Blogg augusti 2011

Ska populism eller realism styra satsningarna på infrastruktur?

2011-08-31

Gårdagens besked från regeringen om en extra jättesatsning på drift och underhåll av vägar och järnvägar har tagit emot positivt från de flesta håll. Men kritiker på både ledarsidor och opposition vill som vanligt vill ha mer. Jag blir uppriktigt förvånad över alla starka röster som alltid kräver mer pengar till precis allt, trots att man vet hur viktigt det är att regeringen tar ansvar för statens finanser i det allvarliga ekonomiska läge som råder i omvärlden. Hur många oansvariga politiker och ledarskribenter finns det egentligen? Har de helt missat hur det ser ut i omvärlden?

Faktum är att regeringen haft Trafikverkets bedömningar som grund för den extra satsningen. Beloppet, 5 miljarder, ligger på den nivå som Trafikverket klarar av att omsätta i vettiga insatser under de kommande två åren, åtgärder som går att sätta igång snabbt utan långa planeringstider. De som efterfrågar mer pengar än vad Trafikverket själva tror sig kunna göra något vettigt av har väldigt mycket att förklara. Är det sunt förnuft eller populism som ska styra satsningarna på infrastruktur?




Ännu mer pengar till drift och underhåll av vägar och järnvägar

2011-08-30

Alliansens partiledare presenterade idag en kraftfull extrasatsning på infrastruktur under åren 2012-2013. Satsningen ska rikta in sig på drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder på både järnväg och väg. Sammanlagt uppgår satsningen till 5 miljarder kronor, varav 3,6 miljarder kronor till järnväg och 1,4 miljarder kronor till väg.

Denna satsning på drift och underhåll görs alltså utöver Alliansens tidigare rekordstora satsningar på ny infrastruktur. Aldrig har den svenska infrastrukturen fått så stora tillskott som under Alliansregeringen. Anledningen till dagens besked är självklart att underhållet av vägar och järnvägar varit eftersatta under många år. Ska nyinvesteringarna komma till sin rätt måste också den befintliga infrastrukturen fungera. Alliansen har satsat extra även på underhåll och drift flera gånger de senaste åren, senast förra året tillfördes 800 miljoner extra. Men behoven är stora, och dagens besked välkommet. En positiv bieffekt är att dessa pengar kommer att skapa ökad sysselsättning i en tid då världskonjunkturen svajar och arbetslösheten riskerar att öka igen.




Vem ska ta ansvar för näthatet?

2011-08-30

Internet kan vara en stor demokratisk tillgång. Det har vi sett exempel på i vår omvärld, där den fria kommunikationen till och med välter diktaturer över ända. Samtidigt nås vi av allt fler exempel på hur internet missbrukas för att sprida hatpropagada, främja extremism och rasism, eller underblåsa våld och hot mot enskilda personer. Enligt statistik från Brå anmäldes bara i Sverige 161 brott med antisemitiska motiv och 272 brott med islamofobiska motiv förra året. Att det kan finnas ett samband mellan ett ökat antal hemsidor med rasistiska syften och brott som begås i samma syfte är ingen särskild vågad gissning.

Frågan om näthatet aktualiseras också i helt andra sammanhang. Efter Elfsborgs seger mot IFK Göteborg i Allsvenskan nyligen frodades näthatet på olika forum, det handlade om kraftfulla och otäcka hot, oftast anonyma, riktade mot domaren och mot enskilda spelare. En spelarens adress lades ut på forumet i bästa maffiastil och hans familj nämndes vid namn. Ett annat exempel på näthatet inom fotbollen var när en allsvensk fotbollstränare i Stockholm för några år sedan valde att lämna sitt uppdrag på grund av allt värre hot från de egna supportrarna, något som också blåstes under på olika forum. Nätet används även för att organisera rena uppgörelser mellan våldsbenägna grupperingar kring olika lag, utan minsta koppling till någon fotbollsmatch. Det är ingen vild gissning att den hårdare tonen och den ibland hatiska stämningen mellan olika grupperingar före, under och efter fotbollsmatcher har en direkt koppling till det växande näthatet.

Nyligen skickade jag en debattartikel till Borås Tidning med lite tankar kring det här med "näthat". Artikeln publiceras i Borås Tidning idag. Min poäng är att brott som begås på nätet självklart ska utredas och de skyldiga dömas, men att det knappast är en framkomlig väg att inbilla sig att man löser alla problem genom att ropa på strängare lagstiftning, censur och hårdare kontroll från myndigheterna. Dagens lagstiftning kriminaliserar redan brott på nätet. Det som behövs i övrigt är ett ökat ansvarstagande från alla de som driver nättidningar, hemsidor, bloggar, forum eller chattsidor. De har ett ansvar för att de som uttrycker åsikter gör detta på ett balanserat sätt. Dessutom behövs ett ökat personligt ansvarstagande från alla andra, och att vi som är vuxna är goda förebilder för de unga.

Det känns som ett sammanträffande att min artikel publiceras samma dag som Aftonbladet meddelar att man stoppar anonyma kommentarer till sina artiklar i nättidningen, och dagen efter att Expressen beslutat att förhandsgranska alla kommentarer i sin nätupplaga. Även Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har valt att skräpa upp rutinerna kring kommentarer i sina nättidningar. Det känns som vettiga initiativ. Men diskussionen om hur man ska bekämpa näthatet lär säkert fortsätta.




Att representera Sverige utomlands ingår i riksdagsuppdraget

2011-08-29

I dag har Expressen en traditionell "avundsjukeartikel" med anledning av att ledamöterna i Riksdagens Näringsutskott just nu är på två olika utrikes resor i Kina respektive Brasilien. En av deltagarna i delegationen till Kina är min lokale moderate riksdagskollega från valkretsen, Cecilie Tenfjord Toftby.

Tidningen gör stor sak av dessa "lyxresor på skattebetalarnas bekostnad". Jag undrar i mitt stilla sinne om en liknande diskussion skulle kunna uppkomma i något annat land än i Sverige? Att kostnaden för utskottens resor bara är en liten bråkdel av Riksdagens totala kostnader nämns självklart inte i artikeln.

Inte heller framgår det hur våra program för denna typ av resor ser ut. Jag redovisar alltid mina tjänsteresor öppet på bloggen, dag för dag. Den som vill se hur en typisk utskottsresa ser ut kan exempelvis ta en titt på den utskottsresa till Sydkorea som jag var på med Arbetsmarknadsutskottet i september 2007. Programmet var oerhört späckat och större delen av tiden gick jag i mörk kostym och slips i 40-gradig värme i samband med alla besök hos parlamentet, olika myndigheter, politiker, fackföreningar och näringslivsorganisationer. Resan var oerhört intressant och givande, men det var knappast en "nöjesresa". Läs reseberättelsen och bedöm själv.

Anledningen till att varje utskottledamot åker med på en utrikes utskottsresa varje mandatperiod är flera. Ett syfte är att träffa människor i andra länder som arbetar med liknande frågor och lära av varandra. När mitt utskott, Utbildningsutskottet, åker på sin resa 2012 (sannolikt till Kina) så kommer besök med koppling till skolor, universitet och forskning att stå i fokus, och vi kommer säkert att träffa skolmyndigheter och skolpolitiker också. Ett annat syfte är att vi som riksdagsledamöter är representanter för Sverige vid besök i i andra länder, precis som regering, kungahus, företag, fackföreningar och organisationer från Sverige. Vi som finns i det svenska parlamentet är en del av det officiella Sverige och vi har en självklar roll för att försöka skapa kontakter och gynna handel och rörlighet för Sveriges bästa. En del i detta är att vi vid våra resor oftast även träffar svenska företrädare för näringsliv och olika organisationer i det besökta landet, och ofta även den svenske ambassadören eller konsuln. När andra länders parlamentariker och andra officiella personer besöker Sverige ställer vi på samma sätt upp och tar emot dem när de besöker vår Riksdag. Detta är en del av det internationella samarbetet mellan Sverige och andra länder.

Jag skäms inte alls för att det ingår en självklar uppgift att representera Sverige i mitt riksdagsuppdrag. Det är självklart en intressant del i uppdraget att besöka andra länder och deras parlament. Men jag är övertygad om att vi också hjälper till att skapa en positiv bild av Sverige och tycker det vore mer märkligt om vårt svenska parlament inte hade denna roll.




Tack!

2011-08-29


Det var riktigt kul att fylla år!

Tack för alla trevliga hälsningar, alla som kom och hälsade på under gårdagen och
åt lite mat och tårta i glada vänners lag, och alla som hörde av sig på annat sätt.
Inte minst ett antal hundra hälsningar via facebook. Och tack för trevliga presenter!

Födelsedagen blev ett riktigt trevligt minne!





Lika gammal som Berlinmuren...

2011-08-28

För några veckor sedan fyllde Berlinmuren 50 år. Den byggdes strax innan jag föddes, och idag är det därmed min tur att passera halvseklet. Borås Tidning var hemma och hälsade på förra veckan och gjorde detta lilla "hemmahosreportage". Tyvärr blev det fel födelsedatum i artikeln, och för den som eventuellt funderar på att komma och gratulera mig den 28 september kan jag bara meddela att det är i dag jag fyller...








Arbetslösheten fortsätter minska, inte minst för ungdomar

2011-08-25

Dagens siffror från SCB visar att arbetslösheten i Sverige fortsätter minska. I juli 2011 uppgick antalet arbetslösa till
359 000, en minskning med 56.000 personer. Det betyder att 6,9 procent är arbetslösa, jämfört med 8,0% för ett år sedan. Antalet långtidsarbetslösa, de som har varit arbetslösa mer än 26 veckor, har minskat med 27 000 till 111 000 personer.

Arbetslösheten minskar för alla grupper, men särskilt mycket för ungdomar och för kvinnor. Kvinnor har nu lägre arbetslöshet än män. Bland ungdomarna är det idag 27.000 färre arbetslösa, vilket är en kraftig minskning på ett år. För den breda gruppen ungdomar 15-24 år minskade arbetslösheten från 19,7% till 16,5%. För den mer relevanta åldersgruppen 20-24 år (där inte studerande som söker extrajobb ingår i lika stor utsträckning) minskade arbetslösheten från 16,9% till 13,3%.

Att arbetslösheten fortsätter minska i Sverige, till skillnad mot den ökning som ses i många länder i vår omvärld är ett styrketecken. Om konjunkturen skulle försämras framöver så har Sverige ett bättre utgångsläge än de flesta andra länder. Det är självklart viktigt att Alliansen står fast vid sin arbetslinje. Självklart får vi också draghjälp av den demografiska utvecklingen med många pensionsavgångar, som underlättar för ungdomar att få jobb. Att långtids- arbetslösheten minskar är dessutom ett kvitto på att arbetsmarknadspolitiken inte alls fungerar så dåligt som det ibland påstås.




Glädjande besked - ingen regionsammanslagning med Värmland

2011-08-24

Efter ett antal års diskussioner blev det igår klart att det inte blir någon sammanslagning av Västra Götalandsregionen och Värmland. Ett mycket glädjande beslut. De kraftfullaste rösterna mot ett sammangående har hörts från Moderaterna i både Västra Götaland och Värmland.

Själv har jag tidigare kraftfullt argumenterat mot en sammanslagning vid VästraGötalands-Moderaternas interna diskussioner. Detta eftersom jag tycker Västra Götaland redan är en alldeles för stor koloss, som dessutom inte styrs särskilt effektivt. Människorna upplever redan att de är alldeles för långt från besluten. Att avgående regiondirektören fick fallskärm i onödan och tillträdande regiondirektören fick en extremt orimlig lön är bara två exempel på att regionpolitiken lever sitt eget liv, långt från medborgarna. Regionens ekonomi är ansträngd trots hög skattesats, kollektivtrafiken kostar enorma summor utan att ge den service som människor efterfrågar och sjukvården ger oss knappast valuta för pengarna. I det läget vinner vi inget på att göra regionen ännu större. Bättre att se till att sköta det vi redan har ansvar för och se till att det fungerar. De flesta av mina moderata kolleger verkar tycka som jag, och Moderaterna i Värmland likaså. Nu slipper vi en sammanslagning, vilket givetvis inte förhindrar ett utökat samarbete med Värmland på lämpliga områden för invånarnas bästa.




Diktaturerna faller som höstlöv

2011-08-24

För tjugo år sedan föll stora delar av diktaturerna i Östeuropa. De Baltiska staterna blev fria, Tyskland återförenades och demokratin utvecklades i de gamla kommunistländerna. Detta har firats på många håll de senaste veckorna. De flesta människor i det gamla Östeuropa lever idag ett betydligt bättre liv än före kommunismens och Berlinmurens fall.

Kanske ser vi nu en liknande våg av händelser i Norra Afrika och Mellanöstern. Tunisien och Egypten har gjort sig av med sina diktatorer, och Libyen verkar nu slutgiltigt ha gått samma väg. I Syrien verkar en liknande process vara i full gång.

För Libyen återstår dock enorma problem. Att störta Ghaddafi är något som kan förena alla rebeller. Men vilken väg ska Libyen nu gå? Ett land utan parlament, utan regering, i stort sett utan myndigheter och fungerande styre ska förhoppningsvis omvandlas till en demokrati. Det blir ingen enkel resa. Både muslimska fundamentalister och andra extremister måste hållas kort om Libyen ska kunna bli en modern demokrati med fulla mänskliga fri- och rättigheter.

Vad gäller de störtade diktatorerna kan de väl lämpligen behandlas på samma sätt som de fallna höstlöven och kastas på historiens sophög.




FAS 3 ur en vanlig skattebetalares synvinkel

2011-08-23

FAS 3 får ju ofta mycket kritik i media. I dag finns för omväxlings skull också det omvända på insändarsidan i Borås Tidning, en minst sagt kraftfull invändning mot en tidigare insändare där en deltagare i FAS 3 beklagade sig. Även om insändaren är väldigt tillspetsad, drar alla långtidsarbetslösa över en kam och dessutom bitvis är väldigt hård i tonen, så speglar den samtidigt en annnan sida av saken. Nämligen en stor frustration hos många som släpar sig till jobbet varje morgon och försörjer både sig själv och andra som inte arbetar. Dessa frustrerade människor finns också.

I insändaren påpekas mycket riktigt att de som finns i FAS 3 före dess har funnits lång tid hos Arbetsförmedlingen och haft rätt att delta i ett antal olika aktiviteter eller utbildningar - utan att det lett fram till ett nytt jobb. Ofta glöms detta bort i debatten om FAS 3. FAS 3 kan utvecklas och göras bättre, men att avskaffa FAS 3 som oppositionen vill skapar fler problem än det löser.

I övrigt kan jag bara konstatera att självklart ska den som är arbetslös ha både rättigheter och skyldigheter. Dessa två saker måste alltid hänga ihop om våra ersättningssystem ska vara långsiktigt hållbara.






Stort intresse för mina kritiska blogginlägg mot Queerinstitutet

2011-08-22

Axess-bloggen har uppmärksammat och kommenterat mina blogginlägg om turerna kring Göteborgs Universitets samröre med den antidemokratiska och våldsbejakande rörelsen Queerinstitutet. Många, sannolikt helt nya, bloggläsare har strömmat till min sida de senaste dagarna.

I det senaste inlägget på Axessbloggen framgår för övrigt att det även finns andra odemokratiska organisationer som stöds med skattemedel. När riksdagen kommit igång på allvar kommer jag att lyfta frågan på lämpligt sätt, och jag överväger också en riksdagsmotion om saken. Svenska skattebetalare ska kunna känna att deras skattepengar inte används för att stödja antidemokratiska och våldsbejakande rörelser, det är det minsta man kan begära.




Ytterligare 28.000 unga har fått jobb det senaste året

2011-08-22

Statistiska centralbyråns senaste statistik visar att ytterligare 28000 unga mellan 18-24 gick till jobbet i juni i år jämfört med juni förra året. Det innebär en ökning med 4,9 procent. Nu har 593 000 unga sysselsättning. De nya siffrorna är ett tydligt tecken på att regeringens insatser mot ungdomsarbetslöshet fungerar.

Alliansen har redan gjort stora förbättringar, även om det finns mer att göra. Till exempel har vi halverat arbetsgivaravgiften för unga under 26, och det finns också möjlighet till ekonomiskt stöd om man har ofullständiga betyg men ändå vill fortsätta studera. Andra insatser som redan har genomförts är införda lärlingsutbildningar och nystartsjobb – där anställningen är subventionerad för företag som anställer människor som har varit arbetslösa under lång tid. Men den tveklöst största och viktigaste satsningen är Alliansens satsning på skolan. Ofullständiga betyg och avhopp är några av de vanligaste orsakerna till arbetslöshet. Därför behövs våra stora satsningar och reformer på skolområdet för att ungdomar ska få en chans att stå väl rustade för framtidens arbetsliv.

Statsminister Fredrik Reinfeldt lämnade under sitt sommartal i helgen ytterligare ett positivt besked till Sveriges unga. Trots ekonomisk oro i världen prioriterar alliansregeringen sänkt restaurangmoms. Väldigt många unga får sitt första jobb inom restaurangbranschen. Sänkta kostnader där innebär fler arbetstillfällen, eller, om vi går mot sämre tider, i vart fall många unga att slippa bli arbetslösa.




Ju(g)holts ansvarslösa sommartal - med lögnen som vapen

2011-08-21

Det är fult att ljuga, Håkan Ju(g)holt!

Socialdemokraternas partiledare höll idag sitt sommartal. Kontrasterna mot Statsminister Reinfeldts återhållsamma tal i går kunde inte varit tydligare. Många kritiska mediaröster kommenterar Juholts tal, exempelvis SVT:s kommentator på textTV. Man konstaterar att det inte verkar som om Juholt överhuvudtaget upptäckt att världen är inne i en ny allvarlig ekonomisk kris, och att Socialdemokraternas löften är minst lika vidlyftiga som i våras. Det framgår inte heller något alls om hur S-kalaset ska betalas. Kanske inte så konstigt att Socialdemokraternas partisympatier verkar falla igen, i vart fall om man ska tro dagens Sifomätning. Oansvarig populism brukar bara löna sig kortsiktigt, på längre sikt är det ansvarstagande som gäller, och inte minst i den oroliga tid vi lever i just nu.

För egen del reagerade jag mest på att Juholt nu börjat använda lögnen som vapen. Jag brukar undvika att beskylla mina politiska motståndare för lögn, men i detta fall är det så uppenbart att det måste kommenteras. I sitt tal sa nämligen Juholt, direkt riktat till regeringen, att ”det inte är ansvar att sänka skatten för löntagare och höja den för pensionärerna”. Juholt vet att vi inte kommer att sänka skatten för löntagarna just nu, och han vet att det definitivt inte finns några förslag om att höja skatten för pensionärerna. Vi har inte höjt skatten någon gång för pensionärerna under våra fem år vid makten, däremot har Alliansen sänkt skatten för pensionärerna i flera steg de senaste åren, med totalt 10 miljarder kronor. Det är den första skattesänkningen för pensionärer i modern tid. När Juholt trots kunskap om detta använder denna typ av argumentation, helt byggd på lögner, så förtjänar han ett nytt namn. Ljugholt.




Göteborgs Universitet tar avstånd från Queerinstitutet

2011-08-19



Debatten om Göteborgs Universitets samröre med den våldsbejakande extrema vänsterrörelsen Queerinstitutet har nu nått Göteborgs-Posten, som ställt de ansvariga vid Göteborgs Universitet mot väggen. I dagens tidning (klicka på bilden för läsbar storlek) tar prefekten för den ansvariga institutionen, Lisbeth Lewander, tydligt avstånd för Queerinstitutet. En annan av de direkt ansvariga för samarbetet, Lena Martinsson, lektor i genusvetenskap vid Göteborgs Universitet är inte lika tydlig och säger sig inte ha känt till allt om Queerinstitutet, mer än att hon "visste" att man arbetade utifrån demokratiska värderingar. Hade hon läst innantill på Qeerinstitutets hemsida hade det varit helt uppenbart för henne att denna organisation står så långt man kan komma från alla demokratiska värderingar.

Självklart finns också en kommentar på GP:s kultursidor, där journalisten Elin Grelsson visserligen pliktskyldigast tar avstånd från bilden på statsministern med kikarsiktet från ett gevär i pannan. Men i nästa andetag försvarar hon institutet och påstår att uppståndelsen bara handlar om att borgerliga skribenter jagar Queerinstitutet av politiska skäl (!).

Det är uppenbart att Elin Grelsson tillhör en av de många uttalande vänsterjournalisterna på GP:s kultursidor. Det förvånar inte, och det är därför jag sällan finner något värde i att läsa kultursidorna i dagstidningarna. Men nu vet vi också vad i vart fall några av genusforskarna och lärarna på genusvetenskapen i Göteborg går för. Nästa gång de uttalar sig i olika genusfrågor vet vi att det underliggande syftet snarare är en politisk kamp mot kapitalismen och ett aktivt stöd för extrema åsikter på vänsterkanten. Allt beskostat av våra skattemedel.




Vänsterns minne är ibland väldigt kort

2011-08-19

I onsdags hade jag och min ordförande i utbildningsutskottet, Margareta Pålsson (M) denna slutreplik i Borås tidning. Detta som svar till Ida Legnemark (V), kommunpolitiker i Borås, som i sin replik på vår förra artikel hade sina egna teorier om varför lärarlönerna har halkat efter. Hon skyllde på kommunaliseringen av skolan och det fria skolvalet.

I vår slutreplik påpekar vi att Ida Legnemark verkar ha glömt att Vänsterpartiet röstade för en kommunalisering av den svenska skolan! Moderaterna däremot röstade nej. Vi moderater har hela tiden tyckt att kommunaliseringen av skolan var olycklig. Men att i dagsläget föra tillbaka skolan i statlig regi är inte så enkelt som det låter, och vi har därför valt att i stället skärpa den statliga regleringen och tillsynen av skolan för att garantera en mer likvärdig skola över hela landet. Samtidigt genomför vi de största skolreformerna i Sverige sedan folkskolereformen 1842.

När det gäller det fria skolvalet är denna möjlighet viktig för eleverna. Påståendet från Legnemark att det lett till omfattande utflöden av vinstmedel från friskolor till skatteparadis saknar grund. Faktum är att de flesta fristående skolor drivs av föreningar eller organisationer utan vinstsyfte. Av de aktiebolag som driver skolor är det ett fåtal som gör vinst på sin verksamhet, och de flesta av dessa återinvesterar vinsten i sin skola. Det fria skolvalet kan naturligtvis inte förklara de låga lärarlönerna. Tvärtom är det så att många fristående skolor ser ett värde i att höja lönen för sina lärare. Detta skapar en konkurrens om duktiga lärare, vilket i sin tur bidrar till att höja läraryrkets status.

Vänsterpartiets linje i skolpolitiken är häpnadsväckande. Man vill tillbaka till flumskolan, förbjuda läxor, ta bort alla betyg, och förbjuda friskolor. Och avskaffa jobbskatteavdraget vilket skulle höja lärarnas skatt ganska ordentligt och äta upp alla eventuella löneökningar. Vänsterpartiets skolpolitik känns lika ofräsch som partiet i övrigt, och ofta isolerar sig Vänsterpartiet helt från alla övriga riksdagspartier genom sin extrema linje i ett antal frågor.




Genusvetare samverkar med våldsbejakande vänsterextremister

2011-08-18

Ibland är verkligheten värre än dikten. Sedan en tid pågår ett samarbete mellan institutionen för genusvetenskap vid Göteborgs Universitet och Göteborgs Queerinstitut. På Queerinstitutets hemsida kan man läsa följande: "Under 2010 startade genusvetenskapen vid Göteborgs universitet och Göteborgs Queerinstitut ett samarbete. Det var ett gemensamt intresse för den heteronormskritiska antikapitalismen som samlade personer aktiva på båda håll." Samarbetet består enligt hemsidan av gemensamma seminarier och föreläsningar där man kan lära sig mer om revolutionär queer antikapitalism. Vid föreläsningarna har anställda lektorer från Göteborgs Universitet medverkat som föreläsare och arrangörer, och föreläsningarna har hållits i Universitetes lokaler.

Jaja, stollar finns det ju gott om kanske någon säger. Då rekommenderar jag att läsa hela den text som jag länkar till på Queerinstitutets hemsida. Några korta utdrag:
"En queer antikapitalism kämpar inte för homosexuella arbetares rättigheter utan för en rättvisa som gör den homosexualitet och det arbete vi känner idag överflödiga."//
"Det kan också betyda en kritik av de privilegier som fördelas ojämlikt mellan människor utifrån normerande tolkningar av deras kroppar och känslor. Och det betyder att privilegiesystemen, exploateringen och alieneringen inte går att ses som åtskilda, organiseringen av arbete förstås som beroende av och återverkande på organiseringen av begär."//
"Queerforskning kan visa hur ekonomin naturaliseras eller utmanas genom konstruktioner av sexualitet och genus. Det hetereosexuella komplementära paret artikuleras och framstår som givet genom att ges ekonomiska komplementära relationer och vice versa. ”Han” görs genom att framställas som producent snarare än konsument och ”hon” som konsument snarare än producent. Denna artikulation mellan sexuella diskurser och ekonomiska kan stärka bägge dessa diskurser."//
"Det går att bedriva en förträfflig antikapitalism utan att kalla den queer. Fast då handlar det också om abstraktioner, vad man kallar saker, och själv vill jag ju gärna kalla en bra antikapitalism för queer. Och med ”bra” menar jag då inkluderande, självorganiserad och revolutionär."




Göteborgs Queerinstitut arrangerar också "Heterohatets dag". Man har marknadsfört denna årliga aktivitet bland annat med ovanstående bild. På sin hemsida skriver man: "Vi har utlyst den 25:e augusti till Heterohatets Dag. Detta är en dag då vi under glädjeyra kan få utlopp för all vår rättmätiga vrede mot heterosamhället. Vi hoppas att dagen så småningom skall firas över hela världen med samhällsomstörtande kroppsakter, subversiva talhandlingar, politiskt medvetna backanaler, sång, dans, eufori, sex, tumult, kravall, querell, uppror och hångel. Kort sagt: som en glädjefull dag, fylld av hat." Mer om heterohatets dag (förra årets aktivitet) finns att läsa på denna hemsida.

Mer kommentarer i frågan finns i denna artikel på Newsmill där bland annat Universitetes roll analyseras närmare. Man kan också läsa om saken på Axess-bloggen. För mig är den avgörande frågan hur Göteborgs Qeerinstitut, som alltså bara någon månad efter massmorden i Norge marknadsför en aktivitet med en bild där en person siktar på statsministern i sitt kikarsikte, kan ha ett organiserat samarbete med Göteborgs Universitet som betalas med skattemedel. Som ledamot av riksdagens utbildningsutskott kommer jag att gräva mer i detta. Fortsättning följer...




Könskvoteringsstrid inom Centerpartiet

2011-08-17

Jag var inte ensam om att reagera kraftigt på det rent stolliga förslaget från Centerpartiets jämställdhetsgrupp om att könskvotera föräldraförsäkringen (se bloggen den 15/8). I går bemötte också en av de Centerpartistiska partiledar- kandidaterna, Annie Lööf (fd Johansson), utspelet från sina egna partivänner på ett oväntat kraftfullt och befriande sätt i en debattartikel i Aftonbladet

I princip skriver hon samma sak som jag skrev på min blogg. Ett utdrag ur artikeln: "I Centerpartiet har vi alltid ­strävat efter generösa, enkla och frihetliga lösningar ­inom välfärden och socialförsäkringarna. Våra värderingar om trygghet och frihet har kommit till uttryck i en framgångsrik kombination av solidarisk finansiering och indi­viduell valfrihet. Den prin­cipen har led­sagat oss när det gäller viktiga reformer som val av vårdgivare och möjlig­heten att välja skola. Därför blir jag mycket­ ­förvånad när Center­partiets jämställdhetsgrupp vill ­göra precis tvärt om och kvotera dagarna i föräldraförsäkringen. Att individua­lisera föräldra­försäkringen ­låter bra, men leder ­samtidigt fel. Redan i dag får två föräldrar som skaffar barn hälften av dagar­na var. Däremot finns en möjlighet att ­föra över ­dagar ­mellan varandra för att kunna ta hand om sina barn på det sätt som passar var och en bäst. Detta är i grunden bra. Låser vi fler dagar flyttar vi besluten om barnens omsorg från köksborden till riksdagshuset. Det ligger långt från våra vär­deringar om valfrihet i välfärden och att beslut ska fattas så nära dem som berörs som möjligt.

Annie Lööf avslutar debattinlägget med orden "I Centerpartiet ska vi fort­sätta förnyelsen av vår politik. Det handlar om att utveckla nya förslag som ligger i linje med ­våra grund­värderingar och under­lättar livet för våra väljare. Vi ska inte adoptera gamla lösningar och skrivbordsprojekt från Social­demokraterna och Vänstern.". Min övertygelse är att hon knappast försämrat sina möjligheter att väljas till ny partiledare efter detta kraftfulla utspel. De flesta Centerpartister är borgerliga och ogillar socialistiska förslag, oavsett varifrån de kommer.

Enstaka röster för utökad könskvotering av föräldraförsäkringen hörs tyvärr av och till i samtliga fyra Allianspartier, inklusive Moderaterna. Vi som tillhör den stora majoritet inom våra partier som är emot detta måste hålla ihop och försvara borgerliga värderingar inom Alliansen. Ingen annan än vi kommer att ta striden för svenska föräldrars rätt att bestämma själva.




Förslaget om skatt på finansiella transaktioner är dumt på riktigt

2011-08-16

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy föreslog idag på en gemensam presskonferens en skatt på finansiella transaktioner. Ett osedvanligt dumt och ogenomtänkt förslag, och i mitt tycke alltför mycket inspirerat av okunniga politiker och debattörer på vänsterkanten som inte begriper hur de finansiella marknaderna fungerar. Många tycker säkert rent spontant att det är bra att de illa omtyckta bankerna och finansföretagen tvingas betala en extra skatt. Men de glömmer en viktig sak - finanssektorn kommer att vältra över alla dessa skatter på kunderna i form av höjda räntor och högre avgifter. Så fungerar det alltid. Kunderna får betala.

En annan effekt lär bli att stora delar av handeln med värdepapper kommer att lämna EU och i stället skötas från andra länder. Då mister EU en massa jobb i finanssektorn, och skatteintäkterna från den nya skatten blir inte heller särskilt stora.

Förslaget om en skatt på finansiella transaktioner är i grunden helt feltänkt, och andas mest desperation och ett behov från politikerna att försöka visa handlingskraft. Det vore mycket bättre att länderna i EU på allvar tog tag i det grundläggande problemet att man gör av med mer pengar än man har och tvingas låna till mellanskillnaden. Ingen finansskatt i världen kan lösa detta problem.




Ekonomiskt ansvarstagande väger alltid tyngst för Alliansen

2011-08-16

I dag meddelade finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt, inte helt oväntat, att Moderaterna anser att förslaget om ett femte jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och höjd brytpunkt för den statliga inkomstskatten bör skjutas på framtiden. Anledningen är att statens budget behöver extra goda ekonomiska marginaler på grund av den ekonomiska oron. Ambitionen är dock fortfarande att skattesänkningarna ska genomföras under mandatperioden, under förutsättning att det finns utrymme. Övriga Allianspartier har samma syn på saken.

I eftermiddags kommenterade jag saken i direktsändning i Radio Sjuhärad, som försökte pressa mig med att det innebär ett brutet vallöfte. Jag påpekade att det inte är en korrekt beskrivning. I Alliansens valmanifest och löfte till väljarna i valet 2010 var fortsatta reformer för arbete, inklusive sänkt inkomstskatt genom ett femte steg i jobbskatteavdraget, en av huvudpunkterna. Men samtidigt var vi väldigt tydliga med att Sveriges offentliga finanser samtidigt ska vara långsiktigt hållbara och att alla reformer ska prövas mot reformutrymmet. Vi sa tydligt i alla stora valdebatter att det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra eller skjuta på reformer eller tillföra ytterligare finansiering om den ekonomiska verkligheten i vår omvärld kräver det. Och nu är vi tyvärr där, vilket ingen trodde så sent som i våras.

Som jag berättade på bloggen förra veckan och i debattinlägget i Borås Tidning i helgen är Sverige ett av de sex länder i världen som anses ha de starkaste statsfinanserna och den högsta kreditvärdigheten, och Sveriges ekonomi är i dag en av de starkaste i Europa. Den svenska ekonomin har under senare tid utvecklats mycket positivt och vi står starkt i den finansiella orkanen. Samtidigt har finanskrisen i många av Europas länder övergått i en skuldkris, och USA har fortsatta allvarliga ekonomiska problem vilket skakar världsekonomin och dämpar den ekonomiska återhämtningen. Det allvarliga internationella läget och osäkerheten kring det europeiska banksystemet kräver extra säkerhetsmarginaler i den svenska statsbudgeten, och då får skattesänkningarna vänta. Det handlar om att ta ansvar i en ekonomiskt osäker tid.

I dagens radioinslag fanns ett antal besvikna röster, främst från pensionärer, som såg fram mot en skattesänkning, och reportern frågade mig som sagt också om det inte var ett svek mot vallöftena att inte genomföra femte steget av jobbskatteavdraget. På ett sätt är jag glad över att det finns ett sådant intresse idag hos media och allmänheten för skattesänkningar, och att besvikelsen blir så stor när skatten inte sänks. Det visar att allt fler inser att sänkta skatter för löntagare och pensionärer med låga eller normala inkomster faktiskt har väldigt stor betydelse, och att Alliansens syn på skattetrycket börjar få fäste hos svenska folket. Man kan konstatera att Alliansen under sina fem år har sänkt skatterna kraftigt för löntagarna. Nästan alla heltidsarbetande (99 procent) har fått skattesänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent över 1 500 kronor per månad. En undersköterska har sedan jobbskatteavdraget började införas fått en hel extra månadslön efter skatt! Betydelsen av detta ska inte underskattas. Samtidigt har vi sänkt skatten för pensionärerna med 10 miljarder, och det är första gången i modern tid som pensionärerna fått sänkt skatt. Vi i Alliansen är alltid beredda att ta strid för sänkta skatter, vi har visat att vi både vill och kan sänka skatter, och det är viktigt att alla har klart för sig att Alliansen är enda garanten för att skatterna stegvis också kommer att minska i den takt som samhällsekonomin klarar av. Ingen annan regering skulle ha samma ambition. Vi vet att oppositionen alltid avvisar skattesänkningar, oavsett hur statsfinanserna ser ut. Däremot gillar man att höja skatter.

Slutligen ger det lite perspektiv på uppståndelsen efter dagens besked när man jämför Sverige med andra länder i omvärlden. I många europeiska länder diskuteras just nu hur mycket löner och pensioner ska sänkas, hur mycket skatterna måste höjas, hur stora nedskärningar som krävs i välfärden och hur mycket pensionsåldern måste höjas. I Sverige tvingas vi avstå från ännu en skattesänkning, men det finns inga planer på höjda skatter och vi har fortfarande utrymme för en del reformer. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik slipper svenska folket nedskärningar och skattehöjningar. I ljuset av detta tror jag de flesta kan acceptera att nästa års utlovade skattesänkningar får vänta lite.




Gastkramande fotbollsfest med lyckligt slut

2011-08-15

Kvällens fotbollsderby mellan Elfsborg och IFK Göteborg blev en gastkramande pärs inför storpublik, 15.722 åskådare. Matchen hade precis allt man kan önska sig av en het västsvensk derbymatch.

Redan efter en minut gjorde Elfsborg 1-0, och spelet därefter gav mersmak. Men Blåvitt ville annorlunda, och kvitterade till 1-1. Elfsborg gjorde sedan 2-1, men Blåvitt kom tillbaka en gång till och kvitterade till 2-2 i 86:e minuten. Vi trodde då nog lite till mans att det skulle bli ett oavgjort resultat. Men i andra övertidsminuten avgjorde Elfsborg matchen och satte 3-2. Återigen fixar man segermålet alldeles i slutet av matchen, något som börjar bli en vana.

Att förlora i slutminuten är grymt, men ett oavgjort resultat hade känt ganska orättvist med tanke på att Elfsborg ägde matchen under långa perioder. Blåvitt var bra, men Elfsborg var helt enkelt bättre, och segern kändes rättvis, i vart fall sett med gulsvarta ögon. Nu fortsätter Elfsborg att skugga Helsingborg i jakten på guldet med bara nio omgångar kvar. Övriga lag ligger långt efter.

Fotot ovan kommer från IF Elfsborgs hemsida. Övriga bilder tog jag från ståplats (guliganläktaren).






Beklämmande kvoteringsutspel från tunga centerpartister

2011-08-15

I går fanns en mycket förvånande debattartikel i Svenska Dagbladet, skriven av fyra centerpartister som representerar partiets jämställdhetsarbetsgrupp. Bland namnen finns Annika Qarlsson och Fredrik Federley, två tunga centerpartister som jag känner mycket väl efter fem år i arbetsmarknadsutskottet och socialförsäkringsutskottet. I artikeln skriver man att man vill se en helt induvidualiserad föräldraförsäkring, dvs att den lagstiftningsvägen ska kvoteras lika mellan föräldrarna. Jag är minst sagt förvånad.

I artikeln sammanfattar man sina tankar med orden "När individens eventuella valfrihet inom befintligt system läggs i vågskålen mot kvinnors livslånga lönekarriär, pensioner och frihet, väger det senare mycket tyngre för ett parti som vill se inkomster jämnt fördelade mellan kvinnor och män. Med andra ord, politikernas jämställdhetsmål väger tyngre än den enskilde medborgarens frihet att ta besluit om sitt eget liv. Så talar endast sanna solcialister. Det är så långt från liberalism man kan komma. Om det är på detta sätt Centerpartiet tänker locka nya väljare tror jag man är inne på helt fel spår. Överförmynderi har aldrig lockat borgerliga väljare.

Jag ska också unna mig att vara extra tydlig. Om ett förslag till skärpning av kvoteringen av föräldraförsäkringen skulle läggas fram för riksdagen, oavsett regering, skulle jag rösta nej. I denna fråga hjälper ingen partipiska i världen, detta handlar om min grundläggande syn på relationen mellan politiken och människorna. I min värld är detta en sådan fråga där politikerna ska hålla sig borta från den enskilda människans rätt att besluta om sitt eget liv. Den åsikten kommer jag aldrig att kompromissa bort, och det har också varit ett av mina vallöften både 2006 och 2010.




Skammens mur

2011-08-14



Den här helgen är det 50 år sedan Berlinmuren började byggas. Detta extrema exempel på socialistiskt förtryck, där man var tvungen att spärra in hela befolkningen för att de inte skulle fly bort från det "socialistiska drömsamhället". Märkligast är väl att så många svenska politiker på vänsterkanten regelbundet besökte dåvarande DDR och gullade med förtryckarregimen. Än idag finns vilsna socialister och kommunister i Sverige och andra länder i Europa som längtar tillbaka till den gamla kommunisttiden.



Muren byggdes två veckor innan jag föddes, och under mina första 28 år var muren en del av verkligheten. Men den 9 november 1989 rasade både socialistsamhället och muren slutligen samman av folkligt vrede. Jag minns det så tydligt, känslan att ett nytt Europa höll på att födas.

Många ungdomar har en väldigt vag bild av berlinmuren, järnridån, kommunismen och kalla kriget. Men detta är lika viktigt att påminna om som allt det hemska som hände under nazistregimen och förintelsen i Tyskland. Faktum är att kommunismen orsakat betydligt fler dödsoffer än vad Hitlertyskland gjorde. I dag finns några få socialistiska förtryckarregimer kvar. Nordkorea är en, där befolkningen inte tillåts lämna landet. Cuba är ett annat socialistland där människor riskerar livet för att försöka fly över havet, bort från förtrycket. Vitryssland i vår närhet kanske inte direkt spärrar in sin befolkning, men människor lever ändå under en totalitär socialistisk regim.




Sverige står stabilt i snålblåsten

2011-08-14

I dag har jag en artikel i Borås Tidning med rubriken Sverige står stabilt i snålblåsten . Artikeln bygger på mitt blogginlägg i samma ämne häromdagen. Budskapet är att Sveriges stabila ekonomi och höga kreditvärdighet inte är någon slump utan ett resultat av en ansvarsfull ekonomisk politik och ett tydligt fokus på arbetslinjen. Det är viktigt att Sverige fortsätter på den inslagna vägen.

Jag varnar samtidigt för Socialdemokraternas tilltagande populism. Den kan snabbt förstöra omvärldens förtroende för Sverige, inte minst om S lyckas skapa majoriteter i riksdagen tillsammans med SD, MP och V om ansvarslösa förslag.




Många reaktioner på lagen mot sjöfylleri

2011-08-12

De senaste veckorna har jag fått ett ganska stort antal mail från båtägare som ogillar den nya lagen mot sjöfylleri. Lite förvånad är jag att reaktionerna kommer i år, med tanke på att lagen började gälla den 1 juni 2010. Men kanske är det först nu lagen blivit känd bland båtfolket?

Diskussionen om att skärpa lagstiftningen mot sjöfylleri har pågått under många år. Den moderata riksdagsgruppen var i grunden tveksam till en lagskärpning, bland annat eftersom det skulle bli uppenbart svårt att kontrollera att de nya reglerna efterlevs. Sådana lagar är inte helt lyckade. Dessutom fanns det redan ett regelverk som gjorde sjöfylleri straffbart om man visat oaktsamhet eller vållat en olycka när man varit berusad. Men den politiska verkligheten var att en stor majoritet i riksdagen, över blockgränserna, ville ha en lagskärpning. Från oppositionen krävdes dessutom ännu hårdare regler än de som Alliansen till slut enades om.

Den nya lagen blev en kompromiss inom Alliansen, och gäller sedan 1 juni 2010. Lagändringen innebar att straffansvaret för sjöfylleri utvidgades genom att det infördes en fast, nedre promillegräns på 0,2 promille, och gäller den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Reglerna gäller dock endast för större fartyg, antingen en motorstyrka som ger en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. Regeln gäller både yrkessjöfart och fritidssjöfart. Vid en alkoholkoncentration av minst 1,0 promille kan man dömas för grovt sjöfylleri.

Den nya lagen införde också en möjlighet att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov på sådana personer som omfattas av den nya promilleregeln. Det föreslås att proven ska få tas av polismän och tjänstemän vid Kustbevakningen. Om den som är skyldig att lämna prov vägrar att medverka till det eller på grund av en sjötrafikolycka inte kan lämna ett prov, föreslås att blodprov får tas på honom eller henne.

Den dåvarande oppositionen (s, v, mp) reserverade sig och krävde att de nya reglerna skulle gälla betydligt fler fartyg, nämligen för fartyg med en längd över sju meter och med en maxhastighet av 7 knop. Men riksdagen avvisade oppositionens förslag och gick på Alliansens linje.

Hur har då utfallet blivit? Av uppgifter i media framkommer att det verkar vara mindre omfattande sjöfylleri denna sommar jämfört med tidigare. Om det är så får man väl ändå medge att lagen gjort viss nytta, trots sina brister. Samtidigt finns kritik från alla håll, polis och kustbevakning menar att den nya lagen är tandlös och svår att tillämpa, medan alltså delar av båtfolket tycker att lagen är överdrivet hård. För egen del tycker jag frågan är svår. Å ena sidan ska man givetvis inte vara alkoholpåverkad när man framför stora båtar. Å andra sidan kan det vara knepigt med den praktiska tillämpningen när man lever dygnet runt på en båt, sover, äter, och tar ett glas eller två när man ligger i hamn. Vad gör man exempelvis om båten av någon anledning oväntat måste flyttas för att undvika skador, eller om man oplanerat tvingas starta båten för att försöka rädda en person i vattnet? Jag har förståelse för att det finns kritik mot regelverket, men förhoppningsvis utvecklas en praxis där man gör en skälighetsbedömning. Man ska ju inte heller glömma att liknande problem faktiskt kan uppstå om man behöver flytta en bil i en nödsituation och ingen helt nykter förare finns på plats. Ingen ifrågasätter lagstiftningen mot rattonykterhet trots att även den lagen då och då kan medföra tillämpningsproblem.




Regionledningen slarvar bort skattebetalarnas pengar

2011-08-09

För en tid sedan stod det klart att den nytillträdande regiondirektören i Västra Götalandsregionen, Ann-Sofie Lodin, kommer att få 170 000 kronor i lön varje månad, alltså ungefär 50.000 kronor mer per månad än statsministern. Utöver detta ska stora pensionsavsättningar göras för hennes räkning. Enligt min mening är detta arvode fullständigt huvudlöst och helt orimligt. Jag förstår inte hur politikerna i regionstyrelsen tänkt. Det klassiska argumentet att "det är så marknaden ser ut" håller inte. De ledande regionpolitikerna är faktiskt en del av denna marknad, och kan själva sätta ned foten och markera mot orimlig lönesättning.

I går avslöjade Sveriges Radio dessutom att när den gamla regiondirektören Johan Assarsson slutar i höst, på egen begäran (!), får han över två miljoner kronor i fallskärm. Detta trots att han enligt det avtal som skrevs när han började 2004 inte skulle få något avgångsvederlag om han sa upp sig själv. Men då skrevs ett nytt avtal med regionstyrelsens ordförande, Gert-Inge Andersson (S), som ger Assarsson 140.000 kronor i månaden i ett helt år, dvs över två miljoner kronor i fallskärm...

Orsaken till det nya avtalet sägs vara att regionstyrelsens presidium ville att Assarsson skulle stanna kvar över det extra regionvalet. Regionstyrelses ordförande, socieldemokraten Gert-Inge Andersson säger till P4 att det vore besvärligt att rekrytera en ny regiondirekör då en valrörelse pågår. Det är nog det sämsta argument jag hört för att slarva bort två miljoner av skattebetalarnas pengar. Regionen hade säkert överlevt några månader utan direktör.

Man kan ju förstå att Regionen har ont om pengar till sjukvården när man ser hur lättvindigt politikerna hanterar skattebetalarnas pengar. Alla politiker som varit inblandade i detta beslut borde skämmas, oavsett partifärg.




Bättre att sossarna snarast stoppar Juholts sedelpress

2011-08-08

Socialdemokraternas ekonomiske talesperson Tommy Waidelich är enligt media orolig för världsekonomins framtid och rasen på världens börser, och begär att riksdagens finansutskott extrainkallas. Jag har inga direkta synpunkter på när finansutskottet ska träffas, och tror nog att utskottes ordförande Anna Kinberg Batra (M) har full koll på detta. Men Waidelichs oro för finansoron känns som ett rent hyckleri.

Waidelich och partiledare Juholt borde i stället omedelbart ta avstånd från Socialdemokraternas alla ofinansierade löften som man strött omkring sig de senaste året. Är det något som oroar finansmarknaden så är det oansvariga politiska löften. Löftena finns som jag tidigare berätta om samlade på vår nya websida "juholtssedelpress.se.

Bästa bidraget för att ytterligare stärka tilltron till svensk ekonomisk politik vore om Socialdemokraterna snarast skrotade denna populistiska sedelpress.




Sverige ett av sex länder i världen med allra högst kreditvärdighet

2011-08-07

Expressen har gått igenom kreditvärderingsinstitutens ranking av världens länder, med anledning av nedgraderingen av USA:s kreditvärdighet. Man konstaterar att endast 16 länder i världen numera har högsta möjliga kreditvärdighet, nämligen "triple A". Av dessa sexton länder anser de två största kreditvärderingsinstituten Standard & Poors och Moodys att Kanada, Frankrike, Tyskland, Norge, Sverige och Schweiz sticker ut och är de allra högst rankande länderna i världen totalt sett.

En personlig reflektion är att det är väl känt att tyska och franska banker är väldigt exponerade för stora krediter till flera länder i södra Europa. Om farhågorna besannas och exempelvis Italien eller Spanien skulle drabbas av liknanade problem som Grekland så finns stor risk att Frankrike och Tyskland skulle få bekymmer. Den exklusiva gruppen länder med högst kreditvärdighet kan i så fall bli ännu mindre.

Sverige är alltså ett av de sex länder i världen som har allra högst kreditvärdighet. Det innebär i sin tur att de svenska räntorna hålls på en lägre nivå än annars, och att den svenska kronan håller sitt värde bättre än den annars skulle ha gjort. Svenska folket får därigenom också lägre låneräntor, lägre priser på importprodukter, och lägre inflation. Vi har också ett bättre utgångsläge att hantera framtida möjliga finanskriser och skuldkriser i världen än nästan alla andra länder. Men det finns inget utrymme för slarv med den svenska ekonomin, och alla oansvariga eller ofinansierade politiska utspel och löften inför höstens statsbudget bör naturligtvis förpassas till papperkorgen.




Krönika: Elfsborgs alla målskyttar kan bli guld värda

2011-08-05

Elfsborg blev igår utslagna ur kvalet till Europa League, men det går desto bättre i allsvenskan. Drömmen om guld lever verkligen i år. Allt mer tyder faktiskt på att Helsingborg och Elfsborg kommer att göra upp om guldet, inte minst efter att IFK Göteborg slog AIK i går (inte medräknat i tabellen här bredvid). Om Elfsborg lyckas besegra Kalmar på söndag ser läget oerhört bra ut, och försprånget blir hela nio poäng före Kalmar med bara 10 omgångar kvar att spela.

Det finns många anledningar till att vara optimist när det gäller en gulsvart allsvensk seger i år. En av dessa är det stora antalet målskyttar i målfarliga Elfsborg. Om detta och en del annat skriver jag i veckans krönika på Elfsborgs hemsida.




Klok moderat riksdagsledamot sågar tankarna på könskvotering

2011-08-05

Vid ett antal tillfällen har jag fått klart för mig att motståndet mot könskvotering ofta kommer från unga kvinnor som inte accepterar bilden av att de skulle vara underlägsna männen och behöva könskvoteras i olika sammanhang. Detta har bland annat visat sig på Moderata partistämmor de senaste åren där många unga MUF-tjejer tagit för sig i debatten. Samma sak märks emellanåt även i debatten kring familjepolitiken och inte minst fokuset på överdriven genuspedagogik. De unga kvinnorna är klarsynta och tror på sin egen och andras förmåga att välja själva och forma sina egna liv.

När man är en av 97 moderata riksdagsledamöter känner man mer samhörighet med vissa av sina partikolleger än med andra. En av mina nya riksdagskolleger, Jessica Rosencrantz från Stockholm, och även ordförande för MUF i huvudstaden, är definitivt en av mina själsfränder. I förrgår gick hon till hårt angrepp mot minister Nyamko Sabunis förslag till könskvotering till offentliga bolagsstyrelser i ett debattinlägg på Newsmill. Hon menar att könskvotering är lika fel i offentliga bolagsstyrelser som i privata. Det är lätt att instämma.

Jag har ju själv vid flera tillfällen tagit hård strid internt i mitt parti mot röster som föreslagit könskvotering. Detta har utan tvekan gett mig en eller annan intern fiende i partiet, men det kan jag leva med. Jag vänder mig främst mot det kollektivistiska synsättet som är förutsättningen för alla former av kvotering. Detta synsätt är enligt min mening inte borgerligt utan socialistiskt, och jag kommer alltid att sätta mig emot alla typer av kvoteringskrav, oavsett om det gäller ålder, kön, etnicitet eller något annat.

Jessica skrev nyligen även nedanstående utmärkta artikel på SvD Brännpunkt där hon tar avstånd från påståendena från högljudda genuspedagoger om att fri lek är skadligt för barn. Jessica uppmanar oss att låta våra barn slippa genuspolitiskt genomsyrade lekar och låta dem vara just barn! Det känns så skönt när man som snart 50-årig man får stöd i sina åsikter i kritiken mot det överdrivna fokus som idag finns kring genusforskning och kvoteringsfrågorna - och det från unga moderata politiker som är partiets framtid. Det finns hopp!

Typisk vänsterlogik kring fri lek

Barn ska inte tillåtas att leka som de vill på dagis, utan kontrolleras och styras av genuspedagoger. Det säger Ingemar Gens på Idagsidan i SvD (16/5). Men det vore i praktiken ett försök att forma ”en ny människa”, ett politiskt experiment av gigantiska mått med stora risker och moraliska tveksamheter. Naturligtvis ska förskolepersonal uppmuntra till pedagogiska aktiviteter, men att pressa barn till att enbart ägna sig åt genuspolitiskt godkända lekar är vansinne.

För det första är genusvetenskapen inte särskilt vetenskaplig. Den kan definitivt inte svara på vad de långsiktiga psykiska och sociala konsekvenserna blir för barn som hindras från att leka fritt. Hur kommer barn som utsatts för detta sedan må som känsliga tonåringar?

För det andra är resonemanget ”fri lek är inte fri” baserat på typisk vänsterlogik. Mönstret går igen i debatten om hemmafruar. Kvinnor som väljer ”fel” väljer inte fritt, men ”rätt” val är oproblematiska. På samma sätt är valet ofritt när pojkar leker med bilar och flickor med dockar, men inte när det förhåller sig tvärtom.

För det tredje är förskolan offentligt finansierad. Med dagens samhällsystem har få föräldrar ekonomisk möjlighet att själva ta hand om sina barn och har inget annat val än att lämna dem till förskolan. Akademiker på höga hästar har ingen rätt att pådyvla vanliga hederliga föräldrar en riskfylld och politiskt motiverad uppfostran av deras barn.

En studie från Harvard University visade i fjol att schimpansflickor använder pinnar som dockor och att schimpanspojkar leker med pinnar som vapen. Behövs det måhända genuspedagoger även på Kolmården?

JESSICA ROSENCRANTZ (M) riksdagsledamot och ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Stockholm





Bra lärare ska ha högre lön

2011-08-04

I Borås Tidning idag har jag och Margareta Pålsson (ordförande i Utbildningsutskottet) ett debattinlägg om lärarlöner. Vi påpekar att lärarnas löner är en viktig del när det gäller att rekrytera nya lärare och höja läraryrkets status. Vi nämner också att ett antal moderatledda kommuner toppar listan när det gäller satsningar på lärarlönerna.

I ärlighetens namn ska man väl medge att kommunerna i Sjuhärad inte varit särkilt bra på att prioritera lärarlönerna över tid. Och detta oavsett borgerligt eller socialistiskt styre. Här finns mycket mer att göra.




Värmande besked - omhändertagna barnen i Mark är hemma igen!

2011-08-02

I dag fick jag ett mycket värmande och glädjande meddelande från en glad mamma och pappa som fått tillbaka sina tre barn efter att de fördes bort av kommunen till ett utredningshem för nio veckor sedan. Meddelandet var kort:

"Barnen hemma nu - leker med kamrater för fullt, varav två ska sova över!!"

Sällan har ett så kort meddelande utstrålat så mycket lättnad och lycka. Bakgrunden är att ansvariga politiker i Socialutskottet i Mark enhälligt beslutat att barnen ska få komma hem igen, eftersom politikerna inte anser att det finns någon grund för ett omhändertagande. Polisen har också lagt ned utredningen om påstådda brott. Det mesta tyder på att beskyllningarna mot föräldrarna helt enkelt har varit grundlösa. Men trots detta tvångsomhändertogs alltså barnen och hämtades i skolan mitt framför ögonen på sina kompisar. Man kan tycka att man borde ha lite mer på fötterna innan man tar till en så drastisk åtgärd. Vad jag förstår hade socialtjänstens tjänstemän inte ens gjort hembesök hos familjen! Kommunens agerande har fått hård kritik från ledande experter, liksom från Socialstyrelsen, och jag tror inte sista ordet är sagt när det gäller att utkräva ansvar för detta övergrepp mot tre små barn och deras föräldrar.




Deltagarna ger FAS 3 gott betyg

2011-08-02

Arbetsförmedlingen har under våren och sommaren genomfört en omfattande granskning av de arbetsmarknadspolitiska programmen Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar, med tyngdpunkt på Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Granskningen består av en uppföljning av nästan samtliga anordnare inom fas 3, totalt 6 620 uppföljningar, samt intervjuer med 850 slumpvis utvalda deltagare. Därutöver har samtliga arbetsförmedlingschefer med områdesansvar deltagit i en enkät. I dag presenterades resultatet av granskningen. Det är till stora delar en riktigt trevlig läsning, även om det också finns saker att förbättra.

* Intervjuer med 850 slumpvis utvalda deltagare (av totalt 26.500 deltagare) visar att 77 procent är helt eller delvis nöjda med sin fas 3-plats. Närmare åtta av tio anser att uppgifterna är meningsfulla. Av dem som inte är nöjda anger hälften att ersättningen är för låg, och 45 procent vill ha mer stöd från sin arbetsförmedlare.
* De flesta av de 6.620 anordnarna av fas 3-platser har fått godkänt. Arbetsförmedlingen har dock i 269 fall avbrutit samarbetet med anordnare av fas 3-platser, och i 270 fall har man krävt korrigeringar för att kunna fortsätta samarbetet med anordnaren.
* Sedan varje kvartal sedan 2009 har andelen som lämnat Fas 3 och övergått till arbete eller utbildning successivt ökat. Det senaste halvåret gick 3320 personer till jobb eller studier. Av de totalt 36 900 deltagare som gått in i fas 3 har 5 500 eller 15 procent gått till arbete eller utbildning. Det är en bra siffra med tanke på att vi talar om personer som varit mycket långt från arbetsmarknaden och varit arbetslösa länge. (Resultatet är också betydligt bättre än det man fick med de gamla plusjobben, min anm).

Arbetsförmedlingen föreslår också ett antal förbättringar i sin rapport. Bland annat vill man att arbetsuppgifterna i fas 3 ska bli mer lika riktiga jobb. Man kommer även att se över möjligheterna att sätta in ytterligare insatser och program för personer inom fas 3. Ersättningsmodellen för anordnarna inom fas 3 kommer också att ses över så att den mer utgår ifrån verkliga kostnader och att övergångar till ett reguljärt arbete stimuleras.

Slutsaten är tydlig - fas 3 fungerar faktiskt riktigt bra, och med tanke på målgruppen, långtidsarbetslösa som står väldigt långt från arbetsmarknaden, är resultaten bra. Verkligheten ser helt annorlunda ut jämfört med den högljudda kritik som kommit från den politiska oppositionen. Och med de förbättringar som Arbetsförmedlingen nu tänker genomföra kommer det att bli ännu bättre. Det känns samtidigt bra att man nu har bättre kontroll på anordnarna och att de mindre seriösa, som vi tyvärr vet har funnits, inte får förnyat förtroende. Utöver Arbetsförmedlingens egna förslag har regeringen även beslutat om att det ska bli möjligt med viss arbetsmarknadsutbildning för deltagare i Fas 3 i de fall där det bedöms kunna leda till ett arbete i anslutning till avslutad utbildning.

Dagens rapport är faktiskt ännu ett bevis på att Alliansens arbetslinje fungerar. Men det finns mörka moln vid horisonten - hela fas 3 hotas! En samlad opposition bestående av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet drev ju före sommaren igenom "tillkännagivande" från riksdagen till regeringen att alla anvisningar av långtidsarbetslösa personer till jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas 3 ska stoppas! Detta trots att vi redan då visste att fas 3 ger färska referenser, arbetsgemenskap och ett nätverk som ökar chanserna till förankring på arbetsmarknaden. Med oppositionens förslag blir långtidsarbetslösa personer kvar i den andra fasen i jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) utan de möjligheter att få direkt kontakt med en arbetsplats som den fas 3 ger.

Det märkligaste med riksdagsbeslutet är kanske ändå att oppositionen bara var överens om en enda sak - att man inte gillar fas 3. Men man har däremot inget gemensamt förslag om vad som ska komma i stället. Faktum är att inte ens något av de enskilda oppositionspartierna har något eget alternativ till Fas 3. Det enda man är överens om är att man vill stoppa en åtgärd som bevisligen fungerar riktigt bra. Jag förstår inte hur dom tänker.




Socialdemokraterna backar om besparingarna på regeringskansliet

2011-08-01

I vintras tvingade ju den samlade oppositionen (S, SD, V och MP) regeringskansliet att genomföra permanenta besparingar på 300 miljoner kronor per år. Besparingskravet fick stor uppmärksamhet i media. Besparingarna drevs igenom av oppositionen trots att Alliansen gjorde klart för dem att det bland annat skulle drabba utrikesförvaltningen hårt, och bland annat leda till nedlagda ambassader. Men trots alla argument tyckte oppositionen tydligen det var viktigare att vinna en votering än att lyssna på sakargumenten. Det är för övrigt inte enda gången under förra riksdagsåret som vi kunnat konstatera detta fenomen.

Men idag backade plötsligt Socialdemokraterna, och gjorde på egen hand upp med regeringen om att återställa de 300 miljonerna till regeringskansliet.

"Jag är hemskt glad att vi nu kan undanröja konsekvenserna av det beslut som riksdagen fattade före jul, och som innebar en permanent indragning av anslag till regeringskansliet", säger statsminister Fredrik Reinfeldt till Rapport.

Det är bara att konstatera att verkligheten hann ifatt Socialdemokraterna. Dåliga populistiska beslut är kanske kul för stunden när man lyckas rösta ned ett regeringsförslag, men de är inte lika trevliga att leva med när man tvingas ta ansvar för konsekvenserna. Förhoppningsvis kommer Socialdemokraterna att ta mer ansvar även i andra frågor framöver.