Kulturfrågor
Fortsättning - äldre inlägg:
Ny barnbok 3-6 år: Farfar har fyra fruar
2017-09-30
I går uppmärksammades jag på att det påstods att det kommit en ny barnbok med titeln "Farfar har fyra fruar". Jag trodde först att det var en falsk "nyhet", eftersom det sprids mycket konstigt på Twitter. Men jag kollade lite på nätet, och hittade snabbt en barnbok för 3-6 år i nätbokhandeln AdLibris. Det var alltså sant. Skrev två inlägg på Twitter om saken och det blev många reaktioner:
Boken ges ut av bokförlaget Somali Nordic Center, som finns representerade på Bokmässan i Göteborg (bilden). Engagerade personer på twitter tog även fram uppgifter om detta bokförlag och det framkom då bland annat att Statens Kulturråd verkar vara en av bokförlagets viktigare kunder. Bland kunderna finns också ett antal kommuner. Hur många förskolor och bibliotek som köpt in denna bok framgår dock inte.
Men vi minns ju att bibliotekens "värdegrund" tidigare har medfört att Tintinböcker plockats undan och att gamla Pippi Långstrumpböcker bränts. Men en bok för barn om månggifte kanske inte är något problem för värdegrunden?
Personligen tycker jag det är mycket problematiskt om man genom barnböcker försöker normalisera att "farfar har fyra fruar". Månggifte är förbjudet i svensk lag. Vad blir nästa lagbrott som författare vill marknadsföra till svenska barn? Jag har fått ett antal provocerande förslag till uppföljande titlar på nya böcker, men av omsorg för den så kallade värdegrunden avstår jag från att publicera dem här...
Debattartikel om det socialdemokratiska lotterisveket
2017-09-13
Skriver i Borås Tidning idag.
Socialdemokraternas oetiska lotteriverksamhet måste stoppas
2017-09-07
Det är fascinerande att media plötsligt uppmärksammar att Socialdemokraterna är storaktörer när det gäller spel och lotterier. För oss med insyn i politikens värld är det ingen nyhet att Socialdemokraterna och ungdomsförbundet SSU finansierar stora delar av verksamheten med överskott från lotterier.
I Sverige har vi ett spelmonopol som innebär att vem som helst inte får ordna lotterier. Denna reglering finns för att vi ska ha kontroll på spelandet och att folk inte ska spela för mycket. Lite ihåligt argument kan man tycka med tanke på den enormt aggressiva reklamen från exempelvis Svenska Spel, Postkodlotteriet och många andra.
Det är som bekant inte bara Svenska Spel som får ordna spel, utan i Lotterilagen finns ett antal undantag. Undantagen gäller för ”föreningar som främjar allmännyttiga ändamål”. Av någon konstig anledning anses Socialdemokraterna ”främja allmännyttig ändamål”, eftersom de tillåts äga och driva A-lotterierna och Kombilotteriet. Lotteriförsäljningen lär ge partiet minst 50 miljoner i intäkter varje år. Pengar som går till att bedriva politisk verksamhet. Om det är ett "allmännyttigt ändamål" kan man diskutera. Tidigare har även andra riksdagspartier bedrivit lotteriverksamhet, men idag är det vad jag vet bara Socialdemokraterna som gör detta.
Däremot var det en nyhet för mig att se den mörka baksidan av att Socialdemokraternas spelbolag A-lotterierna och Kombispel säljer lotter mot faktura och erbjuder lottköp i form av "prenumerationer". Detta har hittills medfört att över 8.000 lottköpare med över 10.000 ärenden avseende lottköp hamnat hos kronofogden efter begäran av lotteriföretagen. Dagens Nyheters granskning har också påvisat 700 fall där personer med skulder hos Kronofogden har kunnat fortsätta köpa lotter på kredit av A-lotterierna och Kombilotteriet. Detta har pågått under flera år. Och det är kanske inte så konstigt. Redan skuldsatta personer, liksom låginkomsttagare, är kanske lättare att övertala att köpa lotter när en aggressiv telefonförsäljare ringer. Möjligheten att lösa sina problem genom en lottvinst kan såklart kännas lockande. Och då kan man verkligen tala om att Socialdemokraterna göder ett destruktivt spelberoende.
Här en artikel om en 80-årig kvinna som drevs till kronofogden efter lottköp. Hon säger till DN att "det är ju inte klokt att det är Socialdemokraterna som gör det här. Dom har jag ju röstat på i alla, alla år"....
Att sälja spel och lotter på kredit är förbjudet i Sverige för att skydda utsatta grupper mot skuldsättning. Socialdemokraterna har tydligen tillsammans med en handfull andra aktörer ett undantag från den lagen, vilket var en nyhet för mig. Vad jag kan förstå möjliggörs detta av att den socialdemokratiska regeringen under Göran Persson år 2004 genomförde en lagändring som gav möjlighet till undantag för de prenumerationslotterier som bland annat Socialdemokraterna och SSU använder sig av från det generella förbudet att sälja lotter på kredit. Detta skedde genom införandet av en ny §37 i Lotterilagen:
Man kan rimligen diskutera om det överhuvudtaget borde vara möjligt att få undantag från lagen för att sälja lotter på kredit eller mot faktura om man menar allvar med att försöka förebygga spelberoende? Att prenumerera på lotter är lika orimligt som om man skulle prenumerera på en flaska renat från Systemet varje vecka och få den hemskickad mot faktura. Med dagens teknik kan man ju enkelt betala med swish eller banköverföring redan vid lottköpet, om man inte handlar lotterna kontant. I vart fall borde man tvingas göra en seriös kreditbedömning innan man lurar på en köpare lottköp på kredit? Och att skicka någon till kronofogden för småskulder till följd av lottköp känns väldigt oetiskt.
Det är lite ironi att ansvarig minister, civilminister Ardalan Shekarabi så sent som i maj i år skrev detta på Twitter.
Kanske han skulle börja med att städa framför egen dörr? Med tanke på att han tidigare varit ordförande i SSU, som får huvuddelen av sina intäkter just från lotterierna så borde verksamheten som bedrivs inom A-lotterierna inte vara någon nyhet för honom.
Själv tänker jag lämna in en riksdagsmotion i höst med förslag att slopa undantagsmöjligheten i 37§ lotterilagen.
Citerad på ledarsidan i GT
2017-07-30
Som i grunden stark vän av Svenska Kyrkan hade jag ju helst sluppit att ha just detta citat på ledarsidan i GT idag. Inte för att jag inte står för det jag sagt, jag har ju själv gjort slag i saken för ett år sedan då jag gick ur. Men det är oerhört tragiskt att Svenska Kyrkan kidnappats av vänstern. Och jag vet från olika sociala medier att biskopens uttalande verkar ha fått många att ta steget och säga upp sitt medlemskap.
Ytterst olämpligt av biskop Eva Brunne
2017-07-28
Förra året lämnade jag svenska kyrkan - med tungt hjärta, eftersom jag varit aktiv där på olika sätt hela livet, både som kyrkomusiker, körsångare och kyrkopolitiker. Men jag kunde inte längre acceptera att min kyrkoavgift gick till att finansiera en allt mer socialistisk statskyrka. Läs hela motiveringen på bloggen den 22 augusti 2016.
I dag fick jag ännu en bekräftelse på att jag tog rätt beslut. Detta är alltså ett twitterinlägg av biskop Eva Brunne igår kväll på sitt officiella twitterkonto, direkt kopplat till Svenska Kyrkan. Ett rent partipolitiskt ställningstagande från en av Svenska Kyrkans främsta företrädare. Helt oacceptabelt att en svensk biskop tar partipolitisk ställning på sitt officiella twitterkonto.
Riksdagen kräver att regeringen värnar det rullande kulturarvet
2017-06-01
I går beslutade riksdagen att kräva att regeringen tar fram lagstiftning till skydd för det rullande kulturarvet (alltså olika typer av veteranfordon, tåg, båtar, flygplan mm). Jag har skrivit om detta tidigare, hur modern lagstiftning ibland gör det omöjligt att bevara och använda äldre fordon när de inte uppfyller alla regler om miljö, säkerhet mm, och hur skatter och kostnader på ett orimligt sätt motarbetar dem som ideellt försöker bevara äldre fortskaffningsmedel för eftervärlden. Det handlar även om olika former av tillstånd, kontroller osv. Reglerna måste i de aktuella fallen anpassas efter det rullande kulturarvets speciella situation, man måste kunna göra rimliga undantag. Och då behövs en särskild lagstiftning som tydliggör detta. Tyvärr röstade S, V och MP emot detta uppdrag till regeringen, men eftersom SD ställde sig bakom Alliansens förslag blev det också riksdagens beslut.
.
Moderaterna reserverade sig till stöd för det rullande kulturarvet
2017-05-05
Jag har ju deltagit i flera träffar med motorhistoriska föreningar för att lyssna på motorentusiasternas problem när det gäller att bevara det rörliga kulturarvet, dvs olika typer av veteranfordon och veteranfartyg. I höstas motionerade jag även om en översyn av reglverken kring äldre fordon. Så här skrev jag:
"Sverige har – med rätta – sträng lagstiftning kring fordon och andra fortskaffningsmedel vad gäller miljö- och säkerhetskrav. Samtidigt finns ett stort antal äldre bilar, båtar, flygplan mm som renoveras och bevaras av entusiaster. Detta blir en del av vårt ”rörliga kulturarv”.
Tyvärr medför regler, avgifter och föreskrifter att arbetet med renovering och bevarande av det rullande kulturarvet försvåras. Ibland tvingas ägarna även vidta åtgärder som skadar eller förvanskar det aktuella fortskaffningsmedlet. Det behövs tydlig reglering som genom rimliga undantag i gällande lagstiftning underlättar bevarandet av det rörliga kulturarvet."
I veckan röstade riksdagen om ett stort antal motioner kring fordon och trafik, och bland annat var frågan om värnandet av det rullande kulturarvet uppe till behandling. Moderaterna reserverade sig då enligt nedan, med andra ord ungefär samma text som jag har i min egen motion:
"I Sverige finns uppskattningsvis 200 000 personbilar och motorcyklar i trafik som är äldre än 30 år. Vi inom Moderaterna anser att det rullande kulturarvet är en viktig del av den svenska kulturen och historien. Vid sidan av det historiska värdet skapas arbetstillfällen runt om i landet då personer lägger ned tid och pengar på att reparera och underhålla äldre fordon eller sköta en museiverksamhet. Vi måste tyvärr konstatera att nya lagar, regler och avgifter inte alltid utformas med hänsyn till de förutsättningar som gäller för dessa historiska fordon. Det är olyckligt och riskerar att begränsa möjligheterna att vårda och värna det rullande kulturarvet i Sverige. Detta gäller inte minst kravet på att ägaren av ett historiskt fordon, om det saknas ett registreringsbevis i original eller en av svenskt arkiv vidimerad kopia, ska kunna uppvisa ett tillverkarintyg, vilket kan vara omöjligt att få fram. Vi anser därför att regeringen bör inleda en översyn av kraven på historiska fordon i syfte att underlätta dokumenthanteringen.
Vad vi nu har anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen."
Tyvärr var det bara M och SD som var så intresserade av frågan att man hade skriftliga reservationer. Riksdagen röstade ned samtliga motioner. Trist och ännu ett bevis i raden på att fyrkantig syn på lagar och regler är ett växande problem i vårt samhälle och att riksdagspartierna saknar såväl kraft som intresse att försöka förändra detta.
Mångmiljardbelopp på drift i organisationsstöd och föreningsstöd
2017-04-05
Efter nya avslöjanden, denna gång i Aftonbladet (länk från bilden nedan), om att stora statliga stöd gått till odemokratiska eller tveksamma organisationer (vilket väl egentligen inte var någon nyhet) så vill jag påminna om att jag med början 2011 och sedan 2014 och återkommande varje år motionerat i riksdagen om dessa frågor. Motionerna har haft lite olika ingång, men gemensamt har varit att göra en ordentlig genomsyn av var pengarna tar vägen, samt att ställa upp tydliga regler för vilka organisationer som ska få rätt till stöd. Att odemokratiska organisationer fått statliga stöd är extremt stötande, samma sak att exempelvis flera politiska ungdomsförbund fuskat med medlemssiffror för att få högre bidrag.
Bara staten och olika statliga myndigheter ger många miljarder i organisationsstöd varje år. Men även på kommunal nivå lämnas stora föreningsstöd. Jag är övertygad om att bara en liten uppstramning av villkoren och kontrollerna av organisationsstöden skulle frigöra miljardbelopp i statens och kommunernas budgetar som kunde användas till något bättre. Det minsta man kan begära är åtminstone att de föreningar och organisationer som får stöd verkar i demokratins anda och följer svenska lagar och regler.
Hela hanteringen och inblandade myndigheter måste granskas på djupet. I min senaste motion i höstas skrev jag följande: "Av och till diskuteras statens stöd till olika organisationer. Det handlar om allt från fusk med medlemsantal till organisationernas påstådda demokratiska eller i övrigt olämpliga ändamål. Det är dags för en grundläggande översyn av regelverket för stöd till organisationer och en djupgående analys av den ansvariga myndighetens (MUCF) verksamhet."
Därför anmäler jag idag utträde ur Svenska Kyrkan
2016-08-22
Jag är som så många andra både döpt och konfirmerad i Svenska Kyrkan. Som liten gick jag i söndagsskola. Som ung var jag medlem i Göteborgs Domkyrkas Gosskör fram till målbrottet. Jag har också varit kyrkomusiker. Jag gifte mig i gamla Ubbhults Kapell där också mina två barn är döpta, och där skolavslutningarna hölls för båda våra barn i lågstadiet. Min mamma var mångårig körsångare i kyrkan och min syster har varit trumpetsolist många gånger i olika kyrkor. Kyrkan har helt enkelt haft en roll i min uppväxt, även om vi aldrig var överdrivet religiösa hemma och inte gick i kyrkan särskilt ofta förutom när vi själva deltog på olika sätt genom musiken, eller vid andra speciella sammanhang som julotta och liknande.
Åren 1997-2005 var jag kyrkopolitiker i Sätila Församling, såväl ersättare i kyrkofullmäktige som i kyrkorådet, och hade även uppdrag i församlingens valnämnd och har varit valförrättare vid flera kyrkoval. När Ubbhults Kapell brann ned till grunden 2010 var jag en av initiativtagarna till en insamling bland Ubbhultsborna som bidrag till uppförandet av ett nytt kapell. Och idag står det nya fina Kapellet på plats.
Kyrkan har många roller, förutom den rent religiösa så har man också blivit en naturlig samlingsplats och ett stöd vid kriser och katastrofer och tar ofta även ett stort socialt ansvar. Kyrkan är också en viktig del av vårt kulturarv, såväl våra kyrkobyggnader som med hjälp av statsbidrag kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt, men också när det gäller att värna kyrkliga traditioner och bevara kyrkomusik och psalmer.
Det var bra att den Svenska Kyrkan skiljdes från staten och att man inte längre automatiskt blir medlem, liksom att man kan lämna kyrkan om man så önskar. I Sverige har vi en gång för alla separerat religion från politik och lagstiftning. Ingen religion ska få diktera villkoren för vår samhällsutveckling och vår lagstiftning, det avgör vi i genom demokratiska beslut i Sveriges Riksdag. Men det är samtidigt bra att komma ihåg varifrån grunderna för vår lagstiftning ursprungligen härstammar. Kristendomen (i grunden tio guds bud) utgör basen för såväl den svenska som den västeuropeiska lagstiftningen och rättstraditionen.
Trots att jag i grunden är en stor vän av den Svenska Kyrkan tar jag idag steget och begär utträde. Jag gör det inte av religiösa skäl - jag är vare sig mer eller mindre religiös idag än jag var för ett eller fem år sedan. Orsakerna är främst politiska. När man betalar så många tusenlappar varje år för ett medlemskap måste man känna att man i vart fall i huvudsak delar Svenska Kyrkans värderingar i olika samhällsfrågor. Jag känner tyvärr att mina och Svenska Kyrkans värderingar skiljer sig åt allt mer. Tanken att lämna kyrkan har växt fram under ett antal år så det är inget plötsligt beslut och har ingen koppling alls till att många andra begärt utträde just de senaste månaderna.
Redan när jag upplevde Kyrkans aktiva motstånd mot Alliansens sjukförsäkringsreform övervägde jag att lämna. Det så kallade "påskuppropet" som stöddes av Svenska Kyrkans ledning riktades direkt mot den regering och den riksdagsmajoritet jag representerade och var oerhört osakligt och väldigt vänsterpolitiskt. Även i diskussioner om "barnfattigdom" och liknande frågor intar kyrkan ofta en mycket extrem vänsterpolitisk linje. Samma sak gäller frågor kring bistånd, vapenexport och försvar för tiggeriet. Vissa företrädare för kyrkan för till och med fram krav på boende och sociala förmåner för tiggare från andra EU-länder. På senare tid har Svenska Kyrkan också uppvisat en extrem och verklighetsfrånvänd syn på migrationspolitiken och framfört osaklig kritik mot förra höstens migrationsöverenskommelse. Redan för tio år sedan ställde sig Svenska Kyrkan bakom kravet på amnesti för alla som fått avslag på sin asylansökan, ett fullständigt oacceptabelt krav. Listan över för mig kontroversiella åsikter kan göras längre, men jag stannar här.
Den senaste tidens märkliga åsikter från ledande kyrkoföreträdare om att det skulle vara "provocerande" att bära kors som stöd för förföljda kristna runt om i världen, liksom avslöjandena om hur kyrkans företrädare missbrukat medlemmarnas pengar på olika sätt har inte varit direkt avgörande för mitt beslut. Men det har ju inte heller direkt gjort beslutet svårare. Jag och Svenska Kyrkan har helt enkelt allt mindre gemensamt för varje dag som går.
Samtidigt känner jag starkt för min egen församling - Sätila Församling - inklusive Sätila Kyrka och Ubbhults Kapell. Tyvärr innebär dock medlemskap i den egna församlingen också ett medlemskap i Svenska Kyrkan och ett stöd till dess centrala ledning. För att markera att jag stödjer min egen församling, samtidigt som jag av politiska skäl inte längre kan stödja Svenska Kyrkan centralt, så kommer jag att lämna en årlig gåva till Sätila församling som motsvarar samma summa som en normalinkomsttagare betalar i kyrkoavgift i vår församling. Jag kommer att sända denna summa till församlingen varje år med önskan att det ska användas för den löpande verksamheten.
Om Svenska Kyrkans ledning släpper sin starka vänsterorientering och blir en kyrka för hela folket kommer jag att överväga att ansöka om återinträde. Men i dagsläget finns ingen annan möjlighet än att lämna Svenska Kyrkan. Jag gör det med tungt hjärta, men känner ändå att det är en nödvändig markering.
|
