Blogg april 2014

Aldrig har så många svenskar studerat med studiestöd

2014-04-30

CSN:s färska rapport om fjolårets studiestöd visar att rekordmånga studerande förra året fick studiemedel för eftergymnasiala utbildningar och utbildningar i utlandet.

Anledningarna är flera. Stora ungdomskullar har lämnat gymnasieskolan och fortsatt till universitet/högskola och den svaga konjunkturen har gjort att fler valt att studera. Fler studerar också vid Yrkeshögskolan, en uppskattad utbildningsform som byggs ut efterhand.

Förra året hade totalt 471 950 personer studiemedel, en ökning med 4 794 studerande jämfört med 2012. På eftergymnasial nivå återfanns 337 300 studiemedelsmottagare - det högsta antalet någonsin. En viktig orsak är att allt fler studerar vid yrkeshögskolan.

Antalet studerande i utlandet når också rekordnivå efter en ökning med 3 procent till 33 600 personer. USA och Storbritannien är populärast. Det är femte året i rad som antalet utlandsstuderande ökar.

Man kan konstatera en sak - oppositionens påståenden att vi försämrat möjligheterna att studera klingar väldigt falskt. Sanningen är att rekordmånga har studiestöd för studier på eftergymnasiala utbildningar.




Andelen unga som varken jobbar eller pluggar har minskat

2014-04-30

År 2006 när Alliansen tog över regeringsmakten var det högkonjunktur i Sverige. Trots detta var det hela 9,3% av ungdomarna som vare sig arbetade eller studerade. I dag - efter två djupa globala ekonomiska kriser - har Alliansen lyckats pressa ned andelen unga som vare sig studerar eller arbetar till 7,5%. Samtidigt är långtidsarbetslösheten bland unga den lägsta i hela EU.






Var det verkligen bättre förr?

2014-04-29

"Sverige har blivit fattigt. Vi har spolat ned välfärden i toaletten" säger Dogge Doggelito. "Fattigsverige är på gång. Någonting har hänt i konungarikets Sverige. Villkoren har blivit omänskliga.

En person ska göra fyra personers jobb. Man frågar sig trots det, varför så många blir utbrända och långtidssjukskrivna. Inte ens vår statsminister verkar förstå ett så enkelt faktum. En låginkomsttagare har inte råd att stanna hemma från jobbet när han eller hon är sjuk. Sedan kommer det en dag då det inte håller längre. Man går in i väggen. Ensamstående mammor och pensionärer lever i fattigdom. Tiggare, dårar och arbetslösa ökar ute på stan.

Samhällsklimatet har hårdnat. Pigga, starka, unga människor är arbetslösa medan äldre får göra fyra människors jobb. Och Gösta får bara ett halvt ägg om dan på äldrevården. Medan direktörerna roffar åt sej pengar för fyra, fem livslängder till. I skolorna får barnen som är vår framtid bara 7 kronor per lunchtallrik inklusive bröd mjölk och smör medan skurkar och banditer glider på räkmackor och får en tallrik för hela 35 kronor."


Och så fortsätter Dogge Doggelito att såga det svenska välfärdssamhället i detta debattinlägg i Aftonbladet.

Artikeln publicerades i Aftonbladet den 30 april 2006, fem månader före Alliansens maktövertagande i september samma år och kritiken riktades alltså mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringen under statsminister Göran Persson.

Dogge Doggelito var då 30 år, idag är han 38. Många av orden känns igen även i dagens samhällsdebatt, men man kan trots de brister som fortfarande finns i vårt samhälle ganska enkelt konstatera att det definitivt inte var bättre förr. Snarare betydligt sämre. Den heltidsarbetande ensamstående mamman har exempelvis fått runt en extra månadslön att leva på varje år sedan 2006. Välfärden har idag mer resurser än någonsin. Och långtidssjukskrivningarna har minskat kraftigt, liksom förtidspensioneringarna. Vi har fortfarande människor som är fattiga eller lever i utanförskap, men de är färre än 2006 - trots att vi gått igenom två djupa globala ekonomiska kriser.

Om Alliansen får förnyat förtroende kommer utvecklingen steg för steg att röra sig åt rätt håll. Ännu fler i arbete, fortsatt sjunkande utanförskap och ännu mer resurser till välfärden.




Några tankar efter kvällens debatt

2014-04-28



Kvällens debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén bjöd egentligen bara på en verklig överraskning, Löfvéns miss angående orten Knäred, som han nog kommer att påminnas om många gånger framöver. Mer om detta i föregående blogginlägg. I övrigt var väl debatten som förväntat, en ettrig Löfvén som emellanåt framstår som ganska osympatisk med sin sluggerstil och en statsminister som allt mer lär sig hur han ska hantera Löfvén. Reinfeldt var både var bestämd, slagkraftig och samtidigt lugn och stabil.

I dag slog Socialdemokraterna för övrigt nytt rekord i populism genom att utlova minskade skolklasser redan från i höst. Något som Lärarförbundet sågade som fullständigt orealistiskt. Och så är det ju - hur ska man hinna bygga nya klassrum och utbilda fler lärare som är klara till hösten? Detta är superpopulismen när den är som värst, vilket Reinfeldt påpekade. Och detta syboliserar på ett utmärkt sätt Socialdemokraterna just nu. Populistiska löften om allt till alla, utan att man har vare sig realism eller ekonomisk täckning för förslagen.

Ett reportage i Aktuellt före debatten visade också att många väljare säger sig uppleva relativt små skillnader mellan Socialdemokraterna och Alliansen. Det må så vara, vi är hyfsat överens om en del saker, även om det också finns stora skiljelinjer. Men framförallt finns skillnaden när man granskar regeringsalternativen. Alliansen går till val gemensamt och berättar B>före valet vad man tänker göra efter valet. Socialdemokraterna lovar saker som de säger att de vill göra, men eftersom de inte kan regera Sverige ensamma är de beroende av stöd från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Och dessa partier har helt andra förslag och åsikter än Socialdemokraterna, ibland rakt motsatta. De gör att det inte spelar så stor roll vad Socialdemokraterna som parti tycker - skillnaderna mellan regeringsalternativen är mycket stora och en röst på Socialdemokraterna är en röst på grisen i säcken. Ingen vet vad det skulle bli för politik om Socialdemokraterna skulle bilda regering. Detta är den stora valfrågan som vi måste få de svenska väljarna att börja fundera över.

I övrigt var det intressant att till och med Aftonbladets politiska redaktör ansåg att Fredrik Reinfeldt vann debatten. Stefan Löfvén är en fullblodspopulist och emellanåt en skicklig debattör, men hans kunskap om det han pratar om är ofta väldigt tunn när det går utanför de områden han behärskar från sin fackliga tid. Och när han lämnar sitt förberedda manus och intränade talepunkter kommer han ofta på villovägar eller blir helt svarslös. Dessutom har han en väldigt agressiv stil som jag tvivlar på att väljarna kommer att uppskatta. Varje debatt är till fördel för Fredrik Reinfeldt, och jag tror Löfvéns smekmånadstid med allmänhet och media snart är över. Och då får Socialdemokraterna problem.




Stefan Löfvén - här ligger Knäred!

2014-04-28

Kvällens debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén bjöd egentligen bara på en verklig överraskning. Stefan Löfvén använde nämligen orten Knäred, som han tydligen besökt nyligen, som illustration i en fråga. Han kallade det "ett skånskt samhälle med 1.100 invånare".

Det var bara ett problem med hans exempel. Knäred ligger som bekant i Halland, inte i Skåne.

Är det då inte lite småsint av mig att hänga upp mig på denna felaktighet och skriva ett blogginlägg om saken?

Nej, jag tycker faktiskt inte det. Om man inför en så viktig TV-debatt i direktsändning noga planerar och förbereder ett exempel i form av en namngiven ort med ett visst antal invånare så borde man i vart fall ta reda på i vilket landskap orten ligger. Det är nästan pinsamt att missa en sådan sak, särskilt om man besökt orten i fråga.

Nu blir misstaget bara ett utmärkt exempel på hur Socialdemokraterna arbetar just nu. Slarviga och dåligt underbyggda förslag och dålig bakgrundskoll genomsyrar deras utspel, och faktakunskaperna är ofta bristfälliga.

Knäred kommer nog att förfölja Stefan Löfvén under valrörelsen, det är ofrånkomligt.




Ingen pensionärsgrupp har fått försämrad köpkraft under Alliansen

2014-04-28

I dag har jag och moderaternas pensionstalesperson Lars-Arne Staxäng denna debattartikel i Aftonbladet med anledning av den rapport från Riksdagens Utredningstjänst som jag beställt och som visar att ingen pensionärsgrupp fått försämrad köpkraft under Alliansens regeringstid. Och garantipensionärerna - de pensionärer som har den lägtsa pensionen - har fått den allra största förbättringen av köpkraften sedan 2006. Alliansen har under krisåren värnat om de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Klicka på bilden för läsbar storlek!





Media om min tvekan att åka till Ukraina som valobservatör

2014-04-26

I går skrev jag ett twitterinlägg efter att pro-ryska grupper i östra Ukraina tillfångatagit internationella observatörer:

Detta lästes av Expressens nattredaktör, och i morse blev jag intervjuad, vilket blev en del av en längre artikel om de tillfångatagna observatörerna. Nedan de delar av artikeln som rör intervjun med mig.




Någon timme efter att Expressen lagt ut nyheten i sin nätupplaga ringde en reporter på P4 Extra och gjorde en intervju som finns med i dagens program. Intervjun med mig börjar ungefär 44.45 in i programmet.




Debattartikel: Ungdomsarbetslösheten faller snabbt

2014-04-26

I dag har jag denna slutreplik med mina moderata kolleger i Borås Tidning.

Ungdomsarbetslösheten sjunker snabbt

Sedan 2006 har över 250 000 fler ett arbete att gå till. Detta plus det faktum att Sverige har gått igenom den största finansiella krisen sedan 30-talet tycks ha gått de socialdemokratiska företrädarna i riksdagen obemärkt förbi.

Vi moderater har en övertygelse att jobben blir fler och kommer fler till del när företag har råd att anställa. Tre av fyra jobb skapas i småföretag. Det är därför vi går fram med insatser som gör det billigare att anställa, särskilt i näringar där många unga arbetar, som exempelvis inom restaurangbranschen och besöksnäringen. Ungdomsarbetslösheten sjunker nu snabbt och dessutom snabbare än i andra åldersgrupper. En förklaring är rimligen att vi sänkt kostnaderna för att anställa unga.

Har Phia Andersson m.fl. något forskningsstöd för att höjda kostnader för att anställa unga, ger fler jobb? Har de träffat någon företagare i Sjuhärad som tycker det är en bra idé att göra det dyrare att anställa unga?

Socialdemokraternas förslag är att erbjuda alla ungdomar en ungdomsgaranti, att alla inom 90 dagar ska ha jobb eller utbildning. Vad de glömmer att berätta är att det institut som de hänvisar till, IFAU, dömde ut den gamla 100-dagarsgarantin som (S) en gång införde. Varför skulle denna nya ”garanti” bli en bättre lösning? Redan idag kan ju ungdomar som riskerar långtidsarbetslöshet få insatser från första dagen.

Att inom sex år utlova EU:s lägsta arbetslöshet kan man uppnå på två sätt. Antingen måste antalet nya jobb växa med ytterligare 200 000. Men då kan man ju inte driva politiska förslag som slår undan befintliga jobb. Eller så får man, som Socialdemokraterna tidigare gjort, lyfta bort människor från arbetsmarknaden. Men inte ska vi väl gå tillbaka till att förtidspensionera bort människor från arbetsmarknaden bara för att dölja arbetslösheten? Det kommer vi moderater aldrig att ställa upp på!

Jan Ericson (M), riksdagsledamot
Cecilie Tenfjord Toftby (M), riksdagsledamot och EU-kandidat
Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot
Oliver Öberg (M), ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Södra Älvsborg






Möte med Dyslexiförbundet

2014-04-26

I dag var jag inbjuden som talare på en informationsträff i Stockholm med Dyslexiförbundet. Från början var det planerat en debatt mellan mig och någon Socialdemokrat, men (S) kunde inte ordna fram någon debattör så i stälelt fick jag utrymme att själv i lugn och ro berätta om Moderaternas och Alliansens politik för personer med dyslexi och andra funktionshinder.

Det blev givetvis mycket fokus på skolfrågor med tanke på mitt arbete i utbildningsutskottet, men det blev också tillfälle att prata om en del andra saker som tillgången till kultur och media för personer med dyslexi.

När det gäller skolan nämnde jag särskilt den nya skollagen som garanterar alla elever stöd efter behov, den nya lärarutbildningen som ska ge lärare bättre kunskaper om elever med särskilda behov, den återöppnade spciallärarutbildningen, våra satsningar på fler speciallärare, vidareutbildning av lärare ("läslyftet"), satsningarna på mindre klasser och/eller fler lärare ("lågstadielyftet"), läskunnighetsmål i årskurs ett, tidigare betyg, mer undervisningstid i svenska, mer undervisningstid i matematik (viktigt för elever med dyskalkyli), våra särskilda satningar på läsa-skriva-räkna, sommarskola och obligatorisk läxhjälp, våra satsningar på förskolan och den nya tioåriga grundskolan. Mycket av detta är av central betydelse för elever med dyslexi eller dyskalkyli, men är också bra för andra elever utan diagnoser, men med behov av extra stöd.

Många av Alliansens skolreformer är sådant som Dyslexiförbundet efterfrågat, så det jag berättade blev väl mottaget. Men det blev också en del diskussioner om hur vi garanterar och följer upp effekterna av de reformer som vi sjösätter. En viktig fråga!




Socialdemokraterna tänker helt fel om gymnasieskolan

2014-04-25

Jag har flera gånger ifrågasatt Socialdemokraternas politiska linje när det gäller gymnasieskolan. I dag har jag en debattreplik i Svenljunga Tranemo Tidning till Phia Andersson (S) som sammanfattar min kritik.

Varför vill socialdemokraterna förstöra för de unga?

Det är ganska få saker som skiljer Alliansens och Socialdemokraternas skolpolitik idag. De flesta skolreformer som Alliansen genomfört har Socialdemokraterna i efterhand ställt sig bakom. Och många av de nya reformer för skolan som Alliansen presenterat på senare tid är sådant som flera partier diskuterat i spåren av Pisa-mätningarna. Det är utmärkt om det kan få ett brett politiskt stöd.

Däremot skiljer vi oss åt i synen på gymnasieskolan. Socialdemokraterna vill göra gymnasieskolan obligatorisk för alla elever. Juridiskt svårt eftersom man knappast kan tvinga myndiga elever att gå i skolan. Dessutom ett slag i luften eftersom ungefär 99% av alla elever redan idag börjar gymnasiet, alldeles frivilligt. Det stora problemet är att så många elever inte fullföljer sin utbildning. Socialdemokraterna vill även tvinga alla elever att läsa in högskolebehörighet, trots att det leder till fler avhopp. Visst kan man kanske tvinga eleverna att komma till skolan de första två gymnasieåren, men om de bara sitter av tiden eller tycker skolan är omöjlig att klara av lär det inte leda till examen.

Alliansen står fast vid att eleverna på yrkesprogrammen ska kunna välja om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Men möjligheten ska alltid finnas inom ramen för programmet. Samtidigt ska yrkesprogrammen vara intressanta och ha en hög grad av relevant yrkesutbildning på schemat. Vi ser ingen mening med obligatorisk gymnasieskola och tror att snart myndiga elever själva klarar av att besluta om sin egen utbildning utan att man inför skolplikt.

Efter skolan är det viktigt att eleverna får in en fot på arbetsmarknaden. Vi ser nu att ungdomsarbetslösheten faller snabbt. Det är svårt att bortse från att sänkta arbetsgivareavgifter för den som anställer unga bidrar till den positiva utvecklingen. Tyvärr vill Socialdemokraterna förstöra detta. Man vill fördubbla arbetsgivareavgifterna vilket gör det dyrare att anställa unga. Som om det inte var nog vill man dessutom försämra för hotell- och restaurangsektorn och besöksnäringen genom att fördubbla momsen för dessa företag. Detta i branscher där många unga får sitt första jobb.

Socialdemokraternas politik kommer att leda till att färre unga slutför sin gymnasieutbildning och att färre unga får jobb. Hur kan det leda till en bättre framtid för de unga, Phia Andersson (S)?

Jan Ericson
riksdagsledamot (M)





Fakta om jobbtillväxten

2014-04-24

Sedan 2006 har 250.000 fler kommit i arbete. Oppositionen menar att jobben blivit fler per automatik för att Sveriges befolkning ökat. Men denna figur visar skillnaden mot åren innan Alliansen tog över regeringsmakten. Bara under åren 2002-2006 ökade befolkningen i det man brukar kalla yrkesverksam ålder (15-74 år) nästan lika mycket som den gjort därefter, men de nya jobben ökade i betydligt långsammare takt före 2006 än därefter.



Vi ser också exempel runt om i Europa att det inte finns någon automatisk koppling mellan växande befolkning och fler jobb. Nederländerna och Spanien har exempelvis likt Sverige sedan 2006 haft en befolkningstillväxt på drygt 400 000 personer. Men i Nederländerna har sysselsättningen ökat med endast 70 000 personer, och i Spanien har sysselsättningen minskat med närmare tre miljoner. I vårt grannland Danmark har befolkningen ökat med 200 000 personer sedan 2006, men trots detta minskade sysselsättningen under samma tid med 130 000 personer mellan 2006 och 2013.

Det finns också hsitoriska exempel från vårt eget land. Under 1990-talskrisen ökade den svenska befolkningen kraftigt samtidigt som en halv miljon jobb försvann.

Något har hänt sedan 2006 som gör skillnad. Jobben har blivit fler, trots att vi gått igenom en djup kris. Den enda skillnaden mot tidigare, och den enda rimliga förklaringen är faktiskt politiken. Alliansens arbetslinje ger effekt!




Snart lättare att söka patent och att försvara dem mot intrång

2014-04-23

Tidigare i vår ställde jag en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask (M) om patenträttigheter:

"Innovationer och uppfinningar är viktiga för företagandet och jobben. Tyvärr drabbas många företag av intrång i patent på produkter och andra uppfinningar. Alltför många upplever att det är svårt att försvara sina patent juridiskt. Andra upplever att det är dyrt och komplicerat att söka patent, och ytterligare andra struntar i att söka patent eftersom de ändå inte upplever att ett patent skyddar deras produkter. Eftersom patentintrång ofta sker från tillverkare i andra länder är frågan komplicerad och global.

Jag undrar om regeringen har tankar kring några åtgärder för att underlätta ansökan om patent, göra patenten effektivare och inte minst öka möjligheten för svenska patentinnehavare att rättsligt skydda sina patent från intrång?

Jan Ericson (M)"


I början av mars kom svaret från justitieministern. Det var ett mycket informativt svar som visar att stora och viktiga förändringar är på gång när det gäller ansökan om patent och möjligheten att rättsligt försvara dessa mot intrång:

"Jan Ericson har frågat mig om jag och regeringen har tankar kring några åtgärder för att underlätta ansökan om patent, göra patenten effektivare och inte minst öka möjligheten för svenska patenthavare att rättsligt skydda sina patent från intrång.

Innovationer och uppfinningar är viktiga för företagandet och jobben. Nya industriella idéer och tekniska lösningar ligger till grund för många av våra företagsframgångar och Sverige ska fortsätta att vara ett land där innovationer uppmuntras. Det kräver en modern och tydlig patenträtt, men också tillgång till en rättssäker och effektiv domstolsprövning. Regeringen har tagit en rad initiativ för att ytterligare förbättra förutsättningarna på detta område.

En utredning har tillsatts som ser över patentlagstiftningen(dir.2012:99). Den ska föreslå ett nytt, överskådligt och lättillgängligt regelverk. Regeringen avser att i tilläggsdirektiv uppdra åt utredningen att överväga ytterligare förbättringar för patentsökande och patenthavare. Regeringen har också föreslagit att patentansökningar ska kunna beviljas på engelska (prop. 2013/14:53). Vidare har Sverige varit drivande i förhandlingarna om ett enhetligt patentskydd i EU. Förhandlingarna har resulterat i att det inom kort kommer att vara möjligt att genom en enda ansökan få ett patent som gäller i nästan hela EU.

Det finns även ett förslag om att inrätta en Patent- och marknadsdomstol(Ds 2014:2). Tanken är att koncentrera bl.a. patentmålen till en domstol. Det skulle göra domstolsprocessen lättare att överblicka och de som arbetar med målen mer specialiserade. Regeringen har också varit drivande i förhandlingarna om en enhetlig europeisk patentdomstol. När den domstolen snart är tillgänglig kan en tvist om ett europeiskt patent prövas i en enda process i stället för, som nu, i flera länder samtidigt.

Stockholm den 11 mars 2014

Beatrice Ask"





Söktrycket till lärarutbildningarna fortsätter att öka

2014-04-23

Antalet personer som sökt lärare och förskoleutbildningar har ökat med 12 procent i jämförelse med 2013. Antalet förstahandssökande till lärarutbildningen är över 22 000. Det är tredje året i rad antalet sökande ökar kraftigt. Bottenåret för ansökningar till lärarutbildningen var 2008. Sedan 2008 har antalet förstahandssökande ökat med 67 %.

Ökningen är stor när det gäller alla lärarkategorier, men störst är ökningen för grundskolelärare, speciallärare och specialpedagog. De lärarutbildningar där antalet förstahandssökande i år ökar i särklass mest är de inriktningar där regeringen i mars aviserade en examenspremie; ämneslärare i matematik/no/teknik där ökningen är 30 % samt speciallärare/specialpedagog som ökar 37 %.

"Om den här ökningstakten som vi har haft de senaste åren fortsätter ett antal år till då har vi ett mycket bra söktryck till svensk lärarutbildning" säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Det finns självklart all anledning att anta att det ökande intresset för läraryrket till stor del beror på medvetna satsningar för att öka yrkets status såsom ökande lärarlöner, förstelärarreformen, lärarlegitimation, samt en ny lärarutbildning med examenspremier på vissa inriktningar. Alliansens politik för att stärka läraryrket har redan fått effekt.

För egen del gläds jag särskilt åt att fler söker lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen. Det är där vi ser de största framtida bristerna och behöver utbilda många fler.




Alliansen stärker försvaret

2014-04-22

I dag meddelar Alliansens partiledare på DN Debatt och en efterföljande presskonferens att regeringen vill stärka försvarsförmågan på både kort och lång sikt. Redan i budgetpropositionen för 2015 kommer Alliansen föreslå en väsentlig förstärkning av försvaret, utöver de tillskott som redan har beslutats. Satsningarna kommer sedan stegvis att ökas fram till 2024 då ökningen uppgår till 5,5 miljarder årligen jämfört med idag.

Bakgrunden är naturligtvis den djupt oroande utvecklingen i och omkring Ukraina. Ryssland har ockuperat delar av en suverän stats territorium. Med regisserade demonstrationer, hot om strypta gasleveranser och ett kraftfullt propagandamaskineri agerar man för att medvetet destabilisera Ukraina. Allt uppbackat av förstärkt truppnärvaro. Alliansregeringen konstaterade redan i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2009 att utvecklingen i Ryssland var oroande. Samtidigt såg vi ett Ryssland som även sökte samarbete med omvärlden. Som ett svar på den negativa utvecklingen slog regeringen samma år fast att ett ökat fokus på närområdet var påkallat. Det vi nu ser är att Rysslands agerande bekräftar och överträffar de farhågor som vi då hade. I en tid av oro i omvärlden är det viktigt med stabilitet och långsiktighet i den svenska försvarspolitiken, samtidigt som det måste finnas utrymme för flexibilitet när händelseutvecklingen så kräver.

Alliansens utgångspunkt är att Försvarsmakten ska fortsätta att bygga tillgängliga och användbara förband som kan användas där behov uppstår. Försvarsmakten har redan konstaterat att denna utgångspunkt är den rätta och att inriktningen bör fullföljas. Arbetet med att förverkliga den nya inriktningen och att effektivisera verksamheten har fortsatt hög prioritet.

Mot bakgrund av utvecklingen i vårt närområde är det samtidigt särskilt motiverat att markera svensk närvaro i Östersjön och på Gotland. Vi vill se en utökad övningsverksamhet i och över Östersjön för samtliga stridskrafter, till exempel genom större markstridsövningar och en ökad möjlighet till tillfällig basering på Gotland för marin och flyg. Vi kommer också att tillföra medel för att öka incidentberedskapen. Sammantaget kommer Försvarsmakten att kunna ha en högre närvaro i Östersjön och på Gotland vilket ger en förstärkt tröskeleffekt och därmed än bättre förutsättningar att tidigt upptäcka och avvisa eventuella hot. Även Hemvärnet ges ökade möjligheter att öva.

Alliansregeringen vill också investera i försvarets materielsystem. Antalet stridsflygplan av typen Jas 39 E föreslås öka från 60 till 70 plan. En satsning på logistikstöd ger ett ökat antal flygtimmar. Därtill tidigarelägger vi den planerade anskaffningen av luftvärn med medellång räckvidd, och ökar volymen betydligt, vilket möjliggör att luftvärnsförbandens tillgång till markbaserat luftvärn fullföljs och att båda luftvärnsbataljonerna på sikt blir fullt utrustade.

Vi tillför också medel för att förstärka Sveriges ubåtsförmåga. Tillskottet möjliggör en anskaffning av två nya ubåtar och en modernisering av tre ubåtar av Gotlandsklass. Därmed kommer insatsorganisationen bestå av totalt fem ubåtar. Vi vill också modifiera två korvetter i Göteborgsklass, för att förlänga deras livslängd. Därtill vill vi tillföra medel redan nästa år för att öka bemanningen. Regeringen vill också satsa på ett nytt sjömålsrobotsystem.

Sammantaget vill alltså Alliansen stärka försvarets förmåga väsentligt. Mot detta står en mycket splittrad opposition, där främst Vänsterpartiet och Miljöpartiet hittills varit motståndare till snart sagt varje satsning på försvaret, och i stället drivit en linje med fortsatta nedskärningar. Miljöpartiet är allra värst, de vill faktiskt skära ned försvarsanslagen med 1,5 miljarder och förespråkar ett "icke-våldsförsvar". När får vi se de tre rödgröna partiernas gemensamma försvarspolitik?




Glad Påsk!

2014-04-19



Jag önskar alla mina bloggbesökare en riktigt glad påsk!

Ni är många nu, snart 700.000 träffar på hemsidans olika flikar sedan starten!

Visste du förresten att min hemsida är den mest omfattande som någon riksdagsledamot har? Ingen annan av riksdagens 349 ledamöter har en lika omfattande och innehållsrik hemsida som jag - i vart fall om man ska tro journalisterna i riksdagen!








Beviset på hur moderaterna missgynnas av vänstermedia

2014-04-17

Denna bild från en färsk granskning av TNS/Sifo (som jag berättade om på bloggen den 4 april) visar att moderaterna är det parti som i särklass missgynnats mest av medias rapportering hittills i år. Den negativa vinklingen av moderaterna är faktiskt extremt tydlig och dessutom är omfattningen av den negativa rapporteringen stor.

Det parti som gynnats mest av media är Miljöpartiet. Inte en enda negativ nyhet (!) har publicerats i de viktigare medierna sedan årsskiftet. Miljöpartiet är det enda partiet som helt sluppit negativ granskning. I vilken mån detta hänger samman med en kraftig överrepresentation av miljöpartistiska sympatisörer bland journalisterna låter jag vara osagt. De tre rödgröna partierna har totalt sett haft en neutral eller positiv vinkling i media, medan övriga fem partier mssgynnats.







Socialdemokraterna vilseleder om statens finanser

2014-04-16



Markbladet 16-17 april




Intervjuad i Markbladet om vårbudgetens betydelse för Mark

2014-04-16

I veckans nummer ägnar Markbladet en helsida åt Alliansens vårbudget och inte minst betydelsen för Marks kommun. Jag blir intervjuad om både de stora skolsatsningarna och den politiska striden om skattechocken mot ungdomsjobben som oppositionen föreslår. Klicka på bilden för läsbar storlek!






Moderat samtalskväll med Alice Teodorescu

2014-04-16

I går hade delar av den moderata riksdagsgruppen politisk samtalskväll, och inbjuden gästtalare var den frispråkiga och orädda debattören och skribenten Alice Teodorescu.

I kväll är hon för övrigt huvudpersonen i SVT:s program "De obekväma". Hon lär säkert komma med en eller annan synnerligen obekväm åsikt även i kvällens program.















Vattenfall har tyvärr gjort många dåliga affärer genom åren

2014-04-15

I juli förra året redovisade jag alla Vattenfalls nedskrivningar sedan 2007, och vilka köp de avsåg. I detta ingick de nedskrivningar som Vattenfall presenterade i halvårsbokslutet 2013. Siffrorna i årsbokslutet är något annorlunda, eftersom positiva skatteeffekter till följd av nedskrivningarna delvis väger upp förlusterna. Totalt gjordes nedskrivningar 2013 med 30,1 miljarder, men eftersom dessa alltså medför en positiv skatteeffekt blir bolagets nettokostnad 24,75 miljarder. Här följer en uppdatering av Vattenfalls nedskrivningar från 2007 och framåt, med angivande av vilken regering som styrde Sverige vid respektive investering.

År och total nedskrivning:

2013, Nuon 11 mdr (köp under alliansstyre), Stenkolkraftverk Tyskland 3,0 mdr (köp under s-regering), Kraftvärmeverk Danmark/Norden 3,0 mdr (i huvudsak köp under s-regering), Övriga tillgångar i Tyskland 0,15 mdr (köp under s-regering), samt nedskrivning goodwill och tradingtillgångar Nederländerna 7,6 mdr (hänförligt till köp under alliansstyre)
2012, Nuon 8,6 mdr (köp under alliansstyre)
2011, Tysk kärnkraft 9,3 mdr (köpt under s-styre)
2010, Nuon 5,4 mdr (köp under alliansstyre) och Tyskt nätbolag 5,1 mdr (köp under s-styre)
2009 Danskt värmekraftföretag 4,1 mdr (köp under s-styre), Nuon 1,1 mdr (köp under alliansstyre), samt negativ resultateffekt stillestånd tysk kärnkraft 5,5 mdr (köp under s-styre)
2008 Diverse mindre nedskrivningar, totalt 0,4 mdr (hänförligt till köp under s-styre)
2007 Inga nedskrivningar

Totalt sedan 2007 har Vattenfall alltså gjort nedskrivningar och förluster, netto efter skatteefffekter, på 64,2 miljarder. Därav:
Köp under alliansstyre nedskrivet med 33,7 mdr.
Köp under s-styre nedskrivet med 30,5 mdr.

Av de uppgifter jag kan få fram ut Vattenfalls årsredovisningar har alltså Vattenfalls affärer under tidigare s-regeringar medfört nedskrivningar och förluster på 30,5 miljarder, efter avräkning för positiva skatteeffekter. Vattenfalls affärer under Alliansregeringen har medfört nedskrivningar med 33,7 miljarder. Man kan alltså konstatera att nedskrivningarna och förlusterna fördelas ganska lika på de inköp som gjorts av s-regeringar och alliansregeringar.

Man kan också konstatera att företagande medför affärsrisker. Om man inte tål sådana ska man inte ägna sig åt att göra företagsaffärer med skattebetalarnas pengar. Det är bland annat därför jag motionerade redan 2008 om att sälja av Vattensfalls kolkraftproduktion i Tyskland. Och Nuonaffären som gjordes under den period då klimatdebatten var som mest högljudd får delvis skrivas på kontot för misslyckade klimatinvesteringar.

Lite märkligt är det också att de debattörer och politiker som riktar allra hårdast kritik mot förlusterna i Nuonaffären ofta är samma personer som allra hårdast avvisar att staten minskar sitt ägande i kommersiella företag.




Varför försvåra för ungdomar att få jobb?

2014-04-15

Arbetslösheten fortsätter sjunka, och allra mest sjunker den bland de unga. Det är svårt att bortse från att sänkta arbetsgivareavgifter för unga kan ha haft betydelse. I dag har vi denna gemensamma debattartikel i Borås Tidning.






Moderat utbildningskväll i Nässjö

2014-04-15



I går kväll besökte jag moderaterna i Nässjö för att prata skolpolitik. Härligt engagemang, många frågor och tankar, och taggade politiker som vill vinna val. Kan det bli bättre?




Sammanfattning: Alliansens viktigaste skolförslag för kommande år

2014-04-14

Följande skolförslag från Alliansen är en utveckling och komplettering av vårs tidigare genomförda omfattande skolreformer. Detta är de viktigaste förslagen för de närmaste åren:

1. Satsningar på fler lärare:
* Nära 10.000 nya högskoleplatser för utbildning av förskollärare, lågstadielärare, ämneslärare och speciallärare.
* Examenspremier på 25.000 kronor per ämne för lärarstudenter som tar examen som ämneslärare i naturvetenskapliga ämnen.
* Vidareutbildning av 700 förskollärare till lågstadielärare i samband med att förskoleklassen görs om till första året i en tioårig grundskola
* Utredning om förändrad ämneslärarutbildning så att alla som utbildas ska kunna arbeta i såväl högstadiet som gymnasiet

2. Satsningar för att göra läraryrket mer attraktivt:
* Satsningar på "läslyftet" och "mattelyftet" för vidareutbildning av lärare i läsförståelse och matematikundervisning
* Satsningar på ett nytt "förskolelyft" för vidareutbildning av förskollärare
* satsningar på nytt "förskolechefslyft" för utveckling av förskolechefernas pedagogiska ledarskap
* Mindre administration genom att kraven på skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner för årskurs fyra och fem avskaffas och de nationella proven digitaliseras och rättas centralt.
* Utbyggnad av förstelärartjänsterna som ger 5.000 kronor i höjd lön.
* Ny utredning om rektorernas situation inom skolväsendet

3. Satsningar på högre kvalitet i förskolan:
* Förskollärarutbildningen byggs ut med 25%
* Kommunerna får 375 miljoner för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan, exempelvis mindre barngrupper eller ökad personaltäthet
* Ny satsning på vidareutbildning av förskollärare (förskolelyftet)
* Skolinspektionen får utökade möjligheter att göra stickprovskontroller av förskolorna ute i verksamheterna

4. Satsningar på mer kunskap i grundskolan:
* 2 miljarder satsas på "lågstadielyftet" som innebär ett extra permanent statsbidrag till kommunerna. Pengarna kan användas till mindre klasser, fler lärare i klassrummet, fler halvklasstimmar eller anställning av fler speciallärare.
* Ett läskunnighetsmål införs i första klass för att säkerställa att ingen elev halkar efter.
* Fördubbling av medlen för "läslyftet" för vidareutbildning av lärare kring eleverns läsförståelse.
* Från 2017 införs betyg från fjärde klass. I årskurs 4 och 5 ges betyg en gång per år, och samtidigt avskaffas kraven på utvecklingsplaner och skriftliga omdömen.
* Nationella prov görs digitala och rättas centralt för ökad likvärdighet och mindre administration för lärarna.
* 400 miljoner per år satsas på att erbjuda alla elever läxhjälp i skolan, både i kommunala och fristående skolor.
* 180 miljoner per år satsas på att erbjuda sommarskola till alla elever i årskurs 6-9 som behöver hjälp för att nå målen.
* Utökad undervisningstid i matematik med en timme i veckan i samtliga årskurser i grundskolan, kombinerat med "mattelyftet" för vidareutbildning av lärarna i matematik.
* 1,4 miljarder satsas på att grundskolan ska byggas ut till 10 år, och förskoleklassen blir det första året i grundskolan.
* Satsningar på utbildning av nära 10.000 nya förskollärare, lågstadielärare, ämneslärare och speciallärare.
* Särskilda satsningar på att få fler lärarstudenter att ta lärarexamen i naturvetenskapliga ämnen genom införande av examenspremier.

5. Satsningar på gymnasieskolan:
* Fjärde året på gymnasiets tekniska program permanentas till en ny gymnasieingenjörsutbildning
* Särskilda satsningar på att få fler lärarstudenter att ta lärarexamen i naturvetenskapliga ämnen genom införande av examenspremier

6. Fler högskoleplatser
* Över 10.000 nya högskoleplatser, varav huvuddelen avser olika lärarutbildningar, men även barnmorskor och spcialistsjuksköterskor

7. Förbättrade studiemedel
Studiemedlen höjs med 1.000 kronor per månad från 2015, och blir nu 10.777 kronor per månad, varav studiebidraget utgör 3.000 kronor. Nivån på studiemedlen överstiger därmed den summa som studentorganisationerna anser ska täcka studenternas kostnader.




Sammanfattning: Alliansens viktigaste skolreformer sedan 2006

2014-04-14

Med tanke på alla skolförslag som diskuteras och debatteras följer här en sammanfattning av Alliansens omfattande skolreformer sedan regeringsskiftet 2006. Vi talar om de största skolreformerna sedan folkskolereformen 1842. I nästa blogginlägg följer en sammanfattning av våra tillkommande skolförslag för de kommande åren.

1. En ny skollag
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter ökas och förtydligas, att fristående skolors rättssäkerhet stärks, samt att behörighetsregler för läraryrket stramas upp. Förändringar har även gjorts kring tillsyn av skolor.

2. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydligare, att elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, att resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Tydliga kursplaner ger vidare ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper. Tydliga kursplaner som är väl kända av skolledare, lärare och andra verksamma i skolan samt av elever och föräldrar stärker också skolors uppföljning och utvärdering och ger därmed bättre underlag för individanpassade insatser.

3. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1 och betyg med början i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt.

4. En ny lärarutbildning
Istället för tidigare sammanhållen lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Dessa fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar och en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns även olika inriktningar.

5. Återöppnande av speciallärarutbildningen
Speciallärarutbildningen lades ned av tidigare s-regering, men har återöppnats av Alliansen.

6. Lärarlegitimation
Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd under introduktionsperioden. Legitimationerna utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Vissa övergångsregler har införts för att göra det enklare för lärare som arbetat länge och har gamla examina att få behörighet.

7. Lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen av lärare någonsin. Satsningen har utvecklats positivt och uppföljningar visar att lärarlyftet både har bidragit till lärarnas kunskapsutveckling och förbättrat undervisningen. Satsningen används även för att ge lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för möjlighet att komplettera sin utbildning och få legitimation.

8. Karriärtjänster för lärare
Nya karriärtjänster för lärare har införts. Förstelärartjänster som ger 5.000 kronor mer i månaden och lektorstjänster som ger 10.000 kronor mer i månaden. Kostnaden för dessa karriärtjänster betalas av staten.

9. Ny rektorsutbildning och rektorslyft
Ett nytt rektorslyft för vidareutbildning av rektorer, samt en ny rektorsutbildning för rektorer har införts.

10. Tidigare nationella prov
I årskurs 3 ges numera nationella prov för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.

11. Läsa-skriva-räkna-satsning
En satsning på läsa-skriva-räkna har införs. Syftet är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.

12. Satsning på matematik, teknik och NO
Mer pengar till undervisning på matematik, teknik och NO. Den garanterade undervisningstiden i matte har utökats med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan. Dessutom påbörjades en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan, ett försök som kommer att permanentas.

13. Högre kvalité i förskolan
Allmän (men frivillig) förskola införd från tre års ålder. Förskollärarutbildningen har stärkts och får har fått ett ökat pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare är nu förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införts.

14. En ny gymnasieskola Höstterminen 2011 infördes två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Eleverna på de praktiska utbildningarna kan välja om de vill läsa en utbildning som ger högskolebehörighet eller inte, men alla har möjlighet att läsa in högskolebehörighet inom ordinarie skoltid om de vill. Den som efter sin gymnasieexamen kommer på att man vill läsa in högskolebehörighet har då förtud till komvux och gör detta på mindre än en termin. Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstod. Vidare ingår numera medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet. På yrkesprogrammen har undervisningstiden för yrkesämnen ökat.

15. Yrkesvux, lärlingsvux och Komvux
Anslagen till kommunal vuxenutbildning har ökats kraftigt. Samtidigt utvecklas nya former av vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå genom yrkesvux och lärlingsvux.

16. Yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att eftergymnasiala påbyggnadsutbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar numera finns under samma regelverk.

17. Fler högskoleplatser

Satsning på nya högskoleplatser för bland annat läkarutbildningar och ingenjörsutbildningar.

18. Förbättrad studentekonomi
Studiemedlen har förbättrats kraftigt och tilläggslån för studerande med barn har höjts, liksom möjligheten till bostadsbidrag för studenter. Fribeloppet har också höjts för rätten att arbeta utan att studiemedlen reduceras. Jobbskatteavdraget har samtidigt gjort att studenterna får behålla betydligt mer av sina extrainkomster.




Aldrig mer förtidspensionering bara för att dölja arbetslöshet!

2014-04-14

Under 1980-talet och 1990-talet ökade förtidspensioneringarna, men i ett ganska lugnt tempo. Från 1993 fram till 2000 planade kurvan ut runt 400.000 förtidspensionerade. Men från år 2000 och framåt började förtidspensioneringarna att skena närmast okontrollerat. Detta berodde på att Socialdemokraterna både i valrörelsen 2002 och 2006 ville snygga till arbetslöshetssiffrorna med alla medel. Många blev förtidspensionerade av arbetsmarknadsskäl, och en del mot sin vilja. Vi fick många vittnesmål om detta under valrörelsen 2006.

När Alliansen tog över var 550.000 personer förtidspensionerade, en orimligt hög summa som inte hade någon rimlig koppling till ohälsotal eller någon annan medicinsk förklaring. Alliansen har minskat antalet förtidspensionerade med 200.000 personer sedan 2006. En del har gått i ålderspension, andra har kommit tillbaka i arbete, men framförallt är det inflödet av nya förtidspensionärer som har minskat. Och minskningen har fortsatt även under finanskrisen. Trots att arbetslösheten drivits upp av krisen har inte Alliansen gått i fällan och använt förtidspensioneringar för att dölja arbetslösheten.


Socialdemokraterna utlovar storstilade arbetslöshetsmål, men deras politik kommer tvärtom att öka arbetslösheten. Risken att de då frestas att återigen börja förtidspensionera av arbetsmarknadsskäl ska inte underskattas.

Låt oss aldrig hamna där igen!




Stor demonstration i Kharkiv för ett bevarat och enat Ukraina

2014-04-13



Fick just länken till denna film från min kontakt i Kharkiv i östra Ukraina. Filmen togs igår och visar 10.000-tals demonstranter i Kharkiv som demonstrerar till stöd för regeringen i Kiev och för ett enat Ukraina. Och givetvis mot den ryska agressionen. I manifestationen deltog bland annat supportrar från samtliga de större fotbollslagen i Kharkiv, både rysktalande och ukrainsktalande. Demonstrationen bestod tydligen till stor del av den unga befolkningen i Kharkiv. Ungdomarna vill ha ett enat Ukraina och ett närmande till EU. (Den ukrainska rubriken längst upp på filmen är "Kharkiv = Ukraina")

I media förekommer uppgifter om att de rysktalande är i majoritet i östra Ukraina, men så är det inte. De ukrainsktalande är i klar majoritet i alla regioner utom just på Krim-halvön. De proryska väpnade grupperna och ockupanterna har inget stöd från majoriteten av befolkningen, och det finns enligt flera opartiska opinionsmätningar ett mycket starkt stöd bland befolkningen i samtliga de östra regionerna att bevara Ukraina som enhetlig nation.




"För lite och för sent" - "alltid mer, aldrig nog"

2014-04-12

Under krisåren 2009-2012 upprepade Socialdemokraterna ständigt att Alliansens åtgärder och satsningar för att motverka krisen var "för lite och för sent". Det fanns ingen hejd på de äventyrliga satsningar vi borde göra med skattebetalarnas pengar, alltifrån att införa permitteringslöner till att ta över hela Saab och täcka företagets förluster för att "rädda jobben". Eller som finansminister Anders Borg brukade säga, alltid mer, aldrig nog....

I dag låter det annorlunda. Nu kritiserar alltså Socialdemokraterna Alliansen för att statens budget gått med underskott under krisåren! Detta är närmast pinsamt av det parti som kanske varit mest generösa med förslag på att öka på statens underskott. Dagens Industri beskrev saken på detta träffande sätt i sin ledare i fredags!





Resultatskillnaden inom skolor större än mellan skolor

2014-04-12

I Ekots lördagsintervju idag försökte intervjuaren pressa Fredrik Reinfeldt när det gäller det fria skolvalet, och hävdade att det är detta som försämrat de svenska elevernas skolresultat. Men statsministern var som vanligt väl påläst och påpekade att Pisa visar att skillnaden mellan skolor är mindre än skillnaden inom skolor. Och därmed kan man inte alls dra den felaktiga slutsatsen som Skolverket och oppositionen gjort och lägga skulden på det fria skolvalet.

Denna tabell från OECD visar Pisas redovisning av skillnaderna inom skolor respektive mellan skolor i olika länder när det gäller matematik. Högra delen avser resultatskillnader mellan skolor i landet, den vänstra delen visar skillnaden inom skolor. Endast fyra länder har mindre skillnader mellan skolor än Sverige, och vi ligger långt under OECD-snittet. Däremot har vi mycket stora skillnader inom skolorna. Det löser man självklart inte genom att avskaffa det fria skolvalet.






Borås Tidnings ledare idag: "Fattigdom är aldrig relativ"

2013-04-11

Dagens ledare i Borås Tidning, signerad Mikael Hermansson, kommenterar min debatt med Phia Andersson (S) om fattigdomsbegreppet. Jag hävdar ju envist att relativ fattigdom inte beskriver den verkliga fattigdomen utan bara jämför inkomstskillnader. Phia Andersson (S) påstår motsatsen, vilket jag närmast tycker är ett hån mot de få i vårt samhälle som är verkligt fattiga.

I dagens ledare med rubriken "Fattigdom är aldrig relativ" går Mikael Hermansson i stort sett på min linje. Han konstaterar att "För egen del drar jag slutsatsen att ”fattigdom är fattigdom” – och därför kan den heller aldrig endast mätas i relativa termer. Ojämlikhet däremot, kan bara uttryckas i relativa termer. Och därmed får man leva med de motsägelser som finns inbyggt i ett sådant sätt att mäta. Din granne blir inte fattigare för att du får en löneförhöjning; han, hon eller hen får bara relativt sätt ett mindre handlingsutrymme jämfört med det du har. Så för att inte hamna i hårklyverier eller begreppsförvirring är det bättre att tala om ”ekonomisk utsatthet” eller ”låg ekonomisk standard” eftersom dessa desarmerar den värdeöverladdning som ordet fattigdom rymmer i en svensk eller nordisk inramning."

Det kan i sammanhanget vara värt att påminna om den bild jag visade i onsdags där det framgår att Sverige har lägst andel personer med låg ekonomisk standard av alla länder i EU, samt att andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer halverats under Alliansens regeringstid - trots den ekonomiska krisen. Så håller man ihop ett land under svåra tider!




Arbetslösheten sjunker i hela landet, allra mest för de unga

2013-04-11

Arbetsförmedlingen presenterar idag färsk statistik över arbetslösheten. De inskrivna arbetslösa fortsätter att minska, både i antal och som andel av den registerbaserade arbetskraften. "Den gradvisa förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Vi kan se att antalet nyanmälda lediga platser ökar. Arbetslösheten minskar nu i hela landet. De som har gynnats mest av denna utveckling är ungdomar, arbetslösa med kort inskrivningstid och de som har gymnasieutbildning" säger Mats Wadman, Arbetsförmedlingens analyschef.

393 000 personer (16-64 år) var i slutet av mars inskrivna som arbetslösa (det vill säga öppet arbetslösa eller deltog i program eller tågärder med aktivitetsstöd). Det är 22 000 färre än för ett år sedan. I relativa tal uppgick arbetslösheten till 8,2 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket är 0,5 procentenheter lägre än i fjol.

Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) var 15,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, en minskning med hela 1,8 procentenheter sedan mars förra året. Att ungdomsarbetslösheten minskar allra snabbast är glädjande. Jag är helt övertygad om att våra sänkta arbetsgivareavgifter haft betydelse. Nu måste vi ta strid för denna reform och inte låta oppositionen förstöra en viktig pusselbit för fortsatt minskad ungdomsarbetslöshet!




Sanningen om Sveriges statsskuld

2013-04-11

Socialdemokraterna påstår många märkliga saker om den svenska statsskulden. Bland annat att Alliansregeringen "slarvar" med statsfinanserna och att skulden är hög och växande. Men sanningen är att Sverige är det enda landet i EU som kommer att minska sin statsskuld mellan åren 2006 och 2014. Sverige har dessutom tillsammans med Danmark och Luxemburg EU:s lägsta statsskulder. Fram till 2018 väntas den svenska stasskulden minska från dagens knappt 43% av BNP till endast 31%.




Alliansen värnar om pensionärerna - debattsvar i Dagens Industri

2013-04-11

I dag har jag och min moderate riksdagskollega Lars-Arne Staxäng denna debattreplik i Dagens Industri.





Är idisslande djur verkligen "klimatbovar"?

2013-04-11

I dag finns denna lilla tänkvärda insändare i Borås Tidning. Tycker den förtjänar att återges. Jag har själv funderat flera gånger på hur man kan påstå att kor och andra idisslare skulle vara "klimatbovar". Precis som det sägs i insändaren så kan väl korna rimligen inte skapa koldioxid av ingenting? De omvandlar kolet i gräset och fodret till koldioxid/metan. Om inte korna äter gräs så vissnar gräset i stället - och då frigörs väl samma mängder kol oavsett? Metanet i sig anses visserligen vara en kraftigare (om än mer kortlivad) växthusgas än koldioxid, men om det ska styra diskussionen borde vi väl rimligen också fundera över alla andra växtätare, inklusive de vilda djuren, som lär vara betydligt fler till antalet än våra kor? Däremot kan givetvis framställning av kraftfoder och konstgödning för foderproduktion medföra utsläpp av koldioxid om man använder fossila bränslen vid produktionen, men då är det ju inte heller korna i sig som är problemet utan foderproduktionen. Det finns nog skäl att tro att även i denna fråga används "klimathotet" emellanåt som argument i andra frågor, till exempel från dem som vill att vi ska sluta äta kött eller mejeriprodukter. Det ska bli intressant att se om det kommer invändningar mot denna insändare.






Fullständig seger - byggfelsförsäkringen gick i graven idag

2013-04-10

Ända sedan jag skrev min första riksdagsmotion i frågan 2009 har jag på alla sätt försökt få byggfelsförsäkringen avskaffad, alltså den försäkring som Socialdemokraterna införde 2005, och som tvingat på alla som bygger hus, oavsett om man vill ha den eller inte. En försäkring som dessutom enligt medias granskning i stort sett aldrig ger någon ersättning när ett byggfel väl uppmärk- sammas, men som genererat över 2 miljarder i vinster för försäkringsbolagen.

För att få kravet på byggfelsförsäkring avskaffat har jag motionerat i riksdagen både 2009 och 2010, skrivit debattartiklar, deltagit i seminarier samt argumenterat hos två ministrar och politiker i ansvarigt utskott. Många blogginlägg har det också blivit. En delframgång fick jag för några år sedan när kravet slopades för självbyggare, dvs en privatperson som bygger ett eget hus. Regeringen tillsatte också en utredning för att se över byggfelsförsäkringen.

Utredningen föreslog dock förvånande nog förra året att försäkringen skulle utvidgas! Så här kommenterade jag detta på bloggen 15 maj förra året:

I dag presenterades den utreredning som på regeringens uppdrag skulle ta fram ett förslag till hur byggfelsförsäkringen skulle kunna avskaffas samtidigt som konsumentskyddet vid småhusbyggnation skulle stärkas. Döm om min förvåning när jag fick höra nyheten att utredaren i stället vi utöka försäkringen och göra den flera gånger dyrare än idag för alla som köper ett nyproducerat småhus.

Jag hoppas att regeringen och bostadsminister Stefan Attefall kastar den undermåliga utredningen i papperskorgen och i stället löser frågan om konsumentskydd för den som köper ett nybyggt hus på ett bättre sätt.

Jag upprepar det jag skrivit tidigare på bloggen - givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Detta har jag tidigare berört i samband med problemen med enstegstätade fasader. Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.


Den 16 januari berättade jag på bloggen att bostadsminister Stefan Attefall (KD) just hade meddelat att han struntade i utredningens märkliga förslag och i stället ville skrota hela försäkringen. Och idag tog riksdagen beslut om detta. (Bilden är med endra ord inte riktigt sann eftersom det inte blev någon votering. Men hade det blivit någon hade jag givetvis röstat ja till ett avskaffande.) Kravet på byggfelsförsäkring skrotas redan den 1 juni i år. I stället införs en ny lag om färdigställandeskydd, som innebär att den som innebär att näringsidkare som bygger ett småhus till en konsument måste ha en försäkring eller bankgaranti som garanterar att ett nybygge färdigställs. En rimlig ordning.

Nu blir det uppskattningsvis 10.000 kronor billigare att bygga ett småhus, 100.000 kronor billigare att bygga ett mindre hyreshus och för större hyreshus handlar det om betydande belopp. Ännu ett steg för att underlätta bostadsbyggandet, och samtidigt en insats för att minska byråkrati och krångel.

Och en skön seger för mig och andra politiker och organisationer som kämpat i flera år för ett avskaffande!




Ytterligare en rekordsatsning på infrastruktur från Alliansen

2013-04-10

Häromdagen presenterades Alliansens nya nationella infrastrukturplan för åren 2014-2025. Precis som Alliansens föregående plan gäller att stasningarna är rekordstora. Hela 522 miljarder (!) satsas på nybyggnad, drift och underhåll kommande år.

Satsningarna på järnvägsunderhåll ökas med 20% jämfört med föregående plan, och sedan 2006 har anslagen för underhåll mer än fördubblats, från 42 till 86 miljarder. Av anslagen till nyinvesteringar går ungefär 70% till järnväg och 30% till vägar.

Av de satsningar som i stor utsträckning berör Sjuhärad finns det redan igångsatta bygget av RV40 förbi Ulricehamn samt bygget av ny järnväg mellan Mölnlycke och Bollebygd via Landvetter flygplats. Av intresse är givetvis även ombyggnaden av E20 till mötesfri 2+2-väg hela vägen genom Västra Götaland.

Mer fakta om hela den nationella infrastrukturplanen, nedbrutet på alla län, finns på denna länk.




Debattreplik i Borås Tidning

2013-04-10

En mystisk signatur "Ericson Watch" angrep mig häromdagen i Borås Tidning, främst för att jag har mage att ha synpunkter på klimatforskningen och hur denna presenteras i media. Vem denna anonyma skribent är vet jag inte, men det är ju kul om min åsikter på bloggen marknadsförs i insändare av mina motståndare. I dagens BT ger jag svar på tal.






Borås Tidning om Alliansens budgetpresentation i Borås

2013-04-10

Borås Tidning ägnar ett helt uppslag åt Alliansens vårbudget, varav en del handlar om vår gemensamma lokala budgetpresentation i Borås i går. (Klicka på bilden för läsvänligt format)






Radio Sjuhärad om Alliansens budgetpresentation i Borås

2013-04-10

(Klicka på pilen för att lyssna på intervjun)







Alliansens politik har minskat fattigdomen och hållit ihop Sverige

2013-04-09


Den politiska oppositionen upprepar ständigt att klyftorna har ökat och att fler har blivit fattiga i Alliansens Sverige. Men hur ofta man än upprepar detta blir det inte mer sant för det.

Denna figur kommer från EU:s statistikorgan Eurostat. Den visar andelen av befolkningen som har en "låg materiell standard". Sverige har den i särklass lägsta andelen i Europa.

I andra mätningar kan man också se att andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer (det som brukar kallas barnfattigdom) har halverats sedan Alliansen tog över makten 2006.

Andelen fattiga hushåll har alltså minskat trots att Sverige gått igenom två djupa globala ekonomiska kriser. Jag tycker det är ett bra kvitto på att Alliansens politik håller ihop Sverige

Siffror från OECD visar också att inkomstskillnaderna i Sverige är små när man tar hänsyn till den offentliga sektorns utjämnande effekter i form av skattefinansierade tjänster och service som alla får ta del av. I den senaste mätningen som redovisades 2011 hade Sverige de minsta inkomstskillnaderna i hela Väst- och Sydeuropa.

Oppositionens myter om ökad fattigdom är just myter, och har inget med verkligheten att göra.





Pressinbjudan till Alliansens budgetpresentation i Borås

2013-04-08






Alliansen satsar ytterligare 500 miljoner på "Läslyftet" för lärare

2013-04-08



Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen att medlen för Läslyftet mer än fördubblas. Totalt handlar det om en halv miljard kronor mer under 2015-2018 och det betyder att ytterligare omkring 40 000 lärare bör kunna delta i fortbildningen.

I budgetpropositionen för 2014 föreslog regeringen att sammanlagt ca 300 miljoner kronor skulle avsättas under perioden 2014-2018. I första hand skulle då lärare som undervisar i svenska i grundskolan och i gymnasieskolans första år kunna delta i fortbildningen, som är tänkt att starta i större skala under 2015. För att förbättra elevernas läsförståelse räcker det inte att undervisningen i ämnet svenska förbättras. Även lärare som undervisar i andra ämnen, t.ex. SO- och NO-lärare, behöver arbeta med elevernas läsförståelse inom respektive ämne. Detta blir möjligt genom de nya pengarna.

Läslyftet syftar till att ge lärare kunskap om vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt för att bättre kunna stödja elevernas läs- och skrivutveckling och individanpassa undervisningen. Det ska utformas som för Mattelyftet, dvs. kollegialt lärande med stöd av särskilt utbildade handledare.




Svårare för unga att få jobb med Socialdemokratisk politik

2013-04-08

Detta debattinlägg har jag idag i Ulricehamns Tidning tillsammas med kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn, Lars Holmin (M).






Svagt stöd för könskvotering av bolagsstyrelser

2013-04-08

I går hade Borås Tidning hade en omröstning på sin nätupplaga om kvotering till bolagsstyrelser. I dagens papperstidning finns en graf över resultatet när knappt 500 hade röstat (bilden till vänster). Jag antar att BT bröt någon gång under tidig kväll på grund av pressläggningen

Strax före midnatt tog jag själv nedanstående skärmdump av resultatet i omröstningen när dryga tusentalet personer röstat. Jag tyckte det var intressant att uppmärksamma.

Resultaten i figurerna skiljer sig något, men helhetsbilden är densamma - mellan 85% och 90% av de som röstat avvisar kvotering till bolagsstyrelserna. Ett ovanligt tydligt utslag måste man säga.







Mänsklig rättighet att få bostad i centrala Stockholm?

2013-04-07

Tidningarna och nyhetssändningarna i TV svämmas över av rapporter om skenande bopriser och hög belåning. En trerumslägenhet i ett nybyggt hus i Göteborg kostar idag runt 3 miljoner. Med en månadsavgift på 4.500 kronor i genomsnitt blir den totala månadskostnaden drygt 11.000 kronor. Och detta efter att man betalt en kontantinsats på 450.000 kronor. Allt enligt ett exempel i Göteborgs-Posten idag.

Kreditupplysningsföretaget UC har tagit fram siffror som visar att skuldrna ökar snabbt i storstäderna. Om räntorna stiger snabbt eller om man inför amorteringskrav på bolån eller försämrar ränteavdragen - eller höjer fastighetsskatten kraftigt - kommer många hushåll att få det besvärligt att få ekonomin att gå ihop.

Orsaken till den ökande skuldsättningen är givetvis i grunden tillgång och efterfrågan. Alltför många vill bo centralt i våra storstäder, och det driver upp priserna till extrema nivåer. Men att betala 5-6 miljoner för ett minimalt radhus med renoveringsbehov är inte heller något ovanligt i förorterna i Storstockholm.

Den politiska oppositionen skriker efter statliga subventioner för att hålla nere byggkostnaderna. För egen del ifrågasätter jag varför skattebetalarna i resten av Sverige skulle subventionera boendet i centrala Stockholm eller Göteborg? Det kan väl ändå inte anses vara en mänsklig rättighet att kunna kräva en bostad centralt i våra största städer, och att få boendekostnaden subventionerad av alla andra svenskar?




Kloka tankar om "vinster i välfärden"

2013-04-07

I dag läste jag två tänkvärda ledare på väg till Stockholm. Dels i Dagens Industri där PM Nilsson skriver mycket tänkvärt om värdet av privata företag som bidrar till att utveckla välfärden. Säkert väldigt provocerande för många, men inte desto mindre korrekt. Rubriken är "Välfärden behöver vinstintresset".

PM Nilsson tycker man borde våga tala om välfärdssektorn som en värdefull industri, och tycker "det är en sorg att Socialdemokraterna int elyckas uppskatta tillväxten i omsorgen lika mycket som doften av svetslågan på golvet". Men man kritiserar också oss moderate för att "vi inte älskar barnstugan lika mycket som thaikiosken" när det gäller nya företag. Jag kan faktiskt självkritiskt tycka att vi förtjänar den kritiken. Jag tycker vi ibland hukar oss lite väl mycket i debatten om vinster i välfärden. Är kommunala förluster och underskott verkligen bättre? Det viktiga är att företagen levererar hög kvalitet, erbjuder goda anställningsvillkor för sin personal och att man skattar för sina vinster i Sverige. Det borde vi tala mer om.

Göteborgs-Postens ledare idag har rubriken "Även slöseri är stöld från folket". Man ställer frågan om hur kommunala monopol sköts om det går att för samma skattepengar leverera både välfärdstjänster och hög vinst? De flesta vinstdrivande företag levererar faktiskt precis de välfärdstjänster man lovat, så frågan är befogad.




Paneldebatt om vuxenutbildning

2013-04-07



I dag deltog jag i en paneldebatt om vuxenutbildning på den årliga konferensen med organisationen Vuxenutbildning i Samverkan. Drygt 500 deltagare fanns i salongen i Folkets Hus i Stockholm. Vi var fem deltagare i debatten där jag representerade Moderaterna och beskrev vår syn på framtidens vuxenutbildning.

I takt med ökande medellivslängd och ökande krav i arbetslivet är det livslånga lärandet allt viktigare. Ska vi orka jobba längre och klara samhällets omställningar och förändringar måste vi sannolikt byta arbete flera gånger under livet, eller vidareutbilda oss i de yrken vi redan har. Vuxenutbildningen och den högre utbildningen därför en hörnsten i Moderaternas och Alliansens arbetslinje.

Vi moderater tror att det är viktigt med en mångfald av utbildningar för att möta olika behov, men också stabila villkor så man kan få en kontinuitet i de utbildningar som erbjuds. Det krävs också ekonomiska förutsättningar att studera, och det är därför vi förbättrat både de van,oiga studiemedlen och det speciella vuxenstudiestödet för mer grundläggande utbildning för vuxna. Det blir också allt viktigare med nära samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsgivarna även inom vuxenutbildningen.

Alliansen har prioriterat upp vuxenutbildningen ordentligt under sin regeringstid. Vi har höjt anslagen till komvux med två miljarder sedan 2006, vilket betyder en ökning med hela 34%. Samtidigt har folkbildningen tillförts ytterligare en miljard.

Antalet vuxna (18-64 år) som studerar i vuxenutbildning, eftergymnasiala utbildningar eller på universitet/högskola har ökat jämfört med 2006, och även andelen vuxna i studier är högre idag än 2006.




En av Sveriges främsta klimatforskare tonar ned klimathotet

2013-04-07

Professor Lennart Bengtsson är en av Sveriges mest meriterade och erkända klimatforskare. Bengtssons karriär började 1978 som docent i meteorologi vid Stockholms universitet. Han blev sedan forskningschef vid ECMWF (European Centre for Medium-Range Weather Forecasts) år 1975 och var chef där mellan 1982 och 1991 då han utsågs till chef för Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg. Där stannade han tills han fick en professur vid University of Reading år 2001. Han var även chef för jordvetenskaperna vid rymdforskningsinstitutet ISSI, Bern mellan åren 2008–2013 och är sedan förra året medlem av ISSI:s vetenskapliga kommitté. År 2009 blev han ordförande för Nansen Environmental and Remote Sensing Centre, Bergen, Norway och gästprofessor vid Uppsala universitet. I dag är Bengtsson professor vid universitetet i Reading i England. Lennart Bengtsson är idag en av Sveriges mest meriterade och internationellt ansedda klimatforskare, är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin och är ofta dess talesman i klimatvetenskapliga frågor.

I lördags i Dagens Industris Di Agenda avfärdar Lennart Bengtsson skräckscenariet som media målar upp när det gäller klimathotet. Han avfärdar inte klimathotet helt och hållet, men förespråkar en betydligt mer nyanserad linje och ser ingen anledning till panik. ”Den långsiktiga klimatkänsligheten (temperaturökningen vid en fördubbling av halten av växthusgaser) kan på grund av begränsningarna i dagens klimatmodeller inte bestämmas tillfredsställande, men baserat på observerade data är den genomgående betydligt lägre än de värden på upp till 4 grader som förekommit i media” säger Lennart Bengtsson.

Bengtsson avfärdar dessutom helt en del av de påståenden som finns i IPCC:s senaste rapport. Det finns exempelvis inget stöd för påståendena om att det blivit fler allvarliga oväder, temperaturökningen har närmast upphört de senaste 16 åren, havsytan har inte värmts upp, och det finns inte heller något stöd för teorierna om "tipping points". Lennart Bengtsson förespråkar långsiktiga åtgärder när det gäller framtida energiförsörjning och menar att de senaste 25 årens "klimatpolitik" varit ett magnifikt misslyckande. Ingen effekt alls, men oerhört höga kostnader. "Vad vi behöver är fler ingenjörer och färre miljöaktivister" säger Bengtsson.

Mycket tänkvärd läsning, oavsett vilken åsikt man har i klimatfrågan. Det är positivt att Dagens Industri ger plats även för mer nyanserade röster i klimatdebatten.




Statsminister Fredrik Reinfeldts tal på moderaternas valkonvent

2013-04-05

Filmen kommer från Aftonbladet TV, så den inleds med lite reklam....men därefter följer hela statsministerns tal, nära en timme långt. Väl värt att lyssna på!







Valkonvent - statsministerns starka avslutningstal

2013-04-05





Statsminister Fredrik Reinfeldt höll valkonventets avslutningstal, en hel timme långt, och de flesta var överens om att det nog var ett av de absolut bästa tal han hållit hittills. Både innehållet och framförandet var något alldeles extra. Och det var tydligen inte bara vi moderater som tyckte så, jag hade sällskap ut från konventet av TV-journalisten Ulf Kristoffersson, och han frågade mig om inte detta var ett av de bästa tal som statsministern hållit. Jag sade inte emot honom. Även Expressens K-G Bergström anser att dagens tal var statsministern bästa. Jag återkommer till innehållet i talet.




Valkonvent - allsång med artisten och körledaren Gabriel Forss

2013-04-05



Som uppvärmning och underhållning mellan programpunkterna och intervjuerna underhölls vi av artisten, sångaren och körledaren Gabriel Forss med musiker. Han fick faktiskt 2.800 moderater att delta i allsång! Imponerande, och det visar ju om inte annat att om vi vill så kan alla moderater dra åt samma håll trots att vi i grunden är individualister allihop...




Valkonvent - ministerintervjuer och internationella hälsningar

2013-04-05

Andra dagen av moderaternas Sverige möte var i formen av ett riktigt valkonvent. Ett imponerande arrangemang.

Förutom Carl Bildt som skickade en videohälsning från Athen där han är på utrikesministermöte, samt Anders Borg som talade i går och statsministern som avslutade dagens konvent, så blev samtliga moderata ministrar, talespersoner och andra ledande företrädare intervjuade om sina ansvarsområden.

Vi fick också personliga videohälsningar från Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Storbritanniens preminärminister David Cameron som båda lovordade Sveriges och vår statsministers och regerings insatser i EU-samarbetet, och önskade oss lycka till i valet. Ett uppskattat inslag.

Vi fick också ett bejublat personligt besök av Norges statsminister Erna Solberg från vårt moderata systerparti Höyre.

Hon lovade bland annat att återgälda insatsen från tillresta svenska moderater som deltog i Höyres valkampanj genom att ställa upp med valarbetare från Höyre för att hjälpa oss moderater att vinna valet i september. Erna Solberg tackades med stående ovationer och blommor, efter att ha intervjuats på scen av MUF:s ordförande Erik Bengtzboe (bilden).




Sverigemötet - underhållning med Charlotte Perelli

2013-04-04

Kvällen avslutades med underhållning av Charlotte Perelli. 2.800 glada moderater hade hur kul som helst.






Sverigemötet - samtal med Ulf Adelsohn

2013-04-04

Före fredagskvällens underhållning var det mingel med några av de moderata Europaparlamentskandidaterna. Först gjorde jag ett snabbt besök hos EU-valsedelns förstanamn, Gunnar Hökmark, och såg till att få ett signerat exemplar av hans nya bok "En ny giv - om ett uppbrott för Europas Framtid". Därefter blev det mingel tillsammans med en del västsvenska kolleger hos min riksdagskollega Cecilie Tenfjord Toftby som står på femte plats på EU-valsedeln.

I samband med minglet hos Gunnar Hökmark kom jag också i samspråk med förre moderatledaren Ulf Adelsohn. Vi pratade lite om hans kommande boklansering och lite annat smått och gott.










Sverigemötet - seminarium med slöseriombudsmannen

2013-04-04

Dagens andra seminarium, där jag bara var åhörare, var med Slöseriombudsmannen, Martin Borgs. Han gjorde nedslag i kommunalt slöseri med skattepengar. Exemplen är otalioga, och så många att han skapat ett eget museum (!), Slöserimuseet, för att uppmärksamma alla stolliga satsningar som kommunpolitiker gjort med skattebetalarnas pengar - i stället för att lägga dem välfärden eller andra kommunala kärnverksamheter.

Slöseriombudsmannen går även att följa på facebook, vilket över 32.000 personer redan gjort. På facebooksidan lämnar svenska folket egna exempel på slöseri med skattepengar. En mycket intressant sida att följa!

När kommunpolitiker talar om att det inte finns tillräckligt med pengar till skolan eller hemtjänsten så bör kloka skattebetalare första syna politikernas kort - har man verkligen prioriterat dessa verksamheter, eller har man använt pengarna till annat?




Sverigemötet - seminarium om sociala medier

2013-04-04

Under eftermiddagen ingick jag i panelen i ett mycket välbesökt seminarium om sociala medier och hur vi bäst använder dessa i det politiska arbetet och valrörelsen.

Jag berättade hur jag använder hemsida, blogg, twitter och facebook i mitt riksdagsarbete, och gav en del tips om hur man kan göra när man vill öka sin närvaro i sociala medier. Övriga paneldeltagare gav konkreta exempel från olika kommuner på hur man arbetar med dessa medier i kommunpolitiken.

På köpet fick jag en stor grupp nya twitterföljare och alla som vill är givetvis välkomna att höra av sig med råd och tips!










Moderaternas Sverigemöte öppnat

2013-04-04



Moderaternas Sverigemöte i Göteborg inleddes alldeles nyss med ett inledningsanförande av kommunala samrådsgrupens ordförande, Charlotte Nordström, som även är kommunstyrelsens ordförande i Skara. Det är över 2.800 anmälda till Sverigemötet, vilket är nytt rekord. Nu ska vi diskutera politik och hålla seminarier och prata valrörelse fram till i morgon lunch. Själv ska jag delta i panelen och förhoppningsvis uppmuntra fler moderater att ta för sig i sociala medier. Mer om detta senare.




SIFO: Media missgynnar Moderaterna och gynnar S, MP och V

2013-04-04

Sifo har analyserat huvudnyheterna under årets tre första månader på sex av landets största nyhetsredaktioner: DN, SvD, GP, Aftonbladet, SR Ekot och SVT Rapport.

Slutsatsen är att "medierna har vinklat regeringspartierna och de har kommit ut på ett mer negativt sätt", enligt Jonathan Wennö, kommunikationsanalytiker på TNS Sifo. Journalisternas bevakning av de bor- gerliga allianspartierna har varit sammantaget negativ. Särskilt moderaterna har vinklats negativt. Socialdemokraterna har undkommit mycket negativ publicitet. Vänstern och Miljöpartiet har över- huvudtaget nästan inte haft någon kritisk publicitet alls.

SIFO:s slutsatser är ingen nyhet för oss politiker. Jag har själv ställt frågan på bloggen om medierna ska lyckas vinna valet åt oppositionen. Och med det kraftiga övertaget av sympatier för inte minst V och MP bland journalisterna är det ju inte så konstigt att dessa partier tjänar mest på mediebevakningen. SIFO-analysen borde bli en väckarklocka föralla de journalister som gärna talar om den svenska "fria pressen", men som tyvärr inte alltid lever upp till det i verkligheten.




Alliansen har visat att jämställdhet kan nås utan kvotering

2013-04-04

Häromdagen (28 mars) berättade jag om Alliansens jämställdhetsarbete i vardagen:
* Vi har en jämställd regering, även om vi har något fler kvinnor än män.
* Sju av tretton moderata ministrar är kvinnor
* Vi har idag 49% kvinnor i styrelserna för de statliga bolagen
* Vi har idag 41% kvinnliga ordföranden i de statliga bolagen, en fördubbling sedan 2006.
* Vi har också en bättre balans mellan kvinnor och män på poster som generaldirektörer, landshövdingar och liknande.
Allt detta är ett bevis på att Moderaterna och Alliansen har lyft jämställdhetsfrågorna i vardagen och att staten numera går före med gott exempel - utan uttalad könskvotering. Väljer man människor efter kompetens så bör det rimligen bli en ganska bra mix av bara farten.

Min tidigare utskottsordförande och tidigare arbetsmarknadsminister, numera biståndsminister Hillevi Engström har (återigen) utsetts till moderat talesperson i jämställdhetsfrågor. Hon hade det uppdraget fram till sin utnämning till minister efter valet 2010. Hon intervjuas i Svenska Dagbladet om sitt nygamla uppdrag.

Hennes tre prioriterade frågor är kampen mot våld i nära relationer, minskat lönegap mellan könen och rätt till heltid för den som så önskar. Tre viktiga frågor som det är lätt att ställa sig bakom, och som jag känner igen från vår tidigare moderata jämställdhetsarbetsgrupp förra mandatperioden, där jag själv ingick och som Hillevi ledde.

Däremot är jag givetvis kritisk till den fråga som SvD särskilt lyfter i artikeln, nämligen förslaget om en tredje pappamånad som Hillevi Engström säger sig vilja driva, liksom att hon uttalar sig positivt för en tredelad föräldraförsäkring eller rent av en hälftendelning. Hon öppnar i artikeln också för könskvotering till bolagsstyrelser i framtiden "om det inte blir en förändring".

Vi har moderata stämmobeslut som avfärdar alla sådana förslag, och så länge inga andra stämmobeslut fattas är det rimligen detta som gäller. Samtidigt är vi ett stort parti som respekterar att människor tycker olika. Även andra moderata ministrar har vid olika tillfällen luftat positiva tankar kring könskvotering i olika sammanhang. För egen del är jag dock övertygad om att våra moderata partistämmor även fortsättningsvis kommer att avvisa sådana tankar, och jag kommer självklart att vara en av dem som argumenterar mot alla former av kvotering. Inte bara kvotering på grund av kön utan även på grund av ålder, etnicitet eller vad det nu kan vara. Lika möjligheter för kvinnor och män är en självklarhet, men det finns andra vägar än könskvotering att nå dit. Och svenska föräldrar klarar alldeles utmärkt att fatta egna beslut.

Alliansen har visat i praktisk handling att man kan åstadkomma jämställdhet utan kvotering. Låt oss fortsätta på den vägen.




Vindkraften verkar inte jättepopulär i Sjuhärad

2013-04-04

I går hade Borås Tidning en omröstning om vindkraften. Endast 31% vill se en fortsatt vindkraftutbyggnad. 59% sade nej och 10% ville gärna se en utbyggnad - bara de själva slapp störas. Den sista åsikten kan man se olika på. Antingen kan man se det som hyckleri, eller så ser man det som en ganska vettig åsikt. Om man kan bygga vindkraft där ingen störs så är det rimligen okej, under förutsättning givetvis att mängden el som produceras står i rimlig proportion till kostnaderna. Så är det tyvärr inte alltid.

Min gissning är för övrigt att många av de 30% som röstade ja återfinns i centrala Borås där det av naturliga skäl aldrig kommer att byggas några vindkraftverk. Det är rimligen lättare att vara positiv till vindkraft om man själv inte drabbas av några störningar...






228 nya utbildningsplatser till Högskolan i Borås

2013-04-03

Regeringen har tidigare meddelat att högskolan ska byggas ut med 10 000 nya utbildningsplatser. Huvudelen av utbyggnaden sker inom lärar- och förskollärarutbildningarna men satsningar görs även på vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utbyggnaden sker mot bakgrund av en framtida brist inom dessa yrken och att det finns ett ökat söktryck till lärar- och förskollärarutbildning. Sedan 2008 har antalet behöriga förstahandssökande till lärar- och förskollärarutbildning ökat med 40 procent.

Eftersom de flesta utbildningar är fleråriga sker utbyggnaden successivt från 2015 så att det 2018 motsvarar över 10 000 nya utbildningsplatser. Bland annat 2.800 platser för förskollärare, 2.800 lågstadielärare, 1.760 ämneslärare, 900 speciallärare och 1.675 andra lärarutbildningar. Dessutom 225 barnmorskor och 400 specialistsjuksköterskor.

Fördelningen av platserna har gjorts utifrån söktrycket till respektive lärosäte, arbetsmarknadens behov och efter lärosätenas möjligheter att bygga ut utbildningarna. För Högskolan i Borås kommer utbyggnaden, när den är slutförd 2018, att innebära 228 nya utbildningsplatser, fördelat enligt följande:

* 80 nya platser för utbildning av lågstadielärare
* 88 nya platser för utbildning av förskollärare
* 22 nya platser för vidareutbildning av förskollärare
* 13 nya platser för kompletterande pedagogisk utbildning
* 20 nya platser för utbildning av ämneslärare
* 5 nya platser för utbildning av specialistsjuksköterskor

En satsning på 10.000 nya högskoleplatser ger ett ganska betydande tillskott och Borås får sin beskärda del. Satsningen är bra för Borås och Sjuhärad och bra för Sverige!




Alla behövs i moderaternas Sverige

2014-04-03







Ansvarsfull politik ger resultat för jobbutvecklingen

2013-04-02



Denna figur visar skillnaden mellan 1990-talskrisen och de två djupa kriser vi just genomgått i Sverige och Europa. Under 1990-talskrisen tog en borgerlig regering över en arbetsmarknad i fritt fall (första röda markeringen). Efter ett par år lyckades man vända utvecklingen fram till 1994 när Socialdemokraterna tog över igen (andra röda markeringen). Men 1990-talskrisen kostade runt 500.000 förlorade jobb, trots att befolkningen samtidigt ökade.

Alliansen tog över igen hösten 2006 (tredje röda markeringen) och vår ansvarsfulla politik och vår arbetslinje har uppenbarligen fungerat, även under bistra tider. Sysselsättningen har ökat, trots de två djupaste ekonomiska kriserna i modern tid.




Fakta om arbetsmarknadsläget i EU

2013-04-02

Helårssiffrorna för 2013 finns ännu inte tillgängliga för alla EU-länder, men så här såg det ut 2012 när det gäller andelen sysselsatta (personer i arbete), arbetslösa och andel personer utanför arbetskraften. Sverige hävdar sig väl. Vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i hela EU och den näst högsta sysselsättningsgraden, efter Nederländerna.

Man kan också se att flera länder med lägre öppen arbetslöshet samtidigt har en lägre andel av befolkningen i arbetskraften. Malta är det tydligaste exemplet, de har lägst andel av befolkningen ute på arbetsmarknaden, exempelvis är det en låg andel kvinnor som arbetar. Det gör naturligtvis att arbetslösheten blir lägre. Andra exempel är Tyskland och Österrike, som båda har lägre arbetslöshet än Sverige, men också större andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden. Sammantaget blir de svenska siffrorna ännu mer imponerande när man samtidigt vet att vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i hela EU,






M och FP tillsammans starkare i skolfrågorna än S

2013-04-02

I dag presenteras ev Sifoundersökning i Svenska Dagbladet. Man har frågat vilket parti väljarna har störst förtroende för i skolfrågorna. Osäkerheten är stor. 34% vet inte eller vägrar svara, 10% säger "inget parti". Men för dem som svarar gäller att 21% har ströst förtroende för Socialdemokraterna, 11% för Moderaterna och 11% för Folkpartiet. Övriga partier får mellan 1% och 4% vardera.

Med tanke på att nästan hälften av de tillfrågade inte svarar så kan man naturligtvis inte dra någon annan slutsats än att osäkerheten är stor. Men man kan ändå konstatera att Moderaterna och Folkpartiet tillsammans får ett starkare stöd än Socialdemokraterna, och att övriga partier har ett så svagt stöd att det knappt är mätbart. Den moderata tydligheten i skolfrågorna de senaste månaderna har säkert bidragit till att stödet för moderat skolpolitik har ökat. Och vi fortsätter ha fokus på skolan!




Pisa visar att problemlösningsförmåga och kunskap hänger ihop

2013-04-01

I dag presenteras ännu en Pisa-rapport, denna gång om elevernas problemlösningsförmåga. Jag vet inte varför denna rapport presenteras så långt efter de andra rapporterna, som ju presenterades i början av december förra året. Men detta Pisa-test om problemslösningsförmågan gjordes vid samma tillfälle som de övriga testen, alltså för snart två år sedan, vårterminen 2012. Det var elever i dåvarande årskurs nio som gjorde testet.

Som jag tidigare berättat var den årskullen, som då gick ur nian, den sista i Sverige som gick igenom hela grundskolan, alla nio åren med de gamla läroplanerna, de gamla otydliga kursplanerna med otydliga mål och utan ämnesinnehåll, det gamla betygssystemet med ett fåtal otydliga betygssteg och ett fåtal nationella prov. Det hade närmast varit en sensation om det delprov som presenterades idag skulle varit markant bättre än de övriga delar av samma Pisa-mätning.

Lite intressant är det dock att många på vänsterkanten hävdat att även om de svenska eleverna ligger efter i kunskapsresultat så skulle de i vart fall vara mer kreativa och bättre problemlösare än elever i andra länder. Nu får vi beviset på att den gamla dåliga skolpolitiken inte heller skapar elever med god problemlösningsförmåga. Pisamätningen visar tvärtom att problemlösningsförmåga hänger samman med hur eleverna presterar i olika skolämnen.

Sverige genomgår just nu ett utbildningspolitiskt systemskifte som inleddes 2011/12. Dagens Pisa-mätning visar återigen att det var rätt att överge den tidigare skolpolitik Sverige haft under Socialdemokraterna.




Nu sänker vi företagens kostnader för sjuklöneansvaret

2013-04-01

Den Socialdemokratiska regeringen som styrde fram till 2006 införde en regel om att arbetsgivarna ska betala sjuklönen för alla anställda de förstå två veckorna. Dessutom infördes en evig medfinansiering av 15% av sjukkostnaderna därefter. Denna medfinansiering avskaffade Alliansen efter maktövertagandet 2006.

Men fortfarande är är arbetsgivarna skyldiga att betala sjuklön under de första två veckorna när medarbetare är sjuka. För många företagare är sjuklöneansvaret problematiskt eftersom det på förhand är svårt att beräkna vilka kostnader som kan uppstå. Extra hårt drabbas små företag som har små marginaler och det riskerar att minska viljan att nyanställa, inte minst att nyanställa tidigare långtidssjuka. Dessutom missgynnas små företag då ersättningen från staten beräknas utifrån den genomsnittliga sjuklönekostnaden för samtliga arbetsgivare. Eftersom sjukfrånvaron generellt är lägre i mindre företag är det få små företag som får del av dagens högkostnadsskydd. Samtidigt räcker det med en sjuk medarbetare för att skapa en oförutsedd kostnad med stor påverkan.

Socialdemokraterna föreslår ett slopande av sjuklöneansvaret den andra sjuklöneveckan. Men detta är mest populism, eftersom alla näringslivsorganisationer och företagare påpekar att det är den första sjuklöneveckan som kostar i särklass mest. En väldigt liten andel av de anställda är sjuka mer än en vecka.

Alliansregeringen vill i stället minska sjuklöneansvaret redan den första sjuklöneveckan. Under våren remitteras därför ett förslag till ett nytt högkostnadsskydd som är bättre anpassat för små företag. Med vår utformning gynnas de mindre företagen eftersom ersättningen träder in tidigare för företag med färre anställda. Högkostnadsskyddet differentieras genom att arbetsgivare delas in i fem storleksklasser utifrån sina lönesummor. I den minsta storleksklassen, som omfattar de flesta företagen med anställda, föreslår vi att högkostnadsskyddet träder in efter cirka två sjukdagar. Resterande sjukdagar får företagen full ersättning för.

En ytterligare förbättring i förslaget är att vi nu ser till att företagen slipper krångel med att ansöka om ersättningen. Med det nuvarande högkostnadsskyddet går många miste om ersättning eftersom ansökningsförfarandet anses krångligt. Vi ser nu till att utbetalningarna automatiseras så att alla som har rätt till ersättning också får det.

Från årsskiftet skrotar vi därför det gamla högkostnadsskyddet och inför det nya högkostnadsskyddet som beräknas kosta 360 miljoner kronor per år. Förslaget kommer nu att gå på remiss med sikte på att finnas med i regeringens budgetproposition till hösten.

Läs mer i dagens debattartikel an näringsminister Annie Lööf på DN Debatt

Läs också min tidigare riksdagsmotion i frågan, en motion som inte skiljer sig alltför mycket från de tankar som regeringen presenterar idag.




Bloggläsare i 50 länder!

2013-04-01

Under de senaste 30 dagarna har jag haft bloggbesökare från inte mindre än 50 olika länder. Det är nytt rekord. Nästan alla länder i Europa är nu representerade, liksom USA, Kina och Indien, och många andra.

Vilka är det då som följer min blogg utomlands? Jag vet att det dels är ett antal utflyttade svenskar, men även en del som tillfälligt arbetar utomlands eller är på semester. Dessutom svensktalande ambassadpersonal, valövervakare och andra som jag träffat i vissa länder, och så givetvis en del svenska politiker som är på resande fot i världen. Kanske har jag lyckats göra bloggen lite till en nyhetskälla där man hittar det senaste som händer i politiken i lite större och viktigare frågor?






Lågt intresse för Earth Hour

2013-04-01

Det var inte många svenskar som brydde sig om att släcka sina lampor i lördags då det var dags för årets Earth Hour. Det meddelar TT i ett pressmeddelande, och redovisar siffror från sajten elstatistik.se som jämfört hushållens elförbrukning i lördags kväll med de senaste 51 lördagarna.

Intresset var lågt redan förra året och verkar ha legat kvar på samma låga nivå i år.