November 2018

Moderaterna presenterar sin budgetmotion och integrationsmotion

2018-11-30

Samtidigt som den politiska röran tilltar, med olika och helt oförenliga ultimatum från såväl V, MP, C och L, presenterade moderaterna idag två viktiga motioner. Dels vår stora budgetmotion som ett stort antal personer arbetat hårt med under lång tid, för att den också ska vara möjlig att regera på. Dels en omfattande och genomarbetad motion om integration och migrationspolitik. Den senare återkommer jag till i eget blogginlägg.



Vår budgetmotion är förankrad i den gemensamma reformagenda som Alliansens partier gick till val på. Det är en budget som tar tag i våra svenska samhällsproblem här och nu. Sverige har en övergångsregering, men ingen övergångsriksdag. Viktiga beslut kan inte vänta. Svensk ekonomi har under flera år gått på högvarv samtidigt som det politiska reformarbetet i princip stått helt still. Enligt Konjunkturinstitutet når den svenska konjunkturen sin topp i år och BNP-tillväxten bromsar in nästa år. Sverige står sämre rustat än vi borde. Med vår budget ger vi Sverige en ny riktning, som bryter med de senaste årens reformtrötthet och politiska vänstervridning.

1. Reformer för jobb och tillväxt. 
De kommande åren förväntas Sverige ha lägre tillväxt per invånare än så gott som alla andra EU-länder. Detta trots att många faktorer talar för Sverige: en välutbildad och teknikvan befolkning, ett innovativt näringsliv och betydande investeringar i forskning och utveckling. Kostnaderna för en politik som straffar företagande och arbete, utbildning och ansträngning blir samtidigt allt högre när den internationella konkurrensen skärps. Sverige behöver politik som underlättar för företagande och entreprenörskap. Det är en långsiktig uppgift där senare års stora skattehöjningar och attacker på hela branscher måste få ett slut.

Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga bygger inte minst på att vi är ett land där det lönar sig att arbeta och att välja de mest krävande utbildningarna. Dagens höga marginalskatter straffar dem som gör det och därför föreslår vi höjd inkomstgräns för uttag av statlig inkomstskatt. Vi vill också under mandatperioden ta steg för att avskaffa värnskatten - principen om ”hälften kvar” hade brett stöd för trettio år sedan och det borde den ha även i dag. Vi sänker också skatten ytterligare för pensionärer som arbetar.

De som kan och vill jobba ska också göra det. Så är det inte i dag. Bidragsförsörjning leder till utanförskap, men också till lägre tillväxt och högre skatter. Vi utökar därför jobbskatteavdraget så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag till arbete. Ett tredubblat RUT-avdrag bidrar till att skapa fler enklare jobb.

Det ska också löna sig att ha arbetat. I vår budget får alla pensionärer sänkt skatt, inklusive den miljon pensionärer som har lägst pension. Vår skattesänkning för pensionärer uppgår till 5,8 miljarder kronor 2019 och vi vill sänka skatten ytterligare för Sveriges pensionärer under mandatperioden.

2. Återupprätta samhällskontraktet.
Det grundläggande samhällskontraktet mellan stat och medborgare bygger på ömsesidighet. Medborgarna betalar skatt, och förväntar sig att det offentliga upprätthåller lag, ordning och trygghet i samhället. Ser till att det finns bra välfärdstjänster inom vård och skola, och pålitliga ekonomiska trygghetssystem när man inte kan jobba. Det finns allt fler tecken på att samhällskontraktet sviktar. Polistätheten har sjunkit till den lägsta på tio år. Vårdköerna har fördubblats. Var sjätte elev lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Den utvecklingen måste nu brytas. Staten måste klara sina grundläggande uppgifter. Så länge den inte gör det måste annat prioriteras ned eller bort.
* Vi satsar sammanlagt 18 miljarder kronor på försvaret under perioden 2019–2021, varav tre miljarder kronor tillförs redan 2019. Upptrappningen till försvarsinvesteringar på 2 procent av bnp inleds.
* Vi förstärker Polismyndigheten för att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Viktiga delar i detta är höjda polislöner och betald polisutbildning.
* Våra förslag ökar tillgängligheten till sjukvården oavsett var man bor. Vi stärker kunskapsfokus i skolan, med fler skoltimmar och fler lärarassistenter.
* 2019 ökar vi resurserna till välfärden med fem miljarder kronor till Sveriges kommuner och landsting. När det gäller tillskott efter 2019, så kommer de att villkoras så att alla kommuner använder pengarna effektivt och arbetar för minskade bidragskostnader och bättre integration.

3. Sverige ska hålla ihop.
Sverige ska vara ett jämlikt samhälle med god sammanhållning. Vi accepterar inte utanförskap och segregation. Arbetslinjen ska gälla alla, skolan ska bli den språngbräda för social rörlighet som göra att alla barn får sina egna chanser, och de som är nyanlända ska lära sig svenska språket och komma in i vårt samhälle. Sverige är också ett land med långa avstånd. Den tidigare regeringens skattehöjningar på drivmedel slår hårt. Vi vill avskaffa överindexeringen av drivmedelsskatter och tar nu steg i den riktningen. Vi stoppar den rödgröna regeringens dieselskattehöjning på lantbruket. Vi tar nya steg för en god infrastruktur i hela landet, med ökade resurser till väg- och järnvägsunderhåll och satsningar på bredbandsutbyggnad.

4. En fungerande och långsiktig migrations- och integrationspolitik.
Vi moderater vill ha en parlamentarisk utredning för att skapa en långsiktigt hållbar och brett respekterad migrationspolitik. Till dess en ny permanent lagstiftning finns på plats behöver den tillfälliga lagen, som löper ut i juli nästa år, förlängas. Detta kan inte vänta. Migrationspolitiken är också en viktig del av integrationspolitiken. Hur nyanlända integreras i det svenska samhället kommer att prägla Sverige under lång tid. Det är en ödesfråga. Jobben och språket är helt avgörande delar i detta. Vi vill ha en särskild språkförskola för de barn som växer upp i familjer som inte talar svenska.

5. Besparingar på myndigheter och onödiga utgifter
I vår budgetmotion föreslår vi nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten och "Delegationen mot segregation". Vi skär ned regeringens byggsubventioner kraftigt och ökar biståndet långsammare än regeringen. Vi skär ned anslagen till Migrationsverket, avskaffar en del dåligt fungerande arbetsmarkandspolitiska insatser och drar ned satsningarna på extratjänster. Vi slopar skattereduktionen för fackföreningsavgifter, trappar ned stödet till elcyklar och subventioner av solceller, och avskaffar rätten till gratis entré på museer för vuxna och subvention av gratis kollektivtrafik för unga. Totalt innebär moderaternas budget besparingar på 25-27 miljarder per år jämfört med övergångsregeringens budget. Pengar vi använder för satsningar på välfärden och sänkt skatt för pensionärer och löntagare.  

Med vår budgetmotion kan Sverige lägga grunden för det reformprogram som kommer att behövas de kommande åren. Det måste bli ett långsiktigt och uthålligt arbete. Det finns inga enkla och snabba lösningar för att långsiktigt öka tillväxten eller återupprätta samhällskontraktet. Vi har ett antal ytterligare reformer som inte finns med i denna budget och som inte kan inte genomföras från årsskiftet på grund av att det i en del fall även krävs annan lagstiftning som inte hinner komma på plats till följd av den korta tiden fram till årsskiftet och det röriga politiska läget. Men Moderaternas budgetmotion förverkligar ändå en hel del av den borgerliga politik som kan ge Sverige en ny riktning. 



 

Förbud mot fossila bränslen vore en katastrof på många sätt

2018-11-28

I dag röstade riksdagen om nya placeringsregler för AP-fonderna, där bland annat en generell skrivning om hållbarhet finns med. Vissa partier, främst V och MP, hade velat ha kraftfullare skrivnimngar där man rent av förbjöd AP-fonderna att placera pengar i "fossila verksamhet". Jag skrev om detta i min debattartikel och blogginlägg i helgen.

I dag finns en artikel i Borås Tidning om samma sak, där man på nytt för en diskussion om ett eventuellt förbud mot fossila placeringar. Jag försöker i intervjun att nyansera bilden lite och påpekade bland annat att våra brandbilar, ambulanser och polisbilar går på fossila bränslen. Samma sak med de flesta lastbilstransporter av livsmedel och andra förnödenheter. Försvaret är helt beroende av fossila  bränslen för sina fordon och utan fossila bränslen skulle JAS-planen stå på marken. Det finns eldrivna färjor mellan Helsingborg och Helsingör, men i övrigt är hela den svenska fartygflottan och alla färjor, liksom alla flottans fartyg beroende av fossila bränslen. Samma sak för både inrikes och utrikes passargerarflyg och allt fraktflyg, liksom postflyget, räddningshelikoptrar och ambulanshelikoptrar. Utan fossila bränslen skulle inte heller brandflygen kunnat bekämpa skogsbränder och sportflygare övervaka och larma vid misstänkta skogsbränder. I stor sett alla jordbruksmaskiner och skogmaskiner är beroende av fossila bränslen, utan detta skulle vi vare sig ha någoin livmedelsproduktion eller något skogsbruk. Förutom detta går våra stora reservkraftverk på olja, och utan reservkraft får vi elbrist om vintern blir bister.

Så här kan man fortsätta. I dag är vi faktiskt helt beroende av fossila bränslen, och att då vilja stoppa raffinering av oljeprodukter eller import av olja, eller föreslå stopp för investering i oljebolag eller bränsleföretag  är helt enkelt inte seriöst. Så länge viktiga samhällsfunktioner är beroende av fossila bränslen måste vi också ha fram dessa. Att vi samtidigt stegvis försöker gå över till andra bränslen är såklart positivt, men det är en mycket lång väg att gå innan vårt samhälle klarar sig utan fossila bränslen, om det ens kommer att hända.

I dag fick jag förresten nedanstående i min post. En vädjan från organisationen MAF som vädjar om bidrag för inköp av en jeepdunk flygbränsle till hjälp för människor som drabbas av katastrofer eller svält i världens mest svårtillgängliga områden. Jeepdunken med fossila bränslen räddar liv. Det glöms alltför ofta bort i debatten. 







 

Citerad i Borås Tidning om regeringsdiskussionerna

2018-11-25



I dag är jag citerad i Borås Tidning från facebook, från inledningen av mitt facebookinlägg den 22/11. Så här skrev jag på facebook och twitter om regeringsdiskussionerna i veckan, och den som föäljer bloggen känner igen det mesta från blogginlägget samma dag:

AP-fonderna får strängare placeringsregler - men inga förbud

2018-11-25

I går hade jag detta debattsvar i Borås Tidning till en skribent som, i direkt uppmaning till mig som ledamot av finansutskottet, efterlyste strängare placeringsregler för AP-fonderna, där man rent av skulle förbjuda alla placeringar i "fossila företag". Mitt svar kopplar jag till de nya regler som riksdagen inom kort beslutar om, där hållbara placeringar blir ett nytt mål vid sidan av exempelvis socialt ansvarstagande.  

Att däremot förbjuda alla placeringar i fossila tillgångar eller företag som arbetar med detta vore orimligt. Utan fossila bränslen skulle ingen ambulans komma när vi är sjuka. Inte någon brandbil eller polis heller när vi behöver dem. De flesta varor skulle inte heller komma till butikerna utan lastbilar som går på fossila bränslen. Och de flesta fordon i landet går fortfarande på fossila bränslen för att det helt enkelt inte är realistiskt med något annat. Så länge fossila bränslen är nödvändiga i vårt samhälle måste det också vara legitimt och rimligt att placera pengar i företag som levererar dessa bränslen. Den som påstår annat är en hycklare.





 

"Hanteringen av SD" är faktiskt inte det viktigaste samhällsproblemet

2018-11-22

Som väntat gick även Annie Lööf på pumpen när det gäller regeringsbildningen. Nu har regeringsbildningsfarsen hållit på i 75 dagar, och jag märker tydligt hur människor jag träffar börjat tröttna. Ord som "sandlåda" och "lekstuga" hörs allt oftare, såväl vid samtal som i sociala medier.

Nu är det hög tid att att fler partier tar sig samman! Moderaterna är hittills de enda som visat en konstruktiv vilja att försöka bilda en regering. Och parallellt med detta arbetar vi på en seriös och heltäckande budget som vi hoppas ska börja ta tag i de stora samhällsproblemen. Om alla håller det de sagt finns det också god chans att denna budget ska vinna vid riksdagens omröstning. Så medan många andra pratar och dricker kaffe försöker moderaterna driva politik. Hade riksdagen tagit ansvar förra onsdagen hade Ulf Kristersson redan presenterat sin regeringsförklaring.

Vilka är då de stora samhällsproblemen som en ny regering måste ta tag i? Det är växande utanförskapsområden, omfattande bidragsberoende, gängkriminalitet och skjutningar, svaga skolresultat, växande vårdköer, bostadsbrist, risk för instabil elförsörjning, för höga skatter på arbete och pensioner, behov av skärpt migrationspolitik och effektivare integration samt behov av mer pengar till polis, tull och försvar. Och ovanpå detta tydliga tecken på en vikande konjunktur!

Det stora samhällsproblemet är INTE hur politiska partier ska förhålla sig till eller "hantera" Sverigedemokraterna. Ändå är det den ENDA fråga som diskuteras. 

Riksdagen beslutade idag om förbud mot erkännande av barnäktenskap

2018-11-21

Våren 2017 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att möjligheten att i undantagsfall erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap begränsas ytterligare. Våren 2018 uttalade riksdagen i ett nytt tillkännagivande att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag aldrig ska erkännas i Sverige, om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige. Detta senare tillkä'nnagivande innebar också att riksdagen tillstyrkte bland annat min egen motion om samma sak.

Regeringen följde riksdagens uppmaning och presenterade ett lagförslag, och i dag tog riksdagen det slutliga beslutet som sammanfattas nedan.

Blev Stefan Löfven den svenska modellens baneman?

2018-11-21

Vi var många som varnade när statsminister Löfven för ett år sedan i Göteborg höll ett brandtal om behovet av ett socialt ramverk inom EU, och även fick EU-ländernas representanter att underteckna en deklaration om detta. Vi var många som oroade oss för att EU skulle använda denna deklaration om en "social pelare" som förevändning för att klampa in på nya områden som hittills varit nationell lagstiftning. Och nu ser vi allt fler försök från EU att lägga sig i både nationell lagstiftning om socialförsäkringar och den arbetsmarknadsreglering vi i Sverige i huvudsak hanterat genom kollektivavtalslösningar mellan arbetsmarknadens parter.

I dag skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats om detta. Det är oroväckande läsning. Man kan inte låta bli att fundera över om det blev den gamle fackbossen Löfven som till slut lyckades sänka den svenska modellen på arbetsmarknaden? Vi får väl se. Ett makthungrigt EU är inte att leka med...och Stefan Löfven släppte ut anden ur flaskan. Det är som bekant inte så lätt att stoppa in anden igen.
 

När debatten om klimathotet tappar alla proportioner...

2018-11-21

När man läser sådant här på redaktionell plats i en av Sveriges största tidningar inser man att det är något fel på klimathotsdebatten. Om klimatforskare och klimatdebattörer verkligen inbillar sig att de kan förutsäga att vi stoppat nästa istid om 50.000 eller 130.000 år så inser man att de helt har tappat det. I sak vore det såklart utmärkt om vi lyckas fördröja eller stoppa en ny istid som gör vår del av världen obeboelig. Men tyvärr finns det ju inget som helst vetenskapligt stöd för en sådan teori.
 

Skogsbränderna var tydligen värre förr? 

2018-11-20

Jag uppmärksammade detta "ledarsnack" i Expressen förra veckan. Bland annat om skog och skogsbränder. Den intervjuade är Gunnar Wetterberg, författare, kolumnist i Expressen och skogsägare: 

Skogsbränderna i Sverige i somras och i Kalifornien just nu har fått stor uppmärksamhet. Hur kan vi minska omfattningen av bränderna?

- I ett historiskt perspektiv har vi faktiskt lyckats pressa tillbaka dem. I somras var det kanske 25 000 hektar som brann i Sverige, förr brann uppemot ett par hundra tusen hektar varje år.

- Ett problem är älg och rådjur som betar lövskog och tall, men inte speciellt mycket gran. Därför planterar många skogsägare gran även på torra marker där det egentligen borde stå tall. Granen är dock mycket mer eldfängd. 

- Vi skulle kunna minska risken genom att skjuta fler älgar och återgå till det man lärde ut på 1800-talet, nämligen att plantera lövstråk igenom barrskogarna för att stoppa upp de bränder som ändå uppkommer. Löv brinner mycket sämre än barr. 

Detta påminner lite om diskussionerna efter de dramatiska bränderna i Kalifornien som påstås vara de värsta i modern tid. Om det är så vet jag inte, men mycket talar ju för det. När jag besökte San Francisco för några år sedan blev det också tid för ett snabbt besök i en av nationalparkerna norr om staden, nära Sausolito. Här ett utdrag från min reseberättelse. Vi fick bland annat höra att de enorma Redwood-träden står emot skogsbränder - de är så höga att lågorna aldrig når upp till kronan, och stammarna klarar bränderna utan problem på grund av sin täthet och kemiska sammansättning. Det är därför dessa träd blir så gamla. När man under början och mitten av 1900-talet avverkade huvuddelen av dessa träd och ersatte dem med mindre motståndkraftiga träd och buskar så ökade man också känsligheten för de återkommande skogsbränder som genom historien alltid härjat i Kalifornien.

En annan sak är att man i Kalifornien hela tiden sänker sina grundvattennivåer, som redan i utgångsläget är låga på grund av att stora delar faktiskt är ökenlandskap som odlats upp. Nu slösar man vatten för flitigt vattnande av golfbanor och trädgårdar med vattenkrävande växter som egentligen inte passar, fyllning av mängder av pooler, vattenkrävande odling av grödor som inte passar i ökenklimatet, allt fler invånare som behöver vatten för matlagning, hygien mm. Och när vattnet inte räcker och gamla olönsamma odlingar överges tar buskar och sly över marken och skapar ännu mer brandfarligt material. Ovanpå detta blir det brist på vatten för att bekämpa skogsbränderna.

Så människans sätt att leva påverkar absolut risken för stora skogsbränder, fast orsaken är kanske inte i första hand utsläpp av koldioxid utan hur vi hanterar vår skog och våra vattentillgångar. Och i Sverige var alltså skogsbränderna betydligt värre förr. Trots att vi då inte hade nämnvärda mänskliga koldioxidutsläpp, och ingen mänskligt orsakad klimatförändring.




 

Fler reaktioner på beslutet om den nya TV-skatten

2018-11-20

Reaktionerna fortsätter efter riksdagsbeslutet om den nya obligatoriska TV-skatten. Mitt avstående vid voteringen uppmärksammas också. I förrgår i Epoch Times och går i Världen Idag (nedan). Flera ledarsidor kommenterar också den nya skatten ur olika utgångspunkter.



Debatten om att den nya TV-skatten "kan drabba döda" är dock en grov missuppfattning, vilket även tidningen Metro konstaterar. Skatten beräknas ju efter årsinkomst och om man dör tidigt under året så beräknas TV-skatten på den lilla inkomst man hunnit få, vilket gör att skatten blir väldigt liten eller rent av noll. Det är så man gör med alla skatter, de beräknas på de inkomster den avlidne haft fram till dödsdagen och sedan ansvarar dödsboet för dessa. Den gamla TV-licensen tas också ut till och med dödsdagen, och principen blir i praktiken densamma med den nya TV-skatten. Denna fråga är definitivt inte den viktiga att diskutera, utan ett vilseledande stickspår i debatten.

I dag har jag även en debattartikel i Borås Tidning där jag förklarar varför jag kände mig tvungen att gå¨emot partilinjen i frågan. Det är som sagt aldrig något lätt beslut, men ibland måste man göra det som känns rätt.



 

Var syns den dramatiska globala uppvärmningen?

2018-11-19


Detta är en temperaturgraf över satellitmätningar av den "globala årstemperaturen" från UAH (Univeristy of Alabama Huntsville). De regelbundet återkommande topparna som visas är beroende på El-Niño. Den blå linjen symboliserar FN:s klimatpanel IPCC:s modell över hur temperaturen påståtts ha ökat under samma tid. Vilket bevisligen inte stämmer. Om man ska tro denna graf så har alltså temperaturen globalt ökat med knappt mätbara 0,2 grader på 40 år (det motsvarar ca 0,5 grader på 100 år, vilket alltså är ännu mindre än ökningen av augustitemperaturen i föregående blogginlägg). Det lär rimligen dröja innan IPCC:s prognos på 1,5 graders temperaturuppgång uppnås om ökningen går med denna takt. 

Att den globala temperaturen ökar något råder det väl knappast någon tvekan om. Men hur snabbt och hur mycket är verkligen inte tydligt. Och den enorma dramatiken som IPCC och alarmistiska klimatdebattörer försöker skrämma oss med känns väldigt konstig. UAH är en av de mest välmeriterade källorna, som även används av IPCC, och deras siffror tyder snarare på att klimathotet är väldigt överdrivet.



 

Temperaturdata från Japans Meteorologiska Institut

2018-11-19

Ibland får jag inte alls ihop det här med klimathotet överhuvudtaget. Framförallt inte påståendena om kopplingen mellan koldioxidutsläpp och stigande temperaturer. Som när jag tar del av denna figur från Japan Meteorological Agency och Tokyo Climate Center. Figuren visar de globala augustitemperaturerna sedan 1890. Enligt den är temperaturuppgången i stabil över tid och det syns ingen dramatik. En uppgång med 0,68 grader per århundrade, oavsett stora eller små koldioxidutsläpp.

Temperaturen var högre på 1930-40-talet än på 1960-70-talet, trots att koldioxidhalterna var betydligt högre på 1970-talet än 1930-talet. Varför sjönk temperaturen under åren 1945-75, trots att koldioxidutsläppen ökade kraftigt under denna tid? Och varför steg temperaturen kraftigt från 1900-1940 trots att koldioxidutsläppen vid denna tid var mycket lägre? Om man ställer bara minimala krav på logiska resonemang har man ändå stora problem med att få ihop logiken i detta.





 

Många reaktioner på beslutet om ny finansiering av Public Service

2018-11-16

De senaste två dygnen har jag fått enormt mycket återkoppling om beslutet om den nya public Service-avgiften. Alla är definitivt inte missnöjda med att TV-licensen ersätts av en avgift/skatt via deklarationen, många tycker faktiskt det är riktigt bra. Inte minst uppskattar ensamhushåll att få halverad kostnad mot dagens TV-licens. Men de som idag inte har någon TV och helt lagligt slipper betala TV-licens är som väntat mycket missnöjda med att man får en ny skatt. Oavsett synen på den nya avgiften är många uppenbart besvikna över att moderaterna inte stod upp för tidigare löften att se över helheten innan vi röstade igenom en ny finansiering. Inte minst är missnöjet med att vi inte villkorade den nya avgiften med skärpt granskning av opartiskhet och saklighet. Nu är det som det är, och det viktiga nu är att fortsätta driva på i övriga frågor som rör Public Service, och jag tänker fortsätta kampen för en kraftfullare granskning med tydliga ekonomiska sanktioner vid övertramp av regelverket, samt en allmän diskussion om hur omfattande Public Service behöver vara. Dagens kostnad på 8-9 miljarder per år är enligt min åsikt i överkant.

Mina twitterinlägg om saken i onsdags fick stor spridning och mycket uppskattning. Det första är redan ett av mina mest uppmärksammade tweets någonsin.  
 

Jag kan dock försäkra att det inte alls känns kul att känna sig tvungen att gå emot partilinjen. Jag är mer bedrövad över att det var nödvändigt. För mig var dock vårt tydliga löfte till väljarna, både i utredningen och i sociala medier/debattartiklar, viktigast. Som tidigare ledamot i Public Service-utredningen kände jag såklart ett extra stort ansvar för att stå för det vi lovat. Svenska Dagbladet uppmärksammade för övrigt mitt ställningstagande på ledarsidan i dag. Jag vet väl inte om jag känner mig särskilt stark, mer besviken. 

Märklig och unik budgetdebatt

2018-11-15

I dag höll riksdagen en helt unik och mycket märklig budgetdebatt. Alkdrig tidigare i svensk politisk historia har en övergångsregering presenterat en statsbudget. Först redovisade övergångsregeringens s-finansminister sin övergångsbudget, utan nya politiska reformer eller förslag. Därefter höll Socialdemokraternas företrädare sitt anförande av Socialdemokraternas politiska förslag. Efter det var det dags för övriga partiers företrädare, och Elisabeth Svantesson beskrev inriktningen för moderaternas budgetarbete och vår politik som vi kommer att presentera i vår följdmotion om några veckor. Vårt fokus är dagens samhällsproblem och sakpolitiken, och vi kommer att lägga en budget med våra vallöften. Allt kommer såklart inte att kunna genomföras eftersom vi dels inte har någon regering och dels har ovanligt ont om tid att presentera en budget. Mne vi ska försöka få med så mycket som möjligt. För varje dag som går utan ny regering tappar vi dock tid. Och det finns massor av saker en regering behöver ta intu med omgående. Regeringsfrågan lamslår de politiska reformerna och det är mycket allvarligt för landet. Jag sammanfattade dagens debatt i två twitterinlägg:







 

Därför följde jag inte partilinjen om införandet av ny TV-skatt

2018-11-14

Som ledamot i Public Service-utredningen skrev jag många blogginlägg samt en debattartikel i Svenska Dagbladet om moderaternas linje kring den nya TV-skatten. Jag konstaterade att det inte finns stöd hos svenska folket för att avveckla Public Service (SVT/SR/UR) samt att moderaterna har partistämmobeslut på att behålla Public Service (däremot är vi beredda att  diskutera omfattningen och kostnaderna).

Visserligen betalar de flesta TV-licens idag, men 23% gör inte detta. Vissa har, av blandade orsaker, "kastat ut TV:n" för att slippa TV-licensen, andra tittar på TV utan att betala licens. Ungefär 10% uppskattar man har TV utan att betala. Med den nya avgiftsmodellen tvingas alla att betala den nya avgiften/skatten, och det finns en del logiska skäl för detta. SVT/SR har exempelvis en viktig roll i krissituationer och beredskapsläge. UR har en roll i vårt utbildningssystem och producerar en mängd utbildningsprogram riktade till den svenska skolan. Hela Public Service har ett uppdrag från regering och riksdag att sända program även på minoritetsspråk och att främja olika kulturinslag. Det är inte orimligt att alla svenskar är med och betalar för i vart fall en del av Public Service verksamhet.

Public Service i form av TV och radio finns i de flesta europeiska länder. I andra länder har man valt olika betalningsmodeller. I Danmark tex tar man en utvidgad apparatavgift för datorer, mobiler mm. Detta hade varit en sämre idé. Att lägga avgifter på alla tekniska prylar där man kan ta del av TV-program hade blivit extremt byråkratiskt och många skulle troligen blivit ännu mer upprörda över detta än en ny avgift via skattsedeln.

Man kan konstatera att nuvarande licenssystem inte fungerar längre och att om vi ska behålla Public Service måste vi införa en ny finansieringsmodell. Rent tekniskt är den föreslagna "tv-skatten" en bra lösning om man vill införa ett nytt obligatoriskt avgiftssystem. Vi slipper TV-licensen och avgiftskontrollerna och kan avveckla Radiotjänst. Kostnaden för ett tvåpersonershushåll blir desamma som idag, medan ensamhushåll får halverad kostnad. Studenter och pensionärer med låg inkomst får kraftigt sänkt kostnad, och juridiska personer slipper avgift (eftersom alla individer redan betalar). Totalt för de allra flesta blir det dock samma eller lägre kostnad än idag. De som idag valt bort TV och tittar på sin dator i stället tvingas däremot att betala en ny skatt som man inte betalat förut, och familjer med fler än två förvärvsarbetande (exempelvis min egen) får höjd total kostnad. 

Att höja skatten för en del svenskar är inget jag som moderat gör lättvindigt. Om vi nu ska tvinga alla svenskar att betala för Public Service är det minsta man kan begära att vi samtidigt skärper upp kravet på opartiskhet och saklighet. Det är en viktig legitimitetsfråga att man först har ett nytt effektivare system för granskning på plats, med tydliga sanktioner när Public Service bryter mot kraven på opartiskhet och saklighet. Detta ställningstagande hade moderaterna också i sitt särskilda yttrande i utredningen där vi skrev följande:

"Moderaterna kommer att utvärdera samtliga liggande förslag som en helhet innan vi tar ställning till framtida konkreta lagförslag om enskilda delar. Dock vill vi redan nu rikta kritik mot det faktum att utredningsdirektiven effektivt stänger möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet har väckts bland annat från Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslår dock uttryckligen att detta inte ska övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service, utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt är givetvis orimligt. Detta avser vi återkomma till i andra sammanhang."

Trots denna tydliga skrivning beslutade den moderata riksdagsgruppen i går, efter en mycket lång diskussion med många kritiska röster, att till slut stödja införandet av den nya "tv-skatten" utan krav på skärpt granskning. Eftersom jag anser att det går emot det vi tidigare lovat väljarna valde jag att avstå i dagens votering. Att avstå kändes rimligt eftersom jag å ena sidan tycker att avgiftsmodellen i sig är rimlig, men samtidigt vill villkora den med att ett nytt granskningssystem är på plats. Det skulle i så fall ha inneburit att man fick skjuta fram den nya finansieringsmodellen något år, vilket knappast hade varit något stort problem.



Vid dagens votering var jag ensam om att avstå vid voteringen, vilket jag beklagar starkt. Sverigedemokraterna röstade däremot nej till förslaget i sin helhet, vilket jag tycker är aningen märkligt eftersom de stödde förslaget til ny finansiering utan reservationer i Public Service-utredningen. Samtliga övriga ledamöter röstade ja till den nya TV-skatten. Jag och moderaterna röstade visserligen även på våra motioner om skärpt granskning och medieetisk prövning, men det röstades ned och lär därmed inte bli verklighet. Riksdagen har därmed garanterat Public Service en trygg och indexuppräknad intäkt för sex år framåt, utan att ställa några som helst villkor för detta. Man har också beslutat om en tvingande skatt för Public Service utan att samtidigt garantera skärpt granskning av hur bolagen lever upp till kravet på opartiskhet och saklighet. Jag tycker faktiskt det är anmärkningsvärt.


 

Obegriplig logik från Centerpartiet och Liberalerna

2018-11-14

 

I dag var kön till besöksläktaren i riksdagen lång. Många ville följa statsministeromröstningen. Jag röstade såklart ja till Ulf Kristersson som ny statsminister. Centerpartiet och Liberalerna röstade nej, och därmed blev han inte vald. 



Att borgerliga riksdagsledamöter röstar nej till en borgerlig statsminister har inte hänt på 40 år, och det är nog ganska unikt att ett Alliansparti röstar nej till de partier och personer i Alliansen som i ett svårt politiskt läge är beredda att regera med Alliansens politik. Motivet är att man inte vill ge Sverigedemokraterna "ett unikt inflytande över svensk politik" som Annie Lööf uttryckte saken i Rapport i går kväll. Lite motsägelsefullt eftersom Centerpartiet samtidigt låter SD styra hela den politiska agendan just nu.

Centerpertiet och Liberalerna väljer alltså att driva sin kamp mot SD före alla politiska sakfrågor. Ulf Kristersson har lovat att föra Allianspolitik om han får bilda regering. Det betyder att Centerpartiet och Liberalerna hade kunnat få igenom stora delar av sin politik utan att ens behöva ingå i regeringen. Allt detta offrar man för att försöka minska Sverigedemokraternas inflytande. Sakpolitiken får stå tillbaka framför ett blint fokus på att motarbeta SD.

Det är för övrigt intressant att Centerpartiet och Liberalerna tacksamt tog emot SD:s stöd när det gällde att rösta bort statminister Löfven och hans regering. Men när det gäller att bilda en ny regering duger inte samma stöd.

Det är också intressant att både Centerpartiet och Liberalerna 2014 lade ned sina röster och därmed släppte fram Stefan Löfvens S/MP-regering - som var helt beroende av stöd från Vänsterpartiet. När det gäller en M/KD-regering med stöd av SD väljer man i stället att aktivt rösta nej. Eller som Ulf Kristersson uttryckte saken på facebook häromdagen:

"Om de inte står ut med att rösta ”ja” och uttryckligen ställa sig bakom den nya regeringen, så kan de istället trycka på ”avstå” och låta oss som tror att det finns stöd för Alliansens politik, ta möjligheten att i vart fall försöka. Kunde C rösta på den gula avstå-knappen och därmed släppa fram Stefan Löfven och en S/Mp-regering tillsammans med V för fyra år sedan, borde de rimligen kunna göra det även för mig och en regering med M och Kd imorgon."
 
Jag tror allmänborgerliga väljare är mycket oförstående och ganska frustrerade över hur Centerpartiet och Liberalerna agerar.  Jag citerar Ulf Kristersson igen:

"Morgondagens statsministeromröstning handlar inte om att två allianspartier nu far iväg från Alliansen, utan om att vi är två partier som ber om förtroendet att i ett komplicerat läge få försöka driva alliansens politik, i alliansens anda och på alliansens villkor. Och i nära samarbete med de allianspartier som inte kan eller vill sitta i själva regeringen. Det är exakt vad som ligger på bordet och som Centerpartiet nu avser rösta emot, ”för att det skulle ge Sd inflytande”.

Jag tror precis tvärtom: Att säga nej till att ens pröva stödet för sin egen politik i riksdagen, är att ge just Sd ett orimligt stort inflytande. Det betyder både att viktiga reformer för lägre skatter, bättre företagsklimat och fler poliser förblir ogjorda, och att ytterkanterna i svensk politik får vatten på sin kvarn. Det är inte vad Sverige nu behöver."

Resultatet i dagens statsministeromröstning var inte vad Sverige behövde. Nu får processen med regeringsbildningen gå voidare. Under tiden missar vi tillfället att göra politiska reformer som är akuta. Centerpartiet och Liberalerna spelar ett högt spel med Sverige just nu.



Dee spelar också högt med sina egna partiers väljarstöd. Ovanstående SIFO-mätning som redovisades i SvD i söndags visar exempelvis att endast 18% av Liberalernas väljare anser att L bör rösta nej till Kristersson som statsminister. 40% av Centerpartisterna tycker samma sak, men 34% av Centerns välljare vill samtidigt släppa fram Kristersson eller tycker rent av att Centern borde ingå i hans regering, liksom över 50% av Liberalernas väljare.  L och C är två splittrade partier, och detta i en så central fråga. Det ska bli intressant att se hur väljaropinionen påverkas av det som nu händer i svensk politik.



 

Svenska Dagbladet citerar min kritik mot införandet av ny "TV-skatt"

2018-11-12

På onsdag röstar riksdagen inte bara om ny statsminister på morgonen. På eftermiddagens vanliga votering röstar riksdagen även om övergångsregeringens förslag till ny obligatorisk TV-avgift ("TV-skatt").  Det är ingen hemlighet att jag är kritisk till att införa en tvingande avgift utan att samtidigt kunna visa att vi skärpt reglerna ordentligt för granskning av Public Service, och samtidigt infört ett kännbart sanktionssystem vid brott mot reglerna om opartiskhet och saklighet. Moderaterna föreslår visserligen en sådan skärpning i en av våra reservationer, men den finns inte på plats när det nya avgiften införs, och det är oklart om det ens går att skapa politisk majoritet för detta. I det läget känns det mycket tveksamt att införa en tvingande avgift.

Jag har varit tydlig med min kritik i tidigare blogginlägg, men även i vårt moderata särskilda yttrande i Public Service-utredningen där jag var en av två moderata ledamöter. Där skrev vi att vi står bakom den tekniska konstruktionen av den nya "TV-skatten", men att vi samtidigt inte lovar att stödja införandet av denna innan vi ser helheten i alla förslag rörande Public Service. Nu finns endast förslag till riksdagen om ny finansiering, men inga som helst övriga förslag om verksamheten inom Public Service.

Jag har även kritiserat förslaget i denna debattartikel i Svenska Dagbladet i november förra året, ett inlägg som jag skrev tillsammans med min moderata riksdagskollega Lars Beckman. I dag citerar Svenska Dagbladets ledarredaktion nämnda debattartikel. Svenska Dagbladet är mycket kritisk mot den nya obligatoriska avgiften, i likhet med ganska många som hört av sig till mig den senaste tiden.

Jag återkommer i morgon kväll om min syn på förslaget och riksdagsgruppens beslut inför onsdagens omröstning, eftersom frågan kommer att diskuteras en sista gång på vårt gruppmöte i morgon eftermiddag. Utan att säga för mycket kan jag i vart fall flagga för att jag kommer att vara en av de mer kritiska rösterna på riksdagsgruppens möte. Jag ser flera skäl till att det vore problematiskt att i dagsläget rösta för införandet av den nya TV-skatten.



 

Frida - min sextonde praoelev i riksdagen

2018-11-11

Den gångna veckan hade jag Frida från Skövde på besök som praoelev i riksdagen. Det var ju inte så mycket debatter och voteringar som det brukar eftersom vi saknar regering. Även interpellationsdebatterna och frågestunderna är inställda tills vidare. Men hon fick ändå möjlighet att uppleva riksdagsarbetet från insidan. Och ett besök hos moderaternas partiledare Ulf Kristersson blev det, liksom ett besök i "partiledarsoffan" hos talman Andreas Norlén. Under veckan fick hon även träffa riksbankschefen i samband med finansutskottets öppna utfrågning, hon fick lyssna på ett föredrag om kommunal skatteutjämning samt vara med på ett seminarium om lagstiftningsproblem kring artificiell intellligens, och dessutom arbeta lite på riksdagens internpost, servicecenter och i riksdagsbiblioteket. Det är så kul att ta emot engagerade och intresserade ungdomar i riksdagen, och jag hoppas hon hade en rolig och givande vecka!

  



   

Påståendet om "fler nyanlända i arbete" är en bluff

2018-11-10

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning. Den som följer bloggen känner igen mycket från mitt blogginlägg nyligen om samma sak. Nämligen den falska bilden som sprids av regeringen, Arbetsförmedlingen och media om att allt fler nyanlända kommer i arbete. Det är inte så - det handlar om falsk statistik där man räknar personer i den 100% skattefinansierade arbetsmarknadsåtgärden "extratjänster" som personer "i arbete". (Klicka på bilden för större storlek).





 

MP-riksdagsledamot: "Planeten har haft ett stabilt klimat i 1000-tals år"

2018-11-08

I en av gårdagens debatter i riksdagen gjorde miljöpartiets ledamot Elisbeth Falkhaven (Anförande 18 i riksdagens protokoll) följande häpnadsväckande uttalande om planeten jordens klimat:

"Vi har i tusentals år haft ett mycket stabilt och relativt förutsägbart klimat på planeten. Nu är det inte längre så. Klimatförändringarna är här".

Att påstå att jorden haft ett stabilt och relativt förutsägbart klimat i tusentals år är såklart totalt okunnigt och helt verklighetsfrämmande. Sanningen är ju att jordens klimat de senaste tusen åren varierat kraftigt och stundtals väldigt dramatiskt. Jag tog fram några exempel från seriösa källor som belyser hur klimatet förändrats över åren i såväl Sverige som världen i stort. Det är fakta från SMHI, Forskning och Framsteg och Populär Historia.

Även FN:s klimatpanel har konstaterat samma sak i flera av sina rapporter. Exempelvis detta: ”Rekonstruktioner av yttemperaturer på kontinental nivå visar att det är mycket troligt att det under flera årtionden under den medeltida värmeperioden (år 950 till 1250) i vissa regioner var lika varmt som under senare delen av 1900-talet.” Så står det i den senaste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, som släpptes i september 2013.

Man kan tycka att en företrädare för Miljöpartiet som debatterar klimatfrågor i riksdagen i vart fall ska ha koll på vissa basala grundläggande fakta om jordens historiska klimat. Men kanske är det som så ofta viktigare att försöka skrämmas med allvarliga klimatförändringar än att försöka föra en balanserad diskussion baserad på fakta.



 

2018-11-07



Detta är Tullhuset från 1874 på Blasieholmen i Stockholm. Denna byggnad ville alltså Nobelstiftelsen och Stockholms Stad riva för att bygga Nobel Center, vilket jag tidigare kritiserat på bloggen. Protesterna mot bygget var stora och politikerna var splittrade, även inom partierna. Och det påverkade uppenbarligen även delvis valresultatet i Stockholms Stad.

Beskedet från den nya majoriteten (Alliansen + MP) att man nu säger nej till bygget var välkommet. Och det går ju i linje med den tidigare domen i Mark- och Miljödomstolen som upphävde Länsstyrelsens beslut om ny detaljplan eftersom det innebär en "påtaglig skada på riksintresset för kultur- och miljövården  på Blasieholmen". Nu behöver man inte lägga tid på att hantera överklagande av den domen.

Att Nobelstiftelsen behöver en ny modern byggnad har jag stor förståelse för, och det skulle säkert ha stor positiv betydelse för Stockholm. Men placeringen känns minst sagt tveksam. Det finns i mitt tycke en mängd fula 60- och 70-talshus i centrala Stockholm som man med fördel kunde riva för att bygga Nobel Center. Eller så kan Centret placeras på någon annan plats där man kan bygga det stora Nobel Center så att det passar in i miljön och utan att riva kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Den aktuella delen av Blasieholmen runt Tullhuset och bakom Nationalmuseum borde kunna bli ett utmärkt område för cafeer och restauranger och annat i stället. Både Tullhuset och de gamla hamnmagasinen anses unika. Området är lite slitet idag, men kunde bli en riktig pärla om man rustade upp miljön runt de gamla husen.



 

Skulle det vara förvånande att det är svårt för nyanlända att få bostad?

2018-11-06

I en ny rapport konstateras det självklara och det många av oss varnat för - det är ont om bostäder till nyanlända i storstadsområdena, och även i många andra kommuner.

"Trots bosättningslagen som skulle underlätta integrationen tvingas många nyanlända lägga allt för stort fokus på bostadssökande. Det visar en ny kartläggning över hela landet.

Hög tid att riksdagen får rösta om ny statsminister

2018-11-05

I dag kom så beskedet - talman Andraas Norlén tänker låta riksdagen rösta om Ulf Kristersson som ny statsminister den 12 november. Det är högst rimligt - det har nu gått två månader sedan valet och Sverige behöver en ny regering i stället för den som riksdagen röstade bort. Och efter alla "sondeirngar" är ju alla tänkbara alternativ utredda. Nu är det dags att gå till omröstning.

Hur omröstningen slutar återstår att se, det är oklart både hur C, L och SD tänker rösta. Men med tanke på att dessa tre partier tillsammans med M och KD röstade bort Löfven-regeringen borde de rimligen även stödja det enda realistiska alternativet. Jag träffar också många politiker från C och L som tycker att det viktigaste är att få igenom Alliansens politik, inte att stänga ute SD från allt inflytande. Kunde man ta emot SD:s aktiva hjälp för att rösta bort regeringen Löfven borde man rimligen också kunna ta emot deras godkännande av en Alliansregering.

Oavsett hur omröstningen slutar är det bra att samtliga partier nu tvingas bekänna färg. Och att det blir tydligt för väljarna vilka partier som på allvar vill ha en ickesocialistisk politik. Jag tror priset blir oerhört högt för ett borgerligt parti som röstar nej till en borgerlig regering. Inte minst om vi skulle tvingas till ett extraval.



 

Allt fler varnar för framtida elbrist i Sverige

2018-11-05

Jag har tidigare varnat för att den politiska energiöverenskommelsen, där stabil kärnkraftsel ersätts med osäker elproduktion av vindkraft och solenergi, riskerar att leda till elbrist. Inte minst om vi ska ersätta vår fossilberoende bilpark med elfordon. Det handlar både om brist på elproduktion och brister i elöverföringen där det finns risk för överbelastning av systemen om mer el ska distribueras än vad ledningarna är byggda för. Allt fler jag möter med kopplingar till branschen varnar för detta.

I dag finns denna artikel i Göteborgs-Posten där vd:s för Göteborg Energi varnar för att storstäderna hotas av akut elbrist som leder till att man måste säga nej till stora investeringar. Jag tycker det är mycket illavarslande.

Oavsett om elen kommer att räcka eller inte, är risken uppenbar att elpriserna och nätavgifterna kommer att öka ytterligare. Det riskerar i så fall att slå både mot hushållens ekonomi och svenska företags internationella konkurrenskraft.



 

Sverige halkar efter övriga EU när det gäller arbetslösheten

2018-11-02

Europaportalen (informationsorgan som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivsorganisationer och ett antal fackliga organisationer från LO, TCO och SACO) har idag denna artikel om hur Sverige halkar efter övriga EU när det gäller arbetslösheten.

På fyra år har Sverige fallit från plats 12 till plats 18 över EU-länder med lägst arbetslöshet. Det är en utveckling som går rakt motsatt den röd-gröna regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

De senaste fyra åren har Sverige tappat flera placeringar i listan över EU-länder med lägst arbetslöshet: från plats 12 till plats 18. Det visar statistik från Eurostat. Sedan september 2014 har arbetslösheten minskat snabbare i övriga EU än i Sverige. Om utvecklingen fortsätter kan arbetslösheten i Sverige snart överstiga EU-genomsnittet.

Den svenska arbetslösheten på 6,5% ligger nu bara aningen lägre än EUI-genomsnittet på 6,7%. Och Sverige har alltså halkat ned på en 18:e plats. Hela listan finns i artikeln.  Lägst är arbetslösheten i Tjeckien (2,3%) följt av Tuyskland och Polen på 3,4% och Nederländerna på 3,7%. Danmark ligger på en niondeplats med 4,8% arbetslöshet, betydligt lägre än Sverige.

Till saken hör att den svenska arbetslösheten dessutom är friserad eftersom de helt statligt finansierade extratjänsterna, en arbetsmarknadsåtgärd som inte får konkurrera med "riktiga jobb" räknas som arbete i statistiken, trots att det i praktiken är en arbetsmarknadsåtgärd och att deltagarna borde räknas som arbetslösa. Trots detta statistikfiffel ligger alltså Sverige så illa till. Jag funderar över vad som händer när konjunkturen vänder nedåt? Sannolikt har det redan börjat...



 

Lunchträff med Mark Kinnaborg Rotaryklubb

2018-11-02

I dag var jag inbjuden till Mark Kinnaborg Rotaryklubb för att tala på deras lunch på Två Skyttlar i Örby. Fokus var såklart på det oklara politiska läget, regeringsbildningen och den kommande statsbudgeten, samt vad en expeditionsregering får göra och reglerna för extraval. Jag fick väldigt många frågor efter mitt lilla anförande, ämnet intresserar, och jag lovade komma tillbaka när allt är klart. Vi får väl se hur länge det dröjer. 



Tillsammans med klubbens president Lars-Ove Sandberg efter lunchen.



 

Påståendet att "allt fler nyanlända får jobb" är starkt vilseledande

2018-11-02

I går presenterade Arbetsförmedlingen nya siffror över hur det går för de nyanlända som genomgått etableringsupdraget, alltså de två år hos arbetsförmedlingen som nyanlända i arbetsför ålder ska genomgå för att  rustas för den svenska arbetsmarknaden.

I dagsläget finns enligt Arbetsförmedlingens pressmeddelande runt 60.000 personer i etableringsuppdraget. Ungefär 3.000 personer lämnar etableringsuppdraget varje månad och Arbetsförmedlingen för statistik över hur personerna sedan går vidare - till utbildning, arbete eller arbetslöshet.

I pressmeddelandet igår hävdade Arbetsförmedlingen att "Allt fler nyanlända får jobb". Hela 44% har enligt Arbetsförmedlingen gått vidare till utbildning eller jobb, vilket är en ökning med 12% på ett år. Jag tycker det är ett mycket vilseledande påstående. I den figur Arbetsförmedlingen lagt ut på hemsidan kan man se flera intressanta saker:



Andelen som går vidare till utbildning, arbete, nystartsjobb och arbete med andra stöd är i princip helt oförändrat över tid och ligger runt 30-35% sedan flera år. Det som "lyfter resultatet" är extratjänsterna, som ökat sin andel med 11% (översta grå fältet). Extratjänster är helt skattefinansierade och tidsbegränsade anställningar i offentlig sektor, för arbetsupgifter som inte ens får konkurrera med "riktiga jobb", och där arbetsgivaren dessutom får en kontant bonus (!) av staten för varje person man anställer. Förhoppningen är ju att personer i extratjänster efterhand ska komma ut i riktiga arbeten. Det finns absolut exempel på att detta lyckats, och när det fungerar är det såklart glädjande, men i vilken omfattning detta sker finns det väldigt lite statistik på än, eftersom inte så många uppnått tidsgränsen för extratjänsterna än. Men att kalla en plats i denna helt skattefinansierade åtgärd för att den nyanlände "fått jobb" är verkligen att handskas ovarsamt med sanningen. I praktiken är det en arbetsmarknadsåtgärd, och de som finns i sådana åtgärder brukas normalt räknas som arbetslösa i statistiken. Men genom regeringens direktiv till ansvariga myndigheter har man helt enkelt bestämt att dessa personer ska räknas som anställda i stället för arbetslösa.

Nystartsjobben som Alliansen införde är betydligt bättre än extratjänsterna. De innebär i vart fall att den anställde har ett riktigt jobb med riktiga arbetsuppgifter, samt att arbetsgivaren i vart fall står för en del av lönekostnaden. Och resultaten av nystartsjobben går att följa upp, vi vet att många faktiskt får en vanlig osubventionerad anställning när nystartsjobbet upphör. 
Men det är fortfarande en subvnetionerad anställning. 

Det allvarliga med de nyanländas etablering är
1. Att 56% av de som gått igenom etableringsprogrammet inte överhuvudtaget går vidare till vare sig utbildning, arbete eller ens subventionerade extratjänster.
2. Att endast 7% går vidare till ett arbete utan subventioner. Trots stark högkonjunktur. Hur många av dem som har ett heltidsarbete som de kan försörja sig på framgår inte heller - alla former av jobb, även deltid med låg omfattning räknas in.
3. Att en statlig myndighet via direktiv från regeringen aktivt vilseleder medborgarna med att personer i en helt skattefinansierad arbetsmarknadsåtgärd räknas som "anställda".

I längden är det endast egen försörjning på ett arbete utan subventioner som duger. Och dit har vi en enormt lång väg. Att Arbetsförmedlingen försöker skönmåla läget hjälper inte - verkligheten är som den är oavsett.



 

Oavsett vad vi gör i Sverige ökar de globala koldioxidutsläppen

2018-11-01

Denna artikel borde få alla klimatdebattörer i Sverige att sansa sig. Oavsett vad vi gör i Sverige så kommer de globala koldioxidutsläppen att fortsätta öka. Vad vinner vi då på att slå undan benen på svensk landsbygd och svenska företag genom att göra det dyrare med transporter? Vad vinner vi på att överbeskatta svenska folkets behov av energi? Vad vinner vi på att ge människor dåligt samvete för att de flyger på semester? Vad vinner vi på miljardsubventioner från skattebetalarna till meningslösa "klimatåtgärder"?

Vi har redan en mycket ren svensk elproduktion och förhållandevis ren bilpark och stränga miljölagar. Låt oss därför, i stället för ytterligare extremt dyra åtgärder i Sverige med minimal nytta, hjälpa andra länder i världen att förbättra sin miljö och sin energiproduktion. Det ger så mycket mer nytta för varje satsad krona. Den svenska elcykelpremien lär inte påverka jordens miljö eller klimat överhuvudtaget. Inte kurser i klimatterapi heller.