|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Utbildningsbloggen
På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör skola och utbildning (allt från förskola till universitet), samt forskning. Även blogginlägg om annan utbildning, exempelvis körkortstagning, finns samlade på denna sida, liksom inlägg om studiemedel mm.
Besök på Högskolan i Borås
2024-01-26
I dag besökte jag Högskolan i Borås tillsammans med andra västsvenska moderata riksdagsledamöter, samt Borås moderata oppositionsråd Annette Carlsson. Vi började med ett intressant besök på Polishögskolan och fortsatte sedan med lunch och möte med Högskolans ledning.
Polisutbildningen i Borås har intag varje termin med nära 200 elever varje gång. Just nu finns 768 elever på grundutbildningen, vilket gör Polisutbildningen i Borås till den största i landet. Hittills har man utexaminerat ca 750 nya poliser sedan starten 2019 (de första eleverna gick ut 2021). Söktrycket är högt och man erbjuder både utbildning på plats och distansutbildning där man studerar teoretiska ämnen på hemmaplan. Man utvecklar också utbildningen med ett magisterprogram i polisiärt arbete och en fortsatt uppbyggnad av fältnära polisforskning.
Polisutbildningen bedrivs delvis i en äldre industrilokal, där man byggt upp miljöer inomhus för praktisk utbildning. Jag var där senast i januari 2019 när man invigde utbildningen, och det var kul att komma tillbaka och se hur det blivit. I ett antal uppbyggda moduler finns modeller av lägenheter, en butik, en pub och ett myndighetskontor, där man kan öva på olika typer av polisiära ingripanden vid olika typer av hot eller händelser. Utanför finns en komplett stadsmiljö för simulering av olika situationer där man också kan köra med fordon inomhus. Allt kan övervakas av lärare från balkongen längs väggarna i lokalen, där man kan se ned på det som händer nedanför. Det finns även en modell av en ledningscentral och en fin skjutbana. Teoretisk utbildning får eleverna delvis i högskolans vanliga lokaler. Nedan några bilder från den stora inomhushallen.
Ovan vår lilla västsvenska moderata delegation, samt våra värdar från polisutbiuldningen. Efter besöket på polisutbildningen fortsatte vi till Högskolans lokaler i centrum och träffade ledningen för skolan, med rektor Mats Tinnsten i spetsen. Vi fick en bred beskrivning av Högskolans övriga utbildningar, där Textilutbildningen kanske är det som sticker ut mest - i en omfattande internationell ranking av textil, design och modeutbildningar och forskning på universitetsnivå rankades 66 universitet i världen. Högskolan i Borås kom på en hedrande åttondeplats. Det är minst sagt imponerande.
Men på Högskolan i Borås finns även andra högkvalitatiiva utbildningar, exempelvis biblioteks och informationsteknik, lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar, ekonomiutbildningar, it/data, vårdutbildningar, och olika masterutbildningar, magisterprogram och doktorandprogram. Högskolan i Borås är den största högskolan i Sverige räknat efter antalet registrerade studenter, endast de stora universiteten har fler. I dag uppfyller man alla de krav regeringen ställer för att kunna bliett universitet, och det är också målet för Högskolan i Borås. Självklkart skulle det betyda ycket för Västsverige med ännu ett universitet med utökade forskningsresurser.
Katastrofalt Pisa-resultat
2023-12-06
Pisa-rapporten som mäter elevers resultat inom OECD är en trist läsning för oss i Sverige. Mätningen som gjordes 2022 visar att svenska elevers resultat fallit på flera områden och att vi halkat efter de länder som presterar bäst. Men även i andra länder syns en försämring.
Sammantaget visar undersökningen att 15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden. Här är resultaten för de nordiska länderna, Sverige ligger i mitten, men alla länderna ser försämringar.
Såväl hög- som lågpresterande elever i matematik och läsförståelse har lägre resultat 2022 jämfört med motsvarande elevgrupper i PISA 2018 men de högpresterande eleverna har inte tappat lika mycket. Elever med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar sämre i PISA 2022 än de gjorde 2018, medan elever med en mer gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar på samma nivå. Resultatskillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har alltså ökat. Samma tendenser finns i flertalet andra länder. Det indikerar att pandemin kan ha bidragit till de ökade skillnaderna eftersom elever som redan möter stora utmaningar i skolan är de som har påverkats mest av pandemin. "Samtliga internationella studier visar att vi har stora problem med likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse och skolan förmår inte att kompensera för detta. Det här är en utveckling som oroar, och kan inte enbart förklaras med pandemieffekter. Den handlar också om brister i det svenska skolsystemet", säger Peter Fredriksson som är ansvarig på Skolverket för Pisa-undersökningen.
Min egen slutsats är att det rimligen finns många orsaker till försämringen för svensk del. Inte bara pandemieffekter, och inte bara effekter som socialt utanförskap, utan även hur svensk skola fungerar och vad man har fokus på. Jag beskrev mina tankar kring detta i ett inlägg på "X" idag. Det är väl inte heller osannolikt att felgrepp skett även i våra grannländer och att man delvis gjort samma misstag där. Men en sak verkar uppenbar - att skylla detta på att Sverige har friskolor, eller skylla det på "friskolornas vinster" saknar stöd i statistiken - våra grannländer utvecklas lika dåligt, och de har inga friskolor. Tjatet om friskolor är som vanligt en återvändsgränd och är bekväm för politikerna att skylla på - men det döljer alla andra viktiga åtgärder som krävs på skolområdet. Utan friskolorna hade vi haft ännu sämre resultat, och den ansvarslösa migrationen som har skapat stora socialt utsatta områden är utan någon som helst tvekan den viktigaste orsaken - det styrks av alla internationella studier som visar att "socioekonomiska faktorer" väger oerhört tungt.
Besök på Strömma Naturbrukscentrum i Sätila
2022-10-29
I går besökte jag Strömma Naturbrukscentrum i Sätila, bara några minuter med bil hemifrån Ubbhult. Min egen lilla skog gränsar till Strömmas marker i Ubbhult, så det var faktiskt ett besök hos "grannen". Vi var tre riksdagsledamöter från Marks kommun som hälsade på, vi är faktiskt tre stycken av 349 som kommer från vår kommun. Jessica Rodén (S) från Tostared, Mikael Larsson (C) från Björketorp och så jag själv.
Naturbruksgymnasiet är en friskola som idag drivs av Hushållningssällskapet och erbjuder flera olika utbildningsinriktningar. Man har idag runt 150 elever och de flesta bor på internat på skolan. Vi träffade två klasser i årskurs tre och pratade om hur riksdagen fungerar och hur vi arbetar. Ett riktigt trevligt besök, och min lilla vovve Nema fick följa med, vilket väckte stor munterhet. På skolan är hundar tillåtna i alla lokaler utom matsalen, och många elever har med sig sina egna hundar, som delvis också blir en del av utbildningen på vissa program. Så när jag fick förslaget att även ta med min hund kändes det helt rätt. Och hon trivdes med uppmärksamheten. En mycket social hund som efter en lång karriär inom agility gillar både att åka bil och träffa nya människor.
Moderaternas alternativ till vänstersidans destruktiva friskolejakt
2022-02-20
Ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan! Få politiska uppgifter är så grundläggande för Sveriges framtid som att bygga en väl fungerande skola för våra barn och unga. Här har vårt land mycket kvar att göra. I snart åtta år har Socialdemokraterna styrt Sverige. Och de kommande sju månaderna kommer vi få höra att skolans problem antingen beror på oppositionen, eller på de hundratusentals föräldrar och elever som har valt en friskola. Detta stickspår i skoldebatten syftar till en enda sak: att slippa prata om skolans verkliga problem, och dölja hur lite Socialdemokraterna faktiskt har fått gjort.
Skolans verkliga problem grundar sig i flumskolan. Brist på studiero, vaga och obegripliga kunskapskrav, undergrävd respekt för landets lärare, otillräcklig granskning av dåliga skolor. Till detta stora sociala problem i våra utanförskapsområden som även påverkar skolan. Resultatet är väl känt. Mer än var fjärde elev i årskurs sex saknar godkänt i minst ett ämne. Nästan 14 procent går ut nian utan behörighet till gymnasiet. En tredjedel av landets låg- och mellanstadielärare uppger att de utsatts för våld och hot, och alltför många hoppar av både läraryrket och lärarutbildningen.
Inget av detta kommer förbättras genom avskaffad valfrihet, och en massiv nedläggning av bra skolor.
Moderaterna presenterade häromdagen grunderna för en ny skolpolitik. Det är till stor del redan kända förslag. Det handlar om studiero i klassrummen, om att införa konkreta kunskapskrav, storsatsa på svenska språket, att låta lärare få vara lärare, och om skarpa konsekvenser för skolor som inte når högt ställda krav på kvalitet.
Dessa höjda ambitioner ska naturligtvis gälla både kommunala skolor och friskolor. De borgerliga partier - även Moderaterna - som genomförde friskolereformen på 1990-talet, stod upp för en viktig princip, men vi har inte vårdat reformen tillräckligt, och nu finns uppenbara brister i systemet. Det behövs en modernisering av reglerna för friskolor, för att med större kraft kunna ta itu med missbruk och oseriösa aktörer. Men man ska inte kasta ut barnen med badvattnet! Om friskolorna nu är så dåliga som vänstersidan säger, och sparar på eleverna för att kunna ta ut stora vinster - hur kommer det sig då att så många elever står i kö till samma friskolor, och dessutom är beredda att resa längre för att få gå i den skola man önskar?
Här är moderaternas alternativ till vänsterns friskolejakt:
För det första: ska vi få ordning på Sverige måste vi få ordning på skolan. Och ska vi få ordning på skolan, måste vi få ordning i klassrummen. Idag måste många stillsamma barn använda hörselkåpor medan de som gapar och stör dominerar i klassrummet. Sveriges ordningsproblem och brist på studiero skiljer ut sig internationellt: från den tid som behövs för att starta en lektion, till frågor som rör fysisk säkerhet. Det här är orimligt. Lärare och rektorer är samhällets representanter. De måste uppleva att de har hela samhällets stöd i ryggen. Därför bör de idag lättvindiga möjligheterna att anmäla lärare begränsas. Vi vill:
• Införa en ny brottsrubricering liknande ”hot mot tjänsteman” som omfattar skolpersonal.
• Införa inte bara en rättighet – utan en tydlig skyldighet - för rektor att omplacera barn eller ungdomar som beter sig hotfullt eller utagerande mot skolpersonal och andra elever.
• Inrätta fler särskilda jourskolor för att under en tid kunna avskilja våldsamma elever. En sådan bör kombineras med särskilda insatser för att socialt och medicinskt hjälpa eleverna både med deras beteende och med att klara sin skolgång.
För det andra måste kunskapsskolan återupprättas. Den ”progressiva pedagogiken” hotar både Sveriges ställning som kunskapsnation, och samhällets möjlighet att kompensera för elevers familjebakgrund. Särskilt pojkar och unga med diagnoser far illa av kursplanernas svårbegripliga mål, tidigt ställda krav på avancerad analytisk förmåga och vaga kunskapssyn. Vi vill:
• Införa ett tydligt fokus på mätbara faktakunskaper med inspiration av Finlands läroplan.
• Införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio. Skolinspektionen bör särskilt granska skolor som avviker från nationella prov.
• Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar. Ökat fokus på mätbara kunskaper minskar utrymmet för subjektiva bedömningar.
För det tredje vill vi ställa hårda, men rättvisa, krav på friskolorna. Den svenska friskolereformen har gjort det möjligt för alla barn att oavsett familjens ekonomi, kunna välja den skola som passar dem bäst. Det är vi stolta över. Samtidigt står det klart att riksdagen och regeringen måste vårda och utveckla friskolereformen. Missbruk, fusk och oseriösa aktörer måste stoppas mycket effektivare än idag. På samma vis som vi har skärpt arbetskraftsinvandringen, vill vi strama åt skolsystemet på flera punkter. Vi vill:
• Villkora vinstutdelning i de skolor som drivs som aktiebolag med att de når högt uppsatta kvalitetskriterier. Det påminner om bankväsendet, där Finansinspektionen kan stoppa eller begränsa utdelningar om en bank inte lever upp till kraven. Skolinspektionen ska alltså kunna stoppa vinstutdelning om en skola uppenbart misslyckats med sitt uppdrag.
• Skärpa ägar- och ledningsprövningen för att se till att där finns kompetens och lämplighet för uppdraget. Skolinspektionen ska ha ett särskilt uppdrag att granska och stänga skolor som kan misstänkas främja radikalisering och segregation. I uppdraget ska ingå att samråda med andra myndigheter som Center mot våldsbejakande extremism. Dessutom måste den offentliga insynen i de fristående skolorna generellt förbättras.
• Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en mycket tydligare statlig styrning av skolpengen.
För det fjärde avvisar vi förslag om bussning, kvotering och lottning. Socialdemokraterna vill inte tala klartext om att Sveriges stora integrationsproblem nu slår igenom med full kraft i våra skolor. Andelen utrikesfödda elever i grundskolan har fördubblats på bara tio år, från 6 till 13 procent och det är ett viktigt skäl till försämringen av kunskapsresultaten. Förnekar man sambanden mellan stor invandring, dålig integration, och att oordning och dålig svenska försämrar skolans förutsättningar, kommer man inte kunna lösa problemen. Det är därför extremt allvarligt att regeringen gång på gång mörkar statistiken – som när många utlandsfödda exkluderades från PISA. En livslång ojämlikhet med etniska förtecken, och som går i arv, ger Sverige ett klassamhälle som ingen vill ha. Vi vill därför:
• Storsatsa på svenska språket, med början redan vid BVC och språkscreening. Obligatorisk språkförskola från tre års ålder för alla barn med språkliga behov. Och skolans personal i utanförskapsområdena måste vara välutbildad och tala god svenska.
• Klarar en elev inte svenskan, behövs möjligheten att gå om en klass. Utan god kunskap i svenska språket blir alla andra ämnen mycket svårare.
• Skolvalet bör göras obligatoriskt för alla, inte minst för att motverka den starka boendesegregationen.
Barn är just barn, inte integrationsverktyg! Vi säger därför bestämt nej till storskaliga experiment med kvotering, lottning eller bussning av skolplatser och elever. De skolor som lyckas bra, även i Sveriges utanförskapsområden, pekar alla på samma sak – fokus på studiero, kunskap, svenska språket och ett tydligt ledarskap. Den dåliga nyheten är att dessa skolor idag är alldeles för få. Den goda nyheten är att de flesta kan bli riktigt bra, om vi lägger om den svenska skolpolitiken.
Samma gamla politiska stickspår från vänster i skoldebatten
2022-02-20
Den svenska skolan kostade kommunerna 394 miljarder 2019. I år lär det vara ännu mera. Nu försöker regeringen göra en vinst i friskolekoncernerna på drygt en (!) miljard per år till en förklaring till svaga resultat i kommunala skolor. Media spelar med. Okunniga eller bara vänster?
Sanningen är ju att de sämsta skolorna i landet tyvärr är kommunala, oftast i våra utanförskapsområden. Regeringens fokus på att sabotera och jäklas med friskolorna kommer knappast lösa problemen med skolorna i våra utsatta förorter. Genom åren har vi öst in miljoner i dessa skolor - som ändå ofta fortsätter underprestera. Orsakerna vet vi alla numera. En extremt svår, närmast omöjlig, uppgift att vända denna utveckling. Men man gör det definitivt inte genom att slå på de skolor som presterar väl. Det är bara ett politiskt stickspår från regeringen för att slippa prata om de riktiga problemen - vad vi ska göra med våra utsatta förorter? Arbetslöshet, utanförskap, social oro, kriminalitet, dålig kunskap i svenska, religiös extremism, våld, uppgivenhet, trångboddhet och svag studietradition i hemmen skapar en usel grund för en lugn, trygg och lärande skolmiljö och hög studiemotivation.
Och glöm inte: En enskild elev kostar precis lika mycket i en friskola som i en kommunal skola i samma kommun eller geografiska område. Ligger skolan i ett utanförskapsområde får man ofta mer per elev än i andra områden - oavsett om skolan är friskola eller kommunal. Skillnaden är hur respektive skola använder pengarna. Vi har många utmärkta kommunala skolor och många utmärkta friskolor. Men också mycket svaga kommunala skolor och enstaka friskolor som inte borde finnas. Lägg kraften på de dåliga skolorna och de svaga studieresultaten och låt de framgångsrika skolorna vara i fred!
Lunchmöte med rektorn för Högskolan i Borås
2022-02-10
I dag hade jag nöjet att äta lunch med Mats Tinnsten, rektor för Högskolan i Borås. Det blev självklart en del samtaol kring hur pandemin påverkat högskolan och studenterna. Att det varit en stor omställning och påverkat studentlivet negativt är helt uppenbart, men trots detta har man inte sett fler avhopp under pandemin än annars och undervisnngen verkar ha fungerat bra överlag även digitalt. Sedan är det självklart så att vissa utbildningar är lättare att bedriva på distans än andra. Självklart är alla glada över att nu kunna återgå till normal undervisning och normalt studentliv.
Jag har ju följt Högskolans utveckling under många år, och också varit en av dem som drivit på för att få en Polishögskola till Borås - något som blev verklighet 2019. En polisutbildning i toppklass som växer stadigt. Annars är väl Högskolan i Borås mest känd för sina avancerade utbildningar inom textil och det stora textilklustret på Textile Fashion Center, helt unikt i sitt slag i Sverige.
Men man bedriver också andra viktiga utbildningar av hög kvalitet, exempelvis sjuksköterskeutbildning och andra vårdutbildningar, lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar, informationsteknik, ekonomi, IT och en hel del annat. Totalt finns över 60 olika utbildningsprogram på olika nivåer. Man bedriver också forskning på flera olika områden och har ett flertal masterprogram. I de utvärderingar som görs får man regelmässigt högt betyg på utbildningarna.
Studenterna kommer till ca 30% från Borås, 30% från övriga Sjuhärad och 30% från övriga Västsverige. Dessutom ca 10% från andra delar av landet. Borås är populärt bland annat för att det finns studentbostäder av god kvalitet nära skolan. Hela Borås har verkligen blommat upp tack vare högskolan, och utbildningsnivån ökar stadigt i hela Sjuhärad. Betydelsen av en högskola för att locka kvalificerade företag och kreativa människor till orten kan inte överskattas.
Nu arbetar man för att få universitetsstatus. Jag kan konstatera att flera andra högskolor i landet har fått sådan status på senare år, av lite oklara skäl (ofta känns det som rent regionalpolitiska skäl), trots att det är svårt att se att just dessa högskolor kunnat uppvisa högre kvalitet på sina utbildningar än den man har i Borås. Det känns för min del en smula godtyckligt, och det vore definitivt inte orimligt att även ge Högskolan i Borås universitetsstatus i framtiden. Det är lite kul för övrigt att utomlands kallas både svenska högskolor och universitet för "university". Så internationellt heter det redan "University of Borås".
Pandemin riskerar att slå mycket hårt mot våra studenter
2021-06-11
Jag får allt fler signaler från studenter, främst på universitet/högskola, men även i gymnasiet och på Komvux, att pandemin kan slå mycket hårt mot dessa grupper.
De som började studera hösten 2020 har normalt genomfört hela sitt första studieår med distansundervisning. De som började hösten 2019 hann bara gå en dryg termin i skolan innan pandemin slog till och har sedan dess bedrivit distansstudier. Att studera på distans är inte alls detsamma som att studera på skolan där man både enklare kan ställa frågor och även ta stöd av kurskamrater. Det verkar också som om en del lärare inte riktigt har det undervisningssätt och den vana som krävs för att undervisa effektivt på distans. Alla studenter har inte heller tillgång till bra internetuppkoppling och snabba datorer, och då är det inte alltid distansföreläsningar fungerar.
Jag befarar att många studenter kommer att missa fler tentor än man skulle gjort om läget varit normalt. Effekten av detta kan bli att man får indraget studiemedel eller rent av blir återbetalningsskyldig till CSN, eftersom det krävs att man klarar ett visst antal poäng för att kunna fortsätta få studiemedel. Risken finns också att studenter hoppar av utbildningarna, dels av ekonomiska skäl, dels för att man tappar studiemotivationen om man missar onödigt många tentor. Stora avhopp från universitet och högskolor skulle allvarligt drabba kompetensförsörjningen i framtiden.
Inte nog med att många studenter suttit isolerade hemma i en liten studentlägenhet under hela pandemin, gått miste om alla studentlivets sociala delar, inte hunnit lära känna sina kurskamrater, och missat en massa tentor. Nu riskerar de också att straffas så hårt ekonomiskt att de kanske inte kan studera vidare. Möjligheten till extraarbete har dessutom varit mycket begränsat under pandemin, inte minst i traditionellt viktiga sektorer som hotell, restaurang, pubar och eventnäringar där många studenter traditionellt har extraarbete.
Jag vet dessutom att en del högskolestudenter mår psykiskt ganska dåligt idag och det blir knappast bättre av att man dessutom får sin ekonomi hotad.
På gymniasiet, komvux och andra utbildningar är läget detsamma. Gymnasieelever är dessutom yngre och har möjligen svårare att ta till sig distansundervisning än äldre elever och har kanske inte alltid samma studiedisciplin som äldre studenter. Risken finns att många elever inte kommer att klara gymnasiet med godkända betyg, vilket stoppar dem från högskoleutbildningar. Här lär behövas extraundervisning, och för vissa elever lär nog ett extra gymnasieår vara enda lösningen. De gymnasieelever som började hösten 2019 har, bortsett från hösten 2019 och början av 2020 enbart haft distansundervisning. Och nu återstår bara ett år av gymnasietiden. Hinner man ta igen allt man missat?
Jag tror detta är oerhört viktiga frågor för politiken att ta tag i, och mina funderingar är följande:
* Vi behöver ett tillfälligt undantag när det gäller studiemedel. I grunden är det bra med tydliga krav för att kunna fortsätta att få studiemedel, men just för det senaste läsåret (2020-21) borde man kunna göra undantag och inte dra in studiemedel eller kräva återbetalning av studenter för att de tagit några poäng för lite. Att tillämpa reglerna strikt i detta läge vore orättvist mot studenterna.
* Högskolorna måste se till att erbjuda extraundervisning och extraföreläsningar till de studenter som behöver det. Sommarkurser är ett alternativ, kanske går det rent av att erbjuda fysiskt i mindre grupper? Målet måste vara att missade tentor ska kunna betas av så snabbt som möjligt.
* Gymnasieskolorna bör göra samma sak - erbjuda extraundervisning och lovskola till de elever som behöver det, och det tydliga målet måste vara att få så många elever som möjligt högskolebehöriga.
* Både för gymnasieelever och andra studerande ungdomar måste det finns tillgång till psykologhjälp och stöd för dem som mår psykiskt dåligt. Här krävs sannolikt extra resurser.
Jag saknar regeringens förslag och ökade resurser på dessa områden. Moderaterna har drivit en del av dessa frågor i riksdagen, men med mycket svalt intresse från regeringspartiernas sida.
Regeringens Pisa-skandal växer
2021-05-04
Regeringens PISA-skandal växer. Nu kommer allt fler uppgifter fram om hur regeringen verkar ha avsiktligt dolt interna rapporter som uppmärksammat det felaktiga urvalet av elever för pisa-testerna 2018.
Av nyhetsrapporteringen i bland annat Expressen och SVT Nyheter kan man konstatera följande:
Den aktuella PISA-undersökningen genomfördes 2018. Hösten 2019 konstaterade tjänstemän på Utbildningsdepartementet att det fanns problem med elevurvalet till PISA-undersökningen. Regeringskansliet har dock inte velat lämna ut dokumenten och ministern har inte velat svara på när hon informerats.
”Jag har inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder”, svarade utbildningsminister Anna Ekström på en skriftlig fråga frånen riksdagsledamot i juli 2020.
På utbildningsdepartementet fanns samtidigt varningssignaler betydligt tidigare än så. I interna promemorior konstaterar tjänstemän i december 2019 att det finns frågetecken kring elevurvalet till Pisaundersökningen. Såväl SVT som Expressen har begärt att få ta del av promemoriorna av Regeringskansliet som inte velat lämna ut dem. Men i avskrifter som Riksrevisionen gjort kan man läsa vad som står.
“Skolorna har tagit ut svängarna lite för mycket i sin tolkning av exkluderingsreglerna och exkluderat alltför många elever“, står det exempelvis enligt Riksrevisionen i en skrivelse från Utbildningsdepartementet daterad den 4 december 2019.
Regeringen har tidigare sagt att det höga exkluderingstalet, alltså andelen elever som inte fått skriva provet trots att de valts ut för att göra det kan förklaras med att många invandrade till Sverige under 2015. Men även det ifrågasätts i den promemoria som skrevs på Utbildningsdepartementet i december 2019. “Slutsatsen måste bli att de nyanlända som kommit mellan år 2015–2017 inte fick något stort genomslag i den population som deltog i Pisa 2018” står det i Riksrevisionens avskrift av promemorian.
Utbildningsminister Anna Ekström har alltså inte berättat om de allvarliga brister som pekas ut i dokumenten – och samtidigt alltså hävdat att hon inte haft några uppgifter som skulle antyda att elever exkluderats på felaktiga grunder. Även i debatter i riksdagen har hon avfärdat kritiken mot urvalet, som bland annat framförts av oss moderater.
I ett annat PM, som Utbildningsdepartementet fortfarande håller hemligt, finns enligt Expressen beräkningar där hela Sveriges redovisade uppgång i läsförståelse byts mot en nedgång (!). Det är ganska anmärkningsvärt.
Anna Ekström blixtinkallas nu till riksdagens utbildningsutskott, med anledning av PISA-skandalen. Denna skandal växer hela tiden, och det känns helt uppenbart att regeringen avsiktligt försökt mörka vad som hänt. Att interna departementspromemorior med allvarlig kritik i en så stor och omdebatterad utbildningspolitisk fråga inte nått ministern känns väldigt konstigt.
Så här skrev jag i ett blogginlägg med anledning av PISA-mätningen. Jag konstaterade själv att andelen elever som inte deltog var orimligt stort. Och påpekade att siffrorna nog borde tolkas med viss försiktighet. Och det var före Expressens avslöjande i juni förra året.
Svenska elever för svaga för att ens få delta i Pisa-mätningen...
2019-12-03
Dagens Pisamätning om svenska elevers kunskapsnivåer var vid en första anblick positiv. Sedan bottennivån 2012 har resultaten stadigt förbättrats. Orsakerna kan väl rimligen vara alla de omfattande skolreformer och resurstillskott som Alliansen genomförde från 2010 och framåt, för några andra större förändringar av skolpolitiken har ju inte gjorts.
Samtidigt tar jag siffrorna med en stor nypa salt. För tyvärr var det en mycket stor andel av de svenska eleverna - hela 11% - som hade så dålig kunskap om svenska språket att de inte ens kunde läsa och besvara frågorna (!) och därför plockades bort ur statistiken. Att en så stor del av eleverna, och betydligt större andel än i andra länder (4%), undantas från undersökningen gör att den tappar mycket av sin trovärdighet.
Dessutom är det allvarligt att hela 18% av eleverna som ingår i undersökningen inte når målen.
Min slutsats är att Pisa-mätningen kanske kan ses som ett positivt tecken och möjligen ett bevis på att vi lämnat den tidigare bottennivån. Men med tanke på att så många elever inte ingått i mätningen och att det är en stor skuta att vända (elever går idag normalt 12 år i skolan) så får man nog avvakta lite med att dra slutsatsen att det har vänt.
Ovanstående inlägg skrev jag alltså före Expressens avlöjande i juni förra året (som alltså gjordes innan Riksrevisionen granskade ärendet).
Riksreviksionen riktar hård kritik mot missvisande Pisa-mätning
2021-04-29
Riksrevisionen riktar i en ny granskningsrapport ovanligt hård kritik mot regeringen för den senaste Pisa-mätningen 2018.
Det fanns många frågetecken kring resultatet av den aktuella mätningen, något jag uppmärksammat tidigare. Många blev förvånade över hur snabbt och mycket de svenska eleverns resultat förbättrats, särskilt när det gäller läsförståelse, och regeringen var snabb att ta åt sig äran för detta. Men när man läste rapporten insåg man snabbt att man i den svenska mätningen undantagit väldigt många elever som inte fått delta i mätningen, och undantagen var många fler än vad som tillåts. Främst var det utrikesfödda elever som undantagits, och regeringen skyllde det på att det kommit så många nyanlända elever. Om man tar bort elever med svag kunskap i svenska är det självklart att elevernas prestationer i svenska totalt sett förbättras.
Riksrevisionen har nu granskat regeringens och Skolverkets hantering av den aktuella Pisa-mätningen, och kritiken är minst sagt hård. Framförallt att man undantagit betydligt större andel av eleverna är tillåtet:
"I samband med Pisa-undersökningen 2018 undantogs ett stort antal svenska elever från att delta. Riksrevisionen konstaterar att detta delvis gjordes på felaktiga grunder, och att regeringen och Skolverket inte har följt upp genomförandet. Det har heller inte gjorts någon trovärdig utredning i efterhand." //
"Efter Pisa-undersökningen 2018 framfördes kritik mot att för många elever i Sverige hade undantagits från att göra testen. Det har därför ifrågasatts om resultaten gav en rättvisande bild.
Skolverket och regeringen förklarade det inträffade med att den svenska skolan efter flyktingkrisen 2015 tog emot en ovanligt hög andel nyanlända elever. Enligt OECD:s regler får vissa elever undantas från att delta i provet, bland annat om eleven fått mindre än ett års undervisning i svenska.
Riksrevisionens granskning visar dock att majoriteten av de ungdomar som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen hade gått för länge i svensk skola för att kunna undantas enligt reglerna."
Riksrevisionens rapport visar också "Utbildningsminister Anna Ekströms (S) egna tjänstemän på departementet slog larm och varnade för ett missvisande elevurval - men fick inget gehör:
"Att Skolverkets och OECD:s förklaringar inte är trovärdiga har uppmärksammats i interna promemorior inom Regeringskansliet. Trots det har regeringen och Skolverket hållit fast vid flyktingkrisen som förklaring och lyft fram OECD:s rapport som stöd för detta."
Självklart kan man visa stora framgångar för en regeringen genom "nordkoreansk statistik", där man räknar det man vill och anpassar underlagen för statistik till det resultat man vill uppnå. Detta går såklart att utveckla om regeringen vill. Om man undantar utrikesfödda från arbetslöshetsstatistiken sjunker arbetslösheten dramatiskt och 2/3 av långtidsarbetslösheten försvinner. Om man undantag alla som saknar jobb från arbetslöshetsstatistiken kan man rent av trolla bort hela arbetslösheten och uppnå full sysselsättning. På samma sätt kan man givetvis undanta alla sjuka när man räknar på vårdköerna. Då försvinner de också...
Värdegrundshysterin hotar den fria forskningen
2021-04-07
Under decennier har både kommuner och myndigheter arbetat idogt med "värdegrundsarbete". I grunden är det såklart en orimlig uppgift att besluta om något slags godtycklig "värdegrund" som alla i en organisation ska arbeta efter, och risken är att de för dagen mest opportuna åsikterna blir utgångspunkt.
Den enda gemensamma objektiva värdegrund vi har i Sverige är våra grundlagar och våra övriga lagar, samt vissa internationella konventioner som Sverige tillträtt. Till detta kommer myndigheternas förordningar som reglerar tillämpningen av lagstiftning mm. Allt detta bygger på grundläggande rättsliga principer i en demokrati - rättssäkerhet, likabehandling av människor, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, religionsfrihet, informationsfrihet och grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Detta räcker långt som gemensamt rättesnöre och det behövs inga hemsnickrade "värdegrundskonsulter" som för dyra pengar styr upp värdegrundsarbetet. Varje chef har ett ansvar för att den egna enheten följer grundläggande demokratiska principer och gällande lagstiftning.
Det senaste är att regeringen nu lite försåtligt även vill försöka styra över forskningen. I författningskommentaren till den forskningsproposition som regeringen lagt fram vill man tillföra ett krav på att forskningen alltid ska utövas inom lagens ramar, men även "utifrån den värdegrund som gäller".
Även om värdegrundskravet alltså inte finns i själva lagtexten utan bara i lagkommentarerna har det har fått mycket hård kritik. Vem ska fastställa vilken värdegrund som ska styra forskningen i varje läge? Detta öppnar för att just för tillfället rådande politiska strömningar och normer i samhället vid varje tid direkt kommer att styra forskningen. Kanske rentav väga tyngre än vetenskaplig sanning? Detta är allvarligt med tanke på att forskning ofta tvärtom syftar till att ifrågasätta rådande sanningar och stöta och blöta åsikter, teorier och historiska skeenden. Inte minst ifrågasätta just för tillfället gällande åsikter, rutiner och prioriteringar inom politik och samhällsförvaltning.
Bara misstanken att politikerna bakvägen i författningskommentarer kan misstänkas försöka styra, strypa eller påverka den fria forskningen är orimlig i en demokrati. Moderaterna kommer att markera tydligt mot detta när riksdagen behandlar propositionen.
Lottning till högskoleprovet sviker de unga
2020-09-24
Beskedet att man nu alltså ska lotta (!) ut platser till högskoleprovet, och att endast uppskattningsvis 50% av dem som vill ska få tillfälle att göra provet är inget annat än ett svek mot våra ungdomar. Vi har alltså en rekordhög ungdomsarbetslöshet som vi inte sett i modern tid, över 100.000 unga är utan jobb. För många av dem är studier en möjlig lösning för att göra något vettigt av tiden och rusta sig för tiden efter pandemin. Och högskoleprovet är för många just biljetten till sådana studier.
Att regeringen inte lyckats lösa frågan om att erbjuda alla som vill möjlighet att göra högskoleprovet är närmast obegripligt. För att klara den sociala distanseringen behövs fler lokaler, det är självklart. Men lediga lokaler finns i överflöd - praktiskt taget alla hotell och konferensanläggningar står tomma och går självklart att hyra en dag för en billig peng. Annars finns fullmäktigesalar, aulor och idrottshallar i alla kommuner. Även företag hade säkert ställt upp om man fått frågan. Personal går säkert också att ordna fram - jag gissar exempelvis att merparten av landets lärare och även merparten av landets politiker på olika nivåer skulle kunna tänka sig att ställa upp en enda dag som kontrollanter av dem som gör provet i detta krisläge. Jag hade själv gladeligen gjort det, och hade inte krävt något betalt heller.
Det är bara att konstatera att viljan och kreativiteten att lösa detta helt enkelt har saknats. Och att massor av ungdomar därmed blir fast i arbetslöshet i stället för att kunna studera. Det är oerhört sorgligt och så onödigt.
Jag KU-anmäler justitieminister Morgan Johansson (S)
2020-07-09
I går lämnade jag in en KU-anmälan mot statsrådet Morgan Johansson (S) för att han spridit osanna uppgifter på twitter. Min anmälan är nu registrerad hos Konstitutionsutskottet.
Detta är ännu en i raden av KU-anmälningar från min sida mot statsråd som sprider felaktiga faktauppgifter i sociala medier. Konstitutionsutskottet har enigt uttalat vid flera tillfällen att statsråden måste vara noga med att det de skriver i sociala medier är korrekt. Och i denna fråga har Morgan Johansson spridit gravt felaktiga uppgifter. Det är inte första gången, och han skjuter ganska ofta från höften och kastar ur sig uppgifter som sedan visar sig vara felaktiga. Jag förväntar mig mer av ett statsråd. Till och med av ett socialdemokratiskt sådant. Till saken hör att jag tidigare anmält statsrådet Johansson till KU, och då beslutade ett enigt KU att rikta en anmärkning mot honom för samma sak - felaktiga faktauppgifter på twitter.
2020-07-08
Till konstitutionsutskottet:
Begäran om granskning av justitie- och migrationsminister Morgan Johanssons (S) uttalande i sociala medier rörande statistik om elevresultat
Med anledning av en nyhet i SR Ekot om att Skolverket från och med september endast kommer att publicera statistik på riksnivå, samt att statistik om enskilda skolor inte kommer att publiceras, skrev justitie- och migrationsminister Morgan Johansson den 26 juni följande på Twitter: ”Friskolorna vill alltså inte att allmänheten ska få veta hur bra eller dåliga de är, och de vill dölja eventuell betygsinflation. Det får till följd att inga skolresultat i fortsättningen publiceras. Hur ska föräldrar och elever då kunna välja skola? Det här är totalt galet.”
Morgan Johansson sprider dock en felaktig uppgift. Beslutet att SCB skulle ändra sin statistik har tagits av myndigheten själv, efter beslut i Kammarrätten om att vissa uppgifter ska sekretessbeläggas.
Friskolornas Riksförbund protesterade mot beslutet när Kammarrättens dom meddelades i december 2019. I en debattartikel på Dagens samhälle skrev Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund följande: ”Väsentlig information om enskilda skolor ska vara tillgänglig för föräldrar och elever. Det är poängen med det fria skolvalet – att göra medvetna val. SCB:s bedömning att inte lämna ut uppgifter om genomströmning, betyg och elevsammansättning till SKR – Sveriges kommuner och regioner – om friskolor av affärsmässiga skäl är ett steg i helt fel riktning. Därför vill vi tillsammans med Skolverket och SKR hitta en lösning om det visar sig att Kammarrättens dom ligger fast.”
Domen överklagades, men eftersom prövningstillstånd inte meddelades står domen fast. När detta stod klart rekommenderade Friskolornas Riksförbund sina medlemmar att på sina hemsidor själva redovisa de resultat från sina skolor som SCB tidigare redovisade. Statsrådets uttalande på Twitter antyder att det är friskolorna som krävt den aktuella förändringen. I själva verket är det tvärtom – de har motsatt sig förändringen. Statsrådets uttalande är därmed felaktigt i sak.
Konstitutionsutskottet, KU, har i mängder av ärenden framhållit vikten av att statsråds uttalanden ska vara korrekta. Senast detta skedde var under våren 2019. (2018/19: KU20) Vidare konstaterade konstitutionsutskottet i sin granskning våren 2012 att objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § RF bl.a. får anses innebära att information som utgår från det allmänna ska vara korrekt, vederhäftig och väl kontrollerad. Om informationen skulle visa sig innehålla uppgifter av oriktigt eller inaktuellt slag måste enligt utskottet åtgärder vidtas som korrigerar detta
Detta gäller även för uttalanden i sociala medier. Så sent som våren 2018 granskade konstitutionsutskottet justitie- och migrationsministerns uttalande om arbetslösheten bland utrikes födda (bet. 2017/18:KU20 s. 300 f.). Uttalandet gjordes genom ett uttalande på Twitter. Konstitutionsutskottet konstaterade att statsråd, i likhet med andra medborgare, har rätt att göra uttalanden i olika sammanhang, men att statsråd kan behöva ta särskild hänsyn (s. 306). En självklar utgångspunkt i dessa sammanhang är att uttalandena ska vara korrekta. Utskottet konstaterade att statsrådet i sitt uttalande om arbetslösheten bland utrikes födda redovisat statistik som inte mer än i möjligen begränsad utsträckning inkluderat den grupp uttalandet avsett, och uttalandet hade därmed gett en missvisande bild. KU framhöll att justitie- och migrationsministern ansvarar för sina uttalanden och därmed även för att de uppgifter som han lämnar är korrekta. Att det aktuella uttalandet hade gjorts från ministerns personliga Twitterkonto saknade enligt utskottet i sammanhanget betydelse.
Man ska kunna lita på att uppgifter som kommer från regeringsföreträdare är korrekta. Regeringens uppgift är inte att förvränga verkligheten i politiska syften. Jag anser att Morgan Johansson med sitt Twitterinlägg agerar på ett vilseledande sätt när han sprider felaktiga uppgifter. Mot bakgrund av detta hemställer jag att konstitutionsutskottet granskar statsrådet Morgan Johanssons agerande i den aktuella frågan.
Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)
Välkommen HD-dom - och hög tid att avskaffa Barn- och elevombudet
2020-07-05
I fredags kom en välkommen HD-dom. Läraren som lyfte bort en elev som vägrade flytta på sig och inte blockera korridoren friades från ansvar och skadeståndskravet för "kränkning" som Barn- och elevombudet yrkat på avslogs. Att HD-domarna inte var eniga spelar mindre roll - domen blir ändå prejudicerande och det är ny tydligt att en lärare får lov att både ta tag i en elev och flytta undan dem med rimligt våld om det behövs för att säkra ordningen på skolan. Domen välkomnas av lärarnas fackliga organisationer och stora delar av politiken. Jag skulle tro att även en överväldigande majoritet av Sveriges föräldrar och elever också välkomnar den.
Det hade helt enkelt gått för långt när lärare som tog krafttag mot elever som mobbar, slåss och förstör för alla andra fick kritik och skolan tvingades betala skadestånd för kränkning till eleven som betett sig illa. Det skapade en situation där en lärare hellre blundade för sådana händelser och rektorer inte vågade stå upp för sin personal som agerade. Nu kan detta förhoppningsvis vända.
Det är också hög tid att, som jag skrev på twitter i fredags, se över behovet av Barn- och elevombudet (en verksamhet under Skolinspektionen). Tanken att stärka elevernas trygghet och rättigheter var säkert god, men det blev precis tvärtom. Barn- och elevombudet har uppenbarligen större intresse av att värna om rätten för ligister och mobbare att så ersättning för "kränkning" än att försöka medverka till en tryggare miljö i skolan för den stora majoriteten av eleverna som drabbas av dessa stökiga och våldsamma elever. I det läget tycker jag att man helt enkelt ska avskaffa Barn- och elevombudet helt. Jag kommer att motionera i riksdagen om ett avskaffande under den allmänna motionsperioden i höst.
I klassrummet och skolan är det de vuxna som bestämmer och eleverna som ska lyda. Det är inte konstigare än så. Och om lärare eller annan skolpersonal upplever att en elev beter sig illa mot andra elever är det inte bara deras rättighet att ingripa, utan en skyldighet. Och detta måste kunna ske utan rädsla för att man ska hängas ut i media eller för att skolan ska tvingas betala ersättning för "kränkning". I det fall en vuxen går över rimliga gränser får väl den drabbade eleven och dennes föräldrar klaga hos rektorn eller i allvarliga fall polisanmäla detta för prövning i enlighet med vår vanliga lagstiftning.
PISA-mätningen byggde alltså på falska siffror
2020-06-03
Det är ingen brist på skandaler just nu kopplade till regeringen och dess myndigheter. I går "avslöjade" Expressen även att den senaste PISA-mätningen, som framställdes som en vändning uppåt, inte alls var så positivt som det framstod. Man hade helt enkelt inte låtit elever med svaga kunskaper delta i testet. Och då är det såklart lätt att nå bra resultat. Om elever med bristande ordförståelse inte deltar i testet om läsförståelse och elever som inte kan räkna inte deltar i matematiktestet så blir såklart de sammantagna nationella resultaten jättebra. Den svenska framgången i Pisa byggde helt enkelt på falska siffror.
Här är hela artikeln i Expressen:
Nu är det i och för sig ingen nyhet att denna Pisa-mätning inte gav en korrekt bild. För det första framgår det tydligt i rapporten, konstigt att så få läste den. Dessutom påpekade vi detta från moderat sida redan när resultatet presenterades. Jag skrev även om det här på bloggen den 3 december i fjol, och bland annat påpekade jag att vi i Sverige undantog 11% av eleverna mot 4% i genomsnitt i andra länder. Detta utgick i vart fall jag från berodde på att Sverige vid testtillfället hade en större andel nyanlända elever än andra länder, och elever som varit i landet mindre än ett år ska enligt reglerna inte delta i testet. Att detta omfattade 11% av eleverna i Sverige var illa nog och visade att svensk skola har en mycket tuff uppgift att lyfta de sammantagna skolresultaten med så stor andel utrikesfödda elever.
Man kan nu konstatera att det verkar ha varit ännu värre än vad som framgick av Pisa-rapporten. Ännu fler elever verkar helt enkelt inte ha fått chansen att delta i testet, och nu handlar det om elever som enligt reglerna borde deltagit. Detta är självklart en skandal, ett manipulerat test har inget statistiskt värde alls. Ansvaret lär även i denna fråga landa på regeringen. Vi får vvakta nya och förhoppningsvis korrekt genomförda tester i framtiden innan vi kan konstatera om den svenska skolan är på rätt väg eller inte.
Inga barn ska lämnas efter i skolan
2019-12-11
I dag höll alltså Ulf Kristersson sitt årliga jultal i Stockholm. I talet blickade Ulf Kristersson framåt mot 2020-talet och presenterade Moderaternas sjupunkts-program för att återupprätta svensk skola:
"Om knappt tre veckor så ringer vi ut 10-talet. Vårt land är på många sätt fantastiskt. Men kan bli ännu mycket bättre. Den gemensamma uppgiften för 2020-talet är att återupprätta det svenska samhällskontraktet."
"Att stoppa våldet så att människor kan känna sig trygga är den första fundamentala delen av samhällskontraktet. Den andra delen är en riktigt bra skola. Så att alla barn i Sverige kan få en egen, ärlig chans."
"En misslyckad skolgång är den snabbaste vägen in i kriminalitet. Det är också den säkraste vägen till droger och fattigdom. Att stoppa dagens skolmisslyckande är därför helt avgörande för att stoppa rekryteringen in till de kriminella gängen. Inga barn ska lämnas efter. Klassresan måste än en gång börja i klassrummet."
Moderaternas sjupunkts-program för att återupprätta svensk skola:
-
Tydligare kunskapskrav. Vi vill att kurs- och läroplanerna görs om med fokus på tydliga faktakunskaper i varje ämne. Kunskapskraven måste höjas – ämne för ämne och årskurs för årskurs.
-
Bättre start. Barn till personer som står långt från arbetsmarknaden och barn till nyanlända ska erbjudas extra förskola. Förskoleklassen bör göras om till nya årskurs ett så att sexåringarna får tidigare kunskaper och resurser.
-
Mer undervisning. Vi föreslår en lektion mer per dag redan på lågstadiet, med fokus på svenska och matte. Alla elever ska erbjudas läxhjälp. De som inte klarar skolan ska gå i lovskola eller ytterst läsa om årskursen.
-
Skärpta krav på skolkvalitet. Skolinspektionen måste snabbare och effektivare kunna agera när oegentligheter uppdagas. Vi vill också införa årliga kvalitetsmätningar för alla skolor. Skolor som inte fungerar ska stängas.
-
Lugnare klassrum. Ordning och studiero ska skrivas in i skollagens portalparagraf, och rektorn ska ges en tydlig skyldighet att upprätthålla ordning. Enligt dagens skollag ska ordningsregler utarbetas under medverkan av eleverna. Det vill vi förändra. Rektor ska också få ansvar för att omplacera elever, när så krävs. Omplaceringar och permanenta avstängningar måste kunna genomföras på ett bättre sätt, exempelvis om en elev begått allvarliga brott.
-
Stärk lärarens auktoritet. Hälften av lärarna i grundskolan och gymnasiet har undvikit att ingripa i stökiga situationer på grund av oro för repressalier. Så kan det inte fortsätta. Skollagen måste ändras så att lärare och rektor får mandat att agera. I klassrummet ska det vara läraren som bestämmer.
-
Tydliggör rektorns chefskap. Ledarskapet brister på många skolor och rektorer stannar i snitt bara två år på en skola. Rektorsutbildningen behöver byggas ut och förbättras med starkare fokus på ledarskap.
Svenska elever för svaga för att ens få delta i Pisa-mätningen...
2019-12-03
Dagens Pisamätning om svenska elevers kunskapsnivåer var vid en första anblick positiv. Sedan bottennivån 2012 har resultaten stadigt förbättrats. Orsakerna kan väl rimligen vara alla de omfattande skolreformer och resurstillskott som Alliansen genomförde från 2010 och framåt, för några andra större förändringar av skolpolitiken har ju inte gjorts.
Samtidigt tar jag siffrorna med en stor nypa salt. För tyvärr var det en mycket stor andel av de svenska eleverna - hela 11% - som hade så dålig kunskap om svenska språket att de inte ens kunde läsa och besvara frågorna (!) och därför plockades bort ur statistiken. Att en så stor del av eleverna, och betydligt större andel än i andra länder (4%), undantas från undersökningen gör att den tappar mycket av sin trovärdighet.
Dessutom är det allvarligt att hela 18% av eleverna som ingår i undersökningen inte når målen.
Min slutsats är att Pisa-mätningen kanske kan ses som ett positivt tecken och möjligen ett bevis på att vi lämnat den tidigare bottennivån. Men med tanke på att så många elever inte ingått i mätningen och att det är en stor skuta att vända (elever går idag normalt 12 år i skolan) så får man nog avvakta lite med att dra slutsatsen att det har vänt.
Gör det enklare och billigare att ta körkort!
2019-07-26
I dag följer jag upp mitt tidigare blogginläögg med denna debattartikel i Borås Tidning.
Politiken har bäddat för kaos kring bilskolor och körkortstagning
2019-07-22
Jag har under ett antal år varnat för att politiken skapar stora problem kring körkortstagningen i Sverige. Allt fler nya obligatoriska moment har drivits fram av skickliga lobbyister, allt högre kostnader har lagts på till följd av politiska beslut och samtidigt har man gjort det mycket svårare och dyrare att ta körkort som privatist. Tillsammans riskerar detta att göra att färre unga tar körkort, och att därmed får svårare att komma in på en arbetsmarknad där allt fler yrken idag kräver körkort.
Nu larmar körskolorna om att allt fler övrningskör illegalt hos svarta körskolor, att det utfärdas falska intyg om genomgångna moment mm. Jag är inte det minsta förvånad - körskolorna själva har bäddat för detta genom att som skickliga lobbyister driva på för allt fler obligatoriska kurser och moment som gjort att de kan tjäna ännu mer pengar på dem som vill ta körkort. Och till slut nås en gräns när det blir så dyrt att ta körkort att det i stället blommar upp en svart verksamhet. Körskolornas branschorganisation och politikerna bär ett gemensamt ansvar för detta.
Mina förslag för att åtgärda detta har i huvudsak varit tre:
1. Stoppa nya pålagor, nya obligatoriska moment och höjda kostnader. Lobbyisterna jobbar ständigt för att göra körkorten dyrare. Politiken måste stå emot!
2. Förenkla dagens regler, se över om alla moment som ingår idag verkligen behövs och ta bort onödiga kostnader. Jag har skrivit olika motioner på detta tema i stort sett varje år sedan jag kom in i riksdagen 2006, några har i vissa delar blivit verklighet, men långtifrån tillräckligt.
3. Se över möjligheten att införa studielån för körkort. Jag har skrivit riksdagsmotioner om detta varje år 2014-2018. Jag drev också frågan våren/sommaren 2014, och frågan om studielån för körkort blev sedan plötsligt ett tydligt valfläsk-löfte från Socialdemokraterna i valrörelsen 2014. Men det enda man sedan presterade i regeringsställning var möjlighet till vissa begränsade lån till vissa utpekade grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden, medan alla andra får betala själva. Extremt orättvist och inget som hjälper majoriteten av de unga som idag vill ta körkort. Körkortsutbildning skiljer sig inte från annan utbildning, och därför är det rimligt att man ska kunna få studielån (men inte studiebidrag eller andra mer eller mindre godtyckliga bidrag som idag) för att ta körkort.
Till detta skulle jag vilja lägga ytterligare en fråga:
4. Analys av hur körkortsutbildning bör momsbeläggas. Dagens momsregler får kritik och känns inte helt logiska.
Jag vill se en samlad översyn med tydligt syfte att göra körkortstagning enklare och billigare och där onödiga moment gallras bort och myndigheternas avgifter sänks. Om man kombinerar detta med möjlighet till studielån för en maxsumma per körkort skulle fler ha råd att ta körkort utan att anlita svarta körskolor eller falska intyg. Det skulle dessutom göra det lättare för många att pendla dit jobben finns och det skulle underlätta företagens rekrytering av personal i många yrken.
Till hösten blir det en ny riksdagsmotion om detta! Förr eller senare ska jag väl ändå lyckas komma framåt i frågan. Sunt förnuft talar för mina förslag, det blir allt mer uppenbart.
Besök på SM i Ung Företagsamhet
2019-05-07
Motionsframgång om översyn av körkortsutbildningen
2019-04-03
I dag hade jag på nytt framgång vid riksdagens votering. Riksdagen beslutade att uppmana regeringen att se över körkortsutbildningen med avsikten att försöka göra den mindre kostsam utan att tumma på trafiksäkerheten. Det innebar ett delvis bifall till min riksdagsmotion i samma fråga, 2018/19:1845 Översyn av regelverk och kostnader för körkort
Bra och viktigt - körkort är en mycket central fråga för många yrken idag, och det är viktigt att unga människor tar körkort. Att göra utbildningen mindre kostsam borde inte vara något större problem om viljan finns och man står emot Trafikskolornas extremt starka lobbyarbete. Trafikskolorna argumenterar ständigt för nya kostsamma moment "för trafiksäkerhetens skull" och vill göra det allt svårare att övningsköra privat. Detta borde politikerna kunna stå emot.
S, MP, C och V bär ansvaret för fiaskot med gymnasielagen
2019-03-28
Regeringens och Centerpartiets hantering av den så kallade "gymnasielagen" har i det närmaste slutat med en katastrof. Precis som vi varnade för. Den märkliga idén att låta åtskilliga tusen vuxna män utan asylskäl få uppehållstillstpånd för gymnasiestudier var mycket ogenomtänkt, förutom att det var väldigt orättvist att just de som kommit under en viss tidsperuiod får större chans att stanna än de som kom strax före eller strax efter denna period. Inte heller tänkte man igenom hur dessa unga män skulle kunna klara av gymnasiestudier utan att ha tillräckliga förkunskaper. Jag får signaler från skolor och lärare runt om i landet att dessa gymnasieelever har kunskaper som högst motsvarar mellanstadienivå och aldrig kommer att kunna ta en godkänd gymnasieexamen. Politikerna löste inte frågan om boende och försörjning, och det betyder att ett antal gymnasiestuderande idag saknar bostad och i praktiken lever på gatan utan att ens ha pengar till mat. Rapporter från polisen tyder på att en del av dessa unga män i stället dras in i droghandel och annan kriminalitet.
Man beslutade även att de unga männen efter gymnasietiden ska få sex månader på sig att skaffa arbete för att få stanna permanent i landet. I annat fall ska de utvisas. Ingen löste dock frågan om hur dessa personer ska ha någonstans att bo och hur de ska lösa sin försörjning medan de söker jobb. Många lär hänvisas till att leva på gatan medan de söker jobb. Hur de då ska kunna vara anställningsbara är svårt att se.
Den senaste tiden har vi sett många debattartiklar om dessa frågor. Nedan två som är mycket läsvärda. Först ett debattinlägg av vår moderate migrationspolitiske talesperson Maria Malmer Stenergard. Därefter ett debattinlägg om skolans problem med att hantera allt fler nyanlända elever i skolan, elever som saknar nödvändiga förkunskaper.
Bästa inlägget i skoldebatten någonsin?
2019-03-26
Skådespelaren och programledaren mm, Louise Nordahl, har gjort detta fantastiskt roliga och tänkvärda inlägg i skoldebatten. Jag har hämtat det från hennes facebooksida. Titta, lyssna och njut. Mitt i prick!
Oansvarig migrationspolitik har orsakat skolsegregationen
2019-03-11
Frågan om den växande skolsegregationen uppmärksammas allt mer. Och visst är det ett stort samhällsproblem. Vi vet att utrikesfödda barn och ungdomar som inte träffar och umgås med svensktalande har väldigt svårt att lära sig svenska språket. Och det är i sig en nyckel till allt annat - vidare studier, arbete, egen försörjning och att bli en del av samhället.
Det finns ett betydande antal skolor i våra förorter där endast en liten minoritet av eleverna talar svenska. Detta skylls nu på vänsterhåll på det fria skolvalet, dvs rätten för föräldrar att välja skola till sina barn. Man menar att engagerade föräldrar och högpresterande elever väljer bort vissa skolor, vilket ökar segregationen ytterligare.
Argumentationen har stora brister, vilket jag konstaterade på twitter igår kväll:
Aktiva och engagerade föräldrar kommer alltid att välja de skolor de tror är bäst för sina barn, och välja bort de dåliga skolorna. Förr gjorde man det genom att helt enkelt bosätta sig i ett upptagningsområde för en "bra skola". I dag gör man det i stället genom att använda det fria skolvalet. Effekten blir precis densamma., dock med en skillnad - även engagerade föräldrar i våra utanförskapsområden kan idag välja bort en dålig skola även om man inte har råd att flytta till ett mindre socialt segregerat område. På detta sätt motverkar faktiskt det fria skolvalet segregation genom att möjliggöra val av en bra skola även om föräldrarna tillhör mer ekonomiskt svaga grupper eller bor i "fel" område.
Det ingen vågar prata om är som vanligt grundproblemet. Vi har tagit emot alldeles för många invandrare under decennier. Och många av dessa har samlats i vissa socialt utsatta förorter. Många barn har aldrig sett sina föräldrar gå till jobbet, många av föräldrarna är själva lågutbildade och kan inte ge sina barn det stöd i skolåren som de behöver. Många talar inte heller svenska. Problemen för skolor med många utrikesfödda (eller barn till utrikesfödda föräldrar) är att så stor andel av barnen har behov av stöd, samtidigt som resurserna är begränsade. Det finns inte hur många duktiga lärare som helst, det är stor brist på speciallärare, specialpedagoger, kuratorer och språklärare. Samtidigt är studiemiljön ofta dålig. Och som om detta inte skulle räcka fyller vi hela tiden på med fler nyanlända elever. Till och med barn som saknar rätt att vistas i landet har rätt till skola, och inte blir det bättre av att 9.000 unga ensamkommande män utan asylskäl också får stanna för att studera. Man kan helt enkelt inte stoppa in hur många utrikesfödda, icke svensktalande, barn som helst i den svenska skolan och tro att alla barn ska lyckas!
Att inbilla sig att svenskfödda föräldrar frivilligt skulle ställa upp på att få sina barn "bussade" till förorten för att "blanda upp" eleverna med svensktalande barn är helt orimligt. Samma sak att inbilla sig att utrikesfödda välutbildade föräldrar frivilligt skulle avstå från att välja en annan skola till sina barn. Föräldrarna inser att det skulle missgynna deras barns chanser att skaffa sig en bra utbildning med goda betyg. Och varje förälder tänker främst på sina egna barn.
Politiken bär ett tungt ansvar för skolsegregationen, och det kan inte skyllas på det fria skolvalet. De viktigaste åtgärderna nu vore att stoppa i stort sett allt mottagande av asylsökande under överskådlig tid, strama upp anhöriginvandringen och se till att alla utan uppehållstillstånd lämnar landet. Samtidigt borde vi stoppa rätten till skola för dem som lever illegalt i landet - dessa barn ska gå i skola i hemlandet i stället. Det sistnämnda var något jag tog strid mot när lagen om rätt till skola för personer som lever illegalt i landet beslutades. Men få politiker, även i mitt eget parti, höll med.
Vi behöver också ge bättre betalt till duktiga lärare som väljer att arbeta i en skola i ett utanförskapsområde, stärka lärarna i deras roll som den som bestämmer i klassrummet, och avvisa elever som förstör för andra. Ett ökat samarbete mellan olika skolor i olika stadsdelar är också viktigt - att elever från olika kultur och bakgrund lär känna varandra, gör gemensamma aktiviteter och engagerar sig på olika sätt. Integration kan inte kommenderas fram utan bygger alltid på personlig kontakt mellan människor. Kanske kan en skola klass med stor del svensktalande elever ta en klass i en utanförskapsskola som fadderklass? Mer stöd till ideella krafter och idrottsföreningar som verkar för att erbjuda barn från olika bakgrund en meningsfull fritid gynnar också integrationen.
Sverige har satt sig i en extremt svår sits, och många verkar fortfarande inte inse detta. Jag har såpass stor insyn i den svenska skolan att jag inte tror att ett det finns minsta chans att alla barn i våra förorter någonsin kommer att klara skolan eller ens lära sig svenska. Vår migrationspolitik kommer att döma många till permanent utanförskap, generation efter generation. Men med rätt politik kan i vart fall betydligt fler barn lyckas. Och vi måste göra allt vi kan för att det blir så många som möjligt.
Invigning av den efterlängtade polisutbildningen i Borås
2019-01-25
I dag var jag med vid invigningen av den nya polisutbildningen vid Högskolan i Borås. Ända sedan jag kom in i riksdagen 2006 har jag, tillsammans med andra riksdagsledamöter från valkretsen, jobbat envist för att få en polisutbildning till Borås. Bland annat har vi skrivit ett flertal riksdagsmotioner och debattartiklar om saken och diskuterat saken med ministrar av olika färg. Och nu blir det äntligen verklighet. Det känns riktigt bra, både för att stärka Högskolan i Borås, bidra till en bra polisutbildning och göra det lättare att rekrytera utbildade polisaspiranter till Sjuhärad. Och samtliga 144 platser på utbildningen är fyllda med studenter!
Här några bilder från dagens välbesökta evenemang. Bandklippning av ett avspärrningsband, där Högskolans rektor Mats Tinnsten och projektledare Lotta Englund höll i saxen, var en självklar sak.
Borås Tidning skrev en längre artikel om invigningen, här är inledningen.
Lärarnas viktigaste uppgift är att undervisa
2018-10-22
Rubriken kan tyckas självklar, men det är den tyvärr inte.
Min mamma var lågstadielärare (åk 1-3) och gick i pension 1998. Redan under sina sista 10-15 år i yrket beklagade hon sig ofta över hur mycket det var som störde lektionerna, och hur mycket extra arbete hon hade bredvid det "vanliga" pedagogiska arbetet. Allt mer tid gick åt till att hantera konflikter och sociala problem (och då jobbade hon ändå inte på någon skola i något speciellt socialt utsatt område), och under skoldagarna var det oerhört mycket utifrån som störde lektionerna. Och hon var ändå "av den gamla stammen" som med fast hand höll god ordning i klassrummet och eleverna lyckades ofta bra.
I dag har arbetssituationen för lärarna blivit ännu mer komplex. Det märker jag när jag är ute och träffar lärare. Detta att aldrig känna att man hinner med, att man har för lite pauser under dagen, att man sällan hinner prata med vuxna kolleger under dagen, och att man måste ta stort socialt ansvar för elever som mår dåligt är vanliga reaktioner.
I dagens Borås Tidning finns en artikel som väcker nya frågor. I artikeln kritiseras att skolorna i Borås inte har "rutiner för avfallssortering" vilket tydligen ses som ett stort problem. I sak handlar det tydligen bland annat om att det inte finns påsar för komposterbart avfall i alla klassrum där man kan kasta resterna efter fruktstunden...
Det diskuteras också att lärarna ska ansvara för källsorteringen och att de sedan också ska se till att bära ut soporna. En rektor, Richard Jennerhed på två av skolorna är föredömligt tydlig: "Jag sätter inte mina lärare på att hämta sopor, de har tillräckligt med arbetsuppgifter ändå" säger han. Även lärarfacken är kritiska. Tommi Wärme på Lärarförbundet i Borås påpekar att allt fler uppgifter läggs på lärarna. Exempelvis har så många elever idag specialkost att inte kökspersonalen hinner servera alla elever på vissa skolor och då får lärarna ta över även denna uppgift.
En annan rektor, Kerstin Koivisto, säger i artikeln att "det är knöligt att få till arbetet på småskolor för det är så få personer på många "bredviduppdrag" som det tas beslut om i alla möjuliga instanser att vi ska leverera i skolans värld".
Av artikeln framgår även att "de närmaste åren ska kommunens alla grundskolepedagoger genomgå en miljöutbildning för att öka kompetensen inom miljlöarbetet". Det kan givetvis låta bra, men jag får ofta höra från lärare att det sällan finns tid att vidareutbilda sig i pedagogik eller fördjupningar i sina ämnen, samtidigt som studiedagar och utbildningar ofta handlar om sådant som värdegrund, genuspedagogik, antimobbningsarbete och liknande som kommer via beslut uppifrån från politik och förvaltning. Ofta viktiga saker i och för sig, men en duktig lärare måste också få tid att vidareutbilda sig i sina ämnen!
När det gäller källsortering och avfallshantering måste jag också ställa mig frågan var föräldrarna kommer in i bilden? Är inte detta en sak som barn i första hand bör lära sig hemma av sina egna föräldrar? Det är ändå i hemmen som den största delen av avfallshanteringen sker? Det är ju knappast barnens fruktstund i skolan som skapar de stora avfallsbergen.
Jag är inte bara uppvuxen med en mamma som är lärare, jag har själv provat på läraryrket i ganska stor omfattning som lärarvikarie på samtliga stadier i grundskolan, och under min studietid var det ett av mina viktigare extrajobb. Jag arbetade i flera olika kommuner och många olika skolor och kunde tydligt se skillnaden i arbetssituation på olika skolor. Jag har även undervisat en del på universitetsnivå och har också i mitt yrke arbetat mycket med internutbildning. Jag har också varit med och drivit en föräldrakooperativ förskola. Utbildning och pedagogik är frågor som intresserar mig mycket, det är ju överföring av kunskap mellan generationer som leder samhället framåt. Mitt första politiska uppdrag var att sitta i utbildningsnämnden i Marks kommun, och jag var ledamot av riksdagens utbildningsutskott 2010-14. Sedan några veckor är jag ersättare i samma utskott vid sidan av mitt huvuduppdrag i finansutskottet. Arbetssituationen för lärarna och hur vi lockar fler duktiga ungdomar att vilja bli lärare ser jag som några av våra viktigaste uppgifter de kommande åren. Utan kunniga lärare som kan foksera på den pedagogiska delen så kommer vi aldrig att lyfta svensk skola. Politisikt styrda kringuppdrag måste begränsas.
Jag tycker det är solklart att lärare vare sig ska bära sopor eller servera mat. De ska inte heller göra det jobb som borde göras av kuratorer eller skolsköterskor för att dessa saknas. Lärare har studerat ett antal år på högskola för att
bli bra pedagoger och lära ut ämnen enligt läroplanen. I denna läroplan ingår ju bland annat olika inslag om miljö och hållbarhet, och detta är såklart lärarens uppgift att förmedla. Men det praktiska arbetet på skolorna att hantera avfall, servera mat och liknande ska givetvis inte ligga på lärarna. Tiden mellan lektionerna behöver lärarna för återhämtning och för att hinna förbereda nästa lektion.
Religiös extremism stoppas inte av populistiska förslag
2018-09-06
Valrörelser brukar alltid innehålla en rejäl dos av populism och enkla lösningar på komplicerade problem. Årets är inget undantag, snarare tvärtom. Allt är digitalt, svart eller vitt, utan nyanser och utan att partierna erkänner att många problem är betydligt mer komplicerade än vad de låtsas om.
I dagens Borås Tidning skriver jag om detta, och konstaterar att religiös extremism inte stoppas av populistiska förslag utan av konkret och fungerande politik. Och det har moderaterna, vilket jag beskriver i artikeln. Jag berör också frågan om "förbud mot religiösa friskolor" som ett antal partier lagt fram. Problemet är bara att dessa förslag är orealistiska och lätt blir ett slag i luften. Om man förbjuder "religiösa friskolor" i lag kommer oseriösa skolor bara att bryta namn och ändra sina stadgar eller bolagsordningar och sedan fortsätta som förut. Det viktiga är löpande oanmälda kontroller av alla skolor och att man givetvis också agerar när man får kännedom om något som inte verkar vara som det ska. Att man även ska göra en grundlig granskning av skolors ägare och ledning är redan beslutat i lag av en närmast enig riksdag. Lärare eller huvudmän för en skola som bryter mot lagar och regler bör givetvis också gripas och dömas och sedan förbjudas att driva skolor.
Vi ska inte vara naiva utan ha kontroll över landets alla skolor. Men ett generellt förbud mot religiösa friskolor är ett slag i luften och riskerar snarare att kasta ut barnet med badvattnet.
Nya projektpengar löser inte problemen i utanförskapsområdena
2018-06-27
Gårdagens "nyhet" från regeringen att man vill ge mer pengar till kommuner som har stora problem med utanförskap och segregation. Projektpengarna kan "sökas" av ett antal utpekade kommuner, och exempelvis kan Göteborg få maximalt 33 miljoner om året och Malmö 22 miljoner. Man kan fundera över vilka underverk detta ska göra för Malmö som redan idag får 5.000 miljoner i utjämningsstöd från andra svenska kommuner. De nya 22 miljonerna ska alltså lösa det som de 5 miljarderna inte klarat?
Att regeringen kallar detta för "en långsktig strategi för att bryta segregationen i Sverige" är närmast en hån mot svenska folket. Det hade varit ärligare att säga att man inte har någon idé alls om vad man ska göra åt situationen, och att man därför gör som man brukar - duttar ut lite mer pengar från osss skattebetalare för att det ska framstå som att man visar handlingskraft. Man försöker helt enkelt köpa väljarnas röster med deras egna pengar.
Om det var brist på pengar i våra kommuner som orsakade utanförskap, sociala problem och kriminalitet i våra förorter hade problemen knappast funnits i landet med världens nästan högsta skatter. Alltså är det inte mer projektpengar till kommunerna som är lösningen. Lika lite som att man löser problemen genom att bygga ännu fler fritidsgårdar.
Ska man vända utvecklingen är det konkret politik som gäller. Tydlig migrationspolitik som bromsar tillflödet av fler människor utan arbete och försörjning, tydlig integrationspolitik som gör människor anställningsbara och där man ställer krav för att betala ut ersättningar, fler vägar in på arbetsmarknaden för dem med lägre utbildning, en skola som fungerar även i utanförskapsområdena, ett rättssamhälle som skapar trygghet med insatser mot hedersvåld och moralpoliser som begränsar människors frihet, fler synliga poliser som skapar trygghet och gör det möjligt att driva butiker och får människor att våga gå ut och inte minst krafttag mot kriminella gäng som försöker ta makten över bostadsområden. Allt detta är möjligt om man använder pengarna rätt. I den mån pengar behöver tillföras ska det vara permanenta pengar som inte behöver "sökas" utan som fördelas via statsbudgeten.
När skivorna av valfläsket blir oaptitligt tjocka
2018-06-26
Om man skär valfläsket i alltför tjocka skivor finns alltid risken att väljarna blir illamående.
En strid om påvens skägg
2018-06-19
I dag röstade Riksdagen om regeringens förslag om att återinföra högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram. Det skulle dock vara möjligt för eleverna att välja bort högskolebehörigheten om de inte vill läsa de kurserna. För att få plats med de nya kurserna tar man bort andra delar av kurserna, bland annat bantas gymnasiearbetet som ofta har koppling till yrkesämnet.
M, L. C, KD och SD avvisade förslaget, och det gör att det inte blir verklighet. Vi vill behålla dagens ordning där högskolebehörighet kan väljas till av de elever som så önskar, och då genom extra kurser inom programmen. Vi vill att programmen ska behålla dagens omfattande läroplan för yrkesämnena.
Striden gäller alltså om eleverna ska kunna välja bort eller välja till högskolebehörighetsgivande kurser. Det känns i mina ögon som en väldigt märklig debatt. För eleven i fråga gör det knappast någon skillnad.
För övrigt är diskussionen om att elever väljer bort yrkesprogram på grund av att de inte ger högskolebehörighet en myt, som dock odlas av okunskap av både de rödgröna partierna och vissa näringslivsorganisationer. Jag tror det beror på okunskap och välbilja från de senare, men faktum kvarstår - det finns inget belägg för att elever väljer bort yrkesprogram på grund av att de inte automatiskt ger högskolebehörighet. Tärtom finns det uppenbar risk att elever hoppar av gymnasieksolan om man tvingar alla att läsa in högskolebehörighet. Yttterst få elever från yrkesprogrammen gick vidare till högskola när alla program gav högskolebehörighet. Orsaken var uppenbar - de som går ett yrkesprogram får nästan alltid ett bra och välbetalt jobb efter examen.
Det stämmer dock att färre elever enligt statistiken sökte sig till yrkesprogram när Alliansen förändrade dessa. Det beror dock inte på att eleverna ratade utbuildningarna utan på att visa yrkesprogram gjordes om till teoretiska program. Det gjorde att eleverna i sttaistiken såg ut att ha valt ett teoretiskt program i stället för ett yrkedsprogram - trots att de valde samma utbildning. Denna förändring har sannolikt bidragit till att skapa dagens myt. Att det samtidigt varit få sökande till visa program (exempelvis omsorgsutbildningar) har varit ett faktum under lång tid. Det har uppenbarligen inget med möjligheten til högskolebehörighet att göra.
Det största hotet mot yrkesprogrammen på gymnasiet är om politiker och andra talar illa om programmen.
Nej till vinstförbud i välfärden - ja till skärpta tillstånds och kvalitetskrav
2018-06-07
I dag röstade riksdagen nej till regeringens förslag om vinstförbud/vintsbegränsning för välfärdsföretag. M, SD, L, C och KD röstade ned regeringens förslag. Förslaget skulle försvåra för många mindre välfärdsföretag att överleva, särskilt som underlaget för vinstuttag skulle beräkas på ett sätt som kraftigt missgynnat företag där personalen är den viktigaste tillgången men där man i övrigt arbetar i hyrda lokaler och med hyrd utrustning och inte har så stort kapitalunderlag att beräkna utdelning på.
För oss moderater är inte vinst något problem. Verksamhet som bedrivs i annan regi än den offentliga får samma pengar per elev/partient/boende som kommunens eller landstingets enheter. Om man lyckas driva en god verksamhet och får pengaröver är det inte pengar som "tas från välfärden" som regeringen påstår. Verksamheten kostar lika mycket som kommunens eller landstingens egen. Det centrala är att verksamheten håller god kvalitet. Det är därför som vi idag också stod bakom ett tillkännagivande från Allianspartierna (som även SD stödde) till regeringen om att införa nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden. Det blir därmed en fråga för nästa regering.
I dag beslutade riksdagen även om ökade tillståndkrav och regler för upphandlingar inom välfärden. Det är ursprungligen ett krav från oppositionen genom ett tidigare tillkännagivande som lett fram till dagens beslut. Beslutet innebär att det införs nya tillståndkrav för verksamheter inom LSS, Socialtjänstlagen och skollagen. Tillstånd ska, lite förenklat, endast ges om den som driver verksamheten har insikt och kunskap om de föreskrifter som gäller för verksamheten och i övrigt är lämplig att bedriva sådan verksamhet (bland annat att man inte är straffad för allvarliga brott eller ekonomiska oegentligheter), samt att man har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamheten.
Syftet är att säkerställa att privata utförare har tillräckliga förutsättningar att bedriva verksamhet med god kvalitet och därmed stärka allmänhetens tilltro till välfärdssektorn. Alliansen anser att även offentlig verksamhet borde omfattas av liknande krav och kräver att regeringen återkommer till riksdagen med kompletterande lagstiftning som ställer likvärdiga krav på offentlig och privat verksamhet. Det blev också riksdagens beslut.
En fråga som särskilt diskuterats är den om hur den nya lagen påverkar kooperativ (exempelvis föräldrakooperativa förskolor). Avsikten är inte att försvåra för dessa. De krav som ställs gäller styrelsen som helhet, inte vare enskild styrelseledamot. Just för fristående förskolor finns detta delvis redan reglerat i skollagen 2 kap 5§. Och riksdagen beslutade därför även om ett krav på regeringen att återkomma med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbrliga hinder att etablera sig eller verka på välfärdsområdet för små aktörer, inklusive kooperativ. Den oro som funnits hos vissa kooperativ och deras intresseorganisationer känns överdriven och verkar delvis bero på missförstånd. Det är inte orimligt i sig att ställa samma krav på en styrelse i ett föräldrakooperativ som på ett företag eller en organisation som driver en förskola. Vi vill ju att all verksamhet håller hög kvalitet. Men det finns all anledning att följa tillämpningen av lagen noga så att inte kommuner missbrukar regelverken för att av ideologiska skäl missgynna verksamhet som drivas av kooperativ och små enskilda aktörer.
Besök på SM i Ung Företagsamhet
2018-05-17
I dag gjorde jag ett besök på SM i Ung Företagsamhet som äger rum på Älvsjömässan i Stockholm. Jag brukar försöka besöka UF-mässan varje år för att träffa de elever från Borås/Sjuhärad som driver UF-företag och som lyckats ta sig till den stora finalen i Stockholm.
De företag jag träffade var följande:
De fyra första hade koppling till textiltraditionen i Sjuhärad. Strorage of Sweden UF tillverkar förvaringspåsar i tyg av snygg design som man kan ha på en bänk eller ett bord. Bagnana UF gör smarta miljövänliga påsar som man kan ta med till affären och fylla med bananer eller frukt, i stället för att använda engångspåsar av plast i fruktdisken. Yksi UF tillverkar snygga ryggsäckar där banden består av kasserade bilbälten (!) och innerväskan av kasserade krockkuddar (!) som man får från en bilskrot. SanoUF tillverkar väskor med ett extra fack i botten som man öppnar underifrån och där man kan förvara blöta saker eller skor efter träningen eller besöket på stranden utan att det övriga man har i väskan blir blött och smutsigt. Gemensamt för dessa är att man tänker på miljö, återvinning och smarta lösningar.
Shots'n Squats UF tillverkar "shots" i små flaskor med två olika slags hälsodrycker med massor av vitaminer och nyttiga saker som passar bra för den som tränar eller vill ha en energikick. Just hälso- och träningstemat går igen i flera UF-företag. LaddaLättUF har uppfunnit en liten smart sak som består av en liten plastdetalj som man fäster på sin mobilladdare och där man kan hänga telefonen medan den laddas i ett vägguttag. En uppfinning som ligger i tiden.
Jag besökte även Lash Lift UF som drivs av en ensam UF-företagare som har startat ett tjänsteföretag som stärker och färgar ögonfransar och ögonbryn. Hon har redan många kunder och tänker fortsätta att driva detta företag när hon slutar skolan. Ett exempel på att vissa UF-företag faktiskt blir alldeles vanliga företag som drivs vidare även efter projektet. Tyvärr blev fotot i denna monter så suddigt att det inte går att använda.
I år hade man även en avdelning för grundskoleelever som fick pröva på lite entreprenörskap och uppfinningsrikedom. Denna pojke från en mellanstadieskola utanför Stockholm hade exempelvis kommit på det geniala att sy ihop vettexdukar till en formad "skål" med hål i som man kan lägga i diskhon när man skalar grönsaker eller potatis så att skalen samlas upp och kan tömmas i komposten när man är klar. Finurligt att komma på detta! Uppfinningsrikedomen och idéerna även barnen i grundskolan var imponerande.
Besök hos bussbolaget Keolis
2018-05-16
I dag besökte jag och mina moderata kolleger i Riksdagens arbetsmarknadsutskott bussbolaget Keolis i Stockholm. Keolis är ett mycket stort globalt bussföretag, ägt av franska staten, och bedriver busstrafik i alla delar av världen. I Sverige bland annat i Stockholm, Göteborg, Karlstad och för Dalatrafik.
Vi fick en intressant rundtur i bolagets nybyggda depå i Fredriksdal och fick en inblick i hur man arbetar med avancerad logistik och planering för att få busstrafiken att fungera. Vi fick också veta att man lägger 100 miljoner per år på bränsle till bussarna, en inte oansenlig summa. Alla Keolis bussar går på biogas, vilket kostar 40% mer än att köra på diesel, men som samtidigt ger en bättre miljö.
Temat för vårt besök var främst att tala om rekryteringsbehov och integration. Behovet av både bussförare (och även mekaniker) är väldigt stort. Inte minst går många busschaufförer i pension. Men antalet sökande till lediga tjänster minskar. Keolis har därför startat en egen körskola för att utbilda busschaufförer som efter godkänt förarprov garanteras arbete hos Keolis. I dag är övert 70% av chaufförerna utrikes födda och man har därmed också en viktig roll för integrationen. Man kräver godtagbar svenska och B-körkort för att antas till bussförarutbildningen.
Andra utbildningsvägar till busschaufför är via Arbetsförmedlingen, men de utbildar alldeles för få. Man kan även utbilda sig privat vid en körskola, men det kostar väldigt mycket. Keolis erbjuder även sådana utbildningar, men då kostar det 45.000 för ett körkort. Kostnaderna för en bussförarutbildning kan på marknaden ligga uppemot 75-100.000 kronor. Det är mycket dyrt för Keolis att driva en egen körskola, men man har inga andra alternativ i dagens läge.
Vi kom även in på mitt förslag om studielån för alla typer av körkort. Det skulle ge lika spelregler för alla chaufförsyrken och det skulle bespara samhället stora kostnader för dagens arbetsmarknadsutbildningar till exempelvis busschaufför och lastbilschaufför. Det skulle också ta bort dagens orättvisor att vissa får sin utbildning betalt medan andra måste bekosta den själv. Jag är övrtygad om att studielån för körkort både skulle göra fler anställningsbara, lösa rekryteringsbehoven och samtidigt spara skattemedel. Keolis personalchef höll med mig, och jag tänker fortsätta argumentera för denna fråga internt i moderaterna så att en ny regering eventuellt kan ta tag i detta efter valet.
Alliansen vill utveckla och införa nya former av yrkesutbildningar
2018-04-10
Företagen ropar efter utbildad arbetskraft. Samtidigt är det så att nästan var femte elev som lämnar årskurs nio gör det utan fullständiga betyg. Och andelen gymnasiebehöriga niondeklassare har fallit till nya rekordnivåer de senaste åren. Många av de obehöriga är nyanlända, men det finns även ungdomar som är födda i Sverige och som har gått hela livet i svensk skola.
Totalt handlar det om nästan 19.000 elever varje år.
Elever som inte är gymnasiebehöriga hamnar på gymnasiets introduktionsprogram. Nyanlända ungdomar får oftast gå språkintroduktion som är det snabbast växande gymnasieprogrammet. Introduktionsprogrammen har stora problem med att ge eleverna gymnasiebehörighet, endast 30% går enligt Skoölverkets utvärdering (2+16) vidare till ett nationellt gymnasieprogram inom tre år efter att de börjat språkintroduktion. Nästan hälften slutar helt och hållet att gå på gymnasiet.
Svenk gymnasieutbildning ska inte vara en återvändsgränd. Därför föreslår Alliansen idag ett antal reformer för att stärka kopplingen mellan utbildning och arbete:
1. Inrätta 2-årig yrkesskola
Det behövs fler och mer flexibla vägar till yrkeslivet. Vid sidan av dagens treåriga nationella gymnasieprogram ska det finnas möjlighet att söka till en 2-årig yrkesskola på gymnasial nivå, där fokus ligger på yrkesämnen och, för nyanlända, svenska. Det ska alltid gå att välja till kurser för att uppnå gymnasiebehörighet och, om man blir behörig, växla över till ett gymnasieprogram. Utbildningen ska kunna sammanfogas med de yrkespaket som Skolverket redan har tagit fram samt dagens yrkes- och lärlingsvux. Målsättningen är att eleven på sikt, efter utbildning och eventuell lärlingsanställning, ska vara tillräckligt rustad för en god etablering på arbetsmarknaden.
Utbildningen vänder sig framför allt till ungdomar mellan 16 och 21 år som inte har behörighet till nationellt program samt till nyanlända. Detta skiljer sig jämfört med Komvux och andra vuxenutbildningar som riktar sig till människor över 20 års ålder. Utbildningen ska utformas i nära samverkan med näringslivet och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen ska ha hög kvalitet och hög relevans för arbetsmarknaden och blir därmed en väg för dem som snabbare vill ut i arbetslivet.
2. Stärk gymnasiets introduktionsprogram.
Introduktionsprogrammen har blivit en återvändsgränd för alltför många elever. Detta innebär både ett slöseri för individen och för samhället. Alliansen vill därför i ett första steg skärpa kraven i dessa utbildningar. Gymnasiets introduktionsprogram ska ha ett tydligt individuellt mål och ett tydligt avslut.
3. Alla gymnasieprogram ska kunna erbjuda högskolebehörighet, men det ska inte vara obligatoriskt.
På gymnasiet finns högskoleförberedande program och yrkesprogram. På yrkesprogram ska högskolebehörighet inte vara obligatoriskt men möjligt att välja till. För vissa yrkesprogram ska också särskild behörighet kunna läsas in. För den som inte läst in grundläggande högskolebehörighet under gymnasiestudierna ska stora möjligheter finnas att till goda villkor läsa in behörigheten senare i livet.
4. Öka antalet yrkescollege.
Yrkesprogrammen på gymnasiet ska utformas i nära samverkan med branscherna, gärna i form av yrkescollege, och innehålla omfattande arbetsplatsförlagt lärande. Det ger företag en möjlighet att i egen regi, eller tillsammans med en befintlig skola, utforma en yrkesutbildning utefter branschens kompetensbehov. Yrkescollege ska fungera som kompetenscentrum där de bästa yrkeslärarna med den senaste utrustningen kan samlas.
5. Fler lärlingsutbildningar.
Vi behöver fler lärlingsutbildningar. Lärlingsutbildningen ska vara en långsiktigt hållbar utbildning som är relevant, verklighetsnära och leder till jobb. Lärlingsplatserna ska likna en anställning, med en riktig lärlingslön och förväntas övergå i anställning, där det offentliga inledningsvis tar en större del av lönekostnaden. Företagen måste bli fullt involverade och ansvariga för att utforma den arbetsplatsförlagda yrkesutbildningen och garantera dess kvalitet. Företagen väljer sedan vilka lärlingar de vill ta emot, som vanliga anställningsintervjuer. Utbildningarna får då kvalitet och status.
6. Utveckla studie- och yrkesvägledningen.
Varje år väljer drygt 100 000 elever program till gymnasiet. Tyvärr fattar många elever beslut med bristfällig information. På många skolor brister studie- och yrkesvägledningen. Det är illavarslande och kan vara en förklaring till att det varje år är över 10 000 unga som avbryter sin gymnasieutbildning. Felval som resulterar i byte av gymnasieprogram kommer ofta till priset av ett eller två års ytterligare studier. För att minska osäkerheten vid studievalet och öka chanserna att man väljer rätt utbildning tidigt bör studierådgivningen under högstadiet öka och mer fokusera på transparent information kring studiernas jobbchanser.
En bättre start i livet - m-förslag till insatser för socialt utsatta barn
2018-03-27
I dag presenterade Ulf Kristersson ett samlat paket för att fler barn i Sverige ska få en bättre start i livet. Det handlar bland annat om utökad rätt till förskola, mer undervisningstid i skolan, ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin, stärkt socialtjänst samt insatser för unga som hamnat i kriminalitet. Jag blev glad när jag fick veta att detta var på gång, för här talar vi om oerhört viktiga frågor, både för den enskilde och dennes familj, men också för samhället i stort.
"Varje barn ska kunna känna hopp om sitt eget livs möjligheter. Här får politiken inte svika. Sverige är ett fantastiskt land att växa upp i för de flesta barn, men även här finns det barn som har det svårt. Det kan handla om att växa upp med föräldrar som aldrig lyckas försörja sig själva, att man på grund av problem hemma misslyckas i skolan eller att psykisk ohälsa hindrar en från att leva det liv man vill. Samhället måste fånga upp och stötta dessa barn, säger Ulf Kristersson.
- När problemen dessutom går i arv till nästa generation är det ett dubbelt misslyckande för samhället. Inte ett enda barn borde känna hopplöshet redan innan livet tagit fart på allvar. Därför presenterar Moderaterna ett reformpaket för att både förebygga problem och hjälpa redan utsatta barn. Det handlar om satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin, men också om att unga kriminella ska fångas upp tidigt av rätt instanser så att de inte fortsätter sin brottsliga bana och skadar andra."
Här är en kort sammanfattning av de olika förslagen:
Skola och förskola
• Utökad rätt till förskola till 30 timmar per vecka för barn vars föräldrar får försörjningsstöd eller är arbetslösa.
• Bättre tillsyn av fristående förskolor.
• En timme mer i undervisningstid – varje dag.
• Obligatorisk lovskola och läxhjälp för barn som riskerar att halka efter.
• Fler karriärtjänster i utanförskapsområden.
Psykisk ohälsa
• Korta väntetiderna i vården för barn och unga med psykisk ohälsa.
• Fördubbla anslagen till den nationella expertfunktionen för suicidprevention.
• Bättre tillgång till elevhälsan.
Familjehem och socialtjänst
• Professionalisera familjehemmen och jourhemmen.
• Möjliggör fler vårdnadsöverflyttningar och fler nationella adoptioner.
• En ny socialtjänstlag och stor bidragsreform.
• Bättre villkor för socialtjänstens medarbetare – på väg mot legitimation.
Unga som begår brott
• En särskild enhet inom Kriminalvården ska ansvara för unga som begått våldsbrott och andra grova brott.
• Förbättra möjligheten till snabba åtgärder för unga lagöverträdare.
• Inför särskilda ungdomsdomstolar.
• Fler sociala insatsgrupper.
• Sekretessbrytande bestämmelser för bättre informationsutbyte mellan socialtjänst och polis.
Bra med mobilförbud på lektionstid - men det har redan lagstöd
2018-03-26
Utspelet från Socialdemokraterna idag om "nationellt förbud mot mobiltelefoner" på lektionstid för elever i grundskolan var i gurnden intressant. Särskilt som det socialdemokratiska skolborgarrådet för bara någon månad sedan sågade ett liknande förslag från Liberalernas partiledare Jan Björklund. "Våra rektorer behöver inga pekpinnar från Björklund (L)" hette det från Olle Burell (S) den 5 februari i år.
Jag har själv tidigare varit tydlig med att det är bra med ett mobilförbud för eleverna i grundskolan. Alltför många lärare och elever vittnar om att mobilerna stör lektionerna. Den slutsatsen har även moderata ungdomsförbundet MUF kommit fram till. Även forskare instämmer, både svenska och internationella, och frågan om mobilförbud på lektionstid diskuteras även i EU. Så min första reaktion var att utspelet från Anna Ekström (S) var en mycket välkommen omsvängning från Socialdemokraterna. Ett litet men viktigt steg från den gamla s-skolan till en skola med bättre ordning och studiero.
Problemet är ju bara att det redan är fullt möjligt för en skola, en rektor eller en lärare att förbjuda mobiler på lektonstid. Det var en möjlighet som Alliansen införde - under just Jan Björklund som skolminister. Det behöver inte gälla alla lektioner (vid vissa lektioner kan mobilen rent av vara ett verktyg för inlärningen) utan endast när läraren anser det befogat. Lagen möjliggör alltså redan för lärare att förbjuda mobilanvändning under lektionstid, och skolor kan även ha detta som ordningsregler. Mobilförbud gäller redan på väldigt många svenska skolor, både kommunala skolor och friskolor.
När nu Socialdemokraterna lanserar en ny lag om mobilförbud på lektionstid i grundskolan andas det faktiskt mest populism, även om den för en gångs skull nästan känns välkommen. Man vill visa att man vill skärpa upp ordning och reda i skolan och det är väl en form av erkännande att den tidigare så slappa socialdemokratiska skolpolitiken haft ett högt pris för svenska elever.
Men populism är ändå populism. Att införa en lag om något som redan går att hantera utan problem är helt enkelt onödigt. Det visar också att man inte vet hur det ser ut i svensk skolor idag och hur många som redan infört mobilförbud på lektionstid - med stöd av den lag som redan finns. Som Olle Burell (S) sa i februari - svenska rektorer behöver inga pekpinnar. Undervisningen ska ledas av professionen, rektorn på skolan och läraren i klassrummet. Inte av politiker i Stockholm.
Äldre inlägg om utbildningsfrågor hittar du här!
|
|
|
|
|
|