Utbildningsbloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör skola och utbildning (allt från förskola till universitet), samt forskning. Även blogginlägg om annan utbildning, exempelvis körkortstagning, finns samlade på denna sida, liksom inlägg om studiemedel mm.

Besök på SM i Ung Företagsamhet 

2019-05-07

I dag besökte jag Älvsjömässan och SM i Ung Företagsamhet. Det är alltså rikslen och på mässan deltar vinnarna i olika katergorier från deltävlingarna runt om i landet. Det har blivit en tradition nu att jag besöker mässan under finaldagarna och träffar elever från UF-företag i valkretsen. Jag besökte sex olika UF-företag från Sjuhärad, från Borås, Mark och Tranemo.

   

Bland produkterna som dessa ambitiösa och påhittiga elever marknadsförde fanns allt från en handduk som även fungerar som brandfilt (Safe Tech UF), ett timglas för duschen för att motverka onödigt långa duschar (Aqua Nisi UF), vilket sparar både vatten och energi, kaffefilter i linnetyg som ersätter engångsfilter i papper (Refilter UF) och miljövänliga klädhängare i hårt papper med tryck som ersätter platshängare (Re-Sponsible UF).  

   

Work Connetc UF har skapat en digital arbetsförmedling för sommarjobb och extrajobb, och Your Media UF arbettar med marknadsföring i sociala medier. 

     

Work Connect UF förtjänar lite extra uppmärksamhet. Man vann regionfinalen i Älvsborg och är en av de tio finalisterna i SM som årets UF-företag. Eleverna tänker arbeta vidare med sitt företag även efter examen och ser en god framtidsmöjlighet för sitt företag. Jag pratade en del med eleverna om den väntande reformeringen av Arbetsförmedlingen och jag håller me dom att de borde ha en ölysande framtid med sitt företag som fristående aktör för förmedling av sommarjobb och extrajobb. Mycket intressant!




  

 




Motionsframgång om översyn av körkortsutbildningen  

2019-04-03

I dag hade jag på nytt framgång vid riksdagens votering. Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att se över körkortsutbildningen med avsikten att försöka göra den mindre kostsam utan att tumma på trafiksäkerheten. Det innebar ett delvis bifall till min riksdagsmotion i samma fråga, 2018/19:1845  Översyn av regelverk och kostnader för körkort

Bra och viktigt - körkort är en mycket central fråga för många yrken idag, och det är viktigt att unga människor tar körkort. Att göra utbildningen mindre kostsam borde inte vara något större problem om viljan finns och man står emot Trafikskolornas extremt starka lobbyarbete. Trafikskolorna argumenterar ständigt för nya kostsamma moment "för trafiksäkerhetens skull" och vill göra det allt svårare att övningsköra privat. Detta borde politikerna kunna stå emot.



 

S, MP, C och V bär ansvaret för fiaskot med gymnasielagen

2019-03-28

Regeringens och Centerpartiets hantering av den så kallade "gymnasielagen" har i det närmaste slutat med en katastrof. Precis som vi varnade för. Den märkliga idén att låta åtskilliga tusen vuxna män utan asylskäl få uppehållstillstpånd för gymnasiestudier var mycket ogenomtänkt, förutom att det var väldigt orättvist att just de som kommit under en viss tidsperuiod får större chans att stanna än de som kom strax före eller strax efter denna period. Inte heller tänkte man igenom hur dessa unga män skulle kunna klara av gymnasiestudier utan att ha tillräckliga förkunskaper. Jag får signaler från skolor och lärare runt om i landet att dessa gymnasieelever har kunskaper som högst motsvarar mellanstadienivå och aldrig kommer att kunna ta en godkänd gymnasieexamen. Politikerna löste inte frågan om boende och försörjning, och det betyder att ett antal gymnasiestuderande idag saknar bostad och i praktiken lever på gatan utan att ens ha pengar till mat. Rapporter från polisen tyder på att en del av dessa unga män i stället dras in i droghandel och annan kriminalitet. 

Man beslutade även att de unga männen efter gymnasietiden ska få sex månader på sig att skaffa arbete för att få stanna permanent i landet. I annat fall ska de utvisas. Ingen löste dock frågan om hur dessa personer ska ha någonstans att bo och hur de ska lösa sin försörjning medan de söker jobb. Många lär hänvisas till att leva på gatan medan de söker jobb. Hur de då ska kunna vara anställningsbara är svårt att se. 

Den senaste tiden har vi sett många debattartiklar om dessa frågor. Nedan två som är mycket läsvärda. Först ett debattinlägg av vår moderate migrationspolitiske talesperson Maria Malmer Stenergard. Därefter ett debattinlägg om skolans problem med att hantera allt fler nyanlända elever i skolan, elever som saknar nödvändiga förkunskaper.










 

Bästa inlägget i skoldebatten någonsin?


2019-03-26

Skådespelaren och programledaren mm, Louise Nordahl, har gjort detta fantastiskt roliga och tänkvärda inlägg i skoldebatten. Jag har hämtat det från hennes facebooksida. Titta, lyssna och njut. Mitt i prick! 








 

Oansvarig migrationspolitik har orsakat skolsegregationen 

2019-03-11

Frågan om den växande skolsegregationen uppmärksammas allt mer. Och visst är det ett stort samhällsproblem. Vi vet att utrikesfödda barn och ungdomar som inte träffar och umgås med svensktalande har väldigt svårt att lära sig svenska språket. Och det är i sig en nyckel till allt annat - vidare studier, arbete, egen försörjning och att bli en del av samhället.

Det finns ett betydande antal skolor i våra förorter där endast en liten minoritet av eleverna talar svenska. Detta skylls nu på vänsterhåll på det fria skolvalet, dvs rätten för föräldrar att välja skola till sina barn. Man menar att engagerade föräldrar och högpresterande elever väljer bort vissa skolor, vilket ökar segregationen ytterligare.

Argumentationen har stora brister, vilket jag konstaterade på twitter igår kväll:

 

Aktiva och engagerade föräldrar kommer alltid att välja de skolor de tror är bäst för sina barn, och välja bort de dåliga skolorna. Förr gjorde man det genom att helt enkelt bosätta sig i ett upptagningsområde för en "bra skola". I dag gör man det i stället genom att använda det fria skolvalet. Effekten blir precis densamma., dock med en skillnad - även engagerade föräldrar i våra utanförskapsområden kan idag välja bort en dålig skola även om man inte har råd att flytta till ett mindre socialt segregerat område. På detta sätt motverkar faktiskt det fria skolvalet segregation genom att möjliggöra val av en bra skola även om föräldrarna tillhör mer ekonomiskt svaga grupper eller bor i "fel" område. 

Det ingen vågar prata om är som vanligt grundproblemet. Vi har tagit emot alldeles för många invandrare under decennier. Och många av dessa har samlats i vissa socialt utsatta förorter. Många barn har aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet, många av föräldrarna är själva lågutbildade och kan inte ge sina barn det stöd i skolåren som de behöver. Många talar inte heller svenska. Problemen för skolor med många utrikesfödda (eller barn till utrikesfödda föräldrar) är att så stor andel av barnen har behov av stöd, samtidigt som resurserna är begränsade. Det finns inte hur många duktiga lärare som helst, det är stor brist på speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och språklärare. Samtidigt är studiemiljön ofta dålig. Och som om detta inte skulle räcka fyller vi hela tiden på med fler nyanlända elever. Till och med barn som saknar rätt att vistas i landet har rätt till skola, och inte blir det bättre av att 9.000 unga ensamkommande män utan asylskäl också får stanna för att studera. Man kan helt enkelt inte stoppa in hur många utrikesfödda, icke svensktalande, barn som helst i den svenska skolan och tro att alla barn ska lyckas! 

Att inbilla sig att svenskfödda föräldrar frivilligt skulle ställa upp på att få sina barn "bussade" till förorten för att "blanda upp" eleverna med svensktalande barn är helt orimligt. Samma sak att inbilla sig att utrikesfödda välutbildade föräldrar frivilligt skulle avstå från att välja en annan skola till sina barn. Föräldrarna inser att det skulle missgynna deras barns chanser att skaffa sig en bra utbildning med goda betyg. Och varje förälder tänker främst på sina egna barn.

Politiken bär ett tungt ansvar för skolsegregationen, och det kan inte skyllas på det fria skolvalet. De viktigaste åtgärderna nu vore att stoppa i stort sett allt mottagande av asylsökande under överskådlig tid, strama upp anhöriginvandringen och se till att alla utan uppehållstillstånd lämnar landet. Samtidigt borde vi stoppa rätten till skola för dem som lever illegalt i landet - dessa barn ska gå i skola i hemlandet i stället. Det sistnämnda var något jag tog strid mot när lagen om rätt till skola för personer som lever illegalt i landet beslutades. Men få politiker, även i mitt eget parti, höll med.

Vi behöver också ge bättre betalt till duktiga lärare som väljer att arbeta i en skola i ett utanförskapsområde, stärka lärarna i deras roll som den som bestämmer i klassrummet, och avvisa elever som förstör för andra. Ett ökat samarbete mellan olika skolor i olika stadsdelar är också viktigt - att elever från olika kultur och bakgrund lär känna varandra, gör gemensamma aktiviteter och engagerar sig på olika sätt. Integration kan inte kommenderas fram utan bygger alltid på personlig kontakt mellan människor. Kanske kan en skola klass med stor del svensktalande elever ta en klass i en utanförskapsskola som fadderklass? Mer stöd till ideella krafter och idrottsföreningar som verkar för att erbjuda barn från olika bakgrund en meningsfull fritid gynnar också integrationen. 

Sverige har satt sig i en extremt svår sits, och många verkar fortfarande inte inse detta. Jag har såpass stor insyn i den svenska skolan att jag inte tror att ett det finns minsta chans att alla barn i våra förorter någonsin kommer att klara skolan eller ens lära sig svenska. Vår migrationspolitik kommer att döma många till permanent utanförskap, generation efter generation. Men med rätt politik kan i vart fall betydligt fler barn lyckas. Och vi måste göra allt vi kan för att det blir så många som möjligt.





Invigning av den efterlängtade polisutbildningen i Borås 

2019-01-25

I dag var jag med vid invigningen av den nya polisutbildningen vid Högskolan i Borås. Ända sedan jag kom in i riksdagen 2006 har jag, tillsammans med andra riksdagsledamöter från valkretsen, jobbat envist för att få en polisutbildning till Borås. Bland annat har vi skrivit ett flertal riksdagsmotioner och debattartiklar om saken och diskuterat saken med ministrar av olika färg. Och nu blir det äntligen verklighet. Det känns riktigt bra, både för att stärka Högskolan i Borås, bidra till en bra polisutbildning och göra det lättare att rekrytera utbildade polisaspiranter till Sjuhärad. Och samtliga 144 platser på utbildningen är fyllda med studenter!

Här några bilder från dagens välbesökta evenemang. Bandklippning av ett avspärrningsband, där Högskolans rektor Mats Tinnsten och projektledare Lotta Englund höll i saxen, var en självklar sak.

  

  

Borås Tidning skrev en längre artikel om invigningen, här är inledningen.





 

Lärarnas viktigaste uppgift är att undervisa

2018-10-22

Rubriken kan tyckas självklar, men det är den tyvärr inte.

Min mamma var lågstadielärare (åk 1-3) och gick i pension 1998. Redan under sina sista 10-15 år i yrket beklagade hon sig ofta över hur mycket det var som störde lektionerna, och hur mycket extra arbete hon hade bredvid det "vanliga" pedagogiska arbetet. Allt mer tid gick åt till att hantera konflikter och sociala problem (och då jobbade hon ändå inte på någon skola i något speciellt socialt utsatt område), och under skoldagarna var det oerhört mycket utifrån som störde lektionerna. Och hon var ändå "av den gamla stammen" som med fast hand höll god ordning i klassrummet och eleverna lyckades ofta bra.

I dag har arbetssituationen för lärarna blivit ännu mer komplex. Det märker jag när jag är ute och träffar lärare. Detta att aldrig känna att man hinner med, att man har för lite pauser under dagen, att man sällan hinner prata med vuxna kolleger under dagen, och att man måste ta stort socialt ansvar för elever som mår dåligt är vanliga reaktioner.

I dagens Borås Tidning finns en artikel som väcker nya frågor. I artikeln kritiseras att skolorna i Borås inte har "rutiner för avfallssortering" vilket tydligen ses som ett stort problem. I sak handlar det tydligen bland annat om att det inte finns påsar för komposterbart avfall i alla klassrum där man kan kasta resterna efter fruktstunden... 

Det diskuteras också att lärarna ska ansvara för källsorteringen och att de sedan också ska se till att bära ut soporna. En rektor, Richard Jennerhed på två av skolorna är föredömligt tydlig: "Jag sätter inte mina lärare på att hämta sopor, de har tillräckligt med arbetsuppgifter ändå" säger han. Även lärarfacken är kritiska. Tommi Wärme på Lärarförbundet i Borås påpekar att allt fler uppgifter läggs på lärarna. Exempelvis har så många elever idag specialkost att inte kökspersonalen hinner servera alla elever på vissa skolor och då får lärarna ta över även denna uppgift. 

En annan rektor, Kerstin Koivisto, säger i artikeln att "det är knöligt att få till arbetet på småskolor för det är så få personer på många "bredviduppdrag" som det tas beslut om i alla möjuliga instanser att vi ska leverera i skolans värld". 

Av artikeln framgår även att "de närmaste åren ska kommunens alla grundskolepedagoger genomgå en miljöutbildning för att öka kompetensen inom miljlöarbetet". Det kan givetvis låta bra, men jag får ofta höra från lärare att det sällan finns tid att vidareutbilda sig i pedagogik eller fördjupningar i sina ämnen, samtidigt som studiedagar och utbildningar ofta handlar om sådant som värdegrund, genuspedagogik, antimobbningsarbete och liknande som kommer via beslut uppifrån från politik och förvaltning. Ofta viktiga saker i och för sig, men en duktig lärare måste också få tid att vidareutbilda sig i sina ämnen! 

När det gäller källsortering och avfallshantering måste jag också ställa mig frågan var föräldrarna kommer in i bilden? Är inte detta en sak som barn i första hand bör lära sig hemma av sina egna föräldrar? Det är ändå i hemmen som den största delen av avfallshanteringen sker? Det är ju knappast barnens fruktstund i skolan som skapar de stora avfallsbergen. 

Jag är inte bara uppvuxen med en mamma som är lärare, jag har själv provat på läraryrket i ganska stor omfattning som lärarvikarie på samtliga stadier i grundskolan, och under min studietid var det ett av mina viktigare extrajobb. Jag arbetade i flera olika kommuner och många olika skolor och kunde tydligt se skillnaden i arbetssituation på olika skolor. Jag har även undervisat en del på universitetsnivå och har också i mitt yrke arbetat mycket med internutbildning. Jag har också varit med och drivit en föräldrakooperativ förskola. Utbildning och pedagogik är frågor som intresserar mig mycket, det är ju överföring av kunskap mellan generationer som leder samhället framåt. Mitt första politiska uppdrag var att sitta i utbildningsnämnden i Marks kommun, och jag var ledamot av riksdagens utbildningsutskott 2010-14. Sedan några veckor är jag ersättare i samma utskott vid sidan av mitt huvuduppdrag i finansutskottet. Arbetssituationen för lärarna och hur vi lockar fler duktiga ungdomar att vilja bli lärare ser jag som några av våra viktigaste uppgifter de kommande åren. Utan kunniga lärare som kan foksera på den pedagogiska delen så kommer vi aldrig att lyfta svensk skola. Politisikt styrda kringuppdrag måste begränsas.

Jag tycker det är solklart att lärare vare sig ska bära sopor eller servera mat. De ska inte heller göra det jobb som borde göras av kuratorer eller skolsköterskor för att dessa saknas. Lärare har studerat ett antal år på högskola för att
bli bra pedagoger och lära ut ämnen enligt läroplanen. I denna läroplan ingår ju bland annat olika inslag om miljö och hållbarhet, och detta är såklart lärarens uppgift att förmedla. Men det praktiska arbetet på skolorna att hantera avfall, servera mat och liknande ska givetvis inte ligga på lärarna. Tiden mellan lektionerna behöver lärarna för återhämtning och för att hinna förbereda nästa lektion.





Religiös extremism stoppas inte av populistiska förslag

2018-09-06

Valrörelser brukar alltid innehålla en rejäl dos av populism och enkla lösningar på komplicerade problem. Årets är inget undantag, snarare tvärtom. Allt är digitalt, svart eller vitt, utan nyanser och utan att partierna erkänner att många problem är betydligt mer komplicerade än vad de låtsas om.

I dagens Borås Tidning skriver jag om detta, och konstaterar att religiös extremism inte stoppas av populistiska förslag utan av konkret och fungerande politik. Och det har moderaterna, vilket jag beskriver i artikeln. Jag berör också frågan om "förbud mot religiösa friskolor" som ett antal partier lagt fram. Problemet är bara att dessa förslag är orealistiska och lätt blir ett slag i luften. Om man förbjuder "religiösa friskolor" i lag kommer oseriösa skolor bara att bryta namn och ändra sina stadgar eller bolagsordningar och sedan fortsätta som förut. Det viktiga är löpande oanmälda kontroller av alla skolor och att man givetvis också agerar när man får kännedom om något som inte verkar vara som det ska. Att man även ska göra en grundlig granskning av skolors ägare och ledning är redan beslutat i lag av en närmast enig riksdag. Lärare eller huvudmän för en skola som bryter mot lagar och regler bör givetvis också gripas och dömas och sedan förbjudas att driva skolor.

Vi ska inte vara naiva utan ha kontroll över landets alla skolor. Men ett generellt förbud mot religiösa friskolor är ett slag i luften och riskerar snarare att kasta ut barnet med badvattnet.





Nya projektpengar löser inte problemen i utanförskapsområdena 

2018-06-27

Gårdagens "nyhet" från regeringen att man vill ge mer pengar till kommuner som har stora problem med utanförskap och segregation. Projektpengarna kan "sökas" av ett antal utpekade kommuner, och exempelvis kan Göteborg få maximalt 33 miljoner om året och Malmö 22 miljoner. Man kan fundera över vilka underverk detta ska göra för Malmö som redan idag får 5.000 miljoner i utjämningsstöd från andra svenska kommuner. De nya 22 miljonerna ska alltså lösa det som de 5 miljarderna inte klarat?

Att regeringen kallar detta för "en långsktig strategi för att bryta segregationen i Sverige" är närmast en hån mot svenska folket. Det hade varit ärligare att säga att man inte har någon idé alls om vad man ska göra åt situationen, och att man därför gör som man brukar - duttar ut lite mer pengar från osss skattebetalare för att det ska framstå som att man visar handlingskraft. Man försöker helt enkelt köpa väljarnas röster med deras egna pengar.

Om det var brist på pengar i våra kommuner som orsakade utanförskap, sociala problem och kriminalitet i våra förorter hade problemen knappast funnits i landet med världens nästan högsta skatter. Alltså är det inte mer projektpengar till kommunerna som är lösningen. Lika lite som att man löser problemen genom att bygga ännu fler fritidsgårdar.

Ska man vända utvecklingen är det konkret politik som gäller. Tydlig migrationspolitik som bromsar tillflödet av fler människor utan arbete och försörjning, tydlig integrationspolitik som gör människor anställningsbara och där man ställer krav för att betala ut ersättningar, fler vägar in på arbetsmarknaden för dem med lägre utbildning, en skola som fungerar även i utanförskapsområdena, ett rättssamhälle som skapar trygghet med insatser mot hedersvåld och moralpoliser som begränsar människors frihet, fler synliga poliser som skapar trygghet och gör det möjligt att driva butiker och får människor att våga gå ut och inte minst krafttag mot kriminella gäng som försöker ta makten över bostadsområden. Allt detta är möjligt om man använder pengarna rätt. I den mån pengar behöver tillföras ska det vara permanenta pengar som inte behöver "sökas" utan som fördelas via statsbudgeten.  



 

När skivorna av valfläsket blir oaptitligt tjocka 

2018-06-26

Om man skär valfläsket i alltför tjocka skivor finns alltid risken att väljarna blir illamående.

 




 

En strid om påvens skägg

2018-06-19

I dag röstade Riksdagen om regeringens förslag om att återinföra högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram. Det skulle dock vara möjligt för eleverna att välja bort högskolebehörigheten om de inte vill läsa de kurserna. För att få plats med de nya kurserna tar man bort andra delar av kurserna, bland annat bantas gymnasiearbetet som ofta har koppling till yrkesämnet.

M, L. C, KD och SD avvisade förslaget, och det gör att det inte blir verklighet. Vi vill behålla dagens ordning där högskolebehörighet kan väljas till av de elever som så önskar, och då genom extra kurser inom programmen. Vi vill att programmen ska behålla dagens omfattande läroplan för yrkesämnena.

Striden gäller alltså om eleverna ska kunna välja bort eller välja till högskolebehörighetsgivande kurser. Det känns i mina ögon som en väldigt märklig debatt. För eleven i fråga gör det knappast någon skillnad. 

För övrigt är diskussionen om att elever väljer bort yrkesprogram på grund av att de inte ger högskolebehörighet en myt, som dock odlas av okunskap av både de rödgröna partierna och vissa näringslivsorganisationer. Jag tror det beror på okunskap och välbilja från de senare, men faktum kvarstår - det finns inget belägg för att elever väljer bort yrkesprogram på grund av att de inte automatiskt ger högskolebehörighet. Tärtom finns det uppenbar risk att elever hoppar av gymnasieksolan om man tvingar alla att läsa in högskolebehörighet. Yttterst få elever från yrkesprogrammen gick vidare till högskola när alla program gav högskolebehörighet. Orsaken var uppenbar - de som går ett yrkesprogram får nästan alltid ett bra och välbetalt jobb efter examen.

Det stämmer dock att färre elever enligt statistiken sökte sig till yrkesprogram när Alliansen förändrade dessa. Det beror dock inte på att eleverna ratade utbuildningarna utan på att visa yrkesprogram gjordes om till teoretiska program. Det gjorde att eleverna i sttaistiken såg ut att ha valt ett teoretiskt program i stället för ett yrkedsprogram - trots att de valde samma utbildning. Denna förändring har sannolikt bidragit till att skapa dagens myt. Att det samtidigt varit få sökande till visa program (exempelvis omsorgsutbildningar) har varit ett faktum under lång tid. Det har uppenbarligen inget med möjligheten til högskolebehörighet att göra.

Det största hotet mot yrkesprogrammen på gymnasiet är om politiker och andra talar illa om programmen.



 

Nej till vinstförbud i välfärden - ja till skärpta tillstånds och kvalitetskrav

2018-06-07

I dag röstade riksdagen nej till regeringens förslag om vinstförbud/vintsbegränsning för välfärdsföretag. M, SD, L, C och KD röstade ned regeringens förslag. Förslaget skulle försvåra för många mindre välfärdsföretag att överleva, särskilt som underlaget för vinstuttag skulle beräkas på ett sätt som kraftigt missgynnat företag där personalen är den viktigaste tillgången men där man i övrigt arbetar i hyrda lokaler och med hyrd utrustning och inte har så stort kapitalunderlag att beräkna utdelning på.

För oss moderater är inte vinst något problem. Verksamhet som bedrivs i annan regi än den offentliga får samma pengar per elev/partient/boende som kommunens eller landstingets enheter. Om man lyckas driva en god verksamhet och får pengaröver är det inte pengar som "tas från välfärden" som regeringen påstår. Verksamheten kostar lika mycket som kommunens eller landstingens egen. Det centrala är att verksamheten håller god kvalitet. Det är därför som vi idag också stod bakom ett tillkännagivande från Allianspartierna (som även SD stödde) till regeringen om att införa nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden. Det blir därmed en fråga för nästa regering. 

I dag beslutade riksdagen även om ökade tillståndkrav och regler för upphandlingar inom välfärden. Det är ursprungligen ett krav från oppositionen genom ett tidigare tillkännagivande som lett fram till dagens beslut. Beslutet innebär att det införs nya tillståndkrav för verksamheter inom LSS, Socialtjänstlagen och skollagen. Tillstånd ska, lite förenklat, endast ges om den som driver verksamheten har insikt och kunskap om de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt är lämplig att bedriva sådan verksamhet (bland annat att man inte är straffad för allvarliga brott eller ekonomiska oegentligheter), samt att man har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten.

Syftet är att säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och därmed stärka allmänhetens tilltro till välfärdssektorn. Alliansen anser att även offentlig verksamhet borde omfattas av liknande krav och kräver att regeringen återkommer till riksdagen med kompletterande lagstiftning som ställer likvärdiga krav på offentlig och privat verksamhet. Det blev också riksdagens beslut.

En fråga som särskilt diskuterats är den om hur den nya lagen påverkar kooperativ (exempelvis föräldrakooperativa förskolor). Avsikten är inte att försvåra för dessa. De krav som ställs gäller styrelsen som helhet, inte vare enskild styrelseledamot. Just för fristående förskolor finns detta delvis redan reglerat i skollagen 2 kap 5§. Och riksdagen beslutade därför även om ett krav på regeringen att återkomma med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbrliga hinder att etablera sig eller verka på välfärdsområdet för små aktörer, inklusive kooperativ. Den oro som funnits hos vissa kooperativ och deras intresseorganisationer känns överdriven och verkar delvis bero på missförstånd. Det är inte orimligt i sig att ställa samma krav på en styrelse i ett föräldrakooperativ som på ett företag eller en organisation som driver en förskola. Vi vill ju att all verksamhet håller hög kvalitet. Men det finns all anledning att följa tillämpningen av lagen noga så att inte kommuner missbrukar regelverken för att av ideologiska skäl missgynna verksamhet som drivas av kooperativ och små enskilda aktörer. 



 

Besök på SM i Ung Företagsamhet

2018-05-17

I dag gjorde jag ett besök på SM i Ung Företagsamhet som äger rum på Älvsjömässan i Stockholm. Jag brukar försöka besöka UF-mässan varje år för att träffa de elever från Borås/Sjuhärad som driver UF-företag och som lyckats ta sig till den stora finalen i Stockholm.

De företag jag träffade var följande:

 

De fyra första hade koppling till textiltraditionen i Sjuhärad. Strorage of Sweden UF tillverkar förvaringspåsar i tyg av snygg design som man kan ha på en bänk eller ett bord. Bagnana UF gör smarta miljövänliga påsar som man kan ta med till affären och fylla med bananer eller frukt, i stället för att använda engångspåsar av plast i fruktdisken. Yksi UF tillverkar snygga ryggsäckar där banden består av kasserade bilbälten (!) och innerväskan av kasserade krockkuddar (!) som man får från en bilskrot. SanoUF tillverkar väskor med ett extra fack i botten som man öppnar underifrån och där man kan förvara blöta saker eller skor efter träningen eller besöket på stranden utan att det övriga man har i väskan blir blött och smutsigt. Gemensamt för dessa är att man tänker på miljö, återvinning och smarta lösningar.

 

 

Shots'n Squats UF tillverkar "shots" i små flaskor med två olika slags hälsodrycker med massor av vitaminer och nyttiga saker som passar bra för den som tränar eller vill ha en energikick. Just hälso- och träningstemat går igen i flera UF-företag. LaddaLättUF har uppfunnit en liten smart sak som består av en liten plastdetalj som man fäster på sin mobilladdare och där man kan hänga telefonen medan den laddas i ett vägguttag. En uppfinning som ligger i tiden.

Jag besökte även Lash Lift UF som drivs av en ensam UF-företagare som har startat ett tjänsteföretag som stärker och färgar ögonfransar och ögonbryn. Hon har redan många kunder och tänker fortsätta att driva detta företag när hon slutar skolan. Ett exempel på att vissa UF-företag faktiskt blir alldeles vanliga företag som drivs vidare även efter projektet. Tyvärr blev fotot i denna monter så suddigt att det inte går att använda.

I år hade man även en avdelning för grundskoleelever som fick pröva på lite entreprenörskap och uppfinningsrikedom. Denna pojke från en mellanstadieskola utanför Stockholm hade exempelvis kommit på det geniala att sy ihop vettexdukar till en formad "skål" med hål i som man kan lägga i diskhon när man skalar grönsaker eller potatis så att skalen samlas upp och kan tömmas i komposten när man är klar.  Finurligt att komma på detta! Uppfinningsrikedomen och idéerna även barnen i grundskolan var imponerande.





 

Besök hos bussbolaget Keolis

2018-05-16

I dag besökte jag och mina moderata kolleger i Riksdagens arbetsmarknadsutskott bussbolaget Keolis i Stockholm. Keolis är ett mycket stort globalt bussföretag, ägt av franska staten, och bedriver busstrafik i alla delar av världen. I Sverige bland annat i Stockholm, Göteborg, Karlstad och för Dalatrafik.

 

Vi fick en intressant rundtur i bolagets nybyggda depå i Fredriksdal och fick en inblick i hur man arbetar med avancerad logistik och planering för att få busstrafiken att fungera. Vi fick också veta att man lägger 100 miljoner per år på bränsle till bussarna, en inte oansenlig summa. Alla Keolis bussar går på biogas, vilket kostar 40% mer än att köra på diesel, men som samtidigt ger en bättre miljö. 

 

 

Temat för vårt besök var främst att tala om rekryteringsbehov och integration. Behovet av både bussförare (och även mekaniker) är väldigt stort. Inte minst går många busschaufförer i pension. Men antalet sökande till lediga tjänster minskar. Keolis har därför startat en egen körskola för att utbilda busschaufförer som efter godkänt förarprov garanteras arbete hos Keolis. I dag är övert 70% av chaufförerna utrikes födda och man har därmed också en viktig roll för integrationen. Man kräver godtagbar svenska och B-körkort för att antas till bussförarutbildningen.

Andra utbildningsvägar till busschaufför är via Arbetsförmedlingen, men de utbildar alldeles för få. Man kan även utbilda sig privat vid en körskola, men det kostar väldigt mycket. Keolis erbjuder även sådana utbildningar, men då kostar det 45.000 för ett körkort. Kostnaderna för en bussförarutbildning kan på marknaden ligga uppemot 75-100.000 kronor. Det är mycket dyrt för Keolis att driva en egen körskola, men man har inga andra alternativ i dagens läge.

Vi kom även in på mitt förslag om studielån för alla typer av körkort. Det skulle ge lika spelregler för alla chaufförsyrken och det skulle bespara samhället stora kostnader för dagens arbetsmarknadsutbildningar till exempelvis busschaufför och lastbilschaufför. Det skulle också ta bort dagens orättvisor att vissa får sin utbildning betalt medan andra måste bekosta den själv. Jag är övrtygad om att studielån för körkort både skulle göra fler anställningsbara, lösa rekryteringsbehoven och samtidigt spara skattemedel. Keolis personalchef höll med mig, och jag tänker fortsätta argumentera för denna fråga internt i moderaterna så att en ny regering eventuellt kan ta tag i detta efter valet. 





 

Alliansen vill utveckla och införa nya former av yrkesutbildningar

2018-04-10



Företagen ropar efter utbildad arbetskraft. Samtidigt är det så att nästan var femte elev som lämnar årskurs nio gör det utan fullständiga betyg. Och andelen gymnasiebehöriga niondeklassare har fallit till nya rekordnivåer de senaste åren. Många av de obehöriga är nyanlända, men det finns även ungdomar som är födda i Sverige och som har gått hela livet i svensk skola.
Totalt handlar det om nästan 19.000 elever varje år.

Elever som inte är gymnasiebehöriga hamnar på gymnasiets introduktionsprogram. Nyanlända ungdomar får oftast gå språkintroduktion som är det snabbast växande gymnasieprogrammet. Introduktionsprogrammen har stora problem med att ge eleverna gymnasiebehörighet, endast 30% går enligt Skoölverkets utvärdering (2+16) vidare till ett nationellt gymnasieprogram inom tre år efter att de börjat språkintroduktion. Nästan hälften slutar helt och hållet att gå på gymnasiet.
 
Svenk gymnasieutbildning ska inte vara en återvändsgränd. Därför föreslår Alliansen idag ett antal reformer för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbete:

1. Inrätta 2-årig yrkesskola
Det behövs fler och mer flexibla vägar till yrkeslivet. Vid sidan av dagens treåriga nationella gymnasieprogram ska det finnas möjlighet att söka till en 2-årig yrkesskola på gymnasial nivå, där fokus ligger på yrkesämnen och, för nyanlända, svenska. Det ska alltid gå att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, om man blir behörig, växla över till ett gymnasieprogram. Utbildningen ska kunna sammanfogas med de yrkespaket som Skolverket redan har tagit fram samt dagens yrkes- och lärlingsvux. Målsättningen är att eleven på sikt, efter utbildning och eventuell lärlingsanställning, ska vara tillräckligt rustad för en god etablering på arbetsmarknaden.

Utbildningen vänder sig framför allt till ungdomar mellan 16 och 21 år som inte har behörighet till nationellt program samt till nyanlända. Detta skiljer sig jämfört med Komvux och andra vuxenutbildningar som riktar sig till människor över 20 års ålder. Utbildningen ska utformas i nära samverkan med näringslivet och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen ska ha hög kvalitet och hög relevans för arbetsmarknaden och blir därmed en väg för dem som snabbare vill ut i arbetslivet.  

2. Stärk gymnasiets introduktionsprogram.
Introduktionsprogrammen har blivit en återvändsgränd för alltför många elever. Detta innebär både ett slöseri för individen och för samhället. Alliansen vill därför i ett första steg skärpa kraven i dessa utbildningar. Gymnasiets introduktionsprogram ska ha ett tydligt individuellt mål och ett tydligt avslut.  

3. Alla gymnasieprogram ska kunna erbjuda högskolebehörighet, men det ska inte vara obligatoriskt.
På gymnasiet finns högskoleförberedande program och yrkesprogram. På yrkesprogram ska högskolebehörighet inte vara obligatoriskt men möjligt att välja till. För vissa yrkesprogram ska också särskild behörighet kunna läsas in. För den som inte läst in grundläggande högskolebehörighet under gymnasiestudierna ska stora möjligheter finnas att till goda villkor läsa in behörigheten senare i livet.

4. Öka antalet yrkescollege.
Yrkesprogrammen på gymnasiet ska utformas i nära samverkan med branscherna, gärna i form av yrkescollege, och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Det ger företag en möjlighet att i egen regi, eller tillsammans med en befintlig skola, utforma en yrkesutbildning utefter branschens kompetensbehov. Yrkescollege ska fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna med den senaste utrustningen kan samlas.

5. Fler lärlingsutbildningar.
Vi behöver fler lärlingsutbildningar. Lärlingsutbildningen ska vara en långsiktigt hållbar utbildning som är relevant, verklighetsnära och leder till jobb. Lärlingsplatserna ska likna en anställning, med en riktig lärlingslön och förväntas övergå i anställning, där det offentliga inledningsvis tar en större del av lönekostnaden. Företagen måste bli fullt involverade och ansvariga för att utforma den arbetsplatsförlagda yrkesutbildningen och garantera dess kvalitet. Företagen väljer sedan vilka lärlingar de vill ta emot, som vanliga anställningsintervjuer. Utbildningarna får då kvalitet och status.

6. Utveckla studie- och yrkesvägledningen.
Varje år väljer drygt 100 000 elever program till gymnasiet. Tyvärr fattar många elever beslut med bristfällig information. På många skolor brister studie- och yrkesvägledningen. Det är illavarslande och kan vara en förklaring till att det varje år är över 10 000 unga som avbryter sin gymnasieutbildning. Felval som resulterar i byte av gymnasieprogram kommer ofta till priset av ett eller två års ytterligare studier. För att minska osäkerheten vid studievalet och öka chanserna att man väljer rätt utbildning tidigt bör studierådgivningen under högstadiet öka och mer fokusera på transparent information kring studiernas jobbchanser.



 

En bättre start i livet - m-förslag till insatser för socialt utsatta barn 

2018-03-27

I dag presenterade Ulf Kristersson ett samlat paket för att fler barn i Sverige ska få en bättre start i livet. Det handlar bland annat om utökad rätt till förskola, mer undervisningstid i skolan, ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrinstärkt socialtjänst samt insatser för unga som hamnat i kriminalitet. Jag blev glad när jag fick veta att detta var på gång, för här talar vi om oerhört viktiga frågor, både för den enskilde och dennes familj, men också för samhället i stort.  

"Varje barn ska kunna känna hopp om sitt eget livs möjligheter. Här får politiken inte svika. Sverige är ett fantastiskt land att växa upp i för de flesta barn, men även här finns det barn som har det svårt. Det kan handla om att växa upp med föräldrar som aldrig lyckas försörja sig själva, att man på grund av problem hemma misslyckas i skolan eller att psykisk ohälsa hindrar en från att leva det liv man vill. Samhället måste fånga upp och stötta dessa barn, säger Ulf Kristersson. 

- När problemen dessutom går i arv till nästa generation är det ett dubbelt misslyckande för samhället. Inte ett enda barn borde känna hopplöshet redan innan livet tagit fart på allvar. Därför presenterar Moderaterna ett reformpaket för att både förebygga problem och hjälpa redan utsatta barn. Det handlar om satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin, men också om att unga kriminella ska fångas upp tidigt av rätt instanser så att de inte fortsätter sin brottsliga bana och skadar andra."

Här är en kort sammanfattning av de olika förslagen:

Skola och förskola 
• Utökad rätt till förskola till 30 timmar per vecka för barn vars föräldrar får försörjningsstöd eller är arbetslösa. 
• Bättre tillsyn av fristående förskolor. 
• En timme mer i undervisningstid – varje dag. 
• Obligatorisk lovskola och läxhjälp för barn som riskerar att halka efter. 
• Fler karriärtjänster i utanförskapsområden. 

Psykisk ohälsa 
• Korta väntetiderna i vården för barn och unga med psykisk ohälsa. 
• Fördubbla anslagen till den nationella expertfunktionen för suicidprevention. 
• Bättre tillgång till elevhälsan.

Familjehem och socialtjänst 
• Professionalisera familjehemmen och jourhemmen. 
• Möjliggör fler vårdnadsöverflyttningar och fler nationella adoptioner. 
• En ny socialtjänstlag och stor bidragsreform. 
• Bättre villkor för socialtjänstens medarbetare – på väg mot legitimation. 

Unga som begår brott 
• En särskild enhet inom Kriminalvården ska ansvara för unga som begått våldsbrott och andra grova brott. 
• Förbättra möjligheten till snabba åtgärder för unga lagöverträdare. 
• Inför särskilda ungdomsdomstolar. 
• Fler sociala insatsgrupper. 
• Sekretessbrytande bestämmelser för bättre informationsutbyte mellan socialtjänst och polis. 




Bra med mobilförbud på lektionstid - men det har redan lagstöd

2018-03-26

Utspelet från Socialdemokraterna idag om "nationellt förbud mot mobiltelefoner" på lektionstid för elever i grundskolan var i gurnden intressant. Särskilt som det socialdemokratiska skolborgarrådet för bara någon månad sedan sågade ett liknande förslag från Liberalernas partiledare Jan Björklund. "Våra rektorer behöver inga pekpinnar från Björklund (L)" hette det  från Olle Burell (S) den 5 februari i år.

Jag har själv tidigare varit tydlig med att det är bra med ett mobilförbud för eleverna i grundskolan. Alltför många lärare och elever vittnar om att mobilerna stör lektionerna. Den slutsatsen har även moderata ungdomsförbundet MUF kommit fram till. Även forskare instämmer, både svenska och internationella, och frågan om mobilförbud på lektionstid diskuteras även i EU. Så min första reaktion var att utspelet från Anna Ekström (S) var en mycket välkommen omsvängning från Socialdemokraterna. Ett litet men viktigt steg från den gamla s-skolan till en skola med bättre ordning och studiero.

Problemet är ju bara att det redan är fullt möjligt för en skola, en rektor eller en lärare att förbjuda mobiler på lektonstid. Det var en möjlighet som Alliansen införde - under just Jan Björklund som skolminister. Det behöver inte gälla alla lektioner (vid vissa lektioner kan mobilen rent av vara ett verktyg för inlärningen) utan endast när läraren anser det befogat. Lagen möjliggör alltså redan för lärare att förbjuda mobilanvändning under lektionstid, och skolor kan även ha detta som ordningsregler. Mobilförbud gäller redan på väldigt många svenska skolor, både kommunala skolor och friskolor.

När nu Socialdemokraterna lanserar en ny lag om mobilförbud på lektionstid i grundskolan andas det faktiskt mest populism, även om den för en gångs skull nästan känns välkommen. Man vill visa att man vill skärpa upp ordning och reda i skolan och det är väl en form av erkännande att den tidigare så slappa socialdemokratiska skolpolitiken haft ett högt pris för svenska elever.

Men populism är ändå populism. Att införa en lag om något som redan går att hantera utan problem är helt enkelt onödigt. Det visar också att man inte vet hur det ser ut i svensk skolor idag och hur många som redan infört mobilförbud på lektionstid - med stöd av den lag som redan finns. Som Olle Burell (S) sa i februari - svenska rektorer behöver inga pekpinnar.  Undervisningen ska ledas av professionen, rektorn på skolan och läraren i klassrummet. Inte av politiker i Stockholm.    
 

 






Äldre inlägg om utbildningsfrågor hittar du här!