Byggande- och bostadsbloggen
Äldre inlägg:
Möte med ledningen för Hyresgästföreningen i Västsverige
2017-11-24
 I dag har jag träffat regionchef Maria Hjelm och regionordförande Lennart Derehag för Hyresgästföreningen i Västsverige för att diskutera bostadspolitik och Hyresgästföreningens verksamhet. Jag tyckte de skulle passa på att få se lite av den positiva utvecklingen i Sätila när det gäller nya bostäder med olika upplåtelseformer, så det blev möte och lunch på restaurang Lygnern.
Jag tror vi har en ganska stor samsyn när det gäller problemen, att det finns stora obalanser på bostadsmarknaden, att det byggs för lite hyresrätter och för mycket dyra bostadsrätter, och att tillgången på enklare och billigare lägenheter är alldeles för liten. Samtidigt är det väldigt olika förutsättningar i Sätila, Kinna och Bollebygd jämfört med centrala Stockholm eller Göteborg.
Vi diskuterade även hyressättning, bostadsstandard, byggkostnader och en massa annat.
Jag berättade lite kort om vad moderaterna vill göra. (Återkommer till det i nästa blogginlägg). Det enda vi väl var helt oeniga om var synen på regeringens byggsubventioner som vi från moderat sida tycker är helt felsatsade pengar. Vi såg såklart även lite olika på hur fri hyressättningen ska vara och hur det kan öka tillgången på bostäder, men man samtidigt vara ärlig och säga att vi redan idag har en betydligt mer flexibel hyressättning än vi haft tidigare, inte minst när det gäller nyproduktion. I övrigt upplever jag mer att det fanns nyansskillnader, men att vi som sagt har en stor samsyn i många frågor.
Ett riktigt bra möte om en av våra viktigaste samhällsfrågor. Vi har alla tre varit med länge och sett bostadskonjunkturer gå upp och ned. Det viktiga är långsiktighet i politiken och tänkandet när det gäller bostäder.
Farligt med "politiska krafttag" när bopriserna redan verkar vika
2017-11-10
Media uppmärksammar att det finns politisk oenighet om det kloka i att införa stärkta amorteringskrav för bolån. Oppositionen i riksdagen är skeptiska till ett skärpt amorteringskrav. För egen del står jag helt och fullt bakom den linje som vår moderate ekonomiskpolitiske talesperson Elisabeth Svantesson uttalade i Dagens Industri häromdagen. En sund amorteringskultur är viktig, men att skärpa amorteringskraven just nu, när marknaden redan verkar kylas av, kan i sig orsaka stora fall i bopriserna.
Skärpta amorteringskrav skulle, tillsammans med det införda bolånetaket, dessutom göra det närmast omöjligt för unga människor att köpa en bostad. Risken finns också att utsatta låntagare drivs att ta blancokrediter mot hög ränta för att finansiera amortering på sina bolån.
Jag har tidigare även kritiserat bolånetaket, och varnat för exakt det som nu händer. Nämligen att bankerna nekar bolån över en viss nivå, men där låntagaren samtidigt på olika sätt ordnar blancolån för betydligt högre ränta för mellanskillnaden. Man lånar alltså lika mycket pengar, men till en högre månadskostnad. Jag kan inte se hur detta dämpar kreditgivningen och motverkar skenande bopriser. Det orsakar bara sämre totalekonomi för låntagaren.
Som tidigare jurist och kredithandläggare på bank ser jag bara en rimlig väg. Nämligen att bankerna gör individuell bedömning av varje kund. Det är banken som ska pröva kreditvärdigheten och fastställa de rimliga villkoren efter kundens sammantagna ekonomi. Med den insyn jag har i bankvärlden är min bild att detta idag fungerar ganska bra. Inte minst tar bankerna sedan många år höjd för betydligt högre räntor än idag när de beräknar låneutrymmet. Politiker och myndigheter bör inte vara alltför klåfingriga och detaljreglera exakt hur mycket man får låna eller exakt hur mycket man ska amortera. Det är helt enkelt inte en politisk fråga. Politiken och ansvariga myndigheter bör ta övergripande beslut, medan detaljerna lämnas till kreditgivarna att tillämpa.
En annan fråga är diskussionerna om minskade ränteavdrag, höjda fastighetsskatter och annat som föreslås för att "kyla av" bostadsmarknaden. Att ta sådana dramatiska beslut just nu, när marknaden verkar kylas av alldeles av sig själv, är ännu farligare. Det kan leda till dramatiska prisfall som leder till både bostadskrasch och problem för bankerna.
Ska man långsiktigt förändra beskattningen på bostadsområdet behövs en bred samlad översyn, där sedan eventuella förändringar sjösätts stegvis på ett sätt som gör att människor vet de långsiktiga förutsättningarna.
Den dolda "fastighetsskatten" som ingen talar om
2017-07-16
Det pågår en debatt bland fastighetsekonomer och nationalekonomer om att det var fel att sänka fastighetsskatten och göra den kommunal. Jag tycker tvärtom att det var ett mycket bra reform av Alliansen. Som jurist och rådgivare på bank har jag sett baksidan av den gamla fastighetsskatten och dit ska vi inte tillbaka igen. Fastighetsskatten var omoralisk, saknade legitimitet bland svenska folket och drev i vissa fall människor från sina hem. Att betala en allt högre skatt för att få bo i sitt eget hus uppfattades helt enkelt som stötande.
Nationalekonomernas envisa försök att motivera en fastighetsskatt med att den skulle utgöra något slags "skatt på alternativ avkastning" i form av möjligheten att utnyttja sin fastighet är så krystad att troligen endast nationalekonomer tycker det låter rimligt. Att bo i sin fastighet kostar pengar, det är inte en avkastning. Avkastningen får man om man vid en försäljning gör en vinst, och då beskattas man för den vinsten. Eller om man säljer produkter från sin fastighet och gör en vinst, då beskattas även detta. Ingen skulle föreslå en beskattning av "avkastningen" att kunna sitta i sin dyra skinnsoffa, lyssna på sin dyra ljudanläggning eller bada i sitt dyra spa-bad? Men med samma resonemang skulle man rimligen även förespråka en löpande soffskatt, ljud-skatt eller spa-skatt. Givetvis helt horribelt.
Trots att boende alltså är en kostnad så betalar varje småhusägare idag en kommunal fastighetsskatt (fastighetsavgift) på runt 7.700 kronor per år, en skatt som årligen ökar i takt med inflationen. Det är trots allt en ansenlig summa. Denna skatt motiveras med att kommunen har kostnader kopplade till fastighetsbeståndet. Egentligen är det ett tveksamt resonemang eftersom fastighetsägarna redan med råge betalar för alla dessa kostnader - V/A-taxor, sophämtning, bygglov, gatukostnader och givetvis den vanliga kommunalskatten. Egentligen är fastighetsskatten helt enkelt en godtyckligt uttagen skatt för att stärka statens finanser (att den går till kommunerna räknas av från kommunernas statsbidrag). Men den nya kommunala fastighetsavgiften som Alliansen införde när den statliga fastighetsskatten avskaffades är i vart fall mer rimlig än sin föregångare.
Det finns också dolda "fastighetsskatter" som det talas väldigt lite om. En av dem är den höga bygglovskostnad som de flesta kommuner tar ut, en kostnad som ligger väldigt långt över ett rimligt timpris för utfört arbete. Det är helt enkelt en dold extra fastighetsskatt för nya hus som finansierar andra delar av den kommunala verksamheten. Statens lantmäterikostnader vid avstyckning av mark är en annan dold fastighetsskatt som genererar stora vinster för staten.
Men den allra värsta dolda fastighetsskatten är stämpelskatten vid köp av fastighet och kostnaden för uttag av pantbrev vid belåning. Jag tror få som inte just köpt hus vet hur enorma dessa kostnader faktiskt är.
Låt mig ta ett exempel. Vi utgår från ett köp av en fastighet för 5 miljoner, inte alls en orimlig summa i dag i våra storstadsområden. Stämpelskatten är 1,5% på denna summa för att få lagfart, vilket blir 75.000 kronor. Om man sedan lånar 4 miljoner och behöver nya pantbrev i fastigheten som säkerhet tillkommer 2% i pantbrevskostnad, dvs 80.000 kronor till. Staten får alltså vid denna affär in 155.000 kronor i stämpelskatter, rakt in i statskassan. Kostnaderna för ansvarig myndighet lär vara minimala med dagens elektroniska hantering, även om man räknar in manuella granskningar av handlingar, hantering av eventuella fel mm. Det allra mesta av stämpelskatterna går rakt in i statskassan helt utan motprestation.
För juridiska personer är lagfartskostnaden än mer horribel, hela 4,25%. Det gör att staten på en fastighetsaffär på 25 miljoner (inget orimligt pris för exempelvis en hyresfastighet) tar in över en miljon kronor (!) i lagfartsavgift! På ett enda köp! Vi talar här om en verkligt straffskatt på fastighetsöverlåtelser.
Stämpelskatterna är den stora dolda fastighetsskatten som ofta glöms bort i samhällsdebatten, och utgör i praktiken en ren konfiskation av egendom. Den som förespråkar en höjd fastighetsskatt borde i så fall samtidigt förespråka en rejäl sänkning av stämpelskatterna som idag är fullständigt oskäliga. Skatter som helt saknar koppling till vare sig inkomst eller bärkraft har mycket svag moralisk legitimitet. Själv har jag flera gånger genom åren lyft frågan i riksdagsmotioner, den senaste var denna. Kunskapen om de dolda fastighetsskatterna måste öka, både bland politiker och allmänhet.
Skenande byggpriser eldas under av byggsubventioner
2017-07-16
Nyligen kom uppgifter från SCB om att byggkostnaderna på årsbasis ökat med 2,7%, alltså långt mer än inflationen. Den senaste uppmätta månaden var ökningen ännu större, hela 0,5% mellan april och maj. Stigande byggkostnader bidrar till att driva upp priserna på hela fastighetsbeståndet.
Det byggs idag mer än på väldigt många år. Många av dessa byggen började planeras redan under Alliansens sista år, ofta är planeringstiden för stora byggprojekt 4-5 år, och nu byggs det i en rasande fart. De mycket låga räntorna är en viktig orsak, den växande bostadsbristen i många områden en annan.
Det omfattande byggandet framhålls oftast som något enbart positivt, men det är också förenat med risker och problem. För det första blir de hus som byggs mycket dyra att bo i eftersom både markkostnader och byggkostnader ökar så snabbt. Det finns också risk att det i en sådan här byggboom byggs med sämre kvalitet och att det byggs bostäder som inte stämmer med vad som efterfrågas. Det byggs exempelvis alltför lite billiga och enkla bostäder som passar dem med lägre inkomster. Risken är att bostadsbristen kvarstår för studenter och ungdomar som inte har råd att bo i de nya husen, och att efterfrågan bland kapitalstarka grupper inte är tillräckligt stor för att alla dyra bostäder ska gå att sälja.
Faktum är att till och med Aftonbladets ledare oroar sig för att det som byggs inte matchar efterfrågan.
Påståendet att ökat byggande skapar nya jobb stämmer i dagsläget inte heller särskilt bra, inte så som det gjorde för 4-5 år sedan. De byggföretag som bygger idag använder i allt större utsträckning utländsk arbetskraft och underleverantörer. Det gör att antalet nyskapade svenska jobb inte blir så stort längre, eftersom det helt enkelt saknas byggnadsarbetare. Dessutom blir det billigare att anlita utländska företag.
Att byggkostnaderna ökar så snabbt som de gör just nu eldas dessutom under av regeringens byggsubventioner, som handlar om uppemot 6 miljarder per år. Att subventionera bostadsbyggande samtidigt som det råder byggboom är knappast särskilt särskilt genomtänkt.
Om regeringen upplever problem med att vi från Alliansens sida nu vill stoppa en del av regeringens skattehöjningar kan man finansiera bortfallet genom att snarast slopa byggsubventionerna. Summorna är helt jämförbara i storlek, ca 6 miljarder. Det vore bra även för att motverka en ohållbar byggboom.
Vi har sett från flera andra länder att en okontrollerad byggboom så småningom kan leda fram till samhällsekonomiska obalanser. Detta har hänt i såväl Irland som Grekland, Spanien och Portugal i nutid, men det var också något som drabbade Sverige på 1990-talet. Då byggdes det en massa - och sedan rasade fastighetsmarknaden samman. Det finns all anledning att se riskerna, inte minst i dagens extrema lågränteläge, även om man i grunden gläds åt ett ökat byggande. Att omedelbart slopa byggsubventionerna vore en bra början för att motverka överhettning.
En översyn av hela skattesystemet är sannolikt också behövligt, men kanske en mer långsiktig fråga. Att i dagens läge ensidigt slopa eller drastiskt trappa ned ränteavdraget eller höja fastighetsskatterna kan lika gärna utlösa en fastighetskris som förebygga den. Det tycker jag man ska tänka på när vissa debattörer högljutt förespråkar detta. Viktigast idag är att bankerna tar sitt ansvar och ser till att låntagarna har god marginal för stigande räntor i framtiden.
Varför inte samma flexibilitet för alla stora tillfälliga bostadsbehov?
2017-06-07
Häromdagen presenterade regeringen proposition 2016/17:195 med förslag till förenkligar i plan- och bygglagen för att vid behov snabbare kunna få fram boenden till asylsökande. Det huvudsakliga innehållet är enligt sammanfattningen följande:
"I propositionen föreslås att det i plan- och bygglagen förs in ett normgivningsbemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser i lagen. Sådana föreskrifter ska få meddelas för att boenden för asylsökande snabbt ska kunna anordnas. En förutsättning för att regeringen ska få utnyttja bemyndigandet är att tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande. Föreskrifterna ska bl.a. få avse undantag från plan- och bygglagens bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov m.m. och om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Föreskrifterna om undantag ska endast få avse åtgärder för ändring av byggnadsverk eller nybyggnad av enkla byggnadsverk och avse åtgärder som pågår under högst tre år."
Jag har verkligen inget emot att man förenklar regelverk kring byggande. Tvärtom. Men jag vänder mig starkt mot att det bara är när antalet asylsökande blir omfattande som förenklingarna ska tillämpas för att kunna få fram boenden. Jag tycker exempelvis det är precis lika viktigt att förenkla regler för att få fram ungdomsboenden och studentboenden. Men där föreslås inga förenklingar. Jag tycker det är djupt orättvist, och är övertygad om att väldigt många kommer att tycka som jag.
För övrigt anser jag inte att vi under överskådlig framtid kan driva en migrationspolitik som gör att "tillströmningen av asylsökande kan väntas bli särskilt omfattande". Den tiden är rimligen förbi för lång tid framåt.
Alliansen lämnar meningslösa bostadssamtal med regeringen
2016-06-21
Under våren har Alliansen deltagit i blocköverskridande samtal om bostadspolitiken tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet. Vi tror att det är bra med breda uppgörelser på områden som kräver långsiktighet.
Alliansen har prioriterat bostadssamtalen av uppenbara skäl. Under de senaste åren har en långvarig bostadsbrist utvecklats till en akut bostadskris. Bostadsbristen är allvarlig eftersom den begränsar människors frihet och möjligheter att flytta till jobb och utbildning. Dessutom begränsas företagens möjligheter att växa och konkurrera. En god tillgång på bostäder med olika upplåtelseformer är en förutsättning för integration, entreprenörskap och ekonomisk tillväxt.
Sedan regeringen tillträdde har reformarbetet inom bostadspolitiken avstannat. Fokus har flyttat från reformer som främjar byggande och rörlighet, till omfattande byggsubventioner som döms ut av både forskare och byggbranschen. Riksdagen har därför reagerat och fattat nio olika riksdagsbeslut för att uppmana regeringen att påskynda reformer. Därför välkomnade också Alliansen i januari regeringens inbjudan till samtal med målsättningen att snabbt uppnå resultat.
Inom ramen för bostadssamtalen har allianspartierna framfört fler än 30 förslag för att förenkla och snabba på byggandet, öka tillgången till byggklar mark och öka rörligheten i och utnyttjandet av det befintliga bostadsbeståndet, till exempel genom förändrade flyttskatter. Vi anser också att regeringens byggsubventioner bör avskaffas, eftersom de är ineffektiva och snedvrider marknaden. Tyvärr har regeringens egna förslag varit mycket begränsade, oftast enbart i form av mindre kraftfulla varianter av redan kända förslag från Alliansen – i andra fall i rakt motsatt riktning. Regeringen vill dessutom finansiera med höjd fastighetsavgift, trots att det av regeringen själv beskrivits som en förutsättning för samtalen att allt ligger på bordet, utom just fastighetsskatten.
En blocköverskridande överenskommelse måste enligt vår mening vara både bred och djup och ge ett trovärdigt samlat svar på hur vi kan lösa bostadskrisen i Sverige. Efter fyra månaders samtal är tyvärr vår slutsats att regeringens förslag är alldeles för försiktiga för att lägga grunden till en stor bostadspolitisk överenskommelse. Det är också beklagligt att regeringen på flera områden valt att luta sig mot vänsterpartiet och på så sätt försvårat en uppgörelse.
På följande sju områden har regeringen inte varit beredd att genomföra de reformer som krävs:
1. Respektera riksdagens beslut. En grundläggande förutsättning för en överenskommelse är att regeringen respekterar och genomför de beslut som fattats av riksdagen. Trots riksdagsbeslut är regeringen inte beredd att tillgodose vare sig tillkännagivandet om byggvänliga gränsvärden för buller eller främjande av modeller för hyrköp och ägarlägenheter.
2. Korta överklagandeprocessen. Att systematiskt överklaga kommunala beslut enligt plan- och bygglagen är i dag mer regel än undantag och resulterar ofta i stora förseningar. Alliansen anser dels att Länsstyrelsen ska tas bort som första instans för överklaganden, dels att sakägarkretsen – vilka som över huvud taget har rätt att överklaga - måste begränsas till dem som verkligen berörs av ett beslut.
3. Reformera systemet med riksintressen. Under de senaste decennierna har antalet områden som markerats som riksintresse ökat kraftigt. Sveriges Kommuner och Landsting skrev redan 2012 att ”om inte problemen åtgärdas anser SKL att systemet […] bör läggas ner”. Alliansen anser att regeringen eller en expertgrupp samlat ska utpeka riksintressen, inte som nu 12 självständiga myndigheter. Antalet riksintressen som begränsar nybyggnation bör minska, medan bostadsbyggande i sig bör klassas som ett eget riksintresse.
4. Reformera systemet för kommunala naturreservat. Tillväxten av nya kommunala naturreservat har varit i genomsnitt drygt tio per år sedan slutet av 1970-talet. De kommunalt beslutade naturreservaten är i mycket stor utsträckning tätortsnära. Alliansen anser att kommunala naturreservat endast ska inrättas efter ansökan hos regeringen.
5. Reformera strandskyddet i grunden. Strandskyddet bör decentraliseras för att frigöra mer mark till attraktiva boendemiljöer. Kommuner ska kunna ansöka om att upphäva strandskyddet, eller genom omvänt strandskydd aktivt ansöka om strandskydd för skyddsvärda lägen. Sedan 2009 gäller ett differentierat strandskydd som kan utvidgas upp till 300 meter. Alliansen anser att regelverket snarast bör återgå till den maxgräns på 100 meter som gällt fram till 2009.
6. Förenkla för privatbostadsuthyrning. Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden är en viktig möjlighet att få ett mer effektivt utnyttjande av befintligt bestånd. Bostadsrättsinnehavarens ställning måste stärkas så att fler får tillåtelse att hyra ut sin bostad i andra hand.
7. Bättre utformning av flyttskatten. Situationen på bostadsmarknaden kräver också ökad rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor. Alliansen anser att taket för uppskov av reavinstskatt bör tas bort och att det behövs en översyn av ränteuttag på uppskov.
Mot denna bakgrund är vi därför tvingade att tacka nej till fortsatta samtal med regeringen om bostadspolitiken. Det finns enskilda förslag från regeringen som är intressanta och som vi bedömer att vi kommer stödja i riksdagen men Alliansen har varit tydlig med att vi bara ingår i en överenskommelse om det är troligt att den kan utgöra ett samlat svar på hur Sveriges bostadskris ska lösas. Det finns inga tecken på att bostadssamtalen kommer nå sådana resultat och därmed är dessa samtal inte längre meningsfulla. Därför avser vi att under hösten lägga fram en rad alliansgemensamma förslag för behandling i riksdagen. På så sätt tar vi vårt ansvar för en bättre svensk bostadspolitik.
Så vill moderaterna få fram 20.000 nya studentlägenheter
2016-05-14
En majoritet av landets högskolekommuner uppger nu att det finns ett underskott på studentbostäder, enligt Boverket. Unga som får säga nej till en efterlängtad utbildning på universitetet i en ny stad, långa köer, trångboddhet, att tvingas bo kvar hos föräldrarna, ockerhyror och långpendling följer i studentbostadsbristens spår. Sverige ska fungera. Det innebär att studenter enkelt ska kunna få tag i en bostad.
Regeringen saknar handlingskraft för att ta tag i bostadsbristen på riktigt. Moderaterna har drivit regeringen framför sig på en rad områden. Nu behövs höjda ambitioner i bostadspolitiken. Därför riktar vi ett tydligt krav på nästa bostadsminister om att genomföra de reformer som krävs för 20 000 nya studentbostäder i Sverige till 2020.
Förslag för fler studentbostäder:
• Inför ett särskilt förkortat förfarande för plan- och bygglovsprocesserna med tidsgränser, där dessa processer hos kommunen får ta max nio månader, kopplade till ekonomiska sanktioner.
• Lätta ytterligare på reglerna för tekniska egenskapskrav och utformningsregler. Det bör exempelvis gå att bygga mindre lägenheter än i dag och det bör gå att lätta på till exempel krav kring buller för studentbostäder.
• Gör en översyn av marktillgången nära universitet och högskolor i syfte att frigöra mark för byggande.
• Ge tydliga uppdrag till Akademiska Hus i form av volymmål i bostadsbyggandet för att öka deras byggande och ägande av studentbostäder samt öka antalet bostäder som byggs på mark som ägs av Akademiska Hus. Målen ska utgå från att studentbostadsmarknaden ska vara i balans till år 2020.
• Förbättra möjligheten för universiteten att bygga och förvalta studentbostäder i syfte att främja campus med studentbostäder i anslutning till fler lärosäten.
Paneldebatt hos Sweco i Göteborg
2016-03-11
I morse deltog jag i en paneldebatt på konsultföretaget Swecos nybyggda huvudkontor i Göteborg. Före paneldebatten lyssnade vi (bilden nedan) på en intressant föredragning om utvecklingstendenserna i de svenska kommunerna, en fråga som engagerar mig mycket, särskilt nu när jag ansvarar för de kommunekonomiska frågorna i finansutskottet för moderaternas räkning. I paneldiskussionerna deltog, förutom jag själv, Johan Nyhus (S), kommunalråd i Göteborg, och Peder Wahlgren från fastighetsbolaget Wallenstam. Diskussionerna handlade mycket om skillnaderna mellan de svenska kommunerna, hur vi ska hantera migrationsutmaningarna, hur vi får ännu mera fart på byggandet och så blev det förståss en del kring infrastruktur också. Arrangemanget var ett samarbete mellan Arena för Tillväxt och Sweco.
Inte enkelt att utforma bra heltäckande regler om amorteringskrav
2016-03-10
Just nu arbetar finansutskottet med frågan om hur en lag om amorteringskrav för bolån ska se ut. Samtidigt kommer siffror från Bankföreningen och Finansinspektionen att andelen högbelånade hushåll som amorterar har ökat kraftigt från 2011 och framåt. I dag är det 94% av dessa hushåll som amorterar, och amorteringstakten är hyfsad, i genomsnitt 1,4% av skulden per år:
När jag arbetade med krediter på bank på 1980-talet och början av 1990-talet var det en självklarhet att man amorterade, även om man kunde få fem år amorteringsfritt i början. Men efterhand upphörde detta sunda synsätt, och amorteringsfria lån blev närmast standard. Nu verkar amorteringskulturen ha återkommit, kanske är det hotet om lagstiftning som skapat en självsanering?
I grunden är jag mycket tveksam till att detaljreglera amorteringskrav i lag. Jag tycker det är varje kreditgivares ansvar att göra individuella bedömningar av varje låntagares amorteringsbehov. Det enda skälet för en lagstiftning är den normbildande effekten och möjligen att det skapar konkurrensneutralitet mellan kreditgivarna. Därför kommer moderaterna att stödja en lag om amorteringskrav. Samtidigt är det inte svårt att se problem med en generell tvingande lagstiftning och jag tror det blir väldigt svårt att utforma ett bra heltäckande regelverk som beaktar alla tänkbara kreditsituationer. Finansutskottets uppgift nu är att försöka förutse i vart fall de viktigare problemen som kan uppstå och försöka utforma lagstiftningen efter det.
Det går tydligen att ändra krångliga byggkrav om bara viljan finns
2016-03-10
För ett par veckor sedan kom denna nyhet, här kort och tydligt beskriven av Ekot.
Det är en nyhet som väcker frågor.
Boverket släpper alltså på ett antal krav som ska underlätta snabbt byggande av nya asylboenden. Samtidigt säger man tydligt att säkerheten för de boende inte påverkas. Man kan ju då fundera över varför kraven överhuvudtaget finns? Och varför ska kraven börja gälla igen om någon annan än asylsökande ska bo i bostäderna? Det är ytterst ologiskt.
Man kan också fundera över varför just en akut brist på asylboenden gör att regeringen snabbt ger Boverket i uppdrag att förenkla kraven, samtidigt som man inte agerat alls för att förenkla byggandet av bostäder för studenter eller ungdomar - ett område där det också råder stor brist på många håll i landet?
Man kan också fråga sig varför överdrivna energi- och miljökrav, samt krav på hissar inte anses behövas för asylboenden, men däremot för alla andra typer av boenden? Varför ska exempelvis en privat hyresvärd som erbjuder studentbostäder för ungdomar under 2-3 år missgynnas jämfört med den som erbjuder anläggningsboenden för asylsökande under motsvarande tidsperiod? Och varför ska studenter och ungdomar som efterfrågan en enkel billig bostad tvingas betala för en massa överdrivna krav som gör bostaden dyrare?
Det finns mycket som väcker frågor. Särbehandling av vissa grupper är i grunden naturligtvis stötande. Men jag väljer ändå att se det positiva. Det bevisar ju nämligen att det faktiskt går att sänka byggkraven för att snabba på byggnationen och göra bostäderna billigare. Och tydligen utan att försämra säkerheten i bostäderna. Jag utgår från att detta uppmärksammas i de pågående bostadssamtalen. Det är dags att skrota överdrivna byggregler för alla typer av bostäder. Då kommer det naturligtvis också att byggas mer.
Klarar vi att lösa bostadsbristen?
2016-02-23
Det är ingen tvekan om att det är akut brist på bostäder, inte minst för dem som inte har resurser att köpa en bostad utan bara vill hyra. Boverket säger idag att man inte kan bygga ifatt bostadsbristen. Och så är det givetvis, i vart fall på kort sikt. Redan i närtid behöver hundratusentals nyanlända bostad för att kunna lämna sina platser på asylboenden, och utöver detta behöver massor av ungdomar få sin första bostad. Bostadskrisen har blivit extremt akut.
Boverket anser att det behövs 700.000 nya bostäder ("lägenheter") de närmaste tio åren. Frågan är om det är realistiskt? För att nå dit vill man bland annat införa marknadshyror och slopa reavinstskatten. Kanske inte helt politiskt realistiskt.
Men det byggs faktiskt ganska mycket. Under åren 1995-2001 byggdes bara ca 10-15.000 bostäder per år. Därefter har antalet sakta ökat. Och under Alliansens första regeringsår byggdes 32.000-33.000 bostäder per år. Efter finanskrisen mattades byggandet av till ca 20.000 per år 2010-2011, för att sedan öka igen. 2014 byggdes 36.100 och förra året 45.250 "lägenheter" (inklusive småhus), den högsta siffran sedan 1992. Med rätt politik borde det gå att komma upp till 70.000 per år. Frågan är bara om det kommer att räcka?
Den andra frågan är vad vi gör åt den akuta krisen? Kortsiktigt menar moderaterna bland annat att man bör slopa kravet på detaljplaner, att man måste underlätta för andrahandsuthyrning och att det ska bli lättare att omvandla "temporära" bostadskvarter till permanenta. Vi vill också bland annat luckra upp strandskyddet på landsbygden och lätta på bullerreglerna, och göra en del andra förenklingar som gör det lättare och billigare att bygga. Om detta räcker är svårt att säga.
Bostadspriser och hushållens skuldsättning
2016-02-23
En annan viktig fråga vid Finansutskottets utfrågning av Riksbanken idag var de stigande bostadspriserna och utvecklingen av hushållens skulder. I denna fråga är Riksbanken mycket bekymrad (trots att de själva i hög grad är medskyldiga eftersom de sänkt räntorna så kraftigt vilket gjort det billigare att låna). Andra bedömare är mer balanserade i sina analyser, och jag lutar nog personligen mer åt den linjen.
Vist har bostadspriserna stuckit iväg det senaste året efter att tidigare ganska väl ha följt utvecklingen av hushållens disponibla inkomst. Och visst har skuldökningen tagit fart igen efter att ha lugnat ned sig de senaste två-tre åren. Men som jag tidigare nämnt finns det flera förklaringar till detta som sammantaget kanske gör utvecklingen något mindre oroande.
För det första beror mycket på att fler hushåll idag äger sina bostäder i stället för att hyra. Det betyder att såväl ägandet som skulderna flyttats över från fastighetsbolag till enskilda hushåll. Totalt har inte skuldökningen kopplat till bostadssektorn ökat lika dramatiskt som om man bara ser på hushållens andel av skulderna.
För det andra sker en stor demografisk förändring. Pensionärer säljer sina lågbelånade fastigheter och flyttar till mindre bostäder, och fastigheterna köps av unga familjer som tar stora lån samtidigt som säljarna får stora likvida tillgångar. Med andra ord en förmögenhetsöverföring mellan generationer.
För det tredje tillämpar bankerna idag regelmässigt amortering på bostadskrediter och man tar också höjd för att ränteläget kan bli betydligt högre. Bankernas utlåningskultur har helt klart stramats upp.
Politiskt är vissa åtgärder på väg, exempelvis skärpta amorteringskrav (även om bankerna redan kräver amortering i allt större utsträckning). Tidigare har ett bolånetak införts. Det finns också andra förslag bland ekonomer och politiker såsom nedtrappning eller avskaffande av av ränteavdragen, höjd fastighetsskatt, sänkt reavinstbeskattning, skuldkvotstak med mera. Gemensamt för alla dessa förslag är att man måste tänka efter noga vad man gör. Hushållen har baserat sin situation på dagens regler och om man gör alltför dramatiska förändringar kan det snarare skapa problem i stället för att lösa dem. Dessutom varierar utvecklingen stort över landet. Det är långtifrån överallt som vi ser skenande bostadspriser. Åtgärder och lagstiftning kan inte bara ha Storstockholm som utgångspunkt.
Den enda lösningen på sikt är att det byggs mer. Så länge efterfrågan på bostäder är större än tillgången lär priserna fortsätta att öka, alldeles oavsett politiska åtgärder.
Djup spricka mellan S och MP om ränteavdrag och reavinstskatt
2016-02-15
Vem företräder regeringen linje när det gäller reavinstskatter och ränteavdrag? Är det bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) eller finansminister Magdalena Andersson (S)? Frågan blev högaktuell idag när finansminister tog bostadsministern i örat offentligt. Bakgrunden är att i lördags gästade bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) Ekots lördagsintervju. Där berättade han att han vill fasa ut ränteavdragen. Som kompensation vill han se att reavinstskatten sänks. Han påstod också att Finansdepartementet arbetar med att ta fram ett förslag. Men idag slår finansministern tillbaka. Magdalena Andersson (S) hävdar att det rör sig om Kaplans "personliga åsikter". Regeringen har inte lagt fram några förslag om att ändra ränteavdragen, enligt henne.
Regeringen fattar alla beslut kollektivt. Det väcker den intressanta frågan om en ansvarig minister verkligen kan torgföra "personliga åsikter" offentligt i en rykande aktuell politisk fråga, stick i stäv med regeringens officiella hållning? Och dessutom uppenbart göra detta utan att ens samråda med formellt ansvarig minister? Om Kaplan dessutom talade osanning om vad finansdepartementet räknar på och inte är det förståss ännu värre.
Och själva sakfrågan då? Jag står fast vid att ett avskaffat ränteavdrag skulle riskera att utlösa en fastighetskris, särskilt om det skulle sammanfalla med att räntorna vänder uppåt från dagens extremt låga nivåer. Om det dessutom kombineras med sänkt eller slopad reavinstbeskattning vore det extremt orättvist. Det skulle nämligen slå hårt mot alla dem som nyligen köpt bostad och beräknat sitt eget maximala låneutrymme efter dagens regler för ränteavdrag. Ofta talar vi om unga familjer som köpt hus eller bostadsrätt i storstadsområdena. Beskedet att eventuell reavinst i framtiden skulle beskattas lindrigare är nog en klen tröst för dem. De stora vinnarna skulle bli dagens nyblivna pensionärer som tack vare hög inflation och extremt fördelaktiga ränteavdrag på 1970-80-talet sett sina bostadsvärden rusa i höjden. Förutom att de alltså varit de stora vinnarna på tidigare skatteregler skulle de nu alltså också slippa reavinstskatten när de säljer sin bostad. Mehmet Kaplans förslag skulle medföra en gigantisk förmögenhetsöverföring från dagens unga familjer till dagens allra mest välbeställda och förmögna pensionärer i högt värderade, ofta lågt belånade, bostäder. Jag tvivlar på att det skulle vara politiskt möjligt.
För egen del upprepar jag mitt eget förslag om en årlig omräkning av taket för maximalt ränteavdrag, efter statslåneräntan varje år. Dessutom vill jag överväga fler steg i avdragstrappan. Mitt förslag skulle motverka alltför extrem belåning och uppdrivna fastighetsvärden, men inte påverka låntagare med mer normala bolån. Jag berättade utförligt om mitt förslag senast den 28 augusti förra året.
Moderaternas krav inför bostadssamtalen med regeringen
2016-01-31
Trots att byggandet ökat ordentligt de senaste 2-3 åren räcker inte produktionen av bostäder för att täcka behoven. En långvarig bostadsbrist har utvecklats till en akut bostadskris. Sverige behöver en effektiv reformagenda för fler bostäder och bostadspolitiken måste på två viktiga punkter läggas om. Det krävs reformer som förenklar de regler som förhindrar att det byggs nytt och det behövs åtgärder som leder till bättre användning av det nuvarande bostadsbeståndet. Moderaterna är därför - tillsammans med de andra partierna från Alliansen – beredda att diskutera bostadsfrågorna med regeringen i de bostadssamtal som börjar i morgon, måndag. Tre frågor är dock avgörande för att sådana samtal ska kunna ge resultat:
1. Välskötta offentliga finanser är helt centralt - skrota bostadssubventionerna!
Vi ser nu hur budgetunderskotten ökar snabbt. De förväntade underskotten mellan 2015 och 2018 har ökat med 93 miljarder kronor sedan regeringen tillträdde, enligt Riksdagens utredningstjänst. Det är en ökning med 245 procent. Det finns därför mycket litet utrymme för ineffektiva satsningar som ökar de offentliga utgifterna. Regeringens bostadssubventioner försämrar de offentliga finanserna och döms ut av såväl experter som byggföretag. Effekten på antalet nya bostäder kommer – i bästa fall – att vara begränsad. Regeringen bör därför avveckla dessa subventioner till förmån för reformer som kan göra verklig skillnad.
2. Enklare byggregler och ökad rörlighet
Alltför många och för betungande byggregler är en viktig orsak till att det byggs för lite i Sverige. Det handlar om exakt hur bostäder ska vara utformade och vilka tekniska krav de ska uppfylla. Dessa regler måste nu förenklas för att bostadsbyggandet ska kunna öka. Regelförenklingar bör bland annat omfatta det som kallas ”utformningskraven”. Till exempel bör det vara möjligt att dela ett kök mellan flera lägenheter, även om de inte är studentlägenheter.
Det är dock inte bara byggregler som försvårar för människor att få sin första bostad. Ofta tar det alldeles för lång tid innan bostäder kan börja byggas. Det måste gå snabbare att sätta spaden i marken. På sikt bör detaljplanekravet avskaffas och översiktsplanerna stärkas och kommuner bör redan nu oftare få avgöra när detaljplaner behövs, och planernas krav bör kontinuerligt ses över. Byggherrar bör själva tillåtas att arbeta fram planförslag och kommunerna få mindre möjlighet att avslå planförslag som inte strider mot översiktsplanen. I Norge, där både kommun och byggherre kan ta initiativ till nya byggprojekt har detta visat sig fungera väl.
Därtill bör kretsen som kan överklaga byggnation begränsas och överklagandeprocessen förkortas. Till exempel bör Länsstyrelsen slopas som instans för samtliga byggärenden. Strandskyddet bör också ändras i syfte att göra det enklare att bygga och bo nära vatten. Behovet av fler bostäder bör även vara en central prioritering vid utformningen av reglerna för riksintressen.
För att öka utbudet av bostäder bör bostadsrättsinnehavare ges friare rätt att hyra ut i andra hand och en samlad översyn av den nuvarande hyresregleringens konsekvenser bör genomföras. Det finns också anledning att se över hur ”flyttskatten” kan förändras för att undvika inlåsning.
3. Värna vanliga hushålls ekonomi
Att köpa en bostad är ofta livets största affär och i många fall den enda möjliga vägen in på bostadsmarknaden. Det är därför avgörande att samtalen om bostadspolitiken inte leder till försämrad ekonomi för de svenska hushållen och att hushållens planeringsförutsättningar inte plötsligt förändras. Att försämra ränteavdragen eller återinföra fastighetsskatten kan ge stora negativa effekter för många familjer som redan i dag har små marginaler. Tre fjärdedelar av alla hushåll i Sverige har ränteavdrag i dag och skulle påverkas av försämringar, av dem skulle 65.000 hushåll med mycket små inkomster drabbas extra hårt.
Frukostseminarium om oskäliga kommunala gatukostnadsavgifter
2016-01-20
I dag deltog jag på ett frukostseminarium arrangerat av Centrum för Rättvisa. Ämnet var en uppföljning av frågan om kommunernas oskäliga uttag av gatukostnadsavgifter från enskilda invånare. Ovan ett exempel från Centrum för Rättvisas årsredovisning, där ett äldre par tvingades betala över 300.000 kronor till Partille kommun för vägar de varken behöver eller vill ha. Centrum för Rättvisa driver även flera liknande ärenden juridisk åt drabbade fastighetsägare.
Jag har ju engagerat mig under lång tid i denna fråga och även motionerat i riksdagen om en förändring. Nu börjar även domstolarna ifrågasätta om det är förenligt med EU:s skydd för äganderätten att debitera ut extremt höga gatukostnadsavgifter från befintliga fastighetsägare på det sätt som flera svenska kommuner gör. Ny lagstiftning är också på gång, men det lagförslaget har, som jag tidigare beskrivit på bloggen, stora brister och har också fått hård kritik från lagrådet.
Fortsättning följer - jag bevakar frågan noga och har kontakt med mina partivänner i Civilutskottet som hanterar frågan. Dagens system är inte rättssäkert för enskilda människor, utan bygger på kommunernas godtycke.
Bankföreningen: Amorteringskulturen i Sverige har stärkts
2015-11-05
Bankföreningen konstaterade i ett pressmeddelande igår att amorteringskulturen stärkts i Sverige vad gäller hushåll med hög belåningsgrad på sina bolån. (Läs hela pressmeddelandet här). Att de flesta högbelånade hushåll numera amorterar på sina bolån är en sund utveckling som bidrar till att minska risken för en "bolånebubbla".
Förre ministern Attefall (KD) tänker som jag kring ränteavdragen
2015-08-28
Jag konstaterar med intresse att förre bostadsministern Stefan Attefall (KD) är inne på samma linje som jag när det gäller förändring av taket för fullt ränteavdrag. Visserligen får han mothugg från det egna partiet, men det öppnar ändå upp för en fortsatt intressant diskussion om hur man kan se över ränteavdragen på ett förnuftigt sätt utan att det slår mot befintliga låntagare med rimlig belåning.
Min tanke är alltså att införa en årlig justering av det maximala taket för hur mycket man kan låna med fullt ränteavdrag, i stället för att begränsa avdragsrätten i procent. Jag har testat min idé på bankfolk, fastighetsmäklare, skattejurister och ekonomer och ingen har avfärdat min idé, utan tvärtom lovordat den. Så här skrev jag på bloggen den 15 juni i år:
Mitt förslag: Gör årlig omräkning av taket för ränteavdrag
2015-06-15
Många bedömare menar att de svenska hushållens skuldsättning är för hög. Jag har tidigare resonerat kring detta och lutar mer åt den mer nyanserade syn som bland annat Finansinspektionen har. De menar att i Sverige äger allt fler sina bostäder, i stället för att hyra. Det gör att fastighetsbolagen inte lånar lika mycket för att bygga hyresrätter, och att hushållen i stället blir mer skuldsatta för att köpa nyproducerade bostadsrätter. Totalt har inte de samlade skulderna för bostäder ökat så mycket som det ser ut om man bara ser på hushållen. Samtidigt är det givetvis bekymmersamt med extrema prisuppgångar på bostäder, främst i våra storstäder och på universitetsorterna. På vissa ställen är priserna helt orimliga. Frågan är hur man på bästa sätt dämpar denna utveckling?
Det har under ett antal år funnits en osund kultur att man kan låna mycket stora summor utan minsta tanke på att amortera. Nu ser vi hur detta förändrats i rätt riktning de senaste åren. De flesta bolånetagare med hög belåning amorterar idag, bland nya låntagare med höga skulder amorterar i stort sett alla. Kreditgivarna har skärpt sig. Frågan är väl därför om det egentligen behövs nya tvingande regler amorteringskrav? Frågan är också hur ännu hårdare amorteringskrav skulle slå mot samhällsekonomin i övrigt? Mot sparande, investeringar och konsumtion?
Förslagen att höja fastighetsskatten för att dämpa prisutvecklingen ställer jag mig ytterst negativ till. Höjd fastighetsskatt slår exempelvis oerhört orättvist eftersom den saknar koppling till hushållens betalningsförmåga. Det är en extremt orättvis skatt som slår hårdast mot dem med låga inkomster.
Återstår då diskussionen om att minska, trappa ned eller avskaffa ränteavdragen. Försämrade ränteavdrag för alla låntagare kan i sig skapa en kris om det genomförs snabbt. Risken finns att en sådan lagändring sammanfaller med ett stigande ränteläge och då kan de slå extra hårt. Men jag har däremot ett eget förslag som jag tycker vore värt att pröva, och som direkt skulle påverka de mest extrema bostadskrediterna. Det handlar om att årligen anpassa taket för fullt ränteavdrag.
Sedan 1990-talets skattereform gäller lite förenklat full avdragseffekt, 30% skattereduktion, för utgiftsräntor upp till 100.000 kronor. Därutöver reduceras avdraget till 70%, dvs 21% avdragseffekt i stället för 30% (Jag bortser nu från alla övriga överskott eller underskott av kapital som personen kan ha, samt hur det blir om flera låntagare fördelar ränteavdragen mellan sig). Taket på 100.000 infördes när en normal bolåneränta i vart fall låg över 10%, vilket innebar att man då som ensam låntagare kunde låna runt knappt en miljon med full avdragseffekt. Idag ligger bolåneräntorna under 2%. Det innebär att man idag kan låna över 5 miljoner och få fullt avdrag för räntekostnaderna. Man kan fundera över om detta är rimligt och om det var det som var tanken med 1990-talets skattereform?
Mitt förslag är därför att taket för fullt ränteavdrag skulle räknas om inför varje år efter statslåneräntan 1 november året före (som man gör på en del andra områden i skattelagstiftningen). Det skulle innebära att man med dagens ränteläge kanske bara skulle få full avdragseffekt för de första 20-25.000 kronorna. Därutöver skulle ränteavdraget trappas ned till 21%. Jag tycker också man skulle kunna överväga fler trappsteg så att ränteavdrag över en viss nivå reduceras ytterligare. Kanske ännu en nedtrappning till 50% för extrema räntekostnader, dvs en avdragseffekt på 15%? Eller kanske rent av en gräns där räntor över viss nivå inte ger något ränteavdrag alls?
Mitt förslag skulle inte drabba dem med befintliga normala bostadslån, men skulle göra det avsevärt dyrare att med lånade pengar betala fantasisummor för en bostad. (Det är dessutom dessa bostäder som gynnats allra mest av den sänkta fastighetsskatten). Sannolikt skulle mitt förslag dämpa prisutvecklingen, men utan att riskera att hushåll med mer normala bostadslån drabbas. Jag tycker mitt förslag är värt att diskutera.
|
Allt fler amorterar på sina bolån
2015-08-27
Andelen hushåll med nya lån som amorterar har ökat kraftigt på senare år, enligt statistik från Finansinspektionen. 2014 amorterade 68 procent av alla hushåll med nya lån, upp från 42 procent 2011. Det är de högbelånade, med belåningsgrader på över 70 procent, som amorterar i högre utsträckning. Här amorterade 85 procent under fjolåret, enligt FI:s statistik.
Och kurvan fortsätter att peka uppåt, visar siffror som Dagens Industri presenterar idag. När det gäller nyutlåning och belåningsgrader på över 70 procent amorterade 94 procent av alla bolånetagare hos Swedbank i juni, upp från 85 procent hösten 2014 och 92 procent vid årsskiftet. För två år sedan låg andelen på 64 procent.
Och utvecklingen ser likadan ut i övriga storbanker, hos SEB har andelen bolånetagare med belåningsgrader över 70 procent som amorterar ökat till 94 procent, jämfört med 90 procent för ett år sedan. Hos Handelsbanken är det 83% av dessa kunder som amorterar, medan Nordea säger att alla kunder med belåningsgrad över 70% amorterar idag.
Flera av bankerna uppger också att även andelen kunder med belåning under 70% som amorterar har ökat, och flera banker verkar ha skärpt sina interna riktlinjer för amortering så att de ligger lika eller nära det som Finansinspektionen tidigare föreslagit.
Med denna kunskap om dagens läge när det gäller amorteringar känns väl kanske inte frågan om ett tvingande amorteringskrav riktigt lika avgörande som tidigare när det gäller att dämpa prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Men det vore givetvis ändå bra att ha ett regelverk på plats för framtida behov och för att markera något slags standard för branschen.
Mitt förslag: Gör årlig omräkning av taket för ränteavdrag
2015-06-15
Många bedömare menar att de svenska hushållens skuldsättning är för hög. Jag har tidigare resonerat kring detta och lutar mer åt den mer nyanserade syn som bland annat Finansinspektionen har. De menar att i Sverige äger allt fler sina bostäder, i stället för att hyra. Det gör att fastighetsbolagen inte lånar lika mycket för att bygga hyresrätter, och att hushållen i stället blir mer skuldsatta för att köpa nyproducerade bostadsrätter. Totalt har inte de samlade skulderna för bostäder ökat så mycket så det ser ut om man bara ser på hushållen. Samtidigt är det givetvis bekymmersamt med extrema prisuppgångar på bostäder, främst i våra storstäder och på universitetsorterna. På vissa ställen är priserna helt orimliga. Frågan är hur man på bästa sätt dämpar denna utveckling?
Det har under ett antal år funnits en osund kultur att man kan låna mycket stora summor utan minsta tanke på att amortera. Nu ser vi hur detta förändrats i rätt riktning de senaste åren. De flesta bolånetagare med hög belåning amorterar idag, bland nya låntagare med höga skulder amorterar i stort sett alla. Kreditgivarna har skärpt sig. Frågan är väl därför om det egentligen behövs nya tvingande regler amorteringskrav? Frågan är också hur ännu hårdare amorteringskrav skulle slå mot samhällsekonomin i övrigt? Mot sparande, investeringar och konsumtion?
Förslagen att höja fastighetsskatten för att dämpa prisutvecklingen ställer jag mig ytterst negativ till. Höjd fastighetsskatt slår exempelvis oerhört orättvist eftersom den saknar koppling till hushållens betalningsförmåga. Det är en extremt orättvis skatt som slår hårdast mot dem med låga inkomster.
Återstår då diskussionen om att minska, trappa ned eller avskaffa ränteavdragen. Försämrade ränteavdrag för alla låntagare kan i sig skapa en kris om det genomförs snabbt. Risken finns att en sådan lagändring sammanfaller med ett stigande ränteläge och då kan de slå extra hårt. Men jag har däremot ett eget förslag som jag tycker vore värt att pröva, och som direkt skulle påverka de mest extrema bostadskrediterna. Det handlar om att årligen anpassa taket för fullt ränteavdrag.
Sedan 1990-talets skattereformen gäller lite förenklat full avdragseffekt, 30% skattereduktion, för utgiftsräntor upp till 100.000 kronor. Därutöver reduceras avdraget till 70%, dvs 21% afvdragseffekt i stället för 30% (Jag bortser nu från alla övriga överskott eller underskott av kapital som personen kan ha, samt hur det blir om flera låntagare fördelar ränteavdragen mellan sig). Taket på 100.000 infördes när en normal bolåneränta i vart fall låg över 10%, vilket innebar att man då som ensam låntagare kunde låna runt knappt en miljon med full avdragseffekt. Idag ligger bolåneräntorna under 2%. Det innebär att man idag kan låna över 5 miljoner och få fullt avdrag för räntekostnaderna. Man kan fundera över om detta är rimligt och om det var det som var tanken med 1990-talets skattereform?
Mitt förslag är därför att taket för fullt ränteavdrag skulle räknas om inför varje år efter statslåneräntan 1 november året före (som man gör på en del andra områden i skattelagstiftningen). Det skulle innebära att man med dagens ränteläge kanske bara skulle få full avdragseffekt för de första 20-25.000 kronorna. Därutöver skulle ränteavdraget trappas ned till 21%. Jag tycker också man skulle kunna överväga fler trappsteg så att ränteavdrag över en viss nivå reduceras ytterligare. Kanske ännu en nedtrappning till 50% för extrema räntekostnader, dvs en avdragseffekt på 15%? Eller kanske rent av en gräns där räntor över viss nivå inte ger något ränteavdrag alls?
Mitt förslag skulle inte drabba dem med befintliga normala bostadslån, men skulle göra det avsevärt dyrare att med lånade pengar betala fantasisummor för en bostad. (Det är dessutom dessa bostäder som gynnats allra mest av den sänkta fastighetsskatten). Sannolikt skulle mitt förslag dämpa prisutvecklingen, men utan att riskera att hushåll med mer normala bostadslån drabbas. Jag tycker mitt förslag är värt att diskutera.
Moderatledda kommuner bygger flest nya bostäder
2015-06-06
 Tidningen Dagens Samhälle har i senaste numret en granskning av bostadsbyggandet i de svenska kommunerna. Detta med bakgrund i att Socialdemokraternas kongress nyligen beslutade om att 500.000 bostäder ska byggas fram till 2030. För min del är i och för sig den typen av mål ganska meningslösa, man kommer ju aldrig att ställas till svars i närtid om man inte når ett mål som ligger så långt in i framtiden. Man kunde lika gärna utlovat 2 miljoner nya bostäder till 2078, eller 5 miljoner till år 2135. Viktigast är vad man gör idag för att öka byggandet?
Dagens Samhälle visar att 35 av de 50 kommuner som bygger mest i förhållande till sin befolkning var Alliansstyrda när byggplanerna antogs. Bara 15 var S-styrda. Av de 18 kommuner som bygger mest var hela 12 Moderatledda. Bollebygd är en av dessa kommuner, där moderaterna styrde när dagens byggplaner antogs. Bollebygd ligger på en stark 11:e plats av alla 290 kommuner.
Dagens Samhälle konstaterar också att regeringens mål om 250.000 nya bostäder fam till 2020 (något lägre mål än den avgående Alliansregeringen hade) kommer att nås om byggande fortsätter i dagens takt. Faktum är att man då kommer att nå 300.000 nya bostäder fram till 2020. Så det var inte något speciellt farligt mål att sätta upp.
Å andra sidan anser Boverket i en rapport från april i år (skrev om det på bloggen 2/4) att regeringens mål om 250.000 bostäder fram till 2020 inte kommer att räcka till. Inte heller den tidigare Alliansregeringens mål om ännu fler nya bostäder. Befolkningen har under de första prognosåren 2012–2014 ökat mer än vad den ursprungliga beräkningen angav och framför allt förväntas denna utveckling fortsätta framöver. Huvudskälen till den extrema bostadsbristen är främst att befolkningen ökar så kraftigt, vilket till största delen kan förklaras av det mycket omfattande flyktingmottagandet.
Det är dags för både den S-ledda regeringen och de S-styrda kommunerna att öka ambitionerna för bostadsbyggandet. Och då syftar jag inte på skattesubventioner utan på konkreta åtgärder av det slag som Alliansen tidigare presenterat.
I sammanhanget rekommenderar jag läsning av denna ledare i Borås Tidning 22 maj, men ett antal kloka tankar kring hur man kan få ytterligare fart på byggandet av hyresrätter.
Sund kreditgivning viktigare än tvingande amorteringskrav
2015-04-23
Finansinspektionen, FI, backar från förslaget om ett mer eller mindre tvingande amorteringskrav från 1 augusti. FI tycker visserligen att det behövs, men är osäker på om myndigheten har lagligt stöd för att på egen hand införa detta avbetalningstvång på bolån. Osäkerheten uppkom efter kritiska remissyttranden från lagkunniga.
Samtidigt säger Bankföreningen i ett pressmeddelande idag att bankerna i flera år arbetet för att stärka amorteringskulturen, vilket har gett resultat. Den senaste bolåneundersökningen visar att 9 av 10 låntagare med hög belåningsgrad amorterar och att amorteringstakten har ökat de senaste åren. Bankerna kommer enligt Bankföreningen att fortsätta ge låntagare en individuell amorteringsplan och främja en god amorteringskultur.
För mig som jurist, tidigare anställd på bank och med lång erfarenhet av både kreditgivning och av att hjälpa kunder med betalningsproblem, tycker jag Bankföreningens besked är det viktiga. En sund kreditgivning med rimliga amorteringsvillkor utformade efter varje kunds situation är bra mycket bättre än tvingande regler eller lagstiftning. Därför har jag svårt att bli särskilt bekymrad efter Finansinspektionens besked.
En sak är däremot bra - diskussionen om skuldsättning och amortering har varit bra och säkert öppnat ögonen på en del låntagare. Det låga ränteläget ger utmärkta möjligheter för många att amoprtera lite extra, och det har man glädje av den dag räntorna stiger igen.
Svenska hushåll har hög skuldsättning påstås det. Det är på ett sätt sant, men samtidigt har också hushållens förmögenheter ökat kraftigt - både när det gäller bostadsvärden, värdepappersinnehav och banktillgodohavanden. Saken är den att svenskar allt oftare köper sin bostad i stället för att hyra (troligen på grund av den stora bristen på hyresrätter). Det gör att fler lånar för bostadsköp. Då ökar skuldsättningen, men samtidigt finns ett värde i form av bostaden som man äger. Under förutsättning att skulden är rimlig i förhållande till bostadens värde, och att man inte lånat mer än man klarar att betala (även med en betydligt högre räntenivå), så behöver inte skuldsättningen vara något stort problem.
Viktigast är att motverka orimliga prisökningar på bostäder som på sikt kan skapa en fastighetsbubbla. Då är det viktigt att den byggnation som faktiskt satte fart de sista åren med Alliansregeringen åren fortsätter i samma takt och ökar ytterligare för att motverka bostadsbristen. Men då kan inte regeringen säga nej till alla reformer som kan snabba på och underlätta bostadsbyggandet och tro att man löser allt med statliga subventioner. Där borde diskussionen föras i stället för att lägga allt krut på att diskutera ett amorteringskrav som i praktiken redan tillämpas.
Svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigast i EU trots bostadsbrist
2015-04-19
Vi hör ständigt om den akuta bostadsbristen, både när det gäller små lägenheter och studentboenden, vilket bland annat påstås göra att våra ungdomar inte kan flytta hemifrån. I dag kommer samtidigt EU-statistik från Eurostat som visar att svenska ungdomar flyttar hemifrån tidigare än i något annat EU-land. I Sverige är kvinnor i snitt 19,3 år och män 19,9 år - i genomsnitt alltså 19,6 år - när de flyttar hemifrån. Jämfört med 2011 har svenska ungdomar dessutom blivit yngre när de lämnar föräldrahemmet. 2011 var kvinnorna i snitt 20,7 år och männen 21,6 år gamla när de skaffade eget boende.
Något stämmer inte. Är bostadsbristen en myt? Eller är det något fel med EU-statistiken? Om bostadsbristen är ett så stort problem borde ju snarare åldern när man flyttar hemifrån stiga över tid? Vart tar alla ungdomar vägen som lämnar föräldrahemmet tidigast i EU?
Fakta: Då flyttar man hemifrån: (Källa: Eurostat)
Sverige: 19,6 år
Danmark: 21,0 år
Finland: 21,9 år
Nederländerna: 23,5 år
Frankrike: 23,6 år
Tyskland: 23,9 år
Storbritannien: 24,1 år
Estland: 24,3 år
Lettland: 24,5 år
Belgien: 24,9 år
Österrike: 25,4 år
Irland: 25,6 år
Litauen: 25,9 år
Luxemburg: 26,4 år
Tjeckien: 26,7 år
Cypern: 27,8 år
Ungern: 27,8 år
Polen: 28,2 år
Rumänien: 28,5 år
Slovenien: 28,8 år
Spanien: 28,9 år
Portugal: 29,0 år
Bulgarien: 29,1 år
Grekland: 29,3 år
Italien: 29,9 år
Malta: 30,1 år
Slovakien: 30,7 år
Kroatien: 31,9 år
Extrem bostadsbrist - vem ska bygga och var? Och vem ska betala?
2015-04-02
Regeringens mål att 250.000 bostäder ska byggas fram till 2020 kommer inte att räcka till. Inte heller den tidigare Alliansregeringens mål om ännu fler nya bostäder. Enligt en analys från Boverket behövs minst 426.000 bostäder fram till och med 2020, eller 71.000 per år. Men alla prognoser är förenade med osäkerhet. Befolkningen har under de första prognosåren 2012–2014 ökat mer än vad den ursprungliga beräkningen angav och framför allt förväntas denna utveckling fortsätta framöver. Helt klart talar vi enligt Boverket om en byggnadstakt som vi inte har sett sedan miljonprogrammets dagar.
Huvudskälen till den extrema bostadsbristen är främst att befolkningen ökar så kraftigt, vilket till största delen kan förklaras av det mycket omfattande flyktingmottagandet.
Min fråga är var alla dessa rekordmånga nya bostäder ska byggas - vi talar om ungefär ett helt nytt Stockholm fram till 2020. Och vem ska betala? Eftersom man inte får ta ut fulla marknadshyror för nyproducerade lägenheter så måste man antingen bygga endast bostadsrätter, eller bygga hyresrätter med förlust. Vem ska täcka mellanskillnaden? Regeringen talar om nya skattefinansierade bostadssubventioner. Med tanke på behovet av nya bostäder lär det i så fall krävas gigantiska summor. Ärligt talat har jag ingen lust alls att bekosta detta med mina skattemedel.
Stefan Löfvén ljög väljarna rakt i ansiktet om ROT-avdraget
2015-03-25
Före valet var nuvarande statsminister Stefan Löfvén (S) och nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) mycket tydliga i alla valdebatter - ROT-avdraget skulle inte röras om det blev en Socialdemokratiskt ledd regering. Det var ett uttryckligt löfte. I dag, mindre än ett halvår efter valet, ger man beskedet att ROT-avdraget ska försämras. Ett uttryckligt vallöftesbrott och ett tydligt svek mot väljarna.
Dagens besked är ett dubbelfel. Man tar bort en reform som bevisligen gjort svarta jobb vita, och man lägger pengarna på bostadssubventioner, ett system som testats många gånger tidigare och aldrig har fungerat. Subventionerna har historiskt alltid medfört stigande byggkostnader, men knappast mer omfattande byggande.
Alliansen har i riksdagen lagt fram en lång rad konkreta förslag ökat bostadsbyggande. Våra förslag skulle, tillsammans med nuvarande byggtakt, ge förutsättningar för 300 000 nya bostäder, varav 20 000 studentbostäder, redan till 2020. Det är färdiga förslag som regeringen enkelt kan ansluta sig till. Istället väljer de att kraftigt försämra ROT-avdraget som människor runtom i Sverige uppskattar och som lett till tusentals nya arbetstillfällen och minskat svartarbete.
Några exempel på förslag för ökat bostadsbyggande som Alliansen driver i riksdagen:
• Färdigt lagförslag om att begränsa kravet på detaljplan.
• Förordning med höjda riktvärden för trafikbuller som skulle ha beslutats av regeringen redan i vintras och som underlättar byggandet av små lägenheter.
• Färdigt lagförslag om att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen.
• Utred nya åtgärder för att korta processen till byggstart med upp till ett år.
• Inför nya och kortade tidsgränser för kommunernas och länsstyrelsernas handläggning.
• Förändra möjligheterna att överklaga byggbeslut.
• Öka tillgången på byggklar mark genom än mer flexibla bullerregler.
• Utred ytterligare anpassningar av tillgänglighetskrav och pröva andra lättnader i byggregler för studentbostäder.
• Gör en översyn av kulturmiljölagen med inriktning på att underlätta byggandet.
• Gör bostadsbyggande till ett riksintresse.
• Gör strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förenkla byggande och boende.
I grunden finns ett uppenbart problem - det måste löna sig att bygga hyresrätter om någon ska vilja göra det. Om man exempelvis inte får ta ut marknadsmässig hyra för nya hyresrätter kommer det inte heller att byggas några hyresrätter. Enbart subventioner kommer aldrig att lösa problemet.
Ränteavdragen är redan begränsade
2014-10-13
 Många diskuterar hur vi ska kunna motverka en bostadsbubbla med stadigt stigande bostadspriser och skenande bostadslån. Jag som har 20 år som anställd i bankvärlden, bland annat som kreditrådgivare, jurist inom fastighetsrätt och skatter, och som även var med och sanerade krediter och hjälpte kunder att överleva 1990-talets bankkris, tycker desa frågor är mycket intressanta.
Flera åtgärder har redan vidtagits, bland annat skärpta maxtak för belåning, och bankerna aviserar också skräpta amorteringskrav på nya lån. Det kan säkert ha effekt på bostadspriserna och begränsa extrem belåning, men det finns också en baksida med dessa åtgärder.
Inte minst slår det stenhårt mot ungdomars möjlighet att köpa sin första bostad, särskilt i storstadsområdena där en bostad till en familj lätt kan kosta 4-5 miljoner. Att spara ihop en halvmiljon till kontantinsatsen är närmast omöjligt och risken blir naturligtvis att man i stället lockas att ta snabblån eller personlån med mycket sämre villkor för att kunna finansiera kontantinsatsen. Amorteringskrav är också en sund tanke i sig, men om man lånar 4 miljoner och ska betala av dem på säg 40 år innebär det en amortering på drygt 8.000 kronor per månad - utöver räntekostnaderna. Inte många har råd med en sådan boendekostnad. Även här finns risken att man efterhand tvingas ta andra lån för att få råd med amorteringarna.
Många förespråkar också begränsning av ränteavdragen (exempelvis ledaren i Borås Tidning idag). Av denna diskussion kan man tro att det inte finns någon gräns för ränteavdrag idag. Men det gör det. För det första får man bara fullt ränteavdrag (30%) för räntekostnader upp till 100.000 kronor. Därefter får man reducerade avdrag till 21%. Man kan inte heller får större skattereduktion av ränteavdragen än vad man betalar i skatt. Så redan idag finns en kraftfull begränsning av ränteavdragen. Den dag räntorna stiger igen kommer dessa begränsningar att få betydligt större effekt än med dagens låga räntenivåer. Att försämra ränteavdragen skulle riskera att skapa en bostadskris i stället för att förebygga den.
I grunden menar jag att det enda vettiga är att bankerna tar sitt ansvar. Varje låntagare måste bedömas individuellt, efter vad som är rimligt med hänsyn till inkomsten och situationen i övrigt. Den som inte har råd att köpa ett hus ska inte lockas till orimlig skuldsättning för att bankerna vill tjäna pengar. Jag upplever tyvärr att bankerna och andra kreditinstitut blivit allt mer aggressiva när det gäller att försöka tjäna pengar på kreditgivning och det riskerar givetvis att försämra kreditprövningen. Jag tycker det är här bankerna borde börja. Och jag anser att politikerna ska avstå från fyrkantiga regler och lagstiftning.
Sedan bör varje bostadsköpare fundera ett varv till över hur mycket man är beredd att lägga på sitt boende och även räkna med att dagens låga bostadsräntor kan både tre och fyrdubblas på sikt. När jag arbetade med kreditgivning i slutet av 1980-talet låg låneräntorna runt 10-15%. Dagens räntenivåer på några få procentenheter kommer inte att vara för evigt!
Nej, Stefan Löfvén, utredningar bygger inga hus
2014-07-23
"Utredningar bygger inga hus". Det är rubriken på dagens ledare i Göteborgs-Posten. Det man syftar på är att Socialdemokraterna (och resten av oppositionen) i juni avvisade ett antal av Alliansens förenkling av planprocesserna vid byggnation, trots att enklare regler är just vad som behövs för att få fart på bostadsbyggandet.
Regeringen ville bland annat ge kommunerna rätt att i vissa fall bevilja bygglov utan att först upprätta en detaljplan. Förfarandet tillämpas i Tyskland sedan många år och innebär att byggprojekt som inte avviker från omgivningen kan genomföras utan detaljplan. Finns det redan bostäder i ett område går det bra att bygga fler ungefär likadana bostäder utan onödigt byråkratiskt krångel. Planprocessen blir väsentligt snabbare och därmed också billigare. Men i stället för möjligheter ser Socialdemokraterna stora risker med minskad kontroll och säger nej. Man fick med sig V, MP och SD och stoppade förslaget.
Regeringen ville också ge kommunerna utökade möjlighet att skynda på planprocessen genom att låta byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen anta detaljplaner utan ett avgörande i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna varnar för försämrad demokratisk kontroll och säger nej. Även här fick man med sig resten av oppositionen och stoppade regeringens förslag.
Regeringen ser även ett problem som driver upp byggpriserna och därmed hyrorna, nämligen att kommunerna kan föreskriva andra byggnormer än de som gäller enligt Plan- och bygglagen (PBL). Det medför att hus inte kan standardiseras och serieproduceras för montering i flera kommuner. Bland annat SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) har påpekat att de skulle kunna bygga billigare om inte kommunala särkrav förhindrade att hus byggs i långa serier. Regeringen föreslog därför att kommunerna inte ska få kräva andra byggnormer än de som föreskrivs i PBL. Socialdemokraterna sade nej även till detta med motiveringen att ett stopp för kommunala särkrav skulle försvåra och försena ett mer energieffektivt byggande. Men ingenting hindrar att en kommun och ett byggföretag kommer överens om att bygga mer energieffektivt än vad PBL kräver. I denna fråga fick inte (S) majoritet för sin linje, varför regeringens förslag gick igenom.
Socialdemokraternas "lösning" på de två första frågorna är i stället att tillsätta en ny stor parlamentarisk utredning av hela Plan- och bygglagen. Nya lagregler baserade på en sådan utredning är en process på flera år. Under tiden bromsas byggandet. Har Sverige råd med det?
En Alliansregering med egen majoritet kan ta upp de avslagna förslagen igen efter valet och snabba på byggandet av fler bostäder. Ännu en sak för väljarna att fundera över innan man lägger sin röst.
Alliansens reformer för ökat byggande och större utbud av bostäder
2014-06-25
Under Almedalsveckan berättade jag om Alliansens omfattande vallöfte när det gäller bostäder och infrastruktur, det vi kallar "Sverigebygget", samt om moderaternas förslag för byggande av 20.000 nya studentbostäder. Några har frågat vad vi gjort på bostadsområdet under våra hittills åtta år i regeringsställning, och det tänkte jag berätta om nu.
Svensk bostadspolitik var vid maktskiftet 2006 ett eftersatt politikområde präglat av gammal lagstiftning, en illa fungerande marknad och en nybyggnadstakt som låg långt efter jämförbara grannländer.
Alliansen har de senaste åtta åren påbörjat en grundlig helrenovering av svensk bostadspolitik och har kommit en bra bit på vägen. Mycket återstår att göra och tuffa prioriteringar kommer behöva göras under nästa mandatperiod för att ytterligare stärka byggtaken och hantera den stora urbanisering som sätter särskild press på våra storstadsområden.
En utgångspunkt för Moderaternas bostadspolitik är att människor ska kunna flytta till jobb och studier. Detta är en förutsättning för att vår arbetslinje ska kunna fungera fullt ut och i förlängningen för att Sverige ska kunna vara ett konkurrenskraftigt land. Vår bostadspolitik syftar därför till att modernisera regelverket och vi har tagit utgångspunkt i långsiktiga och sunda spelregler och riva de strukturella hindren för bostadsbyggandet.
Vi har bland annat:
• Reformerat reglerna för hyressättning, bygger nu på jämförelser av samtliga hyreslägenheter och allmännyttans normerande roll är avskaffad.
• Skapat nya förutsättningar för kommunala bostadsföretag
• Skärpt lagen om kommunernas bostadsförsörjningansvar. Fler måste dela på ansvaret för bostadsförsörjningen, inte minst i våra storstäder.
• Avskaffat den gamla fastighetsskatten, som inte upplevdes som rättvis och legitim, och infört en lägre fastighetsavgift i stället.
• Avskaffat byggfelsförsäkringen som kostade stora pengar vid nybyggnation av villor, utan att de något skydd.
• Infört ägarlägenheter i nyproduktion.
• Stärkt förutsättningarna för en långsiktigt fungerande marknad – vi har avskaffat kostnadsdrivande och snedvridande investeringsbidrag och räntebidrag.
• Sänkt fastighetsavgiften för flerbostadshus och förlängt tiden som hyresrätter är undantagna från fastighetsavgift
• Utvecklat det s.k. presumtionshyressystemet för att öka incitamenten att bygga hyresrätter.
• Infört en ny plan- och bygglag (2011) och en ny instansordning för överklaganden. Syftet är tydlighet och snabbare processer vilket gör att byggprojekt kan komma igång tidigare.
• Ökat anslagen till domstolarna för att korta överklagandetider.
• Infört en enklare planprocess och gemensamma byggregler för hela landet.
• Infört en samordnad prövning av buller.
• Förenklat regelverket för student- och ungdomsbostäder
• Infört en regell om fler byggnader som kan uppföras utan krav på bygglov, så kallade Attefallshus.
• Tillsatt en utredning om en översyn av riksintressen som ofta lägger en våt filt över bostadsbyggandet.
• Höjt schablonavdraget i flera steg vid privatuthyrning av egen bostad.
• Infört en ny lag om uthyrning av privatbostad och underlättat för bostadsrättshavare att hyra ut i andra hand. Lagen har kraftigt ökat utbudet på andrahandsmarknaden.
En färsk rapport från Boverket visar att bostadsbyggandet under det senaste året har ökat snabbt efter den stora minskningen under 2011 och 2012. Antalet påbörjade bostäder fortsätter att öka. I år påbörjas 37 000 bostäder och nästa år 40 500 bostäder, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Det går åt rätt håll, och med "Sverigebygget" fortsätter vi på den inslagna vägen.
Moderaterna vill öka takten i byggandet av nya studentbostäder
2014-07-03
I dag har studenter som flyttar till de stora studentstäderna alltför ofta svårt att hitta bostad. 25 av landets 43 högskolekommuner uppger att det finns behov av fler studentbostäder. Runt om i landet saknas det ungefär 20 000 studentbostäder. Det behöver göras mer för att öka byggandet. Fler bostäder för unga och studenter ökar tillgången på högutbildad arbetskraft, vilket stärker Sveriges konkurrenskraft och ökar tillväxten.
Moderaterna vill möjliggöra för minst 20 000 nya studentbostäder till 2020. Det innebär närmare 3 000 nya bostäder per år, att jämföra med cirka 1 500 studentbostäder per år de senaste tio åren. Under nästa mandatperiod vill vi att 15 000 nya studentbostäder byggs. För detta krävs ökad tillgång på mark och att det blir billigare och enklare att bygga studentlägenheter.
12.000 nya studentbostäder via Statliga bolaget Akademiska hus. Vi vill att Statliga Akademiska hus (som äger universitetens och högskolornas fastigheter) ska få ett utökat uppdrag. De ska öka byggandet av studentbostäder, antingen genom eget byggande och ägande eller tillsammans med andra. Bolaget bör tillsammans med andra kunna bidra med 12 000 nya studentbostäder fram till 2020.
8.000 nya studentbostäder på statligt ägd mark. Vi vill utse en studentbostadsförhandlare för att möjliggöra att ett stort antal studentbostäder byggs snabbt. Vi vill att minst 8 000 nya studentbostäder byggs till 2020 på mark som förvaltas av statliga myndigheter. Det handlar i första hand om Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) mark i Uppsala och utanför Lund, samt Fortifikationsverkets mark på ett flertal orter i Sverige. Förhandlaren ska samråda med myndigheterna om deras marktillgångar och möjligheten att sälja eller hyra ut mark för bostadsbyggande för unga och studenter på lång eller kort sikt. Dessutom ska förhandlaren samråda med byggföretag som har intresse av att bygga på den aktuella marken. Studentbostadsförhandlaren ska agera på orter med permanent brist på bostäder för unga och studenter, dvs. Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala.
Fortsatta regelförenklingar för studentbostäder. Regeringen genomför just nu en rad regelförenklingar för att möjliggöra fler studentbostäder till rimliga hyror. Det handlar bland annat om förenklingar i byggreglerna för små bostäder, samt möjligheter för att minska ytan för studentlägenheter. Boverkets förenkling av byggreglerna gör det möjligt att minska ytan per studentlägenhet med 11 kvadratmeter, från 27 till 16. Detta innebär att kostnaderna för byggandet av en studentlägenhet bli uppskattningsvis 300 000 kr lägre än en normal studentlägenhet idag vilket kan motsvara en minskning av kostnaden på 25 procent. Regelförenklingarna trädde i kraft 1 juli i år och förbättrar förutsättningarna att bygga nya studentbostäder och möjliggör lägre hyror. Moderaterna vill nu gå vidare och titta på ytterligare regelförenklingar för att möjliggöra byggandet av fler och billigare studentlägenheter framöver.
Alliansen presenterar Sverigebygget
2014-07-02
Alliansen presenterar i dag Sverigebygget: historiska och långsiktiga investeringar i jobb, bostäder, kollektivtrafik, järnvägar och vägar. Vi vill bygga nya stambanor för höghastighetståg, påbörja förhandlingar om kollektivtrafik och annan infrastruktur, ha ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark samt pröva förutsättningarna för att bygga ut järnvägen i norra Sverige. Satsningarna möjliggör för att bygga minst 100 000 nya bostäder (utöver de 78.000 som redan planeras i Storstockholm). Våra framtidsinvesteringar sträcker sig ända fram till 2035 och bidrar till att nå vårt mål om över fem miljoner ska jobba år 2020.
Satsningarna i Sverigebygget omfattar bland annat:
* Bättre förutsättningar att jobba, bygga och bo i hela Sverige genom bland annat enklare regler för att korta planprocessen och öka tillgången på byggklar mark
* Stambanor för höghastighetståg som binder ihop Stockholm med Göteborg och Malmö samt regionerna däremellan
* Initiativ till samtal med Danmark om ytterligare en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark
* Förhandlingar om fler bostäder och satsningar på infrastruktur och kollektivtrafik i Stockholm, Göteborg och i Skåne, som bland annat innebär att förutsättningarna prövas för en finansieringslösning av ytterligare utbyggd tunnelbana i Stockholm samt av en östlig förbindelse som knyter samman trafikledsringen runt Stockholm
* Prövning av förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige med ett betydande inslag av medfinansiering från näringsliv, kommuner och regioner
Uppskattningsvis innebär Sverigebygget:
* 100 000 nya bostäder
* Offentliga och privata investeringar på över 400 miljarder kronor fram till 2035, varav 140 miljarder kronor på stambanorna, 70 miljarder kronor på infrastruktur och kollektivtrafik i storstäder och 200 miljarder kronor på bostäder
Samtidigt uppskattas ca 13 000 nya byggnadsjobb tillkomma per år fram till 2035.
Attefallshuset en värdig uppföljare till Friggeboden
2014-06-05
Friggeboden, uppkallad efter Birgit Friggebo (FP), bostadsminister i en tidigare borgerlig regering, var en frihetsreform för svenska småhusägare. I går tog riksdagen beslut om "Attefallshuset", uppkallat efter bostadsminister Stefan Attefall (KD). Denna reform är en värdig fortsättning på den väg Birgit Friggebo inledde.
Attefallshuset innebär att man kan få bygga upp till 25 kvadratmeter stora byggnader utan krav på bygglov. Man får bygga både på tomter till permanentbostäder och sommarstugor. Om man redan har en friggebod får man dessutom lov att bygga ett Attefallshus, och det finns inget krav på standard i huset, tex att det ska finnas vatten, el eller avlopp indraget, det bestämmer man själv. Hur reglerna ser ut i övrigt beskrivs utmärkt på Villaägarnas hemsida.
Riksdagen tog dessutom fler beslut igår för att förenkla byggreglerna. En- och tvåbostadshus kan nu byggas till 15 kvadratmeter utan bygglov, och man kan även bygga högst två takkupor utan bygglov. Dessutom får man inreda enbostadshus med ytterligare en bostad utan bygglov.
Ett antal reformer som förenklar människors vardag och som kan ge ytterligare ett litet bidrag till att minska bostadsbristen. Att S, V och MP hade ett antal invändningar mot dessa förenklingar var inte förvånande. Dessa partier står helt enkelt för mer byråkrati och krångliga regler. Det är ingen slump att både Friggeboden och Attefallshuset kommit till under borgerliga regeringar.
Vem ska bekosta nya lägenheter och upprustning av förorterna?
2014-05-30
TV4:s Nyheterna har, i samarbete med kreditupplysningsföretaget UC, granskat de kommunala bostadsbolagen och konstaterar att dessa gör miljardvinster:
En mycket viktig granskning som kanske äntligen kan leda samhällsdebatten i rätt riktning? Vi har nämligen samtidigt två stora samhällsproblem - stora behov av nyproduktion av lägenheter och stort behov av upprustning av en del av miljonprogrammens bostadsområden.
Delar av den politiska oppositionen menar att staten ska bekosta nya lägenheter genom stattliga subventioner, och att staten ska skjuta till pengar till upprustning av lägenheterna i miljonprogrammen. Jag menar att detta är helt orimligt. De kommunala bostadsbolagen har råd att bygga lägenheter om de bara vill. Och de stora vinsterna man gjort genom åren på att hyra ut lägenheter i sina fastigheter i förorterna ska givetvis användas för att rusta upp samma fastigheter. Detta gäller naturligtvis även privata fastighetsägare. De hyror man får in ska givetvis användas för upprustning av lägenheterna när detta behövs. Kostnaden för löpande underhåll och upprustning har redan betalats i förskott på hyran av hyresgästerna. Det är inget som ska lastas över på oss skattebetalare.
Jag underhåller mitt eget hus med mina egna skattade pengar, med undantag för de eventuella ROT-avdrag jag kan få på halva arbetskostnaden för köpta tjänster. Ett kommunalt bostadsbolag eller en privat fastighetsägare bekostar underhåll med oskattade pengar och får dra av 100% av alla kostnader man har för upprustning och underhåll innan man betalar skatt. Det är betydligt generösare än det rot-avdrag privatpersoner har rätt till.
Det är dags att en gång för alla släppa tankarna på nya statliga subventioner till nyproduktion och underhåll av hyresfastigheter. De kommunala bostadsbolagen har råd att både bygga nytt och underhålla befintliga fastigheter om bara viljan finns!
Fullständig seger - byggfelsförsäkringen gick i graven idag
2013-04-10
 Ända sedan jag skrev min första riksdagsmotion i frågan 2009 har jag på alla sätt försökt få byggfelsförsäkringen avskaffad, alltså den försäkring som Socialdemokraterna införde 2005, och som tvingat på alla som bygger hus, oavsett om man vill ha den eller inte. En försäkring som dessutom enligt medias granskning i stort sett aldrig ger någon ersättning när ett byggfel väl uppmärk- sammas, men som genererat över 2 miljarder i vinster för försäkringsbolagen.
För att få kravet på byggfelsförsäkring avskaffat har jag motionerat i riksdagen både 2009 och 2010, skrivit debattartiklar, deltagit i seminarier samt argumenterat hos två ministrar och politiker i ansvarigt utskott. Många blogginlägg har det också blivit. En delframgång fick jag för några år sedan när kravet slopades för självbyggare, dvs en privatperson som bygger ett eget hus. Regeringen tillsatte också en utredning för att se över byggfelsförsäkringen.
Utredningen föreslog dock förvånande nog förra året att försäkringen skulle utvidgas! Så här kommenterade jag detta på bloggen 15 maj förra året:
I dag presenterades den utreredning som på regeringens uppdrag skulle ta fram ett förslag till hur byggfelsförsäkringen skulle kunna avskaffas samtidigt som konsumentskyddet vid småhusbyggnation skulle stärkas. Döm om min förvåning när jag fick höra nyheten att utredaren i stället vi utöka försäkringen och göra den flera gånger dyrare än idag för alla som köper ett nyproducerat småhus.
Jag hoppas att regeringen och bostadsminister Stefan Attefall kastar den undermåliga utredningen i papperskorgen och i stället löser frågan om konsumentskydd för den som köper ett nybyggt hus på ett bättre sätt.
Jag upprepar det jag skrivit tidigare på bloggen - givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Detta har jag tidigare berört i samband med problemen med enstegstätade fasader. Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.
Den 16 januari berättade jag på bloggen att bostadsminister Stefan Attefall (KD) just hade meddelat att han struntade i utredningens märkliga förslag och i stället ville skrota hela försäkringen. Och idag tog riksdagen beslut om detta. (Bilden är med endra ord inte riktigt sann eftersom det inte blev någon votering. Men hade det blivit någon hade jag givetvis röstat ja till ett avskaffande.) Kravet på byggfelsförsäkring skrotas redan den 1 juni i år. I stället införs en ny lag om färdigställandeskydd, som innebär att den som innebär att näringsidkare som bygger ett småhus till en konsument måste ha en försäkring eller bankgaranti som garanterar att ett nybygge färdigställs. En rimlig ordning.
Nu blir det uppskattningsvis 10.000 kronor billigare att bygga ett småhus, 100.000 kronor billigare att bygga ett mindre hyreshus och för större hyreshus handlar det om betydande belopp. Ännu ett steg för att underlätta bostadsbyggandet, och samtidigt en insats för att minska byråkrati och krångel.
Och en skön seger för mig och andra politiker och organisationer som kämpat i flera år för ett avskaffande!
Mänsklig rättighet att få bostad i centrala Stockholm?
2013-04-07
Tidningarna och nyhetssändningarna i TV svämmas över av rapporter om skenande bopriser och hög belåning. En trerumslägenhet i ett nybyggt hus i Göteborg kostar idag runt 3 miljoner. Med en månadsavgift på 4.500 kronor i genomsnitt blir den totala månadskostnaden drygt 11.000 kronor. Och detta efter att man betalt en kontantinsats på 450.000 kronor. Allt enligt ett exempel i Göteborgs-Posten idag.
Kreditupplysningsföretaget UC har tagit fram siffror som visar att skuldrna ökar snabbt i storstäderna. Om räntorna stiger snabbt eller om man inför amorteringskrav på bolån eller försämrar ränteavdragen - eller höjer fastighetsskatten kraftigt - kommer många hushåll att få det besvärligt att få ekonomin att gå ihop.
Orsaken till den ökande skuldsättningen är givetvis i grunden tillgång och efterfrågan. Alltför många vill bo centralt i våra storstäder, och det driver upp priserna till extrema nivåer. Men att betala 5-6 miljoner för ett minimalt radhus med renoveringsbehov är inte heller något ovanligt i förorterna i Storstockholm.
Den politiska oppositionen skriker efter statliga subventioner för att hålla nere byggkostnaderna. För egen del ifrågasätter jag varför skattebetalarna i resten av Sverige skulle subventionera boendet i centrala Stockholm eller Göteborg? Det kan väl ändå inte anses vara en mänsklig rättighet att kunna kräva en bostad centralt i våra största städer, och att få boendekostnaden subventionerad av alla andra svenskar?
Efter fem års kamp - äntligen avskaffas byggfelsförsäkringen!
2014-01-16
I dag är jag glad! Ända sedan jag skrev min första riksdagsmotion i frågan 2009 har jag på alla sätt försökt få byggfelsförsäkringen avskaffad, alltså den försäkring som Socialdemokraterna införde 2005, och som tvingat på alla som bygger hus, oavsett om man vill ha den eller inte. En försäkring som dessutom enligt medias granskning i stort sett aldrig ger någon ersättning när ett byggfel väl uppmärksammas, men som genererat över 2 miljarder i vinster för försäkringsbolagen.
För att få kravet på byggfelsförsäkring avskaffat har jag motionerat i riksdagen både 2009 och 2010, skrivit debattartiklar, deltagit i seminarier samt argumenterat hos två ministrar och politiker i ansvarigt utskott. Många blogginlägg har det också blivit. Alla mina blogginlägg som rör byggfelsförsäkringen och andra bostadsfrågor finns samlade här.
En delframgång fick jag för några år sedan när kravet slopades för självbyggare, dvs en privatperson som bygger ett eget hus. Regeringen tillsatte också en utredning för att se över byggfelsförsäkringen. Utredningen föreslog dock förvånande nog förra året att försäkringen skulle utvidgas! Så här kommenterade jag detta på bloggen 15 maj förra året:
I dag presenterades den utreredning som på regeringens uppdrag skulle ta fram ett förslag till hur byggfelsförsäkringen skulle kunna avskaffas samtidigt som konsumentskyddet vid småhusbyggnation skulle stärkas. Döm om min förvåning när jag fick höra nyheten att utredaren i stället vi utöka försäkringen och göra den flera gånger dyrare än idag för alla som köper ett nyproducerat småhus.
Jag hoppas att regeringen och bostadsminister Stefan Attefall kastar den undermåliga utredningen i papperskorgen och i stället löser frågan om konsumentskydd för den som köper ett nybyggt hus på ett bättre sätt.
Jag upprepar det jag skrivit tidigare på bloggen - givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Detta har jag tidigare berört i samband med problemen med enstegstätade fasader. Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.
Idag meddelar alltså bostadsminister Stefan Attefall (KD) att man skrotar hela försäkringen, precis som jag verkat för! Nu blir det uppskattningsvis 10.000 kronor billigare att bygga ett småhus, 100.000 kronor billigare att bygga ett mindre hyreshus och för större hyreshus handlar det om betydande belopp. Ännu ett steg för att underlätta bostadsbyggandet, och samtidigt en insats för att minska byråkrati och krångel.
Stor okunskap om ränteavdragen
2013-11-19
Hörde i nyheterna i morse att någon opinionsundersökning skulle visa att en tredjedel av svenskarna tycker det är en bra idé att försämra ränteavdragen för att motverka skenande bostadspriser och en ny fastighetsbubbla. Man kan väl misstänka att de som svarar så tillhör den del av befolkningen som inte har några lån. De övriga tycker nog inte idén är så begåvad. Värre är att både EU och OECD fört fram liknande tankar och menar att de svenska ränteavdragen är för generösa.
Men har någon funderat över vad som händer om man försämrar ränteavdragen i en tid när skuldsättningen är hög och räntorna rimligen kan förväntas stiga?
Som tidigare bankanställd känner jag en uppenbar oro för att man då snabbt kan orsaka en kris på bostadsmarknaden i stället, där allt fler inte längre har råd med sina lån och därmed tvingas sälja sin bostad. Om många gör det samtidigt rasar priserna. Allt fler kommer då att få krav från banken på kompletterade säkerheter för sina lån eller tvingas sälja för att lånen överstiger värdet på bostaden, varvid priserna faller ytterligare. Och då är vi inne i en negativ spiral som hotar hela samhällsekonomin.
Många verkar också tro att man får 30% i ränteavdrag oavsett hur stora skulder man har. Men så har det inte varit på flera decennier. Lite förenklar kan man säga att upp till en räntekostnad på 100.000 per person och år får man 30% i skattereduktion. Vid större räntekostnader blir avdraget bara 21%. Denna gräns har inte höjts sedan den stora skattereformen på 1990-talet, vilket i sig har en dämpande effekt på skuldsättningen. 100.000 i räntekostnad motsvarar vid en räntesats på 4% ett lån på 2,5 miljoner, eller för två låntagare 5 miljoner. Lånar man mer får man alltså inte fullt ränteavdrag. Jag misstänker att de flesta journalister och politiker är relativt okunniga om dessa regler. På landsbygden krävs inga 5 miljoner långt för ett bostadsköp, men i storstäderna är det inte helt ovanliga prisnivåer för en villa eller större bostadsrätt. Det betyder att det redan i dagens skattesystem finns en begränsning av ränteavdragen som motverkar skenande bostadspriser i storstäderna. Att ytterligare försämra ränteavdragen kan få allvarligare konsekvenser än de flesta inser.
Visst kan byggreglerna förenklas för att öka bostadsbyggandet
2013-08-14
De senaste dagarna har det varit mycket diskussioner kring regeringens tankar att förenkla regler kring byggandet för att på det sättet bidra till att fler bostäder byggs.
En del i detta är att minska kommunernas möjligheter att hitta på egna föreskrifter som skärper kraven på bostädernas utformning eller standard. Det kan gälla såväl miljökrav som tillgänglighetskrav eller säkerhetskrav som går längre än vad lagen föreskriver. Att olika kommuner hittar på egna lokala specialregler skapar problem för byggbranschen som måste anpassa byggandet efter helt olika regler på olika orter. Lokala specialkrav fördyrar också byggena och driver upp hyrorna för nybyggda bostäder.
En annan fråga som diskuterats mycket är problemet att överklaganden av bygglov och detaljplaner försenar eller stoppar många byggen. Under första halvåret i år har cirka 1.200 detaljplaner och bygglov överklagats till mark- och miljödomstolar, enligt siffror från Domstolsverket. Samma period i fjol var antalet överklaganden 970. Bostadsminister Stefan Attefall (KD) har tillsatt en utredning som tittar på reglerna kring överklagande, och det är givetvis bra. I dag kan man ofta överklaga samma ärenden på flera olika sätt och det borde gå att förenkla processerna i dessa ärenden. Samtidigt är det en viktig demokratisk rättighet att kunna överklaga myndighetsbeslut och det måste givetvis också gälla beslut som rör byggande. Vi får inte avskaffa rättssäkerheten bara för att vi vill att det ska gå snabbare att bygga. Det är ibland en ganska motstridig samhällsdebatt kring byggande, både av bostäder och infrastruktur. Ibland driver media kampanjer för att stoppa överklaganden för att snabbt få klart nya vägar, järnvägar och fler bostäder. I nästa andetag ifrågasätter media att närboende och andra berörda saknar tillräcklig möjlighet att överklaga myndighetsbeslut. Som politiker kan vi inte bara lyssna på den åsikt som hörs mest för dagen utan måste väga av olika intressen. Demokrati och rättssäkerhet väger självklart tungt vid dessa avvägningar.
Skrota byggfelsförsäkringen en gång för alla!
2013-05-15
I dag presenterades den utreredning som på regeringens uppdrag skulle ta fram ett förslag till hur byggfelsförsäkringen skulle kunna avskaffas samtidigt som konsumentskyddet vid småhusbyggnation skulle stärkas. Döm om min förvåning när jag fick höra nyheten att utredaren i stället vi utöka försäkringen och göra den flera gånger dyrare än idag för alla som köper ett nyproducerat småhus.
Jag hoppas att regeringen och bostadsminister Stefan Attefall kastar den undermåliga utredningen i papperskorgen och i stället löser frågan om konsumentskydd för den som köper ett nybyggt hus på ett bättre sätt.
Jag upprepar det jag skrivit tidigare på bloggen - givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Detta har jag tidigare berört i samband med problemen med enstegstätade fasader (läs mer på bloggen den 18/2). Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.
Frukostseminarium om oskäliga gatukostnadsavgifter
2013-04-24
 I morse startade jag arbetsdagen med att delta i ett frukostseminarium som anordnades av Centrum för Rättvisa, en oberoende stiftelse som arbetar för att hjälpa människor som kommer i kläm när rättssäkerheten inte fungerar i vårt samhälle.
Temat för seminariet var ett antal kommuners uttag av oskäliga gatukostnadsavgifter från befintliga fastighetsägare i samband med nyproduktion av boståder i området. I panelen fanns bland annat Rolf Johansson från Partille som är en av de fastighetsägare som symboliserar dagens problem. Han måste betala 700.000 kronor till kommunen för gator som han varken vill ha eller behöver, ett ärende där Centrum för Rättvisa engagerat sig. Lena Södersten, förbundsjurist för Villaägarnas Riksförbund, Bengt Nyman ordförande för en pågående statlig utredning om frågan, samt Germund Persson, chefsjurist på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) fanns också med i panelen. Utfrågningen leddes av Sebastian Scheiman, jurist hos Centrum för Rättvisa.
Bengt Nyman berättade om förslagen i den pågående utredningen, där man bland annat vill koppla uttaget av avgifter mer till nyttan som varje fastighetsägare har av en ny väg. Det innebär att ägare av befintlig bebyggelse slipper betala för nya gator som i huvudsak endast är till för ny bebyggelse i området. Utredningen vill inte heller att det ska vara möjligt att ta ut avgiften från byggrätter innan dessa används. Jag tycker utredningens förslag känns lovande, och hoppas att vi snart ska kunna sätta stopp för oskäliga gatukostnadsavgifter, vilket jag också motionerat om i riksdagen.
Hög tid att avskaffa byggfelsförsäkringen
2013-04-23
De senaste dagarna har Sveriges Television gjort en omfattande granskning av byggfelförsäkringarna. Kravet på obligatorisk byggfelsförsäkring infördes av den gamla s-regeringen 2005, men ytterst få har nytta av den, vilket jag påpekat tidigare på bloggen. Byggfelsförsäkringen uppskattas kosta i genomsnitt 7.000 kr för varje nybyggd lägenhet och 12.000 för varje nybyggd villa. Att försäkringen inte fungerar har flera statliga utredningar slagit fast. Det är bara en onödig kostnad som sällan ger någon hjälp när det behövs.
Kritik kommer från stora delar av byggbranschen. SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsbolag, som är Sveriges största byggare av hyresrätter, klagar på att de aldrig fått ut något från försäkringen trots att de betalat in 20 miljoner om året i 17 år. Inte en enda gång på dessa 17 år har man tydligen kunnat utnyttja försäkringen. Och Byggherrarna, Sveriges största sammanslutning av husbeställare instämmer. SVT:s granskning visar att byggfelsförsäkringen fördyrar byggandet med hundratals miljoner kr varje år. Försäkringen har samtidigt blivit en mycket lönsam affär för de två försäkringsbolag som har håvat in miljarder sedan försäkringen blev obligatorisk 2005.
Jag har flera gånger motionerat i riksdagen om att helt avskaffa kravet på byggfelsförsäkring. En delseger är att kravet på byggfelsförsäkring för självbyggare avskaffades av Alliansregeringen 2011, och regeringen aviserade samma år att man ville skrota hela försäkringen, vilket jag berättade om på bloggen den 20/1 2011. De flesta remissinstanser var positiva till ett avskaffande, men några remissvar var kritiska eller tveksamma, eftersom man menade att det behövs något annat slags tredjemansskydd för konsumenter under reklamationstiden, ett skydd som verkligen fungerar. Regeringen beslutade därför att utreda frågan ytterligare, och lät den pågående byggkravsutredningen få detta som tilläggsdirektiv i september 2012. Och idag har bostadsminister Stefan Attefall sagt i en intervju i SVT att han hoppas kunna avskaffa byggfelsförsäkringen i nuvarande form relativt snart.
Samtidigt hoppas jag det ska gå att få till ett bra konsumentskydd för den som köper ett nybyggt hus. Givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Detta har jag tidigare berört i samband med problemen med enstegstätade fasader (läs mer på bloggen den 18/2). Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.
Moderata förslag för ökat byggande
2013-03-11
Alliansen har sänkt boendeskatterna, reformerat reglerna för hyressättning och gjort det mer lönsamt att hyra ut i andra hand. Vi har också förbättrat bostadstilläggen för både pensionärer och barnfamiljer. Våren 2011 trädde också en ny plan- och bygglag i kraft. Allt detta är mycket viktiga förbättringar.
Men trots detta har Sverige ett stort problem med att det byggs för lite, både bostadsrätter, ägarlägenheter, hyresrätter och villor. Allra värst är kanske problemet att det byggs så lite hyresrätter. Hyresrätten är särskilt viktig för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och för att säkra boendemöjligheter för alla. Många människor har inte möjlighet att skuldsätta sig för att bo. För att kunna flytta till jobb eller studier behövs också hyresrättens flexibilitet. Min egen syn på detta är att vi gjort det så dyrt och krångligt att bygga genom en massa detaljregler, och att hyresregleringen gör det närmast omöjligt att bygga hyresrätter eftersom det är svårt att få ta ut den hyra som behövs för att bygget ska gå ihop ekonomiskt.
Moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och sysselsättning föreslår idag flera riktigt bra saker för att öka byggandet;
Korta byggprocessen. Vi vill bland annat pröva förslag för att påskynda plan- och byggprocesser, införa ett förenklat planförfarande för förtätning av bebyggelse och införa sanktioner då tidsgränsen för bygglov överskrids.
Minska byggkostnaderna genom minskad detaljreglering och ökad konkurrens. De standardkrav som ställs vid nybyggnation måste prövas mot behovet av att bygga fler bostäder. Bostäder ska hålla hög kvalitet, men många av dagens krav gör det svårt att bygga billigare bostäder för till exempel studenter. Antalet kommunala särkrav bör också begränsas, bland annat har användandet av parkeringsnormer fördyrat byggandet.
Gör det mer lönsamt att bygga och enklare att hyra ut. Vi välkomnar en inriktning där skatten på att bygga och bo totalt sett sänks. Möjligheten att finansiera nybyggnation av hyresrätter bör också stärkas genom att öka antalet år som presumtionshyra (friare hyressättning) kan tillämpas. Genom en sådan modell påverkas inga befintliga hyresgäster samtidigt som det blir mer lönsamt att bygga nytt. För att göra andrahandsmarknaden större, tryggare och mer transparent och för att motverka fusk, eller att människors behov av en bostad utnyttjas, vill vi fortsatt begränsa bostadsrättsföreningarnas möjlighet att utan skäl förhindra andrahandsuthyrning.
Fullständigt rättslösa småhusköpare
2013-02-18
Nyligen beslutade Hovrätten att 34 småhusägare inte får någon som helst ersättning, trots att de köpt nybyggda hus av Myresjöhus, hus som efter kort tid drabbats av allvarliga mögelskador på grund av felkonstruktion, så kallad "enstegstätning" av fasaden. Domen grundas på att husföretagen enligt gällande lagstiftning inte har något som helst ansvar för "utvecklingsfel", inte ens när man varit fullt medvetna om att den teknik som använts hade stora risker. Inte heller byggfelsförsäkringen eller köparens villaförsäkring täcker skadan, utan den enskilde husköparen får själv stå för kostnaderna för en total fasadrenovering, en kostnad som kan uppgå till en halv miljon eller mer.
I dag har Villaägarnas chefsjurist Ulf Stenberg denna debattartikel i Borås Tidning (klicka för större bild), där han beskriver problemet och berättar att 160.000 bostäder byggts med enstegstätade fasader. Fuktskandalen kommer att kosta svenska konsumenter mångmiljardbelopp. I ett land där konsumentskyddet är starkt när vi köper en klocka eller en TV är det obegripligt att just köpet av ett nytt hus i praktiken är det enda undantaget där konsumenten får ta hela risken själv! Domen visar att en lagändring behövs.
Jag träffade Ulf Stenberg över en lunch förra veckan och fick en del förslag på hur lagstiftningen kan förändras. Som jurist ser jag bristerna i lagtexten. Det är fullständigt självklart att den som säljer ett huspaket har fulla ansvaret för det man säljer, utan undantag. Jämför med ett bilköp - finns fel i konstruktionen återkallar alla seriösa bilföretag de bilar som sålts och åtgärdar felet på egen bekostnad. Givetvis borde husföretaget alltid ha det fulla ansvaret för alla nya hus man säljer, precis som när det gäller alla andra varor som säljs till konsumenter. Husföretagen bör dessutom vara skyldiga att utfärda en garanti till varje husköpare som gäller även om husföretaget försvinner, på samma sätt som bilföretag garanterar köparen ett skydd oberoende om bilföretaget finns kvar efter köpet. Om detta genomförs lär byggfelsförsäkringen bli onödig.
Självför jag nu en diskussion med mina moderata kolleger i Civilutskottet som hanterar dessa frågor. Det krävs sannolikt ändringar av både produktansvarslagen (så att även utvecklingsfel omfattas), samt i den mån byggfelsförsäkringarna ska finnas kvar, även en förändring i det regelverk som styr dessa. Samtidigt utreds saken på annat håll. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2012:88) till utredningen om översyn av vissa byggfrågor (S 2011:10) gav regeringen redan i höstas en utredare i uppdrag att utreda behovet av att ge konsumenter ett ekonomiskt skydd i de fall det under den lagstadgade 10-åriga ansvarstiden i konsumenttjänstlagen uppträder fel eller en skada till följd av fel i ett småhus eller som en konsument köpt av en näringsidkare och konsumenten inte får rättelse genom reklamation. Utredaren ska också lämna ett förslag, inklusive lagförslag, till hur skyddet ska utformas och ska vid utformningen av skyddet utgå från att Lagen om byggfelsförsäkring upphävs samt göra en avvägning mellan skyddets omfattning och utformning å ena sidan, och kostnaderna för att upprätthålla det skydd som föreslås. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2013.
Fortsättning följer!
Oppositionen stoppade förslag om att minska bostadsbristen
2012-12-19
Bristen på lägenheter i Sverige är omfattande, särskilt i storstäderna. Samtidigt står massor av bostadsrätter tomma eftersom många som tillfälligt inte använder sin bostadsrätt nekas rätten att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand på grund av att bostadsrättsföreningens styrelse säger nej. Det kan till exempel gälla personer som tillfälligt arbetar utomlands eller på annan ort, eller en person som flyttat ihop med någon och inte med en gång vill göra sig av med sin lägenhet förrän man känner sig säker på att ett nytt förhållande fungerar. Regeringen föreslår därför att det ska bli friare att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utan att man behöver ansöka hos bostadsrättsföreningen. För den som bara disponerat sin bostadsrätt under ett år de senaste tre åren ska dock dagens regler gälla, detta för att inte skapa spekulation med bostadsrätter som bara köps för att direkt hyras ut.
Regeringen uppskattar att tusentals bostadsrättslägenheter skulle kunna bli tillgängliga om reglerna ändrades. Men den politiska oppositionen valde idag att rösta ned regeringens förslag. Faktum var att Sverigedemokraterna till och med kallade in Erik Almqvist (han med järnröret) för att kunna vara säkra på att fälla regeringens förslag. Att hindra tusentals studenter och andra från att kunna få tag på en lägenhet i andra hand var uppenbarligen det viktigaste beslutet på flera veckor för Sverigedemokraterna. Och efter beslutet applåderade hela oppositionen. En applåd för fortsatt bostadsbrist för svenska ungdomar! Höstens kanske mest cyniska politiska handling.
På övriga punkter däremot fick Alliansen igenom sin politik, och det gällde förslaget om en friare hyressättning vid andrahandsuthyrning. Den som hyr ut ska kunna få ersättning för alla sina kostnader vid uthyrningen, inklusive räntekostnader. Hyran kan fortfarande prövas av hyresnämnen på hyresgästens begäran om hyran uppfattas som oskälig, men någon retroaktiv hyressänkning ska inte kunna ske. Lättnader sker också när det gäller besittningsskydd för andrahandshyresgäster, vilket gör det mindre riskabelt att hyra ut sin lägenhet.
Redan tidigare har riksdagen beslutat att höja schablonavdraget för privatpersoners hyresinkomster, vilket gör att hyran inte beskattas lika hårt. Tillsammans med friare hyressättning och lindrigare besittningsskydd tror vi att andrahandsuthyrningen av helar eller delar av bostäder ska kunna öka. Det är värdefullt, inte minst på våra universitetsorter där det är ont om studentbostäder. Men om inte oppositionen hade stoppat förslaget om friare andrahandsuthyrning av bostadsrätter hade det kunnat bli ännu bättre.
Problemet med oskäliga gatukostnadsavgifter sprider sig
2012-02-02
Den senaste tiden har jag haft kontakt med villaägare i både Landvetter och Partille som säger sig ha drabbats av kommunernas planer på att ta ut mycket höga gatukostnadsavgifter från befintliga fastigheter i samband med exploatering för nya bostadsområden. Det handlar om hundratusentals kronor per fastighet. Ärendena har en sak gemensamt och det är att de befintliga fastighetsägarna i de aktuella fallen inte efterfrågar några förbättringar av sina vägar. De förbättringar som planeras görs för att möjliggöra byggnation av nya bostadsområden. Att i ett sådant läge kräva befintliga fastighetsägare på extremt stora belopp är helt enkelt oskäligt, omoraliskt och orimligt. Det borde både kommunala tjänstemän och politiker inse.
De kostnader som uppstår vid exploatering av nya bostadsområden borde givetvis i första hand betalas av den som bygger de nya bostäderna och gör vinst på dessa, inte av de befintliga fastighetsägarna i området. I den mån man kan visa att befintliga fastigheter verkligen stiger i värde genom en bättre väg eller gata kan kanske en rimlig kostnad debiteras även äldre fastigheter, men då borde kostnaden i vart fall vara vilande tills fastigheten eventuellt säljs i framtiden och vinsten realiseras.
I sammanhanget har många uppmärksammat min motion till riksdagen i denna fråga. Jag tror det är mycket viktigt att väcka debatt på alla politiska nivåer. I första hand handlar det givetvis om att kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar, men kanske måste vi även lagstifta på något sätt mot dessa oskäliga avgifter.
Hyresrätten behövs!
2011-02-28
I dag har jag tillsammans med min moderate riksdagskollega från Jönköping, Magdalena Andersson, ett debattinlägg i Borås Tidning om vikten av att det byggs fler hyresrätter. I många kommuner råder brist på hyresrätter, vilket försvårar för människor att utbilda sig eller att flytta dit jobben finns. Många ungdomar söker också efter en hyresrätt som sin första bostad. Hyresrätten en flexibel boendeform där man snabbt kan byta bostad vid behov utan att ta ekonomisk risk.
I artikeln beskriver vi en del av de åtgärder Alliansregeringen gjort hittills för att stimulera byggandet av fler hyresrätter. En viktig sak är förändringen av bruksvärdessystemet som gör det möjligt att ta ut rimligare hyror i attraktiva områden, samtidigt som ett lagreglerat skydd införts mot alltför stora hyreshöjningar.
Utredning ska undersöka om fastighetstaxeringen kan avskaffas
2011-02-25
Jag har envist de senaste åren drivit frågan om att avskaffa fastighetstaxeringen, både i debattartiklar och flera riksdagsmotioner, och genom direktkontakt med mina kolleger i skatteutskottet. Mina argument för att slopa fastighetstaxeringen framgår av min senaste motion i frågan.
Nu verkar äntligen frågan röra på sig. I går tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas. "Införandet av den kommunala fastighetsavgiften har inneburit att taxeringsvärdet inte längre har samma betydelse för den löpande beskattningen av bostäder. Det är därför rimligt med en översyn av fastighetstaxeringen av bostäder. Genom tillsättandet tillgodoses också riksdagens önskemål om en utredning av förutsättningarna för att slopa taxeringen", säger finansminister Anders Borg.
Så ska det låta!
Mer om löftet om avskaffat krav på byggfelsförsäkring
2011-01-20
 Borås Tidning uppmärksammade igår min motionsframgång angående att avskaffa kravet på byggfelsförsäkring. Jag har också redan fått e-post från människor runt om i landet som planerar att bygga hus, och som undrar när lagändringen planeras.
Lagändringar tar alltid tid av rent praktiska och administrativa skäl, både regering och riksdag ska ju hantera alla lagstiftningsärenden. Av regeringens skrivelse framgår att planen är att avskaffa kravet på byggfelsförsäkring den 1 januari 2012. Kvar blir endast dagens regler om ett färdigställandeskydd för småhus i de fall då byggarbeten utförs av en näringsidkare för en konsuments räkning. Läs hela förslaget på regeringens hemsida. Jag har en viss förhoppning om att kommunerna när de beviljar bygglov under detta år ska avstå från att kräva byggfelsförsäkring eftersom de känner till regeringens intentioner att avskaffa kravet. Visst utrymme finns för välvillig tolkning redan i dagens lagstiftning. För självbyggare (den som bygger sitt eget hus) är kravet på byggfelsförsäkring avskaffat redan från den 1 januari i år.
Rättelse: Lagändringen för självbyggare gäller från den 2 maj 2011.
Sverige - Europas nya tigerekonomi
2011-01-20
 Den svenska tillväxten revideras nu upp ytterligare en gång, och spås hamna runt 4% i år. Under sista kvartalet 2010 låg tillväxten på 6-7%. Sverige har nu den i särklass snabbaste tillväxten i hela Europa, och slås endast av länder som Indien och Kina. I går fick Sverige mycket starkt beröm från OECD:s generalsekreterare José Angel Gurria. "Den svenska ekonomin är lika stark som Pippi Långstrump" sade han när han presenterade OECD:s Sverige-rapport på en konferens i Stockholm. Han fortsatte berömma Sverige med att förklara att landet är "en ö av välstånd i mycket osäkra vatten".
Faktum är att alltfler i omvärlden nu börjar uppmärksamma Sverige på allvar, och är intresserade av att ta reda på hur vi lyckas med denna utveckling samtidigt som många länder i vår omvärld har svåra problem. Både vår statsminister och finansminister bjuds in till allt fler internationella möten för att försöka förklara den svenska utvecklingen.
Det finns väl egentligen bara en baksida med en snabb ekonomisk tillväxt, och det är risken för överhettning, och stigande räntor lär komma som ett brev på posten. I det läget tycker jag det är synnerligen olyckligt att diskutera försämring av ränteavdragen. Stigande räntor lär i sig dämpa prisutvecklingen på den heta bostadsmarknaden, och att dessutom försämra ränteavdragen kan leda till ekonomiska problem för många hushåll. Inte minst skulle de drabbas som just köpt bostad och gjort en kalkyl över vad man klarar att låna med marginal för stigande räntor - men utan marginal för försämrade ränteavdrag ovanpå detta. Försämrade ränteavdrag kan i allra värsta fall leda fram till en kris på bostadsmarknaden.
Diskussionen om amorteringskrav på bostadslån tycker jag också känns lite märklig, jag tror det blir oerhört svårt att få det att fungera i praktiken. Kan riksdagen verkligen tvinga någon att amortera på ett lån som enligt lånevillkoren är amorteringsfritt? Och är inte i så fall risken stor att långivare som inte anser sig ha råd att amortera då tar ett blancolån eller ett snabblån någon annanstans för att betala amorteringarna? På dagens lånemarknad finns så många alternativa lånemöjligheter att man helt enkelt inte kan föreskriva amorteringsplikt på en viss typ av lån, det riskerar bara att leda till annan skuldsättning med sämre villkor.
Det absolut centrala är att banker och andra långivare dels ser till att den som lånar har en ordentlig marginal och kan klara stigande räntor, dels att man följer god sed vid kreditgivning, nämligen att man normalt bör amortera på topplån och konsumtionslån, men att den enskilde kredittagares situation alltid måste avgöra. Bankerna har givetvis ett oerhört stort ansvar, och en nära dialog med bankerna från ansvariga ministrars sida tror jag är bättre än både amorteringskrav och försämrade ränteavdrag. Bankerna har dessutom redan infört begränsningar när det gäller topplån vid bostadsaffärer, efter krav från Finansinspektionen.
Jag verkar få som jag vill - kravet på byggfelsförsäkring avskaffas
2011-01-18
Jag har vid upprepade tillfällen motionerat i riksdagen och på andra sätt argumenterat för att kravet på byggfelsförsäkring vid byggnation av bostäder ska avskaffas. Försäkringen kostar massor av pengar, upp till 50.000 per nybyggd villa, eller ibland ännu mera, och mycket mer för ett flerfamiljshus. Men försäkringen tillför inget extra skydd för fastighetsägaren eftersom byggfel och liknande redan omfattas av andra försäkringar (ansvarsförsäkringar mm). Byggfelsförsäkringen ger försäkringsbolagen ca 300 miljoner kronor per år i intäkter, men medför inga utgifter eftersom försäkringen inte fyller någon som helst funktion.
Efter min motion 2009 skedde vissa förändringar, såtillvida att självbyggare (den som bygger sitt eget hus) slapp att teckna byggfelsförsäkring. Jag var inte nöjd med detta, även om det givetvis var ett steg åt rätt håll. Hösten 2010 lämnade jag in en ny motion ny motion om att helt och hållet avskaffa kravet på byggfelsförsäkring. I dag kommer så det glädjande beskedet från ansvarig minister, Stefan Attefall (KD), om att regeringen avser att avskaffa kravet på obligatorisk byggfelsförsäkring, och man använder nästan identiska argument jämfört med min senaste motion.
Så skam den som ger sig, att skriva motioner är inte så meningslöst som det ibland beskrivs i media. Självklart är jag jätteglad idag - men allra gladast är de som ska bygga ett nytt hus och nu slipper en helt onödig - och mycket hög - kostnad.
2010-05-06 Tveksam nytta med ett tak för bostadsbelåning
Finansinspektionen föreslår att man inte ska kunna ta bostadslån upp till mer än 85% av marknadsvärdet på sin bostad, detta för att inte hushållen ska bygga upp en ny lånebubbla. Visst kan det finnas ett symbolvärde i ett sådant förslag, och för enstaka personer kan det kanske dämpa risken för överbelåning. Men jag tvivlar på att det kommer att ha någon väldigt stor betydelse eller vara en lösning på problemet med överbelåning. Och då talar jag av erfarenhet efter att i tjugo år ha arbetat som jurist och tidigare som kredithandläggare på en av de svenska storbankerna.
Om man inte får låna mer än 85% på sin bostad så finns det väldigt många andra vägar att låna pengar på idag, exempelvis blancolån. Skillnaden blir bara att man då får betala mer, samt att kreditgivaren inte får någon säkerhet alls för lånen. Och idag kan man ta ganska stora blancolån om man har tillräcklig inkomst.
De flesta seriösa banker har redan idag en begränsning på belåningsgraden på en fastighet. Problemet är att när räntorna är låga så skenar fastighetsvärdena, och därmed drivs också storleken på krediterna upp. Allt detta kommer ju att ske även om man inför en gräns på 85% av marknadsvärdet. Det viktigaste för en sund långivning är nog inte i första hand en gräns på 85% för belåningen utan att man inte lånar ut mer till kunderna än vad dessa klarar att betala om räntorna skulle stiga kraftigt. Dagens räntor är rekordlåga, och så kommer det inte att vara för evigt. Bankerna måste helt enkelt ta sitt ansvar, det är enda vägen att skapa sunda krediter.
2010-04-21 Martin Timell försvarar ROT-avdraget
Det är inte bara RUT-avdraget som hotas med en röd-grön regering. I vart fall socialdemokraterna vill även avskaffa ROT-avdraget, den andra delen av det nya HUS-avdraget för byggnadsarbeten och andra hushållsnära tjänster. Detta har fått den kände TV-profilen Martin Timell att gå ut i den debattartikel på DN Debatt och försvara ROT-avdraget.
Artikeln avslutas så här: "Det pågår en strid om rot-avdraget. Argument står mot argument och alla räknar på sitt sätt. För oss handlar rot-avdraget om mycket enklare saker än komplicerade tabeller och ekonomiska effekter. Rot ger vanligt folk med vanliga inkomster möjligheten att förverkliga sina drömmar och rot ger oss chansen att på riktigt och mer beständigt städa upp i en bransch som verkligen behöver det. Rot-avdraget är nödvändigt för att fortsätta den positiva utvecklingen vi ser i hemmafixarbranschen. Därför måste rot vara kvar."
2010-04-10 Mina motioner om energideklarationer och byggfelsförsäkring
EU-direktivet om kravet på energideklarationer för bostadsbyggnader som måste göras av en certifierad besiktningsman, ofta till höga kostnader, håller på att omförhandlas inom EU. Det är bara att hoppas att inte reglerna skärps ytterligare, utan att man i stället lättar upp dessa. Jag har motionerat i riksdagen om en lindring av kraven på energideklarationerna tre år i rad, men alla har avslagits med lite olika motiveringar. Min senaste motion om en översyn av kravet på obligatoriska energideklarationer avslogs nyligen av riksdagen med motiveringen att det i dagsläget inte är förenligt med EU-direktivet att lätta på regelverket, som exempelvis att försöka hitta former så att en fastighetsägare kan göra deklarationen själv utan att använda en dyr konsult. Men jag tänker inte ge upp, med dagens mycket hårda energibeskattning har alla fastighetsägare naturligtvis ett intresse av att minimera sin energiförbrukning alldeles frivilligt, och det behövs inga lagkrav på dyra energideklarationer bara för att hålla en branch med dyra energikonsulter sysselsatta på fastighetsägarnas bekostnad. Riksrevisionen har dessutom konstaterat att energideklarationerna mycket sällan innehåller några förslag till åtgärder, och därmed inte ger fastighetsägaren någon som helst nytta för kostnaden. Jag tvivlar för övrigt på att verkligen alla fastighetsägare i resten av EU fullgör sina skyldigheter när det gäller energideklarationer, och tror att svenska myndigheter som vanligt är mer nitiska i sin kontroll av de egna medborgarna än vad man är i andra länder.
Betydligt bättre framgång hade jag med min motion från i höstas om avskaffande av kravet på byggfelsförsäkring. Dagens regler innebär att den som bygger ett hus själv måste teckna en dyr byggfelsförsäkring för att skydda sig mot sina egna eventuella byggfel som byggföretaget gör, detta trots att vanliga garantier normalt täcker kostnaderna. Till och med den som bygger sitt egna hus alldeles själv måste teckna en sådan försäkring. Detta är givetvis fullständigt orimligt. I den nya Plan- och Bygglagen som riksdagen röstade igenom för några veckor sedan genomförs nu vissa lättnader när detr gäller kravet på byggfelsförsäkring, viktigaste förändringen är att byggfelsförsäkring inte längre behöver tecknas av självbyggare. Alltid en liten förändring i rätt riktning.
Båda dessa frågor och en del andra som rör byggande och boende är viktiga att bevaka. Det får inte bli så att sänkt fastighetsskatt äts upp genom andra pålagor och obligatoriska avgifter, höjda lagfartskostnader eller höjd stämpelskatt. Jag fasar för vad som skulle hända om en röd-grön regering skulle ta över makten efter nästa val. Då kommer sannolikt alla vägar för höjda skatter och ökade avgifter på boendet att prövas, allt med förevändningen att vi måste rädda klimatet...
2010-02-18 Skatteutskottet vill också avskaffa fastighetstaxeringen
Förra året lämnade jag in en riksdagsmotion om att avskaffa fastighetstaxeringen. Systemet med löpande fastighetstaxering har enligt min mening spelat ut sin roll. Ursprungligen var syftet dels att fastställa ett förmögenhetsvärde som kunde utgöra underlag för beräkning av förmögenhetsskatt, dels att utgöra underlag för årlig beräkning av fastighetsskatt. Numera är förmögenhetsskatten avskaffad, och med det nya systemet med kommunal fastighetsbeskattning och de takregler som samtidigt införts saknas i dag behov av återkommande fastighetstaxering. För långivare har taxeringsvärdet också fått en allt mindre betydelse, de flesta långivare efterfrågar idag i stället utförliga marknadsvärderingar för att bedöma säkerheten vid belåning.
Ett problem med fastighetstaxeringen är dessutom att alla de fastigheter som idag har så lågt taxeringsvärde att man ligger under taket för den nya fastighetsavgiften drabbas av ökande fastigehtsskatt i takt med att taxeringsvärdet ökar. Detta sker fram tills att man når taket på drygt 6.000 kronor per år i skatt. Detta känns orättvist i grunden, och om fastighets- taxeringen upphörde skulle skatten på dessa bostäder (oftast på landsbygden) sluta att öka som de gör idag.
Fastighetstaxeringen skapar för örvigt onödigt arbete för fastighetsägare och skattemyndighet och beräkas kosta staten runt 100 miljoner varje gång den genomförs. Reslutatet uppfattas dessutom ofta som ganska godtyckligt. Det finns därför god anledning att upphöra med löpande fastighetstaxering.
I går meddelande Alliansmajoriteten i riksdagens skatteutskott att man vill att regeringen tillsätter en utredning som tittar på möjligheten att avskaffa fastighetstaxeringen på bostäder. Det är mycket glädjande, och helt i linje med min motion.
2010-02-03 Oppositionens bostadspolitik - ett fuskbygge!
I många delar av landet råder bostadsbrist, inte minst i storstäderna och på högskoleorterna. Vi vet att andelen ungdomar som ska flytta hemifrån kommer att öka kommande år och att vi måste hitta lösningar som gör att ungdomar kan få tag på sin första bostad.
I grunden finns som jag ser det ett antal problem. För det första gör hyresregleringen att det är svårt att ta ut den hyra som krävs för att ett nybygge ska gå ihop. Där sker långsamt en utveckling som gör det lite lättare att anpassa hyran efter byggkostnaderna, och det går sakta åt rätt håll.
För det andra är byggkostnaderna i Sverige för höga, ofta högre än i omvärlden. Detta beror i sin tur på statliga subventioner och investeringsbidrag som drivit upp priserna. Dessutom har konkurrensen i branschen varit dålig. Sedan är nybyggnation vädligt detaljreglerad vad gäller standard och annat, vilket även det driver upp priserna i onödan. Många ungdomar skulle säkert acceptera något lägre och enklare standard om de bara fick en bostad till rimligt pris. Färre detaljregler för nyproduktion - i stället för alltfler nya krav - skulle sänka kostnaderna.
Oppositionen presenterade igår en "lösning" som innebär "en fördubbling av hyresrätterna" som man beskrev det. Fast det var inte riktigt sant, det handlade bara om en fördubbling av nyproduktionen, och det från 2012, vilket är en annan sak. Värst av allt är att detta ska åstadkommas genom miljardsubventioner från skattebetalarna. Det betyder att alla vi andra ska betalar en del av hyran för den som bor i ett nytt hus.
Subventioner fungerar inte och snedvrider bara konkurrensen och det är ganska väl belagt att de genom åren bidragit till att byggpriserna för lägenheter i Sverige ligger långt över snittet i Europa. Resultatet av oppositionens förslag blir bara att bygg- och fastighetsföretagen kan öka priserna ytterligare och stoppa subventionerna i egen ficka. Jag tycker inte det känns som det bästa sättet att använda skattebetalarnas pengar. Det är helt enkelt ett bostadspolitiskt fuskbygge som är fallfärdigt redan från början.
Så här skriver organisationen Fastighetsägarna själva i ett pressmeddelande: "Subventioner i syfte att stimulera byggande utgör en bärande del av det rödgröna förslaget. Av erfarenhet vet vi att subventioner inte fungerar. Investeringsstöd driver kostnadsökningar, risken är också att de permanentas och därmed försenar mer angelägna reformer som skapar stabilitet på hyresmarknaden."
Regeringen gör flera saker som riktas direkt mot problemen för unga att få sin första bostad. Vi har bland annat möjliggjort för kommuner att ställa ut hyresgarantier för unga som har inkomst men ingen anställning. Inom kort kommer också förslag om att underlätta för andrahandsuthyrning av delar av bostäder, vilket skulle kunna öka tillgången på bostäder för exempelvis studenter. Regeringen har också infört kreditgarantier för nyproduktion, vilket är mer rimligt än direkta subventioner. De stabila statsfinanserna medför också lägre räntor, vilket ökar investeringsviljan, och fastighetsskatten har sänkts vilket givetvis påverkar hyrorna. Men i grunden krävs också bättre konkurrens, mindre detaljreglering, valfrihet vad gäller standardnivå och lite friare hyressättning för att det ska byggas fler hyresrätter. Det krävs långsiktiga stabila regelverk för svenskt bostadsbyggande.
2009-12-02 Korrigeringar av fastighetsskatten för lågt taxerade fastigheter
Den stora fastighetsskattereformen medförde stora förbättringar för de flesta fastighetsägare. Många fick kraftigt sänkt fastighetsskatt eftersom ett tak på drygt 6.000 kronor per år i skatt (avgift) infördes. För dem som ligger under detta tak dämpades höjningen av fastighetsskatten genom att skattesatsen sänktes från 1% till 0,75%. Det medförde att även om taxeringsvärdena ökade så blev skattehöjningen mindre än de annars skulle ha blivit. Reformen skapar en trygghet inför framtiden för alla småhusägare.
Så långt var allt gott och väl. Men det fanns tyvärr luckor i den nya lagen. Byggnader på ofri grund missgynnades, liksom fastigheter taxerade under 50.000 kronor. Det fick den konstiga effekten att vissa fastigheter med lågt värde kunde få en högre årlig fastighetsskatt än dyrare hus i närheten. Visserligen var det kanske inte så väldigt många som berördes av detta, men systemet uppfattades som väldigt orättvist av dem som berördes.
Nu rättar vi till detta. Riksdagen beslutade idag att godkänna regeringens förslag om att även byggnader med taxeringsvärde under 50.000 kronor ska omfattas av systemet med fastighetsavgift på 0,75% av taxeringsvärdet liksom av takbeloppet på drygt 6.000 kronor. Detsamma gäller för byggnader på ofri grund, exempelvis hus på arrenderad tomt. Detta känns som mycket väl motiverade förbättringar, och det gäller redan från kommande årsskifte.
2009-07-31 Bättre att kommunerna sköter strandskyddet
Riksdagen beslutade ju i våras att flytta över huvuddelen av ansvaret för sdispenser från strandskyddet från länsstyrelsen till kommunerna. Kommunpolitikerna vet rimligen mycket bättre än länsstyrelsen vilka stränder som är skyddsvärda och var man kan ge dispens utan att hota vare sig friluftsliv eller miljö- och naturvärden. Samtidigt lättade vi något på skyddet för stränder i glesbygd och skärpte skyddet inom storstadsområdena och i känsliga kustområden där exploateringstrycket är hårt. De flesta av de nya reglerna gäller från den 1 juli i år.
Den politiska oppositionen tyckte att länsstyrelserna skall fortsätta att hantera dispensärendena för att bevara strandskyddet. Med tanke på siffrorna från Dagens Eko idag känns det inte som något vidare bra förslag. Dagens Eko uppger nämligen att allt fler privatpersoner vill bygga på strandskyddat område. Bara under första halvåret i år inlämnades 2.900 ansökningar om dispens och under förra året 5.000 ansökningar. 95% av dessa ansökningarna godkändes! Det var alltså så det fungerade med det gamla regelverket. Allt kan bara bli bättre med de nya bestämmelserna.
2009-05-06 Fastighetskapare lever farligt
Problemet med att fastigheter "kapas", dvs att okända personer söker lagfart på andras fastigheter, grundat på förfalskade köpehandlingar, har uppmärksammats av både Villaägarna och av media. Själv har jag arbetat som jurist tidigare, inte minst med fastighetsrätt. Jag har oroat mig för allt det obehag och arbete som drabbar den privatperson som utsätts för "fastighetskapning" och har därför motionerat i riksdagen om en lösning som innebär att varje fastighetsägare skall underrättas om en inlämnad lagfartsansökan, så att man hinner agera innan lagfarten beviljas.
Jag motionerade om detta redan 2007, Motion 2008/09:C266 om säkrare lagfartshantering, men denna motion avslogs. I stället fastslogs att den rätte ägaren skulle ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att rätta till den oriktiga lagfarten som en bedragare lyckats få. Jag var inte nöjd med detta - dels tycker jag det är bättre att förebygga brott än att åtgärda dem i efterhand, dels tror jag att staten på sikt riskerar höga kostnader för dessa bedrägerier. Så skam den som ger sig, jag lämnade in en ny motion i höstas med något annorlunda formulering, Motion 2007/08:C235 om förbyggande arbete mot falska lagfarter. Och ser man på, nu börjar det röra på sig i den riktning jag vill!
I Civilutskottes betänkande framkommer nu att Lantmäteriverket i ett förslag till regeringen vill införa en ny enkel rutin för att förebygga lagfartskapningar. Det som föreslås är ett system med underrättelse till tidigare ägare, ungefär som när man byter ägare på en bil. På detta sätt tror man att det blir lättare att upptäcka försök till kapningar och snabbt åtgärda detta innan kaparen lyckas utnyttja den kapade fastigheten. Jag kan bara konstatera att detta i princip är identiskt med förslagen i min motion. Utskottet avslår min motion i år med, men denna gång med motiveringen att man vill avvakta regeringens beredning av Lantmäteriverkets förslag. Det är nog det närmaste ett tillstyrkande av en riksdagsmotion man kan komma. Men oavsett vilket - fastighetskaparna lever farligt, och det är viktigt för rättssäkerheten och tryggheten för enskilda fastighetsägare.
2008-05-08 Den nya fastighetsskatten räddar hushållen från skattesmäll
Organisationen Villaägarna konstaterade nyligen kritiskt att många hushåll får höjda taxeringsvärden och därmed risk för högre fastighetsskatt ("avgift") nästa år. Vad är nytt med detta kan man undra? Så här har det ju varit alla år, och det beror på att taxeringsvärdena löpande justeras för att följa prisutvecklingen på fastigheter.
 I normala fall hade de ökade taxeringsvärdena också medfört en hård skattesmäll för många hushåll. Tidigare fanns det ju egentligen ingen gräns för hur hög fastighetsskatten kunde bli. Trots en del tillfälliga åtgärder då och då som frysningar och dämpningar av taxeringsvärdeshöjningarna slog förändringarna alltid igenom förr eller senare i form av höjd skatt. Skattebördan blev tyngre och tyngre att bära för varje år som gick. Ingen hänsyn togs till betalningsförmågan, och alla som bor i fastigheter med högt taxeringsvärde är faktiskt inte höginkomsttagare.
Efter Alliansens stora reform av fastighetsskatten gäller helt andra förutsättningar. Ingen fastighetsägare - oavsett vad man har för fastighet eller var man bor - riskerar en kraftig skattesmäll. Taket på 6.000 kronor i fastighetsskatt 2008 (deklaration 2009) gäller ju oavsett hur mycket taxeringsvärdet ökar. Vissa fastigheter med mycket låga taxeringsvärden kan få något höjd skatt 2008 jämfört med 2007, men det kan aldrig bli större höjning än upp till 6.000 kronor. För alla pensionärer gäller dessutom regeringens beslut att ingen skall behöva betala mer än 4% av sin hushållsinkomst i fastighetsskatt. De med lägst pensioner gynnas mest av detta. Sänkt fastighetsskatt på flerfamiljshus motverkar samtidigt onödiga hyreshöjningar för alla som bor i hyresrätt eller bostadsrätt.
Läs mer i min debattartikel i Borås Tidning idag om effekterna av den nya fastighetsskatten, och hur du själv kan räkna ut vad du tjänar på reformen! Skattebojan blir helt enkelt lite lättare att släpa på för de allra flesta.
2008-04-19 Mytbildning kring regeringens bostadspolitik
Utredningen om bostadspolitiken som presenterades igår har skapat en mängd spekulationer i media. Det är viktigt att känna till vad saken handlar om. Utredningen tillsattes redan 2005 - av Mona Sahlin som ansvarig minister - och fick sedan tilläggsdirektiv av alliansregeringen i februari 2007. Anledningen till utredningen är att EU-kommissionen fått in en anmälan om att de kommunala bostadsbolagen får otillåtet stöd som snedvrider konkurrensen mot övriga fastighetsägare. Alliansregeringens tilläggsdirektiv handlade om att försöka hitta sätt att säkra utbudet av hyresrätter även i framtiden.
Utredningen ger flera alternativa förslag, och det skapar viss förvirring i debatten. Hela utredningsförslaget går att läsa på regeringens hemsida. Det är alldeles för omfattande för att kunna sammanfattas på bloggen, men några saker bör påpekas:
1. Det handlar om utredningsförslag, och inget av förslagen är något som regeringen ännu tagit ställning till. Det gör man först när man tagit del av alla remissyttranden om utredningsförslaget.l
2. Regeringen har tydligt sagt att man inte har för avsikt att införa sk marknadshyror, dvs helt fri hyressättning.
3. Regeringen har tydligt sagt att förändringar av hyressättningen inte får medföra att hyrorna höjs så kraftigt att människor har svårt att bo kvar.
4. Regeringens avsikt är att de förändringar som behövs skall ske i samförstånd med både fastighetsägare, allmännyttan och hyresgäströrelsen.
5. Regeringen vill att hyresrätten skall finnas kvar och att det skall bli ekonomiskt rimligt att bygga fler hyresrätter.
 När Mona Sahlin talar om att regeringen föreslår hyreshöjningar på 50-100% är detta helt gripet ur luften. Regeringen har alltså inga förslag alls ännu, de enda förslag som finns kommer från den utredning som Mona Sahlin själv tillsatt! Och den utredningen talar om ett tak på hyreshöjningar på 5% per år. Det är viss skillnad. Som vanligt försöker socialdemokraterna skrämma människor med regeringsförslag som inte ens finns.
Min egen syn på saken är att dagens situation inte är hållbar. De kommunala bostadsbolagen kan ibland genom låga avkastningskrav eller tillskott av skattemedel sätta alltför låga hyror som sedan blir norm för privatägda hyresrätter. Det gör att inte privata hyresvärdar kan får nybyggda hyresrätter att gå ihop ekonomiskt, och ibland får man inte ens sina befintliga hyreshus att gå runt ekonomiskt. Detta leder i sin tur till att det idag nästan bara byggs bostadsrätter och att de hyreshus som finns också säljs till bostadsrättsföreningar. Med dagens regelverk är hyresrätten helt enkelt en utrotningshotad boendeform, särskilt i storstäderna. De flesta borde vara överens om att det behövs en förändring för att rädda hyresrätten.
I Dubai byggs det! Detta är Burj Dubai, som kommer att bli världens högsta byggnad, drygt 800 meter hög och ca 230 våningar. Om det blir hyresrätter eller bostadsrätter är inte bekant, men hyressättningen är nog fri och det blir nog knappast budgetvarianten...
2007-12-19 Lättare för unga att få låna till bostad
 I dag beslutade riksdagen att införa en statlig kreditgaranti till förstagångsköpare av egen permanentbostad. Garantin innebär inga subventioner, men innebär att staten står som garant för räntebetalningarna för lån till bostad - såväl fastighet som bostadsrätt. Långivaren skall göra en sedvanlig kreditprövning och låntagaren skall bedömas ha rimlig förmåga att betala tillbaka sina lån. Garantin syftar främst till att överbrygga de idag ganska hårda kraven där tillfällig anställning eller kort tid på arbetsmarknaden formellt kan utgöra hinder för att få lån, även om inkomsten i sig är tillräcklig. Tanken är inte att locka människor med otillräcklig betalningsförmåga att ta lån.
En annan sak som nämns i samma proposition är att regeringskansliet arbetar med frågan att på olika sätt underlätta ekonomiskt att bygga i glesbygd. De förslagen skall bli intressanta att ta del av när de är klara.
2007-12-14 Slutdebatterat
Det blev en lång skattedebatt idag, vi höll på i sju timmar. Huvudpunkterna var givetvis fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Jag deltog i båda debatterna, och mina planerade anföranden kan du läsa här:
Anförande om fastighetsskatten
Anförande om förmögenhetsskatten
Det var som sagt mina planerade anföranden.....det kom till en hel del spontana saker också efterhand. Men det viktigaste är att jag stödjer båda förslagen. Visst kan man ha vissa åsikter om detaljer i fastighetsskatteförslaget, men i stora drag är förändringen en bra avägning mellan olika intressen.
Avskaffandet av förmögenhetsskatten gav väl den mest ideologiska diskussionen, men få vet nog att det idag finns minst 500 miljarder svenska kronor utomlands enligt Skatteverket. Många bedömare tror att detta är beräknat i underkant. Sverige har inte råd att förlora så mycket riskkapital som kunde skapat företag och arbete i Sverige! De flesta Europeiska länder har redan avskaffat förmögenhetsskatten, det är bara Frankrike och Spanien inom EU som kommer att ha kvar förmögenhetsskatt nästa år. Socialdemokraterna i Norge planerar att avskaffa skatten, och socialdemokraterna i Finland har redan tagit beslut om detta. Det är bara de svenska socialdemokraterna som vägrar inse vad som är bäst för landet.
På måndag blir det votering, och då beslutar riksdagen förhoppningsvis om att sänka och förändra fastighetsskatten rejält, avskaffa förmögenhetsskatten, samt tar en del andra skattebeslut. Det handlar om energiskatter som både höjs och sänks, det handlar om förlängning av momsinbetalningsperioden för mindre företag som från och med årsskiftet bara behöver redovisa moms var tredje månad. Det handlar om begränsning av avdragsrätten för pensionssparande till maximalt 12.000 kronor per år, något som görs för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten. Av statistiken kan man se att det är få normalinkomsttagare som sparar mer i pensionsförsäkringar än 1.000 kronor per månad, de flesta som sparar mer har högre inkomster och ofta skattepliktig förmögenhet. De får därmed vara med och betala lite för den avskaffade förmögenhetsskatten.
Det mesta om dessa förslag har jag tidigare kommenterat på bloggen, och du hittar alla blogginlägg med faktauppgifter i bloggarkivet på Skattebloggen
2007-12-06 Friggeboden växer!
 Friggeboden uppkallades efter Birgit Friggebo, som var minister i den tidigare borgerliga regeringen 1991-94. Att ge människor möjlighet att bygga ett mindre uthus på tomten utan att behöva söka bygglov var en populär reform som minskade krångel och byråkrati. I går tog riksdagen beslut om att låta friggeboden växa. Hela 50%! Från och med nu går det alltså att sätta upp en friggebod på 15 kvadratmeter hemma på tomten - utan att söka bygglov.
Moderat friggebod-valstuga någonstans i Sverige. 2010 får vi kanske större valstugor också?
Vi tog också beslut om att förenkla en del andra bygglovsregler. Exempelvis blir det friare att bygga skärmtak och altaner som ligger mer än 4,5 meter från tomtgränsen, och i vissa fall kan man få upprepa årliga byggnadsåtgärder årligen utan att söka bygglov varje gång (exempelvis uteserveringar och liknande).
En intressant förändring är också att Plan- och Bygglagen förtydligas. Tidigare stod endast att man skall beakta livsmiljö, miljön i övrigt samt hushållning med mark, vatten, energi och råvaror. Nu lägger vi till att man också skall främja "en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens". Tveklöst ett lite bredare synsätt.....
2007-09-19 Statsbudgeten: Slutligt förslag om fastighetsskatten
I dag presenterade regeringen sitt slutförslag om fastighetsskatten. Man har lyssnat en del av de åsikter som framförts av olika remissinstanser och politiker och gjort en del mindre ändringar i det tidigare förslaget.
Dessa regler föreslås gälla från den 1 januari 2008:
För småhus införs en kommunal fastighetsavgift på 6000 kronor per år, men högst 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet för fastigheten. För flerbostadshus uppgår avgiften till 1 200 kronor per bostadslägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Ingen ska heller behöva betala mer i kommunal fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort i statlig fastighetsskatt enligt de regler som gällde före regeringens tillträde.
Realisationsvinstskatten höjs från 20% till 22% av vinsten, dvs betydligt mindre än i tidigare förslag. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kommer att kvarstå, men uppskovsbeloppet begränsas till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändras beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden är billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva och bodelning slopas, med undantag för vissa övergångar inom familjen. Uppskoven räntebeläggs från och med nästa år med 0,5 procent av uppskovsbeloppet (men inte retroaktivt tillbaka i tiden för tidigare år!). De gamla begränsningsreglerna avskaffas, utom för pensionärer som fortfarande inte behöver betala mer än 4% av hushållsinkomsten i fastighetsskatt.
Genom dessa åtgärder kommer förslaget om fastighetsavgifter att finansieras fullt ut inom bostadssektorn. Därmed motverkas risken att avskaffandet leder till inflation och överhettning av ekonomin. Utrymmet i statens budget kan dessutom användas till sänkning av inkomstskatterna och satsningar på välfärden i stället för att bekosta sänkt fastighetsskatt.
Det känns mycket bra att denna komplicerade fråga äntligen är i mål. Hur man än förändrar fastighetsbeskattningen kommer en och annan att vara missnöjd. Men detta förslag väger samman olika önskemål och skapar samtidigt äntligen en beskattning som går att förutse och som inte beror på hur mycket grannen får betalt när denne säljer sitt hus. En större del av skatten betalas också när man säljer huset och får pengar i handen. En viktig princip. Reavinstskatten höjs inte alltför dramatiskt, och uppskovsreglerna blir kvar för normala vinster, men reduceras för de största vinsterna vilket känns rimligt. Jag har under processen argumenterat starkt för att behålla en uppskovsmöjlighet eftersom jag vet vad detta betyder för den som tvingas byta bostad på grund av egen eller makes sjukdom, arbetslöshet, makes dödsfall och liknande. Jag tycker det samlade förslaget känns riktigt bra!
|
