "att ta sitt ansvar". Om man inte tar emot ett visst antal asylsökande i varje EU-land vill man att olika typer av sanktioner eller frusna bidrag ska följa som sanktion. Den bristande logiken blir allt mer uppenbar när man å ena sidan talar om asylinvandringens stora lönsamhet och att "det är räddningen för att förse Europa med arbetskraft" och å andra sidan känner sig tvungna att "fördela bördan" och "tvinga alla att ta sitt ansvar". Det är ett slutligt bevis på att det stora asylmottagandet av allt fler uppfattas som mycket betungande i stället för som en vinst. Att EU hottar en fungerande modell för gemensam hantering av en strikt asylpolitik och ser till att bevaka EU:s yttre gräns framstår som allt viktigare.

I klimatfrågan finns röster från många länder om att skärpa EU:s mål. Denna linje stöds tyvärr av Sverige, men även helt eller delvis av Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Men andra länder säger blankt nej, exempelvis Polen och Ungern, och andra är tveksamma. Detta kallas "oansvarigt" av de mer radikala. För egen del hoppas jag såklart att motståndarna håller emot, så att EU kan föra en balanserad miljö- och klimatpolitik. Även i EU är det enligt min åsikt för mycket ensidigt fokus på klimatfrågorna och för lite när det gäller övrig miljöpolitik.

Utrikesfrågorna är alltid intressanta. Kabinettssekreteraren gick helt enkelt igenom ett antal konkreta ärenden rörande olika länder utanför EU där det finns problem och diskussioner, och redogjorde för hur EU diskuterar kring dessa frågor. Kina står alltid i fokus, liksom Ryssland, men även ett antal mindre länder. Det råder ofta en påfallande enighet mellan de svenska partierna kring det mesta. Samma sak gäller Jordbruks- och fiskefrågorna. Detta är ett område som tar en stor del av EU:s budget, än om jordbruksstödets totala volym minskat efterhand. Sverige vill gärna se förändringar i prioriteringarna i EU:s nästa långtidsbudget, och det är en fråga som kommer att diskuteras mycket framöver, och en fråga som inte minst jag själv kommer att bevaka för moderaternas räkning.

Efter EU-nämndens möte var jag med på moderaternas interna EU-samrådsmöte tillsammans med våra nuvarande EU-parlamentariker och våra toppnamn i det kommande EU-valet. Vi laddar för fullt för det kommande EU-valet!

En kväll på Slottet

2019-03-15

I går var det dags för en kväll på Stockholms slott. Det var kungaparet som traditionsenligt bjöd in riksdag och regering till underhållning den gamla Rikssalen och därefter middag. Och som traditionen är var det smoking som gällde. Detta är väl för övrigt enda gången under mandatperioderna som man blir omnämnd i Svensk Damtidning...

Rikssalen är en väldigt gammal del av slottet, och här hölls riksdagens öppnande ända fram till 1974. Tillsammans med några andra moderater fick jag sittplats på andra raden, bakom Hovets ledning (röda pilen).

Efter underhållningen gick vi till slottets paradvåning, och det är ju i sig en fantastisk miljö.

Inget fel på dukningen heller. Man sitter paretivis blandade vid runda bord. Vid varje bord finns någon från Hovet som bordsvärd, och berättar lite om slottet, kungafamiljen och svarar på frågor. Bilden tv tog jag i riksdagen innan vi gick till slottet.

Mycket om Riksdagens Bilnätverk nu

Intresset för Riksdagens bilnätverk växer, och i går följde jag med till Expressen när Lars Beckman i nätverket debatterade bilfrågan med Loretz Towatt (MP) i Tv-sändningen "Bara Politik". Slutsatsen av den debatten var att MP inte verkar bry sig om hur bilen drivs elle rhur miljövänlig den är - man vill ändå begränsa bilismen och säger nej till ringleder som får bort trrafiken från exempelvis centrala Stockholm. Man säger också att man inser att bil behövs på landsbygden, men samtidigt vill man göra det mycket dyrare för alla att köra bil. Detblev en tydlig debatt där det visar sig vilket parti som inser människors behov av bilen.

Den senaste veckan har fler tidningar uppmärksammat nätverket. MRF:s tidning Motormagasinet ägnade exempelvis ledaren i senaste numret åt att berömma nätverket. Och det märks bland alla kommentarer från privatpersoner som strömmar in till oss som startat nätverket att det är mycket efterlängtat att någon sätter ned foten i frågan.

Är president Trump helt fel ute när han kritiserar vårt sårbara samhälle?

Nog för att USA:s president emellanåt skriver märkliga saker i sociala medier. Men i detta fall tycker jag att kritiken mot honom slår fel. Att han ifrågasätter det ökade beroendet av avancerad teknik i exempelvis flygplan, teknik som inte alltid verkar samverka på ett bra sätt med piloterna, tycker jag tvärtom är sunt. Även om man inte ska föregå pågående haveriutredning kommer det ju nu allt fler vittnesmål om att det nya Boeing-flygplanet har tekniska funktioner som verkar kunna skapa problem eller som piloterna ibland rent av verkar ha haft svårt att hantera. Jag är verkligen inte kunnig på området flygteknik och flygsäkerhet, jag flyger ofta och litar på piloterna och de som är experter. Men med detta sagt - att Boeing själva säger att man ska "uppdatera mjukvaran" känns inte direkt lugnande. Jag skulle aldrig flyga med det aktuella planet innan vi fått klarhet i vad som hänt. Även Svenska Pilotföreningen har ju krävt flygstopp för flygmodellen. Nu har ju Boeing själva sagt att planet tills vidare bör stå kvar på marken, och det låter som ett rimligt beslut. Nu får vi avvakta haveriutredningen.

Men även om vi släpper diskussionen om flygplanet så är det här att diskutera samspelet mellan avancerad teknik och de människor som ska använda den är en ständig fråga för tekniker och ingenjörer på många olika områden. Ta exempelvis diskussionen om artificiell intelligens, eller utvecklingen av självkörande bilar. Den teknik detta bygger på måste kännas tillförlitlig och stå under kontroll av människor. Lika viktigt är det att människa och teknik fungerar ihop på en massa andra områden. Man kan nämna kärnkraftverk, medicinteknik och många industriprocesser. Utan god kontroll och mänsklig övervakning kan katastrofer inträffa.

Även i vårt vardagsliv blir frågan aktuell när det gäller vanliga små vardagsbestyr. Ibland känns tekniken inte direkt användarvänlig, och ibland känns den rent av onödig. Ta det här med bilar till exempel. Varför ska man i stället för en traditionell bilnyckel ha en fyrkantig klump i fickan och starta bilen med en startknapp eller ett vred? Vad är vitsen? Sedan slår man på bilstereon. I stället för den vanliga runda knappen där man steglöst reglerar volymen så ska man numera oftast trycka på knappar för högre eller lägre volym. Varför? Mycket enklare med en steglös funktion som är lätt att hitta och använda utan att ta blicken från vägen.

Eller låsen på moderna hus. Varför ha elektroniska lås till sin villa? Om elektroniken inte fungerar eller strömmen går så står man kanske där och kommer inte in i sitt eget hus. Och kan man vara säker på att ingen lyckas hacka sig in i systemet. Vari ligger problemet att öppna dörren med en nyckel? Jag skulle aldrig betala extra för något som känns både krångligare och osäkrare.

Bertaltjänster är en annan sak. Jag betalar själv 99% av alla mina köp med bankkort eller swish. Men jag vet efter 20 år på bank och av egen erfarenhet att det inte alltid fungerar och hur lätt man kan utsättas för bedrägerier. Därför har jag alltid lite kontanter i reserv i plånboken ifall något händer. Precis som jag har en kartbok i bilen för det fall att GPS-en inte fungerar eller inte är uppdaterad dit jag ska.

Ibland finns en övertro på teknik, att man helt förlitar sig på den och inte har beredskap om något går fel. Och det finns uppenbarligen en vilja att hitta på nya tekniska lösningar - bara för att man kan. Inte alltid tänker man igenom först vad det är för problem man vill lösa eller om det blir bättre eller sämre med mer teknik.

Att USA:s president diskuterar frågan känns uppfriskande, även om de flesta såklart samtidigt inser att avancerad teknik i ett flygplan normalt förebygger olyckor och gör flygandet säkrare. Men för egen del tycker jag det känns tryggt att ha en erfaren pilot längst fram som kan ta över om tekniken inte fungerar. Lika mycket som jag känner viss oro för att möta ett förarlöst fordon på vägen. Kanske är jag gammalmpodig, kanske upplevs jag som teknikfientlig, men jag står för det. Om min dator på skrivbordet eller datorboxen i bilen kan krångla så kan annan teknik också göra det. Och då ska man vara beredd. Oavsett om man sitter som pilot i ett Boeing-flygplan eller om bankkortet slutar fungera.

Drygt en miljon till konsverk för maskar, insekter och svampar...

Nyligen kunde vi läsa om hur statlliga Konstnärsnämndens organ "Kulturbryggan" beslutat om ett bidrag på en dryg miljon till en konstutställning i Nordmaling. Jag kommenterade saken på twitter (klicka på länken nedan för att läsa hela artikeln i Expressen).

”Konst för fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar, är ett projekt som vill vända upp och ned på vårt invanda sätt att se och förstå världen. Här är naturens mindre invånare inte de avbildade utan själva, i egen rätt, mottagare av konsten. Projektet vill bjuda in fyra konstnärer med uppgift att göra konst där dessa livsformer är mottagare och mål för den konstnärliga insatsen. Det är maskarna och fåglarna som ska möta konsten”, stod det i ansökan.

Konstnären själv säger i en tidningsintervju det är just fåglar, maskar, skalbaggar och svampar som är de som är huvudpersonerna. ”Vi ser dem som bofasta och oss som migranter”, säger konstnären Mats Caldeborg, som befarar att besökarna kommer att ”äta upp varandra”.

Konstnären fortsätter: ”Det är inte säkert att vi människor alls kommer att kunna se denna konst, och förmodligen om den är synlig inte ha redskapen eller förutsättning att översätta och koda av konsten till begriplighet.”

I beslutet skrev ”Kulturbryggan”:
”Här är naturens mindre invånare – som projekttiteln antyder – inte de avbildade, utan mottagare av konsten. Projektet ska bjuda in fyra konstnärer med uppgift att göra konst där dessa livsformer är mottagare och mål för den konstnärliga insatsen. Fråga sig vad som är stort och vad som är litet, vad som är upp och vad som är ned, vad som är gult eller blått. Här måste man också fråga sig, inte bara vad konst är, utan om konst finns överhuvudtaget.”

Att satsa våra skattepengar på detta är helt absurt. Ja, det är faktiskt rent upprörande när vi samtidigt har så mycket annat viktigt i vårt samhälle som inte fungerar, samtidigt som vi är ett av de länder i världen som har högst skattetryck.

Jag funderar på om det inte överhuvudtaget finns några kvalitetskrav när det gäller beviljade av pengar till konst? Det är en fråga jag tänker ställa till vår nya kulturminister framöver.

Tjafs om höghastighetståg försenade ny järnväg Göteborg-Borås minst 6-8 år

Jag har vid upprepade tillfällen genom åren varnat för att diskussionerna fram och tillbaka om höghastighetståg (som ju aldrig lär bli vverklighet eftersom finansieringen är orealistisk att få fram) har försenat järnvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås via Landvetter flygplats. Alliansen tog beslut 2012 och satte av pengar 2014 för sträckan Mölnlycke-Bollebygd via Landvetter för bygge av vanliga snabbtåg, med planerad byggstart 2019. Men när diskussionerna om höghastighetståg blossade upp igen lades hela satsningen på is och pengarna drogs tillbaka av nuvarande regering 2017. Sedan lade man tillbaka pengarna igen i höstas och kallade det för "stasning". Då nämndes en rimlig byggstart 2024. Nu talar man i stället om bygstart 2025-27.

Häromdagen fick jag ett blad från Trafikverket hemma i brevlådan i Ubbhult. Man beskriver där hur man nu gör en omstart för planeringen av ny järnväg Göteborg-Borås via Landvetter flygplats. Och meddelar att man på denna sträcka inte kommer att satsa på höghastighetståg utan just vanliga snabbtåg med en hastighet på max 250 kilometer i timmen. Alltså det som Alliansen beslutade (och även satte av pengar till, vad gäller den viktigaste delsträckan Mölnlycke-Bollebygd).

Allt tjafsande och alla turer har inte medfört någon förändring alls, bara förskjutit projektet minst 6-8 år och dessutom sannolikt gjort det dyrare eftersom kostnaderna ökat med tiden, och fördröjt miljönyttan med ny järnväg. En usel hantering av regeringen, där Miljöpartiets rabiata krav på höghastighetståg sannolikt är huvudorsaken. Men även lokala media och lokala politiker i flera partier har hjälpt till att motarbeta det ursprungliga beslutet.

Bara att hoppas att Trafikverket nu får arbeta i lugn och ro så att Västsverige äntligen kan få en bättre järnväg mellan våra två största städer och ge Landvetter flygplats den järnvägsförbindelse som man väntat på så länge. Viktigast för oss är inte ett höghastighetståg till Stockhoilm utan just den typ av vanlig snabb järnväg för regional pendling som Trafikverket beslutat om. Låt oss nu äntligen komma igång!

Oansvarig migrationspolitik har orsakat skolsegregationen

2019-03-11

Frågan om den växande skolsegregationen uppmärksammas allt mer. Och visst är det ett stort samhällsproblem. Vi vet att utrikesfödda barn och ungdomar som inte träffar och umgås med svensktalande har väldigt svårt att lära sig svenska språket. Och det är i sig en nyckel till allt annat - vidare studier, arbete, egen försörjning och att bli en del av samhället.

Det finns ett betydande antal skolor i våra förorter där endast en liten minoritet av eleverna talar svenska. Detta skylls nu på vänsterhåll på det fria skolvalet, dvs rätten för föräldrar att välja skola till sina barn. Man menar att engagerade föräldrar och högpresterande elever väljer bort vissa skolor, vilket ökar segregationen ytterligare.

Argumentationen har stora brister, vilket jag konstaterade på twitter igår kväll:

Aktiva och engagerade föräldrar kommer alltid att välja de skolor de tror är bäst för sina barn, och välja bort de dåliga skolorna. Förr gjorde man det genom att helt enkelt bosätta sig i ett upptagningsområde för en "bra skola". I dag gör man det i stället genom att använda det fria skolvalet. Effekten blir precis densamma., dock med en skillnad - även engagerade föräldrar i våra utanförskapsområden kan idag välja bort en dålig skola även om man inte har råd att flytta till ett mindre socialt segregerat område. På detta sätt motverkar faktiskt det fria skolvalet segregation genom att möjliggöra val av en bra skola även om föräldrarna tillhör mer ekonomiskt svaga grupper eller bor i "fel" område.

Det ingen vågar prata om är som vanligt grundproblemet. Vi har tagit emot alldeles för många invandrare under decennier. Och många av dessa har samlats i vissa socialt utsatta förorter. Många barn har aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet, många av föräldrarna är själva lågutbildade och kan inte ge sina barn det stöd i skolåren som de behöver. Många talar inte heller svenska. Problemen för skolor med många utrikesfödda (eller barn till utrikesfödda föräldrar) är att så stor andel av barnen har behov av stöd, samtidigt som resurserna är begränsade. Det finns inte hur många duktiga lärare som helst, det är stor brist på speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och språklärare. Samtidigt är studiemiljön ofta dålig. Och som om detta inte skulle räcka fyller vi hela tiden på med fler nyanlända elever. Till och med barn som saknar rätt att vistas i landet har rätt till skola, och inte blir det bättre av att 9.000 unga ensamkommande män utan asylskäl också får stanna för att studera. Man kan helt enkelt inte stoppa in hur många utrikesfödda, icke svensktalande, barn som helst i den svenska skolan och tro att alla barn ska lyckas!

Att inbilla sig att svenskfödda föräldrar frivilligt skulle ställa upp på att få sina barn "bussade" till förorten för att "blanda upp" eleverna med svensktalande barn är helt orimligt. Samma sak att inbilla sig att utrikesfödda välutbildade föräldrar frivilligt skulle avstå från att välja en annan skola till sina barn. Föräldrarna inser att det skulle missgynna deras barns chanser att skaffa sig en bra utbildning med goda betyg. Och varje förälder tänker främst på sina egna barn.

Politiken bär ett tungt ansvar för skolsegregationen, och det kan inte skyllas på det fria skolvalet. De viktigaste åtgärderna nu vore att stoppa i stort sett allt mottagande av asylsökande under överskådlig tid, strama upp anhöriginvandringen och se till att alla utan uppehållstillstånd lämnar landet. Samtidigt borde vi stoppa rätten till skola för dem som lever illegalt i landet - dessa barn ska gå i skola i hemlandet i stället. Det sistnämnda var något jag tog strid mot när lagen om rätt till skola för personer som lever illegalt i landet beslutades. Men få politiker, även i mitt eget parti, höll med.

Vi behöver också ge bättre betalt till duktiga lärare som väljer att arbeta i en skola i ett utanförskapsområde, stärka lärarna i deras roll som den som bestämmer i klassrummet, och avvisa elever som förstör för andra. Ett ökat samarbete mellan olika skolor i olika stadsdelar är också viktigt - att elever från olika kultur och bakgrund lär känna varandra, gör gemensamma aktiviteter och engagerar sig på olika sätt. Integration kan inte kommenderas fram utan bygger alltid på personlig kontakt mellan människor. Kanske kan en skola klass med stor del svensktalande elever ta en klass i en utanförskapsskola som fadderklass? Mer stöd till ideella krafter och idrottsföreningar som verkar för att erbjuda barn från olika bakgrund en meningsfull fritid gynnar också integrationen.

Sverige har satt sig i en extremt svår sits, och många verkar fortfarande inte inse detta. Jag har såpass stor insyn i den svenska skolan att jag inte tror att ett det finns minsta chans att alla barn i våra förorter någonsin kommer att klara skolan eller ens lära sig svenska. Vår migrationspolitik kommer att döma många till permanent utanförskap, generation efter generation. Men med rätt politik kan i vart fall betydligt fler barn lyckas. Och vi måste göra allt vi kan för att det blir så många som möjligt.

Bussbranden i Stockholm väcker frågor

2019-03-11

Gårdagens allvarliga händelse där en gasbuss förvandlades till ett eldhav mitt i centrala Stocxkholm väcker många frågor. Inte minst detta om säkerheten för gasfordon. Alla fordon har sina risker, men denna gasbuss med gastankarna uppe på taket förvandlades till ett brinnande inferno på bara några sekunder. Hade bussen varit full med passagerare hade det slutat med en katastrof.

Olyckor med gasbussar har hänt tidigare. Förra gången en olycka skedde i Sverige, var när en gasbuss brann den 12 juli 2016 i Gnistängstunneln i Göteborg. Då slungades två brandmän iväg av tryckvågen och ytterligare en brandman skadades när han försökte undkomma att träffas av en gastank.

Jag har fått kommentarer och mail det senaste dygnet som visar att det finns en stor oro hos både räddningstjänst och verkstadsbransch för att man vid denna typ av händelser inte vet vilket drivmedel ett olycksdrabbat fordon har och därmed inte vet hur man ska agera på bästa sätt. En tydlig märkning av gasdrivna fordon vore en viktig åtgärd. Jag har också sett kommentarer som menar att det förr eller senare kommer att hända allvarliga katatrofer om ett gasfordon börjar brinna inne i en tunnel eller ett garage, eller inne i tätbebyggt område med mycket människor runtomkring. Detta är en fråga man måste ta på största allvar. För egen del åker jag mycket buss i Stockholm och tänker från och med nu se till att sitta på en plats nära utgången om jag åker med en gasbuss.

Mediaintresset för Riksdagens bilnätverk växer

2019-03-11

Kommande vecka ska en av initiativtagarna i bilnätverket, min m-kollega Lars Beckman, debattera bilismen mot någon miljöpartist i Expressens Bar & Politik. Ska bli kul att följa.

Och nu har även Norra Skåne uppmärksammat vårt bilnätverk på ledarsidan. Lite konstig text däremot, med tanke på att vårt tydliga budskap är att det inte är bilen som är problemet utan den miljöpåverkan bilen har. Och det är ett faktum att denna påverkan minskar i snabb takt just till följd av den tekniska utvecklingen. Nya drivmedel växer fram i snabb takt, och motorerna blir effektivare och fordonen allt mer bränslesnåla. Men under övrskådlig tid kommer det att finnas många bilar och tunga fordon/maskiner som går på bensin och diesel, det inser alla realister.

SVT sprider återigen falska "klimatnyheter"

2019-03-10

Nyligen nåddes vi av nyheten om att ett stort antal isbjörnar ställer till med problem inne i bebyggelsen på den stora ryska ön Novaya Zemlya, som ligger norr om Sibirien och öster om Svalbard. Nyheten uppmärksammades av både svenska SVT och norska TV2.

Här är SVT:s nyhet om saken:

Och här är Norska TV2:s nyhet om samma sak:

Budskapet i SVT var att isbjörnsinvasionen berodde på klimatförändringar. "En av anledningarna till att isbjörnarna söker sig till människorna är att det blir varmare globalt. När isarna smälter behöver de finna nya platser på land för att få tag i den mat de behöver för att överleva." och "Enligt Tom Arnbom, arktisexpert på Världsnaturfonden, WWF, är en av anledningarna förändringar i klimatet. "Havsisen mellan Svalbard och Novaja Zemlja har inte frusit"", säger han som förklaring.

Norska TV2 ger en helt annan bild. Orsaken till isbjörnsinvasionen syns även på deras foto. Utanför den aktuella byn finns nämligen en gigantisk soptipp där man kastar mängder av matavfall. Detta har lockat isbjörnarna att hitta föda enkelt och smidigt i stället för att jaga på vanligt sätt. "Disse isbjørnene henger ikke rundt husene på grunn av klimaendringer. De har fått en stor mengde mat dumpet ut i naturen av mennesker". Isbjörnsinvasionen beror alltså på människan, men det har inget med global uppvärmning att göra. Den norska organisationen Polar Bear Science skriver också att de aktuella isbjörnarna är välnärda och inte alls magra, och det syns ju även på bilderna. I den norska nyhetstexten framkommer också att isen mellan Svalbard och Novaja Zemlja inte har frusit de senaste 30 åren! Så att skylla på att havet inte frusit i år är rent vilseledande.

Det är också intressant att Världsnaturfonden WWF Russia håller med om att det är sopberget på ön som är orsaken till isbjörnsinvasionen. Till skillnad mot Tor Arnbom som alltså benämns "arktisexpert" hos svenska WWF. Fast när han inte ens vet att havet i området inte frusit på 30 år undrar man ju lite över expertisen.

SVT har alltså - återigen - spridit felaktiga budskap om effekterna av påstådda klimatförändringar. Vid ett tidigare tillfälle skrev man ju även om en utmärglad isbjörn i norra Canada som påstods inte kunna hitta mat på grund av klimatförändringarna. Det visade sig dock att isbjörnen i fråga var sjuk av ålder. Övriga isbjörnar i området mådde alldeles utmärkt - och förökar sig i god takt. Det är orimligt att Public Service okritiskt sprider falska nyheter i klimatdebatten. Och det är faktiskt inte så att alla väderfenomen och ovanliga naturhändelser beror på klimatförändringar. Det mesta visar sig ofta ha alldeles naturliga förklaringar eller har hänt tidigare - om man tar reda på fakta.

Jag KU-anmäler justitieminister Morgan Johansson (S)

I slutet av januari nåddes vi av nyheten att Kriminalvården anställt en kvinna som saknade både uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. Det var i sig allvarliga uppgifter.

Än allvarligare var det att anställningen möjliggjorts av att justitieminister Morgan Johansson (S) av någon anledning skrivit under ett beslut om undantag rörande denna anställning. Det hela inträffade redan 2015. Nu sitter kvinnan i förvar tillsammans med sin familj för att utvisas till Uzbekistan.

Kvinnan har alltså fått klartecken av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att arbeta på ett säkerhetsklassat fängelse (!) trots att hon saknat arbets- och uppehållstillstånd. "De gjorde en kontroll på mig. Jag fick papper från justitiedepartement på att de gör ett undantag. Jag får jobba inom säkerhetsklassanstalt" sade kvinnan till Sveriges Radio.

Den 1 februari, efter att det hela avslöjats av media, skrev Morgan Johansson på twitter att ”jag fick kännedom om detta igår, och idag har jag träffat Kriminalvårdens ledning. De ser nu över sina rutiner vid rekryteringar så att något liknande inte ska kunna inträffa igen”. Jag gav honom ett ganska vasst svar, som jag även lade ut här på bloggen:

Jag anser att Morgan Johanssons försök att offentligt skylla det inträffade på Kriminalvården genom att påstå att ”jag fick kännedom om detta igår” är uppenbart vilseledande. Han kan ju omöjligen ha fått ”kännedom” om detta 2019 utan har haft kännedom om saken ända sedan han undertecknade det aktuella undantaget 2015. Man har såklart alltid som minister fullt ansvar för sina egna underskrifter. Det kan man aldrig lägga på någon annan.

Även i sakfrågan är det märkligt att en justitieminister undertecknar ett undantag från gällande regler om uppehållstillstånd och arbetstillstånd utan att först sätta sig in i ärendet. Även om detta inträffat 2015 finns det anledning att granska hur det kunde ske.

Jag anser att Konstitutionsutskottet bör granska Morgan Johanssons agerande, både vad gäller undertecknandet i sak, men framförallt hans försök att skylla ifrån sig ansvar från det inträffade när det uppdagades i media. En minister måste såklart uttala sig korrekt och inte slira på sanningen. Därför lämnade jag igår in denna begäran om granskning av ärendet till Konstitutionsutskottet. Det är nu formellt inregistrerat hos riksdagen. Detta är andra gången jag KU-anmäler justitieministern. Förra gången, i juni 2017, gällde det också ett vilseledande uttalande, den gången om arbetsmarknadsläget. Ministern prickades då av ett enigt Konstitutionsutskott.

Några nedslag från dagens möte med EU-nämnden

I dag var det dags för mitt första "riktiga" sammanträde med EU-nämnden. Jag har ju såklart varit med på ett antal möten tidigare genom åren för att följa diskussionen om intressanta ärenden, men detta var första gången som ordinarie ledamot.

I dag var det ärenden rörande EKOFIN, (ekonomiska och finansiella frågor) där finansministern var ansvarig minister, och sedan ärenden rörande EPSCO (sysselsättning, socialpolitik, sjukvård och konsumentfrågor) där arbetsmarknadsministern var ansvarigt statsråd.

Det är nog få som är insatta i hur komplicerat EU:s beslutsfattande är, och vilka mängder av EU-dokument man måste sätta sig in i. En del är såklart ganska okontroversiella saker där det inte finns anledning att ta någon större strid. I dag fanns dock några intressanta ärenden:

Sverige kommer att ta strid mot förslaget att införa en ny beskattning av den digitala ekonomin, där EU föreslagit en märklig lösning där man vill beskatta den digitala ekonomin genom att ta ut skatt för exempelvis reklam, plattformar och försäljning av användaruppgifter, och att denna skatt ska baseras på var tjänsterna konsumeras i stället för var företaget ifråga finns. Dessutom ska skatten baseras på omsättningen och inte på resultatet, dvs det blir någon form av ny omsättningsskatt. Sverige anser i likhet med några andra länder att det är viktigt för utvecklingen av den digitala ekonomin att man beskattar företag där utveckling och innovation sker, samt att man givetvis bara ska betala skatt om man gör en vinst. Sverige kommer att säga nej och därmed fälla förslaget eftersom beslut i skattefrågor kräver enighet. Troligen får vi några fler länder med oss, sannolikt kommer Finland, Danmark och Irland också att rösta nej. Eu komme rinte bli glada över detta, och det kommer att ha ett politiskt pris i EU att gå emot förslaget, men finansministern fick ett kompakt stöd från samtliga partier att stå upp för denna linje.

Sedan pratade vi alkoholskatter. Det finns förslag från EU att ge medlemsstaterna möjlighet att lindra alkoholbeskattningen på lite olika sätt. Vi moderater tycker det är utmärkt om man kan förenkla regler, lindra beskattningen av alkoholsvaga drycker, och i förlängningen möjliggöra för gårdsförsäljning, direktförsäljning från mikrobryggerier mm. Men finansministern var tydlig med att även om Sverige säger ja till förslaget är det inte aktuellt att lindra beskattningen i Sverige. Vänsterpartiet var "av folkhälsoskäl" rent av emot att ens ge andra länder (!) möjlighet att lindra alkoholbeskattningen. Personligen känner jag att just alkoholbeskattningen känns som en av få frågor jag gärna hade låtit EU ta över ansvaret för från den svenska riksdagen...

En sannan intressant fråga var Socialdemokraternas problem att hantera EU:s "sociala pelare" som jag kommenterat flera gånger tidigare. Det var ju Stefan Löfven som på EU-toppmötet i Göteborg öppnade upp för att EU:s klåfingrighet även ska omfatta sociala förmåner och arbetsmarknad. Och nu slåss samma socialdemokrater med näbbar och klor för att motverka effekterna av det man själv ställt till med. I grunden vill Sverige inte att EU ska styra över svensk arbetsrätt, föräldrapenning, sjukersättning eller andra sociala förmåner - det är nationella frågor. Men på grund av den "sociala pelaren" så kommer nu en strid ström av märkliga EU-förslag och tydliga pekpinnar till medlemsstaterna som visserligen inte är juridiskt bindande men som ändå skapar en massa frågetecken och indirekta krav på Sverige. I EU-nämnden är regeringen tydliga med att detta är frågor som vi hanterar själva i Sverige, och den linjen har man starkt stöd för från de flesta partier. Men socialdemokraterna i EU-parlamentet agerar ofta helt annorlunda och röstar för ökade EU-krav, rakt i strid mot sin egen regering. Den sociala pelaren har blivit ett verkligt bekymmer som tar massor av tid, och risken för nya tvingande regler som under minerar svensk beslutsrätt och den svenska modellen på arbetsmarknaden ska nog inte underskattas. Men idag fick vi moderater tillsammans med kristdemokraterna i vart fall igenom ett tydligt ställningstagande om vikten av att denna typ av frågor hanteras nationellt. Samtliga partier utom Vänsterpartiet stödde skrivningen.

Uppdraget i EU-nämnden är mycket intressant, och jag kommer att göra nya nedslag efterhand som intressanta frågor dyker upp.

Möte med Riksbanken och Finansinspektionen

I dag hade Finansutskottet först en öppen utfrågning av Riksbankens ledning rörande penningpolitik och räntepolitik, konjunktur, inflation och skuldsättning. Därefter ett slutet möte med Finansinspektionens ledning rörande misstänkt penningtvätt i flera svenska banker. En intressant förmiddag.

Stort intresse för Riksdagens Bilnätverk

Vi får en del intervjuer kring vårt nystartade bilnätverk i riksdagen. I går hade MotorMagasinet en intervju med mig i sitt senaste nummer. (Dock med en lite väl tillspetsad ingress - jag är som bekant stor vän av eldrivna fordon).

Även tidningen Aktuell Hållbarhet uppmärksammar vårt nätverk, inte oväntat med en kritisk underton. Samtidigt berättar vi i media över hela landet om vårt nätverk och vad vi har för syfte med detta. Den första debattartikeln var hos SVT Opinion, och i dag finns denna debattartikel i Arbetarbladet i Gävle och en liknande i Gefle Dagblad. Mer kommer!

Vi försöker också intressera andra partier för deltagande i nätverket. Det bästa hade såklart varit om samtliga partier hade med ledamöter i nätverket. Hittills är vi i stort sett bara moderater. Några fler har dock visat intresse, och vi hoppas på fler partier framöver. Bilen borde vara viktig för alla partier.

Min riksdagsdebatt idag om kommunala frågor

I mitt anförande hade jag fokus på tre frågor. Dels två moderata partimotioner, den ena om skärpta kvalitetskrav i verksamhet inom välfärden, oavsett om den drivs av offentliga eller privata aktörer, den andra om att vi måste stoppa det orimliga att kommuner idag tar betalt för tillsyn som aldrig utförs. Den tredje frågan rörde kommunsektorns ekonomiska läge.

I går kom en rapport från Sveriges kommuner och landsting rörande kommunsektorns preliminära bokslut för 2018. Det är, trots högkonjunkturen och de goda skatteintäkterna, ingen upplyftande läsning. Kommunerna redovisar ett överskott på drygt 14 miljarder kronor för år 2018, medan regionerna landar på 0,5 miljard. Det är nästan en halvering jämfört med föregående år.72 av 290 kommuner och 6 av 20 regioner har ett underskott. Det är en kraftig försämring jämfört med föregående år.

År 2018 når endast en region och 36 procent av kommunerna målet på ett resultat på 2 procent eller mer av skatter och bidrag. Detta trots kraftigt förstärkta tillfälliga intäkter från riktade statsbidrag och starka skatteintäkter. Verksamheternas nettokostnader ökar fortsatt snabbt, med 4,7 procent, långt mer än inflationen. Till följd av detta har skulderna växt med 51 miljarder det senaste året, vilket är en skuldökning med hela 9%.

Att kommunsektorns resultat halverats, skuldsättningen ökat och att färre kommuner och regioner klarar det finansiella målet trots stark högkonjunktur, goda skatteintäkter och stora extra statsbidrag är mycket oroväckande.

I en tidigare rapport från SKL som jag kommenterade i en riksdagsdebatt i höstas, redovisade man orsakerna till att kommunsektorns ekonomi kommer att försvagas kommande år.

För det första ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Huvudskälet är att alltfler nyanlända blir beroende av bidragsförsörjning när de lämnar etableringsuppdraget utan att komma vidare till arbete. När statens försörjning av den nyanlände upphör går kostnaderna över på kommunerna.
För det andra ökar kommunernas kostnader till följd av bostadsbrist. När det saknas vanliga bostäder för olika utsatta målgrupper måste socialtjänsten ta till dyra kortsiktiga bostadslösningar. Orsakerna till bostadsbristen är flera, men två skäl sticker ut – fler ungdomar som vill flytta hemifrån och ett stort antal nyanlända som behöver bostad.
För det tredje sänkte regeringen ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn och ungdomar från halvårsskiftet 2017. Detta har sammantaget medfört årliga underskott i miljardklassen för kommunerna.
För det fjärde larmar man om ökade kostnader inom individ och familjeomsorgen. Det handlar om ökade missbruksproblem bland unga vuxna, fler orosanmälningar rörande större syskonskaror, fler fall av hedersrelaterat våld och våld i nära relationer och fler komplicerade placeringar av barn och unga.
För det femte har kommunerna ett stort demografiskt tryck där både gruppen unga och äldre ökar. Vissa kommuner brottas samtidigt med stora och växande pensionsskulder.

De kommande åren finns absolut inget utrymme för slöseri med skattemedel, vare sig i kommuner, regioner eller hos staten. Det är hög tid att börja prioritera vad som är viktigast om man ska kunna trygga en god välfärd utan skattehöjningar. Moderaterna och Kristdemokraternas statsbudget som riksdagen tagit beslut om är ett bra exempel på hur man kan prioritera. Vi prioriterade bort mindre viktiga saker och kunde i stället göra en extra satsning i år på 3,5 miljarder till kommunerna och 1,5 miljard till landsting och regioner. Det är viktiga tillskott för att stärka välfärden. Samtidigt fanns det utrymme att sänka skatten för både löntagare och pensionärer. Skattesänkningar som nu syns i lönekuvertet och vid pensionsutbetalningen för åtskilliga miljoner svenskar.

Med en ansvarsfull politik kan man både stärka välfärden och samtidigt sänka skattetrycket. Valet är faktiskt politikernas. Man kan inte skylla på någon annan.

"Cash is king"

Jag har ju förflutet i bankvärlden, 20 år jobbade jag som bland annat jurist och placeringsrådgivare innan jag blev riksdagsledamot. Jag såg förändringen i människors beteende när det gäller betalningar, från kontanter via checkar och bankomatkort till dagens betalkort. Och sedan jag låmnade bankvärlden har utvecklingen fortsatt i allt snabbare hastighet. I dag är Sverige det land i världen där kontanter används minst. Kortbetalningar och swish har tagit över. Normalt är det utmärkt, jag betalar själv 99% av alla mina köp på detta sätt. Jag välkomnar den tekniska utvecklingen, där Sverige ligger i spetsen.

Men det finns en baksida. Förutom att alla inte kan använda alla tekniska system (barn, äldre, funktionshindrade osv), så är det begränsade antalet kontanter ett problem ur beredskapssynpunkt. I ett krisläge där inte tekniken fungerar och elen är utslagen kommer inga elektroniska betalningssystem att fungera. Det är dä'rför viktigt att samhället har en beredskap för att kunna distribuera kontanter över landet vid behov, och detta är en fråga som diskuteras mycket politiskt idag.

Men även i dagens vardag uppstår emellanåt problem. Ibland fungerar inte tekniken och då är det bra att ha lite kontanter i plånboken, vilke tjag alltid själv har. I dag påmindes hela riksdagen om detta. Vi möttes av denna skylt när kortläsaren i riksdagsrestaurangen var utslagen. Kanske en utmärkt påminnelse till riksdagens ledamöter om att kontanter faktiskt har en funktion de också?

Debattinlägg i Svenljunga Tranemo Tidning idag

Sveriges kanske främste klimatforskare tonar ned klimathotet

Lennart Bengtsson har ett imponerande CV. Förutom att han är ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien som utser Nobelprisen i fysik och kemi, så är han professor i dynamisk meteorologi vid universitetet i Reading i Storbritannien. Han har också varit chef för europeiska vädercentret ECMWF, tidigare chef för Max-Planbck-institutet för meteorologi i Hamburg, ansvarig för geologistudier vid det internationella rymdforskningsinstitutet ISSI i Bern, och tidigare chef för numeriska väderprojektioner på SMHI. Redan i april 2014, alltså för snart fem år sedan, tonade Lennart Bengtsson ned klimathotet. Miljötidningen Aktuell Hållbarhet skrev om detta:

Sedan 2014 har klimatdebatten hårdnat ännu mera och de mer extrema debattörerna talar om jordens snara undergång, att det är "kört" för mänskligheten, att jorden behöver "palliativ vård" eller att vi i vart fall behöver diktatur för att snabbt ta itu med klimathotet. Men Bengtsson, som står fast vid sina tidigare slutsatser, har nu blivit intervjuad på nytt, denna gång i Expressen (tyvärr låst artikel):

Bengtsson anser bland annat att svenska politiker är okunniga i klimatfrågan och därför tar felaktiga beslut. "Problemet i Sverige när det gäller klimataktivister är att de styrs av ideologi och inte av rationellt, systematiskt tänkande" säger Bengtsson i Expressen. "Av alla forskare som sysslat med det här i sina karriärer så är det naturligtvis ingen som ifrågasätter att koldioxiden har en effekt på jordens temperatur. Men det som är det viktigaste frågan är ju hur stor effekten är. Och när blir det ett problem? Och detta måste man ju kunna diskutera. Men då serverar de här miljömänniskorna omedelbart moraliska argument. Ungefär som att jag är en ond människa som inte vill minska på utsläpp och så vidare".

I artikeln konstaterar Bengtsson att han "utan tvekan satt sig in i klimatet mer än de flesta människor". Och att det finns många i debatten, även experter, som överdriver väldigt, inte minst när det gäller extrema väderfenomen. I artikeln får Bengtsson bland annat ett par intressanta frågor:

Vad händer om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader? Ja, det händer inte särskilt mycket. Det blir lite varmare. Ska man inte vara orolig för extremväder? Ja, alltså, extremvädret, det finns det inte någon realitet i överhuvudtaget. Klimatet är naturligt extremt. Det blir lite varmare, så det blir mer frekventa värmeböljor och det blir lite mindre perioder med mycket kallt väder. Men det ändrar sig ganska långsamt.

Finns det ingenting att oroas av överhuvudtaget? Det är naturligtvis en bedömningsfråga. Min bedömning är att på de närmaste 50 åren som man kan överblicka så har jag svårt att se någon anledning till någon större oro faktiskt. I många fall är det till och med en fördel att jorden blir lite varmare. Jorden har blivit grönare, till exempel. Men om det hela fortsätter, i hundratals år, så är det självklart att det kan bli problem.

I artikeln kommenterar tre andra medlemmar i KVA Bengtssons bedömningar. Teknologie doktor Lars Bern håller med honom och kallar honom för sin läromästare. Professorn emeritus i kemisk meteorologi, Henning Rodhe, är ganska nyanserad och säger att han har stor respekt för Bengtssons vetenskapliga kompetens, och att han vet vad det handlar om, men att han för egen del är mer oroad för klimatförändringarna än Bengtsson. Matematikprofessorn Olle Häggström anser däremot att Bengtssons inställning till klimatet är "djupt problematisk". Detta bemöter Bengtsson med att Häggström "är en fundamentalist och en aktivist av Guds nåde". Så man kan väl konstatera att herrarna i Kungliga Vetenskapsakademien är långtifrån överens i klimatfrågan. Trots att de alla är kompetenta professorer och utser nobelpristagarna i både fysik och kemi. Detta är i sig ett bevis om något på att vetenskapen inte alls är överens i klimatfrågan. (Korrigering 11/3: Lars Bern är inte medlem i KVA utan i IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien. Övriga nämnda är däremot medlemmar i KVA, Kungliga Vetenskapsakademien.)

Häromdagen hade förresten Lennart Bengtsson även denna artikel på bloggen Det Goda Samhället. Som synes anser han visserligen, till skillnad mot en del andra debattörer, att huvuddelen av den globala uppvärmningen (en knapp grad det senaste decenniet) beror på människans utsläpp av växthusgaser. Däremot menar han att det knappast är något större bekymmer med en måttlig temperaturhöjning. Återigen ett bevis på att det faktiskt finns väldigt olika åsikter från olika experter och vetenskapsmän när det gäller klimatfrågan.

Kan vi lita på de temperaturdata som används i klimatdebatten?

Bloggen Klimatforum.com imponerar allt mer. Få har nog lagt ned ett så omfattande arbete på att granska och analysera vad som sägs och görs i klimatdebatten som Staffan Mörner. I det senaste inlägget granskar han det här med "justering av temperaturfdata". Alltså det jag berättade om efter klimatkonferensen i Mölndal, där vi fick en mycket tydlig och faktabaserad beskrivning av hur man idag i olika rapporter regelmässigt sänker äldre temperaturdata och höjer modernare, vilket leder till en helt annan bild än den man skulle fått med verkligt uppmätta temperaturer. Det finns vetenskapliga skäl för att ibland korrigera äldre data, och det behöver inte alls vara något konstigt. Men denna sammanställning visar hur oerhört omfattande dessa justeringar är, att de i stort sett alltid görs så att temperaturökningen ser mer dramatisk ut än den annars skulle varit, samt att dessa justeringar står för i stoirt sett hela (!) den uppmätta temperaturökningen de senaste decennierna. Jag dömer inte av vad som är rätt eller fel, men det känns inte helt bekvämt att återigen ta del av dessa fakta. För det är fakta - alla grafer är verkliga och offentliggjorda, före och efter justering. Det är ett imponerande material.

Är inte detta korruption?

2019-03-04

Min fd riksdagskollega Staffan Danielsson (C) har ett mycket tänkvärt inlägg på twitter idag. Han berättar om hur förre MP-språkröret Maria Wetterstrand alltså fått i uppdrag att utreda framtida krav på förnybar inblandning i flygbränslet. Hon kom fram till att det bör bli ett krav. Samtidigt sitter hon i styrelsen för ett bolag som avser att producera just förnybart flygbränsle. Sedan Wetterstrand presenterade sin rapport har bolagets marknadsvärde ökat med 30-40%. Redan någon timme efter att rapporten presenterats ökade kursen dramatiskt. I vilken mån det enbart beror på rapporten går såklart inte att säga säkert, men blotta misstanken är motbjudande. Enligt flera källor äger Wetterstrand själv 615.000 aktier i bolaget. Hon har med andra ord sett sin egen förmögenhet växa efter sin egen rapport.

Mest anmärkningsvärt är kanske att regeringen utsåg henne till utredare utan att kontrollera hennes ekonomiska intressen, och att hon tackade ja trots att hon så uppenbart är jävig. Det borde vara så uppenbart för henne att inte åta sig detta utredningsuppdrag på grund av jäv.

Det hela påminner lite om när en annan miljöpartist, Matz Hammarström, tidigare riksdagsledamot och språkrör för MP, under tidigare s-regering fick i uppdrag att utreda behovet av en statlig djurskyddsmyndighet. Utredaren kom fram till att det behövdes. Och utsågs sedan av regeringen till generaldirektör för samma myndighet när den bildades 2004.

Och så dags för lite naturvetenskap rörande klimatet

2019-03-03

Klimatdebatten blir allt mer extrem och styrs idag mer av politiskt korrekt tyckande än av naturvetenskapliga fakta och vetenskaplig nyfikenhet. Domedagsrösterna blir samtidigt allt starkare, vilket skapar stark och berättigad ilska - men samtidigt lockar fram ett motstånd som ibland tar sig överdrivna former. Exempelvis genom att rent av förneka vetenskapliga fakta såsom växthuseffektens existens. Samtidigt påstår alarmisterna att "vetenskapen är enig", vilket är helt fel, vilket det är väldigt lätt att bevisa. Och samtidigt som vissa debattörer menar att människan ensam orsakar alla klimatförändringar, påstår andra att människan inte påverkar alls, trots jordens snabbt växande befolkning och vårt sätt att leva. Båda påståendena förefaller rent logiskt ganska osannolika.

Ibland läser jag inlägg som lyckas balansera väl i debatten och som faktiskt grundar alla påståenden i vetenskap, och när det saknas vetenskap är ödmjuk inför att vi faktiskt inte vet i stället för att gissa. Detta är en sådan sammanställning, gjord av författaren och läraren Staffan Mörner. Hans blogg "klimatforum" är nyanserad, balanserad och förankrad i vetenskap. Han förespråkar dialog och samtal. Här är ett mycket läsvärt inlägg som jag rekommenderar alla att läsa som vill ha bra på fötter i klimatdebatten. Dessutom visar han tydligt den totala oenighet som råder bland klimatforskarna om helt avgörande frågor inom klimatvetenskapen.

Jorden har blivit grönare

Världen blir allt grönare och enligt en sammanställning av satellitbilder är det särskilt Kina och Indien som blivit grönare perioden 2000 till 2017. Och särskilt mycket grönare blir det i Indien och Kina enligt Håkan Olsson, professor i skoglig fjärranalys på SLU. Han hänvisar till en artikel som publicerats i Nature sustainability.

Att jorden har blivit allt grönare sedan sekelskiftet 2000 beror, enligt studien, på flera faktorer. Till exempel ett förändrat klimat och ökade utsläpp av koldioxid som gödslar växtligheten. För Indien och Kina handlar det också om förändrad markanvändning. I Indien förklaras det med att jordbruket utvecklats och i Kina handlar det om att man planterat mer skog.

Påståendena från klimatalarmister om att öknarna breder ut sig på grund av att klimatet förändras har tidigare visat sig vara fel när det gäller Afrika, där exempelvis Saharaöknen krympt. Även andra studier visar att jorden totalt sett blivit grönare, vilket nu också bekräftas av denna studie.

Det är också fascinerande att inse att det som gäller för vanliga växthus också gäller utanför växthusen. Ju högre halt av koldioxid i luften, desto mer växer växtligheten - och suger då samtidigt upp mer koldioxid, varvid koldioxidhalten i luften balanseras. Naturens eget sätt att balansera klimatet?

Bilens miljöpåverkan är mindre än många verkar tro

2019-03-01

Vid gårdagens uppstartsmöte med Riksdagens Bilnätverk diskuterades bland annat bilens miljöpåverkan. I boken "Ständigt på väg" finns bland annat dessa två figurer. Den vänstra visar hur dramatiskt de totala utsläppen av de hälsofarliga kväveoxiderna från vägtrafiken minskat över tid - trots att antalet bilar ökat snabbt. Och Trafikverkets prognos är att minskningen fortsätter. Sedan 1990 är minskningen över 70%! Och detta beror såklart på teknisk utveckling, bättre motorer och effektivare avgasrening.

Eftersom koldioxidutsläppen är nästan det enda som diskuteras idag kan det vara intressant även med den högra figuren. Den visar hur även dessa utsläpp minskat dramatiskt, inte minst på senare år. Från 1982 fram tills 2016 är det en halvering av utsläppen per kilometer från nya bilar.

Världnaturfonden har i en färsk kartläggning visat att globalt står hela transportsektorn (alltså personbilar, lastbilar, bussar, båtar, flyg och tåg) tillsammans för ca 1/7 av det totala utsläppen. Påståendet att just privatbilismen är en "stor klimatbov" är med andra ord knappast korrekt. Inte ens av klimatskäl går det att försvara hetsjakten mot privatbilismen, oavsett hur alarmistisk man är i klimatfrågan. Om man oroar sig för koldioxidutsläppen är det rimligen dessa man ska lägga kraften på att minska, inte bilen som sådan.

Även Svenska Dagbladets ledarsida uppmärksammar vårt bilnätverk

2019-03-01

Medias intresse för vårt nystartade bilnätverk är oväntat stort. Vi har redan fått flera intervjuer och i dag uppmärksammar även Svenska Dagbladets ledarsida vårt nätverk och länkar till vår debattartikel i går på Svt Opinion.

Mars 2019

Debattartikel inför dagens interpellationsdebatt med finansministern

Högkonjunkturen döljer bara tillfälligt Sveriges problem

Klimatdebatten och klimatpolitiken är vare sig rimlig eller logisk

Jag är stabilt topp tre bland politiska opinionsbildare på twitter

Vänstertidningen ETC överutnyttjade presstödet

Arbetslösheten har börjat öka igen

En kväll på Slottet

Mycket om Riksdagens Bilnätverk nu

Är president Trump helt fel ute när han kritiserar vårt sårbara samhälle?

Drygt en miljon till konsverk för maskar, insekter och svampar...

Tjafs om höghastighetståg försenade ny järnväg Göteborg-Borås minst 6-8 år

Oansvarig migrationspolitik har orsakat skolsegregationen

Mediaintresset för Riksdagens bilnätverk växer

SVT sprider återigen falska "klimatnyheter"

Jag KU-anmäler justitieminister Morgan Johansson (S)

Möte med Riksbanken och Finansinspektionen

Stort intresse för Riksdagens Bilnätverk

Min riksdagsdebatt idag om kommunala frågor

"Cash is king"

Debattinlägg i Svenljunga Tranemo Tidning idag

Sveriges kanske främste klimatforskare tonar ned klimathotet

Kan vi lita på de temperaturdata som används i klimatdebatten?

Är inte detta korruption?

Och så dags för lite naturvetenskap rörande klimatet

Jorden har blivit grönare

Bilens miljöpåverkan är mindre än många verkar tro

Även Svenska Dagbladets ledarsida uppmärksammar vårt bilnätverk