Djurskyddsblogg - fortsättning, äldre inlägg:

Seminarium om medicinsk forskning utan djurförsök

2017-12-07



I dag deltog jag vid ett seminarium om medicinsk forskning utan djurförsök. Bakgrunden är att man idag använder försöksdjur som modeller inom medicinsk forskning, läkemedelsutveckling och riskbedömning av kemikalier. Studier visar dock att det är svårt att överföra resultat från djurstudier till människan. Inte sällan blir resultaten missvisande, och exempelvis kasseras idag 9 av 10 nya läkemedel då de vid test på människor visar sig inte ha någon medicinsk effekt, trots goda resultat i drjustudierna. Orsaken är att människor och djur är väldigt olika och fungerara väldigt olika - djurstudierna missar helt enkelt mycket som krävs för att ett läkemedel ska fungera väl på människor. Att ta fram läkemedel genom forskning på försöksdjur tar dessutom väldigt lång tid och kostar väldigt mycket. Förutom då det stora etiska problemet med användning av försöksdjur.

Seminariet beskrev hur nya vetenskapliga och tekniska landvinningar gör det möjligt att skapa bättre och mer tillförlitliga modeller och ändamålsenliga testmetoder utan försöksdjur. Det gör dessutom att det blir både billigare och säkrare samt går snabbare att utveckla nya läkemedel.





Jag skrev själv en riksdagsmotion i höstas tillsammans med några riksdagskolleger: Strategi för att fasa ut djurförsök. Staten måste stödja framväxten av nya forskningsmetoder, så att Sverige håller sig i framkant i denna forskning. Detta var även något som deltagarna från såväl universitetsvärlden som företagsvärlden efterlyste. Både genom lagstiftning och fördelning av forskningsanslag kan man främja denna nya forskning, och det är utan tvekan en framtidsbransch inom Life Science.




Färre insekter hotar hela vårt ekosystem?

2017-11-23

Den senaste tiden har det kommit flera rapporter om att mängden insekter minskar. Hur mycket är oklart, men det verkar vara en ganska allvarlig minskning. Här två reportage om saken, från två helt olika källor. Dels en mycket mörk artikel från vänstertidningen ETC (nedan), dels en mer nyanserad från webbtidningen Natursidan. Jag delar inte alla slutsatserna från ETC, exempelvis innebär boskapsskötsel att marker betas av djur, vilket i sin tur gynnar många växter och ett rikt insektsliv. Vänsterns ständiga mantra om att minska mängden animalisk föda känns därför lite som ett stickspår i denna fråga. Men i övrigt finns det mycket tänkvärt i båda artiklarna.



I samhällsdebatten sägs såklart om att det är "klimatförändringar" som även minskat mängden insekter. Detta är den enkla och bekväma förklaringen till i stort sett alla miljörelaterade problem vi har idag. Men påståendet är mycket vilseledande. Visst inser alla att ett förändrat klimat också påverkar mängden växter och insekter av olika slag. Men om man läser dessa två artiklar inser man ju snabbt att det inte alls är klimatförändringar som är orsaken till dagens snabba minskning av insekter, utan våra allt mer ensidiga monokulturer i jordbrukslandskapet och sannolikt alltför mycket användning av bekämpningsmedel och konstgödning. Insekterna trivs helt enkelt inte. Det gäller inte minst de viktiga bina som sköter pollineringen, men också insekter som är föda åt våra fåglar, liksom exempelvis våra fjärilar.

Världens ledare lägger enorma resurser och massor av tid på att diskutera klimatförändringar och minskning av koldioxidutsläpp som (eventuellt) kan ha betydelse om 50 eller 100 år. Tänk om de ägnade bara en bråkdel av all denna kraft på att ta tag i mycket akuta miljöproblem som har direkt påverkan på vår miljö och natur just nu, idag? Men det är väl inte lika medialt intressant för alla NGO:s att ägna sig åt sådana frågor. Det medför inga storslagna dyra konferenser, välavlönade experter och frikostigt fördelade forskningsmedel.

När ska politiker och de stora medierna börja inse att miljö och hållbarhet handlar om så mycket mer än bara koldioxidutsläpp?




Taiwan inför förbud mot att äta hund och katt

2017-04-12

I kväll när jag kom tillbaka till mitt hotellrum hade dagens nummer av The China Post (en av Taiwans största tidningar) som vanligt placerats på mitt bord. Och jag blev glad av dagens stora nyhet - Taiwan blir nu det första landet i Asien som inför förbud mot att äta hund och katt.



Detta är bara något av allt som omfattas av en ny Animal Protection act, som även skärper straffen för exempelvis djurplågeri. En bra dag och förhoppningsvis kan Taiwans mer civiliserade syn på djurskydd följas av fler länder - det finns alltför många länder i Asien som behandlar djur på ett fruktansvärt sätt, allt från plågsam hundslakt till blodig valslakt. Taiwans nya lag kan förhoppningsvis påverka fler länder att införa civiliserade djurskyddsregler.




Metro skriver om min motion om ökad rättssäkerhet vid djurförbud

2017-03-01

I dag uppmärksammar Metro min motion om ökad rättssäkerhet vid utfärdande av djurförbud och omhändertagande av djur. Dagens regler och tillämpningen av dessa leder emellanåt till helt orimliga effekter för den enskilde, vilket jag beskriver i artikeln. Något måste göras för att öka rättssäkerheten för djurägaren. Sannolikt behövs både en förändring eller förtydligande i lagstiftningen och en annan tillämpning av regelverken.





Jag hade för övrigt tre olika motioneer i höstas i djurskyddsfrågor. Dels då denna om ökad rättssäkerhet vid beslut om djurförbud. Dessutom en motion om ökad helhetssyn i djurskyddslagstiftningen. Dessutom vill jag i en motion verka för skärpning av straff för smuggling av djur. Insmuggling av okontrollerade djur riskerar att leda till djurplågeri för de insmugglade djuren och riskerar även att medföra allvarliga hälsorisker för de djur som redan finns i landet, både sällskapsdjur, tamboskap och vilda djur. Smuggling av djur borde därmed betraktas som ett grovt brott.




Klimatpolitiken hotar andra samhällsintressen och miljömål

2016-12-16

I dag berättar media om att fyra nya marina Natura 2000-områden inrättas som skydd för den hotade tumlaren, en liten skygg val som förekommer i svenska kustvatten. Tumlaren fridlystes i Sverige 1973 men i Östersjön finns det bara cirka 450 individer kvar. Nu blir det skyddade områden för tumlaren både i Östersjön och i Kattegatt. Ett bra beslut tycker jag rent spontant, detta är ändå Sveriges enda val. Och ska vi kunna agera kraftfullt mot valfångst på andra ställen i världen måste vi se till att vara ett föredöme och skydda vår egen art.

Hoten mot tumlaren är många. Enligt Världsnaturfondens hemsida är det bland annat risk att den fångas som bifångst i bottensatta fiskenät, eller att den fastnar och drunknar i gamla övergivna fiskenät som tappats i havet. Ett annat hot är ökande oljud under vatten – så kallat undervattensbuller – som bland annat orsakas av båtmotorer och anläggning av vindkraftsparker och gasledningar till havs. Tumlarens hörsel är bland den bästa i djurvärlden, och tumlaren är helt beroende av den för sin överlevnad. Alla miljögifter som släpps ut i haven är också en fara för tumlaren.

Det intressanta är att såväl den havsbaserade vindkraften som ökad gasimport till Europa via ledningar i östersjön har en direkt koppling till "klimatpolitiken" i Sverige eller andra delar av Europa. Samtidigt som exempelvis Världsnaturfonden i klimatpolitikens namn driver på för en ökad satsning på bland annat vindkraft så vet man att det hotar inte bara tumlaren utan också en del sällsynta fågelarter som dödas av kraftverkens propellrar. Klimatpolitiken står i dessa fall i direkt strid mot andra viktiga miljömål, i detta fall skydd av hotade arter.

På samma sätt har Framställning av biobränsle från grödor, palmolja och etanol stora nackdelar. Dessa bränslen har ju som syfte att förse Västvärlden med alternativa bränslen som en del i klimatpolitiken. Samtidigt vet vi att odlingen av biobränslegrödor i Afrika skapat matbrist på många ställen, vi vet att palmoljeframställning och etanolframställning ödelägger viktiga naturområden, bland annat regnskog, och vi vet även att det har negativ påverkan på det lokala djurlivet och miljön i delar av Asien och Sydamerika.

Som jag brukar påpeka tycker jag att klimatpolitiken haft en obehaglig "gräddfil" i lagstiftning och samhällsdebatt under alltför lång tid. I klimatpolitikens namn kan man nästa offra vilka andra naturvärden eller samhällsvärden som helst. Jag tycker detta är helt oacceptabelt. Självklart ska klimatpolitiken ställas mot andra viktiga värden, precis som alla andra politiska beslut.




Seminarium om ny djurskyddslag

2016-10-12

I dag har jag deltagit i ett riksdagsseminarium om en ny djurskyddslag. Det finns en utredning från 2011 som ännu inte lett fram till något förslag till lagstiftning, men under 2017 planerar regeringen att lägga fram en proposition för riksdagen.

Seminariet idag handlade bland annat vetenskapliga tankar om hur man ska tolka vad som är "ett naturligt beteende" hos djur. Vi fick också tankar kring vad en ny djurskyddslag bör innehålla, både från en representant för den tidigare djurskyddsutredningen och från Djurens Rätt respektive Djurskyddet i Sverige. Det finns självklart motsatta åsikter från en del andra intresseorganisationer, och en ny lag måste naturligtvis beakta olika intressen.

En positiv sak kunde jag konstatera idag, och det är att en ny djurskyddslag av allt att döma kommer att se mer till helheten när det gäller att bedöma brott mot djurskyddslagen och utdömande av djurförbud, i stället för att gräva ned sig i ofta ganska komplicerade och tekniska detaljer. Detta är något jag motionerat om i riksdagen både tidigare år och i år, och jag ser fram mot att läsa regeringens proposition. Djurets samlade situation och välbefinnande måste väga tyngst!

Dagens seminarium var ett samarrangemang mellan två riksdagsledamöter från (M) och (V), tillsammans med Riksdagens djurskyddsforum. Av ett drygt 40-tal deltagare var vi 8 riksdagsledamöter; 4 moderater, 2 socialdemokrater, en vänsterpartist och en miljöpartist.




EU röstade för att stoppa alla EU-bidrag som stödjer tjurfäktning

2015-10-28

EU-parlamentet beslutade idag med stöd av 438 av 689 närvarande ledamöter att EU-bidrag inte ska kunna gå till tjurfäktning. Både de subventioner som går till uppfödning av tjurar för tjurfäktning och de som går till anläggningar där tjurfäktning arrangeras stoppas. Beslutet utgör en del av EU-parlamentets omröstning om EU:s budget.

Beslutet föregicks av ett omfattande upprop på Facebook (jag har själv undertecknat detta och delat vidare). Läs mer i detta pressmeddelande från Djurens Rätt. På bara ett par dagar har tydligen Djurens Rätts upprop mot att EU-bidrag ska kunna gå till tjurfäktning nått över 28 000 namnunderskrifter.

Jag träffar Djurens Rätts representanter då och då och diskuterar aktuella djurrättsfrågor. Det är inte alltid jag håller med dem, men i denna fråga stödjer jag med kraft deras kamp mot tjurfäktning. Det är vad jag vet redan förbjudet i Portugal och i vissa delar av Spanien och det är självklart helt orimligt att plåga och döda djur som underhållning. Ännu mera självklart är det att våra skattepengar inte ska stödja detta, vare sig direkt eller indirekt.




Möte om extrem tillämpning av djurskyddslagen

2015-05-13

I söndags träffade jag företrädare för organisationen Djurägarna i Sverige på Grindsmossens café i Tostared. Temat för mötet var att belysa ett antal exempel på extrem tillämpning av djurskyddslagen, problem med övernitiska och okunniga djurskyddsinspektörer och oklar svensk rättssäkerhet inom djurskyddsområdet.

Det är inte bara filmen om "Hästmannen" som visades på SVT som vittnar om okänslig hantering av djurskyddslagen som vare sig gynnar djur eller djurägare. Exemplen är otaliga på hur djurskyddsinspektörer missbrukar sin makt och skadar både enskilda privatpersoner och lantbruksföretag.

För mig som jurist påminner rättsosäkerheten i dessa frågor faktiskt mycket om den rättsosäkerhet som gäller vid samhällets omhändertagande av barn. Fast i detta fall är det djurägare och djur som kommer i kläm i stället för föräldrar eller deras barn. Grundproblemet verkar dock vara detsamma - oerfarna nyutbildade människor som tar mycket ingripande beslut i andra människors liv utan att ha den livserfarenhet och handläggningsvana som behövs.

För egen del tänker jag preliminärt återkomma i ämnet till hösten med två riksdagsmotioner. Dels att det måste bli ännu tydligare i djurskyddslagen att det är helheten i djurets situation som måste vara avgörande, inte centimetrar eller fyrkantiga principer hämtade ut förordningar och reglementen. Dels att beslut om djurförbud inte bör få tas av djurskyddsinspektörer utan att de måste fastställas av domstol innan de träder i kraft.




Kompetenscentrum ska sprida kunskap om alternativ till djurförsök

2014-02-25

Europaparlamentet antog 2010 ett direktiv för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Direktivet är också infört i svensk rätt, genom reglering i djurskyddslagen, djurskyddsförordningen och i olika myndighetsföreskrifter.

En viktig del i arbetet för färre djurförsök är att främja alternativa metoder. Regeringen har därför beslutat att ett nytt kompetenscentrum ska knytas till Jordbruksverket. Detta centrum ska samla och sprida kunskap om alternativa metoder till djurförsök. Centret ska samarbeta med företrädare för forskarsamhället och olika intressenter, liksom med Nationellt centrum för djurvälfärd vid Sveriges Lantbruksuniversitet.




Rädda lejonen - köp en flygbiljett!

2014-01-22

I går läste jag i Göteborgs-Posten om att de unika lejonen i Västra Afrika (en annan stam än de lejon som finns i östra och södra Afrika) håller på att utrotas. I dag finns bara 356 kända lejon av denna typ kvar i de tretton största nationalparkerna i området mellan Senegal och Nigeria. Tjuvjakt av både lejonen och deras bytesdjur är en viktig del av orsakerna, liksom en kraftig befolkningsökning med större uppodling av savannen. Men främst handlar det om ett utbrett ointresse satt skydda djuren och en omfattande korruption i de berörda länderna. Nu övervägs att sätta upp denna unika lejonart på FN:s rödlista över hotade arter.

I artikeln nämns att situationen är helt annorlunda i Södra och östra Afrika. Där finns stora och livskraftiga lejonstammar i många områden, framförallt i Tanzania. Och det kan jag bekräfta efter mitt besök i nationalparkerna Majnara och Ngorongoro i norra Tanzania sommaren 2012. Läs hela reseberättelsen här



Några av lejonen i Ngorongoro

Under vår resa blev en sak väldigt tydlig. Turismen räddar de hotade djuren! Våra besök i nationalparkerna kostade en hel del i nationalparksavgift, vilket vi gärna betalade. Pengarna går bland annat till vakter som skyddar noshörningar, elefanter, lejon och andra hotade djurarter. Turisterna skapar också arbetstillfällen och inkomster för byborna som gör att det blir mindre intressant med tjuvjakt. Levnadsstandarden i byarna utanför nationalparkerna var avsevärt högre än i de ytterst fattiga byar vi såg nrämare kusten. Guiderna sa rent ut till oss att utan turismen hade man aldrig kunnat skydda djuren i nationalparkerna.

Samma sak på Zanzibar där vi tillbringade en vecka, och bland annat besökte en by där man kunde ta små båtar ut till en koloni flasknosdelfiner. Tidigare hade man jagat delfinerna för att de åt upp den fisk som byborna behövde fånga för att kunna överleva. Men idag är delfinerna fridlysta och byn lever i stället på att ta ut turister i båtar för att beskåda delfinerna. Man säljer också souvenirer och annat till turisterna. Byn lever idag ett betydligt bättre liv än innan. Utan turister hade delfinerna knappast överlevt.



Flasknosdelfiner utanför Zanzibar

Vi hör ofta företrädare för de mest högljudda klimatdebattörerna säga att vi ska sluta flyga på långresor för "klimatets skull". Jag tycker vi ska göra precis tvärtom! Skippa charterresan ett par år och använd i stället pengarna till en dyrare flygbiljett och res till Tanzania eller något annat land och besök deras nationalparker! Det blir ett minne för livet. Samtidigt hjälper vi människorna att öka sin levnadsstandard, och visar befolkningen att deras vilda djur också har ett ekonomiskt värde som gör att man måste skydda dem för framtiden. Det är kanske den bästa konkreta insats vi i Europa kan göra för Afrikas människor och djur!




Konsten att missuppfatta politiska förslag

2013-12-10

I dag tog riksdagen beslut om den framtida rovdjurspolitiken, en skälig balansgång mellan an tryggad rovdjursstam och möjligheten att bo, leva och håplla tamdjur på landsbygden. Det säger sig själv att alla är missnöjda. Jägarna vill ha färre rovdjur och rovdjursförespråkarna fler. Men i beslutet ingår ett golv för hur många individer som behövs för att trygga alla rovdjursarter. Bland annat ingår ett golv för kungsörn, där det står "150 häckande par". I ett antal protestmail hävdar människor att vi bara vill spara 150 kungsörnar och skjuta av resten. Men någon tanke att jaga kungsörn finns givetvis inte. Och så här hänger det ihop, jag citerar ett svarsmail från Anders W Jonsson (C) till en av dem som hört av sig:

"Det här bygger ju på en ren missuppfattning. Om Du läser prop så ser Du att det står 150 registrerade häckande par. Som ett häckande par räknas två Kungsörnar som lägger ett ägg som leder till en överlevande unge. Med tanke på att endast 25% av äggen leder till levande unge måste Du ta 150 gånger två (hane och hona) dividerat med 0,25 dvs cirka 1200 STYCKEN kungsörnar. I Sverige känner man till cirka 560 kungsörnsrevir som varit bebodda med kungsörnspar minst ett år undre perioden 2001 till 2005. Lyckade häckningar dvs med överlevande unge har mellan 2000 och 2012 varierat mellan 81 och 235. I fjol registrerades 158 lyckade häckningar. Bedömningen är att det motsvarar 1700 STYCKEN kungsörnar."

Till nivån 1.700 kungsörnar är det långt. Det är synd när människor protesterar mot politiska förslag utan att ens läsa förslagen först....och så är det tyvärr alltför ofta.




Nytt EU-projekt ska minska antalet djurförsök

2013-11-25

I dag kom ett mail från Mentor Online som berättar den glädjande nyheten att ett nytt EU-projekt ska validera testmetoder som ska kunna ersätta tester på djur.

Bland annat kommer SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, ta plats i detta nystartade EU-projektet som kallas EU-Netval. Det är ett nätverk av laboratorier som ska testa alternativa metoder till djurförsök. Laboratorierna ska arbeta med validering av metoderna för att att fram tillförlitliga testmetoder där djur inte ingår. Nätverket består i dag av 14 laboratorium där SP är det enda laboratorium som deltar från Sverige.

Att slippa djurförsök är inte bara bra av etiska skäl, utan det gör också att produktutvecklingen går snabbare för företagen. Det gäller både utveckling av läkemedel, vaccin, medicintekniska produkter och kosmetika. För kosmetikföretag är det dessutom en förutsättning för att kunna lansera säkra produkter på marknaden eftersom de numera inte får använda sig av djurtester.

Under de senaste åren har EU arbetat på ett nytt direktiv för djurförsök i forskningen. I dag finns flera alternativ, men valideringen av dessa är något eftersatt vilket gör det svårt att utforma ett direktiv som fungerar. Men det nya EU-projektet ökar chanserna att få till ett heltäckande EU-direktiv för att minska antalet djurförsök.




Diskussion med politiker om hundfrågan

2013-10-08

Under lunchen i parlamentet hade jag tillfälle att diskutera frågan om behandlingen av hundarna i Rumänien med en senator och en parlamentsledamot, representerande två olika partier. Båda var för övrigt hundägare, den ena hade två hundar och en katt, den andra tre hundar. Både sade sig vara stora djurvänner och det gjorde att diskussionen kändes extra meningsfull.

Parlamentsledamoten hävdade att det årligen inträffar flera dödsfall till följd av hundbett, samt att det anmäls mer än 60.000 fall av hundbett varje år. Rädslan för rabiessmitta är stor. Senatorn berättade att hans tonårsdotter som bor hos sin mamma i samma villaområde som han, inte vågar gå de 300 meter som det är mellan husen av rädsla för flockar av stora hundar. Och för egen del vågar han inte rasta sina hundar ute i natruren av rädsla för att de ska attackeras. Han menade att det finns en stor rädsla för stora vilda hundar, och att det ligger bakom pressen på politikerna att agera.

I debatten, både inne i Rumänien och bland europeiska djurskyddsorganisationer, ifrågasätts siffrorna som nämndes, man påstår att det inte styrks av uppgifter från sjukhusen. Det råder också olika åsikt om hur farliga hundarna är. Jag träffade flera rumäner i Bukarest som menade att hundarna är vana vid människor och oftast inte alls är hotfulla eller till något besvär.

Det är mycket svårt att veta vad som är sant och vad som är överdrifter. Oavsett vilket är det givetvis ett problem med alltför många halvvilda eller hemlösa hundar mitt inne i stora städer, och rimligen måste det finnas ett antal aggressiva hundar också när de nu är så mänga.

Parlamentsledamoten förklarade hur den nya lagen är tänkt att fungera. Halvilda hundar samlas in och placeras i hägn. Där kan sedan ägare till hundar under en veckas tid hämta sin hund om man vill ta hand om den. Under ytterligare en vecka kan den som vill adoptera hundar ur hägnet. Efter ytterligare två veckor kan kommunen bestämma om man vill fortsätta hålla undarna i hägn, eller om de ska avlivas. Detta ska i så fall ske av veterinär på ett humant sätt.

Jag invände att det inte verkar fungera riktigt så i praktiken att döma av de personer jag talat med, och de foton och filmer jag sett. Det finns många vittnesmål om att hundar i verkligheten svälter ihjäl i "dödshägnen", och att stora hundar dödar mindre hundar och äter upp dem. Samt att det sker dödande av hundar på brutala sätt ute på gatorna, ibland utan att polis ens ingriper när de är i närheten. Jag fick väl faktiskt ett halvt medgivande om att allt kanske inte alltid fungerar som det ska, och de höll med om att polisen bör agera mot uppenbart djurplågeri eftersom detta är förbjudet i lag. De tyckte också att det var utmärkt om hundar adopteras bort till andra länder, liksom att man steriliserar så många hundar som möjligt. Och de medgav att det förekommer att människor samlar in hundar för sterilisering och vaccination mot rabies och får EU-bidrag för detta, men att man sedan släpper ut hundarna igen utan att vare sig sterilisera eller vaccinera dem. En del av korruptionen och den ständiga jakten på pengar hos den fattiga delen av befolkningen.

Jag var tydlig och framförde att jag tycker det borde vara ett problem för Rumäniens politiker att landet får dåligt rykte, inte minst i djurskyddskretsar, för det sätt man behandlar hundarna, och att jag hoppades att man skulle se till att i vart fall gällande lagar efterlevs. Och de sa inte emot, även om parlamentsledamoten uppenbarligen tyckte att frågan var lite jobbig att diskutera. Senatorn, som var från Liberala partiet (moderaternas systerparti) och som talade svenska efter att ha bott ett antal år i Sverige, konstaterade att jag hade helt rätt när det gäller bilden av landet. Vid de flesta internationella kontakter han har lyfts alltid två frågor, romernas situation i Rumänien och behandlingen av hundarna. Jag förstod att han var lite frustrerad över detta. Förhoppningsvis leder vårt samtal till att dessa politiker i vart fall pratar om saken med andra politiker och att de inser att Rumänien tar skada av att bilder sprids på en inhuman behandling av hundar. Det måste gå att hitta en mer human lösning på hundproblemet.

På bilden två fina och snälla hundar som jag träffade utanför en regeringsbyggnad i Bukarest idag. Snälla och lugna, och väldigt kelsjuka. Och båda hade gul märkning i ena örat, vilket innebär att de (förhoppningsvis) är både steriliserade och vaccinerade mot rabies. Förhoppningsvis finns det någon som bryr sig om dem.

(Inlägg från min reseberättelse från Rumänien)




Hundhägnet ICAR i Baneasa

2013-10-06



Direkt när vi kom ut i ankomsthallen på Bukarests flygplats möttes vi av Constantin, som arbetar med film och media på deltid och lägger resten av sin tid på ett hundhägn i södra Rumänien, alldeles vid bulgariska gränsen. Mycket sent i vår planering bestämde vi oss för att försöka få plats med ett besök i detta hundhägn under vår resa. Den enda tid som fanns var idag, direkt efter att vi kommit fram till Bukarest, även om det gjorde att det var mörkt när vi kom fram efter en och en halv timmes körning. Constantin körde oss till hägnet, och där träffade vi Iulia Capatina (längst till vänster på bilden), den eldsjäl som startat detta hundhägn tillsammans med sin man och som nu räddar både övergivna hundar och dödsdömda hundar i olika dödshägn och ger dem en chans till ett nytt liv i samarbete med organisationen Dog Rescue. Just nu har man 270 hundar i hägnet, och ett antal av dem är inom kort på väg till Skandinavien, Italien, Tyskland eller England där de adopterats av djurvänner. Man blir närmast rörd av att se dessa djurälskande idealister som gör allt för att rädda hundar undan den hemska dödskampanj som just nu pågår i Rumänien. På bilden från vänster: Julia Capatina, Eva Solberg (anställd på moderaternas riksdagskansli och kommunpolitiker i Stockholm), Adrian som arbetar på hundhägnet (tillsammans med en av sina favorithundar), och så undertecknad.

I Rumänien finns många hundra tusen eller kanske en miljon halvvilda hundar. Bakgrunden är att man av tradition har hundar ungefär som våra ladugårdskatter, hundarna lever i anslutning till människor, får oftast mat och vatten, men springer fritt ute i flockar. Och eftersom de inte är steriliserade så blir det ständigt nya valpar.

En folkomröstning och en ny lag har medfört att hundar dödas organiserat, både i något så när ordnade former och efter ren tortyr ute på gatorna, eller där hundar placeras i "dödshägn" där de svälter ihjäl eller dödar varandra. I vissa orter har borgmästarna förbjudit dödande av hundar, medan man i Bukarest och i en del andra orter har genomfört en massavlivning av hundar på ett ofta mycket barbariskt sätt. Protesterna inom EU och även inne i Rumänien växer.

Iulia Capatina och Dog rescue och andra organisationer förespråkar att man löser problemet med för mycket hundar på ett annat sätt än genom massavlivning. Man vill i stället satt man steriliserar alla hundar för att på sikt minska populationen. Detta har gjorts med EU-bidrag på en del orter genom åren med lyckat resultat. ICAR och fler andra hundhägn tar också hand om en hel del hundar för adoption till andra länder.

Det finns massor av djurvänner i Rumänien. I Bukarest förkekommer exempelvis regelbundna demonstrationer mot behandlingen av hundarna och på TV såg jag redan sent i kväll reklaminslag från djurskyddsorganisationer i protest mot den inhumana behandlingen av hundarna. Mitt mål med att besöka hundhägnet ICAR var att försöka bidra till att sprida kunskap om hundarnas situation i Rumänien och att ge en lite bredare bild av det rumänska folket - det finns massor av djurvänner även i Rumänien och de förtjänar uppmuntran och stöd!

(Inlägg från min reseberättelse från Rumänien)




Varg dödade 11 får nära Ubbhult

2013-04-19

Vargen sprider sig över landet, och den senaste tiden har vi fått klart för oss från experter att ett nytt vargrevir sannolikt är på väg att bildas i Marks kommun. Den senaste tiden har det gjorts ett stort antal vargobservationer.

Natten till torsdagen drabbades två djurägare nordväst om Sätila av ett omfattande vargangrepp och 11 får dödades. Läs mer i Borås Tidning och Radio Sjuhärad. TT-klippet ovan är från Aftonbladet, vilket visar att attacken var så pass omfattande och skedde så långt söderut i landet att det blev en riksnyhet.

För inte så länge sedan kunde vi läsa om hur en varg tog en hund som låg och vilade på gårdsplanen utanför huset i Ucklum utranför Stenungsund. Ägaren lyckades få vargen att släppa hunden, som dock blev svårt skadad, men överlevde. Även i Hälsingland har sällskapshundar blivit vargens byte när de rastats nära huset. Oron växer nu bland många hundägare i våra samhällen. Vågar man släppa ut familjens hunden lös i trädgården, eller skicka ut barnen att rasta hundarna i skogen?

Jag har tidigare deltagit i debatter om vargjakt och rovdjurspolitik, och även kommenterat saken på bloggen. Det är en svår fråga. I grunden tycker jag det är positivt att de svenska rovdjuren finns i vår natur. Men det ska vara i lagom mängd och på rätt platser. Varje år föds hundratals vargvalpar som måste söka nya revir. Alltför många vargar tvingar djuren närmare bebyggelse, tamdjur och människor. Det är ingen bra utveckling. Därför är jag övertygad om att det behövs en viss jakt på varg - noga kontrollerad och i rätt områden, och en jakt på utvalda individer.

I dagsläget har Förvaltningsdomstolen stoppat den selektiva jakten på varg i Sverige efter begäran från tre svenska djurskyddsorganisationer, WWF, Svenska Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen. Jag tror tyvärr det kommer att öka motståndet mot varg på landsbygden och öka tjuvjakten. Dessutom har EU-kommissionen lagt sig i det mesta som rör den svenska vargstammen. Allt från antalet vargar vi ska ha i Sverige till licensjakt, förvaltningsplan och det vetenskapliga underlaget. Kommissionen har till och med velat detaljstyra Sveriges hantering och till och med pekat ut enskilda forskare som man menar borde involverats i arbetet. Det är märkligt att EU ska ha synpunkter på hur många vargar det ska finnas i Sverige och hur vi organiserar vår egen jakt. Vargen är ju inte alls utrotningshotad om man ser helheten i Europa, det finns massor av varg av samma slag i nordöstra Finland och i norra Ryssland i områden där ingen bor. Sverige delar för övrigt delar av sin vargstam med Norge. Inget land "äger" sina rovdjur utan de flyttar sig över gränserna precis som de vill.

Jag menar att djuromsorgen inte bara får gälla vargen. Även sällskapshundar har rätt att leva och slippa blir skadade eller dödade av rovdjur. Samma sak gäller andra tamdjur som exempelvis får och renar. Var finns djurrättsargumenten för att acceptera att en omfattande vargstam dödar och skadar massor av tamboskap, och att halvdöda får tvingas lida i sina hagar tills deras ägare hittar dem dagen efter vargattacken och äntligen kan avliva dem så de slipper sina plågor? Varför anses bara vargen ha ett värde och inte övriga djur som tar skada av vargens framfart? I stora delar av Sverige är fåren dessutom en viktig nyckel för att hålla landskapet öppet. Att stängsla ute vargen är mycket svårt och oerhört kostsamt. När allt fler fårfarmare ger upp på grund av för svåra rovdjursangrepp så riskerar det svenska landskapet att växa igen. Det är i sin tur ett hot mot biologisk mångfald och hotade arter.

Vargdebatten måste föras på ett balanserat sätt. De nordligaste 55 procenten av landet är redan fredade från varg på grund av konflikter med renbetesområdena. Resterande delar av landet är mer tätbefolkade med omfattande djurhållning. Dessa näringar har rimligen samma rätt att slippa vargangrepp som rennäringen i norr. Moderaterna vill ha en lagom stor vargstam på rätt platser i landet. En stam på 180 vargar räcker för att skapa en livskraftig vargstam i Sverige utan inavel. Jakt på varg är en nödvändighet om den svenska vargstammen ska kunna hållas på en lagom nivå där man även tar hänsyn till människor och tamboskap på landsbygden. Jag tror opinionen i vargfrågan kommer att svänga i takt med att vargen sprider sig över landet. Det är en sak att sitta i centrala Stockholm och ha kräva en mycket stor vargstam i landet, men för oss som bor på landet är det faktiskt inte alls lika självklart.




En bra dag för Europas djur och djurvänner

2013-03-11

Från och med idag får kosmetiska produkter som i någon form testats på djur inte längre säljas i EU!

Kommissionen har idag antagit ett meddelande som bekräftar att man håller fast vid den tidsfrist som rådet och parlamentet fastställde 2003. Bakgrunden är att EU genom ett EU-direktiv 2003 införde bestämmelser om djurförsök i kosmetikadirektivet, och det är sedan 2004 förbjudet i unionen att testa kosmetiska produkter på djur och sedan 2009 att testa kosmetiska ingredienser. Sedan mars 2009 är det också förbjudet att sälja kosmetiska produkter i EU som innehåller ingredienser som har testats på djur. För de mest komplexa hälsoeffekterna hos människor (toxicitet vid upprepad dos, inklusive sensibilisering och cancerogenicitet, samt reproduktionstoxicitet och toxikokinetik) gjordes ett undantag fram till den 11 mars 2013. Men denna tidsfrist kommer alltså inte att förlängas, och de produkter som testats på djur kommer därför inte att få säljas i EU från och med idag.

EU har bidragit till den positiva utvecklingen, bland annat genom sin storsatsning på forskning om alternativa metoder. Kommissionen anslog ca 238 miljoner euro under 2007–2011 för denna forskning, och kosmetikabranschen bidrar också, bl.a. genom att samfinansiera forskningsinitiativet SEURAT1 med 25 miljoner euro. Av kommissionens meddelande idag framgår också att EU vill verka globalt när det gäller kosmetiska produkter och att man kommer att föra fram den europeiska modellen för sina handelspartners och försöka få alternativa metoder internationellt accepterade.

Dagens besked är glädjande för alla djurvänner och framförallt för alla de djur som nu slipper offra sina liv som försöksdjur. Uppenbarligen finns det kosmetiska produkter där djurförsök inte kan ersättas med andra metoder, men då tycker jag helt enkelt att man får sluta sälja dessa produkter. Kosmetika är ingen livsviktig produkt, så som mediciner är, och användningen kosmetika kan enligt men mening aldrig motivera tester på försöksdjur.




Skärpta regler för raketer och fyrverkerier i Marks kommun

2013-03-02

Jag har under många år engagerat mig för att skärpa regelverket för fyrverkerier och raketer i Marks kommun. Bakgrunden är givetvis att jag sedan 2005 är hundägare och en av våra tre hundar är helt skräckslagna på nyår, och även de andra två är rädda för allt smällandet. Många andra hundägare jag talat med eller känner personligen vittnar om samma sak. Detsamma gäller för övrigt för många hästar och en del andra djur, liksom sannolikt även många vilda djur som känner skräck för allt smällande. Även människor kan känna oro eller skräck för allt smällandet, inte minst äldre människor och männsikor som flytt från krig i andra länder.

Självklart ska man inte förbjuda fyrverkerier, det är en svensk tardition, inte minst på nyår. Men jag har aldrig förstått varför man ska skjuta fyrverkerier i flera dagar både före och efter nyår, det borde räcka med timmarna runt tolvslaget på själva nyråsafton. Då kan djurägare och andra som har problem med skjutandet planera och skydda sina djur under denna begränsade tid. I dag riskerar man skräckslagna hundar varje liten hundpromenad flera dagar både före och efter nyårsafton. Det känns mycket onödigt. Ett flertal kommuner runt om i landet har redan infört tidsbegränsaningar. Vill man sedan ha ett fyrverkeri i samband med en fest eller liknande på andra tider eller dagar får man söka tillstånd hos polisen. Så är det redan idag i detaljplanelagt område, och det är oftast inget problem.

Marks kommun har nu behandlat två medborgarförslag som vill begränsa skjutandet med raketer och fyrverkerier. I måndags när Markmoderaterna hade gruppmöte kritiserade gruppen det förslag tjänstemännen lagt fram, där man föreslog avslag på dessa medborgarförslag. Den moderata gruppen ville att frågan skulle hanteras annorlunda och att tidsgränserna skulle skärpas. Och när kommunstyrelsen hade sammanträde häromdagen så visade det sig att politikerna där var av samma mening. Nu föreslås att kommunfullmäktige ska skärpa ordningsstadgan så att man bara får skjuta fyrverkerier och raketer mellan 16 och 24 nyårsafton, påskafton och valborgsmässoafton. En rimlig avvägning (fast rent logiskt får man nog utsträcka tiden till 01 på nyårsdagen. Fyrverkerierna lär ju inte upphöra på tolvslaget utan oftast börja då....).

Att det inte går att kontrollera efterlevnaden av tidsgränserna är en sak, men så är det med mycket av reglerna i kommunens ordningsstadga. Polisen i Mark är för övrigt också positiva till skärpta regler. Kanske kan skärpta regler också skapa en bredare samhällsdiskussion och skärpa medvetandet om baksidan med fyrverkerierna?




Möte med ledningen för Borås Djurpark

2012-11-01



I onsdags träffade jag och min moderate riksdagskollega Michael Svensson ledningen för Borås Djurpark i form av VD Bo Kjellson och styrelseordföranden Marie Wickberg (moderat politiker).

Besöket var främst tänkt att handla om kopplingen mellan djurparkernas verksamhet och det vi kallar kreativa näringar, samt kopplingen till utbildningsområdet. Och vi fick en mycket bra bild av betydelsen Djurparken har i dessa avseenden. Inte minst för att sprida kunskap till skolelever om djur och natur på andra kontinenter.

Men det blev givetvis också samtal kring den senaste tidens händelser i några andra svenska djurparker. Borås Djurparks VD Bo Kjellson (bilden) ingår i ledningen för Svenska Djurparksföreningen och Borås Djurpark är en av de större och mest besökta i landet. Kjellson tyckte vid vårt samtal att regelverken är bra och att etiska regler finns för alla djurparker som ingår i Djurparksföreningen. Men han menade att det interna etiska regelverket behöver ses över och förtydligas och göras mer tillgängliga för både allmänhet och media.

Vi fick också en rundvandring i stallar och andra områden bakom kulisserna och fick veta mer om hur djuren hanteras nattetid och på vintern, hur personalsituationen ser ut, och hur man hanterar utbytet av djur med andra djurparker och hur man arbetar med olika projekt för bevarande av hotade arter. Men vi fick också klart för oss det självklara, att djur blir sjuka eller dör i djurparker, att vissa djur måste avlivas, även emellanåt för att det helt enkelt föds för många som inte andra parker vill ta hand om, eller för att helt enkelt motverka inavel. Ibland används dock p-piller för att inte få oönskade ungar, exempelvis bland lejonen.

Särskilt intressant var det att höra om hur svenska djurparker kommer att användas för utbyte av vargvalpar mellan djurparkernas varghonor och vilda vargar. Att sätta ut vuxna djur fungerar dåligt, de vandrar ofta tillbaka hem igen. Men om man byter ut vargvalpar i en vild vargflock, genom att ta bort ett par valpar i en kull och lägga dit ett par andra vargvalpar i samma ålder från en djurpark kommer den vilda varghonan inte att märka något utan föda upp alla vargarna på samma sätt. Och de vilda valparna kan i stället läggas hon honan i djurparken. På detta sätt stärker man generna i den svenska vargstammen och minskar inaveln. Ett exempel på hur djurparkerna kan medverka till att stärka utrotningshotade arter. På samma sätt kan man arbeta med andra djur i andra delar av världen.

Min sammanfattande bild var att jag har stort förtroende för ledningen för Borås Djurpark. Särskilt kul var det att se hur man samverkar med nationalparkerna i Kenya och Tanzania, bland annat de parker som jag besökte i somras. Bilderna ovan på lejon och gepard är från sommarens afrikaresa.




Poliserna som sköt ihjäl två hundar borde avskedas och straffas

2012-10-14

Berättelsen om poliserna som helt utan anledning sköt ihjäl två kopplade hundar med 26 (!) skott i Hjorthagen i Stockholm har med rätta väckt stor upprördhet i hundvärlden. Visst ska man alltid vara försiktig att döma i en händelse som man inte har alla fakta kring. Men det intressanta är att hela den aktuella händelsen filmades av privatpersoner, och det framgår tydligt att poliserna helt oprovocerat sköt ihjäl de två unga hundarna och att de löpte en stor risk att även skjuta ihjäl hundarnas ägare.

Nu finns hundägarens egen berättelse utlagd på nätet. Skrämmande läsning.

Extra allvarligt är det givetvis för allmänhetens förtroende för polisen om de två poliserna ljög om händelseförloppet - innan de visste om att alltihop filmats. Efter händelsen togs poliserna tillfälligt ur tjänst, men uppgifter säger att de nu återgått i tjänst. Det är i så fall helt obegripligt. Personer som uppträder på detta sätt och skjuter vilt omkring sig utan anledning, och skjuter ihjäl två fredliga hundar på allmän plats, borde givetvis avskedas och tas i från sina vapen. Dessutom åtalas för djurplågeri och åläggas att betala ett mycket högt skadestånd till den drabbade hundägaren.

Bilden till vänster är tagen från samma hemsida som berättelsen ovan, och visar en av alla de manifestationer som genomfördes förra veckan utanför polisstationer runt om i landet av upprörda hundägare.





Vad är bäst för minkarna?

2012-06-13

Frågan om uppfödning av pälsdjur engagerar. Framförallt är det minkuppfödningen som står i fokus. För egen del tycker jag det är bekymmersamt att de regler som redan finns inte efterlevs av alla uppfödare.

Personligen kan jag inte tänka mig att köpa kläder gjorda av pälsdjur uppfödda i burar. Jag tycker denna typ av pälsfarmning är etiskt svår att försvara. Å andra sidan är detta en starkt personlig subjektiv bedömning. Jag inser att man lika gärna kan fråga sig varför det skulle vara okej att föda upp djur för att äta dem, men inte för att ta vara på skinnen? Viktigast måste väl ändå vara att djuren har en bra miljö under sin livstid?

Vissa vill avveckla minkuppfödningen omedelbart. Men detta skulle bara flytta uppfödningen till andra länder med sämre djurskyddsregler. Minkskinn betingar nämligen idag ett mycket hölgt värde på internationella auktioner och efterfrågas i stora delar av världen. Det är naivt att tro att en avveckling av den svenska minknäringen skulle ha någon effekt på efterfrågan av minkskinn. Minkar kommer alltid att födas upp så länge det är lönsamt att sälja skinnen. Rimligen måste det bästa vara att skärpa de svenska reglerna för minknäringen så att den kan bedrivas på bästa möjliga sätt för djuren, i stället för att verksamheten flyttar till andra länder med sämre eller obefintliga djurskyddsregler.

Jordbruksverket har arbetat fram en föreskrift för uppfödning av minkar och andra djur för pälsproduktion som träder i kraft den 1 juli i år. Föreskriften ska förbättra djurvälfärden och innehålla åtgärder för att få bort stereotypier och andra onormala beteenden hos djuren. De nya reglerna är i harmoni med Europarådets konvention för pälsdjursuppfödning och tar hänsyn till ny forskning. Moderaterna stöder de nya reglerna och ser det som viktigt att djuren får möjlighet att utöva sitt naturliga beteende.

Personligen tror jag att för minknäringen är detta nog sista chansen att visa att man kan förena minkuppfödning med god djurhållning. Om detta inte fungerar lär hela branschen ifrågasättas även av oss som tills vidare står fast vid att det är bättre att föda upp minskarna i Sverige under rimliga förhållanden än att verksamheten flyttar till andra länder med sämre djurskydd.




Hundträff med 100 adopterade spanska hundar

2011-06-19



I lördags var vi på hundträff i Gråbo utanför Göteborg. Träffen organiserades av organisationen ADA som tar hand om och adopterar bort hemlösa spanska hundar. Två av våra hundar har vi adopterat på detta sätt. På träffen deltog ett hundratal hundar som kommit till Sverige via ADA. Inne på det inhägnade området släpptes nästan alla hundarna lösa samtidigt, och konstigt nog fungerade det utmärkt helt utan slagsmål. Dels bidrar det säkert att alla hundarna är steriliserade innan de kom till Sverige, men kanske beror det också helt enkelt på att alla hundarna tidigare varit vana vid att leva tillsammans i stora vildhundflockar nere i Spanien, och att detta beteende finns kvar i deras undermedvetna. Vissa av hundarna har säkert också levt tillsammans tidigare i samma flock och känner igen varandra.

På träffen samlades nya pengar in för att förbättra hundhägnen nere i Spanien där de omhändertagna hundarna lever den första tiden innan de flygs till Sverige. Är du nyfiken på att adoptera en hund från Spanien? Jag kan varmt rekommendera detta, trevligare, friskare och snällare hundar än de vi fått från ADA har jag svårt att tänka mig. Klicka på ADA:s logo och läs mer om hur du kan adoptera en hemlös hund!

Mer om våra egna hundar, två adopterade och en valp som är köpt på kennel i Sverige, finns att läsa här!



Miljöpartiet offrar djurens bästa för religiösa vanföreställningar

2011-05-18

En ny rapport från EU-kommissionen visar att närmare 75 procent av de kor som slaktas inom EU dör på ett plågsamt sätt helt utan bedövning. Att det var så vanligt var inget som man varit medveten om inom EU säger Carl Schlyter, miljöpartistisk ordförande i EU- parlamentets djurskyddsgrupp. "Det är bedrövligt och mycket högre än tidigare rapporter visat" säger Schlyter till Ekot idag. Siffran som tidigare varit känd inom EU visade att 5-10 procent av korna slaktas utan att först vara bedövade.

Det finns undantag inom EU för att av religiösa skäl få slakta djur utan bedövning, men enligt rapporten skulle efterfrågan av halal- och kosherkött bara förklara upp till åtta procent av slakten. Att tömma djuren på blod utan att de först bedövats är enligt den svenske EU-parlamentarikern, Carl Schlyter, en plågsam process eftersom djuren är vid medvetande i flera minuter innan de dör. Carl Schlyter misstänker att det finns ekonomiska faktorer bakom att tre av fyra kor inom EU slaktas utan bedövning, att man inte alltid orkar separera det som ska gå till halal- och kosherkött. "Om man då gör allt i ett steg kan man tänka sig att man kan spara pengar" säger Schlyter.

I Sverige, Norge, Schweiz och Åland är det förbjudet att slakta djur utan bedövning. Som miljöpartist och ordförande för EU-parlamentets djurskyddsgrupp skulle man ju kunna tänka sig att Schlyter skulle verka för likande regler i hela EU. Men det är förvånansvärt nog inget som han förespråkar "eftersom han inte vill hindra människor att utöva sin religion"(!). Carl Schlyter efterlyser istället en märkning av kött som kommer från djur som är slaktat utan bedövning så att konsumenterna själva kan välja. Den frågan har diskuterats i EU-parlamentet, men svenska regeringen har inte lyckats få ett stöd så ministerrådet säger i nuläget nej till märkning av köttet.

Schlyter verkar inte känna till att det inte finns något som säger att halal- eller kosherslakt förbjuder bedövning av djuren före slakt. Det finns muslimska slakterier i Sverige som följer svensk lag och bedövar djuren före avblodningen. Det är fullständigt sanslöst att en miljöpartistisk ordförande för EU-parlamentets djurskyddsgrupp låter religiösa vanföreställningar väga tyngre än omsorgen om djuren.



Kastrering av obedövade grisar snart historia i hela EU

2011-04-27

I dag avgjorde riksdagen även frågan om förbud mot kastering av obedövade smågrisar. Kastreringen görs för att förebygga "galtsmak" i köttet, vilket förekommer hos ungefär 10% av hangrisarna i samband med att dessa blir könsmogna. Det råder total politisk enighet om att obedövad kastrering av smågrisar är mycket smärtsam och därför bör upphöra. Däremot råder oenighet om vilken väg som är bäst för att uppnå detta.

I ärendet fanns två liknande motioner. En av dem är inlämnad av mig själv, den andra av Miljöpartiet. Jag föreslår att regeringen bör överväga om Sverige borde lagstifta om krav på bedövning före kastrering av smågrisar. Sedan jag lämnade in min motion i oktober 2010 har det hänt en massa positivt, vilket jag tidigare berättat om på bloggen. Bland annat har Jordbruksverket från den 1 april i år gett svinuppfödare rätt att själva ge lokalbedövning före ingreppet. Det är också numera möjligt att vaccinera grisarna så att man skjuter upp könsmognaden, varvid kastrering blir helt onödig. Inom EU pågår också ett arbete med en handlingsplan för att obedövad kastrering av smågrisar ska upphöra inom EU senast 2012. Det bygger på en frivillig överenskommelse mellan EU-kommissionen och grisnäringen inom EU.

I min motion föreslår jag alltså att man bör överväga obligatorisk bedövning före kastrering. Jag hade dock ingen tanke på att genom min motion medverka till att vi i Sverige ska ha helt annorlunda regler än i resten av EU. Det var därför jag formulerade mitt förslag som att Sverige "bör överväga" ett förbud. Men om vi bara lägger på extra kostnader på branschen i Sverige innebär det försämrad konkurrenskraft som kan slå ut redan ekonomiskt pressade svenska gårdar. Det vore synd även för djurskyddet, eftersom Sverige är bland de länder som har det absolut bästa djurskyddet vid grisuppfödning. Vi vill ju gärna kunna köpa svenskt griskött i butiken.

Oppositionen, inklusive Sverigedemokraterna, ville däremot se ett snabbt lagförbud i Sverige och tillstyrkte därför Miljöpartiets motion (och avslog min). Riksdagen gick också på denna linje, med röstsiffrorna 179 mot 176. Alliansen röstade i stället för sin gemensamma reservation där det bland annat står att Alliansen utgår från att regeringen "vidtar åtgärder för att införa ett förbud mot kastrering utan bedövning" om inte de frivilliga EU-överenskommelserna med branschen leder dit. Reservationen avslutas med orden "Mot bakgrund av det anförda anser vi att det för närvarande inte finns anledning att vidta några ytterligare åtgärder och föreslår därför att motionerna MJ317 (M) och MJ356 (MP) lämnas utan vidare åtgärd." Jag röstade för denna reservation trots att det innebär att min motion inte tillstyrktes, fast det hade den ju inte gjort i vilket fall. Faktum är att Alliansens reservation behandlade min motion mer positivt än vad oppositionen gjorde.

Oppositionens linje som vann omröstningen innebär en begäran att regeringen ska återkomma med ett lagförslag mot kastrering av obedövade grisar. Med tanke på hur lång tid det tar att utreda och ta fram ett lagförslag så misstänker jag att EU:s frivilliga överenskommelse kommer att ge effekt innan ett svenskt lagförslag kan vara klart. Så i praktiken spelar nog inte riksdagens beslut idag så stor roll. Kastrering av obedövade smågrisar kommer med all sannolikhet att upphöra i hela Europa senast 2012, och detta förhoppningsvis innan Sverige hinner ta fram ett nationellt förbud som eventuellt kan äventyra den svenska grisnäringen. I sak får jag därmed precis som jag ville med min motion.



Blir minkarna lyckligare om de föds upp utomlands?

2011-04-27

I dag har riksdagen behandlat den närmast "traditionella" årliga motionen om att i praktiken förbjuda minkuppfördning i Sverige. S, V och MP har lite olika skrivningar, men gemensamt för dem är att man vill skärpa reglerna så mycket för minknäringen att uppfödning av minkar i Sverige blir ekonomiskt omöjligt. Då lär uppfödningen i stället lär flytta från Sverige till olika länder i Baltikum och Östeuropa där djurskyddet är betydligt sämre. Alliansen vill inte gå så långt i kraven på minknäringen. Om vi driver ut minknäringen från Sverige som har högt ställda djurskyddskrav till länder med sämre krav så får minkarna det sämre.

Visst kan man hävda att Sverige borde föregå med gott exempel och sluta bedriva minknäring i landet, men så länge det finns efterfrågan på minkpäls i världen som kommer minkar att födas upp för pälsproduktion. Bättre då att uppfödningen sker i vårt land med högre krav och regelbundna inspektioner av djurskyddsinspektörer.

Just nu pågår dessutom en bred översyn av djurskyddslagen i Sverige och en del förtydliganden och skärpningar kommer att föreslås som bland annat berör minknäringen. Bland annat de skrivningar som gäller att djuren ska ha en miljö där de kan bete sig naturligt. Jordbruksverket kommer också att förtydliga och förändra regler för hur minknäring får bedrivas i form av föreskrifter kring utformning av burar med mera.

Alliansens linje att avvisa krav som i praktiken innebär ett stopp för minknäringen i landet känns rimlig och den vann också omröstningen. Det var faktiskt den linje som i dagsläget är den minst dåliga för minkarna. Jag är ingen förespråkare av minkuppfödning, men ibland måste man välja det minst dåliga av två dåliga alternativ.



Vargar är inga gulliga gosedjur

2011-04-17

Dagens dramatiska händelse där en mamma med barnvagn angreps av två vargar som även bar bort och dödade familjens hund kanske kan skapa en något mer nyanserad bild i vargdebatten. Vargar är inte några gulliga ofarliga gosedjur! Det är lätt att sitta i Stockholms innestad och kräva att vargstammen i Sverige ska växa utan begränsning. Men för dem som bor i områden med vargrevir är det inte lika självklart. Vargen är ett starkt revirhävdande djur som dessutom inte har något emot att kalasa på både får, kalvar och andra tamdjur.

I veckan uptäcktes varg i centrala Helsingborg, och även i Halland har varg spårats. Även hemma i Ubbhult har man vid flera tillfällen sett eller spårat varg. Vargar har mycket stora revir och sannolikheten att man ska möta en varg är givetvis oerhört liten, men man vet ju aldrig var den håller hus, eller om den rätt vad det är bildar ett revir och får valpar. Om jag var ensam i skogen utan våra hundar skulle jag inte ha något emot att möta en varg. Men när jag är ute med familjens tre små hundar vore det inte lika roligt. Min förståelse är stor för de människor som bor i vargtäta områden och som är oroliga, inte minst om man har tamdjur. Det är i vart fall inte rimligt med en betydligt större vargstam i Sverige än den vi redan har. Fortsatt vargjakt lär behövas om stammen ska kunna hållas på en rimlig nivå.



Skamligt och klantigt att avliva björnungarna

2011-03-29

Björnungarna på bilden är Björn och Benny, två ungar som föddes i Borås Djurpark förra vintern, och som mår alldeles utmärkt i Boråsparkens nya stora björnhägn.

Mindre roligt är det för de omskrivna björnarna i Funäsdalen som övergavs av sin mamma efter att hon kommit i närkontakt med några pojkar som åkt skidor i området, och där en av dem råkat ramla ned i björnidet. I går kunde vi höra från björnexperter att ungarna borde tas om hand snarast eftersom björnhonan inte ville återvända till idét och sina ungar. Pojken som ligger på sjukhus efter björnattacken har vädjat om att ungarna skulle tas om hand och Orsa Björnpark var beredda att göra detta. Men Länsstyrelsen ville annorlunda och sa nej. I dag avlivades så ungarna för att de var i för dåligt skick. Det hela är ofattbart illa hanterat!

Catarina Krång på föreningen Nordens viltrehabilitering är kritisk till att ungarna avlivats. "Jag tycker det här är skamligt hanterat. Det kanske beror på att tre myndigheter, Polisen, Länsstyrelsen och Naturvårdsverket var inblandade. Man borde gett honan ett dygn att komma tillbaka, och sedan gått in och tagit hand om ungarna" säger hon till Aftonbladet.

Kenneth Ekvall, zoolog på Orsa Björnpark är lika kritisk. "Jag tycker det är märkligt att man väntar så länge innan man går in till ungarna. Och har man väntat i fyra dygn kan man ge dem fyra timmar med värme och dropp för att se om de frisknar till innan man avlivar dem. Vi har tagit hand om betydligt yngre björnar och fött upp dem med framgång" säger han.

Visst kan man säga att eftersom vi jagar björnar i Sverige varje år kanske det inte spelar så stor roll om tre björnungar avlivas. Men att förynga björnstammen och ta vara på friska unga kan ju inte vara helt betydelselöst när det gäller att vårda en frisk björnstam. Och när en djurpark vill ställa upp och ta hand om två övergivna björnungar så är det helt orimligt att myndigheter sätter sig på tvären. Orsa Björnpark säger att tre nya björnar hade tillfört värdefullt nytt blod i den svenska djurparksstammen. Mitt förtroende för Länsstyrelsens omdöme är nu i botten. Hur ska man kunna lita på Länsstyrelsens klokskap i andra frågor, exempelvis vargjakt, när man inte ens kan hantera denna fråga på ett vettigt sätt? Jag tycker man borde skämmas!



Förbjud kastrering av obedövade smågrisar!

2011-02-18

I Sverige finns en tydlig djurskyddslagstiftning för att motverka all form av djurplågeri. Trots detta är det idag tillåtet att skära med skalpell i ett obedövat djurs underliv för att kastrera smågrisar. För mig är det en gåta hur en djurägare kan utsätta sina egna djur för en sådan fruktansvärt smärtsam behandling som även fått hård kritik från ledande veterinärer.

I går hade TV4 inslag om detta, och man påpekade att det finns andra lösningar på problemet med "galtsmak" på kött. Tidigare slakt, eller vaccination som fördröjer könsmognaden var två alternativ. Ett tredje gällde bedövning, som hittills varit förbjuden för bönderna att ge själva, men där reglerna nu kommer att förändras så att varje bonde får dispens att bedöva sina smågrisar före ingreppet. Det är ett litet steg framåt.

För egen del tycker jag att bedövning borde vara obligatorisk. Allt annat innebär en sanktion från samhället av djurplågeri. I höstas lämnade jag därför in en riksdagsmotion om Förbud mot kastrering av obedövade smågrisar. Det ska bli intressant att se hur detta förslag kommer att hanteras, och hur Miljö- och jordbruksutskottet motiverar ett eventuellt avslag av motionen. För ett avslag innebär ju att man fortsätter sanktionera djurplågeri av smågrisar. Kastrering av obedövade smågrisar är förbjuden i Norge. Det borde vara klart realistiskt att införa samma regler i Sverige.



2010-10-24 Kastrering av smågrisar utan bedövning snart förbjudet?

En av mina inlämnade motioner denna höst handlar om ett förbud mot kastrering av smågrisar utan bedövning. I Sverige drabbas 1,5 miljoner smågrisar av detta mycket smärtsamma ingrepp varje år. Redan 2001 enades Sverige och en rad andra EU-länder om att den smärtsamma kastreringen ska upphöra. Flera länder inom EU har infört ett förbud mot kastering utan bedövning, och detta har även Norge gjort även om man står utanför EU. I min motion föreslår jag att Sverige går samma väg. Att kastrera smågrisar utan bedövning strider givetvis mot andan i den svenska djurskyddslagen.

I dag läser jag plötsligt en oväntad nyhetsnotis om att Jordbruksverket föreslår att veterinärer ska få rätt att skriva ut bedövningsmedel som djurhållarna själva ska få ge efter att ha gått en kurs. Fram tills nu har djurägarna varit tvungna att anlita veterinärer om man vill bedöva grisarna, vilket ansetts dyrt och svårt att administrera. Det nya förslaget verkar därför mycket förnuftigt. Jordbruksverket säger också att det också kan bli aktuellt med ett förbud mot kastrering av obedövade grisar.

Jag kan därmed konstatera att min motion - som blev färdigställd så sent som i förra veckan - delvis är tillgodosedd redan innan den ens hunnit behandlas i miljö- och jordbruksutskottet. Men det verkar ju trots detta behövas mer opinionsbildning för att det ska införas ett generellt förbud mot kastrering utan bedövning, så en liten betydelse kan kanske motionen få trots allt?



2010-08-15 Larmet om minknäringen överdrivet enligt länsstyrelsen

Vad gäller frågan i dagens BT om minkfarmerna upprepade jag det jag skrev på bloggen häromdagen. Att några farmer eventuellt brutit mot reglerna innebär ju inte att man rimligen kan förbjuda en hel bransch. Och så länge människor efterfrågar minkpälsar kommer det att födas upp minkar, antingen i Sverige med stränga svenska djurskyddsregler och kontroller, eller i andra regler med mindre regler och tillsyn.

Det är också intressant att se att länsstyrelsens stora kontroll av minkfarmerna den senaste veckan visar att de missförhållanden som Djurrättsalliansen påstår är kraftigt överdrivna. Av 140.000 djur hittade inspektörerna i vårt län 30 djur med sår, och de flesta befann sig då i särskilda boxar för sjuka djur, precis som det ska vara. En farm hade redan bytt till de nya mer djurvänliga boxar som krävs från och med nästa år, och sex andra höll redan på att byta. Länsstyrelsen i Västra Götaland säger också till BT att man tycker man sköter tillsynen av minkfarmarna på ett bra sätt och inte ser något behov av utökade kontroller.

Jag fick i posten häromdagen en diskett och en liten skrift från Djurrättsalliansen som sägs visa vanvården av minkar. Jag har tittat igenom boken och ska ta en titt på filmen, men jag måste medge att jag inte litar riktigt på Djurrätts- alliansen med tanke på att de vägrar berätta var de varit och när de gjort sina besök. Hur ska jag ens kunna veta att det man påstår är svenska farmer inte i stället är farmer i andra länder? Och om bilderna på skadade minkar kommer från de särskilda burar där man förvarar sjuka eller skadade djur så är det kanske inte så upprörande. Nej, jag litar faktiskt mer på länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.

Lite märkligt var det förresten att läsa en debattartikel från den rödgröna oppositionen om att man tänkte förbjuda minknäringen samma dag som Djurrättsalliansens rapport redovisades i media. Det kändes minst sagt som en märkligt sammanträffande. Det är svårt att släppa misstanken att Djurrättsalliansen agerat tillsammans med oppositionspartierna i en samordnad politisk aktion mot regeringen, men minkarna som redskap. Jag är väl inte helt säker på att denna politisering av djurskyddsrörelsen är det bästa för djuren. En politiskt fristående djurskyddsrörelse får betydligt större trovärdighet i samhällsdebatten.



2010-08-11 Vad är bäst för minkarna?

Djurplågeri förekommer inom minknäringen enligt avslöjanden i veckan. Oppositionen hugger direkt och kräver att minkfarmar ska förbjudas. Populism anser jag. Vi har tidigare sett avslöjande reportage om missförhållanden i samband med svinuppfödning eler uppfödning av kycklingar. Om oppositionen skulle vara logisk skulle man rimligen också föreslå förbud mot dessa branscher.

Att uppfödare bryter mot dagens djurskyddregler är i sig inget skäl att vare sig skärpa reglerna eller förbjuda verksamheten. Däremot ska de skyldiga givetvis dömas till kännbara straff och kanske också förbjudas att fortsatta med sin verksamhet. En översyn av regelverket i syfte att göra lämpliga skärpningar av djurskyddsreglerna i samband med uppfödning av pälsdjur är en helt annat sak, men det behöver i så fall göras alldeles oavsett om dagens regler efterlevs eller inte.

I sista hand avgör konsumenterna om det ska finnas minkfarmar. Så länge det finns efterfrågan på minkpälsar kommer det också att födas upp minkar. Frågan är bara om det ska ske i Sverige eller om uppfödningen ska flyttas till andra länder med mycket sämre djurskyddslagstiftning och obefintlig tillsyn? Det är definitivt inte självklart att ett svenskt förbud mot minkfarmar är bäst for minkarna.



2010-04-06 Märklig kritik från Naturskyddsföreningen

I dag har naturskyddsföreningen i en artikel sågat Alliansregeringens naturskyddspolitik. Visserligen sågar man samtidigt även den förra S-regeringens politik inom detta område, men det gör ju inte den orättvisa kritiken mot Alliansen lättare att acceptera. Man påstår bland annat att Alliansregeringen försämrat skyddet för värdefulla skogsområden samt att strandskyddet och skyddet för våra rovdjur försvagats. Inget av detta känns som rättvis kritik!

När det gäller skyddet av värdefulla skogsområden medger faktiskt Naturskyddsföreningen att det har skett en ambitionshöjning under mandatperioden. Och regeringen har mycket riktigt beslutat att upp till 100.000 hektar av statliga Sveaskogs mark kan användas som bytesmark vid naturreservatsbildning. I övrigt har regeringen valt vägen att genom dialog och frivillig medverkan från markägare skydda värdefulla naturmiljöer. Det är trist att Naturskyddsföreningen endast verkar sätta värde på att staten köper in skogsmark för att bilda reservat, och att man inte kan se ett värde i att befintliga markägare ställer upp på att avtalsvägen mot ersättning skydda vissa områden utan att lämna ifrån sig äganderätten till staten.

När det gäller strandskyddet är det faktiskt så att reglerna har skärpts i utsatta områden, exempelvis runt storstäderna, medan det finns större möjligheter till undantag ute på landsbygden. Sådana undantag förutsätter att den berörda kommunen i sin översiktsplan redovisar områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, vilket också gör att kommunfullmäktiga tar beslutet. Det känns högst rimligt att de människor som berörs också ska vara med och fatta besluten, och att inte allt styrs via regelverk från regeringen som ser likadana ut i Norrlands inland som i centrala Stockholm. Synd att inte Naturskyddsföreningen inser att Sverige ser väldigt olika ut.

Vad gäller rovdjuren har riksdagen tagit ett tydligt beslut om miniminivåer för de utsatta rovdjuren, och sedan utformat politiken efter detta. Vi försöker ta hänsyn till både naturvårdsintressen och intressen från djurägare och allmänhet i områden med rovdjur, och lägger mer av besluten hos viltförvaltningsdelegationer och länsstyrelserna. I längden är en stark lokal förankring av besluten enda sättet att förebygga tjuvjakt och att öka acceptansen för en stabil rovdjursstam.

Min egen slutsats är att Naturskyddsföreningen verkar tycka att centralstyrda beslut från Stockholm över hjudet på de människor som berörs och ökat statligt ägande av mark är det enda som räknas när det gäller naturvårdsfrågor. Jag tycker det låter lite väl socialistiskt, och tror det är bättre om man gör precis tvärtom och anpassar reglerna efter lokala förhållanden och värnar om den enskilda äganderätten och det lokala medinflytandet.



2010-01-07 Klart besked från miljöministern om vargjakten

Debatten om årets vargjakt fortsätter. I dag skriver miljöminister Andreas Carlgren om vargjakten på SvD Brännpunkt. För den som läste mitt blogginlägg häromdagen är det mesta inga nyheter. Carlgren konstaterar också det självklara att med rätt att jaga följer också ansvar. Jakten ska ske ansvarsfullt och vara noggrant kontrollerad. "I stort har berörda under jakten visat ansvar och kontroll har skett", skriver Carlgren. Av detta kan man förstå att ministern ändå inte är helt nöjd med hur jakten bedrivits. Carlgren utlovar att årets jakt noga ska utvärderas av Naturvårdsverket.

Nasturvårdsverket är den ansvariga myndigheten, som tillsammans med Länsstyrelserna har ansvaret för hur årets vargjakt planerats och genomförts, och hur många vargar som får skjutas och i vilka områden detta bör ske. På Naturvårdsverkets hemsida framgår tydligt hur planeringen av årets jakt pågått sedan i höstas för att allt skulle gå rätt till. Och det är ett omfattande arbete som gjorts. Man har exempelvis helt undantagit vissa revir för att skydda vargar av östlig härkomst som anses värdefulla för aveln. Kontrollen av årets jakt har varit betydligt noggrannare än vad media påstått. Trots detta verkar misstag ha skett. I vilken mån man skjutit av rätt djur är exempelvis inte lätt att veta, men detta kommer att visa sig eftersom myndigheterna granskar varje fälld varg. Om det visar sig att jakten verkligen har gjort en hel valpkull föräldralös som det påstods igår är det givetvis helt oacceptabelt, även om ungvargarna antagligen kommer att klara sig ändå. Ett annat problem är att skadeskjutning av varg självklart inte är acceptabel, det tyder på dålig kunskap hos de jägare som skjutit. En skicklig jägare skjuter bara om man är säker på att träffa rätt, i annat fall avstår man. Bättre kontroll av vilka jägare som får delta i jakten tycker jag vore en bra idé.

Under de senaste dagarna har både vargexperter och personer som är ansvariga för att utveckla och bevara den svenska vargstammen - och som verkligen brinner för detta! - öppet försvarat årets jakt och förklarat att det är naivt att tro att man kan låta en vargstam föröka sig helt utan begränsning. Jag lyssnade även på ett antal experter och rovdjursforskare (alltså inte jägare!) innan riksdagen tog sitt beslut om rovdjurspolitiken i höstas, och i stort sett alla har ställt sig bakom årets vargjakt. Det väger ganska tungt i debatten tycker jag, och jag står stadigt i mediablåsten och försvarar vargjakten. Däremot kan jag aldrig försvara om jakten genomförts på olämpligt sätt på vissa ställen, och därför är miljöministerns besked om en noggrann uppföljning av årets jakt mycket välkommet. Det var förresten också något jag efterlyste i mitt blogginlägg den 3/1.



2010-01-03 Vargjakt en trist men nödvändig del av rovdjurspolitiken

Vargjakt väcker känslor. För bara 9 år sedan, år 2001, fanns det bara 80 vargar i Sverige. Då togs beslutet i Riksdagen om att det bör finnas en vargstam på 200 djur. I dag finns ca 220 vargar i landet, alltså nästan en tredubbling på mindre än tio år.

Hela den svenska vargstammen har utvecklats från endast tre individer. Delar av vargstammen har därför idag tydliga tecken på inavel, med ett antal defekter - fel på ryggkotor, hjärtfel, njurfel, fortplantningsproblem mm. Den genetiska basen är helt enkelt för liten. Riksdagen har därför beslutat att 20 vargar med östligt ursprung ska införlivas med den svenska vargstammen fram till 2014, antingen genom att vargar själva rör sig över gränsen eller genom direkt inplantering.

Samtidigt ska licensjakt ske på individer med inavelsproblem för att förhindra spridning av defekta arvsanlag. Jakten ska därför inriktas mot de vargrevir där sådana individer finns, och detta beslutas av Länsstyrelserna och Naturvårdsverket tillsammans som har god kännedom om vilka revir det gäller.

Riksdagen har också beslutat om att det ska ske 20 vargföryngringar (valpkullar) per år, och att man för säkerhets skull ska ha en stam på 210 djur i stället för 200. Stammen bör hållas på denna nivå för att garantera en livskraftig vargstam, men inte heller tillåtas öka eftersom det minskar acceptansen för vargen i de områden där det finns mycket varg. Om acceptansen minskar bland befolkningen dödas alltför många vargar genom tjuvjakt. Nu blir det i stället licensjakt som riktas in mot särskilda områden och revir för att stärka vargstammen.

Gårdagens siffror om att man så snabbt skjutit så många vargar väcker vissa frågor. En fråga är ju om det kanske finns fler vargar än man tidigare trott? Vargen är skygg, och att man ändå så snabbt lyckas skjuta så många är förvånande, även om jaktförhållandena tydligen är särskilt gynnsamma just nu med bra spårsnö. Samtidigt känns det märkligt att myndigheterna tydligen gett 12.000 jägare, de allra flesta utan tidigare erfarenhet av vargjakt, licens för att skjuta varg. Detta trots att endast några tiotal djur får skjutas. Visserligen lär ju inte alla dessa 12.000 vara ute i skogarna, men det verkar ändå inte särskilt genomtänkt. Borde inte ett mindre antal erfarna jägare fått ta ansvar för detta i stället inom varje aktuellt område? Här måste Naturvårdsverket och Länsstyrelserna göra en ordentlig analys av årets jakt och fundera över hur det ska se ut kommande år.

Men dessa frågor förändrar inte helhetsbilden av rovdjurspolitiken - de flesta svenskar stödjer tanken på att vi ska ha en stark och frisk vargstam i Sverige. Då ingår tyvärr ibland både jakt på inavelsdjur med defekter och utplantering av nya individer, även om båda delar väcker mycket starka känslor.



2009-06-18 Djurskyddet vägde glädjande nog tyngre än religiösa traditioner

All slakt av djur i Sverige måste även i fortsättningen ske med bedövning. EU-parlamentets krav på undantag för religiös slakt kommer inte att antas av EU:s jordbruksministrar. Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson har varit en av de pådrivande för att behålla dagens regler med krav på bedövning före slakt.

EU-parlamentet hade tidigare ändrat EU-kommissionens ursprungliga förslag om krav på bedövning vid slakt. Enligt EU-parlamentets förslag skulle ett generellt undantag göras i hela EU för religiös slakt. Det hade inneburit att Sverige blivit tvunget att ta bort de krav på bedövning som gäller i dag. Men inför jordbruksministrarnas möte i Luxemburg i nästa vecka har EU-länderna kommit överens om att inte gå på den linjen. Det innebär att EU-kommissionen kör över EU-parlamentet.

Det verkar glädjande nog som om sunt förnuft har segrat. Djurskyddet måste självklart väga tyngre än religiösa traditioner.



2009-01-20 Vågar man adoptera spanska hundar?

I dag har Borås Tidning en helsidesartikel om min syn på adoption av hundar från Sydeuropa. BT:s reporter som tidigare varit hemma hos oss för en intervju, kom ihåg att vi adopterat våra hundar från Spanien, och ville därför ha mina kommentarer med anledning av reportaget om hundadoptioner i Uppdrag Granskning nyligen.

Min grundsyn är att man måste kunna lita på intyg från veterinärer inom EU. Veterinärer skriver ju inte bara friskhetsintyg för hundar som skall adopteras bort, utan även för till exempel hundar och hästar som föds upp av uppfödare för att säljas till andra länder. Allt kött som säljs inom EU skall också besiktigas för salmonella. I dag kan svenskar som bor i sydeuropa delar av året ta med sina svenska husdjur dit, under förutsättning att djuren har EU-pass och de intyg som krävs på vaccinationer mm. Veterinärer och andra kontrollanter har en viktig uppgift om den fria rörligheten inom EU skall fungera. Varje land inom EU måste kunna garantera att detta sköts korrekt, och om det upptäcks brister måste ansvariga myndigheter i Sverige agera inom EU.

Personligen tror jag att den illegala smugglingen av valpar från Östeuropa och Sydeuropa är ett betydligt större problem än de förmedlingar som görs av ideella organisationer. För den som vill adpotera en övergiven hund finns det både svenska och utländska alternativ. Tyvärr är det svårt att hitta små hundar i Sverige, så de flesta som vill adoptera mindre hundar väljer en utlkändsk hund. Vår familj är jätteglada över våra fantastiska friska och tillgivna spanska hundar och ångrar verkligen inte att vi tog hand om dessa. Mer om våra hundar går att läsa här, och där finns även en länk till den förmedling, ADA, som vi använde för vår adoption.

I dag hörde jag förresten att den nye amerikanske presidenten tänker göra som vi - adoptera en hund från något djurhem. Det tycker jag han gör rätt i. Om man ändå tänker skaffa en hund kan man ju lika gärna ta hand om en hund som någon annan övergivit.



2008-11-19 Stopp för produkter med hund- eller kattpäls

Riksdagen beslutade idag enhälligt att infoga ett EU-beslut i svensk lag som från årsskiftet gör det straffbart att sälja produkter som innehåller päls från hund eller katt. Det kändes mycket bra att rösta JA till detta förslag!



2008-10-27 Har svenska folket torskat i fiskefrågan?

Efter kvällens nyhetsinslag i Aktuellt börjar jag undra. Där framkom att svenska folket "lydigt" avstått från att äta torsk, eftersom vi uppmanats till detta av olika miljöorganisationer. Det innebär att nästan all torsk som lagligen fångas av svenska fiskare i stället exporteras till andra länder i Europa.

Längre transporter med stora långtradare för att sälja fångsten utanför landet verkar ju inte vara det optimala för miljön. Och inte lär det påverka torskbeståndet det allra minsta.

Än värre blir det när man hör fiskeexperter som tidigare varit emot torskfiske i Östersjön nu ge tydligt besked att torskstammen återhämtat sig, varför det är fritt fram att äta Östersjötorsk igen. EU:s jordbruksministrar har idag också beslutat att öka torskfiskekvoterna öster om Bornholm. Detta tycker inte Världsnaturfonden om, utan vill att vi fortsätter bojkotta Östersjötorsken ett år till "för säkerhets skull". Det betyder alltså att ännu större helt lagliga fångster av torsk i stället skall gå på export till resten av Europa, och att svenska restauranger i stället för svensk torsk då fortsätter importera annan fisk - från exempelvis Japan! Ur miljösynpunkt verkar det inte särskilt begåvat...

Jag erkänner: Jag är ingen torskexpert! Men det viktigaste måste väl ändå vara att se till att fiskekvoterna är lagom stora i förhållande till fiskebeståndet? Då behöver ingen skämmas för att äta den lagligt fångade fisken. Tanken slår mig att "politiskt korrekta beteenden" i olika miljöfrågor emellanåt riskerar att bli helt verkningslösa...eller i allra värsta fall till och med kan motverka en god samlad miljöpolitik. Jag befarar tyvärr att det inte bara gäller torskfisket...



2008-06-09 Nya regler och borttagna avgifter för djur- och livsmedelstillsyn

Alliansen i riksdagen röstade i eftermiddag igenom nya regler för djur- och livsmedelstillsyn. Mot bakgrund av vissa återkommande brister i den offentliga djurskyddskontrollen anser regeringen att det finns ett behov av att bättre kunna styra, samordna och följa upp kontrollen. Bristerna rör bl.a. likvärdigheten i den kommunala kontrollen och möjligheten att garantera att den Europeiska gemenskapens bestämmelser om offentlig kontroll efterlevs.

Riksdagens beslut innebär att kommunernas ansvar för den offentliga kontrollen av djurskydd ska flyttas över till länsstyrelserna. Det föreslås vidare att även kommunernas ansvar för att pröva tillstånd till yrkesmässig verksamhet med bl.a. sällskapsdjur enligt 16 § djurskyddslagen (1988:534) ska flyttas från kommunerna till annan myndighet. Detta innebär att kommunernas ansvar för djurskyddsarbetet kommer att upphöra. Det föreslås också att kommunernas ansvar för kontrollen av livsmedel och foderproduktion ska föras över från kommunerna till länsstyrelserna.

Extra positivt är beslutet att den djurtillsyn och livsmedelstillsyn som länsstyrelserna i framtiden ska utöva inte längre ska betalas genom avgifter utan bekostas av allmänna medel. Om det däremot behövs extra kontroller med anledning av att regler inte efterlevs skall detta, i enlighet med gällande EU-regler, betalas med avgifter. Kortfattat innebär det att den som följer regelverket inom djurskyddslagen och livsmedelslagen slipper betala för kontrollen. Den som misssköter sig och orsakar behov av extra kontroller får däremot betala.

Förhoppningsvis leder de nya reglerna och avgifterna till att tillsynen koncentreras till sådant som är viktigt. När tillsynen betalas av djurägare eller den som bedriver livsmedelshantering finns inget som verkar återhållande på onödiga kontroller. Rättssäkerheten kommer också att öka, och bedömningarna kommer att bli mer likvärdiga - till glädje för djuren!

Dagens beslut känns mycket bra och kommer att glädja många. Inte minst dem som upplevt problem med kommunernas tillsyn och höga avgifter.



2008-06-02 Jag har fått svar på min fråga till jordbruksministern

Pressmeddelande 2008-06-02

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Jordbruksministern tycker det är viktigt med en helhetsbedömning vid tillämpning av djurskyddslagen!

Jag har fått svar från jordbruksminister Eskil Erlandsson på min fråga om tillämpningen av djurskyddslagstiftningen. Precis som jag själv anser jordbruksministern att det är viktigt med en helhetssyn vid tillämpning av regelverket. Detta är givetvis mycket glädjande.

I sitt svar påpekar ministern bland annat att redan dagens djurskyddsbestämmelser tillåter mindre avvikelser från de mått som avser häststallar under förutsättning att djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, att risken för skador, stress eller ohälsa hos hästarna inte ökar samt att tillsynen och skötseln av hästarna inte försvåras. (I detta fall gäller uttalandet hästhållning, men liknande synsätt borde rimligen också kunna användas vid annan djurhållning eftersom regelverket grundas på samma djurskyddslag).

Ministern påpekar också att regeringen redan har inlett ett arbete med syfte att – med ett bibehållet eller förbättrat djurskydd – modernisera och utveckla djurskyddslagstiftningen i riktning mot en förbättrad helhetssyn på djurskyddet. Jordbruksverket har bland annat fått i uppdrag att se över systemet för förprövning av byggnader från djurskydds- och djurhälsosynpunkt, verka för likvärdiga och riskbaserade djurskyddskontroller samt se hur djuromsorgsprogram kan tillämpas i framtiden. Regeringen har också, i en proposition till riksdagen, föreslagit en omorganisation av djurskyddskontrollen för att bland annat öka likvärdigheten i kontrollen samt för att effektivisera denna.

Jordbruksministern avslutar sitt svar med att "Jag avvaktar med stor spänning och ett stort intresse resultaten av det omfattande arbete som nu pågår. Vilka ytterligare åtgärder som kan vara aktuella får jag därför be att återkomma till när regeringen har haft möjlighet att ta ställning till resultaten."

Min tolkning av svaret från jordbruksministern är att det bör finnas utrymme för kommunala djurskyddsinspektörer och lokala politiker att tillämpa en helhetssyn på djurens välbefinnande redan med dagens lagstiftning! Det borde knappast vara nödvändigt att kommuner överklagar enskilda ärenden i flera domstolsinstanser när en djurägare fått rätt i lägre instans eftersom dagens lagstiftning gör det fullt möjligt att göra skälighetsbedömningar i de fall när djuren i fråga uppenbarligen mår utmärkt. Jag glädjer mig också åt det tydliga beskedet att regeringen arbetar för att öka likvärdigheten i bedömningarna mellan olika delar av landet och mellan olika inspektörer. Detta kommer förhoppningsvis att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten i lokala djurinspektörers beslut i framtiden.

Här kan du läsa min fråga till ministern, samt svaret i sin helhet!




2008-05-25 Borås Tidning uppmärksammar min fråga till jordbruksministern

Borås Tidning har idag en nyhetsartikel där man uppmärksammar min fråga till jordbruksministern rörande den praktiska tillämpningen av djurskyddslagstiftningen. Artikeln kan möjligen ge en bild av att jag vill förändra själva lagstiftningen i djurskyddslagen, men så är det inte. Min fråga till ministern handlar i stället om om hur lagen och föreskrifterna till denna tillämpas, och det framgår också av mitt pressmeddelande häromdagen. Jag har precis samma mening som juristen som uttalar sig i artikeln, det borde gå att tillämpa en helhetssyn vid bedömningen även med stöd av dagens lagstiftning. Jag tror dessutom att både lokala miljöpolitiker och djurskyddsinspektörer skulle vilja ha större frihet att just kunna göra en sådan helhetsbedömning i stället för att fastna i detaljerade regelverk. Vi får väl se vad jordbruksministern svarar - rapport kommer givetvis på bloggen så småningom!


2008-05-23 Jag har ställt en fråga till jordbruksministern


Pressmeddelande 2008-05-23

Riksdagsledamot Jan Ericson (m)
Telefon 073-9558919


Fråga till jordbruksministern angående orimlig tolkning av djurskyddslagen

Den svenska djurskyddslagstiftningen är en modern lagstiftning, men skapar problem och oklarheter vid tillämpningen. I ett uppmärksammat ärende i Sjuhärad rörande hästhållning har en hästägare överklagat miljönämndens beslut rörande ombyggnad av hästboxar mm till både länsstyrelse och länsrätt, vilka båda givit hästägaren rätt. Men den aktuella miljönämnden har då överklagat ärendet vidare till kammarrätten, enligt egen uppgift för att få tydliga riktlinjer för framtida bedömningar. Liknande problem drabbar även lantbrukare, kennelägare, djurskyddsföreningar, djurparker och andra djurägare över hela landet.

Att den nya strängare lagstiftningen om olika mått, takhöjder och annat tillämpas vid byggnation av nya stallbyggnader och även tillämpas vid anskaffande av nya djur är en sak, liksom om det är uppenbart att ett djur far illa. Det känns däremot mindre lyckat att tillämpa reglerna fullt ut även i de fall det handlar om äldre djur som funnits länge på en gård och som av veterinär bedöms som fullt friska och välmående, men där det fattas några centimeter i takhöjd. Följderna av detta kan bli att fullt friska och välmående djur måste avlivas eller säljas för att en äldre ägare inte har råd att bygga om hela sin stallbyggnad. Detta kan knappast ha varit avsikten med lagstiftningen. Äldre djur som uppenbarligen mår bra borde kunna undantas från de nya strängare reglerna under sin återstående livstid. Man borde givetvis göra en helhetsbedömning av djurets situation i stället för att bara mäta centimetrar.

Jag har nu ställt en skriftlig fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om vad han tänker vidta för åtgärder för att garantera att regelverket kring djurtillsyn tillämpas på ett rimligt sätt där man gör en helhetsbedömning av djurets välbefinnande. Hela frågan kan du läsa här



2008-04-28 Svansen kvar - om hunden själv får välja!

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) vill ha ett stopp för kupering av svansen på hundar inom EU. Många länder har förbjudit stympning av hundars svansar och öron i kosmetiskt syfte, bland annat Sverige. Men i flera länder pågår det tyvärr fortfarande.

"Man ska inte förbjuda hunden att visa känslor och det gör man ju om man klipper av svansen på den" sade Erlandsson i Ekots lördags- intervju. Han har så rätt, och jag hoppas han kan få med sig sina kolleger i EU på ett totalförbud!



Våra två ögonstenar, Nelly (den svarta) och Madde. Båda självklart med svansen i behåll!




2008-01-08 EU fiskar i grumliga vatten

Jag är ingen expert på havsfiskepolitik, min egen valkrets ger ju inte så mycket tillfällen att komma i kontakt med dessa frågor. Men i den moderata riksdagsgruppen finns Rune Wikström, yrkesfiskare från Stockholms skärgård. Han tillför den moderata gruppen en massa kunskaper från det verkliga livet som fiskare.
Tillsammans med honom och Jeppe Johnsson (m) hade jag i går ett inlägg i Borås Tidning, EU fiskar i grumliga vatten som handlar om EU:s fiskepolitik. EU utnyttjar u-ländernas svåra ekonomiska situation och köper upp deras fiskekvoter. Sedan fiskar EU:s fiskeflotta upp fisken och tar arbete och inkomster från u-ländernas egna fattiga fiskare. Detta är inte rimligt.



2007-12-25 Årets julklapp!

För några veckor sedan adopterade vi ännu en övergiven gathund från Spanien. Hon skulle komma till Sverige i mitten av januari, men hastigt och lustigt kom hon med flyg redan dagen före julafton, så det var bara att ta bilen till Stockholm och Arlanda över dagen och hämta hem henne.



Så årets julklapp är utan tvekan blandrashunden Madde. En liten trevlig hund av okänt ursprung, ca två år gammal, som levde sitt liv övergiven på en byggarbetsplats. Trött efter resan, mager och hungrig, men mycket tillgiven redan från första dagen. Madde blir ett utmärkt sällskap till vår andra adopterade spanska hund, Nelly, som vi haft i två år. Nelly och Madde verkar redan trivas bra tillsammans, så det här kommer nog att gå bra. Fler hundbilder finns här...





2007-06-20 Förbud mot import av hund- och kattskinn till EU

För några veckor sedan avslog riksdagen en motion om att Sverige nationellt skulle införa en lag om förbud mot import av hund- och kattskinn. Vi avslog motionen eftersom vi redan då visste att EU snart skulle fatta beslut i denna fråga. Det hade varit meningslöst att tillsätta en svensk utredning om saken, när vi visste att Sverige ändå snart skulle inarbeta det kommande EU-beslutet i den svenska lagstiftningen. Häromdagen tog EU-parlamentet så det väntade beslutet om att förbjuda import av hund- och kattskinn till EU. Ett beslut som jag verkligen välkomnar!

Behöver sin päls bäst själva!



2007-04-17 Intressant besök hos LRF

I kväll har jag tillsammans med ca halva den moderata riksdagsgruppen varit på besök hos LRF. Vi fick en intressant föredragning om framtidsmöjligheterna inom de gröna näringarna, och fick höra en mycket positiv organisation och bransch beskriva framtiden. För mig som landsbygdsbo kändes detta väldigt bra!

Lite extra kul var att höra att av LRF:s 160.000 medlemmar röstade över 90% på Alliansen i valet, främst på moderaterna och centern. Vi fick också klart för oss att LRF och dess medlemmar har mycket stora förväntningar på regeringen när det gäller bland annat landsbygdspolitik, småföretagar- politik, jordbrukspolitik och miljöpolitik. LRF var mycket nöjda med regeringens politik hittills. Men naturligtvis hade man, i likhet med alla andra intresseorganisationer, också ett antal ytterligare önskemål för framtiden.



2007-03-16 Djurskyddsmyndigheten förlorade även sin sista strid....

Regeringsrätten har nu fastställt kammarrättens dom, och det innebär att Skansenakvariet får behålla sina två krokodiler. Djurskyddsmyndigheten tyckte att krokodilerna hade för liten bassäng, medan veterinärer, experter och domstol ansåg att krokdilerna hade det utmärkt.

Tidigare förlorade Djurskyddsmyndigheten även tvisten om utegångskorna som man tyckte skulle vara inne. Domstolen gav dock djurägarna rätt och tyckte att utegångskorna hade det bättre ute....

Om exakt 106 dagar slipper vi Djurskyddsmyndigheten. Då läggs den ner, saknad av få.

Tidigare inlägg på bloggen om Djurskyddsmyndigheten: 30/1 och 24/2 2007.



2007-02-24 Skansenakvariet riktar hård kritik mot Djurskyddsmyndigheten

Det är många som ogillar Djurskyddsmyndighetens byråkrati. Jag har tidigare berättat hur myndigheten motarbetar ideella organisationer som Djurens Vänner genom oskäliga tillsynsavgifter och krav, hur man vill förhindra utegångskor att vara ute (!), och om myndighetens nya fjantiga regler om hur ofta man skall rasta familjens hund.

Även den kände TV-profilen, Skansen-Akvariets Jonas Wahlström, är mycket kritisk till myndigheten. MUF berättar på sin hemsida att han nyligen skrev att "Djurskyddsmyndigheten består av fundamentalister utan kunskap om djur samt att de är som en politbyrå i gamla Sovjet". Som exempel nämner Wahlström två, mestadels landlevande krokodiler, som djurskydds- myndigheten hellre ville avliva än låta leva. Anledning: De hade 14 kvadratmeter för mycket landyta och 14 kvadratmeter för lite vatten!

Djurskyddsmyndigheten läggs ned 1 juli 1007. Saknad av få. Jordbruksverket och kommunernas djurskyddsinspektörer kommer att hantera Djurskyddet utmärkt utan Djurskyddsmyndigheten.

Tidigare inlägg på bloggen om djurskyddsfrågor: 30 januari 2007.



2007-01-30 Djurskyddsmyndighetens sista (?) regelfrosseri?

Djurskyddsmyndigheten läggs ned den 1 juli 2007. Men in i det sista försöker myndigheten detaljreglera allt som har med djur att göra. Man har nu tagit fram förslag till en mycket detaljerad förordning om hur man skall sköta hundar och katter. Hur ofta familjens hund skall rastas, hur stor hundkojan skall vara, hur ofta en tik skall få paras samt mycket detaljerade exakta mått på rastgårdars storlek. För katter gäller dessutom att om "katter vistas ensamma på balkong som är belägen mer än fem meter över marken måste balkongen vara försedd med nät eller liknande för att förhindra att katten faller ned". Om det bara är 4,5 meter ned till marken är det alltså OK att Kisse faller ned och slår ihjäl sig?

Regler i all ära, men vore det inte bättre att ta hand om uppenbart misshandlade djur och vilda lösspringande katter? Och framförallt - vem skall bevaka att vi följer lagen och verkligen går ut med Vovven hemma var sjätte timma? (Jag kan för övrigt meddela att vår vovve aldrig skulle nöja sig med att vänta så länge......)

Lagar och föreskrifter som ingen kan kontrollera är meningslösa! De som månar om sina djur behöver inga detaljerade föreskrifter från myndigheterna. Och de som inte sköter sina djur kommer ändå inte att bry sig, och inte heller att upptäckas eller straffas för detta. Föreskrifterna krånglar bara till livet för vanligt skötsamt folk, och bör förpassas till papperskorgen!

Djurskyddsmyndigheten har mycket på sitt samvete. Genom sin nitiska tillämpning av lagreglerna försöker man hindra utegångskor från att vara ute (!) och man saboterar Djurens Vänners och liknande organisationers arbete genom att ta ut hutlösa tillsynsavgifter från sådana ideella organisationer. Som tur är förpassas snart även myndigheten till samma papperskorg som föreskrifterna....