Blogg oktober 2017
Besök hos utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb
2017-10-31
 I dag besökte jag och tre av mina moderata kolleger i Arbetsmarknadsutskottet utbildnings- och matchningskonsulten Samjobb i Göteborg. Man berättade om sin hittills framgångsrika verksamhet att hjälpa främst nyanlända till riktiga jobb. Vi träffade VD Johan Nordlund och två av lärarna/coacherna (som även är delägare i företaget), Nadja Charafi och Faduma Awil.
Det finns mycket att berätta från besöket. Bland annat att man tycker att vårt moderata förslag till bidragstak är bra, eftersom många nyanlända, även med bidragsförsörjning, tycker att de fått det betydligt bättre än de hade det i sitt förra hemland. Det gör att drivkraften att söka arbete är för liten.
Det var också tydligt att man genom att använda kunskaper om kultur och religion kan förklara våra svenska system på ett mer begripligt sätt för nyanlända. Nadja och Faduma har marockansk respektive somalisk kulturell bakgrund och är båda muslimer. De berättade att de med arabiska begrepp och referenser till islam kunde förklara för nyanlända hur de svenska socialförsäkringssystemen fungerar. Inom islam är det acceptabelt att under en begränsad tid leva på det man kallar "allmosor", men sedan har man en moralisk skyldighet att arbeta och bidra för att kunna återgälda den hjälp man fått. Många nyanlända tror att deras bidrag kommer från FN (!), (något jag hört nämnas även i andra sammanhang). Coacherna förklarar att det är de som arbetar som betalar bidragen med sin skatt, och uppmanar de nyanlända att se till att komma i arbete själva.
Intressant och tänkvärt. Att lyckas få nyanlända att förstå våra svenska system, vara tydliga med våra höga förväntningar, och se till att vi inte motverkar incitamenten att söka arbete genom att betala för höga bidrag är troligen tre förutsättningar för att överhuvudtaget ha en chans att lyckas med integrationen.
Det finns mycket mer att berätta från besöket, men jag sparar detta. Jag kom överens med coacherna om att försöka boka en hel dag hos dem framöver för att följa hur deras verksamhet fungerar. Goda exempel på coachning som leder till jobb är värt att studera lite närmare.
Jag ställer två interpellationer till arbetsmarknadsministern
2017-10-30
Jag har den senaste tiden, både här på bloggen och i flera olika debattartiklar (exempelvis denna), kommenterat regeringens skönmålning av arbetsmarknadsläget. Man har faktiskt väldigt lite att vara stolt över. Fram till valet kommer jag nu att jobba mer fokuserat med dessa frågor i Arbetsmarknadsutskottet. Jag börjar med att ställa två interpellationer till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
I den ena interpellationen konstaterar jag att uppgifter från Eurostat visar att Sverige under dagens regering har lyckats betydligt sämre än EU-genomsnittet när det gäller att minska arbetslösheten. Vi halkar allt längre ned på listan över de länder i EU som har lägst arbetslöshet, och vi ligger längre ned på listan än vi gjorde när Alliansen lämnade över regeringsmakten.
Den andra interpellationen handlar om den allt mer tudelade arbetsmarknaden. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda växer, och samtidigt saknas förslag från regeringen för att göra något åt saken.
Jag ser fram emot att ta debatten med arbetsmarknadsministern om dessa viktiga frågor, vilket bör bli inom några veckor om inte ministern skjuter på debatten.
Statsminister Löfvén redan mest KU-anmäld av alla statsministrar
2017-10-29
Häromdagen hade Metro en intressant granskning som visade att statsminister Löfvén är den regeringschef som blivit i särklass mest KU-anmäld av alla i modern tid. På bara tre år har han dragit på sig 27 KU-anmälningar. Som jämförelse kan nämnas att Fredrik Reinfeldt (M) drabbades av 17 anmälningar under åtta år och Göran Persson (S) 26 anmälningar på tio år.
I artikeln går man igenom samtliga KU-anmälningar, bland dem den jag själv lämnade in i 20 juli 2015 med anledning av det märkliga att Löfvén utsett en person till vice statsminister samtidigt som en annan person informellt innehade posten i verkligheten. Jag tyckte detta var vilseledande och skapade stor osäkerhet utåt, och att det var viktigt att det var tydligt för medborgarna, media och inte minst omvärlden vem som var statsministerns verklige ställföreträdare. Otydligheten fick också hård kritik från ett enigt KU, vilket visar att min KU-anmälan var högst befogad. Samma sak gäller flertalet av de 27 anmälningar från olika partiers ledamöter som hittills hunnit granskas av KU, de har medfört kritik mot statsministern i varierande omfattning.
Reportage om barnhemmet i Tanzania som jag besökte 2008
2017-10-29
I dag ägnar Borås Tidning ett helt uppslag åt ett reportage om det barnhem i Moshi som grundades av en kvinna från Marks kommun, och som jag besökte 2008 i samband med en privat semesterresa till Tanzania och Zanzibar. Jag är prenumerant på Borås Tidning så jag kan ta del av artikeln, men eftersom den tyvärr ligger bakom en betalvägg i BT, så går det inte att länka till den.
Nedan ett inlägg från min reseberättelse från Tanzaniaresan, från vårt besök på barnhemmet. I reseberättelsen finns fler bilder från besöket i staden Moshi som ligger på Kilimanjaros sluttningar.
Barnhemsbesök i Moshi, 2012-08-08
 
Vi gjorde ett besök som låg helt utanför programmet, nämligen på ett barnhem i Moshi. Barnhemmet finansieras av svenska privatpersoner, för övrigt bosatta i Marks kommun. Vi träffade dessa markbor som för tillfället var på besök i Moshi och följde med på ett besök ut till barnhemmet.
 
Barnhemmet har 12 barn i varierande åldrar. Barnen är föräldralösa, flera av dem har mist båda sina föräldrar i aids, andra är gatubarn som man tagit hand om. Barnhemmet är en liten lummig oas med fin och lekvänlig trädgård i utkanten av Moshi. Man arbetar just nu med en utbyggnad av barnhemmet.
 
Man har några fast anställda och försöker ge barnen en bra uppväxt i något slags "storfamilj", där alla hjälper till efter förmåga. Vid vårt besök pågick hårklippning där den äldste ungdomen ordnade till frisyren på de mindre barnen. Stämningen var god och man kände verkligen att dessa tolv barn fått en chans som många andra barn saknar. Alla barnen går i skolan och de får en kärleksfull uppväxt i trygghet, finansierat av svenska pengar. En form av frivilligt bistånd som verkligen når dit det ska!
Barnhemmet har också ett hus där frivilliga volontärer kan bo. Man tar emot svenska ungdomar som vill arbeta frivilligt under en längre eller kortare tid. Tankar finns även att erbjuda elever från Marks Gymnasieskola, främst omvårdnadsprogrammet, praktik på barnhemmet framöver. |
|
Mycket regn återställer grundvattennivåerna
2017-10-29
I går kväll berättade TV4 om den senaste rapporten från SGU (Sveriges Geologiska Undersökningar) om grundvattennivåerna i landet. Det naturliga grundvattnet i markerna och mindre vattenmagasin är nu helt återställt, eller till och med över normala nivåer för årstiden, efter några år med låga nivåer. Däremot tar det av naturliga skäl längre tid att helt fylla ytvattenmagasinen (de stora sjöarna) till normala nivåer. I delar av Mellansverige är det fortfarande låga nivåer. Det viktigaste är dock att vattenförsörjningen inte längre är hotad för alla dem med enskilda brunnar och små vattentäkter, där man tidigare haft stora problem. Inte minst i Småland och på Öland och Gotland.
Jag tyckte denna nyhet var glädjande och skrev så här på Twitter i går kväll:
Och givetvis kom ett antal reaktioner:
Okej, dessa kommentarer var en mycket liten minoritet av alla kommentarer, de flesta var positiva. Lite fascinerande ändå att en kommentar om vädret tolkas som ett ifrågasättande av att klimatet förändras? Vet inte dessa personer ens skillnaden mellan väder och klimat? Det är grundkurs ett om man ska kunna diskutera klimatfrågan överhuvudtaget.
Det är bara att konstatera att de värsta klimatalarmisterna (de som bygger hela sin retorik på att skylla alla oväder och alla historiskt sett naturliga vädervariationer på klimatförändringar), tycker det är väldigt jobbigt när det kommer positiva nyheter som eventuellt kan hota deras domedagsretorik. Så låt oss prata mycket mer om detta. Sans och balas behövs i all samhällsdebatt, och inte minst i klimatdebatten.
Jag skrev för övrigft en del om myterna kring vattenbristen på bloggen den 3 april i år och satte även frågan i ett historiskt perspektiv. (Scrolla ned en bit på min "miljö- energi och klimatblogg").
Varför gör SVT allt för att sabotera sin egen framtida finansiering?
2017-10-28
Häromkvällen slogs nog ett nytt rekord i extrem vänstervridning av SVT. Denna gång i SVT Opinion. Man fyllde en hel studio med extrema vänsteraktivister och gav dem obegränsad talartid, medan de två övriga debattörer som deltog var i princip ensamma om sin åsikt. Så skapar man alltså en balanserad debatt?
Rebecca Weidmo Uvell beskriver detta på Facebook, och jag rekommenderar alla att läsa hennes inlägg.
Ibland får man nästan en känsla av att SVT inte ens VILL försöka vårda bilden av sin egen opartiskhet. Man låtsas inte ens längre, struntar i kritiken och blir helt öppet vänsteraktivister på riktigt. Jag bara undrar om man inte begriper att man på detta sätt sågar av den gren man sitter på?
Om detta extrema aktivistbeteende fortsätter tvivlar jag starkt på att en majoritet i riksdagen kommer att stödja införandet av en ny obligatorisk TV-avgift. I stället lär kraven komma på en kraftig bantning (eller rent av nedläggning) av Public Service. SVT gräver just nu på sin egen grav. Med många spadar samtidigt. Genom att leka vänsteraktivister på bästa sändningstid riskerar man på sikt att offra alla de värdefulla och uppskattade delarna av Public Service.
Min egen riksdagsmotion om kraftigt skärpt granskningsverksamhet blir allt mer aktuell. Jag vill se både ett helt nytt granskningsorgan med rejäla muskler, som dessutom har möjlighet att utfärda kännbara sanktioner för Public-Service-bolag som bryter mot kravet på opartiskhet och saklighet. Jag tycker det är ett absolut krav för att legitimera en ny obligatorisk TV-avgift.
Och återigen - att stödja en ny avgiftsmodell rent tekniskt i en utredning är definitivt inte detsamma som att moderaterna också med automatik kommer att stödja införandet av en sådan avgiftsmodell. Det är mycket som måste falla på plats först i så fall, och vi kommer att se till helheten innan vi stödjer enskilda delar från utredningen. Vilket vi varit tydliga med i vårt särskilda yttrande. Just nu gör SVT märkligt nog allt för att slå undan benen på sin egen framtida finansiering. Att man är så totalt tondöva när det gäller debatten om den föreslagna TV-avgiften är närmast obegripligt. Om man inte ens i detta läge försöker att vårda bilden av ett opartiskt Public Service, när ska de då göra det?
Opinionsläget börjar rätta till sig - kanske får jag rätt?
2017-10-28
 I veckan som gått har det kommit flera opinionsmätningar som visar samma sak - moderaterna har ökat sitt opinionsstöd ordentligt de senaste veckorna.
I den senaste mätningen från Novus var siffran över 22% och en ökning med över 6%-enheter på bara en månad. I TV4:s sammanvägda siffror (bilden ovan) där man tar genomsnittet av ett antal olika opinionsmätningar är moderaterna återigen med god marginal näst största parti, med 19,4%. I denna sammanvägning finns dock flera mätningar "kvar" som gjordes före partiledarskiftet.
Den positiva bilden bekräftas idag av Svensk Väljaropinion, en annan sammanvägning av ett antal institut som Sifo gör på uppdrag av Ekot (bilden tv). Det ska bli intressant att följa utvecklingen framöver.
Jag tror inte att uppgången bara beror på partiledarskiftet utan också på vår arbetsstämma nyligen där vi tog ett stort antal kloka beslut om den politik vi tänker gå till val på, och att det fick stor uppmärksamhet i media. Detta tillsammans med ett antal riktigt starka framträdanden av Ulf Kristersson bådar gott för fortsättningen.
Samtidigt upplever jag hos en del väljare en kvarlevande misstro mot moderaterna efter bland annat migrationsöverenskommelsen med Miljöpartiet och Decemberöverenskommelsen. Att bygga förtroende tar tid, men att rasera det går snabbt. Det såg vi när opinionssiffrorna rasade i våras. Arbetet med att återställa förtroendet för moderaterna har bara börjat, men det ser lovande ut så här långt, och nyfikenheten på vad vi vill växer, det märks både i fysiska möten med väljare och på sociala medier.
Jag har vid flera tillfällen de senaste månaderna stuckit ut hakan och sagt att vi moderater kommer att göra ett bättre val än 2014, alltså över 23,3%. Inget av det som händer nu i opinionen motsäger i vart fall att jag kan få rätt. Men ett opinionsstöd under 20% är såklart fortfarande historiskt lågt.
Bifall till min riksdagsmotion om utvärdering av "Sjöfyllerilagen"
2017-10-27
Ett enigt civilutskott föreslår i ett betänkande att inte mindre än sjutton (!) enskilda motioner, däribland en från mig, ska bifallas av riksdagen. I samtliga motioner föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att den så kallade "sjöfyllerilagen" ska utvärderas.
Jag har motionerat i frågan även föregående mandatperiod, och den motion som nu tillstyrks lämnade jag in för bara några veckor sedan: 2017/18:2831 Utvärdering av sjöfyllerilagen.
Min motivering i motionen är denna: "Sjöfyllerilagen, dvs. den lagskärpning som trädde i kraft sommaren 2010, har nu fungerat under åtta säsonger med båtliv i våra skärgårdar och sjöar. Lagen har fått kritik från polis och andra myndigheter för att vara för tandlös, men också fått kritik från båtfolket för att vara ogenomtänkt och omöjlig att tillämpa i praktiken. Vissa menar samtidigt att lagen även borde gälla mindre båtar. Samtidigt finns vissa positiva tecken som tyder på att lagen medfört ett minskat sjöfylleri. Det är dags att efter åtta säsonger med lagen se över lagens samlade effekter och vid behov överväga korrigeringar eller förändringar av regelverket."
Utskottet motiverar sitt beslut enligt följande: "Som utskottet framhållit vid tidigare behandlingar är det alltid angeläget att beslutad lagstiftning följs upp. Det kan konstateras att lagstiftningen om ett utvidgat straffansvar för sjöfylleri i form av en fast, nedre promillegräns infördes 2010. Som framgår av redogörelsen ovan har regeringen gjort en viss uppföljning av lagstiftningen. Utskottet anser att det nu finns skäl att gå vidare med en grundligare utvärdering av lagstiftningens tillämpning och effekter. Vid en sådan utvärdering bör man även överväga om det finns behov av ändringar i något avseende. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen."
Beslutet från Civilutskottet uppmärksammas av många organisationer med koppling till båtlivet. Bland annat av tidningen Båtfolket. Även många andra medier uppmärksammar nyheten och våra bifallna motioner. Och det är ju inte ofta man får en riksdagsmotion bifallen. Men denna gång tyder allt på att riksdagen kommer att gå på Civilutskottets förslag, eftersom utskottet är enigt. Det känns bra!
En hälsning från Anna Kinberg Batra
2017-10-27
Jag har haft en väldigt bra personlig relation till Anna Kinberg Batra, både som partiledare, tidigare utskottskollega i finansutskottet och som riksdagskollega såklart. Jag är en av dem som försökt stötta henne efter bästa förmåga, men nu är hennes tid som partiledare över. Hennes ersättare, Ulf Kristersson, är en mycket bra debattör som rivstartat med ett antal riktigt bra framträdanden, och jag tror han kommer att bli en utmärkt talesperson för vår nya politik - som ju tagits fram under Annas ledning. Även Ulf är en person jag har god personlig relation med efter att vi arbetat tillsammans i finansutskottet i nästan fyra år, och han kommer att ha mitt fulla stöd i sitt viktiga uppdrag.
Förra veckan hade Anna Kinberg Batra avtackning efter att hon lämnat partiledaruppdraget. Jag funderade på vad jag skulle köpa för present. Till slut fastnade jag för en liten guldfärgad elefant. Nu kan Anna och David alltid ha en elefant i rummet framöver om de vill.  Häromdagen kom ett litet personligt tack från Anna med en bild från avtackningen.
Alla mina riksdagsmotioner detta riksdagsår
2017-10-26
Alla årets riksdagsmotioner finns nu utlagda på riksdagens hemsida, och nedan följer alla mina motioner, egna och tillsammans med andra. Totalt blev det 56 motioner, varav två var moderata kommittémotioner som jag var med och undertecknade.
Totalt lämnade riksdagsledamöterna in 3.852 motioner under allmänna motionstiden. Det betyder 11 motioner i genomsnitt per riksdagsledamot. Jag tillhör därmed (som vanligt) en av de flitigaste motionärerna i riksdagen.
2017/18:3851 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (moderat kommittémotion)
2017/18:3870 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (moderat kommittémotion)
2017/18:389 Redovisning av infrastrukturinvesteringar
2017/18:2547 Se över överimplementeringen av EU-lagstiftning
2017/18:2245 Tillämpning av EU-bestämmelser
2017/18:2270 Inrättandet av en konstitutionsdomstol
2017/18:2247 Översyn av regelverk och kostnader för körkort
2017/18:395 Studielån för körkort
2017/18:2274 Regelförenkling för näringslivet
2017/18:2248 Minerallagen
2017/18:394 Gårdsförsäljning av livsmedel och alkohol
2017/18:399 Alternativa arbetsförmedlingar
2017/18:2249 Manlig omskärelse
2017/18:2250 Grundlagsskydd för äganderätten
2017/18:386 Pant på lågenergilampor
2017/18:2259 Krafttag mot månggifte och barnäktenskap
2017/18:2261 Rösträtt och valbarhet i allmänna val bör kopplas till medborgarskap
2017/18:1298 Förläng tiderna för återreseförbuden
2017/18:2267 Den nya polishögskolan bör placeras i Borås
2017/18:2251 Säkerställande av identiteten på vittnen
2017/18:2252 Skärpta åtgärder mot övergrepp i rättssak
2017/18:2272 Statistik över brottslighet
2017/18:2262 Översyn av oskäliga påföljder i diskrimineringslagstiftningen
2017/18:3423 En moderniserad vapenlagstiftning
2017/18:2275 Översyn av stämpelskatter vid fastighetsköp
2017/18:2260 Utvidgning av REP-avdraget
2017/18:2263 Sänkt förseningsavgift vid mindre skattebetalningar
2017/18:2264 Avskaffande av fastighetstaxeringen
2017/18:2266 Slopa reklamskatten för ideella föreningar
2017/18:1276 Värnskatten
2017/18:2268 Ökad helhetssyn i djurskyddslagstiftningen
2017/18:398 Ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud
2017/18:2265 Skärpning av straff för smuggling av djur
2017/18:2246 Initiativ för att minska mängden onödiga förpackningar
2017/18:397 Pant på batterier
2017/18:392 Avregistrering av skrotbilar
2017/18:393 Alternativ till användningen av vägsalt
2017/18:390 Avskaffa avgiften för av- och påställning av fordon
2017/18:3768 Strategi för att fasa ut djurförsök
2017/18:2269 Järnvägen Borås-Göteborg
2017/18:2271 Bevarandet av det rörliga kulturarvet
2017/18:2273 Översyn av statens stöd till organisationer
2017/18:2760 Avgiftsbeläggning för myndighetsbesök
2017/18:2761 Slopa möjligheten till undantag för lottförsäljning på kredit
2017/18:2762 Tjänstefel som begås av offentliganställda
2017/18:2763 En bättre granskning för Public Service
2017/18:2764 Restriktivitet vid inrättande av miljözoner
2017/18:2765 Ersättning till närboende vid vindkraftsetablering
2017/18:2766 Kommunala tillsynsavgifter
2017/18:2822 Krav på att följa sysselsättningsutvecklingen
2017/18:2831 Utvärdering av sjäfyllerilagen
2017/18:387 Avskaffa statens stöd till genusforskning
2017/18:396 Avskaffa det nationella sekretariatet för genusforskning
2017/18:388 Återinförande och utveckling av vårdnadsbidraget
2017/18:391 Minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete
2017/18:400 Tillfällig hastighetsbegränsning vid vägarbeten
Alliansen sänkte pensionärernas skatt fyra gånger så mycket
2017-10-25
Denna vecka har jag detta debattsvar i ett antal lokala tidningar i Sjuhärad. Bland annat idag i Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning.
Dagens citat i Borås Tidning
2017-10-25
Från mitt blogginlägg häromdagen.
Logiskt tänkande är fortfarande en bristvara i migrationsdebatten
2017-10-24
I dag rapporterar media om att Migrationsverkets handläggning av asylärenden tar längre tid än man tidigare trott. Väntetiderna på besked är långa. I sak är det inget konstigt - många ärenden är extremt komplicerande, det är brist på både kompetenta utredare och inte minst tolkar. Migrationsverket kunde omöjligen bemannats i förhand med en så enorm presonalstyrka som behövs för att hantera den extrema mängd ärenden som följer av det rekordstora antalet asylsökande 2015-16. Det är också stor brist på utbildade och erfarna socionomer och andra kompetenser som behövs under utredningarna.
Som väntat kommer nu kritik från grupper och debattörer som tycker det är "omänskligt" att asylsökande ska behöva vänta så länge på besked. Det märkliga är att samma debattörer i andra sammanhang tycker Sverige ska bli ännu mer generösa när det gäller att ta emot asylsökande. Att detta skulle göra väntetiderna ännu längre verkar man inte inse.
Logiskt tänkande är fortfarande - märkligt nog - en bristvara i migrationsdebatten.
Jag ställer ännu en interpellation, nu till migrationsministern
2017-10-23
I dag registrerades nedanstående interpellation till migrationsminister Helene Fritzon (S). Jag har kommenterat saken tidigare på bloggen och bland annat konstaterat att kommunerna hanterar frågan olika. Inte minst i min egen hemkommun Mark har det blivit en politisk stridsfråga. Jag har tidigare kommenterat frågan i riksdagsdebatter, och nu vill jag ha ett tydligt svar om hur regeringen tänker agera för att skapa förutsättningar för att kommunerna ska kunna hantera denna fråga på ett likvärdigt sätt och utan att det strider mot kommunallagen.
Rikspolitisk debatt på Marks Gymnasieskola
2017-10-23
I dag var det dags för den rikspolitiska debatten under Demokrativeckan på Marks Gymnasieskola. Jag tror jag varit med samtliga år sedan Demokrativeckan startade för många år sedan. I dag hade eleverna valt ut tre ämnen - försvar, jämställdhet och lag/ordning, och det blev en stundtals het debatt. Vi fick också ett antal ja/nej-frågor att besvara. (Bilden ovan kommer från Demokrativeckans Facebooksida)
Efter debatten bjöds vi på lunch i skolrestaurangen och därefter deltog jag i korta duelldebatter i Stora Cafeet om ett antal olika frågor.
Demokrativeckan På Marks Gymnasieskola är nog en av de mer ambitiösa i landet och genom åren har man haft många kända politiker på besök, även partiledare. Det är kul att sådant händer hemma i min egen kommun, och det kändes bra att som ende närvarande riksdagsledamot från Marks kommun få delta i debatterna.
Rättssamhället måste få brottsoffer att våga anmäla brott
2017-10-22
Den senaste veckans många avslöjanden om hur en del män beter sig (och tidigare genom åren har betett sig) mot kvinnor väcker känslor. Även om mycket är sådant som hänt långt tillbaka i tiden, kan man konstatera att många kvinnor bär på mörka hemligheter.
Nu höjs röster om "skärpt lagstiftning" och regeringen bjuder in till "samtal" med arbetsmarknadens parter. Men som vanligt skjuter man vid sidan av målet.
För det första är det svårt att lagstifta bort idiotiska beteenden. Att använda nedsättande ord om sina medmänniskor, kasta könsord omkring sig eller uttrycka sig allmänt nedlåtande eller förminskande är svårt att stoppa med lagstiftning. Om man vill förändra attityder, beteenden och språk handlar det om att uppfostra våra barn till att bli respektfulla medmänniskor, och såklart även att markera och reagera med civilkurage när man upplever att någon beter sig illa mot någon annan. Just detta löser vi nog aldrig med lagstiftning, att låtsas det är bara populism.
När det gäller sexuella trakasserier är det redan straffbart, samma sak med sexuella övergrepp. Moderaterna vill höja straffen för grövre fall av dessa brott. Men problemet är inte främst brist på lagar utan brist på reaktioner från samhället där lagarna inte tillämpas. När inte polisen ens hinner utreda anmälda våldtäkter inser man att andra former av sexuella trakasserier ligger långt ner på prioriteringslistan.
Vi måste få brottsoffer - oavsett brott - att våga anmäla brott till polisen, känna att man får stöd och blir tagen på allvar, och känna tillförsikt över att brottet också kommer att utredas och förövaren förhoppningsvis också kanske kommer att dömas. Om vi i stället går åt andra hållet, att allt fler brottsoffer inte bryr sig om att anmäla brott har vi i praktiken avskaffat vårt rättssamhälle.
Mycket okunskap kring vad en statlig utredning är
2017-10-22
Debattens vågor går höga i spåren av Public Service-utredningens första delbetänkande, det om framtidens finansiering, Jag står för vårt kompromissbeslut, även om det finns argument både för och emot, och även finns anledning att rikta kritik mot utredningens snäva direktiv. Grundfrågan, framtidens omfattning och verksamhet inom Public Service, liksom frågan om effektivare granskning av opartiskhet och saklighet, ingår inte i utredningsuppdraget. Det är i grunden orimligt. Jag har förklarat utförligt i två tidigare blogginlägg hur jag och min moderate kollega resonerat, och ska inte upprepa det igen.
Däremot inser jag att det finns en stor okunskap om vad en utredning egentligen är. Det normala är att regeringen tillsätter de utredningar man vill, med de direktiv man önskar. Det är en del av regeringsmakten att på detta sätt förbereda inför eventuella framtida lagförslag. Ibland blir det enmansutredningar som kanske pågår bara några veckor eller månader, ibland blir det mycket långa parlamentariska utredningar, exempelvis Socialförsäkringsutredningen där jag ingick, och som pågick i fem år. Public Service-utredningen är lite mittemellan, alla partier ingår och den kommer att arbeta fram till nästa sommar.
När regeringen lagt fast direktiv för en parlamentarisk utredning, bjuder man in partierna att utse representanter. Det är alltså andra gången jag blivit utsedd av moderaterna att ingå i en parlamentarisk utredning. Jag har då att förhålla mig till den ram regeringen lagt fast för utredningen. Tycker jag inte den ramen är rimlig kan jag avstå från att delta och låta någon annan vara med i stället. Partiet kan också, rent formellt, givetvis avstå från att ingå i en utredning, vilket dock gör det omöjligt att påverka resultatet. Normalt ingår man därför i de utredningar man erbjuds vara med i. Att det största oppositionspartiet skulle avstå från sina platser är inte sannolikt - vi vill inte minst ha insyn i de diskussioner som förs. För egen del tycker jag alltid det är bättre att vara med och försöka påverka än att avstå. Och tack vare moderat medverkan har kompromissförslaget blivit bra mycket rimligare än det annars skulle ha blivit. Utredningens förslag är mest att betrakta som ett "diskussionsunderlag". Nu är det upp till regeringen att om man önskar skicka utredningen på remiss och sedan skriva ett lagförslag som därefter behandlas av riksdagen på sedvanligt sätt. I det läget kan partierna säga ja eller nej. Inget parti är bundet av att det finns en kompromiss i en utredning, och från moderat sida har vi varit tydliga med att vårt stöd till kompromissen i utredningen inte med automatik innebär att vi också röstar för förslaget i riksdagen. Det kan bli aktuellt att ställa en del villkor för detta.
Många undrar idag bland annat varför vi inte diskuterat att göra SVT/SR till betalkanaler som det är frivilligt att betala till. Man undrar varför vi inte diskuterat att krympa Public Service. Man undrar varför vi inte diskuterat en nedläggning. Man undrar varför vi inte diskuterat en effektivare och tuffare granskning för att garantera ökad opartiskhet. Och så vidare. Svaret på dessa frågor är att de ligger helt utanför utredningens ram. Vår uppgift var, lite förenklat, att i det första delbetänkandet presentera en ny modell för "solidarisk" avgiftsfinansiering av dagens verksamhet, som garanterar samma intäkter som dagens TV-licens och som därmed inte kan vara frivillig. I nästa del av utredningen ska vi diskutera sändningstillståndet Public Service kommande år, och där kan det bli en del diskussioner kring verksamhetens omfattning. Men det handlar inte om att vi kan föreslå en kraftig bantning eller nedläggning av Public Service. Även skärpt granskning ligger utanför regeringens direktiv, vilket vi från moderat sida upprört kritiserar i vårt särskilda yttrande i utredningen.
Man måste kunna hålla två saker i tankarna samtidigt. Man kan försöka påverka och göra det minst dåliga av dagens system i en utredning som diskuterar dagens verksamhet och dess finansiering. Samtidigt kan man givetvis debattera och argumentera för en långsiktig förändring av omfattningen av Public Service, där man också gör avgiften helt eller delvis frivillig. Och skärper upp granskningen.
Mycket av den principiella kritiken mot Public Service som sådan är högst begriplig, och jag har ju själv genom åren ofta uppmärksammat politiska övertramp från SVT och SR. Jag delar kritiken till stor del. Samtidigt vet jag att det inte finns någon majoritet i riksdagen för att krympa eller avveckla Public Service. De undersökningar som finns visar att det inte heller hos svenska folket finns någon majoritet för detta. Public Service finns för övrigt i olika former i de flesta europeiska och västliga demokratier.
Kritikerna har dessutom många olika linjer som är omöjliga att förena. Vissa vill banta ned Public Service och därmed få en betydligt lägre avgift. De som helt vill avveckla Public Service av principiella och ideologiska skäl kommer knappast att nöja sig med att krympa verksamheten. Andra säger att om bara Public Service skulle vara opartiska och sakliga och om vänstervridningen försvann skulle man gärna betala den föreslagna nya avgiften. Jag vet inte hur politikerna skulle unna ena alla dessa motstridiga viljor?
Jag avslutar med det jag brukar säga. Bäste bloggläsare: Att jag som politiker inte alltid verkar för exakt det förslag som just du kräver innebär faktiskt inte att jag inte lyssnar eller att jag är odemokratisk. Demokrati innebär inte att man som enskild medborgare alltid får exakt som man vill. Min uppgift är att lyssna på alla och i denna fråga är det faktiskt extremt spretiga åsikter. Just därför välkomnar jag en bredare debatt där man respekterar just att det finns mycket olika syn på saken. Jag tillhör själv de mer kritiska till Public Service och har självklart med detta synsätt i alla sammanhang där frågan diskuteras.
Varför är det torka och svält i norra Afrika?
2017-10-20
Det pågår lite i det dolda en allvarlig torka och svältkatastrof i delar av Norra Afrika, och den har pågått länge nu. Framförallt i den så kallade "Sahel-zonen" precis söder om Sahara, samt på Afrikas Horn. Jag hörde en del om detta vid mitt besök i Ethiopien i våras, och påmindes återigen om saken när jag läste tidningen Fokus för en tid sedan och artikeln "Torkans pris". Det som var intressant är att det finns så många uppenbara orsaker till torkan och svälten. Vissa påstår såklart (närmast med automatik) att det "bara" handlar om klimatförändringar. Så enkelt är det definitivt inte.
 Den här kartan visar på ett ungefär var "Sahel-zonen" finns, direkt söder om Saharas ökenområde. Större delen av Sahelregionen består av savann, delvis busktäckt. Långt tillbaka i tiden, för många tusen år sedan, utgjorde Sahel en del av Sahara och täcktes av sanddyner som format dagens landskap. Men när klimatet blev fuktigare och det kom mer nederbörd började gräs och låga buskar breda ut sig. Nederbörden verkar variera kraftigt från år till år i decennielånga cykler.
Vid mitt besök i Ethiopien fick jag klart för mig att torkperioder kommer och går i både detta område och på Afrikas Horn, och vid vissa tillfällen har det skapat omfattande svält. Lite sökningar på nätet bekräftar den bilden. En torka drabbade exempelvis Sahel 1914 och orsakade omfattande hungersnöd. Under 1960-talet ökade nederbörden i regionen vilket gjorde torra områden mer tillgängliga och stora grupper uppmanades av sina regeringar att bosätta sig längre norrut. Torkperioden 1968–1974 gjorde dock snart betet ohållbart och stora områden ödelades, med allvarlig svält som följd. I Ethiopien var den senaste riktigt stora torkan på 1980-talet, det var då kända artister spelade in skivor för att stödja torkkatastrofens offer.
Det sägs i artikeln i Fokus att torkan kommer oftare nu och varar längre "på grund av klimatförändringar". Källa är en professor vid Stockholm Resilience Center som är expert på vattenfrågor. Detta stämmer dock dåligt med en del andra analyser, forskningsrapporter och artiklar om ämnet.
Exempelvis har SMHI Rossby Center skrivit om detta, Men man nämner främst att det i Sahelområdet ofta kommer kraftiga skyfall och att det blivit fler sådana oväder de senaste 35 åren. Självklart kopplar man det till av människan orsakade klimatförändringar, även om man i slutet av artikeln är ganska ödmjuk. "Vi har hittills inte sett någon avstanning av temperaturökningen i Sahara. Om vår teori stämmer, att det är temperaturskillnaden som intensifierar de extrema ovädren och skyfallen, så kommer de extrema ovädren och intensiteten i nederbörden över Sahel att fortsätta att öka" skriver man. Man tror alltså på mer och kraftigare nederbörd i Sahelzonen, inte mindre.
Jag hittade också en annan intressant artikel i Nature från 1986. Där presenterades en engelsk studie där man jämförde nederbörden i Sahel-regionen med Atlantens vattentemperatur och man fann ett tydligt samband. När Atlantens vatten var kallare föll det mindre regn i Sahel, och när Atlanten blev varmare föll det mer regn. Det talar i så fall också emot att klimatförändringar i form av stigande temperatur skulle minska regnmängderna.
Den 10 maj 2016 hade för övrigt SR:s Vetenskapens Värld detta inslag som jag berättat om tidigare. Där berättade man att ökenspridningen är en myt, och att Sahelområdet snarare blivit grönare och att ökenområdet faktiskt krymper.
Nåväl, oavsett hur mycket och hur klimatförändringar spelar in är detta bara en av möjliga orsaker till svälten. Internationell biståndspolitik har också bidragit. Sedan 1950-talet har man arbetat för att människor ska bli bofasta. Samma sak gäller i södra Ethiopien, vilket jag berättade om i min reseberättelse från mitt besök i Etiopien i våras. Förr flyttade nomaderna sina djur till de områden där de fann vatten. I dag är man fast i sina bostäder och kan inte flytta ditt vattnet finns. Det gör både människor och boskap mycket mer sårbara.
Ett annat problem är att afrikanska bönder uppmuntrats att odla för att sälja på marknader i stället för till eget behov. Mer storskaliga odlingar av få grödor har ökat sårbarheten. Jag har tidigare också berättat att en del bönder i Afrika odlar biobränslegrödor till Europa i stället för mat till byn, eftersom man får bättre betalt för biobränslegrödorna. Ytterligare ett problem är att utländska investerare, inte minst kineser, har köpt upp den bästa odlingsmarken.
Ett annat problem, som också berördes vid mitt besök i Ethiopien, är tillgången på vatten från Nilen. 95% av vattnet i Nilen kommer från Ethiopiens bergstrakter. Inte minst i Ethiopien bygger man dammar för att magasinera vatten, men det gör att länderna nedströms, inte minst Sudan och Egypten, får mindre vatten. Men Nilen rinner faktiskt genom 11 länder. Kampen om vattnet skapar konflikter mellan länderna och dammar leder till vattenbrist på sina håll.
Ovanpå alla dessa problem är det krig och konflikter i flera av de länder där torkan är som värst. Det gäller exempelvis Mali, norra Nigeria, Sydsudan, samt Somalia och Jemen på Arabiska halvön. Striderna medför flyktingströmmar och försvårar hjälparbete och hjälpsändningar.
Kort sagt sammanfaller alla negativa faktorer samtidigt just nu, och det leder till det Fokus kallar "den värsta svälten i norra Afrika sedan andra världkriget. Men väldigt få uppmärksammar detta idag.
Vad kan man då göra åt situationen? Förutom att försöka få slut på väpnade konflikter behöver man undervisa människor att samla regnvatten i dammar, odla grödor som tål torka bättre och bli bättre på att lagra spannmål under goda år för att klara av torkperioder. Läs mer i reseberättelsen där jag berättar om vårt möte med CDI, en av de utvecklings- och hjälporganisationer som verkar i Ethiopien.
Avskogningen var en annan sak jag berörde i min reseberättelse från Ethiopien. Mycket handlar om att få ved till matlagning. För bara en bråkdel av de pengar vi lägger på mycket dyra "klimatåtgärder" skulle vi exempelvis kunna köpa massor av soldrivna spisar till Afrikanska byar, och därmed minska både avskogningen och koldioxidutsläppen. Men då måste man släppa fixeringen som vänstersidan i svensk politik har på att alla svenska "klimatåtgärder" måste göras i Sverige. Insatser utomlands ger mångdubbel effekt för både hälsa och miljö. Och det är väl effekten som är viktigast?
Därför kandiderar jag om till riksdagen - efter moget övervägande
2017-10-19
För ett par veckor sedan träffade jag nomineringskommittén för moderaterna i Södra Älvsborg för sedvanlig kandidatintervju. Jag har redan tidigare meddelat att jag ställer upp som riksdagskandidat även i valet 2018.
Efter snart tolv år i riksdagen var det absolut ingen självklarhet att ta beslutet att ställa upp ännu en gång. När jag kandiderade 2006 var min tanke att ge rikspolitiken en eller kanske två mandatperioder, men jag valde ändå att ställa upp en tredje gång 2014. Jag hade vissa tankar på att kanske lämna inför valet 2018, och efter denna frustrerande mandatperiod där vi enligt min mening tagit flera olyckliga beslut (exempelvis Decemberöverenskommelsen) och inte alls tagit den strid vi borde tagit om såväl regeringsmakt som moderat politik har det stundtals känns ganska motigt och inte särskilt inspirerande att fortsätta. Men de senaste månaderna har flera positiva saker hänt.
För det första har partiet gjort ett imponerande arbete med att uppgradera och delvis förändra politiken. Inte minst gäller det migrations- och integrationsfrågan, där jag själv varit med en del i den interna debatten. Men även exempelvis den ekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken har förändrats. Och vi har lagt mer fokus på försvar, polis och rättsfrågor, vilket varit helt nödvändigt. På många områden har saker utvecklats i precis den riktning jag själv arbetat för (tidigare periodvis i stark intern motvind). Vår tidigare partiledare Anna Kinberg Batra skapade förutsättningar för en bred intern diskussion och politikutveckling där det varit mycket högt i tak. Nyligen beslutade vår partistämma att i allt väsentligt slå fast den nya politiken och det skapar stor framtidstro.
För det andra har vi idag en ny partiledare, Ulf Kristersson, som har fått en väldigt bra start och som är en mycket bra debattör och kommunikatör. Han lyckas förmedla budskap och föra en balanserad och intellektuell diskussion om svåra frågor. Det lyfter hela partiet. Anna Kinberg Batra gjorde det tuffa jobbet att få fram en ny politik och Ulf Kristersson blir nu den som på bästa sätt kommer att kommunicera ut det vi vill erbjuda väljarna. Ulfs tydliga besked om "inte en sådan här mandatperiod till" betyder mycket för min syn på fortsättningen.
För det tredje känner jag en växande revanschlust. Vi förlorade valet 2014, helt i onödan enligt min åsikt, och nu vill jag vara med och visa att vi kan bättre än så. Målet är självklart att ta tillbaka regeringsmakten. Viljan att köra ut Löfven & Co från Rosenbad växer för varje dag när jag ser hur man missar att ta vara på högkonjunkturen för att stärka Sverige.
För det fjärde, och det allra viktigaste och faktiskt helt avgörande. Det senaste året har så många hört av sig till mig, velat försäkra sig om att jag ska ställa upp för ännu en mandatperiod och gett mig beröm och erkännanden i en omfattning som jag inte hade förväntat mig. Och det är inte bara personer från min egen valkrets utan människor från hela landet. Jag märker det i mailboxen, jag märker det i sociala medier och jag märker det när jag är ute på besök hemma i valkretsen. Att jag är en av de rikspolitiker som regelbundet finns i topp på rankingar av inflytelserika politiska twittrare är en annan glädjande sak. Jag får ofta höra att jag är synlig i debatten, att jag står stark i mina värderingar, att jag vågar stå för det jag tycker även när vinden blåser i andra riktningar, och att jag inte är en politisk vindflöjel som byter åsikt så som andra byter skjorta. Att jag tar debatten även i svåra frågor är också något jag får beröm för.
Det finns tyvärr alltför många politiker som gör allt med fokus på sin egen karriär utan att ha någon ideologisk eller politisk kompass eller mod att stå upp när det blåser. Jag har aldrig haft min egna politiska karriär som viktigaste fokus, utan det viktigaste har varit att försöka påverka politiken. De senaste åren har det lyckats riktigt bra inom flera områden. Jag känner ett växande ansvar att inte svika alla de som tror på mig, och inte minst därför har jag som sagt ställt upp för ännu ett riksdagsval.
Om jag sedan får förtroendet att stå på första plats ännu en gång återstår väl att se. Ingen äger någon plats i politiken, man "lånar" den i fyra år. Att en "utsocknes" Ubbhultsbo som jag, två val i rad stått överst på riksdagsvalsedeln, och att valkretsens "huvudstad" Borås haft sin främsta kandidat först på andra plats är nog unikt. Jag vet att det finns en del åsikter om detta och kanske är det dags för någon annan att toppa valsedeln. Men det skulle såklart vara trevligt att finnas med på någon av de översta platserna även på den kommande riksdagsvalsedeln. Vi får väl se hur det går. Beslut fattas på vår nomineringsstämma den 18 november. Jag är redo att ta mig an ännu en valrörelse med full kraft om jag får nomineringsstämmans stöd. Jag står och faller inte med fortsatt riksdagsplats, men erbjuder en kombination av stark vilja, rutin, rent spel och bred kunskap om vår politik. Sedan får vi se hur långt det räcker.
Kort besök i Porto
2017-10-19
 
Nyligen tillbringade jag några dagar i Portugals nästa största stad, Porto. Det blev en båttur på Dourofloden, besök hos några av de välkända portvinstillverkarna, och givetvis lite bilder från en mycket vacker stad. Se bilderna och reseberättelsen här.
Kort om besluten på moderaternas arbetsstämma
2017-10-18
På moderaternas arbetsstämma nyligen togs ett stort antal viktiga beslut. Jag har sammanfattat lite kort, självklart finns inte allt med och jag lär återkomma med mer detaljerade beskrivningar av vår politik efterhand. Men detta kan vara en bra första sammanfattning. Det handlar om de största reformerna för jobb och integration sedan 2007, den största bidragsreformen sedan 1980 och den största förstärkningen av rättsstaten på 20 år.
Här en kort sammanfattning av vår nya politik.
Ris och ros för utredningsförslaget om ny TV-avgift via skattsedeln
2017-10-18
Som väntat blev det blandade reaktioner på måndagens besked att Public Service-utredningen föreslår att dagens TV-licens ersätts med en avgiftsdebitering via skattsedeln. Jag redogjorde för förslaget och de moderata ståndpunkterna i föregående blogginlägg.
Många har välkomnat förslaget, inte minst att avgiften görs individuell, vilket gör att alla ensamhushåll som idag betalar full TV-licens får halverad avgift. Att man kan lägga ned Radiotjänst och slippa avgiftskontroller och räkningar tycker många också är bra.
Men med detta sagt - man märker tydligt hur ifrågasatt Public Service är idag. Både SVT och SR har uppenbarligen allvarligt solkat ned sitt rykte och sin trovärdighet genom att många tittare och lyssnare upplever att de alltför ofta ha en osaklig och vänstervriden vinkling av sina inslag. Jag delar den bilden och har ju ofta själv ifrågasatt denna vänstervinkling. Många har de senaste dagarna hört av sig till mig på olika sätt och ifrågasatt att de som borgerliga sympatisörer ska behöva skattefinansiera vänsterpropaganda. En del kritiker har varit mycket upprörda. Och ärligt - jag förstår dem.
Andra tycker frågan är mer ideologisk. Man menar att det är principiellt fel att tvinga människor att betala för en mediekanal överhuvudtaget. Och de påpekar att om inte SVT/SR funnits idag hade ingen politiker rimligen kunnat föreslå inrättandet av en skattefinansierad TV- eller radiokanal. Vilket säkert är sant. Även om vi idag även med skattemedel finansierar exempelvis presstöd till en massa tidningar vi aldrig läser, kulturarrangemang som vi aldrig besöker, och stöd till svensk filmproduktion av filmer vi kanske aldrig ser. Så egentligen är det inte bara en principiell diskussion om Public Service som i så fall behövs, hela medie- och kulturpolitiken behöver diskuteras - vad ska betalas med skattemedel och vad ska betalas av konsumenten själv?
Ytterligare andra menar att man borde krympa Public Service och endast använda SVT och SR för sådant som inte andra medier erbjuder, kombinerat med en del andra funktioner som krisinformation mm. Då kunde man sänka avgiften dramatiskt och sälja ut resten av verksamheten till kommersiella kanaler, alternativt införa någon form av betaltjänst för övriga delar.
Jag upprepar det jag skrev igår. När man sitter i en utredning måste man förhålla sig till utredningens direktiv och göra det bästa av dem. Utredningen ska inte diskutera en kraftig bantning av Public Service eller införande av betaltjänster. Vi får inte heller diskutera en skärpt granskning av saklighet och opartiskhet. Vi står från moderat sida bakom utredningens förlag om en ny avgiftsmodell, även om vi från moderat sida hade velat lösa finansieringen direkt via statsbudgeten. Men vårt stöd till utredningens förslag betyder inte ett automatiskt moderat stöd i riksdagen till ett eventuellt kommande lagförslag från regeringen om att införa en sådan avgiftsmodell. Vi moderater vill först se helheten i de förslag den fortsatta utredningen om Public Service ska diskutera och för egen del kommer jag även att lägga stor vikt just vid hur vi kan garantera en ökad opartiskhet och saklighet genom en utökad granskningsverksamhet med mer muskler och med möjlighet till kännbara sanktioner vid övertramp. Om vi inte kan garantera en mer objektiv och saklig Public Service kommer i vart fall inte jag att kunna se mina väljare i ögonen och rösta för att de ska tvingas betala för verksamheten.
Det jag också hoppas nu är att inte minst moderaterna och andra borgerliga debattörer börjar diskutera frågan om framtiden för Public Service på allvar. Det är faktiskt dags att börja välja sida. Man kan inte rent allmänt säga att vi ska behålla dagens SVT, SR och UR och samtidigt vara emot en ny hållbar finansieringsmodell som omfattar alla. Vill man ha en frivillig avgift måste man samtidigt vara tydlig med att man också vill krympa Public Service rejält.
Debatten har bara börjat, och jag välkomnar den.
Moderaterna ställer krav för att införa ny avgiftsmodell för Radio/TV
2017-10-16
I dag presenteras det första delbetänkandet från den parlamentariska Public Service-kommittén. Förslaget handlar främst om den framtida finansieringen av SVT, SR och UR, det vi normalt kallar för "Public Service".
Utredningsförslaget är en bred politisk kompromiss som innebär att dagens TV-licens skulle kunna skrotas från och med 2019. I stället införs då en avgift som debiteras via skattesedeln (ungefär som dagens begravningsavgift). Alla som har inkomst skulle då betala denna avgift, som ökar med inkomsten upp till ca 130.000 kronor i årsinkomst där full avgift tas ut. Den fulla avgiften föreslås bli ca 1.300 kronor per år, dvs ungefär hälften av vad dagens TV-licens beräknas uppgå till 2019 när det nya systemet skulle kunna träda ikraft. För ett hushåll med två vuxna som arbetar blir därmed avgiften lika hög som den skulle ha blivit om man behållit dagens TV-licens. För dem med lägre inkomst, exempelvis garantipensionärer, blir avgiften lägre. För ensamhushåll blir avgiften halverad mot idag. Många studenter kommer att slippa TV-avgift, eller få en mycket låg sådan. Alla företag och juridiska personer befrias helt från avgift (eftersom ju alla som tittar på TV på en pub, ett hotell, ett äldreboende eller i ett varuhus ju redan betalat en avgift). Radiotjänst läggs ned och Skatteverket ansvarar för att ta in pengarna. På detta sätt blir det mer pengar till program och mindre till administration.
Moderaterna föreslog från början att TV-licensen skulle skrotas och att Public Service i stället skulle finansieras genom omfördelning i statsbudgeten. Detta stoppade regeringen genom sina direktiv till utredningen, och moderaterna var ensamma om sitt förslag. Att regeringen inte ens var beredd att utreda en finansiering över statsbudgeten beklagar vi. Det hade varit värdefullt om utredningen förutsättningslöst hade kunnat utreda och överväga samtliga de finansieringsalternativ som varit uppe för debatt. Istället valde regeringen att stänga den dörren och istället endast låta utredningen överväga en teknikneutral radio- och tv-avgift, samt en avgift i form av direktdestinerad skatt. Nu har vi från moderat sida i utredningen i stället rent tekniskt ställt oss bakom det liggande förslaget, som har stöd av samtliga åtta riksdagspartier. Men det betyder inte att vi som parti med automatik ställer oss bakom att också införa denna nya avgift. Först är det upp till regeringen att presentera ett lagförslag, och innan vi från moderat sida röstar för att verkligen införa det nya avgiftssystemet kommer vi att ställa krav på helheten vad gäller regleringen av Public Service.
Det kommer säkert en del kritik och frågor om utredningens förslag och hur från moderat sida resonerat i olika delar. Här kommer svar på några av dessa frågor:
1. Varför ska man tvingas betala för något man inte vill ha?
Visserligen betalar de flesta TV-licens idag, men 23% gör inte detta. Vissa har, av blandade orsaker, "kastat ut TV:n" för att slippa TV-licensen, andra tittar på TV utan att betala licens. Ungefär 10% uppskattar man har TV utan att betala. Med den nya avgiftsmodellen tvingas alla att betala den nya avgiften/skatten. Det finns samtidigt en del logiska skäl att alla ska betala. SVT/SR har exempelvis en viktig roll i krissituationer och beredskapsläge. UR har en roll i vårt utbildningssystem och producerar en mängd utbildningsprogram riktade till den svenska skolan. Hela Public Service har ett uppdrag från regering och riksdag att sända program även på minoritetsspråk och att främja olika kulturinslag. Det finns rimliga skäl att alla svenskar bör vara med och betala för i vart fall en del av Public Service verksamhet.
Public Service i form av TV och radio finns i de flesta europeiska länder. I andra länder har man valt olika betalningsmodeller. I Danmark tex tar man en utvidgad apparatavgift för datorer, mobiler mm. Detta hade varit en sämre idé. Att lägga avgifter på alla tekniska prylar där man kan ta del av TV-program hade blivit extremt byråkratiskt och många skulle troligen blivit ännu mer upprörda över detta än en ny avgift via skattsedeln.
2. Varför kan man inte avveckla SVT/SR/UR, eller i vart fall banta verksamheten och sänka avgiften?
Jag anser personligen att SVT/SR/UR borde kunna bantas ordentligt. Färre kanaler, mindre kringverksamhet på web mm, och mindre pengar. I dag omsätter man över 8 miljarder per år, vilket är enormt stora summor. Men inga partier har idag tagit ställning för att banta Public Service, tvärtom är alla överens om att Public Service ska finnas kvar. Det finns inte heller något som tyder på att en majoritet av svenska folket idag vill avveckla Public Service. I det läget måste vi också finansiera verksamheten. För egen del anser jag att moderaterna borde starta en mer principiell diskussion om framtiden för Public Service. Att banta verksamheten går exempelvis utmärkt att kombinera med den nya modellen för avgiftssystemet, där man i så fall kan sänka avgiften.
3. Varför vill moderaterna införa en ny skatt?
Det är mer kostnadseffektivt att ta in avgiften via skattsedeln. Moderaterna ville från början skrota TV-licensen utan att införa en ny skatt, men detta avvisades av regeringen och hade inget stöd från andra partier heller vad jag vet. Om den nya "TV-skatten" införs leder det till något högre skatt, även om dagens TV-avgift enligt EU också betraktas som en skatt. Men med moderaternas politik kommer samtidigt skatterna på arbete och pensioner att sänkas mycket mer än vad den nya TV-skatten höjs. Det totala skattetrycket kommer därmed att minska. I praktiken blir det därmed samma effekt som om vi omfördelat kostnaderna via statsbudgeten.
4. Varför hoppade inte moderaterna av utredningen när regeringen uteslöt det moderata finansieringsalternativet?
Om moderaterna hoppat av utredningen hade den nya finansieringen riskerat att slå väldigt fel. Det har ju exempelvis funnits förslag om att avgiftsbelägga alla media där man kan ta del av TV-utbud. Det hade blivit en väldigt klåfingrig och kritiserad modell som vi nu slipper. Men det fanns även förslag från vänsterhåll om full progressivitet i den nya avgiftsmodellen, dvs att avgiften skulle öka med inkomsten utan tak, och vissa ville även ha ett högre tak än utredningens förslag. Båda dessa saker lyckades vi stoppa från moderat sida. Det fanns även diskussion om att behålla avgiften för juridiska personer, vilket nu har slopats. Jag anser att moderaternas medverkan i utredningen varit både viktig och framgångsrik och ser inte att vi hade vunnit något alls på att lämna utredningen.
5. Varför ska en moderat väljare tvingas betala för en vänstervriden nyhetsrapportering i SVT/SR?
Frågan är tyvärr befogad, det finns tyvärr alltför många exempel på vänstervridningen i Public Service. Från moderat sida hade vi velat att utredningen även skulle titta på framtidens granskningsverksamhet. Jag har själv tidigare framfört att jag skulle vilja se en effektivare granskning av opartiskhet och saklighet, där man kanske även skulle kunna utdöma ekonomiska sanktioner om SVT/SR bryter mot reglerna. Tyvärr har regeringen i sina tilläggsdirektiv för utredningens fortsatta arbete stoppat möjligheten att utreda en effektivare granskning. Detta är något vi från moderat sida är mycket upprörda över. Vi menar att om man ska införa en tvingande avgift för hela befolkningen måste man också kunna garantera att det som produceras är politiskt opartiskt och sakligt. Vi har bland annat därför gjort ett särskilt yttrande till utredningen där vi konstaterar att vi kommer att bedöma helheten i regeringens kommande förslag innan vi tar ställning till om vi ska stödja den nya "TV-skatten" när den eventuellt läggs fram som en proposition i riksdagen. Den tekniska utformningen av den nya avgiften har vårt stöd, men innan vi röstar jag till den i riksdagen vill vi se helheten i regeringens förslag kring Public Service. Vi avslutar vårt särskilda yttrande enligt följande:
"Den parlamentariska public service-kommittén går nu vidare med sitt arbete i enlighet med de tilläggsdirektiv som presenterades den 22 juni 2017. Kommittén ska föreslå hur en ändamålsenlig reglering bör utformas, hur utbudet ska nå ut till publiken, samt bedöma hur public service ansvar och oberoende påverkas när relationer till olika former av kommersiell verksamhet förändras. Moderaterna kommer givetvis delta konstruktivt även i detta arbete, men vill samtidigt framhålla att vi kommer att utvärdera samtliga liggande förslag som en helhet innan vi tar ställning till framtida konkreta lagförslag om enskilda delar. Dock vill vi redan nu rikta kritik mot det faktum att utredningsdirektiven effektivt stänger möjligheten för kommittén att även se över hur ett medieetiskt system för public service kan utformas. Förslag om en utvidgning och förstärkning av det självreglerande pressetiska systemet har väckts bland annat från Utgivarna. Regeringens tilläggsdirektiv fastslår dock uttryckligen att detta inte ska övervägas inom kommitténs arbete. Att överväga och lägga förslag om public service, utan att samtidigt kunna se över hur granskning och uppföljning ska utformas på ett effektivt sätt är givetvis orimligt. Detta avser vi återkomma till i andra sammanhang."
Sammanfattningsvis - jag vet att en del moderater inte kommer att uppskatta utredningens förslag. Men det är viktigt att tänka på att det som nu presenteras är just ett utredningsförslag om en teknisk lösning. Det är inte ett lagförslag! Förslaget kommer först att skickas ut på remiss, där de som vill kan yttra sig över förslaget, sedan ska regeringen presentera ett konkret lagförslag, varefter detta ska behandlas i riksdagens utskott. Först därefter ska riksdagen fatta beslut.
Med vår moderata deklaration om en framtida helhetsbedömning innan vi röstar för en ny avgiftsmodell i riksdagen tycker jag att vi som moderata ledamöter i utredningen gjort det bästa vi kan för våra väljare. Den nya avgiftsmodellen är rent tekniskt effektiv och rimlig, och bättre än andra alternativ som föreslagits. Och avgiften blir inte högre än idag för dem som betalar TV-licens, däremot lägre för väldigt många. Och med våra moderata förslag till andra skattesänkningar blir det totala skattetrycket inte högre. Men innan vi går med på att sjösätta den nya avgiftsmodellen kommer vi att bedöma helheten i alla förslag som gäller Public Service och ställa rimliga moderata krav i övriga delar.
Jag kommer personligen att argumentera för att moderaterna ska ställa tydliga krav på att effektivisera (och eventuellt banta) SVT, SR och UR, samt att skärpa upp granskningsverksamheten. Med en effektivare granskning som stärker opartiskhet och saklighet kommer legitimiteten i den nya avgiftsmodellen att bli större och motviljan mot att betala mindre. För egen del har jag också lämnat in en riksdagsmotion i höst just om skärpt granskningsverksamhet.
Jag hoppas också att ledningarna för de olika programbolagen på allvar ska anstränga sig mer för att skapa en företagskultur där varje anställd - oavsett politisk åsikt - inser att förutsättningen för att Public Service ska ha ett berättigande är att en stor majoritet av medborgarna känner förtroende för just opartiskhet och saklighet hos bolagen. Detta förtroende har fallit över tid och det är allvarligt. Att stärka detta förtroende måste bli en tydlig ledstjärna för alla anställda. Om man inte lyckas med detta kommer trycket hos befolkningen att avveckla SVT/SR/UR att öka. Programbolagen har framtiden i sina egna händer. |
Partiledardebatt
2017-10-11
 
I går talade vår nyvalde partiledare Ulf Kristersson i riksdagsgruppen och idag var det dags för den första riksdagsdebatten som partiledare. I dag valdes även min moderate kollega Ewa Thalén Finné till ny förste vice talman i riksdagen (fotot tog vi alldeles före valet).
 
Ulf höll ett utmärkt första anförande i kammaren i partiledardebatten och lade fokus på migration och integration. Befriande klarspråk. Och i alla sina anföranden och repliker visade Ulf att han står för ansvar, klarspråk och en lysande debatteknik. Statsminister Löfven hade uppenbara problem med att hantera Kristersson i debatten. Medieintresset för Ulf är också mycket stort vilket ger honom stor möjlighet att kommunicera moderat politik.
Inte mycket att skryta om
2017-10-11
I dag har jag detta debattinlägg i bland annat Markbladet och Svenljunga Tranemo Tidning
Dags för utskottsbyte - och fokus på den viktigaste frågan
2017-10-10
Just nu sker stora förändringar i den moderata riksdagsgruppen, med nya talespersoner och en del utskottsförändringar.
Moderaterna har nu presenterat sin sista budget denna mandatperiod. Jag har varit med i arbetet med de senaste fyra budgetarna. Att vara ledamot i Finansutskottet har varit oerhört intressant och händelserikt, lite av centrum för den politiska debatten. Dessutom har jag som gruppledare i utskottet under fyra år haft två (!) blivande partiledare, först Anna Kinberg Batra, sedan Ulf Kristersson. Det måste vara närmast unikt. Men nu känns liksom arbetet slutfört, den moderata budgeten för 2018 är klar och fram till valet 2018 kommer det sannolikt inte att hända så mycket i finansutskottet. Inga större frågor aviseras och den här veckan är exempelvis båda utskottsmötena inställda.
För oss moderater går vi nu efterhand in i valrörelseläge. En av de stora valfrågorna blir att få fler nyanlända och lågutbildade i arbete. Integrationen och jobbpolitiken kommer att stå i fokus. Häromdagen blev jag tillfrågad av vår nye partiledare och tidigare utskottskollega Ulf Kristersson om jag ville vara med och ta ett tyngre ansvar i arbetsmarknads och integrationsfrågorna det kommande året. Det gör jag gärna eftersom jag tycker om att vara där debatten är. Jag kommer därför detta sista riksdagsår före valet att återvända till Arbetsmarknadsutskottet där jag startade mitt riksdagsarbete 2006. Tillsammans med bland annat vår tidigare gruppledare Jessica Polfjärd, som är ny arbetsmarknadspolitisk talesperson, ska jag lägga all min energi på att sprida den uppgraderade moderata jobbpolitiken och våra nya tankar inom integrationspolitiken. Detta är ju frågor jag ofta debatterar och skriver om, och även motionerat en hel del om genom åren. Jag har även varit med i olika sammanhang där vi förändrat moderaternas hållning i frågor kopplade till migrations- och integrationspolitiken. Min långa fackliga erfarenhet och mina kunskaper kring arbetsrätt lär också komma väl till pass.
Efter några år med lite mer övergripande frågor blir det nu handgriplig sakpolitik igen. Det ska bli riktigt kul!
Expertseminarium om moderaternas ekonomiska politik
2017-10-10
Jag började dagen med ett expertseminarium om moderaternas nya ekonomiska politik. Seminariet inleddes av vår nye partiledare Ulf Kristersson och därefter gav åtta tunga experter inom ekonomi och arbetsmarknad gav sin syn på moderaternas förslag. Det blev en mycket intressant genomgång.
Experterna var Hans Lindberg (VD Bankföreningen), John Hassler (ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm), Annika Winsth (chefsekonom Nordea), Jens Henriksson (VD Folksam), Bettina Kashefi (chefsekonom Svensk Näringsliv), Anna-Kristi Löfgren (LO-ekonom), Annika Wallenskog (chefsekonom Sveriges Kommuner och Landsting) samt Samuel Engblom (samhällspolitisk chef TCO).
Generellt kan man säga att våra förslag fick mycket ros från de flesta debattörer, men det fanns också en del förslag om tillägg och en del kritik. Vilket var avsikten med seminariet. Nästa steg är att ta beslut om förslagen på moderaternas arbetsstämma kommande helg.
 På seminariet presenterades en del bilder, bland annat denna av John Hassler. Bilden visar att Sveriges BNP/Capita utvecklats betydligt bättre än EU-genomsnittet sedan början av 1990-talet. Allra bäst utvecklades BNP/Capita relativt EU efter finanskrisen och fram till 2016. Men kommande år kommer vi att tappa gentemot EU, vilket givetvis främst beror på det stora mottagandet av asylsökande kopplat till att vi inte har någon politik från dagens regering för att få fler nyanlända i arbete.
Om befolkningen ökar kraftigt, men fler lever på ersättningar och bidrag i stället för att jobba, faller BNP/Capita. Både jämfört med resten av EU, men även i faktiska tal.
Det är därför det är så viktigt att presentera en politik för att få fler i arbete i stället för i bidragsförsörjning, och det är också det som är moderaternas stora fokus med vår politik.
Kanonstart för Ulf Kristersson i första partiledardebatten
2017-10-08
Kvällens partiledardebatt i SVT Agenda var den första för vår nye moderate partiledare Ulf Kristersson. Och jag tyckte man redan idag tydligt kunde se hur han försöker föra ett logiskt och intelligent samtal, och på ett pedagogiskt sätt förklara vad moderaterna vill. Att han dessutom är tydlig med att han vill föra ett vuxet samtal är befriande i den alltför ofta ganska fördummande politiska debatten.
Jag var tydligen inte ensam om min uppfattning, såväl Expressen/Demoskop som Aftonbladet/Inizio korade Ulf Kristersson som vinnare i kvällens debatt. Inte illa för att vara första gången.
På onsdag är det dags igen, då blir det partiledardebatt i riksdagen. Missa inte den, den går direkt i TV!
Konsert med Thomas Ledin
2017-10-08
Några bilder från Thomas Ledins spelning igår.
 
 
Moderaternas budgetmotion
2017-10-05
Vi tror på Sverige – Moderaternas budgetmotion
Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterade i dag Moderaternas budgetmotion för 2018. Det handlar om en samlad reformagenda med tydligt fokus på att det ska löna sig att arbeta, fler jobb och viktiga trygghets- och välfärdssatsningar. Samtidigt måste Sverige rustas inför tuffare tider genom en ansvarsfull ekonomisk politik.
Vår budget är en budget för alla dem som jobbar, vill jobba – och har jobbat. Alla de människor som bär upp vårt samhälle, de måste nu både höra och märka att Sverige bryr sig om deras slit. Vi stärker arbetslinjen och gör det mer lönsamt att arbeta. Våra sammantagna reformer beräknas leda till att minst 70 000 fler blir sysselsatta. Det minskar utanförskapet och lägger grunden för ett Sverige där fler ges möjligheten att bidra.
Sveriges högkonjunktur får inte slösas bort. Den ska användas till reformer som gör vårt land starkare på lång sikt och så att vi klarar av de problem som ligger framför oss. Tyvärr gör Socialdemokraterna och regeringen precis tvärtom. Bidragen höjs, på bekostnad av reformer som skulle stärkt arbetslinjen. Det är en kortsiktig politik med sikte på valet. Regeringen talar om att investera, men de menar spendera. Att i högkonjunktur bygga upp höga nya kostnadsnivåer som man sedan måste försvara i lågkonjunktur är inte ansvarsfullt.
Kort sammanfattning av Moderaternas budgetmotion för 2018:
1. Förslag för dem som arbetar, vill arbeta och har arbetat:
• Moderaterna stärker arbetslinjen genom att sänka skatten med tydlig inriktning mot vanliga löntagare och lägre inkomster. För en familj med två heltidslöner handlar det om nästan 1000 kronor mer per månad.
• Vi höjer också brytpunkten för när man betalar statlig inkomstskatt. Det gör att över 90 procent av grundskolelärarna slipper betala statlig inkomstskatt.
• Detta är sammantaget den största skattereformen sedan jobbskatteavdragen infördes 2006.
• För att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att leva på bidrag föreslår vi att ett bidragstak införs inom ramen för en stor bidragsreform som även omfattar en striktare linje i försörjningsstödet och stegvis kvalificering till de svenska ersättningssystemen för nyanlända.
• Vi förenklar anställningsstöden och utvidgar RUT-avdraget.
• Moderaterna sänker skatten för Sveriges pensionärer lika mycket som regeringen föreslår, samtidigt som vi även gör det mer lönsamt för pensionärer att stanna kvar i arbete något eller några år längre.
• Vi höjer barnbidraget lika mycket som regeringen.
2. Övriga skattesänkningar och avvisade skattehöjningar:
• Vi säger nej till den höjda skatten på investeringssparkonton
• Vi stoppar den extra årliga indexuppräkningen av drivmedelsskatterna.
• Vi säger nej till flygskatt
• Vi säger nej till höjd skatt på privata sjukförsäkringar
3. Fokus på Sveriges stora problem:
• Moderaterna gör den största satsningen på lag och ordning i Sverige på över tjugo år. Det handlar om att bekämpa vardagsbrottsligheten och öka den grundläggande tryggheten i hela Sverige. Poliserna ska bli fler och få bättre löner och villkor.
• Vi gör större satsningar på försvaret än regeringen, hela 9,6 miljarder fram till 2020, utöver årets försvarsuppgörelse.
• Vårdköerna har fördubblats under nuvarande regering. Detta skapar oro, lidande och undergräver tilltron till att välfärden finns där när vi behöver den. Totalt satsar vi därför 19 miljarder kronor den kommande budgetperioden för att korta köerna och höja kvaliteten i vården. Bland annat satsar vi på förlossningsvården och vård av multisjuka äldre.
• Vi satsar på mer undervisningstid i skolan, tillgång till lovskola och läxhjälp, fler karriärtjänster för lärare och höjd kvalitet på lärarutbildningen.
• Integrationen fungerar inte. Därför föreslår vi bland annat att det införs en integrationsplikt samt att fler får möjligheten att lära sig jobbet på jobbet genom att tillsammans med Alliansen satsa på inträdesjobb. Stegvis kvalifikation till bidragssystemen är också en viktig del i en bättre integration.
4. Vi rustar Sverige för sämre tider:
• Ansvar för ekonomin handlar om att rusta landet för framtiden. När ekonomin går bra gäller det att bygga upp buffertar och genomföra strukturreformer som bygger Sverige starkt.
• Medan regeringen lagt fram en budget som kanske gynnar Socialdemokraterna på kort sikt, presenterar Moderaterna en budget för 2018 som tar ansvar för Sverige på lång sikt. Vår budget är stramare än regeringens och har ett större överskott.
Finansiering:
Vår budget är stramare än regeringens, och vi redovisar ett större överskott än de gör. De viktigaste enskilda finansieringarna av våra förslag är följande:
* Bidragsreformer och bidragstak
* Besparingar på arbetsmarknadspolitiken
* Stopp till regeringens byggsubventioner
* Nej till delar av regeringens miljö- och klimatpolitik
* Höjningen av den reducerade momsen från 12% till 14%
* Långsammare uppräkning av biståndet till 1% av BNI
Utöver detta använder vi samma beräkningar av disponibelt överskott som regeringen, men använder inte lika mycket av detta som regeringen gör.
För den som vill ta del av alla detaljer går det bra att läsa hela budgetmotionen här.
Högskolan i Borås 40 år
2017-10-05
I kväll var jag inbjuden att fira att Högskolan i Borås fyller 40 år i år. Detta firades med en middag i Konstsilkes gamla personalmatsal i Textile Fashion Center i Simonsland. Den gamla matsalen är i sig värd ett besök, den har stått helt orörd sedan 1964 och allt är i originalskick. Vi fick intressanta berättelser från tidigare rektorer om Högskolans historia, och nuvarande rektor Björn Brorström berättade om framtidsplanerna där det bland annat ingår en ny polisskola samt att Högskolan ska få status som universitet.
Jag var ensam riksdagsledamot på plats, men flera av Borås ledande politiker deltog, bland annat Annette Carlsson (M), vice ordförande i kommunstyrelsen. Dessutom ett stort antal personer med koppling till högskolan och näringslivet.
Möte med japansk delegation från Sapporo
2017-10-04
I dag tog jag emot en liten delegation från Sapporo som ville berätta om sitt årliga evenemang där man bygger enorma snöskulpturer. Nästa år är 69:e gången, och då kommer en av de stora byggnader man bygger upp att vara en stor modell av Storkyrkan i Stockholm. Jag träffade några ev dem som är involverade i projektet, de var här och tog foton och mått på kyrkan. Det blev också en liten tur i riksdagen, och eftersom jag själv besökte Sapporo 2016 hade vi en massa att prata om.
Självklart blev det också en del samtal kring det oroliga politiska läget på Koreahalvön och hur det påverkar norra Japan. Två gånger har sms-varningar spridits att befolkningen ska söka skydd mot hotande robotanfall, det är lätt att förstå att det påverkar människor starkt.
Låt oss aldrig någonsin glömma löntagarfonderna
2017-10-04
 I dag är det kanelbullens dag. Kanelbullar är gott. Men för många av oss som varit med lite längre symboliserar den 4 oktober något helt annat, nämligen kampen mot löntagarfonderna. Alltså ett av de värsta socialistiska experimenten som genomförts i Sverige. Det hela byggde på att man genom en extra "vinstdelningsskatt" på stora aktiebolags vinster skulle köpa upp deras egna aktier, som sedan förvaltades i fackligt styrda "löntagarfondstyrelser". Steg för steg socialiserades svensk näringsliv. Socialdemokraterna införde löntagarfonderna 1984, trots starkt motstånd, även inom breda LO-grupper som insåg att fondavgifterna skulle minska löneutrymmet. Jag skrev själv min examensuppsats i juridik om detta 1986, där jag både analyserade fackets successiva övertagande av vissa bolag och även föreslog hur man skulle kunna avveckla fonderna. Fonderna skrotades slutligen för gott av Carls Bildts moderatledda regering 1991-94.
Under 1980-talet var den 4 oktober dagen för omfattande demonstrationer mot löntagarfonderna. En av dessa var mitt första egna deltagande i en demonstration, då i Göteborg. Jag har fortfarande kvar mitt plakat. Låt oss aldrig glömma att socialismen ofta och gärna sticker upp sitt fylla tryne. När det händer är det vi moderater som måste gå i spetsen för motkrafterna.
Ibland tar vi vårt fria företagsklimat som självklart, men det var verkligen inte självklart när löntagarfonderna diskuterades som mest i början av 1980-talet. I dag är det som sagt kanelbullens dag. Så varför inte slå två flugor i en smäll och fira löntagarfondernas avskaffande med en god kanelbulle från ett företagsamt privat bageri eller café? Utmärkta representanter för det svenska företagandet.
Årets enskilda motioner
2017-10-03
I år har jag, ensam och tillsammans med andra, lämnat in ett 60-tal så kallade "enskilda" riksdagsmotioner. Bland årets motioner vill jag särskilt framhålla några:
* Jag upprepar min motion som jag lade för några år sedan att större infrastrukturprojekt borde läggas under en särskild investeringsbudget i statens bokföring, och skrivas av över tid, i stället för att som idag kostnadsföras direkt när ett projekt är klart. Detta skulle göra det möjligt att göra större investeringar i närtid, exempelvis ny järnväg mellan Göteborg och Borås.
* Jag motionerar även om att fullfölja Alliansens beslut om ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd, via Landvetter flygplats, något som dagens regering verkar skjuta på framtiden.
* Jag ger genom en enskild motion mitt stöd till en ny polishögskola i Borås.
* Jag föreslår ett nytt kraftfullare granskningsinstitut för granskning av Public Service (SVT, SR och UR), där brott mot reglerna om opartiskhet och saklighet även ska kunna medföra kraftfulla sanktioner.
* Jag motionerar om att minska Trafikverkets makt över kommunernas planarbete. Idag stoppas exempelvis alltför många byggplaner på grund av Trafikverkets krav om utfartsbegränsningar, krav på tillgång till kollektivtrafik, krav på gång- och cykelvägar mm. Kommunerna borde få större frihet att planlägga byggnation utan att Trafikverket ska kunna tvinga på kommunerna och markägarna stora extra kostnader.
* Jag motionerar om ett ännu mer utvidgat REP-avdrag som omfattar fler hushållsnära reparationstjänster. Det skulle minska avfallsberget, minska energiförbrukningen, bidra till att hushålla med våra naturresurser och sannolikt skapa betydligt fler arbetstillfällen.
Framöver kommer jag i likhet med tidigare år att lägga ut samtliga årets riksdagsmotioner här på bloggen.
Grattis Ulf!
2017-10-01
I dag valdes som väntat Ulf Kristersson enhälligt till ny partiledare för moderaterna på en extra stämma i Stockholm. Jag var inte ombud på denna stämma, men närvarade ändå i egenskap av riksdagsledamot. Det är faktiskt andra gången denna mandatperiod som min gruppledare i finansutskottet blir vald till partiledare, 2015 var det Anna Kinberg Batra. Och sedan dess har jag arbetat tillsammans med Ulf i finansutskottet, där han varit vice ordförande. Nu tar han över partiledarskapet och jag önskar honom stort lycka till. Hans tal som nyvald partiledare lovade i vart fall mycket gott.
Strax före valet - Ulf och hans två föregångare i samspråk.
|
