OECD-konferens Paris13-15 februari 2019

(Inläggen kommer i omvänd ordning mot bloggen, dvs läses uppifrån och ned.)

OECD-konferens i Paris

2019-02-14

 

Den svenska delegationen är störst på årets möte med OECD:s parlamentariska nätverk. 23 personer. och faktum är att detta är en av de mer intressanta konferenserna man kan besöka. Ämnena är allt från världsekonomi och tillväxt, till mer konkreta frågor som bostadsmarknad, energiförsörjning, digitalisering och artificiell intelligens. Att få olika inspel från helt andra delar av världen är vi är vana vid är väldigt viktigt. Att få Malawis eller Argentinas syn på bostadsmarknaden är tex en välgörande kontrast till EU-ländernas problem.

 

IEA:s syn på den framtida energiförsörjningen i världen

2019-02-14

En av de mest intressanta föredragningarna på OECD-mötet var nog dagens om den globala energiförsörjningen och prognoserna för framtiden. Det var var Dr Faith Birol, Executive Director IEA (Internatial Energy Agency) som höll föredragningen. 

Användningen av sol och vind ökar, men problemen är det välkända; att energin bara finns när det blåser och solen skiner. Detta är en av de stora utmaningarna för väldens energibolag. Tillgången på olja och gas ökar och priserna sjunker, samtidigt som Kina och andra utvecklingsländer ökar sin konsumtion. En glädjande nyhet är satt för första gången är mindre än en miljard människor utan tillgång till el. I Afrika saknar dock 2/3 tillgång till elektricitet.

Denna bild visar IEA:s prognoser för hur världens energiförsörjning kommer att förändras fram till  2040 i avancerade ekonomier respektive utvecklingsländer (vänster resp höger stapel i figurerna ovan). I utvecklade länder kommer främst förnybar energi att växa, samt i viss mån användningen av gas. I utvecklingsländerna kommer alla energislag att öka kraftigt, inklusive gas, olja och kol, och även kärnkraft. och förnybar energi. Totalt kommer energibehoven att öka i takt med att fler människor får tillgång till elektricitet och värme och ökar sin levnadsstandard. Utvinningen av olja, gas och kol kommer att öka, och inte minst Kina kommer att efterfråga mer gas för att minska luftföroreningarna från koleldning. Samtidigt är Kina nummer ett i världen när det gäller förnybar energi.

Marknaden för elbilar växer i världen, ca 5 miljoner elbilar finns redan i trafik, hälften av dem i China. Problemet är bara att i stort sett all el i Kina tillverkas av kol. Det är alltså ingen "klimatnytta" alls för kineserna att köpaelbil. Däremot minskar det luftföroreningarna som är ett stort problem i många kinesiska städer. Samtidigt rullar ungefär en miljard gamla bilar i världen, Jämfört med de 5 miljoner elbilarna är dessa försumbara i antal. Elbilarna gör idag enligt IEA främst nytta ör luftkvalitet och miljl, inte klimat.



Här en bild över kärnkraftens utveckling. Om inte de politiska signalerna ändras kommer kärnkraften att minska i betydelse i både USA, EU och Japan. Samtidigt kommer Kina, Ryssland och Indien att satsa stort på nya kärnkraftverk. Fördelen med kärnkraft är enligt IEA att energiproduktionen är stabil och direkt, oavsett väder, och det medför inga koldioxidutsläpp. Samtidigt är kostnaden hög och varje land måste själva analysera nyttan av kärnkraft för det egna energisystemet.

IEA:s redogörelse visar tydligt hur man måste ha en global syn på "klimatpolitiken", och det är i vart fall för mig helt uppenbart att det inte är någon nytta med att Sverige gör extremt dyra åtgärder inom landet när man för samma pengar kan åstadkomma så oerhört mycket mer i andra länder. Inte minst kan vi medverka till starkt positiva effekter på både hälsa och miljö genom insatser i andra länder.

IEA:s åsikt är satt en global klimatpolitik måste innehålla både förnybar energi, energieffektivisering, minskade utsläpp samt ny teknologi inklusive lagring av koldioxid. Min egen kommentar är att mycket av detta har fördelar även om man bortser från klimatdiskussionen. Dock medför lagring av CO2 enorma kostnader och kommer sannolikt att driva upp energipriserna eller behövas finansieras via höjda skatter på annat sätt. Lagring av CO2 är enbart något man gör för att påverka utsläppen av CO2. Det innebär inga fördelar i övrigt för samhället. Att satsa på detta utan att veta alls i vilken mån det ens kan begränsa eller stoppa klimatförändringar känns minst sagt tveksamt. Då är det enligt min åsikt vettigare att satsa på åtgärder som i vart fall också gör nytta för miljö och hälsa.  

 

Många intressanta ämnen på OECD-konferensen

2019-02-15



Här är en del av den svenska delegationen, själv sitter jag näst längst till höger på bilden, djupt koncentrerad i något intressant föredrag. Den svenska delegationen var störst på denna konferens, den nyvalda riksdagen skickade 23 personer från ett antal av riksdagsutskotten och olika partier. Det är en bra inledning på mandatperiodens arbete och extra intressant såklart för de nyvalda riksdagsledamöter som deltog. Årets OECD-konferens bjöd på många olika ämnen.

I onsdags kväll var vi på mottagning hos Sveriges OECD-ambassadör, Anna Brandt, och där fick vi föredragningar om OECD:s syn på det världsekonomiska läget och några små nedslag om OECD:s syn på Sverige, som meddelas i en större rapport inom kort. Kortfattat kan man säga att man var nöjd med att Sverige har starka statsfinanser och låg statsskuld, samt att arbetslösheten minskat. Mer orolig var man för migrationen och den arbetslöshet den medför framöver. Man hade också synpunkter på att Sveriges riksbank och politikerna de senate åren fört en så expansiv finanspolitik och negativ ränta i högkonjunktur. Hushållens skuldsättning och bostadsbrosten bekymrar också, och kostnaderna för att bygga ses som ett stort problem. Den faktiska fattigdomen är låg i Sverige, men klyftorna i samhället växer i takt med att reala tillgångar (fastigheter och värdepapper) växer i värde till följd av den svaga valutan och låga räntan. Samtidigt medför koronans stadiga nedgång att importpriserna ökar vilket slår mot hushållen. Näringslivsklimatet är bra, men den svaga valutakursen dopar ekonomin och det kan bli problem när ekonomin blir sämre. Arbetskraften är välutbildad och har hög produktivitet, men det gör det samtidigt svårt för lågutbildade invandrare att ta plats på den svenska arbetsmarknaden.  

Konferensen torsdag-fredag inleddes med ett avsnitt om bostadsförsörjning. Många utvecklade länder beskriver samma problem, ökad urbanisering som driver upp bostadspriserna i städerna, höga markkostnader som gör det svårt att bygga nya bostäder med rimlig hyra och ökad svårighet för unga människor att hitta sin första bostad. Samtidigt fick vi lite perspektiv när Malawis representant berättade att deras största utmaning är att så stor del av befolkningen bor i enkla hyddor eller enkla hus, och att deras mål vad att i vart fall försöka bygga ut elektricitet och vattenförsörjning. Argentinas representant berättade å sin sida att det saknas över 7 miljoner (!) bostäöder i Argentina. Några direkta lösningar på den globala bostadsbristen fick vi väl inte, men det var ändå intressant att lyssna på olika länders ansträngningar.

Nästa punkt var den om energiförsörjningen som jag berättade om i föregående inlägg. Sedan följde en punkt om problemen med rättvis beskattning av digitala tjänster. Globalisering och digital ekonomi skapar  problem med skattebaser som flyttar och att alla skatter tillfaller det land där huvudkontoret ligger - oavsett i vilket land man tjänat pengarna. OECD:s representant förelog att man skulle diskutera global beskattning av dessa företag, varefter skatternaa skulle fördelas mellan de länder där pengarna tjäönats in. Jag förstår tanken, men det här med globala skatter känns ändå inte särskilt lockande. Risken är att man sedan hittar nya spännande globala ändamål för dessa skatter och samtidigt bygger upp en tung administration som bränner av det mesta. Jag tycker det borde gå att lösa dessa frågor avtalsvägen i olika skatteavtal.

Sedan följde ett antal andra punkter. En om reglering av den framväxande tekniken för artificiell intelligens. Och en om hur vi skapar fria och säkra val, där bland annat Estland berättad eom den möjlighet som finns där att rösta elektroniskt. En annan punkt handlad eom riskhantering, inklusive cybersäkerhet, en om risken för förlust av biodiversitet (att antalet arter minskar). Ett annat diskussionsämne var abretvillkor och arbetskraftens fria rörlighet. Olika piunkter var olika intressanta beroende på vilket utskott man sitter i. För egen del låg mitt intresse såklart främst på världsekonomin, Sveriges ekonomi, vår bostadsmarknad och energipolitik.

 

Ett snabbt besök i Eiffeltornet

2019-02-15

Jag har varit i Paris flera gånger på olika konferenser och besök. Men Eiffeltornet har aldrig riktigt varit redo att ta emot mig på besök. En gång när jag kom dit höll man på att utrymma tornet efter ett bombhot. Och förra året när jag också var på OECD-konferens var det snökaos i Paris (vilket är extremt ovanligt) och då var tornet stängt på grund av detta. Men i onsdags fungerade det bättre, vädret var fint och soligt och före besöket hos ambassadören fick jag några timmar över och ställde mig i den långa kön för att åka upp till toppen. Det blev 1,5 timme i kön och sedan ett snabbt besök i tornet, men det var väl värt de 250 kronor (!) som besöket kostade. Jag räknade snabbt ut att med den kö som ringlades sig framför hissarna så måste Eiffeltornet omsätta enorma pengar, sannolikt miljonbelopp varje dag tornet är öppet. Å andra sidan måste kostnaderna för att hålla tornet i gott skick vara väldigt höga.  

 
 
 

Den första hissen går till den första avsatsen och sedan tar man en hiss till upp till toppen. Översta våningen där hissen stannar ligger på 280 meters höjd. Tornet är 300 meter plus en 24 meters modern TV-mast längst upp. Utsikten är verkligen fantastisk, man ser den enormt stora staden med sina vita byggnader breda ut sig åt alla håll.

 

Bilden ovan är från första avsatsen, den nedre från toppen av tornet.









Ovan zomade jag in Triumfbågen. Annars är det mest floden Seine som dominerar bilden.





Eiffeltornets skugga når över en stor del av staden.





.