Blogg november 2011
Ny viktig tandvårdsreform för särskilt utsatta patienter
2011-11-30
Alliansen har tidigare genomfört en omfattande tandvårdsreform som framförallt minskar kostnaderna för dem som måste göra omfattande åtgärder.
I dag beslutade riksdagen om ett nytt särskilt tandvårdsbidrag som ska kunna lämnas för tandvård till patienter med sjukdomar och funktionsnedsättningar som medför risk för försämrad tandhälsa. Tandvårdsbidraget ska kunna användas för att betala förebyggande tandvårdsåtgärder för dessa grupper.
Riksdagen beslutade samtidigt att personer som har stora behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ska kunna få denna tandvård för samma avgift som övrig hälso- och sjukvård, dvs avsevärt billigare än idag. För dessa grupper görs därmed inte längre någon skillnad mellan tandvård och övrig vård, eftersom sjukdomen eller funktionsnedsättningen medför ökat behov av tandvård.
Jag har skrivit om tandvårdskostnader på bloggen tidigare. Blev även intervjuad i Expressen om detta 17 februari 2010:
I grunden anser jag egentligen att hela kroppen borde behandlas lika. Sjukvård av tänder borde rimligen inte kosta mer än sjukvård som rör någon annan del av kroppen. Samtidigt vet jag att det finns svåra gränsdragningsproblem mellan nödvändig och kosmetisk tandvård. Att helt jämställa tandvård med övrig sjukvård skulle dessutom kosta oerhört mycket, och detta ska ställas mot andra behov och satsningar inom välfärden. Dagens beslut att jämställa sjukvård och tandvård för vissa särskilt utsatta grupper av patienter känns som en rimlig avvägning i ett läge när inte pengarna räcker till allt.
Svenskarna går senare i pension än genomsnittet i EU
2011-11-29
Svenskar jobbar i snitt drygt tre år längre än genomsnittet i EU. Det visar uppgifter från Pensionsmyndigheten. Genomsnittsåldern då människor i Sverige lämnar arbetslivet är 63,1 år. Snittet för de 15 största EU-länderna, är 59,9 år, d v s övriga EU-medborgare går i pension 3,2 tidigare än svenskarna.
Av tabellen syns bland annat att i Ungern, Polen, Österrike, Frankrike och Italien lämnar man arbetslivet redan vid 58-59 års ålder. Greker och spanjorer går i genomsnitt runt 60 år, tyskar runt 61,5 år, portugiser och irländare runt 62,5 år. Några länder utanför EU har högre genomsnittlig pensionsålder än Sverige: Island 66,0, Japan 65,2, USA 64,6 och Norge 63,2 år.
Just nu diskuterar man i de flesta länder om pensionsåldern måste höjas, och flera länder har redan tagit beslut om detta. Det är inte logiskt att förvänta sig att pensionsåldern ska kunna ligga fast på dagens nivå samtidigt som medellivslängden ökar kraftigt. Tack vare att svenskarna redan går i pension senare än i många andra länder så är frågan rimligen inte riktigt lika akut för vår del, men diskussionen måste föras.
Frispråkig och lojal men definitivt ingen statist
2011-11-29
Sedan några år har jag lagt till beteckningen "frispråkig moderat" som rubrik på min blogg. Jag ser mig nämligen som en ganska frispråkig riksdagsledamot, går inte alltid på de upptrampade stigarna och tar emellanåt intern strid för sådant jag tycker är viktigt. Jag är inte rädd för att öppet ifrågasätta förslag från det egna partiet som jag inte gillar, även om det som tur är väldigt sällan finns anledning till det. Men det händer. Senast var ju när partistyrelsen ville hålla öppet för eventuell framtida könskvotering till börsbolagens styrelser. Där var jag en av dem som gick i spetsen för att säga nej, och det lyckades också. En annan fråga där jag länge varit kritisk internt gäller klimatfrågan, där jag tycker att alltför många politiker helt okritiskt köpt hysterin kring koldioxidens betydelse för klimatförändringarna. Nu börjar glädjande nog allt fler lugna ned sig och se lite mer nyanserat på saken.
Med detta sagt måste jag ifrågasätta den bild som ges av min tidigare moderate riksdagskollega, Anne-Marie Pålsson (numera också före detta partikollega eftersom hon lämnat moderaterna). I en nyutgiven bok med titeln "Knapptryckarkompaniet" ger hon en väldigt överdriven bild av riksdagsledamöternas totala betydelselöshet. Visst kan jag till en del förstå hennes kritik eftersom jag också tycker att fler riksdagsledamöter borde våga stå upp oftare för sina åsikter. Men hennes beskrivning känns ändå väldigt överdriven.
Jag har ännu inte hunnit läsa boken, men enligt TT skriver Pålsson att "självständiga ledamöter möts av utskällning och ifrågasättande inför hela riksdagsgruppen". "Särskilt bråkiga ledamöter möts av öppen utskällning från partiledaren Fredrik Reinfeldt". När jag läser detta reagerar jag starkt.
Jag har deltagit vid i stort sett alla gruppmöten sedan valet 2006 och kan ärligt och uppriktigt säga att det endast hänt en enda gång under mina dryga fem år som riksdagsledamot att vi haft verkligt upprörda diskussioner på våra moderata gruppmöten där saker sagts som kanske inte borde ha sagts. Det var just i frågan om FRA-lagen, och den frågan var helt unik med extrema överdrifter i samhällsdebatten, följt av en kraftfull populistisk attack från oppositionen uppbackad av media, en oenig Allians med kritiska röster i flera Allianspartier, och samtidigt en mycket komplicerad fråga där ganska få var insatta och mycket byggde på känslor och konspirationsteorier. En ytterst extrem situation med andra ord, och en politisk fråga som inte hanterades särskilt elegant av vare sig Alliansen eller oppositionen. Det mesta kunde gjorts bättre. Något liknande detta har jag inte upplevt vare sig förr eller senare, och denna mandatperiod kan jag inte minnas ett enda gruppmöte där det använts hårda ord mot någon. Ann-Marie Påhlssons bild att hårda ord och utskällningar närmast hör till det normala har enligt min egen erfarenhet ingen som helst koppling till verkligheten, i vart fall inte hos moderaterna. En annan sak är att man som en ledamot bland 107 inte alltid får som man vill.
Påhlsson skriver också att "vi ledamöter fungerar mest som statister, som något vackert att visa upp när demokratin behöver ett ansikte". Min egen åsikt är att det är upp till varje ledamot att välja om man vill vara en sådan följsam statist som inte vill stöta sig med någon på vägen för att lyckas göra politisk karriär, eller om man vill kunna se sig själv i spegeln när man avslutat sin tid som riksdagsledamot och kunna säga att man faktiskt försökte utnyttja sin roll som en av 349 folkvalda riksdagsledamöter för att ifrågasätta saker, driva på i olika frågor, och inte minst driva opinion för det man tror på även om det inte i varje detalj går i linje med partiledningens åsikter. Visst skadar det den politiska karriären att vara obekväm, men det är ett val man måste göra själv.
En annan sak som Pålsson missar är att väljarna sannolikt inte valt mig som moderat riksdagsledamot för att jag bara ska driva mina egna personliga favoritfrågor, utan sannolikt också med avsikten att man vill att jag ska vara en lojal del av regeringsunderlaget så att Alliansen ska kunna styra Sverige. Det ställer krav på mig att välja mina strider och att försöka ställa upp på kompromisser som regeringspartierna förhandlat fram. Det är inget konstigt alls tycker jag, utan en självklarhet i en demokrati. För egen del försöker jag påverka frågor innan de når riksdagens bord. Det är inget som alltid syns utåt, men när det lyckas kan jag i vart fall själv glädja mig åt mina små framgångar som jag kanske bara vet själv att jag haft. Och en dag kommer jag att kunna se tillbaka på min riksdagsperiod och veta att jag faktiskt inte bara var en knapptryckare.
83-17
2011-11-28
Nej, det är inte ett resultat i Handbollens gärdsgårdsserie, utan skillnaden i förtroende mellan Statsminister Reinfeldt och Oppositionsledare Juholt. Enligt SKOP:s senaste förtroendemätning anser 83 procent att Fredrik Reinfeldt är skickligast på att leda en regering. 17% tror på Juholt. Det mest uppseendeväckande är väl kanske ändå att till och med bland de Socialdemokratiska sympatisörerna är det 48 procent som anser att Reinfeldt är skickligare än Juholt.
Även i den mer humoristiska grenen "Vem skulle du ha trevligast bredvid på en middag?" så drar statsministern nu ifrån. 56,6% anser statsministern vara det trevligaste middagssällskapet, medan 43,4% vill sitta bredvid Juholt. Lite bättre siffror för Juholt med andra ord. Men det är väl kanske så att det krävs mindre för att vara ett trevligt middagssällskap än för att styra ett land.
Julskyltningen blåste bort men glöggen var varm
2011-11-27
I dag skulle det vara julskyltning i både Kinna och Skene och tanken var att Markmoderaterna skulle passa på att bjuda in besökare till vår nya fina partilokal i Kinna Centrum.
Tyvärr tvingades Handel i Mark ställa in Julskyltningen i både Kinna och Skene på grund av stormen. Under dagen fick de avbokningar hela tiden och musikunderhållning, hästar och karuseller uteblev. Vinden ökade hela tiden och förväntades bli värre framåt kvällen. Bord blåste sönder när lottförsäljarna skulle sätta upp stånden och vissa aktiviteter fick flyttas inomhus.
Tyvärr blev det därmed inte någon större rusning till Moderata partilokalen heller, men en del besökare fick vi trots allt som ville värma sig med lite glögg.
Klargörande skillnader i synen på osund skatteplanering
2011-11-26
I dag har jag och mina två moderata riksdagskolleger ett debattinlägg i Borås Tidning där vi ger vår syn på den uppmärksammade skatteplaneringen i riskkapitalbolag som äger företag inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt publiceras en artikel i samma ämne från våra tre Socialdemokratiska motståndare. Skillnaden mellan oss är förhoppningsvis klargörande för läsarna. I sak har vi samma syn på det olämpliga och upprörande i denna typ av aggressiv skatteplanering, men när det gäller hur man bäst stoppar detta skiljer vi oss åt.
I socialdemokraternas artikel krävs ett snabbstopp riktat mot just företag inom välfärdssektorn. Lite märkligt kan man tycka att Socialdemokraterna föreslår detta först nu, med tanke på att denna typ av skatteplanering har varit ett välkänt problem sedan länge. Men allra märkligast är det nog att man vill behandla företag i olika branscher på olika sätt. Det blir oerhört komplicerat och väldigt rättsosäkert. Vad gör man exempelvis om ett riskkapitalbolag äger företag i flera olika branscher? Ska det då vara okej att skatteplanera på ett sätt i vissa av företagen men inte i andra?
Alliansen tillsatte en särskild företagsskattekommitté för flera år sedan som bland annat har som uppgift att titta på detta problem med så kallade "räntesnurror". För oss är det viktigt att behandla alla företag lika. Möjligheterna till osund skatteplanering genom extrema lånekonstruktioner och räntebetalningar inom koncerner bör givetvis begränsas på samma sätt för alla företag. Men frågan är oerhört komplicerad, det kan jag skriva under på som jurist med bland annat skatter som tidigare arbetsområde. Ska man stoppa avcancerade skatteupplägg så måste man göra det ordentligt, inte minst för att inte samtidigt öppna upp för nya kryphål. Vårt mål är att ett heltäckande lagförslag ska kunna presenteras under nästa år och gälla för alla företag oavsett bransch. Inte lika populistiskt kanske som att kräva ett "snabbstopp" som Socialdemokraterna gör, men betydligt mer seriöst.
Opinionsläget
2011-11-26
I går redovisade Svensk Opinion sin senaste sammanvägning av de stora opinionsmätningarna. För Moderaterna och Alliansen är det trevliga siffror, för Socialdemokraterna är det givetvis inte lika kul. S är nu nere på en ny bottennivå, under valresultatet 2010, det resultat man själva kallade för en katastrof. Och ett S-parti utan seriös ledning och utan politik får givetvis svårt att locka väljare. Om man ovanpå detta byter åsikt av och till i ett antal centrala frågor ökar det knappast väljarnas förtroende.
Övre figuren visar Alliansens respektive de rödgrönas siffror. Alliansen får 49,7% mot de rödgrönas 42,9%. Omräknat till riksdagsmandat skulle Alliansen därmed få egen majoritet. Samtidigt måste man påpeka att det inte finns något samlat rödgrönt regeringsalternativ, så den röda kurvan är ju egentligen ganska ointressant. Oppositionen i riksdagen är totalt splittrad i de flesta frågor.
Den nedre figuren visar utvecklingen för de olika partierna från valet 2006 fram tills idag. Man ser hur Moderaterna stabiliserat sig på en nivå mellan 32 och 35 procent sedan senaste valet, i senaste Synnavate ligger vi nära 36%, vilket är en historiskt sett mycket hög siffra. Samtidigt befinner sig Socialdemokraterna på en ny historisk bottennivå, under 27%, och så lågt som 25% i senaste Synnovate.
Omskakande älgolycka
2011-11-25
På väg hem efter att ha hämtat sonen, strax före midnatt, hamnade vi mitt i en älgolycka på väg 156 vid bron över Storån norr om Björlandakrysset. Vi kom som första bil precis efter att en bil krockat med en älg och sedan blivit hängande över räcket ned mot Storån, efter att vad det verkade ha blivit påkörd av en annan bil. Exakt vad som hänt var svårt att förstå. Den unga föraren av bil nummer två var chockad men verkade förhållandevis oskadd och gick att tala med, han hade själv redan hunnit ringa 112. Föraren av bil nummer ett satt däremot kvar i sin bil, svårt chockad och var inte kontaktbar, så det enda jag kunde göra var att stanna kvar hos honom och försöka hålla honom lugn tills ambulanserna kom. Bredvid oss låg den skadade älgen mitt på vägen bland massor av bildelar från de svårt skadade bilarna. Efter en stund kom räddningstjänsten och polisen och tog hand om älgen. Förarna togs om hand av ambulanspersonalen, och förhoppningsvis var ingen av dem allvarligt skadad.
En otäck upplevelse, och olyckan ger anledning att påminna om älgfaran. Den aktuella sträckan är en av få längs väg 156 som saknar viltstängsel. Lite synd, viltstängsel räddar liv, på både människor och djur.
Det fanns uppenbarligen anledning att vara skeptisk till Antonov
2011-11-25
Alla minns nog hur bland annat den svenska regeringen, GM och Europeiska Centralbanken fick kritik för att man ifrågasatte Vladimir Antonov som tilltänkt räddare och delägare av SAAB. Med tanke på Antonovs tidigare skamfilade rykte i affärskretsar i hela Europa kändes det befogat med viss försiktighet. Men från den politiska oppositionen i Sverige, liksom från aningslösa skribenter med Atonbladets pinsamme motorjournalist Robert Collin i spetsen, kom högljudda krav på att godkänna Antonov som delägare och acceptera honom som seriös affärsman.
I natt greps den efterlyste Antonov i London, misstänkt för storbedrägeri på 9 miljarder mot sin egen bank, Snoras Bank i Lettland. Banken har nu gått i konkurs vilket i sin tur allvarligt kan skada Lettlands ekonomi.
Verkligheten har kommit ikapp Antonovs förespråkare.
Vi skäms inte för vår historia
2011-11-25
Detta är rubriken på ett debattinlägg som jag hade i Borås Tidning igår. Debattinlägget är en kortare version av mitt längre blogginlägg om moderaternas politiska historia som jag publicerade den 1 november. Gemensamt för båda inläggen är att fakta visar att moderaterna/högerpartiet har haft en viktig roll i många historiska politiska beslut i Sverige. Nidbilden som sprids av våra motståndare har inte mycket med verkligheten att göra.
Verkligheten har kommit ifatt glödlampsförbudet
2011-11-24
När förbudet mot glödlampor infördes skrev jag flera kritiska inlägg på bloggen och varnade för kommande utsläpp av kvicksilver, ett av de giftigaste ämnen vi känner till, och som ger långvariga skador på naturen. Tyvärr blev verkligheten ännu värre än jag befarade.
Den senaste tiden har media uppmärksammat att en stor del av lågenergilamporna hamnar i glasåtervinningen i stället för på miljöstationerna, enligt en uppskattning som Svenska Dagbladet gör idag handlar det om 200.000 lågenergilampor varje år som hamnar o glasåtervinningen och därmed med största sannolikhet krossas, varvid kvicksilvret i värsta fall hamnar i naturen. Enligt andra rapporter i veckan hamnar dessutom ett stort antal lågenergilampor i hushållssoporna.
Så går det när klåfingriga politiker på EU-nivå ska styra och ställa för att försöka vara "klimatsmarta". I sitt enögda fokus på att minska elförbrukningen för att reducera koldioxidutsläppen skapade man i stället ett nytt, mycket allvarligare, miljöproblem. Om vi i Sverige har detta problem, trots vår utbyggda sopsortering och våra miljöstationer, kan man ju undra hur många lågenergilampor med kvicksilverinnehåll som idag hamnar i naturen i sydeuropa, med tanke på hur man hanterar sina övriga sopor?
I Sverige förbjöd vi för några år sedan alla andra produkter med kvicksilver för att minska utsläppen i naturen. Samtidigt tvingas vi att byta ut sina glödlampor mot lågenergilampor, ofta med kvicksilverinnehål, och därmed öka kvicksilverutsläppen. Inte särskilt begåvat kan man tycka.
För egen del gör jag en minimal energibesparing genom att byta mina vanliga glödlampor mot lågenergilampor eftersom jag tyvärr har eluppvärmning av huset. Det var enda alternativet när huset byggdes - även detta på grund av tidigare tvingande politiska beslut. Mina glödlampor lyser oftast under den mörka årstiden, dvs när jag behöver värme, och då spelar det mindre roll om glödlamporna avger en massa värme. Enda stället jag har nytta av lågenergilampor är utomhus. För egen del har jag därför hamstrat glödlampor för flera års förbrukning, så jag slipper köpa dyra lågenergilampor med kvicksilver.
Mina argument mot höjd kommunalskatt i Mark
2011-11-24
Debattartikel i Markbladet denna vecka. Glädjande nog verkar det vad jag förstår finnas en tydlig majoritet bland politikerna i Mark mot höjd kommunalskatt. Som det verkar är det bara Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som är för en skattehöjning. Vi får hoppas att det stämmer.
Naturskyddsföreningen ute på djupt vatten
2011-11-23
Förra veckans stora miljölarm där Naturskyddsföreningen varnade för att äta fisk på grund av höga halter av miljögifter innehåller både tveksamheter och räknefel, enligt toxikologen Mattias Öberg på Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Enligt Naturskyddsföreningen hade vätterrödingen DDT-halter som var fyra gånger över gränsvärdet för vad som anses vara skadliga nivåer. Det var bara det att Naturskyddsföreningen hade räknat fel och angivit helt fel gränsvärden. I själva verket ligger DDT i vätterrödingen långt under gränsen för vad som anses vara ohälsosam. Man hade också överdrivit eller använt oklara gränsvärden när det gäller halterna av bromerade flamskyddsmedel i fisk. Det finns idag inga gränsvärden för vad som anses vara skadliga nivåer av bromerade flamskyddsmedel, och olika forskargrupper har olika uppfattningar om var nivån ska ligga. Men Naturskyddsföreningen väljer då att redovisa de gränsvärden som föreslås av de mest alarmistiska forskarna, utan att redovisa att kunskapsläget är oklart. Naturskyddsföreningen har nu utlovat att de ska komma en ny reviderad rapport.
När man gång efter gång annan påminns om att olika lobbyorganisationer presenterar rapporter som antingen är felaktiga eller överdrivna i för dem lämplig riktning finns det anledning att vara vaksam. Inte minst kan man fundera på alla oklara samband i mellan koldioxid och klimatförändringar som ofta beskrivs som en odiskuterbar sanning trots att det finns välrennomerade forskare med helt motsatt åsikt. Som politiker och beslutsfattare finns det all anledning att kritiskt granska alla inlägg i debatten. Politiska beslut ska vara sakligt underbyggda och inte baseras på tyckande, överdrifter eller oklara samband.
Europas bästa finansminister
2011-11-23
Tidningen Financial Times har utsett Anders Borg (M) till Europas bäste finansminister. De 19 ministrarna har bedömts utifrån kriterierna politisk förmåga, ekonomisk prestation och trovärdighet på marknaderna.
”Som häxmästare bakom en av Europas bäst presterande ekonomier har han vunnit extra tyngd i Bryssel och hemma har han hjälpt till att ta sitt höger-mitten, liberalkonservativa, parti till en exempellös andra mandatperiod”, skriver tidningen i sin motivering av Borgs förstaplats.
Finansminister Anders Borg är glad över utnämningen men väljer att tona ned sin egen roll och talar om en ”lagsport”. "I grunden handlar det om att vi har stabila institutioner och bred uppbackning för en ansvarsfull politik. Då är det lättare att vara finansminister. Vi har haft mycket bättre tillväxtsiffror och sluppit hantera bankkriser på det sättet andra gjort för vi har varit lite tuffare mot bankerna" säger Borg till media.
I riksdagen pågår just nu den stora budgetdebatten. Anders Borg är den självskrivne auktoriteten. Socialdemokraternas Tommy Waidelich spelar i en annan division. Wadelich har lite surt gått ut idag och ifrågasatt Borgs utmärkelse i Financial Times och sagt att hade Waidelich själv varit finansminister hade han säkert också fått priset, och att det egentligen är Göran Perssons förtjänst att Sverige står ekonomiskt starkt. Ett märkligt resonemang. Om Alliansen gått på Socialdemokraternas linje under finanskrisen och exempelvis köpt krisande biltillverkare eller ökat alla bidrag för lånade pengar så hade Sverige inte alls haft samma starka läge som idag. Och det var Anders Borg som gick i spetsen för denna fajt för en ansvarsfull politik och tog striden mot Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Anders Borg är väl värd sin utmärkelse.
Så ska det se ut!
2011-11-21
På väg till vuxenutbildningen i Uddevalla passerade jag förbi detta utmärkta exempel på myndighetssamverkan. Fyra myndigheter i gemensamt servicekontor, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Precis som det ska vara för medborgarnas bästa.
Idrottsgymnasiet i Uddevalla
2011-11-21
Jag hann också med ett snabbstopp vid Rimnersvallen i Uddevalla där ortens elitidrottsgymnasium ligger. Det blev en stunds samtal med rektorn om de särskilda problem som idrottsgymnasierna har när det gäller möjlighet att rekrytera de mest framstående talangerna, och hur detta påverkas av gymnasiereformen. Den stora inomhushallen var imponerande men den var tydligen inte gratis att bygga om jag förstått rätt...
Min SFI-turné har börjat
2011-11-21
SFI (Svenskundervisning för Invandrare) är en viktig pusselbit för att hjälpa invandrare till ett arbete och egen försörjning och för att de ska kunna fungera i det svenska samhället. I dag har jag besökt SFI-utbildningarna vid Vuxenutbildningen i Uddevalla (tv) respektive Stenungsund (th) tillsammans med min moderata riksdagskollega från Bohuslän, Maria Plass. Jag ansvarar för SFI och vuxenutbildning för moderaterna i Utbildningsutskottet och Maria arbetar med frågor som rör invandrares etablering i Arbetsmarknadsutskottet. Tillsammans påbörjade vi idag en turne bland olika SFI-utbildningar i Västsverige, och fler följer under vintern. SFI-utbildningarna är ganska olika upplagda på olika orter och vi vill försöka få en bild av detta och ta med oss goda exempel och ideer för hur SFI-utbildningarna kan förbättras ytterligare.
Sossarnas höjda arbetsgivareavgifter slår ännu hårdare
2011-11-20
För ett par veckor sedan släppte jag en uppmärksammad rapport om effekterna på kommunernas ekonomi om Socialdemokraternas förslag om fördubblad arbetsgivareavgift för unga skulle genomföras. Det handlade som stora ökade lönekostnader för kommunerna. Förra veckan fick jag besked från Riksdagens utredningstjänst om att man räknat lite i underkant i min rapport, eftersom man dels missat att ta med alla 26-åringar, och dessutom inte tagit med sommarvikarier i statistiken. Nu har jag fått nya siffror, som alltså baseras på anställningsstatistiken från 2009. Totalt för de sex Sjuhäradskommunerna i valkretsen (Borås, Bollebygd, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn) innebär det att kostnadsökningen stiger från 47 miljoner per år till hela 55 miljoner per år.
Moderaterna har nu också begärt fram siffror som bygger på SCB:s statistik och en prognos över antalet unga anställda i kommuner och landsting 2012. Då växer kostnaderna för Sjuhäradskommunerna ytterligare, till hela 69 miljoner extra per år. För Bollebygd handlar det om 2 miljoner, Mark 13 miljoner, Svenljunga 3 miljoner, Tranemo 5 miljoner, Ulricehamn 7 miljoner och för Borås hela 39 miljoner i ökade årliga kostnader. Det är helt obegripligt hur Socialdemokraterna medvetet kan stå för ett sådant hårt ekonomiskt slag mot kommunerna i det ekonomiskt påfrestande läge som redan råder.
Även Sjukvården i Västra Götaland skulle drabbas hårt, med en kostnadsökning på hela 96 miljoner per år. Det är inte kaffepengar för en redan ekonomiskt pressad sjukvård. Det motsvarar faktiskt på ett ungefär lönekostnaden för 300 anställda över 26 år med en lön på 20.000 per månad!
Aftonbladets kreditupplysningar på hela riksdagen går över gränsen
2011-11-18
I dag när jag kom hem från Stockholm låg ett brev i brevlådan från ett kreditupplysningsföretag som meddelade att någon tagit en kreditupplysning på mig. Vem som gjort detta skulle jag kunna se på internet med hjälp av en kod. Jag blev lite frågande till detta, eftersom jag inte sökt några krediter eller har några andra affärer eller skulder som gör att någon borde ta en kreditupplysning på mig. Men jag hade mina aningar, och när jag kontrollerade saken fick jag mina misstankar bekräftade.
Den som frågat var Aftonbladets moderbolag, Hierta AB. Vad jag hört från riksdagskolleger så verkar Aftonbladet ha begärt ut kreditupplysningar på samtliga riksdagsledamöter, och avsikten är väl sannolikt att leta efter ledamöter med betalningsanmärkningar. För egen del har jag inga sådana, och har aldrig haft några heller, så jag lär väl inte vara särskilt intressant.
Däremot blir jag synnerligen upprörd över Aftonbladets tilltag.
Från och med den 1 januari 2011 måste nämligen alla som lämnar ut kreditupplysningar se till att beställaren av en kreditupplysning har ett legitimt behov av informationen. Att den som begär en kreditupplysning om en privatperson ska ha ett legitimt behov innebär att han eller hon ska ha ingått ett kreditavtal eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med den omfrågade eller att han eller hon i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande den omfrågade. En hyresvärd kan exempelvis ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om den som ska hyra en bostad. Att däremot göra en kollektiv sökning på 349 riksdagsledamöter lär knappast vara förenligt med lagen. Det är väl i och för sig inte första gången som våra kvällstidningar anser sig stå över lagar och regler, men även kreditupplysningsföretagets agerande kan ifrågasättas. Jag vet att riksdagsledamöter med jurstbakgrund överväger att agera i frågan och som jurist med förflutet i bankvärlden funderar jag givetvis också över saken. Lagen syftar till att skydda den enskildes integritet, och det borde väl rimligen även gälla riksdagsledamöter.
Frågestund
2011-11-17
Varje torsdag är det frågestund i riksdagen. Ibland är det statsministern som svarar på ledamöternas frågor, ibland andra ministrar
I dag var det bland annat två av mina egna ministrar inom utbildningsområdet som fanns på plats, Jan Björklund och Nyamko Sabuni. Före frågestunden var som vanligt journalisterna också på plats för att ställa sina egna frågor. På bilden intervjuas Björklund av Sveriges Television.
Själv var jag idag prioriterad frågeställare, vilket innebar att jag fick förtur att ställa mina frågor som rörde Yrkeshögskolan som ligger inom mitt eget ansvarsområde i Utbildningsutskottet. Frågan gick till statsrådet Nyamko Sabuni, eftersom hon är ansvarig för vuxenutbildningsfrågorna. Bakgrunden till min fråga är att Alliansens satsningar på yrkeshögskolan är synnerligen lyckad. Över 80 procent av utbildningsdeltagarna får arbete eller startar företag efter avslutad utbildning. I dag kom också en rapport från Myndigheten för Yrkeshögskolan som visar att var femte studerande som antogs till någon utbildning inom Yrkeshögskolan hade utländsk bakgrund. Det är högre andel än inom någon annan eftergymnasial utbildningsform. Detta visar att Yrkeshögskolan också är en viktig pusselbit för en framgångsrik integration. När jag är ute och besöker utbildningar inom Yrkeshögskolan får jag ockdså en väldigt positiv bild från både lärare och elever.
Sedan 2006 har Yrkeshögskolan byggts ut kraftigt, men trots detta har man lyckats värna en fortsatt hög kvalitet och erbjuda adekvata utbildningar som leder till arbete. I år är antalet ansökningar om att få anordna utbildningar inom yrkeshögskolan större än någonsin. Om man jämför med 2010, har antalet ansökningar ökat med 27 procent. För kommande år föreslår regeringen en ytterligare utbyggnad.
Min första fråga till statsrådet var om hon ser framtida möjligheter till ytterligare utbyggnad av Yrkeshögskolan utan att detta äventyrar kvaliteten eller effektiviteten i utbildningarna? Hennes svar var att hon och regeringen (naturligvis) är mycket positiva till Yrkeshögskolan, men att det är företagens efterfrågan på arbetskraft inom olika yrken som ytterst styr antalet platser, eftersom utbildningarna sker i nära samverkan med näringslivet.
Min andra fråga gällde att jag vid besök i verksamheter fått höra från flera utbildningsanordnare att ansökningsförfarandet för att få starta utbildningar inom Yrkeshögskolan känns lite väl komplicerat. Jag frågade därför statsrådet om hon ser någon möjlighet att förenkla ansökningsförfarandet utan att det riskerar att påverka kvaliteten negativt. Svaret var positivt. Myndigheten för Yrkeshögskolan och utbildningsanordnarna har redan inlett samtal för att utvärdera bland annat dessa frågor.
Liberala kvinnor ger inte hela bilden om pappamånaderna
2011-11-16
I dag har jag detta debattinlägg i GT/Expressens västsvenska upplaga där jag bemöter ett inlägg från Liberala kvinnor som generöst "vill ge alla pappor i Sverige en extra pappamånad". Det var nämligen den kanske mest missvisande och bedrägliga beskrivning av utökat tvång i föräldraförsäkringen som jag läst. Och det säger en del.
Liberala kvinnor bluffar om pappamånaderna
Den 12 november kunde vi läsa att ”Inför fars dag vill Liberala kvinnor ge alla pappor i Sverige en extra pappamånad att tillbringa med sina barn”. I artikeln konstaterar man sedan att pappor idag tar ett allt större ansvar för sina barn. Av detta drar man märkligt nog slutsatsen att ”Ytterligare en månad till ena förälderns förmån är det enda system som visar på en ökad jämställdhet i uttaget av föräldrapenning”
.
Artikeln avslutas med följande ord: ”Så kära pappa i år vill vi inte ge dig strumpor eller tröja, du ska få den bästa mjuka present det går att få – en till pappamånad att spendera med ditt barn. Till världens bästa pappa!”.
Om politiska budskap hade omfattas av marknadsföringslagen hade sannolikt Liberala kvinnor riskerat att fällas för oseriös marknadsföring. Man kan inte ge bort något som mottagaren redan har fått! Vi har redan en helt individualiserad föräldrapenning där hälften av dagarna går till vardera föräldern. Det ger alla svenska pappor möjlighet till betydligt mer än tre månader med barnen.
Varje förälder förfogar alltså redan över sina egna dagar, och kan fritt överlåta dessa till andre föräldern (bortsett från att politikerna anser att papporna inte ska få överlåta två av månaderna, de så kallade pappamånaderna). Det Liberala kvinnor vill är inte alls att ge oss pappor en extra månad, den har vi som sagt redan. Nej det enda de vill är att beskära vår rätt ytterligare att själva bestämma över hur dessa månader ska tas ut. Genom lagstiftning ska alla pappor tvingas vara hemma i minst tre månader i stället för dagens två, allt för att politikerna ska kunna konstatera att den politiskt korrekta statistiken förbättras. Tvånget gäller oavsett hur familjen ser ut och oavsett föräldrarnas eget önskemål. Den typen av farsdagspresenter betackar de flesta pappor sig för.
Liberala politiker talar ofta om människans frihet. Vad är det för mening med sådan frihet om människor inte får välja på annat sätt än vad politikerna vill, och om varje ”felaktigt” val leder till att politikerna med tvång vill ändra våra beslut?
Bästa presenten både pappor och mammor kunde få vore om politikerna gav oss tilltron att besluta om våra egna liv och slippa politiskt förmynderskap. Det är den linje jag alltid envist kommer att stå upp för som moderat politiker och riksdagsledamot.
Jan Ericson, Ubbhult
Riksdagsledamot (M)
Sverige har ett av världens bästa och mest stabila pensionssystem
2011-11-15
Den senaste tiden har frågan om pensionerna och det nya svenska pensionssystemet debatterats flitigt i Borås Tidning. I dag har jag, tillsammans med Lars-Arne Staxäng, moderat ledamot i den parlamentariska pensionsgruppen, detta
debattsvar där vi bemöter ett antal felaktiga sakuppgifter och missförstånd i tidigare artiklar. Det svenska pensionssystemet är inte "en skam" som exempelvis påstods i en debattartikel, utan tvärtom ett av världens bästa och mest stabila pensionssystem, som dessutom står modell för allt fler länder som tvingas reformera sina egna gamla fallfärdiga system.
Gymnasieelever på besök
2011-11-15
I dag har jag haft besök av gymnasieelever från Idrottsprogrammet på Sven Erikssonsgymnasiet i Borås. Många intressanta och engagerade frågor, precis som vanligt. Kul!
Illa genomtänkt s-förslag om höjd kommunalskatt i Marks kommun
2011-11-15
Före valet 2010 sa Pelle Pellby, kommunalråd för (S) att det inte var aktuellt att föreslå några höjningar av skatten i Mark. Och idag går han ut och gör just detta. Han vill se en "tillfällig" skattehöjning med 50 öre "endast under nästa år". Jojo, det enda man kan vara helt säker på är att en sådan höjning skulle bli permanent! Aldrig har väl någon Socialdemokrat klarat av att sänka en tillfälligt höjd kommunalskatt. Är den en gång höjd stannar den kvar på den nivån.
För övrigt betalar redan Markborna en högre kommunalskatt än de flesta kommuner i närområdet. Nu gäller det att mätta mun efter matsäcken och anpassa kommunens verksamhet till de skattepengar som finns och se till att invånarna får valuta för den höga skatt de redan betalar. Att höja skatten skadar kommunen och gör den mindre attraktiv för inflyttning. Dessutom leder alltid en höjd kommunalskatt till att de med lägst inkomster drabbas hårdast. Till skillnad från värnskatt och statlig inkomstskatt som främst drabbar dem med lite högre inkomster så slår höjd kommunalskatt direkt mot dem med låga inkomster, inte minst barnfamiljer och pensionärer. En höjd kommunalskatt i Mark skulle äta upp en betydande del av den skattehöjning som pensionärerna fick förra året, och skulle också slå extra hårt mot familjer med så låg inkomst att de har rätt till försörjningsstöd. Med socialdemokratisk skattepolitik skulle fler barnfamiljer och pensionärer bli fattiga, och kommunen mindre attraktiv att flytta till. Jag hoppas innerligt att övriga partier står fast vid att inte höja kommunalskatten i Mark.
Möte med forskningsstödjande stiftelser
2011-11-15
 
I går träffade jag och sex andra riksdagsledamöter ett antal forskningsstödjande stiftelser vid ett möte i Länsstyrelsens residens i Göteborg. För mig var det extra trevligt eftersom flera av stiftelsernas företrädare var tidigare kolleger till mig när jag arbetade inom banken SEB i Göteborg. SEB i Göteborg är en av de mer betydande förvaltarna av stiftelser i Sverige, och som jurist på SEB fick jag emellanåt insyn i en del juridiska svårigheter kring förvaltningen av äldre stiftelser.
Temat för dagen var att berätta om några större stiftelsers verksamhet och hur mycket man lämnar till forskning och andra samhällsnyttiga ändamål. Vi diskuterade också hur man kan underlätta för bildande av fler stiftelser och underlätta för de stiftelser som redan finns för att kunna locka förmögna personer att sätta av mer pengar för bland annat forskningsändamål. Forskningsstiftelserna står idag för en stor del av forskningspengarna i Sverige och är oerhört viktiga. Tyvärr är regelverket och inte minst skatteregerna ganska gammaldags och komplicerade för stiftelser, och det är något som behöver förändras. Som ledamot i Utbildningsutskottet är jag en av de riksdagsledamöter som arbetar med dessa frågor, och gårdagens information var värdefull. Och så fick vi en avslutande god lunch hos Länsstyrelsen också, och det var då jag tog dessa bilder.
Bättre eller sämre med privat vård och omsorg?
2011-11-14
Den senaste veckans avslöjanden i media av misstänkta missförhållanden på i första hand privatdrivna äldreboenden har startat en märklig debatt om att offentlig drift skulle vara generellt sett bättre än privat drift. Faktum är att ingen av de undersökningar som gjorts genom åren har pekat på några tydliga generella skillnader, lika lite som man kan styrka att friskolor generellt sett skulle vara bättre eller sämre än kommunala skolor. I grunden handlar det om ledning, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten, oavsett driftsform. Det finns massor av utmärkt skötta privata äldreboenden, likaväl som det finns riktigt dåliga kommunala. I fredags presenterade till och med Aftonbladet denna artikel där man gått igenom rapporter och granskningsmaterial hos Socialstyrelsen:
"Inga privata äldreboenden bland Sveriges sämsta
Aftonbladet har tagit fram listorna över landets 20 sämsta äldreboenden och över de 20 äldreboenden som är bäst. Allra sämst är det kommunala äldreboendet Backa Hus på Norra Hisingen i Göteborg. Bland de 20 sämsta äldreboendena finns inte ett enda som är privat — samtliga är kommunala. Bland de 20 bästa äldreboendena finns tre som är privata, resten är kommunala. Bäst i landet är det kommunala äldreboendet på Södervångsvägen 11 i Kävlinge."
Oavsett detta så är varje enskilt fall upprörande om en äldre människa behandlas illa eller upplever att de inte får den omvårdnad de har rätt till. Det finns all anledning att reagera, även om man givetvis inte kan lita på alla uppgifter som sprids till media. I dag höll tre ministrar en gemensam presskonferens där man meddelade ett antal åtgärder, varav flera är under utredning sedan tidigare:
* Regeringen avser att återkomma med förslag på skärpt lagstiftning, som givetvis kommer att gälla för alla företag, oavsett bransch, för att motverka vissa former av tvivelaktig och aggressiv skatteplanering. En utredning (företagsskattekommittén) arbetar redan med frågan sedan länge och man hoppas kunna återkomma med förslag på skärpningar redan under 2012. Regeringen kommer också att lämna ett uppdrag till Skatteverket att särskilt kartlägga och granska företag inom sektorerna vård, omsorg och skola vad avser avancerade upplägg med ränteavdrag. Regeringen menar att aktörer inom välfärdssektorn har ett särskilt ansvar att leva upp till företagsetik och god skattemoral och vill därför se en granskning om företagen inom denna sektor lever upp till dessa höga krav.
* Skärpt uppföljning och utvärdering. Hittills har som sagt den statliga tillsynen inte funnit några kvalitetsskillnader mellan enskild och kommunalt bedriven äldreomsorg. Den senaste tidens händelser gör dock att det kan finnas skäl att göra en fördjupad analys. Rätt hanterat leder valfriheten till konkurrens som ökar kvaliteten och öppnar för nytänkande och innovation. Men regeringen kommer att lämna ett uppdrag till Socialstyrelsen för att samla resultaten från all tillsyn för att reda ut om det finns några skillnader vad gäller kvalitet mellan olika utövare.
* Regeringen kommer också att bjuda in Sveriges kommuner och landsting för att diskutera frågor som rör upphandlingen och förfrågningsunderlag (LOV), avtalstext, inklusive sanktionsmöjlighet om inte utföraren uppnår kvalitetskraven, samt effektivare uppföljning. Även Vårdföretagarna kommer att kallas till samtal för att få redogöra för vilka åtgärder de avser att vidta.
* Stärkt skydd för whistleblowers. Idag drivs många verksamheter inom exempelvis skola och omsorg av privata entreprenörer. Utvecklingen har inneburit ett krav på ökad insyn även i privata verksamheter inom välfärdssektorn. I somras tog regeringen initiativ till en översyn om hur skyddet kan stärkas för den som vill lämna uppgifter om missförhållanden, så kallade whistleblowers.
Vad finns friheten om politikerna inte tillåter att vi väljer "fel"?
2011-11-13
Häromdagen läste jag denna tankeväckande krönika i Barometern, skriven av ledarskribenten på samma tidning, Alice Teodorescu. Hon riktar hård kritik mot det fyrkantiga feministiska statistiktänkandet, och riktar också en känga mot vissa utspel i dessa frågor från Alliansen, inklusive moderaterna. Och ja, jag erkänner, i dessa frågor känner jag större samhörighet med Alice än med min egen partiledning. Och så är det nog med de flesta moderater jag känner både i riksdagsgruppen och lokalt hemma i Sjuhärad. Inte minst bekräftade vår senaste partistämma att traditionell feministisk samhällsanalys och könskvotering inte har någon vidare förankring inom moderaterna. De flesta moderater tycker att jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor och män är viktigt, men vi tycker att vårt parti ska finna egna vägar i dessa frågor i stället för att snegla åt gammal unken vänsterretorik.
"Farväl till feminismen?
Inom ramen för seminarieserien "Från järnbruk till hjärnkraft" bjöd Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse till heldag på världsarvet i Engelsberg. Tema för dagen var feminismens framtid. Bland talarna syntes såväl politiker, som den moderata partisekreteraren Sofia Arkelsten och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, som forskare och debattörer.
Det blev en stundtals mycket intressant föreställning som lyckades placera feminismens varande i en kulturell som historisk kontext. Dessvärre stod det efter seminariedagen också klart att regeringens, och kanske framför allt Moderaternas, ambitioner på jämställdhetsområdet dels bygger på en vänsterorienterad maktanalys, dels saknar förmåga att lyfta blicken och engagera sig där problemen verkligen förekommer.
För i ärlighetens namn, för hur många kvinnor i Sverige är det största jämställdhetsproblemet att de ännu inte tillfrågats om att sitta, alternativt inkvoteras, i ett börsnoterat företags styrelse? Hur många kvinnor i Sverige ligger uppe på nätterna och grubblar över huruvida det pågår en hemmafrutrend och vad den i så fall innebär för feminismens framtid?
Sannolikt inte så många att det ens av strategiska skäl skulle vara värt att driva en symbolisk, elitfråga så brett. Ändå är det exakt det bland annat Nya Moderaterna valt att göra. I upprörda ordalag förklarade Arkelsten bland annat att hon som politiker här har att hantera ett reellt samhällsproblem.
Men vari ligger detta samhällsproblem? Varför är det viktigt att det överallt ska vara 50/50 baserat på könstillhörighet? Har jämställdheten blivit ett självändamål? Vad hände med politikens gränser? Vad hände med den liberala grundtesen om att lika rättigheter alltid är rätt? När blev sådant som inte ska spela någon roll - som exempelvis kön - det viktigaste?
Att frågan om kvotering till bolagsstyrelser kunnat bli så het beror givetvis på att den skymmer sikten för de stora, svåra jämställdhetsutmaningarna om vilka aktivisten från nätverket mot hedersvåld, Bahareh Andersson, engagerat talade om. I dagens Sverige finns omkring 70 000 ungdomar som inte själva får välja sin livspartner, flickor och kvinnor som gifts bort på sommarloven, som mördas, misshandlas och trakasseras för att de har den dåliga smaken att vilja bli ett med det samhälle deras föräldrar valt åt dem. Om dessa utsatta människor talas det lite om. Feminismen slår bakut inför multikulturalismen, vinnare ur den striden är de kulturrelativa, de som anser att vi inte kan prata om hedersvåld utan att samtidigt prata om det våld som försiggår hemma hos Svensson. Det är en minst sagt stötande hållning som blundar för de uppenbara skillnaderna samtidigt som offren helt skamlöst reduceras till noll.
Arkelsten nämnde Moderaternas nya idéprogram där formuleringen om "människans frihet" är primär. Det är bra med frihet. Men vad är friheten värd om konsekvensen blir att våra val leder till statistisk ojämställdhet, vilket i sin tur eldar på politikernas längtan efter att få "rätta till"?
Alice Teodorescu"
Socialdemokraterna ohotade mästare i antalet socialbidragstagare
2011-11-12
Den 27 oktober påstod s-ledaren Håkan Juholt att vi just nu har det högsta antalet socialbidragstagare på 35 år, sedan sa han att det var på 36 år. Men det stämde ju inget vidare. Sanningen är att vi 2010 hade 437.000 mottagare av försörjningsstöd (socialbidrag), vilket är en ökning i antal personer sedan året innan men samtidigt minskade det utbetalade stödet i kronor räknat. Men om vi ser över tiden – vilket var det Juholt gjorde – så toppade antalet socialbidragstagare under Socialdemokraternas styre 1996 med 721.000 personer. Det var all time high. Då var vi dessutom 550.000 färre invånare i Sverige jämfört med idag.
Hur man än vänder och vrider på siffrorna så lär Socialdemokraterna vara ohotade mästare i antal socialbidragstagare, i vart fall så länge vi har en regering som värnar jobben och arbetslinjen.
Det finns inga snabba genvägar för att minska beroendet av socialbidrag. Alliansen måste fortsätta värna arbetslinjen, även i tider när konjunkturen faller och arbetslösheten ökar. Att dämpa uppgången i arbetslöshet under dåliga tider är precis lika viktigt som att snabbt minska arbetslösheten när tiderna är goda. Det långsiktiga målet måste vara att arbetslösheten skall ligga på lägsta möjliga nivå både i hög- och lågkonjunktur. Det gör samtidigt att antalet socialbidragstagare minskar.
S-förslagen skulle vara ännu värre än befarat för Sjuhärad
2011-11-11
I dag har jag ett debattinlägg i Borås Tidning med rubriken S-politik ett sänke för Sjuhärad . Temat är detsamma som tidigare artiklar under veckan, nämligen att visa hur hårt Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivareavgifter för unga skulle slå mot kommunerna i Sjuhärad. Nu visar det sig dessutom att de siffror jag fått från Riksdagens Utredningstjänst är i underkant. Detta beror främst på att man inte tagit med de som är 26 år och omfattas av nedsättningen. Dessutom ingår inte lönekostnaden för sommarvikarier i materialet. RUT håller nu på att ta fram ett nytt uppdaterat material, och jag återkommer till detta senare. Jag kan bara förvarna om att kommunernas lönekostnader skulle öka betydligt mer än de siffror jag hittills redovisat om Socialdemokraternas politik hade blivit verklighet.
Tyvärr har jag också gjort ett litet skrivfel i samtliga mina artiklar denna vecka. Jag har råkat förväxla siffrorna för minskningen av antalet sjukskrivna och antalet förtidspensionärer. De korrekta siffrorna är 125.000 färre sjukskrivna och 75.000 färre förtidspensionärer sedan 2006, i artiklarna står det tyvärr tvärtom. Det kanske inte spelar så stor roll för helhetsbilden, men rätt ska vara rätt.
Jorden går nog inte under idag heller
2011-11-11 klockan 11:11
Jag passade på att ta denna bild från datorskärmen nyss. Även om dagen inte är slut än, så vågar man väl ändå konstatera att trots alla domedagsprofeter så går troligen inte jorden under idag heller. Nästa gång alla dessa ettor förekommer samtidigt blir om 100 år. Och då blir det en etta till. Men med all sannolikhet lär nog jorden klara det också.
OECD: Sverige har gjort rätt saker med sjukförsäkringen
2011-11-11
I flera artiklar och blogginlägg har jag påpekat att Sverige idag har 200.000 fler som jobbar är 2006, men också 125.000 färre sjukskrivna och 75.000 färre föritdspensionärer. Det är en ganska imponerande förändring, och en förändring som väcker uppmärksamhet utanför Sveriges gränser.
Ett exempel är OECD. Enligt en intervju (publicerad på Svenskt Näringslivs hemsida den 21 oktober) med OECD:s sjukförsäkringsansvarige Christoffer Prinz, som var ansvarig för OECD:s Sverigerapport, är de kraftigt sänkta sjukskrivningstalen i Sverige är imponerande och förvånande. De relativt små förändringar som gjorts i regelverket brukar inte få sådana här kraftiga effekter säger han. Han menar också att förändringen var nödvändig."Antalet sjukskrivna i Sverige i mitten av 2000-talet hade nått orimliga nivåer. Tidigare kunde man i det svenska systemet vara sjukskriven i fem till tio år. Det fanns ingen bortre gräns. I de flesta länder finns det en gräns efter ett till två år."
När Alliansregeringen tillträdde 2006 genomförde den bland annat sänkt sjukpenning, förändring av arbetsförmågebegreppet, nya regler för läkarna och begränsningar av hur länge man kan få sjukpenning."Det har skett en häpnadsväckande utveckling. Sjukskrivningarna har sjunkit dramatiskt och betydligt färre blir sjukpensionerade. Sverige har verkligen gjort rätt saker" säger Christoffer Printz. Sveriges metod att framför allt ändra regelverket trodde han inte skulle räcka. Idag är han imponerad, och förvånad över resultatet. "Jag har jobbat länge med de här frågorna men jag kan inte säga varför sjukskrivningarna har sjunkit så mycket i Sverige. Det måste antingen handla om att attityden till sjukskrivningar har förändrats eller så är det bara är en tillfällig förändring som snart kommer svänga tillbaka igen".
Problemet med höga sjukskrivningstal finns i många OECD-länder. Det är ofta en komplicerad problematik och svårt att nå resultat. Norge har till exempel försökt sänka sina sjukskrivningstal men misslyckats. Enligt Christoffer Prinz finns det ett systemfel i många länders regelverk som gör sjukskrivningarna längre än vad de behöver vara."Systemen är inte utformade för att få människor tillbaka i arbete. Insatserna är för få om man blir sjuk. Och om man inte blir frisk av sig själv under det första året så är det mycket svårt att komma tillbaka". Att ha tilltro till arbetsförmågan menar Christoffer Prinz är en källa till framgång.
"Bara för att du inte kan jobba med det du gjorde tidigare så betyder inte det att du inte kan jobba alls. Det är väldigt få människor som inte har någon arbetsförmåga alls".
Framtiden får väl visa den fortsatta utvecklingen. För egen del tror jag just att en omfattande attitydförändring i samhället är en viktig förklaring till sjunkande sjuktal. Tydliga politiska signaler brukar ha betydelse.
Besök från valkretsen
2011-11-10
I dag har vi trevligt besök i riksdagen hemifrån valkretsen. En delegation av 25 moderater från Borås och några grannkommuner, samt våra ombudsmän och ett par tjänstemän hälsade på. Efter att ha avlyssnat dagens frågestund i kammaren tog vi med oss våra gäster på en rundvandring i riksdagshuset. Dagen avslutades i Frejasalan i moderaternas lokaler på Mynttorget där jag och mina två moderata riksdagskolleger Cecilie och Ulrik berättade och svarade på frågor om riksdagsarbetet, aktuella politiska frågor och det politiska läget. Och i kväll ska vi ut och äta i Gamla Stan.
S-politik skulle slå mot både jobb och kommunekonomi
2011-11-09
I dag har jag detta debattinlägg i Svenljunga Tranemo Tidning.
Dels som uppföljning till den rapport jag presenterade förra veckan om effekterna av s-förslaget om höjd arbetsgivareavgift för unga, dels som replik till diverse s-debattörer vad gäller Alliansens arbetslinje och jobbpolitik. Ett liknande inlägg finns i Markbladet denna vecka i något kortare variant.
Som sagt var...
2011-11-09
Websidan Europaportalen citerar S-ledaren Håkan Juholts tal igår inför partiets avstamp inför EU-valet 2014. Bland annat sa han att "efter fem år av borgerlig regering saknas visioner om vart Sverige vill ta EU". Juholt utvecklade senare detta inför journalisterna och tillade: "Det är samma sak med Sverige. Det är en mardröm att leva i ett land eller i en kontinent där man inte har idéer för morgondagen. Det är en mardröm att ledas av politiker som saknar idéer".
Detta kommer alltså från ledaren (nåja) för det stora (nåja) oppositionspartiet som inte längre har några som helst egna idéer för framtiden och som byter åsikter hela tiden beroende på partiledarens eller andra företrädares dagshumör.
Kanske inte så konstigt att väljarna just nu sviker (S). De tycker kanske, med Juholts egna ord, att det är en mardröm att ledas av politiker som saknar idéer.
Därför har Sverige fått olika elprisområden
2011-11-08
Jag har fått flera frågor rörande förändringen den första november när Sverige delades in i fyra elområden. Elpriserna blir olika i de olika områdena beroende på tillgång och efterfrågan. I norr produceras mycket och konsumeras lite, i söder är det tvärtom. På grund av flaskhalsar i kraftnäten kan inte tillräckligt med el föras mellan de olika områdena, utan man måste bland annat importera el. Indelningen i elprisområden är inte politiskt beslutad, den är gjord av Svenska Kraftnät, men den sker efter krav från EU-kommissionen, till följd av klagomål från Danmark.
Hur har det då blivit så här? Jo, genom stängningen av Barsebäck 1999 och 2005 skapade dåvarande s-regering ett stort elunderskott i södra Sverige. I princip var det elproduktion motsvarande drygt halva Skånes behov som försvann. Om dåvarande regering hade tagit ordentligt ansvar för sitt avvecklingsbeslut hade man satt fart på utbyggnaden av kraftöverföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige i god tid innan stängningen. Det gjordes aldrig. Det gör att problemet med elunderskott kvarstår än idag.
För att lösa problemen investeras nu många miljarder för att förstärka näten - framförallt genom den så kallade Sydvästlänken. Arbetet sattes igång för flera år sedan, men det tar tyvärr tid. Investeringsbudgeten för Svenska Kraftnät är mer än tio gånger så stor i år (2011) än den var 2005. När Sydvästlänken är klar (beräknat 2015) kommer överföringskapaciteten till elområde fyra att öka med 1200 MW - vilket nästan exakt motsvarar de två Barsebäcksreaktorerna. Under tiden får vi i södra Sverige betala dyrt för gammal dålig s-politik.
Jag har också fått invändningen att det är fel att södra Sverige ska betala mer för elen än norra delen av landet. Men då ska man veta att det mesta är dyrare i norr än i söder, på grund av höga transportkostnader. Det gäller exempelvis bensin, mat och kapitalvaror. Det är alltså inget konstigt i sig att priserna för elen varierar åt andra hållet. Men med en klokare politik hade det ändå inte behövt vara så.
Socialdemokraterna överdriver Sverigedemokraternas betydelse
2011-11-07
Detta är rubriken på en debattartikel i Borås Tidning idag, som jag undertecknat tillsammans med moderaternas gruppledare i riksdagen, Anna Kinberg Batra. Debattartikeln bygger i stort sett på mitt blogginlägg förra veckan om det parlamentariska läget, resultatet av voteringarna och oppositionspartiernas inflytande på politiken.
Vi avslutar artikeln med att konstatera att det är dags med en lite mer nyanserad debatt om hur det parlamentariska läget faktiskt ser ut. Den som påstår att Sverigedemokraterna har väldigt stort inflytande på politiken har fel och 99 procent av besluten går i den riktning som regeringen vill. Alliansen lovade väljarna att inte göra oss beroende av Sverigedemokraterna och det löftet har vi hållit.
Lokala media om min RUT-rapport
2011-11-04
Jag gör nu vad jag kan för att sprida kunskap om min RUT-rapport om hur effekterna för våra kommuner skulle bli om Socialdemokraterna fått igenom sin politik. I går fanns nedanstående artiklar i Markbladet respektive Svenljunga Tranemo Tidning som särskilt belyser de lokala årliga effekterna av Socialdemokraternas förslag om fördubblad arbetsgivareavgift för unga kommunanställda vad gäller Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner.
S-politik skulle slå hårt mot Sjuhäradskommunernas ekonomi
2011-11-03
Den här veckan har jag presenterat en rapport som jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst, och som visar att Socialdemokraternas förslag om att dubbla arbetsgivareavgifterna för unga skulle slå mycket hårt mot Sjuhäradskommunernas ekonomi.
Bakgrunden är ju att Alliansregeringen för några år sedan halverade arbetsgivareavgifterna för anställda under 26 år. Syftet med detta var att göra det billigare att anställa unga, utan att deras löner skulle sänkas. Vi ser nu också hur ungdomsarbetslösheten har sjunkit snabbare än för andra åldergrupper, och det är väl ingen vild gissning att sänkt arbetsgivareavgift haft viss betydelse.
Tyvärr vill Socialdemokraterna dubbla arbetsgivareavgifterna för unga igen, och därmed spara 9 miljarder kronor som man vill använda till annat. När man får kritik för att förslaget skulle drabba kommunerna hävdar man oftast att man skjuter till extra pengar till kommunerna som kompensation. Men det är fel! Det är bara att läsa innantill i Socialdemokraternas egen budgetmotion. Av de nya pengar man trots allt utlovar till kommunerna är det mesta öronmärkt för särskilda ändamål eller nya tvingande reformer och kan inte alls användas för att täcka fördyringen när arbetsgivareavgifterna stiger.
Riksdagens Utredningstjänst har i sin rapport tagit fram fakta för de sex kommunerna i vår valkrets, och det ären skrämmande läsning. Totalt finns ungefär 1.700 kommunanställda under 26 år enligt SCB:s senaste statistik, och fördyringen för kommunerna i Sjuhärad blir med Socialdemokraternas politik sammanlagt 45 miljoner per år. Uppdelat per kommun blir kostnadsökningen 1,4 miljoner för Bollebygd, 2,9 miljoner för Tranemo, 8 miljoner för Mark, 2,2 miljoner för Svenljunga, 4,5 miljoner för Ulricehamn och över 26 miljoner per år för Borås kommun. I ett läge där alla kommuner har ansträngd ekonomi hade en sådan kostnadsökning slagit mycket hårt.
Nu handlar min rapport bara om kommunernas ekonomi, men självklart skulle även landsting/region, statliga företag och myndigheter och alla privata företag drabbas på liknande sätt. För branscher med många ungdomar i personalen skulle kostnaderna öka dramatiskt. Socialdemokraternas förslag skulle hota ekonomi och jobb inom både privat och offentlig sektor. Det har Sverige inte råd med.
Möte med entreprenörer
2011-11-02
Dagens företagsbesök i Norra Halland var mycket lyckade. Första besöket var på Skårs Gård i Gällinge söder om Fjärås, ett konferens- och upplevelseföretag med egen butik och restaurang, till största delen inrymt i charmigt ombyggda äldre uthusbyggnader. (bilden tv). Andra besöket gick till restaurang Ester i centrala Kungsbacka (den bilden blev tyvärr misslyckad), där ett två kompanjoner driver flera restauranger och pubar i staden och bidrar till att skapa ett levande centrum. Sedan blev det besök hos Dermanord/Maria Åkerberg, ett framgångsrikt företag inom kosmetikabranschen som specialiserat sig på naturliga och ekologiska produkter. (bilden th, där jag och min riksdagskollega Michael Svensson står tillsammans med Maria och Mikael Åkerberg som äger företaget gemensamt). Dermanord håller till i en fantastisk och futuristisk byggnad i Frillesås, med både utbildningslokaler, laboratorium, kontor, tillverkning och lager.
Vart och ett av de besökta företagen har en sak gemensamt, de har någon gång de senaste åren blivit utsedda till årets företag i Kungsbacka kommun. De har också det gemensamt att de drivs av engagerade och framgångsrika entreprenörer. Som alltid vid denna typ av besök får man med sig spännande historier om företagets uppbyggnad och får en bild av det hårda arbete som ligger bakom. Man få också en massa spännande tankar och synpunkter att arbeta vidare med i riksdagen. Några nedslag i de budskap vi fick med oss:
* Företag i restaurangbranschen kan omöjligen erbjuda alla anställda heltidstjänster, då går inte verksamheten ihop. Man måste kunna ha personer på deltid och extrapersonal vid behov.
* Momssänkningen på restaurang och cateringstjänster trodde båda restaurangföretagen skulle medföra att man ökade upp anställningstiden för de anställda eller möjligen att man skulle anställa fler. Inte minst för att avlasta ägarna som idag ofta jobbar sju dagar i veckan.
* Man upplevde Kungsbacka kommun som en bra kommun att vara företagare i. Att få serveringstillstånd till klockan 03.00 är exempelvis en självklarhet i Kungsbacka. Det är det som bekant inte i Mark, där anser kommunen sig alltid veta bäst och vill att människor ska gå hem redan klockan 01.00.
* Alla småföretagare tycker att det är för mycket krångel med blanketter och rapporter och kontroller som kostar både tid och pengar.
* Skattereglerna är ofta anpassade för större företag och passar inte alltid för småföretag.
* Sjuklöneansvaret för anställda de första två veckorna av en sjukskrivning kan slå mycket hårt mot mindre företag med få anställda.
I dag gör jag tre spännande företagsbesök i Kungsbacka
2011-11-02
Inför dagens verksamhetsbesök i Kungsbacka kommun har jag och mina två riksdagskolleger Michael Svensson och Henrik Ripa skickat ut nedanstående pressmeddelande. Vid frågor går det bra att kontakta mig enligt nedan.
Pressmeddelande 2011-11-02
Riksdagsledamot Jan Ericson (M)
Telefon 070-6956828
Tre riksdagsledamöter träffar tre superentreprenörer
Riksdagsledamöterna Henrik Ripa (Lerum), Jan Ericson (Ubbhult) och Michael Svensson (Falkenberg) träffar idag tre superentreprenörer i Kungsbacka kommun för att diskutera hur regeringens politik har påverkas deras verksamheter och hur de ser på framtidens arbetsmarknad.
Regeringen har inte bara satsat på jobbskatteavdrag och socialförsäkringsfrågor, en viktig del av arbetslinjen är också att förbättra företagsklimatet i Sverige. Därför har regeringen gjort många förbättringar för företagare. Däribland finns satsningen på tjänstesektorn och restaurang- och livsmedelnäringen, men också regelförenklingar.
"Jag tycker det är väldigt positivt att restaurangbranschen får sig ett lyft med den sänka momsen, nu gäller de att momssänkningen slår igenom på sysselsättning och priser för konsumenterna", säger Michael Svensson som själv varit krögare innan har blev invald i riksdagen.
"När företagen växer och kan anställa nya medarbetare är det viktigt att arbetskraften är matchad mot företagens behov, där spelar regeringens satsningar på högre kvalitet i utbildningssystemet stor roll", tror Jan Ericson som är ledamot i Riksdagens utbildningsutskott.
"Växande företag är grunden för att jobben ska bli fler och att välfärden ska fungera. Dessutom vet vi att arbetslöshet inte bara är förödande för ekonomin, den som inte har ett jobb att gå till lider också större risk att bli sjuk eller drabbas av ohälsa", säger Henrik Ripa som sitter i Riksdagens Socialutskott.
Under dagen besöker vi följande företag:
Skårs gård – Årets företagare i Kungsbacka 2011
Eva-Marie och Johnny Ivarsson har genom framgångsrikt arbete utvecklat Skårs Gård till ett framgångsrikt företag inom upplevelse- och restaurangnäringen. Företaget är en synnerligen värdig representant för matlandet Sverige. De visar också med sin företagsamhet att det går att driva företag på landsbygden.
Restaurang Ester - Årets företagare i Kungsbacka 2010
Restaurang Ester startades 2002 av Pernilla Acar Boström och Aziz Acar. Nu har paret tre restauranger i centrala Kungsbacka. Nyckel till framgång för krögarna har varit att de tre restaurangerna, Esters, Pascha Lounge samt Black Pearl har olika inriktning och fyller olika behov hos besökarna.
Dermanord - Årets företagare i Kungsbacka 2008
Dermanord producerar krämer, smink och andra produkter med naturliga och gärna ekologiska ingredienser. Råvarorna kommer helst från Sverige, och från närområdet köper företaget rapsolja, honung och tång. Företaget har mottagit flera prestigefyllda utmärkningar så som Årets Superföretag och företagets grundare Maria Åkerberg tilldelades utmärkelsen Årets Kvinnliga Stjärnskott år 2009.
Moderat historielektion
2011-11-01
Historia är viktigt för att förstå dagens problem, se historiska samband och inte göra om gamla misstag. Men i grunden är det viktigare för ett politiskt parti att ha en politik för dagens och framtidens utmaningar än att lägga orimligt mycket kraft på att älta vad som hände för 100 år sedan. Med tanke på de senaste veckornas debatt om moderaternas historebeskrivning kommer här ändå lite fakta som visar hur det faktiskt var.
Allmän och lika rösträtt för män: Högern genomförde den allmänna rösträtten för män till riksdagens andra kammare 1907. När den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén lade sin proposition om avskaffandet av den 40-gradiga röstskalan till kommuner och landsting (som i sin tur valde riksdagens första kammare) på hösten 1918, var högern allt annat än entusiastisk, men man accepterade förändringen. När beslutet togs i riksdagen den 17 december 1918, var det utan votering i första kammaren och med ett ändringsförslag från högern (som röstades ned) i andra kammaren. Men högern gick inte emot propositionen.
Kvinnlig rösträtt: Beslutet om kvinnlig rösträtt fattades våren 1919. Beslutet togs utan votering den 24 maj 1919, och Högern stod därmed bakom beslutet. Med anledning av att det i år är 90 år sedan den kvinnliga rösträtten användes första gången har Riksdagens Utredningstjänst på eget initiativ gjort en historisk sammanfattning av hur denna rösträtt växte fram. Det visar sig att de mest aktiva pådrivarna i frågan från början var en högerman och en socialdemokrat.
Folkpensioner: Folkpensionerna infördes 1913 av en liberal regering. Det var högerregeringen, med Arvid Lindman som statsminister, som 1907 som tillsatte utredningen som konstruerade förslaget.
Semester: Högern var inte emot införandet av 2-veckors semester 1938, men ville genomföra detta i en långsammare takt än regeringen hade föreslagit och var också oenig med regeringen om hur reformen skulle finansieras. Högern gick inte heller emot förslagen om 3 respektive 4 veckors semester 1951 respektive 1963 men hade ändringsförslag gällande ikraftträdandet. 1976 infördes fem veckors semester av en borgerlig regering där moderaterna ingick.
Allmän sjukförsäkring 1946: Högern stödde förslaget, men ville att staten skulle stå för 61% av kostnaden i stället för regeringens förslag på 72%.
Allmänna barnbidrag 1947: Högern hade ändringsförslag, men motsatte sig inte införandet av allmänna barnbidrag. Förslaget antogs av en enhällig riksdag.
Fri sjukvård 1953: Förslaget innebar ingen helt fri sjukvård, men en utbyggnad av sjukförsäkringen och lägre patientavgifter. Högerpartiet motsatte sig inte reformen, men ansåg att beslutsunderlaget var för dåligt, bland annat eftersom det inte fanns med något om hur reformen skulle finansieras. Högern begärde därför att beslutet skulle skjutas upp tills dessa frågor var lösta.
ATP-reformen 1959: I denna fråga röstade Högern nej. Men man hade ett eget förslag till tjänstepension enligt en annan modell. Om detta förslag hade genomförts i stället hade vi idag haft ett mycket pålitligare och gedignare pensionsystem.
Sanktioner mot Apartheid 1960: Partiets linje har varit att om Sverige ska delta i sanktioner mot ett annat land så ska de ha en folkrättslig grund (d.v.s. i praktiken att de ska vara beslutade av FN). Att inte ställa upp på ensidiga svenska aktioner, var inte detsamma som att stödja apartheid.
Fakta visar alltså att kritiken mot moderaterna för våra historiska ställningstaganden i huvudsak helt saknar grund. I de fall högern/moderaterna röstat emot viktiga reformer har det sällan handlat om ett motstånd mot själva reformen, utan om att vårt parti haft andra förslag till lösningar eller finansiering eller krävt bättre beslutsunderlag. Och i ett antal fall har moderaterna aktivt medverkat till förändringarna eller till och med varit i regeringsställning när reformerna införts. Samtidigt har alla svenska partier saker i sitt förflutna som med dagens kunskaper och synsätt känns tveksamma. Men man måste alltid se detta i ljuset av hur samhället såg ut då. Varje politiker formas av sin samtid, och vissa av de beslut vi fattar idag kommer säkert att upplevas som konstiga om 100 år.
|
