Studebesök Esrange Space Center 9-10 februari 2012

Tillbaka till Esrange - dags för raketuppskjutning

2012-02-08


(foton från Swedish Space Corporation, SSC:s hemsida)

I dag tar jag flyget till Stockholm för fortsatt resa mot Kiruna och den svenska rymdbasen Esrange. Jag är en av tre riksdagsledamöter som blivit inbjudna att vara med när man skjuter upp forskningsraketen Maser 12. Den förra raketen, Maser 11, sköts upp i maj 2008 (bilderna till vänster och i mitten), så det är ju inget som händer varje dag precis. Vi som är inbjudna ingår i Riksdagens Rymdnätverk, och jag är ju dessutom ledamot i Utbildningsutskottet som ansvarar för rymdfrågor i riksdagen som en del av forskningspolitiken.

Att få vara med om en riktig raketuppskjutning från den svenska rymdbasen är något alldeles speciellt. Sedan återstår att se om det blir någon uppskjutning som planerat under denna vecka. Egentligen var uppskjutningen planerad redan i höstas, men den gången blev den inställd. Denna vecka har det varit mycket kallt i området och det är inte säkert att uppskjutningen sker som planerat denna gången heller, det är mycket som måste stämma innan raketen kan släppas iväg. Men jag hoppas förståss, och oavsett vilket kommer jag att få träffa forskare och höra mer om de forskningsprojekt som är på gång och se hur man förberett den nya rakten inför uppskjutningen (bilden till höger ovan). Och med lite tur blir det som sagt en raketuppskjutning också. Följ den spännande fortsättningen på bloggen!




Ishotellet i Jukkasjärvi - en succe i turistbranschen

2012-02-09



Eftersom övernattningsrummen ute på rymdbasen Esrange är fyllda av utländska forskare och personal har jag blivit inkvarterad i Jukkasjärvi, alldeles bredvid ishotellet, eftersom det är det närmaste hotellet från Esrange. I eftermiddags fick jag tid att ta en liten rundtur inne i ishotellet och fick också besöka några av rummen.

Ishotellet i Jukkasjärvi är idag en turistmagnet som lockar massor av besökare från hela världen. Man sysselsätter 200 personer, som i huvudsak är säsongsanställda, och det ska sättas i relation till att byn Jukkasjärvi bara har 600 invånare. Utöver de 200 anställda skapas massor av arbete för företag som ordnar olika aktiviteter, liksom för flygplatsen, bussbolagen, taxiföretagen, skoteruthyrarna och hela servicesektorn. Ishotellet är ett bevis på hur svensk turistindustri skapar sysselsättning i glesbygd. Det är också ett bevis på att ett förbud mot säsongsanställning (som delar av oppositionen kräver) skulle slå ut viktiga delar av turistnäringen.



Hotellet byggs i november varje år med hjälp av konstgjord snö och isblock från Torne Älv. I april stänger man och två månader senare har hotellet smält och runnit tillbaka i Torne Älv.



Hotellet har i år 75 rum, varav en del är utsmyckade och inredda av olika konstnärer. Fantastiska belysta isskulpturer och konstverk kan dock inte dölja att det är minus fem grader i rummen. Inte heller att ett rum kostar mellan 5.000 och 7.000 kronor per natt. Själv är jag glad över mitt varma och betydligt billigare rum i en stuga bredvid.



Mest berömd är kanske kyrkan, som jag inte hann besöka idag, samt den fantastiska isbaren (ovan) där drinkarna serveras i glas, tillverkade av is.

I kväll har jag träffat ledande företrädare för SSC (Swedish Space Corporation), svenska Rymdstyrelsen och Tysklands mostvarighet, samt ledningen för Esrange. Det blev en intressant kväll där vi bland annat fick vet lite mer om de forskningsprojekt som omfattas av den förestående raketuppskjutningen. Vi pratade också om planerna för en utbyggnad av Esrange som ska möjliggöra att i framtiden även skjuta upp satelliter från den svenska rymdbasen. I morgon bitti åker vi ut till Esrange för att träffa forskarteamen som arbetar med de sista detaljerna före uppskjutningen. Som det ser ut nu blir det nedräkning på lördag morgon.




Med helikopter över Esrange

2012-02-10

Fredagen började med en fika i personalmatsalen på Esrange, där jag på köpet fick uppleva lite av den internationella atmosfären med forskare från andra länder som lade sista handen vid de experiment som ska genomföras vid raktuppskjutningen.

Under tiden vi satt där pågick en provnedräkning i högtalarna och man fick verkligen en känsla för spänningen i luften och förväntan hos alla inblandade om att uppskjutningen äntligen ska bli av. Det avgörande är hur vindarna blåser på hög höjd, är de för kraftiga kan man inte genomföra uppskjutningen.

Efter kaffet fick jag följa med en helikopter ut över nedslags- området. Före uppskjutning spanar man av området med helikopter, och helikoptrar används även för att bärga nyttolasten (experimenten) efter att dessa landat med fallskärm.




På bilderna ovan syns huvudbyggnaderna på Esrange (vänstra bilden) och uppskjutningstornen och verkstäderna
där raketen görs i orgning (högra bilden). Detta område ligger en dryg kilometer från huvudbyggnaderna av säkerhetsskäl. Trots deta utryms hela basområdet vid uppskjutning, och endast inne i skyddsrummen vid raketramperna finns personal på plats.



Vi flög sedan drygt tre mil norrut över nedslagsområdet. Esrange raketuppskjutningsfält omfattar en yta stor som två gånger Gotland (!), och täcker i stort sett hela den allra nordligaste delen av Sverige, från basområdet nordväst om Jukkasjärvi i söder nästan fram till Karesuando i norr, och från Torneträsk och norska gränsen i väster nästan ända fram till någon mil från finska gränsen i nordost. Området är fritt från bofast befolkning, men fyra samebyar rör sig i området med sina renar. Samerna får ersättning för intrånget från Esrange, och före uppskjutning har man radiokontakt med samebyarna.

Under turen fick jag också en dragning om planerna på att bygga ut Esrange för att i framtiden även kunna skjuta upp satelliter. I så fall behövs mycket större raketramper och dessa måste placeras längre bort från huvudbyggnaderna av säkerhetsskäl.




Besök i antennparken på Esrange

2012-02-10



Det blev även tillfälle till en tur runt i den stora antennparken i västra delen av basområdet på Esrange. Där finns den stora anläggningen för service och nedtankning av data från satelliter. I området finns ett 25-tal antenner, vissa ägda av kunder i andra länder, andra ägda av SSC (Swedish Space Corporation). Antennerna används för att ta ned data från satelliter, och detta organiseras av den stora anläggningen på Esrange, och datan vidarebefordras sedan till kunderna runt om i världen. SSC hyr ut mark och ansvarar för drift och underhåll av andras antenner, driver egna antenner, och ansvarar för hanteringen av de data som antennerna fångar upp. En av antennerna använder Esrange för att fånga upp signalerna från uppskjutningen av forskningsraketerna, så att forskarna och teknikerna på marken kan följa vad som händer under färden.




Forskningsprojekten på Maser 12

2012-02-10

MASER är SCC:s (tidigare Rymdbolaget) sondraketprogram för forskning i nära tyngdlöshet (mikrogravitation). Projektledning, utveckling av raketens servicesystem och marksystem samt experimentutrustning har skett vid SSC:s anläggning i Solna. Uppsändningen av raketen sker från SSC:s egen raketbas Esrange Space Center. I projekten är forskare från flera länder inblandade, framförallt från Tyskland. Att förbereda en uppskjutning tar flera år!

Maser-raketen är en så kallad sondraket. Nyttolasten består av flera olika experimentmoduler, som staplas på varandra mellan noskonen i toppen och drivraketerna längst ned. Vid uppskjutningen skickas den 12,5 meter långa raketen upp till 258 kilometers höjd. När den har lämnat atmosfären på ca 10 mils höjd separeras nyttolasten från motorn, och fortsätter upp till drygt 25 mils höjd. Under sex minuter råder tyngdlöshet, och då genomförs ett antal experiment. Därefter landar experimentmodulerna (nyttolasten) med fallskärm och med hjälp av GPS bärgas den med helikopter och förs tillbaka till laboratorierna på Esrange.

Vi fick en genomgång av de olika experimenten som ska genomföras. Tre av experimenten har koppling till blod och lymfocyter och hur dessa uppträder i tyngdlöshet. Denna forskning tros få stor betydelse inom medicinen. Ett experiment handlar om metallegeringar och stelningsprocessen hos dessa, och sedan finns också ett experiment som handlar om bränsle just för rymdfarkoster där man studerar hur bränslet uppträder inne i en tank under tyngdlöshet.

På bilden ett gruppfoto med raketen och personal och forskare på Esrange, taget i samband med sluttesterna tidigare under veckan. Det ger en bra bild av reketens storlek. (Foto SSC)




Aftonbladet skriver om raketuppskjutningen

2012-02-10


Färskt blod skjuts upp från Esrange

Raketen som avfyras från Kiruna i morgon har en minst sagt annorlunda last: Nytappat människoblod.
"Förhoppningen är att förstå varför människans immunförsvar försvagas vid rymdfärder", säger Anne Ytterskog, vid Swedish space corporation, till Aftonbladet. Europeiska forskare från flera länder befinner sig för tillfället vid raketbasen Esrange, drygt fyra mil utanför Kiruna. I morgon bitti hoppas de kunna skjuta upp en så kallad Maser-raket i rymden.

Nytappat blod

Raketen kommer att vara fylld av nytappat människoblod. Så nytappat att donatorerna också kommer att finnas på plats vid raketbasen.
"Det är flera komplexa experiment som ska genomföras, men det primära syftet är att studera hur vita blodkroppar reagerar på tyngdlöshet", säger Anne Ytterskog, informationsansvarig vid Swedish space corporation (SSC), till Aftonbladet. Anledningen är att man märkt att de astronauter som befinner sig i rymden har försämrat immunförsvar, utan att man riktigt vet varför.

Skickas 25 mil upp

Blodraketen kommer att skickas cirka 25 mil upp i luften, och tyngdlöshet kommer att råda i totalt sex minuter.
"Sedan återvänder de till jorden i fallskärm, som sedan hämtas upp av helikoptrar som för tillbaka dem till Esrange för att sedan skicka dem till Beglien och Holland för vidare forskning", säger Anne Ytterskog.
Maserraketen skulle egentligen ha skjutits upp tidigare, och hade då finbesök av Sveriges egen astronaut, Christer Fuglesang, men starten fick senareläggas. "Vädret var för milt då", säger Anne Ytterskog.

/Carina Bergfeldt/




Uppskjutningen uppskjuten...

2012-02-11



Uppskjutningen av Maser 12 skulle enligt planerna ursprungligen ha skett i november, men den gången blev det inget på grund av det milda vädret som gjorde att många vattendrag i nedslagsområdet var öppna. Man vill inte riskera att nyttolasten hamnar i vattnet, och därför måste det vara tillfruset på alla vattendrag innan uppskjutninen sker.

Nytt datum för uppskjutningen var planerat till torsdag denna vecka, men flyttades senare fram till fredag och sedan lördag. I går eftermiddag fick vi beskedet - uppskjutningen flyttas fram igen. Denna gång beror det på vindarna på hög höjd som inte är de rätta. Ny tidpunkt för uppskjutningen blir söndag eller måndag morgon. Denna typ av fördröjning är tydligen den normala. Alla experiment för förberedda, allt är testat och förberett, och nu är det bara att vänta på rätt förhållanden.

För egen del blev det omöjligt att vänta längre, så det var bara att flyga hemåt igen. Jag var förberedd på detta, men det känns förståss lite snopet. Jag fick nöja mig med att se filmer från tidigare uppskjutningar på plats i skyddsrummet vid uppskjutningsramperna och prata med de ansvariga för kommande uppskjutning. På bilden syns raketkyrkogården på Esrange där alla uttjänta raketer ligger samlade.

Jag har fått massor av kunskap kring detta forskningsprojekt och betydelsen av att vi har denna verksamhet i Sverige. Nu får jag följa fortsättningen via nätet och SSC:s hemsida.




Maser 12 uppskjuten!

2012-02-13



I morse klockan 09.32 genomfördes den lyckade uppskjutningen av Maser12-raketen från Esrange. Jag har inte hört något om hur framgångsrika forskningsexperimenten blev, men det lär väl komma rapporter om detta efterhand. Det hade varit kul att vara med i morse, men det var ändå intressant att följa förberedelserna på plats, och viktigast av allt var ju att uppskjutningen blev lyckad. (Foton från SSC:s hemsida)