Fortsättning - äldre inlägg

Svenska folket mindre lyckliga än 2014

2017-05-30

Veckans Affärer uppmärksammar idag den globala studien World Happiness Report som mäter den totala "lyckan" enligt ett antal parametrar. Undersökningen görs i ett stort antal länder, både fattigare och rikare, och i alla världsdelar.

Sverige är i år det tionde lyckligaste landet i världen. Dock en bra bit efter våra nordiska grannländer, och sedan 2014 har vi fallit två placeringar, från en åttondeplats. Svenska folket är alltså mindre lyckligt idag än man var under Alliansregeringens tid. Här är årets lista:






Under Alliansen var Sverige det mest socialt rättvisa landet i EU

2017-01-17

För åttonde året i rad rankas Sverige som det socialt mest rättvisa landet i EU. Sverige drar i från övriga EU-länder i den tyska stiftelsen Bertelsmanns årliga sammanställning av 36 indikatorer över social rättvisa i EU-länderna. Rapporten redovisades i december förra året.

Sedan första gången sammanställningen gjordes, 2008, har Sverige varit etta. Men jämfört med fjolåret drar Sverige ifrån i toppen. En bra bit efter Sverige kommer tvåan och trean, Finland och Danmark. I andra änden av skalan, de minst socialt rättvisa länderna i EU, hamnar Grekland, Rumänien och Bulgarien.

”Sveriges framgång vilar på en bred basis där landet rankas toppfem i alla sex huvudkategorier, tre av dessa på första plats", heter det i rapporten. Den enda indikator där Sverige är i botten (näst sist) i EU, är när det gäller skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda. Vilket dock i sig är mycket allvarligt med tanke på dagen situation.

De 36 indikatorerna är fördelade på sex huvudkategorier:
* Risk för fattigdom
* Tillgång till utbildning
* Tillgång till arbetsmarknaden
* Hälsa
* Rättvisa förhållanden mellan generationerna
* Social sammanhållning och icke-diskriminering

2016 års siffror baseras på 2015 års uppgifter, vilket alltså är det sista året med Alliansregeringens budget och politik. Åtta år av Allianspolitik följt av ett år till med Alliansens budget sammanfaller alltså med att Sverige drog ifrån i toppen som EU:s mest socialt rättvisa land. Vänsterns påstående att Alliansens politik "gynnade de rika" faller väldigt platt.






Sverige hade EU:s minsta inkomstskillnader 2014

2016-12-13

Nyhetssajten Europaportalen (Ägd av LO/TCO/SACO och Svenskt Näringsliv mfl) redovisar idag siffror över inkomstskillnaderna i EU-länderna i den senaste mätningen som gjordes 2014 (Alliansens sista regeringsår). Sverige hade då den minsta skillnaden i EU. EU:s statistikbyrå har delat in löntagarna medlemsländerna efter hur mycket man tjänar i timmen före skatt. Den tiondel av löntagarna som tjänar minst har sedan jämförts med den tiondel som tjänar mest. Sverige har då den minsta skillnaden.

Med tanke på det svenska skattesystemets konstruktion skulle Sverige ha ännu väldigt mycket mindre inkomstskillnader om man räknade på nettolön efter skatt. Svenska höginkomsttagare betalar extremt hög skatt jämfört med snart sagt varje annat land i världen. Men tack vare jobbskatteavdraget betalar svenska normalinkomsttagare idag skatt på en mer genomsnittlig EU-nivå.






Sverige nådde sysselsättningsmålet redan förra året och är bäst i EU

2015-05-20



Europaportalen berättar att för första gången sedan början på den ekonomiska krisen stiger sysselsättningsgraden i EU. Under 2014 ökade sysselsättningsgraden – andelen av hela befolkningen mellan 20 och 64 år som har arbete, i EU-länderna till 69,2 procent – den första ökningen sedan 2008 då den nådde toppnoteringen 70,3. EU har som mål att nå en sysselsättningsgrad på i genomsnitt 75 procent till år 2020, men målet varierar för olika länder. Sverige har det högsta målet, 80%, och det målet nåddes redan i fjol under Alliansens sista regeringsår. Det är bara Sverige och Tyskland som idag når sina mål. (Siffror och figur kommer från Eurostat)




Finanspolitiska Rådet: Förändring av disponibel inkomst

2015-05-19

Finanspolitiska Rådet redovisar i sin rapport (sidan 36) förändringen av disponibel inkomst, dels under s-regeringen 1995-2006, dels under Alliansen 2006-2013. Under S-regeringens tid var det de 10 procenten med de högsta inkomsterna, decil 10, som fick den i särklass största förbättringen, hela 85% i inkomstökning, dubbelt så mycket som decil 9 som fick näst mest. Under Alliansen vad det decil 5-9 som fick mest. Alltså inte de med högst inkomster.






Sverige bäst i EU på innovationer - än så länge

2015-05-16



För sjunde året i rad imponerar Sverige mest på EU-kommissionen där det gäller innovation. På den skala från noll till ett som EU-kommissionen använder för att mäta innovation – ett mått på bland annat företagsklimat, investeringar i forskning och patent – hamnar Sverige högst på 0,740. Det visar EU-kommissionens årliga sammanställning över graden av innovation i unionen under 2014. ”Sverige har varit det mest innovativa medlemslandet under hela perioden 2007-2014”, heter det i rapporten. (Figuren kommer från europaportalen.se).

Socialdemokraternas påståenden att Sverige är dåligt på innovationer får man nog ta med en nypa salt, även om Sverige självklart hela tiden måste vara på topp för att försvara sin förstaplats. Frågan är dock hur företagsklimatet och resurserna till forskning och innovationer påverkas av regeringens skattechock mot företagen?




Sverige i topp i globalt välfärdsindex

2015-04-14

Social progress index, SPI, heter ett mått framtaget av bland annat professor Michael Porter vid Harvarduniversitetet i USA och omfattar 52 indikatorer på allt från jämlikhet, miljö till kriminalitet. Indexet vill utgöra ett komplement till det mer traditionella BNP-måttet som mäter ett lands ekonomiska omsättning utan att ta hänsynt ill hur pengarna fördelas och används.

När sammanställningen gjordes för första gången, 2013, toppade Sverige. Men då omfattades indexet bara av 50 länder. I fjolårets rankning halkade Sverige ned från första till sjätte plats, till största del på grund av att fler länder ingick i sammanställningen.

I 2015 års index (i huvudsak baserat på 2014 års uppgifter) ingår hela 133 länder i indexet och Sverige hamnar i nu på en andra plats efter Norge. Toppen domineras av europeiska länder, 15 av de 20 högst rankade länderna finns i Europa.





S-MP-V beskyller ofta Alliansen för att ha rustat ned välfärden. Det är en horribel beskyllning med tanke på att resurserna till välfärden ökat mer än demografin och kostnadsutvecklingen motiverat under Alliansens regeringsår. Och faktum är alltså att Sverige troligen, tillsammans med Norge, har världens högsta välfärd.




Svensk ekonomi står stark

2014-10-08

I dag fick Finansutskottet och Skatteutskottet en föredragning av nya finansministern Magdalena Andersson (S) och nya biståndsministern Isabella Lövin (MP) inför Internationella Valutafondens och Världsbankens årsmöten. Bland annat föredrog finansministern nedanstående bilder som bekräftar att svensk ekonomi står stark efter åtta år med Alliansregeringen.

Finansministern nämnde knappt Sverige alls under sin föredragning, trots de mycket starka siffrorna, utan talade mest om EU allmänt och om andra länder. Det blev nästan lite komiskt att hon inte kommenterade Sveriges staplar i diagrammen. Men på en direkt fråga från Alliansföreträdare sa hon i vart fall att hon inte oroade sig för statsskulden eftersom den minskat dramatiskt sedan 1990-talet och nu ligger på en låg nivå.



Vänstra bilden: Offentlig skuldsättning i EU-länderna, svarta stapeln i mitten är genomsnittet för EU. Sverige ligger bäst till. Högra bilden: Finanseillt sparande i EU-länderna. Alla utom Tyskland har underskott, men det svenska är ett av de lägsta och vi klarar gränsen på maximalt 3% underskott med god marginal.



Vänstra bilden: Arbetslösheten i EU. EU-snittet ligger 10-12%, och Sverige ligger en bra bit under denna nivå (pilen). Högra bilden: Tillväxten i Europa, där Sverige är ett av de bästa länderna (pilen).

Nu har vi ett startläge för svensk ekonomi när den nya svaga S-MP-regeringen tar vid. Utvecklingen framöver ska bli spännande att följa.




Sverige näst bäst i världen för de äldre

2014-10-01

Den globala organisationen Help Age International presenterar idag sin ranking av världens böästa länder att åldras i. Man har sammanställt och rankat 96 länder, och rapporten presenteras idag på FN:s internationella äldredag. De olika parametrarna i rapporten har delats in i fyra huvudgrupper som handlar om ekonomi, hälsa, arbete och utbildning samt så kallad äldrevänlig miljö.

Liksom föregående år är det Sverige och Norge som toppar rankingen. Förra året kom Sverige först, tätt följt av Norge, i år är det tvärtom, Norge vinner strax före Sverige.

Sverige och Norge är alltså för andra året i rad världens bästa länder att åldras i. Synd att inte väljarna insåg hur bra Sverige är på detta område innan de röstade i senaste valet.




Det var alltså denna utveckling väljarna valde bort...

2014-09-22

Jag fick denna tänkvärda lista på mailen idag. En jämförelse mellan Alliansens näst sista år och den föregående s-regeringens näst sista år. En snabbkoll visar att siffrorna stämmer. Det var alltså denna positiva utveckling som väljarna röstade bort för en osäker framtid. Hur det kunde bli så är den viktiga frågan för moderaternas eftervalsanalys och något att fundera över för vår kommande partiledare.


Regering
2005: Socialdemokraterna i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet
2013: Alliansen: Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna

Konjuktur
2005: Högkonjunktur
2013: Lågkonjunktur

Genomsnittlig arbetslöshet
2005: 7,8 procent
2013: 8,0 procent (under långdragen lågkonjunktur och utan siffertrixande)
”Det är en så liten ökning att det inte går att säga att det är en faktisk skillnad”, enligt SCB:s utredare Peter Beijron.

Sveriges befolkning
2005: 9 047 752
2013: 9 644 864

Antal sysselsatta
2005: 4 347 600
2013: 4 704 700

Sysselsättningsgrad (20-64 år)
2005: 78,1%
2013: 79,8%

Ungdomsarbetslösheten (NEET) 2006: 9,3 procent
2013: 7,5 procent
NEET betyder ”Not in employment, education or training”, och beskriver andelen av alla ungdomar mellan 15-24 år som varken arbetar, studerar eller är lärlingar.

Resultat på nationella prov
2006: 84,4
2013: 89,6

Statsskulden
2005: 47 procent av BNP
2013: 36 procent av BNP

BNP
2005: 3 152,7 miljarder
2013: 3 604,0 miljarder

Svenska statens tillgångar
2005: 2 951 miljarder
2013: 3 902 miljarder

Investering i drift och underhåll av järnvägen
2005: 4,8 miljarder
2013: 9,2 miljarder

Antal företag
2005: 838 800
2013: 1 041 057

Skatteintäkter
2005: 1 358,8 miljarder
2013: 1 614,0 miljarder

Disponibel inkomst
2005: 161 800 kr
2013: 195 800 kr

Andel i vårdkö längre än 90 dagar
2006: 43 procent
2012: 10 procent

Nationell användning av förnybara energikällor
2005: 41 procent
2012: 51 procent

Sveriges utsläpp av koldioxid (CO2)
2005: 53 100 kiloton
2012: 45 608 kiloton

Alla siffror är inflationsjusterade.

Källor: SCB, Försäkringskassan, Ekonomifakta, SKL, Eurostat, Trafikverket, Skolverket och Riksgälden.




Sverige slår Euroländerna i det mesta

2014-08-26

I dag pryds förstasidan av Dagens Industri av texten "Utklassning". Sverige tar hem samtliga sex grenar när tidningen jämför Sverige med Euroområdet. Vi är bäst på BNP-tillväxt, arbetslöshet, sysselsättning, företagsklimat, statsskuld och livskvalitet. "I valrörelsen framgår inte hur bra det egentligen gått för Sverige under de senaste åtta åren" skriver Dagens Industri.





Så här glad var statsministern när han läste om granskningen. För oss som arbetar med dessa frågor dagligen var det ingen nyhet, jag har upprepade gånger redovisat hur Sverige ligger bäst till av alla länder i EU på ett antal områden. Men att nu en större tidning faktiskt berättar sanningen känns bra.

Till vänster några av graferna från Dagens Industri. Överst förändringen av tillväxten i Sverige och EU/Euroländerna från 2006 och framåt. Kurvan under förändringen av arbetslösheten, där Sverige nästan är tillbaka på 2006 års nivå efter krisåren, medan EU ligger långt efter. Och skillnaden har ökat. Nederst OECD:s välfärdsindex. Sverige trea efter Australien och Norge.

I skuggan av Dagens Industris granskning fanns även en debattartikel i Svenska Dagbladet igår av Bo Ekman, Tällberg Foundation. Han är väl mest känd för att samverka med de allra hårdaste klimathotsförespråkarna men nu skriver han plötsligt en ren hyllningsartikel till regeringen och svensk politik. Han har sammanställt 16 internationella rankningslistor från olika områden som mänsklig utveckling, demokrati, företagsamhet, ekonomisk tillväxt, miljöutveckling, utbildning, demokrati, jämställdhet, konkurrenskraft, forskning och utveckling, investeringar i maskiner och kunskap. Listorna är producerade antingen av internationella eller akademiska institutioner. Ingen av listorna är producerad i Skandinavien. Och han kommer fram till att Sverige och de övriga nordiska länderna, tillsammans med Schweiz, ligger stadigt förankrade i toppen.




Fakta om utanförskapet

2014-08-23

Det finns all anledning att då och då återkomma till denna bild över det samlade utanförskapet sedan 1990. Överst i staplarna andel personer med försörjningsstöd, därunder arbetslösa i åtgärder, (lila), personer som är öppet arbetslösa (grön), personer med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) och längst ned sjukskrivna. Nivåerna 2011, 2012 och 2013 är de lägsta sedan mätningarna började göras 1990. Trots att Sverige gått igenom två djupa globala kriser.






97% av svenska folket nöjda med sin levnadsstandard

2014-08-23

Den svenska befolkningen är mer nöjd med sin levnadsstandard än medborgarna i alla andra EU-länder. Det visar en nyligen gjord opinionsundersökning enligt Europaportalen. Hela 97 procent av de tillfrågade svenskarna i den senaste Eurobarometern säger sig vara mycket eller ganska nöjda med sin levnadsstandard. Endast tre procent i undersökningen svarade att de inte var speciellt nöjda eller inte alls nöjda. Det gör svenskarna sammantaget till de mest nöjda i hela EU.

I sex andra EU-länder: Danmark, Nederländerna, Luxemburg, Österrike, Storbritannien och Finland svarade 90 procent eller fler att de var nöjda med sin levnadsstandard.

"Resultatet är inte överraskande, oftast är det antingen Sverige eller Danmark som toppar beroende på vilken undersökning det där", säger David Voidies på Eurobaraometer i Bryssel till Europaportalen.

När resultatet delas upp i kategorierna mycket nöjda och ganska nöjda svenskar blir förhållandet: 60 procent mot 37 procent. En stor majoritet svenskar är enligt undersökning mycket nöjda med sin levnadsstandard.

Man kan fråga sig hur den svenska regeringssidan kan ligga under i opinionsmätningarna om 97% av svenska folket är tämligen nöjda med sin levnadsstandard. Många opinionsexperter brukar förklara det med att när man är nöjd med tillvaron och känner sig trygg med jobbet och privatekonomin så är man mer öppen för att ta politiska risker och testa andra politiska alternativ. Men det är kanske klokt att tänka efter en extra gång. En aldrig så hög levnadsstandard kan snabbt raseras med en oansvarig regering.




Ledande s-politiker sprider falska siffror om långtidsarbetslösheten

2014-08-11

Folkpartiets Carl B Hamilton påpekar i ett nyhetsbrev att Socialdemokraterna envist upprepar myten att långtidsarbetslösheten har tredubblats under Alliansregeringen. Först gjordes påståendet av gruppledaren Mikael Damberg i både Rapport och Aktuellt (den 19 mars). Sedan har det fortsatt med övriga S-toppen intervjuer och debatter.

Sanningen är att de långtidsarbetslösa har ökat från 1 procent till 1,3 procent av arbetskraften när man jämför 3e kvartalet 2006 med samma kvartal 2013. Det är med andra ord ingen "tredubbling" utan en ökning med 0,3 procentenheter.

Sverige har alltså haft en förhållandevis liten ökning av långtidsarbetslösheten under krisen, och vi ligger mycket bättre till än alla andra EU-länder. Den genomsnittliga långtidsarbetslösheten inom EU har sedan 2006 ökat från 3,6 procent till ca 5 procent av arbetskraften. Sverige hade under förra året, tillsammans med Österrike, den allra lägsta långtidsarbetslösheten i hela EU (kv3), alltså 1,3%.

Det är bekymmersamt att oppositionen inte tror sig kunna vinna val på korrekta fakta och egen politik, utan att man i stället bygger valrörelsen på svartmålning, myter och emellanåt rent av fräcka lögner. Inte särskilt bra för demokratin.




Anders Borg: Våra reformer har lyft Sverige

2014-08-07

Finansminister Anders Borgs beskriver i Dagens Industri idag hur Alliansens reformer lyft Sverige. Hemligheten är att regeringens reformer bidragit till att 250.000 fler människor arberar idag än 2006.

Bland annat påpekar han att Sverige de senaste åren förbättrat sin position i OECD:s välståndsliga, och 2013 låg på plats 7. År 2006 när Alliansen tog över regeringsmakten låg Sverige på en 12:e plats.




Svensk tillväxt under Alliansen imponerar

2014-08-06

Oppositionens svartmålning av Sverige och påståendena om hur Alliansen raserat landet når ständigt nya nivåer. Men bilden nedan över tillväxten under Alliansens tid säger något annat. Sverige är bäst av alla jämförda länder och långt bättre än EU-snittet. Annat var det under s-regeringens sista tid 2006, längst till vänster på kurvan...






Andelen personer med försörjningsstöd har inte ökat

2014-07-30

Den politiska oppositionen (S, SD, MP och V) påstår ofta att "försörjningsstöden skenar okontrollerat" vilket skylls på allt från förändring av a-kassa eller sjukförsäkring till "massinvandring", beroende på respektive partis politiska agenda. Men hur ser verkligheten ut? Jo så här:



Andelen mottagare av försörjningsstöd är alltså ungefär densamma som högkonjunkturens 2006, trots att Sverige nu gått igenom två djupa globala ekonomiska kriser. Om det är ett bra eller dåligt betyg till Alliansens politik får var och en avgöra själv.




Svenskarna har stark tro på Sveriges ekonomi

2014-07-27

Eurobarometern 2014: 8 av 10 svenskar ser positivt på Sveriges ekonomi, att jämföra med 3 av 10 i genomsnitt i EU.






Ny undersökning: Svenskarna är nöjda med välfärdstjänsterna

2014-07-16

I en unik "vitbok" från Sveriges Kommuner och Landsting framkommer att den absoluta merparten av svenskarna är nöjda med servicen från kommuner, landsting och regioner. Vitboken ”Ren fakta – om kommuner, landsting och regioner” bygger på en sammanställning av utvärderingar och brukarundersökningar som görs löpande inom verksamheterna i kommuner, landsting och regioner.

Här framgår bland annat att:
•De medicinska resultaten är bland de bästa i världen samtidigt som kostnaderna är relativt låga jämfört med andra utvecklade länder.
•Tillgången till vård är god, 8 av 10 anser att de har tillgång till den vård de behöver. Vårdgarantin följs i 9 fall av 10.
•Sverige har många sjuksköterskor per patient jämfört med andra länder, 11,1 på 1 000 patienter, att jämföra med OECD-snittet på 8,7.
•Sverige satsar näst mest resurser i OECD på äldreomsorgen.
•9 av 10 är nöjda med sin hemtjänst, 8 av 10 med sina särskilda boenden. 9 av 10 anhöriga är också nöjda med hemtjänst och särskilda boenden.
•9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan.
•7 av 10 föräldrar är nöjda med sina barns skola, 8 av 10 elever får den hjälp de behöver, 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan, och trivs med sina lärare och sina kompisar.
•8 av 10 elever, och lika stor andel lärare, upplever att de har arbetsro.
•8 av 10 är nöjda med den senaste kollektivtrafikresan.

I sammanställningen framgår det också att det aldrig har satsats så mycket resurser på välfärden som i dag. Och skattepengarna går dit medborgarna vill – vården, skolan och omsorgen får 80 procent av skattemedlen. Dessutom är intresset för att jobba i välfärdsbranschen stort. Ungdomar tycker jobben verkar roliga och spännande, 6 av 10 kan tänka sig ett jobb i kommun, landsting eller region. Hälften kan tänka sig en karriär som lärare.

"Vi har alltför länge levt med myterna om tillståndet i den svenska välfärden, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. "Här kan vi tydligt visa att svensk välfärd är bland de bästa i världen; vi satsar mer resurser än någonsin, vi använder dem effektivt och har mycket nöjda medborgare."

Min personliga kommentar är dock att kvalitén varierar alldeles för mycket över landet, både när det gäller skola, äldreomsorg och sjukvård. I Västra Götaland tex har vi både sämre sjukvård och kollektivtrafik än i moderatstyrda Region Skåne och Stockholmsregionen, och skolorna i s-styrda Göteborg och Malmö ligger långt efter skolorna i moderatstyrda Stockholm. Så vem som styr en kommun eller ett landsting spelar roll. Mycket större roll än vad många väljare verkar inse.




Minskade kommunala resurser?

2014-06-17

Den politiska oppositionen påstår ofta att kommunerna fått minskade skatteintäkter. men det är en myt. Skatteintäkterna under Alliansens regeringstid har ökat mer än både inflationen och det särskilda kostnadsindexet som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar fram för den kommunala verksamheten.



Under perioden 2006-2013 har inflationen varit 12%. Under samma period har SKL:s kommunkostnadsindex ökat med 18%. (Siffrorna har jag fått från Riksdagens utredningstjänst i samband med att man på mitt uppdrag utredde förändringen av Borås Stads skatteintäkter). Kommunernas samlade skatteintäkter har enligt figuren ovan ökat med hela 32% under smma tid! I år ökar skatteintäkterna med ytterligare 3%, vilket är betydligt mer än inflationen, och troligen även i år mer än SKL:s index även om det inte är fastställt ännu.

Om inte kommunernas skatteintäkter räcker till verksamheterna beror det knappast på brist på resurser utan på dåliga kommunala prioriteringar. Det spelar roll vilka kommunpolitiker man väljer.




Vad en fd ledande socialdemokrat egentligen trycker om Sverige

2014-06-10

Häromdagen fanns denna tankeväckande krönika i Aftonbladet. Där framgår att den tidigare tunge socialdemokratiske företrädare, fd ministrern och ekonomisk-politiske talespersonen Sven-Erik Österberg numera anser sig vara tvungen att bedöma Sveriges utveckling "sakligt", Och då instämmer han plötsligt i den kör som hyllar Sveriges utveckling under Alliansen. Ett utdrag ur artikeln:

"Den amerikanske ekonomen och Nobelpristagaren Paul Krugman skrev 20 april i New York Times att svensk ekonomi går mot stagnation. Socialdemokraten och arbetar­ledaren Sven-Erik Österberg protesterade i ett svar som publicerades både i den amerikanska tidningen och Svenska Dagbladet.

Österberg skrev:
* Det råder stor enighet om att svensk tillväxt varit relativt stark jämfört med andra länder.
* Den svenska ekonomin är på väg att stärkas betydligt.
* Antalet sysselsatta har ökat sedan 2010.
* Att arbetslösheten har legat kvar på samma höga nivå beror på att antalet personer i arbetskraften ökat ännu mer. Att få ner arbetslösheten ligger högt upp på den politiska dagordningen.
* Svensk ekonomi är bland de starkaste i Europa.

Det där låter ju inte som ord från en socialdemokratisk ledare valåret 2014. ­Österberg låter tvärtom som om han talar för regeringen.

Han är nämligen inte ­arbetarledare längre. Sven-­Erik Österberg är numera ­vice ordförande i riksbanks­fullmäktige och lands­hövding i Norrbotten.

Jag ringde honom för att prata om hur man skiftar perspektiv beroende på ­vilket jobb man har.

-Rollen i Riksbanken är att sakligt följa ekonomin.

Han betonade ordet sakligt."

Annat lät det som bekant när han stod i riksdagens talarstol. Då var han en trogen megafon för den svartmålning av Sverige som oppositionen ägnat sig åt under åtta år. Fast då var han ju förståss inte, med sina egna ord, objektiv och saklig...




Svenska folket i huvudsak positiva till ökad valfrihet

2014-06-08

I dag presenteras en Novus-mätning på uppdrag av två forskare om valmöjligheter på DN Debatt Visserligen var det bara 57% av 1.017 personer som svarade, men resultatet är ändå tankeväckande.

Första frågan var: "Sedan ett antal år har svenska folket fått ökade valmöjligheter, exempelvis att välja telefonbolag, elbolag och bilbesiktningsbolag. Tycker du att det är bra eller dåligt?" Drygt hälften (55 procent) anser förändringarna vara mycket eller ganska bra, medan något mer än en fjärdedel (27 procent) menar att de är dåliga. Betydligt fler av de yngsta (18–29 år) än bland de äldsta (65–79 år) anser de nya valmöjligheterna vara bra.

Det konstigaste i undersökningen är nog att 70% av de tillfrågade "anser att Sverige bör återinföra statligt monopol på järnvägarna". Svaret visar mest på en ganska utbredd okunnighet om hur det ser ut idag. Mer om detta i kommande inlägg. Ytterligare ett märkligt resultat i undersökningen rör sjukvården. En majoritet av de som svarat, 60 procent, anser nämligen att företag med vinstsyfte inte ska få driva sjukhus i Sverige. En tredjedel säger ja. Mest negativa är norrlänningar och minst de som bor i Stockholm. Detta är intressant, med tanke på att tillgången till sjukhus drivna av vinstdrivande företag ju är synnerligen begränsad i Norrland. Däremot är alltså stockholmarna positiva - och det är ju också de som har störst erfarenhet av privatdrivna sjukhus.

Lite överraskande är det också att drygt hälften av de svarande säger sig vara för marknadsanpassade bostadshyror. Kanske börjar allt fler inse att om man inte kan ta ut marknadsmässiga hyror så kommer det inte heller att byggas några nya hyresrätter?




Högt betyg för Sverige

2014-06-07

I går fanns en mycket tänkvärd ledare i Expressen, skriven av Sakine Madon. Hon vänder sig mot svartmålningen av den svenska välfärden.

I dag finns nedanstående TT-artikel i Borås Tidning. Det känns minst sagt ovanligt att media gör en positiv beskrivning av läget i dagens Sverige. Men det är faktiskt så det ser ut - Sverige sticker ut positivt i de flesta internationella jämförelser, och både levnadsstandard och välfärd ökar stadigt i Sverige. Detta verkar oppositionen och vänstermedia helt bortse från i den politiska debatten. Vi vet av flera undersökningar att de allra flesta som intervjuas tycker att man själv fått det betydligt bättre ekonomiskt under Alliansen och att man är nöjd med både barnens skola, omsorgen om de äldre och välfärden i allmänhet. Men samtidigt säger man att "man hör ju att många andra fått det sämre". Medias och oppositionens svartmålning har tyvärr gett svenska folket en skev bild av verkligheten. Det kan ju förklara dagens opinionsläge.






Sverige är EU:s mest konkurrenskraftiga land

2014-05-22

Sverige är det mest konkurrenskraftiga landet i EU, enligt en gradering från den schweiziska handelshögskolan IMD.

Sverige ligger på en femteplats av 60 undersökta länder/regioner när det gäller konkurrenskraft. Före oss kommer USA, Schweiz, Singapore och Hong Kong.

Till Sveriges styrkor hör bra infrastruktur inom teknik och vetenskap plus hög standard på utbildning, miljövård och sjukvård, skriver IMD. Att just utbildningens kvalitet framhålls som en konkurrensfördel är intressant med tanke på politikernas tävlan att svartmåla det svenska utbildningssystemet. Uppenbarligen är vi bättre än vi själva tror.




Sverige drar ifrån - ny högst sysselsättningsgrad i hela EU

2014-05-20

EU:s statistikorgan Eurostat har nu släppt sina helårssiffror för 2013. Sverige låg etta i EU även 2012 när det gäller sysselsättningsgrad, men rycker nu ifrån och ligger för 2013 ensam på en ohotad förstaplats i EU med i särklass högst sysselsättningsgrad av samtliga EU-länder.





Svensk arbetsmarknad starkast i EU

2014-05-17






Det dagens nyhetsinslag inte berättade om växande inkomstklyftor

2014-05-12



Hur många uppfattade dagens nyhetsinslag i SVT om växande inkomstklyftor korrekt? Bilden man får i media är att de med högst inkomster dragit ifrån de senaste åren, och att detta accelererat under Alliansregeringen. Men så är det inte när man tar del av hela rapporten.

Figuren ovan är från rapporten, och jag har markerat åren med borgerlig regering 1991-1994, s-regeringen 1994-2006. och Alliansen 2007 och framåt. Man ser att höginkomsttagarna drog ifrån som allra mest 1999-2000 samt 2003-2007, dvs under år med s-regering. Under den borgerliga Bildt-regeringen minskade faktiskt inkomstskillnaderna, och från och med Alliansens första kalenderår vid makten, 2007, minskade ökningstakten i inkomstskillnader.

Vänsterjournalisternas iver att beskriva allt som Alliansen gör i nattsvarta termer firar ständigt nya triumfer. Man försöker inte ens ge en allsidig och rättvisande bild ens i nyhetsinslagen. Trist att Sveriges Television ofta är värst av dem alla.




Fakta om fattigdomen som media förtiger

2014-05-12

Fortfarande trumpetar media snällt ut vänsterns argument om att fattigdomen ökar i Sverige. Detta trots att SCB för ett år sedan visade att det är precis tvärtom - fattigdomen har minskat i Sverige och är lägst i EU tillsammans med Luxemburg. Här är beviset:






Var det bättre förr?

2014-05-06

Under Socialdemokraternas regeringstid, under de goda åren 2001-2006, skapades endast 100.000 jobb inom den privata sektorn på svensk arbetsmarknad. Under Alliansåren, 2007-2013, har det skapats minst 250.000 nya jobb. Och då har Sverige samtidigt gått igenom två djupa globala ekonomiska kriser. Detta illustrerar skillnaden mellan Alliansens arbetslinje och oppositionens splittrade alternativ.


Som synes på bilden är samtidigt antalet anställd ainom offentlig sektor relativt konstant över tiden. Effektiviseringar har uppvägts av behov av att anställa fler på grund av växande befolkning och ökande behov.




Fakta om jobbtillväxten

2014-04-24

Sedan 2006 har 250.000 fler kommit i arbete. Oppositionen menar att jobben blivit fler per automatik för att Sveriges befolkning ökat. Men denna figur visar skillnaden mot åren innan Alliansen tog över regeringsmakten. Bara under åren 2002-2006 ökade befolkningen i det man brukar kalla yrkesverksam ålder (15-74 år) nästan lika mycket som den gjort därefter, men de nya jobben ökade i betydligt långsammare takt före 2006 än därefter.



Vi ser också exempel runt om i Europa att det inte finns någon automatisk koppling mellan växande befolkning och fler jobb. Nederländerna och Spanien har exempelvis likt Sverige sedan 2006 haft en befolkningstillväxt på drygt 400 000 personer. Men i Nederländerna har sysselsättningen ökat med endast 70 000 personer, och i Spanien har sysselsättningen minskat med närmare tre miljoner. I vårt grannland Danmark har befolkningen ökat med 200 000 personer sedan 2006, men trots detta minskade sysselsättningen under samma tid med 130 000 personer mellan 2006 och 2013.

Det finns också hsitoriska exempel från vårt eget land. Under 1990-talskrisen ökade den svenska befolkningen kraftigt samtidigt som en halv miljon jobb försvann.

Något har hänt sedan 2006 som gör skillnad. Jobben har blivit fler, trots att vi gått igenom en djup kris. Den enda skillnaden mot tidigare, och den enda rimliga förklaringen är faktiskt politiken. Alliansens arbetslinje ger effekt!




Sanningen om Sveriges statsskuld

2013-04-11

Socialdemokraterna påstår många märkliga saker om den svenska statsskulden. Bland annat att Alliansregeringen "slarvar" med statsfinanserna och att skulden är hög och växande. Men sanningen är att Sverige är det enda landet i EU som kommer att minska sin statsskuld mellan åren 2006 och 2014. Sverige har dessutom tillsammans med Danmark och Luxemburg EU:s lägsta statsskulder. Fram till 2018 väntas den svenska stasskulden minska från dagens knappt 43% av BNP till endast 31%.




Alliansens politik har minskat fattigdomen och hållit ihop Sverige

2013-04-09


Den politiska oppositionen upprepar ständigt att klyftorna har ökat och att fler har blivit fattiga i Alliansens Sverige. Men hur ofta man än upprepar detta blir det inte mer sant för det.

Denna figur kommer från EU:s statistikorgan Eurostat. Den visar andelen av befolkningen som har en "låg materiell standard". Sverige har den i särklass lägsta andelen i Europa.

I andra mätningar kan man också se att andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer (det som brukar kallas barnfattigdom) har halverats sedan Alliansen tog över makten 2006.

Andelen fattiga hushåll har alltså minskat trots att Sverige gått igenom två djupa globala ekonomiska kriser. Jag tycker det är ett bra kvitto på att Alliansens politik håller ihop Sverige

Siffror från OECD visar också att inkomstskillnaderna i Sverige är små när man tar hänsyn till den offentliga sektorns utjämnande effekter i form av skattefinansierade tjänster och service som alla får ta del av. I den senaste mätningen som redovisades 2011 hade Sverige de minsta inkomstskillnaderna i hela Väst- och Sydeuropa.

Oppositionens myter om ökad fattigdom är just myter, och har inget med verkligheten att göra.




Ansvarsfull politik ger resultat för jobbutvecklingen

2013-04-02



Denna figur visar skillnaden mellan 1990-talskrisen och de två djupa kriser vi just genomgått i Sverige och Europa. Under 1990-talskrisen tog en borgerlig regering över en arbetsmarknad i fritt fall (första röda markeringen). Efter ett par år lyckades man vända utvecklingen fram till 1994 när Socialdemokraterna tog över igen (andra röda markeringen). Men 1990-talskrisen kostade runt 500.000 förlorade jobb, trots att befolkningen samtidigt ökade.

Alliansen tog över igen hösten 2006 (tredje röda markeringen) och vår ansvarsfulla politik och vår arbetslinje har uppenbarligen fungerat, även under bistra tider. Sysselsättningen har ökat, trots de två djupaste ekonomiska kriserna i modern tid.




Fakta om arbetsmarknadsläget i EU

2013-04-02

Helårssiffrorna för 2013 finns ännu inte tillgängliga för alla EU-länder, men så här såg det ut 2012 när det gäller andelen sysselsatta (personer i arbete), arbetslösa och andel personer utanför arbetskraften. Sverige hävdar sig väl. Vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i hela EU och den näst högsta sysselsättningsgraden, efter Nederländerna.

Man kan också se att flera länder med lägre öppen arbetslöshet samtidigt har en lägre andel av befolkningen i arbetskraften. Malta är det tydligaste exemplet, de har lägst andel av befolkningen ute på arbetsmarknaden, exempelvis är det en låg andel kvinnor som arbetar. Det gör naturligtvis att arbetslösheten blir lägre. Andra exempel är Tyskland och Österrike, som båda har lägre arbetslöshet än Sverige, men också större andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden. Sammantaget blir de svenska siffrorna ännu mer imponerande när man samtidigt vet att vi har det högsta arbetskraftsdeltagandet i hela EU,






Stark sysselsättningstillväxt bland unga under Alliansen

2014-03-26



Denna figur illustrerar OECD:s siffror över sysselsättningstillväxten i de "gamla" EU-länderna i väst- och sydeuropa. Sverige är det tredje starkaste landet när det gäller att öka andelen unga i arbete, efter Tyskland och Belgien. Figuren visar utvecklingen från tredje kvartalet 2006 när Alliansen tillträdde, fram till tredje kvartalet 2013. Sedan dess har utvecklingen förstärkts ytterligare. Danmark och Finland ligger exempelvis långt efter Sverige, båda med lägre sysselsättningsgrad än 2006.

Man kan ju fundera över hur mycket sänkta arbetsgivareavgifter, sänkt restaurangmoms, jobbskatteavdrag och rut-avdrag sammanlagt har bidragit till den goda svenska utvecklingen?




Hushållen allt mer positiva om sin privatekonomi

2014-03-22

Hushållens optimism fortsätter att öka enligt Skandias senaste så kallade plånboksindex som presenterades häromdagen.

"Konsumenterna agerar draglok i ekonomin just nu. Jobbskatteavdraget, låga boräntor, positiv arbetsmarknad, allt detta resulterar i att folk har mer pengar", säger Jeanette Hauff, ekonom på Skandia, till TT.

De senaste två åren har svenskarna mestadels befunnit sig i vad Skandia kallar investerarläge, det vill säga varit optimistiska om sin egen ekonomi men samtidigt benägna att lägga undan pengar för framtiden. I höstas sjönk optimismen för att återhämta sig mot slutet av året. Nu fortsätter optimismen att öka samtidigt som sparviljan sjunker. Nu lutar det åt att hushållen hamnar i vad Skandia kallar njuta-läget, ett privatekonomiskt klimat där optimistiska hushåll blir allt mer benägna att konsumera.

Optimismen ökar främst i de yngre åldersgrupperna samt i mellanstora städer och på landsbygden. Storstadsborna är dock fortfarande den mest optimistiska gruppen.

Av Skandias rapport framgår att pensionärerna är och förblir den mest pessimistiska gruppen. Inte så konstigt kanske med tanke på pensionärsorganisationernas ständiga mantra om att pensionärerna fått det sämre. Jag visade ju häromdagen att detta är fel - inga pensionärsgrupper har fått minskat köpkraft under Alliansen, däremot har pensionärerna med lägst pension - garantipensionärerna - fått realt ökad köpkraft sedan 2006 med över 11%, alltså är utöver inflationen. När jag träffar pensionärer får jag ofta höra att de tycker de har det rätt bra, men att "alla säger ju att vi har fått det sämre". Tråkigt att pensionärerna ska gå omkring och tro att de fått det sämre när det för de flesta är precis tvärtom.




Sverige har högst sysselsättningsgrad i hela EU

2014-03-11

Färsk sammanställning från EU:s statistikorgan Eurostat. Sverige utmärker sig genom att ha i särklass högst sysselsättnings- grad (andel förvärvsarbetande) i hela EU. Och vi ligger redan mycket nära vårt högt uppsatta mål för 2020. Mätningen avser andelen sysselsatta 2012, och avser befolkning 20-64 år. Det är den åldersgrupp som EU enats om att mäta i sina långsiktiga mål.






Skandinavien rättssäkrast i världen

2014-03-07

De nordiska länderna är rättssäkrast i världen och Sverige är världens tredje mest rättssäkra land, enligt det årliga index som USA-baserade organisationen World Justice Project tar fram. Etta på rankningen för 2014 är Danmark, följt av Norge – båda med index 0,88. Sveriges index är 0,85. Finland är fyra med 0,84.

Mätningen omfattar 99 länder och indexet sammanställs utifrån vad som kommer fram i enkätsvar från drygt 100.000 hushåll och 2.400 experter om hur rättsstaten upplevs i vardagen. Bland de saker som mäts finns statens ansvarstagande, frånvaro av brottslighet, frånvaro av korruption, grundläggande rättigheter, tillgång till rättsväsendet, ordning och säkerhet.

De tio mest rättssäkra länderna i världen:

1. Danmark, index 0,88
2. Norge, 0,88
3. Sverige, 0,85
4. Finland, 0,84
5. Nederländerna, 0,83
6. Nya Zeeland, 0,83
7. Österrike, 0,82
8. Australien, 0,80
9. Tyskland, 0,80
10. Singapore, 0,79

De minst rättssäkra länderna är Venezuela, Afghanistan, Zimbabwe, Pakistan, Kamerun, Bolivia, Nigeria och Bangladesh. Venezuela utmärker sig som absolut sämst. Så går det när man låter den yttersta vänstern styra ett land, då går det snabbt utför även när det gäller rättssäkerheten. Utvecklingen påminner om den i Zimbabwe, även där har socialister på några decennier lyckats förstöra ett land fullständigt.




Svar på tal om Sveriges statsfinanser

2014-02-28

Från Borås Tidning i torsdags.







Debattartikeln i Aftonbladet idag

2014-02-28

Det blev en helsida i Aftonbladets papperstidning idag. Klicka på bilden för läsvänligt format.






Allt fler invänder mot myten om välfärdens krympande resurser

2014-02-23

Oppositionens påståenden om att välfärden "raserats" under Alliansen börjar få mothugg av allt fler. I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle fanns denna illustration av hur resurserna till välfärden ökat och nu är högre än någonsin.

Faktum är att välfärden fått kraftigt ökade resurser under Alliansen, både när man räknar i faktiska summor, i för hållande till inflationen och i förhållande till befolkningsutvecklingen. Detta framgår även av figuren nedanför från myndigheten Ekonomi- styrningsverket. Där framgår hur kommunernas skatteintäkter har ökat sedan 2006. Ökningen är större än inflationen och större än befolkningsökningen. Figurerna nedanför visar hur de sammanlagda resurserna till vård, skola och omsorg ökat från 2000 fram till 2012, (siffror för 2013 är inte klara ännu), samt hur skattetryck respektive de sammanlagda skatteintäkterna (stat, kommuner och landsting) utvecklats från 2006 fram till 2014. Skatteintäkterna har ökat, samtidigt som skattetrycket minskat!

Slutsatserna är självklara. Eftersom resurserna och skatteintäkterna har ökat under Alliansens regeringstid borde också välfärden ha blivit bättre. I den mån den inte blivit det beror det rimligen på att de resurser som finns inte används på bästa sätt av de lokala politikerna eller ansvariga tjänstemännen. Lösningen är då knappast att bara tillföra ännu mer resurser.








Studiemedelsfakta

2014-02-22

Med tanke på diskussionen om förändringar av studiemedlet, kraftig höjning av totalbeloppet, samtidigt som andelen bidrag minskas, kan denna historiska bild vara av intresse. Här har man omvandlat CSN:s siffror fram till 2010 till en graf. Man ser hur studiemedlen under Alliansen (röd markering) nått rekordnivå, både i fast summa och i förhållande till prisbasbeloppet. Efter 2010 har studiemedlen förbättrats ytterligare, och nästa år planeras alltså en kraftig höjning. Den som anser att Alliansen inte stärkt studenternas ekonomi har missat något.

Inser för övrigt att min egen studenttid 1982-86 sammanföll med den absolut sämsta perioden vad gäller andelen bidrag i studiemedlet. Dessutom fick man knappast lov att jobba alls, för då drogs studiemedlen tillbaka. Fribeloppet var väldigt strikt. Det var inte lätt att få slantarna att räcka till, särskilt inte när man hade så dyr kurslitteratur som det redan då var på juristutbildningen. Dagens studenter har det glädjande nog betydligt bättre.






De flesta är nöjda med sin skola men tror att andras skola är sämre

2014-02-22

Häromdagen kom en intressant opinionsundersökning från Novus. Man hade frågat ett tusental föräldrar om deras syn på skolan. 70% av dem var ganska eller mycket nöjda med den kunskap de egna barnen får i sin egen skola. Men samtidigt trodde 72% inte att de elever som idag går i skolan lär sig det de behöver.

Att 70% tycker den skola man själv kommer i kontakt med är bra samtidigt som 72% tror samtidigt att de flesta andra barn har en sämre skola är en omöjlig ekvation. Enda förklaringen är att den svartmålning som media och den politiska oppositionen ägnar sig åt tyvärr slagit rot hos delar av svenska folket.






"Humor att jämföra svensk ekonomi med grekisk"

2014-02-19

De senaste månaderna har ju Socialdemokraterna vid upprepade tillfällen ifrågasatt den svenska regeringens ansvarstagande när det gäller den ekonomiska politiken. Magdalena Andersson och Stefan Löfvén (S) har tävlat om att använda de mest drastiska angreppen. Magdalena Andersson har inte ens dragit sig för att hävda att Sverige snart kan vara i nivå med Grekland när det gäller underskott i ekonomin.

Nu börjar allt fler regaera mot denna extrema svartmålning. En av Sveriges främsta nationalekonomer, Assar Lindbeck, kallar det för ”humor” när Socialdemokraterna angriper Anders Borg för att inte ta ekonomiskt ansvar, och den socialdemokratiska ledarskribenten Peeter-Jaan Kask på Norrländska Socialdemokraten, och tidigare medarbetare till Göran Persson (S), tycker att Socialdemokraterna med sina angrep mot Anders Borg försöker ”lura väljarna”. Här ett inslag på SVT:s websida om saken.

Man kan ju undra vad väljarna tänker när de inser att någon försöker lura dem? Min tro är att sanningen alltid vinner i längden.

Hur ser då den svenska statsskulden ut? Sveriges offentliga finanser är efter sju krisår fortsatt starka. Sverige väntas som enda land i EU ha lyckats sänka statsskulden mellan 2006 och 2014, från 45 ned till 42 procent av BNP. Det är den starkaste utvecklingen och det är den lägsta skuldnivån bland jämförbara länder. I jämförelse har den genomsnittliga skulden i EU under denna period ökat, från 60 till 90 procent av BNP. Sverige har med andra ord EU:s troligen starkaste statsfinanser. Och det är ingen slump, utan beror på vilka partier som ansvarar för den ekonomiska politiken.






Myten om den nedrustade välfärden

2014-02-14

En färsk rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att Sverige aldrig tidigare satsat så mycket på välfärden som vi gör idag! Samtidigt är kunskapen om detta låg bland svenska folket.

"Resurserna för välfärden har ökat och ligger idag på högre nivåer än någonsin tidigare. Det finns omfördelningar mellan olika delar av verksamheter men totalt sett lägger vi mer resurser på välfärden i dag än någonsin tidigare. Samtidigt ser vi att allmänheten inte har denna kunskap eftersom endast tio procent av dem tror att vi satsar mest idag", säger Annika Wallenskog, tf chefekonom på Sveriges Kommuner och Landsting.

I en tidigare rapport från 2008 visade SKL att ökningen i satsningar på välfärden årligen låg en procent utöver befolkningens utveckling. Den rapport som presenteras idag visar att trenden står sig. "Vi ser att välfärden fortfarande växer snabbare än utvecklingen av demografin kräver. Det är angelägna satsningar på vård, skola och omsorg som gjorts och som står för över 90 procent av kommuner och landstings verksamheter."

Personligen menar jag att media bär en stor skuld till svenska folkets okunskap om att resurserna till välfärden ökar snabbare än både inflationen och befolkningstillväxten. I stället tävlar mediernas vänsterorienterade journalister om att ge den mörkaste och dystraste bilden av svensk välfärd. Endast tio procent av svenska folket är alltså medvetna om sanningen. Det är sorgligt att så många människor ska leva i en falsk tro att välfärden urholkas när sanningen är den motsatta. Det politiska opinionsläget lär nog också till stor del kunna förklaras av denna i media och av oppositionen väl spridda myt.




Svenskarnas disponibla inkomst har ökat mest i hela Europa

2014-02-10

Svenska folkets realinkomstökningar (alltså inkomstökning där inflationen räknas bort) har varit mycket god under Alliansens regeringstid. God löneutveckling, låg inflation, förbättrade studiemedel, bostadsbidrag och flerbarnstillägg i barnbidraget samt kraftfulla skattesänkningar har gjort att främst löntagarhushållen, men även de flesta pensionärshushåll och studenthushåll fått betydande realinkomstökningar.

Faktum är att inget annat EU-land kommer i närheten av Sverige när det gäller realinkomstökningarna. Sverige utklassar de övriga länderna och är nästan dubbelt så bra som tvåan Finland och tre gånger så bra som trean Belgien när man räknar förändringen mellan 2007 och 2012. Allt enligt siffror från OECD.

Inga siffror finns ännu för 2013, men med tanke på att löneökningarna var goda, pensionsökningarna likaså, och att inflationen var fortsatt låg så lär Sverige nog försvara sin tätposition även när samtliga länders siffror för 2013 presenteras.






Världens bäste finansminister leder världens starkaste ekonomi

2014-02-07


Det brittiska revisions- och konsultföretaget PWC har just presenterat sitt senaste länderindex som mäter utvecklingen i drygt 40 av världens största ekonomier. Ekonomi, tillväxt och ekonomisk stabilitet väger tungt, men indexet bygger även på en rad andra faktorer som till exempel social utveckling, lagstiftning, miljö och hållbarhet. Totalt bygger indexet på tjugo olika variabler.

Sverige toppar listan före Schweiz, Singapore, Nederländerna och Finland. Tyskland kommer först på tionde plats och Sydkorea på elfte. Kina ligger på 16:e plats och USA landar på plats 18.

Bilden kommer från Expressen idag.




Vad tycker de äldre själva om sin äldreomsorg?

2014-02-05

Förra veckan rapporterade SVT om en opinionsundersökning där man frågat 1.000 personer över 18 år vad de tyckte om äldreomsorgen. Den visade att en majoritet av de tillfrågade "oroade sig för att bli gamla". Det var dock bara en mindre del av de tillfrågade som själva hade erfarenhet av äldreomsorgen. Och det framgick inte av undersökningen om man oroade sig för själva ålderdomen och åldrandet i sig, eller om det var just äldreomsorgen man oroade sig för. Ändå satte SVT bilden att svenska folket dömer ut äldreomsorgen! Lite konstigt med tanke på att Sverige i internationella jämförelser anses vara det bästa landet i världen att åldras i.

Viktigare är kanske hur de äldre själva ser på äldreomsorgen? Socialstyrelsen har genom året gjort många enkäter bland äldre kring äldreomsorgens kvalitet. Men förra året frågade Socialstyrelsen för första gången alla som är 65 år eller äldre, och som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende, vad de tycker om sin vård och omsorg. Totalt var det ungefär 140.000 personer som svarade på enkäten! Resultatet redovisas i en rapport som går att ta del av på Socialstyrelsens hemsida. Det är svårt att uitläsa ett kompakt missnöje med äldreomsorgen av denna mycket omfattande enkät.



Samtidigt fanns det saker som var mindre bra. 22 procent av de som har hemtjänst eller bor på särskilda boenden svarade att de inte kan påverka vilka tider personalen ska hjälpa dem. 30 procent av de äldre på särskilda boenden svarade att måltiderna på äldreboendet aldrig, sällan eller bara ibland är trevliga. 25 procent av de äldre på särskilda boenden svarade att möjligheterna att vistas utomhus är ganska eller mycket dåliga. 60 procent av de äldre på särskilda boenden uppgav att de åtminstone då och då besväras av ensamhet. Bland äldre med hemtjänst är motsvarande siffra 56 procent.

Det är alltså ingen brist på utmaningar för att fortsätta utveckla äldreomsorgen. Men det är inte detsamma som att verksamheten är dålig. De flesta som själv använder äldreomsorgen, liksom deras anhöriga, är faktiskt ganska eller mycket nöjda. Och det är också min egen erfarenhet som anhörig vid kontakterna med dessa verksamheter.




Urstarka svenska statsfinanser

2014-01-19

Bruttoskulden i Sverige har minskat sedan 2006. Flera av EU:s medlemsländer kämpar med växande skulder som överstiger 100 procent. Den svenska bruttoskulden beräknas vara cirka 42 procent av BNP för 2014, vilket är bland de lägsta inom EU:



Sverige är nu det enda land inom EU vars bruttoskuld beräknas minska mellan 2006-2014:






Har välfärden mer eller mindre pengar idag?

2014-01-15

I dagens partiledardebatt påstår oppositionsföreträdarna att välfärden har fått mindre pengar under Alliansens regeringstid. Men är det verkligen så? Denna figur visar hur mycket pengar skola, sjukvård och omsorg totalt förbrukat åren 2001 fram till 2012. Siffrorna är inflationsrensade för att kunna jämföras mellan åren. Man ser att utgifterna inom dessa välfärdsområden ökat stadigt varje år sedan 2001, oavsett regering. Alliansen har ökat resurserna varje år, även under de allra djupaste krisåren, och aldrig har välfärden haft så mycket pengar som idag!






Vilket regeringsalternativ är bäst på att skapa nya jobb?

2014-01-15

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har på senare tid tvingats medge att det faktiskt skapats rätt mycket jobb under Alliansens regeringstid. Då hävdar man i stället att det är en följd av att befolkningen har ökat. Men det finns ingen naturlag att det blir fler jobb bara för att befolkningen ökar. I många europeiska länder ökar befolkningen, samtidigt som jobben blir allt färre. Så här ser däremot utvecklingen ut i Sverige:



Jag tycker bilden illustrerar på ett tydligt sätt vilken regering som varit bäst på att skapa förutsättningar för fler jobb. Under den gamla S-regeringen växte befolkningen minst lika sabbt som under Alliansens första sex år. Dessutom var konjunkturen betydligt starkare under S-regeringens tid, medan Alliansen tvingats hantera två djupa globala kriser. Trots detta skapades det bara knappt hälften så många nya jobb per år under S-regeringens tid som det gjorde under Alliansens sex första år vid makten.




Svenska skatter inte längre högst i världen

2013-12-30

Dagens Eko rapporterar idag att Sverige inte längre har världens högsta skatter. Ny statistik visar att Danmark, Belgien och Frankrike gått om. Sverige ligger fyra, strax före Finland.

Som högst låg de svenska skatterna på runt 50 procent av bruttonationalprodukten. Nu har de sjunkit till under 45 procent.

På den tiden när Sverige hade det i särklass högsta skattetrycket i världen staplades nackdelarna på hög. Företag flyttade ut produktion och forskning ur landet, svartjobben var omfattande, människors utrymme att spara egna pengar var minimalt om man inte hade mycket höga löner, nyföretagandet var lågt och de vanliga svenska löntagarna var de absolut hårdast beskattade i hela världen. De som hade möjlighet ägnade stor kraft åt skatteplanering och åt att görmma pengar utomlands.

I dag ser vi hur en del företag faktiskt flyttar hem hem verksamhet till Sverige, och kapital som tidigare gömts utomlands i skatteparadis strömmar tillbaka till Sverige. Svenska normala löntagare är inte längre de högst beskattade i världen utan ligger på genomsnittsnivå (medan de svenska höginkomsttagarna fortfarande betalar högst skatter i hela världen). Svartjobben har minskat dramatiskt tack vare sänkta skatter samt rut- och rot-avdrag, och utrymmet för vanliga löntagare att lägga undan lite besparingar för framtiden har enligt bankekonomerna aldrig varit så stort. Vanliga människor är mindre beroende av samhället och kan forma sin egen framtid. En skattesänkning med över 40.000 kronor om året för en normal löntagarfamilj med två vuxna som arbetar gör naturligtvis skillnad.

Räcker då skatterna till för vår omfattande välfärd? Ja, faktum är ju att trots att skattetrycket i procent av BNP har minskat har skatteinkomsterna till både stat, kommuner och landsting ökat, även efter hänsyn till inflationen. Välfärden har fått mer pengar, trots att skattetrycket sänkts. Förklaringen är att så många fler kommit i arbete. Och högt skattetryck löser inte välfärdsproblemen. Ta skolan till exempel. Finland uppvisar bättre skolresultat än Sverige, trots att de har ett lägre skattetryck och ger mindre pengar per elev till skolan än vi gör i Sverige. Faktum är att alla de läånder som ligger i topp i Pisa har betydligt lägre skattetryck än Sverige. Viktigare än att bara ösa in mer pengar är hur man använder pengarna och vad man prioriterar!

Jag visade också nyligen att den femtedel som tjänar mest idag betalar en större andel av de samlade skatterna än de gjorde 2006. För övriga fyra femtedelar av löntagarna gäller det omvända, de betalar en lägre andel av de samlade skatterna idag än de gjorde 2006. Skatterna har med andra ord inte bara sänkts, utan de har också omfördelats till normalinkomsttagarnas fördel.

Jag hoppas att Alliansen får fortsätta denna framgångsrika politik minst fyra år till. Det går givetvis att sänka skatterna ytterligare en bit om man gallrar bort onödiga utgifter, byråkrati och meningslösa myndigheter och prioriterar det som är viktigt i både statens och kommunernas budget, och samtidigt ytterligare minskar utanförskapet och får ännu fler i arbete. För egen del skulle jag vilja göra ytterligare skattelättnader för företagen och dessutom fortsätta med skattesänkningar för pensionärerna. Men skattesänkningar får aldrig gå ut över vare sig sjukvård, skola eller äldreomsorg, vare sig när det gäller statliga skattesänkningar eller ute i kommunerna.




Sverige har näst högst sysselsättningsgrad i hela EU

2013-12-09

I dag rapporterar SCB att Sverige år 2012 hade den näst högsta sysselsättningsgraden bland de 27 länder som var medlemmar i EU 2012. Bara Nederländerna har en högre sysselsättningsgrad, 67 procent jämfört med 66 i Sverige. Österrike, Danmark, Tyskland och Storbritannien hör också till de länder som har högst syssel­sätt­nings­grad i EU. Genomsnittet för hela EU för 2012 är 57,2 procent.

Syssel­sätt­nings­grad är ett mått på hur stor del av befolk­ningen i en viss ålder, i detta fall 15 till 74 år, som är syssel­satt (i arbete) enligt ILO:s definition.






Ökad nöjdhet med sjukvård och tandvård under Alliansen

2013-12-06

I samhällsdebatten låter det ofta som om svenska folket är oerhört missnöjda med all samhällsservice. Inte minst låter det så när man följer vänstermedia eller den politiska oppositionens kampanjer. Men när man frågar svenska folket får man en något annan bild. Svenskt Kvalitetsindex är den mest omfattande regelbundna undersökningen om svenska folkets förtroende för olika samhällsfunktioner, och har genomförts sedan 1998. Nedanstående bild visar exempelvis utvecklingen i Svenskt kvalitetsindex för sjukvård och tandvård från 1998 och framåt.



För sjukvården finns även siffror för 2012. För privat sjukvård ligger förtroendet på 75 och för offentligt på 72. Alltså sammantaget något högre än 2011. Den positiva utvecklingen fortsätter. För tandvård finns inga siffror för 2012.

Det är mycket tydligt att svenska folkets förtroende för både sjukvård och tandvård ökat kraftigt under Alliansens tid vid makten, dvs från 2006 och framåt. Oppositionens bildsättning av "den raserade välfärden" känns inte helt i linje med vad svenska folket tycker.




PISA-resultatet för svenska niondeklassare lika svagt som förväntat

2013-12-03

I dag presenteras den internationella PISA-mätningen där resultaten för skoleleverna i årskurs nio jämförs. Sverige har haft fallande resultat under 20 år, och eftersom detta är sista utvärderingen av de elever som gått i årskurs nio i den "gamla" skolan (före Alliansens reformer) så fanns inte mycket som talade för att man skulle se några förbättringar. Och mycket riktigt fortsätter de svenska niondeklassarnas resultat att försämras. Det är allvarligt, men tyvärr förväntat.

Den aktuella PISA-mätningen gjordes i mars 2012. Alliansens stora skolreformer trädde i kraft 1 juli 2011, men de elever som då skulle börja årskurs nio undantogs från förändringarna och fortsatte studera efter den gamla läroplanen och kursplanen och med det gamla betygssystemet, eftersom de bara hade ett år kvar i skolan. Det är dessa elever som nu utvärderas i PISA.

De elever som denna PISA-mätning avser har alltså inte omfattats alls av Alliansens skolreformer. Mätningen utvärderar inte Alliansens skolpolitik utan är väl mer att se som spiken i kistan på den gamla s-politiken. Ända fram till höstterminen 2011 gick de svenska eleverna i allt väsentligt i den skola som skapats av Socialdemokraterna, om än med en del mindre korrigeringar och extrasatsningar som Alliansen gjort sedan valsegern 2006.

Frågan är då om vi inte kunde ha genomfört de stora skolreformerna tidigare än 2011? Svaret är att det är så stora reformer att vi var tvungna att först förbereda reformerna ordentligt och därefter ge skolorna möjlighet till en ordentlig framförhållning för att hantera förändringarna. När det gäller vissa reformer har vi ändå fått kritik för att förändringarna har gått för snabbt. Att driva igenom reformerna ännu snabbare hade knappast varit vare sig möjligt eller klokt.

Den enda slutsats man kan dra är att PISA-mätningen bekräftar att Alliansens skolreformer verkligen behövs. I kommande PISA-mätningar kommer eleverna efterhand att ha gått allt fler år i den nya skolan och förhoppningsvis kommer det att sakta men säkert att lyfta resultaten.

I dag kommer säkert en massa röster att höjas för en mängd panikåtgärder och stora omfattande reformer. Men det är knappast det som behövs. De största reformerna är redan genomförda. Svensk skola är på rätt väg, och det syntes inte minst i en annan skolrankning som gjordes för ett år sedan, TIMMS. Där såg man att resultaten bland de äldre eleverna som i huvudsak gått i den "gamla" skolan fortsatte att försämras, medan de yngre eleverna som gått en del av sin skoltid i den "nya skolan" visade förbättrade resultat. Detta bådar trots allt gott för framtiden. Visst kommer det nya reformer, exempelvis riktade statliga satsningar på ökad läsförståelse liksom statsbidrag till sommarskola, läxhjälp och stöd till läxhjälpsföreningar, pengar till vidareutbildning av lärare och en del andra lärarsatningar. Men framförallt behövs nu arbetsro i skolan och att lärarna får tid att arbeta med eleverna.




Lägst långtidsarbetslöshet i Sverige

2013-11-25

Positiva siffror kring arbetslösheten är inte något man är bortskämd med i svenska media, vilket är något märkligt med tanke på att väldigt många siffror som rör arbetsmarknaden är starka och pekar i rätt riktning. Men idag finns till och med en nyhet på SVT:s TextTV om färska siffror från SCB över långtidsarbetslösheten.

Om man använder det internationella måttet och räknar dem som varit arbetslösa mer än ett år har Sverige den allra lägsta långtidsarbetslösheten i hela EU. Om man i stället räknar dem som varit arbetslösa mer än sex månader är Sverige är ett av de tre länder som har lägst andel långtidsarbetslösa jämfört med EU-snittet. Andelen av de arbetslösa som varit arbetslösa mer än sex månader var 37,1 procent vilket kan jämföras med genomsnittet för EU-28 som var 62,4 procent.

Sverige har också en betydligt lägre andel långtidsarbetslösa unga, 20 procent av de arbetslösa unga har varit arbetslösa mer än sex månader, jämfört med EU-snittet på 47 procent.




En bild av hur 2.000 Sjuhäradsbor ser på välfärden

2013-11-21

I går ställde Borås Tidning en webfråga till läsarna - har välfärden blivit bättre eller sämre under Alliansens tid. I dag finns resultatet på debattsidan, 66% av de som svarade tyckte välfärden blivit bättre, medan 30% tyckte den blivit sämre.



Detta var det resultat BT fick fram innan man skulle presslägga dagens tidning. Men omröstningen höll på hela kvällen och jag tog nedanstående skärmbild av resultatet när drygt 2.000 personer röstat. Resultatet blev dock ungefär detsamma. Över 2.000 svar är ganska mycket, så en viss tilltro får man nog ändå ha till resultatet. Borås Tidnings läsare verkar i vart fall inte dela svartmålningen av välfärden som den politiska oppositionen ägnar sig åt. Sedan kan jag ju tycka att det är trist att 30% tycker välfärden blivit sämre. Min tro är att missnöjet med den s-v-mp-ledda sjukvården i Västra Götaland, med särskilt stora brister på lasaretten i Borås och Skene, bär en stor del av skulden för att många upplever en sämre välfärd. Att byta ut dagens regionledning skulle definitivt vara en bra bit på vägen för ett ökat förtroende för välfärden.






Sverige har högst levnadsstandard i hela världen

2013-11-13

Det finns många internationella index och jämförelser som rankar olika länder i världen när det gäller välfärden. Oftast ligger Sverige bland de allra bästa. I dag presenterades denna statistik från FN över vilka länder i världen som har den högsta levnadsstandarden. Sverige hamnade i topp före Norge och Nederländerna.






Alliansens jobbpolitik har ökat resurserna till välfärden

2013-11-02

Den 2 oktober hade jag detta debattinlägg i Borås Tidning där jag beskrev hur sänkta skatter och en klok politik bidragit till att öka sysselsättningen och få ned utanförskapet. I går följde jag upp detta med ett nytt debattinlägg om hur den ökade sysselsättningen och det minskade utanförskapet också skapat ökade resurser till välfärden trots att skatterna sänkts. Alliansens politik stärker välfärden, till skillnad mot vad våra politiska motståndare påstår!

Alliansen har ökat resurserna till välfärden

Alliansens samlade politik har bidragit till att vi nu har högre sysselsättning i Sverige än 2006, och ett kraftigt minskat antal människor som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag. En viktig del i Alliansens politik är sänkta skatter på företagande och arbete. Det ökar antalet arbetade timmar och får också företagen att anställa fler.

Vissa hävdar att sänkta skatter har minskat resurserna till välfärden. Det är fel. Skatteintäkterna har tvärtom ökat till både stat, kommuner och landsting/region tack vare att så många fler arbetar. Skatteintäkterna har dessutom ökat mer än inflationen, vilket betyder att resurserna till välfärden i Sverige har ökat under Alliansens regeringstid.

När Alliansen tillträdde 2006 disponerade förskolan 33 miljarder kronor, och idag 49 miljarder. Resurserna till grundskolan har ökat från 76 till 86 miljarder. Gymnasiet från 36 miljarder till 43. Äldrevården fick 66 miljarder när alliansens tillträdde. Nu går 85 miljarder kronor till hemtjänst och äldreboenden. Resurserna till sjukvården har också ökat, från 8% av BNP 2006 till 9,5% av BNP idag.

Alliansen har också bromsat nedmonteringen av sjukvården. Under de åren 1999-2006 när Socialdemokraterna styrde Sverige minskade antalet vårdplatser med 20%. Hela 6.403 platser försvann! Under de sex åren med Alliansen, 2007-2012 har antalet vårdplatser i landet minskat med 786 stycken, eller 3%. Tyvärr står sjukvården i Västra Götaland ensamma för över 40% av denna totala minskning. Den s-v-mp-ledda sjukvården har skurit ned antalet vårdplatser mycket mer än resten av landet.

Det sprids många myter om välfärden. Det finns till exempel inget som visar att skolklasserna har ökat i storlek eller att lärartätheten minskat. Och vårdköerna har inte ökat utan i stället minskat kraftigt, inte minst till följd av Alliansens kömiljard. Det har inte heller skett stora personalminskningar inom välfärdssektorn. Totalt arbetar ungefär 20.000 fler inom välfärden idag än år 2006. Och en större andel av den vuxna befolkningen studerar idag än 2006 när Alliansen tillträdde. Inte färre som vissa påstår.

Internationella studier visar att svensk välfärd ligger i toppklass på de flesta områden. Senast på FN:s internationella äldredag den 1 oktober i år presenterades exempelvis en global ranking där Sverige ansågs vara det bästa landet i hela världen att åldras i. Samtidigt vet svenska folket att vi betalar bland de högsta skatterna i världen. Då förväntar man sig också att välfärden ska fungera i alla kommuner och alla landsting. Och det finns utan tvekan brister och stora olikheter i välfärdens kvalitet beroende på var i landet man bor. Huvuddelen av välfärden är styrd av kommuner och landsting och beroende av kloka lokala politiska prioriteringar.

Samtidigt är det kanske inte med automatik så att välfärden blir bättre bara för att man bara tillför en massa ytterligare pengar? Finland har till exempel bättre skolresultat än Sverige trots större klasser och mindre pengar till skolan. Och tidningen Dagens Samhälle visade nyligen att det inte finns någon koppling alls mellan kommunernas kostnader för äldreomsorg och hemtjänst och hur nöjda de äldre är med servicen. Allt handlar inte om mer pengar, utan mer om arbetssätt, bemötande, personalpolitik och organisation.

Det viktigaste är ändå att inse att välfärden inte står på egna ben oberoende av övrig politik. Trots sänkta skatter så ökar skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting tack vare att så många fler kommit i arbete och att sysselsättnings- graden i Sverige är högre nu än den var 2006. Välfärden har fått ökade resurser tack vare Alliansens politik. Nästa utmaning blir att alla dessa extra resurser ska märkas i alla människors vardag i alla kommuner. Där är vi tyvärr inte än.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)




Arbetsmarknadsfakta

2013-10-22

I dag hade Arbetsmarknadsutskottet besök av Arbetsförmedlingens tf Generaldirektör, Clas Olsson. Han var tydlig inför utskottet och sa att regeringens politik haft en gynnsam effekt på både arbetslöshet och sysselsättning. Stor skillnad från 90-talskrisen, då många jobb försvann och sysselsättningen minskade.

Hur har då utvecklingen på arbetsmarknaden sett ut det senaste decenniet? Här några bilder baserade på SCB:s officiella arbetskraftsundersökningar.

Först en bild av den totala utvecklingen av sysselsatta och sysselsättningsgrad. Man ser att sysselsättningsgraden är aningen högre idag än 2006, trots att vi gått igenom den djupaste ekonomiska krisen i Europa i modern tid (till skillnad mot 2006 när vi var mitt i en stark högkonjunktur). Utvecklingen var mycket stark fram till mitten av 2008, sedan slog krisen igenom brutalt mot den svenska arbetsmarknaden. Men redan 2011 hade sysselsättningen återhämtat sig helt och idag är också sysselsättningsgraden tillbaka på samma nivå som före krisen. Antalet sysselsatta har nu ökat med drygt 250.000 personer sedan valet 2006. Och kurvan är stigande.



Här samma figur, men endast för åldersgruppen 15-24 år. Här ser vi att sysselsättningsgraden ökat något sedan 2006, och att antalet sysselsatta ungdomar ökat kraftigt.




Denna figur visar hur alla de nya jobben fördelas mellan fast anställda och tillfälligt anställda, samt företagande. Den stora tillväxten av nya jobb har skett genom fasta anställningar. De tillfälliga anställningarna har inte ökat lika mycket. Det är inte en större andel av löntagarna som är tillfälligt anställda idag än 2006, vilket man ofta hör våra motståndare påstå i debatten. Snarare är det faktiskt tvärtom. Ungefär 3,5 miljoner är idag fast anställda, och ca 700.000 är tillfälligt anställda. Fasta anställningar är trots allt det absolut vanligaste, över 83% har en sådan anställning.




Nedanstående graf visar arbetslösheten i åldersgruppen 15-74 år (det EU-mått som används). Arbetslösheten är ungefär en procentenhet högre än 2006. Det beror givetvis främst på krisen, men också på att många arbetsföra som tidigare gömdes i annnan statistik numera räknas in i arbetskraften i stället. Sverige har dessutom fått ett stort antal nyanlända invandrare som ingår i arbetskraften.




Min enkla fråga till vår motståndare är om detta verkligen är ett dåligt facit av Alliansens politik? Mitt under den djupaste krisen i europeisk ekonomi på många decennier? Och inte minst jämfört med hur det ser ut i vår omvärld?




Tänkvärda europeiska kontraster

2013-10-21

Situationen bland Europas länder är minst sagt olika efter 5-6 år av djup lågkonjunktur, finanskris och skuldkris. Här två figurer över underskott/överskott i de olika EU-ländernas statsfinanser. Det är den opartiska Europaportalen som gjort figurerna baserat på statistik från EU:s statistikkontor Eurostat. Översta figuren avser 2010 och den nedre 2012. Sverige markerat med gul färg och den lila stapeln är genomsnittet för hela EU.

År 2010 var Sverige ett av endast två länder som hade näsan över nollsträcket. Största underskottet hade Grekland längst till höger, och genomsnittet för EU-länderna var -6,5%.



År 2012 (nedan) var det bara Tyskland som hade ett minimalt överskott på +0,1%. Sverige och Estland låg på -0,2%. EU-snittet var -4%, och en stor grupp länder hade mycket kraftiga underskott, där Spanien var värst, följt av Grekland. Av de 28 medlemsländerna var det 19 som under 2012 bröt mot EU:s budgetregler om högst tre procents underskott.



Slutsatsen är att Sverige håller ställningarna som ett av Europas mest ekonomiskt välskötta länder. Och till skillnad från de flesta andra länder har Sverige minskat statsskulden. Och det får andra positiva effekter. År 2006 betalade staten 50 miljarder per år i räntor på statsskulden. Idag är kostnaden nere i 22 miljarder. Det ger 28 miljarder som kan användas till annat.

Och som statsministern påpekade i sitt avslutningstal på vår stämma i söndags, Sverige växer bättre än andra delar av den utvecklade världen. Vi växer snabbare än Tyskland, Österrike, Belgien, Holland, Frankrike, Finland, Danmark och Storbritannien. För att inte tala om länderna i Sydeuropa.




Mailsvar till alla som hört av sig efter SVT Debatt

2013-10-02

Detta ovanligt långa blogginlägg i fyra delar är mitt utförliga svar till alla de över 6.000 personer som hört av sig efter min medverkan i SVT Debatt och förespråkat höjda, oförändrade eller sänkta skatter. Jag tackar alla som visat engagemang och hoppas att mitt svar ska locka till läsning!


Del 1: Skattesänkningar bidrar till att skapa fler jobb

Jobbskatteavdraget har gett löntagare med normala löner nära 20.000 kronor extra i handen varje år. För den ensamstående mamman eller pappan gör det stor ekonomisk skillnad och för en familj med två som arbetar blir det uppemot 40.000 kronor extra att leva av varje år. Avdraget betyder naturligtvis mest för dem med lägre inkomster eftersom det bara ökar upp till löner runt 30.000 kronor, sedan är det stopp.

Det finns många analyser av jobbskatteavdragets effekter, allt från Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och SNS till LO:s ekonomer. Alla gillar inte jobbskatteavdraget men de är överens om att det skapar fler jobb. Detta sker på flera sätt. Dels vet vi att med sänkt skatt är det fler som arbetar mer, att det blir mer lönsamt att gå från olika ersättningar till arbete, och att den som blir av med sitt arbete lättare kan tänka sig att ta ett inte riktigt lika välbetalt jobb i stället. Och när hushållen får behålla lite mer av det de jobbat ihop så håller de inte lika hårt i plånboken i dagens bistra ekonomiska tider. Det räddar många jobb inom handeln och tjänstesektorn. Att människor på detta sätt slipper förlora jobbet är också en viktig effekt.

Alliansens arbetslinje är mycket mer än bara sänkta skatter. Vi har reformerat hela arbetsmarknadspolitiken och flyttat över ansvaret för etablering av nyanlända från kommunernas socialtjänst till Arbetsförmedlingen. Vi har sänkt arbetsgivareavgifterna för unga, infört nystartsjobb, ROT och RUT-avdrag, sänkt moms för restaurangsektorn, sänkt bolagsskatten, gjort ett antal åtgärder för att gynna företagandet och storsatsat på forskning och infrastruktur. Vi har också gjort stora satsningar på utbildning, allt från grundskola och gymnasium till högskola, lärlingsutbildning och vuxenutbildning. Större andel av den vuxna befolkningen är i studier idag än när Alliansen tillträdde 2006.

Del 2: Vad är resultatet av Alliansens samlade arbetslinje?

Sverige har idag den högsta sysselsättningsgraden (andelen av befolkningen som arbetar) i hela Europa och sysselsättningsgraden i Sverige är högre idag än 2006 när Alliansen tog över makten. Sverige har också den lägsta andelen långtidsarbetslösa och den näst lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU. SCB:s färska analys av den svenska ungdomsarbetslösheten visar att 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar idag (jämfört med 13% i EU). När Alliansen tog över 2006 var det betydligt fler, 9,3% av de svenska ungdomarna, som varken studerade eller arbetade.

Utanförskapet minskar också. En färsk rapport från SCB visar att andelen personer som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, förtidspension, arbetslöshetsersättningar, a-kassa och försörjningsstöd) nu är det lägsta sedan mätningarna startade 1990. Drygt 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning jämfört med 2006.

Över 200.000 fler svenskar är i arbete idag än 2006, och i sommar slog Sverige rekord i antalet personer i arbete. 4,9 miljoner svenskar arbetade i juli, vilket är den högsta siffra som någonsin uppmätts i vårt land. Sverige har också utvecklats bättre än vår omvärld, i maj 2013 hade vi gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU jämfört med maj 2006. Alla dessa förbättringar i Sverige har inträffat trots den djupaste ekonomiska krisen i Europa sedan 1920-talet!

En invändning ska jag bemöta redan här. Oppositionen hävdar ofta att eftersom befolkningen ökat så är det naturligt att fler fått arbete. Det finns ingen naturlag som säger detta. I många länder i Europa har befolkningen ökat de senaste åren, samtidigt som jobben blivit färre. Och under 1990-talskrisen i Sverige ökade befolkningen samtidigt som över 500.000 jobb försvann. Under nuvarande kris har det i stället tillkommit 200.000 nya jobbi vårt land.

Att så många färre lever i utanförskap och så många fler arbetar har stärkt Sveriges ekonomi, och gjort det möjligt att betala av på statsskulden och samtidigt satsa extra på välfärden. För trots stora skattesänkningar under Alliansens regeringstid så har inte de samlade skatteintäkterna minskat, utan tvärtom ökat för både stat, kommuner och landsting. Sänkta skatter på arbete och företagande har gynnat välfärden genom att det blivit fler som betalar skatt. I nästa avsnitt ska jag berätta hur mycket extra resurser välfärden fått under Alliansens regeringstid och vad detta betytt för välfärden. Jag tror vissa kommer att bli förvånade.

Del 3: Så mycket mer resurser har välfärden fått under Alliansens regeringstid:

Sänkta skatter har inte minskat resurserna till välfärden. Tvärtom har skatteintäkterna ökat till både stat, kommuner och landsting. De samlade resurserna till välfärden i Sverige har ökat med drygt 100 miljarder kronor sedan 2006. Om man räknar om det med hänsyn till inflationen innebär det att resurserna ökat med 60 miljarder kronor eller 11% sedan 2006. Alltså en kraftfull ökning av resurserna utöver vad som krävs för att hantera normal kostnadsökning. En del av dessa 60 miljarder består av ökade skatteintäkter (kommunalskatt och landstingsskatt) för att fler jobbar. Resten är riktade satsningar och ökade bidrag från staten till kommunerna.

Det är också viktigt att påpeka att jobbskatteavdraget int epåverkar kommunerna. Det är en skatterabatt som helt betalas av staten.

När Alliansen tillträdde 2006 disponerade förskolan 33 miljarder kronor, och idag 49 miljarder. Resurserna till grundskolan har ökat från 76 till 86 miljarder. Gymnasiet från 36 miljarder till 43. Äldrevården fick 66 miljarder när alliansens tillträdde. Nu går 85 miljarder kronor till hemtjänst och äldreboenden. Resurserna till sjukvården har också ökat, från 8% av BNP 2006 till 9,5% av BNP idag.

Alliansen har också fått stopp på nedmonteringen av sjukvården. Under de sju åren när Socialdemokraterna styrde Sverige, 1999-2006, minskade antalet vårdplatser med 20%. Hela 6.403 platser försvann! Under de sex åren med Alliansen, 2007-2012 har antalet vårdplatser minskat med 786 stycken, eller endast 3%, vilket är mer rimligt med tanke på den medicinska utvecklingen.

Det sprids många myter om välfärden. Det finns till exempel inget som visar att skolklasserna har ökat i storlek eller att lärartätheten minskat. Och vårdköerna har inte ökat utan i stället minskat kraftigt, inte minst till följd av Alliansens kömiljard. Det har inte heller skett stora personalminskningar inom välfärdssektorn. Totalt arbetar ungefär 20.000 fler inom välfärden idag än år 2006. Och en större andel av den vuxna befolkningen studerar idag än 2006 även om det ofta påstås annat.

Del 4: Har alla extra pengar gjort välfärden bättre?

Enligt Svenskt Kvalitetsindex mätning 2012 hade svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten. Nyligen redovisades en annan bild av Sveriges Television, där svenska folket enligt Novus anser att välfärden blivit sämre sedan 2010. Om man fortfarande anser att välfärden blivit bättre sedan 2006 framgår inte.

Ett antal olika internationella studier visar att svensk välfärd ligger i toppklass på alla områden. Senast häromdagen, på FN:s internationella äldredag den 1 oktober, presenterades exempelvis en global ranking, där Sverige ansågs vara det bästa landet i hela världen att åldras i. Samtidigt vet svenska folket att vi betalar bland de högsta skatterna i världen. Då förväntar man sig också att välfärden ska fungera prefekt. Och det finns utan tvekan massor av brister och stora olikheter i välfärdens kvalitet beroende på var i landet man bor. Huvuddelen av välfärden är styrd av kommuner och landsting och beroende av kloka lokala politiska prioriteringar. Samtidigt är det kanske inte med automatik så att välfärden blir bättre bara för att man tillför en massa ytterligare pengar. Finland har till exempel bättre skolresultat än Sverige trots större klasser och mindre pengar till skolan. Allt handlar inte om mer pengar, utan om arbetssätt, bemötande, personalpolitik och annat.

Det allra viktigaste är att inse att välfärden inte står på egna ben oberoende av övrig politik. Trots sänkta skatter så ökar skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting tack vare att så många fler kommit i arbete och att sysselsättningsgraden i Sverige är högre nu än den var 2006.

Välfärden har fått ökade resurser tack vare Alliansens politik. Nästa utmaning blir att alla dessa extra resurser också ska märkas i människors vardag. Där är vi tyvärr inte riktigt än.




Ny världsranking: Sverige bästa landet i världen att åldras i

2013-10-01

I dag firas FN:s internationella äldredag och då passar Help Age International på att släppa sin allra första världsranking (Global Age Watch Index) i Tokyo och Bangkok.

I denna ranking jämförs de äldres livskvalitet och levnadsvillkor. Utifrån 13 olika parametrar har man hämtat in jämförbar statistik från ett 90-tal länder i världen. Uppgifterna kommer från bland annat flera olika FN-organ, Världsbanken och Världshälsoorganisationen WHO.

Rapporten redovisas i SvD idag och visar att Sverige ligger i topp denna allra första gång som rankingen görs. På andra plats kommer Norge och trea är Tyskland.

De 13 olika parametrarna i rapporten har delats in i fyra huvudgrupper som handlar om ekonomi, hälsa, arbete och utbildning samt så kallad äldrevänlig miljö. Ekonomi handlar om villkoren i pensionssystemen, andelen fattiga äldre och fördelningen av välfärd till de äldre. Under rubriken hälsa finns uppgifter om psykisk hälsa och förväntad livslängd och friska år efter 60 år. Den tredje kategorin rör hur många äldre i befolkningen som har arbete och vilken utbildningsnivå de har. Bakom rubriken äldrevänlig miljö döljer sig uppgifter om äldres sociala nätverk, fysiska säkerhet, rättigheter och hur väl transportsystemen är utbyggda för äldre.

Då det handlar om ekonomi toppar Luxemburg medan Schweiz ligger överst på hälsoområdet, Norge då det handlar om arbete och utbildning och Holland då det gäller äldrevänlig miljö. Sverige är inte etta i någon av de fyra huvudgrupperna men ligger bland de allra bästa på alla dessa fyra områden och får därför den sammanlagt bästa placeringen.

Detta är andra gången i år som en global ranking placerat Sverige som ett av de bästa länderna i världen att åldras i. I april berättade jag om Natixis Global Asset Manegement, som är ett kapitalförvaltningsföretag med säte i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa. Indexet inkluderar faktorer som hälsorelaterade kostnader, medellivslängd, inkomstskillnader, arbetslöshet och antalet unga arbetande i förhållande till äldre pensionärer. Alltså något andra parametrar än i dagens rapport, och fler granskade länder. Men även i den rankingen placerade sig Sverige bland de bästa, en fjärde plats av de 150 länderna, efter Norge, Schweiz och Luxemburg. Så de båda rankingarna verkar ganska överens om vilka länder i världen som det är bäst att åldras i. Sverige, Norge, Schweiz och Luxemburg är i en klass för sig.




Ökande skatteintäkter trots sänkt skatt

2013-09-30

Jag har i olika sammanhang påpekat att trots Alliansens skattesänkningar så har skatteintäkterna ökat till både stat, kommuner och landsting under Alliansens regeringstid.

Ser vi till kommuners och landstingstingens skatteintäkter var de 454 miljarder 2006 för att preliminärt vara 561 miljarder 2012. En ökning med 107 miljarder kronor eller nästan 25 %! Den statliga inkomstskatten var 41 miljarder 2006 och 45 miljarder 2012. Det kommer alltså in mer skatt trots att färre betalar statlig inkomstskatt. Och mellan 2006 och 2012 ökade statens momsintäkter med 68 miljarder trots att vi bland annat sänkt restaurangmomsen. Om man tittar på offentliga sektorns totala skatteintäkter har dessa ökat med hela 150 miljarder sedan 2006, från 1413 till 1563 miljarder kronor.

De samlade resurserna till välfärden totalt i hela landet har ökat med drygt 100 miljarder kronor sedan 2006. Om man räknar om det med hänsyn till inflationen, vilket är rimligt, innebär det att resurserna ökat med 60 miljarder kronor eller 11% sedan 2006. En del av dessa 60 miljarder består av ökade skatteintäkter (kommunalskatt och landstingsskatt) för att fler jobbar. Resten är riktade satsningar och ökade bidrag från staten till kommunerna.

Sedan 2006 har Alliansregeringen gjort satsningar på 30 miljarder kronor som gått till välfärdens kärna. Det handlar dels om mer pengar till kommuner och landsting, men också om satsningar på rättsväsendet och högre utbildning som är statliga uppgifter, samt på ökade bidrag till kommunerna. När Socialdemokraterna hävdar att "Alliansen bara sänker skatterna" har de fel. Av de samlade reformerna sedan det senaste valet 2010 har 58% gått till ökade utgifter och satsningar och 42% har gått till skattesänkningar.

Slutsatsen är att trots sänkta skatter så ökar skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting. Det beror på att så många fler kommit i arbete och att sysselsättningsgraden i Sverige är högre nu än den var 2006. Skattesatserna har sänkts, men fler betalar skatt. Välfärden får därmed ökade resurser tack vare Alliansens jobbpolitik.




Mer fakta om ökade resurser till välfärden under Alliansens tid

2013-09-22

Statsminister Fredrik Reinfeldt i ett tal i Växjö häromdagen:

"När Alliansen tillträdde 2006 kostade förskolan 33 miljarder kronor. Förra året 49 miljarder. Grundskolan fick 86 miljarder mot 76 år 2006. Gymnasiet 43 miljarder mot 36. Äldrevården fick 66 miljarder när alliansens tillträdde. Nu går 85 miljarder kronor till hemtjänst och äldreboenden.

När ekonomin växer är det också möjligt att både stärka välfärd och sänka skatter. När vänstern talar om system som krackelerar visar nationalräkenskaperna att äldrevårdens och skolans andel av BNP ökat rejält."




Inför TV-debatten: Hur mår den svenska välfärden?

2013-09-19

I flera debattartiklar den senaste tiden har jag påpekat att svenska folket enligt Svenskt Kvalitetsindex blivit mer nöjda med olika typer av offentlig service enligt en mätning 2012. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) hade då svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten. Häromdagen redovisades en helt annan bild av Sveriges Television, där svenska folket enligt Novus anser att välfärden blivit sämre sedan 2010. Om man fortfarande anser att välfärden blivit bättre sedan 2006 framgår inte.

Objektivt sett har välfärden knappast blivit sämre. Tekniska, medicinska och pedagogiska framsteg leder alltid utvecklingen framåt. Och kraftigt ökade riktade resurser under Alliansregeringen till både sjukvård, äldreomsorg och skola förstärker en positiv utveckling. Vi ser redan kraftigt minskade vårdköer, och de första positiva effekterna av Alliansens skolreformer börjar så sakta synas. Och idag kan vi bota betydligt fler sjukdomar än vi kunde för bara fem år sedan, samtidigt som vi alla blir allt friskare och lever längre.

Samtidigt vet svenska folket att vi betalar bland de högsta skatterna i världen. Då förväntar man sig också att välfärden ska fungera ännu bättre. Och det finns utan tvekan massor av brister, även om media ofta fokuserar på udda enskilda händelser som inte är representativa för välfärden som helhet. Det finns också många myter som exempelvis att sjukvården fått mindre resurser (i verkligheten har resurserna ökat från 8% av BNP 2006 till 9,5% av BNP idag), eller att skolklasserna ökat i storlek och lärartätheten minskat (vilket jag avslöjade som en myt häromdagen). Och vårdköerna har som sagt inte alls ökat utan i stället minskat kraftigt, inte minst till följd av Alliansens kömiljard. Det är inte heller korrekt att det har skett stora personalminskningar inom välfärdssektoirn. Totalt arbetar ungefär 20.000 fler inom välfärden idag än år 2006.

Det finns också andra typer av myter. Vi minns alla debatten om vägning av blöjor, en "skandal" som för alla insatta är en ren bluff - alla äldreboenden väger blöjor för att kunna ge rätt vård och skötsel. Men bilden har ändå etsat sig fast bland människor som inte känner till detta och utnyttjas skamlöst av oppositionens politiker. Skolresultat som inte håller måttet har också förstärkt bilden av en försämrad välfärd, men man glömmer att mätningarna släpar efter flera år och att Alliansen de senaste åren gjort de största reformerna av skolan i modern tid. Resultaten av detta kommer inte med en gång.

Internationella mätningar och rankingar visar att svensk välfärd håller världsklass på de flesta områden. Sverige toppar exempelvis det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.

Det intressanta är också att när man pratar med människor säger de flesta att de faktiskt tycker att den egna skolan, förskolan eller vårdcentralen fungerar bra, och att gamla mamma faktiskt får bra vård på äldreboendet. Men man lägger till att "man ju hör hur det ser ut på andra håll". Jag har väl en känsla av att mycket av denna negativa känsla bygger på medias och den politiska oppositionens svartmålning. Visst finns det brister inom alla välfärdsområden, och vi måste fortsätta arbetet för att rätta till dessa, men det kan man göra samtidigt som man erkänner att svensk välfärd håller mycket hög standard i de flesta fall.

Samtidigt är det kanske inte med automatik så att välfärden blir bättre bara för att man tillför en massa ytterligare pengar. Mycket handlar om arbetssätt, bemötande, personalpolitik och annat. Dessutom är huvuddelen av välfärden styrd av kommuner och landsting och beroende av kloka lokala politiska prioriteringar.

Kan man då sänka den statliga skatten utan att det drabbar välfärden? Det är lätt att glömma att det är företagandet och de som arbetar som skapar alla resurser till välfärden. Ska vi kunna utveckla välfärden måste vi också få fler som arbetar. Sänkta skatter och fokus på arbetslinjen skapar fler jobb vilket ger ökade skatteintäkter. Alliansen har sänkt skatterna ganska mycket sedan 2006, en bit över 100 miljarder. Samtidigt har de totala skatteintäkterna ökat med 150 miljarder. Med andra ord - tack vare att så många fler arbetar idag har vi fått in mer skatt trots att vi sänkt skatten!

Det allra viktigaste är att inse att välfärden inte står på egna ben oberoende av övrig politik. Utan arbetslinjen, ett starkt företagande, ett minskat utanförskap och ansvarsfull ekonomisk politik kommer vi aldrig att få tillräckligt med resurser till välfärden. Det är därför det är så viktigt att Alliansen får fortsätta regera även efter 2014.




Inför TV-debatten: Alliansens arbetslinje fungerar!

2013-09-19

10 fakta om svensk arbetsmarknad 2013

1. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa

2. Sysselsättningsgraden är högre i alla åldergrupper idag än den var 2006 när Alliansen tog över. Även den totala sysselsättningsgraden är högre.

3. Sverige den lägsta andelen långtidsarbetslösa i hela Europa.

4. Sverige har den näst lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU.

5. Sverige har gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU sedan 2006.

6. Över 200.000 fler är i arbete idag än 2006.

7. I sommar slog Sverige rekord i antalet personer i arbete. 4,9 miljoner svenskar arbetade i juli, vilket är den högsta siffra som någonsin uppmätts i vårt land.

8. SCB:s färska analys av den svenska ungdomsarbetslösheten visar att 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). När Alliansen tog över 2006 var det enligt Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna som varken studerade eller arbetade.

9. Utanförskapet minskar. En färsk rapport från SCB visar att andelen personer som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, förtidspension, arbetslöshetsersättningar, a-kassa och försörjningsstöd) nu är det lägsta sedan mätningarna startade 1990.

10. Drygt 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag jämfört med 2006.

Alla dessa förbättringar har inträffat trots den djupaste ekonomiska krisen i Europa sedan 1920-talet.




Mer pengar och större andel av BNP går till välfärden idag än 2006!

2013-09-06

Folkpartiets ekonomiskpolitiske talseperson Carl B Hamilton har ett nyhetsbrev som jag brukar läsa med intresse. I dag skriver han tänkvärda saker om välfärden:

"Magdalena Andersson, S, hävdar att sänkt skatt leder till sämre sjukvård och skola . Det stämmer inte, varken i teorin eller i alliansens politik.

Hur mycket resurser som finns beror inte främst på skattenivåerna, utan på om vi har tillväxt i skattebaserna, det vill säga hur snabbt den svenska ekonomin växer. De totala skatteintäkterna har sålunda ökat med cirka 150 miljarder sedan regeringen tillträdde år 2006. Men höjda skatter - S favoritpolitik! - minskar dessvärre ofta tillväxten och skadar skattebaserna.

Sverige har under de senaste åren haft den högsta tillväxten av alla jämförbara EU-länder. Bra för skatteintäkterna! Och vi har fortsatt en stor offentlig sektor: de offentliga utgifterna för sjukvård, utbildning och äldreomsorg har ökat med cirka 190 miljarder kr sedan 2006. De har även ökat som andel av BNP, från 26 till 27 procent. Även antalet anställda i välfärden har ökat. Utgifterna för skola, vård och omsorg är i dag 130 miljarder högre än 2005, och ligger på samma andel av BNP som då."

Med andra ord - Alliansen har ökat resurserna till välfärden, både i kronor och i andel av BNP sedan vi tog över makten 2006. Och antalet anställda har ökat.

Jag har den senaste tiden också påpekat att den svenska välfärden håller hög kvalitet och återfinns i den absoluta toppen i olika oberoende utländska granskningar. Exempelvis ligger vi på första plats i det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.

Viktigare än utländska granskningar är kanske ändå att fråga svenska folket själva vad de tycker? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) har svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten.

Samtidigt måste man vara ödmjuk. Allt fungerar inte i vårt välfärdssamhälle. Det finns massor av saker som kan bli bättre. Och hur bra välfärden än är totalt sett kommer det alltid att göras felaktiga pioriteringar i enskilda ärenden, och finnas människor som upplever att de blivit felaktigt behandlade eller inte fått den hjälp som de har rätt att förvänta sig. Välfärden består ju av människor som ska ta olika slags beslut och avväga vilken vård, hjälp eller stöd som andra människor behöver. Självklart kommer man ibland att ta felaktiga beslut. Det politiken kan göra är att försöka skapa rättssäkerhet och valfrihet i välfärdssystemen och öka medborgarnas möjlighet till inflytande över sin egen vardag. Vi måste också ständigt utveckla välfärden och lyssna på människors upplevelser, både de som arbetar i välfärden och de som nyttjar den. Detta arbete kommer aldrig att ta slut. Men denna insikt kan man ha utan utan att svartmåla på det sätt som den politiska oppositionen gör. Man kan faktiskt sänka skatter utan att skära ned på välfärden, det har Alliansen bevisat!




SBAB: Aldrig har så stor andel av hushållen haft råd att spara

2013-08-30

Svenska Dagbladet berättar i dag att banken SBAB gjort en djupanalys av Konjunkturbarometern vad gäller svenska folkets sparande. Och resultatet är glädjande. Nu i augusti har tre av fyra hushåll, 77 procent, möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. Aldrig någon gång tidigare har andelen varit så hög. Sedan 2006 har det skett en markant förbättring av hushållens plånboksekonomi. Allt färre har det så illa ställt att inte inkomster och utgifter går ihop, konstaterar SBAB.

Förklaringarna är flera. Låg inflation och låga boräntor, god reallöneutveckling samt inte minst jobbskatteavdraget, enligt Maria Landeborn, privatekonom på SBAB.

Låg inflation och låga boräntor hänger samman med en ansvarsfull ekonomisk politik och jobbskatteavdraget är ytterligare en del av politiken. Alliansens politik visar sig alltså i ännu en analys ha bidragit starkt till att minska andelen hushåll med svag ekonomi. Och detta trots en rad år med dramatiska händelser i världsekonomin med skuldkris, finanskris och en djup lågkonjunktur.

Den politiska oppositionen kommer säkert att fortsätta att hävda att allt är ett elände i Sverige och att regeringen ökar klyftorna. Men denna svartmålning har inget stöd i verkligheten.




Sverige har blivit ett bra mycket bättre land att leva i

2013-08-20

Debattartikel i Ulricehamns Tidning idag:


Sverige har blivit ett bra mycket bättre land att leva i

Den politiska oppositionen hävdar att Alliansen politik är misslyckad både när det gäller arbetsmarknad och välfärd. Jag har väldigt svårt att hålla med.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden i hela Europa enligt EU:s statistiskorgan Erostat, och sysselsättningsgraden är högre i alla åldergrupper idag än den var 2006 när Alliansen tog över makten. Enligt samma rapport har Sverige den lägsta andelen långtidsarbetslösa i hela Europa, och den näst lägsta långtidsarbetslösheten bland unga i hela EU.

SCB:s färska djupanalys av den svenska ungdomsarbetslösheten som visar att 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). När Alliansen tog över 2006 var det enligt Eurostat 9,3% av de svenska ungdomarna som varken studerade eller arbetade.

Sverige har gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU sedan Alliansen tog över från (S). Vi får beröm från omvärlden för vår utmärkta hantering av de globala ekonomiska kriserna och internationella facket berömmer oss för en bra dialog med arbetsmarknadens parter och säger att vi ett föredöme när det gäller kampen mot ungdomsarbetslösheten.

Utanförskapet minskar också. En färsk rapport från SCB visar att andelen personer som tvingas leva på sociala ersättningar och bidrag (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning/förtidspension, arbetslöshetsersättningar, a-kassa och försörjningsstöd) nu är det lägsta sedan mätningarna inleddes 1990. Ungefär 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag, jämfört med 2006.

När det gäller välfärden toppar Sverige det nya globala välståndsindexet Social progress index, SPI, framtaget vid Harvarduniversitetet i USA och som omfattar fler än femtio indikatorer. Och enligt Natixis Global Asset Manegement i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa kom Sverige i den senaste rankingen på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansregeringen) har svenska folket blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten. Och enligt brittiska Legatum Institute var Sverige år 2012 världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnadsomständigheter räknas in. Sverige klättrade 2012 från femte till tredje plats.

Det kommer alltid att finnas många saker att förbättra i vårt land och det kommer alltid att finnas saker som inte fungerar som de borde. Men fakta talar för sig själva – Sverige är idag ett bra mycket bättre land att leva i än det var 2006.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)




Allt färre är beroende av sociala ersättningar och bidrag

2013-08-16

Statistiska Centralbyrån har just publicerat sin senaste statistik över hur många som är beroende av sociala ersättningar och bidrag (med detta menar SCB sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspensiopn), arbetslöshetsersättningar och ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd). Figuren visar antalet personer (omräknat till helårspersoner) som är beroende av sådana ersättningar. Av figuren framgår att det var ungefär 1.030.000 år 2006. I dag är det 800.000 personer. Med andra ord - 230.000 färre personer är beroende av samhället för sin försörjning idag, jämfört med 2006. Och detta trots att Sverige har gått igenom den djupaste ekonomiska krisen sedan 1920-talet. Och beroendet av sociala ersättningar och bidrag är idag till och med lägre än det var strax före den globala finanskrisen som började hösten 2008.



Det framgår också av SCB:s material att andelen av befolkningen som är beroende av dessa ersättningar minskar ännu mera. Befolkningen växer ju hela tiden, men beroendet av ersättningar minskar samtidigt. Helårsekvivalenternas andel av befolkningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 2012 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 14,4 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.

När oppositionen påstår att Alliansen rustat ned välfärden, att vi fått fler fattiga eller att vi för en politik för de rika så klingar det väldigt falskt. Vår främsta prioritering har varit att minska utanförskapet, alltså antalet personer som har det allra sämst. Och det har vi uppenbarligen lyckats ganska bra med. Jag tycker siffrorna talar för sig själva.




Sverige har nu det näst bästa ryktet av 50 utvecklade länder

2013-07-02

TT-nyheten talar för sig själv. Sverige har avancerat på listan över länderna i världen som omvärlden beundrar och respekterar, och ligger nu på en andraplats efter Kanada.

Jag har tidigare berättat på bloggen att svensk tillväxt ligger i topp i EU, att Sverige har lägst andel långtidsarbetslösa i hela EU, att Sverige toppar nytt globalt välståndsindex och att vi anses vara det fjärde bästa landet i världen för pensionärer. Vi hävdar oss väl i den internationella konkurrensen när det gäller ekonomi, välstånd och vårt rykte som land.

Men den politiska oppositionen lär knappast sluta svartmåla Sverige. Det är ju deras (enda) politiska affärsidé.






Svensk tillväxt i topp i EU

2013-05-29

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 1,7 procent första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012 vilket är betydligt över europasnittet. Säsongrensad och jämfört med fjärde kvartalet 2012 ökade BNP med 0,6 procent. SCB skriver att hushållens konsumtion var en av de viktigaste faktorerna för att tillväxten ökar så starkt.

Den nya BNP-siffran innebär att Sverige är tillbaka i topp i EU. Den svenska tillväxten på 1,7% på årsbasis ska jämföras med att EU-genomsnittet är en "negativ tillväxt på 0,7%.

Min första slutsats är att jobbskatteavdraget haft stor betydelse för att hushållens ekonomi förbättrats. Det gör att man vågar konsumera och investera trots den extremt djupa krisen i Europa. Hushållens aktivitet skapar i sin tur tillväxt och fler jobb än det annars hade funnits. Jobbskatteavdraget gör alltså att vi har en lägre arbetslöshet än vi annars skulle ha haft.

Min andra slutsats är att den svenska regeringen med Anders Borg i spetsen visar återigen att den Alliansen tagit Sverige genom den europeiska krisen på ett ansvarsfullt sätt och skapat trygghet hos de svenska hushållen. Till skillnad mot hur det ser ut i vår omvärld.




Sverige har lägst andel långtidsarbetslösa i hela EU

2013-05-23

Nyhetssidan Europaportalen berättar idag om att Sverige har den lägsta andelen långtidsarbetslösa av alla länder i EU, mindre än hälften av EU-genomsnittet.

Det är EU:s statistikbyrå Eurostat som har sammanställt arbetslöshetstalen för samtliga 270 regioner i EU. Närmare 45 procent av alla arbetslösa var under 2012 långtidsarbetslösa – utan jobb i minst ett år. Motsvarande siffra för de åtta svenska regionerna var knappt 19 procent, den lägsta i EU. Samtliga åtta svenska regioner ingår i de 14 regioner i EU med lägst andel långtidsarbetslösa. Av dessa toppar Mellersta Norrland, Stockholm och Västsverige.

"Sverige har under lång tid haft lägre långtidsarbetslöshet än de flesta andra länder, den har gått upp lite under krisen. Men generellt sett kommer de flesta långtidsarbetslösa tillbaka i arbete och det är väldigt bra. Det som är positivt är att det också gäller på ungdomssidan där tillhör vi de sex sju länder som har lägst långtidsarbetslöshet", säger finansminister Anders Borg (M) till Europaportalen.




Sverige toppar nytt globalt välståndsindex

2013-04-11

I dag meddelar Europaportalen att Sverige toppar ett nytt globalt välståndsindex. Social progress index, SPI, heter det nya måttet framtaget av bland annat professor Michael Porter vid Harvarduniversitetet i USA och omfattar fler än femtio indikatorer på allt från jämlikhet, miljö till kriminalitet.

Den första rapporten som rankar 50 länder, publiceras idag, och där hamnar Sverige på förstaplats som det mest socialt avancerade landet, före Storbritannien och Schweiz. I SPI-rapporten skriver man att "Sverige utmärker sig i att tillhandahålla byggstenar för människors liv och överträffar andra länder genom att ge möjligheter till människor att förbättra sin ställning i samhället".

Nedan de bästa länderna i rapporten. Obeservera dock att inga andra nordiska länder ingår i granskningen. Danmark, Norge och Finland brukar ju annars ofta konkurrera med Sverige i denna typ av undersökningar och hade de varit med hade de troligen också placerat sig högt upp på listan.







Sverige fjärde bästa landet i världen för pensionärer

2013-04-10

Natixis Global Asset Manegement är ett kapitalförvaltningsföretag med säte i USA som regelbundet rankar 150 länder efter hur bra det är att vara pensionär i dessa. Indexet inkluderar faktorer som hälsorelaterade kostnader, medellivslängd, inkomstskillnader, arbetslöshet och antalet unga arbetande i förhållande till äldre pensionärer. I den senaste rankingen kommer Sverige på fjärde plats av de 150 länderna. Före Sverige kommer endast Norge, Schweiz och Luxemburg.

Websiten Politikfakta.se har gjort denna illustration för att beskriva resultatet av rankingen:






Oppositionens svartmålning av Sverige är makalös!

2013-03-24

Oppositionen gör allt för att försöka skapa en bild av att allt är elände i Sverige och att Alliansen kört Sverige i botten med "massarbetslöshet" och utbredd fattigdom. Okej, det är ju val om 1,5 år, så det är klart att de måste försöka måla bilden nattsvart. Men frågan är om man inte skjuter över målet? Jag vill tro att väljarna är smartare än så.

Sverige har gått från 14:e till 9:e plats på topplistan över lägst arbetslöshet i EU sedan Alliansen tog över från (S). Statsskulden har minskat kraftigt och Sverige har inte längre världens högsta skatter. Både löntagare och pensionärer har fått stora skattesänkningar och fastighetsskatten har sänkts. Vi har trots detta klarat att göra rekordstora satsningar på utbildning, infrastruktur och forskning. Under de värsta krisåren kunde vi dessutom skjuta till extra pengar till kommuner och landsting för att slippa nedskärningar i välfärden. Svenska folket har enligt oberoende mätningar blivit betydligt mer nöjda med skola, sjukvård och äldreomsorg under Alliansens tid vid makten. Vi får beröm från omvärlden för vår utmärkta hantering av de globala ekonomiska kriserna och internationella facket berömmer oss för en bra dialog med arbetsmarknadens parter och säger att vi ett föredöme när det gäller kampen mot ungdomsarbetslösheten. Antalet personer i utanförskap har minskat med uppemot 220.000 personer och över 200.000 fler är i arbete än 2006. Andelen personer i arbetsför ålder som jobbar är dessutom högre i alla åldersgrupper än den var 2006 - trots att Sverige gått igenom tre djupa kriser!

Faktum är att jag är naiv nog att tro att dessa fakta trots allt kommer att ha viss betydelse för hur väljarna röstar 2014.




Oväntat stark tillväxt i Sverige förra året

2013-03-01

SCB redovisar idag oväntat stark statistik för den svenska tillväxten förra året. Siffrorna är nu sammanställda för hela 2012. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, växte med 1,4 procent under fjärde kvartalet 2012 jämfört med samma period året innan, och det största bidraget till utvecklingen var hushållens konsumtion som ökade med 1,9 procent.

För helåret 2012 steg den svenska BNP- tillväxten med 0,8 procent. Framför allt var det hushållens konsumtion som höll uppe BNP. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,9 procent och bidrog med 0,9 procentenheter till BNP- tillväxten på årsbasis.

Ekonomiska bedömare anser att BNP-siffran var oväntat stark, och att det som överraskade mest var hushållens efterfrågan. "Hushållens konsumtion liksom investeringarna överraskar, även offentliga investeringar" kommenterar Per Selldén på Swedbank. "Alla komponenter slog förväntningarna. Både inhemsk efterfrågan och exporten blev bättre än väntat", skriver Nordeas ekonom Andreas Jonsson.

Jag kan bara konstatera att Alliansens politik med jobbskatteavdragen, skattesänkningarna för pensionärerna, de stora satsningarna på infrastruktur och inte minst kommunsektorns totalt sett starka ekonomi (även om det finns enskilda kommuner som har problem) betyder mycket för den svenska tillväxten. Regeringens politik har hållit hushåll och offentlig sektor under armarna under krisåren och det har kompenserat för exportindustrins problem med den globala efterfrågan. RUT och ROT-avdrag och riktade momssänkningar har samtidigt stärkt tjänstesektorn. Med en annan politik hade vi haft högtre skatter och minskad konsumtion och det hade förvärrat krisen och ökat arbetslösheten.




Svenskarna allt nöjdare med skola, sjukvård och äldreomsorg

2012-11-22

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) låter varje år Svenskt Kvalitetsindex undersöka hur nöjda svenska folket är med olika typer av offentlig service. År 2012 ökade kundnöjdheten på i stort sett samtliga områden både jämfört med året före och jämfört med 2007. Om man jämför med 2007 (första året med Alliansen vid makten) handlar det om ganska kraftfulla förbättringar.

Högst kundnöjdhet har förskolan, sjukvården, äldreomsorgen, grundskola, gymnasieskola, hemtjänst och trygghet. När det gäller de flesta av dessa områden syns en dramatisk förbättring jämfört med 2007 och även jämfört med 2011. Förbättringarna sammanfaller med Alliansregeringens satsningar på skola, sjukvård och rättstrygghet.

Minst nöjda är svenska folket med områdena integration och socialtjänst. När det gäller integration syns en viss förbättring jämfört med 2007, men förtroendet ligger kvar på en låg nivå. Här finns en mycket stor utmaning, kanske större än de flesta inser.

Socialtjänsten visar en ny bottennivå, stadigt sjunkande sedan 2007, och är det område där svenska folket har allra lägst förtroende. Jag är tyvärr inte förvånad. Det har ju exempelvis förekommit alltför många skandaler de senaste åren som rör socialtjänsters okänsliga ageranden i ärenden som rör omhändertagande av barn och tvister om umgängesrätt med barn. Min tro är att det kan vara en del av förklaringen till det minskade förtroendet. Och det är allvarligt eftersom socialtjänsten hanterar ärenden som rör de allra mest utsatta i samhället. Här krävs en mycket kraftfull förbättring!




Sverige klättrar på listan över världens bästa länder att leva i

2012-11-10

Sverige är världens tredje rikaste och bästa land att leva i om inte bara pengar utan också andra levnads- omständigheter räknas in, enligt brittiska Legatum Institute. Sverige klättrar i år från femte till tredje plats tack vare bättre rankning i grenarna ekonomi och personlig frihet, som inkluderar valfrihet och tolerans mot minoriteter. 142 länder är med på tankesmedjans lista och bedöms efter åtta olika faktorer, ekonomi och BNP-utveckling, utbildningsnivå, trygghet och säkerhet, personlig frihet, socialt kapital, sjukvård och hälsa, administrationens och myndigheternas kvalitet, samt möjligheterna för entreprenörer och utvecklingsmöjligheterna för företag.

"Länder som det går bra för kombinerar socialt ansvarstagande med personlig frihet", sade Legatums chef Jeffrey Gedmin när årets index presenterades i London.

Tio-i-topplistan ser ut så här:
1) Norge
2) Danmark
3) Sverige
4) Australien
5) Nya Zeeland
6) Kanada
7) Finland
8) Nederländerna
9) Schweiz
10) Irland

I botten är det mindre kul. Bland de sista länderna på listan återfinns Ethiopien, Jemen, Zimbabwe, Togo, Burundi, Haiti, Tchad, Afghanistan, Kongo-Kinshasa och på allra sista platsen Centralafrikanska Republiken.




Allt färre är beroende av försörjningsstöd ("socialbidrag")

2012-08-26

Under veckan som gick redovisade Socialstyrelsen siffror som visar att antalet människor i Sverige som tvingas leva på försörjningsstöd ("socialbidrag") har minskat i hela landet. För landet som helhet är minskningen 10% på ett år. En förklaring bland flera är att nyanlända flyktingar numera erhåller etableringsersättning från Arbetsförmedlingen, vilken betalas av staten. Detta avlastar kommunernas kostnader för försörjningsstöd.

Utvecklingen är densamma i hela Sjuhärad. Antalet hushåll som fick ekonomiskt bistånd 2010-2011 har minskat i samtliga kommuner. Samtidigt har försörjningsstödet blivit något mer generöst vilket gör att kommunernas kostnader ändå ligger på en hög nivå och har ökat i vissa kommuner.




Sverige har högst tillväxt av samtliga EU-länder

2012-08-15

Sverige har högst tillväxt av EU-länderna samtidigt som världsekonomin tappar fart.

Tillväxten i EU-länderna föll under andra kvartalet med 0,2 procent jämfört med kvartalet innan. På årsbasis sjönk tillväxten 0,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2011. Det visar en sammanställning som EU:s statistikbyrå Eurostat presenterade på tisdagen.

Återigen utmärker sig Sverige på ett positivt sätt jämfört med andra länder. Högst tillväxt under andra kvartalet har nämligen Sverige med 1,4 procent. För Tyskland var tillväxten bara 0,3 procent och för Frankrike stannande den på noll. Andra stora länder som Italien, Spanien och Storbritannien backar.

Politiker kan inte trolla, vårt beroende av omvärlden som litet exportberoende land är väl känt. Det vore därför förmätet att ge politiken hela äran för att Sverige har högst tillväxt i EU men visst tror jag att den spelat roll. En regering som är tydlig med att det inte behövs några skattehöjningar och att det inte väntar några nedskärningar skickar en tydlig signal. Stabila statsfinanser skapar trygghet, håller nere räntorna och gör att företag och allmänhet vågar investera och konsumera. Allt detta är knappast utan betydelse för att hålla igång de svenska hjulen trots att omvärlden stannat av.




Det går bra för Sverige, del 3: Inkomstspridning

2012-05-12



Dessa figurer visar den så kallade "ginikoefficienten", ett vedertaget begrepp som visar inkomstspridningen i ett land. Ju lägre ginikoefficient för inkomster, desto mer jämlikt fördelas löner, vinster, bidrag, och andra ersättningar inom ett land.

Oppositionen försöker ju sprida budskapet att ojämlikheten ökat kraftigt i Sverige under Alliansens regeringstid. Det stämmer inte alls. Av figurerna kan man se att Sverige har lägst inkomstskillnader av de jämförda länderna, bättre än våra grannländer och betydligt bättre än genomsnittet i EU. Högra figuren visar att under åren 2007-2010 har inkomstskillnaderna visserligen ökat knappt mätbart i Sverige i spåren av lågkonjunkturen, men betydligt mindre än genomsnittet för EU. Alliansens politik har gjort att inkomstspridningen inte ökat nämnvärt trots krisen, till skillnad mot de flesta andra länder. Under 2011 har dessutom flera åtgärder vidtagits för att ytterligare minska inkomstskillnaderna i Sverige, exempelvis förbättrade flerbarnstillägg, höjda bostadsbidrag och en högre uppräkning av försörjningsstödet än vad som motsvaras av prisstegringarna. Förhoppningsvis kommer detta att synas i statistiken när siffrorna för 2011 så småningom presenteras av EU:s statistikbyrå Eurostat.




Det går bra för Sverige, del 2: Sysselsättning och arbetslöshet

2012-05-11



Denna statistik visar att sedan tredje kvartalet 2006 (efter valet när Alliansen tillträdde) fram till tredje kvartalet 2011 har Sverige tillsamans med Tyskland haft den starkaste sysselsättningstillväxten i bland jämförda viktigare EU-länder, EU-genomsnittet, OECD-genomsnittet samt USA och Japan. Sverige har idag dessutom högst sysselsättningsgrad och dessutom störst förbättring av sysselsättningsgraden efter Tyskland och Österrike. Sista figuren jämför förändringen i arbetslösheten från 2006 till 2011. Sverige är även här ett av de bästa länderna med endast 0,4% ökning av arbetslösheten trots finanskris, skuldkris och den djupaste globala lågkonjunkturen sedan 1930-talet.

En sak förtjänar en extra kommentar och det är de genomgående starka siffrorna för Tyskland. Detta beror på att Tysklands utgångsläge varit sämre än andra EU-länders ända sedan återföreningen med DDR, då arbetslösheten ökade mycket kraftigt i det återförenade Tyskland. Men år efter år har man förbättrat sina siffror och är nu bland de bättre länderna i Europa även om sysselsättningsgraden är högre i Sverige. Just de tyska förändringarna går dock inte riktigt att jämföra med övriga EU-länder i statistiken.




Det går bra för Sverige, del 1: Tillväxt, inflation och statsskuld

2012-05-10



Detta är första inlägget av tre (övriga följer inom några dagar) som visar hur utvecklingen i Sverige imponerar när man gör en internationell jämförelse. Statistiken är officiella siffror från OECD, SCB och Eurostat, och visar att Sverige ligger i absolut toppklass när det gäller BNP-tillväxt, både medelvärdet för åren 2007-2011 och den ackumulerade tillväxten under perioden. Samtidigt ligger genomsnittsinflationen på en lagom nivå (2%). Sverige är samtidigt det enda av alla jämförda länder som har minskat sin statsskuld under perioden. Detta minskar statens ränteutgifter och gör att dessa pengar kan användas till annat i stället.




En statsbudget som sticker ut i Europa

2011-12-20


Riksdagens sista beslut före juluppehållet var att slå fast en stark statsbudget för 2012. Inkomsterna ligger på 833 miljarder och utgifterna på drygt 814. Det budgeterade överskottet (eller "negativt beräknat lånebehov" som det kallas) blir därmed nästan 19 miljarder, eller 2,2%. Det är en bra buffert om den pågående finanskrisen utvecklas till en ny djup lågkonjunktur. I vår omvärd ser det annorlunda ut i de flesta länder. Där sneglar man avundsjukt på de svenska statsfinanserna, samtidigt som man själva riskerar att gå in i nästa lågkonjunktur med budgetunderskott och snabbt stigande statsskuld.





Europas bästa finansminister

2011-11-23



Tidningen Financial Times har utsett Anders Borg (M) till Europas bäste finansminister. De 19 ministrarna har bedömts utifrån kriterierna politisk förmåga, ekonomisk prestation och trovärdighet på marknaderna.

”Som häxmästare bakom en av Europas bäst presterande ekonomier har han vunnit extra tyngd i Bryssel och hemma har han hjälpt till att ta sitt höger-mitten, liberalkonservativa, parti till en exempellös andra mandatperiod”, skriver tidningen i sin motivering av Borgs förstaplats.

Finansminister Anders Borg är glad över utnämningen men väljer att tona ned sin egen roll och talar om en ”lagsport”. "I grunden handlar det om att vi har stabila institutioner och bred uppbackning för en ansvarsfull politik. Då är det lättare att vara finansminister. Vi har haft mycket bättre tillväxtsiffror och sluppit hantera bankkriser på det sättet andra gjort för vi har varit lite tuffare mot bankerna" säger Borg till media.

I riksdagen pågår just nu den stora budgetdebatten. Anders Borg är den självskrivne auktoriteten. Socialdemokraternas Tommy Waidelich spelar i en annan division. Wadelich har lite surt gått ut idag och ifrågasatt Borgs utmärkelse i Financial Times och sagt att hade Waidelich själv varit finansminister hade han säkert också fått priset, och att det egentligen är Göran Perssons förtjänst att Sverige står ekonomiskt starkt. Ett märkligt resonemang. Om Alliansen gått på Socialdemokraternas linje under finanskrisen och exempelvis köpt krisande biltillverkare eller ökat alla bidrag för lånade pengar så hade Sverige inte alls haft samma starka läge som idag. Och det var Anders Borg som gick i spetsen för denna fajt för en ansvarsfull politik och tog striden mot Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Anders Borg är väl värd sin utmärkelse.