Studieresa till Australien och Singapore 28 oktober - 8 november 2016

(Inläggen kommer i omvänd ordning mot bloggen, dvs läses uppifrån och ned.)

På väg till Australien

2016-10-28

Den kommande dryga veckan kommer jag att tillbringa i Australien tillsammans med några riksdagskolleger. Vi gör en studieresa med flera olika syften och kopplat till olika politikområden. Programmet är framtaget med hjälp av ambassaden i Canberra.

Resan till Australien tar ett drygt dygn med två mellanlandningar, I Helsingfors och Hong Kong, innan jag slutligen landar i Sydney. Vi kommer att besöka Sydney, Canberra och Hobart på ön Tasmanien. Reserapport kommer som vanligt i den takt tekniken och tiden medger.






Mellanlandning i Hong Kong

2016-10-28

Det hade naturligtvis varit kul att besöka Hong Kong också, men fyra timmar mellan flygen medgav inte något besök inne i staden, även om svenskar i och för sig kan komma in i Hong Kong utan visum.



Terminalbyggnaden är imponerande, en av de större jag besökt. Och det är inget problem att fördriva tiden. Det är välförsett med teknik - fritt internet, fria lånedatorer och gott om laddstationer, allt placerat runt små "hus" inne i terminalen.





Man har till och med särskilda vattenstationer där man kan fylla sina flaskor. Rent vatten är en bristvara i stora delar av Asien, det märks på många sätt, och vatten i kranarna dricker man inte gärna.




Hong Kong

2016-10-28

Närmare än så här kom jag inte. Men de närmaste skyskraporna står i mitt tycket lite väl nära flygplatsen, och under inflygningen flyger man rakt över delar av staden.





Solnedgång över Hong Kong. Och snart går nattflyget till Sydney.




Framme i Sydney

2016-10-29





Efter ett drygt dygns resande är jag nu framme i Sydney. Det känns verkligen att Australien är långt bort, nästan så långt bort från Sverige man kan komma. Ovan några bilder över Sydney med omnejd som jag tog strax före landningen. Bedövande vackert!





Självklart möttes man av en julgran i värmen, dessutom utsmyckad med guldfärgade kängurur...

När man närmar sig centrala staden ser man stadens skyline skymta bakom den äldre bebyggelsen i förgrunden (nedan). Ovan th ännu ett exempel på hur man kan förnya bebyggelse utan att riva alla gamla hus. Här är det den stora lokala marknaden nära hotellet som sparats samtidigt som man byggt ihop de gamla husen närmas gatan med nya skyskrapor direkt bakom. Detta gör även att gatorna inte blir lika mörka och att stadsbilden blir luftigare.





Circular Quay och Sydney Harbour

2016-10-29

I dag, första dagen i Sydney, blev den en halvdag fri. Det tar lite tid att ställa om för tidsskillnaden och det blir tidig sänggång. Men det blev i vart fall en tur med tunnelbanan/pendeltåget till Circular Quay och området runt Operahuset, samt en guidad tur i operahuset (mer om detta i nästa inlägg). Sydneys moderna skyline är riktigt snygg och längre ut på andra sidan vattnet syns Harbour Bridge, världens längsta bro av denna typ.




Området verkar vara ett riktigt "inneställe" för Sydneyborna, extremt mycket folk på restaurangerna. Strax utanför på udden ligger Operahuset.



Harbour Bridge binder ihop shoppingkvarteren i centrala Sydney med affärs- och bostadsområdet North Shore på andra sidan (bilden ovan th). Tillsammans med operahuset i Sydney är bron Australiens mest kända byggnad. Bron är drygt 500 meter lång och 49 meter bred, vilket gör den till en av världens bredaste broar.

Detta område i Sydney är en av stadens mest exklusiva. Jag sår för övrigt särskilda fastighetsförmedlare som vände sig direkt till kineser, alla annonser var på kinesiska. Det är tydligt att Kina har stort intresse för Sydney, det finns ett eget "China Town", och många kineser bor och driver företag i Sydney. Sannolikt är detta en bidragande orsak till stigande bostadspriser.



Slutligen två hyfsade kvällsbilder.






Operahuset i Sydney

2016-10-29



Operahuset i Sydney måste vara Australiens i särklass mest berömda byggnad, och självklart fick det bli ett kort besök där när man ändå är i staden. Operahuset har 8 miljoner besökare varje år.

Operahuset har en stormig historia. År 1955 utlyste man en tävling om ett nytt operahus i Sydneys hamn, och efter ett antal turer började man bygga 1959.

Operahuset har stark koppling till Skandinavien. Bakom projektet fanns en dansk arkitekt, Jörn Utzon, och i juryn fanns bland annat den finske arkitekten Eero Saarinen. Den danska ingenjörsfirman Ove Arup & Partners var ansvariga för bygget och hela byggnaden är täckt med vita klinkerplattor tillverkade av den skånska fabriken Skrombergaverken, som ägdes av Höganas.

Bygget började alltså 1959, men stoppades avbröts under några på på 1960-talet, men slutfördes till slut och stod klart 1971. Kostnaden hade då ökat från budgeterade 7 miljoner Australiensiska dollar till på den tiden hisnande 102 miljoner dollar.

Operahuset i Sydney finns med på Unescos världsarvslista sedan 2007.



Det är svårt att göra Operahuset rättvisa på bild utan att ta sig ut på vattnet i viken och fotografera därifrån. Jag har därför lånat vänstra bilden ovan från en turistinformationssida. Övriga bilder har jag tagit själv på lite olika detaljer utvändigt och invändigt.





Den stora konserthallen är imponerande. Väggar och tack är täckta av ljus björk från södra Tasmanien:






Utomhusopera vid Operahuset i Sydney

2016-10-29



Vi lyckades få biljetter till utomhusopera intill operahuset. Den stora trappan upp till operahuset utgjorde scenen och åskådarna satt på stolar på planen nedanför, och avnjöt sång och musik i hörlurar. Orkestern satt inne i sin repetitionslokal inne i operahuset och spelade. Delar av föreställningen framfördes på rörliga scener som flyttades fram och tillbaka på räls över trappan. Att se opera utomhus var en mycket märklig upplevelse, men vädret var bra och ljussättningen effektfull. Temat för operan var just operahusets tillkomst, alla intriger och strider under byggtiden fram till färdigställandet. Kul att se på plats.






Tidig morgonpromenad i Sydney

2016-10-30

Jag gick upp tidigt idag och hoppade över den dyra hotellfrukosten för att i stället ta en snabbfika på stan för att hinna ta en morgonpromenad i Sydney innan det var dags att ta flyget till Canberra, Australiens huvudstad, där vi har möten och besök i parlamentet på programmet i morgon.

Sydney är Australiens största stad med ca 4,6 miljoner invånare. Staden ligger väldigt vackert utspridd på en massa öar och halvöar, och är en fascinerande blandning av gammalt och nytt, men på något sätt ändå en smakfull blandning. Intrycket är att man verkar värna om de äldre hus som finns kvar, de verkar välskötta och känns definitivt inte som byggnader som fått stå kvar i väntan på rivning. Och som jag tidigare kommenterat, man bygger då skyskraporna innanför de gamla husen, vilket ger en trevligare stadmiljö och mer luft och ljus än om man dragit fram fasaderna på de nya skyskraporna ända fram till gatan. Förutom då att man värnar om stadens historia. Några exempel:





Ovan th ingången till China Town, ett välskött område med massor av butiker och restauranger, mittemot den stora marknaden. Nedan skymtar Sydney Tower mellan skyskraporna. Uppifrån tornet har man tydligen en fantastisk utsikt över hela Sydney. Tyvärr finns ingen tid att besöka detta, men jag fick i vart fall med det på bild.







Darling Harbour

2016-10-30



Den största havsviken som går in i Sydney har också varit en av Sydneys viktigaste hamnområden, Darling Harbour, som också givit namn åt stadsdelen längst inne i viken. Tvärs över viken går den mäktiga bron Pyrmont Bridge, och innanför bron bildas en stor lagun som heter Cockle Bay. Runt hela detta område, som tidigare var ett lite ruffigt hamnområde, trängs numera moderna skyskrapor, lyxiga bostäder, ett stort utställningsområde, museer, marinor och restauranger. Samma utveckling som i våra svenska storstäder där hamnområdena utvecklas till något helt annat.










Canberra

2016-10-31



På eftermiddagen blev det inrikesflyg till Canberra, mycket av de inrikes resorna går med flyg på grund av de enorma avstånden. Canberra är Australiens gemensamma huvudstad. Sedan finns även lokala huvudstäder i de olika delstaterna och distrikten. När Australien blev självständigt 1901 kunde man inte komma överens om vilken stad av Melbourne och Sydney som skulle bli Australiens huvudstad. Det slutade med att man enades om att bygga en helt ny huvudstad. Den döptes till Canberra, vilket betyder "mötesplats" på urbefolkningen Aboriginernas språk. Canberra var färdigbyggt 1927, och mellan 1901 och 1927 fungerade Melbourne som temporär huvudstad.

För att markera att Canberra är hela Australiens huvudstad donerade delstaten NSW (New South Wales) landområdet där Canberra ligger, och sedan gjordes staden till ett eget självstyrande "district" ungefär som Washington DC. Canberra utser till följd av detta egna representanter i parlamentet och senaten.

Canberra är en liten stad, ca 360.000 invånare, och här ligger ministerierna, parlamentet, många myndigheter och ett stort antal ambassader. Man har ett nationalmuseum, nationalarkiv, ett nationellt krigsmonument och andra institutioner som symboliserar hela Australien. Ovan th skymtar regeringsbyggnaden till höger på bilden.



Ovan tv: Regeringsbyggnaden, Ovan th: En bild på Parlamentet i kvällsbelysning, från min kvällpromenad i går. Närmast skymtar den sexkantiga minnesstenen, sammansatt av sex olika stenblock som symboliserar Canberras roll som mötesplats och huvudstad för hela Australien. Stenen restes av ledarna från de olika distrikten 1913 i samband med att Canberra fick sitt namn.




Australiens Parlament

2016-10-31

Vi startade morgonen med ett frukostmöte med ambassadör Pär Ahlberger som gav oss en första briefing om Australiens politik och större politiska frågor, relationerna mellan Australien och Sverige (som är mycket goda) och lite allmänt om ambassadens arbete. Sedan fortsatte vi till en rundvandring i parlamentet.



Parlamentsbyggnaden i Canberra öppnades 1988 och ersatte den gamla byggnaden som använts sedan 1927. Den gamla parlamentsbyggnaden är nu demokratimuseum. Dagens parlamentsbyggnad är delvis byggt under jord, och är en mycket speciell byggnad. Hela byggnadsverket är fyllt med symbolik och allt syftar till att markera byggnadens roll som demokratiskt centrum för hela Australien. På bilden nedan ser man hur Representanthuset håller till på ena sidan och Senaten på den andra. Entrén är gemensam, och på den bakre sidan finns premiärministerns kansli. Framför parlamentet finns en damm med en "ö" som symboliserar landet och havet, den röda sanden symboliserar öknen. Ovanför parlamentet vajar den gigantiska flaggan i sin speciella flagstång.





Ovan tv den stora praktsalen som används för olika mottagningar mm. Th det imponerande trapphuset, där marmorpelarna ska påminna om eukalyptusträd.

Australien är enligt författningen från 1901 en förbundsstat bestående av sex delstater med betydande självstyre: Western Australia (Västaustra­lien), South Australia (Sydaustralien), Queensland, New South Wales (NSW), Victoria och Tasmanien. Därtill finns två territorier: Nordterritoriet samt huvudstadsområdet Australian Capital Territory (ACT).

Den brittiska monarken är formellt statsöverhuvud men företräds av en generalguvernör med begränsad makt. Generalguvernören tillsätter formellt premiärministern och har även formell rätt att avskeda denna/denne, vilket bara hänt en gång i modern tid.

Det finns ett betydande stöd bland befolkningen för införande av republik, men när en folkomröstning om detta hölls 1999 vann monarkisterna knappt. Laborregeringen, som tillträdde 2007, hade avskaffande av monarkin på sin dagordning medan den borgerliga koalitionen, som kom till makten efter parlamentsvalet 2013, ville behålla monarkin. Få tror att någon förändring kommer att ske så länge drottning Elizabeth II är statschef.

Enligt Australiens konstitution består parlamentet av tre komponenter: Drottningen (monarken), Senaten (rödaktig sessionssal) och Representanthuset (grön-blå sessionssal). Drottningen representeras nästan alltid av Australiens generalguvernör. Drottningen har dock en egen "tron" längst fram i Senatens sessionssal.



Såväl representanthuset som Senaten är direktvalda av folket, men det är vanligt att man som väljare inte automatiskt röstar på samma partier i båda valen, varför det ofta är olika majoriteter i de två lagstiftande församlingarna. Samtliga lagar måste dock antas av både representanthuset och senaten, vilket försvårar genomförande av ny lagstiftning.




Utsikt från Capitol Hill

2016-10-31



Från taket av Capitol Hill har man en fantastisk utsikt över staden och ser hur allt är genomtänkt in i minsta detalj. Alla vägar går symmetriskt ut från Capitol Hill, i riktning mot de olika delstaterna. I rak linje framför parlamentet ser man längst bort i fjärran det nationella krigsmonumentet. Däremellan ligger de vita byggnaderna som är det gamla parlamentet.





Här ett flygfoto över Parlamentet med omgivningar som visar hur genomtänkt arkitekturen samverkar med vägarna runtomkring.






Parlamentets alkoholsortiment

2016-10-31



I parlamentets souvenirshop finns inte bara souvenirer och vykort. Det går också bra att köpa produkter från parlamentets eget alkoholsortiment. Både ur det rika utbudet av olika viner och parlamentets egen Gin. Jag funderar på att motionera om något liknande i Sveriges Riksdag. Det skulle vara kul att se reaktionen från övriga riksdagsledamöter.






Australiens Statsvapen

2016-10-31

Australiens statsvapen har emun och kängurun som sköldhållare. Skölden är delad i sex fält med motiv hämtade från vart och ett av de sex delstaternas vapen. Georgskorset med ett lejon och fyra stjärnor står för Nya Sydwales, kronan och två stjärnor ur Södra korset för Victoria, malteserkorset med en krona för Queensland, en törnskata för Sydaustralien, en svart svan för Västaustralien och ett lejon för Tasmanien. Överst finns en samväldesstjärna.

Vid rundvandringen i parlamentet fick vi också ytterligare ett exempel på all den symbolik som finns i allt som rör Australiens parlament och styre:

Statsvapnets känguru och emu symboliserar inte bara djurlivet på kontinenten. Det symboliserar också att politiken ser framåt. För vare sig en känguru eller emu kan gå baklänges - bara framåt.





Besök hos Department of Immigration and Border Protecion

2016-10-31



Dagen fortsatte med ett möte på Departement of Immigration and Border Protection. Syftet var att få en bild av Australiens hantering av asylsökande och övrig migration. Mer om denna just nu mycket infekterade fråga i den australiensiska politiken i följande inlägg.




Nytt asylförslag dagens stora mediala nyhet i Australien

2016-10-31



I dag presenterade den australiensiska regeringen ett nytt förslag, "Lifetime visa ban". Det betyder att den som illegalt tagit sig över Australiens gräns aldrig kommer att kunna få visum till landet. Man talar om "lifetime visa ban", dvs att man under hela sin livstid kommer att förvägras rätten att ens besöka Australien. Med detta vill man skicka en tydlig signal att det inte är någon mening att försöka ta sig med båt till Australien för att söka asyl.

Nyheten fyller alla nyhetskanaler idag, och det är uppenbart att den normalt sett ganska breda enigheten mellan den borgerliga regeringen och det stora oppositionspartiet Labor inte gäller denna fråga. Ett antal parlamentariker från Labor har under dagen kritiserat förslaget och Labors partiledare vacklar i frågan. Samtidigt försvaras förslaget av såväl premiärminister Malcolm Turnbull (ovan tv), även utrikesministern och immigrationsministern förekommer flitigt i TV:s nyhetssändningar (bilderna tog jag ikväll från TV:n på hotellrummet) och försvarar förslaget. Man hör också ledamöter från regeringespartierna öppet säga att de som kommer bara är ekonomiska flyktingar och att de helt enkelt inte har i Australien att göra. Samtidigt menar kritikerna att förslaget är "grotekskt".

Med tanke på att både representanthuset och senaten måste godkänna ett lagförslag, och Labor har majoritet i senaten, känns det osannolikt att förslaget skulle gå igenom. Men det visar samtidigt att Australien menar allvar med sin restriktiva politik.







Australiens asyl- och migrationspolitik i korthet

2016-10-31

Migration är viktigt för Australien, nästan hela folkökningen i landet förklaras av migrationen. Man har en åldrande befolkning och det stora landet har bara drygt 25 miljoner invånare och brist på många yrkesgrupper. Och man ger nära 5 miljoner visum för turister, studenter och tillfällig arbetskraft varje år. Australiens immigrations- och gränskontrollmyndighet hanterar alla frågor som rör gränskontroller, visumansökningar, asylmottagande och migration.

Australien har tre olika program för migration. Dels ett program för temporär migration som inkluderar visum för turism, studenter och tillfälligt arbete. Dessa får tillfälliga uppehållstillstånd. Dels ett program för permanent migration där regeringen lägger en plan som innebär att man vill ta emot 190.000 personer per år (förra året och i år). Dessa personer är personer med utbildning och kompetens, liksom företagare, samt familjemedlemmar till dessa. Dessa grupper får permanent uppehållstillstånd.

Det tredje programmet gäller mottagande av flyktingar, där man fastställt en kvot på drygt 15.000 flyktingar per år. De flyktingar Australien tar väljs ut på plats av australiensisk personal i exempelvis Syrien. Man väljer i första hand hela familjer och gärna människor från minoritetsgrupper (exempelvis kristna flyktingar) och man prioriterar dem som har utbildning och talar i vart fall lite engelska. År 2015 tog man emot 15.500 sådana flyktingar och hittills i år har man tagit emot 13.000. Dessa flyktinggrupper kommer i första hand från Afrika, Mellanöstern och Afghanistan. Alla flyktingar som omfattas av detta program får permanent uppehållstillstånd.

Australien upplevde tidigare samma sak som vi gjort i Europa under många år nu, nämligen att flyktingsmugglare riskerar människors liv genom satt frakta dem i överfulla och icke sjödugliga båtar, med många dödsoffer som följd. Regeringen ville göra något åt detta och beslutade att inte ta emot några asylsökande alls som kommer till Australien på detta sätt. I stället placeras de asylsökande i mottagningsenheter på öarna Manus (Papua & Nya Guinea) och på ön Nauru. Australien betalar dessa två länder för att de ska ta emot de asylsökande under utredningstiden. Mottagningseheterna drivs dock av australiensisk personal. Denna sk "offshore-lösning" har fungerat såtillvida att flyktingsmugglingen i det närmaste upphört, liksom dödsfallen.

Australiens regering påpekar också att många av dem som kom på detta sätt i båtar inte ens var flyktingar från krig, utan rena ekonomiska migranter. Huvuddelen av dem har först flugit (!) till Indonesien, för att där byta till flyktingsmugglarnas båtar. Indonesien har tydligt framfört klagomål på det stora antalet "flyktingar" som ankommer till indonesiska flygplatser. Dessa kommer i första hand från Bangladesh, Iran och andra asiatiska länder, och inte från länder i krig.

Innan denna sk "offshorelösning" infördes kom ganska många asylsökande till Australien med båtar, och de som på detta sätt tagit sig illegalt till Australien får aldrig permanent uppehållstillstånd utan endast tillfälliga. Det går inte att som med de nya svenska reglerna kvalificera sig till permanent uppehållstillstånd genom arbete eller på något annat sätt, utan man får aldrig permanent uppehållstillstånd oavsett skäl. De tillfälliga uppehållstillstånden omprövas vart tredje år och förnyas så länge det behövs, varefter personen avvisas från landet.

Just nu när vi besöker Australien är det inte bara diskussionen om livslångt stopp för visum för dem som kommer illegalt till Australien som dominerar nyhetssändningarna. Man diskuterar också regeringens försök att omplacera de ca 2.500 asylsökande som fortfarande finns kvar i lägren i Nauru och Manus. Man försöker få andra länder närmare flyktingarnas hemländer att ta emot dem. Anledningen är givetvis att man fått internationell kritik för dessa läger. Frågan är vad man gör med dem som blir kvar, och anses ha asylskäl?

Regeringen ifrågasätter samtidigt kritiken mot dessa mottagningsläger. Man menar att bilden av heta plåtskjul med våningssängar i sovsalar inte stämmer. Tvärtom säger man att lägren håller hotellstandard och att det erbjuds både bekvämt boende, bra mat, skola till barnen och till och med wifi. Och faktum är att australiensisk TV i sina nyhetssändningar rapporterat de senaste dagarna från premiärminister Turnbulls besök i ett av dessa läger. Inte ser det ut som de reportage vi sett i svensk TV, det ser snarare ut som hyfsade vandrarhem. Man ser barn, iförda australiensiska skoluniformer, som uppenbarligen går i skolan, man ser människor som sitter och äter i en matsal av god standard och det ser hyfsat rent och snyggt ut. Bilden stämmer inte alls med den bild vi fått i svenska medier. Samtidigt har Australien besvisligen fått kritik av UNHCR för undermåliga flyktingläger. Det är väldigt svårt att få en klar bild av lägrens standard, sannolikt varierar standarden mellan olika mottagningsläger.

Australiens regering menar sammanfattningsvis att man tar emot rimligt många flyktingar varje år, så många som man klarar att integrera. Och man hävdar att de kommer i arbete inom 1-2 år. Man påpekar också att man tagit emot 840.000 flyktingar sedan 1947. Man menar också att man har starkt folkligt stöd för den restriktiva flyktingpolitiken och den stöds av såväl den borgerliga regeringen som av det stora oppositionspartiet Labor.




Kängurur

2016-10-31



Canberra har en stor konstgjord sjö som skapats genom att man dämt upp floden. I anslutning till sjön finns ett stort parkliknande vildmarksområde, och där trivs en stor flock kängurur. Man har satt halsband på allihop för att kunna ha ordning på dem och se hur flocken förökar sig. Men djuren lever helt fritt och är ganska vana vid människor, vilket gör att man komma väldigt nära. Vi gjorde ett kort stopp i parken på väg från parlamentet till ambassadörens residens, och jag fick några foton på dessa intressanta djur, som tillsammans med koalan väl närmast är att betrakta som Australiens nationalsymbol.



Känguruns svans är verkligen enormt kraftfull, och djuren sitter bekvämt på bakbenen och svansen som stöd.





Det är fasciunerande att se kängururna hoppa iväg, de har en enorm kraft i bakbenen. Nedan en gullig bild där en
unge diar sin mamma.





Besök på svenska ambassaden och ambassadörens residens

2016-10-31




Svenska ambassaden har hjälpt oss med alla kontakter och vårt program för besöket. Ovärderlig hjälp! Och ambassadör Pär Ahlberger (tillsammans med mig på bilden ovan tv utanför ambassaden) inte bara bjöd oss på frukost på vårt hotell, han inviterade oss även på kaffe på residensets altan innan vi reste vidare, och sedan körde han oss personligen till järnvägsstationen!

Sverige var det tredje landet i världen (efter USA och Storbritannien) som upprättade en ambassad i Australien. Ambassaden ligger på en enorm parkliknande tomt med en imponerande entre.

Ambassaden och ambassadörens residens ä sammanbyggda och delvis byggda av material som fraktats dit från Sverige, bland annat alla fönster, och de vackra innerdörrarna som består av utsökt svensk glaskonst från Orrefors (bilden tv).




Fakta om Australien

2016-10-31



Australien är glest befolkat. Två tredjedelar av landet är i stort sett obebott och stora delar i övrigt är glesbefolkad landsbygd. Cirka 85 procent av invånarna lever i städer och tätorter längs öst- och sydkusten samt runt några få städer längs kusterna. Urbaniseringen går snabbt och ungdomarna söker sig från landsbygden och de små städerna till de stora städerna. Befolkningen blir också allt äldre vilket medför stora demografiska utmaningar och tryck på pensionssystemet. Pensionsåldern är 65 år, men kommer att höjas upp mot 70 år av samma skäl som vi diskuterar höjd pensionsålder i Sverige - man blir allt äldre och friskare och då måste alla jobba lite längre om pensionerna ska gå att leva på.

Efter andra världskriget ökade befolkningen snabbt, från 6,5 miljoner vid krigets slut till närmare 25 miljoner idag. Av dessa tillhör knappt670.000 urbefolkningen, aboriginerna. Australien är ett invandringsland och 2012 var mer än var fjärde australier utlandsfödd. De största minoriteterna är kineser och indier.

Australien är indelat i sex delstater och två territorier. Delstaterna ansvarar för det mesta av samhällsservicen, och den federala regeringen och lagstiftningen är mer av övergripande karaktär, så kallade "Acts", som reglerar vilka frågor delstaterna ansvarar för. Dessutom sköter den federala regeringen frågor som utrikespolitik och försvarspolitik, migrationspolitik, socialförsäkringssystemen och det mesta av skatteuppbörden.

Varje delstat har egna parlament som bland annat bestämmer om skola, sjukvård, omsorg och övrig samhällsservice till medborgarna. Den federala regeringen tar in inkomstskatterna och fördelar sedan ut dessa till delstaterna för att bekosta samhällsservicen. Lokalt i städer och lokalsamhällen finns även lokala politiska organ som ansvarar för lokala frågor.

Skatten i Australien är lägre än i Sverige, inkomstskatten ärmaximalt 35%, och man har dessutom högre grundavdrag och lägre moms (10%). Delstaterna tar ut fastighetsskatt och skatt på spel och vadslagning (som är en viktig inkomstkälla i det speltokiga Australien, inte minst vadslagning kring hästsport är extremt stort).

Australien är världens trettonde största ekonomi och har under lång tid haft en imponerande tillväxt.




Australiens utmaningar - förädling av naturresurser före export

2016-10-31

Vid våra samtal med ambassadör Ahlberger fick vi ökad kunskap om Australien och de goda svenska relationerna med landet. Många svenska företag är verksamma i Australien, och inte minst H&M expanderar just nu snabbt i landet. Vi exporterar även mycket från Sverige till den viktiga gruvindustrin, och IKEA är välkända bland australiensarna.

De största utmaningarna för Australien är att gå från en råvarubaserad ekonomi till en mer förädlad export. Australien har en stark ekonomi och har under över ett decennium haft en stabil ekonomisk tillväxt. Inte ens under den globala finanskrisen stoppade tillväxten upp. Mycket av tillväxten är dock byggd på export av råvaror och mineraler o oförädlat skick, exempelvis export av järnmalm och stenkol. Regeringen satsar nu mycket på att landet måste bli bättre på innovationer och förädling av råvarorna före export. Det är samma resa som Sverige gjort där vi gått från export av järnmalm och skog till allt mer förädlade produkter med högre exportvärde. För Australien är det dessutom viktigt med en ökad diversifiering av näringslivet, det är idag väldigt råvarubaserat.

Turismen är en växande näringsgren och antalet besökare från andra länder är nära 4,5 miljoner varje år, varav en stor del är turister.




Hårt kritiserad australiensisk djurexport

2016-10-31



En särskilt hårt kritiserad export är den av levande djur, främst från Western Australia. Såväl nötkreatur som får exporteras levande till olika länder i Asien där de sedan slaktas, ofta med metoder som inte skulle accepteras i Australien. Man stoppade tidigare exporten av levande djur men nu har trycket blivit så hårt på regeringen att man släppt förbudet, och återigen fraktas enorma mängder av levande nötkreatur med enorma båtar (bilden ovan) till olika länder i Asien.

På taxibilarna i Sydney sitter bland annat reklam från Animals Australia som protesterar mot denna djurexport, som inte bara medför en lång plågsam båtresa i trånga utrymmen, utan sannolikt även en kommande slakt som inte håller de krav man rimligen bör kunna ställa. Det är också, förutom själva djurskyddsproblemet, ett exempel på bristande förädling. Röster höjs för att man i stället borde slakta djuren på plats i Australien och förädla köttet till olika produkter före export.





Med tåg från Canberra till Sydney

2016-10-31



För att kunna se lite mer av det australienska landskapet valde vi att ta tåget tillbaka från Canberra till Sydney. Det var knappast ett höghastighetståg utan snarare ett extremt låghastighetståg, men det gjorde inte så mycket eftersom vi inte hade någon tid att passa på kvällen.





Landskapet var väldigt frodigt och grönt, och det är ju försommar i Australien just nu. Grässlätterna är enorma, och man inser varför boskapsskötsel traditionellt varit en viktig näring på den australiensiska landsbygden.





Sent på kvällen var vi tillbaka I Sydney. Ovan en liten lokal station längs vägen, samt Sydneys vackra centralstation.




Trädgårdar i Sydney

2016-11-01

Sydbey är en ganska grön stad, många små och stora parker och en fantastisk botanisk trädgård. Alldeles utanför mitt hotellfönster låg en lite japansk trädgård som skonats under bygget av alla moderna skyskrapor. Omgiven av en vit mur och med en del gamla traditionella us kvar är den en liten oas mellan skyskraporna. De övriga bilderna är från botaniska trädgården i Sydney.












Australiens modell för arbetsförmedling

2016-11-01

Australien har sedan ett antal år en egen modell för arbets- förmedling, en modell som intresserat svenska politiker. Lite stod detta som modell för Alliansens system med kompletterande aktörer, något som fungerade bra på vissa ställen och sämre på andra. Nu fick jag en chans att på plats i Sydney höra erfarenheter av Australiens system från dem som arbetar med det.

Helt kort fungerar det så här. Först besöker den arbetssökande ett Centrelink-kontor. Dessa kontor är "en väg in" för alla frågor som rör arbetslöshet, sjukförsäkring, pensioner och social trygghet. När det gäller arbetssökande genomför Centrelink en kartläggning av den arbetslöse, hur långt ifrån arbetsmarknaden man står samt vilka behov man har för att göra sig anställningsbar - utbildningsbehov, stöd pga funktions- nedsättning, praktik osv. Man kategoriserar de arbetssökande från A-C efter hur mycket stöd man behöver för att komma i arbete.

Därefter lämnas den arbetssökande över till en privat eller ideell aktör, en Employment Service Provider. Det är detta företag, non-profit-organisation eller offentliga aktör (alla tre varianterna finns) som sedan ger den arbetssökande det stöd och den eventuella utbildning som behövs. För detta får aktören ersättning från Centrelink-kontoret, dels en lägre summa för administrationen och sedan en stegvis utbetald ersättning, först när den arbetslöse kommit i arbete, och ytterligare en summa när den arbetslöse haft arbete en viss tid.

Vi fick en tydlig bild av att alla inblandade tycker systemet fungerar bra, men det har förändrats en del sedan det infördes. Man har dels blivit bättre på att utvärdera de privata och ideella aktörerna via att betygssystem från kunderna, vilket gör att oseriösa aktörer rensats bort efterhand. Dessutom har ersättningsmodellen förändrats så att större del av ersättningen till aktörerna kopplas till att den arbetssökande kommit i arbete och en större del betalas först när den arbetssökande haft arbete en längre tid.

För egen del blir jag allt mer övertygad om att vi måste reformera arbetsförmedlingen i grunden. En sak jag själv motionerat om är att prova möjligheten att låtsa andra aktörer konkurrera med arbetsförmedlingen. Detta är något jag kommer att utveckla med den australienska modellen som stöd. Australiens system har ifrågasatts, men det mesta talar faktiskt för att det fungerar ganska bra.

En intressant sak är att samtidigt som Australien ju får kritik för behandlingen av asylsökande får arbetssökande nyanlända faktiskt samma sociala ersättningar som australiensiska medborgare. Man gör ingen skillnad. Ersättning betalas också utan tidsgränser (men ersättningen kan reduceras eller helt dras in om inte den arbetssökande följer den plan man gjort upp). Min spontana fundering är om inte detta är en av orsakerna till att man vill minimera antalet mottagna nyanlända?

(På bilden ovan står vi tillsammans med Centrelink-kontorets ledning och företrädare för den privata aktören som arbetar på uppdrag av Centrelink-kontoret i Sydney.)




Australiens arbetsmarknadsläge

2016-11-01

Arbetslösheten är betydligt lägre i Australien än i Sverige, totalt för hela landet är 5,6% arbetslösa. I Sydney och delstaten New South Wales är endast 5% arbetslösa, och ungdomsarbetslösheten är 13%.

19% av de arbetslösa är personer som inte talar engelska, 4,6% av de arbetslösa är flyktinginvandrare. 60% av de arbetslösa har varit utan jobb mer än 12 månader och 56% av de arbetslösa är antingen under 30 år eller över 50 år. Fördelningen är alltså väldigt lik den i Sverige.

De arbetsgivare som anställer ungdomar, långtidsarbetslösa, äldre över 50 år samt personer med funktionsnedsättningar kan få subventioner som täcker delar av lönen.

För långtidsarbetslösa ungdomar och arbetslösa unga 15-21 år ligger fokus mer på att se till att ungdomen fungerar socialt på en arbetsplats än på utbildning och färdigheter i övrigt. Man har särskilda träningsprogram för dessa grupper som innebär tätare kontakt och mer styrda aktiviteter.< Man menar själva att det givit goda resultat och fått ned ungdomsarbetslösheten.




Australien har lagstiftade minimilöner

2016-11-01

I Australien har man lagstiftade minimilöner. På Centrelink-kontoren och hos "Job Providers" finns fakta blad om detta. För den som fyllt 21 är exempelvis lägsta minimilön exakt $17.70 per timme. För den som är under 21 är minimilönen lägre. På samma sätt har man bestämt att lägsta veckolön är $672.70. För fast anställda är minimilönerna högre.

Personligen tycker jag det verkar farligt att låta politikerna besluta så detaljerat om minimilöner. Risken är för det första att minimilönen blir ett tak i stället för ett golv. För det andra måste det vara stor risk att höjning av minimilönerna blir en valfråga i valrörelserna. Att politiker skulle kunna köpa röster genom att lova att höja minimilönerna känns ganska suspekt.




Australiens samlade nättjänst för samhällsservice

2016-11-01



Australien har en nätbaserad tjänst som kallas myGov. Via denna tjänst kan varje medborgare om hon eller han så önskar, få ett eget konto med lösenord. Via detta konto kan man kommunicera med myndigheterna och hantera de flesta frågor som exempelvis, sjukdom, pensioner, skattefrågor, arbetslöshet, sociala ersättningar osv. Allt som Centrelink erbjuder går exempelvis att komma åt via detta konto. Man uppger att man på detta sätt sparar massor av tid och att servicen blir snabbare.




Besök i delstatsparlamentet för New South Wales i Sydney

2016-11-01



Delstatsparlamentet för New South Wales är uppbyggt på samma sätt som det federala parlamentet, ett representanthus (93 ledamöter) och en senat (42 ledamöter). Till och med färgsättningen är densamma - grönaktiga toner i representanthuset och rödaktiga toner i Senaten.

Parlamentet i Sydney är Australiens första, byggt redan 1832, och det lilla rummet på andra bilden ovan hyste från början hela parlamentet som då bestod av färre än 10 personer. På bilden nedan testar jag talmannens stol.



Nedan drottningens tron i Senaten - hon är ju aldrig där, utan representeras av en guvernör som deltar vid parlamentets öppnande. De två flaggorna på väggen är dels New South Wales egen historiska flagga, dels urbefolkningen aboriginernas egen flagga. Vad jag kunde förstå känner sig dock de flesta australiensare som just sådana och inte som "delstatsbor".






Tasmanien

2016-11-01

Tasmanien är en ö och en delstat i Australien belägen söder om Melbourne, cirka 240 kilometer från den australiska kusten. Till delstaten hör även ön Macquarie Island som ligger halvvägs mellan Tasmanien och Antarktis.

På Tasmanien bor ca 500.000 invånare, varav kanske 5-10.000 aboriginer. I huvudstaden Hobart bor drygt 200.000 personer, och det är vårt besöksmål. Det är där de flesta delstatsmyndigheterna finns.

På vårt program finns frågor kring utbildningssystemet, räddningstjänst och brandskydd, polis, gruvverksamhet och givetvis frågor som rör nationalparker, naturskydd och turism. Tasmanien är mest känt för sin fascinerande natur och sina unika djurarter. Vi ska också försöka träffa den svenska konsuln på ön.

Om utrymme ges kommer jag också att försöka göra ett besök i Port Arthur, den gamla straffkolonin som är en del av Australiens tidiga histora.











Hobart

2016-11-02

Hobart är en liten mysig stad, vacker belägen djupt inne i en havsvik. Känns lite som om man är i Norge. Bebyggelsen är en blandning av nya moderna hus och gamla fina låga byggnader av betydligt äldre datum. Staden är ganska kuperad, och ju längre bort från hamnen man kommer desto brantare blir backarna.











Ovan området Salamanca, tidigare delar av hamnbebyggelsen som nu blivit shoppingcenter och restaurangkvarter.



Ovan tv: Tyvärr är en del äldre central bebyggelse ersatt med tråkiga höghus. Men de äldre hus som är kvar verkar man vara rädd om. Som här där man rivit hela huset utom fasaden, som stagats upp för att bli en del av det nya huset som byggs bakom. Ett smart sätt att behålla den gamla känslan samtidigt som man kan bygga nya funktionella byggnader.











Ovan th det gamla posthuset. Nedan City Hall, en konsertarena mitt i centrala Hobart.






Hamnen i Hobart

2016-11-02



Hobart ligger som sagt långt inne i en djup fjord och stränderna kantas av bebyggelse längs bergssluttningarna. Hamnen var en gång Hobarts viktigaste tillgång, och det var den som gjorde att staden grundades en gång i tiden. I dag verkar det mest vara fritidsbåtar i hamnen, men några fiskebåtar finns också, och emellanåt kommer stora kryssningsfartyg på besök ända in i den inre hamnen. Detta går tack vare att Hobarts hamn är den djupaste i Australien och den näst djupaste på södra halvklotet. En ny fin terminal för mottagning av kryssningsfartyg lockar hit fler fartyg, vilket i sin tur ökar turistintäkterna i staden. (bilderna nedan). Den mäktiga gamla kranen och den mycket gamla höjbara bron är två dominerande inslag i hamnbilden.











I hamnen ligger små flytande fiskrestauranger. Man kan välja att sitta inne på enkla stolar och äta, eller att köpa maten i en lucka och ta med sig. Lite som flytande "food-trucks". Mycket billigt och väldigt gott!






Politisk strid i Australien om regeringens nya visumförslag

2016-11-02

Den politiska striden om regeringens nya förslag om livstids stopp för visum till Australien för den som försökt ta sig in i landet illegalt väcker allt starkare känslor. Efter att flera oppositionspolitiker från Labor tagit avstånd från förslaget och oppositionsledaren svajat i frågan kallade idag immigrationsminister Dutton till presskonferens, som jag hade möjlighet att följa direkt i TV under dagens lunchpaus i programmet.

Dutton konstaterade först att under oppositionsledaren Kevin Rudds (Labor) regeringstid dog 1.200 asylsökande i havet till följd av flyktingsmugglarnas respektlösa agerande. Dit ska vi inte tillbaka säger Dutton. Han påpekar också att merparten av dem som kom tidigare var ekonomiska flyktingar från Sri Lanka, Indien, Vietnam mfl, som saknar flyktingskäl. Han konstaterade att Australien numera tar emot ett begränsat antal verkliga flyktingar under ordnade förhållanden och att det har stoppat flyktingsmugglarnas verksamhet.

"Oppositionsledaren måste ta ansvaret för ledarskapet i sitt parti och stödja det nya lagförslaget" sammanfattar immigrationsminister Dutton.




Australiens skolsystem

2016-11-02

Australien har ett väl fungerande skolsystem med goda resultat i internationella mätningar, vilket skapar intresse hos många politiker i både Sverige och andra länder. Australien bedriver också en gedigen skolforskning. Vi träffade två personer i ledningen för Tasmaniens skolmyndigheter.

Skolsystemet sköts av delstaterna, även om det finns en övergripande Federal Education Act som reglerar vilket övergripande ansvar delstaterna har. Det finns skillnader mellan delstaterna i hur skolan organiseras och hur läroplaner och annat ser ut, men skillnaderna är inte större än att elever utan större problem kan flytta mellan delstaterna.

På Tasmanien börjar man skolan det år man fyller fem år, och man kan få förskola från fyra års ålder. Skolplikten gäller till det år man fyller 17, och de flesta går 12 år i skolan. Tasmanien har nära 200 skolor som ska ställas i relation till befolkningen på ca 500.000 personer.

Alla elever i delstatens skolor bär skoluniform som bekostas av föräldrarna. De föräldrar som behöver kan få bidrag till detta.

Demografin i Australien är ett bekymmer. Urbaniseringen är dessutom ett svårt problem för Tasmanien, många unga välutbildade flyttar till Sydney eller Melbourne, vilket gör att man oroar sig för framtidens möjligheter att rekrytera lärare och andra högutbildade personer. Men hittills har man klarat det.

Vi pratade också migration och hur man hanterar nyanlända. Svaret var att Tasmanien har förhållandevis få nyanlända elever och en mycket homogen befolkning vilket gör att man inte har så stora utmaningar på detta område. Men erbjuder dock extraundervisning i engelska för de elever som behöver detta. Någon hemspråksundervisning erbjuds däremot inte, främst för att man helt enkelt inte har några lärare med rätt språklig kompetens, men det lät också mellan raderna som att man inte tyckte att det var rätt fokus utan viktigare att lära sig engelska. Några motsättningar mellan etniska grupper i skolorna kände man inte till.




Besök på studentboende hos University of Tasmania

2016-11-02



Vi gjorde ett besök på ett studentboende på University of Tasmania, eftersom vi hade fått ett tips om att man erbjöd studenterna något alldeles extra. Och det stämde. Oerhört fina och klart prisvärda boenden i nya fina hus med i många fall fantastisk utsikt över vattnet. Och utöver boendet erbjuder man studenterna väldigt omfattande fritidsaktiviteter. Matsalen höll även den mycket hög standard.

Många av universitetets studenter kommer från Asien och det syntes på världsklockorna man satt upp på fasaden. Dessa utländska studenter studerar gratis i Australien, men får betala för sina boenden. Studentboendet ägs direkt av universitetet, och vi såg att man bygger ytterligare studentboenden inne i centrala Hobart.






Besök hos Tasmaniens räddningstjänst

2016-11-02



Räddningstjänsten i Australien styrs även den översiktligt av en federal lag, Emergency Management Act, som dock bara översiktligt reglerar ansvarsförhållandena mellan delstaterna och den federala regeringen. Delstaterna organiserar själva sin egen räddningstjänst. På Tasmanien ingår den del av polisen som arbetar med trafikfrågor, avspärrningar vid katastrofer, samhällsskydd mm i räddningstjänsten, medan den del av polisen som arbetar med lagbrott utgör den egentliga polisen. Räddningstjänsten i Hobart finns i en ny modern byggnad mitt i staden, och man har ett antal ytterligare brandstationer och även deltidsbrandkårer runtom i delstaten.

Det största problemet för räddningstjänsten på Tasmanien är skogsbränderna. Oftast orsakas de av blixtnedslag, och eftersom det ofta är torrt i markerna och skogen är mycket brännbar exempelvis eukalyptusträd) blir det lätt omfattande skogsbränder. Under 2015 föll väldigt lite regn och den stora skogbranden på Tasmanien pågick i 60 dagar. Man tvingades då ta in hjälp från andra delstater. Andra år kommer mycket nederbörd, exempelvis i år. Ibland skapar detta kraftiga översvämningar.

Räddningschefen berättade att det framförallt är El Ninjo-fenomenet som påverkar om det blir regniga eller torra år. Han sa också att det är osäkert hur mycket klimatförändringarna påverkar, men att många oroar sig för att det oftare ska bli dramatiskt väder i framtiden, och att man försöker anpassa sig till detta med förebyggande arbete.

I räddningstjänstens entre hittade jag ett antal olika broschyrer om hur man gör skolor beredda på att hantera skogsbränder samt information om hur man som invånare klarar jordbävningar, översvämningar och tsunamis (fast jordbävningar förekommer i princip aldrig i Australien, däremot ofta på Nya Zeeland). Det är ingen tvekan om att Australien har ett betydligt mer dramatiskt väder och en mer dramatisk levnadsmiljö än vi har hemma i Sverige. Det har uppenbarligen också skapat en ökad vaksamhet och ett tydligt tänkande på förebyggande arbete. Man tar inte den problemfria vardagen för given. Något vi kanske borde lära oss av i Sverige?

Vi pratade också om problemen i Sverige och andra länder med angrepp mot blåljuspersonal, bilbränder och social oro i utanförskapsområden runt våra storstäder. Räddningschefen i Hobart konstaterade att sådant inte förekommer på Tasmanien, och förklarade det med att "vi har en väldigt homogen befolkning". Straffen för angrepp på blåljuspersonal och på tidningarnas löpsedlar har jag under veckan konstaterat att det definitivt förekommer en del kriminalitet och brottslighet i de stora städerna. Tasmanien och Hobart känns däremot väldigt tryggt.

Sista bilden nedan är från räddningstjänstens imponerande ledningscentral i Hobart. Man sitter i något som närmast leder tankarna till ett flygledartorn med god utsikt över staden.






Australien vill fördela ut sina asylsökande till andra länder

2016-11-03

Den infekterade debatten om vad man ska göra med de idag drygt 1.800 asylsökande som fortfarande finns kvar i de australienska lägren på öarna Nauru och Manus fortsätter. Det senaste utspelet från regeringen är att man ökar ansträngningarna för att placera ut dessa personer i andra länder, och bland de som nämns i debatten finns USA, Canada och Costa Rica.

Jag har stor förståelse för den australienska linjen att vilja bekämpa flyktingsmuggling och motverka att rena ekonomiska flyktingar söker asyl i Australien. Men att Australien ska skicka asylsökande till andra länder i stället för att själva handlägga deras ansökningar och avvisa eller integrera (beroende på om det blir bifall eller inte) känns minst sagt märkligt.

Och media håller med. Detta är ett exempel på en artikel och skämtteckning i en av Australiens största dagstidningar:






Besök hos Tasmaniens polis

2016-11-03



Vi besökte även polisens högkvarter för Tasmanien och träffade polischefen Darren Hine.

På Tasmanien med 500.000 invånare finns hela 50 polisstationer och 1.166 poliser. Varje delstat organiserar sin egen polis, men på samma sätt som för andra verksmheter finns i botten en Nationell Act som reglerar övergripande frågor och ansvarsfördelning mellan den federala regeringen och delstaterna. Den federala regeringen ansvarar för frågor som terroristbekämpning, rikets säkerhet, skattebrott (sketteuppbörden sker i huvudsak federalt) och en del andra nationella frågor. Delstaternas polis sköter allt annat.

Brottsligheten på Tasmanien sjunker, förra året minus 10%. Några "no-go-zoner" finns inte på Tasmanien och även polischefen kunde bekräfta att det sällan förekommer att något hotar eller angriper polis eller annan blåljuspersonal i tjänst. Han medgav dock att det säkert kunde finnas sådana problem i de stora städerna, och vi pratade om att Queensland infört skärpta straff för angrepp mot blåljuspersonal. De få gånger det inträffar på Tasmanien handlar det ofta om att berusade eller drogpåverkade personer gör motstånd när de grips. Ett större problem är familjevåld i hemmet, liksom brott med koppling till alkohol och droger (främst metamfetamin som är ett växande problem).

Gängbrottslighet förekommer på Tasmanien, och då främst av MC-gäng. Man har inte indre än 700 medlemmar i olika mc-gäng på ön, och dessa ägnar sig främst åt droghandel.

Några "hedersrelaterade" brott förekommer knappast, polischefen konstaterade att man har ytterst få människor från sådana kulturer som utövar "hedersvåld". Överhuvudtaget har man mycket liten migration till Tasmanien, men antalet ökar sakta och det skapar viss oro hos både befolkningen och polisen att vissa typer av brottslighet ska öka. Sannolikt är detta väl en orsak till att de mycket strikta asyllagarna har ett starkt stöd hos befolkningen.

Några andra intressanta saker som framkom under vårt samtal är att Australien verkar ha lika strikta vapenlagar som Sverige. Vi fick också klart för oss att brottsprovokation (att polisen provocerar fram brott för att kunna stoppa exempelvis yrkeskriminella) är tillåtet i Australien.




Lunchmöte med svenska konsuln i Hobart

2016-11-03



Vi fick ett mycket trevlig lunchmöte i delstatsparlamentets vackra restaurang i centrala Hobart med den svenske konsuln på Tasmanien, Ashley Harris. En fascinerande och engagerad Sverigevän som verkligen gillade sitt uppdrag. Han är den tredje generationen i samma familj som tjänstgjort som svensk konsul. Nyligen var han i Stockholm och tog emot en kunglig hedersbetygelse för sina insatser.

Det blev många trevliga samtalsämnen om kopplingen mellan Sverige och Tasmanien. Och efter lunchen körde konsuln oss till och med till vårt nästa möte i sin privata bil. Och den hade minst sagt uppseendeväckande nummerplåtar...






Delstatsparlamentet och Town Hall i Hobart

2016-11-03



Det var trevligt att höra att det blivit borgerlig majoritet på Tasmanien efter lång tid av Labor-styre. Parlamentet och regeringen håller till i moderna skyskrapor som byggts bakom den gamla vackra parlamentsbyggnaden nära hamnen (ovan tv). En annan vacker byggnad är Town Hall som inrymmer det lokala politiska styret och "kommunfullmäktige" i Hobart.



Jag hittade partiskyltar för oppositionspartierna när jag var ute och gick, men däremot inte för det styrande borgerliga partierna. Får väl trösta mig med att de som sagt är de som styr på Tasmanien.




Besök på Departementet för mineraler och gruvverksamhet

2016-11-03

Tasmaniens näringsdepartement har en särskild enhet som bara arbetar med mineraler och gruvverksamhet. Detta eftersom gruvverksamhet är en mycket viktig näringsgren på Tasmanien. Man bryter ett stort antal olika mineraler, även guld, och dessutom mycket kol. 2015 stod mineraler och kol för 50% Av Tasmaniens exportinkomster. Mellan 2.500 och 3.000 anställda arbetar direkt i gruvindustrin och ytterligare många tusen i verksamheter som ger service till gruvindustrin, sköter transporter mm.

Självklart finns risk för konflikt mellan de höga naturvärdena, nationalparkerna, de sällsynta djuren och turismen å ena sidan och gruvnäringen på den andra. På kartan tv markerar de rosa fälten naturreservat och annan skyddad natur. Gröna områden är sådana där gruvverksamhet är tillåten och blå områden sådana där det finns aktiva gruvor. Man var påpekade dock att endast 1% av landarealen på Tasmanien används för gruvverksamhet.

Alla mineraler och koltillgångar på Tasmanien ägs formellt av staten även om de finns under privatägd mark (finns vissa undantag enligt gsamla markavtal). På ön finns 700 gruvor, många drivna av privata bolag. Privata bolag får betala minst 1% royalty på alla gruvintäkter. 2015 inbringade det 16 miljoner AUD (ca 120 miljoner SEK) till delstaten. Åren innan slogs ett rekord på över 50 miljoner AUD i royaltyintäkter.




University of Tasmania, Marine & Antarctic studies och CSIRO

2016-11-03

Universitetets institution för marina och arktiska studier har en alldeles nybyggd futuristisk byggnad i hamnen i Hobart, granne med forskningsinstitutet CSIRO. CSIRO forskar bland annat om havsmiljö, barriärreven, klimatförändringar och om Antarktis.



I entrén till universitetets nya lokaler står denna staty av norrmannen Roald Amundsen. Han ledde den första expeditionen till sydpolen 1911.



Södra Tasmanien är ju ett av de ställen på jorden där man är allra närmast Antarktis, och det var en speciell känsla att tänka på att jag 2008 besökte världens nordligaste universitet, det i Longyearbyen på Svalbard (Läs reseberättelsen här). Med liknande inriktning på studierna och forskningen som i Hobart.




Klimatförändringar och klimatanpassning i Australien

2016-11-03

CSIRO och Australiens Meteorologiska Institut presenterar regelbundet rapporter om klimatförändringar i och runt Australien.
På hemsidan sammanfattar man den senaste rapporten. Temperaturen har ökat med en knapp grad sedan 1910, där den kraftigaste temperaturökningen skett efter 1950. 2013 var det varmaste år som uppmätts i Australien. Man konstaterar att perioderna med extrem värme blivit fler och längre, samt att säsongerna med skogsbränder blivit längre jämfört med 1970-talet. Man ser också en minskning av nederbörden i stora delar av Australien, utom i norra delen där nederbörden har ökat. Samtidigt är de naturliga variationerna enormt stora. Detta år har det exempelvis regnat väldigt mycket i sydöstra Australien och på Tasmanien, efter att det flera år i rad varit en extrem torka. Man skriver att en orsak till de stora svängningarna är väderfenomenen El Niño och La Niña över tropiska Stilla Havet.

Man kan också konstatera att man verkar ha mer fokus på hur man ska hantera klimatförändringar än hur man eventuellt ska kunna påverka dem. Man konstaterar också att klimatmodellerna måste hantera både långsiktiga klimatförändringar och underliggande naturliga variationer.

Det finns helt klart en oro i Australien för klimatförändringar, men samtidigt verkar inte tron på att människan ska kunna stoppa dessa vara överdrivet stor. Australiens borgerliga regering avskaffade 2014 den koldioxidbeskattning som den tidigare laborregeringen införde. I stället ger man företag subventioner för att minska sin användning av fossila bränslen. Jag fick en känsla av att man från regering och myndigheter annars lägger mer energi på att förebygga och hantera både värmeperioder, skogsbränder och översvämningar än att föra en debatt om hur mycket av klimatförändringarna som beror på människans utsläpp av koldioxid och hur mycket som beror på naturliga förändringar.

När vi träffade den svenske ambassadören i Canberra fick vi veta att den svenska ambassaden inte bara ansvarar för Australien och Nya Zealand, utan även för öarna i Mikronesien. Vi pratade en del om klimatförändringarna och det påstådda hotet mot öarna i form av stigande vattennivåer. Jag frågade om det diskuteras något om att det i själva verket är öarna som sjunker och inte vattnet som stiger. Och detta var tydligen något som faktiskt förekommer i diskussionen i Australien. När man tar upp stora mängder färskvatten under öarna, och samtidigt tar upp enorma mängder sand runt öarna (sand är en värdefull exportvara) så sjunker öarna sakta ned i havet - vilket kan upplevas som snabbare havsnivåhöjning än tidigare. Jag tycker ärligt talat det är märkligt att man inte ställer krav på regimerna på dessa söderhavsöar att begränsa sandexporten och att hushålla med färskvattnet, och i stället låter dem skylla alla problem på omvärldens koldioxidutsläpp och sedan kräva stora summor i "klimatkompensation".

Min egen slutsats är att det är svårt att invända mot att klimatet förändras och att detta får dramatiska effekter på vissa ställen på jorden. Men att klimatet förändras är som jag brukar framhålla knappast ett bevis på att människans utsläpp av koldioxid är huvudorsaken till klimatförändringarna. När det gäller Australien kan man exempelvis konstatera att temperaturen började stiga redan på 1950-talet. På den tiden var koldioxidhalterna mycket lägre än idag. Ändå steg temperaturen. Uppenbarligen fanns det andra faktorer som påverkade temperaturuppgången.




Skogsbränder

2016-11-03

Skogsbränder är som sagt ett mycket stort problem i stora delar av Australien, och en del av Australiens vardag och historia. Oftast orsakas bränderna av blixtnedslag, och eftersom det ofta är torrt i markerna och skogen är mycket brännbar med bland annat mycket brandfarliga eukalyptusträd blir det lätt omfattande skogsbränder. Under 2015 föll väldigt lite regn och den stora skogbranden på Tasmanien pågick i 60 dagar. Man tvingades då ta in hjälp från andra delstater. Den värsta skogsbranden i Australiens historia inträffade 1939 i delstaten Victoria. Ett stort antal byar och samhällen drabbades, över 70 personer dog och 3 700 byggnader brann ner.



Öster om Hobart, på vägen mot Port Arthur, var det en omfattande skogsbrand 2010. Miltals med skog brann ned, liksom flera byar. Vi passerade exempelvis ett större samhälle där i stort sett samtliga byggnader brann ned. Det mesta är återuppbyggt, men fortfarande stod skorstenarna till några av husen kvar, och många döda träd stod kvar. I bakgrunden syntes enorma arealer av svartbränd skog på kullarna och bergen bakom.



Skogen har dock en fantastisk förmåga till återhämtning. De största och grövsta träden blir sotsvedda och trädkronorna brinner av, men sedan kommer det nya grenar och blad längs stammarna och träden börjar grönska på nytt. De mindre träden dör däremot och står som spökträd i skogen. Undervegetationen återhämtar sig snabbt och blir frodigt grön i askan.



På flera turistanläggningar finns informationsmaterial till turister om hur man ska undvika att orsaka skogsbränder, samt hur man ska bete sig om man råkar ut för skogsbränder eller översvämningar (som är de två största katastrofhoten i Australien).



På TV kunde jag flera gånger se i nyhetssändningarna om pågående skogsbränder på olika håll runtom i Australien. Detta inslag talade om "dussintals" pågående skogsbränder efter en dag med över 80 blixtnedslag runt om i New South Wales (delstaten där Sydney ligger).




Vattenbrist och översvämningar

2016-11-03

Nederbörden är som sagt ojämn i Australien. Man har haft flera mycket torra år i rad i större delen av Australien, men i år har det plötsligt fallit ordentligt med nederbörd. Och det gör att det är frodigt och grönt i såväl Canberra som Sydney och på Tasmanien.

Australiensarna har anpassat sig till ojämn årsnederbörd. Både när vi åkte tåg från Canberra till Sydney, och när vi åkte buss utanför Hobart kunde vi se mängder av konstgjorda dammar för att samla upp regnvatten. De är välfyllda just nu och lär räcka ett bra tag framöver.







Samtidigt är svåra översvämningar vanliga i Australien. Dels för att det verkligen regnar mycket när det regnar, och det kan regna länge, månader i sträck. Samtidigt är marken ofta så torr och hård efter lång tids torka att den inte sväljer vattnet utan det i stället bildas floder som drar med sig allt i sin väg. Detta är också något man försöker skydda sig mot med vallar, dammar, breda grävda kanaler, broar med stora säkerhetsmarginaler och genom att inte bygga alltför nära vattendrag. Man har också en omfattande katastroforganisation för att rädda människor undan översvämningar.

Översvämningarna i delstaten Queensland i nordöstra Australien år 2011 var de värsta på över ett halvt sekel. Det drabbade området var lika stort som Tyskland och Frankrike tillsammans. Minst 20 personer omkom och hundratusentals tvingades lämna sina hem. De kraftiga skyfallen började i slutet av november och pågick ända fram till mars. Enligt Australiens vädertjänst, Australian Bureau of Meteorology, var 2010 det tredje regnigaste året någonsin. Meteorologerna menade att La Niña var orsak till det extrema vädret.




Besök på Departementet för industri, miljöskydd och naturvård

2016-11-03

Vi gjorde ett långt besök hos departementet som ansvarar för industri, nationalparker, vatten och miljö. Ett minst sagt spretigt ansvarsområde.

Vi fick bland annat veta att 2/3 av Tasmanien är antingen naturreservat eller naturskyddsområde. Stora delar är dessutom klassat som världsarv. Naturen på Tasmanien är så unik att det är stränga restriktioner för införsel av sådant som kan skada den inhemska naturen. Exempelvis är det förbjudet att ta in frukt, och man får inte ha jord eller lera under skorna som kommer från ett områden utanför Tasmanien. På flygplatsen i Hobart stod mycket riktigt en hundförare med hund och nosade på våra väskor - jag trodde det var efter droger, så som man gör hemma, men det var alltså för att hitta insmugglad fukt!

Även på miljöområdet finns en federal lagstiftning, Act on Protectionof Environment. Men delstaterna sköter det mesta av det löpande miljöarbetet och ansvarar också för bildandet av naturreservat. Man tycker dock från delstaternas håll att den federala regeringen styr för mycket av ambitionsnivån i delstaterna genom sin fördelning av pengar från de federala skatterna.

Departementet sysslar även med forskning. Över 100 välutbildade forskare finns inom myndigheten. Det finns också en ö halvvägs mellan Tasmanien och Antarktis som tillför Australien. Ön heter Maquarini, och där bedrivs arktisk forskning.

Vi fick också höra att man har Sverige och Skandinavien som förebilder när det gäller att göra nationalparker och naturvårdsområden mer tillgängliga för allmänheten.

Natur- och miljövårdsenhetens största problem är "Flood & Fire", dvs översvämningar och skogsbränder som är ett hot mot både naturvårdsområden, djuren och mot civilsamhället.

Myndigheten ansvarar också för urinvånarnas, aboriginernas, kulturarv. På Tasmanien finns bara ca 10-15.000 personer kvar av urbefolkningen. Man försöker underlätta för denna grupp genom att återlämna mark till dem som historiskt alltid tillhört dem.



Avslutningsvis fick vi ett intressant föredrag om hur man arbetar med att rädda den hotade arten Devil, som är helt unik på Tasmanien. När jordens klimat förändrades och Tasmanien avskiljdes från resten av Australien genom att sundet vattenfylldes blev arten devil isolerad på ön. Stammen har både ökat och minskat genom åren, periodvis har djuret jagats av lantbrukare. Idag finns mellan 2.000 och 6.000 kvar.

Vi fick förevisat både fällor och sändare/märkningsutrustning som används för att hålla koll på alla devils.

Det stora hotet mot arten är idag inte jakt utan att djuren har en genetiskt ärvd defekt i form av en cancerliknande sjukdom som gör att många djur dör inom 3 år i stället för att leva de er normala 6 åren. Forskarna studerar viruset noga och funderar på hur man ska skapa en fungerande behandling. Under tiden försöker man rädda arten genom att sätta ut friska djur i ny områden, och också i zoo och djurparker runt om i världen.

Idag finns 762 devils utspridda i olika djurparker runt om i världen. Jag har nu personlig kontakt med den forskare som föreläste för oss, och har lovat honom att undersöka möjligheten till fördjupade kontakter kring detta projekt både med Borås Djurpark och Skansen. Båda dessa anläggningar deltar i olika bevarandeprojekt och skulle kanske även kunna ta hand om en devil eller två? Det ska bli spännande att se om jag kan bidra till att vi kan beskåda devils även i svenska djurparker.






Hobarts omgivningar

2016-11-03



Gneom Hobart flyter den breda Derwentfloden som flyter ut i den stora havsviken Storm Bay utanför Hobart. Från stadskärnan i Hobart går en imponerande bro över till förorten Rosny Park och därifrån går Tasmanian Highway vidare mot flygplatsen och Port Arthur långt nere i sydost.



På denna sida floden är landskapet faktiskt väldigt "skandinaviskt" med höga berg, mjuka gröna kullar och öppna landskap.



Nedan syns det imponerande Mount Wellington som tornar upp sig ovanför Hobart. Toppen ligger på 1.271 meters höjd.





Det hade såklart varit kul att besöka turiststationen och utsiktspunkten längst uppe på Mount Wellington. Tyvärr fanns det inte tid till detta, det var en lång tidsödande och slingrig väg upp till toppen. Men jag har lånat denna bild från en officiell myndighetssida för turism. Här syns Hobarts stadskärna, bron och flygplatsen på andra sidan bergen på andra sidan floden.






Besök på djurskyddscentrat Bonorong

2016-11-04



Bonorong Wildlife Park ligger en bit norr om Hobart och är en ideellt driven anläggning som finansieras av en privat Foundation samt av entreavgifter från besökare. Man tar hand om trafikskadade djur, övergivna djurungar och djur som skadats av hundar eller vilda djur. Man försöker rehabilitera djuren och släppa ut dem i naturen igen. De djur som inte klarar en återutsättning får bo kvar i anläggningen livet ut. Anläggningen är alltså inte en djurpark, utan syftet är att återföra djuren till naturen när de är redo för det.

Anläggningens motto är 3R - Rescue, Rehabilitate och Replacement (om det är möjligt).

På anläggningen finns ett stort antal olika inhemska och hotade djurarter, exempelvis koala, devil och vombat, flera olika fåglar och en del reptiler.

Man har också en stor grupp omhändertagna kängurur. De trivs så bra i anläggningen med alla människor så man låter dem stanna kvar. De är idag nästan tama och mår förträffligt och förökar sig också. Mer om dem i nästa inlägg.

Ovan th en barnosad vombat, en hotad art. Tv och nedan en av anläggningens koalor. Dom tycker om när man klappar dom på nedre delen av ryggen, men blir sura om man kliar dom på huvudet. Mjuka som sammet!







Australiensisk Devil

2016-11-04

Ett starkt utrotningshoitat djur är alltså den australiensiska devilen. I anläggningen har man några av dessa som man räddat efter att de skadats i trafiken. Det är svårt att motstå detta fascinerande djur, och det känns bra att se att man driver så många projekt för att rädda devilen och få arten att växa till sig med nya friska djur.












Tawny Frogmouth

2016-11-04



Detta är en ovanlig fågel som man lyckats rädda vid något tillfälle. Den ser ju lite läskig ut, men i likhet med grodor äter den bara insekter. Därav namnet.


< r>



Underbara kängurur

2016-11-04



Kängururna i anläggningen är väldigt tama och vana vid människor. Det blir så när man räddar djur och de lär känna människor. Ibland leder det till att det inte går att placera tillbaka dem i naturen - de har helt enkelt tappat sin förmåga att skaffa föda och hanterar naturliga faror. Dessa kängurur var alldeles oemotståndliga, lika kelna som en katt eller hundvalp. När man går in i entrén får man en liten påse med små kalorisnåla pellets som man kan mata kängururna med, och självklart har djuren lärt sig vad som väntar...

.
















Richmond

2016-11-04

Richmond är en liten by norr om Hobart. Den är känd för två saker. Dels för den fina bron över floden Coal River, bron byggdes 1823 och är den äldsta i bruk varande bron i hela Australien.



I Richmond finns också St. John's church, den äldsta romersk-katolska kyrkan i Australien.






Lantbruk

2016-11-04



Australien är i princip självförsörjande på livsmedel. I de norra tropiska delarna odlar man alla typer av frukter och tropiska växter, i de södra mer tempererade delarna odlar man spannmål och andra nyttoväxter, och dessutom har man en omfattande vinproduktion. Man har en mycket omfattande boskapskötsel (främst nötboskap och får) och dessutom ett rikt fiske. Sammantaget gör detta att man inte behöver importera i stort sett någonting.

Tasmanien har, i likhet med stora delar av Australiens kustområden, stora öppna landskap, och jag såg mycket nötboskap och får ute på fälten. Fritt betande djur sägs ju vara ett "klimathot", men jag tycker tvärtom att det är god djurhållning, och att det är viktigast.



Vinproduktionen är kanske inte jättestor, men de viner som tillverkas är tydligen av bra kvalitet. Och i Richmond kunde man köpa vin i vanliga små delikatessbutiker. Återigen påminns man av hur obegripliga regler vi har i Sverige och hur självklart det vore att tillåta vinförsäljning i gårdsbutiker och direktförsäljning av öl från mikrobryggerier. Jag motionerar envist om detta varje år, tyvärr utan framgång.








Några fåglar

2016-11-04

Det finns inte bara kängurur och koalor att beskåda i Australien, utan även en del trevliga fåglar. Här några som jag fångat på bild:










Port Arthur - fängelset

2016-11-05



Port Arthur ligger i en djup vik i sydöstra delen av Tasmanien. Detta är en viktig del av Australiens historia. Det var bland annat hit man skickade straffångar från England och även andra länder för att avtjäna långa fängelsestraff. Straffkolonin byggdes 1830, stängdes som fängelse 1853, och var sedan anstalt för äldre och mentalsjuka fångar fram till 1877. Straffkolonins byggnader finns idag på Unescos världsarvslista.



Totalt 75.000 fångar avtjänade sina straff under den tid fängelset var i bruk. De yngsta fångarna som fraktades hit var 9 år. Få kom tillbaka till England eftersom man inte betalade någon returresa. De blev kvar i Australien och blev en del av kolonisatörerna. Men många fångar dog också av undernäring eller spöstraff.



I straffkolonin bodde också som mest 2.000 civila och militärer. Port Arthur blev ett industriellt centrum för skeppsbygge, skogsavverkning, tegelbruk, jordbruk mm.



Under slutet av 1800-talet drabbades den övergivna straffkolonin av tre stora skogsbränder som brände ned de flesta husen, inklusive kyrkan. I dag finns bara ett 30-tal byggnader kvar. En av dem är autentisk från den tid straffkolonin var i bruk, se nästa inlägg.



Bilden nedan är från en liten båttur i hamnen utanför fängelset. Hamnen är mycket djup och det gjorde det möjligt för stora fartyg att angöra hamnen och lämna av fångar och förnödenheter och ta med sig timmer, tegel och sådant som fångarna tillverkat. Längst bort är utloppet från hamnen, ut i Indiska Oceanen. Utanför finns det inget alls förrän man kommer fram till Antarktis packis.






Port Arthur - tjänstebostäderna

2016-11-05



De anställda på straffkolonin bodde i för den tiden mycket bra bostäder med alla bekvämligheter. Allra bäst bodde officerarnas och fängelsechefens familjer. Det fanns också en mycket fin park som man idag har återskapat. Trots detta var det ett ganska tråkigt ställe att bo på även för de anställda, det fanns inte särskilt mycket för dem att göra. Höjdpunkterna var de få gånger man fick möjlighet att besöka Hobart, och det gjordes sjövägen.





Detta hus är autentiskt från den aktuella tiden och man får en bra inblick i hur det var för en officersfamilj att leva i port Arthur på den tiden.






Stewart Bay

2016-11-05



Stora delar av området runt Port Artur är naturreservat. Jag följde med en av chaufförerna för ett turistföretag när han hämtade upp "bushwalkers" med sin minibuss, och passade på att ta lite bilder. Först från Stewarts Bay där det ligger en fin turistanläggning. Det är främst australiensare från fastlandet som reser hit, men även allt fler utländska turister.










Fortescue Bay

2016-11-05



Den andra platsen jag besökte var Fortescue Bay, nästa vik längs kusten. Stranden är fin, men vattnet alltför kallt för att det ska kunna bli ett badparadis. Det blir sällan över 18 grader i vattnet på sommaren. De kalla strömmarna från Antraktis håller nere temperaturen.



En liten ensam känguru dök också upp från ingenstans. Alla lever uppenbarligen inte i flockar.






Nummerplåtar med turistreklam

2016-11-05

Lite kul är det med budskapen på de tasmanska nummerplåtarna. Gratis turistreklam. Och detta speglar hela känslan av Tasmanien, att människorna är väldigt måna om sin ö och allt som finns på den.






Med flyg över Australiens inre

2016-11-06



Tidigt på morgonen gick planet från Hobart till Melbourne (bilden ovan), varefter det blev byte till nästa plan till Singapore. Vädret var klart och utsikten över landskapet fantastisk. Ovan th: Uttorkad sjö mitt i odlingslandskapet.



Ovan tv och nedan - fler uttorkade sjöar. Dessa sjöar i Australiens varma öknar innehåller mycket sällan något vatten mer än korta perioder.





Fantastiska färger och former, troligen från Victoriaöknen.





Ovan och nedan: Uttorkade sjöar och floddalar i Gibsonöknen. Inte så jättelångt från Alice Springs och Ayers Rock.





Ovan och nedan: Australiens norra kust. Norr om landmassan Indiska Oceanen och Timorsjön.






Med flyg över Indonesien och Bali

2016-11-06

På väg mot Singapore dök plötsligt en hög vulkan upp ovanför molnen. Jag fick kolla i efterhand och tror det var Mount Agung på Bali:






Inflygning till Changi Airport i Singapore

2016-11-07



Vackra vyer över Johoresundet mellan Malaysia och Singapore under inflygningen till Changi Airport.








Möte med den svenske ambassadören i Singapore

2016-11-07



Dagen började med ett två timmar långt möte med svenske ambassadören Håkan Jevrell, som vi känner sedan tidigare (han var bland annat statssekreterare åt Sten Tolgfors (M) fram till 2012, och utsågs till ambassadör i Singapore 2013). Vi fick ett mycket intressant samtal om Singapore ur olika aspekter. Mer om detta i nästa inlägg.

Som kuriosa kan nämnas att den svenska ambassaden i Singapore förutom ansvaret för det landet även har det diplomatiska ansvaret för sultanatet i Brunei.




Singapore

2016-11-07

Singapore var från början en brittisk koloni som 1963 blev helt självständiga från britterna efter en stegvis process där man fick allt större självstyre. 1963 gick man in i Malaysiska federationen, men efter två år blev man "utkastade" ur federationen och blev en helt egen nation 1965. Singapore var vid den tiden ett mycket fattigt litet land, utan naturtillgångar och med stora etniska motsättningar mellan kineser, malajer, araber och andra grupper.

I dag är Singapore i stället en snabbväxande ekonomi med mycket hög levnadsstandard, och där man verkar ha lyckats överbrygga etniska motsättningar.

Man är idag bland annat ett finansiellt centrum för Sydostasien, man är störst i världen på shipping och valutahandel och fondbörsen vill bli ledande i Asien (idag tvåa efter Hong Kong). Flygplatsen, Changi Airport, är rankad som världens bästa och man har världens näst största containerhamn.



På ön bor 5,5 miljoner invånare på en yta som motsvarar halva Öland. Trots detta är staden mycket grön, och det är gott om parker och grönområden. Redan från början hade man en strategi för att det nya självständiga landet skulle bli grönt och trivsamt att bo i. Staden har under lång tid haft en plan för trädplantering.

Singapore är unikt på så sätt att man i princip helt saknar naturresurser. Allt man behöver måste importeras. Det man har är mycket välutbildade invånare, ett strategiskt geografiskt läge och en mycket djup hamn. Med dessa resurser har man skapat ett av världens mest snabbväxande ekonomier och en mycket hög ekonomisk standard. Singapore investerar idag mest i världen (!) i Kina, Indien och Vietnam, och näst mest i Indonesien och Malaysia.

Singapore får ibland kritik för att man är en diktatur. Ambassadör Jevrell invände mot detta synsätt. Man har fria val och en fungerande opposition, men det finns samtidigt stora problem med yttrandefriheten där kritik mot sittande regim kan leda till stämningar och domar. Regimen har samtidigt ett mycket starkt stöd, man fick 70% stöd i det senaste valet, och den goda ekonomiska utvecklingen gör det svårt för oppositionen att ta makten. På senare år har man också genomfört stora sociala reformer och befolkningen verkar i allt väsentligt nöjda med regeringen. Och i relation till grannländerna är friheten betydligt större i Singapore än i exempelvis Indonesien och Malaysia.

Människor i Singapore lever överlag gott ekonomiskt. Mycket låg inkomstskatt (7-20%) och en momssats på 7% gör att man har gott utrymme att konsumera. Samtidigt är det dyrt att leva i landet, bostäderna är dyra och det är extremt dyrt att ha bil (mer om detta lite senare).

Invånarna i Singapore är välutbildade, och en stor del av de unga går på universitetet. 400-600 studenter från Sverige studerar i Singapore. Ett av universiteten, NTU, har en svensk rektor, Bertil Andersson, som tidigare var rektor på Linköpings Universitet. Under hans ledning har universitetet klättrat på rankingen och är idag rankat som nummer 13 i världen.

Utrikespolitiskt är Singapore lite av en "brygga" mellan Kina och USA. Man har en mycket stor kinesisk befolkning och är det land i regionen som har bäst relationer med Kina. Samtidigt har man minst lika goda relationer med USA, och har ett nära försvarssamarbete med Storbritannien, Taiwan, Australien och USA.




Migrations- och integrationspolitik och etniska spänningar

2016-11-07

Singapore var från början ett väldigt etniskt splittrat land med stora motsättningar mellan olika grupper, främst araber, kineser, malajer (Malaysia) och tamiler (Indien/Sri Lanka). För att överbrygga etniska motsättningar infördes ett komplicerat kvoteringssystem inom stora delar av samhället.

De statligt ägda bostäderna ("allmännyttan") som omfattar en stor del av bostäderna, är redan från början "kvoterade". 75% av lägenheterna ska gå till kineser, resterande del till malajer och tamiler och andra i fallande skala. Detta syftar till "racial harmony", dvs effektiv integration. Liknande typ av kvotering förekommer även i arbetslivet, och om någon slutar bör ersättaren vara från samma etniska grupp. Detta skapar en massa problem för Singapores företag, och dessutom finns ändå ett missnöje med att kineserna är landets ekonomiska och politiska elit.

Singapore är fullt av gästarbetare. Ca 85% av alla hushåll har hemhjälp, oftast är det filippinska kvinnor som bor inneboende i den familj där de arbetar. Bostäderna i Singapore är från början anpassade för att kunna hysa en hemhjälp.

Även inom byggbranschen är det vanligt med gästarbetare, ofta från Indien och Bangladesh. Man bor ofta i barackliknande läger. Arbetarna har oftast bara ettåriga kontrakt, men de kan förlängas. Vilket är tur eftersom det första årets nettolön ofta bara täcker resan till Singapore, ersättningen till "jobbförmedlaren" och kostnaden för arbetstillståndet.

Arbetskraftinvandringen är starkt mansdominerad (bortsett från hemservicen, men dessa kvinnor lever oftast för sig själva) och det medför att det skapas spänningar i samhället. Män som inte får träffa kvinnor gynnar prostitutionen, och det finns minst 1.500-2.000 "certifierade" prostituerade, och ännu fler illegala som inte syns i statistiken. Situationen är minst sagt märklig, egentligen är prostitution olagligt, men trots detta finns alltså ett system med certifiering för att hålla koll på de prostituerade.

Jag pratade även med en taxichaufför om villkoren för att köra taxi. Det märkliga är att endast den som har medborgarskap i Singapore har rätt att köra taxi. Här förekommer inga gästarbetare eller invandrare.

Gränsbevakningen i Singapore är stenhård, men man kommer in med turistvisum. Och för kortare besök av svenskar mfl behövs inget visum. Medborgarskap är mycket svårt att få, och reglerna för arbetskraftsinvandring har skärpts. Även reglerna för övrig invandring skärptes efter valet 2011. Innan dess var alla med tillräckligt stor förmögenhet välkomna att invandra. I dag kan man beviljas permanent uppehållstillstånd på vissa villkor. Först i ett senare skede kan man ansöka om medborgarskap.




Många svenskar och svenska företag på plats i Singapore

2016-11-07

Severiges ambassadör berättade för oss att det bor runt 2.000 svenskar i Singapore, samt att runt 300 svenska företag finns på plats. Bara under en kort promenad i centrum hittade jag exempel på två välkända svenska varumärken, HM och Electrolux.



Eftersom Singapore är ett stort finanscentrum i Sydostasien finns alla svenska storbanker också på plats. De flesta håller till i de moderna skyskraporna i City som utgör Singapores finansdistrikt.




Miljö- och energipolitik

2016-11-07

Singapore har inga egna energitillgångar av betydelse, även om det finns en del borrtorn för olja och naturgas ute i havet runt ön. Samtidigt är energiförbrukningen hög. Oftast behövs luftkonditionering året runt, och man har det även utomhus på en del platser. Transporter och energislukande verksamheter behöver också sitt.

Den stora energikällan är naturgas som importeras via grannländerna (plus en egen begränsad produktion). Målet för Singapore är 5% (!) förnybar energi. Det ger perspektiv på den svenska energi- och klimatdebatten. I Singapore finns en omfattande petrokemisk industri och stora oljeraffinaderier. Den olja man raffinerar går uteslutande till fartygens behov och olja används inte för energiproduktion. Diskussioner förekommer om att i framtiden eventuellt bygga kärnkraftverk, men det ligger i så fall en bra bit fram i tiden.

Att köpa bil i Singapore är dyrt. Först måste man köpa ett certifikat för att överhuvudtaget få äga en bil. Detta kostar 80-100.000 Singaporedollar, dvs uppemot 450.000-650.000 kronor, och gäller i tio år. Sedan måste man köpa ett nytt. En bil kostar sedan mer än i Sverige, vilket betyder att en vanlig Volvo kostar en bit över en miljon inklusive certifikat.

Luftkvaliten i Singapore är faktiskt hyfsad, vilket beror på att stan ligger på en udde/ö och att det blåser en del. Det finns dock problem med för mycket partiklar i luften. För att vara en asiatisk storstad är dock luftkvaliten mycket god.

Ett värre problem är de stora regelbundna bränderna i Indonesien, där man bränner ned stora arealer regnskog för att odla palmolja. Detta är dels ett allvarligt miljöproblem där västvärldens efterfrågan av palmolja som "biodrivmedel" och livsmedelstillsats medför skövling av regnskog. Men det medför också kraftig brandrök som periodvis drar in över Singapore.




Låg brottslighet och hårda straff

2016-11-07

Singapore har låg brottslighet. En taxichaufför påstod att det är den enda staden i världen där unga flickor ensamma kan gå tryggt på gatan och genom en park sent på kvällen. Jag vet väl inte om det är riktigt sant, men det är den känsla som invånarna har - det är en trygg stad.

Så har det inte alltid varit, men med mycket hårda straff som infördes av britterna hålls brottsligheten nere. Man tillämpar såväl spöstraff (dömda mellan 18-50 år) som dödsstraff, och det finns till och med en lindrigare variant av spöstraff för barn under 18 år. Barnaga är dessutom en självklar del i barnuppfostran, men måste hållas inom rimliga gränser. Våldtäkt inom familjen är ett okänt begrepp.

Sverige agerar diplomatiskt mot dödsstraff, men det finns ett starkt folkligt stöd för att bevara det. I år har en person avrättats och förra året var det fyra. Alla var dömda för omfattande handel eller smuggling av narkotika. Tidigare var alla grova narkotikabrott belagda med dödsstraff, men numera har straffen lindrats och man tar hänsyn till gärningsmannens utsatta situation och eventuella tvång och påtryckningar för att utföra brottet.




Besök hos Svenska kyrkan i Singapore

2016-11-07



Svenska kyrkan delar lokaler med Norska Sjömannskirken i Singapore. Man har sina lokaler och sin kyrkobyggnad långt uppe på kullarna ovanför hamnen, och från den stora altanen har man utsikt över hela hamnområdet. Perfekt plats för en sjömanskyrka. Fast idag är det få svenskar och norrmän på fartygen och man är mer en samlingspunkt för alla de svenska och norrmän som bor och arbetar i Singapore.

Vi träffade församlingspedagogen Tobias Danung över en kopp kaffe och fick höra lite om utlandskyrkans verksamhet. Han bekräftade ambassadens uppgift om att det bor uppemot 2.000 svenskar i Singapore, varav 300-500 svenska studenter, och just studenterna är en prioriterad grupp för kyrkan. En annan grupp som ofta besöker kyrkans aktiviteter är medföljande makar till svenskar som arbetar i Singapore. Makarna är ofta välutbildade, men har inget att göra, särskilt som de flesta har hemservice/hemhjälp som är det normala i Singapore. Kyrkan ordnar olika aktiviteter, både för barn och vuxna och blir på detta sätt en samlingspunkt för den svenska kolonin. Utöver detta har Svenska kyrkan i Singapore ansvar för Malaysia och Indonesien, och i detta ingår att vara ett stöd vid olyckor och katastrofer, samt att besöka fängslade svenskar som väntar på rättegång eller sitter i fängelse. Kyrkan och den svenska ambassaden har uppenbarligen täta kontakter och samarbetar i många frågor.




Möte med en ubbhultsbo som gör "National Service" i Singapore

2016-11-07

Här sitter jag på en restaurang i östra Singapore tillsammans med Danial, som är uppvuxen i hemma i Ubbhult och ofta varit hemma hos oss eftersom han är kompis med min son. De senaste åren har han bott med sina föräldrar i Sätila.

Jag har hållit kontakten med Danial via Facebook under min resa och andra kvällen i Singapore tog jag en taxi till hans bostadsområde i östra delen av staden för att säga hej och bjuda honom och hans flickvän på en bit mat.

Danial är född i Singapore, men uppvuxen i både Singapore och Sverige och befinner sig nu i Singapore för att göra sin "nationella tjänst", som är ett slags värnplikt som pågår under två år. Man kan göra den i försvaret eller inom polisen eller räddningstjänsten. Efter de två åren kan man ansöka om anställning.

Även utomlands boende singaporianska medborgare måste göra sådan "National Service" för att få behålla sitt medborgarskap, och det är därför Danial nu befinner sig i Singapore där han bor hos släktingar och genomgår prover för att se vilken typ av tjänst som passar bäst.

Det var jättekul att träffa honom och hans flickvän i Singapore och vi hade mycket att prata om över en god måltid på den lokala restaurangen. Inte ofta man hittar en tidigare ubbhultsbo (på senare år Sätilabo) på andra sidan jordklotet!






En extra privatbetald fridag i Singapore

2016-11-08

För att hinna se i vart fall något av Singapore före hemresan hade jag lagt till en hotellnatt extra (givetvis på egen privat bekostnad) och fick därmed en dag att upptäcka staden. Nog för att man hinner uppleva en del även när man rör sig mellan olika möten, men när man är så långt hemifrån känns det konstigt att resa hem utan att ha sett särskilt mycket av staden.

Jag började dagen med ett par långa morgon- och förmiddagspromenader och sedan blev det en tur med linbana över staden innan det var dags att ta en taxi till flygplatsen.




Spektakulär bebyggelse

2016-11-08



Ovan Singapores skyline. Även om Singapore som sagt är rädd om den äldre bebyggelse som finns kvar så är det gott om nya spektakulära byggnader. Den mest kända är nedanstående, som består av tre huskroppar med ett fartyg ovanpå! Detta var när det byggdes världens dyraste byggnad, och inhyser idag bland annat ett stort casino. Övriga foton nedan ett litet axplock av byggnader som jag tycker är spännande.







Ovan tv en oerhört märklig byggnad. Ett hotell med så mycket hängande trädgårdar och planteringar på tak och balkonger att hela nedre delen av huset täcks av växter. I det varma fuktiga klimatet är det lätt att få växterna att trivas.



Ovan th domstolsbyggnaden för familjerättsliga domar i Singapore. Den finns mitt bland den nya bebyggelsen och får representera de något mer klassiska byggnadsstilarna.



Gatumiljöerna är förvånansvärt gröna och vi fick höra att detta var en mycket målmedveten satsning från stadens styrande. Redan när Singapore blev självständigt bestämde man att det skulle vara mycket träd och grönska i det framtida Singapore.



Här ett jättelikt köpcentrum som kändes väldigt futuristiskt. Och vid foten av en av de nya byggnaderna har en äldre kulturbyggnad fått vara kvar. Den är i fint skick och inhyser lämpligt nog ett informationscenter och turistbyrå.






Singapore River

2016-11-08



Singapore River rinner genom hela staden och var tidigare en viktig transportled. I dag verkar floden mest användas av utflyktsbåtar för turisttrafik. Nyttotrafiken ser man mer ute på redden och runt den stora hamnen utanför staden.





Bredvid den gamla bron över floden sitter denna minnestavla med ett foto av hur området såg ut se sent som på 1970-talet. Det syns ju väldigt tydligt att bebeyggelsen var i dåligt skick och hela staden ser ganska fattig ut, vilket den som sagt också var. Men man ser också hur de moderna skyskraporna växer upp. Och en hel del av den gamla bebyggelsen i staden finns faktiskt kvar, inte minst i Chinatown och i en del andra äldre områden längs floden. Väldigt mycket har hänt under de dryga 50 åren sedan man blev självständiga från britterna.



På flera ställen i Singapore har man byggt plasttak över gågator och torg, och på detta torg (nedan tv) hade man till och med aircondition utomhus! Stora fläktar blåser sval luft så det ska vara behagligt att sitta och äta på restaurangerna. Energieffektiviteten känns kanske inte helt optimal.






Chinatown

2016-11-08



Chinatown ligger mitt i centrum och är faktiskt imponerande stort. Många fina gamla hus finns kvar och är i förvånansvärt fint skick. Det är full fart i butiker och restauranger, området är fräscht och snyggt och många kineser bor uppenbarligen i området.

Överhuvudtaget är det en hel del äldre samlad bebyggelse kvar i Singapore, trots det skyhöga markpriset. Detta beror på att man faktiskt inte får riva de gamla husen. I staden finns en särskild "Heritage Board" som skyddar den äldre bebyggelse som finns kvar, inte minst i China Town. Troligen är det ett klokt grepp, inte minst lär det locka mycket turister till staden.



Samtidigt blir det en mycket märklig känsla att gå runt i de gamla kvarteren och se de moderna futuristiska skyskraporna som reser sig i bakgrunden. En fascinerande blandning av gammalt och nytt. På en av gågatorna har man till och med byggt en rulltrappa ned till butiker i källarplan under gågatan, och sedan byggt ett tak över alltihop.










Traditionell lunch på ett lokalt Food Court

2016-11-08

Jag gillar definitivt att besöka vanliga foodcourt som finns lite överallt i asiatiska länder. Maten är enkel och billig, men smakar alldeles utmärkt och man får framförallt portioner så man blir mätt. Man får också verkligen smaka på den lokala maten, och den är faktiskt mycket god. De flesta matgästerna på dessa traditionella restauranger är inhemska och det är ofta mycket välbesökt. En måltid kostar kanske 15-20% av kostnaden på en traditionell restaurang med normala priser. En hel middag med god mat och dryck kan kosta runt 35-45 kronor. Standarden är enkel, man sitter vid bänkar och äter och maten köps vid någon av de olika diskarna runtomkring och dryck köper man i en plastmugg vid en särskild dryckesdisk. Servicen är snabb och man betalar maten direkt och slipper att vänta på notan och man slipper också fundera över dricks. Lite som att äta på ett svenskt gatukök, fast inomhus och med ett väldigt brett urval av god vällagad mat. För den som ska besöka det annars mycket dyra Singapore kan jag verkligen rekommendera dessa Food Court.




Med Linbana över Singapore

2016-11-08

Vi fick rekommendationen att ta en taxi upp till toppen av Singapores enda "riktiga" berg, Mount Faber, och sedan ta linbanan över till ön Sentosa. Och det var ett bra val. Utsikten var fantastisk. Och vi hade en otrolig tur. Det är nästan alltid mulet eller dimmigt i Singapore, de soliga dagarna med klarblå himmel är extremt sällsynta. Dagens före regnade det. Men just denna dag var en sådan där ovanlig solig dag!









Linbanan går alltså från toppen av Mount Faber, genom en hög byggnad vid stranden, Harbour Front (som också är hållplats) och sedan över till ön på andra sidan. Som högst befinner man sig 88 meter över havet. Banans totala längd är ca 1650 meter.



Ön Sentosa är en kombination av beach och nöjespark och här finns också en goilfbana samt Madame Tussauds Singapore och Universal Studios Singapore. På fastlandssidan finns ett gigantiskt casino.





Alldeles intill stadens centrum ligger den enorma hamnen. Den ska flyttas längre västerut för att frigöra mark för bebyggelse. Hamnen är världens näst största containerhamn (efter Antwerpen) och en av Asiens absolut viktigaste hamnar. Man hanterar 32 miljoner containrar varje år (vilket kan jämföras med Göteborgs Hamn som är en av Europas största containerhamnar och som hanterar ungefär 1 miljon containrar per år). Målet för Singapore är att öka hamnens omsättning till 60 miljoner containrar per år!








Jul på södra halvklotet...

2016-11-08

Det var ärligt talat lite svårt att känna den där riktiga julstämningen i vårgrönskan på Tasmanien. Och ännu svårare i den 30-gradiga värmen i Singapore.... (sista bilden)









Dags att lämna Singapore

2016-11-08



Flyget hem till Sverige gick från Singapore vid midnatt, och i solnedgången tog vi taxin till flygplatsen. Att byta dryga 30 graders värme mot den tidiga svenska snön var en konstig känsla!