Juni 2015

En bragd!

2015-06-30

Grattis svenska U21-landslaget till EM-guldet!








Ubbhult

2015-06-30

I dag på väg med SAS mot Stockholm flög vi alldeles över Ubbhult och vädret var klart så jag passade på att ta några bilder med mobilen.



Många frågar mig var Ubbhult ligger. Byn ligger på en långsträckt rullstensås (en speciell geologisk formation som kallas drumlin) på vägen mellan Kungsbacka och Hällingsjö, söder om Landvetter flygplats (övre bilden). Ursprungligen var det den västra delen av bebyggelsen på åsen som kallades Ubbhult, men numera räknas i folkmun även all bebyggelse i Marks kommun in i Ubbhult och byn är därmed över en mil lång och finns i två olika kommuner. "Centrum", där jag bor (nedre bilden) består av ett nybyggt kapell (det gamla brann ned 2010), förskola och skola, en bygdegård och några industrifastigheter, samt ett 20-tal hyreslägenheter, ett 50-tal villor och några gårdar. I byn finns också en fristående förskola, en idrottsplats och ett antal hästgårdar och jordbruksfastigheter, varvat med en hel del nybyggda hus. Byn ligger väldigt bra till geografiskt, 20 minuter med bil till Kungsbacka, 30 minuter till centrala Göteborg, 30 mninuter till centrala Borås och 10 minuter till Landvetter flygplats.






Mer blommor...

2015-06-30

Några detaljbilder från trädgården just nu.












Ogenomtänkt satsning på högre lön för 40% av lärarna

2015-06-29

Socialdemokraterna presenterade idag en i sig välkommen satsning för att göra läraryrket mer attraktivt. I grunden är det givetvis både bra och nödvändigt, och det är bra att man nu köper Alliansens inställning om vikten av högre lärarlöner. Tyvärr väljer man nu en metod som leder till en konstig och godtycklig statlig inblandning i lönebildningen för alla lärare, vilket knappast är det normala på svensk arbetsmarknad. Vilken blir nästa viktiga yrkesgrupp som staten ska gå in och stötta generellt vid sidan av den vanliga avtalsrörelsen? Om lönerna för lärare är för låga är det rimligen arbetsgivarna som har bollen och som måste höja lönerna. Jag fick en hälsning från en Allianspolitiker i Stockholm som berättade att lärarlönerna i genomsnitt ökade med 7.500 kronor per månad under perioden 2006-2014. Och det var kommunens eget beslut.

Dagens utspel ska alltså omfatta "60.000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger" och ska kunna ge upp till 3.000 kronor mer per månad i lön. I media sägs att ungefär hälften av lärarna ska omfattas. Min uppskattning är att det blir betydligt färre.

Målgrupperna är för det första omfattande och gäller inte bara legitimerade lärare:
•Legitimerade lärare i grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, förskoleklass specialskola, sameskola och gymnasiesärskola.
•Legitimerade förskollärare i förskoleklass.
•Legitimerade lärare och förskollärare i förskolan och fritidshem.
•Ej legitimerade yrkeslärare i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och modersmålslärare som enligt skollagen jämställs med legitimerade lärare.
•Fritidspedagoger eller motsvarande som är behöriga att bedriva undervisning i fritidshemmet.

Enligt Skolverket fanns det drygt 267.000 lärare och skolpersonal 2014:
• 98 853 anställda i förskola som arbetar med barn (varav 43% med högskoleexamen, 80% i förskoleklass).
• 3 056 anställda i pedagogisk omsorg.
• 33 943 anställda i fritidshem som arbetar med elever (varav 51% med högskoleexamen).
• 91 100 lärare i tjänst på grundskolorna.
• 32 600 lärare i tjänst på gymnasieskolorna.
• 4 900 lärare i tjänst i komvux.
• 3 000 lärare i tjänst på sfi.

Det finns alltså 131.600 lärare. Av dessa sägs ungefär 80% idag ha lärarlegitimation och omfattas av satsningen. Till detta kommer ett antal tusen ej legitimerade yrkeslärare på gymnasiet mfl. Dessutom tillkommer en del av de totalt 135.800 som arbetar inom förskola, förskoleklass och fritidshem. Om man lite försiktigt antar antar att de som har högskoleutbildning också formellt är förskollärare eller fritidspedagoger, och att även 80% av dessa sökt legitimation handlar det i så fall om ytterligare runt 48.000 personer som omfattas av satsningen. Totalt kan man då uppskatta att i vart fall minst 155.000 lärare ska slåss om lönesatsningen till 60.000 personer. I så fall blir det bara knappt 40% av lärarna som kommer att omfattas. Pengarna ska gå till "särskilt skickliga lärare" enligt dagens presskonferens. Frågan är hur man ska utse dessa? Det är bäddat för godtycke när den nya lönesatsningen ska fördelas, och stor risk för missnöje från de 60% av lärarna som blir utan lönehöjning och därmed indirekt får beskedet att de inte tillhör gruppen "särskilt skickliga lärare". Hur påverkar det arbetsmoralen och engagemanget?

Alliansens Karriärtjänster är mycket tydligare. Det är ju nya tjänster som man söker på vanligt sätt, och som ställer extra stora krav som motiverar löneökningen på 5.000 kronor extra per månad. Nu minskar tyvärr regeringen antalet Karriärtjänster med 5.000 (från av riksdagen tidigare beslutade 22.000 till endast 17.000), vilket känns konstigt om man på allvar vill göra läraryrket mer attraktivt.

Största svikaren idag är skolminister Gustav Fridolin (MP) som under valrörelsen utlovade att alla lärare skulle få höjd lön. Ibland talade han tvärsäkert om 10.000 i månaden till alla. Nu verkar det bara bli knappt 40% av lärarna som får i genomsnitt 3.000 kronor mer i månaden.

Varje lärare som får höjd lön är väl värd detta. Men det hade funnits bättre sätt att hantera denna fråga. Förslaget känns ogenomtänkt och kan få oväntade och oönskade konsekvenser i form av besvikelse och missnöje i lärarkollektivet. Jag är inte övertygad om att denna lösning är den bästa långsiktigt för skolan och eleverna.




Moderaterna föreslår utvidgat RUT-avdrag - bra, men mer behövs!

2015-06-29

Moderaterna föreslår idag en utbyggnad av RUT-avdraget till att även innefatta flyttjänster. Tidigare beräkningar från Finansdepartementet bedömer att flytt-rut beräknas ge över 1000 nya årsarbeten.

Det är givetvis bara en liten, liten pusselbit för att öka sysselsättningen. Viktigare är att det samtidigt är en viktig signal - Moderaterna ser möjligheter att utöka RUT till skillnad från regeringen som vill begränsa RUT.

Jag hoppas fortfarande att moderaterna ska ta till sig mitt förslag om "REP-avdrag", dvs RUT-avdrag för hushållsnära reparationstjänster. Jag är övertygad om att det skulle skapa väldigt många nya jobb som inte finns idag, och dessutom skulle det medföra en inte obetydlig miljöinsats och motverka "slit-och-släng-samhället". Så här beskriver jag förslaget i min senaste riksdagsmotion i frågan: Motion 2014/15:667: Skattereduktion för reparationstjänster ("REP-avdrag")




Flera av mina migrations- och integrationsförslag tillgodosedda

2015-06-29

Den 4 november förra året presenterade jag mina 10 punkter för en mer realistiskt migrations- och integrationspolitik. Flera av frågorna drev jag i valrörelsen och några motionerade jag också om i riksdagen i höstas under den allmäna motionstiden. Jag kan konstatera att flera av punkterna helt eller delvis finns med i moderaternas nya migrations- och integrationspolitiska rapport. Utöver mina 10 punkter finns ett antal andra viktiga förslag i den moderata rapporten som jag presenterade på bloggen i fredags. Sammantaget är jag hyfsat nöjd med de moderata förslagen även om jag självklart helst skulle se att vi tog tag även i övriga punkter nedan.

1. Skärpning av försörjningskravet vid anhöriginvandring.
2. Överväga ändring av preskriptionstiden för ny möjlighet till asylprövning, för att minska antalet personer som går under jorden efter avslagsbeslut för att efter några år få en ny chans att få sitt ärende prövat.
() 3. Diskutera problemet med "missbruk" av överklagande av asylärenden". Meningslösa överklaganden fördröjer bara avvisning, vilket inte är bra för vare sig den enskilde eller samhället. Det måste gå att kombinera rättssäkerhet med en realistisk syn på överklagandemöjligheterna.
4. Skärpning av de krav som gäller för asylrätt/uppehållstillstånd som ligger utöver dagens flyktingskäl. Sverige bör prioritera verkliga flyktingar för att kunna ge dessa bästa möjliga mottagande. Även i asylpolitiken måste man kunna prioritera vad som är viktigast, och för mig är det en självklarhet att den som flyr från krig och konflikter ska prioriteras i första hand.
() 5. Hårdare krav på ID-handlingar, identitetskontroller och ålderskontroller på asylsökande. I vart fall de som kommer från länder där människor i normalfallet har legitimationer.
6. Uppföljning av de förändrade reglerna om skola och vård till illegala invandrare och sk "papperslösa" för att se om detta medfört att fler personer lever gömda idag än tidigare. Om det är så bör reglerna skärpas igen.
7. Ta upp en ny diskussion om det inte är rimligt att svenskt medborgarskap bör erhållas först efter godkända svenskakunskaper och kunskaper om det svenska samhället och våra demokratiska värderingar. Undantag bör rimligen göras för för gamla, sjuka och barn, men för vuxna människor i arbetsför ålder vore ett sådant krav högst rimligt.
8. Förändra och utveckla SFI till en flexibel del av vuxenutbildningen, kopplat till yrkesutbildning mm. Erbjud barnomsorg och studier på heltid.
() 9. Översyn av ersättningssystemet för asylsökande och nyanlända. I dag är ersättningssystemen ett lapptäcke som det är svårt att få överblick över. Olika ersättningar kan både behöva höjas och sänkas, samt måste ge tydligare incitament att komma i egen försörjning.
10. Långsiktig diskussion om hur man i framtiden ska kvalificera sig till våra ersättningssystem som exempelvis barnbidrag, vårdnadsbidrag och liknande. Det är ingen självklarhet att man direkt ska kvalificera sig till alla våra sociala ersättningssystem och bidragssystem från första dagen. Kanske ska det kopplas till att man först arbetat en tid i Sverige och betalat skatt? Sannolikt skulle en sådan lösning öka acceptansen hos svenska folket att ta emot flyktingar, och det skulle dessutom gå att ta emot fler asylsökande utan att kostnaderna ökar.




Myten om att flyktinginvandring krävs för att lösa arbetskraftsbrist

2015-06-28

I måndags skrev Borås Tidning om flyktinginvandring kopplat till behovet av rekrytering av ny arbetskraft till vården. "Förra året ansökte över 80 000 flyktingar om asyl i Sverige - medan antalet beviljade arbetstillstånd låg strax under 16 000. Samtidigt beräknar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att omkring 225 000 nyanställningar behöver genomföras bara inom vården de närmaste tio åren. Statistiken är intressant. Inte för att samtliga migranter kommer att kunna, vilja eller bör arbeta inom vården. Utan då den vittnar om utmaningarna att bibehålla god offentlig service på sikt, men framförallt vilken chans vi har att öppna för arbeten åt breda folklager."

Att Sverige skulle behöva importera stora mängder arbetskraft för att klara framtidens behov av arbetskraft är något som ofta framförs i debatten. Man talar fortfarande ofta hotfullt om de "kommande pensionsavgångarna när alla 40-talister går i pension". Men mycket av detta är faktiskt en myt. För det första är 40-talisterna idag mellan 66 och 76 år, och det innebär att nästan alla 40-talister redan gått i pension. 50-talisterna är betydligt färre. Varje år lämnar dessutom en hel årskull ungdomar skolan för att gå ut på arbetsmarknaden. Man kommer givetvis ut på arbetsmarknaden i olika åldrar beroende på studiernas längd, men en årskull ungdomar motsvarar normalt mellan 90.000-120.000 ungdomar. På tio år ger det alltså en arbetskraftsreserv på över 1 miljon unga människor. Så visst finns det arbetskraft att rekrytera. Det räcker att var fjärde av dessa väljer vårdsektorn som arbetsgivare så är rekryteringsproblemen lösta. Utöver detta har Sverige givetvis redan en arbetskrftsreserv i form av åtskilliga hundratusen invandrare som kommit till vårt land de senaste 5-10 åren, varav många fortfarande utan arbete. Att vi skulle behöva ytterligare stor invandring bara för att fylla luckorna i vården är knappast sant.

I den mån det behövs rekrytering från utlandet finns självklart möjligheten till arbetskraftsinvandring som Alliansen infört, och för en del nyanlända flyktingar kan säkert vården vara ett alternativ som arbetsplats. Men den stora utmaningen är knappast att det saknas personer att anställa till vård- och omsorgsyrkena, utmaningen är snarare att locka den tillgängliga arbetskraften till dessa yrken. Här krävs framförallt bättre arbetsvillkor - möjlighet till heltid, stopp för delade turer, bättre löner, bättre karriärmöjligheter osv.

Arbetskraftsinvandring är positivt för Sverige, och mycket värdefullt både när det gäller behov av nyckelpersoner och säsongsanställda, men också i en del serviceyrken som har svårt att locka personal. Men i grunden borde Sverige i huvudsak klara att förse arbetsmarknaden med arbetskraft om vi bara tar vara på den arbetskraft som redan finns tillgänglig. Flyktingmottagande är en viktig humanitär insats och något vi gör för att hjälpa människor på flykt undan krig och konflikter. Men flyktingmottagande är knappast samhällsekonomiskt lönsamt ens på lång sikt, och är knappast heller nödvändigt för att fylla behovet av arbetskraft.

Uppdatering: Jag har redan fått frågan om jag med mitt inlägg menar att det inte finns några demografiska utmaningar alls? Men det gör det naturligtvis, vilket jag skrivit om åtskilliga gånger. Om medellivslängden ökar måste vi på sikt också arbeta fler år innan vi går i pension. Och då ska man underlätta för de äldre som vill arbeta längre och inte höja arbetsgivareavgfterna för den som anställer någon över 65 som dagens regering gör. Om vi tar bort morötterna att frivilligt arbeta längre kommer vi en dag att tvingas höja pensionsåldern för att alla ska få rimliga pensioner. Det är ren matematik. Samtidigt kan man ju konstatera att om fler äldre jobbar längre blir behovet av ny arbetskraft utifrån ännu mindre. Med andra ord - denna demografiska utmaning förstärker snarast det jag skriver i inlägget ovan.




Försäkringskassan vill ha kvar tidsgränserna i sjukförsäkringen

2015-06-27

Försäkringskassan säger i ett pressmeddelande att man i sitt remissvar till regeringen att tidsgränser i sjukförsäkringen, inklusive en bortre tidsgräns, är väsentliga komponenter i en väl fungerande sjukförsäkring och därmed i ambitionen att sjukfrånvaron ska ligga på en stabil och låg nivå. I remissvaret framhålls att det saknas en fullständig bild av hur den bortre tidsgränsen påverkat sjukfrånvaron men att de studier som finns tyder på att den har betydelse.

"Vi ser risker med att avskaffa den bortre tidsgränsen eftersom det kan bidra till att öka sjukfrånvaron och därmed variationen i sjukfrånvaron, något som står i konflikt med målet om en låg och stabil sjukfrånvaro", säger Andreas Larsson, chef för process och metod inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Samtidigt anser Försäkringskassan att det finns anledning att se över hur den bortre tidgränsen är utformad, framförallt hur ersättningsreglerna är utformade för dem som går över i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. I dag kan vissa få lägre ersättning än den tidigare sjukpenningen.




Nostalgikväll!

2015-06-27

I går kväll var vi på en riktig nostalgikväll på Trädgårdsföreningen i Göteborg. Konsert med både Slade, Sweet och Smokie! Mina egna favoriter var givetvis Smokie, och det var också de som lockade till mest sång i publiken. Who the **** is Alice? Nu fick vi höra originalet, live! Men att höra Sweet framföra Fox on the Run och Bollroom Blitz var inte heller fel. Och Smokie körde en ordentlig kavalkad av ett stort antal av sina hits. En riktigt kul kväll!



Någonstans långt därborta spelar Slade. Nedan tv Sweet, med Andy Scott i blond peruk. Nedan th Smokie, längst till vänster Terry Uttley, ende originalmedlemmen som fortfarande är kvar sedan starten.






Moderat slutrapport om ny migrations- och integrationspolitik

2015-06-26

I går presenterade moderaterna sin slutrapport med förslag till ny migrations- och integrationspolitik som ska behandlas på höstens partistämma. Ett antal av förslagen har presenterats på vägen, exempelvis kraven på skärpt försäjningsansvar vid anhöriginvandring och att vi vill ersätta dagens schablonmässiga permanenta uppehållstillstånd med tillfälliga som huvudprincip. Dessutom att vi vill göra en del viktiga integrationsinsatser, exempelvis att yrkesinriktad SFI ska erbjudas i fler kommuner och att öppen förskola erbjuds för att underlätta kvinnors deltagande i svenskundervisning. Detta var två förslag i min egen SFI-rapport till partiet för några år sedan. Vi vill också införa lärlingsanställningar även för nyanlända, samt låta staten ta över ansvaret för svenskundervisning till asylsökande barn och vuxna för att avlasta kommunerna.

I dagens rapport finns dock några nyheter. Bland annat föreslås en effektivare och snabbare hantering av uppenbart ogrundade asylärenden från "säkra länder" och en ny billigare form av boenden för ensamkommande barn- och ungdomar, "stödboenden" i stället för dagens onödigt dyra HVB-varianter. Dessa förändringara beräknas kunna spara 9 miljarder kronor på tre år. Det finns också ett antal andra förslag kring boende för asylsökande och nyanlända, bland annat att Migrationsverket ska få bygga boenden i egen regi i stället för att betala överpriser till andra aktörer.

I rapporten fastställs också att moderaterna ska verka för att Sverige ska kräva att alla EU:s länder deltar i och utökar sitt deltagande FN:s kvotflyktingsystem eftersom allt för få länder i EU tar ansvar för människor på flykt. Dessutom att Sverige ska kräva att EU:s budget i kombination med ekonomiska sanktioner används för att förmå länder att öka sitt ansvarstagande eller kräva införandet av en fördelningsnyckel i EU som gör att mottagandet blir mer jämnt mellan medlemsländerna.

I rapporten föreslås också att preskriptionstiderna för asylärenden ses över i såväl Sverige som på EU nivå i syfte att motverka vilja att bli kvar i landet efter lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Detta är en fråga som jag själv drivit. Med alltför korta preskriptionstider går många under jorden och hoppas på en ny prövning i framtiden.

Här är hela slutrapporten!

I nästa blogginlägg ska jag jämföra partiets förslag med de förslag jag tidigare framfört på bloggen och internt till partiets arbetsgrupp och delvis motionerade om i riksdagen i höstas. Jag drev förgäves dessa frågor före valet och under valrörelsen, utan att uppleva något stöd alls från partiet, men nu rör det på sig och jag kan konstatera att överraskande många av mina egna förslag finns med i rapporten. Totalt sett tycker jag moderaterna nu tar ett stort steg mot en mer realistisk migrationspolitik, även om jag fortfarande saknar några delar.




Kall juni - men mycket blommor

2015-06-26

De kalla månaderna maj och juni har inte bara varit till nackdel för oss trädgårdsodlare. Visserligen går det segt med grönsaker och frösådd och de Dahlior som jag inte fördrivit i växthuset har knappt kommit upp överhuvudtaget, frågan är väl om de ens hinner gå i blom före frosten. Men i övrigt är det nog rekordblomning i år för de flesta perenner och blommande buskar. Och allt blommar mycket längre tid när det är svalt, så perennrabatterna är ovanligt fina i år.



Till vänster: Naturens egen blombukett, vallmo och akeleja. Till höger: Är Digitalis ogräs? Kanske. Men i så fall ett väldigt vackert ogräs i olika rosa nyanser. Allt vackert får växa i vår trädgård, ingen diskriminering här inte!



Perenner: Liljor, iris, akeleja i olika färger, astilble, jättedaggkåpa och lite låga marktäckare av olika slag. Lite senare blommar pionerna.




Regeringen lurar pensionärerna

2015-06-25

Debattreplik i Markbladet idag.





Anna Kinberg Batra nu mest populära partiledaren

2015-06-25





Bilder från Dagens Nyheter idag som redovisar Ipsos senaste stora opinionsmätning, där även stödet för partiledarna ingår. Två intressanta reflektioner. För det första har nu moderaternas partiledare och oppositionsledaren Anna Kinberg Batra gått om statsminister Stefan Löfvén i popularitet. Ganska anmärkningsvärt med tanke på att moderaternas partiledare bara haft posten i fem månader, och att statsministern ju har en helt annan möjlighet att synas politiskt och medialt.

Ipsos redovisar också opinionsläget. Moderaterna ökar till 26,6% och Socialdemokraterna backar till 27,1 %. Partierna är nu jämnstora igen. Moderaternas siffra ligger nu en bra bit över valresultatet från senaste valet och även över resultatet i segervalet 2006. Faktum är att det bara skiljer 2,5 procentenheter från rekordvalet 2010. Detta trots att vi har en helt ny partiledare, trots att vi håller på med en omfattande politikutveckling där bara några delar redovisats än, och trots den för oss besvärliga diskussionen om decemberöverenskommelsen. Vår uppgång sker dessutom trots att Sverigesdemokraterna fortsätter att växa. En rimlig slutsats är att det inte är så många moderater som går till SD, utan att de tar sina väljare från andra partier. Mätningen bekräftar också det som synts i ett flertal andra opinionsmätningar på senare tid, nämligen att Alliansen nu är något större än S-V-MP.




Finansministern ljög om mig i riksdagsdebatt - när jag inte var där

2015-06-25

I en interpellationsdebatt i tisdags med min riksdagskollega Erik Andersson (M) kom finansminister Magdalena Andersson (S) med hårresande påståenden om vad jag(!) skulle ha sagt i tidigare riksdagsdebatter angående svikna vallöften. Obegripliga påståenden som saknar all koppling till det jag sagt enligt riksdagens protokoll.

Jag citerar ur riksdagens protokoll från tisdagens debatt - där jag för övrigt inte ens fanns i riksdagen! Att angripa en ledamot som inte deltar i debatten och därmed inte kan svara är i sig ett politiskt lågvattenmärke, att ljuga om vad någon sagt är ännu värre.

Ur Anf. 10 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

"Fru talman! Jag har tidigare debatterat vallöften med andra moderata riksdagsledamöter och av Jan Ericson fått en tydlig definition av vad som är vallöftesbrott. Enligt Jan Ericsons definition av vallöftesbrott har regeringen inte brutit mot några vallöften – möjligen med undantag för att vi ännu inte har höjt restaurangmomsen.

Jag vet inte om Erik Andersson har en annan definition av vallöftesbrott än den Jan Ericson har.

Enligt Jan Ericsons definition av vallöftesbrott har dock Moderaterna brutit en rad vallöften såväl under förra mandatperioden som i de förslag man nu lägger fram i riksdagen."


Och i en senare replik säger finansministern följande:

Ur Anf. 14 Finansminister MAGDALENA ANDERSSON (S):

"Fru talman! Jag önskar att Erik Andersson hade varit i den här kammaren i går eftermiddag när jag hade en interpellationsdebatt med hans partikollega Fredrik Schulte. Fredrik Schulte tillbringade nämligen hela eftermiddagen med att på olika sätt fantisera om interna förhållanden inom regeringen och Socialdemokraterna.

När det gäller att fundera på vad som händer i andra partier passerade Fredrik Schulte den gränsen många gånger i går. Om Erik Andersson tycker att det är en gräns som inte bör passeras kanske han borde börja med att tala med sin partivän.

Jan Ericsons definition av vallöftesbrott är om det står i valmanifestet eller inte. Det var så han försvarade varför Moderaterna höjde bensinskatten efter valet 2006. Det var inget vallöftesbrott, för det stod inte i valmanifestet att man inte skulle höja bensinskatten"
.


Finansministerns påståenden saknar helt grund, jag har aldrig sagt det hon påstår om att regeringen inte brutit några vallöften. I flera av de interpellationsdebatter jag haft med finansministern har jag tvärtom påpekat att dagens regering bryter vallöften på löpande band. Det framförde jag exempelvis så sent som i måndagens debatt - med finansministern själv! Och jag har aldrig påstått att det bara är det som står i valmanfesten som avgör om man bryter vallöften eller inte. Om en ledande partiföreträdare och finansministerkandidat uttryckligen före valet säger att man inte ska höja bensinskatten eller inte ska försämra RUT eller ROT, och sedan efter valet gör tvärtom så är det självklart ett vallöftesbrott. Att Magdalena Andersson, en av landets tyngsta politiker, påstår något annat i en riksdagsdebatt är uppseendeväckande.

Vad gäller Alliansens vallöften, både 2006 och 2010 visar utvärderingar av såväl media som oberoende forskare att Alliansen var bra på att uppfylla sina vallöften, och alla större och viktigare löften infriades.

Vad gäller Alliansens hantering av bensinskatten har jag flera gånger påpekat för finansministern att Alliansen inte hade med något löfte i sitt gemensamma valmanifest om att inte höja bensinskatten och det var inte heller något som Alliansens partiledare lovade under valrörelsen 2006. Vi var väldigt tydliga med att det var Alliansens gemensamma valmanifest som gällde för den kommande regeringspolitiken. Därmed var det självklart inget vallöftesbrott att sedan höja koldioxidskatten (samtidigt som vi sänkte ett antal andra skatter). Magdalena Andersson lovade däremot tydligt att inte höja bensinskatten i en debatt mitt i slutspurten av valrörelsen. Och nu gör hon tvärtom och höjer skatten. Om hon inte inser att detta är ett vallöftesbrott är det ganska uppseendeväckande.

Nåja. Jag får väl trösta mig med att finansministern tydligen tycker den där ubbhultaren är en besvärlig debattör, så besvärlig att hon tänker på mig även när hon har debatter med andra.



Regeringen visar viss tillnyktring i tiggerifrågan

2015-06-24

I dag presenterar regeringen en "åtgärdspaket" kopplat till tiggeriet. Läs mer i regeringens pressmeddelande.

Mycket känns väldigt allmänt hållet och består mest av vackra ord om åtgärder i hemlandet, samverkan med frivilligorganisationer och sådant. Men några konkreta förslag finns också som tyder på ett politiskt uppvaknande.

Dels går nu regeringen på moderaternas linje och ser problem med att det är svårt att döma dem som tjänar pengar på andras tiggeri. Det är en total omsvängning jämfört med den hårda kritiken från regeringsföreträdare när moderaternas påpekade exakt samma sak i våras.

Dels vill regeringen underlätta avhysning av dem som bosätter sig utan tillstånd på annans mark, även detta ligger i linje med moderaternas förslag.

Tidigare har justitieministern också gått på min linje när det gäller att erbjuda skola till tiggarnas barn, han tycker inte heller det är en bra idé.

Det är bara att konstatera en viss tillnyktring hos regeringen i tiggerifrågan. Bättre sent än aldrig. Jag saknar dock den kanske viktigaste delen i moderaternas förslag, den att underlätta för kommunerna att reglera eller förbjuda tiggeri där man anser det vara befogat och ge kommunerna möjlighet att införa tillståndsplikt för tiggeri, samt att avlasta polisen sådana uppgifter som lika gärna kan hanteras av kommunala ordningsvakter. Vi får väl hoppas att regeringen även ska inse att detta är kloka och bra förslag.




Att erbjuda skola till tiggarnas barn motverkar sitt syfte

2015-06-24

I dag kommer förhoppningsvis ännu ett uppvaknande för naiva svenska politiker, journalister och opinionsbildare när man läser detta debattinlägg på DN Debatt där vi får en bild av hur tiggarnas barn drabbas av tiggeriet.

"Alarmerande situation. Att blint hävda rätten till skolgång för EU-migranters barn, samtidigt som vi godtar att de lever under totalt oacceptabla förhållanden, går stick i stäv med barnens bästa. Lösningen är att säkra skolgången i hemlandet, skriver ­regeringens utredare Martin Valfridsson och Rickard Klerfors, Hjärta till hjärta."

Det största problemet för barn uppstår när föräldrar tar dem från skolan i hemlandet och tar med dem till Sverige. Att svenska politiker uppmuntrar till detta genom att utlova skola i Sverige till tiggarnas barn är kontraproduktivt. Men även när barnen lämnas ensamma i hemlandet när föräldrarna åker iväg och tigger drabbas barnen, man ser då hur skolresultaten försämras och hur fler barn hoppar av skolan. Själva tigegriet som sådant motverkar därmed ansträngningarna att långsiktigt lyfta barnen ur fattigdomen genom att ge dem utbildning.

Artikelförfattarna har besökt tre olika orter i Rumänien, Bacau, Sibiu och Buzau, orter varifrån många tiggare i Sverige kommer. En rektor uttryckte inför Rickard Klerfors stor frustration. ”Ska vi i den fria rörlighetens namn tillåta att föräldrar offrar sina barns framtid för kortsiktig vinning?” Från dessa tre orter handlar det om cirka 100 barn som sedan årsskiftet avbrutit sin skolgång.

I artikeln resonerar författarna kring barnkonventionens intentioner och landar i samma slutsats som jag själv: "Majoriteten av de utsatta EU-medborgarna kommer inte att bosätta sig i Sverige. Om det svenska samhället sänder ogenomtänkta signaler kring barn- och skolfrågan riskerar vi att bidra till att barn rycks ur en pågående skolgång. Ska vi blint hävda barnens rätt till skolgång i Sverige samtidigt som vi accepterar att man bor och lever under totalt oacceptabla förhållanden? Skulle det inte i de flesta fall vara bättre för barnen att gå kvar i skolan i hemländerna? Det svenska samhället, det offentliga och det civila, kan och bör verka för att alla barn får gå i skolan – men det innebär inte per automatik att de ska göra det i Sverige. Vi förenklar bilden och intentionen med Barnkonventionen om vi entydigt hävdar att det bästa för barn till EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige, är att de går i svensk skola."

Min slutsats är alltså densamma som jag tidigare framfört - exempelvis i en nyhetsartikel i Markbladet 20 maj (finns i bloggarkivet). Det enda vettiga är nolltolerans mot barn i tiggerisammanhang. Upptäcker man barn i tiggarläger eller i samband med tiggeri bör barnen omedelbart sändas tillbaka till hemlandet och de vuxna bör få tydliga signaler om att det inte är okej att ta med barnen till Sverige om man inte kan erbjuda dem en riktig bostad och försörjning här. Det är hög tid för naiva svenska politiker att vakna och tänka själv i stället för att blint läsa innantill i barnkonventionen utan att tänka på vad som faktiskt är bäst för barnen!




Bra besked - regeringen stoppar övergången till DAB-radio

2015-06-23

För en tid sedan bloggade jag om förslaget att övergå till digitalradio, så kallad "DAB-radio" och kritiserade de höga kostnaderna för hushållen och pekade på den hårda remisskritik som fanns, både mot kostnader och krångel för hushållen, teknikval och annat. Inom moderaterna har kritiken växt den senaste tiden och det verkar ha gällt även regeringspartierna.

Nu kommer nämligen för en gångs skull ett bra besked från en minister: Regeringen stoppar övergången till DAB-radio




Min slutreplik i tiggeridebatten - "Vi måste se tiggeriet i vitögat"

2015-06-23

I dag har jag denna slutreplik i Borås Tidning (klicka för läsbar storlek) som svar på ett antal repliker som jag fick på mitt förra inlägg i tiggeridebatten. Rubriken på dagens slutreplik har Borås Tidning skrivit dit, men den blev ju faktiskt riktigt bra. Vi måste se helheten i tiggerifrågan!






Jag ställer finansministern mot väggen om bensinskattehöjningen

2015-06-22

I dag har jag en interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson om bensinskattehöjningen. Den är mycket värre än man först låtsades eftersom det inte är en engångshöjning utan en årlig indexhöjning som kommer att driva upp bensinpriset mycket kraftigt de kommande åren (se figuren nedan). Dessutom är det en ren osanning att skattehöjningen har en miljöstyrande effekt, eftersom skatten på biodrivmedel höjs lika mycket. Den enda korrekta förklaringen är att den dramatiska bensinskattehöjningen behövs för att finansiera alla de höjda ersättningar och bidrag som regeringen utlovat. Mer om detta i eftermiddagens debatt som troligen sänds direkt i SVT 24.






Just nu 300 procent mer snö än normalt i de svenska fjällen

2015-06-21

"Klimatrexperterna" har det lite motigt ibland. Verkligheten vill helt enkelt inte följa prognoserna. Då tvingas man ändra sina prognoser retroaktivt och förklara varför det inte blir som man tidigare sagt. Här ett aktuellt exempel när det gäller snötillgången i Sverige. Min fråga är hur "klimatexperterna ska ha det? Kommer det att bli mer eller mindre snö? Prognoserna har nämligen varierat över åren...liksom verkligheten.

2006

Fram till för några år sedan hotade man nämligen just med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006



Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.

2013

När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss mer snö i framtiden.

Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.



I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.

Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?

Och visst skulle man det!

2014

Efter den i stort sett snöfria vintern 2013/14 i södra delen av landet var man nu tillbaka på ruta ett. Nu var det mindre snö i framtiden som gällde på nytt. Det hävdades till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.



2015

Enligt SMHI var det mindre snö än vanligt i södra Sverige, samtidigt som vintern 2014/15 blev den snörikaste på mycket länge i stora delar av norra Sverige. Luleås snörekord från 1966 slogs exempelvis den 3 februari. Då uppmättes ett snödjup på 113 centimeter flygplatsen i Kallax och det innebär att det 49 år gamla rekordet på 111 centimeter överträffades. I stora delar av norra Sverige var det enligt SMHI den snörikaste vintern på 15 år, och snörekordet slogs på flera platser. På denna sida finns dramatiska bilder från snöröjning i början av maj på Stekenjokksvägen med rekordmycket snö, upp till sex meter.



Just nu under midsommarhelgen är det 300 procent mer snö i Västerbottens- och Norrbottensfjällen än normalt rapporterar Svt Nyheter som hänvisar till SMHI. Vintersäsongen är betydligt längre än normalt. Det extremt tjocka snötäcket skapar nu problem för fjällvandrarna.


2006, efter en rad milda vintrar, förutspådde SMHI:s experter att snön skulle försvinna redan inom 20 år. 2013, efter tre kalla och snörika vintrar bytte man fot och varnade för att klimatförändringarna i stället skulle medföra kallare och snörikare vintrar i vår del av Europa. Och 2014 var man, efter en mild december, tillbaka på ruta ett igen och förutspådde att snön ska försvinna. Och den senaste vintern blev då i stället den snörikaste på länge i norra Sverige.

Hur ska man kunna lite på prognosmakarna när de hela tiden i efterhand tvingas förklara varför prognoserna inte stämmer med det verkliga utfallet? Tänk om det helt enkelt är så att kalla och varma vintrar kommer och går, att mängden snö naturligt varierar mellan åren och att både temperaturer och snömängder dessutom kan ha mycket stora lokala variationer? Och tänk om dessa naturliga variationer rentav är så stora att de väger tyngre än de påstådda klimatförändringarna?





Midsommar!

2015-06-19



Till vänster vårt vackra gullregn som jag faktiskt drivit upp själv från en liten fröplanta för 20 år sedan till ett stort vackert blommande träd idag. Till höger vresrosorna vid vårt gamla smålandsstaket. Kan det bli mer svensk sommar än så?

Jag önskar alla mina bloggbesökare en riktigt skön och avkopplande midsommarhelg. Trots vädret. För egen del blir det sill och nubbe och färska jordgubbar hemma på altanen - precis som det ska vara. Och därefter traditionellt midsommarfirande vid Kråkereds gamla skola hemma i Ubbhult, bara en minuts promenad hemifrån.




Grattis Danmark!

2015-06-18

Danmark gör som våra grannländer, Norge, Finland och Island och sparkar den rödgröna regeringen. De borgerliga vinner en stabil valseger. Denna bild från Facebook kommer från Lykke Friis, tidigare dansk energiminister för Venstre (ungefär moderaterna) 2009-2011 i den förra borgerliga regeringen. Hon har lagt ut en bild från en middag på valvakan i kväll, där hon bland annat hade besök av Carl Bildt.



Jag träffade Lykke Friis i samband med mitt uppdrag som valobservatör i Ukraina 2012, där hon var min observatörskollega. Det var vi som, tillsammans med vår tolk Daria, fick besöka Julia Tymosjenko som valobservatörer när hon röstade på sjukhuset. Till saken hör att Carl Bildt strax före valet nekats att få träffa Tymosjenko, något som jag retade Carl Bildt lite för när jag kom hem. Jag skrev till Lykke ikväll och gratulerade till valutgången och föreslog att hon skulle hälsa Carl Bildt och påminna honom om detta.




Andelen heltidsanställda i kommunerna ökade under Alliansen

2015-06-18

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, meddelade häromdagen i ett pressmeddelande att på sex år, alltså under Alliansens regeringstid, har andelen medarbetare som jobbar heltid i kommunerna ökat med fem procentenheter. Det motsvarar 30 000 medarbetare. Hela ökningen har skett bland kvinnor. "Att kommunernas arbete med heltidsfrågan ger resultat är bra av både jämställdhetsskäl och för att möta rekryteringsbehoven i välfärden", säger SKL:s VD Håkan Sörman.

I kommunerna är 75 procent av medarbetarna anställda på heltid. Men många heltidsanställda, framför allt kvinnor, väljer själva att arbeta deltid. I dag är det 64 procent av kommunernas medarbetare som faktiskt arbetar heltid. Både andelen heltidsanställda - och andelen som faktiskt arbetar heltid har ökat med 5 procentenheter under de senaste åren. Kommunsektorn är nu för övrigt inte längre sämst på arbetsmarknaden när det gäller att erbjuda sina medarbetare heltidstjänster, både handeln och restaurangsektorn är sämre enligt SKL.

Det är glädjande att den negativa utvecklingen med allt fler deltidstjänster har brutits under Alliansens regeringstid. Jag är övertygad om att vår begränsning av deltidsstämplingen varit en bidragande orsak. Denna möjlighet missbrukades tidigare, inte minst av offentliga arbetsgivare som öppet uppmanade sina medarbetare att ta deltidstänster och "stämpla upp" till heltid. Jag hoppas dagens regering inte river upp deltidsbegränsningen. Gör man det är det stor risk att den positiva utvecklingen mot fler heltider bryts.

Jag har vid flera tillfällen debatterat och skrivit debattartiklar på detta tema. Ska vi klara rekrytering av personal till vård- och omsorgsyrkena i framtiden så måste vi erbjuda fasta heltidstjänster, och även försöka få bort delade turer. Moderaterna har också vid upprepade tillfällen varit tydliga på våra partistämmor och i andra sammanhang med att våra kommunpolitiker måste vara ett föredöme hemma i sina kommuner och landsting och verka för att erbjuda fler fasta heltidstjänster. Kanske har dessa ansträngningar också bidragit till den positiva utvecklingen?




Fyra blogginlägg om decemberöverenskommelsen i repris

2015-06-18

Med tanke på den diskussion som förs efter gårdagens omröstning i riksdagen och de ganska hårda ord och ibland naiva förslag som flyger genom luften kommer här fyra av mina blogginlägg (27/12, 29/12, 23/4 och 16/6) med koppling till decemberöverenskommelsen och regeringsalternativen i repris. Hur illa man än må tycka om decemberöverenskommelsen så ska man vara klar över att det inte finns något självklart alternativ.

Den svaga S-MP-regeringen haltar vidare - extravalet ställs in

2014-12-27

Jag har tidigare spekulerat kring om det verkligen skulle bli något extraval. Det kändes väldigt tydligt som om det utspelet från Stefan Löfvén mest gjordes i affekt, och att han aldrig tänkte löpa linan ut. I dag visar det sig att jag hade rätt i mina spekulationer, Löfvén styr hellre vidare med Alliansens budget resten av året än utlyser extraval.

För egen del hade jag gärna tagit ett extraval med chansen att stärka både moderaterna och Alliansen. Samtidigt kan jag konstatera att de flesta väljare jag talat med faktiskt inte varit särskilt förtjusta i tanken med ett extraval. Och med dagens parlamentariska läge skulle det blivit svårt även för Alliansen att styra i minoritet. Ett extraval hade därmed bara kostat en massa pengar utan att förändra något i sak.

Jag är väl inte odelat positiv till dagens uppgörelse ("Decemberöverenskommelsen") mellan Alliansen och S-MP, även om den i grunden bara stärker den praxis som innebär att det regeringsalternativ som är störst får sin statsminister vald och sin budget genom riksdagen. Samtidigt innebär överenskommelsen vissa avgörande fördelar. För det första håller Alliansen ihop och Socialdemokraterna tvingas nu en gång för alla inse att man inte kan splittra Alliansen för att få stöd för sin politik. För det andra innebär överenskommelsen att Alliansen vid en valseger 2018 vet att man kan regera i minoritet och få igenom sin budget. Det är också bra att Stefan Löfvén nu medger att man gjorde fel som bröt ut detaljer ur Alliansens budget 2013, och att överenskommelsen nu säger tydligt att detta inte får ske framöver.

En intressant sak är att man också pekar ut tre politiska områden för samarbete och samtal mellan Alliansen och regeringspartierna. Det gäller pensionsuppgörelsen, försvarspolitiken och energipolitiken. Stora viktiga framtidsfrågor där det nu är dags för Miljöpartiet att bekänna färg. Att migrationsfrågan inte nämns i detta sammanhang tolkar jag som att Alliansen avser att utforma en egen politik utan att låsa sig vid Miljöpartiet. Det vore i så fall utmärkt.

Samtidigt känns det problematiskt att Alliansen på detta sätt räddar kvar en mycket försvagad Stefan Löfvén vid makten. Jag befarar en kraftig svekdebatt från Alliansens och Moderaternas väljare som kommer att undra om vi inte står upp för vår egen politik? Och att verka i riksdagen i kraftfull opposition blir knepigt framöver, det är inget att hyckla med. Sverigedemokraterna kommer dessutom att försöka utmåla sig själva som "det enda oppositionspartiet" och lär säkert kunna tjäna på uppgörelsen, på bekostnad av inte minst moderaterna. Det är därmed lätt att ha kritiska synpunkter på dagens överenskommelse. Men den som för fram sådan kritik måste då också tala om vad man skulle gjort i stället som varit bättre för landet. Och hur man skulle ha kunnat skapa en regering som kan styra?

Dagens överenskommelse innebär givetvis inte heller att den svaga S-MP-regeringen kommer att få igenom all sin politik i riksdagen - de flesta frågor ligger trots allt utanför budgeten och S-MP-regeringen kan förvänta sig många nederlag i voteringarna i riksdagen framöver.

Med detta sagt - jag känner mig trots allt inte särskilt bra till mods efter "Decemberöverenskommelsen".


Det finns som alltid två vågskålar

2014-12-29

Jag har sällan mött så hård kritik från vissa moderata sympatisörer och medlemmar som efter "Decemberöverenskommelsen" mellan Alliansen och S-MP-regeringen. Ord som svek, förräderi och kapitulation hör till de snällare. Samtidigt måste också påpekas att det också finns positiva röster. Även mediabilden är splittrad. Jag lyssnar på alla och försöker svara på ett nyanserat sätt.

Samtidigt som jag känner en viss tvekan inför överenskommelsen tycker jag att kritiken i vissa delar är onyanserad. Faktum är att S-MP-regeringen lever på nåder genom denna överenskommelse, utan den hade Stefan Löfvén tvingats avgå eller utlysa extraval. Det ska vi påminna om ibland.

Många glömmer också att det finns två sidor av av överenskommelsen, vilket jag försökte visa i lördagens blogginlägg. Här ett nytt försök med lite fler aspekter:

Möjliga fördelar i överenskommelsen för Moderaternas del:
1. Vi har en gång för alla avfärdat Stefan Löfvéns försök att splittra Alliansen. Det lägger en grund för fortsatt Allianssamarbete flera mandatperioder framåt, vilket är en avgörande förutsättning för en moderatledd regering efter valet 2018.
2. Vi har en överenskommelse som gör att om Alliansen blir större än S-V-MP vid valet 2018 kommer Alliansen att kunna styra i minoritet och få igenom sin budget. Utan denna överenskommelse skulle Alliansen annars kunna ha drabbas av samma svårighet att regera 2018 som S-MP-regeringen drabbats av denna höst.
3. S-MP-regeringen kommer från och med 2015 inte längre att kunna skylla alla politiska motgångar på att det är Alliansens budget som styr. Väljarna har valt att ge S-V-MP större stöd än Alliansen. Då måste också väljarna få se vad skillnaden blir i politiken - även om det i sak är sämre för Sverige.
4. Vi slipper ett extraval som kostar stora pengar, och i ett läge där väljarna inte är särskilt sugna på en ny valrörelse. Dessutom där valresultatet i extravalet känns synnerligen osäkert och riskerar att inte lösa problemet med regeringsbildningen.
5. Vi slipper ett extraval i ett läge där moderaterna inte ens hunnit formera sin nya partiledning eller utveckla sin politik. Bättre att detta får ske i lugn och ro de närmaste åren så vi är redo för en ny kamp om regeringsmakten 2018.
6. Överenskommelsen innebär inte att vi gör upp i sakfrågor med S-MP och därmed kompromissar bort Alliansens politik. Alliansen blir inga stödpartier till S-MP-regeringen utan kommer hela tiden att redovisa en alternativ politik.

Möjliga nackdelar i överenskommelsen för moderaternas del:
1. Vi har nu släppt möjligheten att stoppa S-MP-regeringens mest samhällsskadliga förslag i form av skattehöjningar på företagande och arbete och en del annat som kan rymmas inom budgetpropositionerna. Det är självklart en nackdel och det minskar vår makt som oppositionsparti.
2. Vi har öppnat för att S-MP-regeringen missbrukar sin makt över statsbudgeten och kommer att lägga in allt mer politiska förslag i budgetpropositionen för att kunna få igenom förslagen i riksdagen. Det kan ytterligare minska Moderaternas och Alliansens inflytande.
3. Vi har indirekt ökat Vänsterpartiets makt över politiken eftersom de ny blir ett slags "nya" vågmästare över S-MP-regeringen.
4. Vi vet inte om S och MP kommer att hålla fast vid överenskommelsen om Alliansen vinner valet 2018.
5. Vi kan ha minskat Moderaternas och Alliansens möjlighet att vinna valet 2018 genom att vi framstår som en mer tandlös opposition i riksdagen, och genom att vi stärker den svaga S-MP-regeringens möjlighet att fungera.
6. Det finns överhängande risk att vi hjälper Sverigedemokraterna att odla sin bild som martyrer "som ställs utanför" och hjälper dem att odla sin självbild som "det enda oppositionspartiet". Det kan ytterligare försvaga moderaterna och försvåra en valseger 2018.

Slutsats:
Det finns som både fördelar och nackdelar med överenskommelsen, lite som ett val mellan pest och kolera. Den underlättar för Alliansen att bilda en handlingskraftig regering efter en eventuell valseger 2018, men kan samtidigt försvåra samma valseger. Men en sak är klar - utan överenskommelsen hade en Alliansregering i minoritet aldrig kunnat styra Sverige framöver. Det bör man ha i minnet när man riktar kritik mot överenskommelsen. För egen del tänker jag nu analysera innehållet i överenskommelsen ordentligt tillsammans med mina moderata riksdagskolleger, och fundera över hur vi på bästa sätt går vidare för att visa våra väljare att vi trots överenskommelsen kan driva en effektiv och tydlig oppositionspolitik.


Därför är en Alliansregering med stöd av SD inte realistisk

2015-04-23

Jag får en hel del frågor och synpunkter med anledning av "decemberöverenskommelsen". Många verkar mena att eftersom Alliansens budget i höstas fick stöd av Sverigedemokraterna så finns i praktiken ett "block" bestående av Alliansen + SD som lätt kan köra över dagens regering. Men den analysen har stora brister.

För det första måste man granska SD:s hela politik. Även om det - mot förmodan - skulle gå att ena Alliansen och SD om en gemensam migrationspolitik finns det andra centrala politikområden där SD:s åsikter går rakt emot Alliansens. Det gäller exempelvis skatter, arbetsmarknadspolitik, socialförsäkringar, utbildningspolitik och EU-frågor. Man ser också att SD inte kan räkna hem de "besparingar" man påstår sig göra på en mer restriktiv invandringspolitik, där man vill minska invandringen med 90%. En så kraftig minskning skulle kräva att Sverige bryter mot internationella konventioner. SD:s negativa syn på integrationspolitiken skulle dessutom göra det ännu svårare att integrera de invandrare som redan finns i vårt land. Dessutom "glömmer" SD en del av kostnaderna som löper vidare för nyanlända som redan finns i Sverige. Kraftigt minskad invandring skulle inte över en natt minska kostnaderna lika mycket.

Exempelvis är det märkligt att vissa verkar tro att SD skulle vilja "hjälpa" Alliansen att stoppa regeringens budget med förslag om höjda arbetsgivareavgifter för unga. Många känner nog inte till att SD vill göra samma höjning av arbetsgivareavgifterna som regeringen och dessutom höja arbetsgivareavgifterna generellt med ytterligare 1 procentenhet! Ovanpå detta vill man höja restaurangmomsen, vilket alltså går längre än vad S-MP-regeringen föreslår.

Även på andra områden för SD ren vänsterpolitik. Inom arbetsmarknadspolitiken vill SD riva upp "Laval-lagen och försvåra för utländska företag att verka i Sverige. Man vill också förbjuda kommunala avknoppningar i skola och förskola och införa någon form av "vinstförbud" för företag i välfärdssektorn. Man vill också höja ett antal bidrag och ersättningar kraftigt, och slopa hela avgiften till a-kassan. Denna bidragspolitik går rakt emot Alliansens arbetslinje. Sammantaget hotar SD:s politik enligt finansdepartemantets beräkningar att minska sysselsättningen med 90.000, vilket är mer än vad regeringens politik väntas medföra.

För det andra. Förra mandatperioden röstade SD oftare på Alliansens politik än oppositionens, men denna mandatperiod ser det ut precis tvärtom. Anledningen är att om SD inte har något avvikande förslag så låter man regeringens förslag vinna, oavsett regering. Man kan alltså inte använda SD:s stöd till Alliansregeringen förra mandatperioden som argument för att SD skulle stödja Alliansen i dag. I höstas röstade för övrigt inte SD på Alliansens budget för att de gillade den, utan för att de ogillade regeringens budget ännu mera.

För det tredje finns det idag inget stöd inom något av Allianspartierna för att bilda regering med SD:s passiva eller aktiva stöd. Självklart kan detta förändras över tid, men det krävs i så fall att alla fyra Allianspartierna tar ett sådant beslut eftersom Alliansen vill hålla ihop. Jag bedömer det som ytterst osannolikt inom överskådlig tid. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att före valet 2014 lovade Alliansen att inte bilda regering som byggde på SD:s aktiva stöd. Ett sådant vallöfte bör hållas om inget väldigt oförutsett inträffar.

Jag ser inget problem med att samarbeta med SD i enskilda frågor. Finns det stöd för kloka politiska beslut i enskilda frågor ska man ta vara på det, oavsett parti. Häromveckan gjorde tex Alliansen upp med Vänsterpartiet i Finansutskottet i frågan om bankernas kontanthantering. Då var det SD som räddade regeringen. I en annan fråga kan Alliansen få igenom sina förslag med stöd av SD. Men därifrån till att bilda regering och lägga fram en budget med stöd av SD är det ett mycket stort steg.

Inget är ristat i sten, särskilt inte när dagens regering bryter vallöften på löpande band och för en politik som skadar Sverige. Regeringen spelar ett högt spel och ska inte känna sig alltför säker på att decemberöverenskommelsen överlever om man tänjer för mycket på den. Men för att kunna bilda regering med stöd av andra partier krävs en politisk samsyn i de stora frågorna - budget, skatter, arbetsmarknadspolitik och socialförsäkringar. Den samsynen finns idag inte mellan Alliansen och SD.


Därför röstar jag enligt Decemberöverenskommelsen idag

2015-06-16

I dag ska riksdagen rösta om vårändringsbudgeten för 2015 och de framtida riktlinjerna för den ekonomiska politiken kommande år. I det första ärendet har Alliansen en gemensam reservation, och i den andra har varje Alliansparti en egen reservation, med en gemensam grund som är samma i alla fyra, men där varje parti ger sin syn på olika profilfrågor.

Vid omröstningen om vårändringsbudgeten kommer Allianspartierna i enlighet med Decemberöverenskommelsen att lägga ned sina röster och släppa igenom S-MP-regeringens alternativ. Vid omröstningen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken kommer varje Alliansparti att rösta på sin egen motion.

Jag har tidigare förklarat min syn på Decemberöverenskommelsen. Den slöts för att undvika ett extraval nära inpå det vanliga valet, ett extraval som riskerade lågt valdeltagande och som därmed kunde slutat hur som helst. Moderaterna var öppna för ett extraval, men andra Allianspartier ville inte ha ett extraval. Inte heller Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville egentligen ha ett extraval mitt i en fallade opinionstrend. Även väljarna var enligt opinionsmätningar kritiska till ett extraval. Extraval hade troligen inte heller löst några problem när det gäller regeringsbildningen utan bara kostat en massa pengar. I detta läge var omsorgen om Alliansen det viktigaste skälet till Decemberöverenskommelsen för oss moderater, liksom att det vid ett extraval eller framtida val skulle kunna underlätta för Alliansen att bilda regering.

Personligen hade jag helst sett ett extraval och kämpat för en moderat framgång. Och jag är inte alls övertygad om att Moderaterna tjänar på Decemberöverenskommelsen. Jag är inte heller så säker på att Socialdemokraterna kommer att stå kvar vid överenskommelsen om de förlorar regeringsmakten, jag litar inte alls på dem. Jag skulle självklart helst rösta aktivt på den politik jag själv tycker är bäst. Men jag respekterar att moderaternas partiledning tog beslutet om att vi skulle ingå Decemberöverenskommelsen, de är valda i förtroende av partimedlemmarna och har mandatet att ta sådana beslut. Jag respekterar också att en mycket stor majoritet av riksdagsgruppen står upp för överenskommelsen. Framtiden får utvisa om partiet valt rätt eller fel linje.

Jag kommer att rösta enligt moderaternas partilinje idag, men jag har stor respekt för de av mina kolleger som eventuellt väljer att bli utkvittade vid voteringen eller rösta mot partilinjen. För egen del står jag dock för min linje att stödja Decemberöverenskommelsen och känner inget behov av att kvitta ut mig. Jag har öppet förklarat hur jag resonerar och varför jag röstar som jag gör. Jag gör det dock inte med glädje, utan med tungt hjärta. Den politiska situationen och dagens regering är inte bra för Sverige.

Det finns också ett mycket pragmatiskt skäl att stödja den moderata partilinjen. De övriga Allianspartierna kommer att följa Decemberöverenskommelsen oavsett vad vi moderater gör. Det innebär att Alliansens gemensamma vårändringsbudget ändå inte skulle vinna vid en votering. Då lägger jag hellre min energi på frågor där mitt engagemang kan göra skillnad.





Ett förslag om kriminalisering av terrorismresor lär få ett starkt stöd

2015-06-17

I dag överlämnades en utredning om förslag till åtgärder mot "terrorismresor" till Justitiedepartementet. I linje med en FN-resolution vill utredningen kriminalisera resor som görs i syfte att utföra, planera eller delta i terroristhandlingar eller terroristträning. Det ska också bli straffbart att finansiera, organisera eller i övrigt underlätta en sådan resa.

Justitieminister Mogan Johansson (S) sade vid en presskonferens idag att han räknar med att en ny lag kan träda i kraft den 1 januari 2016. Jag tycker personligen att det borde kunna gå betydligt snabbare än så om bara viljan finns. Det finns ju inte minst ett brett politiskt stöd för en skärpt lagstiftning och därför borde det gå snabbare att få lagen på plats.

En viktig sak att diskutera på vägen är straffskalan. Ett förslag är fängelse i upp till två år. Känns spontant som om det kunde skruvas upp en del.




Avtackning av riksdagens tidigare talman Per Westerberg

2015-06-17

I dag avtackades riksdagens tidigare talman, Per Westerberg (M) av riksdagens nuvarande talman Urban Ahlin (S). Per Westerberg har varit riksdagsledamot i 35 år, och både näringsminister i Carl Bildts regering 1991-94 och talman 2006-2014. En imponerande politisk karriär och en mycket omtyckt partikollega.






Många citat från min blogg efter gårdagens budgetomröstning

2015-06-17

TT citerade mitt blogginlägg igår, inför gårdagens budgetomröstning i riksdagen, vilket gav stor spridning över landet både igår och idag, i såväl rikstäckande media som mindre tidningar och webtidningar. Några exempel:

TT Nyhetsbyrån
Expressen
Göteborgs-Posten
Motala & Vadstena Tidning, MVT.se
Katrineholms-Kuriren
Södermanlands Nyheter
Västerviks-Tidningen
Norran
Kristianstadsbladet
Linköpings Tidning/Kindaposten
Statskoll.se
MSN Nyheter

Borås Tidning ringde och gjorde en egen intervju strax före gårdagens omröstning, och det blev till denna artikel i dagens BT:






125 tillkännagivanden från riksdag till regering detta riksdagsår

2015-06-16

Nu är det dags att summera Alliansens politiska framgångar detta riksdagsår. Och antalet tillkännagivanden till regeringen är rekordstort. Inte mindre än 125 stycken, vilket är ett oslagsbart rekord i Sverige i modern tid. Många rör stora och viktiga samhällsfrågor med stora ideologiska värden. I ett 70-tal av dessa fall har regeringspartiernas egna riksdagsledamöter ställt sig bakom tillkännagivanden till sin egen regering, vilket i sig måste vara helt unikt.

Här är en lista över alla de 125 riksdagsbesluten.

Det intressanta nu är att bevaka hur alla dessa tillkännagivanden hanteras av regeringen. Det är något vi kommer att bevaka noga. Följer inte regeringen riksdagens beslut kommer decemberöverenskommelsen att leva farligt.

Som jämförelse kan nämnas att regeringen endast lagt 10 (!) egna propositioner med skarpa förslag under detta första riksdagsår. Två av dem har de dessutom tvingats dra tillbaka. Övriga propositioner är sådana som Alliansen förberedde före regeringsskiftet eller frågar av mer "teknisk eller allmän karaktär" utan direkt politiskt innehåll. Exempelvis årsredovisningar för myndigheter, riksrevisionsgranskningar och liknande.




Därför röstar jag enligt Decemberöverenskommelsen idag

2015-06-16

I dag ska riksdagen rösta om vårändringsbudgeten för 2015 och de framtida riktlinjerna för den ekonomiska politiken kommande år. I det första ärendet har Alliansen en gemensam reservation, och i den andra har varje Alliansparti en egen reservation, med en gemensam grund som är samma i alla fyra, men där varje parti ger sin syn på olika profilfrågor.

Vid omröstningen om vårändringsbudgeten kommer Allianspartierna i enlighet med Decemberöverenskommelsen att lägga ned sina röster och släppa igenom S-MP-regeringens alternativ. Vid omröstningen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken kommer varje Alliansparti att rösta på sin egen motion.

Jag har tidigare förklarat min syn på Decemberöverenskommelsen. Den slöts för att undvika ett extraval nära inpå det vanliga valet, ett extraval som riskerade lågt valdeltagande och som därmed kunde slutat hur som helst. Moderaterna var öppna för ett extraval, men andra Allianspartier ville inte ha ett extraval. Inte heller Socialdemokraterna och Miljöpartiet ville egentligen ha ett extraval mitt i en fallade opinionstrend. Även väljarna var enligt opinionsmätningar kritiska till ett extraval. Extraval hade troligen inte heller löst några problem när det gäller regeringsbildningen utan bara kostat en massa pengar. I detta läge var omsorgen om Alliansen det viktigaste skälet till Decemberöverenskommelsen för oss moderater, liksom att det vid ett extraval eller framtida val skulle kunna underlätta för Alliansen att bilda regering.

Personligen hade jag helst sett ett extraval och kämpat för en moderat framgång. Och jag är inte alls övertygad om att Moderaterna tjänar på Decemberöverenskommelsen. Jag är inte heller så säker på att Socialdemokraterna kommer att stå kvar vid överenskommelsen om de förlorar regeringsmakten, jag litar inte alls på dem. Jag skulle självklart helst rösta aktivt på den politik jag själv tycker är bäst. Men jag respekterar att moderaternas partiledning tog beslutet om att vi skulle ingå Decemberöverenskommelsen, de är valda i förtroende av partimedlemmarna och har mandatet att ta sådana beslut. Jag respekterar också att en mycket stor majoritet av riksdagsgruppen står upp för överenskommelsen. Framtiden får utvisa om partiet valt rätt eller fel linje.

Jag kommer att rösta enligt moderaternas partilinje idag, men jag har stor respekt för de av mina kolleger som eventuellt väljer att bli utkvittade vid voteringen eller rösta mot partilinjen. För egen del står jag dock för min linje att stödja Decemberöverenskommelsen och känner inget behov av att kvitta ut mig. Jag har öppet förklarat hur jag resonerar och varför jag röstar som jag gör. Jag gör det dock inte med glädje, utan med tungt hjärta. Den politiska situationen och dagens regering är inte bra för Sverige.

Det finns också ett mycket pragmatiskt skäl att stödja den moderata partilinjen. De övriga Allianspartierna kommer att följa Decemberöverenskommelsen oavsett vad vi moderater gör. Det innebär att Alliansens gemensamma vårändringsbudget ändå inte skulle vinna vid en votering. Då lägger jag hellre min energi på frågor där mitt engagemang kan göra skillnad.




Miljöpartiet vägrar släppa den orimliga tanken på medborgarlön

2015-06-15

Miljöpartiets kongress innehöll ett antal märkliga och verklighetsfrånvarande beslut, vilket kanske egentligen inte förvånar. Det brukar ju vara så, och ansvarstagandet verkar ine direkt ha ökat till följd av regeringsansvaret.

Bland alla obegripliga beslut måste väl ändå förslaget om en utredning om konsekvenserna av införande av basinkomst vara. Basinkomst är alltså det nya namnet på den gamla "medborgarlönen".

Jag kan berätta för Miljöpartiet att det knappast behövs någon utredning. Om samhället betalar ut en medborgarlön till människor så minskar intresset att arbeta. Då minskar skatteintäkterna och pengarna räcker vare sig till välfärd, pensioner - eller för att finansiera medborgarlönen. Det är inte konstigare än så.




Mitt förslag: Gör årlig omräkning av taket för ränteavdrag

2015-06-15

Många bedömare menar att de svenska hushållens skuldsättning är för hög. Jag har tidigare resonerat kring detta och lutar mer åt den mer nyanserade syn som bland annat Finansinspektionen har. De menar att i Sverige äger allt fler sina bostäder, i stället för att hyra. Det gör att fastighetsbolagen inte lånar lika mycket för att bygga hyresrätter, och att hushållen i stället blir mer skuldsatta för att köpa nyproducerade bostadsrätter. Totalt har inte de samlade skulderna för bostäder ökat så mycket så det ser ut om man bara ser på hushållen. Samtidigt är det givetvis bekymmersamt med extrema prisuppgångar på bostäder, främst i våra storstäder och på universitetsorterna. På vissa ställen är priserna helt orimliga. Frågan är hur man på bästa sätt dämpar denna utveckling?

Det har under ett antal år funnits en osund kultur att man kan låna mycket stora summor utan minsta tanke på att amortera. Nu ser vi hur detta förändrats i rätt riktning de senaste åren. De flesta bolånetagare med hög belåning amorterar idag, bland nya låntagare med höga skulder amorterar i stort sett alla. Kreditgivarna har skärpt sig. Frågan är väl därför om det egentligen behövs nya tvingande regler amorteringskrav? Frågan är också hur ännu hårdare amorteringskrav skulle slå mot samhällsekonomin i övrigt? Mot sparande, investeringar och konsumtion?

Förslagen att höja fastighetsskatten för att dämpa prisutvecklingen ställer jag mig ytterst negativ till. Höjd fastighetsskatt slår exempelvis oerhört orättvist eftersom den saknar koppling till hushållens betalningsförmåga. Det är en extremt orättvis skatt som slår hårdast mot dem med låga inkomster.

Återstår då diskussionen om att minska, trappa ned eller avskaffa ränteavdragen. Försämrade ränteavdrag för alla låntagare kan i sig skapa en kris om det genomförs snabbt. Risken finns att en sådan lagändring sammanfaller med ett stigande ränteläge och då kan de slå extra hårt. Men jag har däremot ett eget förslag som jag tycker vore värt att pröva, och som direkt skulle påverka de mest extrema bostadskrediterna. Det handlar om att årligen anpassa taket för fullt ränteavdrag.

Sedan 1990-talets skattereformen gäller lite förenklat full avdragseffekt, 30% skattereduktion, för utgiftsräntor upp till 100.000 kronor. Därutöver reduceras avdraget till 70%, dvs 21% afvdragseffekt i stället för 30% (Jag bortser nu från alla övriga överskott eller underskott av kapital som personen kan ha, samt hur det blir om flera låntagare fördelar ränteavdragen mellan sig). Taket på 100.000 infördes när en normal bolåneränta i vart fall låg över 10%, vilket innebar att man då som ensam låntagare kunde låna runt knappt en miljon med full avdragseffekt. Idag ligger bolåneräntorna under 2%. Det innebär att man idag kan låna över 5 miljoner och få fullt avdrag för räntekostnaderna. Man kan fundera över om detta är rimligt och om det var det som var tanken med 1990-talets skattereform?

Mitt förslag är därför att taket för fullt ränteavdrag skulle räknas om inför varje år efter statslåneräntan 1 november året före (som man gör på en del andra områden i skattelagstiftningen). Det skulle innebära att man med dagens ränteläge kanske bara skulle få full avdragseffekt för de första 20-25.000 kronorna. Därutöver skulle ränteavdraget trappas ned till 21%. Jag tycker också man skulle kunna överväga fler trappsteg så att ränteavdrag över en viss nivå reduceras ytterligare. Kanske ännu en nedtrappning till 50% för extrema räntekostnader, dvs en avdragseffekt på 15%? Eller kanske rent av en gräns där räntor över viss nivå inte ger något ränteavdrag alls?

Mitt förslag skulle inte drabba dem med befintliga normala bostadslån, men skulle göra det avsevärt dyrare att med lånade pengar betala fantasisummor för en bostad. (Det är dessutom dessa bostäder som gynnats allra mest av den sänkta fastighetsskatten). Sannolikt skulle mitt förslag dämpa prisutvecklingen, men utan att riskera att hushåll med mer normala bostadslån drabbas. Jag tycker mitt förslag är värt att diskutera.




Svenska folket vill att föräldrarna ska få bestämma själva

2015-06-14

Enligt en opinionsundersökning som gjorts av Sifo för SVT NYheter och som presenterades i helgen är stödet för en individualisering av föräldraförsäkringen mycket svagt bland svenska folket.

Endast 18 procent tycker det ska vara obligatoriskt att dela föräldraförsäkringen lika mellan föräldrarna. 16 procent anser att det ska vara tre pappamånader. 43 procent anser att det ska vara som idag, med endast två pappamånader. 23 procent är tveksamma. Bland de sistnämna kan man väl misstänka att det lär finnas en del som i likhet med mig tycker att man borde avskaffa även dagens två pappamånader. Det är ju en linje som officiellt förespråkas av såväl KD som SD, och även av allt fler moderater och centerpartister.

Jag tror - förutom att det är fel i sak - att det är ett stort politiskt vågspel att lagstifta om tvingande könskvotering, oavsett om det gäller föräldraledighet, styrelserepresentation i börbolag eller något annat. Svenska folket gillar inte att andra bestämmer över dem. De partier som vill inskränka människors rätt att besluta om sina egna liv och hur de ska ta hand om sina egna barn riskerar väljarnas hårda dom. Störst vågspel är det kanske för våra Alliansvänner i Folkpartiet. Stödet för en tredje pappamånad kan bli partiets ödesfråga som skickar dem ur riksdagen. Jag har efter mina tidigare blogginlägg i ämnet fått reaktioner från flera fp-väljare som säger att detta kommer att få dem att byta parti nästa val. Och i senaste SIFO syns att FP backar medan övriga tre Allianspartier går framåt. Jag hoppas Folkpartiet tänker om innan det är för sent.




Försommar

2015-06-14

Några bilder från vår försommarträdgård.









Ibland saknar man ord

2015-06-13

Olyckor, sjukdom, ålder och katastrofer medför ständigt att människor vi har omkring oss rycks bort. Men det är samtidigt en del av livet. Vi kan inte skydda oss mot allt. Hur hemskt det än är går det ändå på något sätt att motvilligt ta in och acceptera, även om sorgen för dem som berörs alltid är stor.

Men när någon berövar någon annan livet avsiktligt och en ung människa som har hela livet framför sig rycks bort så saknar man ord. Ondskan är så svår att ta in. Sorgen likaså.

Som förälder till två ungdomar kan man bara tänka sig vilken fruktansvärd fasa som drabbat Lisa Holms familj. Man blir så oerhört starkt berörd.

Varför?





Med luftballong över Göteborg i sommarkvällen

2015-06-12

I kväll var det äntligen dags - vädret var bra och vindarna rätt, så det blev en timslång tur med luftballong över Göteborg. Att hitta lämplig startplats för att pricka in Ullevi var inte enkelt, vår polit ville glida fram över arenan under den pågående rockkonserten. Vi gjorde första försöket att hitta en startplats i Bräcke på Hisingen, men vindriktningen var int optimal, så vi fick köra tillbaka över Göta Älv till en ny plats. Till slut bestämdes det att vi skulle starta uppstigningen från Sandarnas IP nära Älvsborgsbrons fäste på fastlandssidan.

Vi var tio passagerare som skulle resa med ballongen, och det ingår i upplevelsen att man hjälper till att göra i ordning ballongen före avfärd och även att packa ihop all utrustning efter turen. En tämligen tidskrävande upgift.

På bilden står jag och hustrun framför ballongkorgen innan vi tar ned den från släpkärran.







Så här såg vi ut från marken på väg upp!


På vägen gled vi med vinden över centrala Göteborg på låg höjd. En mycket vacker tur i ett underbart sommarväder.




Avenyen och Götaplatsen. Th Ullevi och pågående rockkonsert. Vår pilot prickade in arenan exakt!


Liseberg och Korvägen från luften. Th Sävenäs Rangerbangård i en intressant vinkel.




Regeringen berättar inte sanningen för pensionärerna

2015-06-11

I dag gör regeringen stor sak av att man tänker "sänka skatten för pensionärerna". Men man berättar bara en del av sanningen.

För det första får lågtifrån alla pensionärer sänkt skatt. I huvudsak sänks skatten för dem med pensioner upp till 10.000 per månad. Men dessa betalar redan idag väldigt lite i skatt. Skattesänkningen omfattar ca 250 kronor per månad för den med 10.000 i pension. För dem med lägre pension blir skattesänkningen betydligt lägre. Pensionärer med pensioner över 20.000 per månad får ingen skattesänkning alls.

För det andra höjer regeringen arbetsgivareavgifterna för pensionärer som arbetar eller driver egen verksamhet. Denna höjning ger sammantaget nästan lika mycket i intäkter för statskassan som kostnaden för att sänka skatten för pensionärerna. Det blir alltså pensionärer som arbetar eller driver egen verksamhet som får betala skattesänkningarna för övriga pensionärer!

För det tredje höjer regeringen avgifterna för pensionärer med hemtjänst, genom att dra in en del av statsbidraget till kommunerna för hemtjänstkostnaderna. För pensionärer med låga pensioner och hemtjänst kommer de höjda kostnaderna för hemtjänst att äta upp hela skattesänkningen och mer därtill. Inte ens om man räknar med höjt bostadstillägg kommer dessa pensionärer att gå plus med regeringens politik. För pensionärer med genomsnittlig eller lite högre pension blir det en ännu större försämring.

Alliansen sänkte skatten för pensionärer med betydligt större belopp än vad regeringen nu föreslår. Vi har sänkt skatten för pensionärer vid fem tillfällen (2009, 2010, 2011, 2013 och 2014) med sammanlagt 16,45 miljarder kronor. En pensionär med en årsinkomst pa ̊200 000 kronor har fått en skattelättnad på närmare 11 000 kronor per år genom dessa skattesänkningar. Pensionärerna med lägst pensioner har procentuellt tjänat mest på skattesänkningarna och alla pensionärer har fått sänkt skatt under Alliansen. Moderaterna utesluter inte ytterligare skattesänkningar för pensionärerna i framtiden.

Det allra största hotet mot pensionärernas ekonomi är att alltför många inte jobbar och att för många slutar jobba för tidigt. Då blir det till slut också för låga pensioner. Att fler äldre friviiligt vill jobba längre är därför mycket viktigt. Vi har därför infört ett förstärkt jobbskatteavdrag för alla över 65 år. I höstens moderata budget breddar vi satsningen till att också innefatta 64-åringar.

Sammanfattningsvis - regeringen låtsas att man stärker pensionärernas ekonomi, men i själva verket blir det för de flesta en försämring. Och med regeringens politik finns stor risk för ökad arbetslöshet och minskat sysselsättning. Detta kommer direkt att slå mot pensionerna.




Moderata Västsvenska bänken firade in sommaren

2015-06-11



I går kväll träffades moderaterna från Västsverige (Västra Götaland och Halland) för en liten sommarfest. Sill och förskpotatis, nubbe, jordgubbar och glass. Men först tog vi ett glas skumpa på taket till moderaternas partikansli på Mynttorget i Gamla Stan där min kollega Cecilie tog denna gruppbild. (Tyvärr saknas ganska många på grund av andra aktiviteter samma kväll). Utsikten från taket är fantastisk, till vänster nedan gamla riksdagshuset med Operan och Kungsträdgården i bakgrunden. Till höger utsikt över taken i Gamla Stan med Riddarfjärden och Stockholms Stadshus.






Fler LO-fackliga konflikter med S-regering

2015-06-10



Fram till 2007 förekom ett betydande antal tvister och blockader kring kollektivavtal på svensk arbetsmarknad. Men från Alliansens makttillträde började det lugna ned sig, och under våra åtta år var antalet konflikter på svensk arbetsmarknad rekordlåga. Under slutet av 2014 syntes ett trendbrott där antalet konflikter och blockader ökade igen. Och bara under årets första fem månader hade LO-förbunden lagt lika många konfliktvarsel som under hela 2013. Allt enligt ridningen Arbetet nyligen.

Man kan alltså konstatera att det rått lugn och ro på svensk arbetsmarknad under Alliansregeringens tid, men att konflikterna och oron nu ökar igen med en Socialdemokratiskt ledd regering. Kanske ligger politiska skäl bakom där LO känner ett behov av att visa sin makt? Personligen tror jag dessutom att LO-facken också kände en viss oro under Alliansens tid att konflikträtten skulle kunna begränsas om den missbrukades (trots att Alliansen var mycket tydliga med att inte förändra grunderna i arbetsrätten). Men nu med en S-regering som ensidigt går LO:s ärenden vågar LO ta ut svängarna igen.

Alliansen upprätthöll en rimlig balans mellan arbetsmarknadens parter och vägrade genomföra förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen på ena partens begäran. Vi föredrog förhandlingslösningar mellan parterna framför lagstiftning. Nu har vågskålen tippat över till LO:s favör. Det är naturligtvis Socialdemokraternas skuld till LO för insatserna under valrörelsen som nu ska betalas genom av LO beställda lagändringar.

Jag tycker personligen vissa LO-förbund skämmer ut sig med sitt agerande på svensk arbetsmarknad idag. Om man måste ta till blockader och konflikter för att tvinga små arbetsgivare (ibland med endast familjemedlemmar anställda) att underteckna kollektivavtal måste det vara ett allvarligt fel i hela hanteringen. Facken borde i stället pröva en annan väg och framhålla kollektivavtalens fördelar och föra en seriös deiskussion med berörda arbetsgivare. Och kanske också fundera över om det man kräver i avtalen är rimligt och skäligt? Om det var det skulle sannolikt de flesta arbetsgivare inte ha något emot att skriva under ett kollektivavtal?

Saco och TCO har i princip helt lämnat tanken på att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram kollektivavtal. Samma sak verkar gälla vissa av LO-förbunden, medan andra (där Livs är värst) satt konflikter i system. Fackliga konflikter, inte minst mot småföretag, måste användas med mycket stor restriktivitet. Om de fackliga organisationerna missbrukar konfliktvapnet kommer detta förr eller senare att driva fram högljudda krav på att begränsa fackens konflikträtt. Det kommer också att skrämma bort medlemmar från facket och minska den fackliga organisationsgraden. Det skulle i sin tur i grunden underminera den svenska modellen. Konfliktvapnet måste användas med förnuft och måttfullhet!




Partiledardebatten avslöjade obarmhärigt dagens svaga regering

2015-06-10



Foto: Melker Dahlstrand, Riksdagens hemsida

Dagens partiledardebatt var en kamp mellan sex färgstarka politiker och två extremt svaga. Alliansens fyra partiledare var sammansvetsade som vanligt och gjorde en stark insats. Anna Kinberg Batra (M) fullständigt pulvriserade den svaga S-MP-regeringen (vilket i och för sig inte är särskilt svårt). Från Stefan Löfvén och Åsa Romson kom bara tomma floskler. Sällan har en statsminister och en vice statsminister sagt så litet av substans med så många ord och klätts av i debatten så totalt som skedde idag. Det var stundtals rent pinsamt. Frågan är om Sverige i modern tid någonsin haft en svagare statsminister? Anna Kinberg Batra var betydligt mer statsmannamässig än Stefan Löfvén trots att hon bara varit partiledare några månader. Till och med Jonas Sjöstedt (V) glänste jämfört med Löfvén och Romson. Och Jimmie Åkesson (SD) gjorde en stark insats, särskilt när han kom in på familjepolitikens område.

Det mest anmärkningsvärda var kanske att medan alla partiledare enligt kutym i riksdagen tog i hand och tackade varandra efter debatterna så vägrade Åsa Romson (MP) demonstrativt att ta Åkesson i hand utan gick bara nonchalant förbi honom och vägrade tacka för debatten. Ytterst ovärdigt en vice statsminister. Jag börjar inse att Åsa Romson står för allt det jag ogillar mest inom politiken. Både som person och när det gäller politikens innehåll. Hyckleri, dubbla budskap, ställa krav på andra som man inte lever upp till själv, arrogans, otrevlig debattstil och dessutom en tro på att hon vet bäst och ska bestämma över alla andra. Radarparet Löfvén och Romson är en katastrof för Sverige.

Uppdatering: Jag blev för övrigt citerad från twitter i Aftonbladet angående kritik mot Åsa Romson





Unikt hård kritik mot regeringen från konstitutionsutskottet

2015-06-09

Konstitutionsutskottet har levererat ett unikt enigt och omfattade betänkande. Man uttalar i årets vårgranskning enig kritik i ett ovanligt stort antal ärenden. Totalt hade KU 30 anmälningar att granska, varav 21 mot den sittande regeringen och 7 mot den tidigare Alliansregeringen. Konstitutionsutskottet riktar enig kritik och synpunkter mot den sittande regeringen Löfvén i hela tio granskningsärenden. Tidigare Alliansregering får ingen kritik.

Inte någon gång i modern tid har ett enigt KU riktat kritik i så många ärenden mot sittande regering. Vid en genomgång av 20 års granskningsbetänkanden fann vi att KU i kritiserade regeringen i mellan 1 och 8 granskningsärenden per år. I genomsnitt har KU kritiserat regeringen i 4,5 granskningsärenden per år. 18 av de senaste 20 åren har KU riktat enig kritik mot regeringen i mellan 1 och 5 ärenden. Årets granskningsrapport med enig kritik mot regeringen i tio ärenden är därmed anmärkningsvärd.

De viktigaste ärendena där utskottet riktar kritik mot regeringen är ärendet om regeringens beslut att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats, frysningen av Förbifart Stockholm, hanteringen av erkännande av Staten Palestina, beredningen av regeringens proposition om avskaffande av vårdvalet samt klimat- och miljöminister Åsa Romsons uttalanden om licensjakt på varg.

Inte minst verkar det som att oenighet mellan regeringspartierna och dåliga förberedelser inför regeringsmakten ligger bakom de fel av regeringen och enskilda statsråd som konstitutionsutskottet har kunnat konstatera.




Håller samhället på att helt tappa kontrollen över vissa områden?

2015-06-09

Allt fler tecken syns på att samhället efterhand börjar tappa kontrollen över vissa utanförskapsområden i våra större städer. I Göteborg är det främst delar av Hisingen och de nordöstra stadsdelarna som regelbundet drabbas av skjutningar och rent av regelrätta avrättningar. I vissa Stockholmsförorter syns en liknande utveckling, men även i exempelvis Hässleholmen i Borås syns en liknande tendens.

Värst av alla dessa områden är kanske Rosengård i Malmö. I natt var det dags igen, denna gång för något som mer verkar ha varit en regelrätt eldstrid mitt inne i ett bostadsområde på Ramels Väg. Enligt polisen sköt först flera personer mot en fasad. Fönstren i två lägenheter träffades. Eldgivningen besvarades av en eller flera skyttar på gården och sedan från minst två lägenheter i det hus de skjutit mot. 27 personer har gripits misstänkta för mordförsök och försök till vapenbrott. Positivt i sammanhanget var att ett större antal polispatruller snabbt var på plats och kunde gripa personer på gården, i en lägenhet och i fordon på väg från platsen. I detta fall verkar polisen ha gjort en stark insats.

I andra fall tvekar däremot såväl polis som brandkår och ambulans att köra in av rädsla för våld och stenkastning. Om vi hamnar i ett läge där vissa enklaver inne i våra städer lämnas åt sitt öde för att ordningsmakt och räddningstjänst inte längre vågar åka in av rädsla för sin egen säkerhet så har vi fått en helt ny situation i vårt samhälle. Då lämnas makten till kriminella grupperingar som i praktiken tillåts styra och som använder dessa av samhället övergivna enklaver som bas för kriminella angrepp mot resten av vårt samhälle. I en rapport från oktober 2014 skriver Rikskriminalpolisen följande:

"I Sverige finns i nuläget 55 geografiska områden där lokala kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer – från storstäder till mindre orter"

"Vanligt förekommande brott bland de lokala kriminella i områdena är bland annat öppen narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället. Samtliga av de nämnda uttrycken manifesterar offentligt kriminell makt och blir en påminnelse om vad de kriminella aktörerna är kapabla till. Det tillsammans med aktiva påtryckningar mot lokalsamhället i form av hot, våldshandlingar och utpressning antas ligga till grund för den rädsla Polisen uppfattar finns i lokalsamhället. Rädslan tar sig uttryck i att det är svårt att få personer att delta i rättsprocessen mot de lokala kriminella.

Utveckling i områdena har medfört svårigheter att utreda brott. Polisen har även i andra avseenden svårt att arbeta i dessa områden, bland annat på grund av att omgivningen reagerar mot Polisen vid ingripanden eller genom att angripa Polisens fordon.

Polisens svårigheter med att stävja de nämnda problemen kan vara en bidragande faktor till att allmänheten i flera fall uppfattar det som att det är de kriminella som styr i områdena. En sådan uppfattning kan ifrågasatta Polisens roll som garant för trygghet, och på sikt minskar allmänhetens benägenhet att vända sig till Polisen. Situationen i dessa områden är bekymmersam och har i flera fall medfört att Polisen inte kunnat fullgöra sin uppgift.
"

Vad händer den dag vi helt tvingas kapitulera för dessa kriminella grupperingar? Vilket samhälle får vi då?




Sverige behöver en färdplan för framtida Nato-medlemskap

2015-06-08

I en intervju med Svenska Dagbladet i dag efterlyser moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och försvarspolitiske talespersonen Hans Wallmark en tydlig färdplan för ett svenskt medlemskap i Nato. Målet är en svensk ansökan under nästa mandatperiod, vilket kräver förberedelser och en bred nationell debatt om Sveriges framtida säkerhet och försvar. Förslaget om en tydlig färdplan med sikte på en svensk ansökan om medlemskap i Nato under nästa mandatperiod kommer från Moderaternas arbetsgrupp ”Säkerhet i en orolig omvärld”.

Ett Natomedlemskap är det enda försvarssamarbete som på lång sikt stärker Sveriges säkerhet och förmåga. Vi måste förbereda oss för en ansökan för att kunna ta det steget när tiden är mogen. Det kraftigt försämrade säkerhetsläget i vårt närområde kräver både ett starkare försvar och ett fördjupat internationellt försvarssamarbete, framförallt med Nato.

Sverige har ett allt närmare samarbete med Finland på försvars- och säkerhetsområdet och Moderaterna kommer därför att föra en dialog med finska företrädare kring förutsättningarna för ett svenskt och finskt medlemskap. Vidare kommer samverkan ske med systerpartier i närliggande Natoländer, till exempel Norge och Tyskland. Moderaterna kommer även att söka dialog inom Alliansen kring Sveriges relation med Nato.

Numera är 22 av 28 EU-länder medlemmar av Nato och det är bara dessa som har tillgång till den europeiska säkerhetspolitikens innersta kärna. Det är ytterst bara Nato som har förmågan att säkra EUs medlemsländers territoriella integritet. I ljuset av Rysslands allt mer aggressiva agerande mot länderna i dess närhet samt återkommande hot och territoriella kränkningar spelar Nato en avgörande roll för att upprätthålla säkerheten i Europa.

Behovet av ett Nato-medlemskap understryks av Försvarsmaktens bedömning att trots de satsningar som Sverige nu gör på försvaret kommer vår relativa förmågan i omvärlden att minska bortom 2020. Dessutom står Sverige inför stora materielbehov efter 2020 som kommer att kräva betydande resurser.




Flera bra moderata förslag om förskolan - och ett riktigt dåligt

2015-06-08

Alliansen lyfte under sin regeringstid förskolan på ett sätt som ingen annan regering tidigare åstadkommit. Vi införde en allmän (men frivillig) förskola för alla barn från tre års ålder, där 15 timmar i veckan blev avgiftsfria. Vi förtydligade och skärpte samtidigt det pedagogiska uppdraget i form av en ny läroplan, och gjore förskolan till en egen skolform. Vi lyfte också förskollärarens viktiga roll, exempelvis avsattes 200 miljoner årligen under 2009-2011 till Förskolelyftet. Lyftet innebar att förskollärare och barnskötare fick möjlighet till fortbildning och runt 7 000 anställda deltog i satsningen.

I sitt valmanifest föreslog Alliansen ytterligare satsningar på förskolan, satsningar som delvis också blir verklighet i och med att Alliansens budget för 2015 röstades igenom av riksdagen. Det betyder bland annat att Kommunerna får 375 miljoner för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, exempelvis mindre barngrupper eller ökad personaltäthet. Samtidigt bygger vi ut förskollärarutbildningen med 25%, satsar på fortsatt vidareutbildning av förskolelärare (förskolelyftet). Vi ger också Skolinspektionen utökade möjligheter att göra stickprovskontroller av förskolorna ute i verksamheterna.

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra presenterade flera nya förslag kring förskolan i sitt sommartal i lördags. Bland annat att vi vill satsa ännu mera än regeringen - en hel miljard per år - på mindre grupper i förskolan och för att premiera förskolor som arbetar aktivt med språkinlärning. I grunden är detta bra förslag, på många ställen är barngrupperna alltför stora. Minskning av barngrupperna måste dock gå hand i hand med att nya förskollärare utbildas. Det är också viktigt att tänka på att för stora barngrupper inte är ett problem på alla ställen i landet, på en del orter är det snarare brist på barn. Där behöver kommunerna snarare extra resurser för att kunna värna hotade skolor och förskolor.

Mindre lyckat känns förslaget om att den allmänna förskolan ska utökas till att gälla från två års ålder i stället för dagens tre. Det skulle innebära att Sveriges familjer får möjlighet till avgiftsfri förskola för sina barn 15 timmar i veckan redan från det att barnet är två år gammalt.

I ett läge med brist på både förskollärare och vanliga lärare, för låga lärarlöner, för stora barngrupper, befintliga problem med ryckighet i verksamheten redan på grund av dagens 15-timmarsbarn och allmän brist på resurser i skolan så vill alltså moderaterna prioritera 15 avgiftsfria förskoletimmar för 2-åringar. För mig som tidigare ledamot i utbildningsutskottet är det närmast obegripligt. Det känns mycket viktigare att satsa på kvalitén och lärartätheten i förskolan för barn från 3 år och uppåt än att ytterligare sänka avgifterna för 2-åringar. Den pedagogiska forskningen är dessutom ganska tydlig med att det pedagogiska innehållet i förskolan är absolut viktigast från 3 år och uppåt, och avsevärt mindre betydelsefullt för en tvååring.

De allra flesta tvååringar går för övrigt redan i förskolan, och jag vet ingen undersökning som visar att de föräldrar som inte har sina barn i förskola håller barnen hemma av ekonomiska skäl. Vi har ju redan en extremt generös maxtaxa (som legat på samma nivå i elva år utan uppjustering) och det finns knappast någon anledning att slopa avgiften helt för 15 timmar i veckan av familjeekonomiska skäl. Det finns för övrigt inget som är gratis – det betalas bara på annat sätt, genom höjda skatter. Vill man stärka barnfamiljernas ekonomi ytterligare är det bättre med utökade skattesänkningar eller höjda grundavdrag.

I ett läge där det redan råder personalbrist och stora barngrupper underlättas givetvis inte situationen om ännu fler av de allra minsta barnen ska gå fler timmar i förskolan. Kostsamt blir det också, det är dessa allra minsta barn som kräver allra störst personaltäthet på förskolan. Vilket lär dra resurser från de lite större barnens betydligt mer omfattande pedagogiska behov samtidigt som det förvärrar bristen på förskollärare. Och som sagt, redan idag klagar personalen över att det blir en ryckig verksamhet när allt fler barn till föräldralediga, arbetslösa eller sjukskrivna väljer att ha sina barn kostnadsfritt i förskolan 15 timmar per vecka. Om denna rätt till 15 kostnadsfria timmar utökas även till tvååringar blir situationen ännu värre.

Jag tycker mitt eget parti tänker fel i denna del, det känns på något märkligt sätt som om Alva Myrdals ande svävar över moderaterna. Att förskola rent generellt är bra är en sak, att ytterligare sänka avgiften är en helt annan. Det känns som att moderaterna kopierar gammal S-politik som redan passerat bäst-före-datum. Förskolan är såpass bra och viktig att den är värd att betala för.




Tiggeridebatten engagerar - är vi svenskar naiva?

2015-06-08

Från Borås Tidning igår. Och visst engagerar debatten. Förutom alla kommentarer har jag nu fått tre debattrepliker mot mig i Borås Tidning. Det kommer säkert några till. Självklart kommer jag att skriva en samlad slutreplik framöver.

Jag kan också rekommendera senaste numret av Magasinet Neo där det finns en lång artikel om tiggeriet skriven av Mattias Svensson. Bland annat uppgifter från trovärdiga källor (bland annat Stadsmissionen i Stockholm) om fejkade handikapp för att få in mer pengar och en del andra reflektioner. Artikel- författaren anser inte att själva tiggeriet bör förbjudas, han tycker "tiggeriet och tiggarna kan tolereras utan att idealiseras".

Mattias Svensson citerar i artikeln även Iveta Cherneva, människorättsjurist som arbetar för FN:s Höga kommissionär för mänskliga rättigheter i Geneve. Hon säger "Folk är så naiva! Jag som är uppvuxen i Bulgarien har haft insikten med mig från nunga år att man inte ger till tiggare. Det är en bluff, en välorganiserad bluff, vilket också framgår av de polisrapporter och vittnesmål jag studerat." Hon fortsätter med att säga "Fråga vilken hjälporganisation som helst och de säger samma sak: Ge inte pengar till tiggare! Någon annan tar pengarna, du göder en cynisk industri". I vilken mån hon har rätt eller fel kan jag inte bedöma, men jag delar hennes åsikt att många är naiva när man tror att alla tiggare är här frivilligt och får behålla pengarna själva.




Målfyrverkeri av Elfsborg

2015-06-08

Elfsborg gjorde en riktigt bra insats i sista matchen i allsvenskan före sommaruppehållet och besegrade Gefle med hela 5-1 hemma på Borås Arena igår. Elfsborg är nu målfarligaste laget i serien och jagar IFK Göteborg som ryckt i tabellen efter ett makalöst flyt de senaste matcherna. Men serien är lång, 17 omgångar återstår! (Bilden från Elfsborgs hemsida)






Moderaterna i Södra Älvsborg fjärde starkaste valkretsen i landet

2015-06-08

Den senaste SCB-mätningen nedbruten på riksdagsvalkretsar, visar återigen att Moderaterna i vår riksdagsvalkrets, Södra Älvsborg, har ett starkt stöd. Endast tre riksdagsvalkretsar i landet uppvisar starkare siffror för moderaterna. Vi ligger med våra 29,3% långt över genomsnittssiffrorna för moderaterna på riksnivå.

Intressant är dessutom att Moderaterna i Södra Älvsborg är lika starka som Socialdemokraterna, S får 29,7% mot moderaternas 29,3%.




Nationen Sverige är värd att vara stolt över

2015-06-06

Sverige är värt att vara stolt över, trots sina fel och brister. Och hissa flaggan och värna om vår nation är inget man ska skämmas över även om det ibland låter så i den alltmer förvrängda samhällsdebatten där nationsgränser är något fult som ska bekämpas.

En nation är som en förening där man med sina medlemsavgifter (skatter) hjälps åt för att föreningen ska kunna ge stöd och service till de medlemmar som har behov av detta (skola, sjukvård, äldreomsorg, socialförsäkringar, pensioner). En sådan förening kan inte vara global, utan måste brytas ned i mindre enheter. Utan de svenska nationsgränserna skulle aldrig vår välfärdsstat kunna fungera såpass bra som den gör. Och det vill nog de flesta att den ska fortsätta göra.

Så idag hissar vi stolt den svenska flaggan!




Moderatledda kommuner bygger flest nya bostäder

2015-06-06

Tidningen Dagens Samhälle har i senaste numret en granskning av bostadsbyggandet i de svenska kommunerna. Detta med bakgrund i att Socialdemokraternas kongress nyligen beslutade om att 500.000 bostäder ska byggas fram till 2030. För min del är i och för sig den typen av mål ganska meningslösa, man kommer ju aldrig att ställas till svars i närtid om man inte når ett mål som ligger så långt in i framtiden. Man kunde lika gärna utlovat 2 miljoner nya bostäder till 2078, eller 5 miljoner till år 2135. Viktigast är vad man gör idag för att öka byggandet?

Dagens Samhälle visar att 35 av de 50 kommuner som bygger mest i förhållande till sin befolkning var Alliansstyrda när byggplanerna antogs. Bara 15 var S-styrda. Av de 18 kommuner som bygger mest var hela 12 Moderatledda. Bollebygd är en av dessa kommuner, där moderaterna styrde när dagens byggplaner antogs. Bollebygd ligger på en stark 11:e plats av alla 290 kommuner.

Dagens Samhälle konstaterar också att regeringens mål om 250.000 nya bostäder fam till 2020 (något lägre mål än den avgående Alliansregeringen hade) kommer att nås om byggande fortsätter i dagens takt. Faktum är att man då kommer att nå 300.000 nya bostäder fram till 2020. Så det var inte något speciellt farligt mål att sätta upp.

Å andra sidan anser Boverket i en rapport från april i år (skrev om det på bloggen 2/4) att regeringens mål om 250.000 bostäder fram till 2020 inte kommer att räcka till. Inte heller den tidigare Alliansregeringens mål om ännu fler nya bostäder. Befolkningen har under de första prognosåren 2012–2014 ökat mer än vad den ursprungliga beräkningen angav och framför allt förväntas denna utveckling fortsätta framöver. Huvudskälen till den extrema bostadsbristen är främst att befolkningen ökar så kraftigt, vilket till största delen kan förklaras av det mycket omfattande flyktingmottagandet.

Det är dags för både den S-ledda regeringen och de S-styrda kommunerna att öka ambitionerna för bostadsbyggandet. Och då syftar jag inte på skattesubventioner utan på konkreta åtgärder av det slag som Alliansen tidigare presenterat.

I sammanhanget rekommenderar jag läsning av denna ledare i Borås Tidning 22 maj, men ett antal kloka tankar kring hur man kan få ytterligare fart på byggandet av hyresrätter.




SVT sprider felaktiga siffor om syriernas utbildningsnivå

2015-06-05

I går påstod Sveriges Television att "aldrig tidigare har så många välutbildade flytt till Sverige" och att "in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer". Allt enligt en egen granskning som SVT gjort som påstås visa att "var tredje syrisk flykting är högutbildad". I artikeln visar man också att allt fler ansöker hos UHR (Universitets och Högskolerådet) respektive Socialstyrelsen om att få sina utländska examina godkända. Antalet ansökningar har ökat med 55% under 2014. I dag kommer kritik mot SVT:s påståenden från forskaren Tino Sanandaji vid Handelshögskolan i Stockholm. Även Dagens Industri ifrågasätter i dagens ledare SVT:s siffror.

Dels är det enligt Dagens Industri så att bland de 5.398 som fick en utländska examen validerad under 2014 fanns det inte bara flyktingar utan även svenska studenter som studerat utomlands och personer som flyttat hit från exempelvis andra EU-länder för att arbeta eller studera. Dels är uppgiften att mer än var tredje syrisk flykting har en högre utbildning och att syrierna skulle vara mer utbildade än svenskar helt fel. SCB:s rapport "Utbildningsbakgrund bland utrikes födda" " redovisar dem som kom till Sverige 2009-2013. Enligt den har endast 10 procent av syrierna en eftergymnasial utbildning på mer än tre år och 22 procent har en utbildning kortare än tre år. Men "eftergymnasial utbildning" inte samma sak som högskoleutbildning. Flyktingar som har upp till tre års eftergymnasial utbildning kan ha gått en enda kurs på universitet eller en ettårig praktisk utbildning. Dessa personer är inte högskoleutbildade. Av sverigefödda har däremot 25 procent minst en treårig eftergymnasial utbildning. Nedan den figur jag redovisade på bloggen den 9 februari i år. Den visar utbildningsnivån hos olika flyktinggrupper 2013. Siffrorna kommer från SCB.



Det är självklart viktigt att ta tillvara den kompetens som finns hos högutbildade flyktingar. Jag tänker i dessa sammanhang alltid på filmen "Se upp för dårarna" med den turkiske thoraxkirurgen som körde tunnebana. Ett enormt slöseri. Samtidigt får man inte låtsas som att satsning på validering av högutbildades utländska examina löser problemen för alla. De flesta nyanlända är tyvärr lågutbildade och behöver helt annat stöd.

För några år sedan när jag var ansvarig för SFI-frågorna för moderaterna i utbildningsutskottet kritiserade jag den överdrivet negativa bilden i media av att "alla" somalier var analfabeter. I praktiken hade nämligen uppemot 40% gymnasieutbildning eller ännu högre. Att sprida överdrivna siffror om syriernas utbildningsnivå är precis lika fel åt andra hållet och löser inga problem.




Debatt med finansministern om förseningsavgift för trängselskatt

2015-06-05

Dagens interpellationsdebatt mellan mig och finansministern om förseningsavgiften vid för sent betald trängselskatt blev en märklig upplevelse. Exempelvis tyckte finansministern att Alliansen haft åtta år på sig att sänka förseningsavgiften. Jag fick då påpeka för henne att trängselskatten i Göteborg infördes den 1/1 2013. I Stockholm infördes trängselskatt 2007, men på den tiden var förseningsavgifterna lägre (senare likställdes de med andra skatteinbetalningar och förseningsavgiften höjdes). Alliansregeringen tillsatte en utredning om att sänka förseningsavgiften och Vägtullutredningen presenterades 2013 och gick sedan ut på remiss. Denna utredning föreslog sänkning av förseningsavgiften vid första påminnelsen till 100 kronor. Men förslaget hann inte bli till lagstiftning före valet 2014. Dock var tidigare infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M) tydlig före valet med att hon ville sänka avgiften. Samma löfte utställdes av flera Socialdemokratiska politiker, bland annat ansvariga s-politiker i Göteborg.

Det stora problemet är att Socialdemokraterna efter valet bytt åsikt. Finansministerns statssekreterare gav den 13 april beskedet om att det inte var aktuellt med någon förändring. Och även om finansministern i dagens debatt lovade att "på sedvanligt sätt" behandla skrivelsen från Göteborgs kommun som kräver sänkt förseningsavgift så sa hon också att "förseningsavgiften är en del av finansieringen av det Västsvenska paketet och att om avgiften sänks måste de uteblivna intäkterna kompenseras på annat sätt". Svaret gör mig mycket pessimistisk när det gäller sänkt förseningsavgift.

Det är bara att konstatera att införandet av trängselskatt i Göteborg var lite av ett hafsverk, där göteborgspolitikerna har största skulden. Man drev på och bad regeringen införa lagregler som möjliggjorde trängselskatt i Göteborg enligt göteborgspolitikernas förslag. Men allt gick för snabbt och var ogenomtänkt, och nu sitter man där med orimliga effekter för de boende i Backa på Hisingen. Det gick inte heller som planerat att ta ut avgifter från utländska fordon, vilket man lätt hade kunnat förstå om man utrett frågan före beslut. Det upplevs som mycket orättvist av alla oss andra som tvingas betala. Till detta kommer de oskäliga förseningsavgifterna. Självklart borde alla dessa frågor villkorats från göteborgspolitikerna innan man bad regering och riksdag ta sitt beslut. Det enda jag som riksdagsledamot kan göra idag är att vara en blåslampa på regeringen så man åtgärdar dessa saker snarast så gott det går och inte drar frågorna i långbänk. I övrigt får tyvärr västsvenskarna leva med den olyckliga trängselskatten vilket jag beklagar. 57% av göteborgarna röstade nej till trängselskatten i folkomröstningen och frågar man oss som bor runt Göteborg är motståndet närmast kompakt. Hade politikerna vågat backa om Västlänken och valt ett av de billigare men minst lika bra alternativen så hade också trängselskatten kunnat lindras utan att det hade blivit ett hål i budgeten för det Västsvenska paketet.

Läs min interpellation och mitt korta anförande, och se hela debatten i riksdagens videoupptagning nedan. (Både jag och Robert Hannah (FP) hade var sin interpellation som behandlades i samma debatt)






Ljög arbetsmarknadsministern medvetet i dagens debatt?

2015-06-05

Strax före min egen interpellationsdebatt med finansministern idag (mer om denna i nästa blogginlägg) hölls en annan debatt där mina moderata riksdagskolleger Jenny Petersson, Fredrik Schulte och Gunilla Norgren på ett föredömligt sätt pressade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Det mest anmärkningsvärda i den debatten var att arbetsmarknadsministern i en replik till Fredrik Schulte hävdade att sysselsättningsgraden i Sverige sjönk under Alliansens regeringstid. Det är inte korrekt. Oavsett om man räknar åldern 15-74 eller det vanligare måttet 16-64 år så steg sysselsättningsgraden från 2006 när Alliansen tog över fram tills vi lämnade regeringsmakten i september 2014. Sanningen är att sysselsättningsgraden under Alliansens regeringstid för första gången passerade 80%, vilket var den gamla S-regeringen Perssons mål. Den gamla S-regeringen nådde aldrig detta mål, men det gjorde Alliansen - trots att Sverige under vår regeringstid gick igenom två djupa globala finanskriser.

Frågan är om arbetsmarknadsministern helt enkelt är helt okunnig om sysselsättningsgradens utveckling? Det känns osannolikt med tanke på att det borde vara ett av de viktigaste statistikmåtten för en arbetsmarknadsminister. I så fall återstår endast att hon ljög medvetet i debatten. Det är i så fall ytterst anmärkningsvärt. Jag pratade med Fredrik Schulte efter debatten och det lutar åt att han kommer att KU-anmäla arbetsmarknadsministern för detta. En minister ska inte ljuga om fakta i en debatt i Sveriges riksdag.




Tung förlust för Elfsborg

2015-06-04

Elfsborg stod emot bra mot Blåvitt på Gamla Ullevi, men historiens makt är stark. Elfsborg hade elva raka bortamatcher mot Blåvitt utan seger, senaste gången man vann på Gamla Ullevi var 2003. Och idag blev det förlust med 0-1. Blåvitt blev omgångens stora vinnare och rycker i tabellen före tre lag fem poäng efter.

Nu ska man förståss inte dra alltför höga växlar på detta. 2012 hade Elfsborg ledningen med åtta poäng före sommaruppehållet, men hela försprånget hämtas snabbt in under hösten, och Elfsborg var nere på andra plats ett tag innan man kom tillbaka och knep guldet. Blåvitt har dessutom under våren mött samtliga topplag på hemmaplan. Till hösten väntar ett antal svåra bortamatcher, bland annat mot Elfsborg på Borås Arena...






Dagens riksdagsdebatt om kommunernas ekonomi

2015-06-04

I dag representerade jag moderaterna i Finansutskottets årliga debatt om kommunernas ekonomiska läge. Mitt anförande i sin helhet går att läsa här. Hela debatten visas i riksdagens videoupptagning nedan. Mitt anförande är nummer två i debatten!

Kort sammanfattat handlade mitt anförande om att den svenska välfärden aldrig haft så stora resurser som under Alliansens regeringsår, att anytalet anställda ökat och att välfärden i det stora hela håller hög kvalitet och att de flesta medborgare är nöjda. Men att kvalitén också varierar kraftigt över landet och mellan landstingen, och att det på en del områden samtidigt finns mycket stora brister och framtidsutmaningar. Alla medborgare är definitivt inte nöjda med vad de får för skattepengarna. Med våra höga skatter borde vi kunna förvänta oss bättre.

Ska vi få mer resurser till välfärden i framtiden är det Alliansens arbetslinje som gäller. Alla resurser till välfärden skapas av företagande och arbete, och därför är jag bekymrad över vart den nya regeringens politik ska leda när det gäller företagsklimat, jobb och sjukfrånvaro.

Jag poängterade också vikten av att kommun- och landstingspolitiker blir bättre på att prioritera och att visa omsorg om skattepengarna och motverka slöseri, misshushållning och vänskapskorruption. I mitt anförande gav jag ett antal exempel på hur kommuner slösat bort skattemedel på obegripliga saker, allt hämtat från Slöseriombudsmannens rapporter och granskningar.

Avslutningsvis uttryckte jag min belåtenhet med den nya möjligheten för kommunerna att spara pengar från goda år i en resultatutjämningsfond till sämre tider. Ett förslag som jag drev redan i valrörelsen 2006, och som blev verklighet från och med 2013.






Två debattinlägg om moderaternas förslag kring tiggeriet

2015-06-03

I dag har jag ett debattinlägg i Borås Tidning om moderaternas förslag kring tiggeriet, som samtidigt blir ett bemötande av en del inlägg i BT den senaste tiden. Jag har också ett debattsvar i Markbladet till två debattörer som angriper moderaternas förslag från två helt olika håll, en som vill kriminalisera allt tiggeri och en som inte vill begränsa tiggeriet alls. Jag blir allt mer övertygad om att moderaternas förslag är väl avvägt mot olika samhällsintressen.






(Klicka för läsbar storlek)




Alliansgruppmöte i riksdagen

2015-06-02



I dag träffades Allianspartierna på gemensam riksdagsgrupp. Det är en tradition sedan nio år tillbaka att vi gör detta regelbundet, och en tradition som fortsätter även i opposition. Delvis nya partiledare, men samma Allians - stafettpinnen går vidare.

Viktigaste budskapet idag från våra fyra partiledare var att Alliansen är beredda att ta över regeringsmakten senast 2018. Om det blir tidigare än så lär väl bland annat bero på hur regeringen hanterar de långt över 100 tillkännagivanden som riksdagen gjort.



Är jag en "klimatförnekare"?

2015-06-02

Efter mitt förra blogginlägg gick Lorentz Tovatt, språkrör för Grön Ungdom, i taket och visade sin (och Grön Ungdoms?) syn på yttrandefrihet. Så här skrev han på twitter:



Ett ganska ovärdigt angrepp på en riksdagsledamot från en företrädare för ett politiskt ungdomsförbund. Men det är inte första gången jag kallas "klimatförnekare", "foliehatt" eller andra mindre smickrande tillmälen. Ofta är det just Miljöpartister som använder denna debatteknik.

Är jag då en "klimatförnekare"? Själva ordet är ju en omöjlighet i sig. Man kan ju inte "förneka klimatet". Och självklart inte heller att klimatet förändras. Däremot kan man, vilket jag gör, ifrågasätta om de av människan orsakade klimatförändringarna verkligen är så dramatiska och hotfulla som vissa hävdar. Själv är jag helt övertygad om att de naturliga klimatförändringarna över tid är avsevärt mer dramatiska än de människan bidrar med.

Min slutsats är densamma som jag påpekat många gånger tidigare. Klimathotet får inte användas som intäkt för att driva igenom en totalitär klimatpolitik där bekämpning av koldioxidutsläppen överordnas alla andra samhällsfrågor. Klimathotet får inte heller användas som intäkt för att föra politiken i socialistisk riktning för angrepp mot frihet, välfärd, tillväxt och ekonomisk utveckling. Denna önskan är så stark, inte minst hos MP och V, men måste bekämpas. Inte heller får jakten på koldioxidutsläpp medföra att andra viktiga miljöfrågor och utvecklingsfrågor tvingas stå tillbaka.

Vi ska sträva efter en god miljö, hushålla med våra resurser och vår planet, värna hotade arter och naturmiljöer, utveckla en trygg och gärna förnybar framtida energiförsörjning och verka för en hållbar och hälsofrämjande ekonomisk utveckling både i Sverige och i fattigare länder. Allt detta kan man självklart arbeta för även om man inte tror att koldioxidutsläppen är det största hotet mot mänskligheten. Faktum är att det snarare bör bli lättare att nå dessa mål om man inte lägger allt fokus och alla resurser på att bekämpa koldioxidutsläpp.




Ologiska resonemang av klimataktivisterna på DN Debatt

2015-06-02

I går fanns denna debattartikel på DN Debatt där ett antal klimataktivister kräver att svenska koldioxidutsläpp ska beräknas på ett nytt sätt. Man menar att det inte räcker att mäta de utsläpp som orsakas inom Sverige, utan att även utsläppen som orsakas av importerade varor bör räknas med.

Resonemanget är inte nytt. Men alldeles bortsett från frågan om koldioxidutsläppen är det stora hotet mot mänskligheten eller inte (vilket jag som bekant inte tror de är) så är själva resonemanget totalt ologiskt.

Sverige är en stor exportnation. Vi exporterar mycket mer än vi importerar. En stor del av vår exportindustri är dessutom mycket energiintensiv (skogsindustri, pappersindustri, stålindustri, fordonsindustri, kemiindustri osv) och medför naturligtvis en hel del koldioxidutsläpp. Om man ska mäta koldioxidutsläpp efter konsumtionen inom landet ska i så fall alla utsläpp som orsakas vid tillverkning av produkter som exporteras räknas bort. Det borde i så fall rimligen leda till att svenska folkets andel av jordens samlade koldioxidutsläpp minskar ännu mera från den redan blygsamma andel vi har idag.

Men så tänker inte klimataktivisterna i artikeln. Tvärtom verkar de mena att Sverige ska ta ansvar för allting samtidigt: "Sverige måste ta ansvar för alla utsläpp vi har rådighet över. De som sker i Sverige, de som vår konsumtion orsakar globalt och de som vi har ägarinflytande över." Vilka konsekvenser det skulle få för svensk samhällsekonomi nämner de av förståeliga skäl inte. För dessa aktivister är det viktigaste att använda det påstådda klimathotet för att driva en agenda där konsumtion är något fult och där tillväxt ska bekämpas med alla medel. Man driver samtidigt på för att vi ska importera mindre konsumtionsprodukter och flyga mindre till avlägsna länder och turistmål. Detta innebär i sin tur ett dråpslag mot utvecklingen i många fattiga länder, där just varuexport och turistinkomster är vägen upp ur fattigdom. Turismen hjälper för övrigt också till att bevara utrotningshotade djur och naturmiljöer i stora delar av Afrika. En oerhört viktig miljöfråga som ofta prioriteras bort genom ensidigt fokus på koldioxidbekämpning. Klimataktivisternas agenda leder till lägre välfärd och tillväxt i Sverige, bestående fattigdom i utvecklingsländerna, och till sämre förutsättningar för hotade djur och naturmiljöer.

Vi måste kraftfullt ifrågasätta dessa människor som styrs av sin enögda kamp mot koldioxiden innan det är för sent!




MP-politik fungerar bäst i opposition

2015-06-01

Miljöpartiets hyckleri kring användningen av biståndsmedel för flyktingmottagande och synen på svensk vapenexport belystes av Sveriges Radio den 16 maj.

Sverige använder allt mer av biståndet för att bekosta flyktingmottagande i Sverige. 22 procent av biståndet går i år till flyktingkostnader. I grunden anser jag det vara en rimlig lösning, att ta emot flyktingar i Sverige eller hjälpa dem på plats i ett konfliktområde handlar egentligen om samma sak.

Miljöpartiet har länge kritiserat detta, inte minst angrep man Alliansen under vår regeringstid. Det var att ställa utsatta grupper mot varandra, fattiga mot flyktingar, sa man då. Nu när MP själva sitter i regeringen låter det annorlunda. I regeringsställning har Miljöpartiet gått med på att använda över en femtedel av biståndsbudgeten till flyktingmottagandet i Sverige. Mer än Alliansen använde. Biståndsminister Isabella Lövin säger att "Vi har en ansträngd budgetsituation där vi tyvärr inte kan se på nåt annat sätt."

Även när det gäller svensk vapenexport har MP nya budskap. Tidigare har man ju ofta kritiserat all vapenexport, inte minst under Alliansens regeringstid. Men nu låter det annorlunda - när man själv måste ta regeringsansvaret. "Alla länder på jorden har rätt till ett försvar. Det är inte så att om man är mottagare till bistånd har rätt till en armé eller ett försvar. Om man uppfyller demokratikriterierna finns det inget skäl till varför man inte ska kunna köpa vapen från ett annat land", säger Lövin.

Om man är snäll kan man kalla dessa nya uttalanden för ett ordentligt politiskt hyckleri. Om man är elak kan man ta till starkare ord. Men mest av allt visar det att MP-politik fungerar bäst i opposition eftersom politiken inte går att genomföra.