Blogg april 2011

Fler fattiga barn utan sänkt skatt på arbete

2011-04-30



I dag har jag ett lägre debattinlägg i Borås Tidning som bemöter en del angrepp de senaste
veckorna mot min rapport om att jobbskatteavdraget motverkat barnfattigdom. Förra lördagen
ägnade Borås Tidning även sin ledare åt denna fråga och min utredning. Ledaren finns att läsa
nedan. Bland annat påpekar man att barnfattigdomen var högre under Göran Perssons och
Socialdemokraternas tid vid makten än vad den är idag. Klicka på bilderna för läsbar storlek!





En riktigt bra vecka för Elfsborg

2011-04-29

Efter en lite trevande inledning på allsvenskan har Elfsborg haft en riktigt bra vecka.
Förra helgen blev det storseger mot svenska mästarna Malmö FF med 3-0 hemma
på Borås Arena, och Elfsborg spelade ut fjolårets guldmedaljörer fullständigt. I kväll
följdes detta upp med en klar 2-0-seger borta mot GAIS. Elfsborg närmar sig nu toppen
i Allsvenskan, även om man spelat en match mer än övriga lag.

I dag publicerades även min första gästkrönika för säsongen på Elfsborgs hemsida.






Utmärkt moderat omsvängning om redovisning av partibidrag

2011-04-28

Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten meddelar idag att Moderaterna omedelbart och ensidigt kommer att börja offentliggöra namnen på de privatpersoner som skänker mer än 20.000 per år till partiet. Beloppsgränsen följer det utredningsförslag som presenterades får några år sedan. Beskedet idag är en välkommen förändring från Moderaterna. Jag har själv varit lite kritisk till att vi tidigare satt oss emot öppen redovisning av större ekonomiska bidrag. Väljarna har ett befogat intresse av att vet hur partierna finansieras. Visst finns det givetvis goda skäl att skydda valhemligheten och inte röja människors partisympatier offentligt. Men det är ju endast större bidrag som vi tänker redovisa offentligt, mindre summor kommer man även i framtiden att kunna skänka utan att ens namn offentliggörs, och det känns rimligt.

Moderaterna tar sedan många år endast emot bidrag från privatpersoner, aldrig från företag eller juridiska personer. Detta skiljer oss från Socialdemokraterna, som tar emot omfattande oavlönat arbete och stora ekonomiska bidrag från LO. Carl B Hamilton, ekonomisk talesperson för Folkpartiet, har presenterat en beräkning som visar att stödet från LO till Socialdemokraterna uppgår till ca 550 miljoner kronor varje mandatperiod. Utöver detta får Socialdemokraterna stora intäkter från lotterier där lottköparen inte är medveten om att överskottet från lotteriet går till direkt stöd åt ett parti.

Moderaterna har också beslutat att bjuda in övriga riksdagspartier med ambition att nå en ny överenskommelse som reglerar partiernas finansiering. En sådan ny överenskommelse bör ta sin utgångspunkt i några viktiga principer:

Öppenhet. Medborgarna har rätt att ta del av hur partierna finansieras, utöver det statliga partistödet. Till nuvarande överenskommelse bör därför adderas att gåvor på över 20 000 kronor ska offentliggöras. Dessutom bör även partibidrag i form av oavlönat arbete göras offentliga. Det handlar särskilt om de stora stödinsatser som LO ger Socialdemokraterna.

Frivillighet. Man ska ha rätt att bestämma om man vill stödja ett politiskt parti eller inte. Det bör till exempel vara möjligt för enskilda LO-medlemmar att kunna avstå från indirekt eller direkt finansiering av ett politiskt parti. Samma sak gäller för lotterier där överskott finansierar ett politiskt parti eller dess sidoorganisationer. Det bör tydligt framgå för lottköparen om så är fallet.

Valhemlighet. Svenska medborgare har en grundlagsfäst rätt att slippa röja sin valhemlighet. Det måste därför fortsatt vara möjligt för privatpersoner att bidra på olika sätt utan att behöva röja sina partisympatier. I samtalen kring en ny överenskommelse är det därför viktigt att ta in hur vi kan öka öppenheten, samtidigt som vi bevarar möjligheten för enskilda människor att kunna behålla sin integritet och slippa röja sin valhemlighet.

Nu har Moderaterna tagit ett första steg för att öka öppenheten. Vi utgår från att Socialdemokraterna är beredda att också ta sitt ansvar.



Ministermiddag i Rosenbad

2011-04-28

I går kväll var Alliansen i Utbildningsutskottet inbjudna till middag med utbildningsminister Jan Björklund på regeringskansliet Rosenbad. På bilden Utbildningsutskottets ordförande, Margareta Pålsson (M) tillsammans med utbildningsministern. Gästmatsalen där vi åt en god måltid hade förresten tidigare under dagen varit uppdukad för lunch åt Rysslands president Putin och statsminister Reinfeldt.

Det är alltid trevligt att prata med Björklund och skvallra lite om Mark och Skene, och vi har en del gemensamma bekanta inom politiken. Lite kul är det att mitt allra första politiska uppdrag var som ledamot i utbildningsnämnden på Marks Gymnasieskola - den skola där utbildningsministern själv en gång gick.

Efter middagen följde jag med några av tjänstemännen i samordningskansliet på en liten rundtur i Rosenbad för att se hur de har det i regeringskansliet.



Kastrering av obedövade grisar snart historia i hela EU

2011-04-27

I dag avgjorde riksdagen även frågan om förbud mot kastering av obedövade smågrisar. Kastreringen görs för att förebygga "galtsmak" i köttet, vilket förekommer hos ungefär 10% av hangrisarna i samband med att dessa blir könsmogna. Det råder total politisk enighet om att obedövad kastrering av smågrisar är mycket smärtsam och därför bör upphöra. Däremot råder oenighet om vilken väg som är bäst för att uppnå detta.

I ärendet fanns två liknande motioner. En av dem är inlämnad av mig själv, den andra av Miljöpartiet. Jag föreslår att regeringen bör överväga om Sverige borde lagstifta om krav på bedövning före kastrering av smågrisar. Sedan jag lämnade in min motion i oktober 2010 har det hänt en massa positivt, vilket jag tidigare berättat om på bloggen. Bland annat har Jordbruksverket från den 1 april i år gett svinuppfödare rätt att själva ge lokalbedövning före ingreppet. Det är också numera möjligt att vaccinera grisarna så att man skjuter upp könsmognaden, varvid kastrering blir helt onödig. Inom EU pågår också ett arbete med en handlingsplan för att obedövad kastrering av smågrisar ska upphöra inom EU senast 2012. Det bygger på en frivillig överenskommelse mellan EU-kommissionen och grisnäringen inom EU.

I min motion föreslår jag alltså att man bör överväga obligatorisk bedövning före kastrering. Jag hade dock ingen tanke på att genom min motion medverka till att vi i Sverige ska ha helt annorlunda regler än i resten av EU. Det var därför jag formulerade mitt förslag som att Sverige "bör överväga" ett förbud. Men om vi bara lägger på extra kostnader på branschen i Sverige innebär det försämrad konkurrenskraft som kan slå ut redan ekonomiskt pressade svenska gårdar. Det vore synd även för djurskyddet, eftersom Sverige är bland de länder som har det absolut bästa djurskyddet vid grisuppfödning. Vi vill ju gärna kunna köpa svenskt griskött i butiken.

Oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, ville däremot se ett snabbt lagförbud i Sverige och tillstyrkte därför Miljöpartiets motion (och avslog min). Riksdagen gick också på denna linje, med röstsiffrorna 179 mot 176. Alliansen röstade i stället för sin gemensamma reservation där det bland annat står att Alliansen utgår från att regeringen "vidtar åtgärder för att införa ett förbud mot kastrering utan bedövning" om inte de frivilliga EU-överenskommelserna med branschen leder dit. Reservationen avslutas med orden "Mot bakgrund av det anförda anser vi att det för närvarande inte finns anledning att vidta några ytterligare åtgärder och föreslår därför att motionerna MJ317 (M) och MJ356 (MP) lämnas utan vidare åtgärd." Jag röstade för denna reservation trots att det innebär att min motion inte tillstyrktes, fast det hade den ju inte gjort i vilket fall. Faktum är att Alliansens reservation behandlade min motion mer positivt än vad oppositionen gjorde.

Oppositionens linje som vann omröstningen innebär en begäran att regeringen ska återkomma med ett lagförslag mot kastrering av obedövade grisar. Med tanke på hur lång tid det tar att utreda och ta fram ett lagförslag så misstänker jag att EU:s frivilliga överenskommelse kommer att ge effekt innan ett svenskt lagförslag kan vara klart. Så i praktiken spelar nog inte riksdagens beslut idag så stor roll. Kastrering av obedövade smågrisar kommer med all sannolikhet att upphöra i hela Europa senast 2012, och detta förhoppningsvis innan Sverige hinner ta fram ett nationellt förbud som eventuellt kan äventyra den svenska grisnäringen. I sak får jag därmed precis som jag ville med min motion.



Blir minkarna lyckligare om de föds upp utomlands?

2011-04-27

I dag har riksdagen behandlat den närmast "traditionella" årliga motionen om att i praktiken förbjuda minkuppfördning i Sverige. S, V och MP har lite olika skrivningar, men gemensamt för dem är att man vill skärpa reglerna så mycket för minknäringen att uppfödning av minkar i Sverige blir ekonomiskt omöjligt. Då lär uppfödningen i stället lär flytta från Sverige till olika länder i Baltikum och Östeuropa där djurskyddet är betydligt sämre. Alliansen vill inte gå så långt i kraven på minknäringen. Om vi driver ut minknäringen från Sverige som har högt ställda djurskyddskrav till länder med sämre krav så får minkarna det sämre.

Visst kan man hävda att Sverige borde föregå med gott exempel och sluta bedriva minknäring i landet, men så länge det finns efterfrågan på minkpäls i världen som kommer minkar att födas upp för pälsproduktion. Bättre då att uppfödningen sker i vårt land med högre krav och regelbundna inspektioner av djurskyddsinspektörer.

Just nu pågår dessutom en bred översyn av djurskyddslagen i Sverige och en del förtydliganden och skärpningar kommer att föreslås som bland annat berör minknäringen. Bland annat de skrivningar som gäller att djuren ska ha en miljö där de kan bete sig naturligt. Jordbruksverket kommer också att förtydliga och förändra regler för hur minknäring får bedrivas i form av föreskrifter kring utformning av burar med mera.

Alliansens linje att avvisa krav som i praktiken innebär ett stopp för minknäringen i landet känns rimlig och den vann också omröstningen. Det var faktiskt den linje som i dagsläget är den minst dåliga för minkarna. Jag är ingen förespråkare av minkuppfödning, men ibland måste man välja det minst dåliga av två dåliga alternativ.



Arbetsmarknadsläget förbättras snabbt

2011-04-27

Arbetsmarknadsläget fortsätter att förbättras mycket snabbt, och var i mars i år redan tillbaka på ungefär de nivåer som gällde under valåret 2006.

* Siffrorna för mars visar att 4.565.000 personer var sysselsatta (vilket i SCB:s mätningar betyder att de var i arbete) enligt SCB:s arbetskaraftsundersökning. I mars var 239.000 fler sysselsatta jämfört med mars 2006.
* 404.000 personer var arbetslösa, vilket enligt SCB:s sätt att mäta motsvarar 8,1%. En minskning från 9,0% i mars 2010, men 33.000 fler jämfört med mars 2006, då arbetslösheten med samma mått var 7,9%.
* Arbetskraften var 4.969.000 personer i mars 2011, vilket var 271.000 fler än i mars 2006.
* Antalet sysselsatta ungdomar var 69.000 fler än i mars 2006, och sysselsättningsgraden var 2,3% högre.
* Arbetslösheten bland ungdomar, enligt SCB:s mått (där man även räknar in många studerande) låg på 26,6% i mars 2011, en minskning med 2,2 procentenheter på årsbasis. I mars 2006 var ungdomsarbetslösheten enligt detta mått 25,5%.

Sammanfattningsvis kan man säga att såväl sysselsättning som arbetslöshet idag ligger i nivå med hur det såg ut valåret 2006. Några av siffrorna är lite bättre och några lite sämre, men i det stora hela är det ganska lika. Samtidigt var Sverige år 2006 mitt i en högkonjunktur, medan vi nu just har passerat genom en extrem lågkonjunktur och finanskris, samtidigt som antalet personer i arbetskraften har ökat mycket kraftigt. Trots detta är sysselsättningen alltså redan tillbaka på 2006 års nivåer. Resultatet känns som ett gott betyg till regeringens arbetsmarknadspolitik.



Fas 3

2011-04-27

"FAS 3" är nog det mest utskällda begreppet just nu inom svensk arbetsmarknadspolitik just nu. Fas 3 är tredje delen i jobb- och utvecklingsgarantin för arbetslösa. Sju av tio deltagare lämnar jobb- och utvecklingsgarantin innan man kommer in i fas 3. Men när en person varit arbetslös i tre år, och under denna tid genomgått aktiva insatser som kartläggning, utbildning, praktik, arbetsträning och coachning via arbetsförmedlingen utan att ha lyckats få ett arbete så går man in i fas 3. Det innebär att man får någon form av sysselsättning på en arbetsplats, samtidigt som man fortsätter söka jobb. Den arbetsgivare som tar emot en person i fas 3 får en ersättning för detta som ska gå till handledning och garantera en bra arbetsmiljö för den sysselsatte arbetslöse. Tanken är att det blir mindre svårt att få ett arbete för en långtidsarbetslös som behållit kontakten med arbetslivet, jämfört med om man gått passiv hemma. Under tidigare s-regeringar har långtidsarbetslösa i stort sett alltid gått passiva och efterhand kommit llt längre från arbetsmarknaden, för att till sist bli förtidspensionerade. Dit vill vi inte tillbaka.

Kritikerna menar att den som finns i fas 3 borde få mer aktiva åtgärder som exempelvis utbildning. Problemet är bara att man som långtidsarbetslös redan fått ta del av alla sådana möjligheter under tre års tid hos Arbetsförmedlingen, men utan att det lett till arbete. Faktum är att deltagarna i fas 3 i genomsnitt varit arbetslösa i åtta år! Frågan är hur många utbildningar en arbetslös ska få genomgå om det ändå inte leder till ett jobb?

Åtta av tio deltagare i fas 3 är nöjda med Arbetsförmedlingens service. En av fem lämnar fas 3 över tid, vilket är mindre än man skulle önska. Men man ska ha klart för sig att det är en grupp arbetslösa som alltid har allra svårast att få ett arbete. I allt väsentligt fungerar fas 3. Samtidigt är hela jobb- och utvecklingsgarantin en relativt ny åtgärd. Arbetsförmedlingen har därför fått i uppdrag att analysera och följa upp resultatet hela jobb- och utvecklingsgarantin noga, med särskilt fokus på fas 3. Även anordnarna av fas 3 ska granskas och följas upp bättre för att se till att anordnarbidraget används som det var tänkt. Regeringen öppnar också för begränad möjlighet till korta utbildningar även i fas 3. Det ska gälla när det finns konkreta jobberbjudanden från en arbetsgivare med villkoret att den arbetssökande först ska gå en kortare utbildning.

Regeringens arbetsmarknadspolitik fungerar väl, men det finns alltid saker som kan bli ännu bättre.



Besök hos Sveriges Television och Utbildningsradion

2011-04-26



I dag har Utbildningsutskottet besökt Sveriges Television och Utbildningsradion. Fokus var SVT/UR:s arbete med kunskapsprogram, och SVT:s VD Eva Hamilton och UR:s Erik Fichtelius berättade om verksamheten. Ett problem som framhölls är att det blir allt dyrare att producera program, anställa duktiga människor och betala för all upphovsrätt, detta i takt med att antalet mediakanaler ökar och konkurrerar med varandra, vilket driver upp löner och priser. På högra bilden syns hur de kommersiella mediebolagen snabbt ökat sin omsättning, medan SVT ligger ganska still och bara får uppräknade resurser i takt med inflationen. Personligen tycker jag kanske att det är ett begränsat problem, det är bra med konkurrens och SVT behöver inte göra allt.



Efter mötet med UR fick vi en guidad rundvandring av Eva Hamilton. Vi passerade förbi Studio 3, "Bolibompastudion" på väg till nyhetsredaktionen, där jag tog denna bild över Aktuellts och Rapports redaktioner som arbetade för fullt med planering av kvällens sändningar.



Inhuman flykting och migrationspolitik?

2011-04-26

I morse hölls en demonstration mot det som sades vara en inhuman svensk flykting- och migrationspolitik. Man lämnade bland annat över en kravlista till representanter för sju riks- dagspartier (Sverigedemokraterna uteblev). Jag tog emot skrivelsen som moderat representant, eftersom jag finns med i Socialförsäkringsutskottet som hanterar många av dessa frågor. Jag hade dock gjort klart i förväg att det inte innebär att jag ställer mig bakom alla kraven. Och jag delar absolut inte åsikten att Sverige har en inhuman asyl- och flyktingpolitik. Tvärtom anser jag att vi har bland de mest generösa reglerna i världen.

I mitt korta uttalande till demonstranterna nöjde jag mig med att peka på den ramöverenskommelse som Alliansen gjort med Miljöpartiet, där vissa frågor ska ses över, bland annat kring familjeåterföreningar, barnens ställning i asylprocessen mm. Det finns dock inga detaljerade förslag ännu.

I skrivelsen finns också ett krav på allmän flyktingamnesti för alla de 20-30.000 personer som håller sig gömda i Sverige efter avslag på sin asylansökan eller ansökan om uppehållstillstånd. Att bevilja amnesti för dessa och låta alla stanna i Sverige är inte något som finns på den politiska dagordningen, tvärtom är vi överens med Miljöpartiet att inte göra detta. I sista hand är det domstol som, efter överklagande, avgör om en person har asylskäl/flyktingskäl eller inte. Får man nej i domstolen är frågan prövad mycket grundligt i flera instanser. Då måste man acceptera domen, precis som domar i andra rättsprocesser. Den som får avslag ska lämna landet och vi ska givetvis inte öppna för en allmän amnesti för alla som gått under jorden. Det skulle direkt skicka en signal att om man bara gömmer sig efter ett avslag så kommer man ändå att få stanna förr eller senare. Vi ska inte som politiker skapa lagar som uppmanar människor att gömma sig själva och sina barn.



Aftonbladet: Nästan alla som driver friskolor har fläckfritt förflutet

2011-04-26

Aftonbladet har under påskhelgen haft en serie där man granskar friskolorna i Sverige. Bland annat har man granskat
1 400 personer som är styrelseledamöter, chefer eller ägare i friskolebolag. På löpsedlarna har vi sett dramatiska och mindre seriösa rubriker som "Brottslingar driver skolor - se om ditt barn är drabbat". Man får lätt bilden att en majoritet av de som driver friskolor är gorvt kriminella personer. Det intressanta är att granskningen tvärtom visar att nästan alla som granskats är helt klanderfria.

Man har hittat tre personer dömda för ekobrott, varav två är gifta med varandra och driver samma friskola. Ytterligare 17 personer i har konkurser bakom sig. Det framgår dock inte hur långt tillbaka i tiden dessa konkurser ligger, vilket har viss betydelse. Att en gång har gått i konkurs är ju inget brott, och innebär ju inte att man för all framtid ska misstänkliggöras. Man har totalt hittat 40 personer av de 1.400 som har betalningsanmärkningar, och sannolikt är väl detta i stort samma personer som är dömda för ekobrott eller har konkurser bakom sig. Man gör också stor sak av att man hittat en person som är dömd för sexköp, en som haft ett oregistrerat samlarvapen hemma och en som åkt dit för sjöfylleri.

Förvisso kan man tycka det verkar konstigt att några av dessa personer fått tillstånd från Skolinspektionen att starta och driva friskola. Samtidigt är det väl ändå viss skillnad att sitta i styrelsen för en skola och att delta i det löpande arbetet med barnen. Det är enligt min mening absolut viktigast att ha högt ställda krav på dem som arbetar dagligen med barnen i en skola. Att en styrelseledamot vid ett tillfälle har dömts för sjöfylleri har ju knappast någon betydelse för skolans löpande verksamhet eller kvalitet eller för barnens vardag i skolan. Värre då om en lärare har alkoholproblem.

Man kan samtidigt konstatera att minst 1.350 av de 1.400 granskade personerna verkar ha helt fläckfritt förflutet och till och med har klarat sig genom Aftonbladets nålsöga. Alltså 96%. Undrar just om 96% av ansvariga kommunala skolpolitiker och kommunstyrelseledamöter skulle klara en liknande granskning? Det märkliga är att kommunpolitiker som missköter sig aldrig ifrågasätts som högst ansvariga för kommunala skolor, men att personer som driver friskolor alltid bedöms enligt en hårdare måttstock.

För egen del bryr jag mig inte särskilt mycket om vem som äger eller driver en skola så länge skolan sköts på ett bra sätt och ger eleverna de kunskaper de har rätt att förvänta sig. Och omvänt - är skolor misskötta ska Skolinspektionen ta till hårdhandskarna, oavsett om de är friskolor eller kommunala skolor.



Sverige har fått en ny politisk karta

2011-04-25

Påskhelgens mest upphaussade politiska nyhet måste vara att Socialdemokraterna i en opinionsmätning ökade och till och med nådde några tiondelar över det senaste valresultatet. Alltså det valresultat som kallades för en katastrof, föranledde inrättandet av en kriskommission och tvingade Mona Sahlin att avgå som partiledare. Nu är man närmast euforiska i vänstermedia och på Socialdemokratiska bloggar över att Socialdemokraterna är tillbaka på detta valresultat i en enskild mätning. Det säger en del om hur det politiska landskapet förändrats.

Att Moderaterna ökade i samma mätning och med god marginal försvarade sin plats som största parti kommenterades knappast överhuvudtaget i media. Och så är det numera när olika opinionsinstitut bekräftar att Moderaterna är Sveriges populäraste parti. Det är så normalt numera att Moderaterna är större än Socialdemokraterna att det bara möts av en gäspning från media. Tystnaden visar tydligt att Sverige har fått en helt ny politisk karta. Vilket parti som är störst vid valet 2014 återstår att se, men det är hälsosamt för demokratin att inget parti numera har automatiskt monopol på regeringsmakten.



Glad Påsk!

2011-04-23

Under påskhelgen går politiken på sparlåga. Detsamma gäller bloggen om inget oväntat skulle inträffa. I stället blir det mycket trädgårdsarbete, långa sköna vårpromenader med hundarna, lite avkoppling i solen och kanske lite grillning på altanen. Om det däremot blir någon traditionell påskbrasa hemma i byn är väl mer osäkert. Som det ser ut nu är det för torrt i markerna och solen skiner från klarblå himmel även idag. Det mesta tyder på att vi får sikta på ett Valborgsbål nästa lördag i stället.

Jag önskar alla mina besökare och bloggläsare en riktigt avkopplande och skön påskhelg!



Jag ger mig inte - det är för dyrt och komplicerat att ta körkort!

2011-04-21

Under motionsperioden förra året lämnade jag in tre motioner med förslag för att underlätta körkortstagning för moped respektive bil. Översyn av avgifterna vid körkortsutbildning, Förenkling av kravet på handledare vid privat övningskörning samt Förenkling av kraven på förarutbildning för moped. Motiven för mina motioner framgår av motionstexterna, men helt kort anser jag att politikerna gjort det alltför dyrt, svårt och komplicerat att ta körkort för både bil och moped. Med två tonårsbarn i familjen, snart 18 respektive 16 år, har jag fått mycket god insyn i frågan.

Mina motioner har nu behandlats i Riksdagens trafikutskott. Motionen rörande mopedkörkort avslås utan att mina förslag på förenklingar av körkortsutbildningen ens kommenteras. Och vad gäller körkort för bil medger man visserligen att det är både dyrt och svårt att ta körkort, och att det är viktigt för ungdomar att ha körkort för att kunna få jobb. Men motionerna avslås ändå med hänvisning till " högt ställda ambitioner för trafiksäkerhetsarbetet".

Personligen menar jag att man gömmer sig bakom "trafiksäkerhetsarbetet" för att slippa diskutera sakfrågorna. Jag anser att alltför många onödiga moment numera ingår i körtkortsutbildningen. Jag menar också att handledarutbildningen för den som vill övningsköra privat fortfarande är onödigt kostsam och byråkratisk utan att vara till någon större nytta, och att man i vart fall borde slippa betala en registreringsavgift mer än en gång om man som förälder ska vara handledare åt flera barn. Jag tycker också att det har blivit helt orimligt dyrt och svårt att ta mopedkörkort, vilket innebär att många ungdomar tyvärr struntar i körkortet och kör utan. Sverige ställer uppenbarligen högre krav för mopedkörkortet än vad EU-reglerna kräver, och ett AM-mopedkort kostar idag uppemot 5.000 kronor. Det är ganska mycket om man som tonåring bara tänker köra moped i några få år. Slutligen menar jag att orimligt höga administrativa kostnader tas ut av myndigheterna i samband med all körkortstagning. Sammantaget har det blivit onödigt svårt, dyrt och byråkratiskt att ta körkort för både moped och bil. I längden medför det att många ungdomar avstår av ekonomiska skäl. Detta leder i sin tur att de får svårare att få ett arbete.

Tyvärr har trafikskolebranschen och inflytelserika trafikforskare genom åren fått igenom alltfler nya obligatoriska moment som tvingar eleverna att betala stora pengar. De har även lyckats försvåra för privat övningskörning vilket ger Trafikskolorna fler elever. Politikerna - oavsett färg - har inte klarat att stå emot lobbyisterna från trafikskolebranschen, och ingen vågar avstå från nya obligatoriska moment av rädsla för att beskyllas för att inte ta trafiksäkerheten och nollvisionen på allvar. Under förevändning att "det gynnar trafiksäkerheten" kan man ju i princip införa precis hur många obligatoriska utbildningsmoment som helst och göra körkort precis hur dyra som helst. Men någon gång måste man faktiskt säga stopp!

I sammanhanget är det lite lustigt att Socialdemokraterna faktiskt reserverade sig till förmån (!) för två av mina motioner. Det gäller de motioner som avser lindrigare krav på handledare och en översyn av de administrativa kostnaderna kring körkortstagning. Socialdemokraterna i Trafikutskottet motiverade sitt stöd med mina egna ord, direkt klippta ur motionerna. Det märkliga är bara att samma Socialdemokrater genom åren varit drivande för att just införa en mängd nya moment och omfattande regelverk och avgifter vid körkortstagning. Aldrig har jag hört någon Socialdemokrat ifrågasätta detta. Alliansen har däremot i vart fall lindrat reglerna något vad gäller handledarutbildning, och som tur är även kraftfullt avvisat kravet på att privat övningskörning bara ska få ske om bilen har dubbelkommando (ett förslag som i praktiken hade stoppat all privat övningskörning och gett trafikskolorna totalt monopol). Socialdemokraternas stöd till mina motioner känns mest populistiskt och det är svårt att tro att det är riktigt allvarligt menat. Men jag får väl tacka för stödet, och vem vet, kanske har jag ändå sått ett litet frö till kritik mot dagens kostnader och krav hos några Socialdemokrater i Trafikutskottet?

För egen del tänker jag i första hand fortsätta argumentera inom mitt eget parti för att försöka göra det enkare och billigare att ta körkort. Jag är långt ifrån ensam om min kritik, det finns fler moderata motioner som går i samma riktning. För egen del är jag mycket orolig för att dagens regelverk redan har gjort körkort till en lyxprodukt som allt färre har råd med, och att det i en förlängning hotar hela arbetslinjen, inte minst för ungdomar på landsbygden.



Håller den värsta klimathysterin på att lägga sig?

2011-04-20

Det internationella opinionsundersökningsföretaget Ipsos Mori har frågat 18.675 medborgare, ungefär jämnt fördelade över 24 länder, om vad man tycker är de tre absolut viktigaste miljöfrågorna inför framtiden. Resultatet är intressant. Svenskarna bryr sig mindre om klimathotet än genomsnittet i de 24 länderna. Endast 28% av de tillfrågade svenskarna valde global uppvärmning/klimatförändringar som en av sina tre (!) viktigaste framtidsfrågor för miljön. Frågan om trygg energiförsörjning väger klart tyngre hos svenskarna, liksom frågan om sopor och avfallshantering. Den högra figuren visar hur det såg ut i övriga länder när det gäller området global uppvärmning och klimatförändringar. Det intressanta är att intresset och oron i de undersökta EU-länderna (bortsett från Spanien och Tyskland) verkar ligga på samma låga nivåer som Sverige. Samma sak gäller Australien, USA och Kina. I dag är det EU som är mest pådrivande i klimatfrågan internationellt, men det går knappast att utläsa att EU-medborgarna i allmänhet prioriterar frågan särskilt högt.



Världsnaturfonden WWF rapporterar förresten idag om deltagandet i årets "Earth Hour". Enligt en SIFO-undersökning som WWF beställt släckte 52 procent av den svenska befolkningen mellan 15 år och 74 år ljuset under Earth Hour. Att nära hälften lät lampan lysa berodde inte på okunskap - hela 95 procent av befolkningen kände till "klimatmanifestationen". Förra året deltog 53% av befolkningen i aktionen och det var då nytt rekord. I år slogs alltså inte rekordet utan antalet deltagare minskade i stället något. Kanske är även detta ett tecken på ett svenskarna blivit något mer kritiska och ifrågasättande när det gäller "klimathotet"?

Tillägg den 21/4: Under dagen har jag också fått svar från Svenska Kraftnät som jag frågade om de kunde uppskatta hur många hushåll som verkligen släckte ljuset. De kunde inte ge ett exakt svar, men bekräftade att nedgången i elförbrukningen blev marginell under Earth Hour. Förbrukningen minskade bara cirka en procent mot det normala. Av detta kan man möjligen misstänka att en del av de 52% som säger att de släckte ljuset knappast gjorde det. Hade de gjort det borde förbrukningen en lördagskväll, när industri och kontor står stilla, rimligen minskat betydligt mer än en procent.



Yrkesprogrammen på gymnasiet borde locka fler

2011-04-20

I lördagens Borås Tidning illustreras problemet med färre sökande till de praktiska yrkesprogrammen på gymnasiet. Artikeln beskriver läget för Industriprogrammet på Marks Gymnasieskola. Trots att alla 22 elever som gick ut gymnasiet på detta program förra året har jobb idag, är det endast 11 av 24 platser som fyllts för höstens årskurs ett. Tyvärr är detta en fortsättning på en lång tids trend, som jag upplevde redan när jag satt i Utbildningsnämnden på samma gymnasieskola 1998-2004. Alltför få sökande har efterhand gjort att yrkesprogram krympts, eller helt enkelt lagts ned. Det ser likadant ut i hela landet. Och ovanpå detta har 20-25% av eleverna på yrkesprogrammen hoppat av utbildningen för att de inte orkat läsa in den obligatoriska högskolebehörigheten.

På utbildningsutskottets hearing förra veckan fick vi klara besked från Skolverket. Söktrycket till yrkesprogrammen har i år minskat med 2-11% på de skolor man undersökt runt om i landet. Och detta ligger helt i linje med den tidigare fallande trenden.

Den politiska oppositionen skyller det minskade intresset för yrkesprogrammen på Alliansens stora gymnasiereform som innebär att eleverna på yrkesprogrammen från i höst får välja om man vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Oppositionen menar att eleverna nu väljer bort yrkesprogrammen "för att de inte ger högskolebehörighet". Jag tycker kritiken är mycket osaklig. För det första är alltså det minskae intresset för yrkesprogrammen en långsiktig trend sedan många år, för det andra kan de elever som vill läsa in högskolebehörighet även i framtiden. Den enda förändringen är att det inte längre blir obligatyoriskt för alla. De extra kurser man måste läsa för att nå högskolebehörighet läggs till större delen in inom elevens valbara kurser, medan en liten del måste läsas som utökad kurs. Om eleven hellre vill, eller ändrar sig under utbildningstiden, kan man i stället läsa i högskolebehörigheten efter att man gått ut gymnasiet, genom en garanterad plats på Komvux. De kompletteringar som då behövs tar mindre än en termin. Historien visar dock att ett litet fåtal ev eleverna på yrkesprogrammen tidigare sökt sig vidare till högskola. De flesta börjar jobba direkt eftersom de är så eftertraktade och får bra betalt.

Tyvärr har oppositionen högljutt spridit sin nidbild om att yrkesprogrammen inte ger högskolebehörighet. Det går självklart inte att utesluta att det kan ha påverkat en del föräldrar och elever vid val av gymnasieprogram. Det är så så fall tragiskt med tanke på att yrkesprogrammen oftast brukar leda till ett välbetalt arbete. Oppositionen bär ett tungt ansvar för att man av politiska skäl har trumpetat ut en felaktig bild.

Men det viktiga är kanske trots allt inte att så många som möjligt söker sig till yrkesprogrammen, utan att de som börjar på dessa program också slutför sin utbildning och inte hoppar av i förtid för att man inte orkar läsa i högskolebehörighet. Efterhand är jag också övertygad om att fler elever kommer att söka sig till bra yrkesprogram som leder till jobb. Allt annat vore märkligt.



Småföretagare jobbar mer än löntagare men tjänar mindre

2011-04-19

En genomsnittlig svensk småföretagare arbetar drygt 20 procent fler timmar än den genomsnittlige anställde. Skillnaden motsvarar 340 till 380 timmar, eller cirka tio arbetsveckor per år. Samtidigt tjänar de upp till 34 procent mindre i timmen jämfört med en löntagare. Det visar en ny rapport från organisationen Företagarna. Dessutom har småföretagarna ojämnare inkomster mellan åren och som företagare måste man dessutom vara beredd att stoppa in egen säkerhet i sitt företag om man behöver låna pengar. Allt detta gör enligt Företagarnas rapport att få väljer att ta över sina föräldrars företag. Man har sett hur föräldrarna slitit och hur lite det har gett, och hur mycket bekvämare det är att vara anställd. I längden hotar detta framtida generationsskiften i många småföretag.

Jag är inte alls förvånad över siffrorna, de stämmer väl med min egen bild sedan min tid som kundjurist på bank, där jag träffande många småföretagare. Jag förvånades ofta över hur låga inkomster som duktiga småföretagare faktiskt fick över när alla skatter och omkostnader var betalda. Många hade inte ens råd att ta semester, eller tog bara någon enstaka vecka. Att vara sjuk fanns inte på kartan, inte heller att vara föräldraledig. Långa kvällar efter den ordinarie arbetsdagen, med pappersarbete, bokföring och fakturering är vardag för många, och övertidsersättning existerar inte som begrepp. Ett flertal sociala förmåner har dessutom tidigare kraftigt missgynnat egenföretagare. Denna sista orättvisa har Alliansen dock till stor del har rättat till, och småföretagare har nu mer likvärdiga sociala rättigheter jämfört med löntagarna.

När man avundsjukt utmålar småföretagare som potentiella skattesmitare och giriga personer som skär guld med kniv och köper privat toalettpapper på företagets kontokort så är man ganska fel ute. De flesta småföretagare lever tvärtom på samma eller lägre löner än vanliga industriarbetare eller tjänstemän, och man arbetar dessutom betydligt fler timmar i veckan. Egenföretagare blir man enligt ett flertal samstämmiga undersökningar inte i första hand för att tjäna mycket pengar utan för att få frihet att själv bestämma över sitt arbete och sin tid, eller för att testa en spännande affärsidé. Vissa småföretagare blir med tiden förmögna på sin affärsidé, men långtifrån alla. De rikaste företagarna sitter oftast som VD eller styrelseordförande för stora koncerner eller börsbolag. Småföretagarna lever normalt i en helt annan värld.



Kärnkraft en viktig del av elproduktionen i Sverige och i världen

2011-04-18

Vid energiseminariet i riksdagen för någon månad sedan fick vi fakta om elproduktionen i Norden under 2009. Vattenkraften är den helt dominerande kraftkällan i Norge och Sverige, medan kolkraft och oljekraft står för stora delar av elproduktionen i Danmark och Finland. Kärnkraft betyder mycket för Sverige och Finland, medan Danmark har en stor andel vindkraftel. Totalt i Norden stod vattenkraften för 56% av elproduktionen år 2009. Kärnkraften stod för 20%, och i Sverige för 37% och i Finland för 33% av elproduktionen. I Finland kommer kärnkraftens andel att öka ytterligare.



Vid besöket i Oskarshamn idag fick vi fakta om kärnkraftens betydelse i världen. Det finns 437 reaktorer i drift runt om i världen idag, och ytterligare 55 reaktorer är under byggnad. Ytterligare 135 planeras och det finns förslag på ytterligare 295. I vilken mån de planerade verken verkligen kommer att byggas är givetvis lite osäkert idag, ingen vet hur haveriet i Fukushima politiskt kommer att påverka planerna. Samtidigt kan man konstatera att när kärnkraftmotståndarna påstår att det inte byggs någon ny kärnkraft så har de fel.

Av världens samlade elproduktion kommer idag 40% från kol, 20% från gas, 16% från vattenkraft, 15% från kärnkraft och 7% från olja. Resterande 12% kommer från förnybara energislag som vindkraft, solkraft, bioenergi med mera. Det är mycket svårt att se att världen skulle kunna avstå från kärnkraft samtidigt som man avvecklar beroendet av olja, kol och gas.



Besök vid SKB:s underjordiska laboratorium

2011-04-18



Efter rundvandringen i kärnkraftverket åkte vi buss rakt ned i underjorden till Äspölaboratoriet, Svensk Kärnbränslehanterings underjordiska anläggning där man forskar kring slutförvaringen av det svenska högaktiva kärnkraftavfallet. Anläggningen ligger strax intill kärnkraftverket. I dag finns ett underjordiskt mellanlager i Oskarshamn där allt avfall för alla svenska kärnkraftverk lagras tills vidare. Den 16 mars i år lämnade SKB in sina ansökan för det blivande slutförvaret i Forsmark. I Oskarshamn ska allt avfall först gjutas in i kopparkapslar och förberedas för slutförvaret i Forsmark, dit det sedan kommer att fraktas med transportfartyget Sigyn, eller dess kommande efterträdare.



Vänstra bilden visar den typ av kopparkapsel i vilken man planerar att lagra bränslestavarna. Kapseln är drygt 4 meter lång, och ska förvaras stående i 8 meter djupa borrade hål i berget, omgivna med ett lerpulver som ska skydda mot fukt och eventuella rörelser i berget. Man undersöker också möjligheten att i stället förvara kapslarna liggande, vilket skulle minska behovet av utrymme, och högra bilden visar sådana provborrhål.



Till vänster är den automatiska maskin som transporterar kapslarna till slutförvaret och placerar dem på rätt ställe. Slutförvaret kommer att ligga mellan 400 och 500 meters djup, en nivå som inte ens ska påverkas av kommande istider. Vårt besök slutade på 450 meters djup, varifrån vi tog hissen upp till marknivå igen.

Särskilt intressant var att höra kostnaderna kring slutförvaringen. Den beräknas till ca 1 öre per kilowattimme, och det är också den summa som kärnkraftbolagen har satt av under alla år av elproduktion. I dag finns ca 45 miljarder fonderat för att täcka kostnaden för slutförvaring. Kostnaden för slutförvar uppgår därmed till undefär halva kostnaden för att köpa in kärnkraftbränslet, som beräkas till ca 2 öre per kilowattimme idag. Det handlar alltså inte alls om de extrema summor som ibland nämns i debatten.



Besök på kärnkraftverket i Oskarshamn

2011-04-18



Dagens första besök var på kärnkraftverket i Oskarshamn. Vi fick först en grundlig dragning om kärnkrafttekniken, och kärnkraftens roll i den svenska och internationella energiförsörjningen. Vi fick också fakta om uppgraderingen av säkerheten och effekthöjningen i de svenska kärnkraftverken. Alla svenska reaktorer, oavsett ålder, ska alltid klara av säkerhetskraven för en nybyggd anläggning. Alla verk, oavsett ålder, är lika säkra. All effekthöjning motsvaras av en ökad dimensionering av säkerhetssystemen, och säkerheten försämras inte av effekthöjningarna.

Därefter diskuterade vi händelserna i Japan. Att man graderat upp haveriet i Japan till en 7:a på den internationella skalan innebär samma gradering som olyckan i Tjernobyl. Men sannolikt kommer de flesta runt kärnkraftverket i Fukushima att kunna återvända till sina hem efter några månader, eftersom de radioaktiva utsläpp som skett har en mycket kort halveringstid. I Tjernobyl däremot är marken svårt förgiftad och ingen kan återvända inom överskådlig tid. Att man ändå graderar haverierna på samma sätt beror på att anläggningarna i båda fallen är helt förstörda och att säkerhetssystemen är helt utslagna. Det är alltså inte enbart följderna för omgivningen som styr graderingen.

Vad är då skillnaden mellan svensk kärnkraftsäkerhet och den i Japan? En skillnad är ju att vi i Sverige inte kan drabbas av en tsunami eller allvarliga jordbävningar. Men viktigast är att efter olyckan i Harrisburg gjordes en kraftfull uppgradering av den svenska kärnkraftsäkerheten. I Sverige är säkerhetssystemen idag konstruerade för att en härdsmälta ska kunna hanteras utan att skada omgivningen.
* Vi har fler reservsystem för elförsörjning och kylning, både diselverk, gasturbiner och batterier för att trygga kylningen och kunna förebygga en härdsmälta.
* Alla svenska verk har luftfilter som renar 99,8% av de radioaktiva ämnena om man vid ett haveri i allra värsta fall måste släppa ut radioaktiv ånga i området utanför kärnkraftverket. De 0,2% som återstår motsvarar de utsläpp från Tjernobyl som nådde Oskarshamn, dvs så små mängder att det inte medför någon betydande risk. Denna typ av filter fanns sannolikt inte i Fukushima, utan förorenad ånga släpptes rakt ut i omgivningen.
* Alla svenska kärnkraftverk har även en vattenfylld bassäng under reaktortanken där bränslet vid en härdsmälta kan rinna ned och tas om hand. Detta metod används även vid det nya finska kärnkraftverket. I media har denna teknik beskrivits som ny och unik, men i dag fick jag klart för mig att denna teknik redan finns i alla svenska kärnkraftverk.
* Svenska mellanlager för utbränt kärnbränsle förvaras till största delen under jord i Sverige, medan man verkar ha haft sina mellanlager ovan jord i japan.

Besöket avslutades med en rundvandring inne på kraftverket. Tyvärr fick vi inte ta några bilder, men säkerhets- kontrollerna och strålskyddssäkerheten var imponerande. Varje besökare måste först gå igenom en bombdetektor (!) och därefter en säkerhetskontroll av flygplatstyp. Detta gäller även för alla anställda och alla andra som arbetar på anläggningen som måste gå igenom alla dessa kontroller vid varje arbetspass. Vid rundvandringen måste man som besökare bära en särskild overall och särskilda skor, samt en personlig dosimeter som mäter eventuell strålning. När man passerar ut mäts strålning och eventuella radioaktiva partiklar vid två kontrollstationer innan man får lämna anläggningen. Jag klarade mig, ingen mätare registrerade någon strålning eller skadliga partiklar...



Oväntat ressällskap till Oskarshamn

2011-04-18



I morse tog jag morgonflyget från Arlanda till Oskarshamn för att besöka Oskarshamns kärnkraftverk och Svensk Kärnbränslehantering. Det var lite landsortsbuss över flygresan, bara fem passagerarei det lilla planet. Men bland passagerarna fanns nye S-ledaren Håkan Juholt, och jag passade på att prata lite kärnkraft med honom. Helt klart verkar hans intresse av en förtida avveckling vara svalt, och han har uppenbarligen en annan grundinställning i kärnkraftsfrågan är sin företrädare. Men hans parti tycker som bekant annorlunda och vill sätta ingång med en avveckling. I dag vet man ju inte vem som bestämmer i Socialdemokraterna, och just nu skickar man ut alla tänkbara budskap samtidigt i ett antal frågor, så man ska kanske inte lägga alltför stor vikt vid Juholts personliga åsikter i kärnkraftfrågan.



Konservativa Samlingspartiet största parti i Finland

2011-04-17

Av allt att döma blir Konservativa Samlingspartiet (alltså Moderaternas "systerparti") Finlands största parti efter dagens riksdagsval, vilket i så fall är första gången i modern tid.

Fyra partier är ungefär jämnstora, och hur man ska bilda regering återstår att se. Men allt talar för att Finland i likhet med Sverige nu får en Moderatledd regering med partiledaren Jyrki Katainen som statsminister. Ett historiskt valresultat.




Vargar är inga gulliga gosedjur

2011-04-17

Dagens dramatiska händelse där en mamma med barnvagn angreps av två vargar som även bar bort och dödade familjens hund kanske kan skapa en något mer nyanserad bild i vargdebatten. Vargar är inte några gulliga ofarliga gosedjur! Det är lätt att sitta i Stockholms innestad och kräva att vargstammen i Sverige ska växa utan begränsning. Men för dem som bor i områden med vargrevir är det inte lika självklart. Vargen är ett starkt revirhävdande djur som dessutom inte har något emot att kalasa på både får, kalvar och andra tamdjur.

I veckan uptäcktes varg i centrala Helsingborg, och även i Halland har varg spårats. Även hemma i Ubbhult har man vid flera tillfällen sett eller spårat varg. Vargar har mycket stora revir och sannolikheten att man ska möta en varg är givetvis oerhört liten, men man vet ju aldrig var den håller hus, eller om den rätt vad det är bildar ett revir och får valpar. Om jag var ensam i skogen utan våra hundar skulle jag inte ha något emot att möta en varg. Men när jag är ute med familjens tre små hundar vore det inte lika roligt. Min förståelse är stor för de människor som bor i vargtäta områden och som är oroliga, inte minst om man har tamdjur. Det är i vart fall inte rimligt med en betydligt större vargstam i Sverige än den vi redan har. Fortsatt vargjakt lär behövas om stammen ska kunna hållas på en rimlig nivå.



Klart man ska få twittra och blogga från riksdagen!

2011-04-16

De magsura kommentarerna är många från Socialdemokraterna efter att två av mina moderata kolleger i arbetsmarknadsutskottet via twitter avslöjat Ylva Johansson (S) under diskussion på sitt rum med en Sverigedemokrat i en viktig fråga. Vissa kräver totalt twitterförbud i riksdagen och att datorer och mobiltelefoner inte ens ska få medföras till utskottssammanträdena. Glädjande nog avvisar Talmannen dessa krav och vill verka för maximal öppenhet mot allmänheten.

Det intressanta med denna diskussion är inte vem som talar med vem, jag lägger personligen inga värderingar i detta. Men det är otroligt pinsamt att Socialdemokraterna vill minska öppenheten mot allmänheten genom att verka för ännu mer av diskussioner och beslut bakom stängda dörrar i riksdagen. För egen del skulle jag gärna se att öppenheten i stället ökade. Att riksdagsledamöterna twittrar, bloggar, mailar och berättar om vad som händer i riksdagen i olika frågor är bara positivt för demokratin. Vill man verka för ökad slutenhet borde man nog i stället fundera över vad det är man har att dölja?

Visst är det så att man ibland måste kunna föra förhandlingar i slutna rum där man ger och tar och kompromissar, och det är svårt att göra inför publik. Ibland finns också sekretesskäl för att ta beslut bakom stängda dörrar. Ibland får man också information i förväg som ännu inte är offentlig och därmed inte får föras vidare. Man måste ibland också föra informella diskussioner på olika nivåer för att bana väg för olika frågor. Alla möten kan därför inte vara offentliga. Men den öppenhet som trots allt finns idag vill jag definitivt försvara. Vi ska inte ta ett steg tillbaka mot onödig slutenhet och ännu fler stängda dörrar i riksdagen. För egen del är jag alltid beredd att försvara mina åsikter inför mina väljare, och har inget emot att någon twittrar eller bloggar om det jag säger eller gör i mitt riksdagsarbete.



Högsta förtroendet för en svensk regering på 25 år

2011-04-16

SOM-institutet i Göteborg har sedan 1986 regelbundet mätt förtroendet för regering, kungahus, myndigheter och andra samhällsinstitutioner. Ända sedan starten har mätningarna visat en långsiktig trend med stadigt minskat förtroende för svenska regeringar. Denna tråkiga trend vände 2008, och sedan dess har förtroendet för Alliansregeringen stadigt ökat, år efter år. I den senaste mätningen, som avser 2010, ligger förtroendet på den högsta nivå som uppmätts sedan mätningarna startade.

Enstaka val kan man ibland vinna på tillfälligheter, mediapåverkan och dagsfrågor som dyker upp under valrörelsen, men ett stabilt och högt förtroende hos medborgarna är något man bara vinner genom ett långsiktigt arbete. Ett högt förtroende från svenska folket ger också ett starkare mandat att förändra och utveckla politiken, och ibland ta obekväma men nödvändiga beslut för att bryta en utveckling som är skadlig för landet. Därför tycker jag till och med att man ska värdera dessa förtroendemätningar högre än opinionsmätningarna.

Fast opinionssiffrorna är ju inte så tokiga de heller.



Trendbrott - allt fler pappor tar ut föräldraledighet

2011-04-15

TCO har just presenterat årets "pappaindex", alltså statistik över hur stor andel av föräldrapenningen som tas ut av papporna. Årets siffror visar en tydlig trendmässig ökning, där papporna plötsligt tagit ut betydligt större andel än tidigare år. Detta kan enligt rapporten delvis förklaras av tillfälligheter som beror på fler barn i de åldrar där papporna brukar ta ut sin ledighet, men det är ändå enligt TCO ett trendbrott.

Siffrorna visar enligt mitt sätt att se på saken att det inte är tvång, mer kvotering eller politiska pekpinnar som förändrar beteenden, utan attitydförändringar i samhället.

Självklart är det fantastiskt kul att fler pappor får uppleva glädjen att vara hemma en tid med sina små barn, det är något man har med sig hela livet. För egen del skulle jag inte ha velat vara utan min egna föräldraledighet i mitten av 1990-talet. Då väckte det viss uppmärksamhet på jobbet när man som pappa var ledig en tre-fyra månader med varje barn. Min dåvarande chef fick till och med beröm i ledningsgruppen (!) för att en av hans manliga medarbetare hade tagit föräldraledigt. Jag blev något förvånad när han berättade detta, jag var ju inte föräldraledig för att glädja chefen eller företaget eller för att snygga till statistiken, utan av helt egoistiska skäl - jag ville vara ledig för min egen, dotterns och familjens skull. I dag är det knappast någon som höjer på ögonbrynen när en pappa är föräldraledig, och det visar att utvecklingen går framåt.

Samtidigt är det tyvärr inte alla pappor (eller mammor) som har möjlighet till långa perioder av föräldraledighet. I min bekantskapskrets finns flera egenföretagare som aldrig kunnat ta ut mer än spridda dagar av föräldraledighet och inte ens kunnat ha någon längre sammanhängande semester av en enkel anledning - då skulle deras företag tappa alla sina kunder. Detta är faktiskt verkligheten för många småföretagare. En tvingande kvotering eller hälftendelning av föräldraförsäkringen skulle i dessa fall bara medföra att den ene föräldern tar ut sin andel av dagarna och den andre inget alls. Det skulle alltså göra att barnet skulle tappa en stor del av den möjliga tiden tillsammans med någon av sina föräldrar, alternativt att familjen tappar en del av sin försörjning. Jag har svårt att se vad barnen eller familjen skulle vinna på detta.

Låt oss värna valfriheten och föräldrars rätt att fatta egna beslut om vad som är bäst för familjen. Och låt oss aldrig glömma att man inte är föräldraledig för att glädja politiker, forskare, media eller kvoteringsivrare. Föräldraledigheten har betydligt djupare betydelse än så.



Som man bäddar får man ligga, Ylva Johansson (S)

2011-04-14

Dagens mest uppmärksammade händelse i Riksdagen var det som hände mitt under Arbetsmarknadsutskottets sammanträde idag. (Ett av de utskott där jag själv är ersättare). Händelsen beskrivs just nu i flera media, bland annat i Aftonbladet och Expressen, och uppmärksammades även i Aktuellt i kväll. Det är Ylva Johansson (S) som beskylls för aktiv förhandling med en Sverigedemokrat i en politiskt känslig fråga. Hon försöker komma undan genom att påstå att allt är osanning, att hon inte alls bjöd in Sverigedemokraten utan att han "trängde sig på". Men jag har fått ett flertal vittnesmål från personer som bekräftar att det var så här det gick till, vilket också bekräftas officiellt till media av den inblandade Sverigedemokraten:

Under en politiskt känslig fråga om a-kassan begärde Ylva Johansson (S), vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, ajournering och tog med sig företrädare för de rödgröna partierna i utskottet för enskilt samtal på sitt rum strax bredvid utskottsrummet. När Sverigedemokraten Sven-Olof Sällström då påpekade att han också ville lägga fram sin syn på saken sa Johansson - inför huvuddelen av utskottets ledamöter - "kom med då", och tog med sig Sällström in på rummet, tillsammans med de andra. Men detta gillade inte en av de socialdemokratiska ledamöterna, Patrik Björck, som stannade utanför Ylva Johanssons rum och vägrade gå in så länge Sällström fanns kvar i rummet. Detta gjorde att Ylva Johansson efter en stund fick be Sällström lämna rummet. Men innan han gjorde detta hann han uppenbarligen lägga fram sin sak och enas med de tre rödgröna partierna, eftersom de sedan uppträdde gemensamt i utskottet efter ajourneringen.

Jag har ingen direkt åsikt om att Ylva Johansson förhandlar med Sverigedemokraterna, det är hennes sak. Men det är klart att det kan se lite konstigt ut i väljarnas ögon med tanke på att Socialdemokraterna sagt att de aldrig tänker diskutera med SD överhuvudtaget. Och det är pinsamt att försöka prata bort det hela när det finns så många vittnen. Jag tycker man rakryggat ska stå för det man gör. Som man bäddar får man ligga sägs det, och det ordspråket passar ovanligt bra för Ylva Johansson idag.

En diskussion har också uppstått om det är okej att Twittra om vad som händer i riksdagen. Det var genom att två moderater i utskottet twittrade om mötet mellan de rödgröna och sverigedemokraten som media uppmärksammade det hela. Det finns en outtalad regel att man inte tvittrar, bloggar eller mailar om det som sägs eller diskuteras under ett utskottsmöte. Men att berätta om vem som pratar med vem före eller efter ett möte, eller under en ajournering, är knappast samma sak. Men det är ju ofta så att när man ogillar ett budskap så skjuter man budbäraren...



Debatt om vuxenutbildningens betydelse för arbetslinjen

2011-04-14

I dag representerade jag moderaterna i Utbildningsutskottets debatt om vuxenutbildning. Läs hela anförandet här. Anförandet behandlade syftena med vuxenutbildning och inte minst betydelsen för Alliansens arbetslinje. Jag konstaterade också att Alliansen satsat betydligt mer än tidigare Socialdemokratiska regeringar på vuxenutbildning, och att vi samtidigt prioriterat en högre kvalitet och nya utbildningsformer. Jag påpekade också att det är dags att se arbetsmarknadsutbildning och övrig vuxenutbildning som en helhet och öka samverkan mellan vuxenutbildning, arbetsförmedling och näringsliv för att ge den som studerar bästa möjliga chans att hitta sin plats på arbetsmarknaden.

I den efterföljande replikväxlingen påstod socialdemokraterna att jag hävdat i mitt anförande att matchningen på arbetsmarknaden fungerar utmärkt. Det var ju minst sagt en bit från sanningen, och gav mig anledning att begära ett extra inlägg i slutet av debatten. Där påpekade jag att ett av de stora problemen Alliansen hade att ta tag i när vi tog över makten 2006 var just att få arbetsmarknaden att fungera bättre när det gällde matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Arbetsförmedlingen, externa jobbcoacher och omställningsföretag har gjort en fantastisk insats när det gäller att utveckla sin förmåga till matchning de senaste åren, och det fungerar allt bättre. Sannolikt är en allt effektivare matchning en anledning till att Sverige nu har en starkare utveckling på arbetsmarknaden än de flesta andra länder. Att arbetslösheten sjunker så snabbt visar ju att ganska många arbetslösa och arbetsgivare faktiskt hittar varandra. Och om inte Socialdemokraterna hade rustat ned yrkesutbildningarna under sin tid vid makten hade säkert matchningen fungerat ännu bättre eftersom vi då hade sluppit en del av dagens problem med brist på arbetskraft inom vissa yrken. Jag avslutade mitt extra anförande med en förhoppning att vi kanske om några år, när vi debatterar samma frågor, kan konstatera att Alliansens utbildningspolitik och arbetsmarknadspolitik gjort att matchningen faktiskt börjat fungera "utmärkt" och att det blivit en mycket bättre balans mellan arbetsgivarnas behov och den arbetskraft som finns.



Enig riksdag vill värna Försäkringskassans lokala tillgänglighet

2011-04-14

Den 2 mars kritiserade jag Försäkringskassans beslut att lägga ned sina servicekontor. Jag var inte ensam om att reagera. Ett enigt Socialförsäkringsutskott har ställt sig bakom att regeringen ska återkomma med förslag som garanterar Försäkringskassans lokala tillgänglig- het för personliga möten och som bidrar till en samverkan med andra myndigheter. Riksdagen gick idag i total enighet på denna linje.

I debatten har oppositionen skyllt Försäkrings- kassans beslut på regeringens "besparingar". Men så är det ju inte. Det handlar i stället om att Försäkringskassan under några år fått extra tillskott för att klara sin omorganisation. Dessa extrapengar upphör nu, eftersom tidsperioden är slut. Socialdemokraterna har inte heller satt av mer pengar till Försäkringskassan än regeringen. Troligen har Socialdemokraterna själva insett detta nu och det har kanske bidragit till att riksdagen nu står enad bakom sitt krav.




Sossarnas politiska missmatch

2011-04-13

I dag lanserade Socialdemokraterna ett nytt mantra, "missmatch på arbetsmarknaden". Med detta menar man att det finns många arbetslösa samtidigt som många företag inte hittar den personal man behöver. Budskapet från (S) är att det därför behövs fler arbetsmarknadsutbildningar för att de arbetslösa ska få jobb.

Men när man föreslår denna lösning så kör man fullständigt i diket. De yrkesgrupper som saknas är nämligen främst ingenjörer, läkare, sjuksköterskor och andra med lång och kvalificerad utbildning. Man kan helt enkelt inte utbilda fler till dessa yrken genom att satsa på mer arbetsmarknadsutbildning. Och det går inte heller att lösa detta snabbt eftersom det bygger på långa utbildningar. Budskapet från partiledare Juholt och ekonomiske talesmannen Waidelich är därför bara populism utan verklighetsförankring.

Faktum är att arbetslösheten minskar mycket snabbt, och detta är ju egentligen ett bevis på att de arbetslösa och arbetsgivarna faktiskt hittar varandra ganska ofta. I annat fall skulle ju ingen få jobb. Men samtidigt stämmer det att det är brist på vissa yrkesgrupper, och det är därför vi satsat så mycket på högskola, universitet och yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen, och det är idag rekordmånga som finns inom dessa utbildningar.

Jag kommer att fördjupa mig mer om Moderaternas och Alliansens syn på vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning i morgon eftermiddag när jag ska delta i utbildningsutskottets riksdagsdebatt om vuxenutbildning.



Starka statsfinanser ger utrymme för reformer och skattesänkningar

2011-04-13

I dag debatterar riksdagen vårbudgeten. Oppositionens linje är som vanligt att klaga och gnälla, och det är väl i sin ordning, det är ju deras jobb i riksdagen. Men det blir lite löjligt när de hävdar att Sverige sitter fast i massarbetslöshet, när vi i verkligheten ser hur utvecklingen på arbetsmarknaden är starkare i Sverige än i något annat industriland.

För Alliansens del är det en mycket positiv debatt, anförd av finansminister Anders Borg (M). Tack vare den starka utvecklingen på arbetsmarknaden och den snabba återhämtningen från krisen, samt att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade minskar så är statsfinanserna mycket starka. Det befarade budgetunderskottet för 2011 kommer som det ser ut nu i stället att vändas till ett stort överskott redan i år, som sedan ökar år efter år. Arbetslösheten kommer att sjunka ned mot 5% (vilket motsvarar 3% enligt det gamla sättet att räkna som gällde fram till 2006), vilket gör att vi närmar oss full sysselsättning. Tack vare detta finns det som det ser ut idag utrymme för både reformer, satsningar och skattesänkningar 2012:

Alliansregeringen beslutade 2010 om en historisk infrastruktursatsning på närmare 500 miljarder kronor fram till 2021. I satsningen ingår bland annat ökade resurser för drift och underhåll i det svenska järnvägsnätet med 1,4 miljarder kronor årligen vilket innebär en ökning med 40 procent. Alliansregeringen föreslår nu ytterligare en förstärkning av insatserna för järnvägens drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder inför kommande vinter med ytterligare 800 miljoner kronor. Det innebär att alliansregeringen i år satsar 6,1 miljarder kronor på järnvägsunderhåll för en bättre och pålitligare järnvägstrafik. Tillsammans med nya investeringar beräknas satsningarna på järnväg under 2011 därmed uppgå till cirka 14,3 miljarder kronor. Satsningen löser inte alla problem som följer av en lång tids eftersatt underhåll och framvuxna problem, men det är ett viktigt steg för att möta att tågtrafiken inte fungerat tillfredsställande samt förbättra pålitligheten i den svenska järnvägen.

Regeringen gav också häromdagen beskedet att det blir ett femte jobbskatteavdrag redan 2012, samtidigt som man höjer gränsen för när statlig inkomstskatt ska tas ut. Samtidigt får pensionärerna ytterligare skattesänkningar och restaurangmomsen sänks.

För att gynna företagandet utlovas också reformer inom företagsbeskattningen. Det blir lägre skatt för den som behöver anlita utländska experter, forskare eller ledningspersoner för att utveckla sina företag. Företagen får också utökade avdragsmöjligheter för forskningskostnader, allt för att ytterligare stimulera svensk forskning och utveckling. De så kallade "3:12-reglerna" lindras och förenklas ytterligare, vilket både sänker småföretagens skatt och minskar krånglet (något som jag för övrigt motionerat om i riksdagen flera gånger).

Alla skattesänkningar villkoras som vanligt med att välfärden först måste säkras, men som det ser ut idag lär alla förslagen genomföras om inget väldigt oförutsett händer med världsekonomin. Och det är arbetslinjen som skapat starka statsfinanser som i sin tur ger utrymme för både satsningar och skattesänkningar. Allt hänger ihop!



Mediadebatten om barnfattigdomen fortsätter...

2011-04-12


Mediakommentarerna efter min debattartikel om jobbskatteavdragets betydelse för att motverka barnfattigdom fortsätter, och är nu inne på andra veckan. Ytterligare några ledarsidor har kommenterat saken under helgen.

Västerbottens Folkblad ägnade hela lördagens ledare (bilden) åt att angripa min artikel, under rubriken att "Barnfattigdomen ökar igen". Det sista påståendet är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att Rädda Barnens senaste rapport faktiskt visar att barnfattigdomen var lägre krisåret 2008 än vad den var under högkonjunkturen 2006.

Västerbottens Folkblad hyllar också de bloggare som "avslöjat" min debattartikel och "upptäckt" att utredningen "bara" visar jobbskatteavdragets effekt på barnfattigdomen - allt annat oförändrat. Jag tycker kanske inte att dessa avslöjanden är så fantastiska, med tanke på att jag påpekade exakt detta i min egen debattartikel, den artikel som startade hela mediadebatten. I min artikel står följande:

Jag har därför låtit Riksdagens utredningstjänst (RUT) undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat andelen barn som lever i familjer med en disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd. Kort sagt har utredarna undersökt hur jobbskatteavdraget påverkat barnfattigdomen i Sverige genom att jämföra dagens situation med hur det skulle ha sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat.

I mitt eget blogginlägg samma dag skrev jag så här:

Riksdagens utredningstjänst har uppskattat jobbskatteavdragets effekter genom att jämföra dagens situation med hur det skulle sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat. RUT uppskattar då att andelen barn som lever i familjer med disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd tack vare jobbskatteavdraget har minskat från 7,7% till 6,7% mellan åren 2007 och 2010. Det betyder i så fall att andelen fattiga barn i Sverige har minskat med 13% tack vare jobbskatteavdraget.

Jag vet inte om jag kunnat vara tydligare?

Betydligt roligare var det att läsa Nya Wermlandstidningen som skriver följande på ledarplats:

"Den så kallade barnfattigdomen - som mest är ett relativt begrepp - har diskuterats en del på sistone. Men om man skall tala om verklig fattigdom så är det nog bättre att till exempel använda sig av gränsen för försörjningsstöd (socialbidrag). Och då blir det intressant. Riksdagsmannen Jan Ericson (M) lär riksdagens utredningstjänst undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat de barnfamiljer som lever under denna gräns. Då visar det sig att andelen barn som lever i sådana familjer har minskat med 13 procent mellan åren 2007 och 2010. Egentligen är det ganska självklart att familjer med låga inkomster har fått det bättre."

Efter en hektisk vecka där min debattartikel kommenterats på ledarplats eller på nyhetsplats i ett stort antal tidningar så låter jag Nya Wermlandstidningens slutsatser få sista ordet. För det är ingen tvekan om att jobbskatteavdraget har gett låginkomsttagarna mer kvar att leva på - och då blir det färre som behöver försörjningsstöd. Det kan ingen debattör på vänsterkanten prata bort.



Alliansen i Utbildningsutskottet besökte Göteborg

2011-04-11

I dag var det dags för Göteborgsbesök för Alliansen i Utbildningsutskottet. Vi började med ett besök hos Västvenska Industri- och Handelskammaren, där vi hade en hearing inför ett större antal inbjudna gäster med koppling till utbildning och näringsliv och svarade på frågor kring regeringens utbildningsreformer. Efter lunch stod skolbesök på programmet, dels friskolan Jensens gymnasium i centrum, dels det kommunala Angeredsgymnasiet.

Temat för dagen var till stor del samverkan mellan skola och näringsliv, där bland annat Handelskammarens initiativ "Handslaget" lyftes fram. Att utbilda elever för framtidens jobb och verka för att utbildning också leder till arbete är oerhört viktigt i framtiden när elevkullarna minskar och arbetsgivarna får allt svårare att rekrytera. Varje elev måste hitta sin plats på arbetsmarknaden och då krävs ökat samarbete med näringslivet.




Väl avvägda förbättringar i sjukförsäkringsreformen

2011-04-11

Efter valet i höstas påbörjades ett omfattande arbete med en översyn av sjukförsäkringen. Översynen visar att sjukförsäkringsreformen i grunden har varit framgångsrik. Grunderna i sjukförsäkringsreformen ligger fast, men ett antal viktiga justeringar föreslås. Samtidigt föreslår regeringen ett antal andra förbättringar inom näraliggande områden för att ytterligare förbättra sjukförsäkringsreformen.

De viktigaste förslagen:
* Ökade möjligheter till individuella bedömningar vid den bortre tidsgränsen. Om det vore oskäligt på grund av sjukdom att en person lämnar sjukförsäkringen, så ska han eller hon stanna i sjukförsäkringen.
* De som har haft tidsbegränsad förtidspension och saknar sjukpenninggrundande inkomst – ”de nollklassade” – kan inte få sjukpenning oavsett hur sjuka de är. Därför föreslås en särskild ersättning för dem. Utöver denna nya ersättning ska de också kunna erhålla ett bostadsstöd.
* Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska kunna ge utökat stöd under sjukskrivningen, redan efter ett år. Detta minskar risken att människor faller mellan stolarna.
* Arbetsförmedlingen får pengar till 3 000 nya platser att erbjuda personer med nedsatt arbetsförmåga i form av anpassade arbeten.
* Fortsatta insatser för att öka förtroendet för Försäkringskassans beslut, för den enskildes stöd i omprövning och för Försäkringskassans medicinska kompetens och samarbete med sjukskrivande läkare.

Förutom dessa fem förbättringar föreslås också några mer tekniska justeringar, bland annat lindrat sjuklöneansvar för arbetsgivaren för den anställde som återgår till sjukskrivning efter arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen, generösare regler för sjukresor till arbetet och generösare regler för den som både drabbats av arbetsskada och sjukdom samtidigt.

Regeringens förslag skickas inom kort ut på remiss och svar inväntas till sommaren. Regeringen återkommer därefter till riksdagen för beslut under hösten och de nya reglerna kan börja gälla den 1 januari 2012.

Min personliga kommentar till dagens besked är att förslagen ligger klart i linje med de tankar och idéer jag hört när jag träffat personer som arbetar med frågan. De problem som nämns har jag också mött ute i samtal med sjukskrivna. Jag är därför positiv till förslagen, men samtidigt ödmjuk - ingen ska tro att reformen är komplett i och med detta. Man måste alltid utveckla alla reformer.



Socialdemokraterna avlägsnar sig allt mer från arbetslinjen

2011-04-10

Kvällens intervju med nye s-ledaren Håkan Juholt var synnerligen intressant. Faktum var att jag blev uppriktigt förvånad över en del av budskapen. Mona Sahlin konstaterade ju efter valet att väljarna inte gillade Socialdemokraternas politik och att det var därför man förlorade valet. Men i dag kom beskedet från Juholt - vi kör samma budskap en gång till! Således utlovade Juholt en ny förmögenhetsskatt, en ny statlig fastighetsskatt och höjd bensinskatt...alltså precis de besked man förlorade 2010 års val på.

Att Socialdemokraterna tycker att alla ska kunna få sjukpenning på obegränsad tid är välkänt. Att det kommer att leda till en återgång till hur det var förr, med massor av människor som fastnar i systemet och aldrig kommer tillbaka till arbetsmarknaden, bryr man sig inte om. Inte heller att det kommer att medföra kraftigt ökade kostnader för samhället. Jag tycker den Socialdemokratiska sjukförsäkringspolitiken är både populistisk och cynisk. Visst kan reformen utvecklas och tillämpningen av reglerna förbättras, men en återgång till hur det var förr vore en ren katastrof.

Juholt gav i kväll ett annat intressant och förvånande besked - a-kassa ska man i ett Socialdemokratiskt samhälle tydligen också kunna få under obegränsad tid, så länge man inte tackar nej till arbetsmarknadsåtgärder eller praktik! Den tidigare rimliga Socialdemokratiska linjen där a-kassan är en omställningsförsäkring verkar inte längre lika självklar i Juholts värld. Det är i så fall skrämmande och ett direkt hot mot arbetslinjen. Det kommer också att dramatiskt öka kostnaderna för a-kassan, som antingen skattebetalarna eller a-kassemedlemmarna får betala.

Det var också intressant att höra Juholt säga att "ingen människa vill i grunden betala någon som helst skatt". Det skiljer lite mot Mona Sahlins mantra att "det är häftigt att betala skatt". Tydligen är det inte lika häftigt längre. Personligen tror jag sanningen ligger någonstans mittemellan. Jag tror att de flesta faktiskt tycker det är helt okej att betala rimligt mycket i skatt om man bara känner att skattepengarna används på rätt sätt, och under förutsättning att inte skattetrycket är så stort att det kväver intresset för att starta företag, anställa, utbilda sig eller arbeta hårt. Det är i dessa frågor politikens utmaningar ligger. Att livstidsförsörja människor med a-kassa eller sjukpenning, trots att de skulle kunna arbeta, är definitivt inte ett sätt att öka viljan att betala skatt för den som släpar sig till jobbet varje morgon. Det paradoxala är att Socialdemokraternas politik skapar ökad motvilja mot att betala skatt.

För övrigt är det intressant att så tydligt se splittringen inom Socialdemokratin. Den nye ekonomiske talespersonen Tommy Waidelich har tydligen inget att säga till om. Han avvisade ju såväl fastighetsskatt som förmögenhetsskatt och var positiv till RUT-avdrag i en intervju nyligen. I dag tog Juholt brutalt avstånd från detta. Partiet vill alltså återinföra både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt, och man vill inte heller behålla RUT-avdraget. Vem ska man tro på?

De politiska kommentatorerna i TV tyckte att Juholts besked förstärkte bilden av Socialdemokraterna som ett bidragsparti och inte ett arbetarparti. De påpekade att endast 22% av dem som arbetar lade sin röst på Socialdemokraterna i senaste riksdagsvalet, och trodde inte heller att beskeden från Juholt lockar tillbaka de väljare som lämnat partiet.



Slutreplik: Alliansens jobbpolitik fungerar

2011-04-10

Apropå mitt pressmeddelande i fredags, om den snabbt sjunkande arbetslösheten i Västra Götaland, så hade jag och min riksdagskollega Tomas Tobé (moderat ordförande i arbetsmarknadsutskottet) även en slutreplik i debatten om jobbpolitiken i Borås Tidning igår.

Vi nämner i artikeln bland annat Konjunkturinstitutets positiva prognos för sysselsättning och arbetslöshet som presenterades häromdagen. Vi avslutar artikeln med att konstatera att Alliansens jobbpolitik fungerar och att Sverige är ett av de europeiska länder i Europa som har den starkaste utvecklingen på arbetsmarknaden.



Pressmeddelande: Arbetslösheten sjunker snabbt i Västra Götaland

2011-04-08


Pressmeddelande 2011-04-08

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Arbetslösheten sjunker snabbt i Västra Götaland

Under veckan presenterar jag och ett antal andra moderata riksdagsledamöter lokalt nedbrutna rapporter om jobbutvecklingen i Sverige. Det visar sig att återhämtningen efter krisen är stark och att väldigt många nya jobb växer fram de närmaste åren.

Tack vare ordning och reda i finanserna och en tydlig arbetslinje har Sverige klarat sig bättre ur finanskrisen än de flesta EU-länder. Under 2010 noterades den största tillväxtsiffran på flera decennier och efterfrågan på arbetskraft har skjutit fart. Antalet anmälda platser har ökat i hela landet och nu sjunker även långtidsarbetslösheten.

En tydlig indikation på att arbetslinjen fungerar är att sysselsättningsuppgången efter krisen inte uppvisat samma eftersläpning i förhållande till tillväxten som i tidigare lågkonjunkturer. Det är ett historiskt trendbrott. Genom att göra det mer lönsamt att arbeta, förbättra matchningen och öka efterfrågan på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden har arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats på ett sätt som nu sätter avtryck i både sysselsättning och tillväxt.

Enligt nya beräkningar är det sannolikt att Sverige kommer ned på en jämviktsarbetslöshet runt 5 procent i slutet av mandatperioden. Det är den lägsta siffran sedan 1991 och på nivå med vad vi hade på 80-talet.

En rapport, nedbruten för Västra Götaland, bifogas.




Ologiskt utspel om kärnkraften från Miljöpartiet

2011-04-08

Miljöpartiet lämnar idag in en riksdagsmotion där man kräver att två svenska kärnkraftreaktorer ska stängas. Motivet är att det som hänt i Japan gör att kärnkraften i Sverige behöver omprövas. Man hävdar också att Sverige kommer att få ett så stort elöverskott att två kärnkraftreaktorer blir onödiga.

Argumentationen haltar betänkligt.

För det första - om man nu oroar sig så mycket för kärnkraftsäkerheten, varför vill man då bara stänga två svenska reaktorer? Om kärnkraften verkligen är så farlig som Miljöpartiet hävdar, och då borde man väl rimligen inte vilja utsätta svenska folket för denna fara alls, utan kräva avveckling av alla reaktorer omedelbart?

För det andra känns det här med prognoser om framtida elöverskott något tveksamt. I verkligheten är det ju i stället så att det faktiskt är perioder med elbrist, tillsammans med extremt hög elbeskattning, som är orsaken till att både hushåll och industri drabbas hårt av höga elkostnader.

Om man vill öka säkerheten inom kärnkraftområdet ska man givetvis ersätta våra gamla svenska kärnkraftverk med den allra senaste och säkraste tekniken, och samtidigt uppgradera de befintliga kärnkraftverken så att de håller absolut toppklass. Men då måste man tillåta både forskning och investeringar i kärnkraftverken. Miljöpartiets linje innebär att två svenska reaktorer skulle stängas, med stigande elpriser som följd, medan de övriga åtta kärnkraftverken körs vidare, utan några nyinvesteringar i vare sig effekt eller säkerhet. Det känns som en synnerligen dålig idé.



Fler positiva effekter av jobbskatteavdraget

2011-04-08

I veckan publicerades min debattartikel om att jobbskatteavdraget tycks ha effekten att färre familjer har inkomster som ligger under gränsen för försörjningsstöd, jämfört med om jobbskatteavdraget inte hade funnits.

Lite i skymundan av detta presenterades en annan intressant nyhet om jobbskatteavdragets effekter. En studie från Konjunkturinstitutet visar att ensamstående kvinnor utan barn är den grupp på arbetsmarknaden som ökat sitt arbetsutbud mest sedan jobbskatteavdraget införts. Enligt studien har ensamstående kvinnor ökat sitt arbetsutbud med 2,2 procent som en följd av jobbskatteavdragets fyra steg, medan motsvarande effekt på ensamstående mäns arbetsutbud uppgår till 1,3 procent. Bland sammanboende med barn har kvinnor ökat sitt arbetsutbud med 0,9 procent, medan männen endast ökat sitt med 0,5%.

Det verkar alltså som om de med de minsta marginalerna, ensamstående, främst kvinnor men även män, samt sammanboende kvinnor med barn är de som främst upplevt att det lönar sig att arbeta mer tack vare jobbskatteavdraget. Jag har en känsla av det bland annat beror på att färre nu arbetar deltid och i stället har gått upp till heltid, eftersom de känner att det lönar sig ekonomiskt. Det skulle kunna förklara varför kvinnor ökat sina arbetade timmar mer än män, eftersom det ju är fler kvinnor som arbetar deltid än män. Om denna teori stämmer får väl framtida analyser och statistik utvisa.

Med tanke på Aftonbladets sura kommentarer om min artikel om jobbskatteavdragets inverkan på barnfattigdomen undrar man ju lite vad Aftonbladets ledarsida ska skriva om den här rapporten? Att människor arbetar mindre till följd av jobbskatteavdraget kanske? Förnekelse av verkligheten brukar ju vara bästa sättet att angripa politiskt jobbiga sanningar.



Mediakommentarerna fortsätter...

2011-04-08


Mediakommentarerna fortsätter. Bland annat i går på ledarsidan i Norrbottens-Kuriren, med bild och allt. Klicka på bilden för att läsa. Aftonbladet gick samtidigt till angrepp mot mig på ledarplats i papperstidningen. Jag har även lagt in bilden från Kvällspostens ledarsida i förrgår, samt intervjun med Borås Tidning som presenterades igår, och där jag ger svar på tal på oppositionens angrepp.

Man kan väl konstatera att Norrbottens-Kuriren tycker att det är ganska väntat att jobbskatteavdraget har gjort att fler familjer fått en inkomst efter skatt som ligger över gränsen för försörjningsstöd, även om man också påpekar det jag också gjort på bloggen, och som även RUT skriver i sin rapport, nämligen att detaljsiffror för enstaka åt alltid ska tolkas med försiktighet. Det viktiga är ju inte detaljsiffrorna och procenten, utan tendensen.

Aftonbladets ledarsida försöker medvetet förvilla genom att blanda olika fattigdomsbegrepp (läs min blogg 5/4 för att bena ut begreppen). Jag har hela tiden tydligt sagt att det är den faktiska fattigdomen jag syftar på, och inte den relativa fattigdomen som jag anser är missvisande. Och när man skriver att jag "ville hålla rapporten för mig själv" när jag skickade mitt pressmeddelande är det fel. Tvärtom skrev jag tydligt att jag gärna skickar rapporten till alla som vill läsa den. Hela pressmeddelandet lades ut på bloggen den 5/4, så det är lätt att kontrollera. De senaste dagarna har jag mailat säkert hundra exemplar av rapporten till tidningar, riksdagsledamöter och andra intresserade. Aftonbladet bluffar, och deras magsura kommentarer är faktiskt mest roande. De vill så gärna att jobbskatteavdraget ska vara dåligt, eftersom de under flera år byggt hela sin argumentation på just detta. Deras världsbild har nog rubbats.






Skuldsanering får bara vara en absolut sista utväg

2011-04-07

Skuldsanering innebär att överskuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Detta är ett sätt för kraftigt skuldsatta människor att kunna reda ut sin situation i stället för att hamna i livslånga ekonomiska svårigheter. Rätt använt är skuldsanering därför något positivt, både för samhället och den enskilde.

I går tog Riksdagen flera beslut rörande skuldsanering. Ett beslut välkomnar jag, och det är att möjligheten till skuldsanering för företagare utvidgas något så att företagare jämställs mer med alla andra. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter.

Mindre lyckat var att den samlade oppositionen (S, SD, MP och V) drev igenom en kraftig uppluckring av kravet för skuldsanering. I praktiken kommer de nya reglerna att betyda att den som inte anses klara av att betala sina skulder inom 5 år får rätt till skuldsanering. I dag gäller en gräns på 15 år, vilket enligt min mening är rimligare.

Förutsättningarna för att få skuldsanering luckrades upp så sent som 2007, när kravet minskade på den enskilde att själv försöka ta tag i sin situation . Förändringen ledde på kort tid till en fördubbling av antalet ansökningar om skuldsanering. Alliansen anser att det är lämpligt att effekterna av den förändringen kan överblickas innan förutsättningarna ändras ytterligare. Enligt Kronofogdemyndigheten har också allt fler ansökningar beviljats de senaste åren i och med att myndigheten i större utsträckning gjort en totalbedömning av gäldenärens förhållanden.

Normalt bör naturligtvis den som tar ett lån också vara tvungen att betala tillbaka. Skuldsanering bör vara den absolut sista utvägen i yttersta nödfall. Det beslut som nu tagits riskerar naturligtvis att urholka betalningsmoralen och att öka överskuldsättningen. Om inte människor tvingas ta eget ansvar minskar respekten för att låna. Jag tror också att de nya generösare reglerna kommer att öka kraven från bankernas sida ytterligare när det gäller vissa redan utsatta grupper av låntagare, exempelvis ungdomar. Bankerna vill ju inte riskera att tvingas skriva av sina skulder vid en skuldsanering, och därmed kommer man att bli ännu hårdare än idag vid sin kreditbedömning, och kanske också ta ut högre ränta. I verkligheten, utanför Riksdagen, fungerar det så att alla kreditgivare alltid lastar över extra risker och kostnader på låntagarna. Alla politiker inser uppenbarligen inte detta.



Debattinlägg om kommunens nej till vindkraftparken i Sätila

2011-04-07

Denna vecka har jag ett debattinlägg i Markbladet där jag analyserar bakgrunden till att Marks kommun med stor politisk majoritet stoppade den planerade stora vindkraftparken mellan Sätila och Ubbhult. Jag kritiserar också Göteborg Energi för deras agerande under processen. Hade man valt en annan linje med en kraftigt bantad vindkraftpark hade kanske vindkraften kunnat samsas med andra intressen. Nu satsade man i stället all kraft på en gigantisk vindkraftpark och hela projektet blev stoppat. Vindkraftexploatörerna måste lära sig av sina misstag och ta större hänsyn till närboende i stället för att klaga på kommunpolitikerna för att de gör sitt jobb och lyssnar på sina kommuninvånare.



Samtalskväll med Stig-Björn Ljunggren

2011-04-07

I går kväll hade en grupp moderater i riksdagsgruppen en ny samtalskväll med en intressant gäst. Denna gång var det den socialdemokratiske statsvetaren Stig-Björn Ljunggren som hälsade på. Han gav sina egna, mycket frispråkiga, kommentarer kring det politiska läget.

Intressantast var nog när han hävdade att Socialdemokraternas nye partiledare, Håkan Juholt, blev precis lika förvånad som alla andra över sitt nya uppdrag. Ljuggren gav honom bara 100 dagar för att visa Socialdemokraternas nya politik, men verkade inte tro på några dramatiska förändringar. Om inte Socialdemokraterna vinner valet 2014 förutspår Ljunggren att Juholts dagar som partiledare snabbt kommer att vara över. Ljuggren betecknade annars socialdemokraternas sinnesstämning efter valet som att "man öppnat grinden till hopplöshetens stora hage", och han förstod inte heller Socialdemokraternas strategi för att åter kunna bilda regering.

Vi moderater fick också en del tänkvärda ord med oss om vår egen politik, men det märktes ganska tydligt att även Ljunggren ser oss som den starka politiska kraften i Sverige just nu. Men han varnade oss för att slå oss till ro som feta nöjda katter, och det är nog ett klokt råd. Alliansen kommer 2014 att vara det naturliga regeringsalternativet, på gott och ont. Vi blir en del av etablissemanget som vissa kommer att kritisera, men vi kommer också att stå för trygghet och ansvar. Socialdemokraterna kommer att uppfattas som ett oprövat alternativ. Någon bland åhörarna påpekade också att förstagångsväljarna 2014 bara var 10 år när vi vann valet 2006. För dem har Fredrik Reinfeldt alltid varit statsminister, och de vet inte ens vem Göran Persson var. Mycket tänktvärt.



Jobbskatteavdragets betydelse för barnfattigdomen engagerar

2011-04-06

Gårdagens artikel om jobbskatteavdragets betydelse för att minska barnfattigdomen har väckt många reaktioner, både i riksdagen och i media. Och efter att TT uppmärksammade min artikel så sprids nu nyheten i media. Dagens Nyheter uppmärksammade exempelvis min artikel på nyhetsplats, och jag har också blivit citerad på Kvällspostens ledarsida. Ett inlägg om artikeln finns nu också på moderaternas hemsida. Under dagen har jag även blivit intervjuad om saken i Borås Tidning, artikeln lär väl komma in under veckan.

Jag har fått flera hundra uppskattande mail från hela landet, men har också sett en del riktigt arga kommentarer på vänsterbloggar, alltifrån Aftonbladets ledarblogg till privata bloggar. Det är inga vackra ord man kan läsa i dessa inlägg. Uppenbarligen svider det för vänstern att jobbskatteavdraget verkar ge positiva effekter för fattiga familjer. Det stämmer ju inte riktigt med den bild man försökt sätta av jobbskatteavdragets effekter.

Vissa kritiker blandar också ihop olika mått på fattigdom, vilket kan förklara att man inte riktigt förstått vad RUT-rapporten egentligen säger (se mitt blogginlägg i måndags om olika fattigdomsbegrepp).

De flesta vänsterdebattörer väljer, troligen i brist på bättre argument, att angripa mig genom att påstå att jag inte vill se barnfattigdomen. Det känns väldigt märkligt med tanke på att jag ägnade nästan hela min artikel i SvD just åt att förklara hur viktig frågan om barnfattigdom är för oss moderater och för Alliansen. Just kampen mot utanförskapet och för att alla ska kunna leva på sin lön har ju varit en av våra viktigaste politiska budskap i valen 2006 och 2010.

Jag har också fått en replik på artikeln i SvD från en Socialdemokratisk riksdagsledamot , och har under dagen skickat in denna slutreplik som förhoppningsvis publiceras i morgon. Tyvärr går det däremot inte att bemöta blogginlägg på ledande s-bloggar, eftersom man centralt har spärrat i vart fall min IP-adress så att jag inte kan skriva några kommentarer...



Besök hos gymnasieskolan Young Business Creatives i Nacka

2011-04-06

I dag har moderaterna i Utbildningsutskottet varit på ett mycket intressant skolbesök hos YBC i Nacka. YBC står för Young Business Creatives. Skolan är kommunal, men har stor frihet att utveckla sina egna pedagogiska metoder, där en helhetssyn på elevens utveckling, och fokus på kreativt arbete på lektionerna är viktiga delar.

Det första som mötte oss var en storbildsskärm där eleverna får veta att i soffan nedanför sitter en lärare redo att ge extra hjälp med en aktuell inlämningsuppgift. Bara att följa pilen! Det var överhuvudtaget slående hur nära kontakten verkade vara mellan lärare och elever. Besöket visade också att inte bara friskolor utan även kommunala skolor kan profilera sig och utveckla egna metoder för inlärning om de bara får den frihet de behöver från kommunpolitikerna. I Nacka är det min nuvarande riksdags- kollega Mats Gerdau som gått i spetsen för denna frihet för skolorna, och jag ser Nacka som ett föredöme på detta område.



Ärkebiskopen mötte socialförsäkringsministern

2011-04-06

I går träffades socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M), ärkebiskop Anders Wejryd och Lennart Molin som är tf generalsekreterare för Sveriges Kristna Råd. Mötet hölls mycket passande i Riksdagens andaktsrum, och gällde skrivelsen från Sveriges Kristna Råd till regeringen angående sjukförsäkrings- reformen. Andaktsrummet var fullsatt av riksdagsledamöter och journalister, men mötet gav väl inte så mycket nytt.

För egen del tycker jag fortfarande att Sveriges Kristna Råd skjuter över målet med sin kritik. Man blandar ihop praktiska tillämpningsproblem, bedömningsfrågor och lagstiftning. I sin iver att visa omtanke om sina medmänniskor glömmer man också att regelverk måste vara tydliga och förutsägbara. Och frågan är väl om det verkligen är att visa omtanke om de sjukskrivna om alla får gå sjukskrivna år ut och år in utan att någon anstränger sig - ibland med fast hand - för att försöka hjälpa dem tillbaka till arbetsmarknaden igen?

Socialförsäkringsministern upprepade i vart fall löftet att regeringen under våren kommer att presentera sin uppföljning av sjukförsäkringsreformen, och vid behov presentera förslag till förbättringar. Och med detta verkade även kyrkans män hyfsat nöjda.



Jobbskatteavdraget har minskat barnfattigdomen

2011-04-05

I dag har jag ett debattinlägg i Svenska Dagbladets nätupplaga där jag redovisar resultatet av en utredning som som jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst, RUT. Jag har låtit RUT undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat andelen svenska barn som lever i familjer med en disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd, och resultatet är mycket glädjande. Riksdagens utredningstjänst har uppskattat jobbskatteavdragets effekter genom att jämföra dagens situation med hur det skulle sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat. RUT uppskattar då att andelen barn som lever i familjer med disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd tack vare jobbskatteavdraget har minskat från 7,7% till 6,7% mellan åren 2007 och 2010. Det betyder i så fall att andelen fattiga barn i Sverige har minskat med 13% tack vare jobbskatteavdraget. RUT påpekar visserligen i sin rapport att siffror från enstaka år alltid ska tolkas med försiktighet. Men även om minskningen av barnfattigdomen bara skulle vara hälften av det rapporten visar så är det ändå ett glädjande resultat.


I sammanhanget kan det vara bra med en liten repetition av det här med fattigdomsbegreppet. Jag har skrivit om detta tidigare på bloggen. Diskussionen om barnfattigdom i Sverige kan nog uppfattas som lite svårbegriplig eftersom man använder olika fattigdomsbegrepp i debatten. Ett av de märkligaste sätten att räkna är begreppet ”relativ fattigdom” där ett hushåll betraktas som fattigt om det har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten i ett land. Problemet med detta sätt att mäta är att ett extremt fattigt land knappast får någon relativ fattigdom alls, eftersom alla är lika fattiga. I ett mycket rikt land däremot kan den relativa fattigdomen bli väldigt hög, om en del av befolkningen har mycket hög disponibel inkomst som drar upp medianinkomsten. Ett välmående land i Västeuropa kan med måttet relativ fattigdom få större andel fattiga än ett fattigt land i Afrika! Relativ fattigdom är därmed ett mycket missvisande begrepp som snarare blir ett mått på inkomstspridningen i ett samhälle än hur många som är verkligt fattiga.

Ett rimligare mått på fattigdom i Sverige är andelen hushåll som har en disponibel inkomst som ligger under ”socialbidragsnormen", alltså under gränsen för att ha rätt till försörjningsstöd. En del av det generösa svenska sociala skyddsnätet innebär ju att ingen ska behöva vara hungrig eller vara utan bostad, kläder, TV, dator, medicin och dagstidning, oavsett inkomst. I ett globalt perspektiv kan det givetvis kännas konstigt att beskriva dessa familjer som fattiga. En svensk med försörjningsstöd lever givetvis ett rikt ekonomiskt liv jämfört med många fattiga i utvecklingsländerna, där de grundläggande behoven ligger långt under vad vi förväntar oss i Sverige. Trots dessa invändningar kan man väl ändå konstatera att gränsen för försörjningsstöd numera är allmänt accepterat som en gräns för skälig levnadsnivå i välfärdslandet Sverige. De flesta av oss ställer nog upp på att i vårt land med höga välfärdsambitioner bör alla ges möjlighet att klara sina grundläggande behov även om man under kortare eller längre tid saknar tillräcklig inkomst. Inte minst är detta viktigt för alla barn som lever i familjer med låg inkomst. Andelen hushåll med en disponibel inkomst under normen för ekonomiskt bistånd känns därför som det mest relevanta måttet på svensk fattigdom. Och det är alltså andelen "fattiga" barn enligt detta mått som minskat så mycket tack vare jobbskatteavdraget.

Ett viktigt mål för Alliansen är att minska fattigdomen i Sverige. De två senaste valen har vi sannolikt främst vunnit på vår arbetslinje och kampen för att minska utanförskapet, dvs antalet personer som är beroende av olika ersättnings- system eller helt saknar inkomst. Bland dessa grupper finns många som löper stor risk att bli fattiga och beroende av försörjningsstöd. Under de senaste fyra åren har glädjande nog utanförskapet minskat kraftigt, trots en djup global lågkonjunktur och finanskris. Omräknat till helårspersoner har antalet personer som är beroende av ersättningar från olika system minskat med nära 150.000 personer på fyra år, från 1.083.000 till 935.000. Detta samtidigt som befolkningen ökat.

En annan viktig åtgärd mot fattigdom är jobbskatteavdraget. För personer med låga inkomster har jobbskatteavdraget minskat inkomstskatten med upp till en fjärdedel! Många familjer med små marginaler har fått en betydande inkomstökning, mycket större än vad några lönehöjningar någonsin medfört. Även om siffror för enstaka år alltså alltid ska tolkas med försiktighet tyder RUT-utredningen på att jobbskatteavdraget också minskat barnfattigdomen.



Jobbskatteavdraget har minskat barnfattigdomen

2011-04-05


Pressmeddelande 2011-04-05

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Utredning visar att jobbskatteavdraget har minskat barnfattigdomen

Jag har låtit Riksdagens Utredningstjänst (RUT) undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat andelen svenska barn som lever i familjer med en disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd, dvs andelen fattiga barn i Sverige. Resultatet är mycket glädjande, och redovisas idag i ett debattinlägg i Svenska Dagbladets nätupplaga.

Riksdagens utredningstjänst har uppskattat jobbskatteavdragets effekter genom att jämföra dagens situation med hur det skulle sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat. RUT uppskattar då att andelen barn som lever i familjer med disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd tack vare jobbskatteavdraget har minskat från 7,7% till 6,7% mellan åren 2007 och 2010. Det betyder i så fall att andelen fattiga barn i Sverige har minskat med 13% tack vare jobbskatteavdraget.

Mer information och kommentarer kring utredningen finns på min blogg idag, www.ericsoniubbhult.se. Hela rapporten från RUT översändes gärna vid intresse.




Första steget mot ett nytt allsvenskt guld för Elfsborg?

2011-04-04

Elfsborg-Häcken 2-1

År 2006 blev det allsvenskt guld för Elfsborg. Därefter har det blivit fyra raka medaljer till. I år är siktet inställt mot ett nytt allsvenskt guld. Elfsborgs spelartrupp är urstark och ekonomin antagligen bäst i allsvenskan. Gulsvart är faktiskt guldfavoriter enligt de flesta experter. Och det kunde ju i vart fall inte börjat bättre än idag. Seger hemma mot Häcken på övertid, efter en mycket bra premiärmatch. Vårväder, stor publik (12.359) och den första gulsvarta premiärsegern på tio år! Så vem vet, kanske kan den här härliga guldbilden från 2006 bli verklighet igen? 




Många friskolor gör ett fantastiskt bra jobb

2011-04-04

Jag har i den politiska debatten och i debattartiklar i media varit väldigt tydlig med att en skolas driftsform är mindre viktig, det viktiga är att skolan håller god kvalitet. Detta synsätt gäller tyvärr inte för alla politiker. Det finns en stor motvilja mot friskolor från många Socialdemokrater och Vänsterpartister, men det förekommer tyvärr ibland även i andra partier. Störst verkar motviljan vara mot friskolor med koppling till religion eller kyrka. Jag har lite svårt att förstå denna motvilja eftersom alla skolor måste följa läroplanen och alla skolor inspekteras regelbundet av Skolinspektionen.

I Marks kommun har Skolinspektionen just avslutat en stor granskning av av samtliga grundskolor, vilket uppmärksammades häromdagen i en stor artikel i Borås Tidning. Skolinspektionen har granskat måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling, lärandemiljö och enskilda elevers rätt. Alla skolor i Marks kommun fick anmärkningar av något slag - utom en. Den enda skola som helt klarade sig utan anmärkningar var den kristna friskolan Leteboskolan i Horred. Den ansvariga för tillsynen från Skolinspektionen säger till Borås Tidning att det är mycket ovanligt att skolor klarar sig från en granskning utan brister som måste åtgärdas. Under hennes sju år som granskare åt Skolinspektionen har det aldrig hänt. Förrän nu alltså, när Leteboskolan blev Marks kommuns bästa skola.

Med tanke på att många ifrågasätter friskolor i allmänhet, och friskolor med religiös koppling i synnerhet, är det intressant att just en sådan friskola alltså blev den allra bästa grundskolan i hela Marks kommun. Det styrker mig i min övertygelse om att driftformen eller vem som driver en skola är av mindre betydelse - det viktiga är att eleverna får den allra bästa undervisningen i enlighet med skollagen och läroplanerna. Det finns inget självändamål i att fler elever ska gå i friskolor. Men skulle det å andra sidan inte vara väldigt synd att av politiska skäl motarbeta Marks kommuns bästa skola?



Även extremt duktiga elever måste få rätt att utvecklas

2011-04-04

Hösten 2012 startar försök med spetsklasser för elever i årskurs 7-9. Elever på spetsutbildningarna ska bland annat kunna läsa och få betyg i gymnasiekurser. Skolorna får rätt att rekrytera elever från hela landet och får utforma egna prov och tester för antagning och urval av elever. Spetsutbildningarna kommer att omfatta något eller några av ämnena engelska, matematik, biologi, fysik eller kemi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap eller andra främmande språk.

Det är väl ingen vild gissning att i vart fall delar oppositionen kommer att ifrågasätta en satsning på extremt duktiga elever. Men jag tycker det är en självklarhet att även de duktigaste eleverna också har rätt att utvecklas i skolan. Att ge alla elever rätten att utvecklas är lika viktigt oavsett om man är extremt duktig eller om man har svårt för skolan med inlärningsproblem. Den nya skolan med tidigare kunskapsuppföljning kommer att ge större möjlighet att tidigt ge extra stöd till elever som behöver hjälp för att hänga med. Genom spetsutbildningar ser vi nu också till att extremt duktiga elever möts av utmaningar på sin nivå. Det är självklart också värdefullt för Sverige om de allra duktigaste eleverna utvecklas snabbare och att vi tar tillvara deras förmågor. Spetskompetens kommer att skapa nya företag och nya jobb och öka Sveriges internationella konkurrenskraft.



Alliansen behöver aldrig Sverigedemokraternas aktiva stöd

2011-04-03

TT har en något märklig och politiskt vinklad nyhet idag, där man hävdar att Sverigedemokraterna oftast utnyttjar sin vågmästarställning till att stödja Alliansen. Aftonbladet spetsar till det lite extra politiskt och skriver att "det är regeringen som dragit mest nytta av Sverigedemokraternas vågmästarroll i riksdagen". Beskrivningen är synnerligen vilseledande, eftersom Alliansen aldrig är beroende av Sverigedemokraternas aktiva stöd i någon fråga.

Däremot kan aldrig de rödgröna partierna vinna en enda omröstning om de inte går samman med Sverigedemokraterna. Alliansen vinner ju alla omröstningar i riksdagen om inte Sverigedemokraterna aktivt röstar med de tre rödgröna partierna. Detta har vad jag vet hänt 7-8 gånger sedan valet 2010. Det är bara vid dessa tillfällen Sverigedemokraterna kunnat dra nytta av sin vågmästarroll. Om något av de fyra oppositionspartierna driver en egen linje eller avstår i en votering vinner alltid Alliansen. Faktum är att de tre rödgröna partierna allt oftare är oeniga i många frågor, och det gör att Sverigedemokraternas möjlighet att påverka blir ännu mindre.

TT hävdar att det varit 289 voteringar sedan valet, jag antar att man kollat detta noga och att det stämmer. Av alla dessa omröstningar har Alliansen alltså vunnit minst 280. Det tycker jag är ett ganska hyfsat resultat för en minoritetsregering, och långt mycket bättre än vad Göran Perssons svaga minoritetsregering lyckades med åren före valet 2006.



Stafettpinnen går vidare

2011-04-03

I går hade Moderaterna i Södra Älvsborg (vår riksdagsvalkrets) Förbundsstämma och samtidigt valupptakt inför omvalet till regionen. En ny förbundsstyrelse utsågs också, och jag var en av dem som avgick från den gamla styrelsen. Det är svårt att som riksdagsledamot kunna delta i alla förbundsstyrelsens möten, eftersom man ofta är i Stockholm. Då är det bättre att lämna över till andra moderater som verkar politiskt på hemmaplan. Det har varit något slags tradition att alla riksdagsledamöter ska väljas in i förbundsstyrelsen, men det är faktiskt ganska opraktiskt. Jag hade därför avböjt omval, och dessutom föreslagit att inga riksdagsledamöter ska sitta i den nya styrelsen. Det blev också stämmans beslut. I stället kommer vi tre riksdagsledamöter från valkretsen att vara sk adjungerade medlemmar, dvs delta när vi har möjlighet. Det ger den nya förbundsstyrelsen större möjlighet att ha möten när man vill, och att vid behov snabbt kunna ta viktiga beslut.

Vid stämman avgick vår förbundsordförande Ulf Sjösten efter fyra år på posten, och ersattes av Marks kommunstyrelse- ordförande Margareta Lövgren (bilden). Det blir alltså en Markbo som ska basa över Moderaterna i vår riksdagsvalkrets de kommande två åren. Som förste och andre vice ordförande valdes Johan Medelius och Alexis Mouschopanis, båda från Borås. Det känns som ett mycket bra team.



Sysselsättningen snart den högsta på 20 år

2011-04-01

Konjunkturinstitutets vårprognos presenterades igår, och det var en mycket trevlig läsning. Sverige har enligt prognosen flera goda år framför sig. Vi får betydligt fler jobb, stigande inkomster, sjunkande arbetslöshet, låg inflation och kraftiga budgetöverskott. Sysselsättningen förväntas också öka kraftigt. Andelen sysselsatta bland befolkningen ligger redan nu nära rekordet för de senaste tjugå åren, och förväntas bli avsevärt högre kommande år. Detta ger ordentliga tillskott av inbetald skatt och minskat beroende av ersättningar, och stärker statens finanser.

I samhällsdebatten hävdas det ju ibland att alla företag har stora problem att hitta arbetskraft. Konjunkturinstitutet tonar ned detta problem, och menar att i ett läge där sysselsättningen stiger snabbt är det normalt att många företag rapporterar brist på arbetskraft. Men det råder ingen generell brist på arbetskraft, tvärtom stiger sysselsättningen snabbt, vilket visar att företagen och de arbetssökande faktiskt hittar varandra i stor utsträckning. Matchningen verkar alltså fungera hyfsat, och utbildningsinsatserna för arbetslösa verkar ge effekt.

KI konstaterar också att hushållen får mer pengar att röra sig med även kommande år till följd av olika skattesänkningar, samt att lönerna förväntas öka snabbare än under krisen. Statens budgetöverskott väntas samtidigt öka mot rekordnivåer, och det ger utrymme för ytterligare reformer och skattesänkningar. Valåret 2014 väntas ett överskott på över 130 miljarder i statsbudgeten. Det kommer i så fall att krävas synnerligen ansvarsfulla politiker för att inte lova bort allt detta under valrörelsen det året.

Det mesta ser väldigt bra ut för Sverige just nu. Vilket vi givetvis aldrig kommer att få oppositionen att erkänna...



Sverige tar sitt ansvar i Libyenkonflikten

2011-04-01

Riksdagen har just tagit beslut om det svenska deltagandet i den internationella militära insatsen i Libyen. Beslutet innebär att vi deltar i den av FN beslutade insatsen för att skydda civilbefolkningen i Libyen mot övergrepp från den egna regimen. Detta FN-beslut var historiskt, och bygger på ett brett internationellt stöd, där exempelvis även Arabförbundet stödjer aktionen och har förklarat att den Libyska regeringen saknar legitimitet.

FN har gett NATO i uppdrag att leda operationen, och Natos generalsekreterare bad i förrgår, den 29 mars, formellt Sverige att delta. Sverige har en tradition av att delta i insatser när FN kallar.

Det svenska bidraget kommer att omfatta högst åtta JAS Gripen-plan, ett transportflygplan av typen Hercules, som även kan användas för lufttankning, samt spanings- och stödresurser. Styrkan kommer att uppgå till ca 130 personer. En särskild undsättnings- och räddningsstyrka kommer att finnas i beredskap att sättas in vid behov. Därför har regeringen begärt att den totala styrkan tillfälligt ska kunna uppgå till 250 personer. Kostnaden för det svenska bidraget beräknas uppgå till högst 200 miljoner kronor. Finansieringen sker inom ramen för Försvarsmaktens anslag.

Syftet med den svenska insatsen är att bidra till att upprätthålla flygförbudszonen över Libyen. De svenska flygplanen ska inte ägna sig åt att bekämpa mål på marken, utan ägna sig åt spaning och bevakning av flygförbudszonen, inte minst för att förhindra att Ghaddafiregimen får vapenförstärkningar utifrån. Genom sin insats bidrar de svenska planen därför även till att underlätta för andra länder att utföra aktioner mot markmål. Sverige är en del av en större helhet.

Riksdagsbeslutet skulle givetvis kunnat gå längre. Svenska flygplan skulle kunna ha deltagit även i bekämpning av markmål i de fall civilbefolkning angrips. Men det är ändå viktigt med ett brett stöd från den svenska riksdagen, så dagens beslut känns ändå bra. Nu tar Sverige sitt ansvar, precis som våra grannländer Norge och Danmark, och ett stort antal andra länder. Sverige blir som sagt en del av en större enhet, där olika länder har olika uppgifter.

Riksdagen var tyvärr inte helt enig. Fem ledamöter avstod i omröstningen. Och Sverigedemokraterna röstade nej, vilket för mig är obegripligt. Genom en stark FN-insats kan vi ju åskynda en demokratisk utveckling i Libyen och minska flyktingströmmarna till Europa. Det borde rimligen ligga även i Sverigedemokraternas intresse.

Lika obegripliga är de mail jag fått från fredsaktivister, som avvisar militärt våld och förespråkar "en fredlig dialog" med Ghaddafi. Kanske det mest naiva jag hört. En fredlig dialog med en regim som medvetet bombar och dödar sina egna medborgare och som placerar ut prickskyttar på hustaken för att skjuta ned sin egna befolkning är orealistisk. Ghaddafi är misstänkt för brott mot mänskligheten och bör gripas och åtalas för detta vid internationell domstol. Han måste bort från makten så att Libyen kan få en demokratisk utveckling.