Utskottesresa till Bryssel och Paris 21-24 mars 2011

Denna vecka: Bryssel och Paris

2011-03-21

Tidigt på morgonen idag går färden till Bryssel för en studieresa med Utbildningsutskottet. På programmet står bland annat besök i EU-parlamentet och kommissionen i Bryssel, samt senare i veckan möte med OECD i Paris. Dessutom blir det skolbesök och en del andra studiebesök, i huvudsak med koppling till utbildningområdet. Reserapport kommer löpande på bloggen under förutsättning att tekniken fungerar som den ska.



Framme i Bryssel

2011-03-21



Redan vid tiotiden i morse var vi framme i centrala bryssel. Vi bor alldeles intill EU-parlamentet som syns längst bort på vänstra bilden. Efter en briefing på Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen ("svenska EU-ambassaden") tog vi Metron till EU-organet Europeiska forskningsrådet, ERC. Man får snabbt klart för sig att Sverige hävdar sig väl när det gäller satsningar på forskning och utveckling, faktum är att vi enligt ERC satsar mest pengar i förhållande till bruttonationalprodukten av samtliga länder i EU! Via ERC kan fler forskare få pengar till intressanta projekt, och målet är att forskningen ska leda till konkreta innovationer och produkter som kan utvecklas och tillverkas inom EU i stället för at försvinna till Asien eller USA. ERC har en stadigt ökande budget som idag ligger runt 1,5 miljarder Euro per år.



Som alla andra råd och organ i Bryssel så har ERC fantastiska och i mitt tycke aningen överdimensionerade lokaler. Och utsikten från 25:e våningen där konferenslokalen ligger är fantastisk. Man undrar bara hur mycket av våra skattepengar som läggs på fantastiska skrytbyggen i Bryssel? Tur att det är många invånare i Europa som delar på kostnaden...



Besök hos EU-kommissionen

2011-03-21



Under eftermiddagen har vi besökt EU-kommissionen (EU:s "regering") med kommissionärer från samtliga EU-länder. Cecilia Malmström är ju Sveriges kommissionär, och vid det här bordet sitter hon och de andra kommissionärerna när de har sina möten.



Vid vårt besök idag fick vi träffa Irlands kommissionär, Maire Geoghegan-Quinn, som är ansvarig kommissinär för forskning, innovation och vetenskap. I morgon blir det ett nytt besök, då har vi fått tid för ett tidigt morgonmöte med Androula Vassiliou, som är Cyperns kommissionär, och som ansvarar för bland annat frågor som rör utbildning och kultur.

På nedre högra bilden syns Europeiska Ministerrådets byggnad. Där hålls alla möten mellan europeiska ministrar och statschefer, och byggnaden ligger mittemot Kommissionens byggnad. Det är som synes väldigt gott om enormt stora byggnaden med glasfasader i den här staden.



Möte med ännu en kommissionär

2011-03-22


I dag gjorde vi vårt andra besök i EU-kommissionens sessionssal, där vi mötte vår andra EU-kommissionär, Androula Vassiliou, här till vänster på bilden, tillsammans med vår utskottsordförande och delegationsledare Margareta Pålsson (M).



EU-parlamentet

2011-03-22



Under dagen har vi också besökt EU-parlamentets enorma byggnad, och haft samtal med tre svenska EU-parlamentariker, Lena Ek (C), Marita Ulvskog (S) och Gunnar Hökmark (M).

Samtalen gällde givetvis i första hand utbildnings- och forskningsfrågor, men vi fick också höra mer om deras egna syn på sin egen möjlighet att påverka, och parlamentets arbete.

Vårt utskott har haft tur med alla möten, vi har fått träffa två EU-kommissionärer och tre parlamentariker, båda de svenska ambassadörerna och en massa andra intressanta personer. Det är vad vi förstår sällan som allt detta hinns med under två dagars besök Så här långt en mycket intressant och givande resa, och en sak är klar - oavsett vem man pratar med så inser man att svensk utbildnings- och forskningspolitik väcker intresse i EU, och att vi på flera områden faktiskt är ett föredöme i Europa.




Sveriges ständiga representation vid EU

2011-03-22



En liten bit från EU-parlamentet ligger Sveriges EU-ambassad, eller "Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen" som den egentligen heter. Det är Sveriges största utlandsmyndighet, med 110 anställda. Man bevakar alla politiska områden som har koppling till EU, och är organiserade ungefär som ett regeringskansli i miniatyr. Man har tät kontakt med regeringskansliet i Stockholm, och har regelbundet besök av svenska ministrar. I dag var till exempel Carl Bildt i huset för att diskutera utrikesfrågor. Den svenska representationen förbereder alla ärenden och förhandlar för regeringens räkning, man är också rådgivare till regeringen och regeringskansliet och försöker också bygga allianser med andra länder i olika frågor.

Jag gillade förresten att man har en Volvo parkerad utanför dörren.



Framme i Paris

2011-03-22



I kväll kom vi fram till Paris efter ett par timmars tågresa från Bryssel. Tåget var ordentligt försenat, så det kändes precis som hemma. Och något snabbtåg var det inte heller, utan det påminde väl mer om X2000. Lyckades ta en bild på Eiffeltornet i kvällsbelysning från taxin, men det blir nog svårt att hinna med att åka upp i tornet, programmet är ganska välfyllt även i morgon. Utskottsresorna är verkligen inga semesterresor...



Besök hos OECD

2011-03-23



Förmiddagen har vi tillbringat hos OECD på deras stora kontor i centrala Paris. Vi fick en grundlig genomgång av hur man mäter kvalitet och resultat inom utbildningsområdet och hur man därefter gör sina jämförelser mellan OECD-länderna, samt lite mer om hur man arbetar med skolfrågorna inom OECD. Utmaningarna är många, allt från att försöka åstadkomma att även barn i fattiga OECD-länder ska få möjlighet att lära sig läsa och skriva, till att utveckla skolan och den högre utbildningen i de mer utvecklade länderna.



Skolbesök på Lycée Henri IV

2011-03-23



Efter lunch fortsatte vi till en av Paris mest anrika och välrennomerade skolor, Lycée Henri IV. I månghundraåriga lokaler driver man en mycket framgångsrik skola, som är mycket eftertraktad av eleverna. Skolan är offentligt driven och öppen för alla, men de som bor i stadsdelen (arrondissementet) har förtur. Detta gör at många köper en bostad i området bara för att barnen ska garanteras en plats på skolan. Skolan erbjuder undervisning för ungefär motsvarande högstadiet, gymnasiet och två års förberedande universitetsstudier. Kontrasterna är enorma, i det gamla biblioteket från 1700-talet sitter dagens studenter och pluggar, och datorerna ser lite främmande ut i den gamla miljön. På sista bilden hela den svenska delegationen, samt några svenska tjänstemän och personal från skolan.





Bombhot mot Eiffeltornet - bara att vända igen

2011-03-23



Efter skolbesöket kastade jag mig i en taxi för att försöka hinna med en tur upp i Eiffeltornet före kvällens middag hemma hos svenska ambassadören. Men tyvärr blev det inget - tornet var avspärrat och evakuering pågick av alla besökare som tvingades gå ned för alla trapporna. Polisen spärrade av allt större område runt tornet och jag fick veta från en vänlig polis att någon hade bombhotat tornet. Och detta verkade stämma eftersom det sedan kördes fram ett antal polisbilar med hundburar, uppenbarligen bombhundar.

Dagens bombattentat i Jerusalem, och Frankrikes roll i attackerna mot Libyen kan ju tänkas vara två anledningar till att man tar bombhot på största allvar.

Mer om bombhotet finns att läsa i Expressen.





Avslutningsmiddag hos ambassadören

2011-03-23



Under dagen hann vi också med ett möte på svenska ambassaden i Paris, där vi fick en kort briefing om det politiska läget i Frankrike, och lite reflektioner kring kommande presidentval, läget i nordafrika och en del annat. Den svenska ambassaden är dels en "vanlig" ambassad, dels bas för Sveriges officiella OECD-delegation som har hand om mycket av Sveriges kontakter och engagemang inom OECD.

Kvällen avslutades med en god middag hemma hos det svenska ambassadörsparet Mats och Catharina Ringborg. Under maten blev det mer informella samtal kring fransk och svensk politik, och jag hade glädjen att sitta vid ambassadörens bord så jag fick lära mig en massa nytt om Frankrike. Ambassadörsmiddagar är inte bara goda utan också mycket intressanta!



Får vi valuta för EU:s stora budget?

2011-03-24



Just hemkommen från en intressant vecka så måste jag ställa mig frågan om nyttan med EU står i proportion till kostnaderna? Besöket i Bryssel var omtumlande, jag hade inte klart för mig hur otroligt många stora huskomplex i glas och betong som är överfyllda med EU-anställda tjänstemän. Här några exempel. De övre bilderna visar Kommissionens stora byggnad. De nedre visar Europeiska Forskningsrådet som vi besökte i måndags, samt byggnaden som hyser Generaldirektoratet för forskning (en del av Kommissionens verksamhet). Övriga generaldirektorat som arbetar med andra frågor finns i andra byggnader. Sedan finns alltså Ministerrådets jättebyggnad, där EU:s statschefer just i kväll sitter och diskuterar Libyenkrisen och åtgärder för att säkra EU:s långsiktiga ekonomiska stabilitet. Och så har vi det gigantiska Europaparlamentet (som dessutom flyttar hela sin verksamhet fram och tillbaka mellan Bryssel och Strassbourg varje månad). Till allt detta kommer de olika medlemsländernas EU-representationer i Bryssel, samt alla lobbyister som har lokaler på plats. Jag försökte få fram uppgifter om hur många som egentligen arbetar i Bryssel med frågor som har koppling till EU, men ingen kunde svara exakt. Kommissionen är dock den absolut största arbetsgivaren med sina ca 20.000 anställda. Uppskattningsvis arbetar ungefär 800 svenskar i Bryssel och den svenska "kolonin" inklusive deras familjer uppskattas till ca 3.000 personer.



EU uppger själva att av den totala EU-budgeten på 141,9 miljarder Euro så går endast 6% till administration och förvaltning. Det låter ju ganska hyfsat. Men till detta kommer alla medlemsstaternas direkta kostnader, som man inte tar med i kalkylen. Varje land ska exempelvis bekosta sina egna kontor i Bryssel och bekosta resorna för sina regerings- tjänstemän och ministrar på alla deras resor, och hantera alla EU-frågor i sina egna regeringskanslier och parlament. Verksamheten i EU kostar alltså i verkligheten väldigt mycket mer än EU:s budget. Å andra sidan är ju inte minst dagens möte i Bryssel med EU:s statschefer ett tydligt bevis på att man faktiskt måste lösa en del frågor gemensamt. Min grundsyn har därför inte förändrats, jag är övertygad om att EU behövs. Men jag är lika övertygad om att man måste koncentrera sin verksamhet till det som måste lösas gemensamt och hålla fingarna borta från det andra. Då är jag övertygad om att man skulle kunna minska både EU:s budget och personal. Kan man sedan minska ned jordbruksstödet som står för 30-40% av EU:s budget så skulle man också kunna banta EU-budgeten, eller åtminstone omfördela pengar till andra ändamål som exempelvis forskning, innovationer och andra viktiga framtidsfrågor.



Belgien utan regering i snart 300 dagar

2011-03-25

Under vårt besök i Bryssel i början av veckan hann vi också få en briefing från vårt svenska representation om det politiska läget i Belgien. Läget är minst sagt komplicerat. Vid det kommande månadsskiftet har Belgien nämligen varit utan regering i nära 300 dagar. Orsaken är fortsatta tvister mellan landets olika regioner och språkområden, det fransktalande Valonien i söder och det norra området Flandern, där man talar flamländska (ungefär detsamma som nederländska). Man kan idag inte komma överens om en lösning i regeringsfrågan, och ingen verkar tro att problemet ska kunna hanteras inom överskådlig tid.

Under ytan finns massor av historiska oförrätter. Belgien är ett ungt land, som bildades 1830 och som aldrig har blivt en harmonisk enhet. Den fransktalande eliten bestämde och förtryckte de övriga under lång tid. Under första världskriget dog exempelvis flamländska soldater som flugor för att de inte förstod franskan som officerarna talade. Det uppmärksammas med stora möten än i denna dag. Men de fransktalande glömmer samtidigt inte att flamländska separatister ställde sig på tyskarnas sida under båda världskrigen. Vid sidan av denna motsättning finns dessutom en mindre tysktalande befolkning i Belgien.

Den akuta tvisten handlar om vilka rättigheter de fransktalande ska ha i de flamländska kommunerna runt Bryssel. Vissa talar om att man måste skapa "flamländska korridorer" mellan olika flamländska delar, vilket väcker otäcka associationer från Europas mörka historia. På den politiska dagordningen står också hur skattesystemet och socialförsäkringarna ska organiseras i framtiden. Den i dag rikare flamländska delen vill inte betala för det fattigare, fransktalande Valonien. Till saken hör att tidigare i historien var det Valonien som var den rika styrande delen och Flandern den fattiga delen. Tillväxten är nu högre i Flandern, som gränsar till det ekonomiskt framgångsrika Nederländerna.

Belgien har under en följd av år hanterat regionala spänningar inom landet genom att överföra allt mer makt och pengar till de regionala parlamenten. Man har helt enkelt "köpt" sammanhållning med statliga pengar. Men i spåren av finanskrisen och med en hög statsskuld är inte Belgiens statsfinanser lika stabila längre, och detta sätt att hantera interna spänningar är därför inte längre en framkomlig väg. Samtidigt ökar de politiska spänningarna, och den regionala makten får allt mer bisarra inslag. Den som tillhör "fel" språk och folkgrupp får i vissa fall inte ens köpa en fastighet i det andra området (!). Förra året visade media också hur en gruppering politiker från de språkområden där man talar flamländska i Belgien som ställde sig upp i parlamentet och unisont sjöng en traditionell kampsång på flamländska som en markering i debatten. Jag har ganska svårt att se att något liknande skulle hända i Sveriges Riksdag. Att det händer i just Belgien känns extra praradoxalt, med tanke på att Belgien är basen för att bygga det nya EU för öppenhet, samverkan och samförstånd och mot onödiga gränser och hinder.

Någon sa att det enda som verkar hålla samman Belgien som nation är kungen och landslaget i fotboll. Samtidigt finns det enligt flera undersökningar egentligen ingen uttalad önskan hos folket att verkligen dela landet. Och Belgien fungerar märkligt nog ändå, man har en expeditionsregering utan makt som sköter utrikespolitik och försvarspolitik, och de regionala politikerna styr resten av samhället. Och mitt i denna röra finns ledningen för EU!



Världens minsta bok?

2011-03-27

Vid mitt besök i Bryssel gjorde jag ett besök i EU-parlamentets informationscenter. Jag var lite nyfiken på om verkligen all information fanns på alla språk som det sägs. Och visst fanns det en hylla för varje EU-land. Den svenska hyllan var välfylld med all tänkbar information. Exempelvis en utmärkt folder om samtliga svenska EU-parlamentariker med bild och kontaktuppgifter samt uppgifter om parti och EU-uppdrag.

Jag hittade också världens kanske minsta bok, "Mina grundläggande rättigheter i Europeiska Unionen". Boken är inte mycket större än en svensk enkrona (!), men omfattar nära 50 sidor. Den innehåller faktiskt hela Europeiska Unionens Stadga om de Grundläggande Mänskliga Rättigheterna som antogs av EU 2007.

Efter en snabb genomläsning av denna viktiga gemensamma grundsten för alla EU:s medborgare kan jag konstatera att rättigheterna väger betydligt tyngre än boken. Och det är ju verkligen tur.