Studieresa till Etiopien 7 - 10 mars 2017
(Inläggen kommer i omvänd ordning mot bloggen, dvs läses uppifrån och ned.)
På väg till Etiopien
2017-03-06
I ikväll flyger jag till Etiopien för fyra dagars besök. Jag reser tillsammans med MQ (Moderatkvinnorna) och några från andra partier. Vi ska bland annat besöka Fistulasjukhuset i huvudstaden Addis Abeba som drivs av en svensk stiftelse där de politiska kvinnoförbunden mfl är medlemmar. Vi ska även träffa FN-representanter i landet och göra en del andra intressanta besök med koppling till hälsa och sjukvård. Här kan du läsa mer om stiftelsen och sjukhusets verksamhet.
Besöket kommer att inledas med ett besök på svenska ambassaden för en briefing om landet. Det ska bli mycket intressant. Etiopien är det ett land med hög ekonomisk tillväxt och en ökande levnadsstandard. Delar av finansutskottet besökte Etiopien i förra året just för att studera den ekonomiska utvecklingen i denna del av Afrika. Nu ska det bli intressant att själv göra ett besök, om än med lite annat syfte. Jag hoppas också kunna få en tydligare bild av hur oron i grannländerna (Sudan, Sydsudan, Somalia, Eritrea mfl) påverkar Etiopien, hur flyktingströmmarna i området rör sig, och hur Etiopien som land fungerar i skuggan av de växande motsättningarna mellan kristna och muslimer i mellanöstern och Norra Afrika. Etiopien har ju en befolkning med ungefär hälften kristna och hälften muslimer.
Löpande rapport från besöket kommer som vanligt på bloggen om och när tekniken fungerar.
Framme i Addis Abeba
2017-03-07
Tidigt i morse landade vi på flygplatsen i Addis Abeba. Staden ligger på drygt 2.200 meters höjd och omges av höga berg. Ett vackert landskap med ganska mycket grönt, och det finns många grönområden i staden. Vädret är fint så här års, runt 25-27 grader på dagen och ner mot 10-12 grader på natten.
Smog
2017-03-07
Stadens geografiska läge, på en högplatå omgiven av höga berg gör att smogen ligger tät. Den beror dels på att man eldar mycket med ved, dels på att det är en hel del trafik och att fordonen släpper ut orenade avgaser, och dessutom ofta är i ganska dåligt skick. I fjärran är horisonten nästan svart, och jag får samma känsla som när jag var i Dehli för ett antal år sedan. Knappast en hälsosam boendemiljö.
Olika bilder av Addis Abeba
2017-03-07
De grusbelagda gatorna i Addis Abeba är nära vårt hotell - vi bor i en lite bättre del av staden, och trots detta är det grusväg framför hotellet och många enklare skjul kantar gatorna, blandat med ganska fina nybyggda hus omgivna av murar och grindar. I andra delar av staden ser det helt annorlunda ut, som tex denna stora genomfartsled med en modern pendeltåglinje i mitten (nedan th).
Briefing på svenska ambassaden
2017-03-07
Svenska ambassaden i Addis Abeba är en ovanligt välbevakad ambassad. Och det finns anledning - det råder undantagstillstånd i Etiopien sedan förra hösten, som reaktion på oroligheter i vissa regioner, och även demonstrationer och våldsamheter i huvudstaden. Dessutom finns ju ett visst terroristhot mot Etiopien med tanke på att man omges av länder som Sudan, Syd-Sudan, Somalia och Eritrea.
Sveriges ambassad i Etiopien är ganska stor. Man har 50 anställda, har en stor biståndsenhet, en svensk försvarsattache och ansvarar även för alla frågor som rör Afrikanska Unionen.
Vi togs emot av ambassadör Jan Sadek och hans närmaste medarbetare och fick en ordentlig dragning om läget i Etiopien och en massa fakta om landet och relationerna till Sverige, svenskt bistånd mm. Jag återkommer till detta.
Vi fick även en dragning från en av Migrationsverkets utsände om läget med asylsökande och anhöriginvandrare från Etiopien, Eritrea och Somalia, samt frågor kring återvändande av asylsökande som inte beviljats uppehållstillstånd i Sverige.. Migrationsverket och UD har anställda på plats på svenska ambassaden i Addis Abeba. Jag uppfattar situationen kring dessa frågor som oroväckande, och återkommer även kring detta i kommande blogginlägg.
Vi fick även en utförlig dragning om det uppmärksammade ärendet om den fängslade hjärtläkaren Fikru Maru, som har svensk medborgarskap och som ambassaden stöttar på alla sätt under den pågående rättsprocessen. Ett mycket komplicerat ärende där läkaren uppenbarligen används som bricka i regeringens spel, för att visa handlingskraft mot personer som påstås ha koppling till "terrorism". Det mesta talar dock för att anklagelserna mot Fikru är helt ogrundade, och rättsprocessen fortsätter i ett extremt långsamt tempo i ett rättssystem som inte fungerar mycket bättre och effektivare än något annat i Etiopien.
Svensk biståndspolitik i Etiopien
2017-03-10
Vi fick en grundlig föredragning på ambassaden om svensk biståndspolitik i Etiopien. Sverige har en speciell ställning i Etiopien sedan mycket långe. Tidigt fanns svenska missonärer på plats och bland annat startade man skolor. Dessa skolor omtalas fortfarande som "de svenska skolorna".
Genom åren har Sverige gett omfattande ekonomiskt bistånd till Etiopien. En del med bra resultat, annat med sämre. en baksida är att när man i områden med matbrist ger omfattande matbistånd blir människor beroende av detta i stället för att försöka anpassa sitt jordbruk. I dag har synen på bistånd gått över mer på "hjälp till självhjälp", allt hjälpa fattiga människor att bygga sin egen framtid.
I dag har svenskt bistånd fokus på demokrati/mänskliga rättigheter/jämställdhet samt klimat- och miljöpolitik. Dessutom prioriteras ökad sysselsättning.
Sedan några år tillbaka har det svenska biståndet till Etiopien ökat från 80 till 200 miljoner per år.
Etiopiens roll i den stora migrations- och flyktingkrisen
2017-03-10
På svenska ambassaden i Addis Abeba finns en särskild sektion med 12 anställda som arbetar med migrationsfrågor. Två svenskar finns på plats, utsända av Migrationsverket respektive UD. Dessutom har man 10 lokalanställda.
Man ansvarar förutom för Etiopien även för delar av Eritrea och Somalia, dvs områden varifrån en stor del av de asylsökande till Sverige kommer. Från just Etiopien kommer ett begränsat antal, 1.700 asylsökande 2015 och 500 2016. Däremot har familjeåterföreningsärendena ökat med 20%.
Huvuduppgifterna för migrationssektionen är att utreda ärenden om familjeåterförening, vid behov utreda enskilda ärenden om enskilda personer (mycket komplicerat) samt att bedöma det regionala säkerhetsläget åt Migrationsverket i Sverige.
Somalia är ett mycket komplicerat land att hantera i dessa utredningar. Exempelvis har man inte haft någon folkbokföring sedan 1991. Somalier och Eritreaner tar sig illegalt till Etiopien, och dessutom finns 400.000 flyktingar från Syd-Sudan i flyktingläger i Etiopien. Lika många finns i Uganda. Samtidigt sökte endast två (!) personer från Syd-Sudan asyl i Sverige förra året.
Etiopien är den största flyktingmottagaren i Afrika. Förra året tog man emot 800.000 flyktingar från olika länder.
Jag frågade hur det fungerar med återvändande av asylsökande från Sverige som nekats uppehållstillstånd. Svaret var att detta inte fungerar alls. Etiopien tar inte emot egna medborgare som nekas asyl i EU. Etiopiska staten tycker återvändarstödet från Sverige är för dåligt, och hänvisar till Norge som ger 80.000 per person i återvändarstöd! För egen del tycker jag det luktar ren utpressning. Det är definitivt ingen självklarhet att alls ge ekonomiskt stöd till den som återvänder efter ett avslagsbeslut. trots detta gör Sverige de när det gäller återvändande till vissa länder där det bedöms vara mycket svårt att återetablera sig. Jag tycker det är en väl balanserad ordning. Och varje land borde vara skyldigt att ta tillbaka egna medborgare som nekats asyl i annat land.
Lite fakta om Etiopien och Addis Abeba
2017-03-07
Etiopien har ungefär 100 miljoner invånare och en snabbt växande befolkning. Det är Afrikas näst mest folkrika land (efter Nigeria). Huvudstaden och regionerna närmast denna har den största delen av befolkningen, medan nomadområdena (öknen) i södra delen av landet endast har 6 miljoner invånare.
Addis Abeba är huvudstad i Etiopien. Stadens namn betyder ungefär "Nya blomman". Addis Abeba ligger på 2 355 meters höjd över havet och har cirka 3 miljoner invånare. Staden är säte för Afrikanska unionen, ett av FN:s två afrikakontor och har ett stort antal ambassader.
Huvudstaden anlades i slutet av 1800-talet av kejsaren som efter rikets territoriella utvidgning söderut önskade en i landet mer geografiskt central placering av huvudstaden. Staden hette först "Fin fine" men kejsaren Haile Selassie ändrade stadens namn till Addis Abeba. Platsen valdes på grund av de varma källorna, vilka ansågs vara heliga. Kejsaren lät uppföra palats och andra monumentalbyggnader med hjälp av utländska arkitekter och byggare. Addis Abeba är en av landets två självstyrande privilegierade städer, och ingår därför inte i någon av Etiopiens övriga administrativa regioner.
Etiopien har 20 olika huvudspråk, och det man talar i Addis Abeba är fullständigt obegripligt för mig, både vad gäller tal och skrift. Det finns 80 olika språk om man även räknar lokala varianter, och många i landet förstår inte varandra. Många gränstrakter har dessutom gränsöverskridande språk. Därför lär sig alla barn engelska i skolan och de flesta man träffar talar utmärkt engelska. Mycket av undervisningen på exempelvis universiteten sker på engelska för att alla ska förstå.
Etiopien har av tradition haft en stor ortodox kristen befolkning (bland annat kopter) med starka religiösa band till bland annat Egypten och delar av Ryssland. Det finns också en växande andel muslimer, och idag är andelen kristna och muslimer ungefär lika stor. Muhammed sägs ha tagit sin tillflykt till Etiopien vid något tillfälle, och blev så väl mottagen att han deklarerade att "Etiopien ska inte tvångsislamiseras". I dag lever kristna och muslimer i huvudsak i sämja. Det är också vanligt med mixade äktenskap mellan muslimer och kristna, det ses inte som något problem.
Oenigheter inom landet handlar mer om regionala krav och osämja mellan olika landsdelar än om religiösa motsättningar. Ibland uppstår dock problem, exempelvis har det förekommit muslisma protester när kopter vill bygga nya kyrkor. Regeringen är också oroliga för att Saudiarabien finansierar wahabitiska moskeer med en mycket extrem tolkning av islam.
En fascinerande sak hände på flygplanet på väg till Etiopien. När vi lyfte från Arlanda satt det en tjej bredvid mig på andra sidan gången i flygplanet. Hon var av utseendet att döma uppenbarligen av afrikansk härkomst och bar slöja. Men när vi flugit en bit tog hon plötsligt av sig slöjan, och när vi steg av planet var hon utan slöja. Hon verkade vara svensk medborgare, eftersom hon stod i samma visumkö som vi vid ankomsten till Addis Abeba (en kö för dem som inte var etiopiska medborgare) och dessutom talade svenska med dem som satt bredvid henne i planet. En ung kvinna bär alltså slöja i Sverige men tar av den när hon kommer till det ganska muslimskt influerade Etiopien. Det är inte första gången jag hör sådana exempel, men nu har jag sett det själv. Ofta brukar detta förklaras med att det i muslimska bostadsområden i Sverige finns "religionspoliser" bland befolkningen, och att de som bor där helt enkelt inte orkar ta strid utan sätter på sig slöjan för att få lugn och ro. Mer extrem tolkning av islam i Sverige än i Etiopien med andra ord.
Den stora blandningen av religioner skapar dock en del problem, exempelvis när det gäller mat på skolorna. Ortodoxa kopter äter inte kött alls under vissa perioder. Samtidigt äter inte muslimer och judar griskött. Det finns även en liten grupp hinduer i landet och de äter inte nötkött. Utöver detta finns det många vegetarianer. Att vara kock och hantera dessa olika önskemål kan inte vara lätt.
Vid våra besök var det helt naturligt att kvinnliga elever tog i hand och hälsade på mig, även de muslimska kvinnorna. Däremot var det olika när det gällde fotografering. Vissa flickor sa nej när vi ville ta foto, de sa att som muslim vill man inte bli avbildad. Andra muslimska flickor tyckte det var helt okej att vara med på bild.
I Etiopien råder formellt skolplikt från 4 år (förskola) till 16 år (gymnasium) då man tar nationell examen som ger tillträde till universitetsstudier. Skolan är avgiftsfri, men eleverna får själva bekosta skoluniform och skolmaterial, vilket är en betungande kostnad för många fattiga familjer. Ute på landsbygden är det dessutom långt mellan skolorna, och många elever bor så långt från skolan att det är nästan omöjligt att hinna dit och tillbaka på en dag, särskilt i områden som saknar vägar. Särskilt besvärligt är det i områden med nomadbefolkning. Det blir då ofta så att barnen stannar hemma i stället för att gå till skolan.
Den ekonomiska tillväxten i Etiopien är imponerande. Under mer än 15 år har man haft en tillväxt på över 10% per år (officiella siffror, sanningen ligger kanske runt 8%). I grannlandet Eritrea är det bara en tiondel av detta. 85% jobbar fortfarande inom jordbrukssektorn, men textilindustrin växer, liksom byggsektorn. Många kinesiska och turkiska företag är inblandade i stora byggprojekt, både byggnader och infrastruktur. Den stora pendeltågjärnvägen genom Addis Abeba har tex byggt och i sin helhet bekostats av kinesiska bolag. En viktig inkomstkälla för Etiopien är etiopier som arbetar utomlands och sänder hem pengar till sina familjer, detta utgör en betydande del av landets inkomster.
Etiopien inte är ett särskilt korrumperat land, problemen är värre i Kenya och Sudan. Men den starka tillväxten främjar samtidigt korruption. Etiopien är inte mer ojämlikt än andra länder i Afrika, kanske tvärtom. Även de fattigaste har fått ökad levnadsstandard och man satsar faktiskt en hel del på både skolor och sjukvård, även om de största statsutgifterna går till försvaret. trots detta är skillnaden mellan rika och fattiga extremt stor.
Sverige och Etiopien har historiskt starka band, men det enda stora svenska företaget i landet är Ericsson som byggt upp stora delar av landets mobilnät. Även H&M, SKF och Sandvik har representationskontor i landet. Det finns mycket få svenskar i Etiopien, mindre än ett hundratal finns på ambassadens lista.
Etiopisk tideräkning
2017-03-07
Etiopien har en egen tideräkning som inte finns officiellt som kalender i något annat land. Däremot tillämpas samma tideräkning i en del ortodoxa kyrkor. Den etiopiska kalendern, eller amhariska som den också kallas är även den liturgiska kalendern i bland annat den Eritreansk-ortodoxa kyrkan och de katolska östkyrkorna. Kalendern bygger på den äldre koptiska kalendern, som i sin tur går tillbaka till den egyptiska kalendern.
Den etiopiska kalendern utgår från Jesu uppståndelse, och nyår infaller den 11 eller 12 september (vid skottår) i den gregorianska kalendern, varför innevarande år är 2009 – 2010. Året har 12 månader, med vardera 30 dagar. Dessutom ingår en extra månad med fem, eller vid skottår sex extra dagar. Året blir därmed lika långt som vårt.
Klockan är dessutom sex timmar före vår tid. Vid lunch är alltså klockan 18.
Jag frågade flera om det finns något tryck att förändra detta, men fick samma svar av alla - man vill värna sin historia och det finns ingen önskan om att förändra tideräkningen. Däremot tillämpar man europeisk tideräkning i alla kontakter med utlandet och på skolor mm anges tider och datum enligt båda systemen samtidigt. Komplicerat, men det verkar fungera.
Undantagstillstånd och hård bevakning
2017-03-07
Den etiopiska regeringen beslutade den 8 oktober 2016 att införa undantagstillstånd i hela Ethiopien i enlighet med konstitutionens artikel 93 då situationen i landet, enligt regeringen, har urartat så till den grad att den vanliga ordningsmakten inte kan hantera situationen. Undantagstillståndet gäller i sex månader, alltså fram till april 2017. Det kan dock komma att lyftas tidigare men kan också förlängas med fyra månader i taget efter beslut av parlamentet.
Undantagstillståndet innebär att polisen godtyckligt kan gripa människor, och det är förbjudet med demonstrationer, stora folksamlingar och spridning av propaganda. Det finns också inskränkningar som rör media och religiösa samfund. Man får inte heller ha kontakt med NGO:s och andra organisationer som kan "påverka landets suveränitet, enighet och konstitutionella ordning", eller ge stöd eller ekonomisk hjälp till sådana organisationer. Det sistnämnda gör att det ibland blir komplicerat eller riskfyllt att samarbeta med lokala biståndsorganisationer.
UD avråder från resor utanför huvudstaden, vilket gjorde att våra ursprungliga planer på att även besöka ett "Health center" på landsbygden fick ställas in. Vi höll oss i Addis Abeba och stadens omgivningar. Trots undantagstillståndet är det fritt att röra sig ute i staden, även kvällstid, även om man inte går ensam ute på kvällen.
Varje bankkontor och varje bankomat har beväpnade vakter som skydd, samma sak med exempelvis hotell och butiker. Och jag har aldrig sett en så välbevakad svensk ambassad tidigare som den i Addis Abeba (se bilder i föregående inlägg). Förberedda värn och stenhård bevakning av alla besökare. Det är även mycket gott om poliser i vägkorsningarna, på många ställen står fasta vaktkurer.
Jag såg dock inga som helst oroligheter någonstans, och upplevde inga som problem med undantagstillståndet. När man frågade poliser om vägen eller pratade med vakter var de hela tiden mycket vänliga, aldrig hotfulla. Vad jag förstår har de oroligheter som förekommit främst drabbat vissa delar av landsbygden, men det är tydligt att man har hög beredskap även i huvudstaden.
Apropå enkla jobb...
2017-03-08
Jag fick ingen tydlig bild av hur hög arbetslösheten är i Etiopien, och det är väl närmast omöjligt att beräkna eftersom man inte ens vet hur stor befolkningen är. Men helt klart är det att många desperat söker efter ett sätt att försörja sig. Jag överdriver inte om jag säger att jag såg hundratals skoputsare längs gatorna i Addis Abeba, och faktum är att många av dem faktiskt hade kunder. De dammiga och smutsiga gatorna gör att behovet av skoputsning är uppenbart.
Bilden ovan th visar parkarbetare som arbetar i mittsträngen av gatan där det finns lite gräs och planteringar. Se de två kvinnorna till vänster på bilden som med vanliga hackor rensar ogräs, klädda i kjol! Till höger på bilden en annan kvinna i kjol som sopar gatan med en enkel kvast, alldeles intill den täta trafiken.
På sista bilden ser man några av stadens städare som också arbetar i mittsträngen av vägen. Man plockar skräp i vanliga plastpåsar, och eftersom man är mitt i den täta trafiken och smogen är man helt inlindade i tyg. Jag såg både män och kvinnor som jobbade med detta, på bilden ser man tydligt att i vart fall den ena arbetaren är kvinna. Att män och kvinnor arbetar tillsammans verkar helt normalt i Addis Abeba.
Det mest udda jobb jag såg måste nog vara unga män som ställt fram en vanlig badrumsvåg på trottoaren. För en mindre peng kan en förbipasserande väga sig, och den unge mannen kan tjäna ihop lite pengar. Jag såg detta på flera ställen. Jag var dock lite försiktig med att ta bilder på människor utan att fråga först, eller försökte göra det väldigt diskret, eftersom de kan ta illa upp.
Längs gatorna fanns också otaliga små försäljningsställen med exempelvis grönsaker. Oftast en ensam kvinna med ett litet tygstycke direkt på gatan med några utbredda potatisar eller meloner. Eller som här, små högar av grönsaker snyggt upplagda.
Överhuvudtaget är Etiopien ett väldigt personalintensivt land. När vi gick in i en större livsmedelsaffär stod det först flera vakter utanför dörren. Inne i affären var personal utspridda överallt för att vakta varorna. I kassan stod fyra (!) personer och ytterligare någon packade varorna. Och när vi gick ut måste vi visa kvittot för vakterna, troligen för att styrka att man betalat. Vakterna river kvittot och sedan får man gå vidare. Detta visade sig vara det normala, jag besökte flera butiker och det var samma sak överallt.
Ett annat "enkelt jobb" syns vid övergångsställena på de stora trafiklederna. I stället för trafikljus står unga män eller kvinnor med gula västar och stoppar trafiken med jämna mellanrum så man kan gå över gatan.
Många människor i arbete med andra ord, men också ofta till extremt låga löner eller inkomst. Det är väldigt billigt för oss att leva i Etiopien som besökare, man kan äta en god trerätters middag med vin och kaffe för 100-150 kronor. En enkel lunch kan man få för 20-25 kronor. Att åka buss eller tåg kostar bara någon krona. Men för dem som lever i landet och har etiopisk lön är det troligen extremt svårt att få pengarna att räcka till. Man märkte att lite dricks betyder oerhört mycket för personalen på hotell och restauranger, det var svårt att ta fel på den uppriktiga glädjen för en liten extra slant. Tiggare är vanliga, främst är det äldre och funktionshindrade som tvingas tigga i brist på sociala skyddsnät.
Besök på Hamlin Fistula Hospital
2017-03-08
Ett av huvudmålen med resan var att besöka Hamlin Fistula Hospital i Addis Abeba. Sjukhuset grundades för många år sedan av ett läkarpar från Australien, Reginald och Catherine Hamlin. I dag är sjukhuset, rehabiliteringscentrat oich barnmorskeutbildningen en omfattande verksamhet. Verksamheten finansieras helt via utländska stiftelser och donationer, bland annat en svensk stiftelse som stöds av ett flertal politiska kvinnoförbund mfl. Verksamheten omsätter runt 6 miljoner USD varje år.
Vi fick en grundlig föredragning av sjukhusets ledning om verksamheten i Addis Abeba samt de fem olika hälsocenterna ute i landet där de utbildade barnmorskorna tjänstgör. Mer om detta i kommande blogginlägg. Vi fick också en rundvandring på de olika avdelningarna. Man behandlar gratis 3.000-3.500 patienter varje år, och allt är gratis för patienten. Främst handlar de tom att åtgärda "fistula" som är en allvarlig komplikation efter komplicerade graviditeter, ofta på grund av att mycket unga och outvecklade flickor blir gravida. Bland annat drabbas många av mycket svår inkontinens vilket leder till både fysiska och psykiska problem och social isolering. På sjukhuset opererar man kvinnorna och hjälper dem med sjukgymnastik och rehabilitering och socialt stöd för att kunna återgå till ett normalt liv i sina hembyar. Man har även ett rehabiliteringscenter utanför Addis Abeba för kvinnor som behöver längre tids rehabilitering. Man ger även annan vård och stöd till kvinnor och deras barn, gör uppföljning av tidigare patienter och erbjuder barnmorskestöd vid framtida förlossningar av behandlade kvinnor.
Sjukhuset känns inte direkt modernt, men det är rent och fräscht. Man säger själva att man är det renaste sjukhuset i hela Etiopien. Man har hög säkerhet vid operationer, skickliga läkare, även utländska volontärer, och modern operationsutrustning tack vare stora donationer. Komplikationerna är få, man ses som ett expertsjukhus på denna typ av behandling och ingrepp och har läkare på besök regelbundet för att ta del av ny kunskap. Nedan tv en tidigare behandlad kvinna som nu är på besök för att få hjälp med någon åkomma som hennes barn har. Nedan th får vi en briefing om sjukhusets olika delar av informationschefen i sjukhusets trädgård.
Vi besökte också Catherine Hamlin, nu 93 år, i hennes bostad intill sjukhuset, där hon bott sedan 1950-talet. Hon har verkligen gett sitt liv för kvinnorna i Etiopien och har grundlagt något väldigt viktigt för landet. Hon har också blivit heders- medborgare i Etiopien. En fascinerande kvinna! (Bakom oss står ett proträtt på hennes avlidne make som var med och startade sjukhuset). Tv hela delegationen tillsammans med Catherine Hamlin i hennes vardagsrum.
Sjukhuset omges av en fantastiskt vacker trädgård, och det var en av tankarna från makarna Hamlin att det skulle underlätta för kvinnorna att återhämta sig efter operationer och behandling om de kunde njuta av en vacker omgivning. Vad jag har i den svarta påsen? Jo lite inköpta handarbeten som kvinnorna sålde i en egen shop inne på sjukhusområdet. En del av terapin.
Vi tog också en titt i sjukhusets kök. Man utspisar åtskilliga hundra patienter och personal flera gånger om dagen. Och har höga hygieniska krav. Det verkar gå utmärkt trots köket nog knappast skulle få godkänt av svenska övernitiska hälsoinspektörer.
Besök på Hamlin College of Midwifes
2017-03-09
Hamlin Foundation startade sin barnmorskeutbildning 2007, i ett nybyggt college med elevbostäder en bit nordväst om Addis Abeba. Man söker efter intresserade flickor ute i regionerna bland dem som lyckats bra i "gymnasiet" och erbjuder dem att starta en fyraårig utbildning till barnmorska (midwife). Denna skola är en av totalt 52 skolor i Ethiopien - offentliga eller privata - som utbildar barnmorskor.
Efter examen förbinder man sig att arbeta fyra årsom barnmorska i anslutning till det "Health center" som finns i hemregionen. Tanken är att man med sina kontakter och sin kunskap om kultur, språk och lokala sedvänjor ska kunna få god kontakt med blivande mammor. Efter fyra års tjänstgöring får man lämna anställningen om man vill, men man kan även förlänga den. Utbildningen bekostas av Hamlin Foundation, medan de regionala "Health Centers" ägs av staten, som även står för lönen till midwives. Lönen är 3.000 Birr per månad (motsvarar 1.200 SEK) och dessutom får man fri bostad. (Som jämförelse uppgavs att en lärare tjänar 13.000 Birr per månad, så barnmorskejobbet är inte särskilt välbetalt). Hamlin Foundation hjälper till med att utrusta de lokala sjukhusen och vårdcentralerna, de bekostar även ambulanser, portabla soldrivna elverk mm.
Hittills har Hamlin College of Midwives utexaminerat 107 barnmorskor utspridda på 36 Health Centers runt om i landet. Idag går 92 studenter på skolan. Ca 25 studenter tar examen varje år. Man studerar alltså i fyra år, och varvar teori(40%) och praktik (60%) ute på olika Health Centers. Den fyraåriga utbildningen kostar endast ca 4.000 USD per elev, inklusive boende, resor och praktik och bekostas helt av stiftelsen och är helt avgiftsfri för studenterna. All utbildning sker på engelska.
Man har idag Health Centers med tillhörande barnmorskeverksamhet på fem olika platser i landet, utöver centrat i Addis Abeba. I sydöstra delen av landet, regionen Somalii (gränsande till Somalia) saknas dock Health Center, men planer finns att försöka öppna ett sådant.
Ovan tv en grupp studenter i datasalen. Skyltar på väggarna förklarar att Facebook är förbjudet under skoltid. Ovan th examination i något praktiskt moment.
På College bor eleverna i elevhem, fyra i varje rum (ovan th). För de elever som kommer från fattiga byar är det sannolikt en upplevelse av lyx, medan boendena nog skulle uppleves som en aning spartanska av svenska studenter. Man blandar medvetet alla elever - region, kultur och religion - för att skapa en ömsesidig respekt och förståelse mellan eleverna på skolan. Alla elever bär uniform eftersom man kommer från väldigt olika bakgrund. För muslimska studenter är en liten slöja okej, men inte långa byxor/kjolar eller alltför långa ärmar av hygieniska skäl. På nätterna patrulleras det stora området av hela 29 (!) nattvakter för att skydda de kvinnliga eleverna och personalen, samt för att skydda skolan från tjuvar och skadegörelse.
Besök på Desta Mender rehabiliteringscenter
2017-03-09
Desta Mender är en anläggning för rehabilitering av fistuladrabbade kvinnor. Det är en grupp hus i ett område intill barnmorskeskolan där kvinnor kan bo medan de tränar sin fysiska styrka och får hjälp med psykiska problem efter att under åratal varit gömda vid sidan av samhället. På området finns såväl sjukgymnastik som odlingar, boskapsskötsel mm som en del i reahbiliteringen. Ett antal kvinnor bor permanent några av husen eftersom de är alltför svårt skadade för att kunna återvända till sina byar.
Ovan th ett besök i ett av husen. En av kvinnorna som bodde där (hon längst till höger på bilden) hade sorg, hennes gamla mamma hade gått bort. Traditionen säger då att alla är välkomna på öppet hus för att bjudas på kaffe och prata. Troligen en del i sorgearbetet. Vi bjöds på kaffe och små nötter. På golvet ligger gräs utlagt, vilket man i Etiopien gör när det är fest eller högtidligligheter.
Kvinnan i soffan bredvid, med ett barn i famnen, är en tidigare patient på Fistulasjukhuset som är helt återställd och har fått ett barn efter behandlingen. Hon var på besök för att hedra den sorgedrabbade kvinnan, och ett levande bevis på Fistulasjukhusets framgångsrika verksamhet.
En av de kvinnor som tidigare fått vård av stiftelsen bor idag i närheten av barnmorskeutbildningen och har startat ett litet cafe på skolan som är populärt bland studenterna. Vi inviterades på en kopp kaffe i hennes lilla hus. Skolan ville absolut bjuda på kaffet (kostar normalt en krona per kopp), så det enda man kunde göra var att ge henne några kronor extra per person när vi gick som tack för ett ovanligt gott kaffe.
Byggboom i Addis Abeba
2017-03-09
Det byggs mycket i Addis Abeba. Överallt pågår byggen, där nya moderna hus uppförs intill befintliga enklare byggnader och skjul. Som exempelvis ovan th där plötsligt ett nytt modernt hus dyker upp mitt bland de enkla skjulen runtomkring. Någon riktig struktur på bebyggelsen är svårt att se, men känslan är ändå att staden efterhand blir mer av en modern storstad. De fattigare invånarna verkar hänvisas till ytterkanterna och sluttningarna upp mot bergen.
Virkesförsäljningarna är många, och främst verkar dessa tunnare trädstammar/slanor användas som byggställningar.
Här några exempel på nyproduktion av bostadshus på kullarna norr om staden, ovanför den befintliga kåkstadsbebyggelsen. Vi passerade förbi dessa områden på väg till rehabiliteringscentrat och barnmorskeskolan.
Entoto Mountain
2017-03-09
Entoto Moutain ligger alldeles utanför Addis Abebas stadsgräns. Berget är över 3.600 meter högt, och den tunna luften på toppen där vi stannade (ca 3.400 meters höjd) kändes lika syrefattig och jobbig att vistas i som bergen i Peru.
Västerlänningar är tämligen sällsynta i Addis Abeba. Så försäljarna och andra nyfikna flockades ständigt runt oss när vi rörde oss i staden. Till och med uppe på berget försökte de sälja souvenirer. Jag träffade även tre etiopiska killar i kanske 18-20-årsåldern. De undrade varifrån jag kom. Jag sa Sverige och de såg frågande ut. Då frågade jag om de kände till Zlatan (en av killarna bar en Manchester Unitedtröja). Han utbrast direkt: "Zlatan Ibrahimovic"? Och när jag berättade att han kommer från Sverige ville alla tre göra "high five" med mig. 
Berget är grönt och täckt med skog, och man avverkar mycket för att tillgodo se stadens behov av ved och timmer. Men i det varma klimatet växer ny skog snabbt upp på stubbarna (främst verkar det vara eukalyptusträd och andra lövträd som avverkas). Påminner mest om svensk energiskog, även om allt vedeldande medverkar till att skapa väldigt dålig lufte nere i staden.
Utsikten över Addis Abeba är hisnande, och naturen vacker med mycket berg och skogbevuxna kullar. Staden breder ut sig långt nedanför berget, trots att den ligger på 2.300 meters höjd - högre upp än Kebnekaise!
Entoto Maryam Church och King Manelik II:s palats
2017-03-09
King Meneliks II:s Palats byggdes i slutet av 1800-talet, och är en grupp ganska enkla byggnader i lera och med grästak. En del av Etiopiens långa historia. Etiopien är det enda landet, förutom Liberia, som aldrig varit kolonialiserat, utan hela tiden varit ett självständigt rike.
Intill det gamla kejsarpalatset ligger den vackra Entoto Maryam Church, en koptisk kyrka. I området finns också ett litet museum med fokus på landets historia. Det är tydligt att Etiopien värnar sin historia och man försöker uppenbarligen inte att städa bort minnena av sina tidigare kejsare.
Etiopiens moderna historia och relationerna till grannländerna
2017-03-09
År 1930 blev Ras Tafari Makonnen landets siste kejsare under namnet Haile Selassie. Fem år senare blev Etiopien anfallet av Mussolinis Italien, och Addis Abeba intogs efter ett halvårs strider 1936 i Abessinienkriget. Etiopien var ockuperat av Italien fram till 1941. Haile Selassie hade då flytt utomlands. År 1940 besegrades italienarna av Storbritannien med stöd av etiopiska trupper. Haile Selassie återinstallerades som kejsare av Etiopien.
Eritrea fortsatte som brittiskt protektorat fram till 1952 då FN beslutade att det skulle införlivas till Etiopien som autonom enhet. Denna autonomi var inte populär hos den etiopiske kejsaren och hans hov varför Eritreas friheter avskaffades gradvis fram till 1961 då kejsaren utropade att Eritreas parlament var upplöst, regeringen avskaffad och att landet hädanefter skulle endast vara ytterligare en etiopisk provins. Inbördeskrig utbröt som varade i 30 år fram till Eritreas självständighet från Etiopien 1991, som erkändes internationellt efter en folkomröstning 1993.
Den globala oljekrisen under början av 1970-talet slog hårt mot Etiopien, dessutom avslöjades det att myndigheterna mörkat att cirka 200 000 etiopier dött av svält mellan åren 1972 och 1974.
1974 utbröt bondeuppror, strejker och myteri inom militären. Regeringen tvingades avgå och kejsaren Haile Selassie störtades i en kommunistisk militärkupp 1974. En militärjunta under beteckningen "provisoriska militära administrationsrådet, mer känd som Derg, tog över makten. 1977 blev överstelöjtnant Mengistu ny ordförande i juntan och etablerade en socialistisk stat från 1987. Mengistu behöll makten tills regimen störtades 1991 efter ett 17 år långt inbördeskrig av en koalition av rebellstyrkor, Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front (EPRDF). Mengistu fann en fristad i Robert Mugabes Zimbabwe där han fortfortfarande lär leva. Efter att kommunistregimen störtades 1991 tog en övergångsregering ledd av EPRDF makten. En ny konstitution antogs 1994 som gjorde Etiopien till en federal republik bestående av autonoma etniska republiker och landets första så kallade flerpartival hölls 1995. Idag styrs landet av en väststödd koalition av rebellrörelser som drev inbördeskriget, och de val som hålls har fått mycket kritik för valfusk och för att missgynna oppositionen. År 2005 utbröt stora demonstrationer när oppositionen hävdade att de vunnit valet och beskyllde regeringen för valfusk. Man berättar bland annat om hur regeringsföreträdare besökte avlägsna byar efter valet för att kontrollera att allt gått rätt till. Man gjorde två hagar och sade åt folk som röstade på regimen att gå till den ena hagen och de som stödde oppositionen att gå till den andra hagen för att kunna "räkna och kontrollera att de redovisade röstsiffrorna stämmer". Av rädsla för regimföreträdarena gick alla till regimens "hage" och därmed kunde man förändra det faktiska valresultatet i efterhand till regimens fördel.
Vid det senaste valet i maj 2015 vann regeringskoalitionen samtliga mandat i parlamentet, 547 stycken. Det finns därmed inte en enda oppositionspolitiker i parlamentet. Detta beror på systemet med enmansvalkretsar, men påstås också vara en följd av misstänkt valfusk.
I november 2015 hölls stora demonstrationer som urartade med kraftigt våld från polisen med många dödsfall. Det var främst den stora folkgruppen Oromea som protesterade, dessa utgör ungefär en tredjedel av landets befolkning och är till stor del muslimer. Men konflikten handlar mindre om religion än om politisk ofrihet. Efter en religiös festival i oktober 2016 uppstod nya oroligheter och mellan 50 och 500 personer dödades. Demonstranter satte eld på fabriker och blomsterfarmer och regeringen utlyste det undantagstillstånd som fortfarande gäller. Regeringen har även inrättat "förvaringsläger" som i praktiken är "uppfostringsläger" och som inrymmer 10.000-tals män.
I dag har regeringen inlett dialog med oppositionspartier, men samtidigt sitter flera politiska ledare fängslade. Etiopien är definitivt inte en stabil demokrati, och den låga utbildningsnivån och analfabetism ute på landsbygden gör det lätt att manipulera val och valresultat.
Utrikespolitiskt omges Etiopien av instabila länder. Såväl Sudan som Sydsudan, Somalia och Eritrea. Även gränsområdet mot Kenya är osäkert. Däremot har man mycket goda relationer med Djibouti som i praktiken är Etiopiens hamn med både goda flyg, väg och järnvägsförbindelser med Addis Abeba. Men har också goda relationer med Somaliland, utbrytarrepubliken från Somalia närmast söder om Djibouti, den enda del av Somalia som idag har ett stabilt styre och relativt lugn.
Terrororganisationen Al Shabab är ett hot mot södra Etiopien och för att motverka oron i Somalia deltar etiopiska soldater i Afrikanska Unionens fredsbevarande insatser i Somalia.
Etiopien har en spänd relation med Egypten som rör byggande av en stor damm i Nilen som Egypten hävdar kommer att minska vattenflödet genom Egypten. Etiopien hävdar även att Egypten och Eritrea underblåser konflikterna inne i Etiopien. Historiskt har man även haft svåra konflikter med Somalia, men i dagsläget verkar man ha hyfsat koll på sitt territorium i söder och vilka som rör sig över gränsen från Somalia.
Besök hos FN-organet UNFPA
2017-03-10
FN har två stora centrala kontor i Afrika, dels i Nairobi i Kenya, dels i Addis Abeba i Etiopien. FN:s verksamhet i Addis Abeba är enorm, mängder av byggnader och massor av anställda, man kan närmast jämföra det med en egen stadsdel i staden. I Addis Abeba finns bland annat "The Economic Commission for Africa", som är den enda regionala FN-organisationen i världen och består av 54 medlemsländer från Afrika.
I Addis Abeba finns även ett afrikakontor för UNFPA, FN:s befolkningsfond. Det är ett FN-organ som arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa världen över. Fondens arbete ska syfta till alla kvinnors, mäns och barns rättigheter att kunna leva hälsosamma liv. FN:s befolkningsfonds officiella verksamhetsmål och vision är att varje graviditet ska vara önskad, varje födsel ska vara säker, varje ung person ska vara fri från HIV/AIDS och att varje flicka och kvinna ska behandlas med värdighet och respekt. I detta ligger även kamp mot kvinnlig omskärelse, barnäktenskap, våldtäkter och flickors rätt att gå i skolan.
Vi träffade representanter för UNFPA som gav oss en grundlig genomgång av hur man arbetar med FN-organets frågor i Etiopien. Man disponerar 120 miljoner USD för insatser i Etiopien. Som svensk blir man alltid mycket väl bemött av FN-representanter eftersom Sverige är ett av ganska få länder som både betalar sin FN-avgift och samtdigt ger stora stöd till FN:s arbete. UNFPA har fått mycket pengar från Sverige genom årens lopp, och mycket av verksamheten i just Etiopien har fått omfattande svenska biståndspengar. Under Alliansregeringen, åren 2010-2014, finansierade exempelvis SIDA en omfattande strategi i mot just Fistulaskador bland etiopiska kvinnor.
På väggen fanns denna tavla som visar UNFPA:a mål med sin verksamhet. Det är mål som verkligen berör, och när man reser runt i Afrika inser man att dessa mål ligger väldigt långt från dagens verklighet för alltför många afrikaner.
Kvinnlig omskärelse är förbjuden, både den som utför det och föräldrarna straffas (eftersom de är del i ansvaret). Man har lyckats få med sig religiösa ledare i kampen och omskärelse minskar efterhand. Problemen med omskärelse och barnadödlighet är absolut störst i nomadområdena i söder och de muslimska delarna i öster.
Man arbetar även aktivt mot barnäktenskap. Våldtäkter och tonårsgraviditeter är ett stort problem. Man har inrättat särskilda kliniker för att inom 72 timmar kunna säkra bevis. Detta har lett till ett antal domar. Straffet för våldtäkt är 22 års fängelse. Gruppvåldtäker kan ge ännu högre straff. Våldtäkt kräver dock "våld" och det är ytterst sällan övergrepp inom familjen räknas som våldtäkt.
På hälsområdet arbetar man bland annat för att utbilda fler barnmorskor (midwives). Idag finns 52 skolor för utbildning av midwives, inklusive Hamlin Foundations egen skola. Man arbetar också för att stötta regeringen i arbetet med att bygga ett heltäckande nät av Health centers runt om i landet. I dag finns ungefär ett "healt center" per 25.000 invånare, eller ett per 50.000 nomader i södra delen av landet. Man försöker också ordna tillgängliga vattenposter och bränsle i anslutning till byarna för att kvinnorna och barnen ska slippa vandra långt för att hitta detta.
Etiopiens regering har varit framgångsrik i kampen mot malaria och tbc, och andelen HIV-smittade är mycket lågt jämfört med andra afrikanska länder. Man ökar också sina insatser mot cancer. Men endast 1% av BNP går till hälsovård och sjukvård, vilket gör bistånd från FN och frivilligorganisationer viktiga. Den förväntade medellivslängden har ökat, men är ändå endast 65 år, ca 70 år för kvinnor och 60 för män.
Efter mötet tog vi den obligatoriska gruppbilden i den stora entrehallen, Africa Hall, där ett fantastiskt glaskonstverk pryder ena väggen. Vid konstverket finns en inskription som berättar att det var den siste kejsaren i Etiopien, Haile Selassie, som invigde entrehallen och konstverket i februari 1961, tillägnat det afrikanska folket. Jag kunde konstatera att jag och konstverket är jämngamla...
Kvinnornas hårda arbete med att hämta ved
2017-03-10
I Etiopien är det traditionellt mannen som försörjer familjen och kvinnan som sköter hemmet. Även om många unga kvinnor arbetar så är ändå de traditionella rollerna stabila, särskilt på landsbygden.
I kvinnas uppgifter ingår därför att se till att familjen har vatten och bränsle. Det är kvinnorna som får gå långa sträckor för att samla ved och hämta vatten, men också att bära hem andra saker som familjen behöver, tex säckar med mat och andra förnödenheter.
På väg upp på berget Entoto mötte vi ett antal kvinnor med extrema bördor på ryggen. De gick närmast dubbelvikta och såg mycket plågade ut av den tunga bördan. Och man ska då tänka på att de går från skogarna på 3.600 meters höjd ned till dalen på 2.300 meters höjd. Att utföra så tungt arbete i den tunna luften är extremt ansträngande.
Det hårda arbetet för kvinnor att hämta ved och vatten är ett stort problem i stora delar av Afrikas fattigare områden. Och det medför stora hälsoproblem. Alltifrån förstörda ryggar och slitna leder till allvarliga underlivsproblem. Pressen på underlivet blir stor och det gör att många senare drabbas bestående skador, framfall och besvärliga graviditeter. Både regeringen, UNFPA, och olika biståndsorganisationer verkar därför för att vattenposter och tillgång till ved ska finnas där människor bor så kvinnorna kan slippa lägga tid och kraft på detta och i stället kan använda tiden till annat och samtidigt få bättre hälsa.
Även Sverige borde införa nolltolerans mot barnäktenskap
2017-03-10
Vid besöket hos UNFPA hittade jag denna skrift som syftar till att belysa och bekämpa barnäktenskap, inte bara i Etiopien utan i hela världen. Det kändes märkligt att lyssna på FN-organets ansträngningar att stoppa barnäktenskap (äktenskap under 18 års ålder) samtidigt som Sverige tämligen ofta godkänner sådana ingångna äktenskap mellan asylsökande i praktiken trots att det faktiskt är förbjudet i lag för alla andra som bor i Sverige.
Jag har tidigare haft viss tvekan för att skilja två gifta makar åt om de har gemensamma barn, i vart fall om båda är unga och nära 18 års ålder (exempelvis en 19-årig man med en 17-årig fru) och har kommit till Sverige tillsmmans. Men jag har numera landat i att vi måste införa nolltolerans. Om en flicka är 16 eller 17 år är det ingen katastrof för henne att bo i en fosterfamilj fram till 18 års ålder, vid behov tillsammans med sitt barn, och att träffa mannen när hon så önskar. Den dag hon fyller 18 kan hon själv avgöra om hon vill ingå svenskt äktenskap med den aktuelle mannen i enlighet med svensk lag.
Textilmarknad
2017-03-09
Etiopien börjar på allvar konkurrera med Bangladesh, Kambodja och Vietnam om textilindustrin. Och Kina blir allt mindre intressant i takt med att deras löner ökar. Lönerna i Etiopien är betydligt lägre än i Bangladesh och företagen lockas med gratis mark, generösa lån och skattefrihet i fem år.
Svenska H&M är ett av de företag som köper textil från etiopiska fabriker. Man uppger själva att de fabriker man handlar av betalar betydligt högre löner än andra textilföretag, och man ställer också miljökrav på fabrikerna, tex när det gäller hushållning och rening av vatten.
I Addis Abeba finns mycket textil att köpa, allt från kläder i inhemsk stil till moderna västerländska kläder. Och på vissa platser finns särskilda textilmarknader, exempelvis denna på vägen upp mot berget Entoto. Rent allmänt slås man av att även de allra fattigaste etiopierna är snyggt klädda, vilket gör att jag drar slutsatsen att det finns en hel del kläder att köpa för mycket låga priser. Sannolikt syr många också sina kläder själva, det finns gott om butiker som säljer tyg.
En av de största marknaderna i Addis Abeba
2017-03-10
På väg hem från det sista mötet hann vi ta en promenad genom en av Addis Abebas största marknader. Stökigt och smutsigt på gatorna, men inne i skjulen är det snyggare och där finns verkligen det mesta man kan tänka sig. Både livsmedel, levande djur (hönsen verkar man slakta och plocka på plats...) och hushållstillbehör, hemtextil, kläder och en massa annat.
Möte med Center for Development Initiatives
2017-03-10
Center for Development Initiatives är en "NGO" (Non Govermental Organisation) som arbetar med utveckling i de allra fattigaste delarna av den etiopiska landsbygden. Man samarbetar bland annat med svenska SIDA, Rädda Barnen och Oxfam. Vi träffade CDI:s ledning på deras kontor i Addis Abeba och fick en föredragning om deras verksamhet i Etiopien (biolden nedan tv). Den som är nyfiken han även besöka CDI:s sida på facebook. Man påpekade särskilt att man har goda och nära förbinmdelser med den svenska ambassaden och att Sverige är ett land man ser upp till tack vare långvarigt bistånd.
Man arbetar bland annat med att erbjuda skolgång till barn på landsbygden som har alltför långt till skolan. Man bygger skolbyggnader och elevhem, och särskilda bevakade elevhem för flickor, "rural girls". Bilden ovan th samt samtliga bilder nedan är från CDI:s hemsida som bland annat visar ett av skolprojekten och ett elevhem för flickor.
Man försöker också motverka att unga pojkar lämnar Etiopien på grund av fattigdom för att arbeta utomlands. I stället försöker man hjälpa dem med startkapital till egna verksamheter, sk "seed money". Man arbetar även för att lära landsbygdsbefolkningen mer om hälsa och livsmedel, utvecklar odlingsmetoder och hjälper till att starta odlingskooperativ. Man arbetar även med utveckling av djurhållning, vattenförsörjning till såväl människor som djur, bättre lagring av livsmedel mm. Några viktiga projekt är pipelines för vattenförsörjning samt uppförande av vattentankar, toaletter och duschar.
CDI arbetar även för att förebygga skada till följd av katastrofer genom förvarning inför eventuella översvämningar samt att rusta byarna för torkperioder. Man försöker även hantera effekterna av interna konflikter om vatten, vilket är ett historiskt problem för Etiopien där det finns gott om vatten, men inte på de platser där människor bor. Man har även beredskap för katastrofhjälp vid behov.
CDI omsätter motsvarande 24 miljoner SEK varje år, och av det vi kunde se blir det faktiskt väldigt mycket verksamhet för pengarna. Jag frågade särskilt om korruption kring biståndsmedel och fick då en redogörelse för alla de åtgärder man vidtar för att inte pengar ska hamna i fel ficka. Exempelvis betalar man aldrig ut kontanta pengar för inköp av saker, utan i stället delar man ut vouchers som sedan kan växlas mot överenskomna varor som sedan betalas av CDI i efterhand.
Utsikt från hotellet
2017-03-10
Lite bilder från översta våningen på hotellet (bilden ovan tv), som låg i ett område med lite blandning av moderna hus, pågående byggen och traditionella äldre låga hus och skjul. Inte ett av de fattigaste områdena i staden, men långtifrån standarden på de moderna kvarteren i centrum.
På bilden nedan ser man bergstoppen Entoto i fjärran.
Miljö och klimatfrågor i Etiopien
2017-03-10
Etiopien är fortfarande ett underutvecklat land. Ofta saknar människor både vatten och elektricitet. Många eldar med ved och kol, och lagar mat eller kokar kaffe över öppen eld.
Främst kvinnorna tvingas gå extremt långa sträckor med tunga bördor för att hämta såväl ved och vatten. Luften i Addis Abeba och i många mindre städer och byar är mycket dålig till följd av allt eldande. Till detta kommer en ganska tät trafik med delvis gamla bilar med dåliga motorer och obefintlig avgasrening.
Vedeldningen medför också en omfattande avverkning som medför risker för erosion och minskar möjligheten för marken att suga upp regn under regnperioderna. Visserligen växer nya träd upp relativt snabbt, men människor tvingas ändå allt längre bort från städer och byar för att hämta ved.
Vattenbristen är ett annat problem. Egentligen har Etiopien gott om vatten. Men vattnet finns inte där människorna finns. Regeringen saknar effektiv styrning av byggnation av vattenledningar och avloppsnät, i stället är det ofta biståndsorganisationer som bistår med detta.
I sydöstra delen av landet, gränslandet till Somalia, är det öken och där går det inte att odla något alls. Trots detta bor här 6 miljoner människor, i huvudsak nomader, som har det mycket svårt att överleva. Dessa grupper har haft det mycket svårt under alla tider.
Torka är ett återkommande problem i Etiopien sedan många hundra år tillbaka. Att skylla dagens torka i delar av landet på klimatförändringar känns väldigt historielöst. På 1980-talet var den senaste riktigt allvarliga torkan, det var då kända artister spelade in skivor för att stödja torkkatastrofens offer. Men torka är ett ständigt återkommande problem, främst i de södra och östra delarna av landet. I centrala delarna av landet förekommer normalt en lång regnperiod under våra sommarmånader, och en kortare regnperiod under vår vinter. I år har den korta regnperioden varit mindre än normalt och det slår hårt mot områden som även normalt sett är torra.
Det viktigaste man kan göra för människors hälsa sammanfaller med vad som är bäst för miljön. Dels måste man bygga pipelines från områden med stora vattentillgångar till de platser där människor bor, eller möjligen flytta byar till områden där det finns vatten. Man måste också utnyttja solenergi för att tillverka elektricitet, samt verka för fler soldrivna spisar som är perfekt i Etiopiens klimat. Det senare minskar avskogning, minskar sotpartiklar och smog i luften och gör att kvinnor slipper bära sina tunga bördor av ved. Att det samtidigt minskar koldioxidutsläppen borde göra att även de mest radikala klimatalarmisterna borde tycka att dessa satsningar är klokare än att diskutera hur Sverige för mycket stora kostnader ska minska sina redan låga koldioxidutsläpp. För en satsad krona kan man få så mycket mer miljö- och (eventuell) klimatnytta i Etiopien än i Sverige.
Ytterligare en sak man behöver hjälp med i främst städerna är renhållning och sophantering. Precis som i stora delar av världen finns det ingen organiserad sophantering utan det ligger skräp överallt. Detta är en allvarlig miljöfråga för framtiden.
Addis Abebas moderna centrum
2017-03-10
Centrum av staden känns ganska västerländsk med moderna höghus och köpcentra och vackra trädkantade avenyer.
Lite blandade bilder från Addis Abeba med omgivningar
2017-03-10
Det jag reagerade mest över var nog att trots att man bor i mycket enkla hus eller skjul och trots att det ofta är dammiga och grusbelagda gator så ser människorna väldigt snygga och välklädda ut, och det är ett väldigt folkliv och full fart med med olika verksamheter. En stad som sjuder av aktivitet.
Många gator i de fattigare områdena är grusvägar. Men vissa gator är faktiskt vackert stenlagda nästan som svenska kullerstensgator. Ger ett betydligt renare intryck och är säkert till stor fördel även under regnperioderna.
|
