Blogg maj 2009

2009-05-31 TCO-ordföranden gillar inte min bild av den svenska a-kassan

I går svarade TCO:s ordförande Sture Nordh på mitt debattinlägg i Borås Tidning den 22 maj där jag hävdade att den svenska a-kassan är en av de mer generösa i världen, och där jag menade att de fackliga organisationerna och politikerna borde hjälpas åt att beskriva a-kassans fördelar i stället för att svartmåla a-kassan.

Sture Nordh skriver att jag "indirekt refererar" till en TCO-rapport "Svensk a-kassa i strykklass" i min artikel. Visserligen nämner jag inte denna rapport i artikeln, men Sture Nordh har givetvis rätt i att rapporten är en av de saker jag reagerat starkt på. Jag känner Sture Nordh ganska väl vid det här laget, och har deltagit tillsammans med honom i flera paneldebatter om a-kassan under våren, och även diskuterat TCO-ledningens bild av a-kassan. Flera av TCO-ledningens "rapporter" om a-kassan under vintern och våren anser jag är oerhört vinklade, man plockar ut väl valda enskilda delar i a-kassan i några utvalda länder för att få fram den negativa bild av den svenska a-kassan som man vill ha. Någon objektiv jämförelse av helheten är det knappast tal om. För egen del har jag faktiskt svårt att se annat än politiska skäl bakom detta. Vad skulle det annars vara?

Glädjande nog möter jag lite andra tongångar när jag träffar ledande företrädare för olika förbund inom TCO. Senast vid en debatt hos SKTF den 13 maj (där även Sture Nordh deltog) kunde jag se hur SKTF aktivt marknadsförde både medlemskap i a-kassan och det egna förbundets mycket förmånliga kompletterande inkomstförsäkring som ger alla SKTF-medlemmar 80% av faktisk lön i a-kassa. För detta kompletterande försäkringsskydd betalar medlemmarna 7 (sju!) kronor per månad, och skyddet är inbakat i det fackliga medlemskapet. När jag talade med SKTF:s ordförande Eva Nordmark verkade hon trots allt ganska nöjd med att kunna erbjuda sina medlemmar en så förmånlig inkomstförsäkring för så låg kostnad.

Jag kommer givetvis att bemöta Sture Nordhs svar mer utförligt i Borås Tidning. TCO-ledningens onyanserat negativa bild av den svenska a-kassan förvånar mig, och får givetvis inte stå oemotsagd.



2009-05-29 Vilken sorts politiker vill du skicka till EU-parlamentet?

Detta är rubriken på den debattartikel som jag haft i flera tidningar i Sjuhärad under veckan, senast idag i Borås Tidning. Artikeln bygger på det jag skrev i mitt blogginlägg den 21 maj, och det visar sig när man granskar de svenska partiernas agerande i EU-parlamentet de senaste fem åren att Socialdemokraterna är i särklass värst när det gäller att stödja detaljbeslut och överstatliga beslut, medan Moderaterna visar sig vara mest pålitliga partiet när det gäller att rösta för marknadsekonomi och mot klåfingriga detaljbeslut som bättre kan hanteras i varje enskilt land.

Mitt råd är därför att fråga sin egen favoritkandidat i EU-valet hur mycket han eller hon vill krångla till vår vardag genom ännu fler detaljbeslut i EU. Detta bör man rimligen undersöka innan man röstar den 7 juni. Sedan är det för sent...



2009-05-28 Dags för nya besök på arbetsförmedlingarna i Sjuhärad


Pressmeddelande 2009-05-28

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Mellan den 29 maj och 4 juni besöker jag Arbetsförmedlingarna i Sjuhärad

Som ledamot av arbetsmarknadsutskottet är det mycket värdefullt med regelbundna besök vid olika arbetsförmedlingar för att träffa personal och lyssna på hur man uppfattar regeringens arbets- marknadspolitik, få en bild av om resurserna är tillräckliga och inte minst få förslag på förbättringar.

Efter att under vintern lagt väldigt mycket tid på att besöka företag, arbetsförmedlingar och andra aktörer i Göteborgsområdet med anledning av fordonskrisen, är det nu dags för besök hos de tre arbets- förmedlingarna i min egen valkrets.

Fredagen den 29 maj kl 08.15 träffar jag ungdomsförmedlare på arbetsförmedlingen i Borås.

Måndagen den 1 juni tillbringar jag en större del av dagen, från klockan 08.30 och framåt, på arbets- förmedlingen i Kinna för att träffa personal och på plats följa arbetet på förmedlingen.

Torsdagen den 4 juni klockan 08.30 träffar jag personalen vid Arbetsförmedlingen i Ulricehamn.

Vid intresse finns möjlighet att i samband med mina besök även träffa media och svara på frågor kring konjunkturen, arbetsmarknadsläget och regeringens politik. Ring mig i så fall direkt på min mobiltelefon
så bokar vi tid för ett möte!




2009-05-28 Socialdemokraterna i Mark måste också ta sitt ansvar

Socialdemokraterna styr Marks kommun med hoppande majoriteter, och det politiska läget är ganska komplicerat. I vissa politiska nämnder har Alliansen majoritet, i andra styr S och V. Ordförande för kommunstyrelsen är Pelle Pellby (S), och han har i flera artiklar gått ut med hårda utfall mot regeringen för att denna skulle"svika Mark".

I dag ger jag Pellby svar på tal i Markbladet, och påpekar bland annat att regering och riksdag faktiskt beslutat om extra stöd till kommunerna, vilket ger 18 miljoner extra till Mark nästa år. Men Pellby och Socialdemokraterna vill ha mer! Trots att staten har underskott på hundratals miljarder och Pelle Pellby budgeterar mycket stora överskott i Marks kommun nästa år, anser han att staten skall låna upp ännu mer och skicka en check till Mark. Och samtidigt som han alltså räknar med (onödigt) stora överskott 2010 tvingar han skolorna att skära ned kraftigt. Inte direkt den prioritering jag själv hade gjort i detta läge.

Jag avslutar artikeln med att ställa en fråga som jag fått av flera markbor. Är det verkligen så att socialdemokraterna i Mark tycker att precis allt annat som kommunen lägger skattepengar på är viktigare än skolan, gymnasiet och äldreomsorgen? Av de "prioriteringar" som Socialdemokraterna verkar göra, ibland tyvärr med stöd av andra partier, är det inte utan att man undrar.



2009-05-28 Arbetsmarknadsläget detsamma som i högkonjunkturen 2006

Trots min positiva framtidstro i föregående blogginlägg angående arbetsmarknaden så är det bara att konstatera att läget idag är ganska dystert. På ett år har den totala arbetslösheten ökat med ca 120.000 personer. I april var den totala arbetslösheten (alltså öppet arbetslösa och arbetslösa i olika åtgärder) enligt SCB 8,3%. Detta alltså i dagens extrema lågkonjunktur och finanskris.

Det intressanta är att samma månad, april 2006 - mitt under högkonjunkturen - var den totala arbetslösheten 8,1% enligt motsvarande mätningar hos SCB. Dagens arbetslöshet i lågkonjunktur är alltså ungefär densamma som i högkonjunkturen 2006. Detta trots de senaste årens rekordstora ungdomskullar som kommit ut på arbetsmarknaden och ökat utbudet av arbetskraft betydligt. Dessutom var statistiken 2006 något missvisande eftersom personer i vissa åtgärder (exempelvis firåret) inte räknades med alls i statistiken över arbetslösa.

Det finns alltså all anledning att nyansera oppositionens beskrivning av dagens arbetsmarknadsläge i Sverige. När Socialdemokraterna påstår att vi har massarbetslöshet i Sverige i dagens lågkonjunktur tycker jag man skall fråga dem varför det i så fall var massarbetslöshet även 2006 - mitt i högkonjunkturen...

Om man tittar på det samlade utanförskapet, dvs arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionerade, så är faktiskt detta utanförskap idag lägre än vad det var i april 2006. Bland annat har antalet förtidspensionäörer minskat med 33.000 och antalet sjukskrivna har minskat med 80.000 jämfört med april 2006. Och jämfört med läget strax före valet 2006 har utanförskapet minskat med över 100.000 personer.



2009-05-28 Arbetsmarknaden kanske vänder snabbare än experterna tror?

Fordonsindustrin är ju en av de absolut värst drabbade branscherna i finanskrisens spår, och Saab Automobile är ett av de företag i branschen som drabbats allra värst. I dag kom ett överrraskande pressmeddelande från Saab Automobile som meddelar att man kommer att dubbla produktionen från 100 till 200 bilar per dag efter semestrarna, och att man då kommer att återanställa en del av dem som tidigare blivit uppsagda. Detta är ännu ett tecken i en lång rad av små ljusglimtar på arbetsmarknaden.

Häromdagen meddelade Arbetsförmedlingen att endast ca 50% av alla som varslas också sägs upp. Man menade att många företag passar på att varsla lite extra för att ha ett bra förhandlingsläge när man skall förhandla med facken om vilka som skall sägas upp. Att det endast är 50% av de varslade som verkligen mister jobbet är lite förvånande, oftast brukar man räkna med att ca 70% av de varslade också sägs upp, och detta ligger nog i de flesta prognoser. Vi ser nu samtidigt att antalet varsel minskar stadigt från den extrema nivån under vintern.

Ovanpå detta ser vi att finanskrisen så sakta börjar lindras, företagens tillgång till kapital förbättras och vi ser också att Stockholmsbörsen i likhet med börserna världen över gått upp kraftigt sedan botten i mars. Det kan också vara ett tecken på en positivare inställning och ökat intresse hos marknaden att ta affärsrisker igen. Efter ett tag brukar detta märkas även på sysselsättningen.

Alla dessa tecken sammantaget gör att jag för egen del har svårt att tro att vi verkligen kommer att få se en arbetslöshet på en så hög nivå som runt 12% som många - inklusive regeringen- befarar i sina prognoser, innan arbetslösheten vänder ned igen kanske först 2011 eller 2012. Jag tror personligen att arbetslösheten kan vända ned betydligt tidigare och från en betydligt lägre toppnivå. Samtidigt vet vi med säkerhet att arbetslösheten kommer att öka när ovanligt många ungdomar går ut skolan nu i vår. Arbetslösheten ökar alltid efter sommarlovet och semestrarna, och i år kommer det att bli en extra stor ökning. Arbetslöshetssiffrorna i augusti och september i år kommer sannolikt att vara en mycket dyster läsning. Men jag blir inte förvånad om arbetslösheten kommer att vara som högst redan hösten 2009 för att sedan sakta vända ned igen. Visst finns det många mörka moln över konjunkturen och arbetsmarknaden, det räcker att nämna ägarsistuationen för Saab och Volvo, eller de stora ekonomiska problemen i Baltikum som kan påverka svensk ekonomi. Men oavsett detta tycker jag det finns en del som tyder på att prognosmakarna överlag är för dystra när det gäller den svenska arbetsmarknaden. Och med tanke på att de olika prognosmakarna och nationalekonomerna faktiskt också har en ganska spridd bild av framtiden så skäms jag inte det minsta för att leverera min alldeles egna personliga och ganska ovetenskapliga tro i frågan. Tänk om det blir jag som får rätt, och det vänder upp snabbare på arbetsmarknaden än experterna tror?



2009-05-27 Kärnvapen i stället för mat till det svältande folket i Nordkorea?

Återigen har den kommunistiska ledningen i Nordkorea visat att det verkar finnas obegränsade resurser i landet för att utveckla och prova kärnvapen, samtidigt som den egna befolkningen ständigt svälter i brist på mat. Jag lider med både nord- och sydkoreanerna som drabbas av dessa cyniska och fanatiska kommunister. Men jag tänker också på de svenska officerare som idag har ett mycket utsatt läge som fredsobservatörer vid stilleståndslinjen mellan nord och syd.

Nedan ett par bilder från min resa hösten 2007 där vi bland annat besökte stilleståndslinjen. Många fler bilder och en massa intressant information om Sydkorea och realtionen till Nordkorea finns i min reseberättelse.



Till vänster: Sydkoreanska vakter vid stilleståndlinjen. Idag är säkert spänningen och oron hos dessa unga soldater väldigt stor. Gränslinjen går bara några meter bort, mellan de små husen, och det är bara några tiotal meter till beväpnade nordkoreanska soldater som säkert är lika rädda. Till höger den svenska campen i ingemansland där vi bjöds på lunch av de svenska fredsobservatörerna. De har säkert också sömnlösa nätter idag och undrar vad som skall hända framöver.



2009-05-27 Europas väg ur lågkonjunkturen

I den lågkonjunktur och finanskris som just nu råder börjar nationalismen inom Europa att frodas igen. Varje land tänker på sig. Jag har tidigare påpekat att i ett läge där bilproduktionen i Europa ligger 50% högre än den långsiktiga efterfrågan är det ju ganska meningslöst om varje land stödjer sin egen bilindustri med många miljarder i skattemedel för att slippa minska produktionen inom de egna gränserna. Men det finns många andra exempel på hur länder idag tänker kortsiktigt och ogenomtänkt och försöker subventionera befintliga företag, konkurrera om nya företag genom olika bidrag, höja skatter, stänga gränser och motverka den fria rörligheten av varor, tjänster och arbetskraft. Denna framväxande protektionism som sveper fram över Europa är ett stort hot mot jobben. När USA införde handelshinder på 1930-talet ökade arbetslösheten på några år från 8 till 25 procent och bidrog till dåtidens allvarliga världsdepression!

Tyvärr hör man ofta dessa protektionistiska tongångar från både Socialdemokraterna och LO. Man vill "skydda svenska jobb" genom att göra det svårare för andra att komma till Sverige och arbeta. Tyvärr glömmer man att om alla länder gör så blir det också svårare för svenskar att ta ett arbete utomlands. I dag arbetar väldigt många svenskar, inte minst ungdomar, i Danmark eller Norge, och tjänar mycket bra. Denna rörlighet över gränserna är mycket viktig för ett litet land som Sverige. Och var och en måste väl tycka att det är bättre att det kommer människor till Sverige för att arbeta i våra företag än att hela företag flyttar hela produktionen till låglöneländer?

Gunnar Hökmark, moderaternas förstanamn på EU-valsedeln, skriver idag i Svenska Dagbladet om Europas stora utmaningar för att ta sig igenom lågkonjunkturen och komma ur denna starkare än någonsin. Förutom problemen med protektionism till följd av lågkonjunkturen har Europa andra problem. De reglerade, stängda eller subventionerade jordbruksmarknaderna innebär höga priser, för lite odling och hinder för fattiga länder att exportera är kända effekter. Tjänstesektorn, kunskapssektorn och de små företagen är undantagna från den inre marknadens utvecklingsmöjligheter. Europa lider av underskott på forskning och forskare i världsklass.

Hökmark presenterar åtta punkter som han tänker driva i EU för att ta Europa ur krisen:
1. Besluta vid halvtidsöversynen av EU-budgeten att avveckla först exportsubventioner, sedan övriga subventioner – och kräv detsamma av USA.
2. Avreglera jordbruksregleringarna och gör det möjligt att i och utanför Europa, till exempel Afrika, odla större arealer och mark som idag blir eller blivit till öken.
3. Använd befrielsen av jordbruket som hävstång för att sätta ny fart på Doha-rundan för ett nytt globalt frihandelavtal.
4. Prioritera forskning i EU:s budget.
5. Liberalisera tjänstesektorn inom EU, inte minst inom hälsa och kunskap.
6. Utforma upphandlingsregler så att små företag får likvärdiga möjligheter att delta.
7. Liberalisera järnvägs- och sjötransporter genom bland annat ökad konkurrens mellan hamnar.
8. Behåll utstationeringsdirektivet som gör det lätt och enkelt att under trygghet och värdlandets villkor arbeta i andra länder, genomför patientdirektivet och avveckla fler hinder mot rörlighet för medborgare i EU.

Hökmark avslutar: "Europa kan komma starkare ur recessionen än vi kom in i den. Men då måste vi använda den här tiden till reformer som ökar konkurrenskraften. Mycket ligger på de enskilda länderna, att de fortsätter tävla om de bästa lösningarna. Men vi kan också göra mycket gemensamt inom EU – och då krävs en majoritet i Europaparlamentet som vill ha det nya och öppenheten."



2009-05-27 Dagens klimatfundering

Myten om flaskvattnets klimatpåverkan är avslöjad

För ett par år sedan kom larmet om att flaskvatten var en stor klimatbov. Miljöministern uppmanade kommuner och landsting att sluta med flaskvatten, och många företag, privatpersoner och kommuner lät sig övertygas om att sluta dricka mineral- och källvatten. För miljöns skull. Men hur är det egentligen, är verkligen flaskvattnet är en sådan hemsk miljöbov?

Sveriges Bryggerier har nyligen låtit Svenska Miljöinstitutet IVL genomföra en livscykelanalys (LCA) av vatten på flaska för att få en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under hela livscykeln. Detta inkluderar alla transporter och all energiåtgång i mellanleden. Analyserna visar att utsläppen av växthusgaser ligger på i genomsnitt 125,5 gram koldioxid per liter dryck.

Officiell bild på Ramlösas sortiment. Jag har inte frågat om lov, men misstänker att de inte har något emot lite reklam...

I Sverige drack vi år 2008 i genomsnitt 24,5 liter vatten på flaska per person. Det betyder att hela vår genomsnittliga konsumtion ger ett tillskott av växthusgaser motsvarande 3,1 kilo koldioxid per person och år. Det motsvarar en (!) torktumling, eller en (!) biff av 150 gram nötkött, eller två (!) hamburgare, eller 18 kilometers bilkörning. Eller annorlunda uttryckt - en knapp tretusendel jämfört med de 10 ton koldioxid varje svensk i genomsnitt släpper ut per år.

Även om givetvis Sveriges Bryggerier är part i målet finns det ingen anledning att missto IVL. Slutsatsen blir att inte ens den som känner en dramatisk oro för koldioxidutsläppen behöver fundera så mycket över det där med vilket vatten man dricker. Visst kan man infrågasätta onödigt flaskvatten, både dyrt och tungt att släpa hem. Men det finns i så fall mycket annat man också kan fundera över vad gäller svenska folkets onödiga inköp. För egen del har jag inget emot kranvattnet hemma och dricker inte så mycket flaskvatten. Men på restaurang tar jag gärna en Ramlösa till maten i stället för en öl, vilket också medför en massa hälsofördelar. I sista hand är alla våra inköp personliga beslut och prioriteringar, och det finns i vart fall inga "klimatskäl" att avstå från flaskvatten. Ännu en av media upphaussad klimatfråga visar sig ha varit helt grundlös. Vad blir nästa avslöjande om smått hysteriska falsklarm i klimatdebattens spår?



2009-05-26 Politisk humor

För oss som är politiker är kanske denna film roligare än för andra. Men de tre personer som imiterar Gunnar Hökmark, moderaternas förstanamn på EU-valsedeln, gör detta väldigt bra, både när det gäller röst och gester. Det är extra kul att se "min" egen minister, arbetsmarknadsminister Littorin, imitera Hökmark. Att bjuda lite på sig själv kan aldrig skada, och Bryssel behöver definitivt fler politiker med lite självdistans. Jag kan dessutom meddela att minister Littorin också har en god portion humor vilket ofta visar sig vid våra sammanträden. Och det kan ju behövas som kontrast till den bistra arbetsmarknaden och andra ämnen som behandlas när vi träffas.






2009-05-26 Övertolkning av väljarnas prioritering bland EU-frågorna?

Media (senast Borås Tidning i söndags) och riksdagspartierna hävdar att klimatfrågan är en av de viktigaste för väljarna i EU-valet. Man åberopar olika undersökningar, exempelvis en från Demoskop som redovisades häromdagen där 32,3% tyckte att jobb och ekonomi var viktigast, 27,3% svarade klimat och miljö, och 13% fred i Europa. I en mätning av Synovate för några veckor sedan svarade 23% miljö, klimat och energi, 15% ekonomin och finanskrisen, och 12% jobben. Men de allra flesta, hela 32%, svarade "vet ej".

Att av detta dra slutsatsen att just klimatfrågan enskilt skulle vara den viktigaste eller en av de viktigaste frågorna för svenska folket är verkligen att övertolka svaren. För det första är det väldigt många som är tveksamma och inte avger något svar. För det andra klumpas klimatfrågan ihop med miljöfrågor rent allmänt (Demoskop) eller med både miljö och energifrågor (Synovate). Själv hade jag nog svarat likadant eftersom jag tycker att flera miljöfrågor är viktiga för EU, exempelvis förorening av haven, fiskepolitiken, luftburna utsläpp (och då syftar jag naturligtvis inte bara på koldioxid), och inte minst hur Europa skall lösa sin framtida energiförsörjning. Och i så fall hade jag också fått klimatfrågan "på köpet" i mitt svar.

Givetvis kan man förvånas över att inte fler av väljarna än 23-27% anger miljö- och klimatfrågan som nummer ett, med tanke på den mycket dramatiska och ensidiga bild av klimathotet och koldioxidens roll som sprids i media, där de flesta som framför en avvikande åsikt hånas som okunniga eller helt enkelt inte får komma till tals. Kanske är svenska folket överlag mer eftertänksamma och ödmjuka i frågan är vad politikerna tror?

För moderat del skall vi nog vara försiktiga med att tolka in resultatet att moderata medlemmar ser klimatfrågan som den viktigaste EU-frågan. Om det är 23-27% av samtliga väljare som svarar klimat och miljö så finns bland dessa givetvis en del ganska extrema klimatfanatiker som främst samlas bland Miljöpartiet och Vänsterpartiets väljare. Dessa utgör idag ca 10-12% av väljarkåren. Resterande 13-15% av svaren skall sedan fördelas mellan alla övriga partier. Det betyder uppenbarligen att endast en mindre del av väljarna i övriga partier prioriterar miljö och klimatfrågan som nummer ett. Om man sedan delar upp svaren mellan miljö, energi respektive klimat blir sannolikt andelen som bara skulle svara "klimat" ännu mindre.

Ingen moderat EU-kandidat skulle naturligtvis ens våga tänka tanken att mitt under valrörelsens slutspurt säga annat än att klimatfrågan är jätteviktig. Men för egen del kommer jag att sätta kryss för den moderate EP-kandidat som jag starkast upplever har viktigare mål med EU än att bara försöka göra det till en kamporganisation mot koldioxid. Jag är helt övertygad om att moderata väljare förväntar sig betydligt mer än så av det nyvalda EU-parlamentet.

Lite ledning av hur kandidaterna ser på olika frågor kan man få av Företagarnas ranking av EU-kandidaterna. De flesta moderata kandidater har också egna hemsidor där de berättar om sina viktigaste frågor.



2009-05-25 Tidigare praktik för arbetslösa ungdomar

Den 29 mars berättade jag på bloggen om våra försök från moderat sida i arbetsmarknadsutskottet att få ett beslut om snabbare åtgärder för unga arbetslösa. Vi har lagt mycket möda på att driva denna fråga i diskussioner med arbetsmarknadsdepartementet och arbetsmarknadsminister Littorin de senaste månaderna.

I dag kom ett efterlängtat besked - ungdomar skall från och med nu erbjudas praktikplatser inom ramen för Jobbgarantin för Unga redan när de går in i garantin, dvs efter tre månaders arbetslöshet. Tidigare har de tvingats vänta dubbelt så länge, dvs sex månader, innan en praktikplats har kunnat komma i fråga. Fortfarande gäller en individuell bedömning av vilka ungdomar som behöver erbjudas en praktikplats för att öka sina chanser att komma in på arbetsmarknaden.

Självklart kommer det att bli en utmaning för Arbetsförmedlingen att få fram de praktikplatser som krävs. Jag hoppas att företagen skall ställa upp och vara med och ta ansvar för att rusta morgondagens arbetskraft. Jag är mycket nöjd med dagens besked, och för en gångs skull skäms jag faktiskt inte för att ta åt mig en del av äran för detta.


2009-05-25 Dagens Klimatfundering

Vad blir priset för klimatpolitiken?

Den engelske ekonomen Nicholas Stern skrev för ett antal år sedan en rapport där han fastslog att kostnaderna för klimatåtgärder idag blir billigare än priset för framtida klimatförändringar. I sak bygger ju resonemanget på att åtgärder mot klimatförändringar (läs åtgärder mot CO2) skulle kunna stoppa en framtida klimatförändring. Detta är nu inget som ens de mer sansade förespråkarna för dagens klimatpolitik tror på. De hoppas visserligen att vi skall kunna begränsa klimatförändringarna, men ingen verkar tro att vi skall kunna stoppa dem helt. Och därmed går det ju inte att räkna så som Stern gör - vi kommer att få kostnader för klimatpolitiken idag, och samtidigt kostnader i framtiden för att hantera de klimatförändringar som ändå kommer. Trots omfattande kritik mot Sternrapporten används denna fortfarande som ett av huvudargumenten för att försvara en allt hårdare klimatpolitik.

I senaste numret av Svensk Tidskrift, där min moderate riksdagskollega Mats Johansson sitter i redaktionsledningen, skriver ekonomen och frilansjournalisten Pär Krause en artikel med rubriken "Klimatåtgärder bidrar till fattigdom". Artikeln diskuterar effekterna för utvecklingsländerna och ger goda argument mot den "klimatnationalism" som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet driver. Men artikeln väcker också frågor kring den svenska klimatpolitiken i allmänhet och man får ju hoppas att någon klok politiker ser till att även prislappen för klimatpolitiken diskuteras seriöst på klimatmötet i Köpenhamn senare i år.



2009-05-25 Bloggande finansminister

Finansminister Anders Borg har börjat blogga! För den som eventuellt tycker att jag har långa blogginlägg ibland kan jag meddela att Anders Borgs är betydligt längre....



2009-05-24 Är jag bara en del av röstboskapen?

Min moderata riksdagskollega Anne-Marie Pålsson har i dagarna förklarat att hon inte ställer upp för omval 2010. Samtidigt kritiserar hon både det politiska systemet och sitt eget parti för att det gör oss riksdagsledamöter till passiva knapptryckare och riksdagen till en transport- sträcka för regeringen. Flera har frågat hur jag själv ser på mitt uppdrag. Är jag bara en knapptryckare, styrd av partiledningens piska, en simpel medlem i en flock röstboskap?

En grupp riksdagsledamöter i möte?

Jag tycker tyvärr att Anne-Marie Pålsson har många poänger i det hon skriver. Visst stämmer det att Allianspartiernas riksdagsgrupper har som huvudsyfte att lotsa regeringens förslag genom voteringarna i riksdagen. Fast just detta stör mig inte så mycket. Det mesta som riksdagen röstat igenom är faktiskt det vi gick till val på. Det är inte många ärenden som jag själv varit starkt kritisk till, det mesta har jag röstat ja till med stolthet över att få vara med och förändra Sverige. Samtidigt är det synd att riksdagen eller utskotten så sällan tar egna initiativ för att förbättra eller förändra regeringsförslag. Ytterst sällan tillstyrks några riksdagsmotioner, och väldigt sällan tar utskotten andra initiativ för att försöka påverka eller driva på politiken. Jag skulle gärna se en mer pådrivande moderat riksdagsgrupp, fler motioner som tillstyrks eller behandlas generöst, och betydligt aktivare riksdagsutskott. Jag tror absolut inte det skulle skada regeringen, utan tvärtom ge goda idéer och uppslag som skulle stärka Alliansen. Samtidigt skulle det visa att det faktiskt spelar roll vilka riksdagsledamöter man väljer in i Riksdagen, och därmed stärka den moderata linjen med större inslag av personval. Idag får man som riksdagsledamot försöka hitta andra vägar att påverka - exempelvis genom direkt kontakt med ministrar och departement innan regeringen lägger sina förslag. Detta har jag själv prövat med framgång vid flera tillfällen.

Kan man då som enskild riksdagsledamot gå emot partiets eller regeringens linje i en enskild fråga? Jag skall försöka besvara detta med fyra exempel från denna mandatperiod när jag själv gått emot regeringslinjen eller partilinjen.
* Första exemplet var när jag offentligt kritiserade utredningsförslaget att förbjuda kompletterande sjukförsäkringar efter ett års sjukdom. Det var för mig en ideologisk fråga, och jag hade stöd från många moderater i och utanför riksdagen, även om få sade rakt ut vad de tänkte. I den frågan fick jag och andra kritiker framgång och regeringen la aldrig fram lagförslaget. Jag upplevde inget som helst obehag för mitt agerande, och känner tvärtom att jag bidrog till ett bättre beslut som gynnade Alliansen.
* Andra exemplet är IPRED-lagen, där jag ingick i en större grupp moderata riksdagsledamöter som lyckades få till ett antal förbättringar av lagen. Visst hade jag hoppats på ännu större förändringar, men en kompromiss är alltid en kompromiss. Inte heller vid detta tillfälle upplevde jag något obehag för mitt kritiska engagemang.
* När det gäller könsneutrala äktenskap förespråkade jag en kompromisslinje med civiläktenskap som jag och 15 andra moderater tyckte skulle kunna förena de stridande viljorna i frågan. Jag röstade för en alternativ motion och avstod sedan från att rösta för partiets officiella linje. Inte heller i denna fråga upplevde jag några problem med att gå emot partilinjen, tvärtom hade vi mycket högt i tak i diskussionerna och en trevlig samtalston - trots frågans känslomässiga laddning.
* Det senaste ärendet där jag har en åsikt som skiljer sig från partiledningens är i klimatfrågan, där jag inte alls känner mig så tvärsäker på koldioxidens betydelse som partiledningen och riksdagsgruppens ledning. Visst fick jag sura kommentarer från ett par riksdagskolleger efter vårt klimatseminarium där vi även släppte in skeptiska röster i debatten, men jag fick faktiskt betydligt fler positiva kommentarer från mina moderata riksdagskolleger, för att inte tala om alla uppskattande mail från lokala moderata politiker och andra ute i landet. Och någon kritik från riksdagsgruppens ledning eller partiledningen har jag inte - än så länge - märkt av i denna fråga heller.

Personligen tycker jag det är bra med en debatt om riksdagsledamöternas frihet. Men jag tror att rädslan och oron är överdriven för att i enstaka frågor gå emot partiets eller regeringens linje. Ibland krävs kompromisser - inom en riksdagsgrupp eller mellan partierna, och man måste hela tiden se till Alliansens bästa. Men jag tänker ändå fortsätta att försöka stå för det jag anser vara moderata värderingar, även om det någon gång skulle leda till att jag kommer på kollisionskurs med partiledningen. Det är faktiskt bara jag själv som kan bestämma hur jag skall agera i en enskild fråga, hur jobbigt, motigt och ensamt det än kan kännas ibland.



2009-05-22 Svensk A-kassa i toppklass!

I dag har jag en längre debattartikel i Borås Tidning där jag beskriver den svenska a-kassan i en internationell jämförelse. Artikeln bygger till stora delar på mitt inlägg på bloggen den 13 maj. Jag har inget belägg för att hävda att Sverige har världens absolut mest generösa a-kassa, men jag har definitivt belägg för att hävda att svensk a-kassa ligger i toppskiktet, både i EU och i övriga världen.

Slutsatsen är att "Alla goda krafter borde hjälpas åt för att förklara a-kassans viktiga roll för dem som jobbar i stället för att av politiska skäl smutskasta den svenska a-kassan. För vem vill gå med i en a-kassa som av oppositionspolitiker och politiskt färgade fackliga toppnamn utmålas som raserad, nedmonterad eller värdelös? Trots att den kanske i verkligheten är den mest generösa i världen!"



2009-05-21 Undersökning visar: Moderater i EU mest pålitliga
- röstar för marknadsekonomi och mot överstatlighet och klåfingrighet

Den välkända bloggaren, folkpartisten Johan Ingerö, redovisar på sin blogg hur de svenska EU-parlamentarikerna röstat i EU den senaste mandatperioden. Uppgifterna har han fått fram via en oberoende tjeckisk forskningssajt där man kartlagt samtliga EU-parlamentariker.

Slutsatserna är ganska intressanta. Socialdemokraternas EU-parlamentariker är i särklass värst när det gäller att stödja överstatliga beslut och minska de enskilda ländernas makt (och hur det skall bli med Marita Ulvskog (s) i EU-parlamentet kan man ju bara fundera över...). Men även vänsterpartister, centerpartister, folkpartister, vänsterpartister och miljöpartister röstar oftare för överstatlighet än moderaterna. Undersökningen visar att de moderata ledamöterna är mest pålitliga när det gäller att både rösta för marknadsekonomi och begränsad EU-makt i EU-parlamentet.

Folkpartisten Ingerö avslutar: "Det finns dugliga personer även på andra partiers listor, personer som säkert kan göra nytta i svensk inrikespolitik. Men Moderaterna är just nu det enda parti som i mitt tycke sköter sig i EU-parlamentets ganska speciella verklighet."



2009-05-20 Mina tankar kring miljö- och "klimatpolitiken" och EU-valet

FN:s klimatpanel, IPCC, kommer med sin nästa stora rapport först 2014. Oavsett om man i denna även kommer att ta med kritiska röster (vilket jag tvivlar på) så kommer politikerna med dagens "hotbild" knappast att anse sig kunna vänta på denna. Jag kan konstatera att det finns många som anser att Sverige oavsett konsekvenserna måste gå fram väldigt mycket snabbare och hårdare än vad regeringens linje är, samtidigt som det finns en växande skara skeptiker som helt avfärdar klimathotet och inte tycker att politikerna skall göra något alls. Jag har själv inte den utbildning som krävs för att i detalj analysera eller stödja den ena eller andra linjen i koldioxiddebatten. Men jag känner mig som sagt väldigt ödmjuk i frågan. Jag kan inte förstå hur vissa politiker kan vara så tvärsäkra som de är - de har ju inte heller den utbildning som krävs utan måste lita till olika experter och forskare - precis som jag. I det läget tycker jag att man måste tillämpa kritiskt tänkande och lyssna på alla röster i debatten, precis som när man diskuterar alla andra politiska frågor. Jag inser att IPCC idag styr världens politiker, och att det idag är svårt, eller närmast omöjligt, att skapa en större nyans i resonemangen. Man har bestämt sig, CO2 är roten till allt ont. Många av världens politiker springer åt samma håll, och den som säger högst siffra när det gäller minskning av koldioxidutsläpp blir lätt den bäste klimatpolitikern, både i Sverige och utomlands.

Själv tycker jag inte man behöver köpa koldioxidteorierna till 100% för att vara en god miljöpolitiker. Många menar att "försiktighetsprincipen" bör tillämpas på så sätt att man för säkerhets skull tar i allt man kan för att bromsa koldioxidutsläppen. Jag tycker i stället att man i detta läge bör tillämpa "försiktighetsprincipen" på ett helt annat sätt:

1. De "klimatåtgärder" som politikerna föreslår bör vara så utformade att de ger fler positiva effekter för samhället än att bara vara riktade mot att minska utsläpp av C02. Får vi andra positiva effekter för miljön eller den ekonomiska utvecklingen så behöver vi ju inte träta om koldioxidens betydelse för klimatet - åtgärderna gör nytta oavsett.
2. De åtgärder som vidtas måste ge maximal effekt på varje satsad krona. Det betyder att åtgärder i Sverige som ger liten effekt bör bytas mot globala åtgärder som kan ge hög effekt och samtidigt gynna den ekonomiska utvecklingen och motverka andra miljöproblem i utvecklingsländerna. Detta är också moderaternas och Alliansens politik. Oppositionen däremot driver en annan "klimatnationalistisk" linje, där alla svenska åtgärder skall ske i Sverige trots att vi bara står för 0,2% av världens samlade koldioxidutsläpp, och trots att det blir oerhört dyrt och ger obetydlig effekt jämfört med åtgärder i andra länder.
3. Koldioxidfrågan får inte ta hela fokus i miljödebatten så att vi glömmer alla de andra allvarliga miljöproblem som finns, både lokalt i vår del av världen, eller framförallt, i andra länder. Varje dag dör massor av människor av brist på mat, brist på rent vatten, sjukdomar och krig. Vi får inte glömma bort dessa frågor i vår blinda fokusering på endast CO2. Jag konstaterar nöjt att moderaternas politik inte bara handlar om klimatfrågan utan även rymmer många andra miljöfrågor, vilket exempelvis syns i vår EU-valplattform. Däremot tycker jag vi moderater pratar alldels för lite om dessa övriga miljöfrågor.
4. Jag tror tyvärr inte ett ögonblick på att klimatpolitiken helt kan stoppa en klimatförändring på jorden. Det tror för övrigt inte heller Erland Källén som varit knuten till IPCC och nu är en av regeringens rådgivare. Han menar, precis som jag, att klimatet ändå kommer att förändras (även om han tror att vi med olika åtgärder kan begränsa förändringen). Jag menar att politikerna måste ha mycket större beredskap för att hantera de klimatförändringar som ändå kommer, och inte lägga alla resurser och all kraft på att - kanske förgäves - stoppa eller bromsa klimatförändringarna.
5. Klimatpolitiken får inte leda till åtgärder som är skadliga för miljön på annat sätt. Några exempel är vindkraft om denna förstör människors boendemiljö eller kraftigt utbyggd vattenkraft om den förstör viktiga naturmiljöer.
6. Klimatpolitiken får inte medföra att fattiga länder drabbas ännu hårdare än idag. Att producera etanol av livsmedel samtidigt som många i världen svälter känns till exempel som en mycket tveksam lösning.
7. Klimatpolitiken får inte rasera välfärden och den ekonomiska tillväxten. Historiskt vet vi att ekonomisk tillväxt och bättre miljö går hand i hand. Fattiga länder har inte råd att bry sig om miljön. Den som blir arbetslös för att höga energiskatter tvingat industrierna att lägga ned har inte råd att köpa en miljöbil! I denna fråga har moderaterna en mycket tydlig grundsyn som vill kombinera god miljöpolitik och ekonomisk tillväxt.

Detta är mina egna tankar i debatten, och flera av punkterna är som sagt också grunden för den moderata miljöpolitiken, och även basen för Alliansens kommande stora klimatproposition. Att jag sedan, till skillnad från den officiella moderata linjen, är betydligt mer ödmjuk i koldioxidfrågan är en annan sak. Samtidigt är min fullständiga övertygelse att moderaterna och Alliansen alltid kommer att driva den mest balanserade, realistiska och konstruktiva miljö- och klimatpolitiken både i Sveriges riksdag och i EU, och att våra partier kommer att vara mer lyhörda för nya forskningsrön som kan påverka klimatdebatten än vad oppositionspartierna är. Både för den som är övertygad om IPCC:s koldioxidteorier, och för den som är mer skeptisk, så framstår moderaterna som bästa alternativet i EU-parlamentsvalet, samtidigt som alternativen på vänsterkanten (S, V och MP) verkligen förskräcker!



2009-05-20 Ovanlig kampanj...

Borås Tidning berättar idag hur två av våra lokala MUF-företrädare, Johanna Grönbäck och Robin Nylén, var på plats med sovsäckar redan klockan halv sex på korgonen utanför vallokalen i Stadshuset i Borås. Allt för att stå först i kön när förtidsröstningen började idag.

Klicka på bilden och läs reportaget i BT!









2009-05-19 Vad vill moderaterna med EU?

I dag presenterades Moderaternas EU-valplattform som visar vilka EU-frågor som är viktigast för vårt parti. Läs mer utförligt om detta i moderaternas valmanifest där detta listas i 27 punkter. Personligen tycker jag att de fem stora huvudområdena - finanskris/tillväxt/ jobb, miljöfrågor (observera - inte bara klimatfrågan!), kampen mot brottsligheten, Europas roll i världen samt effektivisering och besparingar inom EU:s organisation känns helt rätt. Det är de frågor som jag möter mest när jag talar med väljarna under den pågående kampanjen.

Moderaterna vill i Europaparlamentet verka för att EU vid slutet av mandatperioden har:

1. Förhindrat att arbetslösheten har bitit sig fast och utformat en strategi för nya jobb.
2. Upprätthållit stabila statsfinanser.
3. Skapat effektiva och stabila finansmarknader med gränsöverskridande tillsyn.
4. Respekterat den svenska modellen påarbetsmarknaden.
5. Motverkat protektionism både inom och utanför EU.
6. Skapat förutsättningar för eorskning i världsklass.
7. Bidragit till att ha fått en global klimatpolitik på plats.
8. Minskat EU:s beroende av fossila bränslen.
9. Bidragit till en bättre djurhållning och säkrare mat.
10. Förbättrat Östersjöns havsmiljö.
11. Låtit oss behålla den nationella makten över skogen och viltvården.
12. Stärkt det europeiska polissamarbetet.
13. Förbättrat samarbetet mot trafficking.
14. Fört en tuffare politik mot narkotikan.
15. Förbättrat brottsoffrens rättigheter.
16. Stärkt integriteten och rättsäkerheten på Internet (ingen skall exempelvis få stängas av från Internet utan föregående domstolsprövning).
17. Förbättrat EU:s möjligheter att förebygga och hantera konflikter.
18. Skapat ett tydligt demokratifokus i allt arbete som bedrivs i andra länder utanför EU.
19. Utvecklat en gemensam europeisk asyl- och migrationspolitik.
20. Underlättat för arbetskraftsinvandring.
21. Ökat frihandeln i världen.
22. Utvidgat EU till minst 30 medlemsstater.
23. Bekämpat EU-byråkratin så det märks.
24. Skapat en bättre budget med bättre kontroll över utgifterna.
25. Verkat för ett mer jämställt EU.
26. Möjliggjort för invånarna i EU att söka sjukvård i hela Europa.
27. Fått bättre öppenhet i EU:s beslutsfattande.



2009-05-19 Rekordstarkt stöd för regeringens näringspolitik












Figur från Företagarnas hemsida


Organisationen Företagarna redovisar idag en ny mätning av de svenska företagarnas syn på regeringens näringspolitik. 64% har förtroende för politiken, 9% saknar förtroende och resten är tveksamma. Det är det mest positiva resultat som uppmätts sedan Förtetagarna och SKOP började mäta förtroendet i juni 2008.

Jag tycker det är ganska intressant att de svenska företagarna, trots lågkonjunktur och finanskris, har större förtroende för regeringens näringslivspolitik idag än vad man hade i slutet av högkonjunkituren förra våren.

Ett litet moln finns över rapporten. De medelstora och stora företagen är mer positiva än de allra minsta småföretagen. Det är något jag tycker vi måste ta till oss. Mycket av regelverken i Sverige är fortfarande anpassat efter de största företagen, och det kommer att ta tid att förändra. Samtidigt vet vi att det är i de minsta företagen som jobben växer fram, medan de allra största företagen i framtiden kommer att ha allt färre anställda. Arbetet med att förenkla vardagen för småföretagen måste därför fortsätta med maximal fart, och lika viktigt är det att vi inte i onödan tar beslut om nya regelverk som hindrar småföretag att växa.



2009-05-19 Dagens klimatfundering

Mail och telefonsamtal om klimatfrågan fortsätter strömma in. I stort sett alla är mycket positiva till vårt försök att även släppa in tvivlande röster i debatten. Häromdagen fick jag ett tänkvärt mail med ett citat från filosofen och nobelpristagaren Bertrand Russell:

Felet med världen är att de dumma är så tvärsäkra på allting, och de kloka så fulla av tvivel"

Citatet passar nog i på de flesta politiska områden, och är nog något alla vi politiker borde tänka på ibland. Kanske kan citatet passa in på klimatdiskussionen också?



2009-05-18 Trevlig tabell

Efter Elfsborgs härliga 4-0-seger mot Halmstad i helgen gick övriga resultat denna spelomgång gulsvarts väg.
Nu ser tabellen ut precis så som vi vill ha den!

ALLSVENSKAN  Elfsborg 9 5 4 0 14 - 5 +9 19  Helsingborg 9 6 1 2 16 - 8 +8 19  IFK Göteborg 9 6 0 3 17 - 8 +9 18  AIK 9 6 0 3 9 - 7 +2 18  Örebro 9 5 0 4 9 - 6 +3 15  Malmö FF 9 4 2 3 8 - 5 +3 14  Halmstad 9 4 2 3 12 - 11 +1 14  Trelleborg 9 3 4 2 10 - 8 +2 13  Gefle 9 3 4 2 9 - 9 0 13  Brommapojkarna 9 3 3 3 11 - 11 0 12  Kalmar 9 3 2 4 12 - 10 +2 11  Häcken 9 3 1 5 9 - 13 -4 10  Gais 9 2 3 4 13 - 15 -2 9  Hammarby 9 2 2 5 9 - 14 -5 8  Djurgården 9 2 1 6 5 - 18 -13 7  Örgryte 9 0 1 8 4 - 19 -15 1

2009-05-18 Fler mediaröster om vårt klimatseminarium i Riksdagen

Även Världen Idag och nättidningen ETC har kommenterat vårt klimatseminarium förra veckan där vi bjöd in både förespråkare och skeptiker till IPCC:s teorier om koldioxidutsläppens betydelse för klimatförändringarna.



2009-05-18 EU-debatt på Marks Gymnasieskola

Några bilder från dagens EU-debatt på Marks Gymnasieskola i Skene där jag debatterade med Per Andersson, Vänsterpartistisk EU-kandidat från Göteborg.





2009-05-17 Oppositionen har en skrämmande syn på din lön

Kvällens partiledardebatt är sevärd, och oppositionens hyckleri när det gäller den ekonomiska politiken och skatterna är riktigt underhållande! Mona Sahlin & Co fortsätter utlova massor av reformer och satsningar, och fortsätter låtsas som att det kan betalas genom att ett litet fåtal personer med de allra högsta inkomsterna får höjd skatt. Men när till och med SVT:s debattledare pressade Mona Sahlin om hur mycket hon egentligen vill höja skatten för vanliga löntagare blev hon helt svarslös och mumlade bara något om att hon tänker "återkomma med besked före valet". Hon avfärdade inte stora skattehöjningar för vanligt folk, och den som har den minsta förmåga att räkna inser att socialdemokraternas politik kommer att kräva skattehöjningar på tusentals kronor i månaden för en vanlig LO-medlem. Detta skall det bli mycket intressant att diskutera i valrörelsen 2010.

En annan intressant reflektion är oppositionens tjat om att "regeringen sprätter bort skattepengar" genom våra beslut att sänka skatten för löntagarna, sänka arbetsgivareavgifterna för att göra det billigare att anställa, sänka fastighetsskatten och avskaffa förmögenhetsskatten. Så ser alltså oppositionen på skatterna - det är statens pengar, och en skattesänkning innebär därför att man "sprätter iväg statens pengar". Centerledaren Maud Olofsson bemötte detta på ett utmärkt sätt genom att påpeka att det regeringen gör är bara att låta löntagarna behålla lite mer av de pengar som han eller hon själv tjänat ihop. Pengarna tillhör i utgångsläget faktiskt löntagaren och inte staten! Men med Lars Ohlys och Mona Sahlins synsätt så äger i stället staten hela löntagarens lön, och bestämmer sedan hur mycket man möjligen på nåder kan låta löntagaren få behålla genom att "sprätta iväg" lagom mycket av statens pengar. Skillnaden i synsätt kan knappast bli tydligare!



2009-05-16 Det finns potential att växa....

Moderaterna har låtit SKOP undersöka hur de socialdemokratiska sympatisörerna ser på moderaternas politik. Det ger intressanta svar. 52% av de socialdemokratiska sympatisörerna tycker att regeringen har hanterat den ekonomiska situationen i Sverige mycket bra eller ganska bra. På frågan om Sverige är på väg åt "rätt eller fel håll" svarar hela 41% av S-sympatisörerna att Sverige är på väg åt rätt håll. Socialdemokraternas systematiska smutskastning av regeringen verkar alltså inte ens gå hem i de egna leden.

På frågan om vilket politiskt parti som har bäst idéer när det gäller att värna om statsfinanserna tycker 22 procent av S-sympatisörerna att det är Moderaterna medan 76 procent av dem tycker att S har bäst idéer.

Att hela 41% av de Socialdemokratiska sympatisörerna tycker att Moderaterna leder Sverige åt rätt håll visar att det finns god potential att locka över ännu fler (S)-väljare till moderaterna. Undrar just om Moderaterna någonsin haft ett så starkt stöd från de Socialdemokratiska sympatisörerna?



2009-05-16 Stöd (M) i EU-valet - Ge Carl Bildt fem minuter av din tid!

Klicka på bilden!





2009-05-15 Dagens Klimatfundering

Det enda som är säkert är att det mesta är ganska osäkert

"Hotet mindre från Antarktis" kan man idag läsa på TV4:s texttv. När man analyserar lite mer bakom den korta nyheten på TV-skärmen framkommer följande:

Antarktis har nio gånger så mycket is som Grönland. Det västantarktiska istäcket (se bloggen 12/5) är särskilt intressant för forskarna på grund av dess inneboende instabilitet. Ismassorna på denna del av Antarktis vilar på berggrund som ligger under havsnivån. När isen smälter rinner vattnet genom isen ner mot berget och den minskande friktion som då kan uppstå mellan isen och berggrunden skulle kunna öka risken för att delar av istäcket sakta ska glida ut i havet. Ett antal klimatforskare har på senare år försökt uppskatta sannolikheten för att istäcket i Västantarktis ska kollapsa och beräkna vilka katastrofala följder det skulle få. Samtliga studier har kommit fram till att det skulle bidra till en höjning av havsytan med fem till sex meter.

Nu kommer alltså nya beräkningar som visar att uppskattningarna är alldeles för höga. Havsnivån höjs bara med 6,5 millimeter per år, ungefär två gånger den nuvarande ökningstakten, eller runt 3,3 meter på 500 år. Allt enligt forskaren Jonathan Bamber vid brittiska Bristoluniversitetet som presenterar sina rön i ansedda tidskriften Science.

Nåja. Det är ju ganska ofarligt att komma med prognoser om havsytans förändring under de kommande 500 åren. Ingen av oss lär få veta vem som har rätt. För egen del funderar jag över två saker. Den ena är om det inte kommer att hända andra saker på jorden de kommande 500 åren som kan göra att prognoserna saknar betydelse? En ny "liten" istid till exempel? Det andra är att det är svårt att känna full tillit till olika prognoser om effekter av befarande klimatförändringar när dessa kan förändras med 50% över en natt! Jag är övertygad om att det kommer att hända mycket inom forskningen framöver som helt förändrar vår syn på klimatförändringarna, och styrks allt mer i min tro att en stort mått av ödmjukhet inför hela klimatfrågan är på sin plats. Utrymmet för tvärsäkra påståenden känns väldigt begränsat.



2009-05-15 Moderaterna alltid på hugget!

Markbladet konstaterar att Markmoderaterna - som vanligt höll jag på att säga - hade den största uppslutningen av aktiva politiker på EU-valupptakten på Kunskapens Hus förra fredagen.

Och själv tycker jag också att jag fick till en kort och kärnfull beskrivning av vad moderat EU-politik innebär. EU skall koncentrera sig på att driva de stora gränsöverskridande frågorna och lämna de andra till riksdag och kommuner.

Och för den delen - varför inte låta medborgarna bestämma lite också? Politiker måste faktiskt inte peta i allt, vare sig i kommunerna, riksdagen eller i EU!

De stora EU-frågorna för oss moderater är fred och säkerhet i Europa, hanteringen av flyktingproblemen, den internationella brottsligheten, miljöfrågorna, frihandel och självklart Europas tillväxt och hanteringen av den pågående lågkonjunkturen och finanskrisen.









2009-05-15 BT-artikel om onsdagens klimatseminarium



Borås Tidnings journalist, Jan Lindsten, var på plats under onsdagens klimatseminarium i Riksdagen, och vi pratades vid en stund efteråt. I gårdagens BT fanns denna artikel. Nu antyder ju rubriken något missvisande att det är jag själv som "tvivlar på klimathotet", men om man läser vidare inser man att rubriken egentligen syftar på Roy Spencer och Bob Carter som stod för denna linje i seminariet (eller snarare - de tvivlar på koldioxiden som orsak till klimatförändringarna, inte att klimatet kommer att förändras). Klicka på bilden för att läsa hela artikeln!

Min egen inställning förändrades väl egentligen inte nämnvärt efter gårdagens två seminarier. Det enda jag känner är en stor ödmjukhet i en fråga där nästan alla bevis idag vilar på datamodeller, och där många forskare, även de som står bakom koldioxidteorierna, själva medger att det finns mycket i klimatteorierna där man behöver forska vidare. Att det faktiskt finns klimatforskare som har olika åsikt gör inte precis att man känner sig tryggare, inte heller att det finns en inbyggd rivalitet mellan olika forskare och att debatten ibland lämnar sakfrågan och i stället handlar om att förminska forskarkolleger och deras arbete. Svenska Naturskyddsföreningen anser att politikerna är för försiktiga, medan andra anser att de tar i för mycket. Kritiker på båda sidor angriper tolkningen av IPCC:s modeller, fast med olika syfte. Och i bakgrunden finns lobbyister som utnyttjar klimatfrågan för att vinna fördelar. Vi vet att kärnkraftsindustrin och vindkraftsindustrin stödjer IPCC:s modeller, medan oljeindustrin stödjer kritikerna. Det finns också en del i IPCC:s syfte och arbetssätt som gör mig fundersam.

Men det är samtidigt viktigt att veta att min huvudsakliga tveksamhet i första hand inte rör klimatförändringarna i sig (även om det finns frågetecken kring hur dramatiska de är, samt att en del tyder på stora lokala variationer på jordklotet), utan mer orsakerna till förändringarna. Är det verkligen koldioxiden som ensam bär skulden, eller finns det andra mer naturliga förklaringar? Eller är det kanske så att det är en kombination? Jag är förvånad över att vissa politiker kan uttala sig så tvärsäkert i denna fråga som de gör.

Under dagen har jag fått ett oväntat många mail med uppskattande kommentarer kring att vi anordnade seminariet och släppte loss diskussionen i Riksdagen. Jag märker att det finns många lokala moderata politiker och medlemmar runt om i landet som är lika fundersamma som jag själv i denna fråga, och många av dem har uppenbarligen letat sig fram till min blogg. Några hade till och med rest upp till Stockholm för att vara med på seminariet! Jag märker också bland mina moderata riksdagskolleger och politiska tjänstemän att det finns lite olika syn på saken.



2009-05-14 Miljarder i bidrag för utbildning i stället för arbetslöshet

I den svenska politiska debatten har vid flera tillfällen oppositionen och näringslivet klagat över att det inte finns möjlighet att få statliga bidrag för att utbilda personal i stället för att varsla dem om uppsägning. Från regeringssidan har vi påpekat att det faktiskt finns sådana medel, fast att detta hanteras via EU. Sverige har satt av åtskilliga miljarder som delfinansiering av bidrag från den europeiska socialfonden som just har som syfte att bekosta utbildningar som alternativ till varsel.

Nu visar det sig att dessa pengar använts flitigt, och sannolikt förhindrat en hel del uppsägningar. Hittills i år har svenska ESF-rådet beviljat 2,2 miljarder kronor till 1 048 projekt, och under våren fattas beslut om ytterligare drygt 1 miljard kronor. "Söktrycket har ökat dramatiskt", säger Åsa Lindh, generaldirektör för Svenska ESF-rådet. Nu är 2009 års pengar redan intecknade, och nya beslut om bidrag ur fonden fattas i januari 2010.



2009-05-14 Skärpta regler för deltidsstämpling ger resultat

Sveriges Kommuner och Landstings senaste personalstatistik över anställda i kommuner, landsting och regioner visar två intressanta saker:

1. Andelen anställda med fasta heltidstjänster ökar, och det är också fler som arbetar heltid jämfört med föregående år. Idag har 69,8 procent av de kommunanställda och 80,9 procent av de landstingsanställda en fast heltidsanställning, även om en del av dessa sedan själv ändå väljer att arbeta deltid.

2. Sjukfrånvaron i kommuner och landsting fortsätter att sjunka kraftigt. Antalet sjukskrivna har minskat med drygt en femtedel mellan november 2007 och november 2008. Den största minskningen står kvinnorna för.

Uppenbarligen blev det precis som vi hade räknat med - när de extremt generösa villkoren för åratal av deltidsstämpling skärptes upp tvingade det kommunerna och andra arbetsgivare att anstränga sig mer för att skapa fasta heltidstjänster för sina medarbetare. Och våra nya regler inom sjukförsäkringen med mer fokus på rehabilitering för att kunna komma tillbaka i arbete verkar också ge resultat.



2009-05-14 Två Aktuelltinslag med koppling till dagens klimatdebatter

I aktuellt i går kväll finns två inslag som berör dagens klimatdebatter i Riksdagen. Den första innehåller en kort intervju med Roy Spencer, den andra är en debatt mellan naturskyddsföreningens ordförande Svante Axelsson och Lars Bern, miljödebattör och medlem i IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien. Lars Bern som nyligen också besökte Riksdagen, kom idag ut med en bok med titeln "Chill Out" tillsammans med bloggaren och klimatdebattören Maggie Thauersköld. Boken är givetvis ett kritiskt inlägg i klimatdebatten. Klicka på bilderna för att se TV-inslagen.

Jag har fått ett par småsura kommentarer både från partikolleger och andra över att vi lät två "skeptiker" komma till tals i Riksdagen. Vi fick också kritik från en av besökarna på seminariet som på ett aggressivt sätt undrade hur vi kunde släppa in dessa kritiker, och att vi borde "tänka oss för" nästa gång vi ordnar ett seminarie. Men för mig är det mycket okomplicerat - Riksdagen skall vara forum för samhällsdebatt, även i obekväma frågor. Alla skall givetvis få komma till tals. Och har man goda argument så är man rimligen inte rädd för att lyssna och debattera med sina motståndare! Helt klart är att media uppmärksammat dagens seminarier, och det är ju precis så det skall vara i ett demokratiskt samhälle.

"





2009-05-13 Dagens andra klimatseminarium

Dagens andra klimatseminarium var jag själv delansvarig för. Det blev oväntat god uppslutning, runt 90 personer deltog, många utomstående personer, men också ett antal riksdags- ledamöter och politiska tjänstemän. Seminariet visade vilken skillnad det är mellan IPCC och de sk klimatskeptikernas åsikter. Fast just ordet "klimatskeptiker" är egentligen ganska missvisande - ingen av dagens debattörer ifrågasätter att klimatet förändras, man strider bara om vad orsaken är, mänsklig påverkan eller naturliga förändringar.

Först ut var professor Erland Källén som beskrev IPCC:s modell, och sin rapport till regeringen om alla nya forskningsrön som kommit fram de senaste åren. Han sa rent ut att inga dramatiska förändringar skett som gör att något avgörande ändrats i IPCC:s modeller. Den senaste tidens märkliga beskrivning av att Källéns senaste rapport visar på förvärrat klimathot har alltså ingen koppling till verkligheten.



Källén presenterade bilden ovan till vänster som han menade visar att temperaturen stiger snabbt på jorden. Därefter var det dags för Dr Roy Spencer från USA, klimatforskare och skeptiker till IPCC:s teorier. Han visade i stället den högra bilden som han menade visar att temperaturen inte alls ökat på något onormalt sätt...och så hade vi liksom fått förutsättningarna för diskussionen.

Spencer har nya spännande teorier om positiv och negativ feedback. IPCC:s modeller antar alla att en positiv återkoppling från vattenånga och moln finns. Först värmer alltså koldioxid upp jorden något sen orsakar den något högre temperaturen att temperaturökningen förstärks genom ökning av mängden vattenånga som är den vanligaste växthusgasen. Dvs uppvärmningen av jorden förstärker sig själv. Detta får man fram genom datormodeller.

Nu påstår Roy Spencer att detta inte stämmer, och hänvisar till data från NASA-satelliterna han använder - Terra och Aqua. Spencer menar att hans satellitdata tydligt visar att det finns en negativ återkoppling i stället för positiv. Enklaste sättet att beskriva Spencers teorier är att ju varmare det blir på jorden desto mer energi förlorar jorden samtidigt ut i universum. Detta skulle om jag förstod de vetenskapliga beskrivningarna betyda att uppvärmningen av jorden delvis nautraliseras av sig själv. Det innebär i så fall att koldioxid inte kan ha varit drivande för temperaturökningen på 1900-talet, eftersom koldioxidens effekt är alldeles för svag i förhållande till andra krafter som påverkar temperaturen. Klimatet påverkas mer av molnbildning och vattenånga. IPCC vägrar dock att lita på Spencers satellitdata och föredrar sina datormodeller, och samtidigt är Spencerns teorier ganska färska och godtas tydligen inte av alla som fullt vetenskapligt belagda.



Efter Spencers föredragning beskrev Svante Bodin, departementsråd på Miljödepartementet, IPCC och hur man arbetar och tar fram sitt material. Det var intressant och beskrev en hel del som jag inte kände till, men medförde också en del frågor från publiken om IPCC:s politiska roll. Därefter var det dags för professor Bob Carter från Australien (bilden till vänster) som höll en lång föredragning som kan sammanfattas väldigt kort. Han menar att förändringarna på jorden är naturligt stora, och att klimatet genom årtusendena ibland förändrats mycket snabbt, även utan människans medverkan. Carter menar att IPCC och världens politiker aldrig kan stoppa en klimatförändring oavsett vad man gör - klimatet kommer ändå att förändras, ibland snabbt och oväntat. Carter menar att världens regeringar borde satsa resurserna på att förebygga och hantera alla dagens akuta miljöproblem naturkatastrofer i stället för att lägga all kraft på att oroa sig för hur klimatet eventuellt förändras om 100-200 år.

Efter föredragningarna blev det frågestund och lite paneldiskussioner, och på bilden till höger ser vi alla fyra deltagarna. Från vänster Erland Källén, Svante Bodin, Roy Spencer och Bob Carter. En tung och namnkunnig panel!

Efter seminariet fick jag tillfälle att prata lite mer med Erland Källén, som ju tidigare varit knuten till IPCC. Jag kunde bland annat konstatera att han också tyckte att Svenska Naturskyddsföreningen mfl har förslag som inte är praktiskt genomförbara, och att Rockström och SNF överdriver i sin beskrivning av klimathotet. Vi diskuterade också vad vi kan förvänta oss för resultat av politiskt beslutade klimatåtgärder. Jag fick klart besked från Källén att även om vi vidtar kraftfulla åtgärder som snabbt sänker eller stabiliserar CO2-halten i universum så dröjer effektera av tidigare utsläpp kvar under lång tid eftersom CO2 lever kvar i universum under väldigt många år. Den globala uppvärmningen kommer därför att fortsätta, och vi kommer att få kraftiga CO2-drivna klimatförändringar trots våra åtgärder mot CO2. Källens budskap var tydligt, inte ens han tror att klimatförändringarna kan stoppas, bara lindras. Det var en ganska intressant slutsats att ha med sig under kommande politiska diskussioner. När man hör debatten i media låter det som om vi skulle kunna stoppa alla klimatförändringar bara vi minskar utsläppen av CO2. Så är det uppenbarligen inte ens i Erland Källéns och IPCC:s modeller. Politikerna måste därför - oavsett klimatpolitik - ha beredskap för morgondagens naturkatastrofer och klimatförändringar.



2009-05-13 Domedagen är nära?

Under förmiddagen deltog jag i det klimatseminarium som riksdagspartierna anordnat i samarbete med ett antal utomstående organsiationer. En bra uppvärmning inför eftermiddagens debatt i klimatfrågan som jag är med och arrangerar.

På bilden ser vi bland annat Svante Axelsson, Svenska Naturskyddsföreningen och Johan Rockström, Stockholm Environment Institute, samt representanter för bland annat kyrkan, Röda Korset och Världsnaturfonden.

Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute, levererade en domedagsprofetia som inte låg långt ifrån andra spådomar om jordens snara undergång. Han sa att dagens politik inte är baserad på vetenskaplig grund utan på vad som är politiskt möjligt. Efter att ha lagt fram olika diagram och fakta påstod han att IPCC:s modeller är för försiktiga, och att temperaturhöjningen redan går alarmerande fort, vi ligger redan på en nivå som motsvarar IPCC:s värsta scenario. Havsytan stiger mycket snabbt och kommer att vara mellan 1 och 1,7 meter över dagens nivå om 100 år, och år 2300 kommer havsytan att ligga 3-5 meter över dagens nivå. Han menade att vetenskapen idag är unison (vilket jag dock med full säkerhet vet att den inte är) och han ansåg att vi behöver en 100% (!) sänkning av CO2 fram till 2050. Med hänsyn till olika länders förutsättningar måste Europa minska sina utsläpp med 100% redan till 2025, eller för att vara på den säkra sidan helst redan till år 2020. Hur Europas länder skulle kunna klara att få bort alla sina CO2-utsläpp på 10 år framkom däremot inte. Och var och en som tänker en smula inser givetvis att det är helt omöjligt.

En intressant sak med föredraget var uppgiften om att CO2 lagras i atmosfären i 150 år. Med tanke på att dagens nivåer enligt Rockström redan orsakar extremt snabb temperaturhöjning blir den intressanta frågan om det då räcker att vi minskar utsläppen till noll 2025? Hur snabbt kommer en minskning av CO2 att märkas i atmosfären? Hur fördröjd blir eventuella effekter på klimatet om man förutsätter att CO2 är huvudorsaken till en global uppvärmning? Går en klimatförändring att stoppa ens om allt utsläpp av CO2 upphör? Tyvärr fick jag inga svar på dessa frågor, men tänker försöka få dem besvarade under eftermiddagen.

Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, SNF, hade ett helt annat anslag i sitt föredrag. Om Rockström var dyster och pessimistisk var Axelsson mycket mer positiv, även om han delade Rockströms åsikt att mycket tuffare mål krävs än de som finns på den politiska dagordningen. Han ville punktera "spökbilden" som vi politiker har om att en förändring skulle vara smärtsam och hota jobb och välfärd. Han menade att världen behöver en ny "marshallplan" för att ställa om i klimatvänlig riktning. Detta skulle enligt SNF vara lönsamt och skulle kunna häva både finanskris och lågkonjunktur. Kärnkraften skall avvecklas eftersom "Sverige inte behöver mer el" enligt SNF. SNF:s övriga förslag är en gigantisk skatteväxling på ca 425 miljarder kronor i Sverige, men en chockhöjning av skatten på all energi, där bensinpriset skulle ligga runt 30 kronor litern. Samtidigt skulle inkomstskatterna kunna sänkas med så mycket som hälften. Axelsson hyllade "hallelujastämningen i riksdagen" inför koldioxidskatterna, och konstaterade att priset på CO2 måste upp kraftigt. Frågan är enligt honom bara hur snabbt man kan "vrida på kranen" för att höja dessa skatter.

Min stilla fundering är vad som händer efter en så kraftig skatteväxling när energiskatterna börjar ge resultat? Om skatten införs för att vi skall minska vår energiförbrukning, och vi också gör detta så kommer skatteinkomsterna att minska. Det kommer att tvinga politikerna att höja inkomstskatterna igen. Slutresultatet blir hög skatt på både arbete och energi. Detta kommer att slå mycket olika beroende på var man bor i landet och hur mycket man själv haft råd att minska sin energiförbrukning.

Dagens första klimatseminarium var intressant på flera sätt. Dels känns det givetvis konstigt att det verkar vara politiskt korrekt att angripa IPCC:s modeller för att vara för försiktigt hållna, men helt oacceptabelt att ha motsatt åsikt, dvs att IPCC går för långt i sina datormodeller. Dels är det intressant att se hur orealistiska en del av de förslag är som läggs fram av vissa delar av miljörörelsen och deras lobbyister.



2009-05-13 Populi(s)men firar nya triumfer

Riksdagen beslutade idag att skicka tillbaka förslaget om beskattning av EU-parlamentarikernas löner till skatteutskottet efter krav från socialdemokraterna. I ärenden om återremiss räcker det att 1/3 av riksdagens ledamöter stödjer detta. Regeringens förslag var att enbart parlamentarikernas lön på omkring 80 000 kronor i månaden skulle beskattas enligt svensk nivå. Socialdemokraterna ville att även EU-parlamentarikernas övriga ersättningar skall beskattas i Sverige.

I sak kan jag känna sympati för detta. Problemet är bara att EG-rätten säger att enbart parlamentarikernas löner är beskattningsbara i hemländerna. Övriga ersättningar får enligt denna stadga inte beskattas. Det var Göran Perssons (s)-regering som skrev under och godkände denna EU-stadga. Trots detta är det alltså socialdemokraterna som idag föreslår att Sverige skall ta ett annat beslut - som strider mot den stadga som socialdemokraterna själva undertecknat för svensk räkning. Så här blir det när populismen får styra.

Nu spelar återremissen mindre roll - ärendet kommer att snabbehandlas i Skatteutskottet och återkomma till riksdagen igen inom kort. Skall beskattningsreglerna ändras måste först EU ändra sina regler. Fram tills dess tycker jag det är självklart att Sverige tar ut den skatt som är möjlig. Socialdemokraternas agerande lyfter bara fram vilket dåligt EU-beslut de själva tidigare godkände.



2009-05-13 Sverige behöver verkligen inte skämmas för sin a-kassa!

I går eftermiddag deltog jag i en debatt om den svenska a-kassan, arbetsmarknadspolitiken och "den svenska modellen" i ett arrangemang med anledning av fackförbundet SKTF:s 40-årsfirande.

Tidigare under dagen gick TCO:s ordförande Sture Nordh återigen ut i media med en "rapport" och klagade över den svenska a-kassan. Dessa rapporter kommer numera regelbundet utan att egentligen tillföra så mycket nytt, vilket jag påpekade i dagens debatt - där även Sture Nordh deltog. För min del är syftet tydligt - Sture Nordh och hans närmaste medarbetare kör sin egen lilla valkampanj för att stödja sitt eget parti, Socialdemokraterna.

Är då den svenska a-kassan så usel som oppositionen och TCO påstår? Nej snarare tvärtom! Man kan ju börja med att titta på några länder i vår närhet. I Norge är ersättningen 57% från första dagen, och man har haft obligatorisk a-kassa sedan 1937. I Danmark får man visserligen 90% men det beräknas på ett mycket lägre tak än i Sverige, så totalt blir ersättningen lägre. I Danmark har man dessutom 50% ersättning med ett lågt tak för ungdomar. I Nederländerna är alla under 25 år undantagna från all form av ersättning från a-kassa eller socialbidrag. I Storbritannien får man ett par tusen kronor i månaden i sex till åtta veckor. Det är hela omfattningen på deras arbetslöshetsförsäkring. Tyskland har fram tills nu haft en något högre ersättning än i Sverige, men där sänker man nu ersättningsnivåerna till följd av lågkonjunkturen för att spara pengar. Så här kan man fortsätta i land efter land. I Syd- och Östeuropa finns det för övrigt ett antal länder som har en obetydlig eller helt obefintlig a-kassa.

Den svenska a-kassan är generös, därom råder inget tvivel. Om det är världens mest generösa är svårt att säga, eftersom det alltid är svårt att jämföra - man måste ju se ersättningarna i förhållande till landets köpkraft och löneläge för att få en rättvis bild, och sedan kan man inte bara titta på procenttal i ersättningsnivåerna utan även hur lång tid man får ersättning och vad som händer därefter. Men Sverige behöver verkligen inte skämmas för den svenska a-kassan, och den arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik som erbjuds den som blir arbetslös. Utöver detta finns generösa omställningsavtal som förhandlats fram av parterna på arbetsmarknaden och ytterligare inkomstbortfallsförsäkringar som omfattar 70% av de fackliga medlemmarna och som ger 80% av lönen i a-kassa upp till ganska höga inkomster. En medlem i SKTF får exempelvis 80% av lönen i nästan ett år, upp till en lön på 60.000 kronor.

TCO:s upprepade sågningar av den svenska a-kassan känns mest som oblyg partipolitik. Den enda effekten av kritiken lär väl bli att ytterligare några personer lämnar a-kassan eller att man låter bli att gå med för att man tror att a-kassan är så dålig. Detta är sorgligt, inte minst nu när riksdagen i morgon tar beslut om att ändra regelverken för att göra det lättare och snabbare att bli medlem i en a-kassa - något som a-kassorna efterfrågat under minst 10 års tid. Dessutom sänker regeringen avgiften till a-kassan för de flesta med 50 kronor per månad. Efter denna sänkning betalar staten ca 65-70% av den faktiska kostnaden och medlemmarna endast 30-35%. Den som anser att detta är en "raserad a-kassa" är helt enkelt inte seriös.

Det är lika viktigt att försäkra sin lön som att försäkra huset eller bilen. Alla goda kraften borde hjälpas åt för att förklara a-kassans viktiga roll för dem som jobbar i stället för att lägga all sin kraft på att smutskasta den svenska a-kassan så som oppositionen och LO:s och TCO:s ledningar gjort under två års tid. Denna smutskastning är självklart en av orsakerna till att många lämnat a-kassan.



2009-05-13 Min andra gästkrönika utlagd på IF Elfsborgs hemsida

Jag har ju fått den stora äran att vara en av sex återkommande gästkrönikörer på Elfsborgs nya hemsida. Vi som turas om att skriva säsongens krönikor är, förutom jag själv, Eric Sjölin, styrelseledamot i Guliganerna, Annika Andersson, komiker och skådespelare, Kjell Dabrowski, TV-producent, Bengt KÅ Johansson, tidigare (s)-minister, samt Gunnar Fägersten Novik, radioprofil.

Min andra krönika finns nu att läsa på Elfsborgs hemsida. Temat är den tråkiga baksidan av fotbollen med läktarbråk och uppgörelser mellan olika grupperingar runt lagen, och den nya lagstiftning som växer fram på området. Jag konstaterar att det trots allt är ganska få individer som ställer till med bråk, och ifrågasätter också om de egentligen är särskilt intresserade av vare sig fotboll eller sitt lag - min tro är att dessa personer förekommer även i samband med andra bråk och upplopp i samhället.

Jag konstaterar också att runt Elfsborg finns massor av guliganer medan huliganerna är sällsynta. Det är helt enkelt roligare att vara guligan än huligan. Och så skall det fortsätta - Elfsborg skall vara Sveriges bästa lag även på läktarna!



2009-05-13 Hamnbanan i Göteborg är viktig för hela Västsverige

Det är inte ofta jag undertecknar debattartiklar tillsammans med representanter från oppositionen, men i går var det dags. Tillsammans med övriga sex ledamöter i Västsvenska Industri- och Handelskammarens Riksdagsråd undertecknade jag en artikel som rör hamnbanan i Göteborg, dvs järnvägsförbindelsen över Göta Älv fram till Göteborgs Hamn. Ungefär 2/3 av alla godscontainrar som lämnas Sverige går via Göteborgs hamn, och hälften av dessa når hamnen via hamnbanan. Denna järnvägsförbindelse är en av Västsveriges mest sårbara förbindelser och behöver en snabb upprustning. Läs mer i den långa helsidesartikeln som publicerades i GT idag. (Lite lättare är kanske att läsa den i denna version.)



2009-05-12 Skall Sverige driva på för EU-beslutade energiskatter?

Jag har noterat att vår miljöminister anser att Sverige bör driva på för en av EU beslutad "minimiskatt" på koldioxid. Skatten skulle dock tas ut nationellt i varje land, och en EU-skatt skulle inte höja den svenska koldioxidskatt som redan finns.

Tanken är givetvis att Sverige ytterligare skall pressa på EU i klimatfrågan genom en gemensam beskattning. Jag kan förstå tanken (nåja, bortsett från mitt lilla tvivel då om nyttan av att ur klimatsynpunkt beskatta koldioxid överhuvudtaget, men vi lämnar den diskussionen för en stund). Problemet är bara att i vart fall vi moderater tidigare ansett att EU inte skall lägga sig i hur varje land utformar sitt skattesystem eller skatternas nivåer. I moderaternas valplattform inför EU-valet står exempelvis följande: "Vi moderater anser att skattepolitiken skall styras nationellt. Vi vill gärna lära oss av varandra, utbyta goda exempel och samordna inom vissa ramar men inte tvinga på länder vare sig våra eller andra länders skattesystem. Det är både en fråga om nationellt självbestämmande och om att skapa en sund konkurrens mellan medlemsstaterna." Jag hoppas moderaterna står fast vid denna kloka ståndpunkt.

Om vi nu öppnar upp för EU-beslut om miniminivå på olika miljöskatter, vad blir nästa steg? Miniminivå på inkomstskatterna, kapitalskatterna, momsen eller vad? Om vi från svensk sida anser oss ha skäl att driva på för att tvinga alla EU-länder att beskatta koldioxid finns det ju inget som hindrar att andra länder i sin tur hittar goda argument för att ha synpunkter på andra svenska skatter.

Jag tycker EU:s roll i miljösamarbetet bör vara att arbeta för gemensamma miljömål som omfattar alla länder. Sedan bör det vara upp till varje land att välja vilken väg man vill använda för att nå sina mål. Beskattning kan vara ett sätt, men det kan också finnas andra sätt. EU-beslut om minimiskatter är en farlig väg.



2009-05-12 EU-valkampanj

Fick just en trevlig bild från gårdagens EU-valkampanj vid Resecentrum i Borås. Tillsammans med min riksdagskollega Cecilie och ett flertal lokala Boråsmoderater delade jag ut äpplen med tillbehör i form av ett litet valmaterial till de resande.

Kul sätt att kampanja som väckte uppskattning och intresse!



















2009-05-12 Pressinbjudan: Klimatseminarium i Riksdagen


Pressinbjudan 2009-05-12

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919

Global klimatpolitik – vilka är alternativen?

Inbjudan till seminarium i Riksdagen - Debatten som aldrig ägde rum

* Vad ger den senaste klimatforskningen oss för alternativ att hantera ett klimat i förändring? Är vetenskapen samstämmig i dessa frågor?
* Beslutsfattare i alla sammanhang och på alla nivåer står inför svåra klimatpolitiska beslut som kommer att ha djupgående effekter. Speglas bredden på forskarnas uppfattning i debatten och i media? Är vetenskapen och fakta tydliga?
* Kan jag sätta min tillit till FN:s klimatpanel IPCC och de klimatmodeller de stöder sina rapporter på?
* Är de politiska åtgärder som pågår och planeras rationella mot bakgrund av forskningsläget?

Nedanstående personer deltar vid seminariet och representerar alternativa synsätt i dessa frågor:

Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet. Han har varit knuten till FN:s klimatpanel IPCC och presenterade tillsammans med Markku Rummukainen 17/4 rapporten ”Ny klimatvetenskap 2006-2009”, beställd av kommissionen för hållbar utveckling.

Roy Spencer, Ph.D., forskningschef vid avdelningen för geovetenskaper vid University of Alabama i Huntsville, ett av USA:s viktigaste klimatvetenskapliga forskningscentra. Spencer är en ”global warming optimist” och vänder sig emot uppfattningen om vetenskaplig samstämmighet i klimatfrågan.

Staffan Tillander, Sveriges klimatambassadör och Svante Bodin, departementsråd, Miljödepartementet, är bland de ansvariga för Sveriges officiella hållning vid klimatförhandlingar och i FN:s klimatpanel IPCC.

Bob Carter, professor, knuten till Marine Geophysical Laboratory vid James Cook University, Australien. Han är geolog och specialiserad i paleoklimatologi, maringeologi och miljövetenskap. Carter är mycket aktiv som opinionsbildare i klimatfrågor över hela världen, speciellt i Australien och Nya Zeeland.

Tid och plats: onsdag 13 maj kl 13.30 - 16.00 i Förstakammarsalen.

Inbjudare: Ingemar Vänerlöv (kd), Lars Gustafsson (kd), Jan Ericson (m), Sven Yngve Persson (m).
Anmälan till rebecca.soderstrom@riksdagen.se senast 12 maj.




2009-05-12 Dagens andra klimatfundering

Isbjörnar på Sydpolen?

Här är ännu ett exempel på hur vilseledande eller slarvig nyhetsrapporteringen ibland är i klimatfrågan. Nedanstående är ett inslag i SVT:s Rapport den 21 april i år. Huvuddelen av inslaget ägnas åt en dramatisk beskrivning av att "Antarktis smälter". Nu handlar det visserligen bara om den lilla del som kallas Västantarktiska halvön (se föregående bloggnlägg), vilket inte framkommer alls i inslaget. Där sägs inte heller något om att isen samtidigt ökar på resten av Antarktis. Alldeles i slutet av inslaget, efter en längre beskrivning av just avsmältningen på Västantarktiska halvön så dyker plötsligt en isbjörn (!) upp i bild. Om man inte lyssnar väldigt noga och hör att reportern plötsligt nämner Arktis i stället (alltså området runt Nordpolen) så blir man nog förvånad. För några isbjörnar har som bekant aldrig funnits på Antarktis. Men isbjörnen har ju blivit en symbol för allt som har med klimatfrågan att göra, så frestelsen blev väl för stor att ta med den även i ett inslag om Antarktis...





2009-05-12 Dagens första klimatfundering

Håller Antarktis på att smälta bort?


Just frågan om isen på Antarktis är lite speciell, eftersom noggrann mätning av isutbredning och iskoncentration har bara pågått sedan 1979. Det gör att forskarna är mycket försiktiga med att dra långt- gående slutsatser från Antarktis i den pågående klimatdebatten.

Figurerna visar isutbredningen och iskoncentrationen runt Antarktis från april 1980 till april 2008. Under denna period råder ingen tvekan om att båda delarna ökat betydligt. (Bilderna kommer från NSIDC, The National Snow and Ice Data Center, University of Colorado).

Samtidigt sker en avsmältning på den västra delen, den spetsiga Västra Antarktiska halvön som syns på bilden. Denna del av Antarktis har alltid haft det mildaste klimatet eftersom den utsätts för mildare vindar än resten av Antarktis på grund av sin närhet till Sydamerika. Avsmältningen på denna del av Antarktis beskrivs ofta på ett mycket dramatiskt sätt i media som att även Antarktis nu håller på att smälta. Men forskarna verkar överens om att istäcket på resterande del av Antarktis fortsätter att växa i tjocklek. Det finns olika teorier om varför Antarktis inte smälter på det sätt det "borde" göra enligt teorierna om global uppvärmning. En teori har samband med ozonhålet som skulle kunna "kyla" området. Andra forskare menar att även vid en global uppvärmning kommer istäcket att öka på Antarktis, eftersom uppvärmningen i sin tur ökar nederbörden vilken i så fall fortsätter att falla som snö på Antarktis.

Oavsett vilket verkar forskarna på båda sidor i debatten ganska ödmjuka just när det gäller Antarktis. Antarktis uppträder inte riktigt i linje med de teorier som finns, och verkar inte heller vara någon särskilt bra indikator på en dramatisk global klimatuppvärmning - vilket i sig naturligtvis inte behöver betyda att det inte blir varmare på andra delar av jorden.



2009-05-12 Nationalekonomi och politik är inte alltid förenliga...

Finanspolitiska rådet kom idag med sin rapport, och det är både ris och ros till regeringen. Ris främst för att man anser att regeringen just nu borde satsa mycket mer av skattebetalarnas pengar (eller snarare lånade pengar) för att dämpa krisen. Ros för att den underliggande politiken långsiktigt ändå anses vara den rätta.

Det absolut märkligaste förslaget från Rådet tycker jag är att man föreslår olika generös a-kassa beroende på konjunkturen. I dåliga tider (som nu) tycker Finanspolitiska rådet att man "tillfälligt" skall öka ersättningen i a-kassan, och i bättre tider skall den sänkas igen. Ett riktigt ogenomtänkt förslag enligt min åsikt. För det första - vem skall avgöra när ersättningen skall höjas eller sänkas? Och tror verkligen rådet att en ersättning som höjs "tillfälligt" verkligen skulle kunna sänkas igen? Det lär i vart fall inte ske av någon regering under ett valår... Förslaget är ett typiskt nationalekonom-förslag som saknar förankring i den politiska verkligheten.

Finanspolitiska rådet anser också att staten borde satsa ytterligare stora summor av skattebetalarnas pengar för att dämpa krisen. Man talar om ca 45 miljarder. Detta skulle, enligt rådet, medföra ca 0,5% lägre arbetslöshet, eller ca 25.000 personer om man räknar baklänges (400.000 arbetslösa enligt SCB motsvarar idag ca 8% arbetslöshet). Det betyder i så fall att skattebetalarna grovt räknat får skjuta till 1,8 miljoner kronor för varje räddat jobb! Det känns inte som något särskilt lockande förslag tycker jag.

Dessutom kan i vart fall inte jag begripa hur alla dessa satsningar skulle kunna rymmas inom statens utgiftstak. Vid en hastig genomläsning verkar det som om Finanspolitiska rådet närmast använder samma argument som Vänsterpartiet som ju inte tycker utgiftstaket är något särskilt viktigt att bry sig om. Finanspolitiska rådet säger också att man haft USA som förebild för sina förslag. Det gör mig mörkrädd. I USA har man satsat så oerhört stora pengar och skapat ett så gigantiskt budgetunderskott att det kommer att ta flera decennier att hantera. Så hoppas jag verkligen inte att vi skall göra i Sverige.



2009-05-11 Dagens klimatfundering

Visst smälter glaciärerna!



Visst smälter många av jordens glaciärer. Dessa bilder är från en av världens mer kända glaciärer, Portageglaciären i Alaska. Bilden till vänster är från 1984, och sedan har man också i efterhand lagt in var glaciärens kant fanns 1999. Den svartvita bilden visar glaciären 1914, och man ser då hur den täckte en stor del av den sjö med smältvatten som idag finns framför glaciären.

Bilden nedan kommer från en turistbroschyr som man får när man besöker "Visitor Center" vid glaciären. Där kan man se hur Portage Glacier och dess granne - Burns Glacier - stadigt minskat i omfång de senaste 100-200 åren. Den viktiga frågan idag är givetvis om takten i avsmältningen ökat de senaste decennierna, samt om glaciärerna kan antas smälta ännu snabbare kommande år? Detta hoppas jag blir en av de saker som kommer att diskuteras på onsdagens klimatseminarium.

Det mest intressanta när man ser bilden tycker jag är att konstatera att när det gäller Portage-och Burnsglaciärerna har avsmältningen faktiskt skett i ett ganska stadigt tempo ända sedan 1800-talets början. Avsmältningen är alltså inget som plötsligt börjat de senaste decennierna.

Så här ser det faktiskt ut även när man granskar även andra glaciärer på jorden. Jag har själv besökt Island flera gånger och studerat kartor över glaciärernas utbredning genom åren. Flera av de mindre glaciärer som finns idag är rester av större sammanhängande glaciärer som fanns för flera hundra år sedan. Mer om detta i senare blogginlägg.



2009-05-11 Riksdagsseminarium med internationellt kända klimatforskare:

På onsdag eftermiddag kommer jag och tre riksdagskolleger att anordna ett mycket intressant riksdagsseminarium där vi lyckats engagera flera mycket välkända internationella klimatdebattörer som företräder olika synsätt i klimatfrågan. Jag hoppas att seminariet skall ge svar på en del av de frågor jag ställt på blogggen den senaste veckan, och ge åhörarna en chans att ta ställning till de olika argumenten i klimatdebatten. Deltagare vid seminariet är:

Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet. Han har varit knuten till FN:s klimatpanel IPCC och presenterade tillsammans med Markku Rummukainen 17/4 rapporten ”Ny klimatvetenskap 2006-2009”, beställd av kommissionen för hållbar utveckling. Källen kommer bland annat att redovisa huvddragen i denna rapport.

Roy Spencer, Ph.D., forskningschef vid avdelningen för geovetenskaper vid University of Alabama i Huntsville, ett av USA:s viktigaste klimatvetenskapliga forskningscentra. Spencer är en ”global warming optimist” och vänder sig emot uppfattningen om vetenskaplig samstämmighet i klimatfrågan. Spencer kommer bland annat att diskutera de klimatmodeller som ställs upp.

Staffan Tillander, Sveriges klimatambassadör och Svante Bodin, departementsråd, Miljödepartementet, är bland de ansvariga för Sveriges officiella hållning vid klimatförhandlingar och i FN:s klimatpanel IPCC. Tillander kommer att redogöra för förutsättningarna inför höstens klimatmöte i Köpenhamn.

Bob Carter, professor, knuten till Marine Geophysical Laboratory vid James Cook University, Australien. Han är geolog och specialiserad i paleoklimatologi, maringeologi och miljövetenskap. Carter är mycket aktiv som opinionsbildare i klimatfrågor över hela världen, speciellt i Australien och Nya Zeeland. Carter kommer att sätta klimatfrågan i ett historiskt perspektiv och diskutera de politiska alternativen.

Om någon bloggbesökare skulle vilja delta på seminariet som åhörare och eventuellt även ställa frågor till deltagarna så går det bra att anmäla intresse till mig.



2009-05-10 Dagens klimatfundering:

Utbyggnad av vindkraften kräver eftertanke

Lördagskvällens nyhetsinslag i TV om vindkraften väcker funderingar. Bakgrunden är att planerna på kraftig utbyggnad av vindkraften också kräver ökad tillgång på kompletterande energi som kan användas när vindkraften inte kan leverera el. I nyhetsinslaget nämndes att det mest sannolika är en utbyggnad av vattenkraften som komplement. Om vattenkraf- ten skall utökas hoppas man att en effektivisering av befintliga vattenkraftverk skall räcka långt, men även utbyggnad av hittills skyddade älvar och vattendrag kan behövas. I TV-inslaget sa man till och med att vi måste ställa svåra lokala miljöförstörande ingrepp mot det globala klimathotet, och att vi då kan tvingas offra viktiga naturvärden för ett viktigare syfte. Det var då jag reagerade starkt!

Själv är jag i grunden positiv till vindkraft, under förutsättning att den kan ekonomiskt kan stå på egna ben. Jag kommer själv, om allt går enligt planerna, att inom några år att bo intill Västsveriges största vindkraftpark som Göteborg Energi planerar i skogarna på höjderna mellan Ubbhult och Sätila. Efter vad jag hittills sett av planerna känns satsningen intressant, men det avgörande är givetvis de tester av vindförhållandena som först måste göras. Med tanke på verkens geografiska placering, ganska långt från bebyggelsen, känner jag så här långt ingen större oro för min egen eller andras boendemiljö. Jag har ingen större invändning mot en utbyggnad av vindkraften om det sker utan alltför stora skattesubventioner. Men det krävs då att verken placeras i grupper på lämpliga platser långt från bebyggelse så att människor inte störs, och att behovet av kompletterande energi kan lösas genom effektivisering av befintliga vattenkraftverk eller från kärnkraft. Man måste också kunna stå emot det politiska trycket, och klara av att säga nej till ansökningar om utbyggnad på olämpliga platser.

Om däremot mycket stora skattesubventioner krävs och vindkraften byggs ut i en orimlig omfattning som inkräktar svårt på människors boendemiljö, och vi sedan dessutom tvingas förstöra skyddsvärda vattendrag för att klara den kompletterande elenergin - ja då kommer saken i ett helt annat läge. Då känns inte vindkraften som en klok framtids- satsning, vare sig när det gäller ekonomi eller miljö. Vindkraften kommer då också att bli allt mer ifrågasatt i samhället, vilket motverkar fortsatt utbyggnad.

Att på grund av klimathotet offra värdefulla vattendrag som aldrig kan återskapas skulle vara särskilt olyckligt. Jag tycker det är märkligt att de miljövänner som tidigare på ett förtjänstfullt sätt arbetat för att rädda skyddsvärda vattendrag nu utan att tvekan verkar vara beredda att offra dessa "för att rädda klimatet". Den allt överskuggande kampen för minskade koldioxidutsläpp riskerar att kräva många och stora offer. Det är inte minst därför debatten om koldioxiden och dess betydelse för klimatet känns så angelägen.



2009-05-09 Landstinget i Stockholms genomför min avslagna riksdagsmotion

En av mina riksdagsmotioner från i höstas handlar om skuldsättning av barn. Jag föreslog att det inte längre skulle vara möjligt för föräldrar att skuldsätta sina barn genom att inte betala deras vårdavgifter på sjukhus. Tyvärr avslog Covilutskottet motionen med motiveringen att en arbetsgrupp med Datainspektionen, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Svensk Inkasso mfl anser att tandvård och sjukvård faller under föräldrarnas vårdplikt, och att det därför inte bör vara möjligt att kräva barnen för obetalda räkningar - det är föräldrarna som är betalnings- skyldiga. Detta har man också framfört till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Civilutskottet skrev att man "utgår från att barn i framtiden inte kommer att debiteras för vårdavgifter", och menade därför att min motion var tillgodosedd.

Stockholms läns landsting har nu beslutat att skriva av skulderna för ca. 5.000 skuldsatta barn under 18 år. "För landstinget handlar det inte om pengarna. Det stora problemet är det krångel barnen får som vuxna säger Finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd. Hon var tidigare min moderata kollega och uppskattad ordförande i mitt utskott, Arbetsmarknadsutskottet. Jag är mycket nöjd med att hon nu drivit på i frågan om barns skuldsättning!

Vid årsskiftet visade Barnombudsmannen (BO) att omkring 12.000 barn får börja vuxenlivet med skulder eftersom 13 av 21 landsting skuldsätter underåriga. Skulderna uppstår ofta genom t.ex. obetalda vårdavgifter. BO och Kronofogden kräver att hälso- och sjukvårdslagen ska ändras så att det är vårdnadshavaren som blir betalningsansvarig. Förhoppningsvis kan beslutet från Stockholms Läns Landsting följas av ännu fler landsting, och samtidigt påverka utvecklingen så att min motion till sist blir verklighet i hela landet? Omyndiga barn bör helt enkelt inte kunna skuldsättas av sina föräldrar.



2009-05-09 Dagens klimatfundering:

Senaste (?) nytt om glaciäravsmältningen...


Det här är en intressant illustration av hur media arbetar idag i sin jakt på skrämmande nyheter med koppling till klimatförändringarna. Bilden till vänter är från amerikanska Nyhetsbyrån MSNBC:s websida den 25 mars 2008. Bilden visar hur ett stort isflak lossar på Antarktis, och detta beskrivs som en dramatisk nyhet. Bildtexten beskriver det som "the latest sign of global warming`s impact on Earth´s southernmost continent." Något förvånad blir man av att hitta exakt samma bild - ett drygt år senare, den 5 april i år - på The Guardians websida, med nyhetsrubriken att ett gigantiskt isområde på Antarktis just nu är på väg att kollapsa. Bildtexten: "The latest sign of how global warming in thought to be chaning the face of the planet". Man kan inte låta bli att undra hur många gånger samma bild kan användas för att beskriva en nyhet om en plötslig dramatisk förändring? Det är definitivt inte vare sig första eller sista gången som media använder gammalt material för att skapa "färska" dramatiska nyheter. Men att använda gamla bilder för att beskriva "ännu en dramatisk glaciäravsmältning" känns inte som ett riktigt seriöst inlägg i klimatdebatten.

Fast viktigaste frågan är givetvis hur det egentligen står till med isen på Antarktis, och hur jordens glaciärer mår? Mer om detta i kommande inlägg.



2009-05-08 Skrämmande förslag från Miljöpartiet

I dag ägnade jag mig också lite åt konkurrentbevakning. Läste bland annat igenom Miljöpartiets EU-valmaterial. Det var skrämmande läsning. Miljöpartiet säger klart och tydligt i sin broschyr att vi skall sluta investera i motorvägar, flygplatser och kärnkraftsforskning. Dessutom kan man läsa att "Miljöpartiet vill stoppa all utvinning av olja och kol" och längre ned kan man läsa att man inte heller vill ha kvar kärnkraften...

Hur stora delar av Europa skall klara sig om alla dessa tre energikällor avvecklas säger man inte. Med all respekt, att ersätta all denna energi med vindkraft, vågkraft och solpaneler känns inte riktigt realistiskt. Men OK, vill man ha ett Europa där vägar och flygplatser förfaller och där kol, olja och kärnkraft stoppas som energikällor så kan man ju rösta på Miljöpartiet. På köpet röstar man bort Europas tillväxt, företagande och arbetstillfällen. Men det gör kanske inte så mycket. Alla utsläpp av CO2 lär ju upphöra om all verksamhet avstannar, och det är ju naturligtvis viktigast...



2009-05-08 Kampanjdags igen

I dag är det Europadagen. I morgon drar Moderaterna igång på allvar med valkampanjen inför valet till Europa- parlamentet den 7 juni. Det skall bli kul. Moderaterna har en riktigt bra EU-politik, och det kommer att vara lätt att kampanja. Som riksdagsledamot kommer jag att delta en hel del i kampanjen som stöd för våra moderata kandidater. I Marks kommun blev det tjuvstart idag, med aktiviteter och EU-debatt på Marks Gymnasieskola, där vår MUF-ordförande för Södra Älvsborg, Åke Hjalmarsson, deltog som representant för moderaterna. Själv var jag också på plats för att träffa elever och lärare och fick också chansen att träffa många av mina tidigare politiska vänner och motståndare bland Marks kommunpolitiker.

Jag har inga foton från dagens aktiviteter, men detta foto har jag fått från Johannes i MUF, och det är från en tidigare kampanj på Stora Torget i Borås i höstas. På måndag är jag på plats i Borås igen, denna gång för mer EU-kampanjande.



2009-05-08 Dagens klimatfundering:

Är global medeltemperatur ett bra mått på klimatet?

Mailreaktionerna strömmar in efter mina blogginlägg om klimatdebatten. Jag hade kanske inte trott att så många personer med bakgrund som forskare, meteorologer och liknande skulle höra av sig med ännu fler invändningar mot de mer spridda klimatteorierna. Flera har skickat med bilder och diagram. Några av dessa tänker jag publicera, eftersom de väcker för mig helt nya frågeställningar.

Från Tage Andersson, docent och meteorolog, har jag bland annat fått denna bild som visar hur temperaturerna på jorden såg ut under vintrarna 1940-1942. Det var dessa som kallades "krigsvintrarna" och det var då som Hitlers arméer förfrös i Sovjet. På bilden ser man också det mycket kalla mörkblå området över Skandinavien och Västra Ryssland. Det märkliga är bara att just dessa år var den globala temperaturen på jorden faktiskt ovanligt hög, Tage Andersson beskriver dessa år som ett "globalt temperaturmaximum". Man ser på bilden hur det var mycket varmare än normalt i stora delar av världen. Källa: Nasa, http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/. Med detta vill Andersson visa att den globala medeltemperaturen är ett svagt mått på klimatet. Variationerna i tid och rum är mycket större än de globala trender man kan fastlägga. Det han säger är intressant, eftersom det ju också på senare år ibland har varit så att Sverige och Skandinavien har haft avsevärt kallare eller avsevärt varmare än normalt - till skillnad från andra delar av jorden där det sett annorlunda ut. Vintern 2007/2008 är ett exempel - oerhört kall och snörik på hela norra halvklotet - utom i Skandinavien som hade en ovanligt mild vinter.

Jag har träffat flera forskare som menar att klimatfrågorna är mer intressanta som lokala företeelser än globala, och att det finns många faktorer som styr det lokala klimatet.

Tage Andersson tillhör de som är kritiska till IPCC:s klimatmodeller. Han skriver att "deras resultat inte är verifierade och stämmer hittills mycket illa med verkligheten. Ingen har förutsagt temperaturnedgången sedan 1998. Modellerna är en skakig grund för långtgående ekonomiska och sociala beslut"

Det är sådana bedömningar som får mig som riksdagsledamot att känna kalla kårar efter ryggraden. Jag har ett ansvar för att ta långsiktigt hållbara beslut som påverkar Sverige under lång tid framåt. Att ta dessa beslut utan att först åtminstone ha lyssnat på olika röster i klimatdebatten känns inte alls bra. Så jag tänker lyssna vidare - och på köpet lär jag mig nya saker varje dag.



2009-05-07 Dagens klimatfundering:
Uppdaterad

Vad är vetenskapsmännens roll i klimatdebatten?

Dr. Stephen Schneider, professor på Stanford University, var på 1970-talet en av de främsta förespråkarna för global cooling och varnade för risken för missväxt, nödår och en annalkande istid. Men någon gång runt 1989 bytte han fot, och är idag i stället en av de ledande förespråkarna för global uppvärmning och en av frontfigurerna bakom FN:s klimatpanel IPCC. Nåja, man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.
Så här sa Schneider i en intervju i Discover Magazine i oktober 1989: "To capture the public imagination, we have to offer up some scary scenarios, make simplified dramatic statements and little mention of any doubts one might have. Each of us has to decide the right balance between being effective, and being honest. I hope that means being both."

Eller i svensk översättning (en lite längre del av artikeln): "Å ena sidan är vi som vetenskapsmän bundna...att säga sanningen....Å andra sidan...är vi människor också...vi vill förbättra världen... För att fånga allmänhetens uppmärksamhet måste vi måla upp skrämmande scenarier, göra förenklade dramatiska påståenden och förtiga våra eventuella tvivel. Var och en av oss måste bestämma den rätta balansen mellan att vara effektiv och att vara hederlig. Jag hoppas det betyder både och."

Lite förvånande är det allt att höra en sådan syn på vetenskapens roll från en av de viktigare personerna bakom IPCC. Och visst har IPCC utan tvekan lyckats skrämma upp både många av världens politiker och en stor del av människorna. Om denna taktik leder till kloka och väl avvägda politiska beslut återstår att se.



2009-05-06 Fastighetskapare lever farligt

Problemet med att fastigheter "kapas", dvs att okända personer söker lagfart på andras fastigheter, grundat på förfalskade köpehandlingar, har uppmärksammats av både Villaägarna och av media. Själv har jag arbetat som jurist tidigare, inte minst med fastighetsrätt. Jag har oroat mig för allt det obehag och arbete som drabbar den privatperson som utsätts för "fastighetskapning" och har därför motionerat i riksdagen om en lösning som innebär att varje fastighetsägare skall underrättas om en inlämnad lagfartsansökan, så att man hinner agera innan lagfarten beviljas.

Jag motionerade om detta redan 2007, Motion 2008/09:C266 om säkrare lagfartshantering, men denna motion avslogs. I stället fastslogs att den rätte ägaren skulle ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att rätta till den oriktiga lagfarten som en bedragare lyckats få. Jag var inte nöjd med detta - dels tycker jag det är bättre att förebygga brott än att åtgärda dem i efterhand, dels tror jag att staten på sikt riskerar höga kostnader för dessa bedrägerier. Så skam den som ger sig, jag lämnade in en ny motion i höstas med något annorlunda formulering, Motion 2007/08:C235 om förbyggande arbete mot falska lagfarter. Och ser man på, nu börjar det röra på sig i den riktning jag vill!

I Civilutskottes betänkande framkommer nu att Lantmäteriverket i ett förslag till regeringen vill införa en ny enkel rutin för att förebygga lagfartskapningar. Det som föreslås är ett system med underrättelse till tidigare ägare, ungefär som när man byter ägare på en bil. På detta sätt tror man att det blir lättare att upptäcka försök till kapningar och snabbt åtgärda detta innan kaparen lyckas utnyttja den kapade fastigheten. Jag kan bara konstatera att detta i princip är identiskt med förslagen i min motion. Utskottet avslår min motion i år med, men denna gång med motiveringen att man vill avvakta regeringens beredning av Lantmäteriverkets förslag. Det är nog det närmaste ett tillstyrkande av en riksdagsmotion man kan komma. Men oavsett vilket - fastighetskaparna lever farligt, och det är viktigt för rättssäkerheten och tryggheten för enskilda fastighetsägare.



2009-05-06 Dagens klimatfunderingar:

1. Hur dramatisk är ökningen av koldioxidhalten i atmosfären?



Den vänstra figuren beskriver ökningen av koldioxidhalten från 1900 fram till år 2000, dvs under 100 år. Visst ser uppgången väldigt dramatisk ut? Men det diagrammet visar bara nivåerna mellan 290 och 370 ppm (miljondelar). Om man i stället visar hela bilden, från noll till 400 ppm ser figuren ut som den högra bilden i stället. Plötsligt framstår ökningen av koldioxidhalten som mycket beskedlig sett över 100 års sikt, och kan enligt kritiska forskare helt förklaras av den långsamma globala temperaturökningen som skett ända sedan den senaste istiden.

2. Hur dramatisk är ökningen av metan i atmosfären?


Om kurvan över ökad koldioxidhalt går att beskriva på två sätt så är det inget mot hur halten av metangas i atmosfären kan beskrivas, beroende på vad man vill visa. Till vänster den mer "hotfulla" bilden som man får när man visar nivåerna 1,73 till 1,78 ppm (ppm=en miljondel, eller 0,000 1 procent). Till höger den bild man får om man i stället väljer att ta med hela skalan från 0 till 2 miljondelar. Ökningen på 3/100 miljondelar på 10 år känns då plötsligt väldigt hanterlig...

Vilka kurvor som ger den mest rättvisande bilden får var och en avgöra efter eget tycke och smak. Men frågan är - vilka kurvor bör ligga till grund för politiska beslut? Överdriver man kanske problemen om man använder kurvorna till vänster? Eller tar man kanske inte problemen på allvar om man använder de till höger?



2009-05-05 Moderater i EU-parlamentet gör skillnad
Uppdaterad:

I morgon röstar EU-parlamentet om det sk "telekompaketet". Det handlar mest om fri konkurrens inom telekom mm, men det mest uppmärksammade förslaget var det som från början fanns med, och som främst drevs från fransk sida. Förslaget innebar att man skulle kunna stänga av fildelare från nätet direkt, utan föregående rättslig prövning. (Ett sådant förslag fanns för övrigt även i en svensk utredning, men detta stoppades av justitieminister Beatrice Ask.)

De svenska moderaterna i EU-parlamentet, med Gunnar Hökmark och Christofer Fjellner i spetsen, har lyckats stoppa detta förslag i EU-parlamentet. När parlamentet röstar i morgon finns det inte längre något hot om regler som innebär att användare kan avstängas utan en rättslig process som uppfyller grundläggande rättighetskrav. Principen om att ingen utan rättslig prövning skall kunna stängas av från Internet finns nu till och med allra först i lagtexten som en portal- paragraf! Detta har faktiskt de svenska moderaterna drivit igenom. Sådana EU-parlamentariker är precis vad Sverige behöver.

Uppdatering 6/5: Så kom då beskedet att kompromissförslaget ändå inte godtogs av parlamentet. Det medför att skyddet för enskildas integritet nu har röstats bort, och det verkar oklart vad som nu händer i stället.



2009-05-05 Dagens andra klimatfundering:

Med statistik över "rätt" tidsperiod kan det mesta bevisas

Denna figur visar den stigande globala temperaturen så som det beskrivits i vissa media. Man kan tydligt se av figuren att temperaturen ökat från början av 1960-talet fram till 1990. Detta skapar i sin tur politiska förutsättningar för "kraftfulla åtgärder" för att stoppa den skenande temperaturen.

Eller gör det verkligen det?










Här har ovanstående kurva kompletterats med temperatur- förändringarna några år före och efter den förra kurvan. Denna graf har visats i andra media. Plötsligt syns inte längre någon långsiktig höjning av temperaturen, utan snarare en viss sänkning.

Detta är ett exempel på hur lätt det är att manipulera statistik och diagram för att skapa den bild man vill. Detta har jag upptäckt förekommer på båda sidor i debatten om koldioxiden och klimathotet, men i särklass oftast i de sammanhang där man vill visa en särskilt skrämmande bild om den skenande temperaturen. Det handlar alltså inte om att ljuga eller förvanska statistik utan om att välja ut de tidsperioder som ger "rätt" bild.







2009-05-05 Dagens klimatfundering:

Så styrs vi av media

På SVT:s TextTV idag kan vi läsa att "Klimatfrågan är viktigast för EU-väljare".

Men när man sedan läser hela nyheten framkommer att det är "Miljö-, klimat- och energifrågor" som toppar som den viktigaste EU-valfrågan enligt 23% av väljarna. Nu är ju det inte riktigt samma sak som att påstå att det är just "klimatfrågan" som engagerar. Det kan man faktiskt inte veta utan att dela upp dessa tre delar i separata frågor.

De flesta av oss inser att utsläpp och föroreningar inte känner några gränser, och att handeln med energi numera sker på en gemensam europeisk marknad. Koleldning i Danmark påverkar luften i Sverige, och ren svensk kärnkraftsel och vattenkraftsel kan exporteras till andra länder. Utläpp i baltiska floder skadar havet utanför Sverige, och fisket är gemensamt i Östersjön. Det är självklart så att miljöfrågorna är en viktig angelägenhet för EU och ett bra skäl att rösta på kloka politiker i EU-valet.

Men att dra slutsatsen att svenska folket tycker att "klimatfrågan" är den viktigaste EU-frågan är att gå lite väl långt. Det visar egentligen bara ännu en gång hur klimatfrågan idag helt tar överhanden i debatten och får andra viktiga miljöfrågor att hamna i bakgrunden. Men visst, katastrofteorier lockar alltid media, och det gäller såväl klimatkollaps som svininfluensa...



2009-05-05 Vågkraft



I går var det möte med Västsvenska Handelskammarens Riksdagsråd. Rådet är sammansatt av en västsvensk riksdagsledamot från varje parti, och jag är Moderaternas representant och samtidigt representant för Sjuhärad i rådet. Gårdagens möte hölls i Uddevalla på morgonen, och sedan fortsatte dagen med ett intressant studiebesök i Lysekil där vi besökte det företaget Seabased som arbetar med att utveckla en ny model av vågkraftverk.

Kort beskrivet bygger tekniken på att man har aggregat och transformatorer stående på havsbotten, och sedan stora bojar (bilden till höger) flytande på havsytan. När bojen rör sig upp och ned lyfts en del i aggregatet på botten via en tjock vajer, och detta skapar elektrisk ström. Efter omvandling i transformatorer på botten kan elekticiteten tillföras det vanliga elnätet. Ca 100 aggregat behövs för att ge elkticitet motsvarande ett nytt modernt vindkraftverk. Den yta på havsbotten som krävs motsvarar ungefär den markyta som krävs runt ett vindkraftverk för att ge "fri vind runt" verket, dvs några hundera meter åt varje håll. När det gäller de ekonomiska kalkylerna var dessa något osäkra, men man hoppas på en "pay-back"-tid på ca 3-5 år på gjorda investeringar. Kostnaden för elproduktionen beräknas bli ungefär densamma som för vindkraft. Företaget Seabased räknar med bidrag från Energimyndigheten för att få igång produktionen, och när man kommit igång hoppas man kunna skapa ett 60-tal jobb i Lysekil.

Jag har under min tid som bankanställd sett ganska många företag av denna typ växa upp och sedan försvinna igen, så man kan aldrig vara säker på att det verkligen går att få lönsamhet i verksamheten. Men Seabased har onekligen hittat en intressant teknik för vågkraftproduktion, och det är bara att hålla tummarna för att man lyckas. Då kan detta kanske bli en alldeles utmärkt exportprodukt. Alltför många svenska innovationer har genom åren lämnat landet och skapat arbetstillfällen utomlands. Det är på tiden att svensk teknik skapar företag och jobb i Sverige.

Med tanke på mina inlägg i klimatfrågan kan det ju vara på sin plats att påpeka att nya sätt att framställa elekticitet är mycket välkomna oavsett var man står i klimat- och koldioxiddebatten. Vi vet att olja och kol inte räcker för evigt, och vi vet att inte minst kolförbränningen ger allvarliga skador på människors hälsa. Det finns många goda skäl - alldeles bortsett från klimatfrågan - att producera ren elekticitet. Vågkraft kan definitivt vara ett sätt, och vågor har vi gott om runt de svenska kusterna.

Under gårdagen satt förresten mittemot Peter Rådberg som är riksdagsledamot för Miljöpartiet. Vi pratade koldioxid under lunchen, och han verkade alldeles förskräckt över att jag ens antydde den allra minsta lilla tvekan kring koldioxidens betydelse för klimatet, och FN:s klimatpanel IPCC:s trovärdighet. Detta styrkte mig i min tro att jag kanske inte är helt fel ute i min kritiska granskning av teorierna... Men jag måste också medge att även Rådberg verkade hålla med om att koldioxidfrågan fått lite väl stort utrymme i samhällsdebatten och riskerar att tränga undan andra viktiga miljöfrågor. Så långt är vi i vart fall lite överens.



2009-05-04 Vilken skön seger!



Elfsborg vann årets första "riktiga" derbymatch mot Blåvitt. Matcherna mellan dessa båda lag är alltid årets höjdpunkt och brukar bjuda på fin fotboll. Det blev till slut 2-0 till Elfsborg och idag skall Blåvitt vara tacksamma för att det inte blev värre. I dag var Elfsborg lika spelmässigt överlägsna som Blåvitt var i den hemska matchen mellan lagen i Göteborg i höstas. Elfsborg går nu upp i delad serieledning i allsvenskan. Jag har hela tiden trott att Blåvitt skulle bli en av de värsta konkurrenterna till Elfsborg om guldet, och efter dagens förhållandevis lätta seger så känns inte en gulsvart serieseger som en alltför vild gissning. Blåvitt får nog rikta in sig på andraplatsen...

Bilden till vänster: Glada spelare tackar oss i ståplatspubliken efter matchen. Högra bilden: Anders Svensson, som alltid lysande när han möter Blåvitt, intervjuas efter matchen.



2009-05-04 Några tankar kring mina "klimatfrågor" så här långt:

Det viktigaste är en fri och öppen debatt!

Den senaste veckan har jag visat ett antal figurer som illustration till de frågeställningar jag själv funderar mest över just nu. Vad är det egentligen som styr jordens temperatur och klimat? Är verkligen jordens uppvärmning så dramatisk som man ibland hör, eller är vi kanske i stället på väg mot kallare tider och en ny istid?

Poängen med att visa diagramen över solaktivitet, kosmisk strålning och jordrotation är inte att jag personligen hävdar att någon av dessa saker nödvändigtvis styr jordens temperatur - de forskare jag talar med har olika teorier. Poängen är däremot att när man sett dessa grafer och samband är det inte lika självklart att helt utan reservationer stödja teorin om koldioxidens avgörande betydelse för jordens temperatur och klimat. Andra teorier framstår som minst lika realistiska och rimliga. Ändå är det märkligt nog just teorin om koldioxiden som ensidigt styr världens politiker just nu. Detta bekymrar mig. En så stor och viktig fråga som oro för jordens klimat och temperatur förtjänar en öppen debatt där alla alternativa teorier diskuteras. Så är det tyvärr inte idag. Det skapar osäkerhet och tvivel - är de mycket kostsamma åtgärder som föreslås mot koldioxidutsläppen verkligen rätt beslut? Är det verkligen den viktigaste insatsen för miljön som vi kan göra? Är koldioxiden verkligen det absolut allvarligaste miljöproblemet på jorden?

Jag är också bekymrad över hur debatten om "koldioxidhotet" förs i media och av politikerna. Som forskare riskerar man att mista sina forskningspengar och som politiker riskerar man att hamna ute i kylan om man inte följer den politiskt korrekta vägen. Denna oro och tveksamhet att lufta sina åsikter har jag mött otaliga gånger den senaste tiden, både bland forskare, journalister och politiker. Kommande dagar kommer jag också att ge några exempel på hur vi idag blir manipulerade för att bli övertygade om hotande klimatförändringar och koldioxidens betydelse för dessa (och ibland även om motsatsen...).

Det senaste året har jag träffat forskare på Uppsala Universitet, Stockholms Universitet, Lunds Universitet och Chalmers, jag har gjort ett antal studiebesök inom och utom landet, alltifrån besök på en av världens främsta klimatforskningsanläggningar på Svalbard till att träffa energiexperter i Indien. Jag har läst allt jag kommit över i litteraturväg som handlar om klimatet, inte minst forskningsrapporter, besökt seminarier, följt bloggar och hemsidor med olika åsikter, och dessutom fått massor av reaktioner på mina blogginlägg från båda sidor i klimatdebatten. Jag har verkligen försökt bilda mig en egen neutral uppfattning, och tar inte idag definitiv ställning för eller emot några klimatteorier. Det enda jag vet säkert är att klimatfrågan förtjänar en öppen och frimodig debatt, precis som alla andra viktiga samhällsfrågor. Jag kommer att fortsätta försöka bidra till denna debatt på olika sätt, mer om detta senare.

Jag vill också passa på att tacka för alla reaktioner på mina blogginlägg. Att jag inte är ensam i mina funderingar över vad som är sant eller falskt i klimatfrågan är uppenbart. Ett tips är att läsa alla mina samlade blogginlägg i klimatfrågan som finns samlade på min mest besökta arkivsida - Miljö- energi- och klimatbloggen.



2009-05-04 Dagens klimatfråga:

Hur mycket påverkas jordens temperatur av jordrotationen?

Figuren till vänster visar jordrotationens förändring sedan 1850 fram till 2001 (svart kurva) och jordens årsmedeltemperatur samma period (röd kurva). Precis som när det gäller solens aktivitet och den kosmiska strålningen så finns det en god samstämmighet mellan jordrotationens förändring och temperaturen, vilket man som sagt inte kan säga när det gäller koldioxidhalten jämfört med temperaturen.

Så utöver solaktivitet och kosmisk strålning skulle man även kunna tänka sig att förändringar i jordrotationen skulle kunna ha betydelse för klimatet. Men ingen dessa teorier är något man hör talas om särskilt mycket i den offentliga debatten. Koldioxiden blir alltid det självklara politiskt korrekta svaret - oavsett alla andra teorier som förs fram.

Dagens fråga: Hur starkt är egentligen sambandet mellan jordens varierande rotation och jordens temperatur?



2009-05-03 Dagens klimatfråga:

Skulle det kunna vara förändringen i den kosmiska strålningen som styr jordens temperatur?

Denna figur visar förändringarna i den kosmiska strålningen från 1960 fram till idag. Precis som jag visade häromdagen när det gäller solaktiviteten så stämmer kurvan över den kosmiska strålningen väl överens med de temperaturförändringar som skett på jorden sedan 1960.

Vissa forskare jag träffat hävdar att det finns ett tydligt samband, och att just den kosmiska strålningen skulle kunna vara en mycket realistisk förklaring till förändringarna i jordens temperatur och klimat.

Oavsett vilket kan man konstatera att överensstämmelsen med temperaturkurvan i vart fall är oerhört mycket bättre än när man jämför med kurvan öven koldioxidhaltens ökning. (jämför med figuren den 30/4).

Dagens fråga: Är det helt uteslutet att det kan finnas ett starkt samband mellan förändringarna i den kosmiska strålningen och jordens temperatur?



2009-05-02 Dagens klimatfråga:

Hönan eller ägget - vad kommer först?



Mycket av klimatdebatten handlar som bekant om kopplingen mellan koldioxid och temperatur. Historiskt har forskarna varit ganska överens om att hönan kommer före ägget, dvs att det är stigande temperaturer som ökar koldioxidhalten. FN:s klimatpanel IPCC har som bekant valt att tolka det hela precis tvärtom - dvs att det är koldioxiden som höjer temperaturen.

Figuren ovan visar temperatur och koldioxidhalt de senaste 420.000 åren (!). Detta får man fram genom att borra iskärnor på Antarktis, vilket är ganska fantastiskt i sig. Grafen som sådan är det ingen som ifrågasätter, däremot tolkas kurvorna uppenbart väldigt olika. Men om man jämför temperaturkurvan (blå kurva) och koldioxidhalten (orange kurva) så kan man tydligt se att den blå kurvan ofta ligger före i tid, och att den orange kurvan följer strax efter. För mig är det därför ganska svårt att utan invändningar acceptera att det är koldioxiden som höjer temperaturen. Skall man tro figuren är det ju mycket som pekar på att det är precis tvärtom.

Några andra intressanta saker kan man också utläsa ur figuren. Dels att jordens medeltemperatur varierat kraftigt genom årtusendena. Dels att vi de senaste drygt 10.000 åren faktiskt haft väldigt stabil och ganska hög temperatur på jorden.

Dagens fråga blir helt enkelt varför IPCC och olika forskare idag är så övertygade om att det är koldioxiden som driver upp temperaturen i stället för att det skulle kunna vara precis tvärtom?



2009-05-02 Pensionärerna är nog klokare än Mona Sahlin hoppas

Socialdemokraternas lite svävande 37-miljarderslöfte om jobbskatteavdrag för pensionärerna kan alltså inte betalas bara genom att pressa ut lite mera från Sveriges miljonärer. Det kan faktiskt bara betalas genom kraftigt höjda skatter för alla som jobbar, vilket i sin tur enligt alla ekonomiska modeller ger lägre tillväxt - och därmed lägre pensioner! Frågan är om det verkligen är någon mening med sänkt skatt för pensionärerna om samtidigt pensionerna minskar minst lika mycket som skatten sjunker? Man kan givetvis också välja att betala det hela genom att öka statens budgetunderskott och låta kommande generationer betala, eller finansiera kostnaden genom hårda nedskärningar inom välfärden, exempelvis sjukvården, äldreomsorgen och tandvården. Men jag tvivlar på att pensionärerna vill ha sänkt skatt till priset av kraftigt försämrad sjukvård och äldreomsorg.

När jobbskatteavdraget infördes träffade jag ganska många irriterade pensionärer, även inom moderaterna. Men numera upplever jag att det är ganska få pensionärer som tycker jobbskatteavdraget är den viktigaste politiska frågan. De flesta pensionärer ser faktiskt helheten - dvs både helheten i sin ekonomi (pensioner och skatt) och helheten i livet som pensionär, exempelvis de resurser som finns för att få stöd och hjälp från samhället vid behov. Om vi kan visa för de svenska pensionärerna att jobbskatteavdraget faktiskt ger bättre tillväxt än vi skulle haft utan jobbskatteavdrag, och att detta ger både bättre pensioner på sikt och mer resurser till välfärden så tror jag ett de flesta pensionärer kommer att acceptera dagens skillnader i beskattning. För egen del kommer jag i vart fall att tycka att det är helt okej att min framtida pension beskattas på ett annat sätt än den lön jag har idag. Jag är övertygad om att jag totalt sett kommer att få ett bättre framtida liv som pensionär om kommande generationer arbetar mer och skapar högre tillväxt i samhället.



2009-05-01 Har Grisen Särimner återuppstått?

Kommer ni ihåg grisen Särimner i Gudarnas Valhall? Grisen man kunde slakta varje dag och som sedan återuppstod under natten och kunde slaktas på nytt dagen därpå? Frågan är om denna gris finns på riktigt, och kanske lever i Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen i Stockholm?

Den 29/4 berättade jag om hur Socialdemokraterna i sin budget utlovar mer pengar till precis allt och alla. Och hela kalaset skall finansieras genom höjd förmögenhetsskatt för de största förmögenheterna, höjd fastighetsskatt för villor taxerade över 5 miljoner och höjd inkomstskatt för den som tjänar över en miljon. Det är väldigt lätt att räkna ut att dessa skattehöjningar bara kommer att räcka till en bråkdel av alla Socialdemokraternas löften. Så många multimiljonärer och rika fastighetsägare finns det helt enkelt inte i Sverige. Dessutom ger förmögenhetsskatten väldigt lite eftersom den är så lätt att kringgå.

I dag utlovade Mona Sahlin - utöver alla andra frikostiga löften - dessutom att pensionärer och de som arbetar skall få samma skatt. Detta tolkas idag som ett löfte om fullt jobbskatteavdrag för alla pensionärer (fast det skulle ju också rent teoretiskt kunna uppfyllas genom en kraftig skattehöjning för löntagarna i stället....) Kostnaden för fullt jobbskatteavdrag till alla pensionärer kan beräknas till ca 37 miljarder. På frågan hur detta skall finansieras blev svaret att även detta (!) skall betalas genom den höjda förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och en extra skatt för dem med miljoninkomster...

Det är fullständigt sanslöst hur Sahlin & Co kan försöka sig på en så utstuderad bluff och utlova så många dyra reformer för uppemot 100 miljarder eller mera, och låtsas som att allt detta kan finansieras enbart genom en skattehöjning för de allra förmögnaste och de med de allra högsta inkomsterna. Ekvationen går inte ihop, och en bluff är helt enkelt en bluff. Socialdemokraternas löften kommer att kräva mycket stora skattehöjningar för alla, eller kraftiga nedskärningar av välfärden. Grisen Särimner finns bara i sagorna!



2009-05-01 Dagens klimatfråga:

Varför blir jorden kallare trots att halten koldioxid ökar?



Denna bild kommer inte från Lars Berns föredrag, men den är intressant eftersom den väcker ytterligare frågor om sambandet mellan ökande koldioxidhalter och global uppvärmning. Bilden kommer från amerikanska rymdstyrelsen NASA, och visar hur den globala temperaturen faktiskt sjunkit både 2007 och 2008. Detta har skett trots att koldioxidhalterna ökat på jorden. Om man skall tro på IPCC:s modeller borde jordens globala medeltemperatur i stället ha ökat dramatiskt dessa år på grund av den kraftigt ökade halten koldioxid - men detta har alltså inte skett. Om man däremot tvärtom antar att det är stigande temperaturer som i efterhand orsakar ökningen av koldioxidhalten så stämmer kurvorna betydligt bättre.

Dagens fråga: Om nu koldioxiden är den stora boven - varför ökade inte den globala medeltemperaturen 2007-2008 när koldioxidhalten ökade?