|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Oktober 2018
Tidningen Dagen citerar mig från twitter
2018-10-31
Den religiösa tidningen Dagen skriver om de starka rösterna från olika religiösa grupper som föreslår amnesti för alla de ensamkommande ungdomarna som trots "gymnasielagen" inte beviljas uppehållstillstånd i Sverige. På twitter kritiserade jag dessa tankar, eftersom de är orättvisa och urholkar gällande asyllagstiftning, och dessutom låter mediagenomslaget eller vem som ropar högst avgöra vilka som ska gynnas eller missgynnas av den förda politiken. Det var så det såg ut förr, innan Alliansen införde rättslig prövning i migrationsdomstolen i stället för att regeringen skulle pröva överklaganden av asylärenden. Nu har vi ett rättligt system, lika för alla, där man har rätt till juridiskt ombud i varje instans. Den som trots detta får avslag på sin asylansökan ska också lämna landet.
(Klicka för större storlek)
Jag tror aldrig jag och de starkt religiösa grupperna kommer att bli överens i migrationsfrågan. För mig handlar humanism inte bara om att till varje pris låta precis alla få stanna i Sverige. Humanism handlar även om att de som får stanna ska ha en rimlig chans att få bostad och arbete, och det handlar inte minst om att samhället i övrigt måste fungera. Tar vi emot alltför många asylsökande som saknar asylskäl komer det direkt att slå emot alla andra grupper och individer som är beroende av samhällets stöd.
Tränger klimatfrågan ut andra viktiga miljöfrågor från dagordningen?
2018-10-30
Jag har under många år varnat för att den uppskruvade klimatdebatten tränger bort de flesta andra miljöfrågor från mediabevakning, samhällsdebatt och politik. Men också att "klimatpolitik" ibland rent av motverkar andra viktiga miljöhänsyn.
Exempelvis minns jag när vi hade en föredragning på den moderata riksdagsgruppen någon gång mellan 2006 och 2010 av dåvarande miljlminister Andreas Carlgren (C), där jag ställde en fråga till honom om det verkligen var klokt att satsa så stort på etanol som drivmedel, eftersom detta medförde skövling av regnskog i Brasilien för att producera sockerrörsetanol till Europa. Jag minns hur han närmast tillrättavisade mig med att sockerrör inte alls odlas på regnskogsmark utan på savannmark. Och hur jag fick sista ordet genom att påpeka för honom att när man använde betesmark till sockerrörsodling tvingades man skövla regnskog för att skapa ny betesmark.... Då blev han faktiskt svarslös. Och i efterhand har ju knappast etanolsatsningen visat sig vara någon stor succe, i vart fall inte när det gäller importerad etanol.
Palmoleinblandning i diesel pågick också under flera år i Europa utan kontroll eller certifiering, vilket skövlade regnskogar i Asien för att anlägga palmplantager för produktion av palmolja. Efter många år infördes krav på certifierade plantager där man garanterade att odlingarna inte skadade regnskogarna. Men hur mycket regnskog som hann avverkas för att Europa skulle "rädda klimatet" vet nog ingen.
Regnskogsskövlingar i både Asien och Sydamerika medför allvarliga störningar på ekosystem, hotar djurarter och förändrar det lokala klimatet, skapar erosion och minskar upptaget av koldioxid. Och orsaken i dessa fall var inte minst europeisk klimatpolitik. I delar av Afrika har dessutom odlingen av andra biobränslen till oss i väst minskat produktionen av mat och orsakat svält.
I dag kom en sorglig rapport från Världsnaturfonden, Living Planet report 2018. Det är en rapport om jordens ryggradsdjur, framtagen av bland annat WWF och Zoological Society of London. Rapporten visar en 60-procentig minskning av antalet ryggradsdjur i världen. Living Planet Index omfattar 16.704 olika populationer av över 4.000 olika arter. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60% mellan 1970-2014. Det betyder att 7 av 10 vilda ryggradsdjur kan vara borta om bara några år. Allra mest har dessa djur minskat i Syd- och Mellanamerika och andra tropiska regioner.
En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar samtidigt att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att biologisk mångfald har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit. Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig således inte heller för den. Min egen slutsats är att klimatdebatten har trängt undan andra viktiga miljöfrågor från dagordningen, både i media, samhällsdebatt och politik.
Min egen erfarenhet från privata semesterresor till i Tanzania/Zanzibar och Peru/Amazonas är att turismen är helt avgörande för att kunna skydda regnskogar och andra värdefulla naturmiljöer, finansiera nationalparker och skydda utrotningshotade djur. Utan turism skulle många i lokalbefolkningen återgå till jakt och skogsavverkning i stället och därmed snabbt orsaka stora skador. Men tack vare alla turister som betalar stora pengar för sina besök så får skogen och djuren ett ekonomiskt värde och ökar välståndet. Man kan exempelvis finansiera vakter i nationalparker, och befolkningen kan öka sitt välstånd på grund av turismen. Den som kräver att vi ska sluta flyga internationellt som turister och tycker vi kan semestra på hemmaplan i stället av "klimatskäl" har inte förstått någonting. Återigen riskerar klimatextremismen att medföra andra skador, kanske obotliga sådana, på andra viktiga områden. Vi behöver en mycket tydligare helhetssyn på miljö och klimatfrågorna.
Är forskarna eniga i klimatfrågan?
2018-10-28
Redan 1997 undertecknade 31.000 vetenskapsmän och personer med universitetsexamen i naturvetenskap (varav 9.000 med doktorsgrad), en petition där de menade att koldioxiden inte påverkar atmosfären eller klimatet i någon större utsträckning. Petitionen kallas The Petition Project. I vilken mån en del av dessa personer bytt åsikt de senaste 20 åren vet jag inte.
I klimatdebatten hävdas dock ofta numera att "forskarna är överens" eller att i vart fall "97-98% av forskarna är överens" om att koldioxidutsläppen är den dominerande orsaken till att klimatet förändras. IPCC använder själva denna uppgift i sin "Summary for Policy Makers", och hävdar i princip vetenskaplig konsensus. Även NASA använder uppgifterna på sin hemsida.
I debatten hänvisas ofta till tre mycket välkända studier om vad forskarna och vetenskapsmännen anser. Det är studier från Illinois-universitetet 2009, Anderegg m.fl. 2010 och Cook m.fl. 2013. Dessutom har studierna sammanfattats i en ny rapport av samme Cook mfl 2016. Denna senare rapport brukar oftast åberopas i dagens debatt, och sägs visa att det närmast råder enighet inom forskarvärlden. Det finns dock mycket stora invändningar mot påståendena om "enighet".
Den första undersökningen som visar att "97%" av forskarna är överens baseras på en idag ganska gammal undersökning från University of Illinois 2009 (Doran/Zimmerman, Examining the Scientific Consensus on Climate Change, 2009). Två frågor sändes per mail till 10.257 medlemmar i American Geophysical Union, AGU, där de flesta meteorologer är medlemmar. Endast 3.146 svarade, vilket är så få att enkäten inte är statistiskt godtagbar. Ännu värre är att man sedan satte sig att bedöma vilka av de svarande som kunde anses vara “klimatforskare” och sorterade bort alla utom 77 stycken (!). Av dessa ställde sig 75 bakom teorin, vilket blir 97 % av 77, men 7 promille av alla tillfrågade (bilden nedan).
I den andra undersökningen från 2010 av William Anderegg mfl tillfrågades 1.372 forskare. Av dessa valdes sedan 50 forskare ut som hade publicerat arbeten just om mänsklig klimatpåverkan. Av dessa 50 ansåg 49 att människan orsakar global uppvärmning. Det blir 98%. Men det är bara 2,3% av de totalt antalet tillfrågade. Vad tyckte de övriga? Hur mycket av den globala uppvärmningen som man anser att människan orsakar framgår inte heller av forskarnas svar.
I undersökningen av John Cook mfl 2013 studerades 11.944 vetenskapliga uppsatser. Av dessa höll 97% med om att koldioxid är en växthusgas och att mänsklig aktivitet påverkar den globala uppvärmningen. Men bara 41 (!) hävdade att människan skulle ha orsakat det mesta av uppvärmningen sedan 1950. 41 av 11.944 blir 0,3%.
Dessa tre hårt kritiserade undersökningar "återanvänds" sedan i en ny rapport 2016, där författarna är John Cook samt bland annat ovan nämnda Doran och Anderegg. Den nya rapporten bygger alltså på de tre andra och blir därmed inte mer tillförlitlig än de tre tidigare rapporterna.
Jag fick för några år sedan en bok från journalisten Tege Tornvall, ”Tänk om det blir kallare?”. I den boken har författaren listat 1.407 kvalificerade IPCC-kritiska personer världen runt, varav 1.250 med forskarbakgrund inom för klimatet relevanta ämnen. Minst 140 av de kritiska personerna har arbetat för IPCC eller NASA, men vänder sig mot IPCC:s arbetssätt och slutsatser. Forskarna i boken representerar ämnena arktisk forskning, glaciärforskning, astrofysik, atmosfärfysik, biologi/zoologi/medicin, ekologi/miljö, ekonomi/resurshushållning, energi, geovetenskap, kemi, klimatologi, meteorologi och matematik/statistik. Minst en nobelpristagare finns bland namnen.
Här är för övrigt en lista med 450 "peer-rewiewade" (vetenskapligt granskade) vetenskapliga artiklar som kritiserar teorierna om AGW (av människan orsakad global uppvärmning).
Påståendet att "vetenskapen är enig i klimatfrågan" är med andra ord uppenbart falskt. Det är i sig såklart inte något bevis på att en majoritet av forskarna avfärdar klimathotet. Men faktum är att ingen vet hur stor del av vetenskapen som tycker det ena eller det andra, eller hur många som är osäkra eller neutrala i frågan. Jag har frågat många klimatdebattörer efter nyare studier som verkligen redovisar helheten, men det verkar inte finnas några. Det enda vi kan veta helt säkert är att man inte är enig inom vetenskapen (oenighet är faktiskt det normala inom de flesta vetenskaper, det är därför man forskar vidare).
Det är också intressant att även om en betydande majoritet skulle anse att människan är en stor del av orsaken till klimatförändringarna så finns det få forskare som vågar säga hur stor människans roll är. Jag har träffat ganska många forskare i både Sverige och utlandet under de över tio år jag ägnat mig åt denna fråga, och inte en enda av dessa har kunnat ge ett tydligt svar. Alla jag talat med har påpekat att klimatförändringar sannolikt drivs av såväl naturliga orsaker som av mänsklig påverkan, men man vågar inte säga hur mycket av varje. Som jag skrev i föregående blogginlägg är det oerhört centralt att veta hur mycket som beror på människan om man ska fatta korrekta långsiktiga politiska beslut. I dag tar man ju (mer eller mindre lyckade) beslut enligt "försiktighetsprincipen", men man vet inte säkert om det verkligen kommer att bromsa eller stoppa klimatförändringar. I detta läge borde vetenskaplig debatt uppmuntras i stället för att kritiska röster tystas eller brännmärkas i debatten.
Otäck och totalitär ton i klimatdebatten
2018-10-27
Nyligen skrev jag detta inlägg på twitter, apropå nägra andra inlägg som menade att rekordvärmen i Sverige beror på klimatförändringar:
Reaktionerna blev många. Över 1.200 likes, 241 retweets och 139 kommentarer. Huvuddelen var instämmanden, men ett antal kommentarer var tyvärr riktigt otrevliga. Allt från att jag (som vanligt) beskylldes för att vara "klimatförnekare" till att jag bagatelliserar klimathotet och att jag närmast är en obildad människa som inte förstår att hela mänskligheten är hotad. Några kommentarer var till och med riktigt hotfulla. Klimathysterin har närmast blivit religiös i vissa kretsar, och detta trots att det finns väldigt många frågetecken. Att man kan provocera vissa med ett så nyanserat inlägg är en gåta.
I debatten hävdas flera saker. Bland annat att "97% av forskarna är eniga om att människan orsakar klimatförändringarna". Det finns dock inga seriösa studier alls som visar att 97% håller med om detta, det är falska påståenden. Jag återkommer till detta separat i kommande inlägg eftersom det kräver lite utrymme att bemöta.
De mer nyanserade nöjer sig med att hävda det som IPCC själva hävdar, nämligen att "huvuddelen av klimatförändringarna kan antas orsakas av människan". Men då kommer motfrågan - hur mycket är denna "huvuddel"? Om det bara är lite drygt hälften så är det alltså nära hälften som orsakas av något annat. Och då lurar vi kanske oss själva med att alla problem är lösta bara vi minskar utsläppen av koldioxid? Vilka är de andra orsakerna? Kan vi påverka dem? Om vi inte kan det kanske det bara är att anpassa sig till klimatförändringar, och då måste vi rimligen lägga stora pengar på det i stället för på annan mer tveksam klimatpolitik. Om det är något man borde oroa sig för i klimatdebatten borde det vara detta.
Andra menar att jag "inte lyssnar" på vetenskapen. Min invändning är att det är just det jag gör. Klimatalarmisterna menar att klimathotet är det allvarligaste hotet mot hela mänskligheten. Att då som politiker noga sätta sig in i frågan och även lyssna på kritiska röster ser jag närmast som en plikt. Hur ska jag annars kunna ta ställning? I precis alla andra politiska frågor anses det självklart att lyssna på olika röster och ställa kritiska frågor. Till och med numera i den känsliga migrationsfrågan. Men i klimatfrågan utsätts man för enorma påtryckningar, ibland närmast ett oresonligt hat, om man ens andas om kritiska frågor.
Jag försökte också förklara att man måste skilja på att diskutera forskning och vetenskap och att ta politiska beslut. Ibland tar man politiska beslut "för säkerhets skull" utan att ha hela den vetenskapliga bilden klar för sig. Men parallellt med detta kan man självklart fortsätta att intressera sig för forskningen. Och exakt så är det i klimatfrågan. Det finns inga vetenskapliga bevis på vare sig hur allvarligt klimathotet är eller vad som orsakar klimatförändringar. Det finns däremot antaganden som är mer eller mindre sannolika, och som oroar. Och för säkerhets skull tar vi därför beslut som innebär att vi försöker minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Samtidigt måste vi forska vidare och inte vara rädda att ställa obekväma frågor, och kommer nya fakta fram måste politiken snabbt kunna anpassa sig och välja nya vägar.
Min invändning mot dagens "klimatpolitik är samtidigt flera. Dels att vi gör meningslösa satsningar i Sverige som omöjligen kan påverka det globala klimatet alls, men däremot kostar en massa pengar. Dels att vi tar felaktiga beslut som i efterhand visar sig snarare ha medför negativa miljökonsekvenser. Bland de senare finns exempelvis satsningarna på etanolinmport som ödelagt massor av regnskog i Sydamerika. Ett annat felbeslut var att klassa dieselbilar som miljöbilar, varvid man lurade en massa bilister. Nästa felbeslut lär bli den stora skattesubventionen "bonusmalus" av "miljöbilar". Som en del väl insatta energiexperter visat (se tidigare blogginlägg) medför exempelvis satsningar på elbilar risk för att man ur global synpunkt i praktiken kör bilarna på kolkraft, men då med mycket stora effektförluster när man först gör el av kolkraft. Samtidigt kostar det mycket stora pengar som man kunde fått mycket större miljönytta av på andra sätt. Samma sak med att köra omkring med stora bussar på landsbygden med några få passagerare - det hade ofta varit mer miljövänligt om de tagit bilen.
Att jaga bilismen och inrikesflyget är andra dumheter som direkt motverkar möjligheten att bo och leva miljövänligt och att driva företag på landsbygden. Hård beskattning slår mot pendling och turism. Kilometerskatt på transporter hotar de gröna näringarna, exempelvis vårt skogsbruk och vår livsmedelsproduktion. Och miljardsubventionen av elcyklar gynnar främst dem som bor i städerna. Få landsortsbor kan ta elcykeln till jobbet. Möjligheten att bo och verka på landsbygden, driva gröna näringar, producera livsmedel, driva turistnäringar och på plats värna vår natur och det öppna landskapet är för viktiga saker för att offra i klimatpolitikens namn.
Talet om att "bära sina kostnader för klimatutsläpp" är också märkligt. Om man bara betalar för sina utsläpp är alltså allt frid och fröjd? Lite som ett modernt avlatsbrev? Om nu klimathotet verkligen är så extremt allvarligt som vissa påstår borde väl inte politiken bara sätta ett pris på koldioxidutsläpp utan omedelbart förbjuda alla utsläpp från mänsklig verksamhet? Eftersom inga politiker förespråkar ett omedelbart totalförbud kan de ju knappast anse att mänsklighetens undergång är nära förestående?
Att ställa kritiska frågor om klimatvetenskapen och kritisera delar av klimatpolitiken betyder inte att man inte oroar sig för följderna om klimatet förändras. Det betyder inte heller att man inte tror att människan påverkar klimatet (däremot återstår frågan om hur stor den mänskliga påverkan är). För att fatta rätt beslut måste man ha mycket mer fakta och bevis. Under tiden får man som sagt givetvis försöka ta så kloka beslut man kan. Dagens klimatdebatt börjar få närmast totalitära undertoner där de med avvikande åsikt ska brännmärkas, hånas och förlöjligas, och där alltför många är beredda att både ifrågasätta demokratin och yttrandefriheten för "den goda sakens skull", dvs en mycket extrem klimatpolitik. Det påminner om migrationsdebatten fram till för några år sedan, och vi vet idag att det inte var den högljudda politiska och mediala majoriteten och de mest extrema forskarna som hade rätt. Jag hoppas och tror att även klimatdebatten kommer bli mer sansad efterhand, och för egen del kommer jag fortsätta att debattera frågan.
Första mötet med Riksrevisionens parlamentariska råd
2018-10-25
I dag var första sammanträdet med Riksrevisonens parlamentariska råd, där jag blikvit invald som vice ordförande. I rådet ingår en representant för vart och ett av de åtta riksdagspartierna.
Riksrevisionen är en av de viktigaste myndigheterna under Riksdagen och har som uppgift att följa upp och granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Myndigheten har 330 anställda och tre kontor, i Stockholm, Jönköping och Uppsala. Man har en budget på 320 miljoner, plus ytterligare 50 miljoner i biståndspengar som går till att hjälpa andra länder att bygga upp en bra revision som kan motverka korruption och slarv med skattepengar.
I Sverige granskar Riksrevisonen alla årsredovisningar för 230 myndigheter och gör dessutom 30-40 fördjupade rapporter varje år där man granskar andra saker som man anser vara särskilt intressanta.
Genom att utföra oberoende revision ska Riksrevisionen "bidra till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten" som man skriver på sin hemsida. Det parlamentariska rådet ska ha en dialog med Riksrevisionen och för riksdagens räkning ha insyn i Riksrevisionens arbete. Vi kan också ge förslag till sådant som Riksrevisionen skulle kunna granska mer utförligt.
Riksrevisionens arbete är kanske inte det som uppmärksammas mest i media, men det är en viktig pusselbit för att granska regeringens styrning av myndigheterna, och myndigheternas verksamhet. I en tid när mycket handlar om bristande förtroende för politik och myndigheter, där media allt oftare upptäcker vänskapskorruption, mygel, slarv och slöseri med skattepengar, och där våra höga skatter inte alltid upplevs gå till rätt saker så känner jag ett behov av att lyfta fram Riksrevisionens betydelse. Och jag ska också försöka sprida mer kunskap om vad Riksrevisionen gör och uppmärksamma en del av deras granskningsrapporter lite extra.
En ny bild av Sverige
2018-10-25
Tidningen Metro i Stockholm har idag denna löpsedel. Och i senaste numret av tidskriften Hem och Hyra finns också en intressant nyhet på förstasidan. Jag kan inte minnas att tidningarna hade denna typ av nyheter när jag växte upp.
Kommunerna rekordinvesterar på grund av kraftigt växande befolkning
2018-10-23
Dagens Samhälle varnar i sitt senaste nummer för att de svenska kommunerna rekordinvesterar i bostäder, skolor, förskolor och äldreboeenden till följd av kraftig befolkningstillväxt. Och av SCB:s statistik vet vi att huvuddelen av denna tillväxt beror på asylmottagande.
Förra året tvingades kommuner och landsting investera över 165 miljarder, att jämföra med ungefär hälften för 10 år sedan. Det mesta går till verksamhetsfastigheter, förljt av bostäder och infrastruktur. Investeringarna ökar skuldsättningen, och när räntorna stiger kan kostnaderna öka ordentligt. Det stora problemet är dock inte investeringskostnaderna i sig, eftersom kommunsektorn totalt sett inte är så hårt skuldsatt. Problemet är i stället att man drar på sig stora driftskostnader, samt att det är svårt att hitta kompetent arbetskraft för att driva verksamheten.
Annika Wallenskog, chefsekonom hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varnar för att kommunerna måste fundera på hur mycket pengar de får in och hur mycket de gör av med. Troits extremt starka resultat de senaste åren till följd av högkonjunkturen räcker inte överskotten för att finansiera investeringarna. SKL varnar för att resultaten int ekommer att bli lika starka framöver.
Jag kan bara understryka det jag sa i min riksdagsdebatt förra veckan - det finns inget utrymme för lättsinne i migrationspolitiken. Det omfattande asylmottagandet kräver mycket stora resurser, och om inte majoriteten av de nyanlända kommer i egen försörjning kommer detta inte att sluta väl. Om kommunerna både måste investera stort i mer välfärd till alla nyanlända, och samtidigt försörja merparten av de nyanlända med försörjningsstöd kommer de snabbt att tvingas spara på annat. Läget är allvarligt, och ett i princip totalt stopp för allt mottagande av asylsökande börjar alltmer framstå som en nödvändighet. Att lätta på reglerna i migrationspolitiken riskerar i vart fall att bli en katastrof för den svenska välfärden.
En observation är också att Göteborgs kommun har den största låneskulden av alla svenska kommuner. Högre än Stockholm som kommer tvåa - fast Stockholm är betydligt större. Göteborg är en stad som känns allt mer beymmersam på allt fler områden.
60% av Sveriges kommuner har använt möljligheten till resultatutjämning
2018-10-23
I en av mina riksdagsmotioner under min första mandatperiod föreslog jag att man skulle ge svenska kommuner möjlighet att fondera överskott från ett år för att använda ett annat år när tiderna är sämre. Alltså lite som företagens möjligheter till resultatutjämning. Det tog några år innan mitt förslag blev verklighet, och förutom motionerna hade jag flera samtal om saken med både finansminister Anders Borg och finansmarknadsminister Peter Norman. Till slut tog Alliansregeringen fram ett förslag om detta som riksdagen röstade igenom. I ett blogginlägg oktober 2012 beskrev jag detta:
Regeringsförslag om resultatutjämningsfonder för kommunerna
Under flera år har jag motionerat i riksdagen om att kommunerna borde får möjlighet att spara överskott från goda år för att hantera underskott andra år. Bland annat motionerade jag om detta 2009 och 2010, och jag har också diskuterat frågan tidigare på bloggen.
Bakgrunden är att finanskrisen och den senaste lågkonjunkturen har medfört att många kommuner, trots en i grunden god och stabil ekonomi, tvingats till snabba besparingar på grund av tillfälligt minskade skatteintäkter. Detta har drabbat viktiga verksamheter som tvingats dra ned. När sedan tiderna blivit bättre har man tvingats bygga upp dessa verksmheter igen. Detta har aktualiserat kommunernas önskemål om att kunna använda överskott under goda år för att täcka underskott när tiderna blir sämre. Under min tid som kommunpolitiker fann jag dagens system mycket märkligt där varje enskilt år måste gå ihop ekonomiskt, oavsett vad som händer i omvärlden och oavset hur stora överskott man haft åren dessförinnan. Jag menade att Sverige behövde en mer långsiktig syn på kommunernas ekonomiska stabilitet.
I mina motioner föreslog jag därför att man skulle pröva möjligheten att låta varje kommun avsätta en del av ett års överskott till en resultatutjämningsfond som fritt kan användas kommande år. Möjligheten till avsättning skulle kunna begränsas till en viss andel av ett visst års överskott. Det skulle påminna om den möjlighet som finns för företag att i deklarationen skjuta upp beskattningen av en del av vinsten till kommande år.
Lösningen med en resultatutjämningsfond knuten till varje enskild kommun skulle göra hanteringen enkel och obyråkratisk och öka kommunpolitikernas möjlighet till långsiktig ekonomisk planering och att erbjuda en stabil och mindre konjunkturkänslig välfärd till invånarna.
Regeringen har nu överlämnat ett förslag till riksdagen med just denna innebörd, och där det även blir möjligt att tillämpa reglerna retroaktivt så att de omfattar överskott ända sedan år 2010. Så här skriver regeringen om den nya möjligheten i sitt pressmeddelande:
"Ökade möjligheter för kommuner och landsting att möta svängningar i konjunkturen
Kommuner och landsting ska få förstärkta möjligheter att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta svängningar i konjunkturen. Det föreslår regeringen i en proposition som lämnats till riksdagen.
- Att ge kommuner och landsting ökade möjligheter att spara i goda tider är en del av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning, säger finansmarknadsminister Peter Norman.
Förslaget innebär att kommuner och landsting får bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. Reserverna gör det möjligt att sätta av en del av eventuella överskott i goda tider. Därmed kan kommuner och landsting bygga upp en buffert som kan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. En möjlighet införs att även reservera överskott upparbetade fr.o.m. räkenskapsåret 2010. För att göra en reservering för tidigare räkenskapsår krävs att kommun- respektive landstingsfullmäktige fattar beslut under räkenskapsåret 2013."
Jag är mycket nöjd med denna proposition. Det är något kommunpolitikerna sett fram emot, och som kan skapa ett minskat behov av ogenomtänkta kortsiktiga besparingar enstaka år. Jag kan dessutom konstatera att förslaget är nästan identiskt formulerat med mina egna motionsförslag, så jag var uppenbarligen inte helt fel ute.
Vid en föredragning av Riksrevisionen om kommunal redovisning på Finansutskottets möte idag ställde jag frågan om hur många kommuner som använder denna möjlighet till resultatutjämning mellan goda och dåliga år. Svaret var att ungefär 60% av kommunerna hittills vid något tillfälle använt möjligheten! Ett mycket glädjande resultat som rimligen medfört att man sluppit onödiga tillfälliga nedskärningar för att klara en ansträngd budget ett enskilt år, och då i stället kunnat använda överskott från tidigare år. Kanske ett av mina mest framgångsrika förslag under mina år i riksdagen, och ett förslag som haft stor betydelse i verkligheten för väldigt många människor.
Hård kritik från EU mot Sveriges bristfälliga gränskontroller
2018-10-22
EU-kommissionen riktar alltså i en (tidigare hemlig) rapport hård kritik mot Sverige för bristande gränskontroller, och man larmar om att återvändande jihadister riskerar att inte kännas igen på Arlanda. Bland annat saknas struktur och enhetlighet i polisens, Migrationsverkets, Tullens och kustbevakningens sätt att arbeta. Sverige anklagas också för att bryta mot Schengenavtalet på flera sätt, till exempel genom att personalen inte uppfyller kraven på kunskap och utbildning. Hela 95 punkter måste enligt rapporten åtgärdas av Sverige.
Att regeringen hemlighöll rapporten inför valet är givetvis allvarligt.
Och att Sverige inte lever upp till Schengenavtalet, samtidigt som vi kritiserar andra länder för slapp gränskontroll är faktiskt oerhört pinsamt. Detta måste vara högsta prioritet för nästa regering att åtgärda!
Lärarnas viktigaste uppgift är att undervisa
2018-10-22
Rubriken kan tyckas självklar, men det är den tyvärr inte.
Min mamma var lågstadielärare (åk 1-3) och gick i pension 1998. Redan under sina sista 10-15 år i yrket beklagade hon sig ofta över hur mycket det var som störde lektionerna, och hur mycket extra arbete hon hade bredvid det "vanliga" pedagogiska arbetet. Allt mer tid gick åt till att hantera konflikter och sociala problem (och då jobbade hon ändå inte på någon skola i något speciellt socialt utsatt område), och under skoldagarna var det oerhört mycket utifrån som störde lektionerna. Och hon var ändå "av den gamla stammen" som med fast hand höll god ordning i klassrummet och eleverna lyckades ofta bra.
I dag har arbetssituationen för lärarna blivit ännu mer komplex. Det märker jag när jag är ute och träffar lärare. Detta att aldrig känna att man hinner med, att man har för lite pauser under dagen, att man sällan hinner prata med vuxna kolleger under dagen, och att man måste ta stort socialt ansvar för elever som mår dåligt är vanliga reaktioner.
I dagens Borås Tidning finns en artikel som väcker nya frågor. I artikeln kritiseras att skolorna i Borås inte har "rutiner för avfallssortering" vilket tydligen ses som ett stort problem. I sak handlar det tydligen bland annat om att det inte finns påsar för komposterbart avfall i alla klassrum där man kan kasta resterna efter fruktstunden...
Det diskuteras också att lärarna ska ansvara för källsorteringen och att de sedan också ska se till att bära ut soporna. En rektor, Richard Jennerhed på två av skolorna är föredömligt tydlig: "Jag sätter inte mina lärare på att hämta sopor, de har tillräckligt med arbetsuppgifter ändå" säger han. Även lärarfacken är kritiska. Tommi Wärme på Lärarförbundet i Borås påpekar att allt fler uppgifter läggs på lärarna. Exempelvis har så många elever idag specialkost att inte kökspersonalen hinner servera alla elever på vissa skolor och då får lärarna ta över även denna uppgift.
En annan rektor, Kerstin Koivisto, säger i artikeln att "det är knöligt att få till arbetet på småskolor för det är så få personer på många "bredviduppdrag" som det tas beslut om i alla möjuliga instanser att vi ska leverera i skolans värld".
Av artikeln framgår även att "de närmaste åren ska kommunens alla grundskolepedagoger genomgå en miljöutbildning för att öka kompetensen inom miljlöarbetet". Det kan givetvis låta bra, men jag får ofta höra från lärare att det sällan finns tid att vidareutbilda sig i pedagogik eller fördjupningar i sina ämnen, samtidigt som studiedagar och utbildningar ofta handlar om sådant som värdegrund, genuspedagogik, antimobbningsarbete och liknande som kommer via beslut uppifrån från politik och förvaltning. Ofta viktiga saker i och för sig, men en duktig lärare måste också få tid att vidareutbilda sig i sina ämnen!
När det gäller källsortering och avfallshantering måste jag också ställa mig frågan var föräldrarna kommer in i bilden? Är inte detta en sak som barn i första hand bör lära sig hemma av sina egna föräldrar? Det är ändå i hemmen som den största delen av avfallshanteringen sker? Det är ju knappast barnens fruktstund i skolan som skapar de stora avfallsbergen.
Jag är inte bara uppvuxen med en mamma som är lärare, jag har själv provat på läraryrket i ganska stor omfattning som lärarvikarie på samtliga stadier i grundskolan, och under min studietid var det ett av mina viktigare extrajobb. Jag arbetade i flera olika kommuner och många olika skolor och kunde tydligt se skillnaden i arbetssituation på olika skolor. Jag har även undervisat en del på universitetsnivå och har också i mitt yrke arbetat mycket med internutbildning. Jag har också varit med och drivit en föräldrakooperativ förskola. Utbildning och pedagogik är frågor som intresserar mig mycket, det är ju överföring av kunskap mellan generationer som leder samhället framåt. Mitt första politiska uppdrag var att sitta i utbildningsnämnden i Marks kommun, och jag var ledamot av riksdagens utbildningsutskott 2010-14. Sedan några veckor är jag ersättare i samma utskott vid sidan av mitt huvuduppdrag i finansutskottet. Arbetssituationen för lärarna och hur vi lockar fler duktiga ungdomar att vilja bli lärare ser jag som några av våra viktigaste uppgifter de kommande åren. Utan kunniga lärare som kan foksera på den pedagogiska delen så kommer vi aldrig att lyfta svensk skola. Politisikt styrda kringuppdrag måste begränsas.
Jag tycker det är solklart att lärare vare sig ska bära sopor eller servera mat. De ska inte heller göra det jobb som borde göras av kuratorer eller skolsköterskor för att dessa saknas. Lärare har studerat ett antal år på högskola för att
bli bra pedagoger och lära ut ämnen enligt läroplanen. I denna läroplan ingår ju bland annat olika inslag om miljö och hållbarhet, och detta är såklart lärarens uppgift att förmedla. Men det praktiska arbetet på skolorna att hantera avfall, servera mat och liknande ska givetvis inte ligga på lärarna. Tiden mellan lektionerna behöver lärarna för återhämtning och för att hinna förbereda nästa lektion.
Så beslutar EU
2018-10-18
Efter mina inlägg om diskussionerna kring EU-budgeten, Brexit, samt dagens om EU-revisionen, har jag fått flera frågor om hur EU egentligen tar sina beslut och vem som bestämmer vad. Och faktum är att det är en ganska svårbegriplig beslutsgång, det har jag själv upplevt när jag på plats i Bryssel ska försöka förstå hur det hela går till. EU-upplysningen vid Sveriges Riksdag har gjort denna bild som beskriver beslutsgången. Mer information finns på EU-upplysningens hemsida.
Betydligt bättre intern kontroll av EU:s budget enligt EU-revisionen
2018-10-18
I dag fick Finansutskottet och EU-nämnden en föredragning av Eva Lindström som är svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten. Ärendet gällde revisionsrättens årsrapport för 2017, som nu är färdigreviderat.
Frågor om EU:s revisonsrätt är kanske inte de största kioskvältarna i svensk politisk debatt, men de borde uppmärksammas mer tycker jag. EU:s samlade utgifter uppgick år 2017 till hisnande 137,4 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 1.500 miljarder svenska kronor. Och det är de europeiska skattebetalarnas pengar. Att dessa pengar hanteras ansvarsfullt och att inte slarvas bort genom felutbetalningar, fusk eller korruption är oerhört viktigt.
Under många år fick EU underkänt av revisorerna, det fanns helt enkelt så många allvarliga anmärkningar att man i praktiken faktiskt avstyrkte ansvarsfrihet (vilket dock ändå beviljades år efter år). Men de senaste två åren har situationen förbättrats ordentligt. Mängden fel har minskat (i praktiken halverats på fem år) och EU:s interna kontroll har enligt EU-revisionen blivit mycket bättre. Detta är bra och positivt och stärker såklart förtroendet för EU.
En helt annan sak är såklart hur stor EU:s budget ska vara, hur man ska använda pengarna och vad man kan spara på. Där finns ju väldigt olika åsikter och jag och moderaterna står som alltid för att hålla hårt i pengarna. Den diskussionen lär fortsätta, och som jag tidigare påpekat borde EU:s budget såklart krympas med anledning av Brexit. EU-kommissionen tycker uppenbarligen tvärtom och vill öka EU:s budget trots att ett stort medlemsland lämnar. Det är i grunden ologiskt och orimligt.
Jag återkommer med inlägg om värdet av en effektiv revision, både i Sverige och EU, inte minst med anledning av att jag nu blir vice ordförande i Riksrevisionens parlamentariska råd. Jag ska efterhand försöka förklara på ett pedagogiskt sätt vad Riksrevisionen gör och varför det är så viktigt med en oberoende revision i både Sverige och EU. Allt handlar i grunden om att värna om våra skattepengar och om en noggrann, korruptionsfri och effektiv myndighetsutövning.
Mitt anförande i dagens allmänpolitiska debatt i Riksdagen
2018-10-16
I dag höll jag detta anförande i den allmänpolitiska debatten. Som moderaternas ansvarige för frågor som rör kommunsektorns ekonomi blev det det självklara ämnet.
Herr talman,
Varningssignalerna från den svenska kommunsektorn kommer i en strid ström. Inte bara från den gemensamma organisationen SKL, utan även från allt fler enskilda kommuner, ekonomer och experter som ser stora ekonomiska svårigheter framöver för många svenska kommuner.
Det finns flera orsaker. En växande andel äldre och barn och unga i befolkningen ökar behovet av kommunal service, samtidigt som andelen yrkesverksamma i befolkningen minskar. För många landsbygdskommuner förstärks detta ytterligare av att unga arbetsföra lämnar kommunerna och flyttar till större städer. Kvar blir de äldre och yngre – men alltför få skattebetalare.
Problemen förstärks för kommuner som tagit emot väldigt många nyanlända de senaste 5-6 åren. Många kommuner har gjort det frivilligt eftersom man sett en möjlighet att fylla tomma lägenheter med hyresgäster och samtidigt fått kostnaderna betalda av staten de första åren. Men efterhand som statens ekonomiska ansvar upphör och alltför få av de nyanlända kommit i arbete, och i stället tvingas leva på försörjningsstöd, så urholkas kommunernas ekonomi i snabb takt. Att det fanns många tomma lägenheter berodde oftast på att arbetstillfällena blivit färre. Nu finns i stället en massa nyanlända på orter där det inte finns några jobb.
De kommuner som till följd av asylpolitiken hamnat i ett mycket svårt läge är många. Ett exempel är Avesta.
I en artikel i Avesta Tidning nyligen beskriver kommunchefen Siw Karlsson läget som väldigt ansträngt. Om det inte kommer nya statliga pengar väntar uppsägning av personal. Hon säger vidare i artikeln rakt ut att de ekonomiska problemen till stor del har att göra med att Avesta är en av de kommuner i Dalarna som tagit emot flest nyanlända. När statens ersättningar upphör finns kostnaderna kvar.
En kommun med stora ekonomiska påfrestningar tvingas förr eller senare skära i välfärden, säga upp personal och höja kommunalskatten. Alla dessa saker riskerar att skapa en ond cirkel där ännu fler förvärvsarbetande lämnar kommunen för mer attraktiva orter, varvid situationen försämras ytterligare.
Herr talman,
SKL, Sveriges kommuner och landsting, har i flera rapporter visat att det under Alliansens regeringstid rådde balans mellan skatteintäkter och utgifter för kommunsektorn och att man redovisade stabila överskott. Detta gällde även under finanskrisen. Den senaste mandatperioden ser det betydligt sämre ut och utgifterna överstiger skatteintäkterna. Utan extra tillfälliga statsbidrag skulle många kommuner redovisa stora underskott.
Så här illa ser det alltså ut idag, mitt i en stark högkonjunktur där skatteintäkterna är goda och arbetslösheten i vart fall hyfsat låg. Nu vänder konjunkturen sannolikt nedåt, tecknen på det är många. Det gör att skatteintäkterna sannolikt minskar betydligt och att arbetslösheten ökar. Samtidigt upphör statens ekonomiska ansvar för allt fler nyanlända. Om allt detta händer samtidigt väntar ett stålbad för många kommuner.
Jag är övertygad om att vissa kommuner inte kommer att klara sig utan hjälp. Här måste staten prioritera för att vid behov kunna stötta kommunerna och trygga välfärden. Man samtidigt kan inte staten lösa alla kommunernas problem. Varje kommun måste noga prioritera vad man lägger skattepengarna på. Samtidigt måste man se mer långsiktigt på den egna kommunens utveckling. Att frivilligt ta emot mycket stora mängder nyanlända för att fylla tomma hyreshus på mindre orter med svag arbetsmarknad var kanske inte så genomtänkt?
Herr talman,
Läget i kommunsektorn är oroväckande och måste tas på allvar av nästa regering. En viktig lärdom är att det stora asylmottagandet nu börjar bli en riktigt tung post ekonomiskt för Sverige. Vi måste föra en mycket stram migrationspolitik under överskådlig tid för att inte förvärra situationen ytterligare. Det finns inget utrymme för lättsinne i migrationspolitiken.
Grunden för en stark kommunal ekonomi är samtidigt att vi får fler företag och fler jobb i privat sektor över hela landet. Det är det som skapar alla resurser till välfärd och annan kommunal verksamhet. Ett bra företagsklimat är grunden för hela den svenska välfärden. Höjd skatt på företagande, arbete, energi och transporter är definitivt helt fel väg om man vill stärka kommuner på landsbygden.
Över 10.000 följare på twitter
2018-10-16
I går passerade jag 10.000 följare på twitter.
Det känns nästan overkligt att så många vill ta del av det jag skriver.
Tack!
Många kommuner med stort asylmottagande har nu ekonomiska problem
2018-10-16
Jag och många med mig har tidigare varnat för vad som händer med de kommuner som tagit emot väldigt många asylsökande de senaste 4-5 åren. Många har gjort detta frivilligt eftersom man sett en möjlighet att fylla tomma lägenheter med hyresgäster och samtidigt få kostnaderna betalda av staten de första åren. Men efterhand som statens ansvar upphör och de nyanlända inte får arbete utan tvingas leva på försörjningsstöd så urholkas dessa kommuners ekonomi i snabb takt.
Ett exempel bland många är Avesta, där kommunens ekonomichef beskriver läget så här i Avesta Tidning förra veckan. Nedan en del av en artikel från ett helt uppslag i tidningen med flera artiklar om situationen:
Varför låta SD styra hela den politiska agendan?
2018-10-15
Fem svenska partiledare (S, V, MP, C, L) gör just nu det de säger att de inte vill - låter Sverigedemokraterna styra hela den politiska agendan. I stället för att ha fokus på vad man vill göra politiskt åt Sveriges många och allvarliga problem låter man hela diskussionen handla om hur man ska ställa SD utanför allt politiskt inflytande. Att samtidigt påstå att man vill att SD ska ställas utanför politiskt inflytrande blir närmast patetiskt - SD tillåts ju i dagsläget att blockera hela det politiska systemet på grund av dessa fem partier. Stefan Löfven sa exempelvis, enligt SVT, på dagens presskonferens att han "vill se ett blocköverskridande samarbete för att hålla SD borta från makten". Jag trodde han ville bilda en regering för att lösa Sveriges samhällsproblem? Men jag är väl naiv som tror att sakpolitik har betydelse i dagens politiska landskap.
Jag är förvånad över att vissa borgerliga partiledare låter sig luras av Löfvens fulspel. Han har givetvis en helt annan agenda, och använder bara SD-frågan som ett sätt att försöka behålla makten. Lövfen bryr sig bara om en sak - att till varje pris klamra sig kvar som statsminister och fortsätta socialisera Sverige, höja skatterna och slarva med välfärden och skattepengarna. Att pressa C och L maximalt i frågan om SD-stöd är hans enda chans. Jag tror och hoppas att inte C och L går fullt ut i fällan och bildar regering med S, men skadan är redan skedd. C och L har lydigt låtit sig fösas åt vänster av media och vänsterpolitikerna i Sverige och vågar inte se helheten. I stället för att se allt bra man skulle kunna göra för Sverige (ibland förvisso med stöd av SD i vissa sakfrågor, precis som 2010-14 och nyligen när vi röstade bort regeringen Löfven) har man skrämts att rikta allt sitt fokus på att stoppa SD från inflytande. Man vill till och med stoppa SD från att stödja den politik man själva vill ha! Det känns som något slags tunnelseende. Att rösta bort Stefan Löfven från makten med aktivt stöd av SD gick tydligen bra, men att bilda en ny regering med passivt stöd av SD är omöjligt. Jag förstår faktiskt inte logiken i detta. I går hade jag denna väl spridda tweet om läget, och jag delade även en tweet från kollegan Hanif Bali som var på pricken:
Moderaterna och Kristdemokraterna har äntligen släppt SD-fixeringen. I stället lägger man energin på vilken politik man skulle vilja föra i regeringsställning. Jag är stolt över att tillhöra denna kraft i svensk politik.
Nu har jag analyserat läget kring FN-resolutionen om migration
2018-10-15
Den senaste veckan har en debatt rasat på sociala medier om en FN-resolution om migration och asylmottagande (Global compact for safe, orderly and regular migration) som Sverige tydligen planerar att underteckna i mitten av december. Även tidningen Metro har skrivit om saken. Hela resolutionen går att ta del av här. Den är mycket omfattande och inte alldeles enkel att läsa, och jag har bara skummat igenom texten. Resolutionen innehåller definitivt en del som ur svensk synpunkt känns märkligt och orealistiskt, exempelvis mer generösa asyl- och migrationsregler, generösare familjeåterförening, lättare för "papperslösa" att få uppehållstilsltånd och lite annat smått och gott. Mycket kontroversiellt är att det föreskrivs att offer för människosmuggling ska få lättare att stanna i landet, det skulle ju rent av uppmuntra smuggelverksamheten. (Objective 10, pt 26h). Det finns även en i mitt tycke kontroversiell text som kan tolkas som begränsning för media att skriva negativt om migration (Objective 17, pt 33c). Det talas också om "kampanjer" för att sprida en positiv bild av migration till befolkningen (Objective 17, pt 33f). Spontant känns det som om en hel del strider mot Sveriges gällande migrations- och annan lagstiftning, liksom grundlagsskyddade yttrande- och pressfrihet. Det är samtidigt svårt att bedöma i vilken mån förslagen skulle förändra svensk rätt, och hur mycket vi redan kan anses uppfylla - många punkter i resolutionstexten är ganska vaga, så som det tydligen ofta brukar vara i FN-resolutioner.
Jag har undersökt lite närmare vad som gäller för denna typ av resolutioner, både i samtal med personal på Utrikesutskottets kansli och kontroll med andra källor. Detta är det jag fått fram:
För det första finns det två typer av FN-resolutioner, resolutioner från Säkerhetsrådet respektive Generalförsamlingen. Säkerhetsrådets resolutioner är bindande för FN:s medlemsstater, medan Generalförsamlingens inte är juridiskt bindande (men däremot möjligen moraliskt bindande för de stater som skriver under). Generalförsamlingens resolutioner brukar betraktas som "rekommendationer" till medlemsstaterna.
Sverige undertecknar en mängd resolutioner i FN, många av dem leder aldrig till några politiska beslut i Sverige. När det gäller vissa viktigare resolutioner i exempelvis Säkerhetsrådet brukar den svenska regeringen samråda med andra partier, men när det gäller resolutioner i Generalförsamlingen verkar det oftast vara en ren regeringsfråga, eller rent av en fråga för ansvarigt departement. Riksdagen röstar inte om FN-resolutioner, det är först om/när en resolution ligger till grund för svensk lagstiftning som riksdagen röstar om den svenska lagändringen. Ett exempel är Barnkonventionen som antogs 1989, men som fram tills förra året inte i sin helhet intagits i svensk rätt (vilket det finns mycket kritik mot eftersom man befarar att det kommer att motverka sitt syfte). Det tog alltså 30 år för denna konvention att bli svenk lag. Det är Sveriges Riksdag som slutligen avgör vilka konventioner som eventuellt ska tas in i svensk lagstiftning och hur detta ska ske, eftersom Riksdagen är lagstiftare.
Den aktuella konventionen planeras att undertecknas i Marocko i början av december av "stats och regeringschefer". Jag konstaterar dock att det finns uppgifter om att både USA och Australien kommer att avstå från att underteckna eftersom de tycker resolutionen går för långt. Det borde få varningsklockor att ringa även i Sverige. Och även om resolutionen alltså inte är juridiskt bindande känns det märkligt att Sverige skulle underteckna en i vart fall delvis kontroversiell konvention om vi endast har en expeditionsregering. En ny borgerlig regering borde enligt min åsikt analysera resolutionen grundligt innan man eventuellt undertecknar den.
Samtidigt är det viktigt att alltså komma ihåg att resolutionen visserligen verkar vara kontroversiell och därmed enligt min mening känns olämplig att underteckna, men den tvingar inte Sverige att ändra sin migrations- och asylpolitik eller någon annan lagstiftning. Den saken råder vi över själva.
När den politiska vågskålen trotsar tyngdlagen
2018-10-13
Svensk politik idag innebär ett närmast fanatiskt fokus på Sverigedemokraterna, som tydligen väger tyngre än precis allt annat, inklusive viljan att förändra svensk politik på en mängd viktiga områden. Jag skäms faktiskt som representant för det politiska systemet och den svenska riksdagen. Jag förstår om svenska folket tycker att politiken just nu inte tar sitt ansvar.
Saken kan även illustreras så här:
I den första vågskålen:
* chans för parti X och Y att komma i regeringsställning
* möjlighet för X och Y att få tunga ministerposter
* möjlighet för X och Y att förändra politiken på en mängd områden
* Möjlighet för X och Y att stoppa den skadliga vänsterpolitiken i Sverige
I den andra vågskålen:
* Möjlighet för X och Y att stoppa SD från att stödja den regering och politik som X och Y vill ha
Den andra vågskålen väger alltså tyngst. Stackars Sverige.
Det blir som väntat inget höghastighetståg mellan Göteborg och Borås
2018-10-13
Jag har åtskilliga gånger framhållit moderaternas linje om höghastighetståg, nämligen att det blir väldigt dyrt och tar lång tid att bygga höghastighetsbanor, eftersom de bland annat kräver "rakare" spårdragning, speciell räls på betongunderlag och dessutom tar mycket mer mark i anspråk på grund av större utrymme vid sidan av spåren av säkerhetsskäl. Stationslägena tar också större plats. Moderaternas linje har därför varit att det räcker med vanliga snabbtåg på vanlig räls, exempelvis på sträckan Göteborg-Borås, där tågen ändå aldrig kommer att kunna utnyttja de höga hastigheterna om man ska kunna stanna vid exempelvis Landvetter Flygplats.
I det ursprungliga beslutet av Alliansregeringen var byggstart av vanlig modern järnväg från Mölnlycke till Bollebygd via Landvetter Flygplats planerad redan nu under 2018/19. Men när allt ställdes på ända till följd av diskussionen om höghastighetståg stoppades alltihop av den nyss avsatta S-MP-regeringen. Förra året återfördes dock de av Alliansen beslutade pengarna, men med byggstart tidigast 2024, och med stor osäkerhet om vilken typ av järnväg man skulle bygga.
Jag har under fem år förgäves försökt få media och lokala politiker att inse att de avsatta pengarna i budgeten bara räcker till vanlig järnväg, inte till höghastighetståg, och varnat för att höghastighetstågdiskussionen skulle försena vår viktiga järnvägsutbyggnad kraftigt. Men få har lyssnat, man verkar ha trott att det ska lösa sig. Trafikverket däremot har såklart koll på detta, och häromdagen meddelande man i ett pressmeddelande att det som väntat inte blir höghastighetståg utan vanlig snabbtågsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Precis som jag förutsagt, och precis det moderaterna förespråkat.
Trafikverket skriver så här i sitt pressmeddelande: "Inför det fortsatta arbetet har Trafikverket beslutat att Ostlänken och Göteborg-Borås dimensioneras för inriktningshastigheten 250 km/h." Anledningen är helt enkelt att pengarna inte räcker till mera, samt att man vill komma igång med bygget. Trafikverket säger också det självklara att "Vid nya politiska beslut kan förutsättningarna för utbyggnaden av de nya stambanorna ändras, dock med konsekvenser för tidplaner och kostnader."
Tyvärr blir det ju inte byggstart på länge för sträckan Mölnlycke-Bollebygd, planen sträcker sig mellan 2018-2029, och för vår viktiga järnvägssträcka planeras alltså byggstart tidigast 2024. Allt till följd av tidigare S/MP-regerings prioriteringar. Om vi sluppit all förlamande diskussion om orealistiska höghastighetståg, och om en del lokalpolitiker och media lyssnat på oss som var realister, hade bygget på vår sträcka redan i praktiken varit igång. Nu blir det minst fem års försening. Vi får nu dras med en av Sveriges sämsta järnvägsförbindelser mellan Göteborg och Borås i ytterligare många år, och Landvetter Flygplats kommer inte att få järnvägsförbindelse på länge.
Ibland är det inte ett dugg kul att få rätt.
Dagens extra moderata gruppmöte
2018-10-12
De flesta medier har rapporterat från vårt extra moderata gruppmöte på förmiddagen idag. Vår partiledare fick tydligt och starkt stöd för att gå vidare med försöken att bilda en moderatledd regering, i första hand en Alliansregering, men om det inte fungerar med något eller några av Allianspartierna. Samtidigt vill vi hålla samman Alliansen som politisk kraft även i ett läge där eventuellt några Allianspartier väljer att stå utanför regeringen, genom att ändå ge dem inflytande över regeringspolitiken som bör baseras på Alliansens gemensamma valmanifest. Hur detta slutar vet vi början på nästa vecka när övriga Allianspartier svarat på vårt förslag.
TV4 var en av alla nyhetsmedier som bevakade ingången till Förstakammarsalen där moderaterna har sina gruppmöten. På vägen ut filmades en del av oss inför kvällens nyhetsinslag. Själv såg jag ändå ganska hoppfull ut i inslaget i TV4:s Nyheterna tycker jag? Och det är jag också!
UD-skandalen blir allt mer besvärande för Socialdemokraterna
2018-10-12
Att 261 formellt sett "opolitiska" tjänstemän på Utrikesdepartementet undertecknat ett brev/upprop till UD:s ledning med starkt politiskt innehåll i form av en "varning" för en ny regering som hotar "regeringskansliets värdegrund" är givetvis helt oacceptabelt i sig och innebär att de som undertecknat visat sig olämpliga att arbeta som opolitiska tjänstemän på ett departement. Regeringskansliets politik och värdegrund styrs såklart av den regering som vid varje tillfälle styr landet, det är inte de "opolitiska" tjänstemännens sak att definiera hur UD ska se på olika frågor.
När det nu också framkommer (bland annat i DN idag, men även tidigare via andra debattörer i sociala medier) att initiativtagarna till denna, i praktiken "namninsamling" mot en ny regering, varit en mindre grupp personer under ledning av en chef med stark koppling till Socialdemokraterna blir denna skandal allt mer besvärande för Socialdemokraterna.
En ny regering bör granska detta noga och även överväga åtgärder mot de ansvariga. De har uppenbart brutit mot den viktiga principen att tjänstemän på ett departement alltid ska vara lojala mot sittande regering och aldrig ta partipolitiska ståndpunkter i samband med sitt arbete. Med sitt agerande har man skadat förtroendet för både UD och regeringskansliet.
Det som hänt är ytterligare skäl att byta regering.
Den svenska bnp-tillväxten per capita nu lägst i Europa
2018-10-11
Denna vecka har vi fått prognoser från IMF över bnp-tillväxten per capita i de europeiska länderna. Sverige hamnar sist med en förväntad tillväxt på 0,7%. Konjunkturinstitutet publicerade också en prognos där Sverige hamnar aningen högre, och även denna siffra har lagts in i figuren som i övrigt visar IMF:s siffror. Även konjunkturinstitutets prognos placerar Sverige i botten av listan. Det är ingen tvekan om att Sverige hamnat långt efter när det gäller ekonomisk tillväxt per capita. En stor del av orsaken är givetvis det mycket stora aylmottagandet som gör att den samlade ekonomiska tillväxten i Sverige fördelas på betydligt fler individer. Men det är också tydligt att andra länder med stort asylmottagande som exempelvis Tyskland lyckats betydligt bättre. Det svenska resultatet är därmed också ett lågt betyg åt den nu avsatta S-MP-regeringen.
Uppdatering 14/10: Uppgifter framkommer i media om att IMF använt felaktig befolkningsstatistik för sina siffror och att KI:s siffror är mer korrekta. Men oavsett vilket ligger Sverige i bottenskitet i Europa när det gäller tillväxt per capita, även om vi sannolikt inte är allra sämst.
Mina tre huvuduppgifter i finansutskottet
2018-10-10
Den centrala uppgiften för oss i finansutskottet är ju att ha koll på statsbudgeten och ha helhetsbilden på den samlade politiken. För oss moderater är givetvis även ansvaret att ansvara för den moderata budgeten och samordna politiken med övriga Alliansen. Förhoppningen är såklart att dessa saker ska bli samma sak förr eller senare. Detta beror ju på hur regeringsförhandlingarna slutar.
Men utöver budgeten har finansutskottet en mängd andra uppgifter. Exempelvis frågor som rör kommunsektorns ekonomi, finansmarknaderna, offentlig upphandling, Riksbanken, penningpolitiken, Riksrevisionen, Finansinspektionens verksamhet mm. Samt en mängd EU-frågor, internationella relationer via OECD och IMF mm. Mina tre personliga ansvarsområden blir följande:
För det första är jag nu moderaternas ansvarige för frågor som rör kommunsektorns ekonomiska situation.
Detta är frågor som jag arbetade mycket med även förra mandatperioden, och som är mitt absolut största intresse när det gäller Finansutskottets område. Nu har jag alltså fått huvudansvaret för detta politikområde. Kommunernas och landstingens/regionernas ekonomiska läge är helt centralt för att värna välfärden och samhällsservicen och det finns mycket stora orosmoln på detta område. En mycket stor belastning av stort asylmottagande, en demografisk utveckling med allt fler äldre, och en urbanisering som slår hårt mot glesbygdskommunerna där alltför många flyttar till större städer och orter för att studera eller för att få bättre betalda arbeten. Utöver detta är en del kommuner svårt skuldsatta och andra har stora pensionsskulder som ligger som tickande bomber utanför bokföringen. Om man lägger ihop allt detta får man faktiskt en ganska skrämmande bild av läget.
Högkonjunkturen har tillfälligt maskerat problemen genom att skatteintäkterna ökat, och en hel del kommuner har dessutom höjt kommunalskatten. Samtidigt har staten skjutit till en del extra riktade pengar. I längden måste varje kommun bygga upp sin egen skattekraft och skapa sina egna resurser, staten kan självklart inte hålla alla kommuner under armarna med obegränsade tillskott samtidigt som man ska klara statens egna uppgifter på ett bra sätt. Samtidigt kommer en del kommuner inte att klara sig utan hjälp från staten, det är bara att inse.
Ytterligare frågetecken gäller skatteutjämningssystemet som upplevs som orättvist av både de kommuner som betalar till systemet och de som får pengar från systemet. Där finns nu en färsk utredning om detta som är det första jag kommer att börja med att sätta mig in i inför det fortsatta arbetet.
För det andra är jag invald som moderaternas representant och vice ordförande för Riksrevisionens parlamentariska råd.
Riksrevisionen är en av de viktigaste myndigheterna under Riksdagen och har som uppgift att följa upp och granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision ska Riksrevisionen "bidra till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten" som man skriver på sin hemsida. Det parlamentariska rådet ska ha en dialog med Riksrevisionen och för riksdagens räkning ha insyn i Riksrevisionens arbete.
Jag blir nu vice ordförande i det parlamentariska rådet, och tillsammans med ordföranden Jörgen Hellman (S) kommer jag att lägga ganska mycket arbete på detta uppdrag. Vi ska tillsammans leda rådets arbete, ansvara för kontakterna med Riksrevisionens ledning och planera den löpande verksamheten.
För det tredje ska jag tillsammans med Elisabeth Svantesson ha huvudansvaret för de övergripande budgetfrågorna för moderaternas räkning.
Vår ekonomisk-politiska talesperson och vice partiledare Elisabeth Svantesson har givetvis huvudansvaret för alla frågor som rör helheten i den moderata ekonomiska politiken. Jag blir nu hennes "back-up" i finansutskottet i dessa frågor, och det gör givetvis att jag behöver vara extra väl uppdaterad på moderaternas politik på alla politikområden. Jobbigt men kul!
Markmoderaterna positiva trots förvånande politiskt läge i Mark
2018-10-09
I går kväll hade Markmoderaterna gruppmöte, där vi bland annat valde våra kandidater till Kommunstyrelsen och en del andra poster. Tomas Johansson fick förnyat förtroende som vår kommunalrådskandidat och vår främste företrädare i kommunstyrelsen och han är sedan tidigare också gruppledare. Senare under hösten tar vi beslut om olika poster i andra nämnder och styrelser. Här är deltagarna vid gårdagens gruppmöte i Sätila.
Makmoderaterna gjorde ju ett av sina bästa val så länge jag varit med i kommunpolitiken. Vi gick framåt i valet och har nu nio mandat i kommunfullmäktige. Stämningen är god, trots det mycket märkliga som hänt i kommunpolitiken i Mark, där vi trots valframgång tappade majoriteten i kommunen.
Före valet undertecknade de fyra förstanamnen för Allianspartierna ett gemensamt valmanifest, och vi gick till val tillsammans med det tydliga beskedet till väljarna att vi ville fortsätta styra Marks kommun, så som vi gjort de senaste åtta åren. Och väljarna uppskattade tydligen detta, alla fyra Allianspartierna gick framåt i valet och Socialdemokraterna backade. Trots detta väljer C och L nu att i stället bilda majoritet med Socialdemokraterna! Skälet är inte att något nytt hänt i politiken, inte heller någon väntad ny politisk stridfsfråga. Orsaken verkar helt enkelt vara att S, C och L på detta sätt vill stänga ute SD från inflytande i politiken och stoppa deras vågmästarroll genom att skapa en majoritet med 26 mandat av fullmäktiges 51. För C och L är det alltså viktigare att stänga ute SD än att tillsammans med M och KD genomföra den politik vi gick till val på tillsammans. För oss moderater är det mycket förbryllande, eftersom vi ju klarat att styra tillsammans trots SD:s vågmästarroll förra mandatperioden. Vi vet ju dessutom vilka stora åsiktsskillnader det finns om mycket mellan S å ena sidan och C och L på den andra. Men nu får vi moderater ta rollen som opposition i Marks kommun och driva de frågor som Alliansen var överens om före valet. Det ska bli intressant att se hur C och L tänker rösta då, jag hoppas de står fast vid den politik som de tidigare tyckt är rätt trots den nya majoriteten.
Socialdemokraterna förlorade "folkomröstningen om välfärden"
2018-10-09
Socialdemokraterna och statsminister Löfven ville ju göra det senaste valet till "en folkomröstning om välfärden". Och så blev det. Väljarna var uppenbarligen mycket missnöjda med den välfärd Socialdemokraterna levererat inom vården (trots omfattande skattehöjningar på många håll), och röstade bort Socialdemokraterna från makten i de flesta landsting, vilket Dagens Industri uppmärksammar idag. Förra mandatperioden styrde S 12 landsting, efter valet verkar det bara bli Västerbotten som man kan styra själva. I samtliga övriga landsting har vi nu antingen moderatlett styre eller ett blocköverskridande styre. Blåast är det i Västra och Södra Sverige, samt Stockholms Län och Gotland och Norrbotten.
På några ställen är maktskiftet historiskt. I Dalarna tar en moderatledd Allians över makten efter 92 år och i Norrbotten blir det maktskifte efter 84 år av rött styre! På tiden kan man tycka.
Dags att summera mina intryck av att köra elbil
2018-10-08
Själv var jag väl faktiskt en av pionjärerna i Sverige när det gäller att satsa på framtidens elbilar. Jag och kompisen köpte in oss i Göteborgsföretaget Clean Air Transport (CAT) redan i början av 1990-talet och hoppades mycket på LA301, den konceptbil som tillverkats med sikte på export till Kalifornien (bilden nedan). Tyvärr gick projektet omkull, inte minst för att batterierna tog för mycket plats, att räckvidden var för dålig, och för att flera stora biltillverkare utvecklade nya effektivare varianter av elbilar och helt enkelt konkurrerade ut CAT. Våra satsade pengar försvann och det var trist. Men mycket har hänt sedan dess och dagens elbilar är något helt annat än det som gällde för snart 25 år sedan.
När jag fick möjlighet att hyra en alldeles ny modern elbil som kampanjbil i valrörelsen var det svårt att stå emot. Rent politiskt har jag redan tidigare konstaterat att det var väldigt lyckat. Det gav massor av tillfällen till samtal och jag gjorde reklam för moderaternas mest prioriterade valfrågor så snart jag parkerade. Men hur var det då rent praktiskt att köra elbil?
Prestandamässigt var denna Hyundai Ioniq fantastiskt rolig att köra. Liten, pigg och smidig och såklart väldigt tyst. Och bilen är på traditionellt asiatiskt sätt fullspäckad med utrustning och finesser. Kostnaden per mil var dessutom närmast försumbar, kanske någon krona i elkostnad per mil om jag förstått saken rätt. Och jag konstaterade att det finns fler laddstationer än man tror. Visserligen främst i de större orterna, men eftersom man laddar bilen fullt över natten hemma i ett vanligt eluttag så fungerar det ändå ganska bra. Lite minus dock för begränsad räckvidd, knappt 20 mil på en laddning för denna bil var i minsta laget när jag skulle köra längre sträckor. Men om man använder bilen för daglig pendling 5-6 mil per väg till jobbet så fungerar det säkert utmärkt. Utrymmesmässigt tar ju batterierna en del plats vilket gör att bagageutrymmet är grundare än i andra bilar, men för att vara en liten bil tycker jag utrymmet var helt okej. Sammanfattningsvis är det lätt att bli riktigt förtjust i denna lilla roliga bil, som dock är ganska dyr att köpa (ca 340.000 kronor efter avdragen miljöbilsbonus på 60.000 kronor).
Är då bilen miljövänlig? Konstig fråga tycker säkert många, men högst befogad enligt mig. Och svaret är nog tyvärr - nja!
Det första gäller tillverkningen av bilen. Jag besökte ju Teslas fabrik i Fremont utanför San Francisco våren 2016 (ovan). Det besöket reste ett antal frågetecken. Att tillverka en bil helt i aluminium som Tesla gör känns mycket tveksamt ur miljösynpunkt. Att omvandla bauxit till aluminium kräver enorma mängder energi och skapar dessutom en massa giftigt avfall. Nu är dock Hyundai Ioniq inte gjord av aluminium utan av vanligt stål och en hel del plast, som de flesta moderna bilar, så dessa frågetecknen gäller inte för just denna elbil.
Batteritillverkningen är nästa problem. Elbilarnas batterier kräver en mängd sällsynta och dyra ämnen och när batterierna är uttjänta är det också en svår uppgift att återvinna allt på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. Om antalet elbilar blir stort kommer batteritillverkningen att bli en trång sektor som sannolikt driver upp priserna på en del nödvändiga råvaror. Detta problem gäller alla elbilar oavsett fabrikat. Hoppet för en mer omfattande elbilsanvändning ligger väl främst på en utveckling av både batterikapacitet och tillverkningsprocess när det gäller batterierna.
Nästa viktiga fråga är om den el bilarna går på är miljövänlig? Att köra elbil i USA betyder i praktiken att man kör på kolkraft. Den mesta elen i USA kommer nämligen från kol och olja. Att först omvandla kol och olja till el och sedan köra bil på denna el innebär kraftigt energibortfall på vägen. Det är då betydligt mer energieffektivt att köra på bensin som tillverkas av olja. Verkningsgraden blir helt enkelt bättre. Så i USA kan man snabbt konstatera att elbilar idag sannolikt har negativ miljönytta, särksilt om man lägger till det där med aluminiumen och batterierna. Först om man börjar tillverka sin el på mer miljövänligt sätt kan kanske vågskålen tippa över åt andra hållet.
Hur är det då i Sverige? Ja, om man ska tro denna artikel är det faktiskt inte mycket bättre här. Svensk elproduktion har redan idag små reserver och vid effekttoppar under den kalla årstiden importerar vi antingen el, inte sällan kolkraftsel från utlandet, eller tvingas köra oljekraftverk som producerar den extra el som behövs. Om mängden elbilar ökar kraftigt kommer läget att bli ännu mer ansträngt och risken blir stor att man då i praktiken ofta kommer att ladda sin bil med el som till inte obetydlig del kommer från utländsk kolkraft eller annan fossilbaserad elproduktion. Särskilt om man måste ladda sin elbil dagtid på vintern under effekttoppar när elkonsumtionen är som högst (exempelvis på arbetsplatsen för att kunna ta sig hem efter jobbet).
Av artikeln framgår en ännu viktigare sak - även när man (som oftast) laddar sin elbil i Sverige med miljövänlig svensk el så bidrar man till ökade globala utsläpp. Detta eftersom vi då minskar vår export av miljövänlig el, och elproduktionen i stället måste öka i ett kolkraftverk i något annat land utanför Sverige. Det finns nämligen inte någon ledig kapacitet för ickefossil el. I artikeln hävdas att en elbil faktiskt ger upphov till större CO2-utsläpp än en motsvarande bensin- eller dieselbil, eftersom det med alla energiförluster på vägen inräknade går åt fyra gånger (!) så mycket primärebergi i form av kol för varje kWh el i batteriet på en elbil. Med dessa fakta kan man snabbt konstatera att den "globala miljönyttan" med en elbil sannolikt saknas helt. (Bortsett möjligen från att innovationer och utveckling alltid har ett positivt värde i sig, om än ibland något diffust).
Om vi ska öka mängden elbilar kraftigt i Sverige måste vi i vart fall samtidigt bygga ut elproduktionen ordentligt. Just i den delen håller jag dock inte med artikelförfattarna om att lösningen skulle vara mer sol eller vindbaserad el. Min egen tro är i stället att nya generationer kärnkraft (elller helt nya former av stabila energislag) snarare behövs som stabil baskraft och komplement till de förnybara energikällor med mycket ojämn elproduktion som redan finns.
I dagens läge subventionerar vi alltså elbilar mycket kraftigt (min hyrda elbil med hela 60.000 kronor) - utan att samtidigt bygga ut elproduktionen, och trots att miljönyttan globalt av satsningen på elbilar är noll eller rent av negativ. Jag får ärligt talat inte ihop detta och är tyvärr inte alls övertygad om att vi landat rätt med "bonus-malus"-systemet (där mindre miljövänliga nya bilar straffbeskattas och andra skattesubventioneras inom ett slutet system).
Slutsats? Ja det får väl bli att det är kul och trevligt att köra elbil och att det nog kan vara en bra affär privatekonomiskt att köpa en lite mindre elbil med maximal skattesubvention för den som kör "lagom långt" och har laddmöjligheter på sin arbetsplats och vid sin bostad. Hälsomässigt bör elbilar också vara ett stort plus i tätorter eftersom utsläppen är noll, och man slipper även buller. Men den totala miljönyttan känns minst sagt tveksam när man väger in tillverkningen och hur elen produceras, miljöargumentet är tyvärr svagt i dagsläget. Men att köra elbil en dryg månad har gett mig en ny intressant efarenhet och mer kunskap i en väldigt viktig samhällsfråga, nämligen hur framtidens bilar ska se ut och vad de ska drivas med.
Tills vidare fortsätter jag köra min fina och välvårdade gamla Toyota Camry. Den är nu 16 år gammal och har snart gått 30.000 mil, men både ser ut som ny och går som en klocka. Den går dock bara sommartid numera, och inte särskilt många mil, och sedan bor den inomhus över vintern. Att jag blivit uthängd i media (Vänstertidningen ETC 2017) som "klimatbov" för att jag kör den får jag leva med. Det är bara att konstatera att media inte alltid har någon vidare koll på det här med vare sig livscykelanalys eller helhetssyn när det gäller miljöfrågor. Det är ofta mer populism än kunskap. Och om man ska tro artikeln ovan är min Camry kanske rent av mer miljövänlig än elbilen jag körde under valrörelsen?
Var går gränsen för mutor?
2018-10-06
Det pratas mycket om etik, vänskapskorruption och mutor. Jag ställer mig frågan om hur LO:s omfattande ekonomiska stöd till Socialdemokraterna egentligen ska betraktas? Nu är det Kommunal som beklagar sig över att stödet till S gett alldeles för lite utdelning i from av riksdagsledamöter med bakgrund i Kommunal. Med tanke på att de flesta riksdagsledamöter väljs efter placering på valsedeln kan man konstatera att Kommunal alltså helt öppet köper platser på Socialdemokrternas valsedlar?
Antibiotikaresistens kan vara ett verkligt hot mot mänskligheten
2018-10-05
Jag uppmärksammade denna nyhet på twitter och många verkar dela oron. Detta är sannolikt ett verkligt hot mot mänskligheten och det är mä'rkligt att det inte diskuteras mera. I Sverige har både politiker, myndigheter, sjukvård och djurhållning bra koll på antibiotikaanvändningen. Men i många länder är situationen mycket alarmerande. Detta borde man rimligen diskutera globalt minst lika mycket som man diskuterar klimatförändringar.
Låt oss aldrig någonsin glömma löntagarfonderna
2018-10-04
I dag är det kanelbullens dag. Kanelbullar är gott. Men för många av oss som varit med lite längre symboliserar den 4 oktober något helt annat, nämligen kampen mot löntagarfonderna. Alltså ett av de värsta socialistiska experimenten som genomförts i Sverige. Det hela byggde på att man genom en extra "vinstdelningsskatt" på stora aktiebolags vinster skulle köpa upp deras egna aktier, som sedan förvaltades i fackligt styrda "löntagarfondstyrelser". Steg för steg socialiserades svensk näringsliv. Socialdemokraterna införde löntagarfonderna 1984, trots starkt motstånd, även inom breda LO-grupper som insåg att fondavgifterna skulle minska löneutrymmet. Jag skrev själv min examensuppsats i juridik om detta 1986, där jag både analyserade fackets successiva övertagande av vissa bolag och även föreslog hur man skulle kunna avveckla fonderna. Fonderna skrotades slutligen för gott av Carls Bildts moderatledda regering 1991-94.
Under 1980-talet var den 4 oktober dagen för omfattande demonstrationer mot löntagarfonderna. En av dessa var mitt första egna deltagande i en demonstration, då i Göteborg. Jag har fortfarande kvar mitt plakat. Låt oss aldrig glömma att socialismen ofta och gärna sticker upp sitt fylla tryne. När det händer är det vi moderater som måste gå i spetsen för motkrafterna.
Ibland tar vi vårt fria företagsklimat som självklart, men det var verkligen inte självklart när löntagarfonderna diskuterades som mest i början av 1980-talet. I dag är det som sagt kanelbullens dag. Så varför inte slå två flugor i en smäll och fira löntagarfondernas avskaffande med en god kanelbulle från ett företagsamt privat bageri eller café? Utmärkta representanter för det svenska företagandet.
Dags att visa vem som bestämmer
2018-10-04
Att en polis misshandlas under tjänsteutövning är allvarligt av två skäl. Dels är det ett dåligt betyg till polisens resurser, metoder och arbetsmiljö att en polisman överhuvudtaget kan drabbas av detta. Dels är det ännu ett bevis på att polisen inte lyckas ta makten över kriminella gäng och våldsamma grupperingar utan att man alltför ofta hamnar i underläge. Detta är ytetrst allvarligt och en ny regering måste ta krafttag för att stärka polisen. Det är också viktigt att de personer som gripits efter händelsen också döms till mycket hårda straff.
Möte med expeditionsministären om EU:s framtida budget
2018-10-04
I dag träffade finansutskottet företrädare för "expeditionsregeringen" i form av biståndsminister Isabella Lövin (MP) och statssekreterare Karolina Ekholm (S) för att få föredragningar om kommande IMF-möte samt information om arbetet med EU:s budget för 2021-27. På bilden syns de tillsammans med riksbanschefen Stefan Ingves.
EU:s budgetprocess är extremt komplicerad med massor av steg. Men inget kan dölja hur allvarlig situationen är med anledning av Brexit. Den som tror att EU tänker krympa sin budget när ett av de största medlemsländerna försvinner tror fel. EU-kommissionens bud är tvärtom att budgeten ska öka (!). Med tanke på att budgeten redan är totalt 11.000 miljarder kronor (!) för innevarande budgetperiod (2014-20) så tycker man ju att pengarna borde kunna räcka utan höjning. Men nu föreslås i stället en budget på 13.000 miljarder kronor för perioden 2021-27.
För Sveriges del är ju EU-kommissionens utgångsbud att våra tidigare rabatter ska avskaffas och att vår redan höga EU-avgift ska ökas med hela 35%. För 2018 betalar Sverige ungefär 40 miljarder i årlig avgift, en avgift som man alltså vill höja till ca 54 miljarder kommande budgetperiod. De svenska partierna är överens om att detta är oacceptabelt, men hur väl vi kommer att lyckas i förhandlingarna återstår att se.
Min egen bedömning är att EU undermninerar sitt eget förtroende hos medborgarna i de länder som är nettobidragsgivare (exempelvis Sverige, Finland, Danmark, Nederländerna och några till). Vi borde sätta hårt mot hårt och påpeka att om EU kräver alltför höga avgifter så riskerar man att medborgarna i dessa länder säger stopp och att en majoritet plötsligt förespråkar ett utträde. Om nettobidragsgivarna lämnar EU finns det sedan inga pengar kvar att fördela.
En intressant aspekt i sammanhanget är att Sverige inte alls är ett så "rikt" land som EU anser. Vi har exempelvis den lägsta tillväxten per capita av alla EU-länder sedan flera år. Och vi har tagit emot i särklass flest asylsökande per capita av alla länder i EU. Dessa saker måste givetvis finnas med i bedömningen när man fastställer Sveriges avgift. Jag vill se en svensk regering som talar klarspråk under förhandlingarna i EU.
Markbladet denna vecka
2018-10-04
Dagens citat i Borås Tidning
2018-10-03
Jag står för dagens citat i Borås Tidning. Det känns riktigt bra att detta publiceras eftersom det är en utveckling som skrämmer mig. Politiken måste ta sig samman nu, ha mer fokus på politikens innehåll än positionering om vem som tycker om eller inte tycker om vem. Man måste kunna hålla isär dessa saker. För Sveriges skull.
Besök på Grimetons radiostation
2018-10-03
För en tid sedan besökte jag Grimetons Radiostation utanför Varberg. Hela anläggningens historia går att ta del av på anläggningens hemsida. Ett fascinerande teknik/industriminne, som ett tag löpte risk att rivas när Televerket inte längre ansåg sig vilja underhålla anläggningen som hade blivit omodern när tekniken utvecklades.
I juli 2004 utsågs Grimeton Radiostation till världsarv av FN-organet UNESCO, som ansåg att radiostationen uppfyllde några av de kriterier som kallas för Outstandning Universal Values. Anledningen till att radiostationen anses vara så unik beror på att här finns den enda kvarvarande, och fullt fungerande, långvågssändaren från 1920-talet. Här kan man ta del av den tidens high-tech-utrustning som möjliggjorde fler och snabbare förbindelser mellan människor på varsin sida om Atlanten. Radiostationen var från början del i ett världsomspännande nät av långvågsstationer, alla utrustade med den revolutionerande teknik som utvecklats av svenskamerikanen Ernst F. W. Alexanderson. Men i dag finns alltså endast anläggningen i Grimeton kvar. Några gånger om året drar man igång anläggningen och sänder på långvåg, vilket uppskattas av radioamatörer över hela världen.
Stationshallen är i sig en tidstypisk industribyggnad med gamla Televerkets tre kronor på fasaden. Inne i hallen fanns ursprungligen två parallella anläggningar med var sin gigantisk motor och sändningsutrustning, men idag finns endast den ena kvar. Alla svarta delar i hallen tillhör långvågssändaren, och de grå de lite modernare kortvågssändarna som kom senare. Man har idag ett mindre antal personer som vet hur anläggningen fungerar, och man försöker föra detta vidare till nya generationer engagerade.
Att sköta de sex stora masterna var i princip ett åretruntjobb, när man hade målat den sista masten var det dags att börja om med den första. Mastmålarna åkte upp till masttoppen i en liten öppen korg och det var ett farligt arbete, men tydligen inträffade inga allvarliga olyckor. Arbetet var välbetalt och eftertraktat.
Mandatperiodens första möte med Finansutskottet
2018-10-02
I dag valdes formellt ledamöterna in i riksdagens olika utskott, och själv valdes jag alltså till ordninarie i Finansutskottet och ersättare i Utbildningsutskottet. Vid dagens konstituerande första möte i Finansutskottet valde vi sedan enhälligt Elisabeth Svantesson (M) till ordförande och Fredrik Olovsson (S) som vice ordförande.
Möjligen dumt, men inte odemokratiskt att ställa SD utanför
2018-10-02
Det pågår en mycket märklig diskussion i svensk politik just nu som jag berört tidigare. Det hävdas (främst från SD-håll) att det skulle vara odemokratiskt att SD:s 1,1 miljoner väljare inte får något politiskt inflytande. Vissa kallar det rent av diskriminering eller mobbning. Jag anser att detta "nyspråk" är helt obegripligt.
I en demokrati får 50,1% av rösterna 100% av makten. 49,9% blir utan. Så har det fungerat i Sverige sedan rösträtten infördes. Under ett antal decennier från 1940-talet och fram till mitten av 1970-talet hade exempelvis moderaterna ofta mellan 15-25% av rösterna, men var ändå helt utan politiskt inflytande. Samma sak med Socialdemokraterna 2006-10 när Alliansens regerade i majoritet, men hade i princip inget inflytande alls på politiken.
Aldrig tidigare har det hävdats att minoriteten skulle diskrimineras genom att ställas utanför.
Däremot kan man givetvis tycka att det är dumt eller fel i sak att inte ta stöd av SD på olika sätt för att bilda en borgerlig regering och stoppa en vänsterregering, eller att ta hjälp av SD att genomföra kloka politiska förslag. Man kan också tycka det är väldigt dumt att inte ge SD orförandeposter i riksdagens utskott eller att ta ifrån dem den vice talmanspost de enligt praxis borde fått. Man kan på goda grunder kritisera detta, men det är faktiskt inte odemokratiskt att ställa SD utanför. Det är en del av demokratin att en majoritet kan ställa en minoritet helt utan inflytande om man vill. Det är också varje partis fria val att samarbeta eller samtala med andra perier - eller att låta bli.
Men varje parti får stå till svars inför sina väljare för den väg man väljer. Det är också en del av demokratin. Om väljarna upplever att partier agerat felaktigt, eller om man blir besvikna på sitt eget parti så riskerar det att få ett högt pris i kommande val. Detta borde många partier begrunda i dagens politiska läge.
Lägg ned Jämställdhetsmyndigheten!
2018-10-01
Jag har flera gånger kritiserat S/MP-regeringens beslut om en ny Jämställdhetsmyndighet. Och jag anser såklart att den bör läggas ned. Huvudskälet är att den inte behövs eftersom andra myndigheter redan jobbar med samma eller liknande saker. Men det finns fler skäl.
Häromdagen fick jag kännedom om årets utbetalda bidrag för "kvinnors organisering". Totalt fördelas 3,9 miljoner av våra skattepengar till ett sju olika projekt. Några av projekten sticker ut, eller vad sägs om dessa två?
Man kan konstatera att det inte behövs särskilt mycket för att kunna starta ett "projekt" och för en tid leva gott på skattebetalarnas projektpengar. Är förresten debatten om kärnvapen verkligen mansdominerad? Jag upplever motsatsen. Och "menscertifiering av arbetsplatser" var ett nytt grepp. Tillsammans slukar dessa två projekt en miljon av våra skattepengar. Man tar sig för pannan över slöseriet.
En av mina riksdagsmotioner i år blir ett förslag om att lägga ned Jämställdhetsmyndigheten. Två andra blir om nedläggning av Nartionella Sekretariatet för genusforskning, samt indraget stöd till genusforskning. Dessutom kommer jag återigen att motionera om en större översyn av statens stöd till organisationer. Nu får det vara slut på slöseriet - de pengar som går till denna typ av trams behövs mycket bättre för att hjälpa äldre och funktionshindrade eller stärka skolan och sjukvården.
|
|
|
|
|
|