Blogg januari 2014

Byggnads och IF Metall bluffar om dödsolyckorna på jobbet

2014-01-31

I dag tror man knappt sina ögon. Den av LO ägda tidningen Arbetet anklagar LO-förbunden Byggnads och IF Metall för att använda felaktiga siffror om dödsfall på jobbet! Med andra ord samma sak som jag påpekade i en riksdagsdebatt i höstas. I Riksdagen talar Socialdemokraterna om "döden på jobbet" och hävdar att Alliansen bär skulden till att dödsfallen "ökat"! Trots att det är precis tvärtom. Se blogginlägg den 28 oktober. Så här skriver Arbetet:

"Byggnads har en kampanj som påstår att en byggnadsarbetare dör varje månad. Och IF Metall manifesterar mot att en arbetare dör i veckan. Men siffrorna är inte aktuella längre.

I ett pressmeddelande från IF Metall som kom i början av året står: ”En arbetare dör varje vecka på sitt arbete i genomsnitt i Sverige på 2000-talet. Det är inte längre några enskilda händelser, utan ett mönster.”

Och i Byggnads kampanj om ett huvudentreprenörsansvar – med stora annonstavlor, reklamfilm och tidningsannonser – är ett av budskapen att en byggnadsarbetare dör i månaden.

Mörka siffror med andra ord. Men också hårdragna. Ser man till hela 2000-talet blir snittet per år visserligen 57 dödsolyckor. Men då missar man utvecklingen. De senaste fem åren har i stället 38 människor omkommit på jobbet per år. Förra året 33."

Arbetet skriver också att det faktiskt inte dog en enda "byggnadsarbetare" förra året. Däremot sju personer som fanns inom andra yrken inom Byggnads avtalsområde. "Men sju döda under ett år är en bit bort från en byggnadsarbetare i månaden. Och runt sju har snittet för byggnadsarbetare legat på de senaste fem åren. – Vi räknar på ett snitt från sent 1960-tal, säger Byggnads kommunikationschef Matz Larsson."

Arbetet redovisar också utvecklingen av dödsfallen på jobbet i en figur som man gjort baserat på Arbetsmiljöverkets siffror:



Det är riktigt förvånande att en tidning som Arbetet som ges ut av LO faktiskt granskar och kritiserar LO-förbund för att förvanska siffror. Mer sådant behövs, för detta är en strategi som används inom alla politikområden för att försöka angripa Alliansens politik. Frågan är väl bara hur länge journalisten som gjort granskningen får behålla sitt jobb....




EU:s medborgare oroar sig inte för klimathotet

2014-01-30

Enligt EU:s senaste Eurobarometer, alltså den stora regelbundna undersökningen av EU-medborgarnas åsikter, framkommer det att endast 4% av EU:s medborgare anser att klimatfrågan är en av de två viktigaste frågorna för EU idag. Svenska folket utmärker sig genom att vara i särklass mest bekymrade för klimatfrågan, men trots det är det endast 21% av svenskarna som anser klimatfrågan vara en av de två viktigaste frågorna. Efter Sverige följer Danmark på 12% och Finland på 11%, medan övriga länder ligger på 7% eller lägre. Tyskland ligger på 7%, Frankrike, Nederländerna och Storbittanien ligger på 4%.

Min slutsats är att högljudda politiker och "experter", uppbackade av media, lyckats skapa den ur ett europeiskt perspektiv extrema tron på klimathotet i Sverige. Men samtidigt är det intressant att 79% av svenskarna torts detta faktiskt anser att andra frågor är viktigare för Sveriges och EU:s framtid.




Skulle verkligen skolan bli bättre med oppositionen vid makten?

2014-01-30

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hr en väldigt splittrad syn på skolan. Men de hävdar envist att de är bättre än Alliansen på att forma framtidens skola och lyfta resultaten. När man tittar på tidningen Dagens Samhälles granskning förra året får man en något annorlunda bild. Så här ser det ut i de svenska kommunerna. Det känns ju inte direkt som om oppositionspartierna är helt överlägsna Alliansen när det gäller skolfrågorna.






270.000 fler är i arbete jämfört med 2006

2014-01-30

Debattinlägg i Ulricehamns tidning idag tillsammans med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) och kommunstyrelseordföranden i Ulricehamn, Lars Holmin (M). Nu är helårssiffrorna över sysselsättningen för helåret 2013 klara, och då visar det sig att det har blivit ännu starkare siffror för sysselsättningen under 2013.






Moderat samtalskväll - högt i tak om både invandring och klimathot

2014-01-30

I går hade moderaterna ännu en samtalskväll med en intressant gästföreläsare. Denna gång var det Hans Bergström, tidigare bland annat chfredaktör för Dagens Nyheter, som gästade oss.

Han hade många kloka tankar kring dagens politik. Inte minst delade han min egen kritik mot våra uppgörelser med Miljöpartiet i invandringspolitiken, och pekade bland annat på detta med att vi efterhand beviljar allt fler rättigheter till människor som vistas illegalt i Sverige eller som håller sig undan efter ett avvisningsbeslut. Detta går i otakt med vad väljarna tycker.

Hans Bergström deklarerade också sin personliga skepsis i klimatfrågorna, vilket tydligt uppskattades av flera av oss moderater i rummet, även om det också fanns motsatta åsikter bland åhörarna. Han påpekade också att det inte är en slump att det mest är personer som nyligen gått i pension eller som på annat sätt är oberoende som mest kraftfullt ifrågasätter klimathotet.

De som är beroende av forskningsmedel eller som vill behålla sina jobb som politiker eller journalister vågar inte ifrågasätta. Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag kanske är ganska naiv som tror att man ostraffat kan ifrågasätta klimathotet som riksdagsledamot. Men det har faktiskt gått alldeles utmärkt, och jag får stöd av allt fler i min kritiska syn på saken. Andra ledamöter, inte bara från mitt eget parti, kommer fram och ger uppmuntrande kommentarer och bekänner sin egen skepsis i frågan. Jag får faktiskt en känsla av att klimatfrågan börjar tappa sin forna glans och att det snart bara är Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet som mangrant fortsätter stå på barrikaderna. Sedan finns det givetvis politiker i alla partier som delar deras åsikt, men långt ifrån alla.

Jag pratade lite med Bergström före hans anförande med anledning av att han ju skrivit en mycket intressant inledning till debattboken "Domedagsklockan", en bok som jag just nu läser med stort intresse. Boken beskrivs så här av förlaget:

Föreställningen om domedagen som ett straff för våra synder har varit stark genom historien. Olika grupper har insett kraften i detta. Med hot om domedagen kan man frälsa människor, göra affärer och utöva makt. Denna bok tar profetiorna om resursuttömning, den globala miljöns kollaps och förestående klimatkatastrof till kritisk granskning. Den utforskar domedagsprofeternas nätverk och frågar varifrån de får sina pengar. Boken ger också exempel på hur grupper vill begränsa debatten. DN:s tidigare chefredaktör Hans Bergström uppmanar i ett kraftfullt inlägg svenska medier att värna det öppna samhället. Bokens budskap är djupt positivt. Jorden blir en allt bättre plats att leva på, och de allra flesta hot som målas upp saknar täckning i verkligheten.

Författarna är Jacob Nordangård, fil dr i ämnet Tema Teknik och Social förändring och arbetar som universitetsrektor vid Linköpings universitet. Marian Radetzki är professor vid Luleå tekniska universitet med naturresursernas ekonomi som specialitet. Svenolof Karlsson är bland annat energiskribent och har skrivit ett 25-tal böcker. Och Hans Bergström står som sagt för inledningen i boken.




Som man frågar får man svar...

2014-01-29

Socialdemokraternas fagra löften och vackra ord om mer pengar till allt, utan att ha pengar till det, verkar så här långt fungera. I vart fall om man ska tro SVT:s undersökning av svenska folkets förtroende för regeringsalternativen i olika frågor. Visserligen är allt fler osäkra, men Alliansen har tappat sitt övertag i de flesta frågor.

Problemet är bara att man ställer Alliansen mot något som inte ens finns. Det finns inget "socialdemokratiskt regeringsalternativ" och definitivt ingen politik som de tre partierna S, V och MP gemensamt står bakom. Socialdemokraterna med sina 32% kan lova precis vad som helst, men de kan inte genomföra det utan att V och MP stödjer dem, och kanske inte ens då. Ingen vet vad alternativet till Alliansens politik är, och då kan man ju omöjligen veta vilket alternativ man tycker är bäst.

Min övertygelse är att när Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lägger fram sina valbudgetar så kommer väljarna att genomskåda dem. Om de inte gör det, ja då får de väl skylla sig själva när verkligheten uppenbaras efter valet.

Sedan måste jag ju ifrågasätta hur någon kan ha förtroende för Socialdemokraternas ekonomiska politik? Detta parti som säger nej till det femte jobbskatteavdraget och använder de pengarna till främst olika bidragshöjningar, men sedan säger att de inte tänker höja skatten utan behålla jobbskatteavdraget. Vilket då medför en brist i deras budget på 12 miljarder kronor och ett betydligt större lånebehov än Alliansen. Vad är det egentligen för väljare som kan tycka att det är en trovärdig politik?




Märklig rubrik i Markbladet om min syn på tiggeri

2014-01-29

I dag har Markbladet en helsida med kommentarer kring mötet om tiggeri i Borås i fredags. Jag blev minst sagt förvånad när jag läste rubriken - jag tänker tydligen "inte ta strid för ett förbud mot tiggeri". Det var en nyhet för mig. För det första har jag ju aldrig haft någon tanke om att "ta strid" i denna fråga. Jag har inte ens förespråkat förbud mot tiggeri, bara nämnt det som ett av flera tänkbara alternativ. Jag har aldrig heller sagt att jag tänker lyfta frågan i riksdagen. Samtidigt har jag påpekat att det är lätt att ropa på förbud, men inte lika enkelt att hantera i praktiken. Och dessutom har jag framhållit att det finns en moralisk dimension i frågan som gör att det kanske inte heller är en bra väg att gå.

Min slutsats från mötet var att vi - oavsett åsikt i sakfrågan - troligen kan avföra tankarna om nationell lagstiftning som förbjuder tiggeri som sådant. Detta eftersom de kommuner som så önskar redan idag kan ta in förbud mot penningsinsamling utan tillstånd i sin lokala ordningsstadga på samma sätt som Södertälje gjort. Kommunerna äger alltså redan frågan och riksdagen behöver inte ändra några lagar.

Däremot finns det all anledning att undersöka om man på något sätt kan angripa dem som utnyttjar tiggarnas behov av att komma till Sverige och tigga, och med falska löften lurar hit människor och tjänar pengar på det. Att överväga förbud mot organiserat tiggeri är något som den moderata partistämman nyligen beslutade. Men även detta lär bli komplicerat, vilket jag tidigare framhållit.

I övrigt var det synd att inte Markbladet kommenterade den kanske viktigaste nyheten från mötet, nämligen att Socialstyrelsen kommer med tydligare riktlinjer under våren kring hur man från kommunernas sida ska hantera situationen med allt fler tiggare från andra EU-länder. Det var ett viktigt besked som jag kunde ge efter samtal med Socialstyrelsen.




Lunchmöte med Rumäniens ambassadör

2014-01-28

I dag var jag inviterad på lunch på residenset hos Rumäniens ambassadör Raduta Matache.

Vi hade ett öppet och frispråkigt samtal kring utmaningen att lyfta den fattiga befolkningen i Rumänien ur fattigdomen, och om hur vi på bästa sätt kan hantera situationen med tiggare i Sverige från andra EU-länder, bland annat Rumänien. Vi pratade också lite om ambassadörens kommande besök i Borås.

En sak är klar, och det är att frågan blir allt mer komplicerad ju mer man gräver i den. Rumänien arbetar med att höja levnadsstandarden för de fattigaste, men det är ett långsiktigt arbete som inte ger effekt direkt. 50 års kommuniststyre sätter sina spår.








Träff med Företagarna i Sjuhärad

2014-01-27



Eftermiddagen tillbringade jag i Borås tillsammans med Företagarna i Sjuhärad. Efter en paneldiskussion med några entreprenörer var det dags för "speed-anföranden" från några av oss närvarande politiker. Från Moderaterna deltog jag och min riksdagskollega Ulrik Nilsson (bilden tv). Våra anföranden fick vara maximalt 2 minuter. Inget läge för att vara långrandig med andra ord, och jag tror mitt anförande låg på ungefär 1:40...

Jag valde att berätta om min egen vision för företagandet. Hur vi måste verka för att ge en mer rättvis bild av småföretagarna i stället för den nidbild som media och en del vänsterpolitiker ofta målar upp, där en företagare är en potentiell skattesmitare och fuskare som utnyttjar sin personal hänsynslöst och gärna struntar i miljön. I verkligheten är en småföretagare ofta en entreprenör och eldsjäl som försöker bygga upp något förframtiden, något som förhoppningsvis ska kunna erbjuda företagaren en egen försörjning och kanske dessutom ge jobb åt några till. De flesta småföretagare skär inte guld med kniv, utan har betydligt lägre inkomster de första åren än de som har en vanlig anställning med kollektivavtalsenlig lön.

Alla resurser till välfärden kommer från det privata företagandet och de som abretar i de privata företagen. Deras skatter betalar allt annat i samhället - skola, sjukvård, äldreomsorg och pensioner för att bara nämna något. Om man som politiker och andra beslutsfattare inte inser detta kommer man heller aldrig att kunna fatta rätt beslut.

Min vision är att beslutsfattare på alla nivåer - allt från myndigheter och kommuner till regering, riksdag och EU, ska ta sig tid och stanna upp en stund före varje beslut. Ställa sig frågan om det man tänker besluta verkligen underlättare för ökat företagande och fler jobb? Om svaret är nej är det läge att fundera på om beslutet är värt priset, eller om man kanske ska avstå? Om alla beslutsfattare tänkte så i varje läge skulle Sverige fåmånga nya företag och många fler jobb!

Efter våra anföranden och efterföljande mingel träffade vi riksdagsledamöter Företagarnas styrelse och diskuterade aktuella frågor. En mycket trevlig och lyckad kväll med stort deltagande.




Moderat skolpolitisk samling i Stockholm

2014-01-27





I dag samlades moderata skolpolitiker från hela landet i riksdagens förstakammarsal som ett avstamp för moderaternas stora nationella skolkampanj. Det var vi moderater i utbildningsutskottet som var värdar för arrangemanget, och efter ett inledande tal av statsministern gick vår moderate utskottsordförande Tomas Tobé igenom den moderata skolpolitiken som beslutades på vår arbetsstämma i höstas.

Från moderat sida är vi tydliga med att det som händer i klassrummet är viktigare än att lägga en massa kraft på att diskutera hur skolan ska organiseras. Vårt fokus ligger på elevernas inlärning. Alla elever ska få rätt stöd i tid. I detta ligger att betyg och nationella prov är viktiga för att stämma av inlärningen, men också att det måste finnas fler speciallärare. Vi är beredda att skjuta till statliga pengar för att utbilda fler sådana. Vi uppmanar också alla moderata kommunpolitiker att se över klasstorlekarna för de mindre barnen, eftersom vi vet från forskning att mindre klasser underlättar inlärningen, särskilt för de mindre barnen. Vi vill också utöka den lärarledda lektionstiden, och se till att fler skickliga lärare får mer betalt.




Göteborg satsar mindre än Stockholm på skola och äldreomsorg

2014-01-26

Jag läste en intressant liten insändare i Göteborgs-Posten i veckan, och blev nyfiken. Så jag kollade upp siffrorna (som avser 2012), och de verkar faktiskt stämma. S-styrda Göteborg satsar betydligt mindre pengar på skola och äldreomsorg än Moderatstyrda Stockholm!

Skola:
Göteborg: 96.028 kronor per elev. 7.611 kronor per invånare.
Stockholm: 103.017 kronor per elev. 9.663 kronor per invånare.

Äldreomsorg:
Göteborg: 60.746 kronor per invånare över 65 år
Stockholm: 65.747 kronor per invånare över 65 år

Nu är jag den förste att påpeka att mer pengar inte med automatik betyder vare sig bättre skola eller bättre äldreomsorg. Att bara ösa in mer pengar i dålig verksamhet är en dålig idé. Och kostnadsläget är något högre i Stockholm än Göteborg vilket troligen förklarar en del av skillnaden. Men siffrorna visar ändå att Moderaterna i Stockholm satsar mer på dessa viktiga verksamheter än Socialdemokraterna i Göteborg. Det kan vara värt att komma ihåg när oppositionen under den kommande valrörelsen kommer att försöka framstå som välfärdens främsta beskyddare.




Yrkeshögskolan är inte en arbetsmarknadsåtgärd!

2014-01-26

Den politiska oppositionen, och då främst Socialdemokraterna, hävdar ofta i debatten att Alliansen borde avskaffa fas 3 och i stället erbjuda deltagarna utbildning på Yrkeshögskolan. Detta är inte seriöst. Yrkeshögskolan är inte en arbetsmarknadsåtgärd utan en eftergymnasial spetsutbildning som kräver goda förkunskaper. Jag beskriver detta i ett debattsvar i Bors Tidning idag. Inlägget följer nedan i en något längre version. Tyvärr blev stycket om undersköterskor och tandhygienister lite konstigt när jag kortade ned artikeln till BT. Det ena är en gymnasieutbildning och det andra en befintlig högskoleutbildning. Yrkeshögskolan är en eftergymnasial spetsutbildning med fokus på smala utbildningar som inte går att läsa på annat håll. Den korrekta texten följer nedan.

Yrkeshögskolan kan inte ersätta Fas 3

Svar till Gert-Inge Andersson (S) och Krister Andersson (LO) 20 januari

Skribenterna menar att Alliansen satsar för lite på vuxenutbildning och menar att man borde satsa på Yrkeshögskola i stället för Fas 3-platser. Ett märkligt utspel.

Allliansen satsar för det första betydligt mer på högskola och vuxenutbildning än vad den gamla s-regeringen gjorde. Totalt fanns 551.421 personer i dessa utbildningar år 2006, vilket var 9,4% av befolkningen 16-64 år. År 2011 var det 602.981 personer i motsvarande utbildningar vilket utgjorde hela 10% av befolkningen 16-64 år.

Yrkeshögskolan utgör en viktig del av vuxenutbildningen. Under Alliansens regeringstid har de gamla KY-utbildningarna utvecklats till en modern yrkeshögskola, som utvecklas och byggs ut i en takt som tryggar den höga kvalitén på utbildningarna. Vid den senaste antagningen nyligen fördelades pengar till 20.552 utbildningsplatser, en ökning med 4.000 jämfört med föregående år.

När man skriver att deltagarna i Fas 3 i stället borde utbildas till undersköterskor eller tandhygienister glömmer man att undersköterskeutbildning är en utbildning på gymnasienivå, medan tandhygienistutbildning är en befintlig högskoleutbildning. Yrkeshögskolan är en eftergymnasial spetsutbildning i yrken där det ofta saknas andra utbildningalternativ, och kräver goda förkunskaper. Många elever har redan ett jobb och studerar på Yrkeshögskola för att skaffa sig en spetskompetens. Det finns även arbetslösa som studerar på Yrkeshögskola, men det är då elever med goda förkunskaper. Yrkeshögskolan är definitivt inte en arbetsmarknadsåtgärd eller ett sätt att hjälpa personer med låg utbildning ut på arbetsmarknaden.

Fas 3 är till för att hjälpa personer med långvarig arbetslöshet lite närmare arbetsmarknaden. De som finns i fas 3 har i genomsnitt varit arbetslösa i åtta år. Under dessa år har man kunnat ta del av Arbetsförmedlingens utbud av praktik och utbildningar, men utan resultat. Många har inte slutfört vare sig grundskola eller gymnasieskola eller har dåliga kunskaper i svenska. Om man inbillar sig att deltagarna i Fas 3 generellt skulle kunna gå en yrkeshögskoleutbildning i stället landar man fel. Yrkeshögskolan och Fas 3 vänder sig till helt olika målgrupper.

I den mån långtidsarbetslösa med låg utbildningsnivå ska studera är det andra utbildningar som är aktuella. Inom Komvux kan vuxna läsa in både grundskola och gymnasium, och Alliansen har satsat på särskilda motivationsutbildningar inom Folkhögskolorna för att förmå ungdomar att gå tillbaka till skolan och slutföra sin avbrutna utbildning. För ungdomar utan yrkeserfarenhet satsar regeringen pengar för att tillsammans med arbetsmarknadens parter erbjuda en kvalificerad yrkesintroduktion ute på arbetsplatserna.

Yrkeshögskolan är en utmärkt utbildningsform, men den kan inte ersätta Fas 3 som arbetsmarknadsåtgärd!

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot utbildningsutskottet och moderaternas ansvarige för vuxenutbildningsfrågor




Media om gårdagens möte

2014-01-25

Det största mediaintresset efter gårdagens möte var beskedet från Ulrik Nilsson (M) att Rumäniens ambassadör kommer till Borås och gärna träffar kommunpolitikerna för att diskutera tiggeriet och berätta hur man arbetar med frågan i Rumänien. I övrigt var kanske inte mötet så intressant rent medialt, eftersom syftet inte var att hitta praktiska kommunala lösningar utan att jag ville informera om hur man arbetar med frågan på EU-nivå och hur situationen är i övriga delar av landet, samt lyssna på kommunpolitikerna när det gällde eventuella önskemål om förändrad lagstiftning och regelverk. Det väckte ändå viss uppmärksamhet när jag berättade nyheten att Socialstyrelsen arbetar med en "lathund" som stöd till kommunerna i frågan.

Mer om mötet i Borås Tidning och Radio Sjuhärad. Jag blev även intervjuad av Radio Sjuhärad i direktsändning efter mötet, liksom av TV4, och Markbladet kommer troligen också att skriva om mötet i kommande nummer.




Bör tiggeriet förbjudas?

2014-01-24

Det är ingen hemlighet att det finns olika åsikter om olika typer av förbud kopplat till tiggeriet, även inom moderaterna. Jag får många samtal från medborgare som ser förbud mot tiggeri som en snabb och enkel lösning, men ju mer jag gräver i frågorna ju mer komplicerad blir förbudsfrågan.

Samtidigt förstår jag dem som ropar på förbud. Tiggeriet är ett växande socialt problem, inte bara för tiggarna. Tiggeriet innebär inte längre alltid att man passivt sitter i ett gathörn med en mugg och väntar på att någon ska skänka en slant. Många tiggare, i vart fall i Stockholm, blir allt mer aktiva. De ropar efter folk, de blockerar vägen i tunnelbanan, de följer efter människor, och de sitter ibland mitt i entréerna till butiker och restauranger och tigger. Gränsen mellan tiggeri och uppsökande penninginsamling blir allt svårare att dra, och penninginsamling kräver tillstånd i många kommuner.

Flera personer i Rumänien påpekade också vid mitt besök i landet i höstas att om Sverige och andra länder förbjuder tiggeri så skulle det medföra ett större tryck på lokala myndigheter i Rumänien att ta tag i frågan. Och de rumänska tiggarna borde enligt dem i stället vara hemma i Rumänien och hjälpa till att bygga upp landet. Om man kan göra sannolikt att någon form av förbud skulle medföra sådana positiva effekter är det värt att diskutera. För egen del är jag därför inte beredd att kategoriskt avvisa en diskussion om något slags förbud. Men förutsättningen är då också att man riktar förbudet mot rätt saker och att förbudet också kan tillämpas i praktiken. Det sista är mer komplicerat än många nog inser.

Frågan är också om det ens behövs nationell lagstiftning för att förbjuda tiggeri? Som bakgrund till dagens samtal fanns gårdagens nyhet om att polisen i Södertälje gripit tre tiggare för att de brutit mot den lokala ordningsstadgan som förbjuder insamling av pengar utan tillstånd. Åklagaren vid Södertörns tingsrätt dömde ut böter på 800 kronor per tiggare, vilket jag berättade om på bloggen igår. Detta visar att kommunerna - om de så önskar - faktiskt kan införa lokala ordningsstadgor som kräver tillstånd för penninginsamling på angivna platser, och sedan begära polisens hjälp för att se till att regelverket efterlevs. Ett nationellt lagförbud mot tiggeriet som sådant blir då inte särskilt intressant att diskutera. Kommunerna äger redan frågan och kan anpassa regelverket efter de bedömningar man gör lokalt. Från Boråspolitikerna var dock budskapet idag väldigt tydligt - ingen verkar förespråka ett förbud genom en lokal ordningsstadga, inte mina moderata partivänner heller. Jag har ingen synpunkt på detta, det är enligt min mening en rent kommunal fråga.

Viktigare för oss rikspolitiker är frågan om var gränsen för utnyttjande går? Vi vet att tiggarna från Rumänien körs i minibussar till Borås och att man är skyldiga chauffören runt 1.000 kronor var redan när man kommer fram. Mycket pengar för den som inte äger något, och det är pengar man måste tigga ihop. Sedan behöver man tigga ihop lika mycket till för att ta sig hem, förutom till mat och uppehälle under tiden. Får man inte ihop de pengar som behövs kommer man inte hem. Samtidigt kan den som arrangerar resan inkassera 15.000, troligen oskattade pengar, per resa. 30.000 kronor tur och retur. En förmögenhet för varje fattig rumän. Personligen menar jag att detta gränsar till både utnyttande och utpressning. Vittnesmål finns från Rumänien om att de som organiserar transporterna ställer ut falska löften om hur bra det är att tigga i Borås, "där mäniskor är snälla och generösa och kommunen ordnar bostad och bjuder på bussresa hem". Man förmår då tveksamma människor att ta steget och resa till Borås på kredit, och sedan har de inget annat val än att tigga.

Efterhand blir situationen dessutom allt besvärligare när tiggarna blir fler och konkurrerar om de pengar som går att tigga ihop. Både i Borås, Göteborg och Stockholm förekommer numera bråk mellan olika grupper av tiggare. Den som inte lyckas tigga ihop pengar till mat för dagen kan givetvis så småningom i desperation lockas till andra metoder att få ihop pengar i stället för att tigga. Kriminalitet förekommer redan bland vissa tiggare, även i Borås. Riskerna för prostitution har också framhållits i debatten på riksnivå, även om det än så länge inte verkar kunna kopplas direkt till tiggeriet.

Jag tycker att man nationellt i första hand bör rikta diskussionen mot en kriminalisering av dem som organiserar och i vissa fall verkar "locka" tiggarna till Sverige. Givetvis svårt och komplicerat, och kräver troligen samarbete med polisen i Rumänien, men det vore välkommet. Jag tycker det är bra att moderaterna tydligt sagt på sin senaste stämma att partiet vill överväga kriminalisering av de som utnyttjar människor och organiserar det hela. Enligt min åsikt handlar det inte bara om eventuella kriminella grupperingar, utan även om dem som anordnar organiserade resor mot betalning på kredit och tjänar stora pengar på detta. Det om något är väl att utnyttja andras utsatta situation?




Hur ser tiggeriet ut i Sverige, och vad gör svenska myndigheter?

2014-01-24

Vid dagens möte berättade jag också lite om de uppgifter jag fått fram kring tiggeriet i Sverige. I en rapport från Socialstyrelsen, som presenterades den 28 maj 2013, påstods att det finnas 370 hemlösa EU-medborgare i Sverige. Socialstyrelsen säger själva att siffran ”bör tolkas med försiktighet”. Jag skulle vilja påstå att man inte ens är i närheten av verkligheten. Bara i Västsverige lär antalet "hemlösa EU-medborgare" sannolikt överstiga detta antal. Enligt en enkät som Sveriges Radio gjorde nyligen hyser 67 svenska kommuner ”hemlösa” EU-migranter. I 44 kommuner påstås tiggeri förekomma.

Enligt rapporten har var femte hemlös EU-medborgare lön från arbete medan fyra femtedelar försörjer sig som gatumusikanter eller genom att tigga. En övervägande majoritet av dessa personer är från Rumänien, därefter från Polen och Spanien. De flesta är inte hemlösa i sitt hemland utan endast i Sverige.

I Stockholm verkar just nu antalet tiggare har minskat, kanske beroende på att det är vinter. Man talar om att ca 150 personer bor i några läger runt stan. Den senaste uppgiften talar om att ett 20-tal av dessa tigger på gatorna. Personligen tycker jag dock det verkar vara betydligt fler. Men oavsett vilket är utmaningen för Borås betydligt större, med 60 tiggare i en stad som knappt är en tiondel så stor som Stockholm.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har nyligen uttalat sig om tiggeriet i media. Han påpekar att varje EU-land har ett ansvar för sitt social- och välfärdssystem och för att människor som lever med små ekonomiska marginaler inte ska behöva lämna sitt land för att tigga i andra länder. Han är också tydlig med att var och en själv avgör om man ska ge pengar till tiggare eller inte.

Vid dagens möte kunde jag också berätta att Socialstyrelsen under våren kommer att ta fram en sammanställning till kommunerna där man ger råd och riktlinjer kring kommunernas skyldigheter gentemot andra länders EU-medborgare. Detta enligt ett telefonbesked jag fick så sent som i går.




Hur jobbar EU och Rumänien för att bekämpa fattigdom?

2014-01-24

Vid dagens möte berättade jag lite om hur EU och Rumänien arbetar mot fattigdom. Enligt en EU-rapport från den 25 november 2013 finns det 14 miljoner EU-medborgare som bor och arbetar i annat EU-land. ”Hemlösa” och ”tiggare” utgör bara en mindre del av dessa.

EU har tagit fram ett ”5-punktsprogram” som också presenterades i Bryssel den 25 november förra året. Bland annat säger man att
• EU-medborgare som inte arbetar endast har rätt till sociala förmåner i annat EU-land om de har sin huvudsakliga koppling till det EU-landet
• 20% av ESF ska öronmärkas för insatser mot social utsatthet och fattigdom i medlemsstaterna
• Utökat samarbete behövs mellan länder och städer för att ta vara på lyckade exempel på insatser för social integrering av utsatta människor

EU ger stora stöd till vissa EU-länder för att lyfta människor ur fattigdom. Under 2007-2013 har exempelvis Rumänien fått 3,7 mdr Euro, dvs ca 30 mdr SEK från EU.

Just nu håller Rumänien på att ta fram en nationell strategi för romerna. Romer har tex redan garanterade platser i parlamentet och på universiteten. De flesta romer är ”invisible roma”, väl integrerade i det rumänska samhället, många med höga befattningar i den rumänska samhället, liksom läkare, advokater, politiker och företagsledare. En mindre del av landets kanske 500.000 romer lever i fattigdom.

Ett stort fokus ligger på utbildning av romska barn. Skola (och sjukvård) är avgiftsfria för alla, precis som i Sverige. Dessutom får fattiga barn smörgås/frukt och mjölk i skolan för att locka dit barn som traditionellt inte gått i skolan. Fria skolskjutsar finns också. Om ett barn inte varit i skolan på två dagar söker lärarna upp dem och pratar med föräldrarna.

Min bild från Rumänien är att man gör en hel del bra saker, och att man börjar ta problemet med fattigdomen och de egna medborgarnas tiggeri i andra länder på allt större allvar. Men alla EU-pengar verkar inte nå fram till sina mål. Det är i och för sig tyvärr inget ovanligt i EU-sammanhang.




Dagens möte om tiggeriet i Stadshuset i Borås

2014-01-24



Dagens möte blev mycket välbesökt. Samtliga sex kommuner i valökretsen var representerade, och det från företrädare för fyra olika partier (M, S, C och FP). Vi var ett 20-tal personer på plats, varav de flesta kommunpolitiker, samt fyra riksdagsledamöter och några politiska tjänstemän.

Jag började med att berätta lite om situationen i stort, hur EU arbetar med fråga, vad som görs i Rumänien och hur läget är i övriga delar av Sverige. Mer om detta i kommande blogginlägg. Jag berättade också om den kartläggning Socialstyrelsen gjort av tiggeriet på begäran av regeringen, och kunde meddela att Socialstyrelsen under våren kommer att lämna tydligare riktlinjer till kommunerna kring seras skyldigheter gentemot andra länders EU-medborgare.

Därefter redogjorde varje kommun för dagens läge, och det är tydligt att problemen med tiggeri och primitiva bosättningar i huvudsak är koncentrerat till Borås. Ibland förekommer dock tiggeri på vissa orter utan att tiggarna verkar bo där nattetid. De skjutsas uppenbarligen dit på morgonen, oklart av vem.

Vi diskuterade därefter huvudfrågan för dagen, nämligen om det finns något behov av ändrad lagstiftning eller andra regelverk för att stödja kommunerna i deras arbete med att hantera tiggeriet från andra EU-medborgare. Under diskussionerna framkom inga sådana önskemål från kommunpolitikerna, och det var ett viktigt besked för mig.

Vid mötet kunde också min riksdagskollega Ulrik Nilsson (M) meddela att Rumäniens ambassadör, Raduta Matache, kommer att besöka Borås, preliminärt den 12 februari, och då även är beredd att träffa kommunpolitikerna och berätta vad Rumänien gör för sin fattiga befolkning. Detta mottogs mycket positivt. Själv kommer jag att möta ambassadören över en lunch redan på tisdag i Stockholm för fortsatta samtal.

Sammantaget var det ett bra möte där vi alla var överens om att tiggeriet inte är en partipolitisk stridsfråga som vi ska slå varandra med i huvudet under valrörelsen. Ingen av oss politiker kan rå för att fattiga människor från andra länder tar sig till Sverige för att tigga. Vi måste arbeta på alla nivåer för att Rumänien och andra länder i Europa långsiktigt ska lyfta sin fattiga befolkning ur fattigdomen, delvis med EU:s hjälp. Men vi måste samtidigt hantera dagens situation i Sverige, och det är en svår och komplicerad utmaning.

Efter mötet vad mediaintresset stort. Jag är intervjuad i både Radio Sjuhärad och TV4, och såväl Borås Tidning com Markbladet fanns på plats efter mötet. Återstår att se var man lägger sitt fokus från den improviserade pressträffen efter mötet.




Polisen i Södertälje griper tiggare för brott mot ordningsstadgan

2014-01-23

I dag var det en stor nyhet i Stockholmsområdet att polisen i Södertälje nu börjat gripa tiggare som bryter mot de lokala ordningsstadgarna. I tisdags greps tre tiggare på gågatan i centrala Södertälje. De hade vid flera tillfällen blivit tillsagda att det krävs tillstånd för att bedriva insamlingsverksamhet på gågatan enligt den lokala ordningsstadgan. När de trots detta fortsatte tigga greps de, och senare utdömdes böter på 800 kronor per person. En summa som enligt polisen i Södertälje använts även i andra städer där man har samma ordningsstadga.

Händelsen uppmärksammades bland annat av Länstidningen Södertälje och Sveriges Radio

Polisnämndens moderate ordförande försvarar beslutet och hänvisar till de ordningsstadgar som ett enigt kommunfullmäktige i Södertälje antagit.

Det är intressant att det uppenbarligen finns flera kommuner i Sverige som har förbud mot tiggeri på särskilt angivna platser i sin ordningsstadga. Detta är givetvis en väg som i så fall kan prövas även i exempelvis Borås om kommunens politiker så önskar. Jag skulle väl tro att detta blir en fråga av många som kommer att diskuteras på morgondagens möte i Stadshuset.

Mer om detta under morgondagen.




Hur ska LO och Stefan Löfvén ha det?

2014-01-23

S-ledaren Stefan Löfvén, tidigare ordförande för LO-förbundet Metall, tycker att brevet från vd:s för Hamburgerkedjan Max till personalen är upprörande, och säger att "de anställda är förmögna att själva avgöra vem man ska rösta på". Löfvén har också tydligt deklarerat att han tycker det är fel av ett företag att försöka påverka sina anställda att rösta i en viss riktning.

Stefan Löfvéns linje i denna fråga är inget annat än ett rent hyckleri.

Frågan är varför han då inte ifrågasatte LO:s egna kampanj i valrörelsen 2010, då han själv då satt i LO:s ledning? Denna smaklösa och av alla LO:s medlemmar finansierade affischkampanj, riktad mot Alliansens partiledare, försvarades då av LO:s ansvariga.

"Vi vill få igång samtalet på arbetsplatserna, få LO-medlemmarna att rösta och då vill vi helst att de röstar på Socialdemokraterna", sade Marie Linder, kommunikationschef på LO under valrörelsen 2010, till Expressen (den 13 augusti 2010).

Stefan Löfvén tycker alltså det är okej när LO i affischkampanjer, som finansieras även av LO:s medlemmar med borgerliga sympatier, uppmanar sina medlemmar att rösta på Socialdemokraterna. Men om någon annan uppmanar dem att göra motsatsen så är det upprörande! Så resonerar bara en facklig organisation och ett parti som inte insett att tiden då man hade egen majoritet i den svenska politiken för länge sedan är förbi. Socialdemokraternas maktambitioner lockar verkligen fram det sämsta hos "rörelsens" företrädare.




Vad skulle bli bättre med förstatligande av järnvägsunderhållet?

2014-01-23



Järnvägsunderhållet var kraftigt nedprioriterat under Socialdemokraternas tid vid makten, och det tar tid att åtgärda detta. Alliansen satsar nu dubbelt så mycket på järnvägsunderhåll jämfört med den gamla s-regeringen, vilket också illustreras av ovanstående figur. Viktigast för järnvägen är en långsiktig planering och att statens resurser är tillräckliga för det löpande underhållet. Här har Alliansen verkligen levererat. Utöver detta storsatsar vi på nybyggnad av järnväg. Det är längesedan Sverige hade en regering som så tydligt prioriterarde järnvägen.

Socialdemokraterna gjorde i går stor sak av att de vill överföra järnvägsunderhållet i sin helhet till staten. Jag tycker det är ett mycket märkligt utspel av flera skäl.

För det första visar en nyligen gjort utredning att det skulle öka de årliga kostnaderna med 20 miljarder på tio år, eller två miljarder per år. Om man dessutom skulle avbryta ingångna avtal i förtid tvingas man sannolikt betala dyra skadestånd. Det vore fel sätt att använda skattebetalarnas pengar.

För det andra finns det inget belägg för att staten skulle vara bättre än någon annan på att utföra järnvägsunderhåll. De som fått mest kritik för att underhållet inte fungerat och planerats bättre är ju statliga Trafikverket! Vad är det som gör att Socialdemokraterna tror det blir bättre om staten dessutom ska utföra underhållet?

På vägsidan anses det ju helt naturligt att Trafikverket handlar upp både vägbyggen och vägunderhåll av exempelvis Skandska, NCC, Peab och de andra stora företagen. Varför skulle det inte fungera på järnvägssidan?




Markbladet skriver om aktuella möten kring tiggeriet

2014-01-22

Markbladet skriver idag om de initiativ till möten som tagits kring tiggeriet. Bland dessa finns fredagens möte i Borås som jag och Annette Carlsson (M) tagit initiativ till.






Rädda lejonen - köp en flygbiljett!

2014-01-22

I går läste jag i Göteborgs-Posten om att de unika lejonen i Västra Afrika (en annan stam än de lejon som finns i östra och södra Afrika) håller på att utrotas. I dag finns bara 356 kända lejon av denna typ kvar i de tretton största nationalparkerna i området mellan senegal och Nigeria. Tjuvjakt av både lejonen och deras bytesdjur är en viktig del av orsakerna, liksom en kraftig befolkningsökning med större uppodling av savannen. Men främst handlar det om ett utbrett ointresse satt skydda djuren och en omfattande korruption i de berörda länderna. Nu övervägs att sätta upp denna unika lejonart på FN:s rödlista över hotade arter.

I artikeln nämns att situationen är helt annorlunda i Södra och östra Afrika. Där finns stora och livskraftiga lejonstammar i många områdenb, framnförallt i Tanzania. Och det kan jag bekräfta efter mitt besök i nationalparkerna Majnara och Ngorongoro i norra Tanzania sommaren 2012. Läs hela reseberättelsen här



Några av lejonen i Ngorongoro

Under vår resa blev en sak väldigt tydlig. Turismen räddar de hotade djuren! Våra besök i nationalparkerna kostade en hel del i nationalparksavgift, vilket vi gärna betalade. Pengarna går bland annat till vakter som skyddar noshörningar, elefanter, lejon och andra hotade djurarter. Turisterna skapar också arbetstillfällen och inkomster för byborna som gör att det blir mindre intressant med tjuvjakt. Levnadsstandarden i byarna utanför nationalparkerna var avsevärt högre än i de ytterst fattiga byar vi såg nrämare kusten. Guiderna sa rent ut till oss att utan turismen hade man aldrig kunnat skydda djuren i nationalparkerna.

Samma sak på Zanzibar där vi tillbringade en vecka, och bland annat besökte en by där man kunde ta små båtar ut till en koloni flasknosdelfiner. Tidigare hade man jagat delfinerna för att de åt upp den fisk som byborna behövde fånga för att kunna överleva. Men idag är delfinerna fridlysta och byn lever i stället på att ta ut turister i båtar för att beskåda delfinerna. Man säljer också souvenirer och annat till turisterna. Byn lever idag ett betydligt bättre liv än innan. Utan turister hade delfinerna knappast överlevt.



Flasknosdelfiner utanför Zanzibar

Vi hör ofta företrädare för de mest högljudda klimatdebattörerna säga att vi ska sluta flyga på långresor för "klimatets skull". Jag tycker vi ska göra precis tvärtom! Skippa charterresan ett par år och använd i stället pengarna till en dyrare flygbiljett och res till Tanzania eller något annat land och besök deras nationalparker! Det blir ett minne för livet. Samtidigt hjälper vi människorna att öka sin levnadsstandard, och visar befolkningen att deras vilda djur också har ett ekonomiskt värde som gör att man måste skydda dem för framtiden. Det är kanske den bästa konkreta insats vi i Europa kan göra för Afrikas människor och djur!




Börjar media tröttna på klimathotet?

2014-01-21



För ett antal år sedan raljerade jag lite kring en kvällstidnings ombytlighet när det gällde nyhetsbevakning och kampanjer. Då hade man först haft en lång kampanj med namninsamlingar mot stigande bensinpriser och hög bensinskatt. Därefter bytte samma tidning snabbt fot och startade en kampanj för att kräva "krafttag" av politikerna i klimatfrågan. Bland annat i form av höjd bensinskatt...

På samma sätt är det med kvällstidningarnas bevakning av klimatfrågan idag. Ena veckan varnar man för kraftiga temperaturökningar som närmast hotar mänsklighetens hela existens, för att sedan av och till hota med en ny istid. Detta har hänt flera gånger de senaste åren. I dag är det dags igen. I denna artikel i Expressen varnas på allvar för att vi går in i en ny "mini-istid". Orsaken skulle vara att solens aktivitet är ovanligt låg när den egentligen borde vara hög om solens cykler skulle vara normala.

Jag kan inte bedöma sannolikheten i de hot om en ny istid som framförs i artikeln. Men en sak är klar - solens betydelse för vårt klimat ska inte underskattas. Ibland låter det ju på de självutnämnda klimatexperterna som om människan ensam råder över klimatets förändring. Så är det naturligtvis inte. I den mån vi kan påverka klimatet är det rimligen på marginalen. Solen är den stora och viktiga aktören och anledningen till att det går att leva på jorden överhuvudtaget. Det är också solen som i huvudsak styr istider och värmeperioder på längre sikt.

Men lika självklart som solens betydelse är för vårt framtida klimat, lika självklart är det att längtan efter dramatiska nyheter om kraftfulla hot mot mänskligheten driver medias nyhetsbevakning. Lösnummerförsäljningen är sannolikt betydligt viktigare för tidningarna än en seriös analys av de verkliga hoten mot människans framtid.




4.000 fler platser på Yrkeshögskolan

2014-01-21

Myndigheten för Yrkeshögskolan meddelar på sin webplats att man i sin senaste antagningsomgång beviljat 377 yrkeshögskoleutbildningar för totalt 20 552 yrkeshögskolestuderande. Det är en ökning från förra året med 4 000 platser. Sakta men säkert växer Yrkeshögskolan, men inte snabbare än att den höga kvalitén på utbildningarna kan garanteras.

Jag är också intervjuad i senaste numret av Socialdemokraternas tidning Ny Tid angående Yrkeshögskolan. Föga förvånande tycker s-tidningen och s-politikern som intervjuas att regeringen borde satt av medel för ännu fler platser. Fast det hade man nog tyckt alldeles oavsett hur många platser regeringen lämnat medel till...

I artikeln talar Ny Tid om en ökning till 10.300 platser från fjolårets 8.300. Men man syftar då enbart på höstens intagning. Myndigheten för Yrkeshögskolan fattade samtidigt beslut om vårterminen 2015, vilket förklarar att siffrorna från Myndigheten för Yrkeshögskolan är dubbelt så stora som siffrorna i artikeln i Ny Tid.




Markmoderaterna har växt ur sin lokal

2014-01-20

I dag hade Markmoderaterna sitt sista gruppmöte i den gamla lokalen. Den har helt enkelt blivit för liten, inte minst sedan vår nystartade MUF-förening i Mark redan värvat 50 nya medlemmar. Även partiföreningen får nya medlemmar hela tiden och partiet växer.

Inom kort går flytten till vår nya fina Moderatlokal på Klockaregatan mitt i Centrala Kinna! Här kommer MUF att kunna ha egna utrymmen och det blir plats för både ett bra sammanträdesrum och ett rum för fika och sociala möten. Mer om detta framöver.

Dagens gruppmöte behandlade som vanligt kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ärenden, och utöver detta berättade jag lite om Moderaternas och Alliansens skolpolitik. Sedan diskuterade vi hur vi på bästa sätt omsätter rikspolitiken till en bättre skola för eleverna i Mark.





LO sitter i en rävsax angående jobbskatteavdraget

2014-01-20

I dag besvarar jag ett debattinlägg i Borås Tidning, skrivet av LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Krister Andersson, västsvensk LO-företrädare. I sitt inlägg riktade de stark kritik mot jobbskatteavdraget. I mitt svar pekar jag på den rävsax LO sitter i när det gäller denna fråga.

För det första gynnar jobbskatteavdraget LO:s medlemmar. De flesta av dem har fått en hel extra månadslön varje år att leva på tack vare skattesänkningen. För ett hushåll med två LO-medlemmar talar vi om runt 40.000 mer om året i plånboken! Det gör skillnad!

För det andra säger ju Socialdemokraterna att de inte vill avskaffa jobbskatteavdraget. Med tanke på att LO aktivt stödjer Socialdemokraterna är det ett uppenbart dilemma. Lika knepigt måste det vara för LO att stödja ett parti som först använder pengarna som jobbskatteavdraget kostar till annat, och sedan vill behålla avdraget ändå när det väl är genomfört - men utan att ha några pengar till det i sin budget.

Socialdemokraterna företräder ett väldigt oklart regeringsalternativ som vill allt från att höja skatter och göra det dyrare att anställa till att vi ska arbeta mindre. Om LO vill ha en regering som fortsätter värna om jobben så borde man rikta sin kritik år annat håll. Att slåss för att de egna medlemmarna ska få en sämre ekonomi känns som en ganska tveksam väg. Det handlar mer om partipolitik än medlemsnytta.




Socialdemokraternas ogenomtänkta och slarviga budgetangrepp

2014-01-19

Socialdemokraterna har prövat många sätt att angripa regeringen, men ett efter ett har de avslöjats. Arbetsmarknaden har inte försvagats, utanförskapet har inte ökat, välfärden har inte fått mindre pengar, skatteintäkterna har inte minskat. Nu prövar Socialdemokraterna en ny strategi - att angripa Alliansen och finansminister Anders Borg för att regeringen "slarvar med statsfinanserna". Detta lär knappast nå någon större framgång det heller. De flesta insatta vet att Sverige har de kanske starkaste statsfinanserna i hela EU (se föregående blogginlägg) och statsskulden har minskat under Alliansen, inte ökat. Sverige utpekas som ett föredöme internationellt och Financial Times utsåg 2011 Anders Borg till Europas bäste finansminister.

Expressens kommenterade Socialdemokraternas nya angrepplinje i sin ledare i torsdags. Under rubriken "Falsk matematik" skriver Expressen bland annat att "Det framstår som ganska desperat av Socialdemokraterna att lansera sig som trovärdiga i budgetfrågor genom att attackera Anders Borg på hans egen planhalva. Här har vi en finansminister som under sju års tid gjort "ansvarsfullhet" till sitt eget speciella varumärke. Och som kan bomba oppositionen sönder och samman med power point-bilder med statistik från Eurostat och OECD där Sveriges offentliga finanser ligger i den absoluta toppen."

Och Socialdemokraternas angrepp verkar ganska slarviga och illa genomtänkta. Man börjar röra till det ordentligt för sig när det gäller budgetfrågorna. Några exempel från de senaste veckorna:

Beräkningen av budgetunderskottet

I partiledardebatten i onsdags hävdade Mikael Damberg (S) att statens budgetunderskott skenar och i år kommer att nå 87 miljarder. Magdalena Andersson (S) upprepade siffran i Agenda idag. Men detta påstående sågades på nyhetsplats i Aftonbladet redan i torsdags. Lena Mellin konstaterade att Damberg ägnade sig åt halvsanningar. De 87 miljarder han talade om gäller staten, kommunerna, landstingen och socialförsäkringssystemen sammantaget. "Det som man i vanliga fall brukar kalla budgetunderskott//är underskottet i statens budget. Det beräknas enligt finansminister Anders Borg bli 32 miljarder kronor. Ingen föraktlig summa det heller, lång därifrån. Men det är mindre än hälften av 87".

Statsskuldens storlek

Socialdemokraterna påstår att "Anders Borg har slarvat bort det överskott Göran Persson lämnade efter sig". Men så är det ju inte. Man kan inte jämföra överskottet ett enskilt år under högkonjunktur med underskottet ett enskilt år under lågkonjunktur. Man måste se den samlade förändringen under samtliga år under Alliansens regeringstid. Och faktum att de flesta åren gått med ordentliga överskott, vilket gjort att vi kunnat betala av på statsskulden som är lägre idag än den Socialdemokraterna lämnade efter sig 2006.

Finansieringen av jobbskatteavdraget

Socialdemokraterna har sedan i höstas ifrågasatt Alliansens budget där det finns ett mindre budgetunderskott för 2014, närmare bestämt uppskattat till ca 32 miljarder. Det motsvarar några procent av statsbudgeten.

Problemet för (S) är att man ägnar sig åt dubbel bokföring. I stället för Alliansens femte jobbskatteavdrag (budgeteffekt ca 12 miljarder) använde Socialdemokraterna dessa pengar till främst olika bidragshöjningar i sin alternativa budget. Men samtidigt vill man ju inte ta bort jobbskatteavdraget. Det betyder självklart att detta kostar 12 miljarder även för Socialdemokraterna. Men eftersom man använt dessa pengar till annat uppstår en motsvarande brist. Alltså måste man låna runt 12 miljarder mer än Alliansen, vilket finansminister Anders Borg påpekade flera gånger i kvällens Agenda. Om Alliansens budgetunderskott är 32 miljarder är således Socialdemokraternas 44 miljarder. I det läget känns det inte särskilt trovärdigt att som Damberg i partiledardebatten och Magdalena Andersson i kvällens Sgenda hävda att Alliansen "slarvar med statsfinanserna".

Besparingen på de största myndigheterna

Förra veckan gjorde Magdalena Andersson (S) ett utspel där hon i direktsändning i SVT talade om att effektivisera myndighetssverige. Hon nämnde att de 20 största myndigheterna skulle genomlysas och att förebilden var Danmark där detta sparat i storleksordningen ett tiotal miljarder. När det sedan framkom att man bland de 20 största myndigheterna återfinner bland annat Polisen, Försvaret och Universiteten/Högskolorna backade Socialdemokraterna och Mikael Damberg gjorde en sk "pudel". Utspelet var uppenbarligen inte helt genomtänkt. Magdalena Andersson verkar inte ens veta vilka de största myndigheterna är?

Om nu inte dessa 10 miljarder går att skaka fram återkommer frågan - var ska då Socialdemokraterna ta pengarna?

Överskottsmålet

Överskottsmålet är något som ofta diskuteras i politiken. Det är den överenskommelse som alla partier, utom (V), gjorde efter 1990-talskrisen, och också säger sig vilja leva upp till idag. Detta mål innebär att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I lågkonjunktur kan man alltså ha ett visst underskott, som sedan återställs när det blir överskott under en högkonjunktur. På detta sätt kan den ekonomiska politiken jämna ut konjunktursvängningarna, motverka utdragna kriser och stärka arbetsmarknaden.

Det finansiella sparandet bedöms gå med underskott 2014 och 2015, för att sedan vändas till överskott 2016 och framåt. Under de flesta åren under Alliansens regeringstid har det finansiella sparandet varit positivt och de flesta åren har statsfinanserna gått med överskott. Påståendet att Alliansen bryter mot överskottsmålet är därför fel. Över en konjunkturcykel klarar vi målet.

Och som sagt - Socialdemokraterna har ett större lånebehov än Alliansen både 2014 och åren därefter, eftersom man inte finansierat budgeteffekten av att behålla det femte jobbskatteavdraget.

Vem ska man göra upp med om en budget?

Sista, men kanske viktigaste frågan är vem 30%-partiet Socialdemokraterna ska göra upp med om en ny budget, och vad en överenskommelse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet skulle innebära? Både MP och V har betydligt större utgifter och skattehöjningar. Vänsterpartiet står inte heller bakom överskottsmålen och de budgetprinciper som övriga partier säger sig värna om. När får vi besked om detta?




Urstarka svenska statsfinanser

2014-01-19

Bruttoskulden i Sverige har minskat sedan 2006. Flera av EU:s medlemsländer kämpar med växande skulder som överstiger 100 procent. Den svenska bruttoskulden beräknas vara cirka 42 procent av BNP för 2014, vilket är bland de lägsta inom EU:



Sverige är nu det enda land inom EU vars bruttoskuld beräknas minska mellan 2006-2014:






Mediaintresse kring fredagens möte om tiggeriet

2014-01-19

I går blev jag intervjuad av Radio Sjuhärad angående den kommande fredagens möte i Borås om tiggeriet med lokala kommunpolitiker i Sjuhärad. Inslaget sändes i Radio Sjuhärad idag, och nyhetsinslaget på webbsidan följer nedan.

Även Borås Tidning hade en liten blänkare i dagens tidning om det kommande mötet.

Vad gäller det här att jag går till mötet utan konkreta förslag så är det en sanning med modifikation. Självklart har jag en del tankar kring situationen, men eftersom jag i första hand vill lyssna på vad kommunpolitikerna har att säga, och lägga grunden för en öppen diskussion, så vill jag inte redan före mötet låsa mig vid konkreta förslag.







MUF - Sveriges i särklass största politiska ungdomsförbund

2014-01-18


Moderata Ungdomsförbundet, MUF, är i dag Sveriges i särklass största politiska ungdomsförbund, långt mer än dubbelt så stort som SSU, och större än de tre rödgröna ungdomsförbunden tillsammans! Imponerande, och helt klart en stor tillgång i den kommande valrörelsen när skoldebatter och inte minst samtal med förstagångsväljare har stor betydelse!

(I figuren ingår inte SDU, Sverigedemokraternas Ungdomsförbund. De har enligt egen uppgift ca 3.500 medlemmar, men eftersom de inte uppfyller de krav på medlemsregistrering mm som Ungdomsstyrelsen kräver för att ge statliga bidrag är siffran något osäker och går i dagsläget inte att jämföra med övriga ungdomsförbund.)




Medverkan på MUF:s distriktsstämma i Borås

2014-01-18



I dag har jag medverkat som gästtalare på distriktsstämman i Borås för MUF Södra Älvsborg. Uppslutningen var god, och före mig var det MUF-ordföranden Erik Bengtzboe som höll ett anförande för engagerade MUF-are (bilden). Jag pratade sedan lite om det starka opinionsläget för moderaterna i vår valkrets och om den kommande valreörelsen, där skolfrågorna och jobben lär vara i fokus. Vårt starka ungdomsförbund kommer att vara oerhört viktigt i den kommande valrörelsen!




Radio Sjuhärad uppmärksammar mötet kommande fredag

2014-01-17






Nytt exempel på hur klimatpolitik ställs mot demokrati

2014-01-17

U.N. Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) är ett FN-organ nära sammankopplat med FN:s klimatpanel IPCC. IPCC tar fram klimatrapporterna och UNFCCC arbetar med att hantera överenskommelser och klimatavtal mellan medlemsstaterna.

Ordföranden för FN:s klimatorgan UNFCCC, Christiana Figueres från Costa Rica, gjorde nyligen några uppmärksammade uttalanden i en intervju hos Bloomberg News i New York, som vad jag vet inte alls rapporterats i svenska media.

"Democracy is a poor political system for fighting global warming"

"The political divide in the U.S. Congress has slowed efforts to pass climate legislation and is very detrimental to the fight against global warming"

"China is also able to implement policies because its political system avoids some of the legislative hurdles seen in countries including the U.S."

En av FN:s ledande företrädare dömer alltså ut USA:s demokratiska system för att det "inte kan agera tillräckligt kraftfullt" i klimatpolitiken. Politisk "splittring" (en naturlig del av demokratin) skadar klimatpolitiken. I stället framhålls alltså diktaturens Kina (!) som ett positivt exempel. I klimatalarmismens namn ska alltså demokratin stå tillbaka för viktigare syften. Bortsett från den obehagliga slutsatsen att diktatur är bättre än demokrati för att snabbt driva igenom tvingande beslut i strid med medborgarnas vilja, är det ju förvånande att hon hyllar just Kinas klimatansträngningar, med tanke på att diktaturen Kina är det land i världen som ökar sin kolanvändning mest av alla länder.

Det som bekymrar mest är att detta bara är ett i raden av uttalanden där klimatdebattörer på olika sätt vill sätta de nationella demokratierna på undantag i klimatfrågans namn, och också gärna införa globala skatter och förbud. De som förespråkar detta inser inte att även klimat- och miljöpolitiken måste fattas på demokratisk grund. Det är inte så förvånande att vänsterpolitiker ställer sig bakom förslag som hotar demokratin och att de hyllar globala skatter. Men det är förvånande att borgerliga politiker inte höjer rösten starkare mot dessa nya hot mot vår demokrati.

Jag har tidigare berättat om en lokal svensk variant av detta, nämligen tidigare TV-meteorologen Pär Holmgren. Så här skrev jag på bloggen 18 mars förra året:

"I lördags fanns en mycket tankeväckande artikel i Ulricehamns Tidning där den kände klimatdebattören och fd TV-meteorologen Pär Holmgren intervjuades om klimatfrågan."

"Förutom att Holmgren vill att vi ska sluta flyga och sluta äta kött så kräver han i artikeln också "ett nytt ekonomiskt system". Det är inte första gången vi hör extrema klimatdebattörer förespråka olika former av "ny ekonomisk världsordning", "global beskattning" "världsregering" eller "ett nytt ekonomiskt system" för att kunna "lösa klimathotet". Men det är lika skrämmande varje gång man hör ytterkantsvänstern och den extrema grenen av miljörörelsen försöka legitimera marknadsekonomins och tillväxtens avskaffande med klimathotet som argument. Det finns all anledning för oss som vill föra en sansad och logisk debatt om miljö- och klimatfrågor att vara ytterst vaksamma."




Inbjudan till Sjuhäradspolitikerna om samtal kring tiggeriet

2014-01-17

Pressmeddelande 2014-01-17

Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828


Inbjudan till Sjuhärads ledande kommunpolitiker om samtal kring tiggeriet

Det senaste året har flera kommuner i Sjuhärad, i likhet med många svenska städer och större orter, upplevt ett ökat problem med fattiga EU-medborgare som tigger på våra gator. Det är en komplicerad fråga som inte Sverige kan lösa på nationell nivå.

På lång sikt är det en fråga för tiggarnas hemländer, där det krävs ett ökat ansvar från varje land för att ta hand om alla sina egna medborgare. I detta arbete har EU en viktig roll och via EU-budgeten får tiggarnas hemländer stora ekonomiska stöd just för att hjälpa de fattigare delarna av sin befolkning.

Samtidigt är det vi och andra europeiska länder och städer som måste hantera den akuta situationen. I det arbetet måste den statliga och kommunala nivån samarbeta och samtala.

Tillsammans med Anette Carlson, moderat vice ordförande för kommunstyrelsen i Borås, skickade jag i veckan ut en inbjudan till samtliga kommunalråd i Bollebygd, Borås, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner där vi inbjuder till en träff den 24 januari, klockan 10-12, i Stadshuset i Borås.

Vid mötet kommer jag först att berätta lite om vad som händer på nationell nivå och på EU-nivå i frågan, kommunföreträdarna kommer att få möjlighet att ge en lägesrapport om tiggeriet i den egna kommunen, och slutligen blir det en informell diskussion kring eventuellt behov av ändrad lagstiftning, riktlinjer och liknande från staten och/eller olika myndigheter för att kunna hantera frågan framöver. Vi hoppas på en god uppslutning och en konstruktiv diskussion över partigränserna, och jag kommer att ta med mig eventuella synpunkter till mitt fortsatta arbete med frågan i riksdagen.

Efter mötet kommer det förhoppningsvis att bli en möjlighet för media att träffa några av de närvarande politikerna och ställa frågor. Jag återkommer till media om detta under kommande vecka.




Efter fem års kamp - äntligen avskaffas byggfelsförsäkringen!

2014-01-16

I dag är jag glad! Ända sedan jag skrev min första riksdagsmotion i frågan 2009 har jag på alla sätt försökt få byggfelsförsäkringen avskaffad, alltså den försäkring som Socialdemokraterna införde 2005, och som tvingat på alla som bygger hus, oavsett om man vill ha den eller inte. En försäkring som dessutom enligt medias granskning i stort sett aldrig ger någon ersättning när ett byggfel väl uppmärksammas, men som genererat över 2 miljarder i vinster för försäkringsbolagen.

För att få kravet på byggfelsförsäkring avskaffat har jag motionerat i riksdagen både 2009 och 2010, skrivit debattartiklar, deltagit i seminarier samt argumenterat hos två ministrar och politiker i ansvarigt utskott. Många blogginlägg har det också blivit. Alla mina blogginlägg som rör byggfelsförsäkringen och andra bostadsfrågor finns samlade här.

En delframgång fick jag för några år sedan när kravet slopades för självbyggare, dvs en privatperson som bygger ett eget hus. Regeringen tillsatte också en utredning för att se över byggfelsförsäkringen. Utredningen föreslog dock förvånande nog förra året att försäkringen skulle utvidgas! Så här kommenterade jag detta på bloggen 15 maj förra året:

I dag presenterades den utreredning som på regeringens uppdrag skulle ta fram ett förslag till hur byggfelsförsäkringen skulle kunna avskaffas samtidigt som konsumentskyddet vid småhusbyggnation skulle stärkas. Döm om min förvåning när jag fick höra nyheten att utredaren i stället vi utöka försäkringen och göra den flera gånger dyrare än idag för alla som köper ett nyproducerat småhus.

Jag hoppas att regeringen och bostadsminister Stefan Attefall kastar den undermåliga utredningen i papperskorgen och i stället löser frågan om konsumentskydd för den som köper ett nybyggt hus på ett bättre sätt.

Jag upprepar det jag skrivit tidigare på bloggen - givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Detta har jag tidigare berört i samband med problemen med enstegstätade fasader. Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.

Idag meddelar alltså bostadsminister Stefan Attefall (KD) att man skrotar hela försäkringen, precis som jag verkat för! Nu blir det uppskattningsvis 10.000 kronor billigare att bygga ett småhus, 100.000 kronor billigare att bygga ett mindre hyreshus och för större hyreshus handlar det om betydande belopp. Ännu ett steg för att underlätta bostadsbyggandet, och samtidigt en insats för att minska byråkrati och krångel.




Tänkvärd analys av arbetslösheten

2014-01-16

Under gårdagens partiledardebatt gjorde statsministern en tänkvärd analys av hur arbetslösheten egentligen ser ut. I dag finns ungefär 400.000 arbetslösa i Sverige, öppet arbetslösa och i olika åtgärder.

* Av dessa är 160.000 utrikes födda, och av dem har hälften endast motsvarande förgymnasial utbildning.
* En femtedel av de arbetslösa, ca 80.000 personer, har någon form av funktionshinder, och många av dem stod tidigare utanför arbetsmarknaden och räknades inte alls i statistiken. Nu försöker vi i stället hjälpa dem till arbete i den omfattning de klarar av. Det gör att de nu syns i arbetslöshetsstatistiken.
* Av de arbetslösa är det totalt ca 120.000 som endast har motsvarande grundskoleutbildning
* Ungefär 60.000 av de arbetslösa är över 55 år, och en stor del av dem har varit arbetslösa i över tre år.

Statsministern fick vid tidigare tillfälle kritik för att ha påpekade att arbetslöshet inte är något stort problem för människor mitt i livet som är födda i Sverige. Men så är det - ganska få av dem är arbetslösa, och mister man jobbet får man ganska ofta ett nytt relativt snabbt. Samma sak gäller våra ungdomar - de flesta som slutför gymnasiet får jobb ganska snabbt. Huvuddelen av de arbetslösa idag, särskilt de långtidsarbetslösa, är ofta väldigt långt från arbetsmarknaden. Låg utbildning, dåliga kunskaper i svenska, hög ålder, funktionshinder eller ungdomar som hoppat av skolan i förtid.

Den som tror att det är snabbt och enkelt att få alla arbetslösa i arbete har dålig kunskap om verkligheten. Det krävs tid och engagemang och det finns inga enkla patentlösningar som det ibland låter i debatten. Åtgärder som Fas 3, som fått så mycket orättvis kritik, kan ofta vara precis vad som behövs för att steg för steg få en långtidsarbetslös närmare ett riktigt jobb.




Insnöad klimatdebatt?

2014-01-15

I dagens partiledardebatt hävdade Åsa Romsson (MP) att klimatförändringarna leder till mindre snö i Sverige i framtiden. Vi känner igen detta resonemang sen tidigare. Men min fråga är hur "klimatexperterna ska ha det? Kommer det att bli mer eller mindre snö? Prognoserna har nämligen varierat över åren.

2006

Fram till för några år sedan hotade man nämligen just med att det skulle bli helt snöfria vintrar i stora delar av Sverige i en nära framtid, där skidanläggningarna tvingas stänga inom bara några decennier och att det sista Vasaloppet snart är kört. Ett belysande medieklipp är detta från Expressen den 5 december 2006



Då var TV-meteorologen och klimatdebattören Pär Holmgren, som även sitter med i SMHI:s insynsråd, helt övertygad om att Vasaloppet inte skulle kunna köras mer från år 2022, och att snögränsen stadigt skulle flytta norrut på grund av klimatförändringarna.

2013

När vi sedan fick 3-4 kalla vintrar i rad (2010-13) med mycket stora snömängder i södra delen av landet bytte "klimatexperterna" plötsligt fot. De stora snömängderna var nu tvärtom ett bevis på klimatförändringarna. Och vi kunde förvänta oss mer snö i framtiden.

Ett belysande exempel på denna helomvändning berättade jag om på bloggen den 17 mars 2013, där jag också presenterade dessa nyhetsklipp i Aftonbladet.



I artikeln berättade man varför vi nu skulle tänka helt om. De tidigare larmen för några år sedan om att de svenska vintrarna snart skulle vara förbi och att vi redan 2020 skulle få allt fler gröna vintrar gällde inte längre. Nu var det i stället framtida iskyla som gällde! Det förklarades av amerikanska forskare med att luftströmmar förändras och saktas ned av smältande isar vilket ger mer långvariga köldperioder på vintern. "Teorin är vettig", sade Heiner Körnich, forskningschef på SMHI i Norrköping i artikeln, och konstaterade att det var en paradox att klimatförändringarna skulle göra vintrarna i Europa kallare i framtiden.

Jag skrev lite sarkastiskt på bloggen då, i mars förra året, att jag undrade vad "klimatexperterna" skulle ta sig till om det återigen skulle komma en mild och snöfattig vinter? Skulle man byta fot igen då?

Och visst skulle man det!

2014

Efter den milda hösten förra året och hittills i stort sett snöfria vintern i södra delen av landet är man nu tillbaka på ruta ett. Nu är det mindre snö i framtiden som gäller på nytt. Det hävdas till exempel av en av de mest citerade "klimatexperterna", Markku Rummukainen, även han på SMHI, i en artikel i GT den 5 januari. "I södra Sverige blir det allt mer sällan att man får snö på vintern. I norra Sverige kommer man även fortsättningsvis få vintersnö men den stannar kortare tid, vintrarna kommer inte bli lika långa. De mildare vintrarna kan märkas genom att gränsen för var man får varaktig vintersnö har flyttats allt längre norrut i Sverige de senaste åren. - Det är en förändring över tid. En uppvärmning på en grad motsvarar så där en 10-20 mils förflyttning norrut i våra trakter och 100-150 meter uppåt på fjällen. Hur snabbt och mycket det i verkligheten blir beror på de globala utsläppen", säger alltså Markku Rummukainen, klimatexpert vid SMHI.



2006, efter en rad milda vintrar, förutspådde alltså SMHI:s experter att snön skulle försvinna redan inom 20 år. 2013, efter tre kalla och snörika vintrar bytte man fot och varnade för att klimatförändringarna i stället skulle medföra kallare vintrar i vår del av Europa. Och i år är man, efter en mild december, tillbaka på ruta ett igen och förutspår att snön ska försvinna. Tala om att ständigt anpassa sina prognoser efter verkligheten när denna kommer ifatt de otillförlitliga datamodellerna!

Men ärligt - vad gör man om det återigen kommer en snörik vinter? Ska man då byta fot igen och förutspå mer snö i framtiden en gång till? Hur länge ska detta märkliga spektakel fortsätta? Och viktigare än så - kan verkligen dessa ständigt förändrade prognoser ligga till grund för politiska beslut?




Har välfärden mer eller mindre pengar idag?

2014-01-15

I dagens partiledardebatt påstår oppositionsföreträdarna att välfärden har fått mindre pengar under Alliansens regeringstid. Men är det verkligen så? Denna figur visar hur mycket pengar skola, sjukvård och omsorg totalt förbrukat åren 2001 fram till 2012. Siffrorna är inflationsrensade för att kunna jämföras mellan åren. Man ser att utgifterna inom dessa välfärdsområden ökat stadigt varje år sedan 2001, oavsett regering. Alliansen har ökat resurserna varje år, även under de allra djupaste krisåren, och aldrig har välfärden haft så mycket pengar som idag!






Vilket regeringsalternativ är bäst på att skapa nya jobb?

2014-01-15

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har på senare tid tvingats medge att det faktiskt skapats rätt mycket jobb under Alliansens regeringstid. Då hävdar man i stället att det är en följd av att befolkningen har ökat. Men det finns ingen naturlag att det blir fler jobb bara för att befolkningen ökar. I många europeiska länder ökar befolkningen, samtidigt som jobben blir allt färre. Så här ser däremot utvecklingen ut i Sverige:



Jag tycker bilden illustrerar på ett tydligt sätt vilken regering som varit bäst på att skapa förutsättningar för fler jobb. Under den gamla S-regeringen växte befolkningen minst lika sabbt som under Alliansens första sex år. Dessutom var konjunkturen betydligt starkare under S-regeringens tid, medan Alliansen tvingats hantera två djupa globala kriser. Trots detta skapades det bara knappt hälften så många nya jobb per år under S-regeringens tid som det gjorde under Alliansens sex första år vid makten.




Opinionsläget allt mer osäkert och föränderligt

2014-01-14



I går kom två väldigt motsägelsefulla opinionsmätningar. I Aftonbladet redovisades United Minds senaste mätning där Alliansen tappar och S-V-MP leder stort. I Metro däremot (ovan) visar Yougov att Alliansen halverat S-V-MP:s försprång på en månad, från 12,9% till 6,5%. Liknande skillnader har vi sett tidigare andra månader, när mätningar visat helt olika resultat.

Slutsatsen av dessa spretiga opinionsmätningar är flera. För det första svänger opinionen uppenbarligen snabbt åt båda håll. För det andra är många väljare är väldigt osäkra. I vissa mätningar är det över 20% som inte vet vad de skulle rösta på. För det tredje är det allt fler som vägrar svara eller som inte kan nås när opinionsinstituten söker dem. Det gör att skickligheten hos instituten att vikta resultaten och väga dem mot tidigare beteenden mm spelar allt större roll.

Skillnaderna mellan instituten är idag ovanligt stora. Jag tror därför man ska vara väldigt försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser av opinionsmätningarna under valåret, oavsett hur de utvecklas. Opinionsmätningarna kan peka på sannolika trender för olika partier, men är knappast en tillförlitlig prognos över höstens valresultat.




Ny Skolkommission och Utbildningsvetenskapligt råd

2014-01-14

Den senaste tiden har mycket av diskussionen kring skolpolitiken handlat om hur man på bästa sätt tar in aktuell forskning i skolpolitiken, något som inte minst vi moderater särskilt framhållit värdet av. Idag presenterar regeringen två nyheter på skolområdet för att lyfta in mer av forskning och internationell kunskap i svensk skolpolitik.

1. En Skolkommission inrättas bestående av forskare och experter för att analysera svenska skolväsendet. Kommissionen tillsätts i samarbete med OECD. Med anledning av PISA 2012 kommer regeringen att be OECD att utarbeta en så kallad landrapport för Sverige. Rapporten ska innehålla en närmare analys av de svenska PISA-resultaten och det svenska skolväsendet. I arbetet ska internationella forskare och experter på utbildningsområdet medverka och arbetsgruppen blir en internationell skolkommission. En rapport från arbetet ska presenteras under 2015.

2. Ett utbildningsvetenskapligt råd till regeringen inrättas. Regeringen kommer att inrätta ett utbildningsvetenskapligt råd. Rådet ska bestå av forskare från olika discipliner med anknytning till skolan och syftet är att regeringen ska kunna samråda med rådet i skolfrågor. Detta råd kommer att tillsättas under våren 2014.

Dessa två åtgärder ska komplettera andra åtgärder regeringen gör för att stärka den vetenskapliga basen kring svensk skola och skolpolitik. Redan tidigare har beslutats att ett skolforskningsinstitut, under ledning av professor Per Thullberg, kommer att inrättas. Dess uppdrag blir att sammanställa och föra ut kunskaper om effektiva metoder och arbetssätt till lärare och förskollärare. Thullberg ska också pröva om institutet, där det finns kunskapsluckor, även bör kunna initiera forskning.




Svenska folket blir allt tryggare

2014-01-13

Allt färre svenskar känna sig otrygga, visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som i dag presenterades av Brottsförebyggande rådet (Brå). Andelen otrygga har minskat från 21 till 15 procent under Alliansens regeringstid, dvs de senaste sju åren.

Mätningen visar att de flesta boende i Sverige generellt känner sig trygga och i liten utsträckning oroar sig för att utsättas för brott, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå.

Förhoppningsvis har Alliansens stora satsningar på fler poliser, effektivare rättsväsende och skärpta straff haft betydelse för den glädjande utvecklingen. Men fortfarande finns enligt min åsikt stora brister, inte minst när det gäller utredningen av "mängdbrott", exempelvis inbrott och stölder. Och de straffskräpningar som Alliansen infört tillämpas inte fullt ut av domstolarna. Alliansens politik har gett goda resultat, men ytterligare åtgärder behövs.




Osmakliga lågvattenmärken av både LO och Vänsterpartiet

2014-01-13

I går jämfördes Alliansen med nazisterna i ett underhållningsinslag på Vänsterpartiets kongress. I stället för att gasa ihjäl folk som under Förintelsen påstods Alliansen använda mer förfinade metoder. "Gaskamrar skulle se illa ut. Vi arbetar mera finstilt. Med grov vanvård och försummelse tar det längre tid. Men målet står klart. Se till att så många som möjligt dör så fort som möjligt. Ett modernt dynamiskt samhälle har inte råd med så många tärande onödiga människor." Efter hård kritik tvingades Jonas Sjöstedt idag göra en pudel och be om ursäkt.

LO i Västsverige är inte mycket bättre. Denna osmakliga film använder man just nu för att smutskasta Alliansen. Den ligger på samma nivå som Vänsterpartiets nazistliknelse. För alla oss som det senaste året mist nära och kära är filmen extra osmaklig. LO borde skämmas, riktigt ordentligt. Men det är nog tyvärr en sådan smutsig valrörelse som väntar. Vi minns LO:s osmakliga affischkampanj riktad mot enskilda Allianspolitiker i valrörelsen 2010. Det lär knappast bli bättre i år.




Tidningen Arbetet räknar personer med arbete som arbetslösa

2014-01-13

Tidningen Arbetet (S) hade häromdagen en artikel där man hävdade att utanförskapet är lika stort idag som 2006. För att komma till denna slutsats räknar man lite på sitt eget lilla sätt. Bland annat räknar man in alla med nystartsjobb i utanförskapet, "eftersom inte alla får fortsatt jobb när nystartsperioden är över". Med andra ord, människor med ett riktigt jobb och fast lön räknas som arbetslösa i Arbetets statistik. Allt för att skapa den "sanning" man vill visa för att smutskasta regeringen. Med Aftonbladets logik kunde lika gärna alla anställda räknas som arbetslösa, eftersom man aldrig vet om någon mister jobbet den närmaste tiden.

Jag har de senaste dagarna bemött detta och en del annat i kommentarsfältet under artikeln, och uppmanar fler att ta del i debatten. Bland annat är det ju så att det samlade utanförskapet (personer som är arbetslösa, i åtgärder, lång- och korttidssjukskrivna, förtidspensionerade eller beroende av försörjningsstöd) har minskat från ca 1.030.000 till knappt 800.000 sedan Alliansen tillträdde. En minskning med 230.000 personer. Detta bygger på offentlig statistik. Och SCB skriver också att antalet personer som lever på sociala ersättningar och bidrag är det lägsta som uppmätts sedan man började mäta 1990. Detta är sanningen, och inget som Alliansen hittat på!

Vi ser allt fler exempel på hur halvsanningar eller ibland rena lögner används av våra politiska motståndare i debatten. Vi går mot en mycket smutsig valrörelse, men jag hoppas vi från Alliansens sida kan avstå från att ge igen med samma mynt. Jag vill att vi ska stå för den seriösa debatten och inte försöka vinna valet på att sprida osanningar om motståndarna. Deras verkliga förslag är fulllt tillräckligt allvarliga för Sverige. Om inte sanningen räcker för att vinna ett val är det bättre att förlora, men ha hedern i behåll.




Vilket regeringsalternativ kommer att prioritera Försvaret?

2014-01-12

Gårdagens tydliga moderata besked att försvarspolitiken i första hand ska prioritera att försvara Sveriges egna gränser var välkommet. Så har det givetvis alltid varit även om det finns de som tror att vi i stället prioriterar utlandsuppdrag och det är en felaktig bild. Men svensk medverkan i utlandstjänstgöring har gett oss en betydande mängd soldater med stridserfarenhet och tjänstgöring under svåra förhållanden, och de är en bra bas för vårt framtida försvar.

Och faktum är att Alliansen sedan 2006 arbetat målmedvetet för att göra något användbart av det dåligt fungerande försvar med ständiga mångmiljardunderskott som Socialdemokraterna lämnade efter sig. Men vi är mitt i en omställning som kommer att ta tid.

Har då hoten mot Sverige ökat? De flesta är nog ganska överens om att hoten är avsevärt mindre än under Kalla krigets dagar. När jag själv gjorde lumpen 1980-81 talade man om för oss att målet var att försöka stå emot fientliga angrepp i upp till två veckor i avvaktan på "hjälp utifrån" (läs Nato). I dag talar man om en veckas förmåga att stå emot en fiende. Skillnaden nu mot då är att på den tiden hade vi en mycket lång gräns mot Warszawapakten - Sovjet, Polen, DDR - som skulle försvaras. I dag är Sverige i stort sett helt omgivet av fredliga Nato-länder - Finland samt Natomedlemmarna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark och Norge. Hotet mot Sverige är enligt de flesta bedömare otroligt mycket mindre idag än under Kalla kriget. Detta måste finnas med i analysen.

I debatten försöker Socialdemokraterna framstå som något slags garant för ett mer omfattande försvar. Men sanningen är ju att Socialdemokraterna inte föreslår mer pengar till Försvaret i sin budget, och att V och MP vill minska försvarskostnaderna. Alliansen däremot satsar mer pengar, senast 1,4 miljarder extra, på både övningar och materiel. Det är ingen tvekan om vilket regeringsalternativ som är mest försvarsvänligt och som är mest villigt att satsa pengar på försvaret. Om det sedan behövs mer pengar är alltid något man måste kunna diskutera, liksom hur resurserna används på bästa sätt. För oss moderater kommer försvarsfrågorna alltid att vara en viktig del av politiken.




Mest positiva reaktioner på förslaget om tioårig grundskola

2014-01-10

Gårdagens förslag från regeringspartierna om en tioårig grundskola fick i huvudsak positiva reaktioner. Och båda de stora lärarfacken stödjer förslaget.

Det kom dock lite kritiska röster från förskollärarhåll. Man oroar sig bland annat för att barnen inte är mogna för skolstart redan vid sex års ålder. Fast det är en överdriven oro tycker jag. Skolstart vid sex års ålder finns i många länder, och i vissa länder ännu tidigare. Allt handlar ju om vilken pedagogik man använder. Förskollärare har också uttryckt oro för att bli av med sina jobb om förskoleklassen ("nollan") görs om till grundskoleklass. Men det kom mycket tydliga besked från utbildningsministern i går om att alla förskollärare kommer att erbjudas möjlighet till vidareutbildning till behöriga grundskollelärare i samband med reformen. Detta lär behövas, med tanke på bristen på lärare. Det är också en anledning till att en reform med tioårig grundskola inte är något som går att genomföra snabbt.

Från oppositionen kom sura kommentarer. Dels hävdade man att Alliansen "stulit" deras förslag om tioårig grundskola. Då kan de ju vara värt att påpeka att första gången förslaget om att göra om förskoleklassen till grundskoleklass lyftes politiskt på allvar var i en debattartikel sommaren 2012 av moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé och Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. (Jag bloggade om det 2012-10-18). Något halvår senare började även Socialdemokraterna tala om "tioårig skola", fast då lite mer vagt där man mer talade om att lägga till ett tionde skolår i slutet av grundskolan. Så man kan verkligen inte säga att Alliansen stulit Socialdemokraternas förslag.

En märklig kommentar kom också från Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson, Magdalena Andersson igår. Hon sa att ”Alliansens förslag handlar i praktiken om att byta möbler, om sexåringarna ska sitta på golvet eller i skolbänkar”. Det visar på en häpnadsväckande okunnighet om hur dagens skola ser ut. Tanken med Alliansens förslag är ju att dagens förskoleklass ska bli mer strukturerad, innehålla mer pedagogik, ha en egen läroplan och att barnen ska ha utbildade grundskollärare. Vi vill ta bättre vara på sexåringarnas nyfikenhet och lust att läsa. Förskolebarnen sitter för övrigt inte alltid på golvet och skolbänkarna i skolan är borta för länge sedan. Magdalena Andersson får nog ta och göra några besök i den svenska skolan.

I går hade förresten Borås Tidning en nätomröstning om tioårig skolplikt. Resultatet var blandat, men de positiva rösterna var i klar majoritet:



Även när det gäller att göra det obligatoriskt för kommunerna att erbjuda sommarskola till barn som behöver läsa upp något ämne för att få godkända betyg hävdar Socialdemokraterna att det är deras förslag som vi "stulit". Även detta är fel. Jag bloggade även om detta 2012, den 13/6, och berättade då att Alliansen förberedde ett sådant förslag. Och nu blir det alltså verklighet om vi får behålla regeringsmakten.

Alla mina gamla blogginlägg om utbildningsfrågor finns i bloggarkivet (se länk ovan). Eller klicka här!




Hur mycket tramspedagogik ska våra barn utsättas för?

2014-01-09

På förskolan Paviljongen i Stockholm har man drivit genuspedagogiken ett steg längre och arbetar aktivit med att "bryta maktnormer". En del i detta är att man inte längre firar barnens födelsedagar (!). Det är enligt skolan ett sätt att utmana "åldersmaktsordningen". Personalen säger i en artikel i Expressen igår (sidan 23) att man "inte vill signalera att kompetens går att koppla till ålder".

Aisha Lundgren (bilden) är genuspedagog på Stureby förskolor, och hon försvarar detta sätt att "bryta matknormer", se klippet till vänster ur samma artikel.

Renita Sörensdotter, forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms Universitet "tycker att det är viktigt att förskolor och skolor försöker bryta normer som finns". "Skolorna ska jobba utifrån diskrimineringslagen och vi har ett förtryck som pågår" säger hon till Expressen, som försvar till att man slutat fira förskolebarnens födelsedagar. Att uppmärksamma en födelsedag är alltså numera att betrakta som ett pågående förtryck och ett brott mot diskrimineringslagen?

Själv tycker jag att detta nog är ytterligare en milstolpe för de grova avarterna av "genuspedagogik och normkritiskt tänkande". Kanske det allra larvigaste jag någonsin hört talas om. Och det säger en del.

Självklart ska man uppmärksamma förskolebarnens födelsedagar och ta vara på alla andra tillfällen att uppmärksamma alla barn, för barn behöver uppmärksamhet för att växa. Och självklart ska man lära barn att erfarenhet och kunskap kommer med åldern, att man ska ha respekt för vuxna och att det är något positivt att bli äldre. Att sprida den motsatta åsikten, att barn har samma kompetens och kunskap som vuxna skickar totalt fel signaler. Hur ska dessa barn klara att börja skolan om de inte ens har respekt för sina lärare? Det finns en anledning till att vi har en myndighetsålder och att barn är barn och vuxna är vuxna.

Är det förresten fel på alla normer i ett samhälle? Är det inte snarare normlösheten som är ett hot mot vår demokrati?

Jag hoppas skolpolitikerna i Stockholm tar tag i detta för det som händer på flera av Stockholms förskolor är skrämmande. Fram tills dess är det ju tur att det fria skolvalet fortfarande finns, och att de föräldrar som betackar sig för denna extrema form av manipulation av barn kan välja en annan förskola eller skola.





Omröstning om "privatiseringar" i Borås Tidning

2014-01-09

I går kväll upptäckte jag att det pågick en omröstning kring "privatiseringar" i Borås Tidning. Efter att jag röstat tog jag en skrämbild på resultatet som såg ut så här:



I dag finns en helt annan bild på debattsidan i Borås Tidning. Något förbryllande, och det stämmer i vart fall inte med hur det såg ut i går kväll. Fast då var det förståss över 1.000 fler som röstat jämfört med det diagram som finns i dagens pappers-BT. Man ska nog ta dessa omröstningar med en nypa salt. Men vi måste oavsett resultat bli bättre på att förklara varför välmotiverade privatiseringar och avregleringar är bra för Sverige. Vänsterns monopolkramande vore en olycklig väg tillbaka. Vem vill exempelvis återinföra SVT:s och SR:s monopol på radio- och tv-sändningar?




Jag tänker bjuda in kommunföreträdare för att diskutera tiggeriet

2014-01-08

I dag blev jag uppringd av Radio Sjuhärad för att i Sjuhärad Direkt kommentera situationen med tiggarna som kommit tillbaka till Borås. Jag sade ungefär det jag skrev i blogginlägget häromdagen. Bland annat att ett förbud mot tiggeri, vilket många efterfrågar, inte är alldeles okomplicerat rent juridiskt, och dessutom inte kan genomföras snabbt oavsett, eftersom lagstiftning både kräver politiskt majoritet i riksdagen som ett sedvanligt utredningsarbete. Om man ska förbjuda tiggeri - nationellt eller genom lokala kommunala ordningsföreskrifter - menar jag också att man samtidigt måste arbeta för att hitta säkra och effektiva kanaler för dem som vill hjälpa tiggarna i deras hemländer.

Alla åtgärder mot tiggeriet, såväl eventuell framtida svensk lagstiftning som åtgärder på EU-nivå som riktas mot länder i östeuropa vars medborgare åker runt i Europa och tigger, är långsiktiga frågor. Samtidigt finns ju problemen i Sverige här just nu. Vi måste tillsammans hantera dagens situation på bästa sätt. Därför berättade jag också i Radio Sjuhärad att jag avser att inom några veckor bjuda in politiska företrädare och tjänstemän från de Sjuhäradskommuner som upplever sig ha problem med tiggeri till en träff. Vid denna träff vill jag framförallt lyssna av hur man upplever frågan och vad man eventuellt behöver för stöd från politiken på riksnivå för att hantera situationen. Jag ska också försöka ge en bild av hur man arbetar med frågan om tiggeriet från den svenska regeringen och framförallt på EU-nivå. Jag återkommer om denna träff när datum och plats är bestämt.

Hela inslaget i Radio Sjuhärad kan avlyssnas här. Inslaget börjar ungefär 37 minuter in i sändningen.




Alliansen presenterar tre nya skolreformer

2014-01-08



Alliansens partiledare Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund presenterade idag förslag för att ytterligare stärka grundskolan. Det handlar om tre förslag, som nu ska utredas, för att ännu bättre rusta eleverna inför framtiden och nå högre kunskapsresultat i svensk skola:

Tioårig grundskola med skolstart vid sex års ålder

Alliansregeringen vill utreda hur skolstarten skulle kunna ske vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder. Därmed förlängs skolplikten till tio år, och förskoleklassen skulle bli den första av tio årskurser i grundskolan. Genom att tydliggöra förskoleklassens syfte och införa ett extra skolår ges fler elever förutsättningar att nå målen för utbildningen.

Förlängd skolplikt för den som saknar behörighet till gymnasieskolan

För att bli behörig att börja på nationellt yrkesprogram i gymnasieskolan krävs i dag minst betyget E i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska samt ytterligare minst fem ämnen. Andelen elever som inte når detta efter årskurs 9 är i dag cirka 12 procent. Dessa elever, som inte är behöriga till gymnasieskolan, kan behöva mer tid för att nå de av grundskolans kunskapskrav som krävs för behörighet. Alliansregeringen vill införa en förlängd skolplikt med upp till ett år för dessa elever, dvs. upp till elva års skolplikt när tioårig grundskola har införts.

Obligatorisk sommarskola

Den elev som bara saknar godkänt betyg i något ämne för att bli behörig till ett nationellt program kanske inte behöver mer än några veckors koncentrerade studier för att klara även det ämnet. Alliansregeringen vill ge dessa elever möjlighet till sommarskola. Grundskoleutredningen ska föreslå hur en skyldighet för huvudmän att erbjuda sommarskola kan utformas och genomföras. Utredningen ska också överväga om det ska vara obligatoriskt för eleverna att delta. Sommarskolan ska vara till för de elever som efter nuvarande årskurs 9 inte har nått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Eleverna ska ha rätt att pröva för betyg efter genomförd sommarskola. Även efter nuvarande årskurs 8 kan sommarskola göra stor nytta för elever som löper risk att inte nå behörighet till ett nationellt program. Därför ska utredningen föreslå hur man kan genomföra en skyldighet att erbjuda sommarskola också för dessa elever. Förslagen måste utformas så att de inte minskar huvudmännens incitament att sätta in särskilt stöd i ordinarie undervisning.




Har inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män verkligen ökat?

2014-01-08

I går kom ju "nyheten" att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män påstås ha ökat under Alliansens regeringstid. Jag läste en intressant kommentar kring detta på debattören Mattias Lundbäcks blogg, som ger en bra beskrivning av verkligheten. Även om inkomstskillnaderna i kronor ökat mellan kvinnor och män så är den procentuella inkomstskillnaden inte högre. Det beror i sin tur på att fler kvinnor än män har lämnat utanförskap och ersättningsförsörjning och i stället fått en inkomst av eget arbete. Det är för övrigt också intressant att Per Bolund och Gudrun Schyman i sin artikel medger att löneskillnaderna mellan kvinnor och män faktiskt minskat under Alliansens regeringstid. Nedan följer Lundbäcks blogginlägg i sin helhet:

"Alliansens indiska reptrick

Per Bolund och Gudrun Schyman har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna ut hur hög inkomst som män och kvinnor har. Att skillnaden mellan män och kvinnor ökat med 19 300 kronor låter bestickande. Men tänk efter ett ögonblick. Sedan 2006 har hushållens disponibla inkomst per konsumtionsenhet ökat från 150 600 till en nivå på 191 100 år 2012. Vi vet också att den disponibla inkomsten kommer att öka med ytterligare elva procent mellan 2012 och 2014 (bland annat tack vare femte jobbskatteavdraget). Därmed kan vi räkna med att disponibla inkomsten hamnar på 212 000 år 2014.

Nu kan vi jämföra den disponibla inkomsten 2006 med den disponibla inkomsten 2014. Det intressanta är att inkomsterna ökat ungefär lika mycket som inkomstskillnaden. 44 600 dividerat med 150 600 är nästan exakt lika mycket som 63 900 dividerat med 212 000. Alltså har inte inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor ökat mer än möjligen marginellt.

Men hur kan detta komma sig - regeringen har bevisligen justerat ned vissa ersättningar? Och vi vet att jobbavdraget gynnar arbetande mer än bidragstagare och att män arbetar mer än kvinnor. Borde inte män då gynnas mer av jobbavdragen och missgynnas mindre av sänkta ersättningar?

Förklaringen hittar vi i sysselsättningsstatistiken. Sedan 2006 har antalet personer som försörjs med bidrag och ersättningar minskat med ungefär 200 000. Och eftersom det var fler kvinnor än män som var sjukskrivna och förtidspensionerade är det fler kvinnor som nu kan ta del av jobbavdraget. Utflödet av kvinnor från sjukförsäkringen kompenserar alltså för att män i något större utsträckning kunnat tillgodogöra sig jobbavdraget.

Det Bolund och Schyman visar i sin artikel är att Alliansen faktiskt lyckats med sitt indiska reptrick. Trots att jobbavdraget i en statisk analys skulle kunna misstänkas gynna män blev utfallet i praktiken att män och kvinnor får lika stor relativ inkomstförbättring. Inkomstskillnaden är oförändrad. Att de sedan dessutom själva tvingas konstatera att lönegapet minskat - även i absoluta tal - är väl sista spiken i kistan för Schymans och Bolunds kritik mot regeringens jämställdhetspolitik.

I och för sig tycker jag att hela övningen är rätt meningslös, men om man nu ska räkna ska man förstås räkna rätt. Det intressanta är egentligen om det är män eller kvinnor som konsumerar pengarna. Arbete är ju inte det vi nationalekonomer kallar för en nyttighet - tvärtom. Vill man räkna ut om det är män eller kvinnor som utnyttjas bör man i stället räkna ut hur mycket pengar som respektive make/maka har gjort av med och sätta det i relation till hur mycket vederbörande själv har tjänat ihop. Då får vi ett mått på vem som verkligen är exploaterad."




Tiggerifrågan upp på dagordningen igen

2014-01-06

Radio Sjuhärad rapporterar idag att det igår kom två överlastade minibussar med ett 30-tal rumäner till Borås. De flesta av dem var enligt reportaget samma tiggare som Borås stad erbjöd gratis hemresa före jul, endast tre nya ansikten sågs bland dem som kom med bussarna. Jag har under dagen pratat med personer som bekräftar detta. I stort sett alla tiggarna på bussarna i går var exakt samma personer som Borås Stad skjutsade hem före jul.

Detta var också det jag varnade för i december, eftersom jag visste att exakt samma sak hänt upprepade gånger i andra städer, exempelvis i Stockholm, där man skjutsat hem tiggare och de inom kort tid återvänt igen. Samma sak i Mark, där tiggare som fick hjälp med hemresan i somras, sedan snabbt var tillbaka i Kinna igen. Flera av tiggarna i Borås deklarerade ju också i samband med hemresan att de skulle komma tillbaka.

Jag tycker fortfarande att Borås politiker valde den enda möjliga lösning som fanns i det läget, att skjutsa hem tiggarna och riva lägret och städa av platsen. Men det var bara en ytterst tillfällig lösning. Nu är frågan om tiggarna i Borås tillbaka på dagordningen för kommunen. Frågan är om de ska tillåtas sätta upp sitt olagliga tältläger på kommunal mark igen, eller var de annars ska bo? Hur ska det kommunala härbärget som i första hand ska hjälpa andra uteliggare hantera situationen? Och självklart lär frågan om ett tiggeriförbud säkert blossa upp igen.

Jag har också försökt få klarhet i vad tiggarna betalar för att åka med de överfulla minibussarna till Borås. Redan vid mitt besök i tältlägret i Borås i höstas fick jag klart för mig att man tvingas betala ganska mycket, och att hemresan kostar extra om man har packning med sig. Arrangemangen med dessa resor i överfulla minibussar gränsar enligt min åsikt till ren människohandel. De uppgifter jag fått tyder på att man betalar runt 1.000 kronor per väg, vilket givetvis äter upp mycket av de pengar man lyckas tigga ihop. Till detta kommer kostnaderna för mat och annat under vistelsen i Borås. Tiggeriet ger så lite pengar och så mycket går bort i omkostnader att det blir ett oerhört ineffektvt sätt att hjälpa när man ger pengar i en burk till en tiggare i ett gathörn.

För egen del tänker jag fortsätta förespråka min egen linje, att försöka bidra till att hitta former för att de boråsare, markbor och andra som vill ska kunna hjälpa tiggarna på plats i deras hemländer i stället för att de ska sitta på våra gator och tigga. Ett sådant stöd ger betydligt bättre utväxling än att skänka pengar i en burk till en tiggare i ett gathörn. Men det behövs då någon form av struktur och transporter och säkert mottagande på plats i Rumänien för att detta ska fungera och hjälpen nå fram. Jag har haft kontakter med en del engagerade personer de senaste månaderna och det finns fler än jag som tänker i dessa banor.

En sak är samtidigt klar. Det är inte skattebetalarna i våra kommuner som ska försörja människor från andra EU-länder, och jag tycker inte man ska göra undantag för tiggare eller andra för att möjliggöra nya tältläger på kommunal mark. Frågan om ett lagförbud mot tiggeri kan inte heller avfärdas. Kanske är det faktiskt enda sättet för att få någon ordning på situationen, om det samtidigt kombineras med ett effektivare stöd till människor på plats i deras hemländer?




Det finns viktigare frågor att diskutera än att förstatliga skolan

2014-01-04

På DN Debatt idag beskriver Tomas Tobe (M), utskottsordförande i utbildningsutskottet varför det viktigaste just nu inte är att diskutera om den svenska skolan ska vara kommunal eller statlig. Vi moderater riktar i stället vårt fokus på det som händer i klassrummet i mötet mellan lärare och elev.

Vår analys handlar om att det inte bara behövs mer lugn och ro i klassrummet utan också lugn och ro med stora skolreformer. Det är viktigt att prioritera rätt och se till att det vi gör framåt har stöd i forskning och beprövad erfarenhet.

Jag påminner också om det debattinlägg, Dags att balansera skoldebatten, som jag och Tomas Tobé hade i Borås Tidning den 27 december. Där utvecklar vi vår syn på resultaten i Pisa-undersökningen och de slutsatser vi moderater drar av denna.




Dramatisk verklighetsbild av isläget runt Antarktis

2014-01-03

Få svenska och utländska medier verkar särskilt intresserade av att rapportera om det ryska fartyget Akademisk Solkalskiy (bilden nedan) som den 28 november seglade från Nya Zeeland mot Antarktis med en samling klimatforskare, journalister, turister och miljöaktivister ombord. Målet med resan var bland annat att studera isförhållandena runt Sydpolen.

Nu blev det dock inte riktigt som man räknat med. Fartyget sitter nämligen sedan den 25 december fast i packisen norr om Antarktis. Isläget var betydligt värre än man räknat med. Och som om inte detta vore nog har en kinesisk isbrytare som skulle komma till undsättning också fastnat i isen.

Evakuering av passagerarna med helikopter har också fått avbrytas flera gånger på grund av dåligt väder. Hittills har 52 personer räddats över till det Australiensiska fartyget Aurora Australis som befinner sig långre ut mot öppet vatten. Men även detta fartyg har problem, och kan inte gå snabbare än 1/4 knop genom det ovanligt tjocka istäcket.

Läs mer om räddningsarbetet och isläget på denna sida.

Det kan nog vara nyttigt ibland att stämma av teorier, prognoser och datormodeller mot verkligheten. Men denna avstämning blev kanske något väl dramatisk. Det som hänt visar dock hur komplicerat det är att göra pålitliga klimatmodeller för framtiden.

Är det då inte så att isen faktiskt minskar i omfattning runt Antarktis? Nej, det är det faktiskt inte. Faktum är att både isutbredningen och istjockleken tvärtom är ovanligt omfattande just nu, vilket, för att uttrycka sig försiktigt, inte riktigt stämmer med prognoserna och datormodellerna från FN:s klimatpanel IPCC.

I denna figur syns 2013 års isutbredning (blå linje) jämfört med tidigare genomsnitt. Ismaximum inträffar under september, då det är vinter på Antarktis. Och lägsta isutbredningen inträffar under vår vinter, dvs sommarhalvåret på Antarktis.

Man ser att årets isutbredning är högre än både snittet för 30-årsperioden 1981-2010, och avsevärt mer än föregående år.

Grafen och samtliga mätdata kommer från NSIDC i Boulder, Colorado i USA, världens mest ansedda center för kartläggning av isar och istjocklek runt polerna.





Intressant debattinlägg om tiggeriet som lär väcka känslor

2014-01-02

I dag ger moderate boråspolitikern och kommunfullmäktigeledamoten Eike Jünke sin syn på tiggeriet i en debattartikel i Borås Tidning. Han baserar artikeln och sina åsikter på sin egen dramatiska flykt till Sverige i slutet av andra världskriget 1945, då han flydde för livet från Röda Armén tillsammans med sin mor och syskon och till slut hamnade i Borås. Eike Jünke har personliga livserfarenheter som de flesta av oss aldrig varit i närheten av och hans debattinlägg är mycket läsvärt och historiskt intressant, oavsett hur man ser på tiggeriet som sådant. Och en sak är klar, Jünkes mycket kritiska åsikter lär säkert ge nytt bränsle till en fortsatt debatt kring förbud eller inte mot tiggeri.




Favorit i repris - dags att krossa myten om Alliansens skattepolitik

2014-01-02

Den oberoende tidskriften Dagens Opinion uppmärksammar idag min RUT-utredning som jag presenterade före jul och som visar att höginkomsttagarna under Alliansen ökat sin andel av de samlade inbetalda skatterna. Samtidigt har låginkomsttagarna minskat sin andel. Nedan följer delar av mitt blogginlägg från den 11 devember i repris. Det är dags att göra upp med myten att Alliansens skattepolitik har gynnat höginkomsttagarna.

Den politiska oppositionen och vänstermedia påstår ju ofta och gärna att höginkomsttagarna gynnats mest av Alliansens skattepolitik. Eftersom jag arbetade mycket med skatter i mitt jobb som jurist innan jag blev invald i riksdagen 2006 så har jag hela tiden ifrågasatt detta påstående. Och nyligen lät jag Riksdagens utredningstjänst (RUT) undersöka saken. Denna tabell visar hur stor andel av de samlade inkomstskatterna på förvärvsinkomster (alltså skatt på arbete, pension och enskild näringsverksamhet, men inte på kapitalinkomster) som betalas av olika inkomstgrupper.



Man ser att de med inkomster över 40.000 kronor i månaden står för en större del av de samlade skatteinbetalrningarna 2012 jämfört med 2006, en ökning från 30,7% till 32,6%. För dem med inkomster mellan 20.000 och 40.000 (där de flesta heltidsarbetande löntagare återfinns) är utvecklingen den omvända. Man står för en mindre del av de samlade skatteintäkterna idag än man gjorde 2006.

De med inkomst under 20.000 har också ökat sin andel av de samlade skatterna. RUT förklarar detta med att antalet personer i denna grupp har ökat kraftigt i antal, med runt 10 procent. Det gör att gruppens andel av de samlade skatterna ökat trots att man på individnivå fått sänkt skatt (se tabell 2 nedan). I gruppen finns sannolikt många ungdomar i de ovanligt stora ungdomskullarna som arbetar extra.

RUT har också gjort en analys där man delar upp inkomsttagarna i fem lika delar. Samtliga inkomstgruppers andel av de totala inkomstskatterna har minskat mellan åren 2006 och 2012, förutom den högsta inkomstgruppens andel som ökat med 2,4 procentenheter. Den femtedel som tjänar mest står för hela 48,5% av de samlade skatterna på förvärvsinkomster. Den femtedel som tjänar minst står för endast 3,8%. Om man skulle lägga till skatt på kapitalinkomster skulle höginkomsttagarna stå för en ännu större andel av de samlade skatterna i landet.


Slutsatsen är mycket tydlig - svenska höginkomsttagare betalar idag en betydligt större andel av de samlade skatterna och de med låga och normala inkomster står för en mindre del än de gjorde 2006.





Nu över 1.000 följare på Twitter

2014-01-02



Under nyårsdagen passerade jag den glädjande siffran av 1.000 personer som följer mig på twitter!