Rättstrygghetsbloggen

På denna sida kommer jag att samla alla mina blogginlägg som rör tull och polis, rättsväsende, kriminalvård, samt brottsförebyggande arbete, yttrandefrihet, samt kampen mot terrorism, internationell brottslighet, rasism samt hot riktade mot politiker och journalister. Även blogginlägg om konstitutionsutskottets verksamhet finns här, liksom inlägg som rör rättstryggheten för människor gentemot myndigheter och andra. Integritetsfrågor finns numera samlade under en egen rubrik.

Prio ett är att lagföra IS-terrorister, inte att dalta med dem!

2017-03-15

De senaste dagarnas diskussion kring återvändande IS-terrorister har avslöjat att regeringens ansvarige minister, Alice Bah Kunke, inte har någon kunskap alls om ämnet och visar en pinsam oförmåga att ta problemet på allvar.

Mer än 300 svenskar har sedan 2012 rest för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien och Irak, av dessa har ca 140 återvänt till Sverige. Det är färre som reser nu, men sammantaget har hotet inte minskat.

Alliansen tog häromdagen initiativ till att kalla demokratiministern till konstitutionsutskottet med anledning av hennes uttalanden om IS-återvändare i Agenda 12/3. Säpo säger att våldsbejakande islamism – inte minst IS-återvändare – är det största terroristhotet mot Sverige. Då är det bekymmersamt att ansvarigt statsråd inte driver frågorna om IS-återvändare med engagemang och kunskap – tar regeringen hotet från IS-återvändare på allvar? Ytterst är det statsministerns ansvar att frågorna hanteras av ett statsråd som kan frågorna och tar dem på allvar.

I december 2015 ingick Alliansen i Justitieutskottet en överenskommelse med regeringen kring ett antal åtgärder mot terrorism. Vi moderater vill dock gå längre och stärka rättsväsendets förmåga ytterligare. Vi har därför bland annat lagt ett stort antal förslag i vår partimotion om terrorism.

I januari 2016 ingicks en uppgörelse mellan Alliansen i Konstitutionsutskottet och regeringspartierna om sju tillkännagivanden om ett utvecklat arbete mot våldsbejakande extremism. Ett av dem handlar om att myndigheter och kommuner måste ha beredskap att hantera återvändare. Det ansåg regeringen var slutbehandlat i september 2016, vilket ett enigt KU avvisade – på goda grunder, vilket de senaste dagarnas debatt visat.

Här är en lista över ytterligare förslag från Moderaterna eller Alliansen med koppling till terrorism, inklusive återvändande av IS-terrorister (och eventuella andra):
• Upprätta riktlinjer för att hantera s.k. återvändare där lagföring ska komma i främsta rummet.
• Tillräcklig kapacitet att i Sverige kunna utreda terroristbrott och krigsbrott som begåtts utomlands.
• Kraftfulla polisiära insatser för att motverka parallella samhällen och otrygghet i områden som är utsatta för allvarlig brottslighet.
• Det bör göras möjligt för Säpo att erhålla underrättelseinformation från signalspaning parallellt med förundersökning.
• Översyn av om tvångsmedelslagstiftningen stämmer överens med den tekniska utvecklingen.
• Nationella insatsstyrkan ska ha tillräcklig operativ förmåga och kunna agera i samband med terroristangrepp på flera geografiska platser samtidigt.
• Översyn av Säkerhetspolisens behov av nya verktyg för att upptäcka och utreda terroristbrott, utöver hemlig dataavläsning som är under utredning.
• Se över offentlighets- och sekretesslagen så att kommuner kan få tillgång till de uppgifter från Polisen och Säkerhetspolisen som kommunerna behöver för att framgångsrikt motarbeta att människor ansluter sig till våldsbejakande extremism.
• Utarbeta en strategi för att säkerställa att statliga eller kommunala medel inte tilldelas verksamheter eller åtgärder som riskerar att direkt eller indirekt stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism.
• Prioritera arbete inom Kriminalvården för att upptäcka och motverka radikalisering på anstalterna och inom frivården.
• Problematiken kring självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister (s.k. ”ensamvargar”) bör tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.
• Förtydliga ansvaret för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga att främja demokratiska värderingar, motverka extremistiska värderingar samt upptäcka och motverka radikalisering.
• Utforma en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar.
• Det behövs forskning om den våldsbejakande islamistiska ideologin och hur den uttrycks och utformas i Sverige samt en kartläggning av våldsbejakande islamism i Sverige – nätverk, kopplingar till andra länder, ideologiska utgångspunkter.




Riksdagen kräver skärpta regler mot otillåtna bosättningar

2017-03-02

I dag röstade riksdagen för att kräva av regeringen att man skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag som förbättrar en fastighetsägares möjligheter att bli av med personer som illegalt uppfört bosättningar på annans mark. En mycket viktig fråga för rättssäkerheten. S, V och MP röstade emot, vilket är oerhört märkligt.







Expressen uppmärksammar min motion i artikel om brottsstatistik

2017-02-25



Expressen har idag en lång artikel på fyra helsidor om det finns behov eller inte av en brottsstatistik som belyser frågan om utrikesföddas brottslighet.

I artikeln nämner man även min riksdagsmotion om att ge Brå i uppdrag att ta fram aktuell sådan statistik. Den senaste är från 2005, och baseras på uppgifter från 1997-2001. Det gör att uppgifterna är nära 20 år gamla idag. Frånvaron av aktuell statistik gör att det går att påstå vad som helst i debatten eftersom ingen kan bemöta det med fakta. I artikeln säger flera kunniga personer, exempelvis kriminologen Leif GW Persson, till och med att frågan om invandrares brottslighet kan komma att avgöra 2018 års val. Så mycket viktigare då att ha en korrekt statistik så man vet vad som är korrekt eller inte i debatten.

Motståndarna till brottsstatistik uppdelad efter inrikes och utrikes födda menar att en sådan skulle kunna användas i rasistiska och främlingsfientliga syften. Förespråkarna för korrekt statistik, däribland jag själv, tror tvärtom att det är frånvaron av komplett och aktuell statistik gör att det sker mytbildning och kollektiv skuldbeläggning av alla invandrare. Bilden sätts att de allra flesta brott begås av utrikes födda och att en stor del av invandrarna är kriminella.

Detta är såklart inte korrekt. Utrikes födda är visserligen överrepresenterade i brottsstatistiken i relation till sin andel av befolkningen, och utrikes födda av vissa nationaliteter verkar vara i majoritet när det gäller vissa brottstyper om man ska tro den senaste uppdelade Brå-statistiken från 2005 och de rapporter vi får från polisen. Men de allra flesta invandrare är självklart inte kriminella och fler brott begås totalt sett av svenskfödda än av invandrare. Men utan tydlig aktuell rikstäckande statistik går det inte att visa vad som är rätt eller fel i debatten. Och då riskerar myterna att vinna.

Vi för sedan länge statistik uppdelad på utrikesfödda och inrikesfödda bland annat när det gäller utbildningsnivå och arbetslöshet. Helt enkelt för att få en korrekt bild och kunna anpassa politiken efter verkligheten. På samma sätt är det självklart viktigt med tydlig statistik när det gäller brottsligheten. Men allra viktigast är kanske statistiken just för att kunna bemöta mytbildning och fördomar. Korrekta fakta är grunden för all seriös samhällsdebatt.




President Trump hade inte helt fel - trots bristfällig analys

2017-02-22

Att amerikanske presidenten Donald Trump baserar sin bedömning av andra länder på ett enda TV-inslag (dessutom i en ganska radikal tv-kanal) är givetvis ytterst märkligt. Som president har han exklusiv tillgång till omfattande expertis och troligen utförlig omvärldsanalys av alla världens länder. Ska han uttala sig om läget i ett annat land bör han rimligen ha betydligt mera på fötterna än han hade i sitt tal häromdagen där han beskrev Sverige närmast som ett land i totalt förfall.

Men om man följer utländska medier inser man snabbt att bilden av Sverige i utlandet faktiskt blir allt mer besvärande. Det beror inte på elaka journalister utan på verkligheten i delar av vårt land. När man reser utomlands i uppdraget får man också emellanåt spontana frågor om hur läget egentligen är hemma i Sverige. Är det så illa som det beskrivs i media? Jag har exempelvis fått sådana frågor från andra länders delegater i samband med EU-konferenser.



Den senaste tiden har dramatiska nyheter om Sverige spridits i både engelska, franska, tyska, spanska, ryska och amerikanska medier (och säkert många andra). Även välrenommerade TV-kanaler och tidningar, såsom exempelvis BBC, CNN och Washington Post (exempel från de två senare ovan). Den bild man ger är att Sverige är ett land i kaos, där våld och upplopp är vardag, där morden och våldtäkterna ökat och samhället tappat kontrollen.

Bilden som ges kan givetvis uppfattas som kraftigt överdriven, och vissa utländska medier har dessutom en tydlig underliggande agenda där situationen i Sverige används som argument i den politiska debatten. Samtidigt har ju de rapporterade händelserna faktiskt inträffat, även om det ju inte är så att hela Sverige är drabbat. Det grova våldet, de maffialiknande strukturerna, morden och upploppen är främst koncentrerade till vissa förorter runt våra större städer (även om det finns oroliga områden även på andra orter). Den gemensamma nämnaren i dessa områden är en omfattande migration och en misslyckad integration, i kombination med en underdimensionerad polismakt. I stora delar av övriga landet märker man däremot inget alls av detta i sin vardag. Sverige är även i detta avseende ett delat land. Biskopsgården och Ubbhult är exempelvis två olika extremer, trots att det bara är fyra mil emellan. Och den allvarliga situationen i Nordstans köpcentrum i Göteborg har inget gemensamt med förhållandena på Sveriges största varuhus, Gekås i Ullared.

Det stora felet som både politiker och media gjort de senaste dagarna är att förnärmat angripa Donald Trump i hårda ordalag för hans slarvigt underbyggda uttalande, i stället för att medge att det tyvärr faktiskt råkar ligga en hel del i det han sa (vilket för hans del sannolikt mest ska skrivas på turkontot eftersom han uppenbarligen inte alls har koll). Att skjuta en aldrig så slarvig budbärare leder knappast framåt. Inte ens när budbäraren heter Donald Trump.

För invandrarsmåföretagarna i Rinkeby eller Husby som stängt sina butiker för att de inte längre vågar bedriva verksamhet eller som blir nedslagna eller råkar ut för plundring av kriminella gäng känns nog inte president Trumps beskrivning alltför verklighetsfrämmande. Inte heller för de vanliga Rinkebybor som fått sina bilar uppeldade eller som inte vågar låta sina barn leka ute på dagarna. Inte heller för föräldrarna i Malmö som tvingas gå omvägar för att slippa konfronteras med knarklangare när de hämtar barnen på förskolan. Och de anhöriga till den skottskadade snöskottaren i Malmö tycker nog också det ligger en del i president Trumps beskrivning. Samma sak för de göteborgare som inte vågar gå genom Göteborgs största köpcentrum Nordstan på kvällstid, eller den unga kvinnliga personal i butiker i Nordstan som är rädda för att gå till jobbet för att de på sin arbetsplats riskerar att angripas av grupper av unga män. När fackliga organisationer larmar om angrepp mot såväl parkeringsvakter som brevbärare, busschaufförer, brandmän, ambulanspersonal och polis, och när vissa taxiföretag inte längre kör till vissa adresser, ja då borde varningsklockorna ringa. I stället riktas ilskan mot Donald Trump.

Jag har bland annat ett förflutet som ordförande för Brottsförebyggande Rådet i Mark. Jag vet att människors oro för utsatthet för brott inte alltid stämmer överens med den verkliga risken att utsättas. Vi ska inte måla en alltför mörk bild av situationen i Sverige generellt, men inte heller blunda för att läget är extremt allvarligt på vissa ställen i vårt land. De flesta svenskar kan sannolikt känna sig trygga både i sitt bostadsområde och på sin arbetsplats. Men för vissa är situationen den rakt motsatta. Att av politiska skäl blunda eller bagatellisera är oansvarigt. Om vi inte agerar med kraft mot dagens problem kommer de att växa och sprida sig. Det borde varje ansvarsfull politiker inse.




Moderaterna vill införa zonförbud för den som bidrar till otrygghet

2017-02-15

Många i vårt land upplever ökad otrygghet, inte minst i utanförskapsområdena, men även på andra platser. Ett västsvenskt exempel är Nordstans köpcentrum i Göteborg där allt fler vittnar om rädsla för trakasserier och våld. Ett annat exempel är Malmö där en förskola drabbades av öppen droghandel, föräldrar blev hotade av knarklangare och som tillfällig lösning flyttades förskolans verksamhet till en park i närheten. Exemplen på hur enskilda individer eller kriminella grupperingar hotar tryggheten och ordningen på olika orter i landet är oroväckande många.

Lag och ordning måste upprätthållas. Vi moderater driver därför på för minst 2.000 fler poliser med särskilt fokus på utanförskapsområden, samt skärpta straff, bland annat för angrepp mot blåljuspersonal. Sammantaget satsar vi i vår budget, tio gånger så mycket som regeringen för att stärka polisens möjligheter att utföra sitt uppdrag. Den som på olika sätt bidrar till otrygghet ska konfronteras - snabbt och tydligt. Den som begår brott ska lagföras. Men det är tydligt att det på särskilt otrygga platser nu behövs skarpare insatser för att polisen ska kunna ingripa och säkra ordningen.

Moderaterna vill därför att Sverige inför zonförbud. Ett zonförbud innebär ett förbud för den, som är kriminell eller har uppvisat ett särskilt otrygghetsskapande beteende, att befinna sig i ett bestämt område inom en radie om 500 till 1 000 meter från den plats där beteendet ägt rum, till exempel ett torg eller köpcentrum. Motsvarande lagstiftning finns sedan flera år i Danmark, och har efterftrågat av bland annat polisen i Malmö och i polisregion Väst.

Ett zonförbud skulle ge polisen ytterligare ett verktyg för att kunna göra sitt jobb. Redan i dag kan poliser ingripa mot enskilda efter bedömning utifrån situationen. Men det behövs bättre möjligheter även att kunna förbjuda dem som skapar otrygghet på vissa platser att vistas där. Zonförbud skulle kunna gälla någon som dömts för till exempel narkotikaförsäljning eller olaga hot, men också kunna bli aktuellt vid beteenden som att medvetet skrämma eller trakassera förbipasserade. Polisen ska direkt kunna meddela zonförbudet som börjar gälla omedelbart. Förbudet gäller sedan i högst tre månader. Överträdelse av ett zonförbud ska vara straffbelagt och kunna leda till fängelse. För att trygga rättssäkerheten ska zonförbudet kunna överklagas till domstol.

Syftet med zonförbud är dels att garantera trygghet och säkerhet för människor på särskilt brottsutsatta och otrygga platser, men det skulle dessutom kunna bli ett betydelsefullt nytt verktyg för polisen i deras arbete för att motverka brottslighet och gängbildning.




Inrikesminister Ygeman (S) lämnar Malmö åt sitt öde

2017-02-14

I går intervjuades inrikesminister Anders Ygeman (S) i media med anledning av sitt besök i Malmö efter det tilltagande våldet i staden. Aftonbladet citerar honom enligt följande:



I sak har han givetvis rätt i att alla som gynnar kriminella grupper bidrar till att brottslighet och våld ökar. Men det är samtidigt ett rent häpnadsväckande svar från ansvarig minister - Ygeman menar alltså att om vissa malmöbor beter sig på detta sätt så får alla andra som bor i Malmö mer eller mindre skylla sig själva?

Poängen med ett starkt rättsväsende och en närvarande polis är ju just att samhället griper in och lagför brottslingar och kriminella. Det är inte den vanlige laglydige malmöbons eget ansvar att stoppa kriminaliteten!

Ygeman skryter vidare över flera nya miljarder till polisen. Han "glömmer" dock nämna att dessa ligger i budgeten först 2019/2020, alltså efter nästa riksdagsval. Det är troligen en klen tröst för alla malmöbor som vill se kraftfulla satsningar på polisen redan idag. Med en Alliansbudget som röstas fram i riksdagen skulle polisen omgående få kraftfulla förstärkningar. Ytterligare ett skäl att moderaterna driver denna fråga med all kraft.




Moderat gruppmöte med tema försvars- och säkerhetspolitik

2017-01-30

I dag hade moderata riksdagsgruppen ett halvdagsmöte med tema försvars och säkerhetspolitik. Vi hade besök av både SÄPO-chefen Anders Thornberg och Överbefälhavaren Micael Bydén, och båda gjorde intressanta genomgångar om sina verksamheter och omvärldsläget, och vi fick också tillfälle att ställa frågor. Ett privilegium att kunna få sådan djup och övergripande kunskap direkt från högsta nivå. Särskilt inom ett så här viktigt område.

Vad som avhandlades i detalj på våra interna gruppmöten redogör jag aldrig för, men att detta är frågor som moderaterna verkligen prioriterar blev extra tydligt igår.

På bilden Överbefälhavaren Micael Bydén i talarstolen.








Alla partier utom V röstade för lag om maskeringsförbud

2017-01-26

I går antog riksdagen ett lagförslag om maskeringsförbud vid idrottsevenemang. Samtliga partier stödde förslaget - utom Vänsterpartiet.

Den nya lagen innebär att den som befinner sig på en idrottsanläggning vid till exempel en fotbollsmatch och helt eller delvis täcker ansiktet på ett sätt som gör det svårare att bli identifierad kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Det finns en del undantag från förbudet. Det gäller till exempel inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl eller personer som i tjänsten bär utrustning som täcker ansiktet, som brandmän och poliser. Och såklart inte idrottsmännen själva om de behöver skydda ansiktet under sporten av något skäl.

Moderaterna ifrågasatte undantaget för religiösa skäl, eftersom vi är oroliga för att ligisterna ska utnyttja detta kryphål för att ändå maskera sig. Det blir ju väldigt svårt att kontrollera. Vi tyckte det var bättre att ha ett generellt förbud utan undantag, men att polis ska låta bli att gripa och domstol låta blir att döma den som uppenbarligen inte täckt sitt ansikte med avsikten att begå brott. Men vi ställde oss ändå bakom lagförslaget eftersom det är viktigt att få ett förbud på plats.

Vänsterpartiet röstade nej till en lag om maskeringsförbud, och hade ett mycket märkligt alternativt yrkande. Bland annat skriver man så här:

"Män är statistiskt sett den grupp som utövar mest våld, både i samhället och i idrottssammanhang. Därför är det viktigt att prioritera arbetet med att problematisera och söka förändra de rådande maskulinitetsidealen."

Man vill alltså ersätta lagen om maskeringsförbud med något slags genuspolitik. Ofattbart tramsigt. Det är inte "män" generellt som utför våld på idrottsarenor, det är ligister! 99,99% av männen som besöker arenorna använder inget våld. Detta är inte alls en fråga om genus utan om att förebygga brott.

På Twitter beskrivs saken så här. Och det är ju faktiskt en korrekt beskrivning om man drar det till sin spets. Lite tragikomiskt på något sätt. Fast mer tragiskt än komiskt.








Ovärdigt av en statsminister att angripa en enskild privatperson

2017-01-18

Året var 1995. Statsminister Göran Persson yttrade de numera välkända orden: "Jag kommer, liksom den regering jag tillhör, att i alla sammanhang med kraft brännmärka dem som utomlands talar illa om Sverige".

Att angripa enskilda människors rätt att framföra sina kritiska åsikter är något som satts i system i många andra länder, men det är något vi, förutom Göran Perssons uttalande, varit förskonade från i Sverige. Men nu väljer statsminister Löfvén att göra som sin företrädare, och denna gång riktar han sin kritik direkt mot en enskild privatperson.

I samband med World Economic Forum i Davos intervjuades statsminister Löfvén av Aftonbladet. I intervjun framförde han skarpa åsikter mot författaren Katerina Janouch för hennes kritiska uttalanden i tjeckisk TV om situationen i Sverige. ”Det är en person som gör ett, enligt min uppfattning, väldigt konstigt uttalande.” sade statsministern bland annat om hennes uttalanden. Statsministern citerades flitigt i olika media, både i Sverige och utomlands.

Jag anser att det är anmärkningsvärt att statsministern i denna egenskap kritiserar en enskild privatperson för att hon framfört sina privata åsikter i media. Statsministerämbetet innebär ett stort ansvar att uppträda med integritet och omdöme. Självklart kan man som statsminister kritisera ledande politiska motståndare för deras åsikter, men att göra samma sak mot enskilda privatpersoner är enligt min åsikt oacceptabelt. Man kan ställa sig frågan om inte statsminister Löfvén i detta fall har gått över gränsen för hur en statsminister bör uppträda?




Moderaterna har inte sagt nej till tydligare brottsstatistik hos Brå

2017-01-17

Båda jag och flera andra moderater i riksdagsgruppen lyfte ikväll frågan på veckans gruppmöte om medias uppgift att moderaterna skulle ha sagt blankt nej till att Brå skulle få i uppdrag att redovisa brottsstatistik uppdelat på svenskfödda och utrikes födda. (Se mitt blogginlägg i söndags, 15/1).

Det verkar som om media har missförstått den moderata linjen. Vårt svar till media var enligt uppgift att vi inte tagit något initiativ till ett sådant uppdrag till Brå. Däremot ska ingen ha sagt att vi absolut avvisar alla tankar om en utförligare statistik hos Brå.

Detta ger mig och andra moderater som motionerat i frågan ett visst hopp om stöd framöver, eftersom motionerna ännu inte är behandlade i justitieutskottet. Även om vi ju är väl medvetna om att enskilda motioner och motioner från enskilda partier normalt alltid brukar avslås i utskotten.

Min motion föreslår alltså inte uppdelning av brottslighet efter etnicitet, religion, ursprungsland eller något sådant, utan endast uppdelning av brott som begåtts av inrikes respektive utrikes födda, oavsett etnicitet. Alltså samma statistik som vi redan har hos SCB och andra myndigheter när det gäller exempelvis utbildningsnivå, arbetslöshet, nyföretagande och en massa andra saker. Argumenten för min motion finns i söndagens blogginlägg.

Många av mina moderata riksdagskolleger har under dagen uttryckt stor sympati för min och andras tankar att en utförligare statistik skulle kunna motverka mytbildning om invandrares generellt höga brottslighet och därmed motverka främlingsfientliga krafter. Det är min huvudingång i diskussionen, givetvis tillsammans med en förhoppning om att en utförligare statistik över brottsligheten också kan användas för att förebygga och motverka brott.

Diskussionen lär fortsätta. Viktigast var att det alltså verkar ha varit en missuppfattning att moderaterna skulle ha sagt blankt nej i frågan. Det känns bra. Jag kommer såklart, oavsett hur det går med min enskilda motion, att argumentera för att min linje också ska bli partiets officiella politik. Självklart är det då också viktigt att slå fast vad syftet är med statistiken liksom vad den skulle kunna tillföra det brottsförebyggande arbetet.




Tydlig brottsstatistik motverkar myter och fördomar

2017-01-15

Kvällens inslag i Agenda om det är rätt eller fel att ge Brå uppdraget att återigen börja föra statistik över brottsligheten uppdelad efter om gärningsmannen har svensk eller utländsk bakgrund har skapat en hetsig debatt. Fram till 2005 gjordes en sådan uppdelning i svensk statistik, och det görs fortfarande i Danmark, Norge och Finland.

Motståndarna till tydlig statistik menar att en sådan skulle kunna användas i rasistiska och främlingsfientliga syften. De verkar alltså märkligt nog själva med automatik utgå från att utländska medborgare är så överrepresenterade i brottsstatistiken att det skulle göda rasismen, i annat fall skulle de väl välkomna denna typ av statistik? Förespråkarna, däribland jag själv, menar tvärtom att frånvaron av aktuell statistik gör att det sker mytbildning och kollektiv skuldbeläggning av alla invandrare. Bilden sätts att de allra flesta brott begås av utrikes födda och att en stor del av invandrarna är kriminella. Detta är såklart inte korrekt. Utrikes födda är visserligen överrepresenterade i brottsstatistiken och i majoritet när det gäller vissa specifika brott om man ska tro den gamla statistiken före 2005 och de rapporter vi får från polisen. Men de allra flesta invandrare är självklart inte kriminella och fler brott begås totalt sett av svenskfödda än av invandrare. Men utan tydlig aktuell rikstäckande statistik går det inte att visa vad som är rätt eller fel i debatten. Och då riskerar myterna att vinna.

Brå är själva inne på samma tankegångar i sin rapport 2005. Där skriver man följande om frågan: ”En del kritiker har ifrågasatt nödvändigheten av en ny undersökning om brott bland svenskar och invandrare och menar att den är till mer skada än nytta. Det finns en risk att uppgifter rycks ur sitt sammanhang och presenteras på ett sätt som förstärker ett vi- och dom-tänkande. Sådana farhågor får man inte nonchalera. Brå har dock gjort bedömningen att en kunskapsbaserad bild av svenskars och invandrares brottslighet är bättre än en bild som är grundad på gissningar och personliga uppfattningar. Avsaknad av aktuella fakta om brottsligheten bland utrikes födda och deras barn underlättar att myter skapas och befästs. Om den registrerade brottsligheten visar sig vara påfallande hög i några grupper av utlandsfödda så försvinner inte problemen om man inte belyser dem och talar öppet om dem. En korrekt bild av problemens omfattning och utveckling torde i stället vara den bästa grunden för att analysera förhållandena och förbättra alla invånares förutsättningar att fungera väl i Sverige, oavsett etnisk härkomst."

Vi för utförlig brottsstatistik efter såväl kön som ålder, samt om gärningspersonen är återfallsförbrytare eller förstagångsförbrytare, samt vilka typer av gärningsmän som oftast utför olika typer av brott. Att även föra statistik över om brottslingen är svenskfödd eller utrikesfödd kan vara av stort värde både för att motverka mytbildning och för att bättre förstå orsakerna bakom brottsligheten. Jag skulle dessutom gärna se en uppdelning av brottslighet efter om personen ifråga har uppehållstillstånd, är asylsökande eller lever i landet illegalt. Den sistnämnda gruppen tycker jag nämns särskilt ofta av polisen i samband med brott och det skulle vara intressant att se om det också stämmer.

Själv motionerade jag i riksdagen i höstas just om att ge Brå i uppdrag att återigen börja föra samma statistik som man gjorde fram till 2005 och som alltså görs i Sveriges grannländer. Jag tror det skulle vara bra av ett antal olika skäl att ha statistik över brottslighetens koppling till svenskfödda eller utrikes födda. För mig är det viktigaste skälet att motverka fördomar och mytbildning, jag tror faktiskt att det skulle kunna motverka rasism och främlingsfientlighet. Att försöka dölja fakta av något slags kontraproduktiv välvilja är fel väg att gå. Verkligheten blir inte bättre för att man försöker dölja den, men den kan däremot framstå som betydligt sämre än den är om man saknar faktaunderlag.




Dra in biståndet om ett land vägrar ta emot sina egna medborgare!

2017-01-11

Uppgifterna från Uppdrag Granskning är alarmerande. Totalt 190 personer som dömts till utvisning efter att ha avtjänat fängelsestraff för grova brott har släppts på fri fot i väntan på utvisning från Sverige. Av dessa 190 är 51 idag helt försvunna och polisen har ingen aning om var de finns. Det är viktigt att påpeka att dessa 51 personer är summan av "öppna ärenden" från ett antal år tillbaka där beslutet om utvisning ännu inte har preskriberats. Men läget är ändå allvarligt, vi talar om personer dömda för allvarliga brott. Sannolikt lever många av dessa personer illegalt i Sverige. Risken att de begår nya brott är givetvis överhängande i och med att de saknar annan försörjning.

Hur man ska hantera utvisade personer efter frigivning, om de kan hållas i förvar i avvaktan på utvisning och hur man annars ska göra för att ha "koll på dem" är något komplicerat och juridiskt knepigt. Men det är en fråga som måste få en lösning. Vi vill inte ha tidigare dömda grova brottslingar som lever illegalt i vårt land. Det är också en rättssäkerhetsfråga. Ibland kortas ett fängelsestraff ned just för att utvisning är en del av straffet. Om utvisningen då inte verkställs får dessa personer ett lindrigare straff än om en person med uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige begår samma brott.

Det är dock inte bara utvisning av dömda brottslingar som är svåra att verkställa. Det finns även ett stort antal asylsökande som nekats uppehållstillstånd men som inte kan skickas tillbaka till sina hemländer eftersom dessa vägrar ta emot sina egna medborgare. Samma sak gäller de sk "gatubarnen" som befinner sig illegalt i landet, och som hemlandet vägrar ta tillbaka. Följderna blir att Sverige tvingas behålla allt fler individer i landet som faktiskt inte har rätt att vara här.

Flera av de länder som vägrar ta emot avvisade eller utvisade medborgare tar samtidigt emot svenskt bistånd, ibland ett omfattande sådant. Jag anser personligen (till skillnad från många andra riksdagsledamöter, även i mitt eget parti) att Sverige omedelbart ska frysa eller dra in allt svenskt bistånd till länder som inte tar emot utvisade eller avvisade medborgare från Sverige. De orsakar oss stora kostnader och besvär genom sin vägran och då är det inte mer än rätt att vi också drar in biståndet. Undantag bör givetvis kunna göras, exempelvis bör katastrofhjälp och liknande såklart inte omfattas av ett stopp. Det kan också finnas enstaka projekt där det skulle medföra oskäligt stor kapitalförstöring om biståndet upphörde. Ibland går vårt bistånd via andra kanaler (FN, EU, Världsbanken osv) och då kan det givetvis också vara svårt för Sverige att ensidigt dra sig ur. Men huvudprincipen borde ändå vara att ett land som får svenskt bistånd också samarbetar med svenska myndigheter, i annat fall riskerar man att biståndet från Sverige upphör. De frigjorda medlen bör rimligen kunna användas för att täcka de kostnader vårt land har för att försöka hantera och övervaka de utvisade eller avvisade personerna.

Jag vill vara extra tydlig med att detta är min personliga åsikt och inte moderaternas partilinje. Men jag kommer såklart att argumentera för att mitt parti ska gå denna riktning.




Ökad oro för brott och minskat förtroende för rättsväsendet

2017-01-10

I dag presenterar Brottsförebyggande Rådet, Brå, resultatet av sin Nationella Trygghetsundersökning för 2016. 12.000 svenskar över hela landet har tillfrågats och undersökningen har gjorts varje år sedan 2006. Det stora antalet tillfrågade samt undersökningens regelbundenhet gör såväl resultatet som skillnaderna mellan åren mycket intressanta och ganska tillförlitliga.

Slutsatsen är enligt Brå att fler är otrygga när de vistas i sitt eget bostadsområde under kvällstid. Fler oroar sig också för att utsättas för överfall eller misshandel och det är fortsatt stora skillnader mellan män och kvinnor. Otryggheten har ökat mer bland kvinnor än bland män. Bland kvinnor känner sig hela 31% ganska eller mycket otrygga eller att de på grund av otrygghet låter bli att gå ut. Det är alarmerande siffror.

Undersökningen visar också att förtroendet för rättsväsendet minskat jämfört med tidigare år. Andelen i befolkningen som uppger att de har ett stort förtroende för rättsväsendet som helhet ligger på 61 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter sedan 2015. En lika stor andel (61 procent) uppger att de har ett stort förtroende för polisen. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2015.

Hela undersökningen går att ta del av via Brå:s hemsida




Regeringen vägrar skjuta till mer pengar till försvar och polis

2017-01-09

Under Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen har de flesta sunt tänkande personer fått klart för sig att det försämrade säkerhetsläget kräver att vi agerar redan nu. Resurserna till försvaret behöver öka rejält. Vi kan inte vänta tills nästa försvarsbeslut, som planeras först 2020.

Moderaterna gav häromdagen sitt tydliga besked om vad vi vill. Vi föreslår extra förstärkningar med totalt 8,5 miljarder kronor till försvaret under nuvarande inriktningsperiod (utöver redan beslutade resursökningar) för att ge ökad försvarsförmåga i närtid. Vi vill också se en förstärkning av hela samhällets krisberedskap, samt att arbetet med att gå med i Nato ska påbörjas.

Statsminister Stefan Löfven har också presenterat regeringens nationella säkerhetsstrategi som innehåller varningar och påpekanden om det allvarliga läget. Moderaterna håller med om flera delar av analysen i säkerhetsstrategin, men dessa kräver samtidigt ökade resurser här och nu. Regeringen står dock fortsatt tomhänt, inga ökade resurser till varken Försvaret eller Polisen ingick i strategin, trots ett alltmer aggressivt Ryssland och problemen med terrorhot och organiserad brottslighet. Det är oerhört märkligt att regeringen å ena sidan målar upp en mycket mörk bild och å andra sidan inte är beredda att skjuta till mer pengar. Detta lär bli en stor fråga i onsdagens partiledardebatt i riksdagen.




Kammarrätten vill inte att Barnkonventionen görs till svensk lag

2016-10-03

I dag är det Internationella Barndagen. Det är en dag då väldigt många för fram kraven på att Barnkonventionen borde göras till svensk lag, något som också dagens regering utlovat. Jag har tidigare kommenterat dessa tankar och menar att det inte alls är säkert att det kommer att stärka barnens rättigheter, samt att denna konvention inte bara med automatik kan göras till svensk lag - den är alldeles för allmänt hållen i många delar för att det ska fungera. En allmänt hållen konvention kan inte tolkas bokstavligt och likadant i alla länder, den måste hanteras i relation till övrig lagstiftning och ibland måste man också göra avvägningar mellan olika intressen.

Jag har just läst remissvaret från Kammarrätten i Stockholm, och sällan har jag läst ett remissvar som sågar ett lagförslag så totalt. Kammarrätten inleder remissyttrandet med följande kärnfulla skrivning:

"Kammarrätten, som har uppmanats att yttra sig över betänkandet, avstyrker att barnkonventionen inkorporeras i svensk rätt."

Motiven till denna hårda skrivning finns i ovanstående länk till hela remissvaret. Jag kan bara hålla med, det stämmer väl med den kritik jag tidigare framfört, och det stämmer väl med Alliansregeringens argumentation att inte göra barnkonventionen till lag, utan i stället tillämpa konventionens grundtankar i samband med utformningen av övrig lagstiftning. Det är, precis som Kammarrätten påpekar, en mycket bättre väg att gå.

Sverige har alldeles för mycket lagstiftning redan som tagits fram av rent symboliska och populistiska skäl. Vi behöver inte fler sådana.




Ska någon behöva dö på grund av bränder på fotbollsläktare?

2016-09-26

I går twittrade jag om den otäcka händelsen på Borås Arena (matchen Elfsborg-AIK). Det var AIK-klacken som tappade kontrollen över sina brinnande bengaler, och det uppstod en brand på ståplatsläktaren. Sex personer är nu rapporterade brännskadade, den yngsta är en tioårig pojke. När man läser intervjun med AIK:s lagkapten inser man att bränder på arenorna i Stockholm i samband med fotbollsmatcher skrämmande nog närmast verkar vara det normala. Vad jag vet är det dock första gången det händer på Borås Arena.

I dag blev jag uppringd av Borås Tidning som ville ha ytterligare kommentarer kring händelsen. Läs hela artikeln här.



Samtidigt framkommer i en annan artikel att det finns olika åsikter om hur polisen bör arbeta. I dag är man enligt polisledningen försiktig med att agera mot individer på läktarna, "man vill inte riskera att skapa våldsamt upplopp". Detta synsätt får kritik från en pensionerad polis som tidigare arbetade med insatser under Elfsborgs matcher. Han tycker att polisen borde agera mer aktivt mot dem som inte sköter sig. Jag håller med. Självklart måste polisen visa gott omdöme, men det måste rimligen finnas något mellan "våldsamt upplopp" och total polispassivitet.

Jag har genom åren haft kontakt med många poliser "på fältet", både i personliga möten och via mail. Det finns en stor frustration inom poliskåren över att man alltför ofta "hålls tillbaka" av sina överordnade och inte får agera mot brottlighet och ordningsstörningar i skarpt läge trots att man skulle kunna göra det. Oron över att polisinsatser ska skapa upplopp och motreaktioner skrämmer polisledningen till passivitet. Jag tycker inte det är acceptabelt. Polisen ska bidra till trygghet för den vanliga skötsamma människan. Då kan man inte passivt se på när enskilda individer eller grupper bryter mot regler eller beter sig på ett allmänfarligt sätt, utan ibland måste man markera och sätta hårt mot hårt. Dessutom vet vi numera att de som beter sig illa på en fotbollsläktare inte sällan bryter mot lagar och regler även utanför fotbollsarenan. Fotbollsläktarna är en del av samhället och får inte bli en fristad för dem som beter sig illa.




När samhället tappar kontrollen får vi anarki

2016-09-25

Aftonbladet har idag en artikel om hur våldsamma gäng med misstänkt koppling till fotbollshuliganer ger sig på "gatubarn" i centrala Stockholm. Dessa gatubarn är i sin tur enligt tidigare uttalanden från polisen ofta inblandade i kriminalitet och våld mot andra. Samma sak gäller för övrigt i Göteborg där runt 200 gatubarn drar omkring i centrum och begår brott.

Jag vänder mig mot att man i artikeln talar om "flyktingar" och "ensamkommande barn" som lätt kan förväxlas med asylsökande ensamkommande. Dessa gatubarn, ofta från Marocko eller andra nordafrikanska länder, befinner sig illegalt i Sverige. De har aldrig sökt asyl (om de hade gjort det hade de erbjudits plats på ett asylboende för unga i avvaktan på asylprövning i stället för att leva på gatan). De är inte flyktingar i formell mening utan bara fattiga och hemlösa. Deras hemländer har självklart ansvaret för dem, inte Sverige. Fattigdom är som bekant inte asylskäl.

Jag vänder mig också mot den stora slappheten mot dessa huligangäng. De ställer till bråk både i anslutning till fotbollsmatcher och i andra sammanhang. Maskerade våldsverkare, oavsett om de har politiska avsikter eller bara rent allmänt vill bråka, är inte något isolerat problem kopplat till fotbollsarenorna utan ett samhällsproblem.

Vi har alltså en situation idag där polisen vare sig kan stoppa våldsamma kriminella maskerade gäng som drar runt på stan och misshandlar andra, eller göra något åt hundratals afrikanska gatubarn som befinner sig illegalt i Stockholm och begår brott. Samhället har fullständigt tappat kontrollen. Det finns bara ett ord för detta och det är anarki.

Det är hög tid för samhället att sluta abdikera. Huliganerna ska gripas och dömas till hårda straff, de är inte några stackars vilseledda fotbollssupportrar utan snarare rent kriminella våldsverkare som använder fotbollssupporterskapet som täckmantel. Ansträngningarna för att utvisa gatubarnen till sina hemländer måste samtidigt intensifieras. Självklart ska allt svenskt bistånd till de aktuella länderna dras in med omedelbar verkan om man inte accepterar att ta emot sina egna medborgare. Alla minderåriga barn som lever på gatan borde omhändertas i avvaktan på avvisning från landet, och hållas inomhus nattetid. Barn ska inte tillåtas leva på gatan och ägna sig åt missbruk och begå brott.

Jag vill inte ha vare sig huliganer eller kriminella ungdomsgäng som drar runt på stan. Samhället måste ta tillbaka kontrollen!




Regeringen tokbluffar om satsningar på polisen

2016-09-12

Förra veckan berättade jag om hur regeringen försökte lura väljarna om enorma satsningar på klimat och miljö - men där det visade sig at nästan allt handlade om satsningar som ligger i budgeten efter nästa val. Kommande år var satsningarna ytterst små. Ändå räknade man ihop allt för ett antal år framåt och kallade det för rekordsatsningar. En ren bluff.

Nu är det dags igen. Idag meddelar finansministern att man "storsatsar 2,7 miljarder på polisen". Men det är också en bluff. Av detta ligger hela 2,1 miljarder (!) 2019 och 2020, dvs efter nästa val. För 2017 handlar polissatsningen om futtiga 180 miljoner.

Regeringen har satt i system att blåsa upp sina satsningar med pengar som inte finns och med summor som ligger i framtida budgetar som man inte ens kan ta ansvar för. Man tokbluffar helt enkelt för att försöka vilseleda väljarna.




Leder ökad invandring till fler brott?

2016-08-28

Kriminologen Jerzy Sanecki skrev igår på DN Debatt (det går tyvärr inte att länka till artikeln) ett debattinlägg med rubriken "Ökad invandring leder inte till fler brott". I artikeln skriver han att invandrares överrepresentation i registrerad brottslighet kan förklaras av att en större andel av dem har vuxit upp i familjer med lägre socioekonomisk status samt i segregerade områden. Därav drar han (eller är det DN som satt rubriken?) den märkliga slutsatsen att "ökad invandring inte leder till fler brott".

Resonemanget blir konstigt när man läser hans artikel. Det är ju just det faktum att vi tagit emot alltför många invandrare genom åren utan att de haft någon chans att få ett arbete eller komma i egen försörjning som skapat segregationen och utanförskapet i våra förorter. Och det är precis det som skapat den socioekonomiska situation som Sanecki beskriver - och som han menar skapar grogrund för ökad brottslighet (och för den delen även en grogrund för extremism, min anm). Hade vår invandring legat på en mer balanserad nivå som vårt lilla land och vår lilla befolkning klarat att hantera hade de sociala problemen och därmed kriminaliteten bland vissa grupper av invandrare sannolikt varit ett betydligt mindre problem.

Den som påstår att människor med viss kulturell eller nationell bakgrund automatiskt skulle vara mer brottsbenägna än andra har en mycket märklig människosyn som saknar vetenskaplig grund. Men även den som inte inser att en alltför omfattande migration som leder till bostadsbrist, arbetslöshet, segregation och socialt utanförskap riskerar att påverka brottslighetens omfattning har stora problem med argumentationen.

Att jag sedan med kraft ifrågasätter om man med automatik måste blir kriminell för att man upplever sig som fattig eller i socialt utanförskap är en helt annan sak. De allra flesta fattiga runt om i världen blir faktiskt inte kriminella. Och de allra flesta invandrare i våra utanförskapsområden i Sverige är inte heller kriminella. Varför vissa blir det borde Sanecki analysera närmare.




Avskräckande straff?

2016-08-24

I dagens upplaga av Borås Tidning ägnas en helsida åt ett märkligt ärende. Det handlar om en 17-åring som häktats för mordförsök i Borås tidigare i augusti. Det visar sig nu att kommunen tidigare i sommar ville tvångsomhänderta 17-åringen (mot hans egen och hans föräldrars vilja) för att han "levde ett destruktivt liv", men Förvaltningsrätten sade nej eftersom man menade att 17-åringen avhållit sig från droger en tid och att utvecklingen "vänt". Tydligen hindrade det inte att 17-åringen nu är häktad misstänkt för mordförsök. Jag tänker inte kommentera domen ytterligare även om den visar hur svårt det ibland är för de sociala myndigheterna att agera. Och den rättliga prövningen får ju avgöra om 17-åringen kommer att dömas för mordförsök.

Det finns däremot en annan intressant uppgift i artikeln (rödmarkerad). 17-åringen har, trots sin ungdom, enligt artikeln tidigare dömts för rån och många andra brott. Senast i våras fälldes han för olaga hot, narkotikabrott, brott mot knivlagen olovlig körning och rattfylleri. "Straffet" för detta blev 35 timmars ungdomstjänst "vilket innebär samtal och oavlönat arbete hos föreningar eller liknande" enligt artikeln.

En 17-åring som tidigare dömts för rån och ett antal andra brott får alltså ändå bara en knapp veckas oavlönat arbete som straff av det svenska rättsväsendet. Hur avskräckande är det? Jag tycker närmast straffet är löjeväckande. Det är inte konstigt att ungdomar fastnar i kriminalitet när inte samhället reagerar tydligare när de begår brott i unga år. Och att kommunens socialtjänst inte ens får lov att agera gör knappast saken bättre.




Ungdomar som bränner bilar är inte uttråkade - de är kriminella!

2016-08-13



Häromdagen hade min riksdagskollega Johan Forssell (M) ett mycket bra debattinlägg på Nyheter 24 där han konstaterar att ungdomar som bränner bilar inte är sysslolösa utan kriminella.

"Det finns många som söker efter förklaringar till varför bilbränder är så vanligt förekommande i delar av Sverige. Det finns de som förklarar detta på ett nästan ursäktande sätt och menar att det handlar om ungdomar som vill bli hörda och sedda och ungdomar som är rastlösa och uttråkade. Det finns även de som skyller på Polisen och deras närvaro i området som en orsak till bilbränderna."//"Brott måste behandlas som just brott, oberoende av om gärningsmannen upplever att han eller hon har det tråkigt. De allra flesta som har tråkigt eller är rastlösa löser inte sin tristess och rastlöshet genom att bränna grannens bil."

Exakt så är det. Det finns en massa sysslolösa ungdomar i andra delar av vårt land. De bränner inte bilar för det. Inte för att det saknas fritidsgård heller. Bilbränderna sker nästan uteslutande i vissa utanförskapsområden runt våra storstäder. Det är hög tid att sluta relativisera och förklara bort kriminella beteenden. Vi måste samtidigt rusta polisen bättre för insatser i dessa områden, där nolltolerans mot brott måste gälla precis som på andra ställen i vårt samhälle. Moderaterna vill bland annat ha 2.000 nya poliser som särskilt ska verka i dessa områden. Dessutom tycker vi att straffen måste skärpas kraftigt för den som ger sig på blåljuspersonal under utryckning.




Tveksamt från Brå-företrädare om sexuella övergrepp

2016-08-03

En utredare på Brottsförebyggande Rådet, Brå, framför enligt min åsikt ganska tveksamma uppgifter i Expressen angående den kraftigt ökande mängden anmälda sexualbrott. Bland annat säger hon att "Många är pigga på att koppla ökningen till invandring, vilket är ytterst tveksamt. Det är inte ensamkommande flyktingbarn som hänger på dessa dyra festivaler. De här brotten har alltid ägt rum på festivalområden där ungdomen samlas tätt dag och natt och konsumerar diverse substanser. Det är inget nytt. Det nya är den enorma uppmärksamheten i medier." Jag är uppriktigt förvånad över att Brå:s utredare exempelvis verkar ha missat att flera av de festivaler där asylsökande gripits för sexövergrepp har varit festivaler med gratis inträde. Dessutom är asylsökande enligt polisens egen omfattande rapport (som jag berättat om tidigare) kraftigt överrepresenterade både när det gäller sexuella övergrepp som utförs av grupper av män, samt även bland annat när det gäller övergrepp som sker i badhus och simanläggningar. Ingen seriös människa kan rimligen beskylla invandrare generellt som ansvariga för alla sexualbrott. Men asylsökande unga män från vissa länder är enligt polisens rapport extremt överrepresenterade vid flera typer av sexualbrott och det är obestridliga fakta. Att försöka dölja detta leder bara fel.

Brå försöker också förklara bort det ökande antalet anmälningar om sexualbrott med att "vi pratar mer om sådant här i Sverige och därför är det fler som anmäler", samt att betydligt fler typer av övergrepp är straffbara i Sverige än i andra länder. Det senare är helt korrekt och myten att Sverige skulle vara det land i världen med flest våldtäkter är just en myt (vilket jag också skrivit om tidigare på bloggen). Men samtidigt vore det aningen märkligt om anmälningsbenägenheten skulle ha ökat så väldigt dramatiskt just de senaste 3-4 åren (exempelvis tiodubbling på ett år av anmälda sexuella övergrepp på festivaler). Det känns i vart fall inte trovärdigt som ensam förklaring. Man kan knappast blunda för att det sannolikt sker fler övergrepp idag än tidigare, särskilt vissa typer av övergrepp, även om det är svårt att veta säkert hur mycket den totala brottsligheten ökat.

Artikeln i Expressen blir också lite missvisande eftersom såväl statistiken som texten i artikeln nästan uteslutande handlar om våldtäkter och våldtäktsförsök. Övriga typer av sexuella ofredanden kommenteras knappast alls. Men för den som drabbas av grupper av unga män som tafsar eller uppträder hotfullt är det en fruktansvärd upplevelse som skapar otrygghet i vardagen.

Och som jag skrivit tidigare - oavsett hur mycket sexualbrotten ökat och oavsett vilka som utför brotten så är varje brott ett för mycket. Rädslan hos unga kvinnor och tjejer idag har definitivt ökat och så ska vi inte ha det i ett rättssamhälle. Det finns därför all anledning att fundera över hur rättsväsendet kan bli bättre på att utreda och lagföra dessa brott (exempelvis mina tankar kring specialisering inom domstolsväsendet). Det finns också all anledning att påminna om vad moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra sa i sitt Almedalstal kring detta. Hon upprepade det på Facebook igår:






Många reaktioner på mina tankar kring specialiserade domstolar

2016-07-31

Mina tankar i onsdags om att överväga inrättandet av något slags mer specialiserade domstolar för sexualbrott har väckt många, och blandade, reaktioner.

Många har framfört sin uppskattning för mitt förslag. Jag får bilden att de i likhet med mig tycker att sexualbrott verkar vara ett växande samhällsproblem och de tycker att det finns skäl att markera extra tydligt mot denna typ av brottslighet. Kritikerna menar bland annat att det finns risk att en specialdomstol skulle medföra att beviskraven sänks eftersom en specialdomstol vill "visa resultat". Kanske finns det en sådan risk, men jag hoppas inte det - beviskraven och lagstiftningen förändras ju inte bara för att man organiserar domstolarna på ett annat sätt. Kan man inte bevisa någons skuld ska denna självklart frikännas. För mig är det lika viktigt med hög sakkunskap i domstolarna för att fria oskyldiga som att döma skyldiga. Andra kritiker menar att det finns ett värde i att alla brott hanteras i samma domstolar, samt att det kan finnas fler brott där man lika gärna skulle kunna inrätta specialdomstolar och att det då kan bli många sådana. Det sista kan jag hålla med om, självklart skulle man kunna resonera på samma sätt som jag gör kring sexualbrott även om andra grova våldsbrott. En specialisering kring samtliga våldsbrott inklusive sexualbrott är kanske ett alternativ? Eller så börjar man med just sexualbrott på försök och ser hur det utfaller för att sedan utvidga specialiseringen till fler våldsbrott?

Några har framfört att mitt förslag är ren populism. Det tycker jag är en märklig synpunkt. Om jag hade krävt hårdare straff kunde det säkert betraktas som populism, men att föreslå en förändring av domstolarnas arbete är nog knappast en medial kioskvältare. Väldigt få utanför juridikens värld vet överhuvudtaget hur vårt domstolsväsende är organiserat.

Lite intressant är det också att det finns kritiker (i detta fall både jurister och domare) som svarat mig att man inte vill ha specialdomstolar men att en specialisering inom befintliga domstolar skulle kunna vara en väg att pröva.

Jag kommer att fundera vidare och lyssna på alla kloka synpunkter innan jag bestämmer hur jag går vidare. Kanske blir det en motion om specialisering inom befintliga domstolar. Det går givetvis enklare och snabbare att genomföra än att inrätta särskilda specialdomstolar, så mycket lutar åt det. Syftet med mina förslag skulle absolut kunna uppnås även på detta sätt.




Dags att inrätta en specialdomstol för sexualbrott?

2016-07-27

Media rapporterar om allt fler anmälda sexuella ofredanden, försök till våldtäkter och fullbordade våldtäkter, ibland utförda av grupper av unga män. Experter och politiker diskuterar för fullt om detta beror på ökad anmälningsbenägenhet eller ett faktiskt ökat antal brott. Men oavsett vilket sker utan tvekan ett betydande antal sexualbrott av olika slag varje år, allvarliga brott som ökar otryggheten i samhället och ofta ger den drabbade men för livet, både fysiskt och psykiskt. Detta ställer dessutom stora krav på polis och rättsväsende när det gäller att utreda och döma de skyldiga.

Samtidigt kommer en del kritik mot såväl utredningar som rättsliga avgöranden i sexualbrottsmål. Allt från att misstänkta frikänns i brist på tillräckliga bevis, till att polis eller domstol ställt ”konstiga frågor” till den drabbade, att man upplever att rättsväsendet visat tillräcklig omsorg om brottsoffret, eller att straffen för en dömd gärningsman inte alltid blir så hårda som straffskalan medger. Det är samtidigt väl känt att många sexualbrottsmål är svårutredda eftersom det ofta står ord mot ord om vad som hänt, men också att sakkunskapen hos åklagare och domstol kanske inte alltid är tillräcklig när det gäller att genomföra en rättsprocess.

I Sverige finns redan idag ett antal specialdomstolar. Exempelvis arbetsdomstolen, mark- och miljödomstolen, migrationsdomstolen och marknadsdomstolen. Gemensamt för dessa är att man velat samla hög kompetens i vissa typer av rättsliga avgöranden. Det finns dock inte någon specialdomstol i Sverige när det gäller brottmål, vilket det exempelvis gör i USA.

Jag anser nu att det är dags att överväga inrättandet av Sveriges allra första specialdomstolar för brottmål, en (eller eventuellt flera) sexualbrottsdomstol. Jag är fullt medveten om att det vore en mycket dramatisk förändring av svenskt domstolsväsende, men jag menar ändå att det är värt att överväga. Jag tror det skulle kunna medföra ett antal fördelar.

• Det blir en tydlig markering att vi ser mycket strängt på denna brottstyp
• Specialisering kan snabba upp den rättsliga prövningen och leda till snabbare domar
• Sexualbrott är komplicerade mål som kräver goda psykologiska kunskaper och kunskaper om udda former av sexuella aktiviteter och beteenden. En specialdomstol kan samla bred kompetens i dessa frågor och kan även knyta till sig andra utomstående experter på området
• Specialisering skulle kunna bidra effektivare till att skapa ny rättspraxis på sexualbrottsområdet
• Sexualbrottsmål är känsliga mål som kräver särskild omsorg om brottsoffren. Med särskilda domstolar blir det möjligt att öka kompetensen kring detta och därmed öka tryggheten för brottsoffren under hela rättsprocessen vilket kan öka anmälningsbenägenheten ytterligare
• Om det politiska arbetet går vidare med en oaktsamhetsregel för sexualbrott (liknande den lag som redan finns i Norge) vore det utmärkt att samtidigt låta en ny sexualbrottsdomstol bli experter på att tillämpa denna nya lag.

Jag kommer att återkomma till mitt förslag i en riksdagsmotion i höst, och kommer också att gräva djupare i hur detta hanteras i Syd-Afrika där man tydligen redan har särskilda sexualbrottsdomstolar.

Sexualbrott är ett avskyvärt och respektlöst brott och de som gör sig skyldiga till det ska lagföras och dömas till hårda straff. En särskild sexualbrottsdomstol skulle möjligen kunna bidra till detta.




Man ska såklart inte kunna vittna i domstol med heltäckande niqab

2016-07-18

Den svenska dumheten och bristen på logik har nu även nått vårt domstolsväsende. Göteborgs Tingsrätt accepterade nyligen i en omtalad mordrättegång ett vittnesmål från en kvinna med heltäckande niqab, någon som Göteborgs-Posten tidigare uppmärksammat. Rättens ordförande medger till och med att man inte kan vara säker på vem som vittnade, men säger att "vi får inte kräva att någon tar av sig sin religiösa bonad. Det finns det JO-beslut på". Jag utgår från att detta vittnesmål inte fick någon avgörande betydelse för det rättliga avgörandet, men det är ändå allvarligt att det ens får förekomma. Självklart borde kvinnan antingen uppmanats att visa sitt ansikte under vittnesförhöret, eller avvisats från vittnesbåset. Rådmannens argument att man inte tar legitimation på andra vittnen heller har inte med saken att göra - det finns i vart fall en större möjlighet för den tilltalade, dennes advokat, målsägaren eller åklagaren att ifrågasätta ett vittnes trovärdighet om man ser personen.

Borås Tidning ifrågasätter på ledarplats idag om rätten att bära ett religiöst plagg verkligen väger tyngre än andras rätt att förvissa sig om vem det verkligen är som sitter i vittnesbåset. Svaret på frågan är självklart nej. Det svenska rättssystemet kan rimligen inte hanteras som i en bananrepublik.

I Danmark och Norge förekommer anonyma vittnesmål, och jag har tidigare föreslagit att man skulle prova detta i Sverige för att fler ska våga vittna i grova mål rörande exempelvis gängrelaterad kriminalitet, mål där vittnen inte sällan hotas på olika sätt. Men det handlar då om att skydda vittnet från den misstänkte, och vid sådana anonyma vittnesmål måste självklart rätten och den misstänktes advokat (utan rätt att avslöja identiteten för den misstänkte) kunna se vittnet och förvissa sig om vem det är. Det är bara den misstänkte och eventuella åhörare i rätten som i så fall ska förhindras att se vittnet. Mitt förslag har avvisats med motiveringen att det är viktigt för alla inblandade att kunna se vem som vittnar. Ett svagt argument har jag tyckt, eftersom det ofta försvårar lagförande av grova brottslingar. Nu blir argumentet ännu sämre om vi samtidigt banar väg för att acceptera kvinnor i niqab eller burka som fullvärdiga vittnen. Utan att någon alls kan kontrollera deras identitet.

Den svenska dumheten och naiviteten slår ständigt nya rekord. Och när den når JO och vårt rättssystem blir jag allvarligt bekymrad.




Vem vill bli polis? Vem vill vi ha som polis?

2016-07-14

Alliansen ökade antalet poliser ordentligt och fick igång polisutbildningen (som vissa år under den gamla s-regeringen inte ens tog in några nya elever). Men problemen med att rekrytera intresserade studenter, att få dem att slutföra utbildningen och inte minst att stanna kvar i yrket växer. Det handlar om allt från bristande ledarskap till låg status, låg lön och de växande riskerna i yrket. Och inte blir det bättre av att rikspolischefen kommer med det ena ifrågasatta uttalandet efter det andra, nu senast ett rent politiskt utspel som inte en myndighetschef överhuvudtaget borde ägna sig åt. Det finns ett växande missnöje med den högsta chefen inom poliskåren.

I går kom en skrämmande nyhet. För att få fler elever till polisutbildningen sänker man antagningskraven, och denna gång på begåvningstestet. Utbildningens begåvningstest har en niogradig skala och en normalbegåvad sökande får fyra–sex. Tidigare krävdes en fyra för att komma in, men nu har det kravet sänkts till en trea. Med andra ord accepterar man nu sökande som ligger under normalbegåvning. Detta till en utbildning där man, förutom att använda skarpa vapen, ska kunna ta snabba och väl avvägda beslut i krissituationer som kan handla om att rädda liv. Att bredda antagningen till nya grupper eller personer med olika kompetenser är givetvis bra, men att sänka just begåvningskraven är mycket oroväckande.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz säger att beslutet om sänkta begåvningskrav känns som ett bakslag och förkastar det nya sänkta kravet. "När kriminaliteten och brottsligheten blir allt mer komplex och avancerad är det här helt fel väg att gå. Nu behöver polisyrket uppvärderas." Inte förvånande nämner hon löneläget som ett problem.

Polisen har problem på flera fronter. Min gissning är att vi snart kommer att få en diskussion om lönerna för poliserna. Även här kommer staten behöva sätta till extra pengar för att göra polisyrket attraktivt, det är bara en tidsfråga. Dessutom behövs snabbt agerande när det gäller skärpt lagstiftning för hot och våld mot blåljuspersonal. Och rikspolischefen borde nog tacka för sig. Han får hata SD hur mycket han vill, men bör naturligtvis inte framföra detta i tjänsten.




Blogginlägg i repris: Polisens rapport om sexuella ofredanden

2016-07-03

Den 10 juni publicerande och kommenterade jag polisens stora rapport om sexuella ofredanden här på bloggen. Efter de senaste dagarnas händelser känner jag att det finns skäl att lägga ut blogginlägget i repris:

Ny polisrapport ger en lägesbild över sexuella ofredanden

2016-06-10

Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, presenterade den 16 maj en omfattande rapport med en lägesbild rörande sexuella ofredanden i landet. Märkligt nog har denna rapport inte fått någon större uppmärksamhet medialt, om ens någon, trots en del mycket alarmerande slutsatser.

Av slutsatserna framgår att under de senaste åren har antalet sexuella ofredanden ökat kraftigt mot ungdomar under 18 år, och sexuella ofredanden har enligt rapporten "blivit normaliserat och pågår ständigt i vardagen".

Miljöerna där dessa typer av brott förekommer är många. Allt från skola och idrottsanläggningar och badanläggningar till allmänna kommunikationsmedel, evenemang, dansställen, restauranger och cafeer, gatumiljö, parker, butik och varuhus. Men trakasserierna ökar också på sociala medier och via telefon. De senaste åren syns en kraftig ökning på alla områden. Sexuella ofredanden på badanläggningar har tredubblats mellan 2014 och 2015. Samma sak när det gäller ofredanden på allmänna kommunikationsmedel. Ofredanden i gatumiljö och parkmiljö har fyrdubblats under samma tid. Och ändå finns det enligt rapporten troligen ett stort mörkertal där endast brott av grövre art polisanmäls.

Gärningsmännens bakgrund varierar enligt rapporten, både vad gäller ålder och etnicitet. Men på några områden ger rapporten en mycket tydlig bild och det gäller den nya och växande företeelsen med ofredanden mot flickor som begås i grupp av flera gärningsmän, ofta på evenemangsområden, samt övergrepp i badanläggningar och simhallar. Polisen sammanfattar detta så här: "De brott som begåtts i grupp är till antalet få men har skapat en känsla av hjälplöshet och flickor som drabbats har känt sig djupt kränkta och rädda för att gå ut. De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar". Rapporten visar också en övervikt av utrikes födda gärningsmän vid andra typer av övergrepp, exempelvis ofredande på allmän plats. I många utredningar är det dock svårt att fastslå gärningsmannens identitet.

Det finns samtidigt anledning att upprepa att rapporten inte ger något stöd för att svenskfödda män och pojkar på något sätt skulle vara fria från ansvar för sexuella ofredanden. Brott som begås i krogmiljö, på restauranger och nöjesställen har exempelvis enligt rapporten ofta svenskfödda förövare.

Vi måste också vara tydliga med att det aldrig är etniska grupper eller kollektiv av människor som begår brott. Det är alltid den enskilde individen som bär ansvar för sina egna handlingar.

Oavsett vem som är skyldig och var brotten begås så har vi ett allvarligt och växande problem i vårt samhälle. Att unga flickor (och ibland även pojkar) ska vara rädda för att vistas i offentliga miljöer är helt oacceptabelt i ett demokratiskt och öppet samhälle. Och att unga flickor på våra asylboenden är särskilt utsatta och hotade är uppenbarligen också ett växande problem.

Det är dags att sätta ned foten, få fler att anmäla de brott som begås, öka utredningskapaciteten, och se till att de skyldiga döms till kännbara straff. I skolor, boenden och andra miljöer där barn och ungdomar har tillsyn av vuxna måste nolltolerans gälla mot sexuella trakasserier och reaktionerna vara hårda, snabba och tydliga från de vuxna. Att det dessutom behövs tydlighet om svenska lagar, normer och värderingar mot såväl nyanlända som unga asylsökande pojkar är uppenbart. Allvarliga brott som begås under asyltiden bör få konsekvenser vid asylprövningen, det är en åsikt jag tidigare framfört och den förtjänar att upprepas.

Alla pojkar och unga män i vårt land måste uppfostras och lära sig att respektera flickornas rätt till integritet, det är vårt ansvar som föräldrar och vuxna förebilder. Och när någon går över gränsen måste omgivningen tydligt reagera till flickornas försvar. Där kan vi alla bidra till ett tryggare samhälle.




De sexuella övergreppen skapar flera olika debatter samtidigt

2016-07-03

De senaste dagarna upprepade sexuella övergrepp, varav flera varit våldtäkter, väcker ett antal olika frågor som självklart måste kunna diskuteras samtidigt.

Det är självklart att det diskuteras om det behövs större polisinsatser, effektivare brottsutredningar, höjda straff för sexualbrott och bättre övervakning på konserter och festivaler (vakter, kameraövervakning mm). Även om straffen skärpts och reglerna för bevakning och ordning på festivaler är ganska hårda så behöver uppenbarligen mera. För brottsoffren är övergreppen fruktansvärt hemska och förnedrande men samtidigt ska man veta att den aktuella typen av brott är mycket svåra att komma åt och att det ofta är svårt att hitta de skyldiga.

En annan sak att diskutera är värderingarna i vårt samhälle, både bland infödda och invandrare. Och var finns civilkuraget? Jag upprörs över omgivningens brist på reaktioner när unga tjejer utsätts för övergrepp av grupper av män? Hur kan sådana saker hända på en festival med en massa människor utan att någon reagerar? Och var finns det positiva kompistrycket som får unga killar att låta tjejerna vara ifred?

Ytterligare en (uppenbarligen mycket infekterad) sak att fundera över är generaliseringar och kollektivt skuldbeläggande som vissa debattörer ägnar sig åt så fort det handlar om sexualbrott. I vänsterfeministiska kretsar är det populärt att skuldbelägga alla killar/män, medan mer invandringskritiska röster föredrar att kollektivt skuldbelägga alla invandrare eller alla invandrare från vissa länder eller kulturer. Detta kan man självklart bli upprörd över utan att förringa de brott som begåtts. I ett rättssamhälle är det aldrig kollektivt ansvar för ett brott, utan det är gärningsmannen som bär hela ansvaret för sina handlingar. Alltid utan undantag. Att i sexualbrottens spår sprida kollektivt hat mot alla killar eller alla män är lika illa som att sprida kollektivt hat mot alla invandrare. Det är oacceptabelt i ett civiliserat rättssamhälle och det måste man kunna säga utan att det uppfattas som att man bagatelliserar avskyvärda sexualbrott.




Ny polisrapport ger en lägesbild över sexuella ofredanden

2016-06-10

Polisens Nationella Operativa Avdelning, NOA, presenterade den 16 maj en omfattande rapport med en lägesbild rörande sexuella ofredanden i landet. Märkligt nog har denna rapport inte fått någon större uppmärksamhet medialt, om ens någon, trots en del mycket alarmerande slutsatser.

Av slutsatserna framgår att under de senaste åren har antalet sexuella ofredanden ökat kraftigt mot ungdomar under 18 år, och sexuella ofredanden har enligt rapporten "blivit normaliserat och pågår ständigt i vardagen".

Miljöerna där dessa typer av brott förekommer är många. Allt från skola och idrottsanläggningar och badanläggningar till allmänna kommunikationsmedel, evenemang, dansställen, restauranger och cafeer, gatumiljö, parker, butik och varuhus. Men trakasserierna ökar också på sociala medier och via telefon. De senaste åren syns en kraftig ökning på alla områden. Sexuella ofredanden på badanläggningar har tredubblats mellan 2014 och 2015. Samma sak när det gäller ofredanden på allmänna kommunikationsmedel. Ofredanden i gatumiljö och parkmiljö har fyrdubblats under samma tid. Och ändå finns det enligt rapporten troligen ett stort mörkertal där endast brott av grövre art polisanmäls.

Gärningsmännens bakgrund varierar enligt rapporten, både vad gäller ålder och etnicitet. Men på några områden ger rapporten en mycket tydlig bild och det gäller den nya och växande företeelsen med ofredanden mot flickor som begås i grupp av flera gärningsmän, ofta på evenemangsområden, samt övergrepp i badanläggningar och simhallar. Polisen sammanfattar detta så här: "De brott som begåtts i grupp är till antalet få men har skapat en känsla av hjälplöshet och flickor som drabbats har känt sig djupt kränkta och rädda för att gå ut. De misstänkta i brott som utförts av en större grupp gärningsmän, på offentlig plats, var främst personer med utländskt medborgarskap. Vid brotten som anmälts i simhallar har de misstänkta gärningsmännen främst varit asylsökande pojkar". Rapporten visar också en övervikt av utrikes födda gärningsmän vid andra typer av övergrepp, exempelvis ofredande på allmän plats. I många utredningar är det dock svårt att fastslå gärningsmannens identitet.

Det finns samtidigt anledning att upprepa att rapporten inte ger något stöd för att svenskfödda män och pojkar på något sätt skulle vara fria från ansvar för sexuella ofredanden. Brott som begås i krogmiljö, på restauranger och nöjesställen har exempelvis enligt rapporten ofta svenskfödda förövare.

Vi måste också vara tydliga med att det aldrig är etniska grupper eller kollektiv av människor som begår brott. Det är alltid den enskilde individen som bär ansvar för sina egna handlingar.

Oavsett vem som är skyldig och var brotten begås så har vi ett allvarligt och växande problem i vårt samhälle. Att unga flickor (och ibland även pojkar) ska vara rädda för att vistas i offentliga miljöer är helt oacceptabelt i ett demokratiskt och öppet samhälle. Och att unga flickor på våra asylboenden är särskilt utsatta och hotade är uppenbarligen också ett växande problem.

Det är dags att sätta ned foten, få fler att anmäla de brott som begås, öka utredningskapaciteten, och se till att de skyldiga döms till kännbara straff. I skolor, boenden och andra miljöer där barn och ungdomar har tillsyn av vuxna måste nolltolerans gälla mot sexuella trakasserier och reaktionerna vara hårda, snabba och tydliga från de vuxna. Att det dessutom behövs tydlighet om svenska lagar, normer och värderingar mot såväl nyanlända som unga asylsökande pojkar är uppenbart. Allvarliga brott som begås under asyltiden bör få konsekvenser vid asylprövningen, det är en åsikt jag tidigare framfört och den förtjänar att upprepas.

Alla pojkar och unga män i vårt land måste uppfostras och lära sig att respektera flickornas rätt till integritet, det är vårt ansvar som föräldrar och vuxna förebilder. Och när någon går över gränsen måste omgivningen tydligt reagera till flickornas försvar. Där kan vi alla bidra till ett tryggare samhälle.




Lägg den nya tillsynsmyndigheten i Västsverige!

2016-06-07

Regeringen har nu en möjlighet att placera den nya myndigheten för tillsyn över polisen och kriminalvården i Göteborg. Det vore en välbehövlig justering av den kraftiga obalansen mellan Stockholm och Västsverige, skrev jag och mina västsvenska riksdagskolleger i en debattartikel i Göteborgs-Posten i helgen:


Ge Västsverige den nya tillsynsmyndigheten

Det är populärt att säga att hela landet ska leva och att det ska finnas möjligheter till jobb och välstånd överallt i Sverige. Trots detta ligger i dag över 150 olika myndigheter i Stockholm medan motsvarande siffra för Göteborg och Västsverige är nio.

Statskontorets senaste utredning visar också att andelen statligt anställda i Västsverige är betydligt lägre än för länen i Stockholm, Uppsala och Norrland. Centraliseringen av statliga myndigheter och arbetstillfällen i huvudstadsregionen riskerar att leda till en överhettning och att nya arbetstillfällen aldrig når utanför Stockholmsområdet. Det vore ytterst olyckligt.

I en statlig utredning från förra året finns det förslag om att inrätta en ny myndighet för tillsyn över polisen och kriminalvården i någon av de tre största städerna. Givet att både riksdag och regering aviserat att man i högre grad vill placera myndigheter i övriga delar av landet än Stockholm är det rimligt att Västsverige äntligen kan få sin tionde myndighet.

Från ord till handling

Statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi har i en debattartikel i DN även uttryckt sitt stöd för att nya myndigheter ska placeras utanför Stockholm. Nu är det dags att gå från ord till handling. Det naturliga valet vore att placera den nya myndigheten i Göteborg.

En ny myndighet till Göteborg ger nya möjligheter för en breddning av arbetsmarknaden. Myndigheter erbjuder också arbeten inom kommunikation, ekonomi, juridik och statsvetenskap – utbildningar där Göteborgs universitet ligger i framkant. Den nya myndigheten skulle stärka hela regionens livskraft, underlätta för nyrekrytering och bidrar till en vitalisering av arbetsmarknaden i Västsverige. En ny polisiär myndighet i Göteborg kan enklare hämta kunskap och arbetskraft från Göteborgs universitet, erbjuda nya karriärvägar för poliser och åklagare och stärka kompetensförsörjningen i regionen.

Genom att placera den nya polisiära myndigheten i Västsverige visar regeringen att man menar allvar och att det inte enbart är politisk retorik och vackra ord. Nu väntar vi med spänning.

Sten Bergheden (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns östra
Mikael Cederbratt (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns norra
Jan Ericson (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns södra
Lars Hjälmered (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Ellen Juntti (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns västra
Cecilia Magnusson (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Jenny Petersson (M), riksdagsledamot Hallands län
Maria Plass (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns västra
Hans Rothenberg (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns västra
Lisbeth Sundén Andersson (M), riksdagsledamot Göteborgs kommun
Michael Svensson (M), riksdagsledamot Hallands län
Cecilie Tenfjord-Toftby (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns södra
Camilla Waltersson Grönvall (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns norra
Jörgen Warborn (M), riksdagsledamot Hallands län
Cecilia Widegren (M), riksdagsledamot Västra Götalands läns östra





Svenska värderingar är värda att försvara!

2016-06-06



I dag skriver moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Konstitutionsutskottets moderate ordförande Andreas Norlén ovanstående utmärkta debattinlägg om hur svenska värderingar utmanas från olika håll och är värda att försvara. (Klicka på bilden för att läsa hela artikeln).

Artikeln avslutas med att man konstaterar att "De här exemplen visar att det svenska samhället vilar på en stark värdegrund, men också att värderingarna utmanas från olika håll. Vi har en plan för ett starkare Sverige och ett samhälle som ska hålla ihop. För att det ska finnas en gemenskap att fira på nationaldagen, behövs grundläggande spelregler som respekteras och har brett stöd. Det gäller därför att vinna debatten om samhällets värderingar, men också att vara bestämd gentemot dem som inte tänker ändra sig utan som tvärtom försöker tvinga andra att leva efter deras idéer. De gemensamma värderingar som gjort Sverige till ett av världens bästa länder att leva i är värda att försvara, både på nationaldagen och alla andra dagar."

Det självklara kan knappast uttryckas tydligare än så här. Och ämnet återkom även i vår partiledares tal idag på nationaldagen. Jag är oerhört glad för att moderaterna idag tydligt står upp för dessa värden.




Polisen måste vara närvarande i hela Sverige

2016-06-04

I dag har jag detta debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med Beatrice Ask och Cecilie Tenfjord-Toftby:

Polisen måste vara närvarande

Våldsbrott, stölder, bedrägerier, det ökade terrorhotet och framväxten av parallella samhällen är några av de utmaningar svensk polis står inför. Därtill möter polisen de utmaningar flyktingströmmarna och befolkningsökningen innebär. Svensk polis måste fungera. I den situation Sverige befinner sig i samt med de utmaningar som svensk polis står inför duger det inte med en passiv regering som tar bort målet om att Sverige ska ha minst 20 000 poliser och heller inte ser behovet av resursförstärkningar för att rusta polisen.

För Moderaterna är det viktigt att den svenska polisen blir mer effektiv, klarar upp fler brott, är närvarande över hela landet och klarar av alla delar av det polisiära uppdraget. Under Alliansregeringen genomfördes stora satsningar på fler poliser. Nu måste vi gå vidare. Moderaterna vill utbilda och anställa 2 000 nya poliser som i huvudsak ska användas för att förstärka brottsbekämpningen i särskilt brottsbelastade områden samt i glest befolkade delar av landet.

Polisen måste vara närvarande i hela Sverige. Det är viktigt i utsatta områden i Borås och det är viktigt på landsbygden och i småbyarna runt om i Sjuhärad. En ökad trygghet fordrar en närvarande och synlig polis som utreder fler brott än i dag. Sverige behöver en stark och effektiv polis. I delar av våra storstäder har områden vuxit fram som präglas av genomgående hög kriminalitet, våld och skjutningar på öppen gata, öppen droghandel och rivaliserande kriminella gäng som kämpar om makt och pengar. I dessa områden måste polisen förstärkas för att återupprätta förtroendet för rättsväsendet och bekämpa förekomsten av parallella samhällen. I andra delar av landet är det långt till närmaste tätort och därmed också långt till närmaste polisstation. Det är bland annat i dessa områden som vi vill lägga ett antal av de nya poliser vi föreslår i vår vårbudgetmotion. Samtidigt behövs ett mer aktivt brottsförebyggande arbete, där Polisen och kommunerna samarbetar mer och bättre.

Alldeles för många brott klaras inte upp och signalen är att det kommer bli värre. Rikspolischefen varnade i en intervju med Aftonbladet i februari att polisen måste prioritera ned exempelvis kampen mot narkotikabrott och trafikbrott för att mäkta med andra delar av sitt uppdrag. Det är bekymmersamt att regeringen och inrikesminister Anders Ygeman inte tar signalerna från polisorganisationen på allvar. För oss moderater är det en fullkomligt oacceptabel utveckling.

Polisens stora utmaningar framöver kräver fler och ökade resurser. Samtidigt måste de resurserna som redan finns utnyttjas bättre. Smartare arbetssätt, ett tydligt ledarskap och en uppgradering av det polisiära fotarbetet är viktiga beståndsdelar i arbetet med en mer effektiv organisation. Tyvärr verkar det som om regeringen har abdikerat från det politiska ansvaret. Det tydliga ledarskapet som fanns under Alliansregeringens tid är nu borta. För oss moderater är det oacceptabelt om alla inte har rätt och möjlighet till samma trygghet oavsett bakgrund eller geografisk hemvist. Hela landet måste uppleva att polisen finns tillgänglig till alla dygnets tider alla dagar i veckan. Därför vill vi höja polisens förmåga betydligt. Vi tar ansvaret för att svensk polis ska fungera även i framtiden.

Beatrice Ask (M)
Ordförande justitieutskottet

Jan Ericson (M)
Riksdagsledamot

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Riksdagsledamot





Dags för krafttag mot kriminella och våldsbenägna asylsökande

2016-05-31

I dag meddelar Migrationsverket att man överväger särskilda zoner för kvinnor på asylboendena för att undvika trakasserier och övergrepp. Tidigare har det i samhällsdebatten funnits förslag om att ha skilda asylboenden för kristna och muslimer.

Båda förslagen är så otroligt feltänkta! Vi talar faktiskt om människor som efter asyltiden ska leva tillsammans i vårt land. Då är det inget annat som gäller än att svenska lagar och regler ska börja gälla från dag ett i Sverige. Den som bryter mot reglerna ska regelmässigt gripas, åtalas och dömas enligt svensk lag. Och grova brott bör enligt min åsikt medföra att gärningsmannen nekas asyl och avvisas från landet efter avtjänat straff.

Det finns inga genvägar. I Sverige ska alla omfattas av samma lagar och regler och dömas på exakt samma grunder oavsett varifrån man kommer. Det är dags att statuera exempel nu. Den svenska släpphäntheten har varat alldeles på tok för länge.




Alliansen presenterar gemensam politik för ökad trygghet

2016-05-26



Vid ett verksamhetsbesök i Stockholmsförorten Husby idag presenterade Alliansens partiledare, Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, gemensamma förslag för att stärka tryggheten i hela Sverige och framför allt i Sveriges utanförskapsområden. Det handlar om fler poliser, skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal och angrepp på väsentliga samhällsfunktioner samt ökade möjligheter att bekämpa brott.

Otryggheten är påtaglig i Sveriges utanförskapsområden. I 15 av dessa områden är situationen särskilt allvarlig. Vägen ut ur utanförskap bygger på fler vägar till jobb, en bättre skola och stärkta möjligheter för var och en att göra rätt för sig. Samtidigt behövs ytterligare insatser för att Sverige ska vara tryggt för alla. Vi kan aldrig tolerera brottslighet, våld och hot eller svika dem som bor i särskilt utsatta områden. I en plan för ett starkare Sverige ingår att öka tryggheten för alla. Därför behövs minst 2 000 fler poliser och att poliserna har möjlighet att vara närvarande och göra sitt jobb. Sverige ska fungera med en trygghet att lita på.

Alliansen har följande gemensamma förslag:

1. Fler poliser för ökad trygghet och bättre möjligheter för polisen att bekämpa brott
Antalet poliser behöver utökas med minst 2 000 fram till år 2020. Polismyndigheten bör ansvara för den exakta fördelningen av de resurser som tillförs för de nya polistjänsterna. Satsningen ska dock bland annat inriktas på de områden där brottsligheten är särskilt allvarlig och där otryggheten är som störst, samtidigt som vi säkrar en synlig och närvarande polis i hela landet som kan utreda och klara upp fler brott. Sammantaget uppgår Alliansens satsningar på fler poliser och fler civilanställda inom polisen till drygt 2,1 miljarder över fyra år, 2017-2020.

2. Skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal
Våld mot tjänsteman bör vara ett eget brott där straffet ska vara minst sex månaders fängelse. Samtidigt behöver fler yrkesgrupper, exempelvis inom räddningstjänsten samt hälso- och sjukvården, få ett starkare rättsligt skydd mot angrepp. Därför bör det införas ett nytt brott – våld mot alarmeringstjänstpersonal – där det inte uppställs något krav på att angreppet sker mot någon i dennes myndighetsutövning.

3. Bättre möjligheter för polisen att fokusera på brottsbekämpning
För att frigöra resurser för polisiärt arbete, och ökat fokus på brottsbekämpning, föreslås även att Polismyndigheten får fler civilanställda. Fler civilanställda hjälper även till att frigöra polisiära resurser i väntan på att ytterligare poliser ska utbildas. För detta avsätts minst 100 miljoner kronor per år från och med 2017. För att ytterligare öka polisens förmåga att fokusera på brottsbekämpning bör det även ses över om beredskapspolisen bör återinföras för att förstärka den ordinarie polisverksamheten vid särskilda behov.

4. Skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner och hindrande av utryckning
När angrepp riktas mot väsentliga samhällsfunktioner bör detta anses vara försvårande när straffet bestäms – oavsett om det rör sig om skadegörelse, våldsamt upplopp eller någon annan brottstyp. Vi vill därför införa en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff. Även hindrandet av uttryckning bör kriminaliseras.




Moderaternas nya förslag för att stärka blåljuspersonalens säkerhet

2016-05-20

1. Skärpta straff för våld mot tjänsteman

Straffen för våld mot tjänsteman återspeglar inte allvaret i brottsligheten. Den som hindrar polis och annan blåljuspersonal från att fullfölja sina viktiga uppgifter skadar hela samhället och bör straffas därefter. I dag behandlas hot mot tjänsteman och våld mot tjänsteman i samma straffstadgande. Straffet för våld mot tjänsteman blir ofta cirka en månads fängelse. Många gånger ersätts fängelsestraffet av samhällstjänst. Våld mot en polis är ett allvarligare brott än ett muntligt hot. För att fånga upp allvaret i den här brottsligheten bör våld mot tjänsteman få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse.

2. Fler yrken ska skyddas av lagbestämmelsen om våld och hot mot tjänsteman

Reaktionerna på våld mot poliser, medarbetare inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården måste bli betydligt tuffare. Personal i räddningstjänsten och hälso-och sjukvården omfattas i dag alltför sällan av detta skydd, endast vid myndighetsutövning. Men skyddet omfattar till exempel inte vanliga utryckningar och räddningsinsatser. Detta bör ändras så att medarbetare inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården får samma skydd som poliser.

3. Skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner

Ibland riktas skadegörelse direkt mot polisbilar och andra utryckningsfordon. Vi ser också fall då polisen lockas in i områden för att sedan angripas med stenkastning. När angreppen riktas mot sådana väsentliga samhällsfunktioner bör detta anses vara försvårande när straffet bestäms – oavsett om det rör sig om skadegörelse, våldsamt upplopp eller någon annan brottstyp. Vi vill därför införa en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff.

4. Ökade möjligheter för poliser att få skadestånd i form av kränkningsersättning

I dag ställs högre krav för att skadestånd i form av kränkningsersättning ska utgå när till exempel poliser är utsatta för brott. I praxis ställs relativt höga krav för ersättning i dessa fall. En utredning bör därför tillsättas med syfte att föreslå lämpliga förändringar i lagstiftningen som syftar till att kränkningsersättning kan utgå i fler fall när poliser är brottsoffer. Att till exempel spotta en polis i ansiktet bör alltid leda till skadestånd. Detsamma ska gälla när poliser utsätts för våld som är att jämföra med misshandel av normalgraden.

5. Ungdomstjänst inom räddningstjänst och polis

När den som är mellan 15 och 17 år döms till ungdomstjänst för brott som innefattat ett angrepp mot polis, räddningstjänst eller medarbetare i hälso- och sjukvården ska påföljden helt eller delvis kunna ske inom ramen för räddningstjänstens eller polisens verksamheter. Syftet är att stärka dessa ungdomars tillit och respekt för viktiga samhällsfunktioner. För att komma i fråga för placering vid räddningstjänst eller polis ska det krävas en individuell lämplighetsbedömning.

Ett gemensamt uppdrag ska ges till Polismyndigheten och Socialstyrelsen, att i samråd med bland annat Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, utforma en fungerande ungdomstjänst inom räddningstjänst och polis.




Passande att stå för dagens citat i Borås Tidning

2016-05-20

I dag står jag för dagens citat i Borås Tidning. Det kommer från mitt blogginlägg häromdagen om det växande våldet i våra utanförskapsområden:



I det blogginlägg som citeras (liksom i flera tidigare) framförde jag bland annat min önskan om tuffare tag mot dem som angriper blåljuspersonal under utryckning, exempelvis genom att kasta sten på polis och räddningstjänst, skära upp däck på utryckningsfordon eller krossa vindrutor på polisbilar. Skärpta regler är också något jag argumenterat för internt i partiet. Angrepp mot blåljuspersonal innebär ett angrepp på demokratin, men det medför också stora risker för alla som bor i dessa områden om man inte kan få den hjälp man behöver i en nödsituation.

Problemet är ju inte unikt för Sverige. Jag har tidigare uppmärksammat att Australien har mycket hårda straff för detta och en mycket slagkraftig retorik (se affischen nedan). Jag vet att många moderater uppmärksammat detta, och det syns också i Tomas Tobés svenska tolkning av den australienska affischen. Jag är mycket nöjd med att moderaterna idag presenterar fem nya konkreta förslag för att komma åt denna allvarliga form av brottslighet. Jag redovisar förslagen utförligt i nästa inlägg.






Vi måste ta tillbaka makten över utanförskapsområdena!

2016-05-14

I början av veckan blev en polis knivskuren i tjänsten i den oroliga stadsdelen Hässleholmen i Borås. Och nu överväger polisens skyddsombud att kräva förstärkning i samband med insatser innan man överhuvudtaget vågar gå in i detta bostadsområde. Och i natt i Linköping och Norrköping avvaktade räddningstjänsten att gå in för att släcka bränder innan polisen säkrat området.

Detta är bara två exempel den senaste veckan, två exempel i en lång rad på larmrapporter från utanförskapsområdena runt våra större städer. Det är inte längre bara runt våra tre största städer som vi har fått så kallade "no-go-zoner" där polis, räddningstjänst och samhällsservice (exempelvis post, hemtjänst och kollektivtrafik) inte alltid kan fullgöra sina uppgifter. Särskilt utsatta områden finns idag även i exempelvis Växjö, Linköping, Norrköping och Örebro. Även i många orter i Västsverige finns utanförskapsområden med växande problem. Exempelvis i Jönköping, Halmstad, Trollhättan och som sagt i Borås där läget är mycket allvarligt. Kartan nedan är från moderaternas budgetpresentation nyligen där just insatser mot utanförskapet var en bärande del. Hela 53 allvarliga utanförskapsområden finns idag i södra och mellersta Sverige.



Gemensamt för dessa områden är att de i hög grad befolkas av första och andra generationens invandrare, lågutbildade, arbetslösa och missbrukare. Dessutom finns där inte sällan andra personer med utländsk bakgrund som lever illegalt i landet. Arbetslösheten är hög och utbildningsnivån låg, och de som får arbete flyttar ofta till andra stadsdelar samtidigt som området fylls på med nya arbetslösa och nyanlända. Allt detta leder i sin tur till en hög kriminell närvaro i det offentliga rummet, med såväl omfattande öppen narkotikahandel som våld och utpressning på offentliga platser och i skolorna. Skottlossning och sprängningar är vardag och den sociala oron är stor. Expressen visar i ett färskt reportage att det idag till och med finns områden där etniska svenskar terroriseras som icke önskvärda för att de kriminella gängen vill kunna agera ostört och därför försöker " skrämma bort svennarna".

När vi besökte Peru förra sommaren bodde vi bland annat några nätter i Lima. Vår guide förklarade då att i favelan (kåkstäderna, fotona ovan) mittemot flygplatsen bör man inte vistas ens dagtid. Och att polis och räddningstjänst och ambulanser inte längre kör in i dessa områden - om något händer får invånarna lösa det själva och själva köra sjuka till sjukhuset i egna bilar. Dessa stadsdelar bebos i hög grad av inflyttade från bergstrakterna, och arbetslösheten är hög och drogmissbruket omfattande. De kriminella gängen har idag helt tagit över stadsdelen. Jag tänkte först bara rent spontant att det är fruktansvärt att det är så. Men sedan kom jag att tänka på att det ju är nästan samma sak i delar av Sverige idag. Även om bostäderna i utanförskapsområdena ser helt annorlunda ut än i Limas förorter så är strukturerna liknande.

Vad ska man då göra åt saken? För mig finns det bara en sak som är rimlig - samhället måste ta tillbaka dessa områden innan det är för sent! Det får ta de resurser som krävs. Vi kan inte ha andra lagar och regler i utanförskapsområdena än i resten av vårt samhälle, utan lagen måste gälla lika för alla. Det krävs nolltolerans mot brottslighet, hot, våld och droger, och tillräckliga polisresurser för att gripa och döma alla som bryter mot lagen till kännbara straff. Och extra hårda straff för personer som angriper blåljuspersonal. Moderaternas förslag om 2.000 nya poliser med fokus på tryggheten i de mest utsatta områdena är en bra början. Och om inte det räcker får det bli fler. Låter vi utanförskapsområdena bli permanenta "no-go-zoner" kommer dessa områden att växa och riskera att bli fästen för extremism, terrorism och ökad kriminalitet, vapen- och droghandel. Något som i en förlängning hotar hela vårt samhälle.

Utöver detta måste vi ställa hårdare krav, både på svenska medborgare och på nyanlända. Kravlös försörjning genom sociala bidrag måste bytas mot förväntan på egen försörjning genom arbete. I skolan måste det råda nolltolerans mot våld, hot och trakasserier. Lärarna måste ta makten över klassrummet och rektorn över skolan. Dessutom måste religiös fundamentalism och annan extremism motarbetas aktivt och svenska lagar och regler som sagt gälla lika för alla. Det är dags att sätta ned foten nu!




Bra och modigt av Borås Tidnings ledarredaktion

2016-04-29

Jag har vid flera tillfällen - med rätta - kritiserat Borås Tidnings ledarredaktion för att man emellanåt enligt mitt tycke haft en något naiv och "politiskt korrekt" linje i migrationsfrågan. Men på senare tid har jag överraskats av att man verkar ha svängt om till en betydligt mer realistisk linje.

I dagens ledare för man en modig och klok diskussion kring ärendet i Svenljunga, där en familj ska avvisas efter över 10 år i Sverige. De är idag väletablerade, driver eget företag och är uppskattade på orten. Ett av familjens barn har levt hela sitt liv i Sverige och gått i svensk skola. Trots detta ska de alltså avvisas från landet. Är det rätt? Mitt svar är tveklöst ja, och det är samma åsikt som Borås Tidning förtjänstfullt framhåller i dagens ledare.

Många Svenljungabor är engagerade i familjens sak, och både politiker och privatpersoner kräver högljutt att familjen borde få stanna. Jag har själv fått mail från flera moderater och andra medborgare som vill att jag ska agera i frågan. Jag har svarat att jag inte tänker göra det, dels för att det inte är en politisk fråga utan en fråga för rätttsväsendet som jag inte bör lägga mig i, men också för att jag tycker det är fel i sak att kräva att avvisningen stoppas. När jag förklarat mina skäl är det flera som ändrat åsikt i frågan.

Bakgrunden är att den aktuella familjen ansökte om uppehållstillstånd 2006, men fick avslag av Migrationsverket i mars 2007. Detta överklagades men man fick nej även i Migrationsdomstolen 2008. Trots detta vägrade man medverka till att lämna landet, avstod från att ta ut pass och höll sig undan avvisning. Efter att preskriptionstiden gått ut för ny prövning körde man en ny vända med ansökningar varvid Migrationsöverdomstolen år 2014 slutligen meddelade samma avslagsbeslut som gången innan. Processen har på detta sätt, helt genom familjens eget agerande, pågått i över tio år. Redan 2008 när man fick domstolsbeslut om avslag borde man lämnat landet. Argumentet att man "inte vågade resa hem" är svagt. Om man i Sverige med Europas (fram tills nu) kanske mest generösa regler för asylmottagande fått nej i samtliga instanser, och detta dessutom två gånger, så är knappast asylskälen helt övertygande.

De som menar att familjen borde få stanna av humanitära skäl anser att det är orimligt med en tio år lång process. Men det är som BT påpekar helt familjens eget fel att man inte följt det svenska reglerna. Hade man återvänt hem frivilligt och sedan exempelvis ansökt om att få bli arbetskraftsinvandrare i stället hade det säkert varit möjligt. Men nu har man medvetet struntat i svenska myndighets- och domstolsbeslut. Det ska inte belönas med att man får stanna av humanitära skäl. När socialdemokraternas kommunalråd och en centerpartistisk kommunpolitiker nu gör gemensam sak och kräver att justitieminister Morgan Johansson agerar för att familjen ska få stanna visar man både okunskap och naivitet.

Vi diskuterar idag politiskt hur många tiotusentals personer (kanske uppemot 80.000 enligt regeringen och Migrationsverket) ska förmås att lämna Sverige när de nekas asyl eller uppehållstillstånd. Vi kan inte både oroa oss över att tiotusentals personer vägrar lämna landet efter avvisning och samtidigt göra undantag för varje person som håller sig undan tillräckligt länge. Dessutom är inte detta regeringens fråga - det är inte politiker som beslutar i dessa ärenden, utan våra myndigheter och domstolar. Det borde ett socialdemokratiskt kommunalråd känna till.

Jag ser gärna att den aktuella familjen får möjlighet att återvända till sitt företag i Svenljunga och sedan stanna kvar i vårt land så länge de försörjer sig själva. Men då ska det ske i enlighet med svensk lag och reglerna för arbetskraftsinvandring och inte som belöning för att man medvetet struntat i svenska domstolsbeslut. I ett rättssamhälle ska inte den gynnas som bryter mot regelverken och få extra chanser som de går miste om som snällt återvänder efter ett avslagsbeslut.




Aningen tvetydligt från statsminister Löfvén

2016-04-29

Aktuellts Margit Silberstein twittrar om KU:s utfrågning av statsministern. Bland annat fick han ju frågan om varför han inte berättade offentligt vilket beslut han tagit angående vem som skulle vara hans ställföreträdare. Stefan Löfvéns svar är ju minst sagt något tvetydigt. Vi är för övrigt många som inte fattar vad Löfvén egentligen fattat för beslut. Och vilka beslut han inte fattat.






Statsminister Löfvén i KU-förhör med anledning av min anmälan

2016-04-29

I dag hålls KU-förhör med statsminister Löfvén. Det är tre olika KU-anmälningar mot statsministern som behandlas. Den första punkten på dagordningen rör min egen anmälan rörande det märkliga i att han utsett en vice statsminister som samtidigt inte är hans ställföreträdare om han inte kan fullgöra sitt uppdrag. Att vilseleda såväl svenska folket som andra stater om vem som är hans verkliga ställföreträdare är något som definitivt behöver granskas av KU. Dagens Nyheter ringde mig igår för en intervju med anledning av dagens förhör, och jag upprepade i stort sett det jag framförde i somras när jag skrev min anmälan. Klicka på citatet från DN nedan för att läsa hela artikeln.



Andra KU-anmälningar som behandlas idag rör flyktingpolitiken och EU-politiken. Expressen följer förhören direkt, klicka på bilden nedan (från Expressens nätupplaga) för att följa rapporteringen.







Polisen behöver känna ett starkare stöd från politiken

2016-04-20

Den 3 februari skrev en polis i Göteborg, Anders Karlsson, en uppmärksammad debattartikel riktad mot rikspolischefen och polisledningen. (Klicka på bilden nedan för att läsa). Jag kände igen polisen ifråga, det var en av mina gamla gymnasiekamrater (!) och vi fick kontakt och började prata mer om polisen arbetssituation. Det ena gav det andra och jag och några av mina moderata kolleger i justitieutskottet samt några moderata riksdagskolleger som själva är poliser till yrket bestämde oss för att träffa Anders. Och idag hade jag och mina moderata kolleger besök i Riksdagen av Anders Karlsson och två av hans kolleger, Peter Larsson och Patrik Gustafsson (nedan th). Alla tre arbetar i yttre tjänst inom polisen i Göteborg.



Det blev ett mycket bra samtal mellan oss, ett tiotal moderater, och dessa tre erfarna poliser. Vi pratade om polisens situation i allmänhet, och om bästa vägarna framåt efter polisens stora omorganisation. En omorganisation som man i grunden inte var alltför missnöjd med, det vad mer genomförandet och otydlighet i ledningen som oroar verksamheten. Man var kritiska till bristfällig ledning på högre nivå i polisen, men också bekymrade över att politikerna inte ger det stöd till polisen som man behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det handlar också om att politikerna inte alltid ställer sig bakom polisen när den utför svåra och omfattande arbetsuppgifter för att ta tag i kriminella grupper och andra omfattande samhällsproblem. Det kan handla om gränskontroller, avvisning av personer som befinner sig illegalt i landet, aktioner mot olagliga demonstrationer eller huligangäng, avhysning av illegala migrantbosättningar, upprätthållande av ordning i utsatta förortsområden och liknande. Ofta får polisen kritik för att man i denna typ av ärenden agerar alltför kraftfullt eller bestämt, att man tar i för mycket och både media och politiker kritiserar gärna i stället för att stå upp bakom principen att lagen ska gälla lika för alla i alla delar av landet. Jag tror det skulle vara värdefullt om ledande politiker tydligt deklarerade att lagen ska gälla lika för alla, att kriminalitet i utsatta förortsområden ska beivras på samma sätt som på andra ställen och att det behövs fler poliser än idag om detta ska fungera. Och att man står bakom polisen i svåra situationer i stället för att kritisera dem när de försöker göra sitt ofta svåra och farliga arbete.

Det är glädjande att moderaterna just idag tar ännu ett steg i denna riktning. I dag berättade nämligen moderaternas Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson om en ny storsatsning på polisen i den kommande moderata budgetmotionen.

Bakgrunden är naturligtvis att det finns områden i Sverige som inte är tillräckligt trygga. Där man inte litar på att samhället finns där när man behöver. Sverige får aldrig vara ett land där man inte törs ringa efter polis eller ambulans, eller där man går omkring och är rädd. Det får vi aldrig någonsin acceptera. Ett viktigt steg är att ytterligare förstärka polisen. Vi har ett ansvar att göra ett rejält erkännande till alla dem som verkligen försöker lösa problemen. Vi lägger därför till 1,7 miljarder kronor de kommande fyra åren för att utbilda, rekrytera och behålla poliser i aktiv tjänst. Sammanlagt föreslår vi 2 000 nya poliser de närmaste åren. Det behövs inte minst i de områden där otryggheten är utbredd. Därtill behöver målet om minst 20 000 poliser i Sverige återinföras. I budgetmotionen för 2016 föreslog Moderaterna 1 000 nya poliser. Den satsningen förstärks nu ytterligare i vårbudgetmotionen för att svara upp mot ökade krav på polisen för att Sverige ska stå rustat mot terrorism och för att säkerställa ordning och reda i flyktingmottagandet. Polismyndigheten bör ansvara för den exakta fördelningen av de resurser som tillförs. Satsningen ska dock framför allt inriktas på de områden där brottsligheten är särskilt allvarlig och där otryggheten är som störst, för att säkra en synlig och närvarande polis som kan utreda och klara upp fler brott.




Dags att byta ut Mona Sahlin?

2016-04-10

Mona Sahlin utsågs av Alliansregeringen som samordnare av åtgärder mot våldsbejakande extremism, en synnerligen tveksam utnämning enligt mig, och hon har kvar sitt uppdrag även under nuvarande regering.

Efter terrordåen i Bryssel nyligen citerades Mona Sahlin av Lena Mellin i Aftonbladet: "Men enligt regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, ska man komma håg att de mord som utförts av extremister under de senaste tjugo åren har utförts av högerextremister, inte av jihadister."

I dag låter det annorlunda från Sahlin. Citat från SVT TextTV idag: "Malmö blundar för jihadism. Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, är kritisk mot Malmö kommun sedan det framkommit att en av de torrmisstänkta i Bryssel kommer från Malmöstadsdelen Rosengård. Sahlin menar att Malmö inte har sett rekryteringen till islamistisk terror och jihadism som ett problem, utan fokuserat på högerextrema kretsar."

Det känns ju onekligen som om Mona Sahlin är lite vilsen när det gäller att identifiera de allvarligaste hoten mot tryggheten i Sverige. Någon annan kanske skulle klara det bättre?




Moderaterna vill tillsätta en ny försvarsberedning

2016-04-08

Moderaterna vill att Försvarsberedningen kallas in och ges ett nytt, modernt och bredare uppdrag. Det är ett viktigt och nödvändigt steg för att Sverige ska vara tillräckligt rustat för att möta nya hot och risker. Och det gäller inte bara militära hot. Vi är oroliga för att Sverige inte är tillräckligt väl rustat för de nya hot och risker vi ser mot hela vårt samhälle. Vi har sett nya terrorattacker i Europa, vi har sett IT-attacker mot svenska mediehus och vi får rapporter om brister i den svenska krisberedskapen. Då behöver vi sätta igång med en försvarsberedning som kan göra en gedigen analys av hur vi kan rusta oss bättre.

Vi vill att Försvarsberedningen kommer igång så snabbt som möjligt för det är vägen till bästa möjliga analys av vad Sverige behöver göra. Det är också bästa sättet att förbereda beslut som Sverige behöver fatta för att vara tillräckligt rustat. Det ska vi göra gärna med brett politiskt stöd och det innan man till exempel hamnar i valtider när det kan bli kortsiktiga hänsyn.

Försvarsberedningen bör ges ett nytt, bredare och modernt uppdrag att förbereda nästa försvarsbeslut. Samhällets samlade förmåga att klara av kris och konflikt ska tydligare vara utgångspunkten. Det bör även inkludera totalförsvaret i ett brett perspektiv och hoten som radikalisering och terrorism innebär.

Försvarsberedningens roll i svensk försvars- och säkerhetspolitik är viktig. Den visar hur vi kan möta framtidens säkerhetsutmaningar samt möjliggör en stark och bred politisk förankring. Den har en lång tradition och är ett etablerat arbetssätt. Att inte använda sig av den breda politiska förankringen eller den tillgång till sakkunskap från en lång rad områden som Försvarsberedningen har vore att försvaga Sveriges möjlighet att möta nya hot.




Moderaterna kräver krafttag mot terrorn

2016-04-08

Efter de senaste händelserna med terrorattentaten i Bryssel är det viktigare än på länge att gemensamt stå upp för de värden och den trygghet vi vill ska prägla Sverige och Europa. Vårt land ska aldrig kompromissa med de demokratiska värden som är grunden för fria samhällen. Men bara principer räcker inte. Det krävs handling, både här hemma och internationellt.

Kampen mot terrorn är viktigare än partigränser. I Sverige finns en bred politisk beslutsamhet att förebygga, förhindra och straffa terrorism. Samtidigt kräver det arbetet reformer. Sverige måste nu säkerställa att vi har tillräcklig beredskap och förmåga att försvara vårt öppna samhälle och kunna agera tillsammans med andra i den internationella kampen mot terrorism.

Moderaterna har drivit på regeringen när det gäller att få konkreta åtgärder på plats. Tre delar är nu särskilt viktiga för att Sverige ska stå bättre rustat mot terrorism:

Polisen måste ges rätt och bättre resurser. I takt med att terrorattackerna den senaste tiden blivit allt mer avancerade och koordinerade är det tydligt att polisens insatser måste kunna ske på mer än en plats samtidigt.

För att säkerställa detta måste nationella insatsstyrkans operativa förmåga ökas för att kunna göra insatser mot terrorister på två eller flera ställen i landet. Uppdraget att säkerställa polisens insatskapacitet måste nu snarast lämnas till polismyndigheten. Sverige behöver minst 1 000 nya poliser. Målet om minst 20 000 poliser i Sverige behöver dessutom återinföras. Det är bekymmersamt att regeringen valt att överge målet då det riskerar att leda till färre poliser, samtidigt som vi möts av rapporter om polisens allt mer pressade läge.

Säkerhetspolisen behöver ges bättre möjligheter att förhindra terrorbrott. I takt med att ny teknik i allt högre grad används för att planera terrordåd måste även lagstiftningen följa med i utvecklingen. Det är därför glädjande att Säkerhetspolisens möjlighet till hemlig dataavläsning nu utreds.

Vi vill även att Säkerhetspolisen ska kunna ges tillgång till information från signalspaning under förundersökning för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet. Detta är en förutsättning för att den planerade nya lagstiftningen inte ska bli verkningslös.

Stärkt internationellt agerande mot terrorismen. Det är helt centralt att fortsätta utveckla och stärka Sveriges internationella samarbeten i syfte att förebygga och förhindra terrorbrott. I EU måste polissamarbetet inom ramen för Europol intensifieras.

Sverige ska också vara redo att agera utomlands och delta i internationella insatser mot terrorismen. Något som senast blev aktuellt efter terrorattackerna i Paris i november förra året.




Har priset för helt fri rörlighet inom EU blivit för högt?

2016-03-24

Jag har tidigare funderat på bloggen kring de öppna gränserna inom EU. Det är ju själva symbolen för den fria rörligheten och en av EU:s hörnpelare att man ska kunna röra sig fritt inom EU:s yttre gränser, utan att behöva visa pass eller legitimation (med undantag för vissa länder med framförhandlade undantag från regelverket).

Jag börjar allt mer luta åt att priset för den fria rörligheten börjar bli för högt. Terrorismen och den grova brottsligheten är givetvis mina huvudargument, men det finns även andra skäl.

Vi vet nu att terrorister rör sig fritt inom EU. De kan bo i ett land (exempelvis Sverige) och samtidigt resa på träning eller delta i terroraktioner i ett annat land utan att polisen kan upptäcka detta. Efter ett terrordåd kan de sedan dra sig tillbaka till ett annat EU-land och komma undan rättvisan. Om varje land inom EU återinförde gränskontroll i form av en enkel ID-kontroll (pass eller körkort) skulle knappast den fria rörligheten i EU hotas i praktiken för den som reser, arbetar eller studerar i andra länder, men verksamheten skulle försvåras avsevärt för terroristerna. Samma sak för internationella kringresande brottssyndikat, flyktingsmugglare och de som försörjer sig på att frakta tiggare till andra delar av EU. Möjligheten att föra ut stöldgods ur ett land skulle också försvåras, och möjligheten att hantera asylmottagandet och sprida de asylsökande över EU skulle sannolikt öka.

Jag vet att varje tanke på att EU:s medlemsländer ska återinföra gränskontrollerna vid varje nationsgräns är kontroversiell och kan uppfattas som ett slag mot grundtanken om fri rörlighet inom EU. Men jag tycker det är en överdriven reaktion. Det skulle ju som sagt inte förhindra den fria rörligheten av människor, varor och tjänster, det skulle bara innebära att man måste visa sin legitimation när man som individ fysiskt passerar en landsgräns. Den lilla obekvämligheten tror jag att de flesta EU-medborgare skulle acceptera om det minskade risken för terrorism och samtidigt begränsade utrymmet för den internationella brottsligheten. Gränskontroll av detta slag skulle bli ett slags "filter" som underlättar för att skapa trygghet och säkerhet inom EU.

Jag tycker i vart fall det skulle vara klokt att analysera frågan närmare och fundera över alternativen.




Komplex bild av utvecklingen när det gäller mord och dråp

2016-03-15

I dags nås vi av rubriken "Kraftigt ökat antal mord och dråp". Det är Rättsmedicinalverket som presenterar statistik över antalet mord och dråp förra året. Totalt dödades 103 människor under 2015. Det är 21 fler dödade än under 2014 - en ökning med 26 procent.

Värst var det i Göteborgsregionen där 24 personer dödades, vilket polisen delvis förklarar med flera gängkrig. Ett mord varannan vecka, året runt är självklart uppseendeväckande allvarligt!


Har det då blivit större risk att drabbas av mord eller dråp? Det är märkligt nog inte så - om man inte tillhör ett kriminellt gäng. I relation till befolkningstillväxten har nämligen det dödliga våldet minskat de senaste åren. Framför allt har det dödliga våldet som drabbar gemene man, som befinner sig utanför de kriminella miljöerna, gått ned.

Så den märkliga slutsatsen är alltså att samtidigt som det dödliga våldet totalt sett har ökat så har risken för "normala människor" att drabbas av detta samtidigt minskat. Samtidigt blir uppenbarligen uppgörelserna mellan kriminella grupper allt blodigare och innefattar mer dödligt våld. Det sista är mycket oroväckande och kan i en förlängning givetvis medföra ökad otrygghet för alla medborgare.




Riksdagsbeslut om skärpta regler mot missbruk av svenska pass

2016-03-02

Riksdagen beslutade idag om skärpta regler för att minska missbruket av svenska pass. Reglerna börjar gälla 1 april.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre vanliga pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas till tre år och att ett vanligt pass ska återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa. I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar. Tillkännagivandet bygger på två motioner, dels en gemensam från M, L, C och KD, dels en från SD. Riksdagen var enig i sitt beslut.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.




KU:s ordförande bemöter kritiken - KU-anmälningar är inget trams!

2016-02-27

För en tid sedan kritiserade Borås Tidnings ledarsida anmälningarna till riksdagens konstitutionsutskott. Bland annat skriver BT att det är "mer regel än undantag att KU får ta emot anmälningar som mänskligt att döma mest är trams.

I dag bemöter Konstitutionsutskottets ordförande, min sympatiske och extremt kunnige riksdagskollega, Andreas Norlén (M) kritiken i en debattartikel i Borås Tidning. Han är för övrigt juris doktor och erfaren jurist, och minst sagt väl lämpad att leda konstitutionsutskottets viktiga arbete.

Norlén påpekar i sitt svar bland annat att det inte är något extremt att det kommit in 48 KU-anmälningar som ska granskas detta riksdagsår (däribland min egen KU-anmälan i somras av statsminister Stefan Löfvén om vem som egentligen är landets vice statsminister). Faktum är att det är en ganska normal mängd.

Norlén påpekar även att förra årets KU-betänkande togs i bred politisk enighet, med kritik mot både tidigare och nuvarande regering. Förhoppningsvis kommer man fram till något liknande i år, varvid KU:s kritik får en stor tyngd och lyfts över den vanliga kampen mellan de politiska partierna. Det är faktiskt så långt från "trams" man kan komma.




Moderaterna tycker att fler bör utvisas vid brott under asyltiden

2016-02-26

Från Nyheter24 idag.






Fler poliser och fler civilanställda - men lägre andel uppklarade brott

2016-02-25

Tidningen Dagens Samhälle ägnar en stor artikel i senaste numret åt polisens situation. Bland annat finns nedanstående intressanta bild. Man ser hur antalet poliser ökat ordentligt under Alliansens regeringstid, med drygt 3.000, och att det samtidigt blivit 2.000 fler civilanställda inom polisen. Det är ordentliga förbättringar. Men trots detta har andelen ärenden som överlämnats till åklagare minskat under samma tid. Delvis kan det ju möjligen bero på att det blivit fler ärenden att utreda, men utvecklingen känns ändå lite märklig. Något är uppenbarligen inte riktigt som det ska. Polisen behöver sannolikt betydande förstärkning av fler poliser kommande år (det är också moderaternas förslag), men samtidigt måste man utveckla sitt sätt att arbeta så att medborgarna också märker nyttan av förstärkningarna.






Nationella trygghetsundersökningen visar inte på ökad otrygghet

2016-02-25

Brottsförebyggande Rådet presenterade nyligen 2015 års Trygghetsundersökning, som visar medborgarnas utsatthet av brott, deras oro för att drabbas av brott, och deras förtroende för rättsväsendet och polisen. Mätningarna har gjorts på samma sätt under lång tid, vilket gör att man kan jämföra resultaten över tid.

Det hävdas ofta i debatten att Sverige blivit mindre tryggt och att brottsligheten ökar kraftigt. Detta ser man inget av i Brå:s rapport. Förtroendet för polis och rättsväsende har ökat kraftigt under Alliansens regeringstid, mellan 2006 och 2015 och färre uppger att de drabbats av brott. det är också färre som säger sig uppleva otrygghet eller känner oro för att drabbas av brott. Samtidigt tror stora delar av svenska folket konstigt nog att brottsligheten har ökat, och de grupper som är minst utsatta enligt statistiken är också de som oroar sig mest.

Några nedslag i rapporten:

Andelen av befolkningen som säger sig ha blivit utsatta för brott mot enskild person (misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier och trakasserier) har minskat från 13,8% av befolkningen (2005) till 12,1% (2014).

Andelen av befolkningen som drabbats av brott mot hushåll (bostadsinbrott, inbrott i fordon, fordonsstölder mm) har minskat från 12,6% 2006 till 9,1% 2014. Minskningen gäller främst inbrott i fordon, men även bostadsinbrotten har minskat.

Även otryggheten vid utevistelse sen kväll har minskat. 21% kände sådan otrygghet 2006 mot 15% 2015.

Man frågade också om man uppfattade det som att antalet brott ökat eller minskat de senaste tre åren. 2006 var det 81% som sa sig tro att brottsligheten ökat. 2015 var det 73% som trodde det. Det var med andra ord 73% som trodde fel 2015.

Ytterligare en fråga var om man "upplever stor oro över brottsligheten i samhället". 2006 var det 29% som upplevde sådan oro. 2015 hade andelen minskat till 22%. Det är dock en ökning mot 2014 då endast 19% beskrev sådan oro.

Andelen som känner oro för att drabbas av överfall/misshandel har minskat från 15% 2006 till 11% 2015. Andelen som känner oro för att drabbas av skadegörelse på fordon, bilstöld eller stöld ur fordon har minskat kraftigt, från 22% 2006 till 13% 2015. Troligen hänger detta samman men bättre lås, larm mm på många fordon. Andelen som känner oro för att drabbas av bostadsinbrott har däremot ökat från 17% 2006 till 19% 2015, och det är en siffra som sticker ut i rapporten, en av de få där oron alltså ökat.

Man har också frågat om förtroendet för rättsväsendet och polisen. För rättsväsendet som helhet är det 64% som känner ganska stort eller mycket stort förtroende 2015, mot endast 54% 2006. Samma siffror för polisen, 65% 2015 mot 55% 2006. För domstolarna har förtroendet ökat från 43% till 53%, för kriminalvården ännu mera, från 29% 2006 till 43% 2015. Man kan helt klart konstatera att förtroendet för hela rättssystemet ökat kraftigt under Alliansens regeringsår.

Personligen blev jag förvånad över resultatet av denna undersökning, eftersom min bild är att många känner ökad oro för brott. En liten reservation ska man val också göra. De lokala skillnaderna är stora när det gäller utsatthet för brott. De siffror som redovisas ovan gäller för hela landet. Utvecklingen blir ungefär densamma om man bryter ned det till län eller polisområden. Men mer än så kan man inte bryta ned siffrorna. Jag har väl en känsla av att de enskilda svaren kan variera en hel del beroende på var man bor.




Polisen redovisar "kod 291"

2016-02-20

I går kom polisens utlovade redovisning av vad som döljer sig bakom "kod 291", alltså de anmälningar om brott som avser händelser med koppling till asylboenden och asylmottagande. SVT TextTV sammanfattar nedan, och siffrorna kommer säkert att analyseras och diskuteras mycket den närmaste tiden. Mer fakta om polisens arbete kopplat till migrations och gränskontroll, och vad som döljer sig bakom "kod 291" finns på polisens hemsida.



Det enda man kan säga säkert är att det är ganska många misstänkta brott med tanke på att det bor ca 125.000 personer på våra asylboenden. Jag har redan tidigare konstaterat (bloggen den 16/2) att det är åtta gånger större risk att råka ut för misshandel om man bor eller arbetar på ett asylboende jämfört med samhället i övrigt. Det väcker frågor kring säkerheten på asylboendena, men också hur hårt belastad polisen blir av dessa brott, och hur det i sin tur påverkar brottsbekämpningen i samhället i övrigt.




Dags att dubbla straffen för den som angriper blåljuspersonal?

2016-02-19

Det kommer allt fler rapporter om angrepp mot polis, ambulans och räddningstjänst under utryckning till vissa förorter och utanförskapsområden. Även om antalet angrepp verkar öka är detta tyvärr inget unikt för just Sverige. Det är en mycket allvarlig form av brottslighet som både hotar den angripna personalen och samtidigt riskerar de liv och den egendom som blåljuspersonalen är på plats för att försöka skydda och rädda. Det gör angreppen dubbelt klandervärda.

I delstaten Queensland i Australien har man tagit nya grepp för att stoppa väldet mot "blåljuspersonal", och man bedriver nu en stor kampanj (nedan) där man berättar att man nu dubblar maxstraffen för den som ger sig på ambulanspersonal, polis eller räddningstjänst. Upp till 14 års fängelse kan straffet bli. Jag tycker det är en intressant tanke att straffa just denna typ av våld dubbelt så hårt eftersom skadan blir dubbel. I vart fall borde det alltid ses som en särskilt försvårande omständighet när en gärningsman ska dömas.






Dags att se över körkortsreglerna för utländska medborgare

2016-02-18

Jag har fått flera mail som uppmärksammar att polisen inte kan göra så mycket åt att personer från andra länder, exempelvis asylsökande och nyanlända, men även andra utländska medborgare som vistas här permanent, kör bil i Sverige utan körkort.

Även Sveriges Radio uppmärksammade för en tid sedan att polisen i Blekinge utreder ett 30-tal ärenden där förare stoppats utan körkort och som hävdat att man istället har ett utländskt körkort som är borttappat.

I mitten av september förra året stoppade polisen exempelvis en förare som inte hade något körkort att visa upp. Han förklarade att han hade ett utländskt körkort. Problemet var bara att det var borttappat. Kort därefter åtalades mannen för olaga körning, men tingsrätten friade eftersom man ansåg att åklagaren inte kunde bevisa att mannen faktiskt saknade körkort.

Så länge man inte är folkbokförd i Sverige behöver man enligt inslaget inte ha något svenskt körkort. Och från den dagen man blivit folkbokförd, säger lagen att man har ett år på sig att ordna med ett svenskt körkort. Sveriges Radio konstaterar att en asylsökande, om asylprocessen tar ett och ett halvt år, därmed i praktiken kan köra bil utan körkort i två och ett halvt år. Det är givetvis inte rimligt. vare sig av trafiksäkerhetsskäl eller av rättviseskäl. En svensk tonåring som ska ta körkort får betala stora pengar, ofta 20-25.000 för detta. Samtidigt kan exempelvis en jämnårig asylsökande, helt utan erfarenhet av bilkörning, helt lagligt köra bil i två och ett halvt år utan körkort.

Regelverket måste självklart ses över. Kan en utländsk medborgare som vistas varaktigt i Sverige inte uppvisa ett körkort och det inte finns några register i ett annat land att stämma av mot bör bevisbördan ligga på den enskilde att styrka att man har körkort. I annat fall borde man rimligen kräva en ny uppkörning och godkänt teoriprov i Sverige. Det kan omöjligen vara svenska myndigheters uppgift att styrka att någon inte har körkort. Hur skulle det gå till?




Moderaterna vill skärpa straffen för människosmuggling

2016-02-16

Den allvarliga flyktingkrisen är långt ifrån över. I januari i år var det över tio gånger fler migranter som korsade Medelhavet jämfört med samma månad förra året. Många av dem hör till världens mest utsatta människor som är i klorna på organiserade kriminella. Denna internationella brottslighet som utnyttjar utsatta människor måste stoppas.

Moderaterna vill därför att minimistraffet för grov människosmuggling ska höjas från sex månader till två år. Det är viktigt att kunna spana på och lagföra de kriminella nätverk som ligger bakom detta. Höjda minimistraff innebär även att hemliga tvångsmedel (tex avlyssning/signalspaning) kan användas tidigare för att kunna spana på kriminella nätverk, säkra bevis och lagföra de skyldiga.

Utöver de lagskärpningar vi ser behov av i Sverige är det mycket tydligt att hela EU nu behöver samarbeta bättre för att motverka den organiserade internationella brottslighet som ligger bakom flyktingsmugglingen.

Moderaterna tycker även att det är bra att NATO är berett att hjälpa till för att komma åt flyktingsmuggling där människor dör. Om NATO skulle efterfråga svensk hjälp är moderaterna öppna för det, precis som vi varit i andra insatser runtom i världen.




Alla "utrikes födda brottslingar" är inte "invandrare"

2016-02-16

Häromdagen fanns en ledarkrönika i Göteborgs-Posten där man menade att man måste vara öppen med att utrikes födda är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken, och att ett ökat asylmottagande riskerar att leda till ökad brottslighet på grund av att fler hamnar i utanförskapsområden. Man nämner också att i en rapport från Kriminalvården från 2010 kan man läsa att 53 procent av de grova brottslingarna på svenska fängelser är födda utomlands.

Visst är det viktigt att belysa problematiken och peka på risken att många människor i utanförskap riskerar att leda till ökad brottslighet. Men samtidigt menar jag att det är olyckligt om man sätter ett direkt likhetstecken mellan asylmottagande/invandring och brottslighet. Jag diskuterade detta på bloggen redan den 26 mars 2014, och det jag skrev då förtjänar att upprepas:

"Alla grova brottslingar är invandrare"

2014-03-26

Främlingsfientliga röster hävdar ofta att majoriteten av alla dömda brottslingar är invandrare, och att den grova brottsligheten skulle minska om man minskade invandringen. Man åberopar ofta diverse statistik som pekar i den riktningen, där dömda grova brottslingar har utländska namn och utländskt utseende. Men man missar en viktig sak - att en person som döms har ett utländskt namn eller utseende innebär inte nödvändigtvis att man är "invandrare". Vissa av de dömda är födda i Sverige, och många av de dömda vistas i Sverige utan tillstånd för att begå brott, men bor egentligen i andra länder. Minskad invandring skulle knappast påverka den internationella grova brottslighetens rörlighet över nationsgränserna.

Men jag ifrågasätter också bilden att alla grova brottslingar skulle ha utländska namn och utseende. Aftonbladet hade exempelvis en stor artikel i måndags där man gick igenom de tio mest omskrivna grova svenska brottslingarna. Deras namn:

Niklas Lindgren, Toni Alldén, Jackie Arklöv, Tony Olsson, Tommy Zethraeus, John Ausonius, Peter Mangs, Niklas Eliasson, Anders Eklund, Lars Ferm (Svartenbrandt) och Helge Fossmo. De flesta av dessa har vad jag kunnat få fram svenskt påbrå och är födda i Sverige.

Påståendet att grova brottslingar generellt är "invandrare" går med andra ord att ifrågasätta av flera skäl.


Att man är född utomlands innebär som sagt inte automatiskt att man är "invandrare". Ett exempel är de numera bekanta "marockanska gatubarnen" som begått en hel del brott i några av våra storstäder. De är förvisso utrikes födda, men de är vare sig asylsökande eller invandrare. Skärpt asylpolitik skulle inte ha förändrat något när det gäller dem, det är EU:s fria rörlighet, kombinerat med dålig yttre gränskontroll i EU, som gör det möjligt för dem att ta sig till Sverige. Samma sak är det med sådan kriminalitet som begås av medborgare från andra EU-länder som befinner sig i Sverige, liksom av personer med koppling till grov internationell brottslighet som befinner sig periodvis i Sverige för att begå brott. Det är ett mycket allvarligt samhällsproblem, men det har inget alls med asylpolitik eller flyktingmottagande att göra.

Jag vänder mig därför mot att man använder all brottslighet som begås av "utrikes födda" som argument för att kraftigt överdriva bilden av att svensk asylpolitik medför kraftigt ökande brottslighet. Många utrikes födda som begår brott är faktiskt vare sig asylsökande eller invandrare. Vi måste nyansera bilden.




Nej, Migrationsverket, åtta gånger farligare på ett asylboende

2016-02-16

Nyligen lade Migrationsverket ut denna bild på Twitter, där man citerade sin generaldirektör Anders Danielssons uttalanden i SVT Agenda den 7 februari:



Tyvärr har Anders Danielsson fel när han på detta sätt försöker tona ned våldet och hoten på våra asylboenden. Som jag berättade på bloggen den 3/2 i år är det åtta gånger större risk att utsättas för misshandel om man bor eller arbetar på ett asylboende jämfört med hur det ser ut i samhället i övrigt. Jag baserade siffrorna i mitt blogginlägg från polisens statistik för händelser som inträffat under slutet av 2015 och början av 2016:

"Totalt anmäldes 559 fall av misshandel på asylboenden under ca ett kvartal. SVT TextTV uppger som en jämförelse att under hela förra året anmäldes enligt BRÅ 22.259 fall av misshandel i Sverige. Det motsvarar alltså knappt 5.600 fall på ett kvartal. Om man slår ut det på 9,85 miljoner invånare (Sveriges befolkning den 30 november 2015) blir det 56 fall per 100.000 invånare.

Jag har nu fått aktuella siffror från Migrationsverket över antalet inskrivna personer i deras mottagningssystem. Det var den 31/1 i år 180.651 personer. Av dessa bor drygt 123.000 i olika typer av anläggningsboende eller institutionsboende. Resterande bor i familjehem eller liknande (24.274 personer), alternativt i eget boende (48.227 personer). 559 fall av misshandel på asylboenden/institutionsboenden blir 454 fall per 100.000 personer.

Man kan alltså konstatera att det är åtta gånger större risk att utsättas för misshandel om man bor eller arbetar på ett asylboende jämfört med befolkningen i genomsnitt."





Moderata förslag för ett tryggare Sverige

2016-02-12

Otrygghet och utanförskap växer sig allt starkare i flera områden runt om i Sverige. Polisens nationella operativa avdelning (NOA) har presenterat en ny rapport som visar att 53 områden i Sverige i olika grad är utsatta för allvarlig brottslighet. Av dessa områden är 15 att anse som särskilt utsatta. Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nationella trygghetsundersökning för 2015 visar att kvinnor betydligt oftare än män uppger att de känner sig otrygga.

Samhället och tryggheten ska fungera – för alla. Nu utmanas istället tryggheten på många håll i landet. Det är en oacceptabel utveckling som måste brytas – annars riskerar det att leda till ett samhälle där vi lever parallellt bredvid varandra och inte tillsammans. Flera reformer krävs nu. Grunden ska vara lag och ordning och en stark rättsstat med rättstrygghet för alla. Det behövs tydliga insatser för att polis och rättsväsende ska kunna bryta utvecklingen. Moderaterna har förslag inom tre viktiga områden:

1. Fler poliser
• 1 000 nya poliser i Sverige - särskilt riktat till utsatta områden där brottsligheten är som allvarligast. Denna nivå bedömer vi är ett minimum. Ytterligare förstärkningar kan bli nödvändiga.
• Vi vill återinföra målet om minst 20 000 poliser (ett mål regeringen tog bort i sin budgetproposition). Ett slopat mål riskerar leda till att Sverige får färre poliser. I ett läge med större utmaningar för Polisen, med bl.a. ökat terrorhot och stora migrationsströmmar behövs fler poliser.

2. Skärpta straff
• Moderaterna vill se väsentligt skärpta straff för allvarliga våldsbrott. Många brott straffas i dag inte i nivå med deras allvar. Samhället måste vara tydlig med att brott inte accepteras
. • Vi vill se skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott: Dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel, grovt rån, grov utpressning, grovt olaga hot och grovt olaga tvång
• En ny brottsrubricering - synnerligen grovt narkotikabrott, behöver komma på plats
• Översyn av knivlagen

3. Fler fall ska kunna leda till utvisning vid brott
• Moderaterna vill skärpa lagstiftningen så att fler fall kan leda till utvisning. Dagens förutsättningar för utvisning vid brott har i huvudsak har varit likadana sedan 1994 och är för begränsade.
• I dag krävs, för att ett brott ska kunna leda till utvisning, antingen att brottet leder till annan påföljd än böter och att det finns en återfallsrisk eller att brottet är av allvarligare slag med ett straffvärde på enligt praxis ca ett års fängelse eller längre. Det betyder att en person som döms för t.ex. allvarligare fall av misshandel eller grov stöld normalt inte kan utvisas, eftersom straffen i många fall hamnar under fängelse i ett år. Det bör finnas lagliga förutsättningar att utvisa en person som inte är svensk medborgare och begår brott som är så allvarliga att de leder till mellan sex och tolv månaders fängelse även då det inte finns en återfallsrisk.
• Åklagare ska yrka på utvisning till följd av brott då förutsättningarna bedöms vara uppfyllda. Frågan om hinder för verkställighet ska prövas först då verkställighet kan bli aktuell.
• Precis som i dag ska även andra faktorer, t.ex. om personen har anknytning till Sverige, spela in när frågan om utvisning bedöms. Ingen ska heller utvisas när deras liv är i fara, eller om de riskerar att utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling - d.v.s. då verkställighetshinder föreligger.




"Misstänkte mördaren på asylboendet i Mölndal var vuxen"

2016-02-11



Göteborgs-Posten berättar i kväll att Migrationsverket nu slagit fast att den "15-årige pojke" som sitter häktad misstänkt för mordet på den 22-åriga anställda på boendet för ensamkommande barn i Mölndal är vuxen.

Migrationsverket har inte närmare kunnat slå fast exakt hur gammal mannen är, men gör bedömningen att han inte är under 18 år. Migrationsverkets ställningstagande görs i ett beslut där mannens ansökan om uppehålls - och arbetstillstånd avslås.

En viktig fråga idag är varför en vuxen man bor på ett boende för ensamkommande barn? En annan viktig fråga är hur många andra som ljuger om sin ålder och därigenom får bättre boenden och en större chans att beviljas asyl? Ytterligare en fråga är om en 22-åring verkligen ska tvingas arbeta ensam i ett boende där det finns vuxna bland de boende? Jag funderar också över hur många vuxna som går i skolklasser avsedda för barn eller ungdomar?

Moderaternas krav på ordentlig ålderskontroll av alla asylsökande är mer angeläget än någonsin. Att inte blanda vuxna och barn på asylboendena är viktigt både för de boendes säkerhet och för personalen som arbetar där. Och att människor försöker lura till sig uppehållstillstånd genom att uppge felaktig ålder är självklart inte heller acceptabelt, lika lite som det är rimligt att man på detta sätt kan slippa straff för grova brott.




Justitieutskottet driver på för hårdare regler mot terrorismresor

2016-02-08

Justitieutskottet vill att rättsväsendet ska få större möjligheter att förhindra att terrorismresor blir av. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. En majoritet i utskottet (M, SD, C, L och KD) anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag, i ett så kallat tillkännagivande. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot förslaget.

Justitieutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. Tanken med förslagen är att skapa effektiva lagar för att kunna förhindra terrorism. Genom dessa förslag uppfyller Sverige krav som har ställts i en FN-resolution och rekommendationer från organisationen Financial Action Task Force (FATF) om finansiering av terrorism. Alla partier utom Vänsterpartiet stödjer detta förslag.




Terrorismforskaren Magnus Norell föreläste i Borås

2016-01-29

I onsdags föreläste terrorismforskaren Magnus Norell om IS/Daesh för elever på två gymnasieskolor samt kommunala tjänstemän och politiker i Borås. Nedanstående artikel i Borås Tidning är läsvärd. Det ger en lite djupare förståelse för hur IS och andra radikala islamistiska grupper rekryterar anhängare. Och det är också viktigt att peka på Norells tydlighet i att islamism och islam är två olika saker. Alla muslimer är inte islamister. Faktum är att många muslimska flyktingar i Sverige faktiskt flytt bort från islamismen. Detta försvinner tyvärr ofta i debatten.






Polisen allt mer ansträngd av utryckning till asylförläggningar

2016-01-29

I dag har Göteborgs-Posten en stor artikel där man intervjuar även Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg, och redovisar Göteborgspolisens syn på läget på asylboendena i Västsverige.

Polisen får enligt en intern rapport allt oftare rycka ut till olika boenden för asylsökande och flyktingar. Under perioden 20 oktober 2015 till 8 januari i år har man gjort 372 händelserapporter och 222 brottsanmälningar gällande denna typ av boenden i Västra Götaland och Halland. Det är mellan fyra och fem utryckningar per dag. Ungefär 10% av ärendena orsakas av utomstående personer, 90% handlar om brott mellan boende eller mellan boende och personal. 65% av brottsanmälningarna inom boendena utgörs av misshandel, olaga hot och ofredande. I rapporten konstateras också att när polisen kartlade höstens alla bränder på asylboenden konstaterades det att de flesta eldsvådorna hade börjat inne i lokalerna, och att många av bränderna antas ha startats av de boende "av frustration". Polisens statistik omfattar även 37 självmordsförsök på asylboenden och 42 ärenden där någon registrerats som "psykiskt sjuk".

Syftet med rapporten från polisen i Västra Götaland är att se hur antalet brott ökat i relation till det betydligt större antalet boenden. "Jag tycker att man ska vara försiktig när man pratar om en ökning. Vi har alltid åkt till flyktingboenden eftersom det uppstår mellanmänskliga konflikter på grund av oro och trångboddhet. Men frågan är hur ökningen förhåller sig till flyktingvolymerna. Det här är kanske fullt rimligt utifrån det stora antal vi tar emot", säger Erik Nord.

I dag har även Svenska Dagbladet en artikel om brottslighet kopplat till våra asylboenden. Man har granskat polisens statistik om brottslighet kopplat till mottagandet av asylsökande ("kod 291"). "Varje anmälan där målsäganden, den misstänkte eller en förhörsperson är migrant måste märkas med den särskilda koden 291” enligt ett internt dokument från polisen som Dagens Nyheter tidigare redovisat. Detsamma ska gälla brott eller händelser som är kopplade till platser eller fastigheter kring flyktingmottagande." Svenska Dagbladet har nu själva tagit fram siffror rörande dessa ärenden som enligt polisen har anknytning till vad myndigheten kallar "migrantsituationen".

Under polisens kod 291 finns sedan oktober förra året (då "kod 291" började användas) fler än 5.000 inrapporterade händelser i hela landet. Det rör sig bl.a. om 559 registrerade fall av misshandel, 450 rapporterade bråk, 194 fall av olagahot, två bombhot, nio rån och fyra fall av våldtäkt. Dessutom finns här 37 fall av självmordsförsök, 26 sjukdomsfall, 42 ärenden registrerade som "psykiskt sjuk" och tre dödsfall. Ärendena är spridda i hela landet, alla tidpunkter på dygnet och under alla veckans dagar. Under koden 291 ingår även två bombhot, 58 bränder, 239 fall av automatlarm från brand och 96 försvunna personer. Utöver dessa händelser finns även 161 polisinsatser, 912 "bevakningsuppdrag", 109 fall av "utredningsarbete" och 869 kontroller av person eller fordon.

Nationella operativa avdelningen, Noa, leder insatsen "Alma" som rör allt från gränskontroller till brottsbekämpning kopplat till flyktingströmmen. Alla regioner inom polisen har avsatt personal för att arbeta med "Alma". "Det rör sig om fler fall än de siffror du har fått ut", säger Tomas Wallberg, kommenderingschef vid Noa. Han menar också att situationen blir allt allvarligare. "Vi ställdes i höstas inför överfulla boenden och människor som inte mådde bra. Nu finns en ökad benägenhet till grövre våld, det en känsla vi har." I en annan artikel idag varnar även rikspolischefen Dan Eliasson för växande problem på asylboendena. Om vi ska analysera det här noggrant så finns det ett ökande problem, säger han.

Den 19 februari kommer polisen själva att redovisa siffror för hela landet när det gäller brottslighet med koppling till migrationen.

Polisens åsikt verkar alltså vara att brottsligheten kopplat till asylboenden och migration kanske inte ökat relativt sett, men att mängden asylsökande och det kraftigt ökande antalet asylboenden ändå medför en totalt sett högre brottslighet och ökat behov av polisinsatser. Detta är allvarligt eftersom dessa insatser självklart går ut över polisens övriga arbete. Vi vet också att polis från Västra Götaland omlokaliseras till gränskontroller i Skåne, vilket ytterligare dränerar Västra Götaland på poliskapacitet. Och så lär det se ut även i andra delar av landet. Risken är därmed uppenbar att det omfattande asylmottagandet och de omfattande gränskontrollerna försämrar tryggheten för befolkningen i övrigt. Polisen behöver snabb förstärkning av fler poliser, men det är ju inte alldeles enkelt i praktiken eftersom det tar flera år att utbilda en polis. Vi vet också att det i dagsläget även är brist på väktare, socionomer, tolkar, psykologer och annan personal som behövs i asylmottagandet.




Migrationsverket: Antalet hot och våld på asylboenden ökar kraftigt

2016-01-26

Trots att polisen som bekant valt att inte offentliggöra antalet utryckningar och anmälda brott med koppling till asylboenden kommer verkligheten ändå fram på annat sätt. P4 Göteborg rapporterar nu om hur antalet anmälningar om "incidenter och tillbud" på asylboenden i hela landet har ökat från cirka 800 stycken år 2014 till cirka 1600 år 2015, det vill säga en fördubbling. Enligt Migrationsverkets huvudskyddsombud och arbetsmiljöansvariga rör det sig främst om hot mot personal och våld och hot mellan boende.

"Det är inte så konstigt att anmälningarna har ökat eftersom det är fler asylsökande det är fler personal och fler människor betyder att man råkar ut för fler händelser", säger Maria Johansson arbetsmiljöspecialist på Migrationsverket.

Även hos polisen har man fått mer att göra i och med att det är fler flyktingar som kommer till landet. Sedan början av oktober och fram till 20 januari hade det kommit in 280 brottsanmälningar från asylboenden bara i Region Väst.

I en intervju med Francisco Carrazana är huvudskyddsombud på Migrationsverkets region väst säger han att situationen har varit mycket ansträngd under hösten när det kom så många asylsökande. "Kaotisk många gånger, det går inte att förbereda sig på en sådan inströmning och så många människor som kommer samma gång. Så man har fått åtgärda saker allteftersom det kommer." "Alla väntrum, transitplatser och till och med vissa korridorer har varit fulla med människor."

Antalet anmälningar om hot och våld har ökat från 800 år 2014 till 1600 förra året. Dels mellan boende men också hot mot personal. Men det är framförallt hoten som ökat. "De händelser som ökar är egentligen av två olika kategorier, det ena man blir kontaktad privat genom sociala medier och det andra då ett ökat antal incidenter kopplat till hot" enligt Maria Johansson.




Vad gör vi när asylsökande tar med sig konflikterna till Sverige?

2016-01-25

Antalet fall av bråk, våld och hot med koppling till våra asylboenden ökar snabbt enligt polisen, samtidigt som man som bekant väljer att hemlighålla såväl statistik som detaljer för allmänheten (se bloggen den 20/1). Samtidigt larmar kommunernas socialtjänster och Migrationsverket vittnar om allt fler fall av hot och våld mot personalen.

Så sent som i dag avled en 22-årig kvinna som arbetade på ett boende för ensamkommande barn och unga i Mölndal. Kvinnan knivhöggs till döds i samband med ett bråk, och en av de boende, en ung man, har gripits misstänkt för mord. Göteborgs-Posten rapporterar om händelsen som är ofattbart tragisk. Samtidigt var det kanske inte helt oväntat att något sådant skulle kunna hända efter alla tidigare larm om våld på asylboenden.

Media har vid upprepade tillfällen också berättat om hur olika religiösa eller etniska grupper på olika asylboenden trakasserat varandra. Exempelvis har vid flera tillfällen kristna grupper tvingats byta boenden på grund av trakasserier. Samma sak med sekulära muslimer som inte anpassat sig till stränga islamistiska krav från andra boende. Bråk förekommer också mellan grupper av muslimer med olika religiösa inriktningar. Till detta kommer andra etniska och nationella konflikter mellan olika grupper som följer med till Sverige. Röster har höjts om att man bör försöka skilja olika etniska och religiösa grupper åt vid mottagandet och inte placera dem på samma boenden. Men då undrar jag hur i all sin dar de ska kunna leva tillsammans i vårt land i framtiden?

Rikspolischefen säger idag att man behöver förstärkas med upp till 2.500 poliser och 1.600 civilanställda t.o.m 2020 pga migrantströmmarna till Sverige och det förhöjda terrorhotet. I en skrivelse till regeringen skriver man bland annat att den stora ökningen av migranter innebär "en väsentligt ökad arbetsbelastning", både för gränspolisverksamheten och för polisens yttre verksamhet.

Jag funderar över vart allt detta leder i en förlängning? Hur ska radikala grupper av asylsökande kunna anpassa sig till ett liv tillsammans i Sverige om de tar med sig sina etniska och religiösa konflikter till Sverige? Hur ska vi kunna rekrytera människor som arbetar på asylboenden, i skolan eller inom socialtjänsten om våld, hot och överfall blir en allt vanligare del av vardagen? Och vad händer om vi inte lyckas rekrytera människor till dessa arbeten? Och hur ska polisen och rättsväsendet kunna hantera den ökande mängden av brott?

Det minsta vi kan göra är att i vart fall tydligt deklarera att alla som begår allvarliga brott under den tid asylutredningen pågår automatiskt kommer att få avslag på sin asylansökan och avvisas från landet så som jag krävde på bloggen den 9 januari. Den som börjar sin tid som asylsökande med att trakassera andra asylsökande eller begå brott har enligt min åsikt förverkat sin rätt att få stanna i vårt land.




Frukostseminarium om oskäliga kommunala gatukostnadsavgifter

2016-01-20



I dag deltog jag på ett frukostseminarium arrangerat av Centrum för Rättvisa. Ämnet var en uppföljning av frågan om kommunernas oskäliga uttag av gatukostnadsavgifter från enskilda invånare. Ovan ett exempel från Centrum för Rättvisas årsredovisning, där ett äldre par tvingades betala över 300.000 kronor till Partille kommun för vägar de varken behöver eller vill ha. Centrum för Rättvisa driver även flera liknande ärenden juridisk åt drabbade fastighetsägare.

Jag har ju engagerat mig under lång tid i denna fråga och även motionerat i riksdagen om en förändring. Nu börjar även domstolarna ifrågasätta om det är förenligt med EU:s skydd för äganderätten att debitera ut extremt höga gatukostnadsavgifter från befintliga fastighetsägare på det sätt som flera svenska kommuner gör. Ny lagstiftning är också på gång, men det lagförslaget har, som jag tidigare beskrivit på bloggen, stora brister och har också fått hård kritik från lagrådet.

Fortsättning följer - jag bevakar frågan noga och har kontakt med mina partivänner i Civilutskottet som hanterar frågan. Dagens system är inte rättssäkert för enskilda människor, utan bygger på kommunernas godtycke.




Omoget förslag om sänkt rösträttsålder

2016-01-06

I går presenterades ett märkligt utredningsförslag om sänkt rösträttsålder. Det är "demokratiutredaren" Olle Wästberg som i en statlig utredning föreslår att rösträttsåldern i kommunalvalen ska sänkas till 16 år. Motivet är främst att "forskningen inte visar på någon större skillnad i mognad mellan en 18-åring och en 16-åring".

I GT/Expressen sågas förslaget med rätta i dagens ledare. Man påpekar att med samma resonemang skulle man därefter lika gärna kunna sänka ytterligare till 15 år, eftersom skillnaden i mognad mellan en 16-åring och en 15-åring är liten. Och så är det ju - med samma resonemang kan man ju sedan fortsätta år för år tills man infört rösträtt för spädbarn...

Allvarligare är den fråga GT/Expressen ställer. Med rösträtt följer valbarhet till kommunala nämnder och kommunfullmäktige. Men vill vi verkligen att en 16-åring med begränsad livserfarenhet ska sitta i kommunens socialnämnd och vara med och ta livsavgörande beslut i känsliga familjeärenden, exempelvis om omhändertagande av barn? Eller vill vi att en 16-åring ska sitta med och ta beslut om komplicerade ärenden om bygglov för vårt hus?

Det finns idag bara två partier som vill sänka rösträttsåldern och det är Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. Troligen för att de vet att unga människor är mycket lättmanipulerade. Det syns om inte annat i skolvalen. Mycket stora skillnader mellan olika skolor, där grupptryck och påverkan från kompisar betyder mycket. Och där mer extrema partier får större stöd än i de allmänna valen.

Det finns faktiskt en anledning till att vi har en myndighetsålder. Och till denna bör rösträtten självklart kopplas. Därför bör dagens rösträttsålder på 18 år ligga fast. Sverige har redan idag ett högt valdeltagande och om det finns brister i hur demokratin fungerar så gäller det knappast just rösträtten.




100-tals barn kan vara offer för människohandel i Sverige

2015-12-11

En nationell kartläggning som lämnades över till regeringen igår har identifierat 210 fall av misstänkt människohandel med barn sedan 2012. Ungefär hälften av fallen rör sexuell exploatering, och de flesta offren är ensamkommande flyktingbarn. De flesta barnen är mellan 15 och 17 år gamla, men några så unga som två år.

Det är Länsstyrelsen i Stockholm som ligger bakom kartläggningen, man har hämtat informationen från polis och åklagare, kommunernas socialtjänster, HVB-hem och Migrationsverket.

102 polisanmälningar har identifierats men märkligt nog har inte ett enda åtal har väckts för människohandel med barn. Ett enda fall har lett till åtal, men då för människosmuggling. "Det finns ett bortfall i varje led och det sista ledet är hos åklagare. Av 39 inledda förundersökningar har man inte väckt åtal i ett enda fall. Det är allvarligt" säger Märta Johansson, docent i rättsvetenskap på Örebro Universitet och rapportförfattare, till TV4 Nyheterna.

Undersökningen gäller perioden 2012 t.o.m. juni 2015. 210 unika barn som man har anledning att misstänka att de utsatts för människohandel eller liknande brott har identifierats.

Av undersökningen framgår att 72% av barnen var mellan 15-17 år. 13% var yngre än 11 år. 9% av barnen hade svenskt medborgarskap, 13% medborgare i annat EU-land, 13% i andra europeiska länder. 61% av barnen var medborgare i afrikanskt eller asiatiskt land.

Hälften av fallen rör sexuell exploatering, andra misstänkta brott barnen tvingats till är hushållsarbete, tiggeri och stölder.




Alliansen och regeringen överens om åtgärder mot terrorism

2015-12-10

Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har i dag enats med regeringen om flera insatser mot terrorism. Sverige tar nu viktiga steg för att stärka samhällets förmåga att förebygga, bekämpa och utreda terrorism.

Läget i omvärlden och här hemma är oroligt till följd av hoten från våldsbejakande extremism och terrorism. Sverige ska vara ett öppet och tryggt samhälle. Det kräver att vi står väl rustade för att möta dessa hot och inte accepterar utvecklingen.

Moderaterna har presenterat flera förslag för att stärka Sveriges agerande mot terrorism och varit tydliga med att regeringen behöver snabba på sitt arbete så att konkreta åtgärder kommer på plats. De insatser vi nu är överens om ligger helt i linje med moderaternas förslag och är betydelsefulla för att förhindra och lagföra terrorbrott samt för att stärka det förebyggande arbetet. Till grund för det som presenteras i dag ligger den strategi mot terrorism som alliansregeringen beslutade om 2012.

Flera viktiga delar ingår i den överenskommelse som presenteras i dag:

• Skärpt och tidigarelagd kriminalisering av terrorkrigsresor
• Snabbare stopp för missbruk av svenska pass
• Åtgärder mot illegala vapen och höjda straff för handgranater och explosivvaror
• Hemlig dataavläsning utreds
• Möjlighet att dela information digitalt för FRA, Must och Säpo vid Nationellt centrum för terrorhotsbedömningar
• Tydliggör kommunernas ansvar för ett strukturerat och konkret arbete med att förebygga radikalisering och rekrytering till våldsbejakande grupper
• Stöd för att det förebyggande arbetet ska fungera i praktiken och att goda erfarenheter tas tillvara
• Inga offentliga medel till våldsbejakande budskap
• Åtgärder mot rekrytering på internet
• Säkerställ polisens insatskapacitet
• Uppdrag till Åklagarmyndigheten gällande arbetet mot terrorism
• Åtgärder mot finansiering av terrorism
• Internationella åtgärder




Sportskyttar och jägare är inte terrorister

2015-12-09

"Behandla inte våra jägare som terrorister" skriver Ivar Arpi på Svenska Dagbladets ledare den 7 devember. Bakgrunden är ett EU-förslag om kraftigt skärpta regler för vapeninnehav, där man bland annat vill komma åt legala halvautomatiska vapen. Ett sådant regelverk skulle slå hårt mot hundratusentals sportskyttar och jägare i Sverige. Förslaget kommer trots att legala vapen enligt alla tillgängliga studier på området så gott som aldrig används vid brottslighet eller terrorism. Det är i stället insmugglade illegala vapen som används i dessa sammanhang.

Moderaternas officiella - och kritiska - kommentar till EU-förslaget går i samma linje som SvD:s ledare, och är enligt följande:

”EU-kommissionen har alldeles nyligen presenterat ett antal förslag för att ta krafttag mot illegala vapen.

Det finns delar i förslagen som behöver granskas. Det handlar till exempel om förslaget att förbjuda vissa halvautomatiska vapen och även den föreslagna licenstiden på fem år. Det finns en stor farhåga bland många jägare att kommissionens förslag innebär att innehav av idag fullt legala jakt- och sportvapen med halvautomatisk mekanism ska förbjudas.

Huvuddelen av förslagen berör inte vapen för jakt och sportskytte. Förslagen handlar om åtgärder för att begränsa tillgången till vapen för människor vars avsikt är att använda vapen i kriminella syften eller för terrorverksamhet. Kommissionen föreslår bland annat ett gemensamt system för att förbättra spårbarheten av vapen som använts i brott, förbättrat utbyte av information mellan medlemsstater och gemensamma regler för pluggning – deaktivering - av vapen, likväl som exempelvis gasdrivna vapen som lätt kan konverteras.

Vår utgångspunkt är att de förslag som läggs ska vara väl avvägda, ändamålsenliga och proportionerliga. Vi följer därför frågorna noga för att säkerställa att förslagen är så effektiva och träffsäkra som de måste vara för att nå sina syften.

Vi moderater har länge arbetat för krafttag mot illegala vapen och mot vapen som används i illegala syften. Det arbetet fortsätter och förstärks även inom ramen för det europeiska samarbetet inom EU. Vår uppfattning är att det är fullt möjligt att vidta åtgärder för att försvåra tillgången av vapen för brottslingar och terrorister. Samtidigt som vi kan förenkla och avbyråkratisera hanteringen för vanliga jägare och sportskyttar. Vi har från moderat sida vidtagit flera åtgärder för att underlätta för jägarna. Bland annat har vi i riksdagens justitieutskott lagt en kommittémotion om regelförändringar nu i år. Bland de förslag vi lägger finns åtgärder för att minska handläggningstiderna för licensprövning av vapen för jakt- och sportskytteändamål och andra regelförenklingar som ska göra det enklare för jägare och sportskyttar att utöva sin hobby. Motionen bifogas. Den 18 december sker flera moderata IP-debatter i ämnet. Se länk nedan.

Från moderat sida följer vi alltså detta arbete mycket noggrant och är nu i ett skede där kommissionens förslag analyseras och gås igenom. Vi kommer fortsätta förstärka arbetet för att minska terroristers och kriminellas tillgång till vapen, men vi kommer samtidigt göra stora ansträngningar för att underlätta för att bevara och utveckla svensk jakt- och sportskyttetradition genom enkla och rättssäkra regler för legala vapen för dessa ändamål.”





Justitieutskottet vill skynda på lagstiftningen mot terrorresor

2015-12-02

I dag beslutade jusitieutskottets majoritet (M, C, L/FP, KD och SD) att kräva att regeringen snarast ska återkomma med lagförslag för att motverka terrorresor. S, MP och V reserverade sig mot beslutet och menar att man redan arbetar med detta. Men från utskottets majoritet vill man påskynda arbetet. Man vill också att regeringen tar initiativ till ett utökat internationellt samarbete mot terrorism.

Med all sannolikhet kommer riksdagen att besluta i enlighet med justitieutskottets förslag.






Moderaternas krav inför samtalen om skärpt terrorlagstiftning

2015-11-25

I samtalen med regeringen som inleds i dag, om att stärka arbetet mot terrorism, är det resultaten framåt som räknas. Nu krävs att flera konkreta åtgärder vidtas skriver Anna Kinberg Batra och Beatrice Ask, ordförande i justitieutskottet, i Aftonbladet idag:

Nu krävs konkreta åtgärder i kampen mot terrorn

De fruktansvärda terrorattackerna i Paris skakade en hel värld. Människor drabbades i sin vardag, på stan, på konsert och på restaurang. Attackerna slog rakt mot vår öppenhet och de värderingar som håller ihop demokratiska samhällen. Hotet kom också närmare när Säkerhetspolisen beslutade att höja terrorhotnivån här i Sverige.

Vi är självklart många som är oroade. Samtidigt måste vi fortsätta våra dagar som vanligt, för att inte låta terroristerna tysta oss och vinna. Politiken har ett ansvar att göra det som behövs för att Sverige både ska vara ett öppet och tryggt samhälle. Hotet från terrorismen måste tas på allvar. Vi får inte vara naiva. Runt 300 personer har valt att lämna Sverige för att strida med terrorgrupper som ISIL. Över 100 har återvänt. Mot dessa personer måste samhället handla med kraft.

Kampen mot terrorism är viktigare än partigränser. Moderaterna har lagt många förslag för att stärka Sveriges agerande mot terrorism och våldsbejakande extremism. Vi är också beredda att arbeta tillsammans med regeringen och välkomnar att de öppnat för detta. I samtalen som inleds i dag är det resultaten framåt som räknas. Nu krävs att flera konkreta åtgärder vidtas:

1. Förutsättningarna för rättsvårdande myndigheter att förhindra och lagföra terrorbrott måste stärkas. Eftersom brotten ofta planeras och begås utomlands behövs underrättelseinformation. Säkerhetspolisen har framhållit betydelsen att få underrättelseinformation från signalspaning även när förundersökning har inletts. Något som också terrorforskare lyft fram som viktigt för Säkerhetspolisens arbete. Vi delar den uppfattningen. I dag får signalspaning inte ske samtidigt som en pågående brottsutredning. Därmed försvåras Säkerhetspolisens arbete. Frågan behöver snabbelysas och lagändringar tas fram med hänsyn till rättssäkerhet och internationellt polissamarbete.

2. Polisen måste ges de resurser som krävs. Regeringen vill överge det krav som funnits på 20 000 poliser i Sverige vilket riskerar leda till en minskning av antalet poliser. Frågan om polisens resursbehov måste i stället ses utifrån det hot vi nu ser. Moderaterna vill att det utbildas och anställs 1 000 nya poliser de närmaste åren. Till det har vi avsatt resurser i budgetmotionen för att stärka förmågan hos Nationella insatsstyrkan för att den ska kunna göra insatser på flera platser i landet samtidigt.

3. Öka tempot i arbetet. Lagstiftningen för att kriminalisera resor i syfte att delta i terroristhandlingar eller i terroristträning, samt kriminalisering av finansiering eller att på andra sätt medverka till detta måste snabbas på. På samma sätt måste missbruket av svenska pass motverkas. Här har Moderaterna presenterat förslag för att skärpa hanteringen. Det finns också en färdig utredning som sett över frågan och regeringen har utlovat förslag. De bör presenteras omgående.

4. Förbättra internationellt arbete. Det är avgörande att stärka det gemensamma internationella arbetet, framför allt inom EU genom till exempel Europol. Det behövs också en mer harmoniserad lagstiftning vad gäller deaktiverade vapen och åtgärder för att göra det lättare att spåra vapen inom EU. Internationella åklagarkammarens möjlighet att utreda krigsbrott som begåtts i andra länder behöver stärkas. I vår budget avsätter Moderaterna därför medel för att säkerställa polisiära resurser som kan bistå i utredningarna. Sverige ska självklart också vara redo att agera utomlands och delta internationellt mot terrorismen.

5. Förebyggande åtgärder. Kunskapsbristerna vad gäller hur radikalisering ska motverkas är stora. Bland annat finns det exempel på att föräldrar i avsaknad av stöd och råd i ren desperation klippt sönder sina barns pass för att hindra dem från att resa för att delta i terrorverksamhet. Det behövs ett grundläggande arbete med att utveckla strategier för hur unga som riskerar att radikaliseras tidigt kan upptäckas. Vi måste nu komma framåt i arbetet och utforma bättre verktyg. Till exempel i form av informationsmaterial, exitverksamheter och polisiär närvaro i sociala medier. Oroliga vänner och föräldrar måste kunna kontakta myndigheter när de befarar att någon är på väg att radikaliseras och begå terrorbrott, eller återvänt från sådan verksamhet utomlands, och veta att de tas på allvar och att samhället kan agera.

Att tydligt bekämpa och motverka terrorism handlar om att försvara vår öppenhet mot dem som vill tvinga oss till slutenhet. Därför måste vi nu få rätt insatser på plats så snart som möjligt.

Anna Kinberg Batra, partiledare (M)
Beatrice Ask, ordförande i justitieutskottet (M)





Debattinlägg i Borås Tidning idag

2015-11-20

(Klicka för läsbar storlek)






Moderaterna öppnar för samverkan om skärpt terrorlagstiftning

2015-11-16

Terrordåden i Paris aktualiserar återigen frågan om terrorhot kopplat till radikalisering i våra utanförskapsområden och mottagande av asylsökande. Enligt Göteborgsposten är Göteborg den stad i Europa som, i förhållande till folkmängd, producerat flest extremister till organisationer som al-Qaida och Islamiska staten! Det kommer också allt fler rapporter om misstänkta terrorister som tar sig till Europa tillsammans med flyktingar, och med tanke på det stora antalet asylsökande i Sverige just nu kan man iunte bortse från detta hot.

Redan i vintras (se tex bloggen 21 februari) föreslog moderaterna skärpt lagstiftning mot terrorism och radikalisering. I dag lämnar Anna Kinberg Batra och Beatrice Ask, ordförande i justitieutskottet, besked om att Moderaterna är beredda att agera tillsammans med regeringen för att komma snabbare framåt i arbetet med att skärpa den svenska terrorlagstiftningen.

De fruktansvärda terroristattackerna i Paris slår mot öppenheten och de värderingar som vårt samhälle bygger på. I en orolig omvärld, där hoten från våldsbejakande extremism och terrorism har ökat, måste samhället stå väl rustat för att möta dessa hot. Vi kan inte acceptera en utveckling i Sverige där samhället riskerar att stå handfallet inför ökande radikalisering och våldsbejakande extremism. Moderaterna har under året arbetat målmedvetet för att ta fram nya förslag som svarar upp mot utvecklingen. Regeringen arbetar också med delar av de lagskärpningar som kommer att krävas. Men arbetet har inte gått tillräckligt snabbt och det finns fortfarande flera frågetecken kvar. Till exempel när det gäller bättre förutsättningar för Säkerhetspolisens viktiga arbete. Flera delar behöver nu komma på plats så snart som möjligt:
• Terrorresor måste kriminaliseras.
• Polisen måste ges de resurser som krävs. Bland annat vill Moderaterna göra en särskild satsning på att Nationella insatsstyrkan ska kunna göra insatser på två eller flera platser i landet samtidigt.
• Säkerhetspolisen måste ges bättre verktyg för att kunna förhindra och bekämpa terrorbrott. Till exempel genom att ges möjlighet till signalspaning vid förundersökning samt hemlig dataavläsning.

"Vi måste försvara vår öppenhet, men samtidigt inte vara naiva kring den brutala terrorism som utgör ett hot mot såväl människor som samhällen. Moderaterna är nu beredda att agera tillsammans med regeringen för att komma framåt. Kampen mot terrorism är viktigare än partigränser", säger Kinberg Batra.




Idag måste vi stå upp för Europas demokrati och värderingar

2015-11-14

Ännu en gång angrips Europa för sin öppenhet, demokrati och yttrandefrihet, och för att vi står upp mot extremistiska krafter som inte tål vårt sätt att leva. Nu går våra tankar till alla drabbade i Frankrike, och det är just nu vi extra tydligt måste stå upp för grundläggande västerländska värderingar.

Men det är också nu, när de enkla lösningarna sprids i samhällsdebatten, som det är viktigt att påminna om att de allra flesta av dem som tar sig från oroliga länder till Europa idag faktiskt gör det för att komma bort från extremismen. Alla de som kommit till Sverige och resten av Europa genom åren för att de vill bli en del av vårt demokratiska samhälle förtjänar respekt som individer och måste slippa att kollektivt stämplas som potentiella terrorister på grund av sitt ursprung. Kollektiv skuldbeläggning går inte ihop med demokratiska värderingar.

Samtidigt får vi inte vara naiva. Det finns enligt Säpo relativt många individer i Sverige som inte respekterar våra lagar och värderingar och som aktivt verkar för ett helt annat samhällssystem genom att delta i terrorhandlingar eller strida för terrorgrupper utomlands, eller genom att ha misstänkt beredskap för angrepp även mot det svenska samhället. Det finns ytterligare många som aktivt stödjer detta, exempelvis på sociala medier, eller som försöker rekrytera människor i Sverige till extrema grupper. Detta har inte nödvändigtvis koppling till flyktingströmmarna till Sverige i dagsläget, utan så här har det sett ut ganska länge. Samtidigt kommer uppgifter idag om att en av terroristerna som dödades i Paris tagit sig in i EU via flyktingströmmarna till Grekland, så risken att terrorister blandar sig med flyktingar ska inte underskattas. Men radikalisering och rekrytering underlättas självklart också genom våra växande utanförskapsområden, och det har i sin tur självklart en koppling till en ganska extrem migrationspolitik i Sverige de senaste decennierna, en politik som medfört att integrationen inte haft en rimlig chans att fungera.

Samtidigt är denna typ av hot inget Sverige klarar att hantera ensamma. De terrorister som en gång lyckats ta sig in i EU rör sig ju sedan relativt fritt mellan våra länder. Det är därför detta är en fråga som måste hanteras gemensamt inom EU genom exempelvis polissamarbete och underrättelsesamarbete. Jag tror dessutom fortfarande att skärpta gränskontroller även inom EU inte bara skulle skapa bättre ordning i asylmottagandet utan även skulle kunna försvåra tillvaron för såväl terrorister som smugglare, kriminella nätverk och flyktingsmugglare. Det skulle bli som ett filter som fångar upp sådant även inom EU. Det borde gå att hitta en rimlig lösning som är enkel att hantera i vardagen för alla EU-medborgare med legitimation, men som försvårar verksamheten påtagligt för övriga. I längden tror jag faktiskt detta är enda sättet att försvara öppenheten i Europa.




En självklarhet att avhysa de illegala bosättarna i Malmö

2015-11-03

Aktivister och vänsterdebattörer menar att det är fel att avhysa tiggarna från bosättningen i centrala Malmö och har gjort passivt motstånd mot polisen. De tycker också att Malmö Stad måste erbjuda annan plats för att bygga nytt läger. Jag tycker tvärtom att det är en självklarhet att polisen avhyser samtliga illegala bosättare, och att det ska ske villkorslöst.

Det finns flera skäl för att en villkorslös avvisning bör ske:

1. EU-reglerna ger rätt att vistas tre månader i Sverige under förutsättning att man har medel för egen försörjning. Efter tre månader får man endast stanna om man har ordnat boende och antingen är aktivt arbetssökande eller har ett arbete. Att mer eller mindre bo permanent i olagliga bosättningar är ett brott mot EU:s regler om den fria rörligheten. Både SVT och tidningar har dessutom gjort reportage om personer som vistats i det aktuella lägret långt över tre månader. Exempelvis har TT intervjuat en 22-åring som bott i ett av skjulen i nästan två år, och även i nyhetssändningarna i TV i går kväll rapporterades det om romer som bott på den aktuella platsen i flera år. Det är definitivt inte förenligt med EU:s regler.
2. Ingen har självklart rätt att bosätta sig på annans mark utan tillstånd, oavsett om man är svensk medborgare eller är här på besök från annat land. När det sker är det en allvarlig inskränkning i äganderätten.
3. Malmö kommun har ingen juridisk skyldighet att erbjuda annan uppställningsplats för husvagnar och bilar och inte heller att erbjuda försörjning åt dessa personer eller bekosta deras hemresa. Det är inte Malmö Stads ansvar vart dessa personer tar vägen efter avhysningen. I den mån man erbjuder plats på kommunalt härbärge eller bussbiljett hem gör man redan betydligt mer än lagen kräver.
4. Bosättarna hävdar att de inte har någonstans att ta vägen. Men de är inte hemlösa. De har ett hem i ett annat EU-land, där de också är medborgare.
5. Lagen måste gälla lika för alla. Ingen annan får ställa upp sin husvagn eller tält på annans mark, på parkeringar eller i parker. Och miljö- och hälsoskyddsreglerna liksom brandskyddsreglerna är stränga i våra städer - för alla medborgare. Att se till att lagen efterlevs handlar främst om likhet inför lagen. Om Sverige ska vara ett rättssamhälle får inte lagen tillämpas olika mot olika människor.

Vissa försöker göra detta till en fråga om diskriminering av romer. Det är helt befängt att påstå det. Det hade varit exakt lika självklart att avhysa illegala bosättare om de varit japaner, tyskar eller islänningar. Eller svenskar. Avvisningen sker ju inte på grund av bosättarnas etniska härkomst utan för att de bryter mot svensk lag.




Mycket fler skottlossningar i svenska storstäder än i övriga Norden

2015-11-02

En mycket allvarlig nyhet (jag citerar från textTV):

"Sedan 2010 har fem gånger så många skottskadats i de svenska storstäderna jämfört med i grannländernas huvudstäder tillsammans. Det visar en granskning som SVT Nyheter gjort.

Trenden har varit tydlig i åratal. Medan det dödliga våldet minskar totalt i samhället så ökar våldet med skjutvapen på gatorna.

-Exakt varför det skjuts mer i Sverige kan ingen svara på, vi har en stor kunskapslucka här. Ingen har gjort någon ordentlig analys av den här situationen, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Sarnecki säger att det finns olikheter i hur polisen arbetar i de fyra länderna. Men han beskriver ändå förutsättningarna som relativt likartade vad gäller lagstiftning och andra verktyg.

-Jag tror snarare att vi har en mycket sämre social situation här. Det vi ser nu är resultatet av ett misslyckande som sträcker sig tjugo år tillbaka när de här unga killarna som nu skjuter växer upp, säger han."


Min egen fråga är varför Sverige har en så mycket sämre situation än våra grannländer? Vad är det som skiljer oss från dem? Det är svårt att bortse från att en misslyckad integration av nyanlända är en viktig förklaring. Det 50-tal "no-go-zoner" som finns i Sverige idag (områden där samhället i princip tappat kontrollen) sammanfaller alltför väl med de områden där skottlossningarna sker. Alla pratar om att "vi måste bli bättre på integration". Men den intressanta frågan är om det ens går att lyckas med integrationen och motverka socialt utanförskap när Sverige tar emot så stora volymer av nyanlända, åt efter år? Faktum är ju att det knappast finns några exempel från andra länder där detta fungerat.

Till detta kommer att när väl kriminella grupperingar fått fäste på en plats lockar det lätt till sig fler, även kriminella personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige utan som bara reser hit för att begå brott eller styra kriminella nätverk. Och när olika grupperingar samlas på ett ställe uppstår allt oftare konflikter mellan dessa. Det blir lätt en negativ spiral. Det är med andra ord alldeles för enkelt att skylla våldet på "invandringen", det finns dels många svenskfödda i dessa grupperingar, dels personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige och som alltså inte "invandrat". Men kopplingen till invandrartäta utanförskapsområden är samtidigt mycket tydligt.




Moderaterna tar oron för ökande grov brottslighet på allvar

2015-08-31

Den senaste tiden har vi sett hur grov brottslighet i form av gängkriminalitet, skjutningar och våldsdåd skapar otrygghet och påverkar lokalsamhället i flera områden runt om i landet, inte minst i Malmö och Göteborg. Vissa politiker och media försöker bagatellisera detta genom att hävda att "antalet mord faktiskt har minskat". Nu är dock detta ett mycket svagt argument, vilket min riksdagskollega Hanif Bali beskriver mycket träffande i ett blogginlägg igår (jag har lagt in hela inlägget nedan). Den grova gängrelaterade kriminaliteten har ökat.

En sådan utveckling kan Moderaterna inte acceptera och vi tar människors oro på allvar. I dag presenterar vi därför förslag om att vi vill att det utbildas och anställs tusen nya poliser de närmaste åren. Satsningen ska framför allt riktas till att skapa en synlig och närvarande polis i de områden där brottsligheten är särskilt allvarlig och otryggheten är som störst. Vi har ett antal områden, över femtio runt om i landet, där kriminella nätverk har för stor påverkan på lokalsamhället och där otrygghet och grov brottslighet är för stora problem. Där behöver vi vassare polisresurser med möjlighet att komma åt just de här kriminella nätverken.

Moderaterna vill också att straffen ska skärpas för bland annat vissa allvarliga våldsbrott och för grov organiserad brottslighet. Det handlar om skärpta straff för de brott som begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. När brottsligheten och samhället förändras då måste lagstiftningen också vara tillräcklig och polisen ha tillräckliga med medel för att använda den.







Moderaterna vill ha skärpta straff för människosmuggling

2015-08-14

Den 10-11 augusti besökte moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra ett flyktingläger på Sicilien. Till Italien anländer varje dag människor som riskerat livet genom livsfarliga båtresor, som organiserats av smugglare över Medelhavet.

Det handlar om grov internationell brottslighet som utnyttjar människor. Det är oacceptabelt och något vi måste bekämpa. Vi vill stärka samarbetet med andra länder för att motverka smugglingen och att ordentliga straff ska finnas för att kunna ställa de som organiserar detta till ansvar, sade Anna Kinberg Batra i samband med besöket.

De tragiska katastrofer med dödlig utgång på Medelhavet visar tydligt den hänsynslöshet som präglar flyktingsmugglingen till Europa. De straffsatser som finns för människosmuggling står inte i proportion till brottets allvar. Moderaterna vill därför att straffen för människosmuggling skärps.




Moderata förslag mot våldsbejakande extremism och terrorism

2015-08-14

Nyligen presenterade moderaterna sina förslag till åtgärder bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism. Här en sammanfattning av förslagen:

• Kriminalisering av resor i syfte att delta i terroristhandlingar eller i terroristträning samt kriminalisering av finansiering, medverkan, stämpling eller att på andra sätt medverka till detta.
• Säkerhetspolisen bör ges möjlighet till signalspaning under förundersökning för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.
• Säkerhetspolisen bör ges möjlighet till hemlig dataavläsning, vilket innebär möjligheter att läsa krypterad datatrafik för att kunna säkra bevisning mot personer som gör sig skyldiga till terrorismrelaterad brottslighet.
• Införa möjligheten att i svenska pass skriva in förbud mot att besöka vissa länder i syfte att förhindra deltagande i terroristaktiviteter. Öka möjligheterna att beslagta pass i syfte att förhindra terrorism samt skärpta regler för passhanteringen i Sverige: det ska bli dyrare att ansöka om ett andra pass och avgiften höjs ännu mer den tredje gången. Polisen ska ges möjlighet att kalla till samtal andra gången någon tappat bort sitt pass för att ge en förklaring.
• Stärk förutsättningarna för Internationella åklagarkammaren att kunna utreda krigsbrott i länder som Syrien, exempelvis genom ökad tillgång till Polisens utredningsresurser.
• Ett fördjupat arbete på EU-nivå när det gäller frågor om radikalisering och deltagande i terroristverksamhet. Samarbetet inom Europol, som inrättats för att förbättra polissamverkan mellan EU:s medlemsländer i syfte att bekämpa bland annat terrorism bör förbättras.
• Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska få ett särskilt uppdrag och ökade resurser för att utreda finansieringen av terrorism.
• Inrätta och ge stöd till exitverksamheter för avhoppare från radikaliserade grupper.
• Ökade resurser till höjd säkerhet för trossamfund.
• Skapa och utveckla kontakter med transitländer och andra nyckelländer när det gäller resande till oroshärdar.
• Öka resurserna till Polisen och Säkerhetspolisen.
• Polisens nationella insatsstyrka och myndigheter ska tillföras tillräckliga resurser för att samtidigt kunna göra insats mot terrorister på två eller flera ställen i landet.
• Kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan Specialförbanden och Polisens nationella insatsstyrka bör utvecklas och utformas så att detta fungerar på ett ändamålsenligt sätt även i samband med skarpa insatser.

Moderaterna har även presenterat ett antal förslag till förebyggande åtgärder mot radikalisering:

• En av de enskilt viktigaste faktorerna för att långsiktigt förebygga radikalisering handlar om att bryta det nya utanförskap som vi ser växa fram i Sverige och som drabbar unga och utrikes födda särskilt hårt. Därför har vi under sommaren presenterat ett omfattande reformpaket med fler vägar till det första jobbet, utbildningssatsningar samt åtgärder för att bryta bidragsberoende och utanförskap.
• Öka kunskapen i kommuner, skolor och hos andra aktörer om hur radikalisering kan upptäckas på ett tidigt stadium. Säkerhetspolisen bör få i uppdrag att upprätta ett informationsmaterial som distribueras till kommunerna för att öka deras kunskap om förebyggande arbete, men även hur kommunerna bör arbeta med återvändare.
• Sprida avhoppares erfarenheter och kunskaper, särskilt bland ungdomar.
• Trossamfund ska ingå i det förebyggande arbetet genom en förbättrad dialog mellan kommun och samfund.
• Det bör upprättas förbättrade rutiner inom Kriminalvården för att upptäcka och motverka radikalisering på anstalterna.
• Den polisiära närvaron på internet bör öka och ett mer proaktivt förhållningssätt för att upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till terroristorganisationer och andra extrema rörelser.
• Använd det svenska biståndet i ökad utsträckning för att stärka svaga stater som är i farozonen för att bli sönderfallande stater och baser åt terrorister. Fokusera på att stärka demokratin, institutioner och det civila samhället.




Dagens citat i Borås Tidning

2015-08-11



Citatet handlar givetvis om Justitiekanslerns bedömning av Sverigesdemokraternas reklam på Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm.

Själva poängen med yttrandefrihet är just att den inte är beroende av om man gillar budskapen eller inte. Yttrandefriheten får aldrig bli relativ, utan måste försvaras så länge budskapen inte strider mot svensk lag. När våldsvänstern river ned och förstör SD:s affischer visar man samtidigt att man i grunden ifrågasätter yttrandefriheten så fort den innebär åsiktsyttringar som man själv inte gillar. Det är mycket oroväckande.




Ska vi vägra krigsskadade misstänkta IS-krigare sjukvård?

2015-08-07

I går kom nyheten att Uppemot 300 personer folkbokförda i Sverige har vårdats för krigsskador de senaste fem åren. Siffrorna från första kvartalet 2015 pekar mot en ny topp i år. Allt enligt en granskning som SVT Nyheter Väst har gjort. Siffrorna kan tyda på att fler reser från Sverige till konfliktzoner än vad som är känt. Det är nämligen inte svenska soldater som tjänstgjort utomlands som står för ökningen. Enligt Försvarsmakten var det åren 2010-2012 endast sju stycken svenskar som skadades i Afghanistan. Sedan dess har ingen svensk soldat vårdats för krigsskador. Enligt SVT tros de svenska medborgarna i stället ha rest ner för att ansluta sig till olika jihadistgrupper i konfliktzoner som Syrien och Irak.

Samtidigt uppger SVT att inom primärvårdens kris- och traumaenheter, som vårdar många människor med posttraumatisk stress och andra besvär efter krigsupplevelser, hade man förra året över 3.000 besök bara i Göteborg. De personerna finns inte ens medräknade i de aktuella siffrorna över krigsskadade.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp reagerar över siffrorna som SVT Nyheter Väst tagit fram. "Jag har inte hört talas om de här siffrorna tidigare, de är förvånansvärt höga", säger han till SVT. Men han menar att det finns även andra konflikter än de i Irak och Syrien som har en viss dragningskraft på svenska medborgare. Mellan 30 och 40 personer kan ha anslutit sig till al-Shabaab i Somalia och en handfull personer kan finnas i Libyen och Afghanistan.

Röster höjs nu för att vägra ge dessa (misstänkta) terrorister vård. En mycket begriplig reaktion, man kan tycka att skadorna är i högsta grad självförvållade och att man får skylla sig själv. Men i praktiken är detta en linje som är närmast omöjlig att tillämpa. Om man visste helt säkert att man hade en bödel framför sig som skurit halsen av ett antal människor så hade det varit en sak. Samma sak om man visste att det var en person som gjort terrordåd för IS. Men hur vet man om den drabbade verkligen är IS-terrorist med liv på sitt samvete, eller om personen bara varit i ett krigsområde som civil (tex journalist eller på resa) och drabbats av kriget? Eller om personen rent av försvarat en stad eller by mot IS och skadats i samband med detta? Ska svensk sjukvård utreda allt detta innan man ger vård? Det är givetvis helt omöjligt. I sammanhanget måste dessutom nämnas att läkaretiken och svensk lagstiftning ger även den mest groteske massmördare eller våldtäktsman rätt till nödvändig vård på samma villkor som alla andra.

Viktigast är att polis grundligt förhör alla som vårdas för krigsskador, och att man i misstänkta fall inleder förundersökning om brott, liksom att man också omgående startar en "avprogrammering" och förhoppningsvis kan använda den som skadats som varnande exempel för andra. Man måste också fortsätta kartlägga dem som man tror har samröre med IS och andra terrornätverk och försöka stoppa dem innan de reser iväg. De som rekryterar människor till IS, ofta via sociala medier, måste också störas och gripas. Att vägra de drabbade sjukvård för krigsskador är sannolikt i praktiken en omöjlig väg.

Jag vill avsluta med en fråga till svenska IS-terrorister: Om ni nu åker till Syrien för att strida för ert drömland "Kalifatet", borde ni då inte kunna hålla till godo även med den vård som detta fantastiska Kalifat erbjuder?




Ska vi ta ifrån "svenska IS-krigare" deras svenska medborgarskap?

2015-08-07

Australiens regering planerar att ändra lagen, så att de som lämnar landet för att slåss för IS kan fråntas sitt medborgarskap, skriver Cbc News. Liknande lagstiftning finns redan i Storbrittanien. I dag ser den australiska lagen ut så att man bara kan bli av med medborgarskapet om man går med i armén i ett land som slåss mot Australien. Eftersom IS inte är en erkänd stat, så går inte den lagen att applicera på de som väljer att strida för terrorgruppen. Kritiker till lagförändringen menar att Australien i stället borde åtala och fängsla terroristerna, enligt CBC News/Nyheter 24

I Danmark pågår en liknande diskussion enligt Nyheter 24 . De finns nu politisk enighet om att skärpa tonen mot de frivilliga som reser till Syrien och Irak för att strida på islamisternas sida. Den danska regeringen vill att de ska kunna dömas för landsförräderi.

Även i Sverige höjs röster för att den som strider för IS eller andra terrororganisationer ska förlora sitt medborgarskap eller uppehållstillstånd i Sverige. Frågan är dock inte så enkel. I Sverige har vi en princip om att medborgarskapet är heligt, har man en gång fått det kan man inte förlora det. I stället ska man som medborgare dömas för eventuella brott man begår. Jag kan tycka att det ibland är en tveksam princip. Exempelvis borde man förlora sitt medborgarskap om man lurat till sig det genom falska uppgifter, något som moderaterna tidigare föreslagit, men numera inte längre driver, vilket jag tycker är synd.

En utrikesfödd person som fått svensk medborgarskap och sedan begår extremt allvarliga brott som seriemord eller upprepade fall av grov misshandel döms till straff enligt svensk lag och efter avtjänat straff anses man ha sonat sitt brott. Mot det ljuset är det givetvis principiellt svårt att behandla just IS-krigare annorlunda. Det är också viss skillnad på vad man gjort i egenskap av IS-terrorist. Man kan ju ha gjort allt från att "bara" ha lagat mat eller arbetat som sjukvårdare till att som bödel ha hållit i kniven vid upprepade tillfällen när man skurit halsen av sina motståndare. Unga människor kan också ha lurats till Syrien och ångrat sig direkt när man kommit dit. Ska man dömas ändå? Svensk rättssäkerhet innebär dessutom att man måste styrka att ett brott begås innan man kan döma någon för det. Det är extremt svårt i dessa situationer.

Ytterligare ett problem är att man måste avgöra vilka organisationer som det i så fall ska vara straffbart att strida för. Det får inte bli så att varje person som åker utomlands för att försvara sitt gamla hemland mot angrepp kan dömas för detta. En ukrainskfödd svensk måste rimligen få åka till Ukraina och försvara sitt land mot de ryskstödda separatisterna, likväl som en kurdiskfödd svensk måste kunna få försvara exempelvis Kobane i Syrien mot IS.

Det som i första hand måste gälla är mycket hårda straff för bevisade krigsbrott, där man rimligen bör kunna kombinera straffet med utvisning efter avtjänat straff för dem som inte är svenska medborgare utan bara har svenskt uppehållstillstånd. Om man ska dra in medborgarskapet för dem som är svenska medborgare är en betydligt mer komplicerad fråga, men den måste självklart få diskuteras. Att strida för utländska terrorister är ett så grovt svek mot den svenska demokratin och våra värderingar att det inte är orimligt att diskutera om medborgarskapet därmed ska vara förverkat. Vi får dock inte offra den svenska rättssäkerheten på köpet. Inte heller får vi glömma att en del av dessa personer faktiskt är födda i Sverige.

I sammanhanget påminner jag också om den utredning som lagts fram för regeringen om att kriminalisera resor som görs i syfte att utföra, planera eller delta i terroristhandlingar eller terroristträning, liksom att finansiera, organisera eller i övrigt underlätta en sådan resa. Det är ett bra förslag som har god chans att få ett brett politiskt stöd.




Ett förslag om kriminalisering av terroristresor lär få ett starkt stöd

2015-06-17

I dag överlämnades en utredning om förslag till åtgärder mot "terrorismresor" till Justitiedepartementet. I linje med en FN-resolution vill utredningen kriminalisera resor som görs i syfte att utföra, planera eller delta i terroristhandlingar eller terroristträning. Det ska också bli straffbart att finansiera, organisera eller i övrigt underlätta en sådan resa.

Justitieminister Mogan Johansson (S) sade vid en presskonferens idag att han räknar med att en ny lag kan träda i kraft den 1 januari 2016. Jag tycker personligen att det borde kunna gå betydligt snabbare än så om bara viljan finns. Det finns ju inte minst ett brett politiskt stöd för en skärpt lagstiftning och därför borde det gå snabbare att få lagen på plats.

En viktig sak att diskutera på vägen är straffskalan. Ett förslag är fängelse i upp till två år. Känns spontant som om det kunde skruvas upp en del.




Håller samhället på att helt tappa kontrollen över vissa områden?

2015-06-09

Allt fler tecken syns på att samhället efterhand börjar tappa kontrollen över vissa utanförskapsområden i våra större städer. I Göteborg är det främst delar av Hisingen och de nordöstra stadsdelarna som regelbundet drabbas av skjutningar och rent av regelrätta avrättningar. I vissa Stockholmsförorter syns en liknande utveckling, men även i exempelvis Hässleholmen i Borås syns en liknande tendens.

Värst av alla dessa områden är kanske Rosengård i Malmö. I natt var det dags igen, denna gång för något som mer verkar ha varit en regelrätt eldstrid mitt inne i ett bostadsområde på Ramels Väg. Enligt polisen sköt först flera personer mot en fasad. Fönstren i två lägenheter träffades. Eldgivningen besvarades av en eller flera skyttar på gården och sedan från minst två lägenheter i det hus de skjutit mot. 27 personer har gripits misstänkta för mordförsök och försök till vapenbrott. Positivt i sammanhanget var att ett större antal polispatruller snabbt var på plats och kunde gripa personer på gården, i en lägenhet och i fordon på väg från platsen. I detta fall verkar polisen ha gjort en stark insats.

I andra fall tvekar däremot såväl polis som brandkår och ambulans att köra in av rädsla för våld och stenkastning. Om vi hamnar i ett läge där vissa enklaver inne i våra städer lämnas åt sitt öde för att ordningsmakt och räddningstjänst inte längre vågar åka in av rädsla för sin egen säkerhet så har vi fått en helt ny situation i vårt samhälle. Då lämnas makten till kriminella grupperingar som i praktiken tillåts styra och som använder dessa av samhället övergivna enklaver som bas för kriminella angrepp mot resten av vårt samhälle. I en rapport från oktober 2014 skriver Rikskriminalpolisen följande:

"I Sverige finns i nuläget 55 geografiska områden där lokala kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer – från storstäder till mindre orter"

"Vanligt förekommande brott bland de lokala kriminella i områdena är bland annat öppen narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället. Samtliga av de nämnda uttrycken manifesterar offentligt kriminell makt och blir en påminnelse om vad de kriminella aktörerna är kapabla till. Det tillsammans med aktiva påtryckningar mot lokalsamhället i form av hot, våldshandlingar och utpressning antas ligga till grund för den rädsla Polisen uppfattar finns i lokalsamhället. Rädslan tar sig uttryck i att det är svårt att få personer att delta i rättsprocessen mot de lokala kriminella.

Utveckling i områdena har medfört svårigheter att utreda brott. Polisen har även i andra avseenden svårt att arbeta i dessa områden, bland annat på grund av att omgivningen reagerar mot Polisen vid ingripanden eller genom att angripa Polisens fordon.

Polisens svårigheter med att stävja de nämnda problemen kan vara en bidragande faktor till att allmänheten i flera fall uppfattar det som att det är de kriminella som styr i områdena. En sådan uppfattning kan ifrågasatta Polisens roll som garant för trygghet, och på sikt minskar allmänhetens benägenhet att vända sig till Polisen. Situationen i dessa områden är bekymmersam och har i flera fall medfört att Polisen inte kunnat fullgöra sin uppgift.
"

Vad händer den dag vi helt tvingas kapitulera för dessa kriminella grupperingar? Vilket samhälle får vi då?




Rasisterna är lika vämjeliga som avgrundsvänstern

2015-05-28

Efter mitt blogginlägg om EU:s märkliga förslag om att avlasta två länder från flyktingmottagande genom att sprida en del av dessa flyktingar till länder som redan tar emot fler, har jag blivit uthängd i en tråd på Flashback där ett flertal personer med kraftiga rasistska åsikter skriver saker som jag trodde man skulle slippa läsa i ett demokratiskt och civiliserat samhälle.

Några exempel:







Jag kan bara konstatera att rasisterna är precis lika vämjeliga som avgrundsvänstern. Båda dessa grupper kan enligt min åsikt krypa tillbaka under den sten varifrån de kom. Deras åsikter och sätt att debattera hör inte hemma i en civiliserad demokrati.

Jag debatterar gärna både migration och integration. Alla samhällsfrågor måste få diskuteras och ifrågasättas en en demokrati. Men aldrig att jag accepterar att hat riktas mot enskilda människor, etniska grupper eller "invandrare" i största allmänhet. Det är en skam i en demokrati. Jag accepterar heller inte personangrepp och hot mot mig själv från någon i den demokratiska samhällsdebatten.

För egen del har jag därför följt riksdagens instruktioner och vidarebefordrat länken till riksdagens säkerhetsavdelning, något vi gör när tonen i sociala medier passerar gränsen. I grunden är det en markering att det inte är okej. Men riksdagens säkerhetsavdelning gör också en helhetsbedömning och avgör om det finns anledning att kontakta Säkerhetspolisen.




Stockholm inför gräddfil till bostad för hemvändande terrorister?

2015-05-19

I dag tog Socialnämnden i Stockholms Stad ett något otydligt beslut om att hemvändande IS-krigare och andra som åkt på terrorresor tydligen bland annat ska erbjudas försörjningsstöd och särskild hjälp med bostad och jobb.

Upprördheten över den nya S-MP-V-FI-majoritetens belöning av terrorister är stor. Och det är ganska givet. "Är du stockholmare och saknar bostad? Åk till Syrien och kriga och mörda och kom sedan tillbaka till Stockholm så får du bostad som belöning".

Hur tänkte dom?

"Människorna som kommit tillbaka efter att de begått folkmord ska inte få bostäder och jobb utan ska ställas inför rätta", säger oppositionsborgarråd Lotta Edholm (FP). Jag tror de flesta normala människor instämmer.




Riksdagen tvingar regeringen skärpa straffet för återfallsförbrytare

2015-03-27

I går beslutade riksdagen att skärpa reglerna för villkorlig frigivning av återfallsförbrytare. Alliansen och Sverigedemokraterna drev igenom beslutet, S, V och MP röstade nej.

Enligt nuvarande regler ska en dömd person friges villkorligt när minst två tredjedelar av ett tidsbestämt fängelsestraff är avtjänat, om det inte finns synnerliga skäl mot frigivning. Justitieutskottet som har förberett riksdagens beslut anser att återfall i brottslighet är ett stort problem och menar därför att personer som har återfallit i likartad brottslighet bör vara frihetsberövade längre tid än så. Den som återfallit i likartad brottslighet bör avtjäna minst tre fjärdedelar av det nya straffet.

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta regler för villkorlig frigivning för dem som återfallit i likartad brottslighet.




Riksdagen tog beslut om 19 tillkännagivanden till regeringen

2015-03-19

I går sade riksdagen ja till justitieutskottets 17 tillkännagivanden till regeringen om straffrättsliga frågor och två om processrättsliga frågor. Totalt alltså 19 (!) förslag från Alliansen som fått stöd av justitieutskottet och som nu måste genpomföras av regeringen. Det lär vara ett rekord i Sveriges riksdag att det beslutas om 19 tillkännagivanden från ett och samma utskott vid samma riksdagsvotering.

Här en kort sammanfattning av förslagen som riksdagen alltså beslutade om i går. Nu ska vi bevaka att dessa förslag också hanteras seriöst av regeringen i enlighet med riksdagens beslut:

Människohandel:
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om skärpta straff för människohandel och koppleri.

Olaga hot, ofredande, förtal och förolämpning
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att översynen av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet genomförs i enlighet med vad som anges i kommittédirektiv 2014:74.

Sexualbrott
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om vikten av att översynen av straffskalan för köp av sexuell handling av barn genomförs i enlighet med vad som anges i kommittédirektiv 2014:128.
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om vikten av att uppdraget att överväga en höjning av straffminimum genom att ta bort böter i straffskalan vid allvarliga fall av köp av sexuell tjänst genomförs i enlighet med vad som anges i kommittédirektiv 2014:128.
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att som innebär att bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte får en mer ändamålsenlig utformning samt att straffet för kontakt med barn i sexuellt syfte bör skärpas.

Stöld och snatteri
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att införa ett nytt brott – inbrottsstöld – med minimistraffet fängelse i ett år.

Bedrägeri och annan oredlighet
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att skärpa straffen för bedrägeribrott med systematiska inslag samt se över bedrägeribrottets utformning för att säkerställa en god anpassning till IT-relaterade brott.
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att kriminalisera identitetsstölder.
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen senast den 1 oktober 2015 ska återkomma till riksdagen med förslag om att införa en ny straffbestämmelse som tar sikte på systematiska fakturabedrägerier.

Narkotikabrott
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring av straffskalorna för grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling.

Straffskalor
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen senast den 1 oktober 2015 ska återkomma till riksdagen med förslag om att genomföra de lagförslag som framförs i betänkandet Straffskalorna för allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18).
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att regelverket om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet ska skärpas och ge uttryck för en strängare syn på flerfaldig brottslighet än vad som är fallet i dag.

Åtgärder mot grov organiserad brottslighet
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för brott som begåtts inom ramen för en organiserad kriminell verksamhet.
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om vikten av att det snarast presenteras ett förslag som gör att det blir lättare att förverka kriminellas tillgångar.
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att skärpa och utvidga straffansvaret för underlåtenhet att avslöja och hindra brott ytterligare.

Försök till häleri
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att kriminalisera försök till häleri av normalgraden.

Åtgärder för att förhindra och bekämpa terrorism
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen snarast bör besluta om tilläggsdirektiv för Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Tilläggsdirektiven ska gälla att överväga det straffbara området i förhållande till deltagande i en väpnad konflikt utomlands när det sker inom ramen för en terroristorganisation.

Säkerhet i domstolarna
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör utreda möjligheterna att tydliggöra och sk reglerna för ordning och säkerhet i domstolarna.

Undantag från tillståndplikten för kameraövervakning
• Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör överväga att införa ett undantag från tillståndsplikten för kameraövervakning av vilt.




Moderaterna vill försvåra finansiering av terrorism

2015-03-08

I samband med lördagens moderata Sverigedag i Stockholm presenterades ett moderat förslag för att förstärka arbetet mot terrorism och radikalisering. Ett viktigt steg är att ta krafttag mot hur den finansieras.

Finansiering av terrorism är redan förbjuden i lag. Moderaterna vill att Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ska få ett särskilt uppdrag och ökade resurser för att utreda finansieringen av terrorism. En liten med viktig pusselbit för att motverka terrorism.




Moderata förslag mot terrorism och radikalisering

2015-02-21

Attentatet i Köpenhamn och den skärpta hotbilden mot Sverige gör det nödvändigt med nya åtgärder mot terrorism och radikalisering. Gör det dyrare för den som tappar bort sitt pass att få ett nytt – och låt polisen kalla till samtal, skriver Anna Kinberg Batra och Beatrice Ask på DN-debatt idag, där man också diskuterar andra åtgärder mot terrorism och radikalisering.

Skärp hanteringen av pass för att förebygga terrorresor

Attentatet i Köpenhamn var en attack på såväl det öppna danska samhället som det fria ordet. En judisk församling i Europa har återigen utsatts för hat och dödligt våld. Det avskyvärda terrordådet i vårt grannland påminner oss om att denna typ av hot är en verklighet även i vår del av världen. Attentaten i Köpenhamn och Paris ökar oron för våldsdåd också i vårt land. Sedan sprängningen på Drottninggatan 2010 har den hotbild mot Sverige som Säkerhetspolisen använder höjts. Utvecklingen i vår omvärld påverkar oss och läget är allvarligt.

Den terrorism och ökade radikalisering i vår närhet som vi nu ser är oacceptabel och kräver tydliga åtgärder. Sverige kan inte blunda eller vara naivt inför denna utveckling. Arbetet för att förebygga och bekämpa terrorism har pågått i många år och alliansregeringen tog flera viktiga initiativ. Enligt vår uppfattning krävs nu ytterligare åtgärder. Konkreta insatser behövs här och nu, samtidigt som det långsiktiga arbetet för att förhindra och förebygga terrorism och radikalisering måste förbättras. Några delar är särskilt viktiga:

Åtgärder för skärpt hantering av svenska pass är nödvändiga. Den illegala användningen av svenska pass är ett problem som har uppmärksammats av polisen, EU:s gränsbyrå Frontex och av svenska utlandsmyndigheter. Närmare 60.000 borttappade pass anmäldes 2013. Det kan inte uteslutas att en del av dessa används för att underlätta för extremister att resa ut och in i landet.

Svenska pass är tekniskt avancerade och svåra att förfalska. Men det är lätt att få ut pass och de biometrikontroller som skulle avslöja när fel person använder värdehandlingen finns inte på plats i någon större utsträckning vare sig i Sverige eller på andra håll i Europa. Alliansregeringen tillsatte en utredning som särskilt ska se över om reglerna vad gäller utfärdande av pass bidrar till att svenska pass blivit vanliga att utnyttja illegalt.

Vi anser att en skärpning av passhanteringen är nödvändig. Nya Moderaterna föreslår därför att polisen ska ges möjlighet att kalla till samtal den andra gången man anmäler sitt pass försvunnet och ansöker om ett nytt. I Finland har man ett liknande förfarande som haft goda resultat hittills. Det bör också prövas om högre avgifter kan minska omsättningen av pass. I dag kostar det 350 kronor att få ett pass utfärdat. Vi föreslår att en person bara ska kunna få ett pass utfärdat till den kostnaden under en femårsperiod. Ett andra pass ska kosta mer. Ansöker man om ett tredje pass bör avgiften höjas ytterligare.

Säkerhetspolisen behöver få ökade resurser. Attacken i Köpenhamn visar att allvarliga hot finns i vår omedelbara närhet. Personer som reser till Syrien för att strida för IS samt allt fler aktiva våldsbejakande och extrema grupper är andra exempel som innebär att kraven på bland annat Säkerhetspolisen ökat.

Alliansregeringen satsade betydande summor på att öka förmågan att möta hotet från terrorismen. Vi höjde exempelvis anslaget till Säkerhetspolisen med cirka 60 procent under nio år. Vår bedömning är att svenska myndigheter under en kortare tid klarar av att hantera det nuvarande läget. Men inget tyder i dagsläget på att de utmaningar som finns när det gäller att säkra tryggheten i ett fritt och öppet Sverige kommer att minska. Därför vill vi att Säkerhetspolisen ges ökade resurser. Vi utgår ifrån att regeringen tar in och bereder det underlag som behövs för sådana beslut.

Bättre verktyg för att stoppa och förebygga radikalisering. Vi kommer aldrig att acceptera att människor i Sverige värvas till extrema grupper som begår vålds- och terrordåd. Alliansregeringen inledde ett långsiktigt arbete för att stärka Sveriges förmåga att hantera de nya hoten. Vi avsatte resurser till olika former av avhopparverksamhet från extrema organisationer och utsåg Mona Sahlin till nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Mer resurser tillfördes för insatser för att värna demokratin och arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism.

Vi måste nu gå vidare i arbetet med bättre verktyg för att stoppa och förebygga radikalisering. Frågan får därför stort utrymme i Nya Moderaternas pågående förnyelsearbete, där en arbetsgrupp bland annat ska se över den ökade radikaliseringen och vilka konkreta åtgärder som behövs för att möta de hot dessa grupperingar utgör. Det kan till exempel handla om ett förbättrat samarbete mellan de svenska myndigheter som på olika sätt kan medverka till att upptäcka att människor i Sverige radikaliseras och utgör ett hot.

Starkare internationellt samarbete. Långsiktigt måste vi utveckla de internationella samarbeten som finns för att förebygga och förhindra terrorattacker och radikalisering. Mer kan göras på EU-nivå. Polisen är beroende av information från andra medlemsländer för att öka möjligheterna att kunna ingripa i tid och utreda brott. För att kunna förebygga terrorattentat skulle möjligheten att kartlägga resmönster med hjälp av passageraruppgifter vara ett viktigt verktyg. Ett förslag från ministerrådet har behandlats i Europaparlamentet, men inte röstats igenom. Det är bekymmersamt att frågan legat stilla i flera år.

Vidare kan samarbetet inom Europol, som inrättats för att förbättra polissamverkan mellan EU:s medlemsländer i syfte att bekämpa bland annat terrorism, förbättras.

Vi förutsätter också att regeringen nu agerar handlingskraftigt i Europeiska rådet för att se till att samarbetet mot terrorism ytterligare kan fördjupas på EU-nivå.

Detta är några av de viktiga steg som nu krävs för att stärka Sveriges förmåga att möta de hot från terrorism och radikalisering som vi sett prov på den senaste tiden. Alla ska kunna känna sig trygga i Sverige, oavsett vem man är eller vad man tror på.

Anna Kinberg Batra, partiledare (M)
Beatrice Ask, ordförande justitieutskottet (M)





Register över personer med tillträdesförbud vid idrottsarrangemang

2015-02-18

I dag tog riksdagen beslut om att ge polisen rätt att föra ett register med uppgifter om personer som inte får gå på idrottsevenemang, så kallat tillträdesförbud. De uppgifter som ska få registreras är till exempel namn, fotografi, omfattningen av, och brott mot förbudet. Dessutom får polisen rätt att fotografera personer som har tillträdesförbud eller som kan antas få det.

Idrottsorganisationer ska kunna få tillgång till registret om det behövs för att upptäcka eller förhindra brott mot ett förbud.

Förslaget togs fram av Alliansregeringen, och nu antogs det av riksdagen. Det kommer inte att lösa alla problem med bråk på idrottsarenor, men det är ändå ett viktigt steg för att kunna hålla kända huliganer borta från idrottsarenorna.




Hot och terror får inte leda till att vi backar från yttrandefriheten

2015-02-15

I en modern västerländsk demokrati råder oftast långtgående yttrandefrihet, och den är särskilt stark i de nordiska länderna. Yttrandefrihet av svensk modell innebär att man får driva med alla företeelser man vill, till och med religioner. Ja, man får till och med förlöjliga religioner och religiösa förebilder på ett osmakligt sätt som sårar troende. Precis som man får ifrågasätta eller angripa politiska riktningar, filosofiska riktningar, sekter eller andra grupperingar i samhället - eller ifrågasätta samhällssystemet som sådant (så länge man inte gör sig skyldig till hot eller förtal av enskild person eller på annat sätt begår brottsliga handlingar). Yttrandefrihet innebär samtidigt att alla sådana angrepp i sin tur får ifrågasättas, och att man får gå till motangrepp inom yttrandefrihetens ramar.

Vi kan alltid diskutera om det som ryms inom yttrandefriheten är etiskt eller moraliskt försvarbart - men även den debatten ska föras inom ramen för yttrandefriheten. Vi får aldrig vika en tum för hot eller våld, aldrig frivilligt "anpassa oss" till extrema åsikter eller huka i debatten för att förebygga hot. Den dag vi viker undan för hoten är vi på ett sluttande plan, där demokratin blir det första offret.

Jag bekymrar mig mest idag när personer säger "Det är väl ändå onödigt att förlöjliga Islam eller Islams religiösa förebilder när man vet att det upprör så mycket". Visst kan man tycka att det är smaklöst eller rent motbjudande att medvetet smäda en religion och dess utövare, och det tvekar jag inte att beklagande säga till exempelvis en muslim som tagit illa upp för att någon förlöjligar Muhammed. På samma sätt som jag har förståelse för att många kristna har tagit väldigt illa vid sig av "Ecce homo-utställningen" och andra provocerande angrepp mot den kristna religionen. Jag skulle själv aldrig medvetet grovt förlöjliga en religion eller dess symboler, men om man försvarar den svenska yttrandefriheten måste man samtidigt kompromisslöst stå upp för den rätt som faktiskt finns att uttrycka sådant så länge det ryms inom samma yttrandefrihet. Det finns inga kompromisser i den frågan. Man kan liksom inte ha "lite yttrandefrihet ibland". Då har man till slut ingen yttrandefrihet alls.




Alliansens förslag inom rättsområdet

2014-11-12



Efter åtta år av historiska resursförstärkningar och stora reformer i såväl straffrättslig lagstiftning som tillgängliga metoder är utvecklingen inom rättsväsendet på väg åt rätt håll. Människor känner sig tryggare och upplever en minskad risk att utsättas för brott. Förtroendet för rättsväsendets olika aktörer ökar. Trots detta kvarstår stora utmaningar. I opposition spretade de rödgröna partierna i synen på rättsväsendets utveckling. Att döma av förslagen i regeringens budgetproposition är det tydligt att de rödgröna partierna inte klarar av att enas om en fortsatt offensiv reformagenda för svenskt rättsväsende.

Alliansregeringen presenterade en lång rad initiativ kring hur rättsväsendet och den straffrättsliga lagstiftningen ytterligare kan utvecklas. Flera av dessa förslag är redan utredda och redo att omsättas i arbetet för ökad trygghet och minskad brottslighet. Tyvärr vet vi att det inom både regeringspartierna och Vänsterpartiet finns ett motstånd mot exempelvis nödvändiga straffskärpningar. Det finns även skäl att ifrågasätta regeringens förmåga att möta nya behov vad gäller tillgången till effektiva och rättssäkra tvångsmedel. Detta i en tid där teknikutvecklingen innebär nya utmaningar och där grovt organiserad brottslighet och gränslös terrorism ställer särskilda krav på rättsväsendet.

Alliansens förslag för ett tryggare Sverige är uppdelade i sex huvudområden:

1. TIDIGA INSATSER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE

Grova brottslingar har ofta påbörjat sin kriminella bana genom att som ungdomar begå brott. Ju tidigare samhället reagerar när unga är på väg i en negativ riktning desto större är chansen att bryta den utvecklingen. Det behövs en ökad samverkan kring det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Ett urval av Alliansens förslag:
• Att verkställigheten av ungdomstjänst som huvudregel ska inledas inom två månader från det att domen vunnit laga kraft.
• Att helgavskiljning med fotboja ska kunna användas som påföljd för unga i åldern 15-18 år.

2. INTERNET SOM ARENA FÖR BROTT

Samhället är idag beroende av internet för att fungera. Det underlättar våra liv men ökar också vår sårbarhet, inte minst när det gäller risken att utsättas för brott. Här måste rättsväsendet och strafflagstiftningen följa med i utvecklingen. Ett urval av Alliansens förslag:
• Att införa två nya brott som tar sikte på identitetsstölder och bluffakturor.
• Överväga en ny brottsrubricering som kriminaliserar kränkningar på internet som inte fångas upp av dagens lagstiftning på ett tillräckligt sätt.

3. ÅTGÄRDER MOT TERRORISM OCH VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM

Terrorismen utgör ett allvarligt hot mot demokrati, mänskliga rättigheter och fria öppna samhällen. Brottsligheten är ofta internationell och kampen mot terrorismen behöver föras både i Sverige och internationellt. Ett urval av Alliansens förslag:
• Att göra en översyn av behovet av åtgärder, inklusive ytterligare kriminalisering, mot förberedande av resor i syfte att delta i strid eller vapenträning utomlands för terroriststämplande organisationer i enlighet med vad EU eller FN har beslutat.
• Se över möjligheten att återkalla eller tillfälligt omhänderta pass för att stoppa sådana resor.

4. MOBILISERING MOT GROV ORGANISERAD BROTTSLIGHET

Den grova organiserade brottsligheten innebär lidande och stor skada för både enskilda människor och företag, men också för samhället i stort. Alliansregeringen tog 2007 initiativ till en bred nationell mobilisering där elva myndigheter samarbetar mot den organiserade brottsligheten. Ett urval av Alliansens förslag:
• Underlätta informationsutbytet mellan myndigheterna i samarbetet mot den grova organiserade brottsligheten.
• Tillsätta två utredningar; en för att tydliggöra och skärpa reglerna kring ordning och säkerhet i domstolarna och en för att underlätta för hyresvärdar att säga upp hyresgäster som ägnar sig åt grov organiserad verksamhet.

5. STOPPA VÅLDET I NÄRA RELATIONER

Alliansregeringen prioriterade arbetet med att förebygga och bekämpa våld i nära relationer. Det arbetet måste fortsätta. Ett urval av Alliansens förslag:
• Utökad möjlighet att i fler fall utdöma fotboja vid kontaktförbud.
• Översyn av systemet för skyddad identitet och byte av identitet.

6. TYDLIGARE REAKTIONER MOT BROTT

Alliansregeringen genomförde flera straffskärpningar med fokus på allvarliga våldsbrott. Avsikten var att skärpa straffen, men reformerna fick inte fullt ut önskat genomslag. Ett urval av Alliansens förslag:
• Skärpta straff för allvarliga våldsbrott, köp av sexuell handling av barn samt narkotikabrott.
• Införa brotten inbrottsstöld och ringa stöld.




Vad ska vi göra åt "ockerräntor" på SMS-lån?

2014-10-10

Frågan om ockerräntor på SMS-lån har aktualiserats igen, sedan det uppmärksammats att oväntat stora mängder obetalda SMS-lån går till kronofogden. Jag är inte förvånad över denna utveckling. De som tar dessa dyra SMS-lån och andra snabbkrediter är ofta personer som har svårt att få andra lån, och det gör att de lätt utnyttjas av mer eller mindre oseriösa kreditgivare och tvingas betala oskäliga räntor och avgifter som bara leder till ännu sämre ekonomi.

Alliansen har kraftigt skärpt reglerna för information och kreditprövning för snabblån och det är bra. Men fortfarande saknas uttryckliga regler för vad som kan anses vara ockerränta (som i så fall skulle vara förbjuden enligt lag). Som jurist, och tidigare bankanställd som arbetat mycket med kreditgivning och kreditsanering, anser jag att avgifter eller räntor som på årsbasis uppgår till många hundra procent - eller ibland över tusen procent - självklart borde betraktas som ocker. Jag motionerade om detta i riksdagen härom året, där jag föreslog att man gör en skrivning i konsumentkreditlagen om att ränte- eller avgiftsnivåer över en viss nivå ska betraktas som ocker. Tyvärr har motionen inte bifallits.

Jag noterar att finansmarknadsminister Per Bolund (MP) är "bekymrad" över situationen. Jag hoppas det leder till konkreta åtgärder. Min motion kan eventuellt tänkas återkomma på nytt i höst, och oavsett vilket så kommer jag att bevaka denna fråga inom mitt nya uppdrag som ledamot i Finansutskottet som hanterar dessa frågor.




Justitieministern försvarar polisingripandet i Malmö

2014-08-24

Justitieminister Beatrice Ask försvarar på ett befriande sätt polisingripandet i mot vänsterextremisterna i Malmö och kritiserar samtidigt dem (exempelvis Vänsterledaren Jonas Sjöstedt) som vill begränsa yttrandefriheten och demonstrationsfriheten i Sverige.

Intressant är att det verkar ha varit ynka sju (7) nazizster på plats, vilket i media kallats "kraftfull mobilisering från nazisternas sida". De möttes av ett tusental motdemonstranter (varav en större grupp ska ha kommit från Danmark). Det hela urartade när man enligt uppgift kastade frätande syra på polishästarna och sten på polisen. Att polisen använder hästar för att skingra folkmassor är för övrigt inget ovanligt, det är just det man använder polishästar till i samband med våldsamma upplopp.

I sociala medier uppmanas nu demonstranter att i dag ta med sig kullager och strö ut över gatan så att polishästarna ska bryta benen...

Att demonstrera lugnt och värdigt mot nazister är en demokratisk rättighet. Men den delvis maskerade våldsvänstern visar gång på gång sitt fula tryne och man får lätt intrycket av att man snarare riktar sina aktioner direkt mot polisen än mot nazisterna. Den som beblandar sig med stenkastande aktivister och vägrar lyda ordningsmakten får faktiskt skylla sig själv om man utsätts för våld eller annat obehag.




Regeringen vill skärpa straffen för könsstympning

2014-08-15

I Sverige har könsstympning av flickor varit förbjudet sedan 1982. Regeringen skärpte dessutom lagen 1999 för att även omfatta den som utfört könsstympning utomlands.

I dag intervjuar Aftonbladet biståndsminister Hillevi Engström (M) med anledning av den utredning som just nu är ute på remiss, och där man föreslår ännu hårdare straff mot könsstympning.

Hillevi Engström ger klart och välkommet besked och ställer sig bakom utredningens förslag. Förslaget är att brott av normalgraden inte längre bara ska leda till bötesstraff. Som lägst ska förövare dömas till fängelse i minst två år och som mest sex år för brott av normalgraden. För grovt brott vill Engström se fängelse i lägst fem och som mest tio år.

Det är dags att Sverige markerar tydligt mot könsstympning. Inga flickor som växer upp i Sverige ska riskera att utsättas för dessa vidriga brott, vare sig i Sverige eller när de är på besök i andra länder.




Nya moderata förslag för att bekämpa brottslighet bland unga

2014-07-31

• Avskaffa möjligheten att kunna säga nej till ungdomstjänst.

Moderaterna vill att kravet på samtycke för ungdomstjänst tas bort och att en tydligare lämplighetsbedömning ska göras från kommunen. Ungdomstjänst innebär att man döms till att utföra obetalt arbete, men i dag kräver det samtycke från den unge. Han eller hon kan därmed själv välja bort påföljden. Det blir i praktiken ett slags vetorätt, som vi nu vill ta bort. Ungdomstjänst är en av påföljderna för unga i åldern 15-17 år, vid sidan av ungdomsvård, sluten ungdomsvård och böter.

• Korta ned tiden mellan dom och ungdomstjänst.

Moderaterna vill införa en tidsfrist för när ungdomstjänst ska verkställas, för att göra påföljden mer tydlig och konsekvent. Vi föreslår att ungdomstjänst som huvudregel ska börja verkställas inom två månader från det att domen vunnit laga kraft. Kommunerna har skyldighet att se till att ungdomstjänst verkställs så snart som möjligt, men Brottsförebyggande rådet har visat att verkställigheten varierar över landet. I vissa fall kan det dröja så länge som sex månader. Vi ser ett behov av att få ner den tiden för att tydligare koppla ihop brott och påföljd.




RFSL:s ranking av politikerna är faktiskt ganska extrem

2014-07-28

Så här under Pride-festivalen i Stockholm passar RFSL på att släppa en rapport om rikspolitikernas och partiernas "hbtq-vänlighet". Och som väntat är det V och MP som placerar sig i toppen av riksdagspartierna, de har åsikter som bäst stämmer överens med RSFL:s. Frågan är bara om det är åsikter som stämmer överens med den genomsnittlige svenskens eller ens den genomsnittlige hbtq-personens?

För egen del kommer jag långt ned i rankingen, delad 59:e-plats, i likhet med många andra moderater, tex vår gruppledare Anna Kinberg Batra och vår migrationsminister Tobias Billström som delar 56:e-platsen, och vår partisekreterare Kent Persson som är 54:a. Anledningen är främst min tveksamhet till att ett barn ska kunna ha fler än två vårdnadshavare, att jag är skeptisk till surrogatmödraskap och att jag inte ställer upp på att ta bort åldersgränsen på 18 år för att få genomgå könsbyte. Om man inte är odelat positiv till dessa förslag åker man långt ned i RFSL:s ranking. Konstigt tycker jag, eftersom det är förslag med ganska extrema konsekvenser för både lagstiftning och grundläggande rättsprinciper. Jag kommer för egen del inte att stödja dessa tre förslag om de kommer upp under kommande mandatperiod.

TV4 har just nu en omröstning om vilket parti som är mest hbtq-vänligt. Moderaterna hade i eftermiddags ca 56% av rösterna mot knappt 8% för MP och 5% för V och 3% för S. Det verkar i vart fall inte som om TV4:s besökare delar RFSL:s åsikter. Flera av de homosexuella personer jag känner personligen tycker också att RFSL är en ganska extrem organisation, och många hbtq-personer är både aktiva moderater och sympatisörer. Man får nog ta RFSL:s rapport för vad den är, jag är inte så säker på att den speglar majoriteten av de svenska hbtq-personernas åsikter.




Förslag om skärpta straff för bostadsinbrott

2014-07-11

Alliansen vill skärpa straffen för bostadsinbrott genom att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, där straffskalan är högre än i dag. Ett inbrott där inget av värde stjäls leder ofta inte till de straff man förväntar sig. Själva kränkningen är ett allvarligt brott i sig.

Ungefär tre fjärdedelar av alla bostadsinbrott polisanmäls, vilket beror på att man normalt måste det för att få ut ersättning från sin hemförsäkring. Under förra året polisanmäldes ungefär 21.000 bostadsinbrott i Sverige. Det är det brott som flest svenskar oroar sig för. Kanske särskilt nu när vi närmar oss semestertider, då många hus och lägenheter runt om i landet står tomma. Människor känner oro inför att någon tar sig in i det egna hemmet och stjäl personliga tillhörigheter. De som har råkat ut för den här typen av brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt eget hem långt efter att inbrottet ägt rum.
Vi vill ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda människor. Dagens förslag är ett viktigt steg på vägen mot att Sverige ska bli ett ännu tryggare land att leva i. I dag är det bara några få procent av de anmälda inbrotten som klaras upp på så sätt att en person kan knytas till brottet. Resultaten måste bli bättre. Vi vill att de brott som begås ska utredas ordentligt och så många som möjligt klaras upp.

Ett inbrott där förövaren inte stjäl något av värde leder ofta inte till de straff man förväntar sig. Straffen har i stället utgått mer från själva stölden och det ekonomiska värdet av stulna föremål, än den kränkning som inbrottet i sig innebär. Även om förövaren inte får med sig den nya datorn, pengar eller smycken är själva inbrottet – att någon har varit inne i ens hem och inkräktat på ens egendom – ett allvarligt brott i sig.

I dag bedöms ett bostadsinbrott i regel som grov stöld. I praktiken innebär det att straffet blir fängelse i mellan sex och tio månader. Det innebär också att den som döms för första gången ofta helt slipper fängelse. Det här vill vi ändra på. Straffet för att bryta sig in i någons hem ska bli mer kännbart. Vi vill därför skärpa straffen för inbrott. För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.

Alliansregeringen står konsekvent upp för att brott ska straffa sig. I den trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet varje år genomför ser vi att människor i Sverige känner sig allt tryggare, men varje brottsoffer är ett för mycket. Sedan 2006 har vi satsat historiskt stora resurser på rättsväsendet. Det har gett betydligt fler och mer synliga poliser och många fler åklagare och domare. Utmed hela rättskedjan har vi förstärkt myndigheterna. Från polisen till kriminalvården. Vi ser också att brottsligheten minskar. Enligt Brottsförebyggande rådet har andelen som uppger att de utsatts för brott minskat de senaste åren – från 26 procent år 2005, till 22 procent år 2012. Det är en mycket bra utveckling. Vi vill att den andelen ska fortsätta sjunka.

Vår förhoppning är att dagens förslag om att skapa en helt ny brottsrubricering med en högre straffskala skickar en tydlig signal till polisen och övriga rättssystemet om att bostadsinbrott ska prioriteras.

Slutligen lite om hur polisen arbetar med denna fråga. Bakom många inbrott ligger organiserade ligor. Polisen har inlett en nationell satsning mot mängd- och seriebrottslighet. En resurs med cirka 150 poliser ska förstärka i områden där den polisiära närvaron är begränsad. Dessutom ska underrättelseflödet och samarbetet mot seriebrottslighet förbättras. Insatserna ska samordnas av en ny nationell operativ ledningsgrupp, som leds av rikskriminalchefen och består i övrigt av representanter från polismyndigheterna samt åklagare. På senare tid har arbetet inom EU resulterat i nya möjligheter att utbyta information som underlättar myndigheternas arbete. Det har införts en möjlighet att söka uppgifter i andra EU-länders DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister. För att motverka inbrott jobbar Polisen även förebyggande, till exempel genom att medverka i grannsamverkan. Det är en metod som bygger på samverkan mellan boende i ett område, men också på samarbete med Polisen och andra aktörer som bostadsbolag, kommun och försäkringsbolag.




Ny organisation för polisen

2014-07-11

Ett av riksdagens beslut den sista veckan före sommaruppehållet var att besluta om vissa lagförändringar för att genomföra den stora omorganisationen av polisen som ska träda ikraft den 1 januari 2015.

Då kommer de 21 polismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen att ombildas till en gemensam myndighet, där även Statens kriminaltekniska laboratorium ska ingå. Samtidigt blir Säkerhetspolisen en fristående myndighet. På detta sätt kommer en del geografiska gränsdragningsproblem och oklarheten kring samverkan mm att försvinna, och förhoppningsvis blir polisen mer effektiv. Inte minst när det gäller internationell organiserad brottslighet som ofta rör sig över stora delar av landet helt oberoende av länsgränser.




Stärkt lokal polis ska klara upp fler brott

2014-07-10

Debattinlägg i Ulricehamns Tidning idag.






Dags för media att ta avstånd från all slags politisk extremism

2014-05-15

De senaste veckorna har vi kunnat följa medias naiva hyllningskörer till Gudrun Schyman och Feministiskt Initiativ, som helt slipper all granskning av sin fullständigt huvudlösa och motbjudande politik, där det bland annat ingår en handbok i hur kvinnor ska omprogrammeras till lesbiska varelser för att slippa männen, och där männen ska tvingas genomgå omskolning till feminister. Men få (utom Expressen) avslöjar F!:s extremism. I stället utpekas F! närmast som en mysig homepartyrörelse.

Häromdagen fortsatte den mediala farsen. Då var det dags för SVT:s Vetenskapsradio att presentera alarmerande siffror om stigande inkomstskillnader i Sverige. Nyheten vinklades något otroligt, och ansvarig för inslaget var en man vid namn Jens Ergon. Han har tydliga kopplingar till den våldsbejakande vänsterorganisationen Attac, vilket framgår av denna länk. Något intresse för att presentera de korrekta slutsatserna från rapporten - att inkomstskillnaderna ökat långsammare under Alliansen än under tidigare s-regering (se tidigare blogginlägg) fanns naturligtvis inte, vare sig i Vetenskapsradion eller nyhetsinslagen.

Att media kraftigt missgynnar moderaterna och vinklar snart sagt alla nyheter med koppling till oss negativt finns numera också vetenskapligt bevisat i form av denna graf från TNS/SIFO:



Att Miljöpartiet slipper all obekväm granskning är begripligt. En stor del av journalisterna sympatiserar med Miljöpartister, och ena språkröret, Gustav Fridolin, har dessutom själv förflutet som reporter. Det kan ju möjligen förklara att han och hans parti är helt immuna mot all medial granskning trots att Miljöpartiet innehåller en del ganska extrema åsikter när man skrapar på ytan.

På twitter och andra sociala medier kan man se hur grupper av ungdomar öppet kallar sig för revolutionärer eller kommunister och hyllar gamla kommunistiska symboler. Och det har sin förklaring. Eftersom svensk skola i decennier undvikit att berätta om kommunismens offer, Berlinmuren, Östeuropa under kalla kriget, massmorden i Kambodja under kommunisten Pol Pot osv, så är våra ungdomar idag förfärande okunniga om detta. Det skapar i sin tur ett närmast romantiskt skimmer bland en del ungdomsgrupper runt Stalin, Lenin, Che Guevara och andra kommunistiska massmördare. Man kunde ju då möjligen förvänta sig att åtminstone nyhetesbevakningen och andra inslag i SVT, SR mfl skulle vara opartiska och sakliga i enlighet med villkoren för Public Service och sprida en objektiv kunskap om detta? Men medias intresse att granska kommunismen och uppmärksamma kommunismens offer är närmast obefintligt. Lika lite intresserar man sig för extrema vänstergruppers våld. Den ende som visat lite civilkurage är faktiskt Janne Josefsson i Uppdrag Granskning, som granskat vänster- och högerextremister med samma energi och trovärdighet. I övrigt ursäktas ofta vänstervåldet lite överslätande med att "det i vart fall har ett gott syfte", om det ens uppmärksammas alls. Och att extremvänstern (inklusive Vänsterpartiets ungdomsförbund Ung Vänster) ägnar sig åt organiserat sabotage av valaffischer eller saboterar demokratiskt utlysta torgmöten verkar ingen bry sig nämnvärt om. Vilket i sin tur göder högerextrema krafter som reaktion mot vänsterextremismen.

I dag försvarar Aftonbladet på ledarplats att man förstör Sverigedemokraternas valaffischer. En gång i tiden gick Aftonbladets chefredaktör Lars Johan Hierta i spetsen för yttrandefriheten. Det är andra tider nu.

Sverige är på en farlig väg. Vänsterextremism, högerextremism, extremfeminism och klimatextremism går hand i hand och hotar hela vår demokrati och vårt välfärdssamhälle. Och media bär en stor del av ansvaret genom sin bristande objektivitet och saklighet och sin närmast obefintliga granskning.




Tid för analys och eftertanke, inte populiusm

2013-03-31

Gårdagen var tragisk. En 43-årig vanlig fotbollssupporter, fyrabarnfar, misshandlas till döds i området runt Kärnan i Helsingborg före avspark i den allsvenska matchen på Olympia, någon kilometer längre bort. En fruktansvärd händelse för den drabbades familj, och mer eller mindre en katastrof för svensk fotboll.

Det märkliga är dock att genast börjar alla dra slutsatser av både politisk och rättslig art, utan att verka ha en aning om vad de pratar om. Tidningarna idag tävlar om att föreslå nya lagskärpningar och att kräva "krafttag" av politikerna. Men vad sägs om följande ordning: Först sörja, sedan ta reda på fakta om vad som hänt, därefter dra slutsatser och först därefter möjligen komma med eventuella konkreta förslag till åtgärder? Vi vet inte ens vem förövaren var, en känd huligan eller någon annan?

Att blanda in förslag om maskeringsförbud eller tillträdesförbud på arenorna i debatten är ganska okunnigt, alldeles oavsett vad man tycker om rättsäkerheten och tillämpningen av sådana förslag. Det som hände skedde ju inte ens i närheten av arenan, utan någon kilometer därifrån, mitt inne i centrala Helsingborg. Oavsett vilka åtgärder man infört för säkerheten inne på arenan hade det inte gjort någon som helst skillnad igår.

Att kräva krafttag från klubbarna är att skjuta över målet. De kan inte gärna ha koll på alla sina supportrar eller eventuella huliganer som rör sig i stan före en match. Deras ansvar är själva arrangemanget inne på arenan och ordningen precis utanför. Här har mycket blivit bättre på senare år, och det har gjort att mycket av bråken har flyttat ut "på stan" före och efter match. Lösningen då är knappast ytterligare åtgärder inne på arenorna.

Att kräva "krafttag" från politikerna är också populärt i media idag. Men ett populistiskt slag i luften. Vissa kräver hårdare straff mot "huliganism". Men upplopp, skadegörelse och misshandel är redan straffbart. Och mord har redan det hårdaste straffet i svensk rätt, och det straffet har dessutom skärpts. Trots detta sker mord/dråp emellanåt, i alla möjliga sammanhang, och nu även inför en fotbollsmatch. Det är tragiskt, men lösningen är knappast nya lagar. Polisen har som uppgift att försöka gripa den skyldige så denne kan ställas inför rätta. Och ett våldsbrott med dödlig utgång kan inte gärna bedömas annorlunda bara för att gärningsmannen har en matchtröja på sig.

Jag ser det som hänt mest som ett utslag av ett allt råare samhälle där en mindre grupp människor tar till våld mot dem man ogillar. Det är samma tendenser som vi ser i samband med olika så kallade "hatbrott" liksom vid aktioner från högerextremister eller vänsterextremister, där våld mot andra av vissa ses som en accepterad arbetsmetod. Frågan är om inte vissa av fotbollshuliganerna har sina rötter i sådan extremism eller rentav även förekommer i de sammanhangen? Så ser det ju ut i en del andra länder, så det vore inte så konstigt om det förekom även i Sverige.

Gårdagen var en mörk dag för svensk fotboll. Vår nationalsport ska inte behöva förknippas med våld. Men låt oss nu slippa alla populistiska snabba förslag som presenteras utan kunskap och eftertanke. Det löser inga problem. Och glöm inte att nästan alla fotbollssupportrar är vanliga fredliga människor som du och jag!




"Alla grova brottslingar är invandrare"

2014-03-26

Främlingsfientliga röster hävdar ofta att majoriteten av alla dömda brottslingar är invandrare, och att den grova brottsligheten skulle minska om man minskade invandringen. Man åberopar ofta diverse statistik som pekar i den riktningen, där dömda grova brottslingar har utländska namn och utländskt utseende. Men man missar en viktig sak - att en person som döms har ett utländskt namn eller utseende innebär inte nödvändigtvis att man är "invandrare". Vissa av de dömda är födda i Sverige, och många av de dömda vistas i Sverige utan tillstånd för att begå brott, men bor egentligen i andra länder. Minskad invandring skulle knappast påverka den internationella grova brottslighetens rörlighet över nationsgränserna.

Men jag ifrågasätter också bilden att alla grova brottslingar skulle ha utländska namn och utseende. Aftonbladet hade exempelvis en stor artikel i måndags där man gick igenom de tio mest omskrivna grova svenska brottslingarna. Deras namn:

Niklas Lindgren, Toni Alldén, Jackie Arklöv, Tony Olsson, Tommy Zethraeus, John Ausonius, Peter Mangs, Niklas Eliasson, Anders Eklund, Lars Ferm (Svartenbrandt) och Helge Fossmo. De flesta av dessa har vad jag kunnat få fram svenskt påbrå och är födda i Sverige.

Påståendet att grova brottslingar generellt är "invandrare" går med andra ord att ifrågasätta av flera skäl.




Jag ställer skriftlig fråga om skydd av patenträttigheter

2014-03-09

Jag har ställt nedanstående skriftliga fråga till justitieminister Beatrce Ask angående stärkt patentskydd för företagare. Bakgrunden är att jag möter allt fler företagare som uppelver att deras patetnrättigheter kränks av främst utländska företag. Samtidigt händer det mycket på detta område inom EU, och jag vill ha justitieministerns samlade bild av situationen. Frågan är en uppföljning av mina tidigare riksdagsmotioner i samma ämne, den senaste inlämnad i oktober förra året.

"Innovationer och uppfinningar är viktiga för företagandet och jobben. Tyvärr drabbas många företag av intrång i patent på produkter och andra uppfinningar. Alltför många upplever att det är svårt att försvara sina patent juridiskt. Andra upplever att det är dyrt och komplicerat att söka patent, och ytterligare andra struntar i att söka patent eftersom de ändå inte upplever att ett patent skyddar deras produkter.

Eftersom patentintrång ofta sker från tillverkare i andra länder är frågan komplicerad och global.

Jag undrar följande:

Har ministern och regeringen tankar kring några åtgärder för att underlätta ansökan om patent, göra patenten effektivare och inte minst öka möjligheten för svenska patentinnehavare att rättsligt skydda sina patent från intrång?"





Svenska folket blir allt tryggare

2014-01-13

Allt färre svenskar känna sig otrygga, visar Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som i dag presenterades av Brottsförebyggande rådet (Brå). Andelen otrygga har minskat från 21 till 15 procent under Alliansens regeringstid, dvs de senaste sju åren.

Mätningen visar att de flesta boende i Sverige generellt känner sig trygga och i liten utsträckning oroar sig för att utsättas för brott, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå.

Förhoppningsvis har Alliansens stora satsningar på fler poliser, effektivare rättsväsende och skärpta straff haft betydelse för den glädjande utvecklingen. Men fortfarande finns enligt min åsikt stora brister, inte minst när det gäller utredningen av "mängdbrott", exempelvis inbrott och stölder. Och de straffskräpningar som Alliansen infört tillämpas inte fullt ut av domstolarna. Alliansens politik har gett goda resultat, men ytterligare åtgärder behövs.




Manifestationen mot det politiska våldet kan göras ännu starkare

2013-12-21

I morgon manifesterar tusentals människor mot politiskt våld och rasism i bland annat stockholmsförorten Kärrtorp. Liknande manifestationer har hållits de senste dagarna på andra orter i landet. Manifestationerna är en tydlig markering mot det våld som nynazistiska organisationer ägnade sig åt i Kärrtorp nyligen, där man angrep en manifestation mot rasism.

Politiskt våld och uppmaningar till sådant är aldrig acceptabelt i en demokrati. Därför är det bra om många människor och ledande politiker och debattörer tillsammans tar ställning mot allt politiskt våld i alla tänkbara sammanhang.

Arrangemanget i Kärrtorp kan bli en värdig manifestation. Men den kunde göras ännu värdigare om arrangörerna varit tydliga med att endast demokratiska organisationer, som tydligt tar avstånd från våld, är välkomna till manifestationen. Vi nås av uppgifter om att flera vänsterextrema organisationer tillåts delta, exempelvis Revolutionära Fronten och Antifacistisk Aktion, AFA. Dessa organisationer är väl kända för att använda politiskt våld för att försöka skapa kaos i samhället och angripa demokration. Att låta dessa delta i en manifestation mot politiskt våld förstör tyvärr lite av värdet med manifestationen. Jag tror också många drar sig för att delta i morgon av två skäl. Dels för att man inte vill stå sida vid sida med odemokratiska vänsterextremister, dels för att man helt enkelt är rädda för att det ska uppstå nya våldsamheter där vänsterextremisterna ska angripas av, eller själva angripa, ditlockade nynazister. Riskerna för nya sammandrabbningar är givetvis stora, och jag tror exempelvis att många drar sig för att ta med sig barn till Kärrtorp i morgon.

I mina ögon är nynazister, fascister, rasister, revolutionärer och vänsterextremister samma fara för våra demokratiska värderingar. De har bara olika politiska etiketter. De förenas i sitt förakt för demokratin och det politiska samtalet. De är helt enkelt inte värdiga att få delta i manifestationer mot politiskt våld.

Jag hoppas arrangörerna har tagit till sig kritiken den senaste veckan och ser till att stänga ute odemokratiska grupper från manifestationen, eller om det inte är praktiskt möjligt, i vart fall tydligt deklarerar att endast personer med demokratiska värderingar är välkomna. Det skulle sannolikt göra att fler vanliga stockholmare vill delta i manifestationen och stå upp mot det politiska våldet, och det skulle öka chanserna att manifestationen blir mäktig, värdig och fredlig.

Rätt hanterad skulle morgondagens manifestation i Kärrtorp kunna vinna alla demokraters hjärtan.




Viktiga frågor lyftes i statsministerns jultal

2013-12-17

Statsminister Fredrik Reinfeldts jultal i går riktade starkt ljus på en mycket viktig samhällsfråga, nämligen kampen mot människohandel i alla dess former. I talet berättade han om några av de förslag moderaterna vill se mot dessa former av organiserad brottslighet och utnyttjande av andra människor:

1. Utvärdering av lagstiftningen om människohandel.
I dag är det svårt att få någon fälld för människohandel. Moderaterna vill se en utvärdering av tillämpningen av människohandelsbrottet och se över behovet av att göra fler förändringar för att ytterligare stärka det straffrättsliga skyddet. Människohandel för sexuella ändamål har varit ett brott i Sverige sedan 2002. Två år senare utvidgades lagen till att omfatta även andra typer av människohandel. År 2010 skärptes lagstiftningen, men det är fortfarande få fällande domar för brottet.

2. Hårdare straff för köp av sexuell tjänst kopplat till människohandel.
Moderaterna vill skärpa straffen vid sexköp när den som utför en sexuell tjänst är offer för människohandel eller koppleri, och gärningsmannen inser detta. År 2011 höjdes maxstraffet för köp av sexuell tjänst, från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Vi ger nu en utredare i uppdrag att utvärdera detta. Syftet är att föreslå lagändringar för att åstadkomma skärpta straff för köp av sexuell tjänst kopplat till människohandel eller koppleri.

3. Hårdare straff för köp av sexuell handling av barn.
Moderaterna vill att köp av sexuell handling av barn ska ge mer tydligt och kännbart straff för gärningsmannen. Vi ger en utredare i uppdrag att höja minimistraffet för köp av sexuell handling av barn. Syftet är att slopa böter och istället införa fängelse som minimistraff. När någon köper sexuell handling av ett barn i åldern 15-18 år är straffet i dag böter eller fängelse i högst två år.

Jag tycker frågan om människohandel är oerhört central att diskutera. Det förekommer inte bara människohandel för prostitution, utan även för svartarbete, påtvingad kriminalitet och sannolikt vissa fall av tiggeri. Även flyktingsmuggling kan gränsa till detta. Människohandel är ett avskyvärt brott, och allt som kan göras för att motarbeta detta är välkommet.

Vad gäller skärpta straff för sexuella tjänster kopplade till människohandel samt från omyndiga är det också rimligt med en straffskräpning. Man kan givetvis ha synpunkter på om det verkligen ska vara straffbart att köpa sexuella tjänster från en myndig man eller kvinna som säljer dessa tjänster helt frivilligt och själv får behålla pengarna. Det är kanske inte helt självklart. Men om man däremot köper sexuella tjänster där det är uppenbart att det kan vara kopplat till människohandel eller koppleri, eller där omyndiga är inblandade begår man ett fruktansvärt brott mot den som utnyttjas. Och då ska också straffet vara kännbart. Det är därför högst rimligt med en större variation i straffskalan när det gäller köp av sexuella tjänster.




Alla politiker måste ta tydligt avstånd från hot, våld och rasism

2013-12-14

I dag har jag nedanstående debattsvar i Ulricehamns Tidning där jag bemöter en horribel och ganska barnslig beskyllning att jag inte tar avstånd från främlingsfientlighet och rasism bara för att jag uteblev från prisutdelningen till Timbuktu i riksdagen häromveckan. Motsvarande svar har jag även skickat till Borås Tidning, och det lär förhoppningsvis publiceras framöver.



I dag finns också en insändare i Borås Tidning från två Sverigedemokrater som berömmer mig för mitt mod att avstå från prisutdelningen i riksdagen. De skriver att hot aldrig är acceptabelt från dem som inte tycker som SD. Helt korrekt analys. Men hur är det med Sverigedemokraternas egna demokratisyn? Den senaste veckan har media avslöjat hur ledande Sverigedemokrater anonymt skrivit hårresande och kraftigt rasistiska och hatiska inlägg på olika främlingsfientliga nätsidor. Bland de avslöjade anonyma skribenterna återfinns en riksdagskandidat och en riksdagsledamot för SD. Riksdagskandidaten arbetar dessutom som lärare (!) och har i veckan blivit utesluten ur Lärarförbundet för sina rasistiska inlägg. De senaste dagarna har också allvarliga hot riktats mot de tidningar som gjort avslöjandena. En ledare för en högerextrem organisation besökte exempelvis GT:s redaktion i Göteborg häromdagen och hotade personalen, kastade ägg och hotade att komma tillbaka med kniv.

Det är helt okej att Sverigedemokraterna ger mig och andra beröm för att vi inte accepterar hot mot någon svensk politiker eller journalist, men det hade varit mera klädsamt om man samtidigt tog tydligt och förbehållslöst avstånd från hot och rasistiska påhopp som de egna politiska företrädarna eller sympatisörerna sysslar med. När får vi se en artikel om detta i Borås Tidning, undertecknat av sverigedemokrater i Borås?

Det är en allvarlig utveckling när extremister både hos SD och olika partier på vänsterkanten, liksom organisationer med kopplingar till såväl rasistiska eller vänsterextrema grupperingar allt oftare använder hot eller våld som politisk metod, riktat mot såväl politiker, myndigheter och journalister. Senast idag kom nyheten att två chefer på Arbetsförmedlingen i Skåne, som arbetar med integrationsfrågor, utsatts för attentat i sina hem. En grupp vänsterextremister säger sig ligga bakom attentaten.

De människor som är demokrater borde med kraft välja bort alla partier som inte tydligt och undantagslöst tar avstånd från både hot, våld och rasism. Och det räcker inte med läpparnas bekännelse, man måste också i handling visa att man inte accepterar dessa politiska metoder.




Fler mediakommentarer kring prisutdelningen till Timbuktu

2013-12-04

Mediaintresset var enormt idag, och aldrig hade jag väl trott att två rader på twitter om att jag tänkte avstå från prisutdelningen till Timbuktu skulle väcka sådant intresse. För mig var det ingen stor sak att välja bort en manifestation som jag kände skickade dubbla budskap.

Förutom två radioinslag har ett antal olika tidningar hört av sig. Bland annat Borås Tidning och Göteborgs-Posten.

En fråga jag fått flera gånger idag är hur det känns att mitt ställningstagande utnyttjas av Sverigedemokrater och olika invandringskritiska sidor på nätet. Det enda jag kan säga är att jag skulle agerat exakt likadant om någon hotat politiker från något annat parti. Mitt ställningstagande handlar inte om sympati med SD, de som följer min blogg vet min kritiska inställning till detta parti.

Vad jag förstår från media som fanns på plats blev det till slut så att inga riksdagsledamöter från Alliansen deltog vid prisutdelningen, endast politiker från S, MP och V. Det har också framkommit att till och med arrangörerna av manifestationen hade tvekat att ge priset till Timbuktu om beslutet hade tagits efter att han medverkade i den aktuella låten. Tänkvärt.

Samtidigt vill jag berömma Timbuktus känslosamma tal vid prisceremonin som ligger utlagt på flera ställen på nätet. Kanske har han trots allt insett att han hamnade i fel sällskap och att man inte bemöter våld och främlingsfientlighet genom hot, utan med kloka ord och öppen debatt? Jag hoppas det.




Morgondebatt om hot mot politiker som konstnärlig uttrycksform

2013-12-04

I morse började dagen med att jag i Radio Sjuhärad kommenterade min bojkott av dagens prisutdelningsceremoni i riksdagen. Sedan tog jag mig till Radiohuset i Stockholm för en debatt i P1 morgon med Rossana Dinamarca (V) om det lämpliga i att använda hot som konstnärlig uttrycksform.

Jag förklarade under debatten att det inte är så enkelt som att det bara handlar om en rad i en låttext, det är helheten som får mig att ta avstånd. Inte minst att gruppen "Kartellen" som Timbuktu uppträder tillsammans med har en medlem som tidigare är dömd för olaga hot efter att ha beskrivit på twitter hur han vill tortera och döda ev svensk partiledare. I den aktuella låten hänvisar han till domen, hånar polisen och sjunger att han gör vad han vill. Detta är alltså det sammanhang som artisten Timbuktu tycker det är lämpligt att förekomma i. Då tycker jag inte han ska bjudas in till riksdagen till en manifestation mot främlingsfientlighet, våld och rasism.

Och efter P1-inslaget strömmar faktiskt mailen in i oväntat stor omfattning. Hittills har alla (utom en) gett mig beröm för att jag tar ställning och försvarar rätten för folkvalda politiker att kunna arbeta utan att utsättas för hot om våld. Och om inte vi riksdagsledamöter sätter ned foten mot våld och hot riktat mot politiker och journalister, vem ska då göra det?

I övrigt sammanfattar nedanstående intervju i Radio Sjuhärad ganska bra hur jag ser på saken.






Därför bojkottar jag prisutdelningen till artisten Timbuktu

2013-12-03

Häromdagen ifrågasatte jag på twitter om man verkligen som folkvald riksdagsledamot kan delta i en manifestation i riksdagen där man hyllar en person som har koppling till låttexter där man hotar andra folkvalda politiker?

I går meddelade så riksdagens talman, Per Westerberg (M), att han avstår från att delta i prisutdelningen till Jason Diakité, (Timbuktu). Detta med anledning av att prisutdelningen kan uppfattas som kontroversiell efter den senaste tidens skriverier. Det var ett välkommet besked från riksdagens främste företrädare.

Visserligen ska talmannen delta i manifestationen som föregår prisutdelningen, men för egen del avstår jag faktiskt även från detta. En manifestation mot rasism, våld och främlingsfientlighet är givetvis positiv i sig, men den tappar i mina ögon mycket av sitt värde när samtidigt arrangörerna har så dåligt omdöme att man öppet tänker hylla en artist som står bakom hot och våld mot enskilda personer i sina låttexter.

Alla artister får självklart skriva vilka låttexter de vill. Det finns ju även artister med tydliga politiska agendor både på yttersta högerkanten och vänsterkanten som skriver politiska texter, ibland med glorifiering av våld eller med rasistiska undertonder. Så länge det inte passerar gränsen för olaga hot eller liknande så är det ett fritt val. Riksdagen ska dock vara en symbol för demokrati, tolerarans och respekt mot oliktänkande. Personer som har koppling till denna typ av hotfulla musiktexter borde helt enkelt inte bjudas in till demokratins främsta symbol och hyllas med ett pris. Särskilt inte mot bakgrund av den senaste tidens uppmärksammade omfattande och utbredda hot mot svenska politiker och journalister, både på lokalnivå och riksnivå.

Min bojkott innebär självklart inget ställningstagande för Sverigedemokraterna, jag hade agerat exakt likadant om det varit något annat parti eller andra politiker som utsatts för denna typ av hot. Alla folkvalda politiker, oavsett parti, förtjänar respekt som privatpersoner och trygghet vid utövandet av sitt uppdrag. Varje riksdagsledamot får själv dra sin egen gräns för vad man vill närvara på eller inte, och jag har inga synpunkter på det. Men jag har dragit min gräns och står för den.

Mitt ställningstagande har väckt viss uppmärksamhet, både i Svt:s Kulturnyheterna och i Radio Sjuhärad.



I morgon bitti klockan 06.45 kommenterar jag saken direkt i Radio Sjuhärad, och sedan väntar radiodebatt i Ekots morgonsändning i P1 strax efter klockan 08.00. Lite förvånad är jag ärligt talat över det mediala intresset.




Självklart ska polisens insatser bekostas med skattemedel

2013-09-11

Jag har aldrig riktigt förstått varför polisinsatser i samband med idrottsevenemang, konserter eller festivaler ska bekostas av arrangörerna, oavsett om evenemangen genomförs av vinstdrivande eller ideella organisationer. I vart fall inte när det numera kan handla om fakturor på miljonbelopp från polisen i vissa fall. Det har varit mycket diskussioner om detta i riksdagen och inte minst inom moderaterna och jag har varit tydlig med min ståndpunkt - polisens verksamhet ska alltid betalas av skattemedel. Arrangörerna ska givetvis bekosta nödvändig bevakning och vakter i samband med evenemangen, men vid behov av polisinsatser ska dessa enligt min uppfattning inte kunna faktureras arrangören. Det blir bara konstiga gränsdragningar - polisen har som uppdrag att bevara ordning i samhället oavsett vilket sammanhang det gäller. Vinstdrivande arrangörer betalar skatt på vinsten och har rätt att förvänta sig polisens hjälp utan extra avgifter.

I kväll meddelade justitieminister Beatrice Ask att avgifterna för polisinsatser avskaffas vid årsskiftet, under förutsättning förståss att riksdagen godkänner förslaget. Fast det vågar jag nog lova att vi kommer att göra. För att kompensera polisen tillförs 20 extra miljoner. Det är en liten summa för staten, men förändringen har stor betydelse för alla arrangörer som nu slipper oroa sig för fakturor från polisen.




Dubbel bestraffning är inte okej

2013-07-16

Som jurist har jag länge ifrågasatt att Sverige tillämpat dubbel bestraffning vid felaktiga deklarationer, både skattetillägg och rättslig prövning av eventuellt skattebrott. Nu har rättsläget klarnat. I en dom den 11 juni slog HD fast att en person som har fått betala skattetillägg på grund av felaktiga uppgifter i deklarationen inte får dömas för skattebrott. Att ett och samma brott prövas i två olika förfaranden, så kallad dubbelbestraffning, strider mot både Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Frågan är dock inte juridiskt okomplicerad, vilket visas av att HD-ärendet avgjordes i plenum, det vill säga samtliga 16 justitieråd i HD deltog i avgörandet. Det är mycket sällsynt att mål avgörs på det sättet - det sker endast när ett mål anses vara av särskild vikt för hur lagen ska tolkas.

Kritik riktas nu mot regeringen för att man inte "åtgärdat" saken tidigare. Men vad jag vet pågår redan en översyn av regelverket på ansvarigt departement, och förslag ska presenteras i september. Sedan är det givetvis svårt att skriva ett slutligt lagförslag innan man vet säkert hur rättsläget tolkas av domstolarna. Det är ju nämligen så att Regeringsrätten tidigare sagt okej till "dubbel bestraffning", och att HD faktiskt så sent som i mars 2010 också kom fram till att det var okej med "dubbel bestraffning". Nu har man alltså ändrat sig utan att egentligen några nya fakta tillkommit. Till detta kommer att det är juridiskt svårt att hantera frågan - Skatteverket lär nog i framtiden tvingas välja, skattetillägg eller rättsprocess. Frågan är betydligt mer juridiskt komplicerad än vad en del journalister och politiker verkar tro, inte minst är det ibland komplicerat att översätta Europadomstolens utlåtanden till svenska förhållanden. Nu måste givetvis ansvarigt departement i lugn och ro få analysera domen och sedan tillsammans med Skatteverkets jurister se på olika möjligheter att hantera frågan.

Mest pinsam är väl kritiken från Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Morgan Johansson som talar om en "praktskandal". Vad jag vet har Socialdemokraterna aldrig någonsin lyft ett finger eller kommit med några som helst invändningar mot att vi straffar skattesyndare dubbelt. Tvärtom är det Socialdemokraterna som har skapat dagens regelverk. Att först idag framföra kritik efter en dom i HD klingar väldigt falskt.




Sanningen om Husbykravallerna obekväm för vänstern

2013-07-04

På torsdagen föll den första domen efter kravallerna i Husby i maj. En man i 25-årsåldern döms för bland annat grov skadegörelse efter att ha stat två bilar i brand. Mannen döms till 6 månaders fängelse för grov skadegörelse, men även för olaga hot, olovlig körning, rattfylleri och narkotikabrott. Han ska också betala 10.000 kr i skadestånd, enligt Sveriges radio, P4. Den dömde mannen är sedan tidigare känd av polisen och befann sig under skyddstillsyn när brotten begicks.

Det är kanske dags att nyansera vänsterns politisk korrekta bild av "de stackars arbetslösa ungdomarna som protesterade mot utanförskapet"?




Moderaterna skärper tonen mot brottsligheten

2013-05-30

Alliansen har gjort omfattande satsningar på polisen, påklagarväsendet, domstolarna och kriminalvården sedan 2006, runt 10 miljarder blir det om man räknar ihop allt, och det innebär en ökning av resurserna med nära 30%!

Samtidigt som människor i trygghetsmätningar anger att de utsätts för färre brott så har antalet anmälda brott ökat. Troligen hänger det ihop med det ökade förtroende för polisen och rättsväsendet som syns i samma mätningar. Man anmäler helt enkelt fler brott som man tidigare inte trodde det var meningsfullt att anmäla. Detta är positivt. Det är däremot mindre positivt att polisens effektivitet att utreda brott inte har ökat i samma takt som antalet poliser ökat.

Alliansen har också skärpt straffen för ett antal grova brott. Den första tiden efter straffskärpningen såg vi också att domstolarna följde riksdagens och regeringens signaler och skräpte straffen. Men nu är man tillbaka på samma straffnivåer som tidigare, eller ibland till och med lägre straff. Det är självklart inte acceptabelt att domstolarna inte tillämpar lagen så som regering och riksdag bestämt.

Moderaternas arbetsgrupp för rättsfrågor har nu presenterat 10 punkter för ännu skarpare åtgärder mot brottsligheten, som kommer att läggas fram på moderaternas partistämma för beslut:

1. Skärpta straff för bostadsinbrott.

2. Utredning av fler brott. Brottsoffrens situation ska vägas in i polis och åklagares bedömning.

3. Underrätteelsegaranti. Den som utsatts för brott ska löpande få information om hur det går med polisutredningen.

4. Ny brottslighet ska leda till nytt straff.

5. Inrättande av ett nationellt IT-brottsregister för att fler nätkränkningar ska leda till åtal.

6. Polisen ska koncentrera sina insatser mot platser där många brott begås, så kallade hot-spots. Även skolan ska arbeta brottsförebyggande.

7. Polisen ska i större utsträckning utreda brott begångna av barn under 15 år.

8. Skärpning av straffen för unga vuxna. Straffrabatten ska ses över.

9. Unga brottslingar ska kunna få andra typer av påföljder än i dag. Till exempel elektronisk fotboja.

10. Införande av 24-timmars garanti för unga lagöverträdare. Föräldrarna ska kontaktas inom ett dygn.




Reflektion kring händelserna efter cupfinalen på Friends Arena

2013-05-29

Även om det tar emot vill jag börja med att önska Elfsborgs ärkerival IFK Göteborg grattis till segern i svenska cupen. Den var synnerligen välförtjänt. Synd bara att inte IFK-supportrarna höll samma kvalitet som laget. Att storma planen för att i lyckorus hylla sitt eget lag är en sak, det händer alltid efter en titelseger och stör mig faktiskt inte nämnvärt. Men när sedan IFK-supportrarna fortsatte fram till Djurgårdsklackens läktare, hånade dem och kastade in en brinnande bengal bland djurgårdssupportrarna var det något av det mest osportsliga och farliga jag sett.

Jag begriper inte heller hur Svenska Fotbollsförbundet i framtiden ska kunna bötfälla olika klubbar för att det inte är ordning inne på arenan när man inte själva klarar av att hålla ordning på sin egen nationalarena. Hur alla dessa mängder av bengaler kunde smugglas in av båda klackarna begriper jag inte. En hyfsat noggrann säkerhetskontroll borde ha stoppat detta. Och hur man kunde tillåta hundratals IFK-supportrar att springa över hela planen fram till Djurgårdsklacken utan att stoppas förstår jag inte heller. Då har man för få vakter och matchvärdar på arenan.

Efter händelserna kommer som ett brev på posten återigen kritik från olika håll mot politiker och lagstiftning. Och ny lagstiftning är på gång, bland annat ett register över kända huliganer. Men tyvärr har många av de utredningsförslag som presenterats stora brister och har även mött hård kritik från olika remissinstanser, så det är inte så enkelt att "trolla bort" huliganismen genom skärpta lagar som många verkar tro. Och allvarligt talat - hur noga man än är med att registrera och stoppa kända huliganer så hade aldrig det som hände på Friends Arena gått att stoppa med lagstiftning. Jag är övertygad om att de flesta av de supportrar hos båda lagen som tände massor av bengaler inför matchstart liksom alla de hundratals som stormade planen efter matchen var alldeles vanliga supportrar som i stundens hetta gjorde obetänksamma saker. Det är arrangören som ansvarar för säkerhetskontrollen av dem man släpper in och det är arrangören som ansvarar för att det finns tillräckligt med vakter inne på arenan. Att skylla ifrån sig på politikerna är bara fegt. Min uppmaning är i stället att ta eget ansvar. Inte minst borde Svenska Fotbollsförbundet gå i spetsen och hålla ordning på sin egen nationalarena.




Stefan Löfvéns omdömeslösa linje kan leda till nya upplopp

2013-05-26

S-ledaren Stefan Löfvén ägnar sig just nu åt det mest cyniska politiska spel som förekommit på länge i Sverige. Han gör det genom att helt skamlöst, och i strid mot de fakta som hittills framkommit, försöka använda upploppen i stockholmsförorterna i rena politiska syften. De flesta andra politiker har hittills avhållit sig från detta smutsliga politiska spel, men Stefan Löfvén kunde inte låta bli att lägga skulden på sittande rgering när han intervjuades i Ekots lördagsintervju igår.

Bland annat sa han att han besökte Husby i veckan "för att försöka förstå bakgrunden till oroligheterna". Han fortsatte med att säga att "alla han pratade med nämnde jobb och utbildning som orsaker till oron". Fast häromdagen sa Stefan Löfvén till DN att hans besök i Husby skett i form av ett möte i en lägenhet där han främst träffat socialdemokratiska lokalpolitiker och medlemmar för att försöka få en bild av läget. Och det säger sig själv att ett samtal med lokala Socialdemokrater leder fram till att allt är regeringens fel. Personligt ansvarstagande för sig själv och sina barn/ungdomar finns ju tyvärr inte i Socialdemokraternas värld.

Enligt Löfvén är alltså problemet de växande klyftorna i samhället, långtidsarbetslöshet bland unga och negativ inkomstutveckling. Fast han kunde inte förklara varför bruksorter med mångdubelt högre arbetslöshet aldrig drabbas av denna typ av upplopp. Han medgav också att han egentligen inte vet så mycket om situationen i just Husby. Ändå kunde han tvärsäkert skylla det som hänt på regeringen.

Löfvén fck tyvärr inte frågan om hur de barn och ungdomar (de lägsta åldrarna på ungdomar som tagit om hand lär vara 12 år, de flesta verkar vara mellan 15 och 19 ), redan hunnit drabbas av långvarig ungdomsarbetslöshet. Det faller givetvis på sin egen orimlighet. Dessutom ligger arbetslösheten i Husby bara aningen över riksnivå, mellan 8 och 9%. Det betyder att mer än 91% av dem som vill arbeta i Husby också har jobb. Vad gäller utbildning och fritidsaktiviteter har vi under veckan fått svart på vitt att det verkligen inte saknas resurser i dessa stadsdelar. Det finns gott om skolor och bra gymnasieskolor, fritidsgårdar och ett rikt föreningsliv som får massor av stöd från Stockholms stad, mer än de flesta andra stadsdelar. Men 20% av ungdomarna i Husby går inte i gymnasiet. Om ungdomarna i Husby verkligen efterfrågar utbildning tycker jag helt enkelt de ska använda de möjligheter till gymnasieutbildning som redan finns.

Löfvéns påstående att de ökande inkomstksillnaderna är en viktig orsak till upploppen slår dock mest mot hans eget parti. För precis som SvD visade i en nyhetsartikel den 15 maj (se blogginlägg samma dag) så ökade inkomstksillnaderna och den relativa fattigdomen snabbast under tidigare s-regeringar. Idag har kurvorna planat ut. Alliansens politik med minskat utanförskap och sänkta skatter för vanlig folk har alltså dämpat utvecklingen med snabbt ökande inkomstskillnader. Detta borde Löfvén också ha pressats på i intervjun.

Löfvén borde förståss också ha pressats hårdare även när det gäller den egna politiken. Om han nu menar att ungdomsarbetslöshet leder till upplopp så borde han ju inte driva en politik som gör det dyrare att anställa unga människor. Men det är exakt den poltik som Socialdemokraterna driver.

Jag tycker Stefan Löfvéns uttalanden i Ekots lördagsintervju var anmärkningsvärda. Han tar visserligen tydligt avstånd från våld men i nästa mening uttrycker han en förståelse som gränsar till naivitet, och ger samhället och politikerna (läs Alliansen) skulden. Nästa gång ett gäng halvkriminella ungdomsgäng vill förgylla sin kväll med att förstöra och angripa polisen och bränna ned sin skola och lokala butiker eller elda upp grannarnas bilar så har Stefan Löfvén gett dem ett gott argument. Stefan Löfvéns linje är mycket farlig och synnerligen omdömeslös.




Betalar kvällstidningarna ungdomar för att bränna bilar?

2013-05-24

Jag vet inte vad jag ska tro, det låter för otroligt för att vara sant. Men jag är inte förvånad över någonting längre. Läs detta blogginlgg, skrivet av Joakim Lamotte, journalist, som bland annat arbetar för SVT. Han berättar om sina indikationer på att kvällstidningarna faktiskt betalar ungdomar för bilder och filmer på de bilar de eldar upp i Stockholms förorter....

Uppdatering:
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har under dagen kraftfullt dementerat ryktena i ett blogginlägg med rubriken Media beställer inte bränder. Hade Mattson skrivit något annat hade det varit synnerligen anmärkningsvärt. Och det är väl inte heller någon som på allvar tror att en tidning officiellt skulle agera på detta sätt och aktivt uppmana någon till brott. Däremot kan man fundera över vilka signaler man skickar när man köper bilder från privatpersoner i samband med upplopp och kravaller, och till och med på sin websida aktivt uppmanar människor att skicka in bilder mot betalning. Finns det inte en uppenbar risk att en 16-åring som vill tjäna lite extra uppmuntras att tända eld på en bil eller en skola, eller att trigga några kompisar att göra det för att kunna få en bra bild att sälja? För att undanröja varje misstanke om detta skulle media kunna gå ut med ett tydligt besked att man i fortsättningen inte tänker köpa bilder från privatpersoner i samband med denna typ av händelser, utan att man då förlitar sig på egna fotografer och frilansfotografer. Ett tips i all ödmjukhet till våra media.




Rädda Barnen landar fel, gång på gång

2013-05-23

Jag har tidigare kritiserat Rädda Barnen för att mer eller mindre ha blivit ett kamporganisation på vänsterkanten, inte minst efter deras överdrivna och missvisande "rapporter" om barnfattigdomen i Sverige. Senare bekräftades min kritik när Uppdrag Granskning klädde av Rädda Barnen och andra organisationer in på bara skinnet och tog fram deras metoder i ljuset och visade hur man yxade till de rapporter som passade till budskapet utan att vara så noga med sanningen.

Inte nog med det. Rädda Barnens handlägare för flykting och asylfrågor skrev häromdagen i ett debattinlägg i DN (som även kommenterades i DN:s ledare) att Rädda Barnen inte är nöjda med att personer som vistas i Sverige utan tillstånd eller gömmer sig efter avvisningsbeslut ska få rätt till skolgång för sina barn och relativt omfattande rätt till sjukvård. Nej Rädda Barnen vill att kommunerna dessutom ska vara skyldiga att erbjuda boende och försörjning i enlighet med socialtjänstlagen. Med andra ord skulle i praktiken ett slags försörjningsstöd utvidgas till att gälla även personer som vistas illegalt i landet.

Om detta skulle bli verklighet har Sverige i samma stund i praktiken infört helt fri invandring där alla som vill är välkomna hit och är garanterade bostad, mat, skola och sjukvård som betalas av de svenska skattebetalarna. I det läget blir den svenska asylprövningen meningslös - alla får ju ändå i praktiken stanna oavsett asylskäl. Frågan är om organisationen Rädda Barnen verkligen är så naiva, eller om det är ett genomtänkt förslag som man verkligen vill driva? Om man menar allvar - hur har man tänkt sig att det hela ska betalas?

Händelserna i stockholmsförorterna väcker nya frågor kring Rädda Barnen, denna gång deras umgänge med tveksamma organisationer. Rädda Barnen har bland annat ett organiserat samarbete med organisationen "Megafonen", och finansierar en del av deras verksamhet i bland annat Husby.

Megafonen har ifrågasatts en del de senaste dagarna vad gäller deras ansvar för de upplopp som startade just i Husby. När man läser nyhetsflödet och går in på Megafonens hemsida så inser man att det var Megafonens uppvigling av människor mot polisens påstådda "mord" på en man som var en utlösande faktor till de upplopp som nu spridits över Stockholm och även misstänkts ha inspirerat till våld i andra delar av landet.

Ledande företrädare för Megafonen har också uttryckt hat och hot mot polisen på twitter. Bland annat detta twitterinlägg från Bana Bistrat, en av Megafonens talespersoner i Husby.

Megafonen ordnade även en demonstration mot polisen, och nu när upploppen blivit ett faktum skriver man bland annat följande överslätande ord på sin hemsida:

"Effekten av polisens mord på den 69-årige mannen i Husby i måndags kom idag: en konflikt mellan ayna och ortens medborgare efter att fyra bilar brändes på kvällen.//Det som av polisen och stora medier kommer att stämplas som ett allmänt kaos, yani det som alltid skrivs om förorten och dess folk, är egentligen en protest mot måndagens mord. Detta är absolut INTE en slump, ett isolerat upplopp. Det här är det enda sättet att uttrycka frustration när andra demokratiska vägar är stängda."

Rädda Barnen som så många tidigare sett upp till, har gång efter gång visat att man allt mer blivit en mindre seriös och allt mer vänsterinriktad kamporganisation. Och uppenbarligen har man dessutom hamnat i riktigt dåligt sällskap.




En av de bästa ledare jag läst

2013-05-24

Hanne Kjöler skriver i DN idag en av de mest slagkraftiga och läsvärda ledare jag läst på länge. Temat är upploppen i Stockholm, och Kjöler levererar en svidande salva med kritik mot alla myter, oseriösa överdrifter med politiska förtecken, grundlösa påståenden och rena felaktigheter som spridits i media om det som hänt. Vissa delar av det hon berör har jag också tidigare kommenterat på bloggen.




Vart tog det personliga ansvaret vägen?

2013-05-22

Kravallerna i Stockholmsförorterna lämnar ingen oberörd, det är nästan det enda man ser reportage i lokal-TV i Stockholm just nu. Situationen är allvarlig, men frågan är om inte de politiska slutsatserna är ännu allvarligare? Från vänsterhåll skyller man problemen på socialt utanförskap, arbetslöshet och segregation. Och självklart är allt regeringens fel och det krävs "politiska krafttag".

I debatten förekommer också rena faktafel, som i Aftonbladets ledare idag där det påstås att "vårdcentralen, posten, barnmorskan och ungdomsgården dragits in" i Husby. Mina uppgifter säger att allt detta dock finns kvar i stadsdelen, inget av det har tydligen försvunnit. I och för sig tror jag inte heller att en nedlagd eller flyttad barnmorskemottagning, post och vårdcentral skulle medföra ungdomskravaller, det faller på sin egen orimlighet.

Den politiska oppositionen, inte minst oppositionsledaren Stefan Löfvén (S) skyller på långvarig ungdomsarbetslöshet. Men med tanke på att de flesta gripna i natt tydligen var mellan 15 och 19 år är det svårt att se att just långvarig arbetslöshet skulle vara orsaken. Denna åldersgrupp borde gå i skolan i stället för att vara ute och bråka.

Min riksdagskollega Hanif Bali (M) konstaterar i en facebookkommentar till Aftonbladets ledare att "det finns ingen ort i Sverige som får mer skattepengar öst in i sig som Husby. De har en av Stockholms högsta lärartäthet, "medborgarvärdar", hur mycket fritidsgårdar och aktiviteter som helst". Tänkvärt, med tanke på att de unga ligisterna i intervjuer klagar över att de är sysslolösa och inte har något att göra. Men 20% av dem går tydligen inte ens i skolan. Vi har skolor redo för dem, lokaler och lärare. Om de vill ha något att göra - varför går de inte klart skolan i stället för att slå sönder sin egen eller andras stadsdelar? Och om de nu är sysslolösa på kvällarna trots att ungdomsgården är öppen och möjligheten till fritidsaktiviterer är goda, vad mer kan politikerna göra åt saken?

Det är lätt att prata om "politiskt ansvar", men ack så svårt att prata om individens eget ansvar. Att ösa in pengar och resurser hjälper uppenbarligen inte mycket om inte de enskilda individerna i en stadsdel tar eget ansvar för sina egna liv. Det finns för övrigt många orter i Sverige med betydligt högre arbetslöshet än Husby. Men där syns inga ungdomar som slår sönder och förstör för det. Var tog föräldrarnas och ungdomarnas eget ansvar vägen i debatten om kravallerna i Stockholmsförorterna?




Vem blev mest diskriminerad?

2013-05-21

Många upprörs - med rätta - av händelsen i Trollhättans kommun där en muslimsk praktikant vägrade ta sin kvinnliga arbetsledare i hand med hänvisning till att han av religiösa skäl inte kan ta någon kvinna i hand utan att behöva tvätta sig efteråt. Den kvinnliga arbetsledaren menade att han behövde kunna skaka hand med alla för att utföra jobbet, men att arbetsplatsen också erbjöd möjligheter för honom att tvätta sig efter varje handskakning med en kvinna. Mannen accepterade dock inte detta utan valde att koppla in DO, Diskrimineringsombudsmannen. Men innan fallet hann behandlas av DO löste Trollhättans stad konflikten genom att frivilligt betala ut ett skadestånd på 30 000 kr till mannen och samtidigt tilldela den kvinnliga arbetsledaren en skriftlig varning för att hon brutit mot kommunens mångfaldsplan.

Agerandet från Trollhättans kommun är hårresande. Frågan är vem som diskriminerades mest? Var det inte den kvinnliga arbetsledaren? Varför ska kvinnan varnas? Och varför ska mannen få skadestånd?

Svenska dagbladet kritiserar händelsen på sin ledarblogg och menar att religiösa inte bör särbehandlas. Man konstaterar att det aldrig hade accepterats om någon vägrade ta en homosexuell eller svart person i hand. Då hade man fällts för diskriminering. Ärendet diskuteras och kritiseras även i tidningen Dagens Juridik

Personligen undrar jag varför en mycket extrem tolkning av islam enligt Trollhättans kommun tillåts väga tyngre än den svenska jämställdhetslagstiftningen? Jag funderar också över om Trollhättans kommun har så gott om pengar att man har råd att kasta iväg dem på detta sätt, utan att ens avvakta en rättslig prövning av frågan? Jag tycker det hela gränsar till otillbörligt gynnande av enskild person, vilket i så fall skulle kunna strida mot kommunallagen. Förhoppningsvis överklagas beslutet av någon kommuninvånare?




Domstolarna bör döma ut hårdare straff för grova brott

2013-05-17

I dag har jag en debattartikel i Borås Tidning tillsammans med min riksdagskollega Krister Hammarberg, gruppledare för moderaterna i justitieutskottet.

Vi konstaterar i artikeln att det inte har hjälpt att Alliansen genomfört en straffskärpningsreform och skickat tydliga signaler till rättssystemet att använda hela straffskalan när man dömer någon för grova brott. Fortfarande hamnar alltför många straff i den lägre delen av straffskalan. Regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att föreslå förändringar i straffskalorna så att det även i praktiken blir en höjd straffnivå för grova brott.




Grip och straffa fotbollsvandalerna!

2013-04-26

I dag avgick både tränaren och ordföranden för allsvenska fotbollsklubben Djurgården. Detta efter att tränaren utsatts för direkta hot från några av klubbens så kallade supportrar efter förlusten mot Elfsborg i måndags. Det är enligt media sjunde gången sedan 2005 som tränare i en stockholmsklubb tvingas avgå på grund av hot eller trakasserier. Liknande händelser har även inträffat i Göteborg och Malmö där små grupper av mer extrema "supportrar" hotat ledande företrädare för olika klubbar.

Stiftelsen Tryggare Sverige presenterade för cirka en månad sedan en omfattande kartläggning av förekomst av våld, hot och trakasserier inom idrotten. Resultatet visar att det är vanligt med hot inom fotbollen, och då framför allt mot VD, klubbdirektörer och sportchefer. Hela 42 procent av dessa kategorier uppger att de under en ettårsperiod utsatts för någon form av våld, hot eller trakasserier. Kartläggningen, som genomfördes på uppdrag av Kulturdepartementet, består av en enkätundersökning och ett stort antal djupintervjuer med företrädare för ett tjugotal föreningar i de två högsta divisionerna inom fotbollen och ishockeyn i Sverige.

Många ropar som vanligt på hårdare lagstiftning. Jag tycker det är tveksamt om det är där problemet ligger. Det är redan idag straffbart att hota eller trakassera andra personer. Problemet är väl snarare att de skyldiga inte grips och ställs inför rätta. Olaga hot och trakasserier förekommer tyvärr på många olika ställen i vårt samhälle, både på nätet och i verkligheten, inte minst bland ungdomar. Ofta sker det genom anonyma telefonsamtal, mail eller brev. Alltför ofta är det svårt att spåra de skyldiga. Men när flera personer öppet söker upp en fotbollstränare och hotar denne så tycker man ändå att de skyldiga skulle kunna identifieras och gripas. Visst är skärpta straff givetvis något man alltid kan överväga, men det går redan idag att döma personer till ganska kännbara straff för olaga hot och liknande brott.

Det som hänt idag är ett nederlag för alla som vill se fotboll som underhållning och följa sitt lag i motgång såväl som medgång. Men givetvis är det mest tragiskt för Djurgårdens fotbollsklubb och alla klubbens riktiga supportrar. Det som hänt verkar visserligen i första hand vara ett storstadsfenomen som drabbar Stockholm, Göteborg och Malmö. Men vi ska nog inte vara alltför säkra på att det inte sprider sig till andra klubbar. Fotbollen är en del av samhället och lockar till sig alla slags människor, på gott och ont. Det finns all anledning att vara vaksam och att ta tag i de individer som förstör för så många andra. De skyldiga måste gripas och ställas till ansvar och dömas för de brott de begått.




Ibland är det svårt att förstå rättsväsendets prioriteringar

2013-04-23

Häromdagen friade hovrätten artisten Mange Schmidt som ertappades med att kissa i en buske intill Fyrisån i Uppsala förra året. Tingsrättens friande dom överklagades av åklagaren som hävdade att en polis sett Schmidt kissa – trots att han gick bakom en buske.

Hovrätten fastställer tingsrättens friande dom och konstaterar att lagen visserligen förbjuder offentligt kissande, men att det ändå är okej om behovet är trängande och man inte kan hitta en toalett. Och åtminstone gör sitt bästa för att inte synas.

Inte så konstigt om polis och åklagare inte har tid att utreda och lagföra vanliga inbrottsstjuvar vars inbrott drabbar allmänheten. Man har uppenbarligen fullt upp med de riktigt allvarliga samhällsproblemen. En kissande artist är tydligen en så grov förseelse att polisen ser sig föranledd att ingripa och skriva ut ett bötesföreläggande på 800 kronor direkt på plats, vilket Schmidt vägrade betala varför ärendet gick vidare till åtal. Och förseelsen var tydligen så allvarligt att åklagaren inte ens nöjde sig med en friande dom i tingsrätten utan såg anledning att driva ärendet vidare till Hovrätten. Hela hanteringen beräknas ha kostat 15.000 kronor i omkostnader för rättsväsendet. Prioriteringarna är ibland väldigt svåra att förstå.




Moderat arbetsgrupp föreslår skärpta krav på sms-lånebranschen

2013-04-22

Jag har ju upprepade gånger ifrågasatt oskäliga villkor och oseriös marknadsföring av SMS-lån och andra snabbkrediter. Jag har även motionerat i riksdagen om åtgärder mot det jag anser vara rena ockerräntor, nämligen en effektiv ränta på tusentals procent eller ännu mera. Nu har glädjande nog moderaternas arbetsgrupp för rättsfrågor tagit upp frågan, och vill bland annat se krafttag just mot ockerräntor och skärpta regler för marknadsföring och avtal om SMS-lån. Något som förhoppningsvis kan bli moderat politik på partistämman i höst. Här en artikel från Dagens Nyheter för en tid sedan som berättar mer om arbetsgruppens förslag.






Logiskt att misstänka tjänstefel bakom socialtjänsskandalen i Mark

2013-04-09

I dag kommer beskedet att den tidigare ordföranden i Socialnämnden (S) och fyra tjänstemän i Marks kommun har delgetts misstanke om tjänstefel i samband med att två fosterbarn omplacerades hösten 2009. Enligt media väntas åklagaren väcka åtal till hösten. Jag är inte förvånad över detta, med tanke på att socialnämndens beslut allvarligt har skadat de berörda barnen, kanske för hela livet. Det moraliska ansvaret kan ingen domstol i världen kompensera.

Detta är tyvärr bara en av flera skandaler inom socialförvaltningen i Mark föregående mandatperiod. Flera familjer har drabbats hårt av socialnämndens och socialförvaltningens godtyckliga och omfattande utredningar, där det efter lång tid visat sig att det inte fanns något att anmärka på. Men familjerna i fråga har drabbats svårt, både mänskligt och ekonomiskt. Sedan maktskiftet i kommunen 2010 försöker Alliansen reda upp kaoset inom socialförvaltningen. Men jag anser att de drabbade familjerna också i den mån det är möjligt måste gottgöras av kommunen.

Jag välkomnar en rättslig prövning av vilka krav man rimligen måste ställa innan en socialtjänst och socialnämnd drar igång en mycket omfattande utredning av en familj, en utredning som i förlängningen kan ödelägga både vuxnas och barns liv. Socialtjänsten måste givetvis alltid vara skyldig att utreda alla fall där ett barn misstänks fara illa. Men ska de allra mest långtgående åtgärderna verkligen kunna dras igång godtyckligt efter enbart lösa anklagelser från någon enskild person som kanske är i personlig konflikt med någon av föräldrarna? Rimligen borde det krävas en objektiv och grundlig rimlighetsbedömning innan man skickar en familj till ett utredningshem eller rent av i "förebyggande syfte" omhändertar eller flyttar barn medan utredning pågår. Det är ett minimikrav i ett rättssamhälle.




Ointresserad polis utreder inte ens uppenbara spaningsuppslag

2013-04-02

Den svenska polisen är kanske den myndighet som fått störst resurstillskott de senaste åren. Alliansen har storsatsat på fler poliser och förhoppningen var ju att det också skulle leda till fler uppklarade brott. Men ointresset från polisen att utreda mindre brott är skrämmande. Och nu har jag sett det på nära håll.

Den 19 mars upptäckte vi att katalysatorn på vår bil var stulen efter en natts parkering vid Statoil i Hällingsjö. Någon hade klippt bort katalysatorn under bilen(!). Ett minst sagt udda brott, men på bilverkstaden sa man att man hört om flera sådana stölder den senaste tiden, troligen vill förövarna komma åt en ädelmetall inne i katalysatorn.

Vi polisanmälde det hela och tipsade också polisen om att Statoils personal själva trodde att deras kameraövervakning av bensinstationen nattetid eventuellt kunde visa vem förövaren var. Detta tips är också noterat av polisen i polisanmälan.

Av nyfikenhet ringde jag idag polisen, och efter nära 15 minuter i telefonkö fick jag beskedet att ärendet avskrevs "utan spaningsuppslag" den 20/3. Alltså redan dagen efter polisanmälan. Och ingen verkar ens ha kontaktat Statoil för att se på övervakningsfilmen.

De ansvariga för stölden, som kanske satt detta i system, och kanske har fler brott på sitt samvete, kan lugnt jobba vidare. Polisen bryr sig helt enkelt inte. Min egen besvikelse är stor. Ingen regering har i modern tid gjort en så stor satsning på polisen som Alliansregeringen gjort. Trots detta verkar det finnas ett kompakt ointresse från polisens sida att ens undersöka de spaningsuppslag som faktiskt finns. Mitt eget förtroende för polisen föll nu ytterligare en bit och ligger i botten. Vad gör polisen med alla sina resurser och sina åtskilliga tusen nya polistjänster?




Har kravet på utdrag ur belastningsregistret gått för långt?

2013-01-14

I dag rapporterar flera media, bland annat tidningen Riksdag & Departement och Rapport att antalet arbetssökande som begär ut uppgifter om sig själva ur polisens belastningsregister ökar dramatiskt. Förra året var det nära 200.000 utdrag som begärdes ut. Sedan 2001 måste ju ny personal inom skola och barnomsorg kontrolleras mot polisens belastningsregister före anställning. Samma sak gäller för en del andra yrken, såsom personal inom HVB-hem och de som arbetar med funktionshindrade, liksom märkligt nog för försäkringsförmedlare (!).

Nu diskuteras också en eventuell ny lag som innebär att även idrottsklubbar, scouter och religiösa samfund får rätt att begära utdrag ur belastningsregistret när det rekryterar personer som ska ha kontakt med barn.

Men det är inte bara dessa arbetsgivare som efterfrågar utdrag ur registren. Av kvällens nyhetsinslag framgår att allt fler arbetsgivare, exempelvis inom Handeln, begär ett utdrag innan man anställer någon. Detta "för säkerhets skull" och för att få en "helhetsbild" av den man anställer enligt en talesperson från Svensk Handel. Många kommuner gör likadant, några kommuner begär denna typ av utdrag för alla typer av anställningar.

Jag tycker det finns två mycket stora frågetecken kring denna utveckling. Den första är att utdragen ger en falsk säkerhet. Personer kan ju ha begått brott utan att ha upptäckts och därför utan att ha blivit dömda. Och en person med aldrig så fläckfritt förflutet kan givetvis begå ett brott på sin arbetsplats i framtiden. Att bara lita blint på utdragen kan göra att exempelvis skola eller föräldrar släpper på vaksamheten för eventuella missförhållanden i skolan eller andra verksamheter.

Den andra frågan är vad ett alltmer omfattande krav på denna typ av utdrag medför för andra effekter. Visst är det viktigt att just de som är dömda för allvarliga brott mot barn inte anställs i skolan för att arbeta med just barn. Och i vissa andra speciella yrken kan det säkert vara befogat att undersöka en individs förflutna. Men om vi hamnar i ett läge där man regelmässigt undersöker alla arbetssökandes eventuella försyndelser långt tillbaka i tiden och låter en villkorlig dom eller ett avtjänat straff utgöra hinder för varje möjlig anställning så kommer vi att få stora problem med att ge tidigare dömda en chans att komma tillbaka till samhället. Risken finns att alla med minsta lilla försyndelse med automatik att gallras bort. Hur ska då personer som långt tillbaka i tiden har begått ett brott och har avtjänat sitt straff kunna komma tillbaka i samhället med ett arbete och egen försörjning? Alternativet om man stängs ute från arbetsmarknaden för all framtid är skrämmande, risken finns att man tvingas försörja sig på annat sätt, i värsta fall kanske genom återfall i brottslig verksamhet.

Vi talar om långa tider innan uppgifter gallras bort. För en person som suttit i fängelse kan uppgifterna finnas kvar i registret i 10-20 år efter avtjänat straff. För övriga påföljder handlar det om mellan 5 och 10 års lagringstid efter dom, även vid lindriga brott som exempelvis fortkörning.

Frågorna är - när anses man ha sonat sitt brott? Ska man få en ny chans eller inte? Vill vi att tidigare dömda ska kunna återanpassas till samhället? Utvecklingen att allt fler arbetsgivare kräver dessa utdrag motverkar tyvärr detta, med uppenbar risk för återfall i brott som resultat.

För några år presenterades en utredning om integritetsskydd i arbetslivet. Där fanns bland annat ett förslag om förbud för arbetsgivare att utan lagstöd begära att en arbetssökande visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Frågan har dock visat sig vara ganska komplicerad att lösa och gränsdragningen är givetvis knepig om man ska införa ett förbud. Ärendet bereds fortfarande inom regeringskansliet. Men någon typ av förändring när det gäller rätten att kräva registerutdrag lär nog komma så småningom, arbetsmarknadsminister Hillevi Engström har flera gånger flaggat för detta.




Prioriterar polisen verkligen rätt saker?

2013-01-09

Kritiken mot polisen är hård för att andelen utredda och uppklarade brott inte ökar utan snarare minskar, trots att det anställts så många fler poliser. Inte minst har justiteministern själv ifrågasatt polisen effektivitet. Och självklart blir man besviken när vi sätter av stora pengar för att utbilda och anställa fler poliser, och det sedan inte märks på andelen uppklarade brott.

En förklaring är kanske att polisen prioriterar fel saker? Tanken slog mig när jag fick tips om denna nyhet i Svenska Dagbladet den 24 november förra året. Frågan är om detta verkligen är ett av de viktigaste brotten för polisen och domstolarna att hantera?





Går det verkligen att lura någon med detta?

2013-01-04

Nedan en skärmbild från en av de otaliga mail där någon försöker få ut uppgifter från intet ont anande svenskar. Men allvarligt talat, går någon verkligen på ett så amatörmässigt försök, där man inte ens klarar att stava eller bygga vettiga meningar? Jag tvivlar...






Bra moderat förslag att kriminalisera organiserat tiggeri

2012-12-17

I går kom beskedet som jag väntat ett tag på och arbetat för. En arbetsgrupp inom Moderaterna vill förbjuda organiserat tiggeri. Justitieminister Beatrice Ask förklarar att det inte är tiggarna, men däremot de som står bakom och organiserar verksamheten som man vill komma åt med en kriminalisering. Stockholmspolisen har länge varnat för att det organiserade tiggeriet utnyttjar utsatta människor från andra länder, och det är en mycket otrevlig form av modern slavhandel. Jag ser dem varje dag i Stockholm, På Drottninggatan, utanför NK eller i tunnelbanan. Fattiga, utsatta människor från avlägsna länder, ofta med synliga handikapp eller svårt vanställda kroppar, som tvingas sitta hela dagarna i kylan och tigga pengar från stockholmarna. Jag har också med egna ögon sett till synes friska unga män som "samlar in" de pengar som tiggarna har tiggt ihop. Det är helt uppenbart att i vart fall en del av tiggeriet i Stockholm bedrivs i organiserad form.

Det tilltalande i det moderata förslaget är just att det inte är de enskilda tiggarna som ska kriminaliseras, utan de personer som står bakom det organiserade tiggeriet. Jag hoppas det kan leda till att polisen kan nysta upp dessa härvor, hjälpa de utsatta tiggarna att komma hem till sina länder igen, och se till att hjärnorna bakom tiggeriet döms till kännbara straff.

I avvaktan på detta tänker jag fortsätta att vägra skänka pengar till de utländska tiggare som fyller tunnelbanan och de stora gatorna i Stockholm, med illa handskrivna skyltar på dålig svenska. Om ingen skänker några pengar skulle ju tiggeriet upphöra av sig själv i brist på lönsamhet. Det kan verka hårt, men så länge vi skänker pengar så göder vi faktiskt denna organiserade verksamhet och skapar en marknad för ett allt mer omfattande tiggeri. Detta leder i sin tur att allt fler människor luras till Sverige för denna form av modernt slavarbete.




Moderaterna vill se tuffare tag mot bostadsinbrott

2012-12-15

Att göra Sverige till ett tryggare land att leva och bo i är ett av Alliansens viktigaste vallöften och vi har gjort många satsningar på området. Poliserna har blivit fler, rättsväsendet har tillförts historiska anslagsökningar och vi har tagit krafttag mot den grova organiserade brottsligheten.

Vi kan också se att satsningarna gett resultat. Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning anser fler att de känner sig tryggare nu än för några år sedan. Vi ser också hur förtroendet för polisen, kriminalvården och domstolarna ökat.

Detta är en glädjande utveckling, men mer behöver göras. Trots omfattande satsningar på rättsväsendet har andelen brott som klaras upp inte ökat i den takt som vi önskat eller borde kunna förvänta oss. Detta gäller inte minst de så kallade mängdbrotten, exempelvis bostadsinbrott och andra typer av stölder. Denna typ av brottslighet är mycket kränkande för den som drabbas och om få brott klaras upp riskerar det att skada förtroendet för rättsväsendet.

För att fler inbrott och stölder ska klaras upp måste polisen i högre grad utreda dessa brott. Polisen står nu inför de största organisatoriska förändringarna sedan 1960-talet. Polisen ska bli en myndighet, i stället för som i nuläget vara organiserad i länspolismyndigheter. Kriminaliteten ser inga läns- och myndighetsgränser, men för polisen har dessa myndighetsgränser inneburit samverkanshinder som ofta försvårat utredningsarbetet. Målet med förändringarna är att göra polisen effektivare.

Det är också viktigt att markera att samhället ser allvarligt på den här typen av brottslighet. Därför är vi från moderat sida beredda att skärpa straffen för bostadsinbrott och gå fram med ett förslag som innebär att återfallförbrytare ska avtjäna hela sina straff istället för att friges villkorligt. Erfarenheten visar att det är förhållandevis få individer som begår många brott, inte minst när det gäller mängdbrott. Förhoppningsvis kan skärpta strafftider därmed minska antalet bostadsinbrott och andra stölder.




Verkligheten visar att bidragsbrottslagen behövs

2012-11-07

När Alliansregeringen införde bidragsbrottslagen förra mandatperioden fick vi hård kritik från oppositionen. Man tyckte att vi "jagade utsatta bidragstagare utan anledning". Vi menade i stället att det är en självklarhet att den som medvetet lurar till sig bidrag och ersättningar från skattebetalarna givetvis ska straffas på samma sätt som den som medvetet lurar staten på skatt. Det handlar egentligen om precis samma pengar. Dessutom fanns indikationer och misstankar om att det förekom grova bidragsbrott med stora summor inblandade.

De senaste åren har det visat sig att vi hade rätt. I fredags avslöjades att en man i Sundsvall lurat till sig minst 20 miljoner kronor i assistansersättning genom att låtsas vara funktionshindrad. Några dagar tidigare häktades en hel familj i Linköping som under fem års tid lurat till sig 5,3 miljoner i assistensersättning. Pappan i familjen spelade sjuk och resten av familjen anställdes som assistenter.

Tidigare i år hörde vi om ett par i Västerås som fuskade till sig 2,2 miljoner i assistensersättning under sex års tid. Frun spelade funktionshindrad och hennes man var hennes personliga assistent. I verkligheten var hon frisk och arbetade i makens korvkiosk.

I början av år 2010 kom nyheten om en kvinna från Göteborg som under fyra år fått nästan en halv miljon i barnbidrag, utan att vara berättigad till det. Samma år läste vi om en man som låtsats vara rullstolsburen och därmed lurat till sig 7,8 miljoner i bidrag för att avlöna en personlig assistent och få annan hjälp. Mannen avslöjades när han upptäcktes i full fart på dansgolvet. Vi minns också mannen som fick ersättningar som rullstolsbunden men sedan visade sig spela golf i Thailand.

Exemplen på grovt fusk är tyvärr upprörande många, och totalt uppskattade en statlig utredning att det år 2010 fuskades med assistensersättning för 3,5 miljarder, medan 4 miljarder betalades ut felaktigt på andra sätt. Dessa siffror gäller alltså bara assistensersättningar. Hur stort fusket är i andra bidragssystem finns det olika uppskattningar av, men totalt var det drygt en miljard kronor som antingen stoppades eller krävdes tillbaka under 2010 från de olika ersättningssystem som Försäkringskassan hanterar.

Fusk med ersättningar är självklart lika allvarligt som allt annat bedrägeri med våra skattepengar. Fusket riskerar att dra undan pengar från ersättningssystemen, pengar som skulle tillfalla dem som verkligen har rätt till dem. Fusket riskerar också att medföra onödigt höga skatter. I dag finns tydliga regler för återkrav av felaktigt utbetalda ersättningar och möjlighet att åtala dem som medvetet lurat till sig pengar. Det är ingen tvekan om att bidragsbrottslagen behövs.




Poliserna som sköt ihjäl två hundar borde avskedas och straffas

2012-10-14

Berättelsen om poliserna som helt utan anledning sköt ihjäl två kopplade hundar med 26 (!) skott i Hjorthagen i Stockholm har med rätta väckt stor upprördhet i hundvärlden. Visst ska man alltid vara försiktig att döma i en händelse som man inte har alla fakta kring. Men det intressanta är att hela den aktuella händelsen filmades av privatpersoner, och det framgår tydligt att poliserna helt oprovocerat sköt ihjäl de två unga hundarna och att de löpte en stor risk att även skjuta ihjäl hundarnas ägare.

Nu finns hundägarens egen berättelse utlagd på nätet. Skrämmande läsning.

Extra allvarligt är det givetvis för allmänhetens förtroende för polisen om de två poliserna ljög om händelseförloppet - innan de visste om att alltihop filmats. Efter händelsen togs poliserna tillfälligt ur tjänst, men uppgifter säger att de nu återgått i tjänst. Det är i så fall helt obegripligt. Personer som uppträder på detta sätt och skjuter vilt omkring sig utan anledning, och skjuter ihjäl två fredliga hundar på allmän plats, borde givetvis avskedas och tas i från sina vapen. Dessutom åtalas för djurplågeri och åläggas att betala ett mycket högt skadestånd till den drabbade hundägaren.

Bilden till vänster är tagen från samma hemsida som berättelsen ovan, och visar en av alla de manifestationer som genomfördes förra veckan utanför polisstationer runt om i landet av upprörda hundägare.





Nätterroristerna minskar friheten för alla

2012-10-04

De senaste dagarnas angrepp från anonyma nätterrorister mot datorer hos Riksbanken, regering, riksdag, myndigheter och företag bevisar en sak. Kampen mot nätterroristerna måste skärpas. Det är självklart inte acceptabelt att omogna ungdomar och andra verklighetsfrånvända personer tar sig rätten att stoppa tillgängligheten för allmänheten till myndigheters hemsidor bara för att de inte gillar demokratiska beslut eller polisingripande mot organiserad brottslighet.

Nätterroristerna säger att de vill verka för ett fritt internet. Det de gör är motsatsen. Deras agerande tvingar fram ökad övervakning, minskad frihet och krav på ökade integritetskränkande befogenheter för polis och andra myndigheter. Sällan har någon gjort så mycket för att förstöra integriteten och friheten på nätet som dessa aningslösa och naiva nätverk av omogna personer.

En demokratisk debatt driver man med öppenhet, argumentation och diskussion, inte genom att ta sig själv rätten att förstöra för andra.




Fler poliser har ökat tryggheten

2012-06-10

I gårdagens lördagsintervju med statsministern handlade en av frågorna om polisens bristande förmåga att utreda brott. Trots fler poliser blir resultaten allt sämre när det gäller uppklarandet av brott. Röster från den politiska oppositionen hånar Alliansen och säger att det var meningslöst att satsa på fler poliser så som Alliansen gjort. Det visar en förbluffande okunnighet om effekterna av de ca 3.000 nya poliser som tillkommit under Alliansens regeringstid. I dag finns 20.000 poliser i Sverige mot ungefär 17.000 2006.

Jag var ordförande för brottsförebyggande rådet i Mark 2002-2006, och fick under de åren en bra inblick i problemen med för få poliser. Allt sämre polisnärvaro kvällar och nätter, längre utryckningstider och nedlagda polisstationer runt om i landet. Och uppklarandeprocenten var inget vidare då heller.

Vi vet att högre polisnärvaro i alla kommuner skapar trygghet och gör att inte minst ungdomar lär känna polisen. Lokal polisnärvaro gör också att man lättare kan förebygga brott och kartlägga kriminella grupperingar, samt att utryckningstiderna blir kortare. I Borås har man idag särskilda poliser som rör sig i socialt utsatta områden och knyter kontakt med många ungdomar där för att förebygga oro och brott. I Svenljunga har man öppnat ett nytt poliskontor, och i Marks kommun har man numera oftast polisnärvaro dygnet runt. Och så ser det ut i kommun efter kommun - polisnärvaron har ökat. I trygghetsmätningarna som görs varje år ser det också allt bättre ut, människor känner sig tryggare och uppger även att de är mindre utsatta för brott. Det sista är kanske det allra viktigaste - statistik i all ära, men människors egna upplevelse är kanske det allra viktigaste kvittot på att det går åt rätt håll.

Alliansen har samtidigt gjort mycket för att öka polisens effektivitet när det gäller grövre brott, inte minst ökat samarbete med skatteverket, försäkringskassan, tullen och andra myndigheter, vilket gjort att man kunnat stoppa ett antal kriminella mc-gäng och ligor. Ökat internationellt samarbete mot grov brottslighet är ett annat prioriterat område. Dessa åtgärder ökar givetvis också människors trygghet.

Med detta sagt är det givetvis också så att ingen är nöjd med att inbrott och stölder klaras upp i så liten utsträckning. Vi har rimligen rätt att kräva att polisen blir bättre på att utreda brott nu när man fått så stor personalförstärkning. Men detta problem förtar inte alla andra goda effekter av fler poliser och ökad polisnärvaro.

Mina fråga till oppositionen är:
1. Hur många poliser för mycket tycker ni att vi har?
2. Hur många poliser vill ni ta bort om det nu var så meningslöst att anställa fler poliser? Bara på ett ungefär?




Skärpt lagstiftning mot illegala vapen

2012-06-01

Nyligen tog riksdagen beslut om en skärpt lagstiftning mot illegala vapen. De viktigaste förändringarna är att reglerna om grovt vapenbrott förtydligas och två nya straffbestämmelser införs. Straffbestämmelserna innebär dels att det blir straffbart att inte anmäla införsel av vapen och ammunition från ett annat EU-land till Tullverket, dels att det blir straffbart att förvara skjutvapen åt någon annan utan att föreskrivet tillstånd till förvaringen finns. Samtidigt skärps kraven på vapenhandlare. Förutsättningarna för tillstånd stramas upp och det införs en skyldighet för tillståndshavaren att anmäla till polisen om det sker en förändring av vem som har ett betydande inflytande över verksamheten. Dessutom införs ytterligare bestämmelser som syftar till att förhindra att olämpliga personer får tillgång till vapen. Skyldigheten för läkare att anmäla patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen utvidgas poch dessutom införs en skyldighet för polisen att omhänderta tillståndsbevis i samband med att ett vapen tas om hand.

Förutom dessa lagändringar har regeringen också nyligen tillsatt en utredning för att se över om straffen behöver skärpas för grova vapenbrott. Regeringen har också för avsikt att föreslå en ny tillfällig vapenamnesti för att samla in illegala vapen.




Organisationer som främjar olaglig verksamhet bör inte få pengar

2012-05-04

Rubriken kan tyckas självklar, men tyvärr är det inte så. Idag kan organisationer som bedriver verksamhet som direkt eller indirekt strider mot lagstiftningen få olika former av stöd med skattemedel. Senast i raden är nyheten att Statens kulturråd gett 28.000 kronor i "kulturbidrag" till en bok med titeln "Trafikmaktordningen" som uppmanar till plankning i kollektivtrafiken, dvs att tjuvåka kollektivt utan att betala biljetten. Synnerligen upprörande att skattebetalarnas pengar används för att uppmuntra olaglig verksamhet. Det borde naturligtvis inte få förekomma.

De organisationer som får statligt stöd borde enligt min mening i avtal förbinda sig att inte bedriva verksamhet eller gynna verksamhet som strider mot lagen, och om detta skulle upptäckas i efterhand bör givetvis bidrag med skattemedel kunna krävas tillbaka.

I höstas lämnade jag för övrigt in en riksdagsmotion om en översyn av reglerna om stöd till organisationer som verkar för våld eller olagliga handlingar. Motionen behandlas av Kulturutskottet denna månad, och det ska bli spännande att se vad man tycker om mitt förslag.




Mördaren i Frankrike stoppades med hjälp av trafikdata...

2012-03-21

Som väntat röstade riksdagen med stor marginal igenom att införa EU:s datalagringsdirektiv i svensk rätt. Jag är övertygad om att det var ett klokt och väl avvägt beslut.

Strax efter omröstningen läste jag på nätet om den franske seriemördaren i Toulouse, som av allt att döma planerade ett nytt mord idag. Av artikeln framkommer att mördaren kunde identifieras bland annat till följd av ett e-mail som kunde spåras till en av mördarens bröders IP-adresser. Hur många ytterligare mord skulle mördaren ha hunnit med om han inte hade kunnat spåras med hjälp av just trafikdata? Diskussionen om datalagring har två vågskålar, låt oss aldrig glömma det.




Därför röstar jag ja till datalagringsdirektivet i eftermiddag

2012-03-21

Diskussionerna kring Datalagringsdirektivet har pågått sedan långt före Alliansens maktövertagande 2006. Faktum är att förre justitieministern Tomas Bodström (S) var en av ingenjörerna bakom det första, betydligt mer långtgående, förslaget. Som tur är så har förslaget förändrats mycket på vägen i rätt riktning. Jag har bloggat vid flera tillfällen om saken, den 25/3 2008, 18/3 2009, 12/11 2010 och 16/3 2011. Dessa fyra blogginlägg (och andra med koppling till integritetsskyddsfrågor) finns samlade i bloggarkivet under fliken "integritetsbloggen". I dag kommer jag, precis som för ett år sedan, att rösta ja till att införa Datalagringsdirektivet i svensk rätt. Det finns två huvudsakliga skäl för detta.

1. Nyttan med lagen.

Polis kan redan idag få rätt att begära ut trafikdata (vem som kommunicerat med vem, varifrån, och när) i samband med utredning av grova brott. De flesta operatörer lagrar sedan många år redan trafikdata för att kunna fakturera sina kunder, men det är inte alltid uppgifterna finns kvar vid en brottsutredning, det beror på vilken telefonoperatör eller internetleverantör det gäller. Med Datalagringsdirektivet blir alla operatörer skyldiga att lagra uppgifterna i sex månader. Det handlar alltså inte om att lagra innehållet i meddelanden, eller uppgifter om vilka sidor man surfar på. Endast trafikdata sparas, inte innehållet i meddelandena. Polisen får inte fri tillgång till de lagrade uppgifterna, utan dessa kan bara begäras ut i samband med en brottsutredning rörande grov brottslighet. Övriga lagrade uppgifter ska förstöras efter sex månader. Det införs också skärpta regler för hur uppgifterna ska lagras på ett säkert sätt.

I de flesta mål som rör våldtäkt, mord, människohandel, narkotikabrott, människorov, rån, barnpornografi mm har trafikuppgifter betydelse för brottsutredningen. Tyvärr finns uppgifterna idag inte alltid kvar när de behövs. Några exempel på ärenden där trafikdata haft avgörande betydelse i brottsutredningen är:
- Terroristdådet, sprängningen på Drottninggatan i Stockholm i december 2011
- Utredningen av förberedelse till terroristbrott i Köpenhamn i december 2010
- Helikopterrånet mot värdedepån i september 2009
- Mord av kvinna som hittades insvept i presenningar i Mälaren
- Beskjutningen av helikoptrar på flygbasen Säve 2007
- Rånet mot postterminalen på Kruthusgatan i centrala Göteborg 2008
- Människorov och sexuella övergrepp på 8-årig flicka 2000 – flickan uppgav att mannen fått två samtal under övergreppen som han inte svarat på. Dessa två obesvarade samtal gjorde att en abonnent kunde urskiljas
- Utnyttjande av 12 årig flicka för sexuell posering via MSN
- Dödsskjutningarna i Malmö

Ofta hör vi krav på tuffare tag mot grov brottslighet. Men då kan man inte samtidigt ta bort alla möjligheter för polis och åklagare att utreda grova brott. Jag tycker att lagförslaget är en skälig avvägning mellan skyddet för integriteten och nyttan för att kunna gripa och döma grova brottslingar. Båda sakerna har betydelse för vår trygghet.

2. Vi är skyldiga att följa EU:s direktiv

Jag har svårt att förstå dem som upplever datalagringsdirektivet som ett så stort hot mot integriteten. Jag tror att mycket av kritiken beror på missförstånd om vad det svenska lagförslaget egentligen innebär. Jag tycker däremot inte om att direktivet öppnar för en lagring i två år, men är nöjd med att Sverige går på minimitiden på sex månader. Man kan också tycka att direktivet är onödigt och att dessa frågor kunde hanterats nationellt av varje land. Men även den som är kritisk till direktivet måste också inse att vi är skyldiga att följa EU:s direktiv så länge vi är med i EU. Om vi inte tycker EU:s beslut är bra får vi antingen verka för att förändra dem eller helt enkelt lämna EU.

EU-domstolen har fällt Sverige för att vi inte infört direktivet i svensk rätt, och kommissionen vill bötfälla Sverige med 10.000 euro (nästan 100.000 kronor) per dag från den 4 januari 2010 då domen föll. Bötesbeloppet är alltså redan uppe i över 75 miljoner redan idag. Till detta kommer att Kommissionen väckt talan mot Sverige och yrkat på ett vite på ytterligare 40.000 Euro per dag tills direktivet införs i svensk rätt. Den totala kostnaden för Sverige kan alltså komma att uppgå till 15 miljoner per månad eller 180 miljoner per år eller 720 miljoner (!) på en mandatperiod om Sverige vägrar följa EU:s direktiv och domar. Jag tycker det finns betydligt bättre sätt att använda dessa pengar.




Problemet med oskäliga gatukostnadsavgifter sprider sig

2012-02-02

Den senaste tiden har jag haft kontakt med villaägare i både Landvetter och Partille som säger sig ha drabbats av kommunernas planer på att ta ut mycket höga gatukostnadsavgifter från befintliga fastigheter i samband med exploatering för nya bostadsområden. Det handlar om hundratusentals kronor per fastighet. Ärendena har en sak gemensamt och det är att de befintliga fastighetsägarna i de aktuella fallen inte efterfrågar några förbättringar av sina vägar. De förbättringar som planeras görs för att möjliggöra byggnation av nya bostadsområden. Att i ett sådant läge kräva befintliga fastighetsägare på extremt stora belopp är helt enkelt oskäligt, omoraliskt och orimligt. Det borde både kommunala tjänstemän och politiker inse.

De kostnader som uppstår vid exploatering av nya bostadsområden borde givetvis i första hand betalas av den som bygger de nya bostäderna och gör vinst på dessa, inte av de befintliga fastighetsägarna i området. I den mån man kan visa att befintliga fastigheter verkligen stiger i värde genom en bättre väg eller gata kan kanske en rimlig kostnad debiteras även äldre fastigheter, men då borde kostnaden i vart fall vara vilande tills fastigheten eventuellt säljs i framtiden och vinsten realiseras.

I sammanhanget har många uppmärksammat min motion till riksdagen i denna fråga. Jag tror det är mycket viktigt att väcka debatt på alla politiska nivåer. I första hand handlar det givetvis om att kommunpolitikerna måste ta sitt ansvar, men kanske måste vi även lagstifta på något sätt mot dessa oskäliga avgifter.




Kloka förslag om tuffare tag mot tvångsgifte och barnäktenskap

2012-01-21

Regeringen har tidigare beställt en utredning om åtgärder mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Utredningen leds av justitierådet Göran Lambertz. Utredningen är ännu inte klar men i går sade Lambertz att man förmodligen kommer att föreslå att möjligheten till att få dispens för att få gifta sig som barn tas bort. Man kommer också att föreslå en uttrycklig kriminalisering av tvångsäktenskap och barnäktenskap, och därmed också kunna utdöma kännbara straff för dem som medverkar till sådant.

Personligen har jag länge undrat varför det ska vara möjligt att ge dispans för barn att få gifta sig, det hör inte hemma i vår kultur. Och självklart ska föräldrar som tvingar sina barn att gifta sig straffas hårt för detta, liksom om de gifter bort omyndiga barn. Lagen ska vara lika för alla som lever i Sverige. Det är på tiden att samhället markerar mot denna typ av övergrepp, och gör det möjligt att utdöma hårda straff. Utredningens förslag verkar mycket lovande, och vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) har också tydligt sagt att hon ger utredningen sitt fulla stöd. Det känns utmärkt.




Är det grova våldet invandrarnas fel?

2012-01-05

Det är svårt att inte reagera på våldet i våra storstäder. Under hösten har vi sett upprepade mord och skottlossningar på Hisingen i Göteborg, och den senaste tiden har samma sak drabbat Malmö. För några år sedan var det Södertälje som stod i fokus för liknande problem, och även Stockholms förorter har drabbats. Som vanligt i Sverige verkar det viktigaste vara att hitta någon syndabock att skylla på. Om man inte skyller på polisen, EU:s slopade gränskontroller, arbetslöshet eller utanförskap så är det invandringen som får skulden, i vart fall av Sverigedemokraterna.

Visst kan man dela mycket av kritiken mot den aningslösa, naiva och kravlösa invandringspolitiken som tidigare rådde i vårt land. Där människor förbjöds att arbeta och hänvisades till bidragsförsörjning, utredningstiderna var extremt långa och anknytningsinvandringen extremt generös. Där alla som kom till Sverige klumpades ihop i stadsdelar med växande utanförskap och där man inte var tydlig mot de nyanlända att i Sverige förväntar vi oss att var och en som har förmåga försörjer sig själv och att alla lär sig svenska och följer svenska lagar och regler. I dag är mycket av detta förändrat till det bättre, men vi kommer att leva mycket länge med de problem som den gamla politiken medförde. Samtidigt har jag ju emellanåt luftat min oro för att vi Moderater står alltför ensamma när det gäller en balanserad linje i invandrings- politiken, klämda mellan främlingsfientliga krafter på ena sidan och naiva krafter på den andra som verkar sträva efter en helt oreglerad invandring med helt öppna gränser. Jag känner en oro för att trycket kan bli för stort att föra politiken i fel och mer naiv riktning igen. Det vore en olycklig väg, och jag hoppas det inte blir så.

Växande utanförskap är självklart en grogrund för kriminalitet. Om man inte har ett arbete att gå till eller misslyckas i skolan kan det för vissa vara frestande att tjäna snabba pengar på kriminell verksamhet i stället. Kriminella gängledare kan bli den enda förebild som ungdomar i utsatta förorter har och att ingå i ett kriminellt gäng kan ge den bekräftelse man annars aldrig får. Samtidigt finns det faktiskt ingen automatik att man blir kriminell bara för att man är arbetslös eller fattig. De flesta blir faktiskt inte kriminella, och det tycker jag man ska komma ihåg när man skyller all kriminalitet på utanförskap. Det är att göra det väldigt enkelt för sig. Att måla upp bilden av att de flesta invandrare lever i utanförskap är för övrigt en grov nidbild av verkligheten. Faktum är att mellan 500.000 och 600.000 utrikes födda personer i Sverige går till jobbet varje dag, arbetar heltid, betalar skatt och försörjer sig själva och sina familjer. Detta nämns alltför sällan i debatten.

Det är däremot ett faktum att människor med utländsk bakgrund är kraftigt överrepresenterade inom den grova brottsligheten, och när man ser listorna över personer som dömts till livstidsstraff är de svenskklingande namnen få. Men en sak som då ofta glöms bort är det faktum att mycket av den organiserade brottsligheten i Sverige styrs eller bedrivs av utländska medborgare som befinner sig i landet illegalt bara för att begå brott. Det handlar i dessa fall inte alls om asylsökande eller personer som beviljats uppehållstillstånd i landet utan om utländska organiserade ligor som rör sig över gränserna och personer helt utan egentlig anknytning till Sverige.

När exempelvis Sverigedemokraterna vill lösa problemet med grov brottslighet genom att minska eller stoppa invandringen blundar man för fakta. Minskad invandring stoppar inte personer som befinner sig illegalt i landet uteslutande för att begå brott. Minskad invandring löser inte heller problemet med det redan befintliga utanförskapet i storstädernas förorter.

Lösningarna tror jag heter effektivare nationellt och internationellt polissamarbete mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och kriminella gäng samt intensifierad kamp mot den stora mängden illegala vapen (som jusitieministern också aviserat). Det handlar också om att se till att ungdomarna i våra förorter får en bra utbildning som leder till arbete och egen försörjning, och att ge vilsna ungdomar, både svenkfödda och utrikes födda, goda vuxna förebilder. Där har skola och föreningsliv viktiga roller. Vi måste också skicka tydliga signaler om att lagar och regler i Sverige gäller lika för alla, utan undantag.

Den utökade samverkan som redan sker mellan olika myndigheter har också visat sig framgångsrik när det gäller att hitta personer som är skrivna i Sverige och som ägnar sig åt kriminell verksamhet. Vi vet att många inom den kriminella världen också lurar till sig stora belopp från de offentliga bidragssystemen och låter bli att betala skatt. Genom att låta olika myndigheter samverka kan man lättare kartlägga denna grupp av misstänkta personer.




Polisen: "Bluffakturor har blivit ett samhällsproblem"

2012-01-03

2012-01-03

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) Har antalet polisanmälningar om bluffakturor ökat med 340 procent sedan år 2005. Under 2005 polisanmäldes 3.390 stycken bluffakturor. Under de första elva månaderna förra året anmäldes 14.924. Bedrägerierna med bluffakturor omsätter varje år 1,3 miljarder kronor, enligt Brå, och det är främst företagare som drabbas. Bedrägeriformen är nu så utbredd att det enligt polisen har blivit ett allvarligt samhällsproblem.

Ett exempel på hur det kan fungera finns i mitt blogginlägg från 16/2 2011 (scrolla ned en bit på arkivsidan), där jag berättade om ett fall från verkliga livet där en bekant till mig drabbades av en manipulerad telefonorder och vilken frustration detta skapade för en liten skösam egenföretagare.

Jag har tidigare motionerat om en ångerrätt vid telefonförsäljning för företagare, på samma sätt som för vanliga konsumenter. Denna riksdagsmotion avslogs med motiveringen att det skulle förvåra för normala affrer mellan företag som oftast görs upp per telefon. Jag tycker det är ett tveksamt argument, de flesta skulle ju knappast ångra sig efter en korrekt och ömsesidigt genomförd affär. Jag tycker att i vart fall enskilda näringsidkare (alltså de som inte driver sin verksamhet i bolagsform) skulle kunna få en ågerrätt på samma sätt som vanliga konsumenter. En liten egenföretagare är minst lika utsatt och hjälplös när man utsätts för oseriösa telefonförsäljare som privatpersoner i övrigt. Frågan om ångerrätt splittrar olika näringslivsorganisationer, men jag tycker ändå det borde finnas öppningar i denna diskussion.

I dag är det alltför många företagare som av rädsla för en registrerad anmärkning hellre betalar än tar strid mot de kriminella företagen. En betalningsanmärkning kan slå undan benen helt för företagarens verksamhet eftersom det blir svårt att göra affärer på kredit. En lösning kan därför vara att förändra regelverket kring registrering av betalningsanmärkningar så att det inte går lika lätt och snabbt att registrera en betalningsanmärkning mot ett företag vid tveksamma eller tvistiga krav. Kanske skulle då fler som drabbas av bluff-fakturor orka ta fajten med de kriminella försäljarna. Jag lämnade i höstas därför också in en motion om förändring av kreditupplysningslagen.

Det behövs samtidigt mer kunskap hos företag när det gäller den möjlighet som faktiskt finns att få felaktiga betalningsanmärkningar borttagna ur registren. Fler måste våga stå emot försök till bedrägerier genom bluffakturor och ta strid mot de kriminella företagen. Självklart ska också bedrägeriförsöken alltid polisanmälas. Sista ordet är knappast sagt i frågan, jag kan bara instämma med polisen - bluffakturorna har blivit ett utbrett samhällsproblem.




Statsministerns jultal lyfte angelägen fråga

2011-12-22

Under min tid som ordförande för Brottsförebyggande Rådet i Mark 2002-2006 hade jag bland annat mycket kontakt med Kvinnojouren i Mark. Och jag vet att många aktiva moderater, både i riksdag och i lokalpolitiken runt om i landet är aktiva i olika kvinnojourer. Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem, men av naturliga skäl mycket svårt att stoppa. Kvinnojourerna kan ofta vara sista utvägen för en kvinna på flykt från en aggressiv familjemedlem.

Jag blev glad när jag läste Lena Mellins krönika i Aftonbladet häromdagen där hon ger beröm för budskapen från statsminister Fredrik Reinfeldts jultal i måndags. Däremot har jag lite svårt att förstå hennes förvåning över att statsministern lyfte just denna viktiga fråga. Frågor som rör trygghet och kampen mot våld och brott är klassiska moderata profilfrågor. Att brott begås i det egna hemmet är ingen förmildrande omständighet, även om det givetvis är mycket svårare att upptäcka och göra något åt.

Texten nedan samt bilden kommer från Lena Mellins nämnda krönika i Aftonbladet den 20 december


Feminist, nej – men moderat

Om en moderat statsminister för tio år sedan hade hyllat landets kvinnojourer och lyft fram våld i familjen som ett stort samhällsproblem hade det väckt allmän förvåning. Men Fredrik Reinfeldt gör just det – lyfter fram familjevåldet. För nionde året i rad höll M-­ledaren Fredrik Reinfeldt i måndags sitt jultal. Platsen var det idylliska Högloftet på Skansen, en lokal som kontrasterade skarpt mot hans allvarsamma budskap. Hela hösten har statsministern studerat familjevåld genom att besöka offer, frivilligorganisationer, socialtjänster och andra ­institutioner. Resultatet: ett niopunktsprogram mot våld i nära ­relationer.

"Våld förstör människor", slog statsministern fast, och den slutsatsen kan i sin avskalade enkelhet sannolikt nästan alla skriva ­under på. Att slippa våld är därför en grundläggande fri- och rättighet, enligt Reinfeldt. Det är nog inte särskilt många som invänder mot den analysen heller. Men sedan sa han det som många säkerligen har synpunkter på. Nämligen att det fortfarande är skuldbelagt att tala om våld i ­familjen. Det finns de som fortfarande hävdar att det som händer innanför hemmets ­fyra väggar tillhör privatlivets helgd, och det har ingen utanför väggarna ett dugg med att göra. Sanningen är att ingen vet hur omfattande våldet i nära relationer är. Reinfeldt lyfte fram siffran 27 300. Så många fall av misshandel av kvinnor över 18 år anmäldes förra året. I omkring hälften hade kvinnan, eller hade haft, en nära relation med förövaren. Aftonbladets kartläggning av mäns dödliga våld mot kvinnor talar samma språk. Under 2000-talet hade fram till mars i år 181 kvinnor dödats av sina män, pojkvänner eller exmän. De dödades alltså av en man som de tidigare hade älskat och litat på. De är toppen på is­berget. Men hur stort berget under är vet ingen.

Våld i familjen är inte bara familjetragedi – och det var också Fredrik Reinfeldts främsta uppmaning i jultalet. Alla måste ta ställning mot våld och stödja dem som utsätts för det. "Med mindre löser vi inte den utmaningen", sa Reinfeldt. Han vill också, i linje med andra straffskärpningar, att straffen för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning skärps, han vill höja stats­stödet till kvinnojourerna, ge offer för relationsnära våld kontaktpersoner, öka forskningen och ge bättre utbildning till människor som jobbar med människor som drabbats av våld i nära relationer. Han vill också förbättra samordningen mellan myndigheterna. Och sist men inte minst, kartlägga omfattningen av det relationsnära våldet.

Man skulle kunna tro att statsministern blivit feminist. Men icke. "Jag använder ­inte ­någon annan beteckning på mig själv än att jag är moderat".

Moderat, så klart. ­Feminist, nej tack.

/Lena Mellin





Kampen mot bidragsfusk skärps ytterligare

2011-12-21

För några år sedan införde Alliansen en lag som kriminaliserade bidragsbrott. Vi anser att fusk med bidrag är lika allvarligt som fusk med att betala skatt - det är samma pengar. Oppositionen däremot ansåg att en bidragsbrottslag var onödig.

Förra året avslutades 234 utredningar på Försäkringskassan bara rörande fusk med assistensersättningar, nio polisanmälningar gjordes och 19 miljoner upptäcktes i felaktiga utbetalningar. I år har man gjort 293 utredningar, 47 polisanmälningar, och har hittat 39 miljoner i felaktigt utbetalda ersättningar för personlig assistens.

Totalt var det drygt en miljard kronor som antingen stoppades eller krävdes tillbaka under 2010 från de ersättningssystem som Försäkringskassan hanterar.

Försäkringskassan anser att mycket tyder på att småfusket bland vanliga medborgare minskat, och att bidragsbrott i stället blivit en del av en mer omfattande grov organiserad brottslighet. Inte minst gäller detta fusk med assistensersättningar som ofta kan gälla väldigt stora belopp under lång tid. Försäkringskassan uppskattar att fusket med assistensersättningar kan röra sig om hundratals miljoner varje år. Regeringen ger nu Försäkringskassan i uppdrag att tillsammans med Skatteverket, polisen och riksåklagaren fokusera just på fusket med personliga assistenter.

Samtidigt har Försäkringskassan fått i uppdrag att försöka förenkla för medborgarna när det gäller ansökan om olika ersättningar för att minska risken för att slarv vid ansökan eller misstag vid utbetalningar ska leda till felaktiga belopp. Det ska helt enkelt bli lättare för medborgarna att göra rätt. Det leder samtidigt till att Försäkringskassan i stället kan lägga mer tid på att utreda mer omfattande misstänkta bidragsbrott.




Förnuftet verkar segra rörande de svenska Stasiarkiven

2011-12-17

Efter två träffar mellan justitieminister Beatrice Ask och företrädare för riksdagens samtliga partier säger justitieministern att hon uppfattar läget som att det finns en enighet om att det inte behövs några förändringar i regelverket kring Stasiarkiven. Det betyder i så fall att uppgifterna i arkiven inte kommer att offentliggöras. Detta känns fullt logiskt när man sätter sig in ordentligt i frågan. Jag kommenterade detta på bloggen den 14 oktober, och förrespråkade då just denna (moderata) linje som en helt självklar hållning.

Lite märkligt är det att ett flertal partier, främst från oppositionen, tidigare mycket högljutt krävt offentliggörande av arkiven. Uppenbarligen utan att ha satt sig in i frågan och de juridiska regler som gäller, regler som ska trygga rättssäkerheten för personer som friats från brottsmisstanke eller där brottet preskriberats. Ibland kan det vara klokt att läsa på först innan man ställer populistiska krav i komplicerade juridiska frågor.

En annan sak är att politikerna verkar fortsatt positiva till att låta fler forskare ta del av uppgifterna i Stasiarkiven (under sekretesskrav). Det är bra. Vi vill ju alla få en så tydlig bild som möjligt av bakgrunden till arkiven och vad som döljer sig i dessa, utan att för den skull hänga ut enskilda, eventuellt helt oskyldiga, personer.




Tyvärr logiskt att inte öppna Stasiarkiven

2011-10-14

Jag har fått en del mail och telefonsamtal det senaste året om att regeringen borde häva sekretessen och öppna Stasiarkiven, dvs lämna ut alla uppgifter om misstänkt spioneri med koppling till Sverige under DDR-tiden. Reaktionerna jag fått har ibland varit starka, man har frågat mig "varför en borgerlig regering skyddar gamla kommunistspioner". Jag har också själv funderat en hel del över detta, i likhet med många av mina moderata riksdagskolleger. Den senaste tiden har jag grävt ganska ordentligt i frågan och även haft kontakter med ansvariga på justitiedepartementet för att försöka förstå bakgrunden.

De brott som det gäller i dessa fall har varit misstanke om olovlig underrättelseverksamhet eller det grövre brottet spioneri. Enligt svensk rätt preskriberas dessa brott efter två år, utom vid spioneri där preskriptionstiden är tio år. Alla de misstänkta brotten är därmed preskriberade för länge sedan. Ofta gäller uppgifterna i Stasiarkiven dessutom nedlagda förundersökningar där brott inte kunnat styrkas överhuvudtaget. Att uppgifterna ändå sparats i SÄPO:s arkiv beror bland annat på att det kan finnas annan intressant eller känslig information i utredningarna, exempelvis uppgifter om SÄPO:s sätt att arbeta och hemliga kontakter med främmande makt. Sådana uppgifter är normalt föremål för sekretess.

I svensk rätt är det samtidigt en viktig princip att ingen döms innan en rättegång hållits och en domstol har dömt. Den som har friats från en brottsmisstanke vid en förundersökning ska anses vara oskyldig, samma sak gäller faktiskt om ett brott är preskriberat. Detaljerade uppgifter om enskilda personer i en nedlagd förundersökning blir normalt inte heller offentlig handling, utan omfattas av sekretess som skydd för den enskilde. Självklart bör samma princip gälla för de brott som kan vara aktuella i SÄPO:s Stasiarkiv. Det går inte att göra skillnad mellan olika typer av brott i ett rättssamhälle. Preskriptionstiderna vid spioneri kan möjligen diskuteras, men det är de regler som gäller idag som måste tillämpas.

Det finns alltså två högst rimliga skäl för att inte släppa sekretessen. Dels omsorgen om rikets säkerhet, dels omsorgen om grundläggande principer för rättsäkerheten. Känslomässigt känns det jobbigt för mig som moderat att kommunistiska spioner sannolikt gått fria genom åren, och att svenska folket inte kan få klarhet i om det bland de misstänkta funnits ledande personer i det svenska samhället. Men det är priset vi betalar för att följa demokratiskt fattade regler om preskription av brott, och kravet på att brott måste styrkas i domstol. Vi kan rimligen inte döma människor eller hänga ut dem i media bara grundat på en påstådd misstanke om ett brott som begåtts för länge sedan. Inte ens om det handlar om spioneri.




Fakta visar att största hotet mot demokratin kommer från vänster

2011-09-17

Efter händelserna i Norge där en högerextremist gjorde sig skyldig till ett av de mest groteska brott vi upplevt så har högerextremismen utmålats som det främsta hotet mot demokratin. Frågan är dock om högerextremism verkligen är värre än vänsterextremism? I mitt tycke är dessa extremer precis lika allvarliga och ovärdiga i ett demokratiskt samhälle. Skillnaden är bara att vänsterextremismen mera sällan uppmärksammas i media.

Jag är inte ensam om denna åsikt. Häromveckan fanns en artikel i Sydsvenskan som tog upp frågan. Den innehöller bland annat några citat från vänsterpartisten Simon Fors från Pajala. Om Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, twittrade Simon Fors nyligen följande:

”Alla tänkande människor förespråkar väl Per Gudmundsons avrättning?”

Fors förkunnar vidare att ”inga Moderater förtjänar nåt annat än bly” och att han ”hatar borgarsvinen så jävla mycket”.

I artikeln framkommer också en del intressanta fakta: I medierna är vänsterextremism inget viktigt ämne. En sökning i mediearkivet Retriever ger 24 205 träffar på sökordet ”högerextrem” med olika avledningar. En motsvarande sökning på ”vänsterextrem” ger 3 767 träffar. Verkligheten ser annorlunda ut. Enligt Europols rapport om terrorism Te-sat 2011 noterades inga högerextremistiska terrordåd – varken misslyckade, avvärjda eller genomförda – inom EU under 2010. Däremot registrerades 45 terrordåd kopplade till vänsterextremister och anarkister. Dessa krävde sex liv. Av tidigare Te-satrapporter framgår att det under åren 2006 till 2009 förekom 119 misslyckade, avvärjda eller genomförda terrordåd med vänsterextrema förtecken. Under samma period registrerades sex terrorangrepp som kunde knytas till högerextremister."

Med andra ord talar statistiken för att vänsterextremismen faktiskt vållat större skada på vårt demokratiska samhälle än högerextremismen de senaste åren. Det är nog knappast den bild som allmänheten har om man bara litar till uppmärksamheten i media. Det är dags för journalisterna att kasta de politiska skygglapparna och granska både högerextrema och vänsterextrema grupperingar med samma engagemang. Att vi i djupet av våra hjärtan avskyr högerextremism innebär ju inte att vi för den skull ska låta vänsterextremismen leva sitt liv i fred utan kritisk granskning. Alla grupperingar som inte accepterar våra grundläggande demokratiska värderingar eller som uppmuntrar till brott mot våra lagar är ett hot mot vårt samhälle.




Vem ska ta ansvar för näthatet?

2011-08-30

Internet kan vara en stor demokratisk tillgång. Det har vi sett exempel på i vår omvärld, där den fria kommunikationen till och med välter diktaturer över ända. Samtidigt nås vi av allt fler exempel på hur internet missbrukas för att sprida hatpropagada, främja extremism och rasism, eller underblåsa våld och hot mot enskilda personer. Enligt statistik från Brå anmäldes bara i Sverige 161 brott med antisemitiska motiv och 272 brott med islamofobiska motiv förra året. Att det kan finnas ett samband mellan ett ökat antal hemsidor med rasistiska syften och brott som begås i samma syfte är ingen särskild vågad gissning.

Frågan om näthatet aktualiseras också i helt andra sammanhang. Efter Elfsborgs seger mot IFK Göteborg i Allsvenskan nyligen frodades näthatet på olika forum, det handlade om kraftfulla och otäcka hot, oftast anonyma, riktade mot domaren och mot enskilda spelare. En spelarens adress lades ut på forumet i bästa maffiastil och hans familj nämndes vid namn. Ett annat exempel på näthatet inom fotbollen var när en allsvensk fotbollstränare i Stockholm för några år sedan valde att lämna sitt uppdrag på grund av allt värre hot från de egna supportrarna, något som också blåstes under på olika forum. Nätet används även för att organisera rena uppgörelser mellan våldsbenägna grupperingar kring olika lag, utan minsta koppling till någon fotbollsmatch. Det är ingen vild gissning att den hårdare tonen och den ibland hatiska stämningen mellan olika grupperingar före, under och efter fotbollsmatcher har en direkt koppling till det växande näthatet.

Nyligen skickade jag en debattartikel till Borås Tidning med lite tankar kring det här med "näthat". Artikeln publiceras i Borås Tidning idag. Min poäng är att brott som begås på nätet självklart ska utredas och de skyldiga dömas, men att det knappast är en framkomlig väg att inbilla sig att man löser alla problem genom att ropa på strängare lagstiftning, censur och hårdare kontroll från myndigheterna. Dagens lagstiftning kriminaliserar redan brott på nätet. Det som behövs i övrigt är ett ökat ansvarstagande från alla de som driver nättidningar, hemsidor, bloggar, forum eller chattsidor. De har ett ansvar för att de som uttrycker åsikter gör detta på ett balanserat sätt. Dessutom behövs ett ökat personligt ansvarstagande från alla andra, och att vi som är vuxna är goda förebilder för de unga.

Det känns som ett sammanträffande att min artikel publiceras samma dag som Aftonbladet meddelar att man stoppar anonyma kommentarer till sina artiklar i nättidningen, och dagen efter att Expressen beslutat att förhandsgranska alla kommentarer i sin nätupplaga. Även Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har valt att skräpa upp rutinerna kring kommentarer i sina nättidningar. Det känns som vettiga initiativ. Men diskussionen om hur man ska bekämpa näthatet lär säkert fortsätta.




Många reaktioner på lagen mot sjöfylleri

2011-08-12

De senaste veckorna har jag fått ett ganska stort antal mail från båtägare som ogillar den nya lagen mot sjöfylleri. Lite förvånad är jag att reaktionerna kommer i år, med tanke på att lagen började gälla den 1 juni 2010. Men kanske är det först nu lagen blivit känd bland båtfolket?

Diskussionen om att skärpa lagstiftningen mot sjöfylleri har pågått under många år. Den moderata riksdagsgruppen var i grunden tveksam till en lagskärpning, bland annat eftersom det skulle bli uppenbart svårt att kontrollera att de nya reglerna efterlevs. Sådana lagar är inte helt lyckade. Dessutom fanns det redan ett regelverk som gjorde sjöfylleri straffbart om man visat oaktsamhet eller vållat en olycka när man varit berusad. Men den politiska verkligheten var att en stor majoritet i riksdagen, över blockgränserna, ville ha en lagskärpning. Från oppositionen krävdes dessutom ännu hårdare regler än de som Alliansen till slut enades om.

Den nya lagen blev en kompromiss inom Alliansen, och gäller sedan 1 juni 2010. Lagändringen innebar att straffansvaret för sjöfylleri utvidgades genom att det infördes en fast, nedre promillegräns på 0,2 promille, och gäller den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss. Reglerna gäller dock endast för större fartyg, antingen en motorstyrka som ger en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. Regeln gäller både yrkessjöfart och fritidssjöfart. Vid en alkoholkoncentration av minst 1,0 promille kan man dömas för grovt sjöfylleri.

Den nya lagen införde också en möjlighet att ta rutinmässiga alkoholutandningsprov på sådana personer som omfattas av den nya promilleregeln. Det föreslås att proven ska få tas av polismän och tjänstemän vid Kustbevakningen. Om den som är skyldig att lämna prov vägrar att medverka till det eller på grund av en sjötrafikolycka inte kan lämna ett prov, föreslås att blodprov får tas på honom eller henne.

Den dåvarande oppositionen (s, v, mp) reserverade sig och krävde att de nya reglerna skulle gälla betydligt fler fartyg, nämligen för fartyg med en längd över sju meter och med en maxhastighet av 7 knop. Men riksdagen avvisade oppositionens förslag och gick på Alliansens linje.

Hur har då utfallet blivit? Av uppgifter i media framkommer att det verkar vara mindre omfattande sjöfylleri denna sommar jämfört med tidigare. Om det är så får man väl ändå medge att lagen gjort viss nytta, trots sina brister. Samtidigt finns kritik från alla håll, polis och kustbevakning menar att den nya lagen är tandlös och svår att tillämpa, medan alltså delar av båtfolket tycker att lagen är överdrivet hård. För egen del tycker jag frågan är svår. Å ena sidan ska man givetvis inte vara alkoholpåverkad när man framför stora båtar. Å andra sidan kan det vara knepigt med den praktiska tillämpningen när man lever dygnet runt på en båt, sover, äter, och tar ett glas eller två när man ligger i hamn. Vad gör man exempelvis om båten av någon anledning oväntat måste flyttas för att undvika skador, eller om man oplanerat tvingas starta båten för att försöka rädda en person i vattnet? Jag har förståelse för att det finns kritik mot regelverket, men förhoppningsvis utvecklas en praxis där man gör en skälighetsbedömning. Man ska ju inte heller glömma att liknande problem faktiskt kan uppstå om man behöver flytta en bil i en nödsituation och ingen helt nykter förare finns på plats. Ingen ifrågasätter lagstiftningen mot rattonykterhet trots att även den lagen då och då kan medföra tillämpningsproblem.




Norges sak är vår

2011-07-22

Ännu en gång har galenskapen och ondskan angripit oss. Vilket land som utsätts för denna typ av angrepp är nog mer en slump. I vintras var det Stockholm, även om vi hade tur och kom undan med blotta förskräckelsen. I dag var det Oslo, och Utöya som drabbades, och följderna blev fruktansvärda. Tankarna går till alla drabbade och deras anhöriga. Vem som utfört dåden kan man bara gissa, det kan givetvis vara allt från al Qaida till en eller flera ensamma galningar. Troligen kommer väl ett antal organisationer som vanligt att ta på sig skulden, men vem som verkligen är skyldig och varför är svårt att veta.

Fotot har jag citerat från norska NRK, och visar en av de drabbade regeringsbyggnaderna i Oslo.

Samtidigt är det som hänt en påminnelse om eftertanke hos de naiva svenska politiker, främst från Vänsterpartiet och Miljöpartiet som i alla sammanhang när det gäller signalspaning, säkerhetspolis och terroristbekämpning envist hävdat genom åren att det inte finns några som helst hot mot Sverige. Utan att dra några slutsatser om anledningen till dådet kan man lätt konstatera att det som hände i Norge idag lika gärna kunde ha drabbat oss. För det första är världen global och alla länder som ställer upp för FN i olika insatser för fred, demokrati och mänskliga rättigheter är potentiella mål för terrorism och vansinnesdåd från enskilda personer. Sverige, Norge och Danmark har en traditionellt stark roll i det internationella arbetet och kan drabbas av angrepp på grund av detta engagemang. Utöver detta finns det samhällsfientliga grupperingar, kriminella nätverk och enskilda galningar som kan göra sig skyldiga till lite av varje. Den som tror att Sverige är skyddat från alla sådana hot är minst sagt naiv.




Okunskap bakom kravet på anmälningsplikt

2011-06-22

Efter att Sverigedemokraterna bytte åsikt och bestämde sig för att stödja de rödgröna så tog riksdagen idag beslut om att regeringen ska ta fram ett lagförslag om anmälningsplikt för personer som dömts till tillträdesförbud efter att ha brutit mot ordningsreglerna i samband med en fotbollsmatch. Lite märkligt är det att man tar detta beslut nu, med tanke på att en utredning redan arbetar med frågan om hur man ska motverka ordningsstörningar på fotbollsarenorna.

Det märkliga är att argumenten för beslutet är den senaste tidens två avbrutna fotbollsmatcher och att "något måste göras". Oppositionens förslag är ett slag i luften, eftersom ingen av dessa två händelser hade stoppats om det hade funnits en lag om anmälningsplikt. De skyldiga till dessa ordningsstörningar var nämligen inte tidigare kända av polisen, de var inte dömda till tillträdesförbud, och hade därmed inte heller omfattats av anmälningsplikten. Okunnighet om verkligheten, kryddad med en rejäl dos av populism styr alltså oppositionen även i denna fråga.

Min gästkrönika på Elfsborgs hemsida förra veckan sammanfattar min syn på detta och andra förslag som förekommer i debatten. Jag konstaterar att anmälningsplikt inte ens tillämpas för dömda mördare, våldtäktsmän eller pedofiler. Kraftiga inskränkningar i mänskliga fri- och rättigheter, som anmälningsplikten innebär, bör därför rimligen reserveras för mycket allvarliga brott, och inte användas för lindriga förseelser som exempelvis att springa in på en fotbollsplan utan tillstånd. Det måste finnas en rimlig proportion mellan brott och straff, och fotbollen bör självklart inte ha helt annorlunda rättsregler än resten av samhället. Desutom står en amälningsplikt (i praktiken flera års kommunarrest) i strid med svensk grundlag, vilket kräver extra noggranna överväganden.

Riksdagsbeslutet är kanske i sig inte så mycket att orda om, eftersom regeringen säkert kommer att ta god tid på sig för att ta fram ett förslag som bättre tillgodoser rättssäkerheten än de utspel vi hört i dagens debatt. Allvarligare är den okunskap och populism som styr debatten idag, både hos oppositionen och i media.




Debatten om "fotbollshuliganer" har tappat alla proportioner

2011-06-17

Varje vecka begås grova våldsbrott eller mord i våra storstäder. Detta får inte alltid ens en liten notis i media. Men när en person springer in på en fotbollsplan och knuffar omkull en spelare blir det en riksnyhet. Är det verkligen rimligt? Är det inte dags att sansa debatten om "läktarvåldet" för fotbollens skull?

Detta är min inledande frågeställning i veckans krönika på IF Elfsborgs hemsida. I krönikan ifrågasätter jag både medias bild av huliganismen på fotbollsarenorna och de förslag till åtgärder som förekommer i debatten, och då särskilt förslagen om anmälningsplikt för kända huliganer. Detta förslag skulle innebära en omfattande integritetskränkning i form av kommunarrest på ett sätt som vi inte ens använder mot mördare, rånare och pedofiler! Jag anser inte att det är rimligt med helt andra rättsregler på en fotbollsarena än i resten av samhället.

Jag avslutar min krönika med följande uppmaning:

"Det är helt enkelt dags för de värst utsatta klubbarna och deras egen publik att börja ta eget ansvar för ordningen på fotbollsarenorna i stället för att bara ropa på ny lagstiftning som riskerar att drabba de klubbar som inte har några säkerhetsproblem av betydelse. Fotbollen kan rimligen inte ha helt andra rättsregler än resten av samhället."



Ska man få expropriera mark för näringsändamål?

2011-06-04

Äganderätten till sin egen fastighet är en central princip i svensk lagstiftning sedan lång tid. Möjligheten för samhället (stat eller kommun) att expropriera mark som behövs för viktiga allmänna ändamål är samtidigt tyvärr en nödvändighet i ett modernt samhälle. När däremot kommuner tvångsinlöser eller exproprierar mark till förmån för rent privata intressen sätts den viktiga äganderätten ur spel. Enligt SOU 2007:29 skedde år 2005 hela 65 % av alla tvångsförfaranden till förmån för privata aktörer. Det kan vara ett privat företags behov av mark före expansion, eller golfbana som vill bygga fler banor.

Tanken med tvångsåtgärder mot markägare var ursprungligen ett sätt att trygga allmänna intressen. Den ändamålsglidning som skett genom åren är oacceptabel i ett rättssamhälle. Privata aktörer bör givetvis hänvisas till att förhandla med markägare på lika villkor, och inte kunna använda hot om tvångsmedel som påtryckning, vilket sätter markägaren i underläge. I en motion har jag därför föreslagit att de lagar som reglerar tvångsförfaranden mot markägare bör förtydligas så att det tydligt framgår att privata intressen av markinlösen inte bör omfattas av lagens ändamål.

Riksdagen har nu behandlat motionen. Man hänvisar dels till att riksdagen förra mandatperioden förbättrade ersättningen vid expropriation, och även ökade möjligheten att erhålla ett extra påslag för att täcka affektionsvärdet på exproprierad egendom. Man hänvisar också till en nyligen tillsatt utredning som ska se över ersättningen till markägare vid expropriationer av mark för näringsändamål. Tanken är att införa någon form av vinstfördelning som ska ge fastighetsägare särskild ersättning för mark som tas i anspråk för vinstdrivande verksamhet. Man ska också ta ställning till hur denna typ av markåtkomst och ersättningar ska avgränsas. I avvaktan på denna utredning avslog riksdagen förra veckan min och ett par liknande motioner.

Jag tycker fortfarande att expropriation för näringsändamål ska förbjudas. Näringsverksamhet bör inte tillåtas vara ett sådant allmänintresse att man ska ha rätt att köra bort människor från hus och hem. Men det är i vart fall något mer skäligt att en markägare får generösare ersättningar baserade på näringsverksamhetens vinst än som det ser ut idag. Frågan rör sig sakta i rätt riktning, mot en större respekt för den enskilda äganderätten.



Alliansen stod upp för rättsäkerheten

2011-05-04

I dag tog riksdagen ett i stort sett enigt beslut om att stödja Alliansens lagförslag att kriminalisera "stalkning", eller olaga förföljelse som det egentligen heter på svenska. Propositionen är viktig för att förbättra situationen för personer som riskerar att utsättas eller har utsatts för våld, hot eller trakasserier. Ett nytt brott – olaga förföljelse – införs i brottsbalken. Möjlighet till att övervaka stalkaren eller förföljaren med sk fotboja införs likaså.

Ett av de viktigaste och strängaste åtgärderna för att skydda personer som hotas av "stlakning" är kontaktförbud, som ersätter det tidigare besöksförbundet. Detta är en viktig förändring. Den nya lagen kan även användas mot en person som förföljer eller hotar en medlem av den egna familjen eller en fd make eller sambo, och det är bra. Men att förbjuda en person att besöka sitt eget hem är en ganska långtgående åtgärd, och det medför ett betydande intrång i den enskildes integritet att bli utestängd från sin egna bostad. Därför tycker Alliansen att det bör det finnas en skillnad mellan kraven på kontaktförbud i den egna bostaden jämfört med ett kontaktförbud på annan plats. Vi tycker att det ska krävas "påtaglig risk" för den som upplever sig hotad för att en domstol ska kunna besluta att en person inte får besöka sin egen bostad. Samma åsikt har flera tunga remissinstanser som Justitieombudsmannen och Advokatsamfundet.

En samlad opposition bestående av Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet röstade trots alla sakliga invändningar igenom att det inte ska krävas en allvarligare hotbild för ett kontaktförbud som gäller en gemensam bostad än vad som krävs för ett vanligt kontaktförbud. Jag är förvånad över att politisk populism går före sakkunskapen och kritiken från så tunga remissinstanser. Alliansen stod upp för rättssäkerheten och skäligheten, men oppositionen offrade det sunda förnuftet på populismens altare.



Skuldsanering får bara vara en absolut sista utväg

2011-04-07

Skuldsanering innebär att överskuldsatta personer får en individuell plan för hur räkningar ska betalas. Under de fem åren fram tills skulden är betald lever personen på existensminimum. Detta är ett sätt för kraftigt skuldsatta människor att kunna reda ut sin situation i stället för att hamna i livslånga ekonomiska svårigheter. Rätt använt är skuldsanering därför något positivt, både för samhället och den enskilde.

I går tog Riksdagen flera beslut rörande skuldsanering. Ett beslut välkomnar jag, och det är att möjligheten till skuldsanering för företagare utvidgas något så att företagare jämställs mer med alla andra. Syftet med förändringarna är att göra det lättare för företagare att starta om efter ekonomiska svårigheter.

Mindre lyckat var att den samlade oppositionen (S, SD, MP och V) drev igenom en kraftig uppluckring av kravet för skuldsanering. I praktiken kommer de nya reglerna att betyda att den som inte anses klara av att betala sina skulder inom 5 år får rätt till skuldsanering. I dag gäller en gräns på 15 år, vilket enligt min mening är rimligare.

Förutsättningarna för att få skuldsanering luckrades upp så sent som 2007, när kravet minskade på den enskilde att själv försöka ta tag i sin situation . Förändringen ledde på kort tid till en fördubbling av antalet ansökningar om skuldsanering. Alliansen anser att det är lämpligt att effekterna av den förändringen kan överblickas innan förutsättningarna ändras ytterligare. Enligt Kronofogdemyndigheten har också allt fler ansökningar beviljats de senaste åren i och med att myndigheten i större utsträckning gjort en totalbedömning av gäldenärens förhållanden.

Normalt bör naturligtvis den som tar ett lån också vara tvungen att betala tillbaka. Skuldsanering bör vara den absolut sista utvägen i yttersta nödfall. Det beslut som nu tagits riskerar naturligtvis att urholka betalningsmoralen och att öka överskuldsättningen. Om inte människor tvingas ta eget ansvar minskar respekten för att låna. Jag tror också att de nya generösare reglerna kommer att öka kraven från bankernas sida ytterligare när det gäller vissa redan utsatta grupper av låntagare, exempelvis ungdomar. Bankerna vill ju inte riskera att tvingas skriva av sina skulder vid en skuldsanering, och därmed kommer man att bli ännu hårdare än idag vid sin kreditbedömning, och kanske också ta ut högre ränta. I verkligheten, utanför Riksdagen, fungerar det så att alla kreditgivare alltid lastar över extra risker och kostnader på låntagarna. Alla politiker inser uppenbarligen inte detta.



Framgångsrik kamp mot grov brottslighet

2011-03-20

I fredags tog justitieminister Beatrice Ask emot en rapport om kampen mot den grova brottsligheten i Sverige. Rapporten visar att regeringens satsningar har börjat ge resultat. Bakgrunden är att regeringen fattade tre viktiga beslut i juli 2008 som innebar en tydlig förstärkning av insatserna mot den grova organiserade brottsligheten. Det första beslutet innebar att Rikspolisstyrelsen fick i uppdrag att tillsammans med Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen och Tullverket samverka effektivare. Bland annat har man inrättat särskilda gemensamma aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter samt vid Rikskriminalpolisen, och etablerat regionala underrättelsecenter på åtta platser i landet.

Det andra beslutet innebar att regeringen gav Säkerhetspolisen ett nationellt huvudansvar för att förebygga, kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på politiker, myndighetsföreträdare och journalister. En viktig del i detta arbete är att utveckla och förstärka samverkan mellan Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna.

Det tredje beslutet innebar att regeringen gav Brottsförebyggande rådet i uppdrag att leda arbetet med att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner, polisen, andra myndigheter, näringslivet och övriga berörda organisationer. Arbetet ska till att börja med inriktas mot vissa prioriterade orter.

Under 2010 gjorde polisen 23 särskilda större insatser mot organiserad brottlighet och grep 313 misstänkta grova brottslingar, varav 186 häktades. 56 av dem dömdes senare till sammanlagt nästan 200 år i fängelse. Vid aktionerna har ca 4 miljoner kronor av brottslig egendom säkrats av polisen. Försäkringskassan har samtidigt dragit in eller krävt tillbaka ca 80 miljoner kronor från kriminella, och Skatteverket har dragit in mellan 50 och 100 miljoner extra i skatt från diverse olagliga verksamheter. Resultatet visar att kampen mot den kriminella brottsligheten har blivit effektivare och efterhand kommer säkert myndigheternas samverkan att bli ännu bättre. Ju mer man stör den organiserade brottligheten, desto svårare blir verksamheten att bedriva. Man vet dessutom att en begränsad grupp grova brottslingar står för en ganska stor del av den grova brottsligheten. När fler grova brottslingar sitter inne är det därför färre som begår riktigt grova brott i samhället.



Varning för telefonbedragare!

2011-02-16

I höstas fick en av mina bekanta, som är egenföretagare i byggbranschen, ett telefonsamtal från ett företag som ställde ett antal frågor om hans namn, adress och kontaktuppgifter för att, som ha sa, "kontrollera uppgifterna i en katalog". Företagaren besvarade frågorna och bekräftade uppgifterna men blev sedan lite misstänksam och ställde frågan om de sålde något, eftersom han inte var intresserad av att köpa något. Han var mycket tydlig med att han inte var intresserad av att beställa något. Trots detta kom någon vecka senare en faktura på 14.000 kronor för "uppdatering av en företagskatalog". Man angav "inspelningsorder" på fakturan. Trots flera försök att kontakta företaget per telefon, och invändning mot kravet via brev, mail och telefon kom påminnelser och hot om att ärendet skulle överlämnas till domstol. Man skickade till och med med en ansökan om stämning för kännedom och varnade för att om inte betalning gjordes skulle det leda till betalningsanmärkningar för företaget. Ingen småföretagare kan undgå att bli orolig då, en betalningsanmärkning kan bli en katastrof för en företagare eftersom kunder och leverantörer får en bild av att företagaren inte är seriös. Vid kontakt med polisen och med Svensk Handel framkom att det aktuella företaget har ett stort antal polisanmälningar mot sig, och att misstanke fanns om att man ägnade sig åt att klippa och klistra i de bandinspelningar man gör av alla samtal, varefter man kunde "bevisa" att kunden som ringts upp bekräftat en beställning. Efter ett antal turer och hjälp av mina egna juristkontakter kunde vi få hjälp med just detta ärende, som senare avskrevs. Men andra företagare har inte samma framgång och väljer i stället alltför ofta att betala för att slippa tidsödande arbete och bekymmer, stämning, hot om kronofogde och betalningsanmärkningar. Detta gör att den kriminella verksamheten tyvärr lönar sig.

Den senaste veckan har både jag och min hustru fått liknande samtal, vi har båda passiva näringsverksamheter registrerade. Två olika företag har ringt, och båda började sitt samtal med att "man bara vill kontrollera att aktuella uppgifter i en företagskatalog eller i ett register är korrekta". Efter tidigare erfarenheter använder vi aldrig ordet "ja" när vi får sådana samtal, utan i stället säger vi direkt efter första frågan att vi inte är intresserade och lägger sedan på luren.

Jag vill verkligen varna alla för dessa skojare som verkar rikta in sig på små egenföretagare. Detta gör man eftersom ångerrätt vid telefonförsäljning mm inte gäller näringsidkare. Egenföretagare har kanske inte heller vare sig tid, pengar eller kunskap för att bemöta denna typ av krav. Om någon ringer - ta ingen diskussion med dem, använd aldrig ordet "ja", bekräfta inte ens ditt eget namn, och avsluta samtalet så fort som möjligt! Telefonbedragarna är tyvärr inte att leka med, utan mycket professionella. Fastnar man i deras fälla är det oerhört svårt, tidsödande och dyrt att komma loss!

Politiskt funderar jag över vad man kan göra åt saken. Att förbjuda inspelningsorder via telefon är kanske ingen framkomlig väg, eftersom det skulle drabba en del seriösa företag. Möjligen kunde man tänka sig en ångervecka eller två vid telefonförsäljning även för företagare, lämpligen räknat från den dag fakturan kommer med posten. Detta är något jag motionerat om i riksdagen. Kanske skulle en ångerrätt kunna stoppa denna kriminella verksamhet? En annan tanke är att förändra regelverket kring registrering av betalningsanmärkningar så att det inte går lika lätt och snabbt att registrera en betalningsanmärkning mot ett företag vid tveksamma eller tvistiga krav. Kanske skulle då fler som drabbas av bluff-fakturor orka ta fajten med de kriminella försäljarna?



Sverige har blivit tryggare

2011-02-10

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har presenterat årets trygghetsmätning, som innehåller många intressanta uppgifter. Andelen svenskar som känner otrygghet när de rör sig ute på kvällar och nätter har exenmpelvis minskat från 21% till 15% de senaste fem åren. Antalet personer som uppger att de utsatts för brott är ganska stabil eller något minskande, från 26 procent utsatta i befolkningen år 2005 till 24 procent 2009. Det absolut vanligaste brottet är hot mot person som står för hela 35% av de brott människor säger att de blivit utsatta för.

En annan intressant siffra är att förtroendet för det svenska rättsväsendet har ökat, idag har 61% stort förtroende för rättsväsendet jämfört med 54% år 2006. Förtroendet för polisen är högst, 62% och har ökat. Störst ökning i förtroende har kriminalvården, som ökat från 29% till 42%.

Att 24% av svenska folket uppger att de utsatts för ett brott det senaste året är inte acceptablet, men utvecklingen går år rätt håll. Att människor känner större trygghet och har större förtroende för rättsväsendet är knappast en slump. Politiken har självklart betydelse, och fler poliser och ökade resurser i hela rättskedjan spelar roll. Arbetet är dock långt ifrån klart, kampen mot brottslighet måste hela tiden förändras och anpassas efter verkligheten och nya brottstyper. Målet måste vara fortsatt minskad brottslighet och ökad trygghet.



Orimliga fördomar i hovrättsdom

2011-01-16

De flesta svenskar anser det helt oacceptabelt om en våldtäktsmisstänkt person frias från brott för att han säger att offret var utmanande klädd, uppträdde på ett visst sätt, eller var berusad eller påverkad av droger. Tidigare kunde detta ibland vara förmildrande omständigheter i en våldtäktsrättegång, men som tur är har rättspraxis förändrats. I dag saknar offrets klädsel, uppträdande och andra egenskaper oftast betydelse, avgörande är om det skett ett övergrepp eller inte. Detta är en rimlig utveckling.

När man läser om den fällande sexköpsdomen mot förre fotbollsspelaren Magnus Hedman blir man därför något förvånad. Hovrätten framhåller nämligen att det inte bevisats att Hedman betalat några pengar för sex men anser ändå, till skillnad mot tingsrätten, att han måste ha förstått att de kvinnor som följde med till lägenheten var prostituerade. "Kvinnorna hade utmanande klädsel, sminkning och talade engelska med kraftig brytning". Enligt domstolen borde Hedman därför ha insett att kvinnorna kunde vara betalda eskortflickor.

Frågan är om Hovrätten verkligen vill införa en helt ny rättspraxis som innebär att alla kvinnor med utmanande klädsel, hård sminkning och som talar engelska med kraftig brytning ska antas vara prostituerade? Vill man i så fall analogt med detta kanske att praxis också ska förändras vid våldtäkter så att en kvinnas klädsel, sminkning eller uppträdande återigen tillmäts betydelse vid en sådan rättegång? Om man beaktar utseende och uppträdande i det ena fallet borde man väl i så fall rimligen också göra det i det andra?

Jag har inte den blekaste aning om Hedmans eventuella skuld i det aktuella målet och tänker inte spekulera i den frågan. Men Hovrättens motivering i domen är upprörande. Hedman har överklagat domen, och även om denna typ av mål brukar ha svårt att få prövningstillstånd i Högsta Domstolen hoppas jag att man gör ett undantag denna gång. Hovrättens märkliga och inskränkta resonemang bör inte få sista ordet.



2010-12-30 En seger för SÄPO och svensk underrättelsetjänst

Gripandet igår av fem terrorister, varav flera med koppling till Sverige, är uppenbarligen en stor seger för SÄPO och den svenska underrättelsetjänsten, liksom för samarbetet med andra länder när det gäller terroristbekämpning. För alla som naivt hävdat att Sverige inte är hotat av terrorism, och att vi inte ska lämna ut känsliga uppgifter till andra länder, har de senaste veckorna inneburit ett mycket bistert uppvaknande. Först ett självmordsattentat mitt i centrala Stockholm och nu en avvärjd terroristattack i Köpenhamn.

Precis som andra länder måste Sverige använda lämpliga och rimliga metoder för att skydda vår befolkning mot terrorism, och även hjälpa andra länder i detta arbete. I detta ingår att kartlägga och spionera på misstänka terrorister, att samarbeta med andra länder och utbyta information om terroristmisstänkta personer. Tyvärr naggar detta ibland också den personliga integriteten i kanten, men vad är egentligen alternativet? Terroristbekämpning och 100% skydd för den personliga intregriteten går knappast att kombinera. Det viktiga är att vi har ansvarsfulla myndigheter som klarar balansen mellan två grundläggande intressen i ett demokratiskt samhälle - att skydda människors liv och hälsa och samtidigt i största möjliga utsträckning värna samma människors integritet.



2010-12-27 Stärkt konsumentskydd vid snabblån och SMS-lån

Så här efter jul är plånboken tom hos många, och vi vet att mellandagarna är högsäsong för snabbkreditföretagen. Tyvärr hamnar en del kredittagare senare hos kronofogden, och hela 60% av dem som inte klarar av att betala sina SMS-lån har även andra obetalda skulder. För en del blir snabbkrediter, med ibland närmast oskäliga villkor, ett olyckligt steg mot att bygga upp ett skuldberg som man kanske inte klarar av.

I takt med att allt fler personer får betalningsanmärkningar eller hamnar hos kronofogden eller i värsta fall behöver ansöka om skuldsanering höjs röster från olika håll för att förbjuda vissa krediter helt, exempelvis sms-lån och telefonlån, att det ska vara förbjudet att köpa resor på avbetalning, eller mer udda förslag som att man borde förbjuda utbetalning av snabblån nattetid eller att man lagstiftningsvägen ska detaljstyra över räntesatserna på snabbkrediter. Jag tycker inte detta är rätt väg. Att vissa personer inte klarar att fatta kloka beslut eller hantera möjligheten att ta krediter bör självklart inte leda till att alla människor ska överbeskyddas av välmenande politiker. Det måste rimligen vara upp till var och en att ta lån på de villkor man tycker är acceptabla och att sedan använda de lånade pengarna till vad man vill.

Däremot tycker jag man ska ställa hårda krav på kreditgivarna när det gäller både information och kreditprövning för att underlätta låntagarens egna kloka och fria val. All information om lånevillkoren bör alltid lämnas oavsett lånebelopp, och kreditprövning bör alltid göras. Så har det tyvärr inte varit tidigare, eftersom sms-lån varit undantagna från kraven i kreditprövningslagen. Det är minst sagt stötande att ett sms-lån kan ha en effektiv ränta på 300-400%, eller ännu högre, men att detta inte ens behöver anges i marknadsföringen av krediter. Detta var ju en sak som jag ifrågasatte i en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask redan 2008, och i sitt svar utlovade hon en förändring.

Nu har förändringen gått hela vägen, efter utredning och remissbehandling. Före jul tog riksdagen beslut om den nya konsumentkreditlagen som träder i kraft vid årsskiftet, och den innehåller ett antal förändringar som ska stärka konsumentens ställning när man tar snabbkrediter, exempelvis telefonlån och sms-lån. Bland annat införs en ångerrätt under 14 dagar då en kredittagare kan ånga sitt kreditavtal. Kreditgivaren ska dessutom alltid informera om den effektiva räntan och övriga villkor i sin marknadsföring, och dessutom måste man alltid göra en kreditprövning, oavsett kreditbelopp.

Dagen före julafton hade jag en debattartikel debattartikel om de nya reglerna i Borås Tidning tillsammans med min riksdagskollega Magdalena Andersson. Denna vecka finns artikeln även i Markbladet.

På juldagen fanns också en intressant nyhetsartikel i Aftonbladet där vår nya finansmarknadsminister Peter Norman (M) ville se hårdare tag mot de oseriösa kreditgivare som tar ut uppenbara ockerräntor, i bland uppemot 1.000 procent. Norman meddelar att regeringen överväger ännu tuffare tag mot sådana räntevillkor. Jag tycker det vore alldeles utmärkt. Från årsskiftet kan alla kunder se själva vid marknadsföringen av snabbkrediter hur orimliga en del räntor är. Det är en bra början. Men självklart borde dessutom de värsta ockerräntorna stoppas en gång för alla.



2010-12-15 Varför dröjde Säpo över 4 timmar med att öppna sin e-post?

Klockan 16.40 på lördagen fick TT ett e-postmeddelande från självmordsbombaren i Stockholm. Det var tio minuter innan han sprängde sig till döds. Av adressfältet i meddelandet framgår att det även skickats till Säpo. Trots upprepade påstötningar från TT under lördagskvällen kunde inte Säpo bekräfta att man fått e-postmeddelandet. Inte förrän klockan 23.23 fick TT bekräftelsen från Säpo.

I kväll bekräftar Säpo att man faktiskt dröjde över fyra timmar (!) med att öppna e-postmeddelandet. Eftersom det inte sades något i meddelandet om var sprängningen skulle ske så hade polisen visserligen rimligen aldrig kunnat förhindra sprängingen även om man läst meddelandet direkt. Men man måste ändå fråga sig varför Säpo - trots förhöjd terrorberedskap - dröjde så länge med att öppna ett meddelande som man får i sin e-postbrevlåda. Meddelandet kunde ju faktiskt haft betydelse för att rädda liv.

Vad hjälper det att vi har FRA-lag och Datalagringsdirektiv för att försöka förebygga terrorism och grova brott om inte Säpo ens bryr sig om att öppna sin egen e-post?



2010-12-14 Socialdemokraterna släpper sitt motstånd mot FRA-lagen

De tre rödgröna partierna gick ju till val på att den kontroversiella FRA-lagen skulle rivas upp och göras om. "Riv upp, gör om och gör rätt, det kommer en rödgrön regering att stå för" sa Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin i Almedalen i somras. Men det var då det.

I dag säger Morgan Johansson (S) att den socialdemokratiska partiledningen tänkt om. Nu vill man plötsligt behålla FRA-lagen, och inte niog med det, man stödjer dessutom regeringens linje att även Säkerhetspolisen måste få möjlighet att använda den information som FRA samlar in genom signalspaning, en fråga som just nu utreds. Johansson framhåller att Socialdemokraternas omsvängning i FRA-frågan helt saknar samband med helgens dramatiska händelser i Stockholm. Var och en får bedöma trovärdigheten i detta påstående.

För egen del minns jag de otroligt hårda angreppen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet när FRA-lagen infördes. Det fanns ingen hejd på allt elände som FRA-lagen skulle medföra. I dag, flera år efteråt, verkar åtminstone (S) äntligen inse att Alliansregeringens argument för FRA-lagen faktiskt var rimliga, och att hoten från FRA:s signalspaning mot vanligt folk var kraftigt överdrivna. (Läs alla mina blogginlägg från FRA-debatten, som finns samlade på denna sida) Miljöpartiet och Vänsterpartiet står nu ensamma i sin naiva och ansvarslösa linje att det inte finns några hot mot Sverige som motiverar en effektiv underrättelseverksamhet. Socialdemokraternas besked idag banar väg för en bred överenskommelse i riksdagen, och det är givetvis viktigt att försöka skapa breda majoriteter i riksdagen när det gäller frågor om rikets säkerhet.



2010-12-12 Kontraster

Kontrasterna när det gäller reaktionerna på gårdagens terrorattentat i Stockholm är stora. På ena sidan finns vår statsminister som med lugn och värdighet levde upp till sitt statsmannaansvar, och för detta har fått beröm under dagen från alla politiska läger. På samma sida finns också modiga imamer och företrädare för breda islamska grupper i Sverige som helt utan förbehåll vågar fördöma alla illgärningar som begås i islams namn, och som också tydligt poängterar att självmord och terroratacker alltid strider mot Islam. På samma sida finns även de muslimer som idag demonstrerade i Stockholm mot det terrordåd som genomfördes av en extrem islamist. Deras demonstration var en stark markering av att de flesta svenskar, oavsett religion, tar tydligt avstånd från extremism och terrorism.

På den mindre smickrande sidan i debatten finns en mindre grupp muslimska fanatiker som tydligen öppet hyllar terrordådet på Facebook. Men där finns även Alexandra Brunell, Jimmie Åkessons sekreterare i riksdagen, som bloggar från sitt arbete i riksdagen åt sverigedemokraternas partiledare under namnet Parliament Princess. Hon lade vid 23-tiden på lördagskvällen ut en kommentar på twitter: Är det nu man får säga ”vad var det jag sa”? #äntligen. Sverigedemokrater som jublar åt en terrorattack som kunde kostat hundratals liv, bara för att de upplever att det gynnar deras politiska kamp mot invandringen, är inte ett dugg bättre än galna extremister som vill spränga både sig själv och andra för att de tror att det gynnar deras sak.



2010-12-12 Ett bistert uppvaknande för svenska folket

Gårdagens händelser i centrala Stockholm blev nog ett bistert uppvaknande för många. En självmordsbombare mitt på Drottningsgatan bland julshoppande människor blev ett makabert och otäckt bevis på att Sverige inte är någon liten skyddad och trygg ö i en orolig värld, utan en del av denna värld. Det är också ganska givet att polis och åklagare inlett förundersökning om misstänkt terroristbrott.

Det är kanske inte så märkligt att svenska myndigheter ser behov av att kunna använda nya och effektivare metoder för att försöka förebygga grov brottslighet och terrorism, och att de även vill kunna samverka med andra länder i detta arbete. De röster som kritiserar detta och som hävdar att det är onödigt och att det inte finns några hot mot Sverige har mycket att bevisa.



2010-12-08 Ny konsumentkreditlag motverkar oskäligt dyra smålån

Ända sedan jag blev invald i riksdagen 2006 har jag engagerat mig i frågan om strängare regler för snabbkrediter som telefonlån och sms-lån. Självklart har detta koppling till mitt tidigare arbete på bank, där jag bland annat arbetat med krediter. Bankerna anger alltid effektiv ränta, men detta krav har inte funnits på snabblånen, som kan ha en effektiv ränta på 300-400%. Detta har varit helt oskäligt och kreditgivarna har utnyttjat människor med liten kunskap eller med ekonomiska problem. Jag har förespråkat att all information om lånevillkoren alltid bör lämnas i marknadsföringen, oavsett lånebelopp, inte minst den effektiva räntan, och att kreditprövning bör alltid göras. En av mina skriftliga frågor, till justitieminister Beatrice Ask 2008, handlade om denna fråga, och i sitt svar utlovade hon en förändring.

Jag skrev ett längre blogginlägg i denna fråga så sent som den 28 juni i år med anledning av regeringens förslag till lagändringar.

I dag tog riksdagen beslut att tillstyrka regeringens proposition, och införa en ny komsumentkreditlag. Förändringarna innebär bland annat att konsumenten får en ångerrätt på 14 dagar när det gäller ett kreditavtal, kraven på kreidtinformation till konsumenter skärps, effektiv ränta ska alltid anges i marknadsföringen och kreditprövning ska alltid göras oavsett lånebelopp. Jag är oerhört nöjd med dagens beslut, färre svenskar kommer att fastna i lånefällan, oseriösa långivare kommer att gallras bort och lånevillkoren för smålån kommer att bli rimligare.



2010-10-24 Naivt om illegala vapen och skottlossning i Malmö

Jag konstaterar att Ilmar Repalu, S-kommunalråd i Malmö, försöker använda skottlossningen i Malmö som ett sätt att komma åt justitieminister Beatrice Ask (M). Inte så förvånande kanske, och han har väl ett behov av att rikta sin ilska över situationen i Malmö mot någon annan än sig själv som högste politiker i staden. Men när han gör frågan om straffsats för innehav av illegala vapen till den viktigaste frågan så tycker jag faktiskt han är lite naiv. Det är väl för övrigt första gången på länge som man hör en socialdemokrat efterfråga hårdare straff. Oftast har det i stället låtit tvärtom när Alliansen de senaste åren skärpt en del straffsatser och tillämpningen av de straffsatser som finns. Jag avvisar inte tankarna på hårdare straff även för vapenbrott, men det är väl knappast lösningen på problemen i Malmö. Den eller de som ägnar sig åt vansinnesskjutning mot obeväpnade människor hade knappast avskräckts av en hårdare straffsats för innehav av illegala vapen. De brott man gör sig skyldig till när man skjuter någon är självklart betydligt allvarligare än själva vapeninnehavet. Och polisens problem just nu är ju knappast att domstolarna borde döma personerna i fråga hårdare för illegalt vapeninnehav utan att överhuvudtaget hitta förövarna.

Repalu klagar också över att Malmö har för få poliser. Jag tycker han ska vara tacksam att Alliansregeringen ökat antalet poliser så kraftigt under de senaste fyra åren. Det var Ilmar Repalus eget S-parti som rustade ned polisen, så det är i vart fall definitivt inte Beatrice Ask som bär skulden för detta.

Det som händer just nu i Malmö är både fruktansvärt och skrämmande. Men att göra partipolitik av saken känns ganska fånigt. Särskilt som Repalu kastar sten i glashus när han angriper den regering som börjat arbetet med att rusta upp det rättssamhälle som Socialdemokraterna förstörde under sin tid vid makten.



2010-08-14 Skolbränder och andra ungdomsbrott ska tas på allvar

Borås Tidning följer idag upp problemet med skolbränder som Räddningschefen i Sjuhärad, Kjell Wahlbeck, skrev om på BT:s debattsida igår. Wahlbeck är frustrerad över att polisen inte utreder alla brott som begås av unga och tycker samhället måste ta krafttag mot skolbränder. I stället friades två pojkar av Högsta Domstolen nyligen för en skolbrand i Dalsjöfors, trots att de dömdes i både tingsrätt och hovrätt. Högsta Domstolen ansåg att pojkarna inte kunnat inse att skolan skulle brinna ned och att detta inte heller varit deras avsikt. Räddningschefen är upprörd över domen, och det är inte svårt att förstå.

Jag fick tillfälle att kommentera frågan igår, och i artikeln påpekar jag bland annat att riksdagen tog beslut före sommaren om att även brott som begås av ungdomar under 15 år regelmässigt ska utredas av polisen. Detta för att skicka en tydlig signal att brott som begås av unga inte är acceptabelt. Vi har också skärpt reglerna för föräldrarnas skadeståndsansvar när deras barn begår ett brott.

Det är givetvis för tidigt att utvärdera en alldeles ny lag, men det problem som räddningschefen lyfter visar att den lagändring vi gjorde är viktig. Nu får vi utvärdera vad effekterna blir av lagen och se till att en del av den stora förstärkning av polisen som Alliansen genomfört används för att utreda och tidigat reagera mot ungdomars brottslighet. Genom en tidig reaktion kan man förhoppningsvis föra ungdomar tillbaka till ett liv utan kriminalitet. Att varje ungdom också döms till ett straff i en domstol är kanske inte det viktigaste, reaktionen från samhället kan bli väldigt tydlig ändå.



2010-07-16 En ädel kamp för rättssäkerheten?

Regeringen har i dag beslutat att låta en utredare genomföra en översyn av brottmålsprocessen. Syftet med översynen är att utreda vad som kan göras för att skapa ett modernt och mer ändamålsenligt brottmålsförfarande där kvaliteten och effektiviteten i dömandet ytterligare kan förbättras.

En viktig sak utredaren ska titta på är hur stödet till målsäganden under polisutredning och rättegång kan förbättras, en fråga som jag tycker är oerhört angelägen. Utredaren ska även överväga hur ansvarsfördelningen mellan åklagare och domstol kan förbättras och om åklagaren i ökad utsträckning ska kunna lagföra misstänkta personer utan att domstol involveras om det inte behövs. Redan i dag kan åklagare genom ett strafföreläggande besluta om påföljd utan inblandning av domstol. Det gäller i första hand brott som bara ger böter och där brottslingen godkänner påföljden. Nu ska alltså utredaren titta på om detta kan utvidgas till fler brott.

Något tydligt ställningstagande i direktiven för att det även ska gälla brott som kan ge fängelse finns inte. Men förre justitieminister Thomas Bodström tolkar ändå skrivningarna så. "Jag är starkt kritisk till att man ska kunna döma människor till fängelse utan rättegång. Det är fullständigt felaktigt i ett rättssäkert samhälle" säger Bodström.

Justitieminister Beatrice Ask slår tillbaka kritiken. "Han tycks inte ha läst direktiven. De är väldigt öppna. Till skillnad från Bodström så arbetar inte alliansregeringen så att vi redan i direktiven slår fast vad utredningen ska komma fram till". "Min ambition är att öka effektiviteten i brottmålsprocessen utan att riskera rättssäkerheten. Man måste kunna diskutera om det finns situationer där man kan lösa mål utan att alltid använda rättssystemets alla resurser" säger Ask.

Advokat Leif Silbersky är mer positiv än sin kollega Bodström: "Jag förstår tankegången eftersom vi i dag har domstolar som är fullständigt överbelastade. Jag tycker det här kan vara ett bra förslag om den misstänkte accepterar det och godkänner att det inte blir rättegång. Säger man nej ska det bli domstol, det får aldrig gå ut över rättssäkerheten"

Min egen övertygelse är att Thomas Bodström av rent politiska skäl medvetet bortser från det som Silbersky skriver, dvs att sådan förenklad hantering självklart bara ska användas i ärenden där den tilltalade direkt erkänner och accepterar straffet, alltså precis som idag. I alla andra fall blir det rättegång precis som vanligt. Jag har därför svårt att se hotet mot rättssäkerheten. Jag tycker mest det är trist att vad än justitieministern föreslår för att effektivisera rättsväsendet så säger Thomas Bodström nej, och så har det låtit under fyra år. Samtidigt kritiserar Bodström gärna köerna inom rättsväsendet och har inga egna bättre förslag till hur effektiviteten ska kunna öka.

Men märkligast just idag är kanske att Bodström ifrågasätter dagens utredningsdirektiv rörande brottsmålsprocessen för att förslaget inte är "rättssäkert" samtidigt som han inte haft den minsta lilla synpunkt på att hans egna partivänner, inklusive Mona Sahlin, dömt Sven Otto Littorin som skyldig baserat endast på en tidningsartikel baserad på uppgifter från en anonym person och uppgifter som den "misstänkte" förnekat. Helt utan bevis, utredning eller rättegång. Hade Bodström menat allvar med sin kamp för rättssäkerheten borde han offentligt tagit avstånd från medias omvända bevisning och sin partiledares fördömande uttalanden, även när det som i detta fall drabbat en politisk motståndare. Hade han gjort det hade hans trovärdighet ökat.



2010-06-28 Hur mycket ska staten överbeskydda medborgarna?

I dessa tider med osedvanligt låga räntor syns tecken på att många svenskar ökar sin belåning. Inte minst har snabbkrediter via telefon eller sms ökat snabbt. Men även resor verkar köpas på kredit som aldrig förr, kontokorts- skulderna växer och avbetalningsköpen av exempelvis elektronikprodukter och bilar blir fler. Vissa bostadsköpare verkar också leva i något slags märklig tro att räntorna för överskådlig tid ska ligga kvar på 2-3%. Så kommer det naturligtvis inte att bli. När jag tänker tillbaka på mina år som bankanställd sedan mitten av 1980-talet kan jag konstatera att jag aldrig vare sig sett eller hört talas om så extremt låga räntenivåer som idag. Märkligt nog verkar inte alla inse att räntorna snabbt kan komma att i vart fall fördubblas när den globala världekonomin blivit lite starkare. Även efter en fördubbling kommer vi att ha en räntenivå under genomsnittet om man ser ett antal decennier bakåt i tiden.

I takt med att fler personer får betalningsanmärkningar eller hamnar hos kronofogden eller i värsta fall behöver ansöka om skuldsanering växer kraven på hårdare regler för kreditgivning. Inte minst höjs röster, oftast från den politiska vänsterkanten, för att förbjuda vissa krediter helt, exempelvis sms-lån och telefonlån, eller att det till och med ska förbjudas att köpa resor på avbetalning. Personligen tycker jag detta visar på en tråkig förmyndarmentalitet. Att vissa personer inte klarar att fatta kloka beslut eller hantera möjligheten att ta krediter bör självklart inte leda till att alla människor ska överbeskyddas av välmenande politiker. Alla människor har fria val att ta bra eller mindre bra beslut. Politikerna ska inte ta på sig rollen att vara förmyndare för alla.

Däremot tycker jag man ska ställa hårda krav på kreditgivarna när det gäller både information och kreditprövning för att underlätta låntagarens egna kloka och fria val. All information om lånevillkoren bör alltid lämnas oavsett lånebelopp, och kreditprövning bör alltid göras. Så är det tyvärr inte idag, då sms-lån i dag är undantagna från kraven i kreditprövningslagen. Det är minst sagt stötande att ett sms-lån kan ha en effektiv ränta på 300-400%, men att detta inte ens behöver anges i en annons. Detta var en sak som jag ifrågasatte i en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask 2008, och i sitt svar utlovade hon en förändring.

Regeringen har nu haft ett lagförslag ute på remiss och har därefter lämnat över ett lagförslag till lagrådet för att få deras synpunkter. I den nya lagen föreslås att den effektiva räntan alltid ska anges i kreditföretagens marknadsföring. Det föreslås också att samma krav på kreditprövning ska gälla för sms-lån som för alla andra lån. Det innebär att långivaren ska hämta in uppgifter om inkomster och utgifter från låntagaren, men också från en oberoende källa som ett kredit- upplysningföretag, och att man ska spara dokumentation över att kreditprövning skett. Brist på sådan dokumentation kan minska möjligheten att driva en skuld till kronofogden om någon inte betalar. Regeringen vill också införa en ångerrätt, som innebär att konsumenten ska kunna betala tillbaka lånet inom 14 dagar och slippa andra kostnader än räntan för den tid han eller hon haft lånet. Lagändringarna, som även har koppling till nya EU-direktiv om konsumentkrediter, är tänkta att träda i kraft 1 januari 2011. Beslut kommer att tas av den nyvalda riksdagen efter valet i höst.

Regeringen avvisar däremot klokt nog remissförslag om andra hårdare inskränkningar i avtalsfriheten som exempelvis att förbjuda utbetalning av snabblån nattetid eller att införa ett lagreglerat tak för räntan. Det måste rimligen vara upp till var och en att ta lån på de villkor man tycker är acceptabla och att sedan använda de lånade pengarna till vad man vill. Förespråkarna för politisk klåfingrighet har en annan syn än jag på balansen mellan politik och medborgare. Jag sticker ut hakan och ställer frågan om svenska folket kanske helt enkelt efter många decennier med Socialdemokratiskt styre har vant sig vid att vara lite väl överbeskyddade av politikerna och få alltför mycket serverat utan att behöva ta ansvar eller tänka själv? Vissa personer är kanske helt enkelt inte beredda att ta konsekvensen av vissa egna beslut? Själv tror jag i grunden på människans egen förmåga och tycker det ska mycket till innan politikerna ska få ta över medborgarnas rätt att bestämma över sitt eget liv. Jag är därför för valfrihet, alternativ och fri konkurrens. Men det är en helt annan sak att ställa ökade krav på en bransch för att stärka konsumentens ställning. Det viktiga är därför att man som låntagare får den information som behövs för att kunna välja det bästa alternativet, och att kreditgivaren tvingas göra en rimlig kreditbedömning innan pengarna betalas ut. Sedan får var och en ta ansvar för sitt eget lånebeslut, precis som för alla andra beslut i livet. Om man klarar att ta beslut om val av make eller om att sätta barn till världen bör man väl också rimligen klara att ta ansvar för att ta ett snabblån via telefon?



2010-05-27 Alla måste ta sitt ansvar för barn som kommer snett i livet

Riksdagen har tagit två viktiga beslut som rör barns och ungdomars brottslighet. Dels införs ett strängare skadeståndsansvar för föräldrar när barn och ungdomar begår brott. Föräldrarna blir skyldiga att ersätta skador som barnet orsakar genom brott, och detta oavsett om föräldern kan anses ha varit vårdslös eller inte. Ansvaret begränsas dock till max en femtedels basbelopp, dvs ca 8.000 kronor. Det kan också jämkas om det i ett enskilt fall skulle vara "uppenbart oskäligt" att tillämpa det. Det nya skadeståndet kompletterar det ansvar som en förälder redan idag har till följd av bristande tillsyn av sina barn.

Oppositionen röstade emot förslaget, vilket jag har svårt att förstå. Varje ansvarstagande förälder ersätter högst frivilligt skador som deras barn orsakar, oavsett om det sker genom brott eller inte. Det är bara de föräldrar som inte tar detta ansvar frivilligt som kommer att påverkas av den nya lagen. Visst är det en smula märkligt att man som hundägare har strikt ansvar för alla skador som ens hund orsakar, men att inte samma sak gäller för ens egna omyndiga barn?

En annan viktig förändring är att brott som begås av barn under 15 år ska utredas i större utsträckning och mer effektivt. Polisen ska alltid inleda en utredning när barn begår allvarliga brott. Tanken med denna förändring är givetvis inte att straffa barn utan att visa att samhället reagerar och därmed mer aktivt ta tag i ett barn som kommit snett i livet för att försöka få den unge på rätt väg.

Både föräldrarna och samhället måste ta tag i barn och ungdomar som kommer snett. Ju tidigare desto bättre. Utredning av brott som unga begår och ökad skadeståndsansvar för föräldrarna är två viktiga steg i denna riktning.



2010-03-31 Allt fler brott klaras upp

Brottsförebyggande rådet presenterar idag en rapport över antalet anmälda och uppklarade brott. Under 2009 uppklarades 38% av alla anmälda brott, jämfört med 35% 2008 och 33% 2006. Andelen uppklarade brott är den högsta på över 15 år. Samtidigt har antalet anmälda brott ökat.

Alliansregeringens stora satsningar på polis och rättsväsende sammanfaller väl med den ökande andelen uppklarade brott. Var och en får själv dra sina egna slutsatser.



2010-03-26 Missförstådd justitieminister...

Oj vilken uppståndelse det blev efter justitieminister Beatrice Asks uttalanden på ett seminarium förra veckan om övergrepp mot barn och ungdomar. Jag var med och lyssnade, tillsammans med min son Niklas. Han var ju prao i riksdagen under veckan och fick chans att prata lite med ministern före seminariet och ta ett foto. Det var strax före det omtalade uttalandet om hur misstänkta sexualbrottslingar skulle kunna straffas.

Visst reagerade jag med stor förvåning när jag hörde vad justitieministern sa – i min värld ska givetvis ingen straffas förrän den är dömd. Att överhuvudtaget straffa eller hänga ut misstänka brottslingar innan rättegång hållits är givetvis helt orimligt. Nu är det bara det att jag känner vår justitieminister så pass bra att jag vet att hon aldrig skulle föreslå något sådant. Hon medgav också själv häromdagen att hon uttryckte sig slarvigt och därmed blev missförstådd.

Min egen bild från seminariet är att det mer handlade om ett samtal mellan henne och en åhörare om betydelsen av straff kontra samhällets ogillande när vuxna människor förgriper sig sexuellt på barn och minderåriga. Jag uppfattande själv aldrig det ministern sa som ett konkret förslag, men jag har samtidigt full förståelse för reaktionerna efteråt. Diskussionen om att hänga ut misstänkta personer var givetvis väldigt kontroversiell och stämmer dåligt med grundläggande rättsprinciper.

Lite synd tycker jag däremot det är att inga media kommenterat själva ämnet på seminariet överhuvudtaget – hur man ska förebygga våld och utnyttjande av unga människor. Vi fick höra ett antal gripande berättelser som förtjänat mer uppmärksamhet. Men ministerns uttalande var tyvärr det enda som väckte medias intresse...



2010-03-18 Skärpta straff för allvarliga brott

Regeringen har presenterat en proposition som skärper straffen för allvarliga brott. Straffet för grov misshandel skärps genom att det införs ett nytt brott som kallas synnerligen grov misshandel. Straffen för grov utpressning och grovt vållande till annans död skärps också.

Försvårande och förmildrande omständigheter i samband med ett brott ska få ökad betydelse när straff fastställs. Organiserad brottslighet kommer att innebära en försvårande omständighet, liksom återfall i brott. I dessa fall kommer straffen därmed att skärpas. Vid bedomningen av allvarliga våldsbrott ska alltid beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person.

Förslagen är viktiga, och komemr att göra att straffen för de allra grövsta och mest hänsynslösa brotten kommer att stämma bättre med svenska folkets uppfattning om vad som är rimligt.



2010-02-14 Ännu en motionsframgång - stopp för kapade lagfarter

Flera gånger varje år råkar enskilda människor ut för lagfartskapningar. Kriminella förfalskar köpekontrakt och därefter registreras som ägare av en fastighet, som sedan kan säljas vidare eller belånas utan att den riktige ägaren upptäcker något förrän det är för sent. Denna typ av bedrägerier drabbar på många olika sätt. Risk finns att staten åläggs skadeståndansvar för felaktiga lagfarter, att kreditgivare förlorar pengar genom falska säkerheter, och att köpare av luras att köpa kapade fastigheter. Det rättmätige ägaren tvingas också anlita juridiskt kunnig hjälp för att skydda sin äganderätt, och kan tvingas till långvariga processer. Med tanke på de extremt höga lagfartskostnaderna borde alla svenska fastighetsägare rimligen rätt att förvänta sig att lagfartssystemet inte inbjuder till bedrägerier.

Jag arbetade tidigare mycket med fastighetsrätt som jurist, och inser problemet för den enskilde som drabbas. Jag har därför lämnat motioner i riksdagen två år i rad med flera olika förslag om att motarbeta lagfartskapningar. (Förebyggande arbete mot falska lagfarter och Säkrare lagfartshantering). Jag har bland annat föreslagit att den tidigare lagfarne ägaren ska få ett brev direkt när ett ägarbyte registerats i lagfartsregistret, så att man har möjlighet att ifrågasätta en felaktig lagfart. Med tanke på att lagfartskostnaden oftast uppgår till flera tiotusentals kronor är ju kostnaden för ett enkelt brev till den lagfarne ägaren det minsta man kan begära. Tyvärr har mina motioner avslagits av riksdagen, men jag har efter samtal haft klart för mig att frågan ändå diskuterats en hel del inom justitiedepartementet, och vet att man har tagit del av mina motioner.

I går kom så ett glädjande meddelande - regeringen har beslutat exakt enligt ett av mina förslag, nämligen att den lagfarne ägaren alltid ska få meddelande om att lagfartsändring skett så att man kan bevaka sin rätt. Reglerna ska gälla redan från den 1 oktober i år.

Ännu en gång har alltså regering eller riksdag fattat beslut som ligger i linje med mina motioner. Det har hänt flera gånger på senare tid, och man är ju inte mer än människa så det är klart att det är väldigt kul! Jag är ju en av riksdagens flitigare motionsskrivare, och jag håller nu på med en sammanställning av vad som hänt med alla mina riksdagsmotioner under mandatperioden. Detta kommer jag att presentera före valet i höst. Motioner är inte så meningslösa som det ibland påstås, i vart fall inte om man motionerar om rätt saker och har genomförbara förslag.



2010-02-03 Riksdagen avskaffade preskriptionstiden för mord...

...och förändrade samtidigt preskriptionstiden för könsstympning

I dag tog en helt enig riksdag beslut om att avskaffa preskriptionstiden för mord, dråp, grovt folkrättsbrott, folkmord och allvarliga terroristbrott. Anledningen är att denna typ av brott är extremt allvarliga och att ny DNA-teknik har gjort att brott kan klaras upp efter mycket lång tid. Det anses inte skäligt att den som begått ett så allvarligt brott inte ska kunna straffas bara för att preskriptionstiden gått ut, trots att det i efterhand går att bevisa vem som varit skyldig.

Samtidigt ändrade riksdagen idag preskriptionstiden för könsstympning av barn. Tidigare gällde preskriptionstiden från det tillfälle då brottet begicks, vilket gjorde att när barnet blev myndigt var brottet oftast redan preskriberat och ingen kunde straffas. Nu börjar i stället preskriptionstiden löpa från den dag barnet blir myndigt och själv kan agera för att anmäla brottet. Förhoppningsvis minskar detta risken för könsstympning av små flickor eftersom föräldrarna framöver löper ökad risk för att straffas när barnet blir myndigt och själv kan föra sin talan.



2010-01-25 Hur var det nu med den per(s)onliga integriteten?

Mobiltelefoner med anonymt kontantkort används ibland när kriminella planerar grova brott samt vid bedrägerier på nätet, och de anonyma abonnemangen försvårar polisens brottsutredningar. Detta är ett faktum. I dag är det också frivilligt att lämna personuppgifter för dem som köper kontantkort. Susanne Eberstein, riksdagsledamot (S) anser att det borde vara obligatoriskt, och undrar i en skriftlig fråga till justitieministern om det finns några planer att införa ett krav på ett exempelvis att lämna personnummer vid köp av kontantkort.

Men Justitieminister Beatrice Ask avvisar förlaget. Ett krav leder bara till att de kriminella hittar andra sätt att planera sina brott. Dessutom skulle mobiltelefoner bli mer stöldbegärliga. Ett krav på obligatorisk registrering för den som köper kontantkort innebär även ett alltför stort intrång i människors privatliv och leder till stora administrativa kostnader för telebolagen. Och detta uppväger inte nyttan med en registrering, enligt justitieministern.

Under mandatperioden har ju (S) vid flera tillfällen försökt framställa regeringen som ett hot mot integriteten, och sig själva som integritetens främsta försvarare. Det har klingat väldigt falskt. Den som följt olika lagstiftningsförslag som rör integritetsfrågorna, både inom Sverige och i EU, kan lätt se hur initiativen i alltför många fall kommit från den tidigare (S)-regeringen med dåvarande justitieministern Tomas Bodström i spetsen. Alliansregeringen har genomfört vissa av förslagen, fast i lindrigare form, och avvisat andra. Och när man hör riksdagsledamoten Ebersteins förslag inser man att Socialdemokraterna ideologiskt inte alls har något problem att offra den personliga integriteten för nästan vilket syfte som helst. Har det aldrig slagit Eberstein att om man inte kan köpa kontantkort anonymt så stjäl man helt enkelt någon annans telefon i stället, eller tecknar abonnemang på en "målvakt"? En lag om obligatoriska personuppgifter för alla kontantkort skulle bara försämra integriteten utan att ge någon rimlig effekt mot brottsligheten.



2010-01-16 Bidragsbrottslagen behövs

Göteborgs-Posten berättar idag om en kvinna från Göteborg som under fyra år fått nästan en halv miljon i barnbidrag, utan att vara berättigad till det. Häromdagen läste vi om en man som låtsats vara rullstolsburen och därmed lurat till sig 7,8 miljoner i bidrag för att avlöna en personlig assistent och få annan hjälp. Mannen avslöjades när han upptäcktes i full fart på dansgolvet. I andra artiklar och på nätet hittar man ett stort antal nyhetsinslag i olika media om fusk med både a-kassa, socialbidrag och sjukpenning. Ibland mindre belopp, ibland mycket stora summor. Ibland är bidragsbrotten kopplade till kriminella grupperingar som använder bidragsbrott som ett sätt att finansiera sin verksamhet. Inte sällan finns koppling mellan grova skattebrott och bidragsbrott, och ett antal nolltaxerare har ertappats med bidragsbrott.

Alliansregeringen fick kritik när vi införde bidragsbrottslagen som gör det lättare att döma personer som lurat till sig bidrag. Själv tyckte jag det var högst rimligt att bidragsbrott straffas på samma sätt som skattebrott. Det handlar ju om precis samma pengar. Skattebrott har under många år utretts och bestraffats, ofta ganska hårt, medan bidragsbrott ytterst sällan medfört några påföljder. Lite konstigt kan man tycka.

Vi kan diskutera nivåerna på olika bidrag och ersättningar, men de flesta håller säkert med om att pengarna ska gå till rätt personer. Varje fusk med bidrag tar pengar från något annat i samhället som är viktigare. Upprepade larm om omfattande bidragsbrott, och fler ärenden som polisanmäls och går till åtal, visar att vi gjorde helt rätt när vi ändrade lagen.



2009-12-29 Äntligen skärps kraven för SMS-lån och andra snabbkrediter
Uppdaterad

Media rapporterar idag att svenskarnas skulder hos Kronofogden aldrig har varit så stora som nu, och att var tjugonde svensk över 16 år, ungefär 360.000 personer, har skulder hos Kronofogden. I genomsnitt är den obetalda skulden 40.000 kronor per person. Antalet personer hos fogden är visserligen färre än tidigare, men skulderna per drabbad person har ökat.

Den främsta orsaken verkar vara snabblån, både via SMS, internet och telefon, liksom kontokortsskulder. I takt med att möjligheterna att låna ökar och det går snabbare att ta ogenomtänkta lån så blir det allt fler som inte kan betala. Dagens låga ränteläge kan också göra att låneviljan ökar när de gäller "vanliga lån", man tänker inte på att den extremt låga räntan inte kommer att vara för evigt.

Kreditupplysningsföretaget Soliditet uppger att det främst är höginkomsttagare som hamnat hos kronofogden i spåren av finanskrisen, en del av dem har svårt att ställa om ekonomin när de blir arbetslösa, andra har drabbats av företagskonkurser. Det är nog ingen vild gissning att anta att en del av dem också har förlorat stora pengar på värdepappersmarknaden, kanske samtidigt som de sitter kvar med stora lån till tidigare värdepappersköp. Från min tid som jurist på bank, där jag periodvis arbetade med att försöka hjälpa bankkunder att få ordning på sin slarvigt skötta ekonomi, så vet jag att sambanden förvånande nog inte alltid finns mellan låg inkomst och misskött ekonomi eller mellan låg inkomst och stora lånebehov. Snarare var det väldigt många personer som egentligen hade en ganska bra inkomst som hade så stora konsumtionsbehov eller tog så stora risker att deras privatekonomi hotades. Personer med låg inkomst var enligt min erfarenhet betydligt mer försiktiga och anpassade sin konsumtion efter det utrymme som fanns, och var försiktiga med krediter.

I Finland är problemen med obetalda lån liknande, och i dag presenteras en opinionsundersökning som visar att 80% av finländarna helt vill förbjuda snabblån via sms eller telefon. Personligen tycker jag i grunden illa om förbud, jag tycker att människor måste ta eget ansvar, så jag tycker inte Sverige ska förbjuda snabbkrediter. Men det kan samtidigt inte fortsätta som idag, lagen ställer idag inte alls samma krav på små snabbkrediter som på större lån, vare sig när det gäller kreditprövning eller information om effektiv ränta och avgifter. Och om man tar ett stort antal småkrediter så blir ju lånebördan densamma som om man tar ett enda större lån. Den effektiva räntan för en snabbkredit kan dessutom uppgå till 300-400% om man räknar om "avgifterna" till årsränta, och det framgår sällan av kreditinformationen.

Problemen med kreditprövning och kreditinformation vid SMS-lån mm var något jag påtalade i en skriftlig fråga till justitieminister Beatrice Ask i januari 2008. Svaret från justitieministern var att regeringen arbetade med ett förslag till lagändringar, bland annat krav på angivande av effektiv ränta och kreditprövning av småkrediter.

Olyckligtvis har förslaget dröjt, och det beror på att man under arbetet även blev tungen att arbeta in ett helt nytt EU-direktiv i den svenska konsumentkreditlagen, ett EU-direktiv som innebär att reglerna för konsumentkrediter skärps i hela EU. Men nu har äntligen regeringens lagförslag presenterats, och det innebär bland annat skärpta krav på information om småkrediter, inklusive uppgift om kostnader och effektiv ränta. Krav på kreditprövning införs även vid småkrediter, och dessutom föreslås en ångerrätt på två veckor för snabbkrediter. Alla dessa förändringar ligger helt i linje med det jag argumenterat för i samtal med ministern och i andra sammanhang. Nu blir det betydligt lättare för konsumenten att fatta rationella beslut, och samtidigt får olika kreditgivare äntligen samma förutsättningar. Regeringens förslag är nu ute på remiss, och en lagändring bör kunna beslutas av riksdagen under våren.



2009-11-12 Fler poliser i hela Sjuhärad tack vare Alliansregeringen

Inför valet 2006 lovade Moderaterna att satsa ordentligt på rättsväsendet, alltså hela kedjan med polis, åklagare, domstolar och kriminalvård. En viktig del i detta var vårt löfte om 20.000 poliser. Vi lovade också att försöka täcka de vita fläckarna i Sverige där vissa kommuner inte hade någon fast polisnärvaro överhuvdtaget.

För ett år sedan, den 7 november 2008, var jag med på plats när Svenljungas nya efterlängtade poliskontor invigdes av justitieminister Beatrice Ask (M). Samtidigt samordnades polisinsatserna mellan Mark och Svenljunga. Nu får dessa kommuner ökad polisbemanning. Fem nya tjänster innebär en rekordstor ökning av bemanningen. Platsbefälet hos polisen i Kinna konstaterarde nyligen i Borås Tidning att man nu äntligen kan ha polisbemanning dygnet runt i yttre tjänst. Man får också helt nya förutsättningar att arbeta med brottsförebyggande arbete i både Mark och Svenljunga. Jag skrev om detta på bloggen den 27 oktober.

Häromdagen fanns en ny artikel i Borås Tidning där det framgick att Boråspolisen nu planerar även planerar att öka polisnärvaron i Bollebygd, och diskussioner pågår dessutom om att eventuellt inrätta någon form av polisexpedition i kommunhuset, en lösning liknande den som alltså infördes i Svenljunga för ett år sedan. Satsningarna på fler poliser börjar nu märkas ordentligt i hela Sjuhärad.

I ett antal kommuner har under många år en bättre polisnärvaro stått högt på önskelistan. Inte minst drev jag dessa frågor själv i när jag var ordförande för Brottsförebyggande Rådet i Mark 2002-2006. Nu blir det verklighet tack vare Alliansregeringen. Detta uppmärksammar jag med korta debattinlägg i flera tidningar, exempelvis i dagens nummer av Svenljunga Tranemo Tidning



2009-10-27 Alliansen gör skillnad - polisen i Mark-Svenljunga växer i styrka

Borås Tidning har idag ett helsidesreportage om den rekordstora ökningen av polis- bemanningen i Mark och Svenljunga. Ingemar Gustafsson, platsbefäl i Kinna, säger att invånarna verkligen kommer att märka skillnad och att det känns fantastiskt roligt att man nu får en förstärkning med hela fem poliser. Detta gör att man nu äntligen kan täcka den tjänstgöringslista man jobbat efter länge, och ha polisbemanning dygnet runt i yttre tjänst. Man får också helt nya förutsättningar att arbeta med brottsförebyggande arbete i Mark och Svenljunga.

För mig, som tidigare ordförande för brottsförebyggande rådet i Mark 2002-2006 (där även Ingemar Gustafsson för övrigt ingick) var en ökad polisebemanning en av de viktigaste målen. Nu är detta verkställt, och det är ju kul att jag som riksdagsledamot kunnat vara med och driva igenom regeringens politik i riksdagen som möjliggjort detta.

Lika roligt är det för Svenljunga som ju fick sitt nya poliskontor invigt av självaste justitieministern, Beatrice Ask för ett år sedan, den 7 november 2008. Nu får Svenljunga dessutom del av den ökande polisbemanningen i Mark, eftersom polisverksamheten i de två kommunerna samverkar.

Alliansen och en moderat jutitieminister gör skillnad!



2009-10-02 Justitieminister med välbehövligt vass tunga

Som kontrast till Bodströms märkliga bloggutspel var det givetvis härligt befriande att höra justitieminister Beatrice Ask (M) ryta till häromdagen med anledning av att källor på Rikskriminalen anklagat Stockholmspolisen för att medvetet ha läckt känsliga och hemliga uppgifter om polisutredningen kring helikopterrånet till media. "Jag hoppas att ingen av dem har tid att skvallra i största allmänhet utan att de håller käften och gör sitt jobb!" sa Ask.

Det är lätt att instämma. Det är pinsamt om olika delar av polisen försöker sabotera för varandra och det är skönt att den högste politiskt ansvarige tar bladet från munnen.



2009-09-23 Besked från regeringen idag: Barn ska inte kunna få vårdskulder
Ännu ett av mina motionsförslag genomförs

Enligt en rapport från Barnombuds mannen (BO) börjar ca 12.000 barn vuxenlivet med att få inbetalnings krav från landstingen på vårdavgifter som deras föräldrar inte betalat. Med anledning av det utbredda problemet med barns vårdskulder skrev jag förra året en riksdagsmotion om att en lagändring behövs, så att inte föräldrar kan skuldsätta sina omyndiga barn.

I dag presenterade socialminister Göran Hägglund precis ett sådant lagförslag! Barn ska inte drabbas av inkassokrav pga att föräldrarna inte betalat vårdavgifter. En lagändring ska klargöra att föräldrarna/vårdnadshavarna ansvarar för att avgifterna betalas och att de inte kan lastas över på barnen när de har fyllt 18 år.

Just nu pågår riksdagens motionsperiod, och det är ju extra stimulerande när man ser att regeringen tar beslut som ligger helt i linje med mina tidigare motionsförslag. Det kommer att bli en ordentlig bunt motioner från min sida även i år.



2009-08-24 Svensk yttrandefrihet och tryckfrihet är inte förhandlingsbar

Mycket som skrivs eller visas i media är tyvärr osant, smaklöst eller provocerande. Men i Sverige är det tillåtet att publicera även sådant. Vi har vår grundlagsskyddade yttrandefrihet och tryckfrihet som innebär att man får publicera precis vad man vill så länge man inte uppmanar till våld eller hets mot folkgrupp eller andra allvarliga brott, och i de fall sådant misstänks ska det prövas av domstol.

Detta betyder att Aftonbladet får trycka precis vilka texter de vill, även om dessa skulle upplevas kränkande av Israel, precis som danska Jyllandsposten hade rätt att publicera de omtalade Muhammedbilderna. Aftonbladets ansvarige utgivare har ansvaret för att inte tryckfrihetsbrott begås. Sedan kan man ju som vanlig medborgare tycka att Aftonbladet även bör ta ett moraliskt ansvar för vad man publicerar. Men det är som sagt bara ett subjektivt tyckande, och vad som upplevs moraliskt eller inte varierar som bekant från person till person.

Att som vanlig medborgare diskutera och ha synpunkter på vad som står i media är inte bara en rättighet utan en del av yttrandefriheten. Att som regering däremot be om ursäkt för en text på begäran av ett annat land är något helt annat. Sveriges statsminister eller utrikesminister kan och ska aldrig fördöma eller ta avstånd från texter i en svensk tidning. Det är helt enkelt inte regeringens sak att ha synpunkter på detta. I Sverige har vi ingen censur, och det måste både Israeliska regeringen och andra länder respektera villkorslöst. Det är nämligen inte förhandlingsbart!



2009-07-20 Gemensam vårdnad bör vara det normala efter en separation

Två av mina riksdagskolleger, Anti Avsan (M) och Inger René (M) hade häromdagen en mycket bra debattartikel på DN Debatt där man efterlyste en ändring av reglerna vid vårdnadstvister. I dagens system används alltför ofta barnen som tillhyggen i processerna, och det kan tyvärr löna sig att smutskasta den andre föräldern för att själv kunna få ensam vårdnad om barnen.

"Nuvarande rättsordning förvärrar konflikten mellan föräldrarna. Kvalificerad medling bör erbjudas föräldrar i ett tidigare skede som ett alternativ till en påfrestande process i domstolen. Processreglerna bör utformas så att rättegången fokuserar mer på barnens bästa och mindre på vem som är bra och vem som är dålig förälder. Gemensam vårdnad bör återfå en starkare ställning som huvudregel när föräldrarna tvistar i samband med en separation." skriver Avsan och René i sin artikel, och jag kan bara hålla med. Jag har själv mött detta problem under min tid som jurist på bank, och Anti Avsan är domare till yrket och har efter vad han berättat sett dessa problem i domstolen många gånger. I vår tidigare moderata arbetsgrupp för jämställdhetsfrågor, där både jag själv och Anti Avsan ingick, var denna fråga också med i diskussionerna, och gruppen föreslog en förändring. Jag har också själv tidigare undertecknat en riksdagsmotion som föreslår nya vårdnadsregler.

Det normala borde självklart vara delad vårdnad. Det måste normalt sett vara det bästa för barnen. Barn behöver båda sina föräldrar! Att det sedan givetvis måste finnas undantag är en annan sak. Det finns fall när den ene föräldern begått övergrepp eller brott mot sina barn eller på annat sätt visat sig olämplig som vårdnadshavare, och då är gemensam vårdnad knappast ett alternativ.



2009-05-09 Landstinget i Stockholms genomför min avslagna riksdagsmotion

En av mina riksdagsmotioner från i höstas handlar om skuldsättning av barn. Jag föreslog att det inte längre skulle vara möjligt för föräldrar att skuldsätta sina barn genom att inte betala deras vårdavgifter på sjukhus. Tyvärr avslog Covilutskottet motionen med motiveringen att en arbetsgrupp med Datainspektionen, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Svensk Inkasso mfl anser att tandvård och sjukvård faller under föräldrarnas vårdplikt, och att det därför inte bör vara möjligt att kräva barnen för obetalda räkningar - det är föräldrarna som är betalnings- skyldiga. Detta har man också framfört till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Civilutskottet skrev att man "utgår från att barn i framtiden inte kommer att debiteras för vårdavgifter", och menade därför att min motion var tillgodosedd.

Stockholms läns landsting har nu beslutat att skriva av skulderna för ca. 5.000 skuldsatta barn under 18 år. "För landstinget handlar det inte om pengarna. Det stora problemet är det krångel barnen får som vuxna säger Finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd. Hon var tidigare min moderata kollega och uppskattad ordförande i mitt utskott, Arbetsmarknadsutskottet. Jag är mycket nöjd med att hon nu drivit på i frågan om barns skuldsättning!

Vid årsskiftet visade Barnombudsmannen (BO) att omkring 12.000 barn får börja vuxenlivet med skulder eftersom 13 av 21 landsting skuldsätter underåriga. Skulderna uppstår ofta genom t.ex. obetalda vårdavgifter. BO och Kronofogden kräver att hälso- och sjukvårdslagen ska ändras så att det är vårdnadshavaren som blir betalningsansvarig. Förhoppningsvis kan beslutet från Stockholms Läns Landsting följas av ännu fler landsting, och samtidigt påverka utvecklingen så att min motion till sist blir verklighet i hela landet? Omyndiga barn bör helt enkelt inte kunna skuldsättas av sina föräldrar.



2009-05-06 Fastighetskapare lever farligt

Problemet med att fastigheter "kapas", dvs att okända personer söker lagfart på andras fastigheter, grundat på förfalskade köpehandlingar, har uppmärksammats av både Villaägarna och av media. Själv har jag arbetat som jurist tidigare, inte minst med fastighetsrätt. Jag har oroat mig för allt det obehag och arbete som drabbar den privatperson som utsätts för "fastighetskapning" och har därför motionerat i riksdagen om en lösning som innebär att varje fastighetsägare skall underrättas om en inlämnad lagfartsansökan, så att man hinner agera innan lagfarten beviljas.

Jag motionerade om detta redan 2007, Motion 2008/09:C266 om säkrare lagfartshantering, men denna motion avslogs. I stället fastslogs att den rätte ägaren skulle ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att rätta till den oriktiga lagfarten som en bedragare lyckats få. Jag var inte nöjd med detta - dels tycker jag det är bättre att förebygga brott än att åtgärda dem i efterhand, dels tror jag att staten på sikt riskerar höga kostnader för dessa bedrägerier. Så skam den som ger sig, jag lämnade in en ny motion i höstas med något annorlunda formulering, Motion 2007/08:C235 om förbyggande arbete mot falska lagfarter. Och ser man på, nu börjar det röra på sig i den riktning jag vill!

I Civilutskottes betänkande framkommer nu att Lantmäteriverket i ett förslag till regeringen vill införa en ny enkel rutin för att förebygga lagfartskapningar. Det som föreslås är ett system med underrättelse till tidigare ägare, ungefär som när man byter ägare på en bil. På detta sätt tror man att det blir lättare att upptäcka försök till kapningar och snabbt åtgärda detta innan kaparen lyckas utnyttja den kapade fastigheten. Jag kan bara konstatera att detta i princip är identiskt med förslagen i min motion. Utskottet avslår min motion i år med, men denna gång med motiveringen att man vill avvakta regeringens beredning av Lantmäteriverkets förslag. Det är nog det närmaste ett tillstyrkande av en riksdagsmotion man kan komma. Men oavsett vilket - fastighetskaparna lever farligt, och det är viktigt för rättssäkerheten och tryggheten för enskilda fastighetsägare.



2009-05-05 Moderater i EU-parlamentet gör skillnad
Uppdaterad

I morgon röstar EU-parlamentet om det sk "telekompaketet". Det handlar mest om fri konkurrens inom telekom mm, men det mest uppmärksammade förslaget var det som från början fanns med, och som främst drevs från fransk sida. Förslaget innebar att man skulle kunna stänga av fildelare från nätet direkt, utan föregående rättslig prövning. (Ett sådant förslag fanns för övrigt även i en svensk utredning, men detta stoppades av justitieminister Beatrice Ask.)

De svenska moderaterna i EU-parlamentet, med Gunnar Hökmark och Christofer Fjellner i spetsen, har lyckats stoppa detta förslag i EU-parlamentet. När parlamentet röstar i morgon finns det inte längre något hot om regler som innebär att användare kan avstängas utan en rättslig process som uppfyller grundläggande rättighetskrav. Principen om att ingen utan rättslig prövning skall kunna stängas av från Internet finns nu till och med allra först i lagtexten som en portal- paragraf! Detta har faktiskt de svenska moderaterna drivit igenom. Sådana EU-parlamentariker är precis vad Sverige behöver.

Uppdatering 6/5: Så kom då beskedet att kompromissförslaget ändå inte godtogs av parlamentet. Det medför att skyddet för enskildas integritet nu har röstats bort, och det verkar oklart vad som nu händer i stället.



2009-04-20 Extrema ytterligheter i upphovsrättsdebatten

Knappt har den värsta uppståndelsen lagt sig efter domen mot Pirate Bay förrän det visar sig att EU med kort varsel beslutat om en omröstning i parlamentet för att förlänga upphovsrätten för musik från 50 till hela 95 år! Med tanke på att fildelningsförespråkarna inte ens drar sig för att sprida helt nya låtar eller filmer kan man ju fråga sig vilken nytta det skulle vara med en så fullständigt orimlig upphovsrätt? Den som uppfinner något eller får patent för en medicin eller liknande får normalt ett skydd under maximalt 20 år. Varför skall just musik och film får mångdubbelt längre skydd?

Det är egentligen helt sanslöst att se de två extrema ytterligheter som utgör altenativen i debatten kring fildelning och upphovsrätt. På ena sidan en medieindustri som inte skyr några medel för att stärka sina positioner oavsett effekterna för integriteten, och som ställer helt orimliga krav, exempelvis sanslöst lång tid för upphovsrätten. På den andra sidan Pirate Bay och Piratpartiet som tycker det är helt okej att helt enkelt ta vad man vill ha utan att betala, helt utan respekt för de lagar som finns, och som i praktiken helt struntar i upphovsrätten. Inte alldeles lätt att vara politiker och beslutfattare och hitta en rimlig balans mellan dessa extrema linjer...

Moderaternas EU-parlamentariker Cristofer Fjellner kommenterar EU-omröstningen på sin blogg, och beskriver hur fel det är att ytterligare förlänga upphovsrätten, och hur han tänker försöka stoppa förslaget i EU-parlamentet. Jag håller tummarna att han lyckas!

"Förstklassiskt mygel om förlängd upphovsrätt

Känns som att vi har lite av en ketchupeffekt här i Europaparlamentet just nu. Nästa vecka kommer allt på samma gång. Telekompaketet ska röstas om i utskottet."// "Som om det inte var nog blev det igår klart att vi även kommer rösta om förlängningen av upphovsrätten nästa vecka (Crowley). Förslaget är att vi ska förlänga de så kallade inspelningsrättigheterna från 50 till 95 år. Det är ett urdumt förslag! Det enda skälet är att ett litet antal kända artister vars tidiga inspelningar fortfarande säljer, nu börjar närma sig femtioårsgränsen, typ Beatles och Elvis. Och skivbolagen, som äger rättigheterna, har med detta förslag lyckat förhandla till sig en möjlighet att kräma ur ytterligare 45 års intäkter. Förslaget är också kasst eftersom det riskerar att rycka bort det kulturarv som nu är fritt tillgängligt bort från allmänheten. Och varför ska man just ge musikindustrin så extremt långt immaterialrättsligt skydd. Den som finner ett botemedel mot cancer kommer att få sin idé skyddad med patent upp till 20 år. Men för musik vill de att skyddet ska vara 95 år! Immaterialrättsligt skydd är till för att främja innovation. Men, i ärlighetens namn, vilket 25-årig musiker kommer vägra att spela in platta för att han “bara” är garanterad intäkter för plattan till han fyller 75, och inte till han fyller 120? Nej, det är ett urdumt förslag. Inte minst i en tid när hela upphovsrätten är så omdebatterad som just nu!

Att det först igår blev klart att vi ska rösta om frågan i plenum nästa vecka är inte en tillfällighet. Det var en torsdag, den dag då alla ledamöter lämnar Bryssel, loggar ut från det vanliga och kanske kan missa informationen om vad som ska röstas. Och än jävligare är deadlinen för ändringsförslag. Den är satt till tisdag den 21:a klockan 17:00. För att överhuvudtaget kunna föreslå ändringar till förslaget måste man med andra ord före tisdag samla signaturer från 40 andra europaparlamentariker. Normalt hade det varit svårt men just denna vecka är det grymt svårt. För just denna session börjar på tisdag. Det innebär att ledamöterna anländer till Strasbourg strax innan deadlinen. För att sätta stopp för galenskapen måste jag under helgen samla signaturer från 40 europaparlamentariker, som just nu befinner sig i olika europeiska länder. Det är vad jag kallar parlamentariskt fulspel av den högre skolan.

Men än är det inte kört! Mitt huvudalternativ är att tillsammans med ledamöter från liberala gruppen lägga ett ändringsförslag som innebär ett förkastande av hela förslaget. Det blir svårt att finna tillräckligt brett stöd för den linjen i parlamentet, men det kan gå. Vi behöver dock en fallback position. Just nu lutar vi åt att föreslå att inspelningsrättigheterna inte ska vara längre än livslängden på artisten som gjort inspelningen. Det kan i värsta fall vara ett möjligt kompromissförslag. Nu är det hårt jobb som gäller. Och håll tummarna för att vi lyckas!"

(Citerat från Cristofer Fjellners blogg)




2009-04-18 En balanserad linje ger inte alltid så många vänner....

Efter att ha besvarat ytterligare ett antal kommentarer under dagen kan jag bara konstatera en sak: Jag får nog inte många vänner vare sig bland mediabolagen eller fildelarna. Men så blir det nog om man försöker hålla en balanserad linje i en så infekterad fråga. Å ena sidan oroar jag mig fortfarande för IPRED-lagens effekter på rättssäkerheten för den enskilde och risken för övertramp från stora mediebolag, och å andra sidan försvarar jag den fällande domen mot personerna bakom The Pirate Bay.

Men tro mig - inget är faktiskt helt svart eller vitt, inte ens i fildelningsfrågan!



2009-04-18 Många reaktioner på mitt förra inlägg om Pirate Bay-domen

Jag har fått ovanligt många reaktioner på mitt förra inlägg om domen mot männen bakom The Pirate Bay. De flesta delar, kanske något förvånande, min åsikt i stort och tycker det är rimligt att de döms. Några tycker dock att straffet är väl hårt och strider mot svenska domstolars praxis. Det ligger nog en del i detta, och som jag skrev igår är det svårt att bedöma rimligheten i själva straffet. Det blir nu en sak för Hovrätten att avgöra, eftersom domen överklagats. Av de mer kritiska kommentarerna märker jag att det fortfarande är många som blandar ihop domen mot Pirate Bay med IPRED-lagen. Men jag kan inte se att någon form av bevisning i rättegången tagits fram med hjälp av IPRED, och därmed har inte riksdagens beslut om IPRED något alls med gårdagens dom att göra.

En läsare undrar "hur de fyra dömda kan få så mycket sympati när det de gör i alla andra sammanhang hade uppfattats, i vart fall moraliskt, som att snylta ekonomiskt på andras arbete?"

En annan fundering som jag tycker är intressant kom från en läsare som undrar: "Varför är det så många som kan tänka sig att betala flera hundralappar per månad för att abonnera på en "anonymiseringstjänst" för att kunna fortsätta fildela anonymt utan risk för upptäckt - men som samtidigt inte är beredda att betala en enda krona för den musik, film eller de spel som man vill ladda ned? Det går faktiskt att använda lagliga nedladdningsalternativ redan idag om man bara vill. Ibland verkar det nästan som om den illegala fildelningen i sig är det viktigaste att kämpa för, inte själva möjligheten att ta del av musik, filmer och annat."

En annan synpunkt som jag inte tänkt så mycket på förut är att det kanske är Pirate Bay som skapat behovet av IPRED? "The Pirate Bay (TPB) har inte bara möjliggjort fildelning utan också skickligt marknadsfört detta bland ungdomar som lite "anarkistiskt", som en protest mot samhället och de stora amerikanska medieföretagen. Man har också spelat på yngres behov av att protestera mot sina föräldrar och den äldre generationen och mot "etablissemanget" och gjort fildelningen till en frihetsfråga. Personerna bakom TPB har lyckats väl med detta. På köpet har man fått massor av kunder och tjänat många miljoner, kanske så mycket som tio miljoner på reklamintäkter. Det närbesläktade Piratpartiet försöker nu också utnyttja detta politiskt. Men dessa framgångar har en baksida - det har skapat grogrund för IPRED och andra lagar som indirekt blir ett hot mot den enskilde medborgarens integritet. Om inte TPB hade agerat så provocerande hade vi kanske sluppit både IPRED och annan integritetshotande lagstiftning? TPB bär en stor del av ansvaret för kravet på allt hårdare lagstiftning som växer fram efterhand, både i Sverige och i andra länder."



2009-04-17 Helt naturligt att personerna bakom Pirate Bay fälldes

I dag föll domen i tingsrätten mot de fyra personerna bakom Pirate Bay. Ett års fängelse och hela 30 miljoner i skadestånd. Själv kan jag inte bedöma vad som är ett rimligt straff och skadestånd, men jag tycker det är helt självklart att personerna bakom Pirate Bay döms. De har uppenbarligen tjänat miljonbelopp, sannolikt många miljoner, på reklamintäkter på sin site, och detta har varit möjligt genom att de aktivt - och mycket medvetet - hjälpt andra att fildela utan tillstånd. Det handlar verkligen inte om någon ideell välgörenhet eller värnande om yttrandefriheten utan helt enkelt om ett grovt brott. Som jurist anser jag att om de hade frikänts hade det varit en av de största rättsskandalerna i Sverige.

Företrädare för Vänsterpartiet kallar det en politisk dom, miljöpartiets ungdomsförbund (där en av de åtalade är medlem!) kräver folkomröstning om fildelning, och de dömda själva hånar domen. Att personer som öppet förespråkar att man kan ta vad som helst utan att betala kan få någon som helst sympati från media eller från svenska politiker är en gåta. Att de inte ens tycker det är fel att tjäna miljoner på andras arbete säger det mesta om deras syn på ett rättssamhälle.

När diskussionerna om IPRED-lagen pågick var jag en av kritikerna inom moderaternas riksdagsgrupp som oroade mig för att enskilda personer och familjer skulle riskera att drabbas, och jag anser fortfarande inte att rättssystemet skall ägna sin kraft åt att jaga enskilda ungdomar som fildelar i mindre omfattning. Jag är också noga med rättssäkerheten för enskilda personer, och är därför inte helt nöjd med hur IPRED-lagen ser ut. (Läs mina blogginlägg om IPRED-lagen i bloggarkivet.) Däremot har jag hela tiden tyckt att de stora brottslingarna - de som tjänar pengar på vad andra skapat - självklart skall dömas. Så här skrev jag på bloggen den 16/2, och det håller fortfarande:

"De som driver Pirate Bay har uppenbarligen tjänat väldigt stora summor på att förmedla teknik och kontakter som gör det möjligt att fildela (det räcker att göra en snabb beräkning av intäkterna för den reklam man finner på sidan). Att på detta sätt sko sig själv på upphovsrättshavarnas bekostnad kan knappast kallas vare sig för ideell verksamhet eller en kamp för yttrandefriheten. Det skall kallas för vad det är - ett lagbrott. Jag hoppas att de skyldiga döms till kännbara straff. Det är grova brottslingar som ägnar sig åt att främja fildelning för att tjäna pengar på andras verk som skall jagas och krävas på skadestånd. Det är de som skall prioriteras vid bottsbekämpningen, inte den enskilde svensken som, medvetet eller omedvetet, laddat ned några låtar, bilder eller en film."

En sak bör också påpekas, eftersom vissa kopplar ihop dagens dom med IPRED-lagen. Det finns inget samband alls - ingen bevisning i domen bygger på information som gjorts möjlig via IPRED, som ju syftar till att man skall kunna få fram IP-adresser som avser okända fildelare. När det gäller Pirate Bay är inget okänt - vare sig siten i sig eller vilka som står bakom denna. Otillåten fildelning har faktiskt varit förbjuden ända sedan den lag som tillkom 2005, och det är denna lag som nu används, helt utan behov av IPRED.



2009-03-07 Hedersmord?

Kan man i ett modernt och civiliserat samhälle verkligen koppla ihop begreppet "heder" med grov misshandel och mord? Det var en fråga jag fick via mail idag. Jag tycker frågan är väldigt bra, och det är något jag också funderat på.

I mailet påpekas att "det hänvisas till heder när barn slås ihjäl av sina närmsta släktingar, och att det kan vara familjens heder som ska upprättas med ett mord på en anhörig"/"Att då låta förövarna hänvisa till heder är helt fel. I stället bör dessa brott benämnas kulturrelaterade eller patriarkala brott. Att sammanblanda heder med mord kan aldrig ge rätt signaler. Jag tror att de som döms i för dessa brott stärks i sin uppfattning att de gjort något hedervärt om det hela tiden relateras till heder."

I mailet föreslås att man i stället skall använda något annat begrepp för dessa brott. Det förslag jag själv tycker är bäst är att tala om "kulturrelaterade brott". Ett sådant begrepp skulle ju även kunna innefatta andra brott som begås av kulturella skäl, exempelvis omskärelse eller bortgifte av unga flickor.

Förslagsställaren avslutar med att "ordet heder ska användas på dem som står emot sin kultur och vägrar döda sina barn". Det tycker jag stämmer väldigt bra med min egen syn på saken, den mest hedervärde är givetvis den som vågar gå emot dåliga och brutala traditioner i ett samhälle.

Ett grovt våldsbrott brott kan aldrig vara hedervärt. Frågan är hur man får allmänheten, media och politiken att använda ett annat begrepp?



2009-02-25 Omröstning om IPRED - man får inte alltid exakt som man vill...

Just nu pågår riksdagsdebatten om IPRED-lagen inför eftermiddagens votering. I går diskuterades ärendet också på mötet med moderaternas riksdagsgrupp. Jag har tidigare berättat om hur jag och en grupp moderater försökt - och delvis lyckats - förändra lagförslaget på vägen. Läs blogginlägget den 4 december. Vi kritiker hade velat få till ytterligare förändringar, men det finns samtidigt andra som velat skärpa lagreglerna ytterligare för att skydda upphovsrätten. Både kritikerna och förespråkarna för lagen är alltså missnöjda, fast från olika utgångspunkter. Kanske visar det trots allt att lagförslaget är en hyfsat rimlig avvägning mellan helt motstridiga intressen?

En förutsättning för att man skall kunna diskutera och förhandla kring ett lagförslag är att alla sedan ställer upp på kompromissen, även om man inte är helt nöjd med slutprodukten. Jag tycker fortfarande att det finns vissa brister i lagen, och tycker framförallt att det är lite pinsamt att lagstiftaren inte tydligare visar att man förstår att det i praktiken är väldigt liten skillnad mellan upp- och nedladdning och att detta normalt sker samtidigt. Min tro är också att den tekniska utvecklingen ganska snabbt kommer att springa ifrån lagen, eller kanske redan har gjort det. Jag är däremot mindre oroad nu för att lagen kan komma att missbrukas, dels på grund av den långa diskussionen som gör att media och andra har ögonen på frågan, men framförallt för att Näringsutskottet förbättrat lagen ytterligare jämfört med regeringens förslag. I regeringens förslag framgår att regeringen skall utvärdera lagens effekter rörande utlämning av uppgifter om internetabonnemang som använts vid fildelning, samt av i vilken omfattning utlämnande av IP-adresser leder till utskickande av varningsbrev, kravbrev eller inledande av rättsprocesser. Näringsutskottet vill skärpa detta genom att granskningen även uttryckligen skall omfatta domstolarnas proportionalitetsbedömning, dvs säkerställa att den nya lagen i första hand används för att vidta åtgärder mot "intrång i stor omfattning". Näringsutskottet vill också att regeringens uppföljning skall redovisas löpande till riksdagen.

Trots min kritik i vissa delar känns lagen trots allt hyfsat acceptabel idag. Missbruk kan inte uteslutas, men sker de kommer de att uppmärksammas och jag hoppas detta skall avhålla från övertramp. Riksdagen får nu också full insyn i den löpande utvärderingen av lagen, och kan ta initiativ till ändringar i lagen vid behov. Rättssäkerhetsfrågan har hela tiden varit avgörande för min del, och där har det hänt en hel del på vägen. Proportionalitetsbedömningen har också tagit flera steg framåt, och man talar nu uttryckligen om att prioritera att motverka "stora intrång" vilket var en av de saker som vi kritiker verkat för. För egen del kommer jag att rösta för den linje som moderaternas riksdagsgrupp kompro- missat fram. Alliansen kommer vid voteringen också att få stöd av socialdemokraterna vid voteringen.



2009-02-16 Brottslingar skall dömas, och det gäller även Pirate Bay
Uppdaterad

Sverige har en omfattande upphovsrättslagstiftning. Man kan ha synpunkter på denna, och det har min riksdagskollega Karl Sigfrid (m) i SvD idag. Och om man tycker att en lag har brister eller behöver förändras eller justeras i takt med tiden så är det naturliga sättet att väcka opinion och försöka förändra lagen. Det är så det fungerar i en demokrati. Karl Sigfrid visar i sin artikel några hårresande exempel på hur dagens upphovsrättslagstiftning inte går i takt med tiden. Jag håller med Karl, och tycker det måste gå att skapa lite sans och balans även i upphovsrätten.

Däremot är det konstigt, ja närmast pinsamt, att höra företrädare för Pirate Bay och Piratpartiet som anser att det skall vara fritt fram för fildelning, trots att det strider mot lagen. Det är inte demokrati! Att många ungdomar idag stödjer ett "parti" som endast har en politisk fråga, nämligen att mer eller mindre legalisera stöld, är för mig en gåta. Man kan föra fram olika åsikter om att fildelning inte skadar någon, att den som laddar ned kanske ändå inte skulle köpt skivan eller filmen, att upphovsrätten är gammal och mossig, att kulturen, yttrandefriheten och folkbildningen tjänar på fildelning osv. Allt detta är saker som kan diskuteras, och jag kan till och med gå så långt som att säga att det ligger en hel del i vissa av dessa argument. Men så länge lagen gäller så är det faktiskt ett brott att fildela, punkt slut! Och om detta sker i så stor skala som via Pirate Bay så bör det givetvis utredas och de skyldiga dömas. De som driver Pirate Bay har uppenbarligen tjänat väldigt stora summor på att förmedla teknik och kontakter som gör det möjligt att fildela (det räcker att göra en snabb beräkning av intäkterna för den reklam man finner på sidan). Att på detta sätt sko sig själv på upphovsrätts- havarnas bekostnad kan knappast kallas vare sig för ideell verksamhet eller en kamp för yttrandefriheten. Det skall kallas för vad det är - ett lagbrott. Jag hoppas att de skyldiga döms till kännbara straff. Det är grova brottslingar som ägnar sig åt att främja fildelning för att tjäna pengar på andras verk som skall jagas och krävas på skadestånd. Det är de som skall prioriteras vid bottsbekämpningen, inte den enskilde svensken som, medvetet eller omedvetet, laddat ned några låtar, bilder eller en film.

Med detta sagt vill jag också påpeka att jag som jurist tänker fortsätta värna om att jakten på brottslingar alltid skall ske på ett rättssäkert sätt. Tyvärr anser jag fortfarande inte att förslaget till den sk "IPRED"-lagen (sanktionsdirektivet) uppfyller kraven på rättssäkerhet fullt ut. Men det är en helt annan diskussion...



2009-02-12 Svårare att skuldsätta barn

En av mina riksdagsmotioner från i höstas handlar om skuldsättning av barn. Jag föreslog att det inte längre skulle vara möjligt för föräldrar att skuldsätta sina barn genom att inte betala deras vårdavgifter på sjukhus. Jag kan konstatera att jag inte var ensam om att motionera i denna fråga - det finns ytterligare två motioner med samma tanke, en från en fp-ledamot och en från en s-ledamot.

Civilutskottet skriver i sitt betänkande till riksdagen att en arbetsgrupp med Datainspektionen, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten och Svensk Inkasso mfl anser att tandvård och sjukvård faller under föräldrarnas vårdplikt, och att det därför inte bör vara möjligt att kräva barnen för obetalda räkningar - det är föräldrarna som är betalnings- skyldiga. Detta har man också framfört till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Datainspektionen uppger dessutom att det på senare tid blivit allt färre barn som krävs på sådana avgifter. Civilutskottet skriver att man "utgår från att barn i framtiden inte kommer att debiteras för vårdavgifter", och menar att våra motioner därmed är tillgodosedda.

Jag tänker följa utvecklingen, men tycker att det som sägs i betänkandet låter rimligt.

En liten anmärkning till slut. Riksdagen avslog samtidigt en motion från Miljöpartiet om att låta utreda möjligheten att låta barn ha fler än två vårdnadshavare (!). Likaså avslogs en motion från Vänsterpartiet om att orden "mor och far" skulle ersättas "med det könsneutrala begreppet förälder". Någon som undrar varför vi behöver så många voteringar?



2008-12-16 Utredningsförslag en riktig högoddsare

En utredning presenterade igår ett förslag till hur det svenska spelmonopolet till större delen skall bevaras. Det föreslås visserligen också viss möjlighet för utländska bolag att verka i Sverige, men då bara inom vissa former av spel som inte är "problematiska ut spelberoendesynpunkt". För att effektivt skydda Svenska Spel och andra aktörer som verkar i Sverige mot konkurrens vill utredaren tvinga internetoperatörerna att spärra spelsajter (!), och dessutom förbjuda bankerna att förmedla insatser på utländska spel.

Storebror som vet bäst har talat. Svenska folket skall omyndigförklaras!

Nu tror jag inte för ett ögonblick att detta förslag blir verklighet. Finansministern har redan kommenterat förslaget och med en lagom kritisk underton påpekat att det "är dock viktigt att förslag till inskränkningar och restriktioner står i proportion till problemen". Men det är skrämmande nog att det finns utredare som framför denna typ av förmyndarskapsförslag. Jag hade faktiskt förväntat mig ett mer konstruktivt förslag från en statlig utredare.



2008-12-13 Fildelningsdiskussion hos MUF i Borås

I dag har jag varit gäst hos MUF i Borås på deras "Tomtemys" för att berätta lite om turerna kring sanktionsdirektivet och fildelningslagen. Jag delar MUF-arnas oro för hur den föreslagna lagen skulle kunna missbrukas, och mycket av diskussionen handlade om detta. Men jag fick också en chans att berätta om de positiva förändringar som vi diskuterat fram i riksdagsgruppen, och kunde också bemöta vissa av de mer osakliga uppgifter som sprids om förslaget.

En del inom MUF vill göra dramatiska förändringar av upphovsrätten, vissa vill gå så långt som att helt avskaffa den. Den åsikten delar jag inte. Visst finns det en del föråldrade inslag i den svenska upphovsrätten som behöver ses över - inte minst med den teknikutveckling som pågår. Men någon form av skydd för skapande i form av upphovsrätt och patent är nödvändigt om enskilda näringsidkare skall kunna leva på sitt arbete. Jag har därför ingen invändning mot att man tar itu med omfattande brott mot upphovsrätten - under förutsättning att det sker på ett rättssäkertsätt.

I grunden anser jag fortfarande att det är polisen som skall utreda och bekämpa brott, inte privata aktörer. Denna åsikt kände jag också stöd för bland MUF-arna. Nu är kanske den vägen stängd så som EU utformat sanktionsdirektivet. Men det förhindrar givetvis inte en diskussion om hur man kan genomföra sanktionsdirektivet i svensk rätt på ett rättssäkert sätt. Jag anser fortfarande att det finns mer kvar att göra för att komma dit!



2008-12-04 Min kommentar till regeringens beslut om IPRED
Uppdaterad

Frågan om avvägningen mellan upphovsrätt och rättssäkerhet/integritet är inte lätt. Inom den moderata riksdagsgruppen finns, precis som i de flesta partier, olika grupperingar. Vissa anser att upphovsrätten måste försvaras med alla medel för att trygga upphovsmännens möjlighet att leva på sitt arbete. Andra, däribland jag själv, anser att rättssäkerheten och integriteten väger tyngre. Kan man inte hitta en tillräckligt rättssäker lösning bör man helt enkelt avstå, även om man i grunden vill värna äganderätten och upphovsrätten som viktiga principer.

Ett problem är att IPRED-lagen baseras på EU:s sanktionsdirektiv. Det betyder att Sverige måste införa en möjlighet i svensk lag för en upphovsrättshavare att på ett rimligt sätt skydda sin upphovsrätt. Om Sverige inte gör detta väntar stora skadeståndskrav från EU. Det finns dock en EU-dom som tydligt säger att länderna får välja andra lösningar än informationsutlämnande av identitet bakom en IP-adress, om bara syftet med direktivet uppfylls. 25 av 27 EU-länder har redan genomfört direktivet, på lite olika sätt. I flera av dessa länder kan en person som fildelar utan tillstånd av upphovsrättshavaren stängas av från Internet. I Sverige fanns detta förslag i en utredning som Alliansen ärvde av Tomas Bodström (s), men på ett tidigt stadium förklarade justitieminister Beatrice Ask (m) att den lösningen inte skulle användas i Sverige.

Det förslag som sedan togs fram kritiserade jag på bloggen den 11 och den 22 november Min åsikt var kortfattat att jag ansåg att polisiära uppgifter borde skötas av polis och inte av företag, att utlämnande av identitetsuppgifter bakom en IP-adress bara borde få ske vid mer omfattande fildelning (proportionalitetskrav), att det finns risk att oskyldiga drabbas när fildelare använder andras nätverk eller andras datorer via olika virusprogram, samt att det finns risk för oskäliga krav och hot mot privatpersoner från stora medieföretag.

Under den senaste månaden har det förekommit mycket intensiva diskussioner, inte minst inom moderaternas riksdagsgrupp. Detta har medfört en del viktiga förändringar. Beskedet att lagen inte skall gälla retroaktivt kan tyckas självklart, men vad jag förstått har det inte varit självklart i andra länder. Nu kommer i vart fall alla att veta vad som gäller i framtiden när lagen träder i kraft, och kan anpassa sig till det. Det är positivt.

Ytterligare förändringar som gjorts är att det kommer att krävas nedladdning av viss omfattning för att domstol skall besluta om att identiteten bakom en IP-adress skall lämnas ut till upphovsrättshavaren. Det blir alltså ett starkare proportionalitetskrav. Domstolen skall göra en skälighetsbedömning där man kommer att se allvarligare på uppladdning än nedladdning. Just denna del innebär faktiskt också en svaghet i resonemanget, eftersom den vanligaste fildelningen innebär att uppladdning och nedladdning sker samtidigt. Men det finns också andra typer av nedladdning som inte är kopplad till samtidig uppladdning, så till viss del har åtskillnaden betydelse. Det är ju den som lägger ut material för nedladdning som orsakar mest skada, och det är de stora ekonomiska skadorna man vill komma åt med lagförslaget.

En annan sak som lagts till i slutfasen av diskussionerna är att lagen skall utvärderas löpande. Det är en ovanlig lösning, men man vill markera att man inte kommer att acceptera att upphovsrättshavare missbrukar lagen genom att ställa oskäliga krav på ersättning, så som skett i en del andra länder. Om detta ändå inträffar kan regeringen förändra lagen. Givetvis vill man också följa upp om lagen når sitt syfte, dvs att i första hand motverka omfattande olaglig fildelning.

I tisdags diskuterade den moderata riksdagsgruppen förslaget, och jag var en av de moderata riksdagsledamöter som framförde kritik. I går, onsdag, hölls ett extra gruppmöte med kort varsel (där jag tyvärr inte hade möjlighet att vara med) där riksdagsgruppen till sist accepterade att regeringen lägger fram ett lagförslag med vissa överenskomna ändringar och förtydliganden som gjorts under processen. Gruppmötets beslut innebär däremot inte att de moderata riksdagsledamöterna förbundit sig att rösta ja till det kommande lagförslaget. Sådant kan man aldrig lova i förväg av den enkla anledningen att propositionen skall behandlas i riksdagens utskott på sedvanligt sätt innan omröstning sker. Man kan inte ta slutlig ställning till ett lagförslag innan man har sett det slutliga förslaget i detalj.

Jag är fortfarande inte nöjd, men måste samtidigt medge att vi som framfört kritik fått igenom flera viktiga förändringar på vägen, inte minst proportionalitetskravet och de tydliga markeringarna mot missbruk av lagen. Vi har flyttat fram positionerna för rättssäkerheten en bit, och det var det viktigaste för min del. Nu återstår att se om svenska folket kommer att uppfatta avvägningarna i propositionen som skäliga. Jag är tyvärr inte helt övertygad om det.



2008-12-04 Regeringsbeslut om förstärkt upphovsrättsskydd ("IPRED")

Fildelning och nedladdning av material som sker utan upphovsmannens tillåtelse är redan olaglig sedan flera år. Regeringen har idag tagit beslut om hur IPRED/sanktionsdirektivet skall genomföras i svensk lagstiftning, vilket skall öka upphovsrättshavares möjlighet att motverka sådan olaglig nedladdning. Så här beskrivs propositionen på regeringens hemsida (mina egna kommentarer kommer i nästa inlägg!):

Rättighetshavare som skapat musik, film, litteratur, dataspel och datorprogram ska få bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning via Internet. Det föreslås i en proposition som regeringen beslutat om idag.

Förslaget till lagstiftning syftar till att skapa en balans mellan äganderätt, upphovsrätt och integritet. För att ytterligare förstärka denna balans har ett antal förändringar skett under tiden som gått sedan lagrådsremissen i samma ärende presenterades.

Regeringens förslag innebär att svensk domstol, på samma sätt som i många andra länder, ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Ett utlämnande av informationen ska således bara kunna ske när en domstol beslutat om detta och om rättighetshavaren kunnat presentera tillräcklig bevisning (sannolika skäl) om att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella IP-adressen.

Domstolen ska göra en proportionalitetsbedömning och väga rättighetshavarens behov mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Det innebär att det kommer att krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att en rättighetshavare ska få ut uppgifterna. Är det endast fråga om nedladdning av några få verk kommer avvägningen i normalfallet att leda till att integritetsintresset överväger och att uppgifterna alltså inte ska lämnas ut.

Reglerna kommer, till skillnad från vad som annars brukar gälla i lagstiftning av detta slag, endast kunna tillämpas i fråga om intrång som har begåtts efter att lagändringarna trätt ikraft.

Regeringen kommer dessutom att omedelbart påbörja en utvärdering av hur reglerna tillämpas. Utvärderingen ska bl.a. omfatta en uppföljning av om bestämmelserna i första hand används för att vidta åtgärder mot intrång som sker i stor omfattning.

Förslaget syftar inte till att ge rättighetshavare några polisiära uppgifter, utan endast om att skapa en praktisk möjlighet för rättighetshavarna att använda sig av de civilrättsliga bestämmelser som redan finns.

Det innebär inte heller att abonnenten automatiskt blir ansvarig för olagliga åtgärder, t.ex. olaglig fildelning, som någon annan gör med hjälp Internetuppkopplingen. Däremot kan abonnenten uppmärksammas på vad som pågår och ges en möjlighet att hindra fortsatta olagligheter. Om rättighetshavaren vill gå vidare och få skadestånd utdömt måste han väcka en skadeståndstalan mot abonnenten och i den rättegången bevisa att det är abonnenten som har orsakat honom skada. I regeringens proposition är närmare utvecklat kring vad som gäller i en sådan skadeståndsprocess, bl.a. i fråga om fördelning av rättegångskostnader.




2008-11-22 Stoppa huliganerna - på ett rättssäkert sätt!

Elitidrotten skapar många arbetstillfällen och omsätter stora pengar. Stora idrottsevenemang är en viktig del av det svenska kulturlivet och underhållningsbranschen. Vi är många som uppskattar underhållningen och stämningen när vi följer våra lag i med- och motgång. Tyvärr finns det också en baksida av de stora idrottsevenemangen. Allvarliga ordningsstörningar, slagsmål och uppgörelser mellan olika grupperingar blir allt vanligare. Problemen är värst i storstäderna, men tyvärr finns det även grupperingar kring andra lag som är mer intresserade av att skapa bråk än att stötta ett lag. Det finns ett starkt tryck på oss politiker att ta tag i problemet.

I en utredning, som också varit ute på remiss, föreslås ett antal skärpningar av den så kallade tillträdesförbudslagen som kom 2005, och som innebär att en person som misstänks ha för avsikt att störa ordningen och säkerheten vid ett idrottsevenemang kan meddelas tillträdesförbud.

Utredningen föreslår bland annat att man även skall kunna meddela interimistiska (tillfälliga) tillträdesförbud. Det innebär att polisen tar initiativ till förbudet, och sedan får ett tillfälligt beslut av åklagare som gäller omedelbart i avvaktan på att åklagaren sedan tar upp ärendet och fattar slutligt beslut. Den som drabbas av tillträdesförbud kan överklaga beslutet vid domstol. Utredningen vill också kriminalisera innehav och användande av pyroteknik inne på arenorna, samt införa straffsanktionerade förbud mot att obehörigen beträda spelplanen eller kasta in föremål på denna. I stora delar går det att ställa sig bakom utredningens förslag, men det finns också några problem när det gäller rättssäkerheten för den enskilde.

För det första medför tillfälliga beslut om tillträdesförbud risk för rättsosäkerhet. Det är viktigt att det sätts upp en tydlig – och kort - tidsfrist för när ett slutligt och väl motiverat beslut i efterhand skall meddelas av åklagaren. Detta är ett krav som också framförts i Advokatsamfundets remissvar.

För det andra bör notering i belastningsregistret ske först efter att åklagaren fattat sitt slutliga beslut, inte redan efter ett tillfälligt beslut. Ingen skall riskera att hamna i belastningsregistret på tveksamma grunder.

För det tredje måste man i alla situationer göra undantag i straffpåföljderna för förseelser i ringa fall. Lagen bör inriktas mot allvarliga överträdelser och huliganism och inte innebära att en supporter som efter en serieseger glädjerusig springer in på planen för att hylla sitt lag riskerar fängelsestraff. Givetvis bör inte heller en förälder i en ungdomsmatch som springer in på plan för att se till ett barn som skadats riskera straffpåföljd.

Med dessa ändringar skulle förslaget bli mer balanserat och motverka huliganism och våld på idrottsarenorna utan att hota den vanlige supporterns rättssäkerhet. Det skulle också bli tydligare att man vill komma åt allvarliga ordningsstörningar och inte bagateller.

Det finns också några saker som jag tycker borde utredas ytterligare. Jag delar exempelvis Svenska fotbollsförbundets och Riksidrottsförbundets åsikter att det bör vara straffbart även att kasta föremål i andra riktningar än mot spelplanen, exempelvis mot det andra lagets supportrar eller andra grupperingar i publiken. Detta finns tyvärr inte med i utredningens förslag. Jag tycker också att man borde pröva att införa anmälningsplikt hos polisen vid klubbens bortamatcher för de som dömts till tillträdesförbud, samt att klubbarna får ökad möjlighet att kräva skadestånd av dem som till exempel orsakar att en match inte kan fullföljas eller att klubben döms till böter.

Regeringen kommer inom några veckor att presentera sitt lagförslag, och jag hoppas att de frågor jag nämner ovan och också har lyft under de politiska diskussionerna skall bli tillgodosedda.

(Texten publiceras även på debattforumet ViGule idag)



2008-11-11 Otillåten fildelning bör motarbetas - men på ett rättssäkert sätt!

Spridning av upphovsrättsskyddat material (film, musik, böcker osv) utan tillstånd av upphovs- rättsinnehavaren är redan förbjudet enligt lag sedan flera år. Nu finns ett utredningsförslag om att öka möjligheten för upphovsrättshavarna att som alternativ till den vanliga straffrättsliga prövningen i stället kunna kräva skadestånd eller ersättning av fildelare. Det skulle bli möjligt genom att en upphovsrättshavare som gör det sannolikt att en person ägnar sig åt upp- eller nedladdning med hjälp av ett domstolsbeslut kan få ut uppgifter om vilken person som står bakom den IP-adress som använts vid fildelningen. Därefter kan man kontakta den "skyldige" och begära att fildelningen upphör samt begära skadestånd eller ersättning för den fildelning som skett. Det är alltså en domstol som beslutar om uppgifter bakom IP-adresser skall lämnas ut.

En annan del i det ursprungliga utredningsförslaget var att stänga av den som fildelar från Internet. Men den delen av utredningsförslaget har justitieministern glädjande nog redan avfärdat som orimlig. Det hade definitivt gått för långt.

Som moderat vill jag att de som arbetar inom kultursektorn skall kunna leva på sitt arbete och ta betalt för sina verk, i stället för att skattebetalarna skall försörja hela kultursektorn genom bidrag. Men om detta skall vara möjligt går det givetvis inte att acceptera att människor olagligt laddar ned eller kopierar upphovsrättsskyddat material utan tillstånd - det slår undan benen för dem som arbetar inom kultursektorn. Jag vill definitivt värna upphovsrätten, som i grunden är en förutsättning för att människor skall uppfinna och skapa varor, musik, böcker och upplevelser. Det är därför högst rimligt att det också finns en lag som förbjuder upphovsrättsintrång. Det är också rimligt att den som gör sig skyldig till sådana intrång också får betala skadestånd i förhållande till hur allvarligt intrånget är, inte minst om det är frågan om omfattande verksamhet eller upphvsrättsintrång som sker i vinstsyfte.

Förslaget att domstol skall kunna besluta om att lämna ut information kring IP-adresser till privata företag eller privatpersoner anser jag däremot strider mot svenska rättsprinciper. I Sverige är det polisen som utreder brott, och som skall prioritera åtgärder mot grövre brottslighet framför bagatellbrott. Att få ut uppgifter om enskildas identiteter för att sedan på olika sätt "straffa" vederbörande för en verklig eller påstådd fildelning är en väldigt långtgående åtgärd, och jag är mycket tveksam till att privata aktörer - företag eller privatpersoner - skall få dessa befogenheter.

I förslaget finns inte heller tillräckliga krav på proportionalitet mellan upphovsrättsintrångets omfattning och det intrång i privatlivet som en internetabonnent utsätts för. Domstolen skall besluta om utlämnande av identitet bakom IP-adresser om det finns sannolikhet för att fildelning skett. Någon prövning i själva sakfrågan skall inte göras.

Förslaget skulle slutligen uppmuntra den som vill göra ett upphovsrättsintrång att använda andras tekniska utrustning. Det kan handla om allt från att använda grannens oskyddade trådlösa nätverk till att sprida programvara som utan tillstånd tar kommandot över andras datorutrustning. Föräldrar skulle också riskera att tvingas betala skadestånd för att barnens kompisar använt familjens dator, eller för att ett yngre barn av misstag råkat ladda ned en enstaka låt på familjens dator.

Totalt sett tycker jag alltså att utredningsförslaget går för långt. Målsättningen måste vara en rimlig balans mellan å ena sidan upphovsrätten och å andra sidan värden som friheten på internet och rätten till ett privatliv. Den balansen uppnår man inte genom att låta upphovsrättsinnehavare få tillgång till internetanvändares identiteter, eller få befogenheter som går längre än polisens. I sammanhanget kan också nämnas att det inte, som det ibland påstås, finns något EU-beslut som kräver att Sverige inför just denna lösning. Det EU kräver är att Sverige skall skydda upphovsrätten, och vi har redan en lag som gör detta. Det är enligt min mening polisens uppgift att se till att lagen efterlevs och att utreda brott. Den uppgiften kan aldrig överlämnas till privatpersoner eller företag.

I grunden accepterar jag förslaget till hur Sanktionsdirektivet skall införas i svensk rätt - bortsett från just frågan om hur uppgifter runt IP-adresser skall lämnas ut och till vem. Det kan tyckas som en liten detalj i samanhanget, men det är faktiskt en viktig sådan! Just nu pågår en intern diskussion inom moderaterna i frågan, och jag är en av dem som framfört de kritiska synpunkter jag nämner ovan. Jag har faktiskt stort hopp om att vi skall hitta en annan lösning.



2008-11-07 Justitieministern invigde poliskontor i Svenljunga

Före valet 2006 fanns ett antal vita fläckar på kartan över svenska kommuner som saknade fast polisbemanning. Svenljunga var en av dessa. I flera år har invånare och politiker i Svenljunga kämpat för att få fast polisbemanning på orten.

Nu har ännu en vit fläck på kommunkartan försvunnit!

I dag var det nämligen dags för den högtidliga invigningen av ett nytt koncept i Svenljunga som bygger på samarbete mellan kommun och polis. Det nya poliskontoret är inrymt i kommunhuset, och verksamheten drivs i samarbete med polisen i Mark.

Invigningsdagen till ära fanns jusititeminister Beatrice Ask på plats, och det var en massor av besökare, SÄPO-vakter, en väldig uppståndelse och intensiv mediabevakning.



Här anländer ministern, och kommer genast i samspråk med en av de poliser som skall tjänsgöra i Svenljunga. Sedan är det dags för ett kort tal, där ministern bland annat berättar att det kommer att tillföras fler poliser till Sjuhärad redan nästa år (Det blir 40 nya heltidstjänster som kan fördelas mellan Sjuhäradskommunerna).


Så är det dags för den obligatoriska "bandklippningen". Sedan var det dags för ett antal intervjuer och dessutom fick Bea svara på frågor från lyssnarna i direktsändning i Radio Sjuhärad.



2008-09-21 Kraftig förstärkning av rättsväsendet

Under mandatperioden kommer som bekant antalet poliser att öka till 20.000. Förstärkningarna av polisen har gjort att behovet av att förstärka även övriga delar av rättskedjan har ökat. I statsbudgeten för kommande år görs därför ett antal extra satsningar på dessa områden. Totalt satsas nära 800 miljoner ytterligare på rättsväsendet under 2009. Pengarna fördelas på både åklagarmyndigheten, ekobrottsmyndigheten, Rättsmedicinalverket, domstolarna, kriminalvården och säkerhetspolisen. Dessutom sparar rättsväsendet ytterligare ca 150 miljoner genom de sänkta arbetsgivareavgifterna nästa år, pengar som stannar kvar i verksamheten.

Hittills under mandatperioden har rättsväsendet därmed fått en permanent utökad budgetram om 2,5 miljarder kronor. Det är en tydlig och positiv markering från Alliansregeringen att rättsväsendet är ett prioriterat område. Det var också ett av moderaternas och Alliansens viktiga vallöften 2006!



2008-07-18 Handlingsplan mot människohandel för sexuella ändamål
Uppdaterad

Det finns olika åsikter om prostitution. Vissa röster höjs för att legalisera frivillig prostitution, andra vill skärpa regelverket. Men oavsett vilken åsikt man har om prostitutionen som sådan är de flesta överens om att ett av de mest avskyvärda brott som finns är att under hot tvinga människor till prostitution. Idag förekommer dessutom en utbredd människohandel över världen med barn eller unga kvinnor som sedan tvingas leva i en fruktansvärd tillvaro som prostituerade.

Regeringen har nu överlämnat en handlingsplan till riksdagen för att bekämpa detta. Det handlar bland annat om en skärpning av lagen mot människohandel. Åklagare ska exempelvis inte längre behöva bevisa att gärningsmannan haft uppsåt att utnyttja offret, det ska räcka att gärningsmannen inte bryr sig om vad som händer ett offer för människohandel.

Andra delar i handlingsplanen rör uppsökande verksamhet, skyddat boende, behandlingshem och olika former av skydd för utsatta. Insatser skall också göras för att försöka hjälpa dem som utsatts för människohandel att kunna återvända till sitt hemland. Det handlar också om ökad kunskap hos yrkesgrupper som kommer i kontakt med personer som befinner sig i prostitution eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Totalt innehåller handlingsprogrammet 36 punkter, och regeringen tillför 210 miljoner kronor för arbetet fram till 2010, varav polis och rättsväsende får en del ökade resurser för att bekämpa denna typ av brott.

Parallellt med detta kommer alltså den nya satsningen mot grov kriminell verksamhet (se tidigare blogginlägg). Mycket av människohandeln och prostitutionen styrs av kriminella gäng, och regeringens ökade insatser mot dessa kommer givetvis också att bidra till att motverka organiserad prostitution och människohandel.



2008-07-18 Tuffare tag mot grov organiserad brottslighet

Den organiserade maffialiknande brottsligheten har ökat kraftigt de senare åren. En kartläggning gjordes av Rikskriminalen 2005, men mycket har hänt sedan dess. För femton år sedan fanns endast några få mc-gäng i storstäderna. Nu räknar man med att de kriminella gängen består av tusentals personer och att det finns ett 40-tal ligor och gäng över hela landet. De ägnar sig åt välorganiserad illegal verksamhet och försörjer sig på exempelvis narkotikahandel, smuggling, människohandel, prostitution, vapenhandel, beskyddarverksamhet och värdetransportrån.

I en stor undersökning förra året svarade var tredje polis att dagens förutsättningar för att bekämpa den organiserade brottsligheten är oacceptabla. "Inom tio år kommer antalet grova brottslingar att överstiga polisens förmåga att bekämpa brottsligheten" sade Polisförbundets ordförande Jan Karlsen förra året. Samtidigt utgör de yrkeskriminella ett allt större hot mot samhället. Näringsidkare utsätts för utpressning, journalister och åklagare hotas och poliser beskjuts.

Alliansen gick till val bland att på att stärka rättssamhället. En mer samordnad och kraftfull kamp mot den grova organiserade brottsligheten är en viktig del av detta. Justitiedepartementet har lagt ned mycket arbete på frågan sedan valet, och regeringen tog igår ett antal viktiga beslut för att motverka den grova organiserade brottsligheten:

1. Sverige får en särskild resurs i form av 200 poliser fördelade på särskilda aktionsgrupper vid åtta olika polismyndigheter i landet som kan arbeta över hela landet med att bekämpa grov organiserad brottslighet.
2. Säkerhetspolisen (SÄPO) får huvudansvaret för att bekämpa kriminella gruppers försök att genom hot och våld påverka exempelvis åklagare, domstolar, massmedia, myndigheter och politiker.
3. Myndigheternas samarbete inom underrättelseområdet skall öka. Det handlar om att vidareutveckla det framgångsrika samarbete som redan idag på försök sker mellan polis, åklagarmyndigheten, ekobrottsmyndigheten, Tullen och Skatteverket. Nu skall verksamheten permanentas och omfatta hela landet.
4. För att stimulera verksamhet och insatser även på lokal nivå skall Brottsförebyggande rådet leda ett arbete för att utveckla det lokala samarbetet mellan kommun, polis, myndigheter och andra.
5. En strategi skall tas fram för att förstärka det förebyggande arbetet att fånmga in främst ungdomar i riskzonen att dras in i kriminalitet, och ge ökat stöd till dem som vill lämna kriminella grupperingar.
6. Från halvårsskiftet gäller också den nya lag som gör det lättare att förverka grovt kriminellas tillgångar.

Sammantaget känns detta som en mycket tydlig markering mot den grova kriminaliteten. Inte minst uppskattar jag den särskilda resursen i första punkten. Det känns som men bra kompromiss mellan dem som vill ha ett "svenskt FBI" som står vid sidan av den vanliga polisen, och dem som tycker att den lokala polisen skall sköta all form av brottsbekämpning. Nu blir det regionala aktionsgrupper som har rätt att verka över hela landet, men som fortfarande är knutna till en lokal polismyndighet. Känns i vart fall vid första anblicken som en utmärkt lösning. Att regeringen samtidigt redan tillfört resurser för att Sverige skall kunna ha 20.000 poliser år 2010 gör inte saken sämre. Lokal polisnärvaro är alltid en mycket viktig åtgärd för att motverka brottlighet. Inte minst att tidigt kunna ta tag i inte unga som begår små brott innan de är fast i grövre kriminalitet.



2008-05-12 Diskussioner om lagförslag mot läktarvåld

Regeringen har sänt ut ett utredningsförslag på remiss. Det gäller en ny lag om "Ytterligare åtgärder för att motverka ordningsstörningar i samband med idrottsarrangemang", Ds 2008:20. Det handlar alltså bland annat om skärpta åtgärder mot läktarvåld och upplopp i samband med fotbollsmatcher. Lagförslaget har redan fått en del kritik från supportergrupper för att gå för långt, samtidigt som de allsvenska fotbollsklubbarna i allt väsentligt verkar tycka att förslaget går åt rätt håll. En tydligare bild av hur förslaget uppfattas kommer att synas när alla remissvar kommit in.

I dag har jag följande inlägg på det oberoende Elfsborgsforumet ViGule med anledning av att frågan diskuterats där mellan gulsvarta supportrar de senaste dagarna:

"OK, eftersom jag är en av de 349 som skall rösta JA eller NEJ till skärpt lagstiftning mot läktarvåld mm så får jag väl komma med några kommentarer om själva lagförslaget. För det första är det alltså ett förslag som skickats ut på remiss för synpunkter från dem som vill framföra sådana. Jag tycker det är mycket bra om olika supporterklubbar lämnar synpunkter ("remissvar") med både ris och ros på förslaget och uttrycker detta på ett balanserat sätt. Detta når faktiskt fram och läses av departementsfolk och ministrar, och kan leda till förändringar!

Bakgrunden till förslaget är ju uppenbar - tilltagande våldsamheter både inne på arenor och utanför. När man ser vad som händer efter derbymatcherna i Stockholm tex blir man både bedrövad och arg över allt dessa ligister förstör för både sporten och sina egna lag. Både klubbar, vanliga skötsamma åskådare och samhället i stort kräver åtgärder. Inte minst gäller det alla de som inte är intresserade av fotboll, men som via skattsedeln får betala stora polisinsatser och skadegörelse på allmän egendom. Att detta inte alltid har något med själva sporten att göra är inte så lätt för alla att inse.

Lagförslaget har trots allt en del positiva delar, men givetvis kan man ha synpunkter på att vissa befogenheter, påföljder och straff kan upplevas som rättsosäkra och synnerligen hårda jämfört med andra förseelser eller brott i samhället. Det är säkert en av de saker som kommer att diskuteras innan ett definitivt lagförslag läggs fram.

Själv läser jag just nu in mig på lagen och jag lär återkomma på detta forum samt på min egen blogg med fler kommentarer senare. Men som sagt - balanserade och sansade kommentarer och synpunkter är alltid på sin plats i ett demokratiskt samhälle. Och den som vill är givetvis också välkommen att kontakta mig, enklast via bloggens kontaktfunktion."



2008-04-28 Tullen blir kvar på Landvetter och ingen personal sägs upp

Bland annat tack vare regeringens tillskott med 50 nya miljoner kommer den fasta tullbemanningen att bli kvar på Landvetter flygplats. Detta är viktigt både för brottsbekämpningen och för servicen till näringslivet i hela Sjuhärad. Tullverket kommer inte heller att säga upp någon personal i landet, och tullverksamheten avvecklas inte heller som planerat i norra Sverige.

Beskedet lämnade tullens generaldirektör Karin Starrin i ett pressmeddelande idag.

Tyvärr verkar myndighetens beslut att lämna kontoret i Borås som ett led i en omorganisation att ligga fast. Det är givetvis beklagligt, men det är samtidigt positivt att ingen anställd kommer att sägas upp. Förhoppningsvis kommer servicen till företagen i Borås i framtiden att skötas från Landvetter i stället för från Göteborgs hamn som var det ursprungliga - och helt orimliga - förslaget.



2008-04-25 Informationsutbyte mellan myndigheter kan spara miljarder.

För att motverka bidragsbrott och andra felaktiga utbetalningar föreslår regeringen förbättrade möjligheter till elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter. Förslaget, som nu först skall granskas av lagrådet, innebär att många myndigheter får lämna och ta emot information i elektronisk form inför beslut om ersättningar och bidrag. Det gäller Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Statens pensionsverk och Kronofogdemyndigheten. Även arbetslöshetskassorna och kommunernas socialnämnder är inblandade, de sistnämnda dock endast som mottagare av uppgifter.

Förhoppningsvis kan Skattemyndigheten också komma vissa skattebrott på spåren genom detta utökade myndighetssamarbete. Man vet ju idag att det ofta är samma människor som ägnar sig åt omfattande skattebrott och bidragsbrott, något som tillsammans kostar samhället många miljarder varje år.

I dag presenterar också Brottsförebyggande rådet (Brå) en rapport som visar att samverkan mellan myndigheter är ett bra sätt att stoppa bidragsbrott. Brå tycker dock att man bör koncentrera sig på större brott och inte polisanmäla småförseelser.

Vissa invänder att samarbete mellan myndigheter skulle medföra en onödig inskränkning av den personliga integriteten Jag håller inte med. Att samhället delat upp verksamheten i olika myndigheter är en sak, men i grunden kommer alla pengarna från samma källa - skattebetalarnas pengar! Skattebetalarna har rimligen rätt att kräva att samhället samordnar sina åtgärder mot både skattebrott och bidragsbrott. Varje skattebetalare måste känna att inbetald skatt verkligen går till det som är avsikten, annars minskar självklart lusten att betala skatt.



2008-04-24 Vad är KU:s uppgift?

Konstitutionsutskottets uppgift är att granska. Det är för att klarlägga oklarheter som man ställer frågor eller håller sina förhör med ministrar och andra. Exempelvis statssekreterare Lars Danielsson som fortfarande vägrar att tala om var han befann sig under Tsunamikatastrofen.

När ett oenigt KU begär att förre statssekreteraren Ulrika Schenström skall kallas till förhör handlar det inte om att försöka klarlägga fakta eller utreda oklarheter, utan bara om att försöka få uppmärksamhet i media. Det finns ju inget som är oklart. Schenström hade jouren. Hon var berusad. Hon fick sparken av statsministern. Vad är oklart med detta?

KU börjar alltmer bli en politisk lekstuga som tappat allt uns av integritet och förtroende bland allmänheten. Detta är nu inte bara min egen åsikt utan något som får stöd även av två forskare i statsvetenskap vid Uppsala Universitet. De anser att politikerna missbrukar KU. Forskarna Shirin Ahlbäck och Helena Wockelberg har granskat 142 KU-anmälningar mot statsråd och analyserat ett antal utskottsutfrågningar. 42 proc av anmälningarna saknar tydlig hänvisning till vilka lagar och regler som inte följts och KU får gång på gång ta ställning till samma principiella frågor. "Ibland är det rena tramsigheterna", säger Wockelberg i en artikel i tidningen Fokus.

Tankarna om att inrätta en oberoende författningsdomstol vid sidan av KU blir alltmer tilltalande. En sådan domstol skulle garantera en juridisk prövning av stora och viktiga frågor som rör demokratin och lagstiftningen. Oppositionen har ju tyvärr degraderat KU till en politisk lektuga.



2008-04-11 Bra jobbat av Fjellner (m)

Den moderate europaparlamentarikern Christofer Fjellner fick i onsdags med sig en majoritet i EU-parlamentet för sitt förslag att parlamentet skulle ta avstånd från förslaget att förbjuda enskilda att använda Internet om de gjort sig skyldiga till olaglig fildelning. Samma linje driver den svenska regeringen, som tidigare avvisat ett liknande förslag i Sverige.

Oavsett vad man tycker om fildelning så måste givetvis straffet stå i proportion till brottet. Att helt stänga av en privatperson från internet för att man fildelat är helt enkelt ett orimligt straff i en tid när internet är en lika viktig kommunikationsform som telefonen. Återigen visar det sig att det spelar roll vilka personer som röstas in i olika parlament. Fler moderater gör alltid skillnad.



2008-04-09 Tullfacket välkomnar finansministerns besked om extra pengar

Den 11 mars berättade jag om att tullen skulle få extra pengar. I går bekräftade finansministern också summan, det blir 50 miljoner extra i anslag. Förhoppningsvis innebär detta att den fasta tullbemanningen på Landvetter flygplats blir kvar. Jag fick just detta pressmeddelande via e-post från tullfacket "TULL-KUST":

TULL-KUST välkomnar besked om extra anslag till Tullverket

Den 29 januari offentliggjorde en intern arbetsgrupp ett förslag till omfattande neddragningar i kärnverksamheten som om de genomförs får stora och drastiska konsekvenser för hela tullverksamheten.

Efter TULL-KUSTs massiva kritik, som även lett till ett politiskt fördömande över blockgränserna, mot Tullverkets förslag till neddragningar, aviserade Finansminister Anders Borg i går att Tullverket kommer att tilldelas 50 miljoner i extra anslag i vårpropositionen som lämnas till riksdagen den 15 april.

- Vi välkomnar beskedet att Tullverket tilldelas extra anslagsmedel i vårbudgeten, vi förutsätter nu att den interna arbetsgruppens förslag om neddragningar omedelbart dras tillbaka så att en förtroendefull dialog om Tullverkets framtida verksamhet kan inledas, kommenterar förbunds-ordförande Björn Hartvigsson.




2008-03-25 Hård kritik mot lagring av tele- och internetuppgifter

Remissinstanserna är kritiska till utredningsförslaget om "teledatalagring", dvs hur Sverige skall inarbeta EU:s direktiv om datalagring (lagring av uppgifter om telefonsamtal och internettrafik) för att öka möjligheten till brottsbekämpning. Jag förstår kritiken, men inser samtidigt att Sverige faktiskt är skyldigt att på lämpligt sätt inarbeta EU-direktivet i den svenska lagstiftningen.

En sak förstår jag däremot inte. EU:s direktiv föreskriver bara lagring i sex månader men i utredningen föreslås ett år. Det finns absolut ingen anledning att gå längre än vad vi är tvingade! Detta kommer jag envist att framföra när vi diskuterar frågan internt i partiet och inom Alliansen.



2008-03-19 Dubbelfuskare

Skatteverket meddelade igår att man vid granskning av ett stort antal nolltaxerare upptäckt att en del av dessa har dolda inkomster och samtidigt uppbär bidrag från samhället som man inte har rätt till. Det är ju svårt att tänka sig värre fusk än att både arbeta svart och ta ut ersättning i from av exempelvis a-kassa och sjukpenning samtidigt. Under mina år som politiskt vald ledamot i skattenämnden i Vänersborg och storföretagsskattenämnden i Göteborg fick jag också se en hel del exempel på just detta.

Det nya är att vi nu, utöver den tidigare lagstiftningen om skattebrott även har en bidragsbrottslag, samt att skattemyndigheten fått ökade möjligheter att samverka med andra myndigheter för att upptäcka denna form av dubbelt fusk. Skattemyndigheten tror själva att samhället har miljardbelopp i kostnader till följd av kombinerade skatte- och bidragsbrott, pengar som naturligtvis skulle kunna användas bättre till något annat!



2008-03-15 Hyfsat välavvägt om fildelning

Regeringens tankar kring hur fildelningsfrågan skall hanteras känns hyfsat välavvägd mellan integritetsskydd och upphovsrätt. Förslaget från Renforsutredningen att internetlevarantörerna ska ges rätt och skyldighet att stänga av abonnenter som upprepade gånger ängar sig åt fildelning avvisas. Det är utmärkt. I stället föreslås att domstol skall avgöra om det finns skälig anledning att misstänka fildelningsbrott och i så fall kunna ålägga en internetleveratör att lämna ut en IP-adress som använts vid intrång. Det är regler som redan finns i många andra länder. Det blir alltså inte upp till varje upphovsrättshavare eller internetleverantör att agera helt godtyckligt, utan man måste bevisa för domstolen att intrång pågår för att domstolen skall fatta sitt beslut om att IP-adressen skall lämnas ut.

Jag avvaktar med mitt definitiva personliga ställningstagande tills jag sett vilka avvägningar domstolen skall göra, och graden av brott som krävs för att IP-adresser skall lämnas ut. Men jag tycker ändå det verkar som om regeringen verkar ha hittat en tänkbar lösning som skyddar upphovsrätten utan att godtyckligt hota den personliga integriteten.

Mina tidigare blogginlägg i ämnet hittar du på Rättstrygghetsbloggen i mitt bloggarkiv. Senaste inlägget var den 10/1 i år.



2008-03-11 Tullen får mer pengar!

Den 28 februari skrev jag om vårt möte med Tullens personal på Landvetter flygplats och Tullverkets märkliga beslut om nedläggning av en mängd enheter, trots att man inte först gått till regeringen och tydligt talat om att man behöver mer pengar för att klara sin verksamhet.

De senaste veckorna har det pågått intensiva politiska diskussioner inom Alliansen om detta, och även ministrar har uppvaktats. Som jag skrev den 28 februari skulle Tullverkets beslut få helt orimliga konsekvenser.

I dag har också tullfacket, TULL-KUST, beslutat att rikta ett misstroende mot Tullverkets högsta ledning, och man kommer att i en särskild skrivelse till Finansminister Anders Borg begära att de högsta cheferna befrias från sina uppdrag i Tullverket. Man menar att ledningen fattat förhastade beslut om nedskärningar, och att den utredning som beslutet baseras på är undermålig och utan konsekvensbeskrivning.

Samtidigt har finansminister Anders Borg under dagen meddelat att Tullen kommer att få extra pengar i vårbudgeten. Närmare detaljer om detta lär följa under veckan. Om dessa extra pengar kommer att rädda kvar Tullen på Landvetter och serviceverksamheten i Borås återstår att se, men jag hoppas det!



2008-03-11 Fler brottslingar döms att betala skadestånd

Om den som begått brott saknar förmåga att betala skadestånd och om det inte finns någon försäkring för skadorna, kan offret ha rätt till brottsskadeersättning av statliga medel. Den rätten kan finnas även om gärningsmannen är okänd. Det är Brottsoffermyndigheten som hanterar detta, och myndigheten gör även andra insatser för att stödja brottsoffer och vittnen vid domstolsprocesser. Verksamheten finansieras delvis genom att den som döms för brott åläggs att betala en brottsskadeavgift, främst vid lite grövre brott.

Brottsoffermyndigheten får nu in alltmer pengar från dömda brottslingar, vilket är glädjande. Förra året fick myndigheten in 25,4 milj kr, en ökning med nära 40% jämfört med 18,4 milj kr året innan. Enligt Brottsoffermyndigheten beror de ökade betalningarna på att fler dömts att betala skadestånd, och inbetalningarna tros fortsätta öka framöver. Pengarna finansierar idag ca 20% av brottsoffemyndighetens verksamhet, resten skjuter skattebetalarna till.

Mer fokus på brottsoffren kan aldrig vara fel!



2008-02-28 Mycket värre än jag trodde - tullen på Landvetter avvecklas?

I förmiddags besökte jag tullen vid Landvetter flygplats tillsammans med tre andra moderata riksdagskolleger, för att lyssna på personalen som är mycket oroliga för såväl sin egen som tullens framtid. Och den information jag fick var betydligt värre än jag trodde.

Om Tullverkets planer går igenom kommer all fast tullbemanning på Landvetter flygplats att försvinna. Hur detta kommer att försämra bekämpningen av narkotika och annan smuggling och organiserad brottslighet kan man bara gissa, självklart är det lika viktigt med synliga tullare som synliga poliser! Dessutom försvinner klareringsverksamheten och samtliga sju anställda i Borås försvinner. Det kommer att försämra servicen till såväl företag som privatpersoner, inte minst i Borås och Sjuhärad. De importörer som behöver tullklarera sitt gods hänvisas till Skandiahamnen i Göteborg, som dock endast är öppen på dagtid!

Trots att mer gods passerar Landvetter Flygplats än Arlanda så avvecklas alltså all fast bemanning på Landvetter, samtidigt som man ökar bemanningen på Arlanda till hela 154 personer!

Anledningen till Tullverkets förslag är att man befarar att inte klara sin budget år 2010, bland annat till följd av ökande kostnader för att genomföra ett gemensamt datasystem inom EU. Det verkar dock inte som om man vare sig begärt mer pengar från regeringen eller ens berättat för regeringen vad som händer om man inte får mer pengar. Mycket märkligt! Vi kommer självklart politiskt att agera vidare i denna fråga, mer om detta senare. Tullverkets förslag är fullständigt oacceptabelt!



2008-02-27 Svenska rättsregler måste alltid gälla

Jag har fått frågor om hur jag ser på "Liechtensteinaffären" där Tysklands underrättelsetjänst fått fram uppgifter om grova skattebrott genom att bland annat betala 45 miljoner för stulen information i hemliga bankregister. Svenska Skatteverket har tydligen fått del av denna information genom internationellt samarbete. Vad jag förstår har dock Skatteverket inte betalat för informationen.

Generaldirektör Mats Sjöstrand har svävat på målet när han fått frågan om han kan tänka sig att Skatteverket i framtiden skulle kunna betala för illegalt inhämtad information. Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson är tydligare - han avvisar tanken, just med motiveringen att Sverige är en rättsstat och att en svensk myndighet inte skall uppmuntra andra att begå brott. Glädjande nog ser jag att även svenska statsministern gjorde samma bedömning i en TT-intervju i går.

Ytterligare en annan aspekt är att svensk lag är mycket restriktiv till att information som inte införskaffats på lagligt sätt får användas som bevis i en rättegång. Frågan är ju om man verkligen kan använda sådana här stulna uppgifter som bevis i en rättsprocess? Som jurist tivlar jag starkt på detta.

Det svenska Skatteverket är nog bland de duktigaste i världen på att utreda skattebrott, det har jag själv sett många bevis på under mina år som ledamot i skattenämnd och storföretagsskattenämnd. Skatteverket får till och med uppdrag från andra länder att hjälpa dem att bygga upp en effektiv skattekontroll. Två länder som utnyttjat svensk kunskap är Ryssland och Indonesien. Jag är positiv till alla former av internationellt samarbete och även att man skall få utnyttja anonyma tips och liknande. Inom EU ökar också bankernas rapporteringsskyldighet, och såväl Schweiz som Liechtenstein öppnar stegvis upp för ökad insyn i sin bankverksamhet. Det blir allt svårare att gömma svarta pengar och pengar man tjänat genom brott i Europeiska banker. När det däremot gäller att betala för stulen information drar jag en gräns. Sverige är en rättsstat, och det måste omfatta alla människor och alla brott. Jag tror det svenska Skatteverket klarar sina uppgifter ändå. Viktigare är nog att se till att alla skattebrott som upptäcks också leder till en rättegång och en dom! Under åren har jag själv sett att det varit lite si och så med den saken. Jag hoppas att Alliansens satsning på rättsväsendet skall medföra en förbättring.



2008-02-26 Inte bara fler batonger!

I går fanns en liten oansenlig notis på TextTV som egentligen är en riktigt stor nyhet. Betydligt fler fångar får nu behandling under tiden som de sitter av sitt fängesestraff! Hela 74 procent fler intagna påbörjade en behandling för sin vålds-, drog- eller sexbrottsproblematik i fjol jämfört med 2006, totalt 5.074 personer. Regeringen har bland annat tillfört mer pengar för vård av sexualbrottslingar, och också skärpt en del andra regler för att underlätta en effektiv vård i fängelserna.

Jag undrar hur alla de många tusen tidigare fängesedömda mår som avtjänat sitt straff, men som aldrig fick någon vård i fängelset under socialdemokraternas regeringstid. Vilken fara utgör de idag för sig själva och för sin omgivning?

Med en moderat justitieminister blir det inte bara fler poliser "och fler batonger" som våra motståndare gärna påstår! Den nya regeringens kriminalpolitik handlar om hela kedjan från fler synliga poliser, effektivare utredning av brott, ett fungerande rättsväsende och en god kriminalvård. Mer vård till fångarna både minskar risken för återfall och ökar chanserna att de dömda skall kunna leva ett vanligt skötsamt liv efter sin frigivning.

En missvisande symbol för moderat kriminalpolitik...



2008-02-20 Bod(s)tröm sitter på alla stolar samtidigt
Uppdaterad

Jag har tidigare ifrågasatt förre justitieministern Tomas Bodströms dubbelspel (bloggen 27/1). Som ordförande i justitieutskottet är han en av de ansvariga för att behandla förslag och beslut om lagstiftning, rättsväsendets uppbyggnad, beslut om rättshjälpsregler och mycket annat. Som advokat skall han hantera och tolka de lagar han själv varit med om att besluta och tar betalt enligt de regler om rättshjälp han själv röstat fram.

Enligt praxis bör inte riksdagsledamöter och statsråd uttala sig om domar eftersom riksdagen har i uppdrag att skapa lagar, inte att tolka dem. Ändå uppträder Thomas Bodström i TV och kommenterar domar i de mål där han agerar som advokat eller målsägarbiträde.

Det visar sig nu också att han tydligen låter sin sekreterare i riksdagen besvara brev som han fått främst på grund av sitt uppdrag som advokat. Till råga på allt tar han också dubbelt betalt för sitt dubbelspel, dels ett högt arvode som riksdagsledamot och utskottsordförande, dels ett ännu högre arvode som advokat. Jobbet som advokat sköter han dessutom på den tid han i likhet med andra ledamöter borde använt till riksdagsarbetet.

Till råga på allt meddelar Expressen idag att Bodström så sent som i går lämnade en klient i sticket och uteblev från en rättegång på grund av ett åtagande i riksdagen. Han var helt enkelt dubbelbokad, och hade känt till detta redan i slutet av november när han åtog sig att vara försvarare. Är det verkligen god advokatsed att behandla sina klienter på detta sätt? I andra artiklar påstås att Bodström även missat voteringar i riksdagen på grund av andra uppdrag. Just den saken kan jag dock ha större överseende med.....vill (s) vara en man kort så inte mig emot.

Mona Sahlin förklarar sitt fulla förtroende för Bodströms sätt att sköta sitt riksdagsuppdrag. Beklämmande och pinsamt.



2008-01-31 Ett litet steg ytterligare mot en polishögskola till Borås!

Våren 2009 startar en distansutbildning för utbildning av 12 poliser per termin i Borås, där man varvar studier på hemmaplan och på polishögskolan i Stockholm. Det måste rimligen uppfattas som ett steg på vägen att till slut få en komplett polishögskola i Borås. Nu får högskolan i Borås chansen att visa framfötterna och ytterligare stärka sina möjligheter att till slut vinna dragkampen om Sveriges fjärde polishögskola. Varje utbildning av poliser i närområdet bör givetvis också att öka möjligheten att rekrytera poliser till vårt område efter genomförd utbildning. Det är utmärkt!



2008-01-30 Dom mot sms-låneföretag

Ett av de största snabblåneföretagen har av Marknadsdomstolen förbjudits att ta ut "avgifter" som inte direkt behövs för att täcka kostnaderna för krediterna. Marknadsdomstolen går på konsumentombuds- mannens linje och anser att de intäkter på drygt 15 miljoner kronor som bolaget tar in i avgifter inte kan anses utgöra kostnader för krediterna.

Marknadsdomstolens beslut går helt i linje med den fråga jag nyligen lyfte hos justitieministern, där jag påpekar att "avgifterna" egentligen är en form av ränta, och dessutom sannolikt att betrakta som ockerränta. Alla annonser om snabblån borde ange effektiv ränta och där räkna in även alla avgifter!

Snabblånen har också polisanmälts, men har inte lett till någon brottsutredning. Lite märkligt tycker jag, eftersom krediträttsexperten Claes Martinson, doktor i civilrätt på juridiska institutionen vid Göteborgs universitet, tidigare har sagt precis detsamma som jag - att företagens avgifter antagligen gör att de skulle kunna fällas för ocker.

Men nu skärps i vart fall reglerna för snabblån successivt, och jag väntar med spänning på regeringens översyn av konsumentkreditlagen. Jag vill som sagt inte förbjuda snabblån, men jag tycker att informationen om prissättningen skall vara tydlig, och givetvis måste man kräva att långivaren skall göra en kreditprövning. Ångerrätt är kanske också en idé. Sedan är det upp till var och en att välja var och hur man vill låna.

Tidigare blogginlägg om SMS-lånen hittar du här



2008-01-27 Dubbelbetald Bodström (s) prioriterar ned riksdagsarbetet

Jag har tidigare ifrågasatt hur förre justitieministern Thomas Bodström (s) hinner med att både vara riksdagsledamot, ordförande i riksdagens justitieutskott och sitta med i socialdemokraternas ledning, samtidigt som han är aktivt arbetande advokat, nu senast i det stora våldtäktsmålet i Ystad. Varför skall riksdagen betala honom ett generöst riksdagsarvode, samt ett rejält extra arvode som utskottsordförande när han inte använder sin arbetstid till riksdagsarbetet? Bodström sitter strax framför mig i riksdagen, och i förra veckan kom han inspringandes när voteringen redan var i full gång. Jag tror till och med att han missade den första omröstningen. Inte för att det gör mig något om oppositionens ledamöter uteblir, men ändå....med sitt riksdagsarvode borde han väl åtminstone kunna släpa sig i tid till veckans två voteringar?

Nu uppkommer fler frågor kring Bodströms dubbla roller. Hur kan han både få vara riksdagens främste talesman för den rättsliga lagstiftningen, och samtidigt som advokat ha som yrke att tänja denna lagstiftning så långt det går? Jag tycker det är en upprörande sammanblandning som hans parti på detta sätt accepterar. Dubbla roller med dubbel lön...

Ännu märkligare blir det när Bodström i en stor artikel i GT/Expressen den 24 januari angriper kändisadvokaten Pelle Svensson för att denne anmält Bodström till advokatsamfundet, och som han påstår utan skäl. Bodström skriver: "I det politiska spelet ser vi en ökning av detta vapen. Eftersom vem som helst kan anmäla någon annan är det i princip riskfritt. När anmälan lagts ned några veckor senare är det glömt och skapar knappast längre rubriker.""Ett ytterligare problem är att om en anmälan skulle ha fog för sig är risken stor att den drunknar bland de oseriösa."

Och det säger alltså Thomas Bodström som själv i sin egenskap av ledamot i socialdemokraternas ledning varit med och planerat ett antal oseriösa okynnesanmälningar av Alliansministrar till konstitutionsutskottet. Inte för att något juridiskt fel skulle ha begåtts, utan bara för att man inte får som man vill när det gäller politiken, och inte minst just för att få utrymme i media. Alltså precis det som Bodström nu kritiserar när det drabbar honom själv...



2008-01-17 Bättre samverkan i kampen mot grov organiserad brottslighet

Den grova organiserade brottsligheten hotar och skadar de värden som det öppna samhället bygger på. Både enskilda individer och samhället i stort drabbas av denna brottslighet när kriminella grupperingar etablerar sig på den legala affärsmarknaden och sätter den ur spel. Det blir också allt vanligare att vittnen, målsäganden, näringsidkare och företrädare för rättsväsendet utsätts för våld och hot om våld i syfte att få dessa att avstå från att vidta eller medverka till åtgärder mot denna brottslighet. Även företrädare för andra myndigheter drabbas för att man vill försöka hindra eller påverka dem i deras arbete.

Justitieminister Beatrice Ask skriver idag på DN Debatt om regeringens strategi för att öka insatserna mot den organiserade brottsligheten. Dels har man tillsatt en expertgrupp med höga företrädare för polis, rikskriminal, säkerhetspolis, åklagarmyndighet och ekobrottsmyndigheten som skall snabbutreda bland annat hur olika myndigheters resurser bäst tas tillvara och hur samarbetet mellan olika myndigheter kan utvecklas. Detta arbete skall vara klart 30 april i år.

Samtidigt har man inrättat en styrgrupp under ledning av justitiedepartementet för att säkerställa att samhällets samlade mobilisering mot grov organiserad brottslighet får ett snabbt genomslag. I styrgruppen ingår ledande företrädare för polisen, åklagarmyndigheten, ekobrottsmyndigheten, säkerhetspolisen, skatteverket, tullverket och brottsförebyggande rådet.



2008-01-17 Ett viktigt besked om psykvården

Pressmeddelande från socialdepartementet idag:

"Regeringen föreslår idag i en lagrådsremiss att det införs en ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården - öppen psykiatrisk tvångsvård. Syftet är att underlätta vården för personer med psykisk störning som inte kan skrivas ut från tvångsvård, men som inte heller behöver vara intagna vid en sjukvårdsinrättning. Vården ska gälla personer som idag vårdas inom antingen sluten psykiatrisk vård eller sluten rättspykiatrisk vård och som med den nya lagen kan skrivas ut men åläggas att följa en föreskriven vårdplan. Sammanlagt får kommunerna 525 miljoner kronor för att förbereda och utveckla arbetet med den nya vårdformen, som föreslås börja gälla från den 1 september 2008"

Tanken är alltså att färre personer skall behöva sitta inlåsta i sluten psykvård, samtidigt som det blir lättare att kontrollera att de svårt psykiskt sjuka som vistas ute i samhället verkligen tar sin medicicin så att de inte utgör en fara för både sig själva och andra. Detta var verkligen välkommet och på tiden! Det kan förhoppningsvis vara lösningen på ett samhällsproblem som orsakat mycket lidande för psykiskt sjuka personer men också medfört en hel del onödiga våldsbrott, även grova, ibland med dödlig utgång. Tryggheten ökar för både de psykiskt sjuka och för alla andra!



2008-01-17 Positivt svar från justitieministern på min fråga om SMS-lån!

Jag har nu fått ett positivt svar från justitieminister Beatrice Ask på min fråga rörande kreditinformation vid SMS-lån och andra snabba småkrediter. I svaret skriver hon att mina förslag om att tydligare redovisa villkor och effektiv ränta är ett av de förslag som kommer att övervägas i samband med den översyn av konsumentkreditlagen som departementet just nu arbetar med.

Så mycket positivare respons är nog svårt att få på en fråga, så jag är givetvis mycket nöjd med svaret! Om man till detta lägger att ministern redan tidigare flaggat för att man skall skärpa upp kreditprövningen så blir det en rejäl uppstramning av reglerna. Detta behövs - Konsumentverket och Kronofogdemyndigheten har nyligen kommit med en gemensam rapport där de påpekar att var fjärde ung människa som tagit SMS-lån redan har obetalda skulder hos kronofogden. Var femte som tagit SMS-lån använder pengarna för att betala av på tidigare lån! Detta kan inte få fortsätta, det leder till en lånefälla där den enskilde rullar alltför höga kreditkostnader framför sig, kanske helt i onödan. Alla låntagare måste få full information om vad krediterna egentligen kostar för att kunna välja det bästa alternativet!

Det känns nästan som ett sammanträffande att det igår också kom ett pressmeddelande där det framgår att EU-parlamentet just beslutat att ångerrätt och kreditprövning måste införas införs på SMS-lån. Dessa regler kommer alltså också att behöva inarbetas i den svenska lagstiftningen. Det skall tydligen gälla alla lån över 200 Euro, dvs strax under 2.000 kronor. Personligen anser jag, i egenskap av tidigare kredithandläggare på bank, att någon form av kreditprövning alltid bör göras. Att stapla 10 smålån á 1.000 kronor på varandra är ju lika påfrestande för betalningsförmågan som att ta ett lån på 10.000 kronor.

Här kan du läsa hela min fråga och svaret från justitieministern. Det skall bli intressant att se hur de samlade förändringarna i konsumentkreditlagen kommer att se ut när departementet är klara med sin översyn.



2008-01-10 Två linjer om fildelning inom (m)

Alltfler moderater i riksdagsgruppen grupperar sig nu kring två delvis olika ståndpunkter när det gäller fildelning. Själv har jag avsiktligt valt att avstå från att vara med och underteckna någon av de nya artiklar som publicerats som stöd för ena eller andra sidan.

Svenska Dagbladet konstaterar idag att det råder splittring inte bara inom (m) utan även inom andra partier. Kanske beror det just på att frågan innehåller grundläggande principer som är så svåra att förena. Å ena sidan upphovsrätten och intresset av att författare, musiker och andra kulturskapare skall kunna leva på sitt arbete. Å andra sidan värnandet om den personliga integriteten och rädslan för ett övervakningssamhälle.

I grunden finns dessutom idag en lagstiftning som inte fungerar och som är omöjlig att kontrollera, och en teknisk utveckling som går allt snabbare. Till allt detta kommer en intressant diskussion om vad äganderätt egentligen innebär i dessa sammanhang...

Det finns all anledning att upprepa det moderaterna sa innan valet: ”Dagens hårda lagstiftning har plötsligt gjort miljoner svenskar till brottslingar. Sådana lagar kan man givetvis inte acceptera! Har riksdagen tagit en lag som inte fungerar i verkligheten får man inte vara rädd att ändra lagen.” Men jag upprepar också det jag skrev häromdagen på bloggen. Det måste gå att hitta ett mellanting, jag vill vare sig avskaffa upphovsrätten eller behålla dagens omöjliga lagstiftning!



2008-01-10 "Antalet poliser kan öka i en aldrig tidigare skådad takt"

"Polisens anslag ökar kraftigt de närmaste åren. Det innebär att antalet poliser under de kommande tre åren kan öka i en aldrig tidigare skådad takt. Konkret kommer cirka 4 000 elever från Polishögskolan att anställas vid de 21 länspolismyndigheterna. Antalet poliser kommer att öka från dagens cirka 17 500 till 20 000 poliser år 2010."

"Anslagsökningen ger oss goda förutsättningar att öka den polisiära synligheten och närvaron. Men det kan bara ske om vi använder våra resurser på rätt sätt. Rikspolisstyrelsen har därför beslutat att de poliser som tillförs verksamheten i första hand ska användas i yttre tjänst för att därigenom öka polisens synlighet och tillgänglighet. Målet är att minst 50 procent av allt polisarbete ska äga rum i yttre tjänst år 2010. Detta skulle innebära en väsentligt mer synlig och närvarande polis."


Orden är inte mina utan tf rikspolischefens, Bengt Svensson, som tillträdde vid årsskiftet. Han skrev detta i en DN-debattartikel nyligen.

Före valet 2006 anordnade markmoderaterma för första gången någonsin en demonstration - mot polisbristen. Fler poliser var också ett av moderaternas tyngre vallöften. Nu kommer löftet att infrias i takt med att alla nyintagna poliser slutför sin utbildning. Kanske kan äntligen tillgången på poliser öka i Svenljunga och Bollebygd och kanske kan vi äntligen få bemanning dygnet runt hos polisen i Mark?

Bilder och artikel om demonstrationen på torget i Kinna i Markbladet den 24 augusti 2006. I den lilla rutan syns undertecknad tillsammans med min moderate riksdagskollega Ulf Sjösten. Carolina Bergqvist på Markbladet tog fotona.



2008-01-09 Bankerna bromsar utbetalningarna av SMS-lånen

Den senaste tiden har de snabba men mycket dyra sms-lånen uppmärksammats allt mer. Var fjärde ung person med ett sådant snabblån har obetalda skulder hos Kronofogden och såväl Konsumentverket som Kronofogden har slagit larm. De båda myndigheterna anser bland annat att långivarna måste tvingas att göra kreditprövningar. Detta är något som justitieministern redan förklarat sig vara positiv till. Själv fick jag mycket uppmärksamhet före jul när jag ställde en fråga till justitieministern om man inte även borde kräva att den effektiva räntan, som kan vara 300-400% eller mer när alla kostnader räknas in, redovisas även för små och snabba lån.

Nu berättar TT att de svenska storbankerna har börjat bromsa utbetalningen av SMS-lån. Det är ju bankerna som har avtal med SMS-långivarna och som sköter utbetalningen av lånen. Swedbank har sagt upp sitt avtal med långivarna och både Nordea och min egen arbetsgivare SEB har bromsat upp takten i vilken den enskilde låntagaren kan få ut pengarna. Tidigare kunde man få ut pengar redan efter ett par minuter.

Jan Åkerlund på Kronofogdens pressavdelning säger att det är ett stort steg framåt, och konstaterar att 13 337 ansökningar om betalningsförelägganden för obetalda sms-lån kommit in till myndigheten under de tre första kvartalen 2007! Problemet verkar alltså vara större än vad någon kanske tidigare förstått. Det skall bli spännande att följa denna fråga framöver, och inom ett par veckor kommer jag nog också att få mitt svar från ministern.



2008-01-06 Fyrverkeridebatt med sprängkraft...

Det nya årets mest diskuterade fråga hittills är nog krav på förbud mot fyrverkerier. Jag har fått flera mail om saken och insändarsidan i Borås Tidning har haft många inlägg om detta. För familjens del är aldrig nyår lika kul som det kunde vara. Vår ena hund är mycket skotträdd och tillbringade i år både nyårsafton och dagen före och efter (måste man verkligen skjuta raketer i flera dagar?) darrande av skräck. Inga knep eller lugnande medel hjälpte. Detta kommer som vanligt att upprepas till påsk. När man sedan läser om alla olyckor, bränder, skadegörelse och personhot som hade koppling till fyrverkerier så blir man givetvis upprörd. Årets nyårsfirande verkar ha varit stökigare än på länge. Alltför många minderåriga hanterar fyrverkerier på ett sätt som inte är acceptabelt. Man undrar ju hur föräldrarna tänker som låter sina barn dra runt på stan och skjuta raketer utan uppsikt.

Jag förstår att vissa som drabbats gärna ser ett förbud mot försäljning av fyverkerier till privatpersoner. Själv är jag tveksam till förbud, trots att vi själva drabbas. Förbud brukar alltid leda till att man hittar andra "lösningar". Om vi förbjuder försäljning är risken stor att det smugglas in fyrverkerier från utlandet, eller ännu värre - att ungdomar själva tillverkar egna farliga explosiva produkter. Att hitta recept för detta på internet lär inte vara svårt. Ett förbud skulle kanske minska problemet till en början, men knappast lösa det i längden. De få som vill ställa till med skadegörelse kommer säkert att göra det ändå. Eller som min riksdagskollega Hillevi Engström (m) sade häromdagen: "Dåligt omdöme går inte att lagstifta bort!.

Däremot funderar jag på om inte kommunerna i sina lokala ordningsstadgar borde kunna bestämma att fyrverkerier till exempel endast får användas någon timme före och efter tolvslaget på nyårsafton? Vill man skjuta på andra tider borde tillstånd krävas. Detta skulle glädja alla hundägare och andra som vill kunna röra sig ute under nyårshelgen. Det skulle kanske också ge polis och myndigheter bättre chans att ha kontroll på vad som händer, inte minst inne i tätorterna. Jag tycker också att vi borde se till att de åldergränser som finns verkligen respekteras av alla försäljningsställen, och motverka "langning" av fyrverkerier. Det borde ses lika allvarligt som att langa tobak eller alkohol. Och hur är det med föräldraansvaret och tillsynen över barnen i övrigt? Vad gäller smällandet så är det tydligen så att raketerna smäller onödigt mycket - lagens förbud mot "smällare" kringgås i praktiken genom att smällare byggs in i övriga fyrverkerier. Detta borde kunna stoppas genom diskussioner med tillverkarna.

Jag inser jag att många förväntar sig att politikerna agerar på något sätt i frågan, både i riksdagen och i kommunerna. Men förbud - nja, hellre andra åtgärder som ser till att man kan fortsätta fira nyår med fyrverkerier - men med förnuft, ansvar och måtta!



2008-01-05 Fildelning
Uppdaterad

Efter artikeln häromdagen i GT/Expressen, där sju av mina moderata riksdagskolleger gemensamt föreslår att fildelning helt skall avkriminaliseras är det omöjligt att slippa frågor om vad jag själv tycker.

Jag tycker inte det är rimligt att företag eller organisationer tjänar stora pengar på att kommersiellt sprida sådant som andra skapat utan tillstånd från dessa. Det tycker jag rimmar illa med en skälig upphovsrätt. Även en författare, konstnär eller musiker måste ha en rimlig chans att få betalt för sitt arbete. Samtidigt tycker jag det är orimligt att jaga enskilda människor för att man kopierar av varandra - sådant har alltid förekommit. När jag var tonåring kopierade vi varandras LP-skivor till kassettband, och ofta ledde det bara till att man köpte fler skivor i samma takt som man upptäckte nya artister. På senare år har vi också vant oss vid att kopiera TV-program och filmer till egna videoband eller DVD. Jag tror, precis som de sju artikelförfattarna, knappast att någon förlorat på detta - snarare tvärtom.

Min inställning är därför att organiserad brottslighet där man systematiskt utnyttjar andras verk för att tjäna pengar måste försvåras. Däremot bör enskilda människor ha rätt att ladda ned lagliga kopior av filmer och musik för eget bruk. Detta är i linje med vad moderaterna sade före valet (hämtat från länken ovan: "valet 2006/moderata vallöften"). Det var en klok avvägning då, och är lika klokt idag! Om det sedan går att hitta ett system som fungerar i praktiken återstår att se.

Forna tiders fildelningsverktyg...

Tillägg: I dag har två av mina andra moderata riksdagskolleger en egen artikel i Sydsvenskan där man har en lite annan syn på saken. Uppenbarligen finns det olika åsikter inom den moderata riksdagsgruppen, och det är väl så det skall vara i ett parti där det är högt i tak. I ett sådant läge gör jag som jag brukar - utgår från vad vi sa före valet, dvs det jag beskrev ovan! Vi har en skyldighet mot väljarna att försöka hitta en väl avvägd lösning och samtidigt respektera den personliga integriteten.



2007-12-28 Vi måste dra en tydlig gräns!

Tidningen Riksdag & Departement har läst regeringens direktiv till en utredning som gäller i vilken utsträckning polisen skall kunna få ut IP-adresser från privatpersonerns internettrafik för att kunna utreda misstänkta brott. Läser man artikeln så får man en bra bild av problemet. Personligen är jag positiv till att polisen skall få större befogenheter att utreda hatbrott, hot och bedrägerier via internet. Många, inte minst ungdomar, utsätts för grova kränkningar och hot på internet, utan att polisen kan göra någonting. Så ge gärna utökade möjligheter att utreda misstänkta brott, att polisen kan göra sitt jobb och utreda brott är en självklarhet i ett rättssamhälle.

Däremot drar jag en tydlig gräns - ingen skall riskera att ens internettrafik, e-postande eller chattande hamnar i polisens register utan anledning. Det är en självklarhet att det måste finnas en tydlig misstanke om ett brott för att uppgifterna skall lämnas ut. Det har man som medborgare också rätt att kräva av ett rättssamhälle! Jag hoppas innerligt att utredningen så småningom kommer fram till samma sak.



2007-12-19 (s) försvarar porr till sexualbrottslingar!

Gårdagens märkligaste ställningstagande var nog att Socialdemokraterna tycker att det är en mänsklig rättighet att läsa porr på fängelserna, även om man sitter av straff för sexualbrott och genomgår behandling för detta. Detta framgick när riksdagens justitieutskott beslutade att anta regeringens förslag om att kunna förhindra att bla. sexualförbrytare skall kunna ha tillgång till porr som motverkar deras behandling. Regeringens förslag, som stöds av justitieutskottets majoritet, innebär att det i varje fall skall avgöras om porrkonsumtionen kan antas motverka behandlingen för den intagne. Många trodde kanske att det redan nu gick att neka den som är intagen i fängelse för sexualbrott att konsumera porr under tiden för behandling, men så är det inte. Regeringens förslag innebär att en lucka i lagen rättas till.

Att diskutera porr är alltid kontroversiellt och väcker känslor. Man kan ha en massa olika åsikter om porr, men det har egentligen inte med saken att göra. Även om det säkert hade varit mer "politiskt korrekt" avstår jag från att moralisera över porr i största allmänhet. Porr är inte förbjudet och utgångspunkten måste vara att människor normalt får göra vad de vill och läsa och se på vad de vill så länge det inte skadar någon annan eller strider mot lagen.

Men för den som uppenbarligen inte kan hantera situationen och dömts för sexualbrott gäller däremot helt andra förutsättningar. Regeringens förslag är mycket rimligt om man menar allvar med vård av sexualförbrytare under tiden på anstalt. Man kan bara vara ytterst förvånad över att socialdemokraterna går emot regeringens förslag. Hur kan (s) tycka att vi skall släppa ut dömda sexualbrottslingar i samhället igen utan att ha gjort allt vi kan för att behandla dem under tiden i fängelset??? Fullständigt obegripligt.



2007-12-16 Skallgång i Ubbhult - som väcker frågor!
























På bilden: Till höger min fru, Carina, som pratar med våra grannar Malin och Perry som också deltog i sökandet tillsammans med sina två hundar.

I går ordnades skallgång i Jäxviken väster om Ubbhult, för att försöka hitta den man som varit försvunnen i över en månad. Trots att polisen sökt igenom området runt hans bostad, även med hund, har den försvunne inte påträffats tidigare. I går tog det bara 15-20 minuter innan den frivilliga skallgångskedjan hittade mannen. Det var min fru Carina som fann honom död, bara 200 meter från hans bostad. Ingen hade nog räknat med att mannen fortfarande skulle vara i livet, och det var trots allt en lättnad för alla som bor runtomkring att han påträffades av en vuxen och inte av något barn som lekte i skogen.

De som ingick i skallgångskedjan var mycket fundersamma över hur de som amatörer lyckades hitta den avlidne efter bara 20 minuter, när inte polisen lyckats, trots tillgång till specialhundar. Jag har ingen aning om hur polisen arbetat med detta ärende tidigare, men det är ju inte konstigt att det nu dyker upp frågor hos ortsborna.

Än mer frustrerade blev man när man skulle kontakta polisen efter det hemska fyndet. Man upplevde både ointresse och okunnighet när man försökte få tag på polisen via nödnumret 112, och bollades runt på olika ställen. Det var inte förrän man till slut lyckades ringa direkt till den lokala polisen som dessa skickade ut folk till platsen. Då hade flera massmedia varit på plats sedan länge. Det är allvarligt för förtroendet för polisen och för människors trygghet att det fortfarande inte verkar fungera när man snabbt måsta ha tag i polisen. Det är inte rimligt att man förgäves kopplas runt på en massa olika ställen när man behöver hjälp!



2007-12-13 Jag har ställt en fråga till justitieministern

Skärp kraven på information om effektiv ränta på smålån!

Hushållen överöses ständigt av reklam för snabblån i olika varianter. De mest aggressiva varianterna handlar om snabblån per telefon eller SMS. Vi vet att många på detta sätt luras in i lånefällor, och att många skjuter berg av småskulder framför sig. Häromdagen öppnade justitieminister Beatrice Ask (m) upp för att kräva en kreditprövning även vid SMS-lån och mindre krediter, vilka är undantagna enligt nu gällande lagstiftning. Detta är ett mycket bra förslag!

Ett annat problem med dessa snabbkrediter är kreditvillkoren. De krediter jag själv granskat medför kostnader som motsvarar en effektiv årsränta på 300-400%! Enligt min uppfattning borde detta jämställas med ocker. Detta är även Konsumentverkets inställning, och nyligen polisanmälde man också en SMS-kreditgivare för just ocker. I dag är småkrediter och korta krediter undantagna från kravet att ange effektiv ränta i reklam och annonser. Detta är orimligt.

Om lagreglerna nu ändå ses över vad gäller kreditprövning vid SMS-lån och andra korta småkrediter borde även kravet på tydlig information förändras. Jag har därför idag lämnat en skriftlig fråga till justitieministern om hon även kan tänka sig att förtydliga konsumentkreditlagen så att det tydligt framgår att alla typer av avgifter skall räknas med i den effektiva räntan samtidigt som den effektiva årsräntan måste anges även för små och kortfristiga krediter.

Jag är däremot kritisk till alla förslag om att förbjuda krediter via SMS och telefon. Människor måste själva välja kreditgivare och kreditform och ta ansvar för sina val. Det viktiga är att man får korrekt information innan man gör sitt val. Om alla långivare var tvungna att redovisa effektiv ränta inklusive alla avgifter skulle detta sannolikt också både pressa ned kostnaderna för låntagarna och skapa en sundare konkurrens mellan olika långivare.



2007-12-07 Dags att KU-anmäla Bodström (s)?

Regeringen har idag i praktiken givit Rikspolischefen sparken. Den utlösande faktorn lär ha varit den debattartikel som fanns i DN igår, undertecknad av tre fackliga företrädare som representerar 700 polischefer runt om i landet som är missnöjda med sin högste chef. Polisförbundet välkomnar också beslutet att rikspolischefen tvingas sluta.

Rikspolischefen anställdes 2005 av fd justitieminister Thomas Bodström (s), trots att det redan då riktades kritik mot den nye chefen som inte ansågs ha den erfarenhet som krävdes.

Idag säger Bodström i media att det alltid funnits spänningar i polisen, mellan Rikspolisstyrelsen och länspolismästarna, mellan länskriminalen och den lokala polisen och mellan polisen och Säpo. Den förre justitieministern uppger att han och hans dåvarande statssekreterare fick ägna halva sin arbetstid åt att styra polisen.
– Med den hierarkiska och stora organisation som polisen är, så går det inte att lämna över det. Man måste styra, jämka och kompromissa. Det är ett enorm arbete och verkligen inte lätt. Säger Bodström, både intervjuad i TV idag och citerad i flera tidningar. Bodström kritiserar också nuvarande justitieministern Beatrice Ask (m) och säger att det är hon som är ansvarig för att styra polisen.

Bodströms uttalanden är synnerligen märkliga! I min värld är det inte ministrarna som detaljstyr våra myndigheter utan den ansvarige myndighetschefen. Om Bodström lagt halva sin tid som minister på att detaljstyra polisen luktar det ministerstyre lång väg! Detta är förbjudet enligt svensk lag. Frågan är om inte KU borde utreda detta.

En undran också - om nu Bodström känt till problemet så länge och tycker polisen fungerar så dåligt, varför vill han då inte byta ut chefen? Kan det bero på att han då tappar prestige eftersom det var han som anställde honom?

Dagens uttalanden från Bodström kan samtidigt förklara en del. Att polisen fungerat så ineffektivt under många år beror kanske just på att Bodström använt halva sin arbetstid åt att styra verksamheten i stället för att ge tydliga direktiv och låta myndighetscheferna ansvara för den löpande verksamheten?



2007-12-06 Rättssäkerheten fungerar!

Äntligen vågade en domstol sätta ned foten och göra klart att det inte är tillåtet att gömma barn undan den förälder som tilldömts vårdnaden.

Göta hovrätt ändrar den friande tingsrättsdomen och dömer tre kvinnor vid en kvinnojour i Tranås samt en rektor för medhjälp till grov egenmäktighet med barn i ett uppmärksammat ärende. Fallet gäller en kvinna som under sex års tid gömde sig tillsammans med sina två barn med hjälp av kvinnojouren. Kvinnan var efterlyst eftersom pappan hade tilldömts vårdnaden. Två av kvinnorna döms nu till sex månaders fängelse vardera och två till villkorlig dom och dagsböter. Domstolen tror inte på kvinnornas förklaring att de inte kände till efterlysningen. En tidigare kvinnojourarbetare som hävdade att alla i styrelsen kände till att mamman inte hade vårdnaden var avgörande för hovrättens dom.

Domen är mycket glädjande, och kommer förhoppningsvis att leda till ökad respekt för barnens bästa och ökad rättssäkerhet, inte minst för pappor som tilldömts vårdnaden. Många kvinnojourer gör ett utmärkt arbete, men vissa medarbetare har uppenbarligen en ganska grumlig syn på det här med att följa lagen. Kvinnojourerna måste se till att deras medarbetare följer lagen, annars kommer de att tappa förtroende i samhället.



2007-12-02 Sanslöst!

Man tror inte sina ögon när man läser detta. Sandvikens kommun köpte år 2004 en fastighet endast för hindra ett kriminellt mc-gäng att få hyra lokalen. Som plåster på såren fick mc-gänget 200.000 kronor av skattebetalarnas pengar mer eller mindre i gåva för att de skulle gå med på affären! Verkligen hedervärt att folkvalda politiker understödjer kriminell verksamhet på detta sätt genom att göra affärer med kriminella gäng. Alla politiker i Sandviken, utom moderaterna, röstade för denna lösning.

På texttv idag framgår att det finns fler kommuner i Sverige som just nu försöker göra affärer som antagligen strider mot kommunallagen för att hindra kriminella gäng eller misstänkta köpare från att köpa eller hyra fastigheter eller driva företag i kommunen. Rykten säger att detta förekommit även i Västsverige. Jag tycker kommunpolitikerna skall tänka sig för - rätt vad det är blir gränsen hårfin mellan att göra affärer och att ge efter för ren utpressning från kriminella gäng. Och har kommunen väl gjort affärer med ett gäng så lär andra "kunder" säkert komma efter. Det är knappast det som väljarna väntar sig av sina folkvalda politiker!



2007-11-29 Diskrimineras pappor vid vårdnadstvister?

Detta var temat för dagens seminarie, arrangerat av min partikollega Fredrik Schulte. Panelen bestod av jurister, psykologer, utredare från socialtjänsten samt Michael Alonzo, känd medieperson som numera är aktiv i föreningen pappa-barn.

Föreningen är till för att driva opinion för att få en förändring av den diskriminering som man upplever drabbar pappor i vårdnadstvister med dagens lagstiftning och praxis. Föreningen har funnits i ett år, men har redan 1.200 medlemmar i 28 lokalavdelningar runtom i landet. Fast 20% av medlemmarna är faktiskt kvinnor som tydligen också kan drabbas av domstolarnas godtycke.

Helt klart verkar man idag alltför ofta döma till ensam vårdnad, ibland till och med utan rätt till umgänge för den andre föräldren - trots att det uppenbart inte finns några rimliga skäl för detta. Rättssäkerheten fungerar inte, och det finns alltför många märkliga rättsfall att ta del av. Vi fick många vittnesmål från både panelen och publiken om oerhört märkliga ärenden där det räcker att den ene föräldern påstår att det finns samarbetsproblem, och därmed får ensam vårdnad. I andra fall räcker det att en förälder påstår att misshandel förekommit för att få ensam vårdnad - även om anklagelsen kan vara helt grundlös. Utfallet av domarna är helt godtyckliga, men gemensamt är att det till 90% är mamman som får ensam vårdnad. För mig är detta ingen nyhet - jag har hört otaliga exempel på liknande händelser under mina år som jurist och jag känner många jurister som arbetat med dessa frågor.

Min grundsyn är att delad vårdnad måste vara utgångspunkten. Skall man döma till ensam vårdnad bör det krävas mycket starka skäl och tydliga bevis på att den ena föräldern inte är lämplig. Små barns utsagor om att de vill bo hos den ene föräldern är inte tillräckliga, alla vet hur oerhört lätt det är att manipulera ett mindre barn.

Vid dagens möte bestämde jag och några andra moderata politiker att vi skall gå vidare med denna fråga och titta närmare på hur dagens lagstiftning fungerar och vad man kan göra för att öka rättssäkerheten och motverka att det döms till ensam vårdnad i onödan. Barn som förlorar kontakten med en förälder lever farligt - det visar alltför många undersökningar. Större andel självmord, kriminalitet, ätstörningar, skolproblem och mycket annat. Barn behöver båda sina föräldrar, och samhällets huvuduppgift måste vara att verka för detta.



2007-11-28 Både bidragsbrott och skattebrott skall bekämpas

Snart börjar den nya bidragsbrottslagen att gälla. I riksdagen har oppositionen haft stora problem med att besluta om denna lag, och i samhällsdebatten framförs ibland att det är viktigare att bekämpa skattebrott. Personligen har jag svårt att förstå detta synsätt. Både skattebrott och bidragsbrott måste givetvis motverkas om staten skall kunna driva en effektiv verksamhet med ett rimligt skattetryck, och ersättningssystemen skall fungera.

Inom skatteområdet finns redan en tydlig lagstiftning om skattebrott, skattemyndigheten tillämpar denna lagstiftning och personer döms för skattebrott. När det gäller bidragsbrott har det däremot saknats tydliga regler och sanktioner.

Bidragsbrottslagen innebär att det införs straffbestämmelser som är anpassade till de särskilda förutsättningar som råder vid utbetalningar från välfärdssystemen. Tillämpningsområdet omfattar ersättningar, bidrag och andra ekonomiska förmåner som betalas ut för personligt ändamål och som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna (fr.o.m. 2008 Arbetsförmedlingen), kommunerna eller arbetslöshetskassorna.

Den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att anmäla ändrade förhållanden och genom detta orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp döms för bidragsbrott. Det finns ett ringa brott men också ett grovt brott som benämns grovt bidragsbrott. Straffskalorna motsvarar i stort dem som gäller för bedrägeri. I lagen finns vidare en bestämmelse om straffrihet vid frivillig rättelse som sker före utbetalningen.

Visst vore det en smula märkligt om vi även i fortsättningen skulle haft en lagstiftning där inget händer om man missbrukar bidragssystemen?



2007-11-23 Bittrast av dem alla.....

Efter att ha sett diskussionen i TV:s morgonprogram idag om den organiserade brottsligheten, där både fd justitieministern Tomas Bodström (s) och nuvarande Beatrice Ask (m) deltog, utnämner jag utan tvekan Bodström till den bittraste sossen just nu. Den arrogans och det överlägsna sätt som han ständigt använder mot sin efterträdare är sorglig att se. Han är oerhört frustrerad över att inte längre få bestämma.

Bodström vet alltid bäst. På frågan om hur många människor som sysslar med grov organiserad brottslighet svarade Ask ödmjukt att det är svårt att säga säkert, och en del av denna brottslighet är gränsöverskridande. Bodström däremot visste minsann exakt - det är 200 personer och var och en av dessa sysselsätter 10 andra, så totalt är det precis 2.200 personer..... Om nu Bodström vet så exakt, varför plockade han inte in dessa 2.200 personer under sin tid som minister?

Bodström vet alltid exakt vad som borde göras. Frågan är då varför han inte gjorde något av detta under sin tid som minister? Det enda han åstadkom var att stänga polishögskolan och se till att antalet poliser minskade i hela landet. Just en snygg merit....och idag ägnar han sig inte ens på heltid åt sitt välbetalda uppdrag som ordförande i justitieutskottet utan driver en advokatbyrå vid sidan om! Det är egentligen en skandal som media borde granska ordentligt.

När det så gäller diskussionerna om att inrätta ett svenskt FBI mot grov brottslighet utmålas detta som en lösning på alla problem (exempelvis på Borås Tidnings ledarsida idag). Själv är jag mycket tveksam. Nu utbildar vi äntligen fler poliser, men det tar några år innan de blir klara. Under tiden kommer vi att ha fortsatt polisbrist. Är det då verkligen vettigt att bygga upp två parallella polisorganisationer där det inte finns tillräckligt med poliser till bemanningen, och som behöver dubbel administration? Och är verkligen ännu en stor omorganisation av polisen bästa ågärden för att bekämpa brottslighet? Vi har redan Ekobrottsmyndigheten, rikskriminalen och SÄPO vid sidan av den vanliga polisen. Det som behövs nu är knappast fler myndigheter utan att alla de som redan finns börjar samarbeta i kampen mot organiserad brottslighet. Och framförallt behövs arbetsro!



2007-11-17 Två steg åt rätt håll för integriteten - men ett nytt hot på väg!

De senaste veckorna har det tagits flera kloka steg åt rätt håll när det gäller den enskildes integritet och hur den skall avvägas mot andra intressen. Samtidigt dyker det hela tiden upp nya hot....


Ja till buggning - men med mycket starkt integritetsskydd

Riksdagen antog nyligen, efter över 20 års diskussioner (!), en lag som möjliggör hemlig rumsavlyssning (buggning) vid misstanke om grövre brott. Det gäller vid förundersökning avseende brott som har ett minimistraff om fängelse i minst fyra år, exempelvis terroristbrott, mord, dråp, människorov, grovt rån, grov mordbrand och grova narkotikabrott. Den nya lagen har dock utformats för att säkerställa den personliga integriteten. Exempelvis förbjuds avlyssning av advokatkontor, läkarmottagningar, biktstol och medieredaktioner. All avlyssning skall godkännas av domstol och offentliga ombud skall delta i tillståndsärendena. Tillståndstiden ska inte få överstiga en månad åt gången och alla som avlyssnats skall få reda på detta i efterhand. En särskild fristående myndighet ska utöva tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel. Lagen ska gälla i tre år och sedan utvärderas.

Alliansen och socialdemokraterna röstade för den nya lagen, men (s) ville också att man skulle få avlyssna medieredaktioner (med den lite märkliga motiveringen att om medieredaktioner undantas finns det risk att grova brottslingar kan försöka undgå avlyssning genom att starta en tidning......). Detta avvisades av Alliansen. Den nya lagen känns nu som en mycket genomtänkt avvägning mellan den personliga integriteten och effektiv bekämpning av grova brott.


Nej till EU-direktiv om fildelning

Justitieminister Beatrice Ask säger nej till EU-kommissionens förslag till hårdare tag mot bland annat fildelare på nätet. Bland annat har EU-kommissionen föreslagit att upphovsrättsinnehavarna, i praktiken musik-, och filmindustrin, ska kunna kräva att operatörerna tar fram identitet på den som sprider upphovsrättskyddat olagligt på nätet. I ett skriftligt svar på en fråga häromdagen skriver Ask att straffrätt och brottmålsförfarande inte ingår i de åtaganden och skyldigheter som Sverige har gentemot EU. "Regeringen anser inte att förslaget kan antas med nuvarande utformning", skriver Ask.

Fildelning i stor omfattning och i vinstsyfte är ett tydligt brott mot upphovsrätten och bör inte accepteras i ett rättssamhälle. Mot detta står integriteten för den enskilde och frågan om man verkligen kan jaga enskilda människor för nedladdning och kopiering av enstaka exemplar för enskilt bruk. En svensk lag måste göra en tydlig avvägning mellan dessa intressen. I Sverige finns en utredning som föreslår en svensk lag med nästan samma åtgärder mot illegala fildelare som i EU:s förslag, men flera tunga juridiska instanser har underkänt förslaget. Justitieministerns besked visar att regeringen tar integritetsfrågorna på allvar, och efter regeringens nej till EU-förslaget tycker jag man kan känna ett visst hopp om att den svenska utredningens förslag skrotas. och att en svensk lag inte kommer tillåtas gå lika långt som EU föreslagit.


Teledatalagringsdirektivet/Trafikuppgiftsutredningen

Ett nytt hot mot integriteten dök upp i veckan när Trafikuppgiftsutredningen presenterades. Den har haft i uppdrag att föreslå hur EU:s direktiv om lagring av trafikuppgifter ska genomföras i svensk rätt. Avsikten med direktivet är att garantera att trafikuppgifter som avser fast och mobil telefoni, internet, e-post och internettelefoni finns lagrade hos operatörerna för att kunna lämnas ut till polis och åklagare när det finns misstankar om allvarlig brottslighet. Utredningen föreslår att trafikuppgifterna ska lagras i ett år hos operatörerna. Trafikuppgifterna ger svar på frågor om vem som kommunicerade med vem, när och var det skedde och vilken typ av kommunikationslösning som användes. Innehållet i en kommunikation, t.ex. ett telefonsamtal eller e-postmeddelande, får däremot inte avslöjas för myndigheterna.

Personligen har jag ändå mycket starka invändingar mot att alla uppgifter om telefonsamtal och internettrafik automatiskt skall lagras. Det känns inte som en rimlig avvägning mellan integritet och behov. (Jämför exempelvis med buggning, där man tydligt säger att buggning endast får förekomma i vissa särskilda fall när man misstänker vissa grova brott.) Dessutom känns skyddet mot missbruk och att uppgifter kommer på avvägar alltför svagt. Sverige är antagligen bundet av EU:s beslut, även om det råder viss tveksamhet om beslutet är fattat på korrekt sätt (Irland har tydligen överklagat beslutet eftersom man anser att det krävde enighet och inte ett majoritetsbeslut), men oavsett vilket så finns det en del i det svenska förslaget som går längre än vad EU kräver, exempelvis lagringstiden.

Jag skall nu analysera Trafikuppgiftsutredningens förslag och EU-direktivet ordentligt, och vet att jag inte är ensam i den moderata riksdagsgruppen om att ha frågetecken kring förslaget. Jag utgår från att regeringen även i denna fråga kommer att värdera integriteten högt!



2007-10-14 Storsatsning på ökad trygghet kräver mer än bara fler poliser

Häromdagen skrev jag om ungdomsvåldet på bloggen, och försökte sammanfatta en del av allt det regeringen gör för att öka tryggheten. Jag fick en hel del positiva kommentarer dagarna efter inlägget och följer därför upp detta med en längre debattartikel om detta viktiga ämne i Borås Tidning idag.

När det gäller polisen satsar regeringen alltså nära två miljader för att kunna anställa fler poliser i yttre tjänst. Målet är både att intensifiera arbetet mot organiserad grov brottslighet, men också att hinna utreda även mindre brott, och att snabba upp hela rättsprocessen. En viktig sak är att tidigare ta tag i ungdomar som begått småbrott. Nu tar det som bekant flera år att utbilda en polis, men regeringens politik kommer att innebära att 3000 fler poliser anställs, och år 2010 ska det finnas 20 000 poliser i Sverige. Kanske kan vi då äntligen få se bemannade polisstationer och synliga poliser i alla kommuner i Sjuhärad.

Illustrationen av detta blogginlägg är för en gångs skull lite missvisande. Fler poliser är en viktig del, men endast en pusselbit i ett stort samlat arbete för ett tryggare samhälle. Det handlar också om att effektivisera och snabba upp andra delar rättsväsendet, exempelvis utöka antalet platser inom kriminalvården för att minska trängseln och kunna erbjuda mer vård och behandling till de intagna. Men det handlar också om stora insatser inom förskola, skola, socialtjänst, psykvård, arbetsmarknad och inte minst inom familjepolitiken. Allt måste samverka för att ändra utvecklingen.

Allt det jag nämner i min artikel är givetvis ett långsiktigt arbete. Men regeringens nya politik har faktiskt förändrat inriktningen och någon gång måste man börja!



2007-10-09 Går det att minska våldet bland unga?

I Ekot berättade man i går att de senaste 20 åren har Sverige varje år drabbats av 2-3 dödsfall bland ungdomar till följd av grovt våld. Dessa dystra siffror har vare sig förbättrats eller försämrats under åren. Som tidigare ordförande i brottsförebyggande rådet i Mark arbetade jag mycket just med förebyggande arbete bland ungdomar i olika former. Därför är jag mycket intresserad av hur regeringens nya samlade politik kan tänkas påverka utvecklingen. Jag har tagit fram lite fakta om vad regeringen hittills gjort för att försöka minska ungdomsbrottsligheten och därmed också våldet mellan unga. Det handlar både om insatser inom rättsväsendet, skolan och socialtjänsten. Om åtgärderna räcker för att påverka utvecklingen vet jag inte, men jag hoppas verkligen det!

Allians för Sverige genomför den största satsningen på det rättsväsendet någonsin. Konkret handlar det hittills om 2 miljarder kronor i extra resurser. 3000 fler poliser anställs. År 2010 ska det finnas 20 000 poliser i Sverige. Polisutredning ska vara huvudregel för alla brott – även om de begås av personer under 15 år. Vapenamnesti genomfördes våren 2007. 13 500 vapen och 17 ton ammunition lämnades in. Alla skolor ska ha en kontaktperson hos polisen. Barn under 15 år ska i vissa situationer kunna drogtestas utan föräldrars medgivande. Intagna på ungdomshem ska ha individuell handlingsplan.

Regeringens nya familjepolitik tror jag är en viktig del i att fostra trygga och stabila barn och ungdomar. Att både uppmuntra föräldrarna att dela på föräldraledigheten och samtidigt göra det möjligt att välja en barnomsorg som passar de egna barnen (där vårdnadsbidraget kan göra det möjligt att vara hemma lite längre tid) är viktiga reformer. En förskola med mer inslag av pedagogik är viktig som stöd till barn som saknar tilräckligt stöd hemifrån.

De barn som misslyckas i skolan löper större risk både att hamna i utanförskap och arbetslöshet men också att hamna i dåligt sällskap. Inte sällan har unga kriminella tidigt hamnat efter i skolan. Regeringen lägger 900 miljoner på en läsa, skriva och räknasatsning för att säkerställa baskunskaperna för elever i årskurs 1-3. Skolorna får också ökad möjlighet att ställa krav på ordning och arbetsro i klassrummen.

Psykiatrin är en annan viktig del. Alliansen har satt av 215 miljoner kronor för att öka tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin. Skolhälsovården är en annan mycket viktig fråga.

Förändringar inom socialtjänsten behövs också. Regeringen avser att införa en regel i socialtjänstlagen för hur stora arbetsinkomster barn och skolungdomar kan ha utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar. På så sätt blir det möjligt för barn till föräldrar som lever på bidrag att arbeta. Detta är viktigt för att dels få in en fot på arbetsmarknaden, dels för att känna att man är en del av samhället. Ökad tillsyn av den sociala barn- och ungdomsvården fortsätter under år 2008. Ett nationellt uppföljningssystem och register ska utvecklas för att på ett bättre sätt möjliggöra uppföljning och resultatmätning. Regeringen kommer också att lägga fram lagförslag för att förbättra återanpassningen till samhället för de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård.

En annan viktig del av politiken är att minska ungdomsarbetslösheten. Det är väl känt att arbetslöshet och utanförskap ökar risken för psykiska problem, droganvändning och brottslighet. Den nya arbetsmarknadspolitiken har medfört att ungdomsarbetslösheten i Sverige nu minskar snabbast i hela Europa. Och med de reformer av exempelvis gynasieskolan som väntar kommer ännu fler elever att slutföra sin utbildning och kunna få ett arbete.

Polis, rättsväsende, skola och socialtjänst har en viktig roll. Men än viktigare är att alla föräldrar och andra vuxna tar sitt ansvar. Att ge sina ungdomar mer tid, att engagera sig och vara en förebild är viktigt. Och varför inte kontakta nattvandrarna på hemmaplan och engagera sig för att själv få en bild av hur tonåringarnas liv ser ut på kvällarna?



2007-10-05 Sossarna vill skära ned på kriminalvården

Alliansregeringen är, under ledning av justitieminister Beatrice Ask (m) på väg attt reformera det svenska rättsväsendet. Detta var för oss moderater ett mycket viktigt vallöfte, och det har jag berättat om tidigare på bloggen. Både polisen och kriminalvården får exempelvis ökade resurser kommande år.

Socialdemokraterna vill däremot gå tillbaka till den gamla politiken med trängsel på fängelserna. Man vill i sin budgetmotion minska anslaget till kriminalvården vilket är något märkligt då just satsningar på en bättre och mer effektiv kriminalvård är en viktig strategi för att motverka brottslighet och ge dömda möjligheter att komma tillbaks till jobb och samhällsgemenskap.






2007-09-07 Mycket bra att statsministern träffar muslimska ledare......
....men i Sverige gäller en lag, och den är lika för alla!

Statsminister Fredrik Reinfeldt skall idag träffa ett 20-tal ambassadörer från de muslimska länder som har ambassader i Sverige. Målet är att dämpa upprörda känslor efter de puplicerade Muhammedbilderna och samtidigt förklara tydligt vad svensk yttrandefrihet innebär, och att politiker i Sverige inte lägger sig i vad som skrivs och publiceras. Detta är ett utmärkt sätt att hantera situationen tycker jag. Ja, till och med socialdemokraterna ger faktiskt statsministern beröm för sättet att hantera frågan och det händer ju inte varje dag! Glädjande är också att ambassadörerna förespråkar samtal och diskussion och tar avstånd från en del våldsamma demonstrationer i sina hemländer. De är därmed på samma linje som de stora muslimska organisationerna i Sverige.

Men minst en ambassadör, Egyptens, verkar ha något märkliga förväntningar på samtalen om man skall tro media. Han har till och med med sig en lista över krav på den svenska regeringen. Om medieuppgifterna stämmer kräver han bland annat svensk lagstiftning mot skändning av profeten Muhammed, han har synpunkter på hur skolan skildrar Islam, och han vill att riksdagen ska inrätta ett utskott mot islamofobi. Suck! En ambassadör som är verksam i Sverige borde veta att sådana krav är omöjliga att tillgodose. Jag tvivlar också på att hans eget land skulle acceptera att Sverige ställde motsvarande krav på Egypten.....

Jag hoppas medieuppgifterna är fel, och gläder mig åt att statsministern tydligt sagt att han vid samtalen kommer att konstatera att en av grunderna för den svenska samhällsmodellen är att politikerna inte kan besluta i frågor som rör tryck- och yttrandefriheten. Det verkar behövas.....

I Sverige finns en lag, och den skall gälla alla. Undantag för vissa grupper eller speciallagar för vissa religioner hör inte hemma i Sverige. Punkt slut.

Tillägg kl 13.30: Enligt nyhetsrapporteringarna och statsministerns och flera av ambassadörernas uttalanden vid lunchtid verkar mötet har varit mycket givande och alla lät mycket nöjda. Det verkar inte heller som om det framfördes några direkta krav utan att det mer handlade om öppna samtal. Utmärkt i så fall, och ett steg åt rätt håll när det gäller ökad förståelse och respekt!



2007-09-01 Värna tryckfriheten - även om det som trycks är smaklöst!

Nerikes Allehanda har knappast publicerat den provocerande bilden på Muhammed som rondellhund för att man vill värna tryckfriheten. Snarare för att man vill sälja fler lösnummer......och vad gäller konstnären Lars Vilks vet vi att alla verk denne man gör syftar till att provocera och har målet att han själv skall bli så omskriven i media som möjligt.

Jag tycker att teckningen på Muhammed som rondellhund är lika smaklös som en del annan "konst" som förnedrar Gud, Jesus, Muhammed eller kungen, statsministern, USA:s president eller andra politiker, kändisar och artister. Att göra provocerande eller förnedrande bilder av andra människor eller mot sådant som många människor tycker är heligt är lågt, men tyvärr inget nytt. Vissa tycker om att trampa på andra människor, och får också publicitet av detta. Jag lägger aldrig in bilder på min blogg som syftar till att förnedra andra människor eller det som de tycker är viktigt. Samtidigt vill jag gärna visa bilden, eftersom det är svårt att kommentera en bild som man inte har sett. Så vill du se Muhammed som rondellhund så hittar du "konstverket" här.

Poängen är att i Sverige är det tillåtet att publicera denna form av "förnedringskonst" och det är inget regeringen råder över. Detta vet alla sansade muslimer i Sverige och i resten av Europa, men det är väl svårt att förstå borta i Asien där det fria ordet knappast existerar. Det känns bra att statsministern så tydligt gick ut i går och deklarerade att det fria ordet i Sverige skall försvaras med näbbar och klor. Där får vi aldrig vika en tum!

Vad gäller muslimska protester med flaggbränning och dockbränning i Pakistan är det väl så att hade man inte haft detta att protestera mot så hade väl deras religiösa ledare hittat något annat att hetsa folket mot. Och den pakistanska regeringen klagar nog inte, när folk lägger sin energi på att protestera mot ett avlägset land i Europa så slipper ju den pakistanska regimen stå i skottgluggen. Samma sak när Irans president går till angrepp mot Sverige. På detta sätt kan han ena sitt folk mot en yttre fiende för att slippa intern kritik mot ett brutalt samhälle. Är det förresten mindre provocerande att bränna en docka med den svenske statsministern än att visa en blyertsteckning på Muhammed i en tidning? Vet ni förresten att man bland annat Iran - av alla länder! - tydligen kan köpa vackra fyrfärgsbilder av en sminkad Muhammed (!) i affärerna? Påståendet att man inte får avbilda Muhammed är inte riktigt korrekta, men används gärna av renläriga religiösa ledare för att hesta folket mot en yttre fiende. (Den som vill se hur mycket bilder det finns på Muhammed, såväl gamla som nya, kan enklast söka bilder på "Muhammed" på nätet.....)

Ibland är politiken och religionen i världen lika motbjudande och cynisk som teckningen på Muhammed som rondellhund.



2007-07-17 Kraftig minskning av antalet förrymda fångar

Kriminalvårdsverket meddelar i ett pressmeddelande att antalet fångar som rymt det första halvåret i år har mer än halverats jämfört med för ett år sedan. Det första halvåret i år rymde 30 personer från Kriminalvårdens anstalter, jämtfört med 70 personer ifjol. Mest minskade rymningarna från öppna anstalter - från 62 till 25. Ingen har ännu rymt från de nio högst säkerhetsklassade anstalterna i år.

Kriminalvårdsverket kallar minskningen för anmärkningsvärd, och förklarar minskningen med att platsbristen nu minskat så att fler rymningsbenägna fångar kunnat placeras på slutna anstalter. Man har också blivit försiktigare med att placera narkotikamissbrukare på öppen anstalt. Säkerhetsrutinerna har också blivit bättre, och fysiska hinder som dörrar, fönster och murar har förbättrats. Samtidigt har de intagnas sysselsättning blivit mer meningsfull, vilket verkar ha minskat lusten att rymma.

"Brottslingar skall sitta inne - du skall våga vara ute" var en av de saker vi moderater lovade före valet. Och utvecklingen verkar nu gå åt rätt håll.

Bilden: Smälterydsanstalten i Sätila, en öppen anstalt ca 5 km från Ubbhult. Hur ofta det sker rymningar därifrån vet jag inte.....



2007-03-05 Dags att sätta ned foten!

Den senaste veckans kravaller i Köpenhamn påminner alltför mycket om Göteborgs- kravallerna, upploppen i Paris eller attackerna mot EU-toppmöten eller G7-möten runt om i världen. Nu ser man tydligt att det är samma vänsterungdomar som åker runt och slåss gång på gång i hela Europa. Frågan är om de ens själva vet vad som startat kravallerna - bråket i sig och att få slåss mot polisen verkar vara huvudsaken.

Bilden: Ett fotomontage som jag fick som illustration i ett cirkulationsmail om kravallerna. Vet inte varifrån bilden ursprungligen kommer.

Tysk polis har stoppat ett flertal tyska vänsterligister på väg till Köpenhamn, svensk polis har gjort detsamma. I Malmö hittades vapen gömda i ett kommunalt "allaktivitetshus" där vänsteraktivister förberedde sig för att åka till Köpenhamn och slåss. Den danska polisen har satt över 600 ungdomar i häkte, av dessa är ett 20-tal svenskar. Vissa är så unga som 15 år. Resultatet av kravallerna är, förutom personskador, ödelagda butiker, uppbrända bilar och mycket skadegörelse.

Nu är det dags att sätta ned foten! Samtliga svenska ungdomar som har gjort sig skyldiga till brott måste dömas till kännbara straff eller omhändertas på lämpligt sätt. Kommunala allaktivitetshus och andra lokaler i Sverige som används för att planera attacker mot samhället eller för att förvara vapen bör givetvis stängas om man inte kan se till att ligisterna vägras tillträde.

Lagen måste vara lika för alla. Bara för att man är vänsteraktivist med en grumlig demokratisyn skall man inte få göra som man vill. Svensk polis och svenska myndigheter måste arbeta tillsammans med andra länder för att stoppa dessa angrepp på den europeiska demokratin. Det är dags att sluta dalta med bortskämda småungar!



2007-02-16 Diskussion om läktarkultur i Radio Sjuhärad

Som såväl riksdagsledamot som guliganmedlem blev jag under eftermiddagen intervjuad i lokalradion om läktarkulturen på fotbollsmatcherna, särskilt Elfsborgs matcher. Det handlade både om språket i klackens sånger, främst "hatramsorna" i senaste träningsmatchen mot Blåvitt, och allmänt om riskerna för ökat stök på läktarna och runt matcherna när publiken stadigt ökar mot nya rekordnivåer.

Mitt svar var tydligt - Guliganerna är den allsvenska supporterförening i Sverige som har bäst rykte, och som respekteras överallt av alla klubbar. Sånger och banderoller brukar hålla hög klass och vara mycket finurliga. Jag är fortsatt mycket stolt medlem i Guliganerna! Samtidigt tycker jag inte att hatramsor hör hemma på läktarna - supportrar skall stödja sitt eget lag och inte skrika hatramsor mot sina motståndare!

Ståplats när den är som bäst. (Foto:Guliganerna)

De flesta Elfsborgsmatcher jag besöker står jag på ståplats ihop med klacken, ofta tillsammans med min 11-årige son. Jag har aldrig upplevt att det känns otryggt att besöka Elfsborgs matcher, och tycker det är kul att Elfsborg har en så blandad publik. Hatramsor är inte något som man normalt förknippar med klacken.

Elfsborg lever dock inte i en egen värld, och vi vet att problemen med läktarvåld och stök runt matcherna ökar över hela världen. Vi måste vara rädda om vår goda supporterkultur i Borås och förebygga allt som kan hota denna. Av det jag hört guliganernas ordförande säga tycker jag det känns som om man tar ett stort ansvar för dessa frågor tillsammans med klubben och supporterpolisen. I dessa frågor måste nog Guliganerna närmast vara ett föredöme för hela Sverige!

Saken diskuteras även på högsta politiska nivå. Häromdagen hade man ett seminarium i regeringskansliet Rosenbad om dessa frågor, där såväl idrottsministern Lena Adelsohn Liljeroth (m) och justitieminister Beatrice Ask (m) deltog, tillsammans med representanter för de stora idrottsförbunden och polisen. Bland annat diskuterades möjligheterna att skärpa reglerna om tillträdesförbud för kända våldsverkare. Kanske behöver klubbarna bättre stöd av lagstiftningen i dessa frågor.



2007-02-07 Svenskarna vill inte alls övervakas!

Den 12 januari skrev jag på bloggen om den märkliga SCB-undersökningen som visade att svenska folket gärna kunde tänka sig att bli mer övervakade. Jag skrev att jag tvivlade på detta resultat, och hänvisade bland annat till en undersökning i Aftonbladet som tydde på motsatsen. I dag redovisas så en annan opinionsmätning där 67% av svenskarna säger nej till att få sin telefon- SMS- och datatrafik lagrad, och där 60% säger nej till att bli "avlyssnade"!

Jag tror denna fråga är viktigare för många än man ibland tror. Som riksdagsledamot tänker jag fortsätta att debattera och noga bevaka dessa frågor och kommer inte att vara rädd att ta diskussioner både inom mitt eget parti och inom Alliansen för att vi skall få en bra lagstiftning som är väl avvägd mellan viktig brotts- och terroristbekämpning och den personliga intregriteten.

Tidigare inlägg på bloggen om övervakning och integritet: 29 december 2006 och 12 januari 2007.



2007-01-25 Det får bara inte hända igen!

Hemkommen med flyg i kväll möttes jag av de fruktansvärda nyheterna om dagens tragiska exempel på hur otroligt dåligt rättssamhället hittills hanterat de psykiskt sjuka. När läkare påstår att det inte finns minsta risk för återfall och länsrätten förklarar att tvångsvården skall upphöra, så tog det inte mer än några månader innan den psyksjuke högg ihjäl en liten pojke med kniv! Jag blir alldeles tom inombords när jag tänker på pojkens familj. Vad tycker de om den svenska rättvisan som tar större hänsyn till en psyksjuk galning än till hans offer, och som är så uselt dåliga i att både bedöma gärningsmannens psykiska tillstånd och risken att han skall begå nya brott?

Det är hög tid att stoppa de livsfarliga människor som rör sig fritt i vårt samhälle och som inte tar sina mediciner och därför ständigt begår nya brott. Vi måste både kunna låsa in dessa längre och därefter fortsätta ha en noggrann kontroll över medicineringen. Kanske man skulle kräva att alla allvarligt psyksjuka som är farliga för omgivningen skall infinna sig på närmaste sjukhus för medicinering regelbundet för att kunna kontrollera att det fungerar? Om inte ett samhälle kan skydda sina medborgare för psyksjuka galningar så har vi inget rättssamhälle. Jag blir så arg när jag tänker på de aningslösa politiker som tidigare beslutat om de regler som gäller idag. De bär ansvaret för den lille pojkens död, liksom de odugliga psykologer och läkare som inte verkar kunna sitt jobb!

Nyligen presenterades en utredning för justitieministern med förslag om förändring av straffen för den som begått brott under inflytande av psykisk störning. Bland annat skall vård och straff kunna kombineras i större utsträckning. Förslag finns också från den tidigare psykiatriutredningen om bättre kontroll av medicineringen för svårt psykiskt sjuka personer, och bättre uppföljning av dem som skrivs ut från sluten psykiatrisk vård. Ny lagstiftning inom detta område sägs kunna beslutas av riksdagen till hösten. Jag hoppas att det som hänt gör att alla gör sitt yttersta för att snabba på lagstiftningsprocessen om det är möjligt - detta får bara inte hända igen!



2007-01-23 Thomas Bodström (s) kritiserar sin egen politik

Thomas Bodström kräver idag krafttag för att snabba på utredningarna om barnpornografibrott, och kräver öronmärkta pengar till detta. Allt enligt TV4.

I sak är det bara att hålla med - utredningarna har inte hunnits med och ärenden har blivit liggande hos polisen de senaste åren. Problemet för Bodström är bara att allt detta hände under hans tid som justitieminister. Varför kommer han med sitt förslag först nu? Kanske behöver gamla (s)-ministrar komma i opposition för att upptäcka sina egna felgrepp?

Men Bodström kan vara lugn. Den nya regeringen kommer att satsa mer pengar på polis och rättsväsende än den gamla. Då blir också utredningarna snabbare.



2007-01-12 Vill svenskarna bli mer övervakade??

Dagens SCB-rapport kan tyckas peka åt det hållet - en stor majoritet av de tillfrågade vill ha mer övervakning, buggning och kontroll för att förebygga brott. Nu är det ju så att som man frågar får man svar! Andra undersökningar visar att kontroll vid misstanke om grova brott är en sak, däremot vill inte svenska folket ha en generell övervakning av människors privatliv, tex avlyssning och lagring av tele- och datatrafik. (Ett exempel är Aftonbladets nätupplaga idag där 54.000 personer svarat, och hela 80% säger nej till ökad övervakning.)

Av någon anledning har försvarsministern dammat av ett kontroversiellt gammalt (s)-förslag om att ge FRA (Försvarets RadioAnstalt) rätt att avlyssna all tele- och datatrafik som passerar Sveriges gräns. Detta planeras att skickas ut som en lagrådsremiss, men finns idag bara som ett PM/förslag som gått ut som ett första utskick till närmast berörda myndigheter. Kanske för att en gång för alla få frågan ur världen? Jag hoppas det. Förslaget har redan mött mycket hård kritik.

Läs mer i en debattartikel i Dagens Nyheter skriven av min halländske riksdagskollega Henrik von Sydow (m). Där framgår mer vad förslaget innebär.

Min egen inställning till övervakning framgår av mitt inlägg på bloggen den 29/12 (varifrån det också länkas till artiklar jag tidigare skrivit i ämnet). När det gäller förslaget om generell avlyssning genom FRA har jag mycket svårt att se att intrången i människors integritet står i proportion till effekterna mot brottsligheten. Jag är, precis som bland annat Henrik von Sydow mycket kritisk till förslaget. En kritik vi delar med tex SÄPO, Justitiekanslern, Statliga registernämnden - och ledarskribenten på Borås Tidning! Läs tex BT:s ledare den 10 januari och ledarkommentaren idag. Jag har svårt att tro att förslaget skulle få stöd av riksdagen.



2006-12-29 Tänk om tomten ser dig!

"Tänk om tomten hade en inbyggd övervakningskamera med ansiktsidentifikation. Tänk om han tog DNA på alla barn innan de fick en julklapp. Tänk om han sedan samlade allt material om vad som utspelar sig i svenska hem, "Sverige den 24 december 2006", lagrade det i en databas i Rovaniemi eller på Nordpolen eller var nu Tomtehögkvarteret ligger."

Dessa rader har jag hämtat ur en av de mest tänkvärda ledare jag läst på länge i Borås Tidning (och då brukar inte de andra vara så tokiga heller....). Katarina Larsson, politisk redaktör på BT, vill med sin julaftonsledare väcka en viktig debatt i frågan kring det övervakningssamhälle som snabbt växer sig allt starkare. Läs hela artikeln här!

Jag kan ju också passa på att påminna om vad jag skrev tillsammans med moderaternas EU-parlamentariker Charlotte Cederschiöld för något år sedan angående EU-beslutet om lagring av känsliga uppgifter. Den artikeln hade rubriken Storebror ser dig!

Dessa viktiga integritetsfrågor vill jag försöka påverka även i riksdagen. Hur lätt det blir återstår att se......det ligger ju tyvärr inte riktigt i tiden att motsätta sig övervakning. Det är liksom inte helt politiskt korrekt.



2006-12-18 Handelsresande i kravaller

Efter helgens våldsamma kravaller i Köpenhamn för att behålla "Ungdomens Hus" sitter 27 svenskar (!) fortfarande kvar i danskt häkte! Vad gör alla dessa svenskar i dessa upplopp i Köpenhamn?

Det visar sig gång på gång att det finns en klick vänsteraktivister i de nordiska länderna som tar chansen att bråka och slåss så fort de får chansen. Antagligen är det också delvis samma personer som var med vid Göteborgskravallerna, och som deltagit i "gatufesterna" arrangerade av "Reclaim the City" i Stockholm, som slåss i anslutning till idrottsevenemang, som deltar i Osynliga partiets och Syndikalisternas våldsaktioner, som släpper ut minkar i skogen, och som klottrar ned Slottet och hotar politiker i protest mot förändrad a-kassa.....

Det är dags att ta i med hårdhandskarna mot dessa ligister som är mer eller mindre "handelsresande i kravaller och upplopp". Den som inte respekterar demokrati och demokratiska beslut måste få en mycket tydlig reaktion från samhället!



2006-12-16 Sanningen kom ifatt Expressens chefredaktör

Jag gläds över den fällande domen mot Expressens chefredaktör Otto Sjöberg för den falska artikeln mot Mikael Persbrandt. På tiden att medias ständiga övergrepp mot privatpersoner stävjas!

Nu väntar jag bara på att även Radiotjänst gör sin plikt och polisanmäler nämnda Sjöberg för TV-licensskolk. För det är väl lika viktigt att en chefredaktör har betalt sin TV-licens som att politiker har gjort det?


Tappat stinget?



2006-11-30 Ännu ett steg på vägen mot polishögskola i Borås!

Regeringens utredare anser att planerna för en polishögskola i Borås är "mycket kvalificerade"!

Det framkom igår när Borås Högskola presenterade sina planer i regeringshögkvarteret Rosenbad i Stockholm. Ännu ett viktigt steg på vägen mot målet!



2006-11-16 Ett stort steg för en polishögskola till Borås!

En eventuell ny polishögskola i Sverige bör enligt Västsvenska Industri- och Handelskammaren placeras i Borås! Handelskammaren beslutade idag rekommendera Borås som etableringsort, framför Skövde och Uddevalla. Detta bland annat eftersom dels det geografiska läget, dels företagssituationen gör att Borås är ett bättre alternativ än andra orter.

Detta var ett mycket positivt besked, och stärker Borås som etableringsort i den fortsatta processen. Vi arbetar nu gemensamt alla riksdagsledamöter från Sjuhärad tillsammans med alla andra berörda, för att få nästa polishögskola till Borås. Det skulle både underlätta rekrytering av poliser till Sjuhärad, stärka delar av näringslivet, och stärka Högskolan och Borås som högskoleort. Dagens besked ger ett starkt stöd i det fortsatta arbetet!