Byggande- och bostadsbloggen

Här samlar jag blogginlägg som rör byggande, boende, fastighetsbeskattning och finansiering av bostäder, hyressättning, kommunala bostadsbolag, marknadshyror och bruksvärdesprincipen mm.

EU-kommissionens förslag om tvångsrenoveringar stoppades

2024-01-05

Flera totalt orealistiska förslag från den extremt överbetalda EU-kommissionen har stoppats på senare tid. Jag är närmast chockad över att så välbetalda personer från medlemsstaternas politiska elit kan släppa fram såpass många totalt orimliga och ogenomtänkta förslag, uppenbarligen helt utan konsekvensanalyser - det behövs en bättre kommission efter EU-valet i maj.

I går berättade jag om hur EU-parlamentet gjorde uppror mot förslaget om massövervakning (Chat Control) och ett annat hårresande förslag som stoppats är förslaget om att tvinga ägare av småhus att energieffektivisera sina hus för dyra pengar på egen bekostnad. Självklart ett totalt orimligt förslag som skulle strida mot såväl svensk grundlag som Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Jag uppmärksammade problemen med förslaget här den 17 mars och 10 juli förra året. 

Vansinnigt och ogenomtänkt EU-förslag hotar svenska villaägare  

2023-07-10

Den 17 mars skrev jag om förslagen på nya och helt orimliga EU-regler för energiklassning av byggnader som riskerar att kosta svenska villaägare många hundratusen i tvingande energisparåtgärder för att vid vissa framtida tidpunkter nå viss energiklassning. Läs mer om förslaget och konsekvenserna i artikeln i Privata Affärer nedan (klicka för läsbar storlek). 

Bara detta att tvinga människor att bygga om eller renovera sina villor för enorma pengar (ibland mer än vad huset är värt) är i mina ögon inget annat än ren socialism och fullständigt oacceptabelt rent principiellt. Det skulle i ett slag innebär att äganderätten drabbas av ett dråpslag. Detta måste självklart stoppas, vilket moderaterna med kraft drivit i Europaparlamentet.

Vid omröstningar i Europaparlamentet om att dels förkasta kommissionens förslag, dels rösta om ett alternativt förslag från Europaparlamentet röstade M, SD och KD mot båda förslagen. S, V och MP röstade för förslagen vid båda omröstningarna. C och L gjorde lite olika eller avstod. 

Observera att S, V och MP alltså röstade för dessa helt orimliga förslag som kan medföra total ekonomisk katastrof för många villaägare i Sverige. För S-V-MP finns det inga pålagor på svenska hushåll som är för stora när man vill genomföra en helt verklighetsfrämmande klimatpolitik. 

Förhoppningen nu är att Europeiska Rådets (ministerrådets) betydligt rimligare förslag ska ha framgång när den kommande trilogen (alltså förhandlingarna mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet) ska slutföras. Jag kommer fortsätta bevaka frågan noga.

Intervjuad i P4 Sjuhärad om vår besparing på byggsubventionerna

2021-12-30

I dag på morgonen blev jag intervjuad i Radio Sjuhärad rörande riksdagens beslut att skära ned byggsubventionerna och använda ett betydande antal miljarder till annat i stället. Detta är en del av den budget som M-KD-SD förhandlade fram och som sedan fick riksdagens stöd.

Jag konstaterade att de byggsubventioner (så kallat investeringsstöd) som den tidigare S/MP-regeringen införde har varit ineffektiva och till stor del gått till bostäder som ändå skulle ha byggts. Stödet har inte heller hållit nere hyrorna utan snarare ökat vinsten för fastighetsägarna. Stödet har samtidigt snedvridit marknaden, och enligt en ny studie som SBAB gjort framgår att det nu på flera håll råder överskott på hyresrätter – samtidigt som underskottet på småhus bara växer. Samtidigt råder närmast en byggboom i stora delar av landet tack vare ökande befolkning och extremt låga räntor. I ett sådant läge behövs knappast byggsubventioner för att hålla igång byggandet.

Avskaffandet av byggsubventioner sker dock på ett långsiktigt sätt för att göra det möjligt för byggarna att planera och inte skada pågående byggplaner. Riksdagens beslut om den budget som M-KD-SD förhandlat fram innebär att investeringsstöd kommer att betalas ut för projekt vars ansökan inkommit senast den 31 december i år, under förutsättning såklart att de gamla villkoren uppfylls. I den beslutade budgeten anslås därför oförändrade medel för 2022 och 2023. Besparingen infaller först 2024. Den beslutade budgeten berör inte heller investeringsstödet för byggande av äldrebostäder.
 
Vi prioriterar i stället andra satsningar, exempelvis en storsatsning på polisen och rättsväsendet, mer pengar till sjukvården, ökad undervisningstid i skolan, sänkt skatt för löntagare och pensionärer, höjda bostadstillägg för pensionärer och sänkt skatt på drivmedel.

I inslaget fick jag också frågan om vad moderaterna vill göra i stället för att betala ut statliga subventioner till byggande. För att sänka kostnaderna för byggandet och därmed kunna pressa ned hyrorna och boendekostnaderna vill vi bland annat snabba på arbetet med avstyckningar, planarbete och byggnadslov. Det tar idag oskäligt lång tid och i byggbranschen är dröjsmål detsamma som kraftigt ökade kostnader. Vi vill också förenkla en del onödigt detaljerade byggregler och avskaffa onödiga villkor för att pressa byggkostnaderna och möjliggöra enklare serieproduktion av bostäder som kan godkännas i alla kommuner. Genom lindrigare regler för strandskydd kan också byggnation ske på fler attraktiva platser, inte minst på landsbygden. En grundlig översyn av både Plan- och Bygglagen och Miljöbalken är mycket angelägen. Vi vill också se över reavinstskattereglerna och uppskovsreglerna för att öka omsättningen av bostäder.

Moderaterna har ett omfattande program med 70 punkter för ökat byggande, stärkt äganderätt och en bättre fungerande bostadsmarknad. Vi har inte med statliga subventioner till byggandet som en del av vår politik (med undantag alltså för stöd till byggande av fler äldrebostäder).

Centerpartiet grundlurade om strandskyddet

2021-11-16

Det blir allt tydligare att Centerpartiet har grundlurats om förändringarna av strandskyddet. Vår bostadspolitiske talesperson har sammanfattat det hela i nedanstående inlägg på facebook.

Centerpartiet rejält överkörda om både skog och strandskydd

2021-11-10

Både C och MP har idag utropat sig till stora segrare i regeringsunderlagsförhandlingarna om stärkt äganderätt till skogen och rimligare regler för strandskydd. Det är ingen överdrift att säga att centern får beskrivas som ganska rejält överkörda i båda frågorna. Och detta är alltså det Centern accepterat som betalning för att släppa fram en ny S/MP-regering...
 
Strandskyddet:

En redan dålig kompromiss ser av allt att döma ut att ha blivit ännu sämre. Alla detaljer är inte kända, men att beskriva avskaffat strandskydd på diken och dammar som en seger för landsbygden övertygar nog inte ens den mest inbitne centerpartist. Det är uppenbart att C har fått vika sig. 

Ett exempel är den vetorätt som C  vill ge till landets länsstyrelser: På det fåtal platser där strandskyddet kommer kunna upphävas så ska länsstyrelsen alltid ges möjlighet att återinföra strandskyddet där man så finner lämpligt. Att särskilt hårt exploaterade områden dessutom ska få ett skärpt strandskydd innebär i praktiken att det blir stopp för byggande i mycket stora delar av Sverige där människor faktiskt bor eller vill bo. De lättnader som föreslås ska bara gälla områden där efterfrågan på mark är låg, dvs där få eller ingen vill bo. 

Vi ska naturligtvis säkerställa allmän tillgång till våra stränder, men det generella strandskyddet lägger en död hand över våra 97 000 sjöar. Moderaterna vill att strandskyddet ska bestämmas av våra kommunpolitiker som känner till lokala förutsättningar bäst av alla.
 
Skogen:

Centerpartiets ambition om att stärka äganderätten och rättssäkerheten för landets skogsägare har misslyckats. I konflikten mellan Centerpartiets och Miljöpartiets önskemål har det snarare resulterat i mer osäkerhet för landets skogsägare om den framtida inriktningen för skogspolitiken.

Centerpartiet säger att förslaget om att undanta stora arealer fjällnära skog från produktion förhandlats bort. Miljöpartiet å sin sida säger att mer fjällnära skog ska skyddas – särskilt de statliga områdena. Konflikten kvarstår, och kommer att blossa upp på nytt.

Om staten ska skydda mer fjällnära skog innebär det också enorma kostnader (5,7 miljarder enligt skogsutredningen). Detta i ett läge där vi behöver mer produktion i skogen, inte mindre, för att ersätta fossila alternativ med produkter från skogen.

Den rättsosäkerhet som rått för skogsägare kring inventeringen av värdefull natur (”nyckelbiotopsinventeringen”) kvarstår också. Centern har gått med på att denna osäkerhet kvarstår genom att registret inte gallras. Det innebär i praktiken en inskränkning av brukanderätten utan ersättning, eftersom skog som registrerats som nyckelbiotop inte accepteras av många köpare.

Interpellationsdebatt om strandskydd

2021-10-12

Jag kunde inte låta bli att även gå in i interpellationsdebatten om strandskydd med miljöminister Bolund. Jag påpekade att kommunerna är bäst skickade att avgöra vilka stränder och vattendrag som ska skyddas och vilka som kan få bebyggas. Det är inte en fråga för länsstyrelsen att överpröva. För landsbygdskommuner är ofta attraktiva boendemiljöer det bästa sättet att locka nya kommuninvånare. Och ofta finns det många attraktiva boendemiljöer som går att använbda utan att hota frilufstliv och tillgänglighet till sjöar och stränder. Det är orimligt att man inne i storstäderna bygger hus på varenda strandkant och ibland rent av ute i vattnet, medan man på landsbygden inte får bygga på en enda sjönära tomt. 

"Klimatdeklarationer" och "energideklarationer" dyrt och meningslöst

2021-09-29

I juni tog riksdagen beslut om att tvinga alla byggherrar (den som bygger hus) att göra en "klimatdeklaration" för det nya huset. Moderaterna ville undanta alla småhus från denna regel, men det blev tyvärr inte riksdagen linje - alla hus som byggs näringsmässigt, även småhus, måste "klimatdeklareras". Detta medför en kostnad som givetvis bakas in i priset och får betalas av konsumenten. Nyttan av dessa deklarationer kan också ifrågasättas, med tanke på att det redan finns normer för energieffektivisering mm för alla nya byggnader. detta blir bara ännu en pålaga som i praktiken saknar mening, men kostar en massa pengar och göder nya konsulter.

Samma sak gäller det sedan länge införda kravet på energideklarationer för småhus i samband med nybyggnad, uthyrning eller överlåtelse av småhus. Riksrevisionen har i flera rapporter konstaterat att de flesta inte bryr sig om energideklarationerna överhuvudtaget och att de inte påverkar varken valet av hus eller viljan att energieffektivisera i någon större utsträckning. Men kostnaderna för energideklarationen (kan kosta från några tusen upp till 10-15.000 kronor) belastar fastighetsägaren även om man inte efterfrågan tjänsten, och göder nya konsulter. Sverige har dessutom utformat energideklarationerna mer omfattande än vad EU-reglerna kräver.

I ett samhälle där energikostnaderna är väldigt höga ligger det i varje fastighetsägare och husköpares intresse att hålla nere energiförbrukningen så mycket som möjligt. Några extra kontroller eller deklarationer behövs inte, och de behöver definitivt inte staplas på varandra. Att ett nytt småhus ska behöva ha både en energideklaration och en klimatdeklaration känns helt orimligt. Det är ett okynne att riksdag och regering gång efter gång inför nya krav på dokumentationer, intyg och deklarationer som kostar en massa tusenlappar utan att medföra någon som helst nytta för den som tvingas betala.  

Moderaternas syn på fria marknadshyror

2021-06-04 

I dag kom den omtalade utredningen om att införa marknadshyror i nyproduktionen av hyresrätter. Rent politiskt är utredningen stekhet. S och MP har skrivit under en överenskommelse med C och L att införa marknadshyror inom nyproduktionen. S och MP lär dock streta emot medan C och L kommer driva på. Hur det slutar återstår att se. 

Jag har inte hunnit läsa utredningens förslag än, men några saker kan konstateras redan nu:

* Hyresmarknaden i Sverige har stora problem med bristande underhåll, svarthandel och långa bostadsköer. Det byggs dessutom för lite hyresrätter och för mycket bostadsrätter - just för att man inte ser lönsamhet i att bygga nya hyresrätter. Det krävs flera åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Fri hyressättning vid nyproduktion är ett sätt att stimulera byggandet av hyresrätter och få igång flyttkedjor som frigör andra billigare hyresrätter på marknaden. Detta kan underlätta för tex ungdomar som vill hyra sin första bostad. I grunden tycker moderaterna att det vore bra med åtgärder i riktning mot en friare hyressättning vid just nyproduktion.
 
* Moderaterna avvisar däremot införandet av marknadshyror som medför att hyrorna ökar för hyresgäster med redan tecknade hyreskontrakt. 

* I media nämns vissa detaljer i förslaget om möjlighet att höja hyrorna extra om det inträffar saker som höjer attraktiviteten på hyresrätten, tex byggande av ny tunnelbanestation eller liknande. Personligen tycker jag detta låter tveksamt och skapar uppenbar risk för godtycke och hotar hyresgästens trygghet. Ingångna avtal bör enligt min åsikt gälla även om hyresrätten efterhand blir mer attraktiv på grund av utomstående händelser. Det är ett av de förslag jag tycker man behöver granska närmare.

* Moderaterna kommer nu att läsa igenom och analysera utredningens förslag, samt lyssna på remissinstanser och olika aktörer i samhället. Hur vi kommer att ställa oss när det blir skarpt läge återstår att se - det är regeringen och Centerpartiet och Liberalerna som har kommit överens om att man vill införa marknadshyror i nyproduktionen, och det är regeringsunderlaget som måste enas om ett lagförslag. Sedan återstår för oss att ta ställning. Om ett lagförslag presenteras som känns rimligt och balanserat, och vi bedömer att det kan lösa problemen på hyresmarknaden utan att försämra hyresgästernas trygghet, så kommer vi att rösta för förslaget.

Moderaterna samlar majoritet mot tvångsanslutning till kommunalt V/A

2021-05-06

Civilutskottet har tagit ett riktigt bra och viktigt beslut där en majoritet av M, SD, KD, C och L kört över S, V och MP. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Regeringen bör skyndsamt vidta de åtgärder som krävs för att en fastighetsägare som har ett enskilt avlopp som uppfyller gällande miljö- och hälsokrav inte ska kunna tvingas att ansluta sig till det kommunala va-nätet. En mycket viktig fråga som är en självklarhet i en rättsstat.

Moderaterna lyckades däremot inte få majoritet för sitt förslag att skapa en bättre balans mellan skydd av jordbruksmark och möjlighet till byggande på landsbygden. Så här lyder den moderata reservationen:

"Det är viktigt att vår miljö skyddas. Samtidigt råder det stor bostadsbrist i Sverige, och vi behöver ett ökat bostadsbyggande. På grund av miljöbalkens utformning och detaljnivå försenas många projekt eller hindras i onödan. Det behövs därför en bred översyn av miljöbalken för att utreda möjligheterna att främja ett ökat bostadsbyggande genom en bättre balans mellan olika intressen. En viktig aspekt handlar om jordbruksmarken. Enligt miljöbalken är jordbruksmark av nationellt intresse och ska hushållas med. Sådan mark får tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Samtidigt finns ett stort intresse av att bygga och bo på landsbygden. Vi anser att man från nationellt håll måste kunna säkra tillräckligt med mark för jordbruket och särskilt värna den mest bördiga jordbruksmarken utan att detta står i strid med en levande landsbygd. Båda dessa två mål bör kunna uppfyllas, men det behövs en bättre balans mellan intressena. Bostadsbyggande i anslutning till befintlig bebyggelse, t.ex. att bygga ett nytt hus åt sina barn i nära anslutning till en befintlig bostad, bör inte hindras."  

Detta blir en viktig fråga att driva för en ny regering.

Lita aldrig på socialdemokraterna när det gäller fastighetsskatten

2021-03-29

Tunga socialdemokratiska distrikt som Stockholm och Skåne driver nu internt i sitt parti att fastighetsskatten ska höjas kraftigt. Samtidigt dementerar finansministern sådana planer med argumentet att "Partiet som helhet är inte så intresserat av att skicka ut valarbetare att knacka dörr i radhusområden om en återinförd fastighetsskatt" (citat finansminister Magdalena Andersson i media häromdagen). Jag tycker svaret är uppenbart - socialdemokraterna vill inte berätta före valet att de tänker höja fastighetsskatten efter valet. Men skulle de lyckas bilda regering igen efter nästa val lär det nog inte dröja länge innan skatterna på boende drivs upp ytterligare. Vi minns till exempel vad hon sa om bensinskatten före valet 2014. För att sedan höja bensinskatten kraftigt när hon blev finansminister. Varför ska vi lita på det hon säger om fastighetsskatten?



Jag har tidigare nämnt mina viktigaste invändningar mot återinförd/höjd fastighetsskatt (jämfört med dagens kommunala fastighetsavgift/skatt).

1. Det är politiskt omöjligt. Fråga de politiker som i likhet med mig var med vid maktskiftet 2006 om vilken roll protesterna mot den orättvisa fastighetsskatten spelade för maktskiftet. Alliansens löfte om en kraftfull sänkning från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, samt ett tak på (då) 6.000 kronor per fastighet och år (som sedan indexuppräknades efter inflationen varje år och idag är drygt 8.000/år), var en klart bidragande orsak till Alliansens valseger. Och vi höll löftet. Inget parti kan driva återinförande av fastighetsskatten enligt gammal modell utan att förlora väldigt mycket politiskt på detta. Det kan avgöra även 2022 års val. Detta inser finansministern - men hon talar inte klarspråk om vad som händer efter valet om hon får fortsätta som finansminister.

2. Fastighetsskatt är egentligen principiellt fel. Att äga ett hus medför ingen inkomst, bara en massa utgifter. Det finns ingen intäkt att beskatta förrän man eventuellt säljer en bostad med vinst.

3. Dagens fastighetsbeskattning är redan hög. Fastigheter beskattas dels genom dagens fastighetsavgift (egentligen en skatt med annat namn) på numera ca 8.000 kronor per fastighet och år, dels genom skatt om man gör vinst vid försäljning. Dessutom med ett antal dolda fastighetsskatter (se nästa punkt). Det är en fullt tillräckligt hög beskattning.

4. Den dolda fastighetsskatten vid köp av fastigheter talar få om. Troligen på grund av okunskap. Men om man köper ett radhus i tex en stockholmsförort för fem miljoner blir lagfartskostnaden (1,5%) 75.000 kronor. Om man sedan lånar fyra miljoner till köpet kostar pantbreven ytterligare 80.000 i stämpelskatt (2%). Staten tar alltså på ett bräde in 155.000 kronor (!) i skatt vid inköpet för en simpel notering i ett dataregister (skatten var från början utformad för att precis täcka statens kostnader). Det är en enormt hård beskattning som alltså ligger utöver fastighetsskatten.

5. Dagens fastighetsskatt är inte orättvis. Lika lite som vi tar ut olika momssatser på maten beroende på människors inkomst, eller högre procentuell vinstskatt på stora aktievinster jämfört med små, lika orimligt vore det att ta ut olika fastighetsskatter beroende på fastigheternas värde. Fastighetsavgiften är tänkt att täcka kommunernas kostnad för fastigheterna (vilket den gör med råge). En fastighet kostar inte mer för kommunen för att den är mycket värd. Omfördelning av inkomster gör vi via inkomstskatten, där den med hög inkomst betalar mycket mer skatt än de med låg. Övriga delar av skattesystemet ska inte användas för att bestraffa eller subventionera människor beroende på hög eller låg inkomst.

6. Höjd fastighetsskatt ökar segregationen. Om man höjer fastighetsskatten i vissa områden drabbar det alla som bor där, oavsett inkomst. De med lite lägre inkomster som kanske ägt sina hus i många decennier får då svårt att bo kvar och tvingas flytta till områden med lägre priser och lägre skatt. I stället kommer någon med högre inkomst att köpa huset. Den segregerande effekten av höjd fastighetsskatt kommer bli kraftfull. Inte minst kommer många äldre med låg pension att drabbas.

7. Fastighetsägaren får inget för pengarna. Många förespråkare för höjda fastighetsskatter menar att samhället "har kostnader för fastighetsbeståndet". Jag skulle påstå raka motsatsen - fastigheter är idag en kassako för stat och kommuner. Förutom dagens fastighetsskatt, skatten vid vinst på försäljning och nämnda extrema skatter för lagfart och pantbrev så betalar fastighetsägare enorma avgifter till samhället för i snart sagt allt. Inte minst vid nybyggnation, där de kostnader som debiteras av stat och kommun ofta ligger långt över vad som är skäligt för nedlagd tid. Det handlar om gatuavgifter, tillsynsavgifter, avgifter för detaljplaner, bygglov och avloppstillstånd, hutlösa kostnader för lantmäteriets arbete med fastighetsbildningar och kartor, höga anslutningsavgifter för vatten och avlopp med mera. Dessutom betalar ju hushållen sina egna kostnader för sophämtning och renhållning. Alla kostnader kommunerna har till följd av fastigheter tas ut i avgifter av olika slag - inte sällan långt mer än de faktiska kostnaderna. Fastighetsavgiften är "grädde på moset" för kommunerna. Faktum är att fastighetsägarna inte får något alls för den fastighetsskatt man betalar redan idag - de pengarna går också rakt in i kommunens kassa. Dessutom betalar ju fastighetsägare höga elskatter och moms på ett stort antal utgifter - rakt in i statens kassa. 

Svenska bostäder är en kassako för både stat och kommun och den som påstår att vårt boende i Sverige är lågt beskattat jämfört med i andra länder vet helt enkelt inte vad de pratar om.

Sammanfattningsvis vore det helt orimligt att höja dagens fastighetsskatt utöver den årliga indexeringen som följer inflationen. Det finns faktiskt inga bra skäl alls. Fastighetsinnehav är redan extremt högt beskattat och det man borde göra är snarare att minska skatteuttaget, inte att öka det. Diskussionen i högskattelandet Sverige borde inte handla om att höja skatter utan om att sänka skatter. Det går om man prioriterar bättre hur man använder skattemedlen - då finns det resurser till det som är viktigt trots sänkta skatter. Moderaterna är tydliga:

Människors boende ska inte vara en kassako för staten

2020-11-18

Jag har ju under många år (ända sedan före 2006) arbetat för att minska den stora överbeskattningen av våra bostäder. Under Alliansregeringens tid gjordes en ordentlig sänkning av fastighetsskatten för alla, från 1% av taxeringsvärdet till 0,75%, samt ett tak för maximal fastighetsavgift/skatt som idag ligger på drygt 8.000 kronor per år.

Parallellt med detta har jag länge argumenterat för att även stämpelskatterna ska sänkas. De innebär enorma skatter i samband med köp och belåning av en fastighet, och inbringar idag mer än den gamla höga fastighetsskatten gjorde före sänkningen, drygt 13 miljarder per år. Denna extra fastighetsskatt är det få som talar om i debatten.Stämpelskatterna kan vid inköp av en helt normal mindre villa eller radhus i ett storstadsområde för 4-5 miljoner innebära en engångsskatt på hundratusentals kronor.

I går kom det två väldigt bra debattartiklar i dessa ämnen i min brevlåda. Dels var det Villaägarnas förbundsjurist Lena Södersten som hade ett pedagogiskt inlägg i tidningen Villaägaren om de höga flyttskatterna och stämpelskatterna. Samma dag hade Christian Ekström, vd för Skattebetalarna, en bra debattartikel i Borås Tidning om den stora och växande oron för höjda fastighetsskatter och varför detta är Sveriges mest hatade skatt.

Att moderaterna säger nej till återinförd fastighetsskatt är förhoppningsvis väl bekant. När det gäller stämpelskatterna driver jag på i frågan och har bland annat återkommande motionerat mot dessa i riksdgen. Här är min senaste motion i ämnet. Jag har även motionerat om att slopa fastighetstaxeringen - det skulle betyda att fastighetsskatterna inte längre skulle kunna höjas i framtiden.

Det är många skatter som behöver sänkas och det viktigaste är att det samlade skatteuttagaet från bostadssektorn inte ökar utan minskar. Det hoppas jag vi ska kunna åstadkomma med en ny moderatledd regering efter nästa val.

Argumenten mot höjd fastighetsskatt är bedövande

2020-08-18

Debatten om att återinföra den gamla förhatliga fastighetsskatten har kommit igång på nytt. Men förslaget är lika dödfött som tidigare, av ett antal olika skäl. Jag ska nämna mina viktigaste invändningar.

1. Politiskt omöjligt. Fråga de politiker som i likhet med mig var med vid maktskiftet 2006 om vilken roll protesterna mot den orättvisa fastighetsskatten betydde. Alliansens löfte om en kraftfull sänkning från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, samt ett tak på (då) 6.000 kronor per fastighet och år (som sedan indexuppräknades efter inflationen varje år och idag är runt 8.000/år), var en klart bidragande orsak till Alliansens valseger. Och vi höll löftet. Inget parti kommer att kunna förslå återinförande av fastighetsskatten enligt gammal modell utan att förlora väldigt mycket politiskt på detta. Det kan avgöra även 2022 års val.

2. Principiellt fel. Att äga ett hus medför ingen inkomst, bara en massa utgifter. Det finns ingen intäkt att beskatta.

3. Dagens fastighetsbeskattning är redan hög. Fastigheter beskattas dels genom dagens fastighetsavgift (egentligen en skatt med annat namn) på numera ca 8.000 kronor per fastighet och år, dels genom skatt om man gör vinst vid försäljning. Det är en fullt tillräckligt hög beskattning.

4. Den dolda fastighetsskatten vid köp av fastigheter talar få om. Troligen på grund av okunskap. Men om man köper ett radhus i en stockholmsförort för fem miljoner blir lagfartskostnaden (1,5%) 75.000 kronor. Om man sedan lånar fyra miljoner till köpet kostar pantbreven ytterligare 80.000 i stämpelskatt (2%). Staten tar alltså på ett bräde in 155.000 kronor (!) i skatt vid inköpet för en simpel notering i ett dataregister. Det är en enormt hård beskattning som alltså ligger utöver fastighetsskatten.

5. Höjd fastighetsskatt ökar segregationen. Om man höjer fastighetsskatten i vissa områden drabbar det alla som bor där, oavsett inkomst. De med lite lägre inkomster som kanske ägt sina hus i många decennier får då svårt att bo kvar och tvingas flytta till områden med lägre priser och lägre skatt. I stället kommer någon med högre inkomst att köpa huset. Den segregerande effekten av höjd fastighetsskatt kommer bli kraftfull. Inte minst kommer många äldre med låg pension att drabbas.

6. Vad får fastighetsägaren för pengarna? Många förespråkare för höjda fastighetsskatter menar att samhället har kostnader för fastighetsbeståndet. Jag skulle påstå motsatsen - fastigheter är idag en kassako för stat och kommuner. Förutom dagens fastighetsskatt, skatten vid vinst på försäljning och nämnda extrema skatter för lagfart och pantbrev så betalar fastighetsägare enorma avgifter till samhället för i snart sagt allt. Gatuavgifter, tillsynsavgifter, avgifter för detaljplaner, bygglov och avloppstillstånd, hutlösa kostnader för lantmäteriets arbete med fastighetsbildningar och kartor, höga anslutningsavgifter för vatten och avlopp, avgifter för renhållning osv. Alla kostnader samhället har till följd av fastigheter tas ut i skatter och avgifter av olika slag, inte sällan långt mer än de faktiska kostnaderna. Faktum är att fastighetsägarna inte får något alls för den fastighetsskatt man betalar redan idag. Dessutom betalar ju fastighetsägare höga elskatter och moms på ett stort antal utgifter - rakt in i statens kassa. 

Sammanfattningsvis vore det helt orimligt att höja dagens fastighetsskatt utöver den årliga indexeringen som följer inflationen. Det finns faktiskt inga bra skäl alls. Fastighetsinnehav är redan extremt högt beskattat och det man borde göra är att minska skatteuttaget, inte att öka det.

Diskussionen i högskattelandet Sverige borde inte handla om att höja skatter utan om att sänka skatter. Det går om man pririterar bättre hur man använder skattemedlen - då finns det resurser till det som är viktigt trots sänkta skatter. 

Var går gränsen för eget ansvar?

2020-08-06

Den 3 juni fanns ett inslag om familjen Isaev i SVT, och idag finns ett liknande reportage i Dagens Nyheter om samma familj. Det handlar om en familj med sex barn som bor trångt i 38 kvadratmeter i en lägenhet i Rinkeby, och beklagar sig över att de trots sju år i bostadskö inte kan få en större lägenhet. Samtidigt har minst tre av de sex barnen fötts i Sverige under tiden de stått i bostadskö för en större lägenhet.

Frågan är vilket ansvar två vuxna människor har som skaffar tre barn till trots att de redan har trångt i sin lägenhet? Är det verkligen de svenska skattebetalarna som ska ställa detta tillrätta? Ska denna familj få förtur i bostadskön framför alla andra i Stockholm som också behöver en lägenhet, bara för att de skaffat många barn?




Jag tycker också det är läge att i detta sammanhang damma av mina tidigare förslag om att slopa flerbarnstillägget i barnbidraget, samt att maximera antalet barnbidrag till förslagsvis tre barn. Det är högst frivilligt att skaffa mer än tre barn och det finns ingen anledning att ett stort antal barn ska subventioneras av skattebetalarna med både barnbidrag och höga flerbarntillägg.

Jag föreslår alltså att hela flerbarntillägget avskaffas, samtidigt som barnbidraget för första barnet höjs mot idag, att bidraget sedan minskar något för andra barnet och sedan blir ännu något lägre för det tredje. Därefter blir det inga ytterligare barnbidrag. Det är en myt att det blir dyrare med barn nummer två eller tre, den som haft småbarn själv vet att det snarare är tvärtom. 

Självklart ska denna begränsning gälla även infödda svenska familjer. Samtidigt är det viktigt att ha med i diskussionen att ett generöst barnbidrag och flerbarnstillägg ofta gör det ganska ointressant för en invandrad kvinna att ta ett arbete med lön. Att se över barnbidragsreglerna är därför också en viktig integrationsfråga. För övrigt borde barnbidrag endast betalas ut till den som är svensk medborgare, men det är en annan diskussion.

Riksrevisionen totalsågar stöd till bostadsbyggande i ny granskning

2019-06-28

I statsbudgeten 2016 beslutade riksdagen om nya stöd till byggandet, bland annat ett stöd till kommunerna för att stimulera ökat bostadsbyggande. Stödet har omfattat 1,4-1,8 miljarder per år, och är en del av det mångmiljartdstöd som dagens regering öst ut över byggföretagen.

Riksrevisionens granskning ger minst sagt svidande kritik. "Riksrevisionens övergripande slutsats är att stödet inte på ett effekltivt sätt har stimulerat ett ökat bostadsbyggande generellt eller i kommuner som tar emot nyanlända. Regeringen har inte utformat stödet så att det tydligt styr mot syftet. Utformningen har inte heller gett kommunerna goda förutsättningar för att planera och använda stödet effektivt i verksamhet för bostadsbyggande. Det saknas även förutsättningar för att följa upp användningen och resultatet av stödet"

Så här jobbar dina skattepengar. Just detta stöd avskaffades i M/KD-budgeten som riksdagen beslutade om för 2019. Men fortfarande finns omfattande ineffektiva stöd till bostadsbyggande som av allt att döma gör minimal nytta men kostar enorma summor. Jag anser att alltihop borde avskaffas omgående.





Fullständig seger - Boverket backar om regler för äldre vedspisar

2019-05-28

I början av förra året skrev jag en del om Boverkets galna regler som angriper installation av äldre vedspisar. Den 6 februari  hade jag och flera riksdagskolleger en interpellationsdebatt med bostadsminister Peter Eriksson (MP).  Då framhöll vi den småskaliga vedeldningen både som en viktig lokal småskalig energikälla på landsbygden, men också en viktig krisberedskapsfråga. Dessutom är det givetvis en viktig kulturfråga att inte uppmuntra hushålla att kasta ut hundraåriga vedspisar och kaminer.

Jag konstaterade att Boverkets märkliga besked, liksom förslaget från dem att satsa 5 miljarder kronor (!) på att skrota ut gamla väl fungerande vedpannor och kaimer skapat väldigt stor otrylighet om vad politikerna vill. I stället borde politiken vara tydlig (på samma sätt som i Norge) och uppmana människor att ha vedspisar, kakelugnar och reservvärme i sina bostäder. Bostadsministern var faktiskt oväntat kritisk mot Boverket och det var bra. Men det framkom inte i debatten vem som kommit med det märkliga förslaget om skrotningspremie, om det var från politikerna eller något påhitt av Boverket själva.

Nåväl, ministern lovade att det inte pågår någon hetsjakt på vedeldning, men den nya lagen som förbjuder installation av gamla vedpannor i nya hus kvarstår och trädde i kraft 1 juli 2018, hela fyra år innan EU:s krav börjar gälla, och går dessutom längre än vad EU kräver. Efter debatten lämnade jag över en vedpinne till ministern med tänkvärt budskap. Hans tjänstemän ville inte ta något foto med vedpinnen och ministern på samma bild och tog hand om vedpinnen. Men jag hade ju fler, så det blev ett foto med vedmotiv ändå.

I dag meddelar Boverket att man backar helt i frågan och river upp de nya reglerna redan den 1/10 i år. "Boverket beslutade år 2017 att införa ett nytt krav för byggnader med vedspisar främst avsedda för matlagning (köksspisar). Nu föreslår Boverket att reglerna för köksspisar tas bort från och med den 1 oktober 2019. Det innebär att köksspisar som eldas med ved inte längre omfattas av utsläppskraven".

Boverket har helt enkelt insett att reglerna helt enkelt inte behövs. "Utredningen visar att det endast finns ett fåtal begagnade köksspisar på marknaden och att hälsovinsterna med att reglera dessa är små. Boverket gör därför bedömningen att den administrativa kostnaden är större än nyttan med regeln", säger Peter Fransson, avdelningschef på Boverket. Man kan ju undra varför man inte tog reda på detta innan man införde reglerna? Men självklart är det jättebra att reglerna nu rivs upp. Frågan är bara varför det inte ske romedelbart utan dröjer till 1 oktober?

Skulle det vara förvånande att det är svårt för nyanlända att få bostad?

2018-11-06

I en ny rapport konstateras det självklara och det många av oss varnat för - det är ont om bostäder till nyanlända i storstadsområdena och även i många andra kommuner.

"Trots bosättningslagen som skulle underlätta integrationen tvingas många nyanlända lägga allt för stort fokus på bostadssökande. Det visar en ny kartläggning över hela landet.

Vi vill inte alls "chockhöja din hyra"

2018-07-25

För en tid sedan (den 9 juli) skrev jag på bloggen om Hyresgästföreningens och Socialdemokraternas kampanjer mot oss moderater och andra Allianspartier för att vi påstås vilja chockhöja hyrorna för landers hyresgäster genom att införa "marknadshyror". En grov och mycket medveten vantolkning av vår kritik mot dagens hyresreglering som motverkar nyproduktion av hyresrätter. I veckans nummer av Markbladet beskriver jag Moderaternas tankar kring hyresregleringen. Vi  föreslår alltså inte införandet av marknadshyror som chockhöjer någons hyra!


(Klicka för läsbar storlek)

Moderat artikel om strandskydd och byggande

2018-07-14

I dag har jag och ett antal andra moderater i Sjuhärad denna debattartikel i Borås Tidning om strandskydd, byggregler och byggande. En prioriterad fråga för en ny regering - vi måste göra det möjligt för människor att bygga på attraktiva tomter på landsbygden, det är ett utmäörkt sätt att motverka avfolkning och främja utveckling. (klicka för mer lättläst storlek)





 

Socialdemokraterna ljuger om marknadshyror som ingen föreslår

2018-07-09

Socialdemokraterna för just nu en helt skruvad och verklighetsfrånvänd kampanj mot moderaterna som påstås föreslå marknadshyror som kommer att göra det dubbelt så dyrt att bo. Till sin hjälp har man S närstående Hyresgästföreningen som i annonser aktivt uppmanar sina medlemmar att rösta på de rödgröna partierna. Även på skyltar i bostadsområden sprids dessa budskap. Allt för att skrämma väljarna.

 
Högra bilden från Växjö, bildtack till kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje (M) via twitter.

Nu är det bara en liten hake - moderaterna föreslår inte införande av marknadshyror! Socialdemokraterna och Hyresgästföreningen har valt att själva göra ett extremt scenario för marknadshyror på befintlig bostadsmarknad, något som det inte finns något parti som föreslår. Och sedan redovisas det som en sanning om moderat politik. Rena lögner som bland annat sprids av landets finansminister. I dag har min riksdagskollega Mats Green, bostadspolitisk talesperson för moderaterna, detta debattinlägg i Aftonbladet där han kommenterar saken.

För oss moderater är det uppenbart att hyressättningssystemet inte fungerar bra och att justeringar behöver göras så att hyresrätten kan värnas och konsumentskyddet fortsatt vara starkt. Vårt moderata partistämmobeslut innebär därför att vi ska verka för en blocköverskridande överenskommelse om ett nytt och mindre reglerat hyressättningssystem. Det är verkligen inte samma sak som att vi vill införa marknadshyror som fördubblar hyreskostnaden.

I takt med att bostadsbyggandet nu rasar i Sverige så har vikten av genomgripande reformer för fler bostäder ökat ytterligare. Men likväl står Socialdemokraterna handfallna och utan någon bostadspolitik värd namnet. Deras enda reform – statliga byggsubventioner – har visat sig vara ett fiasko, och har inte lett till en enda ny hyresrätt i Stockholms stad, där behovet är som störst. Några ytterligare reformer har inte presenterats. Socialdemokraterna tog över ett kraftigt ökat bostadsbyggande, men lämnar efter sig ett kraftigt minskat bostadsbyggande. Det har dessvärre varit fyra förlorade år i bostadskrisens Sverige.

Vi moderater möter väljarna i valet med en bred bostadspolitisk reformagenda för att på allvar bekämpa bostadsbristen. Den omfattar bland annat förslag om hur vi kan förkorta och förenkla byggprocessen, få fram mer byggbar mark, öka rörligheten på bostadsmarknaden, och så då detta om att ta initiativ till breda politiska samtal kring hur vi utvecklar och moderniserar hyressättningssystemet. Men vi föreslår alltså inte införandet av marknadshyror som chockhöjer någons hyra.



 

Moderaterna vill reformera och förbättra strandskyddet

2018-06-20

I går hade jag och ett antal moderater detta debattinlägg i Alingsås Tidning. Jag lägger ut det i sin helhet eftersom det är en bra beskrivning av stranddskyddsfrågan som diskuteras mycket i många kommuner.





Äldre inlägg om byggande och bostadsfrågor hittar du här!