Blogg juni 2013
Elfsborg håller sig kvar i den allsvenska toppen
2013-06-30
Trots en lite halvknackig period håller sig Elfsborg kvar i toppen i allsvenskan efter dagens sköna målexplosion mot Syrianska. Till slut blev det seger med hela 5-1. Elfsborg är nu ett av seriens mest målfarliga lag, och samtidigt ett av de som släppt in minst antal mål. Sådant kan ha stor betydelse i en jämn toppstrid.
Bäst på plan i Elfsborg var Anders Svensson, och han hyllades särskilt av guliganerna före och under gårdagens match. Bakgrunden är givetvis att det pågår diskussioner om att förlänga hans kontrakt ytterligare ett år. Jag hoppas att han och klubben hittar en lösning där han blir kvar i gulsvart och att det går att lösa för en rimlig kostnad. Anders Svensson ÄR Elfsborg, och betyder oerhört mycket för laget med sin rutin och erfarenhet.
Alla de fyra topplagen verkar vara ganska jämnstarka just nu, de blandar segrar med enstaka förluster och det blir nog en stenhård kamp om vem som till slut kniper den allsvenska guldmedaljen.
S-regeringen storsatsade på AMS-åtgärder före valet 2006
2013-06-28
Tvingas vi tillbaka till 2006 års arbetsmarknadspolitik vid en eventuell "rödgrön" valseger? Ja risken finns. Den här artikeln från SVT i april 2006 beskriver hur Svensk ekonomi på den tiden gick på högvarv. Men trots att det skapades allt fler så kallade "riktiga jobb" på arbetsmarknaden i högkonjunkturen storsatsade s-regeringen och samarbetspartierna på statliga plusjobb. Från att det år 2003 handlade om 92.000 nya Ams-jobb var siffran för valåret 2006 hela 162.000. I artikeln varnade Konjunkturinstitutet för att det skulle kunna leda till ett hotande bakslag på arbetsmarknaden, och det mesta tydde på att det mest handlade om att s-regeringen ville snygga till arbetslöshetssiffrorna före valet 2006.
Risken att Socialdemokraterna tvingas göra på samma sätt för att uppfylla löftet om halverad arbetslöshet är överhängande. Den övriga politiken lär nämligen leda till högre arbetslöshet och då måste man givetvis ta till andra åtgärder för att statistiken ska se snygg ut. Plusjobb, förtidspensioneringar och statligt finansierade anställningar som inte efterfrågas av arbetsgivarna ligger väl närmast till hands. Och visst kan säkert statistiken snyggas till, precis som 2006. Men det blir oerhört dyrt för samhället. Spåren från 2006 förskräcker.
Klart som fan...
2013-06-28
Citat från februari i år från LO-förbundet Transports ordförande...talar för sig själv.
Jag skulle inte stödja en lag om könskvotering till bolagsstyrelser
2013-06-26
Jag följer den i mitt tycke lite märkliga debatten om eventuell framtida könskvotering av börsbolagens styrelser. I min värld är det alltid företagens ägare som tar beslut som rör företagets ledning, det får aldrig bli en politisk fråga. Man kan ha synpunkter på att många bolag slarvar bort kompetens genom att inte bredda rekryteringen till bolagsstyrelserna både vad gäller kön, ålder och etnicitet. Men det är faktiskt bolages egen förlust om man gör dåliga val och det bör som sagt ligga utanför politikernas beslutsområde.
Det finns röster inom både regeringen och inom Alliansens partier som öppnar upp för en eventuell framtida könskvotering av börsbolagens styrelser som reaktion på dagens skeva könsfördelningen. Men oavsett varifrån förslagen kommer så anser jag att de är fel, och att de strider mot äganderätten. Jag kommer personligen aldrig att stödja ett förslag i riksdagen om könskvotering till bolagsstyrelser. Det är för mig en principiellt mycket viktig fråga som jag har svårt att se att jag någonsin skulle kunna kompromissa bort.
Intressant tanke att byta karensdag mot karensavdrag
2013-06-24
I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet idag föreslår tre LO-företrädare att karensdagen i sjukförsäkringen i första hand ska avskaffas, i andra hand ersättas med ett karensavdrag.
Jag tror personligen det är viktigt med något slags "självrisk" i sjukförsäkringen för att motverka missbruk. Den åsikten är också ganska stabilt förankrad bland de som forskar kring ersättningar i olika trygghetssystem. Och jag tror artikelförfattarna har helt rätt när de skriver att det inte finns något politiskt stöd för att ta bort karensen i sjukförsäkringen.
Däremot tycker jag det är en intressant tanke att ersätta karensdagen med ett karensavdrag, för övrigt något jag själv föreslagit i andra sammanhang, bland annat på bloggen. Problemet med en karensdag är främst att den slår hårt mot dem som arbetar natt eller har långa men få arbetspass samma månad. De som arbetar natt med en heltidstjänst arbetar ofta bara 13-15 nätter per månad (beroende på arbetsplats och yrke) som kompensation för att de arbetar långa arbetspass på obekväm arbetstid. Om en dagtidsarbetande anställd är sjuk en dag dras 1/22 av lönen av som karensdag en normal arbetsmånad. Om man i däremot arbetar heltid med 14 arbetspass per månad dras hela 1/14 av som karensdag. Det betyder att en nattarbetande sjuksköterska förlorar 50% mer på sin karensdag än en dagtidsarbetande person i samma yrke. Det känns inte rättvist.
Så tanken att alla i stället skulle förlora ett karensavdrag som motsvarar 20% av veckolönen (en normal arbetsdag för en heltidsarbetande på dagtid) är en intressant tanke. Ett förslag jag gärna skulle se att vi diskuterade i Socialförsäkringsutredningen.
Många som lämnar sjukförsäkringen ökar sin inkomst
2013-06-24
Förra veckan presenterade Försäkringskassan en uppföljning av sjukfrånvaron, och där finns en del spännande fakta om dem som "utförsäkrats", dvs lämnat sjukförsäkringen när de uppnått maximal ersättningstid och inte tillhör de grupper där det inte finns någon tidsgräns för ersättning.
Bland annat har man analyserat hur inkomsterna förändrats för dessa "utförsäkrade" personer. Hela 30-40 procent har fått ökade inkomster, dvs med största sannolikt återgått i arbete. En majoritet har oförändrade inkomster, vilket kan betyda både återgång i arbete eller någon form av fortsatt offentlig ersättning.
Endast en mindre del (8-18%, lite olika beroende på när de lämnat sjukförsäkringen) har fått lägre inkomst. För den sista gruppen har dock två nya stöd införts, sjukpenning i särskilda fall samt boendetillägg, som infördes den 1/1 2012 för dem som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning och hade låg eller saknade sjukpenninggrundande inkomst. Dessa stödformer ingår i de flesta fall inte i Försäkringskassans studie som endast omfattartiden fram till och med 2011.
Studien bekräftar den tidigare bilden att de som når maxtid i sjukförsäkringen i betydande utsträckning ökar sitt arbetsutbud. Inkomsterna av arbete ökar för ett påtagligt antal efter att de lämnat sjukförsäkringen. Det visar att många av de som tidigare gick långtidssjukskrivna år ut och år in med sjukpenning egentligen hade arbetsförmåga, och idag har fått en bättre privatekonomi till följd av eget arbete. Vilket var ett av huvudsyftena med reformen.
Trevlig midsommar!
2013-06-21
Jag önskar alla mina bloggbesökare en riktigt skön och avkopplande midsommarhelg. Och vi håller tummarna för att regnet håller sig borta!
För egen del blir det traditionellt firande vid Kråkereds gamla skola hemma i Ubbhult, bara ett par minuters promenad hemifrån. Och sedan blir det sill och nubbe och färska jordgubbar hemma på altanen - precis som det ska vara.
Ny rapport bekräftar vår debattartikel om FAS 3
2013-06-20
I dag har jag och min moderata riksdagskollega Jenny Petersson från Halland fått vår gemensamma debattartikel om
Fas 3 publicerad även i Markbladet. Och samma dag kommer mycket passande en rapport från IFAU (Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering) som bekräftar det vi skriver i vår artikel. Fas 3 är bättre än sitt rykte!
IFAU har följt 250.000 långtidsarbetslösa mellan 2007 och 2012. Tre av tio fick jobb under tiden i Fas 3, varav en av tio fick ett jobb utan statligt stöd. Det kunde givetvis varit fler, men med tanke på målgruppen där många varit arbetslösa mycket länge, i genomsnitt åtta år, så är resultatet ändå hyfsat. Och bra mycket bättre än de gamla socialdemokratiska plusjobben där mindre än en procent av deltagarna kom ut i arbete.
IFAU-studien bekräftar också att 75% av deltagarna i Fas 3 är nöjda med sin plats, samma siffror som i Arbetsförmedlingens egen enkät. IFAU går så långt att man tycker deltagarna är "för nöjda", vilket kan medföra risk att man blir kvar i Fas 3 i stället för att söka nytt jobb.
IFAU-rapporten visar tyvärr också att inte alla får den hjälp de borde få från Arbetsförmedlingen i de tidigare faserna, 1 och 2. Det är något man givetvis måste följa upp. Ju bättre stöd, desto fler får rimligen chansen att få jobb innan de hamnar i Fas 3.
Historien avskräcker från Socialdemokratisk skolpolitik
2013-06-20
I går hölls en särskild riksdagsdebatt om skolan på begäran av Socialdemokraterna. Det var kanske inte så smart av dem, för debatten avslöjade oppositionen:
1. Oppositionen kritiserar regeringen för bristande skolresultat, men kan samtidigt inte peka på vilka av regeringens reformer som man vill riva upp.
2. Oppositionen samtidigt i stort sett inga nya förslag inom skolområdet, utan politiken är mest vackra ord utan substans om behovet av "mer resurser" och "satsning på lärarna".
Med tanke på att Alliansen satsat 4 miljarder extra på skolan jämfört med vad (S) gjorde 2006, och dessutom just gjort en stor överenskommelse med lärarfacken, SKL och Friskolornas Riksförbund just om satsningar på lärarna så känns oppositionens högljudda prat ganska ihåligt.
2. Oppositionen är totalt splittrad i de flesta frågor som rör skolan. Betyg, läxor, friskolor - här är åsikterna totalt motsatta mellan S, V och MP. Hur ka man kunna forma en gemensam skolpolitik?
Utöver detta förskräcker historien. Ibrahim Baylan (S) vill gärna bli utbildningsminister igen. Men under hans tidigare år som utbildningsminister 2005-2006 hände ingenting! Trots att Skolverket kom med en stor rapport 2005 om vad som borde göras i skolan så gjorde Baylan ingenting! Det var först när Alliansen tog över 2006 som förslagen i rapporten började genomföras. Idag har vi gjort massor av reformer, ny skollag, nya läroplaner med tydligare krav, nytt betygssystem, tidigare betyg, fler nationella prov, fler speciallärare, ny lärarutbildning, lärarlegitimation, ny rektorsutbildning, nytt gymnasium, ny gymnasieexamen, lärlingsutbildningar, yrkeshögskola med mera.
Och som utbildningsminister Jan Björklund (FP) sa i debatten - de första resultaten börjar synas. Söktrycket på lärarutbildningarna har ökat ganska påtagligt två år i rad. Vi har en högre lärartäthet nu än 2006 när det gäller behöriga lärare och andelen behöriga lärare har ökat. Matematik och språk, som tidigare prioriterades bort av många elever är nu populära igen tack vare den nya meritpoängen. Det gör också att söktrycket på ingenjörsutbildningar ökar. Och det nya teknikprogrammet på gymnasiet håller på att bli en succé. De svenska fjärdeklassarna är bäst i Europa på engelska och resultaten lyfter även i naturvetenskap. Men de stora och viktiga resultaten som syns i internationella mätningar kommer att dröja eftersom dessa resultat är en summering av vad eleverna lärt sig under nio år i skolan.
Jan Björklund gick också ännu längre tillbaka i historien i sitt anförande och påpekade det en av hans företrädare, Ylva Johansson (S), beskrev för 15 år sedan, när hon var skolminister. Hon beskrev sin vision för den framtida svenska skolan i en intervju: "Min idealskola har släppt katederundervisning och klassundervisning. Eleverna håller hela tiden på med olika saker i olika rum och vid olika tider. Det ser kanske rörigt ut, ungefär som på dagis". Och den socialdemokratiska ledningen i Svenska kommunförbundet ville 2001 gå ännu längre. De skrev följande i sin strategi: "I framtidens skola ska undervisning undvikas. Tanken var att eleverna inte skulle undervisas utan själva söka sin kunskap. Och lite på den vägen blev det. Forskningsinstitutet IFAU konstaterar i en rapport att "sammantaget bedömer vi att de ändrade arbetsformerna troligen är den viktigaste förklaringen till den genomsnittliga resultatförsämringen i Sverige." Parallellt med denna utveckling avskaffades betygen och studentexamen avskaffades av Olof Palme redan 1968. Den ansågs ojämlik därför att alla inte klarade den. Man trodde att man var snäll för att man tog bort alla krav och alla mätningar av resultat i skolan. Detta är bakgrunden till att Alliansregeringen genomför en total omläggning av den svenska utbildningspolitiken.
Utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M) pekade också på Socialdemokraternas gamla försyndelser. "Låt mig fortsätta nyansera bilden av svensk skola – särskilt i relation till 2006, när Ibrahim Baylan var skolminister. Det kanske är några som minns den tiden. Det var när Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet passivt stod och tittade på när läraryrkets status urholkades, skillnaderna mellan eleverna ökade och de sämre skolresultaten cementerades. Denna passivitetslinje har nu ersatts av en aktiv politik som fokuserar på kunskap"
Alliansen har levererat och gjort om den svenska skolan i grunden. De positiva resultaten börjar redan synas. Frågan är då om man verkligen ska låta Ibrahim Baylan och hans socialistiska stödpartier få en ny chans? Borde inte historien i avskräcka de svenska väljarna från Socialdemokraternas skolpolitik? Borde inte Alliansen i stället få förnyat förtroende att vårda de viktiga skolreformer som genomförts? Det är den fråga väljarna måste ta ställning till 2014.
Intressant finanspolitisk debatt
2013-06-19
Det var faktiskt ett nöje att lyssna på dagens stora finanspolitiska debatt. Alliansens deltagare, med Anders Borg i spetsen, gjorde ett mycket gediget intryck och var uppenbarligen rejält stridslystna. Mycket handlade om att krossa alla de myter som oppositionen sprider om det eländiga läget i Sverige - inte minst Anders Borg beskrev målande hur det ser ut i vår omvärld, där nu även de tidigare ekonomiskt stabila länderna Nederländerna, Danmark och Finland börjar få ekonomiska problem med nedskärningar i offentliga utgifter som följd, och hur Sverige allt mer utmärker sig som ett av få stabila länder i Europa, tillsammans med Norge och Tyskland. Jag kommer att återkomma på bloggen med mer fakta under sommaren och olika jämförelser mellan Sverige och andra länder.
Det mest inkonsekventa ställningstagandet i debatten var nog Miljöpartiets omsvängning när det gäller halverade arbetsgivareavgifter för unga. I sin budgetmotion skriver man: "Den halverade arbetsgivareavgiften för företag som anställer unga under 26 år ska ligga kvar. Det är inte lämpligt att, i ett läge med lågkonjunktur och hög ungdomsarbetslöshet, öka kostnaderna för företag som har unga anställda. Om arbetsgivareavgiften för unga höjs finns det risk att många företag skulle säga upp unga anställda med ökad arbetslöshet som följd".
I dagens debatt tyckte Miljöpartiet i stället att arbesgivareavgifterna ska höjas. Uppenbarligen tror inte Miljöpartiet på sina egna argument och man bryr sig inte om de effekter man själv varnade för för bara någon månad sedan. Politik när den är som sämst.
I övrigt ägnade sig oppositionen åt sedvanlig svartmålning och gigantiska överdrifter, medan Alliansens ledamöter stod för ansvaret och nyanserna i debatten. Det finns stora utmaningar och läget i Europa är allvarligt, men Sverige har ändå goda möjligheter att motverka problem i vårt land tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik. I längden tror jag Alliansens linje kommer att vinna debatten, eftersom det är den linjen som människor känner igen från sin egen vardag och den internationella nyhetsrapporteringen.
Fika med Sjuhäradsbänken
2013-06-19
I dag hade vi vår traditionella sjuhäradsfika där vi bjöd våra socialdemokratiska kolleger från valkretsen på kaffe och bakelse på vår takterrass ovanför moderaternas kansli på Mynttorget. I bakgrunden gamla riksdagshuset och längre bort syns Operan. På bilden jag själv tillsammans med mina moderata kolleger Ulrik och Cecilie, samt våra s-kolleger Anki Ahlberg och Hasse Olsson. Phia Andersson (S) var tyvärr fast i ett annat möte och missade fikan, men vi andra hade det skönt i solen och kunde koppla av en stund i avvaktan på dsagens votering (vårens sista) och riksdagens våravslutning.
För egen del slutar dock inte riksdagsarbetet riktigt än. I eftermiddag hålls en extra skoldebatt i kammaren, och till skillnad från de flesta kolleger får jag vänta med att resa hemåt tills i morgon. Men jag hinner ändå hem till midsommar.
Sommarfest med riksdagsgruppen
2013-06-19
I går hade den moderata riksdagsgruppen sommarfest. Statsministern och ett antal ministrar var gäster. Temat för kvällen var hattar, alla skulle ha hatt på sig. Jag är inte mycket för hatt, så jag valde ett alternativ, nämligen en skylt med en bild av vår IT-minister Anna-Karin Hatt (C). Allt i sann Alliansanda. Detta väckte viss munterhet, inte minst hos statsministern. Flera ville ta bilder, och det var lite svårt att hålla masken. På högra bilden står jag tillsammans med vår tidigare försvarsminister Sten Tolgfors som var hedersgäst, och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.
Nattarbete...
2013-06-18
I söndags kom jag till Stockholm sen eftermiddag och efter att ha tagit lite att äta gick jag till arbetsrummet för att jobba en stund. Det är mycket att röja undan och slutföra före midsommar när riksdagen går in i en lugnare fas och man i stället kan arbeta mer hemifrån. Jag blev sittande på arbetsrummet under kvällen, svarade på massor av mail, läste en del material, planerade lite möten och aktiviteter, öppnade post, bloggade och skrev några debattartiklar - och plötsligt upptäckte jag att klockan var nästan 02.00 på natten! Det var verkligehn hög tid att traska hemåt till övernattningslägenheten. På vägen passade jag på att ta några fina bilder ut över Nybroviken i gryningsljuset, ungefär klockan 02.30. Sommaren är verkligen härlig, och Stockholm är en mycket vacker stad!
Allt fler äldre fortsätter arbeta efter 65
2013-06-18
Som ledamot i Socialförsäkringsutredningen får jag hela tiden intressanta underlagsrapporter att ta del av inför utredningens arbete. Den senaste har även uppmärksammats av media. Den visar att andelen svenskar som arbetar efter 65 års ålder ökar kraftgt, från 10 procent 1995 till 24 procent 2010. Det visar sig också att de som fortsätter arbeta efter 65 är mycket friska och har låg frånvaro, sjukfrånvaron är endast 2,5% i denna grupp, vilket är lägre än bland befolkningen totalt.
Att fler äldre arbetar längre är viktigt för Sverige i takt med att medellivslängden ökar. I längden måste de genomsnittliga pensionsåldern följa med medellivslängden. Men om vi kan fortsätta att öka andelen som arbetar efter 65 års ålder kommer diskussionen om en höjd pensionsålder kanske att bli mindre aktuell. Den frågan diskuteras i de flesta västländer, men läget är betydligt mer akut i många andra länder än vad det är i Sverige.
Att fler äldre fortsätter arbeta medför också andra fördelar. Förutom att den egna pensionen blir högre så tar vi tillvara mer av den kompetens och livserfarenhet som finns hos våra äldre. Det är positivt på de flesta arbetsplatser.
Jorden har blivit grönare till följd av ökande koldioxidutsläpp
2013-06-17
Jag har tidigare visat på bloggen att sambandet verkar allt mer tveksamt mellan stadigt ökande globala koldioxidutsläpp och global uppvärmning. Koldioxidutsläppen når ständigt nya högre nivåer, men den globala temperaturen har trots detta stått still i över 17 år. Däremot verkar den ökande halten CO2 i atmosfären ha andra, uppenbart positiva, effekter för vår jord. I vart fall om man ska tro denna TT-nyhet om en Australiensisk studie.
Enligt studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geophysical Research Letters, har öknar och savanner på jorden blivit grönare de senaste 30 åren tack vare ökade koldioxidhalter i atmosfären. Växtutbredningen har ökat med hela 11% i jordens torra varma områden under perioden 1982-2010. Enligt studien förklaras detta med att växterna dels minskar sina vattenförluster vid högre koldioxidhalter eftersom de inte behöver öppna klyvöppningarna lika mycket, dels att fotosyntesen fungerar effektivare när koldioxidhalten är högre. Nya klimatmodeller visar också att de gamla teorierna om lägre nederbörd i framtiden i torra områden vid högre koldioxidhalter inte stämmer. Tvärtom finns det flera studier som menar att nederbörden kommer att öka i torra områden, exempelvis i Afrika, vilket också gynnar en utbredning av växtligheten.
Lite intressant är också utformningen av själva TT-nyheten, som avslutas så här: "Uppfattningen att vi hotas av allt svårare torka bygger alltså inte nödvändigtvis på fakta. Det kan vara värt att hålla i minnet vid nästa larm på grund av att regnen uteblivit någonstans på jorden". Så hade TT aldrig vågat formulera en nyhet på klimatområdet under de mest dramatiska åren när klimathysterin var som värst...
Straffbart att anställa papperslösa
2013-06-17
Riksdagen beslutade förra veckan att arbetsgivare som anställer utlänningar som inte har rätt att vistas i Sverige ska kunna dömas till böter eller i allvarligare fall fängelse i högst ett år. Oavsett om ett straff krävs ut eller inte ska den som anställer utlänningar utan tillstånd betala en särskild sanktionsavgift till staten. Arbetsgivaren ska även kunna bli av med rätten till offentligt stöd, bidrag och förmåner under fem år. Man ska även betala tillbaka bidrag och förmåner som har betalats ut i upp till tolv månader innan "brottet blev känt".
Utlänningar som saknat rätt att vistas i Sverige ska enligt lagen ha rätt att få lön och annan ersättning för arbete som de har utfört. Om det uppstår en tvist om innestående ersättning ska lönen åtminstone motsvara tre månaders heltidsarbete för den minimilön som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. För att underlätta för utlänningen att få rätt till ersättning ska han eller hon kunna få ett tillfälligt uppehållstillstånd tills skulden reglerats.
Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv från år 2009, det så kallade sanktionsdirektivet, som bland annat handlar om minimikrav på sanktioner mot arbetsgivare som anställer "papperslösa". Straffskärpningarna känns mycket välkomna i kampen mot organiserat utnyttjande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd att vistas i Sverige.
Mina tankar kring Vuxenutbildning i aktuellt nyhetsbrev
2013-06-17
I dag skriver jag om mina tankar kring vuxenutbildning och det livslånga lärandet i Nyhetsbevet från Boråsregionens Vuxenutbildning. Klicka på bilderna för läsbar storlek!
Moderat svågerpolitik? Eller en nyhetsanka från TV4?
2013-06-16
TV4:s Nyheterna beskyllde härom kvällen moderaterna för "svågerpolitik" för att flera av finansminister Anders Borgs "kompisar" (som TV4 kallar dem) fått statliga toppjobb inom finanssektorn, tex Riksgälden och Riksbanken. Jag anser att det var en av de sämst underbyggda "nyheterna" på länge.
Faktum är att det är väldigt många nya tjänster som general- direktörer och myndighetschefer utannonserats öppet med vanliga platsannonser sedan Alliansen tog över makten. Jag har berättat om det flera gånger på bloggen, fördsta gången var i april 2008 när Arbetsförmedlingens nye generaldirektör efterlystes i denna platsannons, något helt nytt när det gällde tillsättning av generaldirektörer.
De enda poster som fortfarande emellanåt tilldelas tidigare politiker är ambassadörer och landshövdingar, och det är två ganska speciella uppdrag som handlar mycket om personlighet, kontakter och diplomatisk förmåga. Erfarna politiker är då inte alls något dumt val. Ta Västra Götalands landshövding Lars Bäckström tex, tidigare ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet i riksdagen. En utmärkt landshövding i vårt län, precis som min tidigare utskottsordförande Margareta Pålsson (M) redan blivit en uppskattad landshövding i Skåne. Och landshövdinge- uppdragen brukas fördelas rättvist mellan partierna, exempelvis har nyligen även Socialdemokraternas tidigare gruppledare Sven-Erik Österberg utsetts till landshövding, liksom tidigare andre vice talmannen Liselott Hagberg (FP) och moderaternas Magdalena Andersson.
Om man tar del av Anders Borgs CV kan man läsa följande:
2001-2002 Rådgivare i penningpolitiska frågor till direktionen vid Sveriges Riksbank
1999-2001 Chef för avdelningen för ekonomisk analys vid Skandinaviska Enskilda Banken
1998-1999 Chefekonom vid ABN Amro Bank i Stockholm. Ansvarig för analys av finans- och penningpolitik i Sverige.
1995-1998 Ansvarig för ekonomisk-politisk analys vid Transferator Alfred Berg
Anders Borg har med andra ord arbetat inom de flesta sektorer av den svenska finanssektorn - Riksbanken, två affärsbanker och en fondkommissionär. Den svenska finansbranschen är liten, folk rör sig mellan företagen och alla känner alla. Jag vet, för jag har själv arbetat inom denna sektor, bland annat i banken SEB (även under den tiden då Anders Borg arbetade där). Om man vill anställa de mest erfarna och kompetenta personerna i landet på viktiga och tunga poster inom Riksbanken, Riksgälden och andra myndigheter och tvingas utesluta alla Anders Borgs tidigare arbetskamrater 10-15 år tillbaka i tiden så lär det inte bli många kandidater kvar...
Om det varit så att man öppet favoriserat moderata medlemmar eller aktiva moderata politiker hade det varit klart störande och en återgång till den gamla s-politiken där partibok var helt avgörande för alla fina uppdrag. Men av de personer som nämndes i TV4 är vad jag vet bara en uttalad moderat (tidigare statssekreterare). De övriga har vad jag vet inte arbetat aktivt för moderaterna. De är bara Anders Borgs tidigare arbetskamrater vilket på något märkligt sätt tydligen upprör TV4. Men anser verkligen TV4 att man ska sortera bort alla kandidater till statsliga toppjobb bara för att de någon gång tillbaka i tiden varit arbetskamrater med Anders Borg?
Alliansens politik motverkar ökande inkomstskillnader i Sverige
2013-06-16
I går hade jag denna debattartikel i Boråds Tidning där jag förklarar hur Alliansens politik motverkar ökade inkomstskillnader.
Jag konstaterar böland annat att 200.000 personer tagit sig ur utanförskapet sedan 2006, och att minskat utanförskap är det allra viktigaste som finns för att jämna ut inkomstskillnaderna i samhället. Tyvärr är det så att ett växande utanförskap under flera decennier stadigt ökat inkomstskillnaderna i samhället, men det minskade utanförskapet under Alliansens regeringstid har äntligen brutit den snabbt stigande trenden. Alliansens politik har därmed visat sig fungera för att hålla ihop samhället och bromsa utvecklingen med stadigt ökande inkomstskillnader. Det viktiga nu är utmaningen att fortsätta minska utanförskapet. De 200.000 som gått från utanförskap till arbete hittills under Alliansens regeringstid ett positivt trendbrott, men ändå bara är en början. Det finns ytterligare 800.000 personer i utanförskap och Alliansens viktigaste prioritering är att fortsätta minska denna grupp. Med en valseger för Alliansen 2014 finns det gott hopp om att detta ska lyckas.
Omöjligt att göra "lönsamhetsberäkningar" av invandringen
2013-06-14
I går kom ju OECD med en uppmärksammad rapport som påstods visa att invandring oftast är ekonomiskt lönsam för mottagande länder. Rapporten påstods visa att invandrare bidrar mer till samhället än vad de kostar, även i Sverige. Rapporten var givetvis intressant i sig, men det var väldigt svårt att få ett grepp om hur man räknat och vilka faktorer som tagits med på plus- och minussidan i kalkylen. Jag kände rent spontant att det måste vara oerhört svårt att göra sådana beräkningar på ett korrekt sätt med tanke på att alla invandrare är individer med olika bakgrund, behov och förmågor. Det kändes redan igår som om rapporten skulle väcka en hel del diskussion.
Redan under dagen i går framkom nya uppgifter som visade en helt annan bild när man läste hela rapporten noggrant. En av de mer pedagogiska sammanfattningarna finns på denna sida. Enligt denna analys av rapporten är invandringen olönsam rent ekonomiskt, och den svenska invandringen är tyvärr mer olönsam än i många andra länder. Det visar sig nämligen att OECD:s rapport har två varianter. I den ena varianten, den som marknadsförts till media, tar OECD bara med 60% av de offentliga utgifterna i kalkylen, men 100% av intäkterna. Då blir invandringen lönsam. I den andra rapporten tar man med 100% av utgifterna och då blir invandringen klart olönsam i de flesta länder.
Slutsatsen är väl att man kan visa det resultat man vill genom att räkna på det sätt man väljer. Jag är fortfarande övertygad om att det är helt omöjligt att göra en objektiv ekonomisk kalkyl över den samlade svenska invandringen.
Och frågan är om det är meningsfullt eller ens moraliskt att försöka?
Jag tycker nämligen att man en gång för alla måste släppa det kollektivistiska synsättet där man klumpar ihop alla invandrare i en stor grå massa. Man kan naturligtvis inte generellt hävda att "invandrare är lönsamma/olönsamma" lika lite som man generellt kan säga att "svenskar är lönsamma/olönsamma". Vissa invandrargrupper är rimligen mycket lönsamma för samhället och andra medför en stor samhällskostnad, på samma sätt som infödda svenskar både kan vara "lönsamma" och "olönsamma" för samhället under sin livstid, beroende på hur livet utvecklar sig. Det är givetvis också stor skillnad i "lönsamhet" mellan en universitetsutbildad irakisk flykting som snabbt kommer i arbete, en arbetskrafts- invandrad datatekniker från Indien, en traumatiserad ungdom från ett krigshärjat land med stort och långvarigt vårdbehov eller en analfabet från Afghanistan eller Somalia som står oerhört långt från arbetsmarknaden. Det är också skillnad mellan en ung människa som snabbt integreras i det svenska samhället och börjar arbeta och en äldre person som mer eller mindre direkt vid ankomsten till Sverige behöver ta del av den svenska sjukvården eller äldreomsorgen.
Jag undrar när politiker, media och debattörer ska inse att "invandrare" faktiskt inte är en homogen grupp, lika lite som "infödda svenskar" är det. Invandrare är individer, precis som alla andra, de förtjänar att bedömas som individer och värderas som individer, inte att ses som en grå massa av "invandrare". Det viktigaste för integrationen är just att stötta varje individ på bästa sätt för att ta tillvara vars och ens möjlighet att bidra till samhället. Här har Alliansen gjort en hel del som vridit utvecklingen i rätt riktning när det gäller fokus på egen försörjning i stället för passivt omhändertagande. Men det finns oerhört mycket mer att göra.
Sedan handlar ju faktiskt inte allt om ekonomisk lönsamhet. Att vara en fristad för människor på flykt från krig och konflikter går inte att mäta i pengar. Det har ett helt annat slags värde.
Oppositionens överdrifter skadar ungdomarnas framtidstro
2013-06-13
Den politiska oppositionen envisas med att påstå att Sverige har en fruktansvärt hög ungdomsarbetslöshet, över 25% och värre än i de flesta andra länder. Senast i gårdagens partiledardebatt. Det har blivit ett slags "politisk mantra" som gällt under lång tid, men som nu ifrågasätts allt oftare av både forskare och seriösa media. Den senaste tiden har ett antal olika forskningsrapporter och analyser från media pekat mot helt andra siffror över den faktiska ungdomsarbetslösheten.
Jag redovisade en sådan rapport häromdagen, SCB:s omfattande djupanalys av ungdomsarbetslösheten, som visar att endast 7,5% av alla svenska ungdomar varken arbetar eller studerar (jämfört med 13% i EU). Förvisso alltför många det också, men det är definitivt inte samma sak som att var fjärde ungdom som vill jobba är arbetslös.
När man granskar statistiken för dem som går ut gymnasiet ser man att ungefär en tredjedel får jobb inom en månad efter examen, ytterligare en tredjedel får jobb inom tre månader efter examen. Sju av tio ungdomar får jobb inom fem månader. Långtidsarbetslösheten bland ungdomar i Sverige är faktiskt näst lägst i hela EU, bara Finland har aningen lägre än Sverige!
Det går faktiskt bra för de flesta svenska ungdomar, de får jobb ganska snabbt efter examen, och de kan med fog ha en stark tro på framtiden.
Oppositionen påstår även att ungdomar inte får någon hjälp alls från Arbetsförmedlingen förrän de varit arbetslösa i tre månader. Men det är fel. Regeringen förtydligade reglerna förra året efter kritik från Riksrevisionen, och idag får alla ungdomar stöd och hjälp att söka jobb redan från första dagen, och ungdomar som står långt från arbetsmarknaden kan få praktik, utbildning eller andra åtgärder redan från första dagen efter beslut av Arbetsförmedlingen. Däremot vill vi självklart inte att alla ungdomar ska gå direkt från gymnasiet rakt in i arbetsmarknadsåtgärder så som det var förr, det vore fullständigt vansinningt. Om de direkt placeras i onödiga åtgärder riskerar de att fastna där. De flesta ungdomar ska inte in i åtgärder de första 3-4 månaderna, utan då ska de aktivt söka jobb med stöd från Arbetsförmedlingen.
Jag är ärligt talat ganska upprörd över att oppositionen dels kraftigt överdriver ungdomsarbetslösheten och dels påstår att ungdomar inte kan få någon hjälp från Arbetsförmedlingen. Båda delarna är fel, och påståendena riskerar bara att i onödan ta ifrån ungdomarna deras framtidstro. Det är tydligen priset oppositionen är beredda att betala för att försöka plocka politiska poäng. Ett cyniskt sätt att bedriva politisk debatt.
Lättare att få studiemedel i vuxen ålder
2013-06-13
Reglerna för studiemedel innebär sedan 2010 att för att man ska få fortsatta studiemedel måste man ha klarat minst 62,5 procent av högskolepoängen under första terminen, och 75 procent därefter. Detta för att motivera till aktiva studier och en snabbare genomströmning genom högskolan. Den som inte studerar aktivt och inte tar några poäng bör inte heller kunna leva på studiemedel. Samtidigt har reglerna ibland medfört problem, genom att studenter som vill börja studera på nytt i vixen ålder, men har misslyckade studier långt bakom sig, nekas nya studiemedel.
Riksdagen beslutade därför i går att det ska bli möjligt att få nya studiemedel även om man tidigare haft bristande studieresultat - om de gamla avbrutna studierna ligger mer än tio år tillbaka i tiden. På detta sätt ger man den vuxna befolkningen nya chanser till högre studier, vilket inte minst är viktigt för att underlätta för människor att byta yrke mitt i livet.
Svensk framgång i EU - gemensamma asylregler införs
2013-06-12
Genom ett helt paket med nya lagar beslutade EU-pralamentet idag - med stor majoritet - att höja EU:s minimi-standard för hur asylsökande ska ha rätt att bo, vilken rättshjälp de ska få och hur deras ansökningar ska hanteras. Detta bör leda till att trycket mot Sverige när det gäller asylsökande kan minska något och att fler länder tar sitt ansvar för flyktingströmmarna till Europa.
Förra året ökade antalet asylsökande i EU med tio procent, till 332 000 personer. Fem länder, däribland Sverige, tog emot 70 procent av de asylsökande. Övriga 22 EU-länder tog emot de resterande 30 procenten. Det är verkligen på tiden att ansvaret för flyktingmottagandet fördelas mer lika över EU:s länder.
Många EU-länder har hållit emot i förhandlingarna i åratal, inte minst för att det kostar väldiga pengar för länder som Grekland och Italien att bygga upp en fullt fungerande asylmottagning. Men nu måste alla länder se till att hantera dessa frågor på ett rättssäkert sätt. En stor framgång för Sverige.
Var finns oppositionens gemensamma skolpolitik?
2013-06-12
Efter dagens partiledardebatt höll Utbildningsutskottet debatt om skolfrågorna och då blev oppositionens splittring om möjligt ännu tydligare. Inte minst var det uppseendeväckande att höra Lars Ohly (V) gå mycket hårt åt Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att de gjort upp med Alliansen om skärpta men väl avvägda regler för friskolorna. Vänsterpartiet vill ju i praktiken förbjuda alla friskolor, vilket Socialdemokraterna tydligt sa i debatten att man inte vill göra. Och när frågan om Vänsterpartiets krav på vinstförbud för friskolor kom upp kunde varken Miljöpartiet eller Socialdemokraterna ge några tydliga svar, utan slingrade sig som maskar på en metkrok, för inget av partierna vill ju förbjuda vinster, men vill ändå gärna i debatten låta som om man vill det. Hur dessa tre partier skulle kunna enas om en gemensam utbildningspolitik är obegripligt.
Oppositionens gnäll på Alliansens skolpolitik blev också lite märklig när vår utskottsordförande frågade oppositionen vilka av Alliansens skolreformen man tyckter varit fel och skulle vilja riva upp? Oppositionen kunde inte nämna någon! Inte heller hade man några nya reformer att föreslå. Även när det gäller utbildningspolitikn är oppsoitionens linje att gnälla på regeringen, men något eget har man inte att komma med.
I dag har jag förresten ett debattsvar i Markbladet där jag ifrågasätter Socialdemokraternas skolpolitik. Jag konstaterar att Socialdemokraterna till största delen verkar gå till val på att genomföra det som Alliansen redan genomfört eller beslutat. Det känns inte särskilt innovativt. Fast samtidigt får man väl se det som ett erkännande av att Alliansens skolpolitik egentligen är ganska bra. På två punkter skiljer vi oss dock åt. Alliansen driver inte frågan om att tvinga alla elever att gå i gymnasiet och tycker inte heller att man ska tvinga alla elever på yrkesprogrammen att läsa in högskolebehörighet. Mer om detta i debattartikeln!
Partiledardebatten väckte nya frågor om oppositionens alternativ
2013-06-12
Dagens partiledardebatt bjöd inte på några stora överraskningar. En enig Allians stod mot en allt spretigare opposition, där oppositionens representanter i debatten angrep varandra, medan Alliansens partiledare gjorde ett samlat intryck. Oppositionens huvudbudskap var att allt är dåligt i Sverige och att Alliansens politik är usel. Men några gemensamma egna besked hade de inte att komma med. Alla oppositionspartierna lovade att satsa på det mesta, men ingen kunde redovisa hur de ska göra det och tillsammans med vem. I längden tror jag det blir väldigt svårt att vinna val på tomma löften, vackra ord och allmänt gnäll på regeringen. Väljarna lär nog kräva lite mer än så.
För övrigt var det skönt att se energin hos Alliansens partiledare, och då inte minst statsministern som tände till ordentligt i debatten. Medias försök att utmåla Alliansen och statsministern som trötta fick svar på tal idag. Till och med statsvetaren Ulf Bjereld (S) skrev på twitter att statsministern verkade allt annat än trött....
Fler nyanmälda jobb under Alliansregeringens tid
2013-06-12
Denna figur baseras på Arbetsförmedlingens egna siffror, och visar hur många nyanmälda jobb som kommit in till Arbetsförmedlingen perioden 2001-2012. Man ser tydligt hur antalet nya jobb under Alliansens tid ligger bra mycket högre än åren före, trots att det varit lågkonjunktur från hösten 2008 och framåt. Under åren 2005-2006 var det en stark högkonjunktur, men trots detta anmäldes inte lika många nya jobb som det gjort under lågkonjunkturen 2009-2012.
Under åren 2001-2006 anmäldes 2.693.116 jobb. Under de kommande sex åren anmäldes 3.753.034 jobb. Och då ska man samtidigt veta att Alliansen tagit bort skyldigheten att anmäla alla nya jobb till Arbetsförmedlingen, vilket gör skillnaderna ännu mer uppseendeväckande. Man kan på goda grunder anta att en lägre andel av de lediga jobben anmäls till Arbetsförmedlingen idag än före 2007.
Ljusare på svensk arbetsmarknad
2013-06-11
Arbetsförmedlingen kom idag med nya prognoser över arbetslösheten. Den svenska ekonomin förbättras och Arbetsförmedlingens prognos är nu något ljusare än tidigare. Antalet sysselsatta bedöms öka med 68 000 personer på två år, vilket är en kraftig upprevidering av sysselsättningen enligt Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors.
Enligt prognosen som bygger på intervjuer med 12 000 arbetsställen väntas de nya jobben framöver främst komma i tjänstesektorn, och då i storstäderna, medan industritunga områden kommer att ha en svag utveckling.
Trots ljusare utsikter kommer arbetslösheten att ligga kvar på höga nivåer, kring 8,5 procent, vilket hänger ihop med att allt fler vill in på arbetsmarknaden. Men Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist vill tona ner den höga arbetslöshetssiffran. Om man räknar bort alla ungdomar som studerar är den "faktiska arbetslösheten" 272 000 personer, eller 5,4 procent av arbetskraften. "Det är en viktig signal som säger att det ser bra ut på arbetsmarknaden. Sverige står sig starkt jämfört med många andra länder", säger hon.
Hur tar vi tillvara ny kunskap inom skolforskningen?
2013-06-11
I dag anordnade utbildningsutskottet en öppen utfrågning i riksdagen om hur vi tar tillvara ny kunskap inom skolforskningen i den löpande undervisningen ute på våra skolor. Utfrågningen hade sin grund i den rapport som ett enigt Utbildningsutskott gemensamt tagit fram i frågan. Vid utfrågningen fanns både Skolverket, lärarnas fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting och Friskolornas Riksförbund på plats.
Syftet med utbildningsutskottets studie är att följa upp en bestämmelse i den nya skollagen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien utgör en kunskapsöversikt för utskottet och består av en litteraturgenomgång, en enkät till lärare och skolledare och en sammanställning av ett antal intervjuer med några aktörer som arbetar för nyttiggörandet av forskningsresultat i skolutbildningen.
Enligt rapporten och dagens utfrågning upplever en stor majoritet av lärarna och skolledarna att de har behov av kunskap från ny forskning för att kunna utveckla utbildningen. De allra flesta uppger också att de regelmässigt tar del av och använder ny kunskap i sitt arbete. Trots det är det bara omkring hälften av lärarna som anser att detta egentligen ingår i deras arbetsuppgifter.
Enkäten pekar också på att många skolor saknar en plan för hur införandet av ny kunskap ska gå till. Endast en fjärdedel av skolledarna och en av tio lärare uppger att det finns en sådan plan. Tidsbrist är ett annat hinder som lyfts fram. Nio av tio lärare, och nästan lika många skolledare, anser att de inte får tillräckligt med tid för att föra in kunskap från ny forskning i sitt arbete.
Utfrågningen avslutades med ett lyckat exempel från verkligheten. Rektorn Johanna Lundén på Nossebroskolan (bilden) berättade om hur man tog skolan i Nossebro från en av de allra sämsta i Sverige till att bli en riktigt framgångsrik skola på bara några år. Allt utan några extra resurser. Det man gjorde var att i samtal och diskussioner inom personalen, baserat på aktuell skolforskning, ändrade sitt sätt att arbeta och sättet att bemöta och öka förväntningarna på eleverna. Mer pengar är faktiskt inte lösningen på alla problem och enda vägen till framgång, även om det ofta låter så i dne politiska debatten.
Statsministern intervjuas om arbetslöshet och utanförskap
2013-06-11
I dag finns en mycket stor intervju i Expressen med statsminister Reinfeldt som jag verkligen rekommenderar alla att läsa. Jag länkar till den här. I intervjun ger statsministern bland annat sin syn på arbetslinjen, arbetslösheten och utanförskapet och beskriver på ett pedagogiskt sätt hur Alliansens politik medfört en mycket bra utveckling för Sverige.
Att den öppna arbetslösheten ökat beror helt på att personer med arbetsförmåga som tidigare gömdes i annan statistik synliggjorts. Om man tittar lite närmare på siffrorna kan man konstatera att om man hade fortsatt gömma människor i förtidspension och "eviga sjukskrivningar" på samma sätt som tiden före 2006 hade den öppna arbetslösheten faktiskt varit lägre idag än 2006 - trots finanskris och global lågkonjunktur.
Stort och stabilt förtroende för statsminister Reinfeldt
2013-06-11
I går redovisade tidningarna den senaste förtroendemätningen rörande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och hans främste utmanare Stefan Löfvén (S). Hela 63,5% av svenska folket anser att Reinfeldt är skickligast av de två på att leda en regering. Motsvarande siffra för Löfvén är endast 36,5%. Siffrorna är i det närmaste desamma som föregående månad.
Förhoppningsvis väljer svenska folket också den skickligaste statsministern vid 2014 års val.
Middag hos Margareta Pålsson - Skånes landshövding
2013-06-11
I går kväll var vi bjudna till landshövdingen i Skåne. Margareta Pålsson. Hon var ju tidigare riksdagsledamot för moderaterna och ordförande för vårt utskott. I går tog hon emot i sitt landshövdingeresidens vid Stortorget i Malmö. Förutom god mat och en rundvisning av huset berättade hon om sitt nya uppdrag om landshövding i Skåne Län.
Besök på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand
2013-06-11
Nästa besök gick till Ängslättsskolan i Bunkeflostrand i södra utkanten av Malmö. Vi fick en redogörelse för Bunkefloprojktet som startade 1991 och som innebär att eleverna har ett betydligt större inslag av schemalagd fysisk aktivitet under skoldagarna. Man har löst detta genom att utöka skoldagen med ca 45 minuter varje dag.
Projektet, som numera är permanentat, har utformats och följts upp i samarbete med forskare och man har konstaterat att redan efter 1-2 år har eleverna på denna skola bättre balans, koordination och motorik. Elevernas gymnasiebehörighet i årskurs nio har ökat från 86% till 96%. Mycket tyder också på att elevpresetationerna förbättrats i både svenska och matematik. Pojkarnas skolresultat har förbättrats särskilt mycket, vilket gör att skillnaderna mellan pojkar och flickor inte längre är lika stor. Forskare som följt eleverna, liksom eleverna själva, konstaterar att mer fysisk aktivitet har förbättrats elevernas koncentrationsförmåga och samtidigt skapat en lugnare studiemiljö på lektionerna.
Mer fysisik aktivitet under skoldagen är en av alla de saker som moderaternas utbildningsarbetsgrupp har med bland de skolförslag som förhoppningsvis ska bli partiets politik på partistämman i höst.
Besök på Rosengårdsskolan i Malmö
2013-06-11
I går besökte jag Malmö tillsammans med mina moderata riksdagskolleger i utbildningsutskottet. Första besöket gick till Rosengårdsskolan i Stadsdelen Herrgården i Malmö, en av de mest utanförskapsdrabbade stadsdelarna i hela Sverige, kanske den allra värsta. På högsra bilden vår lilla delegation tillsammans med några lokala moderata utbildningspolitiker i Malmö och näst längst til höger rektorn för Rosengårdsskolan, Charlotta Björklund.
Under förra mandatperioden besökte jag Arbetsförmedlingen i Rosengård och fick då veta att arbetslösheten låg över 80% (!). Vid gårdagens besök fick jag bilden bekräftad, knappt 15% av befolkningen i Herrgården förvärvsarbetar idag. Huvudskälet är den mycket kraftiga befolkningsomsättningen i stadsdelen, många nyanlända placeras här och efterhand som de finner arbete flyttar de oftast från stadsdelen.
För skolorna är detta en extra utmaning, 25% av eleverna i varje klass "omsätts" varje år. Och skolresultaten är katastrofala. Endast 31% av niondeklassarna är behöriga till gymnasiet. Man har därför - i politisk enighet - beslutat att lägga ned högstadiet på Rosengårdsskolan och flytta eleverna till andra skolor för att ge eleverna bättre möjlighet att nå målen i skolan. Inte minst behöver eleverna tala svenska under skoldagarna, i Rosengård är över 80% av eleverna arabisktalande vilket gör att man sällan talar svenska under skoldagen. Vänsta bilden bekräftar detta, en klasslista från årskurs sju. Inte ett enda barn med svenskklingande namn. De flesta ungdomar lämnar inte heller Rosengård på fritiden utan blir kvar i området och umgås bara med varandra. Detta motverkar integration med det svenska samhället.
Det är bara högstadiet som läggs ned, övriga årskurser blir kvar på Rosengårdsskolan. Man gör stora ansträngningar för att lyfta dessa elevers resultat. Rektorn Charlotta Björklund berättade att allt inte handlar om mer resurser. Rosengårdsskolan är inte särksilt sliten utan modern och fräsch och skolan har redan betydligt större resurser per elev än andra skolor i Malmö. Men resultaten har ändå inte förbättrats. Hon menade att fokus legat för mycket på "omvårdande" av eleverna och att det behövs ett tydligare fokus på utbildning och resultat och att man måste våga ställa höga förväntningar även på dessa elever. Man behöver också öka kontakten och engagemanget från föräldrarna. Ett exempel var att när man kallade till föräldramöte för att berätta om nedläggningen av årskurs 7-9 och ville berätta hur de 147 eleverna skulle fördelas ut på andra skolor kom bara 4 (fyra!) föräldrar till mötet.
Ett intressant möte som beskriver de mycket stora utmaningarna för skolan i områden med många nyanlända.
De flesta "fattiga" barn har eget rum, dator och mobiltelefon
2013-06-07
Fattigdomen bland barnfamiljer i Sverige är historiskt låg och extremt låg i ett internationellt perspektiv. Men skillnaderna i inkomst mellan barnfamiljer har ökat sedan slutet av 1990-talet och fattigdomen koncentreras allt mer till barn vars föräldrar inte förvärvsarbetar. Mest utsatta är barn till ensamstående och invandrare då dessa familjers realinkomster inte stiger lika mycket som andras. Det konstaterar två forskare vid Institutet för Framtidsstudier i en rapport där också barn själva får komma till tals. Rapporten finns att läsa i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida.
Rapporten visar att svenska barnfamiljers ekonomi har förbättrats sedan slutet av 1960-talet, särskilt sedan lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet. Andelen barnfamiljer under den absoluta fattigdomsnivån har varit relativt konstant sedan 2006 och den långvariga absoluta fattigdomen har minskat kraftigt det senaste decenniet. Den internationella lågkonjunkturen som började 2008 har inte haft några märkbara effekter för barnfattigdomen i Sverige.
Mellan 5 och 10 procent eller ca 100 000 till 200 000 barn har en ekonomisk situation som är märkbart sämre än andra barns, men i denna grupp har en stor majoritet eget rum och ägodelar som dator och mobiltelefon. 1–1,5 procent eller ca 25 000 barn saknar basala nödvändigheter och 2–3 procent, eller 50 000 barn lever i långvarig fattigdom.
Knappt 10 procent av alla barn rapporterar själva att de sällan har råd att följa med kompisar på aktiviteter och köpa saker som kompisar har råd med. Ekonomiska problem är vanligare hos barn till fattiga föräldrar, men runt 85 procent av barn till fattiga rapporterar inga egna ekonomiska problem. Barns egen ekonomi är oförändrad under 2000-talet. Deras materiella standard är genomgående hög.
Svensk försommar
2013-06-06
Den långa kalla vintern och den djupa tjälen kombinerat med soligt vårväder har gått hårt åt många växter, men de växter som klarat vintern verkar blomma mer än vanligt. Våra azaleor har nog aldrig varit så fina och doften är underbar!
SCB:s specialanalys av den svenska ungdomsarbetslösheten
2013-06-05
Statistiska Centralbyrån har djupstuderat varför siffrorna över den officiella ungdomsarbetslösheten är högre i Sverige jämfört med många andra länder i EU. Läs mer på SCB:s hemsida.
Lägst officiell arbetslöshet bland unga har Nederländerna, Tyskland och Österrike på runt 8 procent, jämfört med Sveriges 22,8 procent 2011. Sverige ligger därmed något över EU-snittet på 21,3%. Tolv av EU:s 27 länder har en högre arbetslöshet bland unga, 15 länder ligger lägre.
SCB ser flera förklaringar till de höga svenska siffrorna. Tyskland,
Österrike, Danmark, Storbrittannien, Holland, Norge, Island och Finland har fler lärlingar och ett lärlingssystem med lön som inte Sverige har. Dessa länder har också den lägsta redovisade ungdomsarbetslösheten i EU. Detta beror på att alla unga med lön räknas som sysselsatta, även om de är lärlingar. I Sverige finns ingen regel om lön för lärlingar. Dessutom skiljer sig studiemedelssystemen åt. De länder, däribland Sverige, som har studiemedel bara delar av året, har en högre arbetslöshet under sommaren, eftersom många studerande då vill ha ett sommarjobb.
"Jämför man oss med till exempel Tyskland så har de dels den här effekten av att de inte söker sommarjobb i samma utsträckning som i Sverige, eftersom man har studiemedel hela året, men också att man har ett större arbetskraftsdeltagande genom studiedeltagandet, genom att man har fler lärlingar" säger Anna Broman är statistiker på SCB.
SCB:s rapport visar också några intressanta saker. Långtidsarbetslösheten bland unga är lägre i Sverige än i andra länder, och nu faktiskt näst lägst i EU enligt Eurostats siffror. Och när det gäller de unga som kallas NEETs, alltså unga som varken studerar eller arbetar, så är 7,5 procent av alla 15-24 åringar NEETs i Sverige. EU-genomsnittet ligger på 13 procent.
SCB har också frågat arbetslösa ungdomar hur man ser på sin egen situation. 41,5% av de arbetslösa ungdomarna såg sig i första hand som studerande, medan 57,5% såg sig som arbetssökande. Om man utgår från totalsiffran 23% arbetslösa så såg alltså 13% sig som arbetslösa och 10% som studerande.
Ytterligare en intressant iakttagelse är att ungdomsabretslösheten i Sverige är som högst bland 15-19-åringar. Där sticker Sverige ut med betydligt högre arbetslöshet än genomsnittet i EU. Fast de flesta 15-19-åringar studerar som bekant på heltid. I åldergruppen 20-24 år däremot ligger den svenska ungdomsarbetslösheten långt under EU-genomsnittet. Det är i denna åldergrupp som man oftast söker jobb för sin egen försörjning.
Slutsatsen enligt SCB är att det inte är något som är fel med själva statistiken, alla länder i EU räknar på i stort sett samma sätt. Men man mäter helt olika verkligheter, vilket gör att det är svårt att göra rättvisa jämförelser mellan länder.
Och jag upprepar det jag skrivit så många gånger tidigare - bilden av den katastrofala svenska ungdomsarbetslösheten stämmer inte med verkligheten.
När det politiskt korrekta väger tyngre än fakta
2013-06-05
Förra mandatperioden var jag med och röstade igenom en lindring av kraven på årliga lönekartläggningar, som från och med 2009 bara behöver göras vart tredje år. Vi ändrade reglerna 2009 till att endast gälla vart tredje år, samt att företag med mindre än 25 anställda skulle undantas från kravet på särskilda handlingsplaner mot ojämställda löner. Förändringarna var ett led i regelförenklingsarbetet.
I dag tvingade den samlade oppositionen (S, SD, V och MP) igenom ett beslut i reiksdagen om att regeringen ska återinföra årliga lönekartläggningar i alla företag och att även små företag med över tio anställda ska tvingas göra handlingsplaner för mer jämställda löner. Detta beräknas under en tioårsperiod kosta företagen runt 2,5 miljarder, eller 250 miljoner extra per år. De minsta företagen drabbas hårdast eftersom undantaget som sedan 2009 gällt alla företag med mindre än 25 anställda nu bara kommer att gälla företag med färre än 10 anställda.
Det intressanta är att enligt SCB:s statistik har inte löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökat sedan reglerna lindrades 2009, tvärtom har löneskillnaderna fortsatt att minska. Trots detta driver alltså oppositionen igenom denna "återställare" som drabbar företagen med ökade kostnader. Det är givetvis "politiskt korrekt" att "ta krafttag för rättvisa löner" även om det i verkligheten inte gör någon skillnad att göra kartläggningar varje år eller vart tredje - oftast är det ju ungefär samma personal som kartläggs, och det viktiga är ju vad man gör åt eventuella osakliga löneskillnader efter kartläggningen. Hur tror oppositionen att det ska skapas fler jobb när företagen ständigt får nya pålagor och kostnader? En föraning om vad som väntar om Alliansen förlorar regeringsmakten 2014. Då lär det bli många återställare som skadar företagande och jobb i Sverige.
Fortsatt uppåt för restauranger och caféer
2013-06-05
Enligt SCB:s senaste siffror som presenteras idag ökade restaurangernas försäljningsvolym med 4,2 procent under april, jämfört med samma period förra året. Bäst gick det för kaféerna, som ökade med 7,6 procent. Siffrorna visar alltså försäljningen exklusive prisökningar. Om man räknar försäljningsutvecklingen i löpande priser för den totala restaurangbranschen var ökningen bara något högre, 5,9 procent i april, jämfört med samma månad förra året. Det visar att prisökningarna varit mycket försiktiga.
Slkutsatsen är självklar - visst har momssänkningen haft betydelse! I en ekonomiskt svår tid när många branscher haft det tufft har samtidigt restaurangsektorn ökat sin försäljning. Hur många jobb som räddats och hur många nya jobb som skapats av momssänkningen får framtida analyser visa, men rimligen handlar det om ganska många jobb. Restaurangsektorn är en personaltung verksamhet och ökad omsättning brukar direkt synas i mer personal.
Därför vinner nog Alliansen även 2014 års val
2013-06-05
Femton månader före riksdagsvalet har oppositionen enligt SCB en ordentlig ledning i opinionen, 9,8%. Men det handlar om fyra väldigt spretiga partier som vägrar berätta hur man ska kunna regera tillsammans. MP vill gärna regera med S, men inom LO mullrar det. I en rundringning som Svenska Dagbladet gjort vill 8 av 14 LO-förbund att S inte går till val gemensamt med MP och inte heller erbjuder MP och V några ministerposter. Samtidigt är V sura för att de inte får vara med, och flirtar vilt med MP. Det hela påminner med andra ord ganska mycket om hur det såg ut inför valen 2006 och 2010.
Man kan lätt konstatera att S inte kan bilda regering ensamma. Och ska man ha med sig MP eller V så lär det politiska priset bli högt. Och därför förstår jag LO-förbundens oro. Hur ska Transports medlemmar kunna rösta för en regering som kraftigt höjer skatterna för både vägtransporter och flyg och verkar för nedlagda flygplatser "av klimatskäl"? Hur ska de restauranganställda kunna rösta för en regering som vill höja momsen på restaurang- och cateringsektorn? Hur ska de anställda inom den tunga industrin kunna rösta för en regering som vill chockhöja energiskatterna och avveckla kärnkraften? Hur ska unga LO-medlemmar kunna rösta för en regering som vill fördubbla arbetsgivareavgifterna för den som anställer unga? Hur ska anställda inom turistnäringen kunna rösta för en regering som vill förbjuda säsongsanställningar? Hur ska anställda överhuvudtaget kunna rösta för en regering som vill höja skatter på företagande och arbete?
Faktum är att jag är övertygad om att verkligheten kommer ifatt Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Just nu bygger man sin framgång på massor av vackra ord och en i övrigt väldigt otydlig politik. S-ledaren Stefan Löfvén slipper riksdagsdebatterna och slipper ställas till svars av media för sin politik. Men ju närmare valet vi kommer desto mer jagade kommer oppositionen att bli, och avkrävas på besked. Då kommer det nog inte vara lika lockande att rösta på dem.
Samtidigt pågår en ganska extrem debatt just nu om ökade klyftor, fattigdom, social oro och utslagning. När man skrapar lite på ytan så är det inte mycket av detta som stämmer i verkligheten, utan det handlar mer om politiska utspel från politiker, organisationer och journalister på yttersta vänsterkanten. I takt med att dessa överdrifter avslöjas (tex i Uppdrag Granskning när det gäller barnfattigdomen) så faller en av oppositionens viktigaste angreppspunkter mot Alliansen. Människor i Sverige har inte fått det sämre utan de flesta har fått det betydligt bättre sedan 2006, och den verkliga fattigdomen har minskat i Sverige trots den djupa europeiska och globala krisen.
Valet 2014 kommer att avgöras under försommaren och sommaren samma år. Cirka en tredjedel av väljarna uppger till SCB att de bestämmer sig så sent som den sista veckan före valet. Det förra valet 2010 visade att väljarströmmarna är starka nära valet. SCB:s mätning i november 2009, tio månader före valet, visade på liknande siffror (42,5–50,1) som i gårdagens mätning, men alliansen lyckades som bekant ändå behålla regeringsmakten när det blev skarpt läge.
Det största hotet mot Alliansen är väl att vi med automatik får skulden för att det är dåliga tider och alltför hög arbetslöshet. Det är tufft för regeringar att bli omvalda när det är tuffa ekonomiska tider. En amerikansk studie från Vanderbildtuniversitetet visar att sedan Leman Brothers konkurs 2008 har endast 8 av 21 regeringar i OECD blivit omvalda. Fast en av dessa var just Alliansregeringen i Sverige 2010. Och om vi kunde bli omvalda 2010 kan vi givetvis bli det även 2014. Förutsättningarna är väldigt lika. Så lita på att det blir stenhård kamp ända in i kaklet!
Historiskt: Moderaterna största parti i vår riksdagsvalkrets
2013-06-04
I dag presenteras SCB:s stora partisympatiundersökning. Det roligaste för egen del måste ju vara att Moderaterna i vår valkrets, Södra Älvsborg, nu är största parti efter en kraftig uppgång sedan i november. 36,2% av väljarna i valkretsen stödjer nu moderaterna och samtidigt har Socialdemokraterna backat till 34,5%. Vad jag vet är detta första gången sedan jag blev politiskt aktiv som moderaterna får ett starkare stöd än Socialdemokraterna. Särskilt glädjande är resultatet också med tanke på att moderaterna backar något på riksnivå, så engagemanget från alla oss lokala moderater måste ha haft betydelse. Moderaterna i Sjuhärad ligger nu på samma höga nivåer som moderaterna i Skåne, Stockholm, Kronoberg och Halland. Vi når också ett betydligt högre stöd för moderaterna i vår valkrets än i samtliga övriga riksdagsvalkretsar i hela Västra Götaland, där moderaterna tyvärr backar i alla valkretsar utom Göteborgs kommun.
Jag är givetvis jätteglad för det starka stödet i vår valkrets. Att väljarna uppskattar det man gör är det bästa kvitto man kan få på sitt engagemang. Sedan ska man alltid ta enstaka mätningar med en nypa salt, särskilt med ett så begränsat underlag som det är i SCB:s nedbrutna siffror. Å andra sidan anses SCB stå för det mest statistiskt pålitliga resultatet av alla opinionsmätningar, så resultatet går inte heller att bara vifta bort.
På riksnivå är resultatet inte lika kul, men som förväntat, ungefär i linje med andra mätningar. Oppositionen har en rejäl ledning framför Alliansen, och det kommer att bli en hård kamp för att behålla regeringsmakten. Men jag tror det kommer att svänga till Alliansens fördel efterhand som media börjar avslöja oppositionens ihåliga politik och den stora oenigheten mellan partierna och det synnerligen osäkra regeringsunderlaget. Mest glädjande i den stora mätningen på riksnivå är väl att Centerpartiet ligger över 4% och att Kristdemokraterna ligger väldigt nära, 3,6%. Jag tror nog att alla Allianspartierna kommer att finnas kvar i riksdagen efter valet, och det är det allra viktigaste om vi ska kunna få fyra år till med en Alliansregering.
Klart godkänd start av Elfsborg i årets allsvenska
2013-06-04
Elfsborg har gjort bra ifrån sig i årets allsvenska, och ligger på en andraplats efter 11 omgångar. Både ett av de målfarligaste lagen och ett av de som släppt in minst antal mål.
Visserligen är tabellplaceringen sämre än förra årets stora serieledning, men å andra sidan vet vi ju att de andra lagen kom ikapp under hösten och att Elfsborg var nere på en tredjeplats innan man till slut tog sig tillbaka till förstaplatsen och bärgade guldet. Av det kan man lära sig att det går upp och ned under säsongen för alla lag. Bäst i längden vinner.
Sannolikt står väl kampen om guldmedaljerna mellan de fyra lag som just nu ligger överst. Vem som kniper guldet är en öppen fråga, men Elfsborg lär finnas med i guldkampen, det är jag helt övertygad om.
Gästkrönika: Lagstiftning kan inte trolla bort huliganismen
2013-06-04
Vid gårdagens landskamp mellan Sverige och Makedonien inträffade en ny incident där tre unga män i publiken lyckades springa in på planen utan att hindras av vakterna. Det var tredje gången på kort tid som det inträffar incidenter under matcher som arrangeras av Svenska Fotbollsförbundet.
Den senaste händelsen aktualiserar återigen mitt blogginlägg från den 29/3 som nu också finns som gästkrönika på IF Elfsborgs hemsida.
Bred samling kring ny politik för att ytterligare stärka läraryrket
2013-06-03
I dag tas ännu ett stort steg framåt för att höja läraryrkets status. Fem centrala personer inom utbildningsområdet, Jan Björklund (FP), utbildningsminister, Eva-Lis Sirén, förbundsordförande Lärarförbundet, Bo Jansson, förbundsordförande Lärarnas riksförbund, Anders Knape (M), ordförande Sveriges kommuner och landsting samt Mikaela Valtersson, ordförande Friskolornas riksförbund står bakom en gemensam debattartikel i Dagens nyheter med fokus på lärarnas roll i skolan.
Artikeln inleds med att man konstaterar att skolans resultat grundläggs i mötet mellan lärare och elever. Det är lärarens yrkesskicklighet och undervisningens kvalitet som ytterst avgör hur mycket kunskaper eleverna får med sig. Glädjande nog ökar ansökningarna till landets lärarutbildningar i år, för andra året i rad med debattörerna menar att det behövs fler insatser för att öka läraryrkets attraktionskraft.
I artikeln går man igenom både sådant som redan är genomfört eller beslutat och ett antal nya förslag:
1. Höjda lärarlöner och karriärtjänster (genomfört)
2. Minskad administration (beslutat, genomförs i höst)
3. Legitimation och behörighet (genomförs just nu)
4. Högre antagningskrav, blöand annat vad gäller kunskaper i svenska språket (beslutat)
5. Lämplighetsprov vid antagningen till lärarutbildningen ska införas på försök på några platser
6. Mer satsning på didaktik, dvs hur undervisningen ska läggas upp
7. Övningsskolor ska genomföras på försök
8. Utveckling av den verksamhetsförlagda utbildningen somingår i lärautbildningen
9. Utveckling av introduktionsåret efter lärarutbildningen
10. Inrättande av ett skolforskningsinstitut
Sammantaget tycker jag det är mycket lovande att alla tunga aktörer är överens med Alliansen om denna inriktning. Det ger en chans att verkligen utveckla läraryrkets status och attraktionskraft ytterligare!
Viktigt med tidigt stöd till elever med särskilda behov
2013-06-03
I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning, tillsammans med moderaternas kommunalråd Annette Carlsson. Artikeln belyser vikten av att särskilt stöd sätts in tidigt för elever med särskilda behov, och vilka åtgärder Alliansregeringen förslagit och vad vi moderater tycker man ska göra ytterligare för att stärka elever, klasser och skolor med särskilda utmaningar och behov.
Politisk enighet om viktiga skolsatsningar i Borås
2013-06-03
I dagens BT kan man också läsa ett större reportage om Bodaskolan i Borås som är en av de tio skolor i Sverige som valts ut av Skolverket för att delta i en satsning för att höja kunskapsresultaten. En viktig del i detta är särskilt kvalificerade lärarhandledare som ska hjälpa sina kolleger att utvecklas i sitt yrke och hitta nya vägar när det gäller pedagogik. Det finns säkert anledning att återkomma till detta fram i höst när det nya läsåret börjat och man kan börja utvärdera resultatet och hur lärarna uppfattar satsningen.
I anslutning till denna artikel fanns också en redovisning av några andra satsningar som Borås kommun deltar i för att förbättra skolresultaten. Det gäller exempelvis bedömning för lärande som startade 2008 och en särskild matematiksatsning som kallas PISA 2015. Det ska bli spännande att följa upp resultaten av detta.
I dag presenterade Borås kommun också en ny handlingsplan för grundskolan. Det är en satsning som politikerna samlat står bakom och detta manifesterades genom att två kommunalråd, Lena Palmén (S) och Annette Carlsson (M) presenterade satsningen tillsammans med ansvariga tjänstemän. Målet är att lärarna ska få mer tid i klassrummen och mindre tid för administration, att rektorerna ska avlastas arbetsuppgifter för att få mer tid att vara pedagogiska ledare för att sätta lärandet i fokus. Ett delmål är att varje grundskoleelev ska nå gymnasiebehörighet.
|
