Äldre blogginlägg om skattefrågor:

Dags för ett vuxet samtal om skatterna

2017-11-19

Min slutreplik i skattedebatten till Tommy Josefsson (V) i Borås Tidning igår:


(Klicka för läsbar storlek)




Laglig skatteplanering och skattebrott är två olika saker

2017-11-09

I dag skriver jag i Borås Tidning om skillnaden mellan laglig skatteplanering och skattebrott. (Rubriken till debattinlägget är satt av Borås Tidning):


Skatteplanering varken fult eller omoraliskt

Jag konstaterar efter inslaget om den så kallade Paradisläckan i Uppdrag Granskning att det råder stor okunskap när det gäller skillnaden mellan skattebrott och fullt laglig skatteplanering. Att vissa debattörer inte kan hålla isär detta är inget nytt. Men det är givetvis helt orimligt att finansminister Magdalena Andersson (S), själv med förflutet på hög nivå i Skatteverket (!), slirar i debatten och använder moraliska argument för att närmast motivera att människor bör betala mer skatt än de är skyldiga till enligt lag.

Jag och moderaterna verkar för fler i arbete och ett sänkt skattetryck, precis som vi åstadkom under Alliansen. Då ökar skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre. När skattetrycket sjönk minskade dessutom svartarbetet och skattemoralen ökade. Under dagens regering stiger skattetrycket och jag är helt övertygad om att det kommer att slå mot skattemoralen.

Jag brukar dessutom påpeka att under Alliansen var skattetrycket lägre och vårdköerna kortare! Ständigt ökade skatter löser faktiskt väldigt få samhällsproblem. Så länge inte gamla mamma kan komma ut på promenad varje dag på hemmet och så länge inte polisen utreder våldtäktsbrott så används skattepengarna fel. Och då hjälper det inte att bara ta ut ännu mera skattepengar. Man måste börja prioritera.

Vi behöver en ökad samhällsdebatt om hur höga skatter vi ska ha i Sverige och hur dessa skattepengar ska användas. Jag har stor förståelse för att många upplever att de inte får valuta för sina skattepengar. Men att protestera mot högt skattetryck genom att jobba svart eller på ett olagligt sätt gömma inkomster undan beskattning i skatteparadis är självklart helt oacceptabelt. Det är dessutom straffbart.

Samtidigt måste vi som sagt skilja på laglig skatteplanering och skattebrott. Att gömma pengar i ”skatteparadis” som lagligen borde beskattats i hemlandet är givetvis olagligt. Att däremot ha pengar på konton i andra länder behöver inte alls vara olagligt eller det minsta konstigt - det beror helt på varifrån pengarna kommer.

Att skatteplanera inom lagens ramar är inte heller vare sig fult eller omoraliskt, och det gör många av oss i större eller mindre omfattning.

Att två makar fördelar ränteavdragen mellan sig för att få full avdragseffekt av dessa är fullt laglig skatteplanering. Samma sak att göra en renovering av huset under december och januari för att få en räkning vartdera året och därmed maximalt ROT-avdrag. Eller att hyra ut sin sommarstuga exakt så många månader att hyresinkomsten ligger precis under gränsen för beskattning. Att sälja förlustaktier samma år som man gjort vinster på andra aktier är givetvis fullt legal skatteplanering. Samma sak om en småföretagare passar på att göra lite extra investeringar i maskiner samma år som intäkterna råkat bli oväntat stora, för att på det sättet sänka årets skatt.

I ett högskattesamhälle är det givetvis intressant för alla att med lagliga medel försöka minimera sin skatt genom att skatteplanera. Och så länge man följer lagens gränser bör ingen moralisera alltför mycket över det. Att indirekt kräva att människor ska betala mer skatt än de måste är i sig synnerligen märkligt. Det finns självklart ingen skyldighet att maximera sina skatteinbetalningar. Om finansministern ogillar att människor anpassar sig efter lagen bör hon rimligen ändra lagen i stället för att moralisera.

För övrigt är det vanskligt för en politiker att uttala sig om sin bedömning av om en medborgare begått skattebrott eller inte, grundat på uppgifter i media. Vi har aldrig hela bilden och bör lämna den frågan åt Skatteverket och rättssystemet. Det är inte politikens uppgift att leka domare.

Jan Ericson
Jurist och riksdagsledamot (M)




Skillnad på skattebrott och laglig skatteplanering

2017-11-05

Jag konstaterar efter kvällens Uppdrag Granskning att det råder stor okunskap när det gäller skillnaden mellan skattebrott/skatteflykt och fullt laglig skatteplanering. Att media, journalister och debattörer inte kan hålla isär detta är vi vana vid. Men att finansminister Magdalena Andersson (S), själv med förflutet på hög nivå i Skatteverket, slirar i debatten och använder moraliska argument för att närmast motivera att människor ska betala mer skatt än de är skyldiga till enligt lag är helt orimligt.

Jag anser själv inte att vi får valuta för våra skattepengar idag. Inte på långa vägar. Vi betalar nästan världens högsta skatter, samtidigt som välfärden och tryggheten har stora revor. Jag verkar för fler i arbete och ett sänkt skattetryck, precis som vi åstadkom under Alliansen. Då ökar skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre. När skattetrycket sjönk minskade dessutom svartarbetet och skattemoralen ökade. Nu stiger skattetrycket och jag är helt övertygad om att det kommer att slå mot skattemoralen. Men att protestera mot högt skattetryck genom att jobba svart eller på ett olagligt sätt gömma inkomster undan beskattning i skatteparadis är självklart helt oacceptabelt. Det är dessutom straffbart.

Samtidigt måste vi skilja på laglig skatteplanering och skattebrott/skatteflykt. Att gömma pengar i skatteparadis som lagligen borde beskattats i hemlandet är givetvis olagligt. Att däremot ha pengar på konton i skatteparadis behöver inte alls vara olagligt i sig - det beror helt på varifrån pengarna kommer. Att skatteplanera inom lagens ramar är inte heller vare sig fult eller omoraliskt. Jag ska ge några vardagsexempel:

Att två makar fördelar ränteavdragen mellan sig för att få full avdragseffekt av dessa är fullt laglig skatteplanering. Samma sak att göra en renovering av huset under december och januari för att få en räkning vardera året och därmed maximalt ROT-avdrag. Eller att hyra ut sin sommarstuga exakt så många månader att hyresinkomsten ligger precis under gränsen för beskattning. Att sälja förlustaktier samma år som man gjort vinster på andra aktier är givetvis fullt legal skatteplanering. Samma sak om en småföretagare passar på att göra lite extra investeringar i maskiner samma år som intäkterna råkat bli oväntat stora, för att på det sättet sänka årets skatt.

I ett högskattesamhälle är det givetvis intressant att skatteplanera. Och så länge man följer lagens gränser bör ingen moralisera över det, vare sig finansministern eller någon annan. Att indirekt kräva att människor ska betala mer skatt än de måste är i sig synnerligen omoraliskt, inte minst av en finansminister. Om finansministern ogillar att människor anpassar sig efter lagen bör hon ändra lagen. För övrigt bör självklart inte en politiker uttala sig alls om sin bedömning av om en medborgare begått skattebrott eller inte - vi har aldrig hela bilden och bör lämna den frågan åt Skatteverket och rättssystemet. Ibland är frågan extremt komplicerad.

Jag har även kommenterat saken lite på Twitter ikväll:







Regeringen inför flygskatt men satsar samtidigt på en ny flygplats

2017-08-29

Regeringen, framförallt Miljöpartiet, gör stor sak av att man minsann tänker införa den numera något bantade flygskatten, med syftet att "vi måste flyga mindre för klimatets skull". Det senare är faktiskt rent trams, eftersom den utredning som ligger till grund för förslaget visar att det kommer att ha minimal effekt (och då var till och med skatten man räknade på högre än den som föreslås idag). När det gäller en del utrikesflyg kommer avgångarna bara att flytta till något grannland för att slippa skatten. När det gäller inrikesflyg saknas ofta realistiska alternativ och då kommer man att flyga trots att det blir dyrare.

Men regeringen är dessutom väldigt inkonsekvent. Samtidigt som man inför flygskatt tänker man införa ekonomiskt stöd till de flygplatser som drabbas (trots att Miljöpartiet tidigare uttalat att man tycker det är bra om flygplatser tvingas lägga ned). Regeringen har nu också fått klartecken från EU till att ge ett bidrag på 250 miljoner kronor för att bygga en NY flygplats i Sälen - så att skidturisterna kan flyga dit. Plötsligt är det tydligen inte så viktigt att vi flyger mindre?

Slutligen det här med påståendet att flygets utsläpp ibland påstås vara många gånger värre än andra utsläpp, ibland hävdas tio gånger större effekt, för att de sker på hög höjd. Det påståendet har inte stöd av seriösa forskare. De uppskattar att utsläppen av koldioxid möjligen kan ha dubbel påverkan på hög höjd. Och de är inte eniga när det gäller frågan om hur mycket flygets utsläpp av vattenånga och kväveoxider påverkar klimatet. Detta framgår exempelvis av Naturvårdsverkets hemsida. Naturvårdsverket är den svenska myndighet som har ansvar för klimatfrågorna.

Som jag tidigare konstaterat - en svensk flygskatt kommer såklart inte att ha någon som helst betydelse för jordens klimat, alldeles oavsett om mänskligt utsläpp av koldioxid skulle vara orsaken till klimatförändringar eller inte. Men flygskatten kommer att skada jobb och tillväxt, samt försämra flygbolagens ekonomi. Och det blir det mindre pengar till investeringar i miljövänligare och tystare flygplan, samt övergång till biobränsledrivna flygplan.

Men kanske räcker flygskatten för att betala den nya flygplatsen i Sälen?




Seger för Alliansen att regeringen drar tillbaka skattehöjningar

2017-08-26

Beskedet idag att Regeringen drar tillbaka förslagen om höjd skatt för entreprenörer och att fler ska betala statlig inkomstskatt är välkommet. Det är glädjande att Alliansen gemensamt stoppat dessa skattehöjningar. Förslagen hade inneburit höjd skatt för bl.a. barnmorskor, poliser och lärare och gjort det mindre lönsamt att starta och driva företag. En stor framgång för oppositionen att detta nu inte blir verklighet.

Det är beklagligt att regeringen samtidigt väljer att hålla fast vid den nya flygskatten. Även om den är något förändrad är det en dålig skatt för Sverige och en dålig skatt för miljön. Skatten kommer inte minst att minska flygbolagens ekonomiska utrymme att investera i nya miljövänliga flygplan och nya bränslen. Den riskerar också att flytta avgångar för långväga utrikesflygningar från Sverige, vilket hotar svenska jobb och medför längre anslutningsresor som är negativa för miljön. Alliansen kommer inte i detta läge att begära misstroendevotum till följd av regeringens beslut att införa en flygskatt. Men flygskatten kommer självfallet inte finnas med i vårt moderata budgetförslag och vi vill avskaffa flygskatten redan den 1 januari 2019 om vi vinner valet. Skatten kommer då ha varit verksam under mindre än ett år.

I sammanhanget är det intressant att läsa att Tysklands ekonomiminister Birgitte Zypries vill ta bort den flygskatt Tyskland haft i sex år. "Att ta bort den kommer att stärka de tyska flygbolagens konkurrenskraft i Europa" säger hon i en intervju med tyska Handelsblatt. Kanske går Tyskland en annan väg än Sverige, och då är risken uppenbar att den svenska skatten medför ännu större skada för det svenska flygets konkurrenskraft.

Sammantaget kan man konstatera att när finansminister Magdalena Andersson talar om "cirkus" kring regeringens skatteförslag så har hon missat en viktig sak. Hennes regering har inte majoritet i riksdagen. Om man då föreslår saker som saknar riksdagens stöd kommer man förr eller senare att få backa från förslagen. Det är ren matematik. Att regeringen skapar en cirkus genom att lägga fram förslag som man sedan får backa från är helt deras eget ansvar.




Den dolda "fastighetsskatten" som ingen talar om

2017-07-16

Det pågår en debatt bland fastighetsekonomer och nationalekonomer om att det var fel att sänka fastighetsskatten och göra den kommunal. Jag tycker tvärtom att det var ett mycket bra reform av Alliansen. Som jurist och rådgivare på bank har jag sett baksidan av den gamla fastighetsskatten och dit ska vi inte tillbaka igen. Fastighetsskatten var omoralisk, saknade legitimitet bland svenska folket och drev i vissa fall människor från sina hem. Att betala en allt högre skatt för att få bo i sitt eget hus uppfattades helt enkelt som stötande.

Nationalekonomernas envisa försök att motivera en fastighetsskatt med att den skulle utgöra något slags "skatt på alternativ avkastning" i form av möjligheten att utnyttja sin fastighet är så krystad att troligen endast nationalekonomer tycker det låter rimligt. Att bo i sin fastighet kostar pengar, det är inte en avkastning. Avkastningen får man om man vid en försäljning gör en vinst, och då beskattas man för den vinsten. Eller om man säljer produkter från sin fastighet och gör en vinst, då beskattas även detta. Ingen skulle föreslå en beskattning av "avkastningen" att kunna sitta i sin dyra skinnsoffa, lyssna på sin dyra ljudanläggning eller bada i sitt dyra spa-bad? Men med samma resonemang skulle man rimligen även förespråka en löpande soffskatt, ljud-skatt eller spa-skatt. Givetvis helt horribelt.

Trots att boende alltså är en kostnad så betalar varje småhusägare idag en kommunal fastighetsskatt (fastighetsavgift) på runt 7.700 kronor per år, en skatt som årligen ökar i takt med inflationen. Det är trots allt en ansenlig summa. Denna skatt motiveras med att kommunen har kostnader kopplade till fastighetsbeståndet. Egentligen är det ett tveksamt resonemang eftersom fastighetsägarna redan med råge betalar för alla dessa kostnader - V/A-taxor, sophämtning, bygglov, gatukostnader och givetvis den vanliga kommunalskatten. Egentligen är fastighetsskatten helt enkelt en godtyckligt uttagen skatt för att stärka statens finanser (att den går till kommunerna räknas av från kommunernas statsbidrag). Men den nya kommunala fastighetsavgiften som Alliansen införde när den statliga fastighetsskatten avskaffades är i vart fall mer rimlig än sin föregångare.

Det finns också dolda "fastighetsskatter" som det talas väldigt lite om. En av dem är den höga bygglovskostnad som de flesta kommuner tar ut, en kostnad som ligger väldigt långt över ett rimligt timpris för utfört arbete. Det är helt enkelt en dold extra fastighetsskatt för nya hus som finansierar andra delar av den kommunala verksamheten. Statens lantmäterikostnader vid avstyckning av mark är en annan dold fastighetsskatt som genererar stora vinster för staten.

Men den allra värsta dolda fastighetsskatten är stämpelskatten vid köp av fastighet och kostnaden för uttag av pantbrev vid belåning. Jag tror få som inte just köpt hus vet hur enorma dessa kostnader faktiskt är.

Låt mig ta ett exempel. Vi utgår från ett köp av en fastighet för 5 miljoner, inte alls en orimlig summa i dag i våra storstadsområden. Stämpelskatten är 1,5% på denna summa för att få lagfart, vilket blir 75.000 kronor. Om man sedan lånar 4 miljoner och behöver nya pantbrev i fastigheten som säkerhet tillkommer 2% i pantbrevskostnad, dvs 80.000 kronor till. Staten får alltså vid denna affär in 155.000 kronor i stämpelskatter, rakt in i statskassan. Kostnaderna för ansvarig myndighet lär vara minimala med dagens elektroniska hantering, även om man räknar in manuella granskningar av handlingar, hantering av eventuella fel mm. Det allra mesta av stämpelskatterna går rakt in i statskassan helt utan motprestation.

För juridiska personer är lagfartskostnaden än mer horribel, hela 4,25%. Det gör att staten på en fastighetsaffär på 25 miljoner (inget orimligt pris för exempelvis en hyresfastighet) tar in över en miljon kronor (!) i lagfartsavgift! På ett enda köp! Vi talar här om en verkligt straffskatt på fastighetsöverlåtelser.

Stämpelskatterna är den stora dolda fastighetsskatten som ofta glöms bort i samhällsdebatten, och utgör i praktiken en ren konfiskation av egendom. Den som förespråkar en höjd fastighetsskatt borde i så fall samtidigt förespråka en rejäl sänkning av stämpelskatterna som idag är fullständigt oskäliga. Skatter som helt saknar koppling till vare sig inkomst eller bärkraft har mycket svag moralisk legitimitet. Själv har jag flera gånger genom åren lyft frågan i riksdagsmotioner, den senaste var denna. Kunskapen om de dolda fastighetsskatterna måste öka, både bland politiker och allmänhet.




Utvidgat RUT-avdrag vore ännu en liten pusselbit för fler enkla jobb

2017-07-02

Det är tio år sedan Alliansregeringen införde RUT. Svarta jobb blev vita, jobben blev fler samtidigt som människors vardag blev bättre. I RUT-branschen skapas över 20 000 heltidsjobb, och hälften av de kvinnor som driver RUT-företag är födda utomlands. Många som saknar utbildning har fått sitt första jobb genom RUT. Regeringen har försämrat och halverat RUT. Vi moderater och övriga partier i Alliansen vill tvärtom göra avdraget större och bredare. Det finns inga fula jobb eller fina jobb, utan alla jobb behövs. Att jobba är alltid bättre än att leva på bidrag.

Alliansen gav häromdagen beskedet om att man vill genomföra en utvidgning av RUT-avdraget:
• Tredubbla det maximala RUT-avdraget från 25 000 kronor till 75 000 kronor.
• Införa nya tjänster som ger rätt till RUT-avdrag, Trygghets-RUT (tillsyn av hem vid resa eller frånvaro), Tvätt-RUT (tvätt av kläder som sker utanför hemmet), samt Flytt- och hämt-RUT (flytt av bohag inom samma bostad, hämtning och lämning till återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall samt mer omfattande trädgårdsarbete än idag).
• Höjd avdragsrätt för äldre över 80 år från 50 till 60 procent. Äldre är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget. Samtidigt har de ofta knappa resurser. Det finns därför anledning att utreda om avdragsrätten för äldre personer över 80 år ska höjas.
• Ett bredare hemavdrag för äldre, "Senior-RUT". För att möta de äldres utökade behov av hjälp i hemmet bör det ses över om RUT-avdraget ska utökas till ett bredare hem-avdrag för dem över 70 år, där fler eller alla enklare tjänster i hemmet berättigar till skattereduktion.

Beskedet från Alliansen är i sig utmärkt. Men att utvidga RUT till lite fler tjänster är såklart bara en mycket liten pusselbit för att skapa fler jobb, det inser var och en. Viktigare då att Alliansen vill utreda ett mer omfattande RUT-avdrag för äldre som ska omfatta de flesta hushållsnära tjänster som dessa efterfrågar. Detta är den linje moderaterna drivit ett bra tag nu och det känns bra att hela Alliansen är med på tåget. Och då pratar vi sannolikt om ett betydande antal nya jobb.

Vi vet att en hel del av de nyanlända saknar utbildning, många är rent av analfabeter. Om man kommer som vuxen till Sverige och saknar grundskola har man minst 12 års utbildning framför sig för att nå gymnasienivå. Är man analfabet kommer det att ta mycket längre tid än så. Har Sverige råd med detta när det gäller vuxna människor som inte har så många yrkesverksamma år kvar när de studerat klart? Jag tror vi i stället måste skapa en mängd enkla, men riktiga och samhällsnyttiga, jobb för lågutbildade människor. Studera kan man sedan eventuellt göra samtidigt som man jobbar. Linjen att alla ska utbildas till att bli anställningsbara och att det ska råda en utbildningsplikt är utmärkt och självklar. Men man måste hitta lösningar som fungerar. Enkla jobb är en del av nyckeln för att människor ska komma i egen försörjning, och dessa jobb kan man ofta lära sig på arbetsplatsen, samtidigt som man på köpet kommer att utveckla sitt svenska språk. Ett utökat RUT-avdrag är en del i att uppnå detta.




Regeringsmakt i förfall - regeringen tar avstånd från sig själv

2017-06-28

I går presenterade Stockholms handelskammare en egen utredning om vad konsekvenserna kan bli av att införa en flygskatt på 80-430 kronor nästa år beroende på destination. Enligt rapporten pekas sju flygplatser ut som riskerar nedläggning om den föreslagna flygskatten införs. Det handlar om flygplatserna i Jönköping, Växjö, Karlstad, Trollhättan-Vänersborg, Kristianstad, Trollhättan-Vänersborg, Örnsköldsvik och Kramfors-Sollefteå. Dessutom skriver Handelskammaren att 25.000 jobb kan hotas på dessa orter.

I går sade Karin Svensson Smith (MP), ordförande i riksdagens trafikutskott, i Dagens Nyheter att hon tycker att det ”är bra” om flygskatten skulle leda till att flera flygplatser skulle tvingas stänga. Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson, Ulf Kristersson, kommenterar detta i Dagens Nyheter idag:

"Jag tappade faktiskt hakan när jag läste det. Jag anklagade regeringen i budgetdebatten förra veckan att den inte satt sig in i vilka konsekvenser flygskatten faktiskt kommer att få. Däremot tror jag att Miljöpartiet är fullt medvetna om vad den kommer att innebära och de tycker att det är bra, dessutom. Det här var ett klarspråk från hennes sida som är häpnadsväckande" säger han.

Och idag tar enligt Dagens Nyheter regeringen totalt avstånd från uttalandet från Miljöpartiets ordförande i Trafikutskottet. Och utlovar i stället olika former av stöd till eventuellt nedläggningshotade flygplatser.


Regeringen tar alltså offentligt avstånd från uttalanden från ett av regeringspartiernas ledande politiker och ger rakt motsatt budskap. Det visar en regeringsmakt i totalt förfall.

Uttalandet från Karin Svensson Smith (MP) visar dessutom att oron från Stockholms Handelskammare över småflygplatsernas framtid är högst befogad. Vi har hela tiden vetat att målet från Miljöpartiets sida med den nya flygskatten är minskat flygande och att flygplatser ska avvecklas. Att samtidigt Socialdemokraterna säger att skatten är så liten att den knappast gör någon skillnad klingar ganska falskt. Särskilt som man i nästa andetag alltså utlovar stöd till nedläggningshotade flygplatser. Notan för skattebetalarna kan bli hög - först får man betala en flygskatt, sedan får man betala en gång till för att rädda de flygplatser som hotas av nedläggning till följd av flygskatten.

Moderaterna skulle helst se en gemensam Alliansbudget i höst för att stoppa alla regeringens skadliga förslag och i stället genomföra viktiga reformer. Men eftersom vi inte får med oss hela Alliansen på detta vill vi i vart fall stoppa de allra mest samhällsskadliga skatterna, däribland just flygskatten.




Skatteintäkterna ökade under Alliansen

2017-05-15

I går i partiledardebatten gjorde sig statsminister Löfvén återigen skyldig till att komma med "alternativa fakta" om skatteintäkternas utveckling under Alliansen. Han upprepar samma mantra som alla vänsterpolitiker - att Alliansen sänkte skatterna och att det gjorde att det blev mindre pengar till välfärden. Sanningen är att skatteintäkterna ökade under Alliansregeringen och att välfärden fick mer pengar. Och vi har stöd i fakta för denna sanning.

I går fanns en intressant ledartext i Borås Tidning som uppmärksammar samma sak. Man presenterar även två diagram. Det ena, med Konjunkturinstitutet som källa, visar att de kommunala skatteintäkterna per capita steg under alliansåren, och att skatteintäkterna även steg som andel av BNP:



Den andra figuren visar att antalet arbetade timmar inom kommunala sektorn ökade under Alliansens regeringstid. Det vill säga välfärden fick både mer pengar och fler anställda.

Ingen vänsterpolitiker kan prata bort det faktum att Alliansen höll god ordning på landets ekonomi till och med under krisåren. Nu slarvar man med finanserna, får kritik från Finanspolitiska rådet (som vi frågar ut i morgon i Finansutskottet) och vi ser hur den bristfälliga jobbpolitiken leder till ökad arbetslöshet mitt under en stark högkonjunktur. Sverige är på en farlig väg.




Moderaterna vill fortsätta sänka skatten på pension och lön till äldre

2017-04-29

I dag berättade moderaternas ekonomiskpolitiske talesperson Ulf Kristersson i Ekot om moderaternas förslag som rör våra äldre. Det handlar dels om fortsatt skattesänkning för pensionärer, dels starkare incitament för äldre att jobba vidare och för arbetsgivare att anställa äldre. Totalt avsätter vi nära 4 miljarder i vår budgetmotion till detta.

Konkret betyder förslagen att vi sänker skatten för pensionärer så att pensioner upp till knappt 170.000 kronor per år inte beskattas högre än arbetsinkomster. Nära 1.5 miljoner pensionärer får därmed sänkt skatt. Det är sjätte gången vi moderater genomför (eller i detta fall föreslår), en skattesänkning för pensionärer.

Samtidigt vet vi att pensioner i längden bara kan garanteras genom arbete. Att fler äldre uppmuntras, och tillåts, jobba högre upp i åldrarna är därför alldeles nödvändigt. Vi kombinerar därför skattesänkningen för dem som redan har gått i pension, med förstärkning av ekonomin för dem som tvärtom fortsätter jobba. Det förstärkta jobbskatteavdraget som nu gäller från det år man fyller 65, flyttar vi ner ett år, till 64. Man ska alltså i god tid innan man överväger pension få ett tydligt incitament att fortsätta arbeta. Vi tar också bort den särskilda löneskatt som regeringen återinförde, och gör det därmed billigare att anställa de äldre som vill fortsätta arbeta. På detta sätt stimulerar vi arbetsgivare att behålla sina seniora medarbetare och dra nytta av deras kompetens. Det blir också mer intressant att trappa ned sitt arbete stegvis i stället för att gå från 100% arbete till 100% pension över en natt.

På längre sikt kräver goda pensioner naturligtvis också att vi på höjer pensionsåldern. Där driver vi nu på i pensionsgruppen, och förhoppningsvis ska det leda till en bred överenskommelse som håller under lång tid oavsett valresultat. Det är viktigt för Sverige.

Slutligen en historisk tillbakablick från ett blogginlägg i mars 2014 som beskriver hur skattesänkningarna gynnade såväl pensionärer som läntagare. Och som visar hur liten skillnaden i beskattning var när Alliansen förlorade regeringsmakten 2014. Det handlade vid en inkomst på 15.800 kronor om en årlig skillnad på ca 4.000 kronor i skatt. Nu vill vi alltså avskaffa den sista skillnaden för alla pensionärer med pensioner upp till drygt 14.000 kronor i månaden.

Skattebetalarna visar hur pensionärernas skatt har minskat 2014-03-18 Förra veckan presenterade organisationen Skattebetalarna en rapport som kritiserade skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer. Men när man läser rapporten blir bilden egentligen ganska positiv. Bland annat visar man tydligt hur skatterna förändrats för en löntagare respektive pensionär sedan 2006. Skattebetalarna har här valt att räkna på en inkomst av lön/pension på 15.800 kronor per månad. Figuren visar då att pensionärerna fått en kraftig skattesänkning sedan 2006, även om skattesänkningen för löntagaren är större. Av figuren kan man också se att skillnaden mellan beskattning av lön och pension var större fram till 2010. Alliansens vallöfte att minska skillnaden under denna mandatperiod är med andra ord uppfyllt. Av denna figur i samma rapport framgår att pensionären fått en samlad skattesänkning på 50.000 sedan 2006. Alltså 50.000 kronor rakt i handen! Denna skattesänkning har med marginal kompenserat för att bromsen i pensionssystemet slagit till vissa år. Totalt sett har pensionärernas köpkraft ökat sedan 2006. Att löntagarna fått en större skattesänkning kan möjligen uppfattas som orättvist, men det innebär inte att pensionärerna fått det sämre! Alliansen ser inget självändamål i att pensionärer ska betala högre skatt än löntagare. Men för oss har det viktigaste varit att sänka skatten för löntagarna för skapa förutsättningar för fler arbetade timmar och fler människor i arbete. Detta är nämligen i sin tur helt avgörande för framtidens pensioner!

Flygskatten är skadlig och måste stoppas

2017-04-01

Debattartikel i Borås Tidning igår:

Flygskatten är skadlig och måste stoppas

Regeringens förslag om en nationell flygskatt måste skrotas. Det är en dålig skatt med marginella miljö- och klimateffekter. Däremot riskerar flygskatten att slå hårt mot jobb och företagande i hela landet. Det säger Moderaterna nej till.

Remissvaren från berörda expertmyndigheter har varit tydliga, åtta av tio remissinstanser är kritiska till en flygskatt. Allt pekar på att en nationell skatt på flygresor är hämmande för tillväxten och tillgängligheten. Trots all kritik meddelade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) att regeringen ändå tänker gå vidare med förslaget.

Regeringens skattehöjarpolitik saknar stöd i riksdagen. Kilometerskatten, bankskatten och flygskatten är fiaskon utan parlamentariskt stöd. Styrda av ideologiska skygglappar och dåliga direktiv har regeringens förslag fått möta den kalla verkligheten. Gång efter gång har regeringen tagit avstånd från skatteförslagen. Nu är det bara flygskatten kvar.

Eftersom regeringens flyg- politik saknar stöd i riksdagen har en majoritet i trafikutskottet även skickat tillbaka regeringens flygstrategi. Den uppfyller inte flygets behov och saknar konkreta förslag utöver införandet av en flygskatt. En strategi för flyget måste presentera en seriös framtidsvision – inte vara ett dokument fyllt av luft.

För Landvetter flygplats kan flygskatten innebära att fullt fungerande flyglinjer kan tvingas läggas ner eller flytta utomlands.  Det blir i praktiken bara en export av koldioxidutsläpp utomlands samtidigt som tillgängligheten i vårt område försämras. Än värre kan det bli för mindre regionala flygplatser.

Moderaterna vill se internationella uppgörelser för att minska flygets utsläpp. Flyget är ett globalt transportslag och bör därför regleras globalt. Inte via nationella särregler. Sverige behöver flyget. Det är nödvändigt för att binda ihop vårt land och för att människor ska kunna bo och arbeta i hela Sverige. Vi uppmanar därför regeringen att ta sitt förnuft till fånga och skrota planerna på en flygskatt i Sverige.
 

Jessica Rosencrantz (M)
trafikpolitisk talesperson och vice ordförande i trafikutskottet

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot finansutskottet

Cecilie Tenfjord Toftby (M)
riksdagsledamot skatteutskottet




Endast gemensam Alliansbudget kan stoppa flygskatten

2017-03-15

Regeringen presenterade idag inriktningen för en ny svensk flygskatt. Trots massiv kritik från myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv kommer regeringen gå vidare med det förslag som helt saknar klimateffekt och som slår hårt mot tillgänglighet, sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige. Skatten slår hårdast mot de delar av landet där flyget har störst betydelse och inte har tillgång till annan kollektivtrafik. Kommuner och regioner från Kiruna i norr till Ängelholm i söder har kritiserat förslaget på grund av de negativa effekter det väntas få för tillgängligheten och konkurrenskraften utan någon "klimatnytta".

Den 1 mars löpte remisstiden för utredningsförslaget om en svensk flygskatt ut. Av de 156 remissyttranden som tar ställning till förslaget är 126 starkt kritiska. Bland dessa återfinns tunga instanser som Riksrevisionen, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket och Tillväxtverket. För regeringen tycks kritiken dock inte spela någon roll.

I Norge flyttade flygbolag från landet efter att man införde nationell flygskatt. En regional flygplats har helt lagts ned. SAS har redan förvarnat om att man tänker lägga ned inrikeslinjer till mindre regionala flygplatser i Sverige som blir olönsamma till följd av flygskatten. För lågprisbolagen blir effekterna ännu större. Även charterbolag har sagt att man kommer att flyga utrikes från färre orter än idag om det införs en nationell flygskatt.

Moderaterna säger nej till den föreslagna flygskatten. Och det gör även resten av Alliansen, liksom Sverigedemokraterna. Men eftersom regeringen lär lägga in förslaget om flygskatt i höstens budget går den ändå inte att stoppa - trots att en majoritet i riksdagen är emot. Det enda sättet att stoppa den är att en annan budget vinner riksdagens stöd. Det är ett bra exempel på varför moderaterna vill lägga fram en gemensam Alliansbudget i riksdagen till hösten. Om en sådan budget får Sverigedemokraternas stöd kan vi föra en bättre politik för Sverige. Tyvärr tycker flera av Allianspartierna att det är viktigare att till varje pris isolera SD än att föra en bra politik för Sverige. Det är ytterst sorgligt.




Debatten om pensionärernas skatt har spårat ur

2017-02-01

Debattartikel i Markbladet idag:

Diskussionen om pensionärernas skatt har spårat ur!

Under Alliansens regeringstid (2007-2014) sänktes skatten för pensionärer fem gånger. Totalt sänktes skatten för svenska pensionärer med över 16 miljarder. Till följd av detta fick alla pensionärsgrupper en något ökad köpkraft under Alliansåren, trots den djupa globala ekonomiska krisen. Allt enligt riksdagens utredningstjänst. Störst förbättring av köpkraften fick garantipensionärerna.

Så här såg det inte ut i vår omvärld. Pensionärerna i många länder i Europa fick tvärtom kraftigt minskad köpkraft under krisåren.

Skattebetalarnas Förening jämförde i en rapport våren 2014 en genomsnittspensionär med 15.800 kronor i pension med en löntagare med samma inkomst. År 2006 betalade båda 52.992 kronor per år i skatt. År 2014 betalade pensionären 40.728 kronor i skatt och löntagaren 36.636 kronor. Förvisso en skillnad på drygt 4.000 kronor per år, men då ska man också komma ihåg att löntagarna samtidigt fått försämrade avdrag för exempelvis resor till jobbet, a-kassa, fackföreningsavgift mm. Tar man hänsyn till detta fick båda grupperna ganska likvärdiga skattesänkningar under de åtta åren.

När vulgärdebatten är som värst låter det som om Alliansen införde något slags ny ”straffskatt” för pensionärer. Så var det inte. Man kan i stället konstatera att en genomsnittspensionär betalade drygt 12.000 kronor mindre i skatt år 2014 än år 2006. 1.000 kronor mer i månaden rakt i handen är inte småpengar!

Utöver detta hade många pensionärer glädje av att vi sänkte fastighetsskatten på villan, införde RUT-avdraget och dessutom höjde bostadstillägget för pensionärer ett antal gånger under våra åtta år.

Dagens regering skryter om att man sänker skatten för vissa pensionärer. Men detta äts för många med råge upp av försämrat bostadstillägg och höjda hemtjänstavgifter. Enligt pensionärsorganisationerna går många pensionärer nu minus, mitt i en stark högkonjunktur. Så såg det alltså inte ut under Alliansens regeringstid. Vi tryggade pensionärernas köpkraft under krisåren.

Socialdemokraterna borde sluta med sin vulgära retorik kring pensionärernas ekonomi. Man har inget alls att skryta med.

Jan Ericson (M), Ubbhult
Riksdagsledamot finansutskottet




Alliansen sänkte pensionärernas skatt fem gånger

2017-01-18

I dag har jag denna debattreplik i Borås Tidning med anledning av en debattartikel i helgen där det påstods att jag farit med osanning när jag påstått att Alliansen sänkte skatten för pensionärerna fem gånger under sin regeringstid. Men just så var det.

Moderaterna är positiva till fortsatta skattesänkningar i framtiden för både för löntagare och pensionärer. Vi visade under våra regeringsår att det inte står i motsats till att välfärden får mer resurser. När skatterna sjunker ökar aktiviteten i ekonomin, företag kan växa, fler får jobb och dessutom minskar svartjobben. Det skapar i sin tur ökade skatteintäkter. Höjda skatter leder däremot till motsatsen, lägre fart i ekonomin och mer svartjobb. Då minskar skatteintäkterna trots att skatterna höjs.






Skattetrycket försvårar konkurrensen för alla företag

2016-12-25

I dag berättar SVT att regeringen givit Tillväxtverket i uppgift att utreda skattelättnader för filminspelningar. Detta är något som den svenska filmbranschen länge krävt för göra Sverige mer attraktivt för internationella och inhemska filminspelningar.



Jag har absolut inget emot att man sänker skatten för filminspelningar. Jag har inte något emot sänkta skatter överhuvudtaget om det gynnar företagande och arbete, och varje sådan skattesänkning är ett litet steg i rätt riktning. Men hela diskussionen om sänkt skatt för filmbranschen visar hur orimligt det svenska skattetrycket är. Alliansen fick ned skattetrycket en bit och vi hade då inte längre världens högsta skatter utan en handfull länder gick om oss. Vår konkurrenskraft stärktes, företag återvände till Sverige och kapital flödade tillbaka och kunde investeras i Sverige. Men med S-MP-regeringens nya massiva skattehöjningar närmar sig Sverige återigen toppen när det gäller skattetrycket. Att plåstra om ett sjukt skattesystem med riktade skattesänkningar till smala sektorer som filmindustrin känns lika märkligt som när Lars Ohly (V) förespråkade sänkt skatt för fotbollsspelare - men inte för några andra.

Alliansen införde för övrigt en "expertskatt" för utländsk arbetskraft med specialistkompetens som arbetar begränsad tid i Sverige. Dessa regler fungerar även exempelvis för utländska fotbollsspelare som spelar i svenska lag en begränsad tid, och bör rimligen kunna omfatta även utländska filmstjärnor.

Det vi behöver är en helhetssyn på hur vi kan stärka konkurrenskraften för alla svenska företag och branscher. Regeringen gör tvärtom. Höjer skatten för miljoner löntagare, höjer bensinskatterna kraftigt, vill införa flygskatt, lastbilsskatt och ett antal andra skatter på företagande. Samtidigt vill man alltså sänka skatten just för filmbranschen. Det är en obegriplig prioritering.




Debatt om skatteflykt hos Forum Syd

2016-12-12



I dag representerade jag moderaterna i en paneldebatt i regi av Forum Syd (en paraplyorganisation för biståndsfrågor, delvis finansierad av SIDA). Debatten rörde utvecklingsländernas problem med skatteflykt som undandrar stora summor för dessa länders utveckling. Det är alltså inte bara utvecklade länder som drabbas av aggressiv skatteplanering eller skattebrott.

I paneldebatten deltog representanter för S, V, MP och så jag från Moderaterna. Lite slagsida kan man tycka, och det var ganska uppenbart av frågor och kommentarer att en majoritet i publiken höll till på vänsterkanten.

För egen del tryckte jag på att Alliansen fick till över 40 dubbelbeskattningsavtal och insynsavtal med "skatteparadis" under vår regeringstid. Det gör det svårare för svenska företag att gömma pengar i skatteparadis som borde beskattats i Sverige eller i andra länder. Jag pekade också på att Sverige lämnar omfattande hjälp till fattigare länder att bygga upp fungerande skatteadministration och en effektivare skatteuppbörd.

Före paneldebatten presenterades en rapport från Forum Syd som menade att mycket stora summor undanhålls i bolagsskatt från multinationella företag verksamma i u-länder. Jag påpekade att en viktig fråga kan vara att hjälpa dessa länder att bredda sina skattebaser, eftersom just bolagsskatten är en mycket svårkontrollerad skattebas (skatteplaneringsuppläggen är ofta mycket komplicerade och svåra att ifrågasätta) och det finns dessutom ett tryck nedåt på bolagsskatterna i många länder.

I övrigt diskuterades aktuella förslag om effektivare globalt informationsutbyte och register över företags verkliga ägare för att kunna följa pengarna och motverka skatteflykt, samt "land-för-land-redovisning av företags resultat. Förslag som moderaterna i grunden stödjer så länge de är proportionerliga. Vi är dock tveksamma till att alla uppgifter ska vara offentliga, det kan hota företagshemligheter. I vissa delar borde det räcka att skattemyndigheterna har insyn i informationen.

En annan fråga som kom upp var Forum Syds krav på att Sverige ska säga ja till att inrätta ett "mellanstatligt skatteorgan" under FN. Detta avvisar moderaterna eftersom vi tror att de samarbetsorgan som redan finns räcker. För svensk del diskuteras denna typ av frågor inom såväl EU som OECD. Bland annat är nya regler om samverkan mellan europeiska skattemyndigheter på gång fram i riksdagen för godkännande. Från moderat sida vill vi inte ge FN makt över skattefrågorna som i huvudsak är nationella frågor. Det visade sig under debatten att även regeringen tills vidare säger nej till ett nytt skatteorgan under FN.




Drygt fyra timmar debatt med finansministern idag...

2016-09-29

I dag har jag deltagit i åtta interpellationsdebatter med Magdalena Andersson i riksdagens kammare. Det var min riksdagskollega Fredrik Schulte som ställt interpellationerna.

Vi var 4-5 moderater som deltog i debatterna (på bilden har jag sällskap med Sotiris Delis och Fredrik Schulte). Drygt fyra timmars debattid blev det. Ämnena var blandade, men här kommer några korta nedslag från debatten:

* Jag höll ett anförande där jag varnade för regeringens oansvariga politik att låna i högkonjunktur. Om man har underskott i statens finanser, samtidigt som Riksbanken har minusränta - vilka ekonomiska muskler finns då att stimulera ekonomin nästa gång vi får dåliga ekonomiska tider i vår del av världen? Alliansen klarade krisen 2008 tack vare att vi samlat överskott åren innan. Så ser det inte ut idag.

* Vi konstaterade att regeringen driver statsbudgeten med underskott i högkonjunktur, medan moderaterna kommer att ha en budget i balans redan nästa år. Trots detta satsar vi mer på välfärden än vad regeringen gör.

* Jag konstaterade att vi från Alliansens sida bevisat att man kan sänka skatter utan att de samlade skatteintäkterna sjunker. Genom att våra skattesänkningar fick fler i arbete fick vi fler som betalade skatt, även om var och en betalade lite mindre.

* Jag påpekade även det jag tidigare berättat på bloggen, att kommunernas ekonomi var svagare under s-regeringarna fram till 2004, i god balans under Alliansåren, för att nu försvagas igen. Finansministern påstående att Alliansen försämrade välfärden är helt enkelt en bluff.

* Vi pressade finansministern om ett löfte att inte införa förmögenhetsskatt på nytt. Hon sa att "det inte är aktuellt" men några löften kunde hon inte ge. Det är bekymmersamt eftersom regeringen redan brutit mot ett stort antal vallöften (exempelvis höjd bensinskatt, höjda inkomstskatter för löntagarna, försämring av RUT och ROT). Om regeringen inte ens håller vallöften om skatterna kan man nog inte lita på finansministerns allmänna besked om att en viss skattehöjning "inte är aktuell".

* Finansministern fortsatte låtsas som att hennes skattehöjningar egentligen är sänkningar, ett vårdslöst sätt att hantera sanningen. Alla som tjänar över 36.000 i månaden kommer att få högre skatt nästa år än de hade haft utan regeringens skattehöjningar. 1,3 miljoner löntagare får höjd marginalskatt, det gäller exempelvis elmontörer, barnmorskor, poliser och ingenjörer. Alltså inte direkt några "höginkomsttagare".

* Vi konstaterade att regeringen tar åt sig äran för det mesta som är bra idag, exempelvis lägre arbetslöshet (har fallit i 3-4 år), hög sysselsättningsgrad (har ökat stadigt i flera år), stabila statsfinanser (Alliansen tog ansvar och sänkte statsskulden) och idag till och med att andelen elever i årskurs nio som är behöriga till gymnasiet ökat. Det sista är närmast komiskt. Alliansens omfattande skolreformer har ni verkat ett antal år och ger efterhand resultat. Alliansens budget har styrt Sverige i nio år, fram till 1 januari 2016. S-MP-regeringens budget har nu gällt i nio månader. Att det hunnit påverka elevernas samlade skolresultat under nio års skolgång är det nog ingen i regeringen som ens själva tror på.

* Vi debatterade pensionärernas skatt och kunde konstatera att regeringens stolta vallöfte att sänka skatten för pensionärerna bara blev en liten halvhjärtad sänkning för de med allra lägst pension, en skattesänkning som dessutom för många äts upp genom att bostadstillägget samtidigt försämras. Regeringen lägger knappt 1,9 miljarder på skattesänkningar för vissa pensionärer. Alliansen sänkte skatterna för alla pensionärer med 16,5 miljarder - nio gånger så mycket som dagens regering gjort.

* Vi debatterade även regeringens planer att införa kilometerskatt på lastbilstransporter - ett helt huvudlöst förslag som inte bara skulle slå mot åkerinäringen utan även mot tung industri, skogsindustri, jordbruk och handel. Och konsumenterna skulle få högre priser på alla varor.

Sammantaget en lång eftermiddag med debatt om många ämnen, det mesta sådant jag tidigare uppmärksammat på bloggen. Fler debatter lär följa jag har själv flera egna interpellationer på väg fram till debatter framöver.




Fördubblad arbetsgivareavgift slår mot ungas jobb

2016-09-01

I dag har jag nedanstående debattinlägg i Borås Tidning tillsammans med två moderata kolleger. De fördubblade arbetsgivareavgifterna gör det betydligt dyrare att anställa unga under 26 år. Det riskerar att slå mot både sommarjobb och permanenta jobb för unga. (Klicka för läsbar storlek)






Det är vänsterpolitik som skapar klyftor

2016-08-27

Jag fick en replik från en vänsterpartist i Borås på mitt debattinlägg om bidragstak. I dag ger jag svar på tal. Det är vänsterpolitik som skapar klyftor i samhället. Alla historiska fakta visar att klyftorna mellan rika och fattiga aldrig är mer extrema än i ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle. När den samlade vänstern påstår annorlunda är det helt enkelt inte sant. Det enda sättet att utjämna inkomstskillnader är att människor som står utanför samhället kommer i arbete och egen försörjning. Då skapas också mer resurser till den gemensamma välfärden, vilket i sin tur jämnar ut skillnaderna. Vänsterns politik innebär att man ständigt utlovar allt mer till alla, och finansierar det med ständigt höjda skatter som slår mot företagande och jobb. Det gör att trots Vänsterns vackra ambitioner som blir de flesta tvärtom fattigare med deras politik.






Sänkta skatter behöver inte betyda lägre skatteintäkter

2016-07-16



Jag har vi upprepade tillfällen påpekat att trots att (eller troligare tack vare) Alliansens skattesänkningar på arbete så ökade skatteintäkterna dramatiskt under Alliansens regeringstid, och välfärden fick mer pengar än någonsin tidigare. Förklaringen är enkel - lägre skatter bidrog till att fler kom i arbete, fler arbetade mer och arbetslösheten blev lägre än den annars skulle varit under krisåren. Sammantaget blev resultatet att fler betalade skatt, men var och en betalade lite mindre. Totalt sett blev det plus för statskassan.

Nu har organisationen Företagarna tagit fram siffror över bolagsskattens utveckling från 1985 fram till 2015. Man ser tydligt att trots att bolagsskattesatsen sänkts har bolagsskatten i kronor ökat. Med andra ord samma sak som utvecklingen av skatten på löneinkomster. Lägre skattesats men ökade skatteintäkter. Orsakerna kan vara flera. Kanske är det fler företag som numera har skattemässig hemvist i Sverige. Kanske skatteplanerar man mindre? Kanske går företagen helt enkelt bättre när man får mer pengar över till investeringar och till att anställa fler?

Av detta lär vi oss två saker. För det första att man kan sänka skattesatser utan att de totala skatteintäkterna minskar. Det andra att skattehöjningar kan få motsatt effekt - att de samlade skatteintäkterna minskar. Tänkvärt för vänstersidan i svensk politik.




Högskattesamhället ursäktar inte olaglig skatteplanering

2016-04-06

Det är inte svårt att bli upprörd över att Nordea och andra svenska banker verkar ha ägnat sig åt att hjälpa kunder med skatteplanering som ligger på gränsen för det tillåtna, eller kanske rent av varit olagliga. Samtidigt måste man konstatera att skatteplanering och skattefusk hela tiden pågår i stor omfattning i Sverige, och så har det varit i många decennier. Det är högskattesamhällets baksida. Möjligheterna för Skatteverket att upptäcka denna typ av avancerade upplägg är begränsade. Det man kan kräva är rimligen att stora svenska banker håller ett tydligt säkerhetsavstånd till de juridiska gråzonerna.

Samtidigt är det viktigt att politiken gör vad den kan för att förebygga skattefusk. Alliansen gjorde flera viktiga saker som bevisligen minskat fusket. Avskaffad förmögenhetsskatt var en viktig åtgärd som bevisligen minskade utflödet av kapital ur landet, och dessutom fick en hel del pengar att vända tillbaka till Sverige för att investeras här i stället. ROT och RUT-avdrag har minskat mängden svarta tjänster. Alliansen lyckades också med stor framgång träffa avtal mellan Sverige och tidigare skatteparadis om tydligare insyn och uppgiftslämnande från banker i dessa länder. Sverige har nu sådana avtal med de flesta länder i världen, bara under Alliansens tid talar vi om över 40 nya avtal. Allra viktigast var kanske ändå att Alliansen minskade skattetrycket i Sverige. Det gör att lönsamheten i att anlita dyra konsulter för att undgå skatt minskar.

Samtidigt måste bilden nyanseras. Det är inte olagligt att äga brevlådeföretag ("offshorebolag") utomlands och ibland kan det finns fullt legitima skäl för detta. Och skatteplanering inom lagens råmärken är inte heller klandervärt, utan något som många vanliga löntagare också ägnar sig åt. Några exempel:
* Sammanboende som har gemensamma lån på en bostad kan välja att fördela ränteavdragen mellan sig för att få maximal effekt.
* Den som gjort vinster på aktiefonder eller aktier kan välja att ta fram lite förluster på andra värdepapper under samma år för att kvitta bort vinsten.
* Den som utnyttjat hela ROT-avdraget ett år kan välja att skjuta renoveringsarbeten till året därpå för att kunna få fullt ROT-avdrag även för dessa.

Detta är tre vanliga exempel på helt legitima sätt att minska sin skatt. Alltså fullt legitim skatteplanering. På samma sätt kan även företag göra olika val för att minimera företagets skatter. Så länge det ligger inom lagens gränser är det inte otillåtet. Problemet uppkommer när skatteplaneringen eller transaktionerna ligger i en gråzon, eller när det är uppenbart att avsikten är att undgå skatt eller att tvätta svarta pengar. Jag är övertygad om att det som Uppdrag Granskning avslöjat bara är en toppen på ett isberg. Jag tror aldrig att lagstiftaren kommer att kunna täta alla hål i skattelagstiftningen, och det kommer alltid att finnas villiga "konsulter" som hjälper människor att med lagliga eller olagliga metoder minska sin skatt. Men seriösa svenska banker ska självklart inte ägna sig åt sådant som ligger i gråzonen. I grunden är detta en etisk och moralisk fråga.




S-MP-regeringen erkänner äntligen att sänkta skatter skapar jobb?

2016-03-24

Häromdagen kom beskedet att S-MP-regeringen vill göra en sänkning av arbetsgivareavgifterna för enskilda företagare som anställer sin första medarbetare. Man tror nu med andra ord att generella sänkningar av arbetsgivareavgifter är ett bra sätt att skapa fler jobb. Så lät det inte när man avskaffade de sänkta arbetsgivareavgifterna för den som anställer ungdomar. Då kallades det för en "dyr och ineffektiv åtgärd" och man sa ofta också i debatten att "företag anställer om man behöver, inte för att man får lägre arbetsgivareavgift". Ofta upprepades i debatten, inte minst under valrörelsen 2014, att "sänkta arbetsgivareavgifter inte skapat särkskilt många nya jobb".

Tidigare i veckan kom ju också ett förslag om utvidgat RUT-avdrag för reparation av vitvaror i hemmet. I sak tycker jag såklart förslaget är alldeles utmärkt, eftersom jag tidigare motionerat om ett "REP-avdrag" (utvidgat RUT-avdrag) just för hushållsnära reparationstjänster. Men samtidigt är det ologiskt att man nu utvidgar RUT-avdraget på detta sätt, efter all kritik man tidigare riktat mot RUT-avdraget som "kostsam och ineffektiv åtgärd som dessutom bara gynnar de rika".

I dag kommer så beskedet att man nu föreslår en halvering av momsen på mindre reparationstjänster, från 25 procent till 12 procent. Det handlar enligt regeringen om att fler ska laga sina kläder, skor och cyklar istället för att slänga dem. Tanken är både att det ska gynna miljön och skapa arbetstillfällen. Även detta ligger ju i linje med mitt förslag om REP-avdrag, även om ju effekten i kronor blir mycket mindre än om man valt att lägga in även detta i REP-avdraget i stället. Men det märkligste är såklart att när Alliansen sänkte momsen på restaurang och cateringstjänster kallades det för "ett slöseri och en ineffektiv åtgärd". När man nu sänker för en annan bransch är det plötsligt en bra politik. Ofta har det i debatten också hetat från vänstersidan att det är bäst med enhetliga momssatser. Nu gäller det tydligen inte längre.

Så i sak kan man ju glädjas över att S-MP-regeringen nu äntligen erkänner att sänkta skatter på tjänster gör att fler köper dessa, och då skapas det också fler jobb. Samtidigt kan svartjobben minska. Man ger med andra ord Alliansen rätt som länge stått för denna politik. Självklart tycker jag dessa tre förslag från regeringen är en politik i helt rätt riktning.

Men så kommer den allvarliga kritiken. Efter gigantiska skattehöjningar på företagande, arbete, energi och transporter ger man nu bara små smulor tillbaka i form av dessa skattesänkningar som sammantaget inte omfattar mer än ca 860 miljoner. (Halverad moms på reparationer beräknas kosta 270 miljoner per år, RUT/REP-avdrag reparation vitvaror 190 miljoner och sänkt arbetsgivaravgift för enskilda näringsidkare som anställer sin första medarbetare 400 miljoner per år.) Man höjer skatter för mångmiljardbelopp och ger 860 miljoner tillbaka. Det är inte särskilt imponerande. Om man nu äntligen inser att höga skatter på företagande och arbete motverkar fler jobb så borde man också ta sig en ny fundering över det lämpliga i att genomföra alla sina skadliga skattehöjningar. Just nu talar man med dubbla tungor och har ingen linje alls i sin politik.




Djup spricka mellan S och MP om ränteavdrag och reavinstskatt

2016-02-15




Vem företräder regeringen linje när det gäller reavinstskatter och ränteavdrag? Är det bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) eller finansminister Magdalena Andersson (S)? Frågan blev högaktuell idag när finansminister tog bostadsministern i örat offentligt. Bakgrunden är att i lördags gästade bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) Ekots lördagsintervju. Där berättade han att han vill fasa ut ränteavdragen. Som kompensation vill han se att reavinstskatten sänks. Han påstod också att Finansdepartementet arbetar med att ta fram ett förslag. Men idag slår finansministern tillbaka. Magdalena Andersson (S) hävdar att det rör sig om Kaplans "personliga åsikter". Regeringen har inte lagt fram några förslag om att ändra ränteavdragen, enligt henne.

Regeringen fattar alla beslut kollektivt. Det väcker den intressanta frågan om en ansvarig minister verkligen kan torgföra "personliga åsikter" offentligt i en rykande aktuell politisk fråga, stick i stäv med regeringens officiella hållning? Och dessutom uppenbart göra detta utan att ens samråda med formellt ansvarig minister? Om Kaplan dessutom talade osanning om vad finansdepartementet räknar på och inte är det förståss ännu värre.

Och själva sakfrågan då? Jag står fast vid att ett avskaffat ränteavdrag skulle riskera att utlösa en fastighetskris, särskilt om det skulle sammanfalla med att räntorna vänder uppåt från dagens extremt låga nivåer. Om det dessutom kombineras med sänkt eller slopad reavinstbeskattning vore det extremt orättvist. Det skulle nämligen slå hårt mot alla dem som nyligen köpt bostad och beräknat sitt eget maximala låneutrymme efter dagens regler för ränteavdrag. Ofta talar vi om unga familjer som köpt hus eller bostadsrätt i storstadsområdena. Beskedet att eventuell reavinst i framtiden skulle beskattas lindrigare är nog en klen tröst för dem. De stora vinnarna skulle bli dagens nyblivna pensionärer som tack vare hög inflation och extremt fördelaktiga ränteavdrag på 1970-80-talet sett sina bostadsvärden rusa i höjden. Förutom att de alltså varit de stora vinnarna på tidigare skatteregler skulle de nu alltså också slippa reavinstskatten när de säljer sin bostad. Mehmet Kaplans förslag skulle medföra en gigantisk förmögenhetsöverföring från dagens unga familjer till dagens allra mest välbeställda och förmögna pensionärer i högt värderade, ofta lågt belånade, bostäder. Jag tvivlar på att det skulle vara politiskt möjligt.

För egen del upprepar jag mitt eget förslag om en årlig omräkning av taket för maximalt ränteavdrag, efter statslåneräntan varje år. Dessutom vill jag överväga fler steg i avdragstrappan. Mitt förslag skulle motverka alltför extrem belåning och uppdrivna fastighetsvärden, men inte påverka låntagare med mer normala bolån. Jag berättade utförligt om mitt förslag senast den 28 augusti förra året.




Enig riksdag stoppar dubbla påföljder vid skattebrott

2015-11-04

Alldeles nyss beslutade en enig riksdag om stopp för dubbelprövning vid felaktiga skatteuppgifter.

En person som har lämnat en felaktig uppgift vid deklarationen och fått skattetillägg som straff ska inte längre efteråt kunna åtalas för skattebrott för samma felaktighet. Även det omvända ska gälla; Skatteverket får inte fatta beslut om skattetillägg om en åklagare redan väckt åtal för skattebrott i samma fråga. Man ska alltså inte längre kunna straffas vid två olika tillfällen för samma förseelse.

Däremot, om det sker i en och samma domstolsprocess kan man även i fortsättningen få både skattetillägg för en förseelse och dömas för skattebrott. Det blir då en kombination av olika påföljder för samma brott.

Dagens beslut är en seger för rättssäkerheten. Att ha ett system med dubbla straff för samma brott - både en hög administrativ avgift och en straffpåföljd - är orimligt, vilket många påtalat genom åren. En utredning tillsattes av Alliansen 2012, efter internationell kritik. På senare tid har kritik även kommit från Europadomstolen. Ett lagförslag har nu tagits fram som bygger på utredningsförslaget och nu har alltså en enig riksdag röstat för ett stopp för detta.




Besök hos Veteranpoolen i Borås

2015-10-06

I dag besökte jag och min moderate riksdagskollega, Cecilie Tenfjord Toftby, Veteranpoolen i Borås. Att vi gjorde det just idag berodde på att moderaterna idag presenterade sin budgetmotion för kommande år, alltså vårt moderata alternativ till regeringens statsbudget. Jag återkommer till en sammanfattning av våra förslag, men i detta inlägg ska jag främst behandla de frågor som rör pensionärer som fortsätter arbeta eller driva eget företag efter uppnådd pensionsålder.

Veteranpoolen anställer äldre människor som vill arbeta mer eller mindre efter sin pension. Vissa arbetar bara några få timmar då och då, medan andra kan jobba 20-25 timmar i veckan eller ännu mera.

Man utför arbetsuppgifter både för äldre och yngre kunder, men många av kunderna är pensionärer och de känner stor trygghet i att få hjälp av erfarna hantverkare och servicepersonal

För företaget har ROT-och RUT-avdraget betytt väldigt mycket, liksom de nedsatta arbetsgivare- avgifterna för de företag som anställer äldre. Även det extra generösa jobbskatteavdraget för pensionärer som arbetar har varit viktigt för de som utför arbetsuppgifterna eftersom de får behålla mer av inkomsten. På köpet blir även den framtida pensionen aningen bättre.

Vi fick klara besked om att Veteranpoolen är bekymrade över de förändringar som väntar. Försämrat ROT-avdrag, försämrat RUT-avdrag och höjda arbetsgivareavgifter. Vår värd, Sören Johansson, var tydlig med att man tänkte vänta och se och ville inte göra några politiska uttalanden eftersom man har anställda med olika politiska sympatier. Men han sa också att förändringarna självklart är negativa och att det mycket väl kan bli så att man exempelvis inte kan höja de anställdas löner nästa år.

I takt med att den demografiska utvecklingen gör att allt fler av oss blir allt äldre kommer vi på sikt tvingas höja pensionsåldern. Alla insatta vet detta. Alliansen valde att försöka locka fler äldre att arbeta längre genom morötter i form av lägre beskattning och detta har varit framgångsrikt. Minst 120.000 äldre arbetar i dag i någon omfattning. När regeringen nu försämrar förutsättningarna för äldre att arbeta längre eller fortsätta med sin enskilda näringsverksamhet finns risken att färre gör det. Och förr eller senare kan det då leda fram till en tvingande höjning av pensionsåldern. Det vore mycket olyckligt. Moderaterna föreslår därför i sin budgetmotion oförändrat RUT och ROT och att sänka åldersgränsen för nedsättning av arbetsgivareavgifter för äldre anställda från 65 till 64 år i stället för att som regeringen höja avgiften.




Förre ministern Attefall (KD) tänker som jag kring ränteavdragen

2015-08-28

Jag konstaterar med intresse att förre bostadsministern Stefan Attefall (KD) är inne på samma linje som jag när det gäller förändring av taket för fullt ränteavdrag. Visserligen får han mothugg från det egna partiet, men det öppnar ändå upp för en fortsatt intressant diskussion om hur man kan se över ränteavdragen på ett förnuftigt sätt utan att det slår mot befintliga låntagare med rimlig belåning.

Min tanke är alltså att införa en årlig justering av det maximala taket för hur mycket man kan låna med fullt ränteavdrag, i stället för att begränsa avdragsrätten i procent. Jag har testat min idé på bankfolk, fastighetsmäklare, skattejurister och ekonomer och ingen har avfärdat min idé, utan tvärtom lovordat den. Så här skrev jag på bloggen den 15 juni i år:

Mitt förslag: Gör årlig omräkning av taket för ränteavdrag 2015-06-15 Många bedömare menar att de svenska hushållens skuldsättning är för hög. Jag har tidigare resonerat kring detta och lutar mer åt den mer nyanserade syn som bland annat Finansinspektionen har. De menar att i Sverige äger allt fler sina bostäder, i stället för att hyra. Det gör att fastighetsbolagen inte lånar lika mycket för att bygga hyresrätter, och att hushållen i stället blir mer skuldsatta för att köpa nyproducerade bostadsrätter. Totalt har inte de samlade skulderna för bostäder ökat så mycket så det ser ut om man bara ser på hushållen. Samtidigt är det givetvis bekymmersamt med extrema prisuppgångar på bostäder, främst i våra storstäder och på universitetsorterna. På vissa ställen är priserna helt orimliga. Frågan är hur man på bästa sätt dämpar denna utveckling? Det har under ett antal år funnits en osund kultur att man kan låna mycket stora summor utan minsta tanke på att amortera. Nu ser vi hur detta förändrats i rätt riktning de senaste åren. De flesta bolånetagare med hög belåning amorterar idag, bland nya låntagare med höga skulder amorterar i stort sett alla. Kreditgivarna har skärpt sig. Frågan är väl därför om det egentligen behövs nya tvingande regler amorteringskrav? Frågan är också hur ännu hårdare amorteringskrav skulle slå mot samhällsekonomin i övrigt? Mot sparande, investeringar och konsumtion? Förslagen att höja fastighetsskatten för att dämpa prisutvecklingen ställer jag mig ytterst negativ till. Höjd fastighetsskatt slår exempelvis oerhört orättvist eftersom den saknar koppling till hushållens betalningsförmåga. Det är en extremt orättvis skatt som slår hårdast mot dem med låga inkomster. Återstår då diskussionen om att minska, trappa ned eller avskaffa ränteavdragen. Försämrade ränteavdrag för alla låntagare kan i sig skapa en kris om det genomförs snabbt. Risken finns att en sådan lagändring sammanfaller med ett stigande ränteläge och då kan de slå extra hårt. Men jag har däremot ett eget förslag som jag tycker vore värt att pröva, och som direkt skulle påverka de mest extrema bostadskrediterna. Det handlar om att årligen anpassa taket för fullt ränteavdrag. Sedan 1990-talets skattereformen gäller lite förenklat full avdragseffekt, 30% skattereduktion, för utgiftsräntor upp till 100.000 kronor. Därutöver reduceras avdraget till 70%, dvs 21% avdragseffekt i stället för 30% (Jag bortser nu från alla övriga överskott eller underskott av kapital som personen kan ha, samt hur det blir om flera låntagare fördelar ränteavdragen mellan sig). Taket på 100.000 infördes när en normal bolåneränta i vart fall låg över 10%, vilket innebar att man då som ensam låntagare kunde låna runt knappt en miljon med full avdragseffekt. Idag ligger bolåneräntorna under 2%. Det innebär att man idag kan låna över 5 miljoner och få fullt avdrag för räntekostnaderna. Man kan fundera över om detta är rimligt och om det var det som var tanken med 1990-talets skattereform? Mitt förslag är därför att taket för fullt ränteavdrag skulle räknas om inför varje år efter statslåneräntan 1 november året före (som man gör på en del andra områden i skattelagstiftningen). Det skulle innebära att man med dagens ränteläge kanske bara skulle få full avdragseffekt för de första 20-25.000 kronorna. Därutöver skulle ränteavdraget trappas ned till 21%. Jag tycker också man skulle kunna överväga fler trappsteg så att ränteavdrag över en viss nivå reduceras ytterligare. Kanske ännu en nedtrappning till 50% för extrema räntekostnader, dvs en avdragseffekt på 15%? Eller kanske rent av en gräns där räntor över viss nivå inte ger något ränteavdrag alls? Mitt förslag skulle inte drabba dem med befintliga normala bostadslån, men skulle göra det avsevärt dyrare att med lånade pengar betala fantasisummor för en bostad. (Det är dessutom dessa bostäder som gynnats allra mest av den sänkta fastighetsskatten). Sannolikt skulle mitt förslag dämpa prisutvecklingen, men utan att riskera att hushåll med mer normala bostadslån drabbas. Jag tycker mitt förslag är värt att diskutera.

Är lågbetalda svartjobb verkligen räddningen för tiggare i Sverige?

2015-08-25

Jag läste om "Mariefredsmodellen" i somras, som innebär att sex tiggande romer i Mariefred, efter initiativ från engagerade ortsbor, utför enklare arbetsuppgifter för rekommenderade 70 kronor i timmen i stället för att tigga. Det finns en särskild Facebookgrupp med namnet "Jobb till romerna i Mariefred" för dem som vill ge romerna uppdrag. Det kan handla om "trädgårdsarbete, om att putsa fönster, tvätta terrasser eller att städa" enligt artikeln. Detta har fått stopp på tiggeriet i Mariefred. Det var Dagens Nyheter som den 2 juni berättade om initiativet, som i artikeln beskrevs som en verklig solskenshistoria och visade upp ett ungt romskt par som glatt berättade att de tjänar mer på att arbeta än att tigga. Och det är givetvis positivt. Bland annat Miljöpartiets partisekreterare har hyllat upplägget på twitter. Och häromdagen skrev DN återigen om "Mariefredsmodellen" på ledarsidan och beskrev det som "Lagligt, värdigt och organiserat av civilsamhället".

Men "Mariefredsmodellen" väcker viktiga frågor. För det första ligger lönen - 70 kronor per timme (eller ibland kanske ännu lägre, lönen sätts efter "samarbete och förmåga" enligt artikeln) - långt under den normala för denna typ av arbeten. Man konkurrerar alltså direkt med andra hemtjänstföretag som erbjuder avtalsenliga löner för sina anställda. För det andra framgår av artikeln att ingen skatt betalas för lönen. Man konstaterar att "inkomst under 1.000 kronor inte behöver redovisas". Men om EU-migranterna bara tjänar 1.000 kronor (motsvarar totalt 14 timmars jobb) lär de snart vara tillbaka i tiggeri igen. Hela upplägget bygger ju på att de måste tjäna mycket mera än så, och därmed borde betala skatt precis som alla andra. Visserligen kan man tjäna drygt 18.000 kronor innan man börjar betala inkomstskatt, och även över denna summa är skatten i början mycket låg tack vare jobbskatteavdraget, dock inte noll! Och några sociala avgifter lär ju knappast heller betalas av vare sig de som köper tjänsterna, eller av arbetstagarna själva om de nu skulle betraktas som "enskilda företagare". I det senare fallet borde även moms tas ut, vilket man inte gör. Med andra ord - själva förutsättningen för hela Mariefredsmodellen är att man inte betalar några som helst skatter och samtidigt konkurrerar med löner långt under avtal. Är det verkligen en solskenshistoria?

Vi har i andra sammanhang genom åren sett förslag om att inrätta "lokala ekonomier" eller "lokala valutor" i utanförskapsområden, liksom förslag om rena "bytesekonomier", allt för att få fler svårplacerade människor i utanförskapsområden i arbete. Även detta har emellanåt beskrivits som en unik och "spännande" lösning, men även detta bygger ju på organiserade och av samhället sanktionerade svartjobb. Och svartjobb är vare sig nytt eller unikt som bekant.

Vad kan man då dra för slutsatser av detta? Jo att med lägre skatter och lägre lönekostnader blir faktiskt fler arbeten utförda, efterfrågan på tjänster stiger och fler människor kommer i försörjning. Det konstiga är att samma personer på vänstersidan som säger sig hylla höga skatter samtidigt hyllar denna form av organiserat svartarbete. Samtidigt som man försämrar RUT- och ROT-avdragen som gjort så många svartjobb vita - och gett de anställda avtalsenliga löner.

Men viktigaste slutsatsen är att vi inte kan lösa romernas problem i hemlandet genom att skapa en ny underklass som utför extremt lågavlönade svartjobb i Sverige. Det borde även DN:s ledarsida inse.




Ekonomiprofessor: Höjda arbetsgivareavgifter för unga oroar

2015-08-12

Artikel i Dagens Industri 8 augusti. Det som framförs av HUI-professorn har jag flera gånger påpekat för finansministern i våra interpellationsdebatter om höjningen av arbetsgivareavgifterna. Tyvärr utan respons.






Gårdagens interpellationsdebatt om höjd bensinskatt

2015-06-23

Nu går det att se hela debatten igår mellan mig och finansminister Magdalena Andersson i riksdagens web-sändning. Även mina moderata kolleger Niklas Wykman och Fredrik Schulte deltog i debatten, och den avslöjade tydligt att enda syftet med den höjda "bensinskatten" är att få in pengar till regeringens höjda bidrag, ersättningar och subventioner. Det har inget alls med miljöstyrande effekter att göra, inte heller att man vill satsa mer på företagande eller jobb.

Det går också bra att läsa min interpellation, finansministerns svar och mitt huvudanförande i gårdagens debatt






Jag ställer finansministern mot väggen om bensinskattehöjningen

2015-06-22

I dag har jag en interpellationsdebatt med finansminister Magdalena Andersson om bensinskattehöjningen. Den är mycket värre än man först låtsades eftersom det inte är en engångshöjning utan en årlig indexhöjning som kommer att driva upp bensinpriset mycket kraftigt de kommande åren (se figuren nedan). Dessutom är det en ren osanning att skattehöjningen har en miljöstyrande effekt, eftersom skatten på biodrivmedel höjs lika mycket. Den enda korrekta förklaringen är att den dramatiska bensinskattehöjningen behövs för att finansiera alla de höjda ersättningar och bidrag som regeringen utlovat. Mer om detta i eftermiddagens debatt som troligen sänds direkt i SVT 24.






Mitt förslag: Gör årlig omräkning av taket för ränteavdrag

2015-06-15

Många bedömare menar att de svenska hushållens skuldsättning är för hög. Jag har tidigare resonerat kring detta och lutar mer åt den mer nyanserade syn som bland annat Finansinspektionen har. De menar att i Sverige äger allt fler sina bostäder, i stället för att hyra. Det gör att fastighetsbolagen inte lånar lika mycket för att bygga hyresrätter, och att hushållen i stället blir mer skuldsatta för att köpa nyproducerade bostadsrätter. Totalt har inte de samlade skulderna för bostäder ökat så mycket så det ser ut om man bara ser på hushållen. Samtidigt är det givetvis bekymmersamt med extrema prisuppgångar på bostäder, främst i våra storstäder och på universitetsorterna. På vissa ställen är priserna helt orimliga. Frågan är hur man på bästa sätt dämpar denna utveckling?

Det har under ett antal år funnits en osund kultur att man kan låna mycket stora summor utan minsta tanke på att amortera. Nu ser vi hur detta förändrats i rätt riktning de senaste åren. De flesta bolånetagare med hög belåning amorterar idag, bland nya låntagare med höga skulder amorterar i stort sett alla. Kreditgivarna har skärpt sig. Frågan är väl därför om det egentligen behövs nya tvingande regler amorteringskrav? Frågan är också hur ännu hårdare amorteringskrav skulle slå mot samhällsekonomin i övrigt? Mot sparande, investeringar och konsumtion?

Förslagen att höja fastighetsskatten för att dämpa prisutvecklingen ställer jag mig ytterst negativ till. Höjd fastighetsskatt slår exempelvis oerhört orättvist eftersom den saknar koppling till hushållens betalningsförmåga. Det är en extremt orättvis skatt som slår hårdast mot dem med låga inkomster.

Återstår då diskussionen om att minska, trappa ned eller avskaffa ränteavdragen. Försämrade ränteavdrag för alla låntagare kan i sig skapa en kris om det genomförs snabbt. Risken finns att en sådan lagändring sammanfaller med ett stigande ränteläge och då kan de slå extra hårt. Men jag har däremot ett eget förslag som jag tycker vore värt att pröva, och som direkt skulle påverka de mest extrema bostadskrediterna. Det handlar om att årligen anpassa taket för fullt ränteavdrag.

Sedan 1990-talets skattereformen gäller lite förenklat full avdragseffekt, 30% skattereduktion, för utgiftsräntor upp till 100.000 kronor. Därutöver reduceras avdraget till 70%, dvs 21% afvdragseffekt i stället för 30% (Jag bortser nu från alla övriga överskott eller underskott av kapital som personen kan ha, samt hur det blir om flera låntagare fördelar ränteavdragen mellan sig). Taket på 100.000 infördes när en normal bolåneränta i vart fall låg över 10%, vilket innebar att man då som ensam låntagare kunde låna runt knappt en miljon med full avdragseffekt. Idag ligger bolåneräntorna under 2%. Det innebär att man idag kan låna över 5 miljoner och få fullt avdrag för räntekostnaderna. Man kan fundera över om detta är rimligt och om det var det som var tanken med 1990-talets skattereform?

Mitt förslag är därför att taket för fullt ränteavdrag skulle räknas om inför varje år efter statslåneräntan 1 november året före (som man gör på en del andra områden i skattelagstiftningen). Det skulle innebära att man med dagens ränteläge kanske bara skulle få full avdragseffekt för de första 20-25.000 kronorna. Därutöver skulle ränteavdraget trappas ned till 21%. Jag tycker också man skulle kunna överväga fler trappsteg så att ränteavdrag över en viss nivå reduceras ytterligare. Kanske ännu en nedtrappning till 50% för extrema räntekostnader, dvs en avdragseffekt på 15%? Eller kanske rent av en gräns där räntor över viss nivå inte ger något ränteavdrag alls?

Mitt förslag skulle inte drabba dem med befintliga normala bostadslån, men skulle göra det avsevärt dyrare att med lånade pengar betala fantasisummor för en bostad. (Det är dessutom dessa bostäder som gynnats allra mest av den sänkta fastighetsskatten). Sannolikt skulle mitt förslag dämpa prisutvecklingen, men utan att riskera att hushåll med mer normala bostadslån drabbas. Jag tycker mitt förslag är värt att diskutera.




Interpellationsdebatt med finansministern om svikna vallöften

2015-05-22



I dag har jag haft ännu en interpellationsdebatt med finansministern, denna gång om svikna vallöften i allmänhet och försämringen av ROT-avdraget i synnerhet. Här är min interpellation och finansministerns svar. (Fotot ovan tog min riksdagskollega Anette Åkesson under debatten). Min fråga var alltså vilka ytterligare vallöften finansministern avser att bryta de kommande åren. Jag fick tyvärr inget svar frågan överhuvudtaget. Jag fick bara ett försvarstal för det försämrade ROT-avdraget.

Jag påpekade för finansministern att det här att hålla vallöften är inte något man kan göra lite grann när man vill. Vallöften är ofta det som avgör hur väljarna röstar. Om väljarna hade vetat före valet att ROT-avdraget skulle försämras, och att bensinskatten skulle höjas efter valet så hade troligen en del väljare röstat annorlunda. Det dagens regering gjort är därmed att lura till sig regeringsmakten med falska löften. Det är allvarligt i en demokrati att väljarna inte kan lita på sina politiker.

De utvärderingar som gjordes under Alliansen regeringstid visade att vi var bra på att hålla våra vallöften, och vi gjorde det på alla större och viktigare politikområden. De undantag som fanns var ofta när EU-regler förhindrade en idé, då fick vi pröva nya vägar. Jag är stolt över att den moderatledda Alliansregeringen höll sina löften. Magdalena Andersson kan inte vara lika stolt över sin regering.

Det finns ett klassiskt uttalande från den socialdemokratiske riksdagsledamoten Lennart Nilsson som en gång konstaterade att ”Folk uppfattar vallöften som löften. Det är ett problem för oss”. Frågan är om Socialdemokraterna har samma slarviga syn på vallöften idag som då? Faktum är att dåvarande S-ministern Ingela Thalén var ärligare med sina bevingade ord från 1990: ”Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att ha som mål att arbeta för”. Jag föreslog att finansministern hellre skulle ta efter Thalén i kommande valrörelse.

Bakgrunden till min fråga var att S-MP-regeringen uppvisar en strid ström av brutna vallöften. Bara inom finansministerns eget ansvarsområde finns flera exempel. Förutom det försämrade ROT-avdraget handlar det om synen på överskottsmålet och höjningen av bensinskatten. Jag påpekade att gemensamt för dessa förslag är att de återspeglar en närmast desperat jakt på pengar för att kunna genomföra olika bidragshöjningar som man lovade under valrörelsen – utan att ha någon finansiering. Men det kostar också att bygga sitt regeringsinnehav på Miljöpartiets och Vänsterpartiets stöd. Det är inga billiga fläskben Socialdemokraterna måste betala till dessa två extrempartier.

En regering som inte förbereder sig är oförberedd som vår tidigare statsminister ofta konstaterade under valrörelsen. Och exakt så blev det. Och det kostar! Med tanke på detta och andra ministrars yviga löften om både det ena och det andra finns en uppenbar risk att finansministerns numera tomma lada behöver ytterligare påfyllning. Och det är som alltid vi skattebetalare som får betala notan. Så jag upprepade min fråga till finansministern: "Berätta nu för mig och svenska folket, Magdalena Andersson, vilka ytterligare vallöften regeringen avser att bryta?" Fast jag fick förståss inget svar. Hon hävdade bara att man inte alls brutit några vallöften. Jag överlåter till väljarna att avgöra den saken.

I den andra debattrundan gick jag in på själva frågan om försämringen av ROT-avdraget. Där åberopar finansministern enbart sin egen gamla arbetsgivares, Skatteverkets, remissyttrande, men bortser helt från de tunga remissinstanser som pekar i motsatt riktning och riktar hård kritik mot förslaget. Skatteverket har visserligen sagt att en minskning eller slopande av ROT-avdraget skulle få en ”begränsad effekt” på svartjobben, men en begränsad effekt innebär inte att det inte blir någon effekt alls. Och både Ekobrottsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket är betydligt mer oroade och varnar för ökat svartarbete. ”Lönsamheten för svartarbete blir bättre och det finns en uppenbar risk att detta ökar” skriver Ekonomistyrningsverket. Och Ekobrottsmyndigheten skriver att det finns ”risk för att svartarbetet kommer att öka i väsentlig mån och därigenom den ekonomiska brottsligheten”.

Det är också intressant att läsa vad Ekonomistyrningsverket skriver om hur statskassan faktiskt tjänar på ROT-avdraget när man även räknar in den framtida skatten på den kapitalvinst som uppstår till följd av den värdehöjande förbättringen av en fastighet. produktionen. Det är ren vinst för staten!

Jag avslutade denna replikomgång med att fråga finansministern varför hon vill försämra en reform som både uppskattas av hushållen, skapar fler arbetstillfällen, minskar svartjobben och går plus ekonomiskt för staten? Trots att hon före valet lovade tvärtom? Det är inte bara ett vallöftesbrott, det är ju dessutom dumt på riktigt! Svaret jag fick var att hon sågade sin egen myndighet, Ekonomistyrningsverket och stod fast vid att staten förlorar stora pengar på ROT-avdraget. Och att det inte finns någon risk för ökat svartjobb när avdraget minskas, vilket innebär att hon även sågar Ekobrottsmyndigheten. Det finns anledning att återkomma i frågan.

Hela debatten kan ses här från riksdagens websändning:






Skatteverket bekräftar - RUT och ROT har minskat svartjobben

2015-03-30

I kväll hävdar Aktuellt att moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Ulf Kristersson inte har stöd för påståendet att RUT-avdragen har minskat svartjobben. Men "opartiska public service" har fel. Skatteverket har granskat saken i en rapport som presenterades hösten 2011, fyra år efter att RUT-avdraget infördes. Nedan inledningen på pressmeddelandet. Läs hela pressmeddelandet här.



Har då situationen föränmdrats sedan hösten 2011? Nej. Den 1 december 2014 medverkade jag vid en träff med ett antal "RUT-företagare" och riksdagspolitiker hos Företagarna i Göteborg. (Se blogginlägg samma dag). Träffen inleddes med en föredragning av en representant för Skatteverket som visade hur sänkta skatter och infört RUT/ROT-avdrag sammanfaller med minskat intresse för att jobba svart eller anlita svart arbetskraft. Kopplingen mellan Alliansens reformer och en ökad skattemoral är mycket tydlig.

Det är givetvis svårt att mäta hur många som slutat göra något som är olagligt som man velat dölja och därför inte rapporterat på något sätt. Kombinationen av att användningen av ROT och RUT vuxit så kraftigt, att uppskattningsvis 20.000 vita jobb skapats inom RUT-sektorn, att attityderna till svartjobb bevisligen förändrats enligt Skatteverket och vad bransch- och fackförbund själva säger råder knappast någon tvekan om att ROT och RUT bidragit till att föra över jobb från den svarta till den vita sektorn.




Stefan Löfvén ljög väljarna rakt i ansiktet om ROT-avdraget

2015-03-25

Före valet var nuvarande statsminister Stefan Löfvén (S) och nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) mycket tydliga i alla valdebatter - ROT-avdraget skulle inte röras om det blev en Socialdemokratiskt ledd regering. Det var ett uttryckligt löfte. I dag, mindre än ett halvår efter valet, ger man beskedet att ROT-avdraget ska försämras. Ett uttryckligt vallöftesbrott och ett tydligt svek mot väljarna.

Dagens besked är ett dubbelfel. Man tar bort en reform som bevisligen gjort svarta jobb vita, och man lägger pengarna på bostadssubventioner, ett system som testats många gånger tidigare och aldrig har fungerat. Subventionerna har historiskt alltid medfört stigande byggkostnader, men knappast mer omfattande byggande.

Alliansen har i riksdagen lagt fram en lång rad konkreta förslag ökat bostadsbyggande. Våra förslag skulle, tillsammans med nuvarande byggtakt, ge förutsättningar för 300 000 nya bostäder, varav 20 000 studentbostäder, redan till 2020. Det är färdiga förslag som regeringen enkelt kan ansluta sig till. Istället väljer de att kraftigt försämra ROT-avdraget som människor runtom i Sverige uppskattar och som lett till tusentals nya arbetstillfällen och minskat svartarbete.

Några exempel på förslag för ökat bostadsbyggande som Alliansen driver i riksdagen:
• Färdigt lagförslag om att begränsa kravet på detaljplan.
• Förordning med höjda riktvärden för trafikbuller som skulle ha beslutats av regeringen redan i vintras och som underlättar byggandet av små lägenheter.
• Färdigt lagförslag om att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen.
• Utred nya åtgärder för att korta processen till byggstart med upp till ett år.
• Inför nya och kortade tidsgränser för kommunernas och länsstyrelsernas handläggning.
• Förändra möjligheterna att överklaga byggbeslut.
• Öka tillgången på byggklar mark genom än mer flexibla bullerregler.
• Utred ytterligare anpassningar av tillgänglighetskrav och pröva andra lättnader i byggregler för studentbostäder.
• Gör en översyn av kulturmiljölagen med inriktning på att underlätta byggandet.
• Gör bostadsbyggande till ett riksintresse.
• Gör strandskyddet mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förenkla byggande och boende.

I grunden finns ett uppenbart problem - det måste löna sig att bygga hyresrätter om någon ska vilja göra det. Om man exempelvis inte får ta ut marknadsmässig hyra för nya hyresrätter kommer det inte heller att byggas några hyresrätter. Enbart subventioner kommer aldrig att lösa problemet.




Vill (S) tvinga fram höjd pensionsålder genom höjd skatt för äldre?

2015-03-19

I morgon har jag tre interpellationsdebatter med finansminister Magdalena Andersson. En av dem rör höjda arbetsgivareavgfter för anställda över 65 år. I dag har jag en debattartikel om just detta i Borås Tidning tillsammans med moderaternas representant i pensionsgruppen, Lars-Arne Staxäng.






Alla politiker har ansvar för att inte slösa bort skattepengar

2014-10-17

Skattebetalarnas Förening har under flera år gått i spetsen för en utmärkt granskning av slöseriet med skattepengar. Det är Martin Borgs som varit anlitad som Slöseriombudsman. Han har både presenterat en bok och en film om 365 exempel på allvarligt slöseri med skattemedel. Han har också startat ett "Slöserimuseum" där man kan beskåda en del exempel på främst kommunalt slöseri med skattepengar.

Martin Borgs lämnar nu uppdraget som Slöseriombundsman, och i samband med detta var vi många som tackade honom på Twitter och Facebook för hans insatser. Samtidigt uppstod spekulationer om vem som borde bli hans efterträdare. Jag konstaterade då på twitter att det borde vara en självklarhet att alla folkvalda politiker tog över ansvaret för att beivra allt slöseri med skattepengar. Svenska Dagbladet uppmärksammar idag mitt förslag på ledarsidan:

Tyvärr har jag under mina 16 år som politiker på olika nivåer insett att alltför många svenska politiker klarar inte att hushålla med skattepengarna. De pengar som finns bränner i fickorna och ofta går politiska prestigeprojekt eller byggande av monument före pengar till kärnverksamheten. Det är oftast ingen brist på pengar till sjukvård, äldreomsorg eller skola om man bara prioriterar det som är viktigast.




RUT-avdraget utnyttjas främst av dem med normala inkomster

2014-08-14

Förra året var det 550.534 personer som använde RUT-avdraget och en dryg miljon personer som använde ROT-avdraget.

Nu har Centerpartiet med hjälp av Skatteverket och Statistiska centralbyrån, SCB, tagit fram statistik som visar att närmare 7 av 10 personer (68%) som nyttjat det så kallade rutavdraget, tjänar under 32.000 kronor i månaden (inkomstår 2013).

Enligt statistiken ökar användningen av rutavdrag dessutom i alla delar av landet även i traditionellt röda kommuner i Norrland, som till exempel Gällivare, Älvsbyn, Överkalix och Sorsele.

RUT-avdraget använda med andra ord inte alls bara av "överklassen i Stockholms välbeställda förorter" som det ibland påstås från vänsterhåll. RUT-avdraget har tvärtom blivit hela Sveriges angelägenhet. Och oavsett vem som använder det så skapar det nya företag och massor av jobb. Klart RUT ska finnas kvar!




Från och med nu får du behålla det du arbetar ihop i år

2014-07-17

I går inföll den så kallade "skattefridagen". Fram tills dess gick alla de pengar som vi tjänat till skatt, men från och med nu får vi själva behålla det vi arbetar ihop.

Skattefridagen, som räknats fram av Skattebetalarna sedan början av 1970-talet, syftar till att illustrera hur mycket skatt den genomsnittlige inkomsttagaren betalar. Beräkningen baseras på en person med en inkomst på sex inkomstbelopp, det vill säga omkring 28 000 kronor. Utöver den synliga lönen inkluderas arbetsgivaravgifter samt konsumtionsskatter. Skatterna motsvarar i år 53,7 procent av den faktiska lönen, eller 196 dagar omräknat på årsbasis.

När alliansen övertog makten år 2006 inföll Skattefridagen den 8 augusti, det vill säga hela 23 dagar senare än i år. Alliansens jobbskatteavdrag har resulterat i att framför allt låg- och medelinkomsttagare fått behålla uppemot en hel månadsinkomst extra per år.

Att skatterna sänkts och att människor har fått behålla mer av det de själva arbetar ihop är ett viktigt sätt att visa uppskattning för alla de som arbetar och sliter för att skapa resurser till välfärd och pensioner.

Och det intressanta är att trots sänkta skatter har skatteintäkterna till välfärden ökat kraftigt. Det beror på att så många fler kommit i arbete och att fler arbetar mer.




Ännu en bild av hur Alliansens arbetslinje ökat skatteintäkterna

2014-06-19

Jag har fått flera reaktioner på mitt föregående blogginlägg. Fler är förvånade, med tanke på att det hela tiden påstås i media att kommunerna går på knäna och att skattesänkningarna slagit mot välfärden.

Denna figur är en bra illustration. De orange staplarna visar hur mycket kommunernas skatteintäkter utvecklats sedan 1991. Den blå linjen visar hur det totala skattetrycket samtidigt har sjunkit. Med andra ord - trots att skattetrycket sjunkit dramatiskt under Alliansens tid vid makten så har skatteintäkterna för kommunerna fortsatt att öka. Förklaringen är enkel - när skatterna sjunker blir det fler som startar företag och fler som jobbar. Och då ökar de samlade skatteintäkterna, trots att var och en betalar lite mindre.

Om väljarna är smarta i september ser de till att vi kan fortsätta på den inslagna vägen.






Förslag om skärpta regler för bolagsskatteplanering

2014-06-16

Företagsskattekommittén överlämnade den 12 juni 2014 sitt slutbetänkande " Neutral bolagsskatt - för ökad effektivitet och stabilitet " till regeringen. Kommitténs uppdrag har varit att lämna förslag på ett nytt system för beskattning av bolag. I uppdraget ingår att ta fram förslag till åtgärder mot de omdiskuterade uppläggen med så kallade "räntesnurror".

Kommittén föreslår att det ska införas ett nytt system för bolagsbeskattning. Kommitténs förslag består av två delar. I den första delen begränsas avdragen för räntekostnader och andra finansiella kostnader genom att enbart finansiella kostnader som motsvaras av finansiella intäkter får dras av. Därutöver får inga avdrag för finansiella kostnader göras. Förslaget innebär således ett slopat avdrag för negativa finansnetton. I den andra delen införs ett schablonmässigt avdrag för alla finansieringskostnader - ett s.k. finansieringsavdrag - som uppgår till 25 procent av företagets hela skattemässiga resultat. Finansieringsavdraget får göras oavsett om företaget har motsvarande kostnader eller inte och är för företagen ekonomiskt likställt med en sänkning av bolagsskattesatsen med 5,5 procentenheter.

Kommittén föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2016.

Tillägg: Efter att ha tagit del av reaktioner på utredningens förslag i de delar jag inte läst kan jag bara konstatera att det finns frågeställningar kring förslagen om ränteavdragens begränsningar när det gäller effekterna för bostadsbyggandet. Jag utgår från att regeringen kommer att ta till sig dessa synpunkter och utforma ett system som tar hänsyn till just byggsektorns särskilda situation, där räntekostnaderna utgör en betydande del av produktionskostnaden.




Alliansen fortsätter stoppa utflödet av pengar till skatteparadis

2014-05-07

De senaste åren har Sverige tecknat över 40 nya skatteavtal och informationsutbytesavtal med andra länder, många av dem tidigare så kallade "skatteparadis". Bland de mer kända "skatteparadisen" som Sverige numera har avtal med finns exempelvis Andorra, Bahamas, Barbados, Gibraltar, Guernsey, Jersey, Isle of Man, Macao, Liberia, Lichtenstein, Monaco, San Marino och Panama. Man har också uppdaterat informationsutbytet i befintliga skatteavtal med bland annat Jamaica, Luxemburg, Schweiz och Österrike.

I dag tog riksdagen beslut i fyra nya ärenden. Ett nytt skatteavtal med Georgien, uppdatering av skatteavtalet med Japan, samt nya informationsutbytesavtal med Liberia och Qatar.

Samtidigt som de nya avtalen motverkar framtida skatteplanering så har de också medfört en omfattande självrättelse från svenska skattebetalare. Om man rättar sina deklarationer frivilligt fem år tillbaka i tiden, innan Skatteverket upptäckt skattebrotten, blir det inga extra skattetillägg. Dessa självrättelser och resultatet av andra granskningar från Skatteverkets sida till följd av informationsutnytesavtalen har hittills tillfört statskassan runt 3 miljarder kronor. Det är en betydande summa.

Sveriges framgångsrika arbete med att teckna informationsutbytesavtal med tidigare skatteparadis har både minskat utflödet av pengar från landet och minskat skattefusket!




Skattebetalarna visar hur pensionärernas skatt har minskat

2014-03-18

Förra veckan presenterade organisationen Skattebetalarna en rapport som kritiserade skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer. Men när man läser rapporten blir bilden egentligen ganska positiv. Bland annat visar man tydligt hur skatterna förändrats för en löntagare respektive pensionär sedan 2006. Skattebetalarna har här valt att räkna på en inkomst av lön/pension på 15.800 kronor per månad. Figuren visar då att pensionärerna fått en kraftig skattesänkning sedan 2006, även om skattesänkningen för löntagaren är större. Av figuren kan man också se att skillnaden mellan beskattning av lön och pension var större fram till 2010. Alliansens vallöfte att minska skillnaden under denna mandatperiod är med andra ord uppfyllt.



Av denna figur i samma rapport framgår att pensionären fått en samlad skattesänkning på 50.000 sedan 2006. Alltså 50.000 kronor rakt i handen! Denna skattesänkning har med marginal kompenserat för att bromsen i pensionssystemet slagit till vissa år. Totalt sett har pensionärernas köpkraft ökat sedan 2006.

Att löntagarna fått en större skattesänkning kan möjligen uppfattas som orättvist, men det innebär inte att pensionärerna fått det sämre!

Alliansen ser inget självändamål i att pensionärer ska betala högre skatt än löntagare. Men för oss har det viktigaste varit att sänka skatten för löntagarna för skapa förutsättningar för fler arbetade timmar och fler människor i arbete. Detta är nämligen i sin tur helt avgörande för framtidens pensioner!





Jag ställer skriftlig fråga om beredskap för utvidgat RUT-avdrag

2014-03-09

Jag har ställt en skriftlig fråga till näringsminister Annie Lööf där jag undrar om det finns någon beredskap att utvidga ROT- och RUT-avdragen när det statsfinansiella läget så medger, och om det görs några kalkyler eller beräkningar på Näringsdepartementet av vad nya reformer skulle kunna tänkas medföra när det gäller nya jobb och vad det eventuellt skulle kosta? Frågan är bland annat en uppföljning av min tidigare motion om inforande av REP-avdrag.

"Det råder ingen tvekan om att ROT- och RUT-avdragen varit en stor framgång. Utvärderingar visar att de skapat nya företag och nya jobb, att svartjobben har minskat och att hushållen har fått ökat ekonomiskt utrymme att köpa tjänster. Utvärderingar visar också att reformerna statsfinansiellt kostar väldigt lite (kanske inget alls?) eftersom nya skatteintäkter kompenserar för skatterabatten.

Det finns många olika förslag från främst allianspolitiker om nya varianter på samma tema. REP-avdrag för hushållsnära reparationer (elektronik, vitvaror och så vidare) skulle kunna skapa massor av nya jobb och dessutom motverka köp-slit-och-släng-samhället. RIT-avdrag för olika it-tjänster skulle också kunna skapa jobb och samtidigt underlätta för den som behöver hjälp för att kunna ta del av vårt digitaliserade samhälle. Även andra varianter har diskuterats i samhällsdebatten.

Jag vill fråga näringsministern följande.

Finns det någon beredskap att utvidga ROT- och RUT-avdragen när det statsfinansiella läget så medger, och görs det några kalkyler eller beräkningar på Näringsdepartementet av vad nya reformer skulle kunna tänkas medföra när det gäller nya jobb och vad det eventuellt skulle kosta?"

Det kan hända att frågan skickas över till finansdepartementet eftersom den handlar om skatter, men i så fall får vi väl se vad Finansdepartementet svarar. För mig handlar frågan om möjligheten att skapa förutsättningar för fler jobb i små företag i nya branscher.




Vem har haft mest nytta av jobbskatteavdraget?

2014-03-08

Denna illustration av jobbskatteavdragets effekt har tagits fram av Ekonomifakta. Den visar hyr mycket nettoinkomsten ökat för olika inkomstgrupper tack vare jobbskatteavdraget. Och det är ganska lätt att beräkna, bara att ta fram miniräknaren och räkna ut hur stor skattesänkningen i procent av inkomsten blir vid olika inkomster. Jag har gjort några stickprov, och siffrorna verkar stämma.



Man kan ju tycka att man i ett samhälle med oberoende media åtminstone någon gång skulle kunna läsa en saklig artikel om jobbskatteavdragets effekter, eller se ett nyhetsinslag om detta på TV? Men inte! Bilden som media trummar ut är i stället att höginkomsttagarna tjänat mest på jobbskatteavdraget. Trots att det faktiskt är tvärtom. De med låga och normala inkomster har fått en ordentlig höjning av nettoinkomsten, medan det knappt varit märkbart för dem med höga inkomster. Höginkomsttagarna betalar idag världens i särklass högsta skatter, medan normalinkomsttagarna och låginkomsttagarna betalar skatt på en mer genomsnittlig europeisk nivå.

Denna utveckling visades även i den RUT-rapport jag beställde i höstas. Den femtedel som tjänar mest betalar idag en större del av de samlade inkomstskatterna i Sverige jämfört med 2006. Och de övriga fyra femtedelarna betalar mindre andel av skatterna än 2006. Denna rapport försökte jag få media att intressera sig för, eftersom jag tyckte att det borde vara intressant. Men förgäves. Inte en enda journalist på dagstidningarna eller etermedia var intresserad. En enda tidning publicerade rapporten (Dagens Opinion). Men varje utspel från oppositionen om att Alliansens politik är "orättvis" får alltid maximal uppmärksamhet, oavsett om det är korrekt eller inte. Media styr den politiska utvecklingen i Sverige med järnhand. Inte konstigt att opinionsläget ser ut som det gör när väljarna matas med falsk information på snart sagt varje politiskt område.




Inget större stöd för att höja restaurangmomsen

2014-03-06

Borås Tidning hade denna omröstning på nätet igår om höjning av restaurangmomsen. Tolkar det som ett ganska starkt stöd för att behålla dagens nivå.






Allt fler invänder mot myten om välfärdens krympande resurser

2014-02-23

Oppositionens påståenden om att välfärden "raserats" under Alliansen börjar få mothugg av allt fler. I senaste numret av tidningen Dagens Samhälle fanns denna illustration av hur resurserna till välfärden ökat och nu är högre än någonsin.

Faktum är att välfärden fått kraftigt ökade resurser under Alliansen, både när man räknar i faktiska summor, i för hållande till inflationen och i förhållande till befolkningsutvecklingen. Detta framgår även av figuren nedanför från myndigheten Ekonomi- styrningsverket. Där framgår hur kommunernas skatteintäkter har ökat sedan 2006. Ökningen är större än inflationen och större än befolkningsökningen. Figurerna nedanför visar hur de sammanlagda resurserna till vård, skola och omsorg ökat från 2000 fram till 2012, (siffror för 2013 är inte klara ännu), samt hur skattetryck respektive de sammanlagda skatteintäkterna (stat, kommuner och landsting) utvecklats från 2006 fram till 2014. Skatteintäkterna har ökat, samtidigt som skattetrycket minskat!

Slutsatserna är självklara. Eftersom resurserna och skatteintäkterna har ökat under Alliansens regeringstid borde också välfärden ha blivit bättre. I den mån den inte blivit det beror det rimligen på att de resurser som finns inte används på bästa sätt av de lokala politikerna eller ansvariga tjänstemännen. Lösningen är då knappast att bara tillföra ännu mer resurser.






Jobbskatteavdraget har gett mer än löneförhandlingarna

2014-02-02

Jag har flera gånger genom åren påpekat att jobbskatteavdraget har gett löntagarna betydligt större inkomstökningar än vad löneförhandlingarna gett de senaste 6-7 åren. Och detta trots att reallöneökningarna (löneökning minus inflation) varit ovanligt goda under Alliansens regeringstid.

Häromdagen fanns en läsvärd ledare av Fredrik Tenfält i Göteborgs-Posten som belyser detta. Han konstaterar bland annat att en undersköterska eller sjuksköterska har fått en hel månadslön netto extra om året tack vare jobbskatteavdraget, vilket är långt mycket mer än vad de fackliga organisationerna åstadkommit under samma tid.




LO sitter i en rävsax angående jobbskatteavdraget

2014-01-20

I dag besvarar jag ett debattinlägg i Borås Tidning, skrivet av LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och Krister Andersson, västsvensk LO-företrädare. I sitt inlägg riktade de stark kritik mot jobbskatteavdraget. I mitt svar pekar jag på den rävsax LO sitter i när det gäller denna fråga.

För det första gynnar jobbskatteavdraget LO:s medlemmar. De flesta av dem har fått en hel extra månadslön varje år att leva på tack vare skattesänkningen. För ett hushåll med två LO-medlemmar talar vi om runt 40.000 mer om året i plånboken! Det gör skillnad!

För det andra säger ju Socialdemokraterna att de inte vill avskaffa jobbskatteavdraget. Med tanke på att LO aktivt stödjer Socialdemokraterna är det ett uppenbart dilemma. Lika knepigt måste det vara för LO att stödja ett parti som först använder pengarna som jobbskatteavdraget kostar till annat, och sedan vill behålla avdraget ändå när det väl är genomfört - men utan att ha några pengar till det i sin budget.

Socialdemokraterna företräder ett väldigt oklart regeringsalternativ som vill allt från att höja skatter och göra det dyrare att anställa till att vi ska arbeta mindre. Om LO vill ha en regering som fortsätter värna om jobben så borde man rikta sin kritik år annat håll. Att slåss för att de egna medlemmarna ska få en sämre ekonomi känns som en ganska tveksam väg. Det handlar mer om partipolitik än medlemsnytta.




Favorit i repris - dags att krossa myten om Alliansens skattepolitik

2014-01-02

Den oberoende tidskriften Dagens Opinion uppmärksammar idag min RUT-utredning som jag presenterade före jul och som visar att höginkomsttagarna under Alliansen ökat sin andel av de samlade inbetalda skatterna. Samtidigt har låginkomsttagarna minskat sin andel. Nedan följer delar av mitt blogginlägg från den 11 devember i repris. Det är dags att göra upp med myten att Alliansens skattepolitik har gynnat höginkomsttagarna.

Den politiska oppositionen och vänstermedia påstår ju ofta och gärna att höginkomsttagarna gynnats mest av Alliansens skattepolitik. Eftersom jag arbetade mycket med skatter i mitt jobb som jurist innan jag blev invald i riksdagen 2006 så har jag hela tiden ifrågasatt detta påstående. Och nyligen lät jag Riksdagens utredningstjänst (RUT) undersöka saken. Denna tabell visar hur stor andel av de samlade inkomstskatterna på förvärvsinkomster (alltså skatt på arbete, pension och enskild näringsverksamhet, men inte på kapitalinkomster) som betalas av olika inkomstgrupper.



Man ser att de med inkomster över 40.000 kronor i månaden står för en större del av de samlade skatteinbetalrningarna 2012 jämfört med 2006, en ökning från 30,7% till 32,6%. För dem med inkomster mellan 20.000 och 40.000 (där de flesta heltidsarbetande löntagare återfinns) är utvecklingen den omvända. Man står för en mindre del av de samlade skatteintäkterna idag än man gjorde 2006.

De med inkomst under 20.000 har också ökat sin andel av de samlade skatterna. RUT förklarar detta med att antalet personer i denna grupp har ökat kraftigt i antal, med runt 10 procent. Det gör att gruppens andel av de samlade skatterna ökat trots att man på individnivå fått sänkt skatt (se tabell 2 nedan). I gruppen finns sannolikt många ungdomar i de ovanligt stora ungdomskullarna som arbetar extra.

RUT har också gjort en analys där man delar upp inkomsttagarna i fem lika delar. Samtliga inkomstgruppers andel av de totala inkomstskatterna har minskat mellan åren 2006 och 2012, förutom den högsta inkomstgruppens andel som ökat med 2,4 procentenheter. Den femtedel som tjänar mest står för hela 48,5% av de samlade skatterna på förvärvsinkomster. Den femtedel som tjänar minst står för endast 3,8%. Om man skulle lägga till skatt på kapitalinkomster skulle höginkomsttagarna stå för en ännu större andel av de samlade skatterna i landet.


Slutsatsen är mycket tydlig - svenska höginkomsttagare betalar idag en betydligt större andel av de samlade skatterna och de med låga och normala inkomster står för en mindre del än de gjorde 2006.




Svenska skatter inte längre högst i världen

2013-12-30

Dagens Eko rapporterar idag att Sverige inte längre har världens högsta skatter. Ny statistik visar att Danmark, Belgien och Frankrike gått om. Sverige ligger fyra, strax före Finland.

Som högst låg de svenska skatterna på runt 50 procent av bruttonationalprodukten. Nu har de sjunkit till under 45 procent.

På den tiden när Sverige hade det i särklass högsta skattetrycket i världen staplades nackdelarna på hög. Företag flyttade ut produktion och forskning ur landet, svartjobben var omfattande, människors utrymme att spara egna pengar var minimalt om man inte hade mycket höga löner, nyföretagandet var lågt och de vanliga svenska löntagarna var de absolut hårdast beskattade i hela världen. De som hade möjlighet ägnade stor kraft åt skatteplanering och åt att görmma pengar utomlands.

I dag ser vi hur en del företag faktiskt flyttar hem hem verksamhet till Sverige, och kapital som tidigare gömts utomlands i skatteparadis strömmar tillbaka till Sverige. Svenska normala löntagare är inte längre de högst beskattade i världen utan ligger på genomsnittsnivå (medan de svenska höginkomsttagarna fortfarande betalar högst skatter i hela världen). Svartjobben har minskat dramatiskt tack vare sänkta skatter samt rut- och rot-avdrag, och utrymmet för vanliga löntagare att lägga undan lite besparingar för framtiden har enligt bankekonomerna aldrig varit så stort. Vanliga människor är mindre beroende av samhället och kan forma sin egen framtid. En skattesänkning med över 40.000 kronor om året för en normal löntagarfamilj med två vuxna som arbetar gör naturligtvis skillnad.

Räcker då skatterna till för vår omfattande välfärd? Ja, faktum är ju att trots att skattetrycket i procent av BNP har minskat har skatteinkomsterna till både stat, kommuner och landsting ökat, även efter hänsyn till inflationen. Välfärden har fått mer pengar, trots att skattetrycket sänkts. Förklaringen är att så många fler kommit i arbete. Och högt skattetryck löser inte välfärdsproblemen. Ta skolan till exempel. Finland uppvisar bättre skolresultat än Sverige, trots att de har ett lägre skattetryck och ger mindre pengar per elev till skolan än vi gör i Sverige. Faktum är att alla de läånder som ligger i topp i Pisa har betydligt lägre skattetryck än Sverige. Viktigare än att bara ösa in mer pengar är hur man använder pengarna och vad man prioriterar!

Jag visade också nyligen att den femtedel som tjänar mest idag betalar en större andel av de samlade skatterna än de gjorde 2006. För övriga fyra femtedelar av löntagarna gäller det omvända, de betalar en lägre andel av de samlade skatterna idag än de gjorde 2006. Skatterna har med andra ord inte bara sänkts, utan de har också omfördelats till normalinkomsttagarnas fördel.

Jag hoppas att Alliansen får fortsätta denna framgångsrika politik minst fyra år till. Det går givetvis att sänka skatterna ytterligare en bit om man gallrar bort onödiga utgifter, byråkrati och meningslösa myndigheter och prioriterar det som är viktigt i både statens och kommunernas budget, och samtidigt ytterligare minskar utanförskapet och får ännu fler i arbete. För egen del skulle jag vilja göra ytterligare skattelättnader för företagen och dessutom fortsätta med skattesänkningar för pensionärerna. Men skattesänkningar får aldrig gå ut över vare sig sjukvård, skola eller äldreomsorg, vare sig när det gäller statliga skattesänkningar eller ute i kommunerna.




Alliansen städar bort skatteparadisen

2013-12-16

De senaste åren har Sverige tecknat över 40 nya skatteavtal och informationsutbytesavtal med andra länder, många av dem tidigare så kallade "skatteparadis". Bland de mer kända "skatteparadisen" som Sverige numera har avtal med finns exempelvis Andorra, Bahamas, Barbados, Gibraltar, Guernsey, Jersey, Isle of Man, Macao, Liberia, Lichtenstein, Monaco, San Marino och Panama. Man har också uppdaterat informationsutbytet i befintliga skatteavtal med bland annat Jamaica, Luxemburg, Schweiz och Österrike.

Samtidigt som de nya avtalen motverkar framtida skatteplanering så har de också medfört en omfattande självrättelse från svenska skattebetalare. Om man rättar sina deklarationer frivilligt fem år tillbaka i tiden, innan Skatteverket upptäckt skattebrotten, blir det inga extra skattetillägg. Dessa självrättelser har hittills tillfört statskassan 1,4 miljarder kronor. Dessutom har Skatteverket själva drivit in ytterligare minst 460 miljoner i samband med pågående granskningar.

Sveriges framgångsrika arbete med att teckna informationsutbytesavtal med tidigare skatteparadis har minskat utflödet av pengar från landet och minskat skattefusket.




Höginkomsttagarna betalar större andel av skatterna idag än 2006

2013-12-11

Den politiska oppositionen och vänstermedia påstår ju ofta och gärna att höginkomsttagarna gynnats mest av Alliansens skattepolitik. Eftersom jag arbetade mycket med skatter i mitt jobb som jurist innan jag blev invald i riksdagen 2006 så har jag hela tiden ifrågasatt detta påstående. Och nyligen lät jag Riksdagens utredningstjänst (RUT) undersöka saken. Denna tabell visar hur stor andel av de samlade inkomstskatterna på förvärvsinkomster (alltså skatt på arbete, pension och enskild näringsverksamhet, men inte på kapitalinkomster) som betalas av olika inkomstgrupper.



Man ser att de med inkomster över 40.000 kronor i månaden står för en större del av de samlade skatteinbetalrningarna 2012 jämfört med 2006, en ökning från 30,7% till 32,6%. För dem med inkomster mellan 20.000 och 40.000 (där de flesta heltidsarbetande löntagare återfinns) är utvecklingen den omvända. Man står för en mindre del av de samlade skatteintäkterna idag än man gjorde 2006.

De med inkomst under 20.000 har också ökat sin andel av de samlade skatterna. RUT förklarar detta med att antalet personer i denna grupp har ökat kraftigt i antal, med runt 10 procent. Det gör att gruppens andel av de samlade skatterna ökat trots att man på individnivå fått sänkt skatt (se tabell 2 nedan). I gruppen finns sannolikt många ungdomar i de ovanligt stora ungdomskullarna som arbetar extra.

RUT har också gjort en analys där man delar upp inkomsttagarna i fem lika delar. Samtliga inkomstgruppers andel av de totala inkomstskatterna har minskat mellan åren 2006 och 2012, förutom den högsta inkomstgruppens andel som ökat med 2,4 procentenheter. Den femtedel som tjänar mest står för hela 48,5% av de samlade skatterna på förvärvsinkomster. Den femtedel som tjänar minst står för endast 3,8%. Om man skulle lägga till skatt på kapitalinkomster skulle höginkomsttagarna stå för en ännu större andel av de samlade skatterna i landet.


Slutsatsen är mycket tydlig - svenska höginkomsttagare betalar idag en betydligt större andel av de samlade skatterna och de med låga och normala inkomster står för en mindre del än de gjorde 2006.

Hur skulle då höjd brytpunkt enligt Alliansens förslag påverka dessa siffror? Svaret är att den är så liten att det inte skulle märkas alls. Även med en höjd brytpunkt för statlig skatt skulle höginkomsttagarna fortfarande stå för ca 48,5% av de totala skatterna. Striden om brytpunkten gäller nämligen endast drygt 2 promille av statens skatteintäkter.

Det är dags att hyfsa skattedebatten. Alliansens skattepolitik har sänkt skatten för alla löntagare och pensionärer, och har främst gynnat dem med låga eller normala inkomster genom utformningen av jobbskatteavdraget. Höginkomsttagarna står för en allt större del av de samlade skatterna i Sverige, och betalar fortfarande världens högsta skatter. Men de med låga och normala inkomster ligger idag på ungefär samma nivå som i andra jämförbara länder.




"Storbråket om skatten handlar om 0,2 procent"

2013-12-09

I senaste numret av Dagens Samhälle skriver chefredaktören Mats Edman en läsvärd krönika om "storbråket om skatten".

Bland annat konstaterar han att 2013 kommer vi att betala 1.610 miljarder i skatter i Sverige, vilket är den högsta summan någonsin i landets historia. Skattebråket om brytpunkten gäller, som jag tidigare berättat, 3 miljarder. Det motsvarar 0,2% (två promille) av årets beräknades skatteuttag.

Sveriges samlade skatteintäkter har sedan 2006 ökat med 13 procent. Inflationen med 11. Fram till 2017 väntas skatteintäkterna öka med 4-5 procvent om året samtidigt som inflationen kommer att ligga runt nollstrecket.

Kommunernas skatteintäkter och avgifterna till pensionssystemet har sedan 2006 ökat med 32%, tre gånger inflationen. Skola vård och omsorg har inte fått mindre på grund av jobbskatteavdragen, utan mycket mera.

Mats Edman sammanfattar efter dessa redogörelser av officiella siffror att välfärden har fått mer pengar samtidigt som löntagarna fått ökade reallöner. Och dessutom sänkt skatt. Ett rätt bra betyg till Alliansen om jag får säga det själv.




Oppositionen fortsätter sitt politiska gyckel kring brytpunkten

2013-12-05

I dag var det en ovanlig dag i riksdagen. Talmannen, Per Westerberg, beslutade som väntat att inte låta riksdagen rösta om oppositionens förslag att återstålla brytpunkten för statlig inkomstskatt. Det är första gången under mina dryga sju år som riksdagsledamot som talmannen stoppat ett förslag.

På bilden håller talmannen sitt anförande där han utförligt förklarar sina skäl.

Den politiska oppositionen uppskattade inte beslutet och gruppledaren Mikael Damberg (S) förklarade att "man hade bättre experter" än riksdagens egna opartiska jurister. Flera socialdemokrater och sverigedemokrater gick på twitter och i media till hårda personangrepp mot både talmannen och riksdagens jurister. Matilda Ernkrans (S) kallade exempelvis talmannen för "patetisk" i ett twitterinlägg. Jag tycker detta är ett ovärdigt agerande mot riksdagens främste företrädare.

Talmannen tog ett väl underbyggt beslut, och hade redan tidigare deklarerat att han tänkte följa rekommendationen efter riksdagens egen juridiska granskning. Tycker verkligen oppositionen att talmannen skulle agera i strid mot riksdagens egna juridiska experter? Under tidigare utfrågning i finansutskottet var det också tre experter av fyra som tyckte att oppositionens agerande strider mot riksdagsordningen. Samma åsikter har framfört av kunniga jurister.

Efter dagens beslut fick talmannen även stöd av den förre talmannen, Björn von Sydow (S), som anser att talmannen fattade ett korrekt beslut. Att till och med den tidigare socialdemokratiske talmannen håller med dagens talman borde få Socialdemokraterna i riksdagen att tänka om och sluta med sitt politiska gyckel tillsammans med Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.




Tänker (S) driva igenom ett rättsstridigt skattebeslut i riksdagen?

2013-12-05

Riksdagens interna rättsutredning kring ärendet rörande höjd brytpunkt i skatteskalan har tagit en ny vändning. Oppositionen vill ju bryta ut denna detaljfråga ur statsbudgeten och ta ett annat beslut, vilket Alliansen menar strider mot Riksdagsordningen eller i vart fall tankarna med denna, vilket klargjordes tydligt under gårdagskvällens debatt.

I dag kommer utlåtandet från riksdagens interna rättsutredning kring frågan. Man skriver bland annat så här:

"Mot bakgrund av lagtextens lydelse, det grundläggande syftet bakom införandet av rambeslutsmodellen och praxis talar dock övervägande skäl för att det framlagda yrkandet måste anses strida mot 5 kap. 12 § riksdagsordningen. Talmannen är då skyldig att enligt 2 kap. 9 § riksdagsordningen vägra att ställa proposition på ett yrkande om bifall till finansutskottets förslag.".

Talmannen har tidigare deklarerat att han kommer att följa den linje som rättsutredningen kommer fram till, så det mesta talar för att vi inte kommer att rösta om detta ärende idag. Däremot kan ju allt hända i riksdagens kammare. Oppositionen är så förblindade av sin vilja att knäppa regeringen på näsan för en skattesänkning som motsvarar 0,2% av de samlade skatteintäkterna att man verkar vilja ta till vilka metoder som helst. Bland annat har man ju tidigare sagt att om talmannen avvisar ärendet tänker man skicka det vidare till konsitutionsutskottet för att göra ett nytt försök. Jag tycker det vore mycket anmärkningsvärt om oppositionen driver en fråga vidare efter att riksdagens rättsutredning konstaterat att förfarandet juridiskt sett strider mot riksdagsordningen.

Att Socialdemokraterna, som gör anspråk på regeringsmakten, driver ett så juridiskt slarvigt analyserat ärende genom riksdagen är anmärkningsvärt. Inte minst som Alliansens företrädare varit mycket tydliga med att detta knappast är förenligt med riksdagsordningen. Nu är det väl ändå dags för Socialdemokraterna att sansa sig och dra tillbaka förslaget en gång för alla? Eller tänker man verkligen med alla medel driva igenom ett rättsstridigt beslut i den svenska riksdagen?




Kvällsdebatt om höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

2013-12-04

I kväll deltog jag i debatten om höjning av brytpunkten för statlig skatt. Jag avstod från att diskutera det tvivelaktiga sättet som oppositionen använder för att bryta ut enskilda saker ur statens budget, något som Alliansen menar strider mot tankarna i riksdagsordningen även om det kanske inte formellt sett är juridiskt förbjudet. Den diskussionen tog annars det största utrymmet i debatten. I stället diskuterade jag skattefrågan i sig. Mitt anförande lät ungefär så här.

I morgon tar talmannen del av den särskilda rättsutredning som han beställt fram för att granska om oppositionens krav är förenligt med riksdagsordningen eller inte. Då vet vi hur detta märkliga ärende ska hanteras fortsättningsvis. Det mesta tyder väl på att S-SD-V-MP-oppositionen vinner till slut och att en skattesänkning för en miljon löntagare stoppas. Detta trots att både SACO, TCO och näringslivsorganisationerna står bakom regeringens linje.

Vad gäller den RUT-rapport jag nämner i mitt anförande som visar att den femtedel av löntagarna med de högsta inkomsterna betalar en större andel av de samlade skatterna idag än 2006 och att övriga 4/5 av löntagarna betalar en mindre andel så återkommer jag till detta i ett mer utförligt blogginlägg.




Konjunkturinstitutet: Sänkt restaurangmoms skapade nya jobb

2013-12-02

I dag bekräftar Konjunkturinstitutet i en rapport till regeringen att antalet restaurangjobb ökat efter momssänkningen på restaurangtjänster. Uppskattningsvis har hittills motsvarande 4.000 nya jobb skapats enligt rapporten.



KI:s rapport bekräftar SCB:s siffror för några veckor sedan som visade samma sak. Det borde därmed vara ställt utom tvivel att den sänkta restaurangmomsen skapat många nya jobb, och att dessa jobb riskeras om man höjer momsen igen. Inte så konstigt kanske att Hotell- och Restaurangfacket (LO) kritiserar Socialdemokraterna för att de vill höja momsen igen.




SACO och TCO försvarar regeringens linje om höjd brytpunkt

2013-12-02

SVT meddelar att SACO:s och TCO:s ordföranden idag kommer att framföra hård kritik till Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén för att hans parti och den övriga oppositionen försöker stoppa regeringens förslag om höjd brytpunkt för statlig skatt. Nyheten får onekligen lite extra tyngd genom att en av huvudpersonerna själv, SACO:s ordförande Göran Arrius, även lagt ut nyheten på twitter.






Hotell- och Restaurangfacket svänger om restaurangmomsen

2013-11-22

Jag läser i Dagens Indsustri att Hotell- och restaurangfacket (HRF) som tidigare obegripligt nog sa nej till regeringens sänkning av restaurangmomsen nu svänger och vill behålla den låga momssatsen. ”Oppositionen har sagt att man vill höja restaurangmomsen, men det tycker inte vi är någon bra idé”//”Jag hoppas att Socialdemokraterna djupt överväger om de inte ska ompröva beslutet”, , säger HRF:s ordförande Ella Niia till Dagens Industri.

”Vi sa länge nej till en sänkt restaurangmoms eftersom vi ansåg att den kostade för mycket pengar. Men sedan konstaterade vi att det inte ligger på oss att ta så långt ansvar för den ekonomiska politiken, utan att vi måste se till vad som gagnar branschen”//”Vi ser i statistiken att konkurserna i vår bransch har minskat. Och om det finns den här kopplingen som vi kan se mellan sänkt moms och minskat antal konkurser så tycker vi att det är ett starkt skäl att behålla momssänkningen” säger Ella Niia, som också menar att det goda skäl att anta att momssänkningen gjort att svarta jobb blivit vita.

Arbetsgivarorganisationen Visita har tidigare lovordat momssänkningen och välkomnar nu att även facket är inne på samma linje. ”Det är oerhört bra att vi nu får ett tydligt besked från HRF i den frågan, det skickar en väldigt viktig signal till företagen i branschen”, säger Visitas vd Eva Östling. Enligt Visita har cirka 10.000 nya jobb skapats i restaurangbranschen sedan momsen sänktes i januari förra året. I veckan presenterade ju SCB nya siffror som visar att restaurangbranschen fortsätter att växa betydligt starkare än arbetsmarknaden totalt, vilket jag berättade om på bloggen den 20/11.




SCB: Kraftig ökning av antalet anställda i restaurangbranschen

2013-11-20

SCB:s senaste sysselsättningsstatistik visar att det totala antalet anställda i Sverige ökade med 1,3 procent till 4 315 900 under tredje kvartalet 2013, jämfört med motsvarande kvartal året innan. Lönesumman ökade totalt med 3,1 procent.

I privat sektor ökade antalet anställda med 1,6 procent och lönesumman med 2,3 procent. I offentlig sektor ökade antalet anställda med 0,8 procent och lönesumman med 4,9 procent.

Det är givetvis glädjande att sysselsättningen ökat både inom privat och offentlig sektor, och att lönerna ökat mer inom välfärdssektorerna än inom arbetsmarknaden i övrigt. Det är fortfarande alltför stora löneskillnader mellan välfärdsjobben och andsra jobb.

Mest uppseendeväckande i SCB:s rapport är kanske ändå den extremt starka utvecklingen för restaurangbranschen. Inom Hotell och restaurang ökade nämligen antalet anställda med 11,4 procent och lönesumman med 7,3 procent! Alltså många gånger mer än privat sektor eller arbetsmarknaden i övrigt.

Det är väl inte helt orimligt att tänka sig att sänkt restaurangmoms och lägre arbetsgivareavgifter för ungdomar har haft en stor betydelse för den starka utvecklingen. Alliansens reformer skapar jobb!




Stor okunskap om ränteavdragen

2013-11-19

Hörde i nyheterna i morse att någon opinionsundersökning skulle visa att en tredjedel av svenskarna tycker det är en bra idé att försämra ränteavdragen för att motverka skenande bostadspriser och en ny fastighetsbubbla. Man kan väl misstänka att de som svarar så tillhör den del av befolkningen som inte har några lån. De övriga tycker nog inte idén är så begåvad. Värre är att både EU och OECD fört fram liknande tankar och menar att de svenska ränteavdragen är för generösa.

Men har någon funderat över vad som händer om man försämrar ränteavdragen i en tid när skuldsättningen är hög och räntorna rimligen kan förväntas stiga?

Som tidigare bankanställd känner jag en uppenbar oro för att man då snabbt kan orsaka en kris på bostadsmarknaden i stället, där allt fler inte längre har råd med sina lån och därmed tvingas sälja sin bostad. Om många gör det samtidigt rasar priserna. Allt fler kommer då att få krav från banken på kompletterade säkerheter för sina lån eller tvingas sälja för att lånen överstiger värdet på bostaden, varvid priserna faller ytterligare. Och då är vi inne i en negativ spiral som hotar hela samhällsekonomin.

Många verkar också tro att man får 30% i ränteavdrag oavsett hur stora skulder man har. Men så har det inte varit på flera decennier. Lite förenklar kan man säga att upp till en räntekostnad på 100.000 per person och år får man 30% i skattereduktion. Vid större räntekostnader blir avdraget bara 21%. Denna gräns har inte höjts sedan den stora skattereformen på 1990-talet, vilket i sig har en dämpande effekt på skuldsättningen. 100.000 i räntekostnad motsvarar vid en räntesats på 4% ett lån på 2,5 miljoner, eller för två låntagare 5 miljoner. Lånar man mer får man alltså inte fullt ränteavdrag. Jag misstänker att de flesta journalister och politiker är relativt okunniga om dessa regler. På landsbygden krävs inga 5 miljoner långt för ett bostadsköp, men i storstäderna är det inte helt ovanliga prisnivåer för en villa eller större bostadsrätt. Det betyder att det redan i dagens skattesystem finns en begränsning av ränteavdragen som motverkar skenande bostadspriser i storstäderna. Att ytterligare försämra ränteavdragen kan få allvarligare konsekvenser än de flesta inser.




Den "samlade" oppositionen förlorade voteringen om brytpunkten

2013-10-24

Något oväntat vann Alliansen över den samlade oppositionen i dagens votering om höjd brytpunkt. Det hjälpte inte att S, SD, MP och V högljutt enats om en gemensam linje. Alliansen vann ändå voteringen med 154 röster mot 153 vilket framkallade jubel och applåder i kammaren.

Vad orsaken till oppositionens förlust var vet jag inte säkert. Det första (mindre sannolika) ryktet sa att några politiker i oppositionen helt enkelt inte ville stoppa skattesänkningar för nära en miljon svenska löntagare. Fast det ryktet ser jag nog mest som ett önsketänkande.

Men nu har vi fått siffrorna från voteringen. Oppositionens förlust berodde tydligen på att partiledaren Jonas Sjöstedt (V), gruppledaren Mikael Damberg (S), Carina Hägg (S) samt Mattias Karlsson (SD) uteblev från voteringen. Det gjorde att Alliansen vann. Att Socialdemokraternas gruppledare uteblir utan att anmäla kvittning är synnerligen förvånande. Särskilt med tanke på att vi vet att det finns en stor splittring inom s-gruppen i frågan om brytpunkten.

Ytterligare en intressant aspekt är att de rödgröna partierna inte vill samarbeta med SD i kvittningssystemet. Oftast har det ingen direkt betydelse, men idag hade det blivit oavgjort om SD ingått i kvittningssystemet.

Slutsatsen efter dagens votering är att en spretig opposition som inte förberett sig och som inte kan samla en gemensam majoritet i riksdagens kammare inte heller kan bestämma. Något att tänka på inför kommande valrörelse.




Märkliga turer kring höjd brytpunkt för statlig skatt

2013-10-24

"Brytpunkten" för statlig skatt är den inkomstgräns där man tvingas betala 20% statlig skatt utöver kommunalskatten. När skattereformen genomfördes av S-regeringen i början på 1990-talet var tanken att ungefär 15% av löntagarna, de som tjänade allra mest, skulle betala statlig skatt. I dag är det mer än det dubbla, 30% av löntagarna, som tvingas betala statlig skatt. Det handlar inte längre om höginkomsttagare utan om normala yrkesgrupper. Över en miljon löntagare betalar idag statlig inkomstskatt. Exempelvis specialistsjuksköterskor som jobbar obekväm arbetstid och får OB-ersättning, industriarbetare och processoperatörer inom stål- och träindustrin som ofta arbetar på natten när vi andra sover och därför får skifttillägg, gruvarbetare som arbetar under jord med särskilda tillägg eller driftsingenjörer med nattarbete. Även psykologer, universitetslärare, tandläkare, ingenjörer, och många tjänstemannagrupper och chefer på mellannivå finns i dessa lönelägen. Alla dessa löntagargrupper straffas idag med en extra statlig skatt på sin lön.

Alliansen vill höja gränsen för statlig skatt från ca 36.000 till 37.400 kronor per månad, vilket innebär att ungefär 110.000 löntagare helt slipper statlig skatt och att nära en miljon löntagare får en skattesänkning. Vi tycker det är rimligt med en regelbunden höjning av gränsen för uttag av statlig skatt. Samtidigt behåller vi värnskatten för dem med allra högst inkomster. Ledande företrädare för både TCO och SACO står också bakom kravet på höjd brytpunkt. När den samlade oppositionen försöker stoppa denna skattesänkning för en miljon svenska löntagare så markerar man att man anser att gränsen för höginkomsttagare alltså går vid 36.000 i månaden. Det är denna grupp man vill klämma åt lite extra.

Genom åren har många svenska regeringar höjd brytpunkten, både i tider med budgetunderskott och budgetöverskott. 1991 när det nuvarande skattesystemet infördes låg brytpunkten på 180.000 kronor i årsinkomst, dvs 15.000 kronor per månad. Om man aldrig höjt brytpunkten under dessa år hade i princip alla heltidsarbetande betalat statlig skatt idag. Så sent som år 2000, 2001 och 2002 höjde Socialdemokraterna själva brytpunkten.

Oppositionen går nu samman och uppmanar regeringen att återta förslaget om höjd brytpunkt. Det strider mot principerna i Sveriges Riksdag som alla partier varit överens om, nämligen att statsbudgeten tas i ett samlat beslut där inkomster och utgifter hänger ihop. Det var en tidigare Socialdemokratrisk regering som drev igenom dessa regler, men idag verkar man ha glömt dem. Det är oansvarigt av ett parti som säger att de vill bära regeringsmakten. Under de snart 20 år som det ekonomiska ramverket gällt har det aldrig förekommit att man brutit ut en fråga ur budgeten och behandlat denna separat.

Det är också uppseendeväckande att Socialdemokraterna så kategorsikt sagt att man aldrig kommer att förhandla med Sverigedemokraterna. Trots detta anpassade (S) sitt eget skatteförslag och delade upp det i två olika delar så att det skulle kunna få stöd av (SD). Efter ett konkret tips av Jimmy Åkesson i direktsändning:



Märkligt var det också i går när Miljöpartiet gjorde ett utspel till media om skatterabatt för nyckelpersoner. Samma personer som man alltså vill missgynna genom nej till höjd brytpunkt. Logiken brister minst sagt.

Logiken hos den svenska oppositionen i riksdagen verkar just nu vara att allt som är emot regeringen är bra, oavsett vad det är, hur det görs och vilka man samarbetar med. Man är överens om att vara emot. Men i övrigt har man helt olika alternativ för vad man vill göra i stället. Är detta verkligen ett seriöst sätt att bedriva politik?

Nu lär väl knappast regeringen bry sig om oppositionens utspel, och frågan är om man rent juridiskt skulle kunna dra tillbaka en del av en lagd budgetproposition ens om man ville. Skattesänkningarna kommer givetvis att genomföras och oppositionens linje blir bara en meningslös manifestation av politik när den är som allra sämst.




Vad tycker egentligen svenska folket om utökat jobbskatteavdrag?

2013-10-05

Demoskop har ställt denna fråga till 1.000 väljare: "Regeringen planerar att införa ett femte jobbskatteavdrag, vilket innebär att de som arbetar kommer att få en något lägre skatt än i dag. Anser du att det är bra eller dålig åtgärd?" 47% svarar nej, 35% ja och 18% vet ej.

Men som man frågar får man svar. Om man i stället berättat att det femte steget av jobbskatteavdraget faktiskt ger en skattesänkning på 175-337 kronor per månad för de flesta löntagare är jag övertygad om att man fått ett annat svar. "Något lägre skatt" som man säger i frågan antyder ju att det är närmast försumbara pengar. Om man dessutom berättat att sänkta skatter gör att sysselsättningen ökar, och att ökad sysselsättning ger mer resurser till välfärden, ja då hade säkert svaret blivit ännu mer positivt. Och om man hade berättat att skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting ökat kraftigt trots Alliansens skattesänkningar, jag då hade nog inte många varit emot fortsatta sänkningar av skatten.

Det är också intressant att det "bara" är 47% som är emot avdraget, trots den omfattande kampanjen både från media och oppositionen där sänkt skatt ställs mot bättre välfärd. Sambandet att sänkta skatter ökar sysselsättningen och därmed ger mer resurser till välfärden beskrivs sällan. Men det är faktiskt 53% som antingen är för avdraget eller är osäkra, så att beskriva resultatet som ett kompakt motstånd mot skattesänkningar är en grov överdrift. Expressen publicerar också en tänkvärd kommentar till Demoskops undersökning av journalisten K G Bergström. Han förvånar genom att inte bara försvara jobbskatteavdraget utan konstaterar också att det skapat fler jobb. Det är sällan journalister brukar medge detta.

Jobbskatteavdraget har gett de flesta vanliga löntagare mellan 18.000 och 20.000 mer att leva på varje år. För två löntagare som lever tillsammans gör det alltså uppemot 40.000 kronor mer i handen varje år. Det är inte direkt kaffepengar och har haft enormt stor betydelse för att öka levnadsstandarden för många människor. Dessutom har det bidragit till att både skapa nya jobb och rädda befintliga jobb genom att det ökat aktiviteten i den svenska ekonomin. Detta ska vi berätta och beskriva varje dag fram till valet 2014. Och jag är övertygad om att det efter en tid kommer att vända opinionen. I längden brukar fakta och logiska argument fungera bättre än populism i politiken. Väljarna är inte dumma.

Det är för övrigt märkligt att oppositionen hävdar att höjd a-kasseavgift med någon hundralapp eller två per månad gjorde att folk inte längre hade råd att vara med i a-kassan, och att vissa hävdar att föräldrar inte har råd att betala en 50-lapp för barnens skolutflykt. Samtidigt beskrivs en skattesänkning på 175-337 kronor per månad som meningslös. Var finns logiken?

Jag ber dem som tycker det är onödigt med sänkt skatt att tänka på att alla inte har det lika väl förspänt. För en ensamstående förälder är varje skattesänkning välkommen, samma sak för em med låga inkomster. Och alla löntagare är givetvis värda att få behålla lite mer av det de själv jobbar ihop.

För övrigt verkar ju även Socialdemokraterna anse att skattesänkningarna har betydelse. Det är därför de säger sig vilja behålla alla jobbbskatteavdragen om de vinner valet. De vet att det skulle gräva djupa hål i löntagarnas ekonomi om skatten höjdes igen. Det är ju ännu ett bevis på att skattesänkningarna är betydelsefulla för hushållen. Lite skrämmande är det att Miljöpartiet inte lovar att behålla redan införda jobbskatteavdrag och att Vänsterpartiet tydligt säger att de vill höja skatten för de flesta som jobbar. Ovanpå detta väntar en mängd andra mycket stora skattehöjningar på både energi och transporter. En regering baserad på de rödgröna partierna riskerar att leda till en skattechock för svenska hushåll.




Ökande skatteintäkter trots sänkt skatt

2013-09-30

Jag har i olika sammanhang påpekat att trots Alliansens skattesänkningar så har skatteintäkterna ökat till både stat, kommuner och landsting under Alliansens regeringstid.

Ser vi till kommuners och landstingstingens skatteintäkter var de 454 miljarder 2006 för att preliminärt vara 561 miljarder 2012. En ökning med 107 miljarder kronor eller nästan 25 %! Den statliga inkomstskatten var 41 miljarder 2006 och 45 miljarder 2012. Det kommer alltså in mer skatt trots att färre betalar statlig inkomstskatt. Och mellan 2006 och 2012 ökade statens momsintäkter med 68 miljarder trots att vi bland annat sänkt restaurangmomsen. Om man tittar på offentliga sektorns totala skatteintäkter har dessa ökat med hela 150 miljarder sedan 2006, från 1413 till 1563 miljarder kronor.

De samlade resurserna till välfärden totalt i hela landet har ökat med drygt 100 miljarder kronor sedan 2006. Om man räknar om det med hänsyn till inflationen, vilket är rimligt, innebär det att resurserna ökat med 60 miljarder kronor eller 11% sedan 2006. En del av dessa 60 miljarder består av ökade skatteintäkter (kommunalskatt och landstingsskatt) för att fler jobbar. Resten är riktade satsningar och ökade bidrag från staten till kommunerna.

Sedan 2006 har Alliansregeringen gjort satsningar på 30 miljarder kronor som gått till välfärdens kärna. Det handlar dels om mer pengar till kommuner och landsting, men också om satsningar på rättsväsendet och högre utbildning som är statliga uppgifter, samt på ökade bidrag till kommunerna. När Socialdemokraterna hävdar att "Alliansen bara sänker skatterna" har de fel. Av de samlade reformerna sedan det senaste valet 2010 har 58% gått till ökade utgifter och satsningar och 42% har gått till skattesänkningar.

Slutsatsen är att trots sänkta skatter så ökar skatteintäkterna till både stat, kommuner och landsting. Det beror på att så många fler kommit i arbete och att sysselsättningsgraden i Sverige är högre nu än den var 2006. Skattesatserna har sänkts, men fler betalar skatt. Välfärden får därmed ökade resurser tack vare Alliansens jobbpolitik.




Oppositionen vill höja skatten för över en miljon löntagare

2013-09-19

I dag meddelade Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att de med alla medel vill stoppa "höjningen av brytpunkten i skatteskalorna". För den som inte vet vad detta innebär är brytpunkten den inkomstgräns där man tvingas betala 20% statlig skatt utöver kommunalskatten.

När skattereformen genomfördes av S-regeringen i början på 1990-talet var tanken att ungefär 15% av löntagarna, de som tjänade allra mest, skulle betala statlig skatt. I dag är det mer än det dubbla, 30% av löntagarna, som tvingas betala statlig skatt. Det handlar inte längre om höginkomsttagare utan om normala yrkesgrupper. Över en miljon löntagare betalar idag statlig inkomstskatt. Exempelvis specialistsjuksköterskor som jobbar obekväm arbetstid och får OB-ersättning, industriarbetare och processoperatörer inom stål- och träindustrin som ofta arbetar på natten när vi andra sover och därför får skifttillägg, gruvarbetare som arbetar under jord med särskilda tillägg eller driftsingenjörer med nattarbete. Även psykologer, universitetslärare, tandläkare, ingenjörer, och många tjänstemannagrupper och chefer på mellannivå finns i dessa lönelägen. Alla dessa löntagargrupper straffas idag med en extra statlig skatt på sin lön

Alliansen vill höja gränsen för statlig skatt från ca 36.000 till 37.400 kronor per månad, vilket innebär att ungefär 110.000 löntagare helt slipper statlig skatt och att övriga får en skattesänkning. För staten innebär det ett skattebortfall på ungefär tre miljarder i en statsbudget som omfattar nära 2.000 miljarder kronor.

När den samlade svenska oppositionen försöker stoppa denna skattesänkning för en miljon svenska löntagare så markerar man att man anser att gränsen för höginkomsttagare alltså går vid 36.000 i månaden. Det är denna grupp man vill klämma åt lite extra.

Oppositionen försöker komma runt bestämmelsen som säger att alla beslut om skatter i statens budget ska fattas sammanhållet vid ett tillfälle. Det kräver att alla oppositionspartier är helt ense om skatterna för att kunna utmana regeringen med ett gemensamt förslag. Detta är inte möjligt eftersom varje parti har egna budgetförslag. Det enda man är eniga om är att man vill stoppa höjningen av brytpunkten som ett separat beslut. Men budgeten är en helhet, utgifter och inkomster hänger ihop allihop. Hittills har det aldrig hänt i budgetprocessens historia att riksdagen har ändrat på inkomstsidan på detta sätt. Det vore ganska exceptionellt. Man kan inte ta bort en bit hur som helst utan att det påverkar helheten.

Frågan är också om oppositionens planer är lagliga? Juristen Fredrik Sterzel, tidigare domare i Högsta Domstolen och expert på statens budgetprocess anser att oppositionens planer är regelvidriga. "Jag har övervägt frågan noga och det kan jag säga på en gång att så kan de inte göra", säger Fredrik Sterzel som påpekar att han bedömer saken ur en strikt juridisk synvinkel.

Socialdemokraterna är alltså så desperata i sin iver att höja skatten för över en miljon svenska löntagare att man tar Sverigedemokraterna till hjälp för att driva igenom beslut i riksdagen som en tidigare domare i Högsta Domstolen anser är regelvidriga. Det säger en del.




Alliansen överträffar sitt vallöfte till pensionärerna

2013-09-03

Alliansregeringen presenterade i går ett förslag till skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor. Det är femte gången som Alliansregeringen sänker pensionärernas skatt och tredje gången denna mandatperiod (vi sänkte även 2011 och 2013). Inklusive gårdagens förslag blir de sammanlagda skattesänkningarna för pensionärerna under denna mandatperiod större än vad Alliansen lovade pensionärerna i sitt valmanifest före valet 2010. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik och en tydlig arbetslinje kan Alliansen överträffa sina löften.

Förslaget om den nya skattelättnaden ger alla pensionärer över 65 år minst 100 kronor mer i månaden från och med 2014. Jag har full förståelse för att det isolerat kan uppfattas som en blygsam skattesänkning. Men sammantaget ger de fem skattesänkningarna en hel del: Jämfört med 2006 när Alliansregeringen tillträdde kommer 99 procent av alla pensionärer över 65 år i och med dagens förslag att ha fått en sammanlagd skattesänkning på cirka 500 kronor eller mer i månaden. För 75 procent blir det 700 kronor eller mer kvar varje månad.

Jämfört med 2006, alltså innan Alliansregeringen tillträdde, kommer en garantipensionär efter skattesänkningen få 1 900 kr mer i disponibel månadsinkomst inklusive uppräkningen av pensionen och den sänkta skatten. En genomsnittlig pensionär kommer att ha cirka 2 100 kronor mer per månad att röra sig med. Detta gäller alltså 2014, trots att inkomstpensionerna justeras ned på grund av "bromsen". De senaste två åren har pensionerna för övrigt ökat betydligt mer än inflationen, +3,5% 2012 och +4,1% 2013. Så även när det gäller pensionens utveckling måste man titta på utvecklingen över längre tid.

Sett över de senaste sju åren kommer skattelättnaderna för pensionärerna att uppgå till drygt 16 miljarder kronor. Det är de största riktade skattelättnaderna till pensionärer som genomförts i Sverige i modern tid. Utöver detta har bostadstillägget för pensionärer höjts vid upprepade tillfällen. Alliansen har också tillfört 31 miljarder exra till välfärden under sin regeringstid, exempelvis till sjukvården och äldreomsorgen. Detta är minst lika viktigt för en åldrande befolkning.

Skattesänkningen för pensionärerna denna mandatperiod (sedan 2010) blir med dagens förslag betydligt större än ökningen av jobbskatteavdraget under samma period. Det innebär att skillnaden mellan löntagarnas och pensionärernas skatt minskar under mandatperioden, vilket också var ett av Alliansens vallöften 2010. För egen del hoppas jag att vi ska kunna fortsätta sänka skatten för både pensionärer och andra efter valet 2014.




Sänkta inkomstskatter sätter fart på ekonomin

2013-08-18

Jag uppskattar statsminister Reinfeldts besked i sommartalet igår att ett femte jobbskatteavdrag, höjd gräns för statlig inkomstskatt, samt sänkt skatt för pensionärer är moderaternas prioriteringar i de kommande budgetförhandlingarna.

Svensk arbetsmarknad och svensk ekonomi har påverkats av den djupa internationella krisen, men ändå stått emot överraskande bra. Min egen övertygelse, som delas av många ekonomer, är att de skattesänkningar som genomförts av Alliansen har gjort att fler svenska hushåll än tidigare känner en större ekonomisk trygghet och vågar investera och konsumera trots de dåliga tiderna. Detta gör i sin tur att den inhemska ekonomin blir starkare och att företag som säljer varor och tjänster till hushållen går starkare än de annars skulle ha gjort. Detta medför i sin tur att färre blir av med jobbet i lågkonjunkturen samt att nya företag tillkommer som anställer fler. RUT-avdraget har haft en liknande effekt och skapat massor av nya jobb och sänkt moms för restaurangsektorn har också gjort att fler jobb skapats och att andra sluppit bli uppsagda. För ett så exportberoende land som Sverige är det viktigt att den inhemska handeln med varor och tjänster stärks i dåliga tider.

Jobbskatteavdraget ger också direkta effekter på antalet arbetade timmar. Såväl Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionen, Svensk Näringsliv, LO, Finanspolitiska rådet och SNS är överens om detta. LO ansåg exempelvis i en rapport 2008 att jobbskatteavdraget varaktigt ökar sysselsättningen motsvarade 75.000 årsarbetskrafter, och i övrigt ligger bedömningarna mellan 67.000 (Svensk Näringsliv 2009) och drygt 100.000 (Riksrevisionen 2009 och Konjunkturinstitutet 2011).

Skattelättnader för dem som jobbar finns för övrigt även i andra länder. Enligt OECD:s sammanställning från 2011 (Taxation and Employment) har följande länder permanenta skattelättnader vid arbete: Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Korea, Luxemburg, Nederländerna, Nya Zeeland, Slovakien, Spanien, Sverige, Storbritannien och USA. Även Australien och Japan har infört temporära inkomstförstärkningar vid övergång från icke-arbete till arbete, enligt Finanspolitiska rådets rapport 2010. Det finns alltså fler länder än Sverige som är övertygade om att lägre skatt för den som arbetar är samhällsekonomiskt klokt.

Att ytterligare sänka skatterna för löntagare och pensionärer är med andra ord en riktigt bra medicin för ökad sysselsättning och har stöd i forskningen och bland ekonomiska bedömare. Ökat jobbskatteavdrag ökar aktiviteten i samhällsekonomin och ökar samtidigt den varaktiga sysselsättningen. Sänkt skatt för pensionärer ökar också konsumtionen i samhället. Med Sveriges numera låga statsskuld och i grunden stabila ekonomi finns det definitivt utrymme att satsa i dåliga tider. Även efter att vi genomför skattesänkningar av denna omfattning har vi bland de starkaste offentliga finanserna i Europa och i takt med att konjunkturen gradvis förbättras väntas de offentliga finanserna återgå till att uppvisa överskott. Under de goda åren 2007 och 2008 sparade vi i ladorna. Nu satsar vi ytterligare för att öka aktiviteten i ekonomin, och när konjunkturen vänder uppåt igen är det dags att samla i ladorna igen inför nästa lågkonjunktur.




Socialdemokraterna sänkte skatten mest för de rika - vi gör tvärtom

2013-07-19

Min moderate riksdagskollega och ordförande i skatteutskottet, Henrik von Sydow, har idag nedanstående nedanstående debattartikel i Göteborgs-Posten där han påpekar att Socialdemokraterna under sin tid vid makten 1999-2006 sänkte skatten mest för de rika, medan löntagare i vanliga inkomstlägen inte fick uppleva några skattesänkningar.

Under de år som Henrik von Sydow beskriver arbetade jag som jurist på banken SEB, bland annat mycket med just fastighetsrätt, skatter, arvsfrågor och generationsskiften. Och jag kan skriva under på varje ord som Henrik skriver. Arvsskattens avskaffande gynnade naturligtvis främst dem som lämnade stora förmögenheter efter sig. Och förmögenhetsskatten är ett annat exempel. Där införde Socialdemokraterna särskilda begränsningar och undantag som gynnade de stora aktieägarna, medan vanligt folk i högt taxerade fastigheter fick betala allt mer i förmögenhetsskatt även om de hade låga inkomster och inga pengar. Alliansen avskaffade förmögenhetsskatten efter makttillträdet 2006, en förmögenhetsskatt som i det närmaste hade blivit en extra fastighetsskatt. Alliansen gjorde också om hela fastighetsskattesystemet, vilket hade störst betydelse för låginkomsttagare i högt taxerade fastigheter. Jobbskatte- avdraget gynnar också främst dem med normala inkomster eftersom det finns ett inkomsttak över vilket man inte får något avdrag. Samma sak med pensionärernas skattesänkningar som ger mest till dem med låga pensioner.

Socialdemokraterna sänkte skatten mest för de rika

Vid en granskning av de skattesänkningar som genomförts under socialdemokraternas tid vid regeringsmakten framkommer att (S) i regeringsställning prioriterar skattesänkningar för dem som har mest. Totalt uppgår Social- demokraternas skattesänkningar för de med höga inkomster till omkring 20 miljarder under regeringsåren 1999-2006.

Med utsiktspunkt från riksdagens skatteutskott är det uppenbart att få idéer väcker så mycket motstånd från rödgröna partier som förslag om att sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare. Vid varje tillfälle som Alliansregeringen har genomfört skattelättnader som gör arbete mer lönsamt har Socialdemokraterna röstat mot sänkt skatt för löntagare. Vid en jämförelse med socialdemokraternas tid vid regeringsmakten framkommer också att prioriteringarna av skattesänkningar ser helt olika ut mellan Alliansen och (S). Socialdemokraterna väljer att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare medan Alliansen prioriterar skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare.

Socialdemokraternas sänkningar av förmögenhetsskatten, fåmansbolagsbeskattningen och arvs- och gåvoskatten gynnade särskilt människor med mycket höga inkomster. Under samma period genomfördes förvisso också inkomstskattejusteringar som berörde alla inkomstgrupper, exempelvis höjningar av grundavdraget. Detta genomförde dock inom ramen för en skatteväxling där (S) samtidigt höjde bensin- och dieselskatter, energiskatter och andra miljöskatter i motsvarande omfattning vilket fördyrade vardagen för låg- och medelinkomsttagare.

Till skillnad från S är Alliansens prioritet att sänka skatten för vanligt folk. Vi säkrar ordning och reda i statens finanser, säkrar tillskott till välfärden och sänker därefter skatterna nerifrån och upp – inte tvärtom. Vi prioriterar låg- och medelinkomsttagare som har fått historiska inkomstförstärkningar sedan alliansregeringen tillträdde. Med våra fyra jobbskatteavdrag har i praktiken varje löntagare fått en tusenlapp mer kvar i plånboken varje månad.

Det är en inriktning på skattereformer som vi också tror åstadkommer folklig förankring, ökat förtroende och legitimitet för skattesystemet i Sverige. Genom att Alliansen fokuserat på skattesänkningar som når breda löntagargrupper samt tydliga insatser för att bekämpa fusk och kapitalflykt har legitimiteten för det svenska skattesystemet stärkts. Sedan 2006 har andelen personer som varit nöjda med skattesystemet - skatternas storlek och reglernas utformning - ökat samtidigt som andelen som har en negativ inställning minskat, visar Skatteverket undersökningar. Under den socialdemokratiska regeringen var istället andelen som sade att skattesystemets utformning var dålig ofta dubbelt så stor som de som ansåg att skattesystemet hade en bra utformning.

Moderaterna och Alliansen vill fortsätta lätta på skattetrycket för löntagare och försvåra för fusk och skatteflykt. Det stärker förtroendet för skattesystemet i Sverige – och ger utrymme att i ordnad form sänka skatten för främst för låg- och medelinkomsttagare.

Henrik von Sydow (M), ordförande i riksdagens skatteutskott




Dubbel bestraffning är inte okej

2013-07-16

Som jurist har jag länge ifrågasatt att Sverige tillämpat dubbel bestraffning vid felaktiga deklarationer, både skattetillägg och rättslig prövning av eventuellt skattebrott. Nu har rättsläget klarnat. I en dom den 11 juni slog HD fast att en person som har fått betala skattetillägg på grund av felaktiga uppgifter i deklarationen inte får dömas för skattebrott. Att ett och samma brott prövas i två olika förfaranden, så kallad dubbelbestraffning, strider mot både Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Frågan är dock inte juridiskt okomplicerad, vilket visas av att HD-ärendet avgjordes i plenum, det vill säga samtliga 16 justitieråd i HD deltog i avgörandet. Det är mycket sällsynt att mål avgörs på det sättet - det sker endast när ett mål anses vara av särskild vikt för hur lagen ska tolkas.

Kritik riktas nu mot regeringen för att man inte "åtgärdat" saken tidigare. Men vad jag vet pågår redan en översyn av regelverket på ansvarigt departement, och förslag ska presenteras i september. Sedan är det givetvis svårt att skriva ett slutligt lagförslag innan man vet säkert hur rättsläget tolkas av domstolarna. Det är ju nämligen så att Regeringsrätten tidigare sagt okej till "dubbel bestraffning", och att HD faktiskt så sent som i mars 2010 också kom fram till att det var okej med "dubbel bestraffning". Nu har man alltså ändrat sig utan att egentligen några nya fakta tillkommit. Till detta kommer att det är juridiskt svårt att hantera frågan - Skatteverket lär nog i framtiden tvingas välja, skattetillägg eller rättsprocess. Frågan är betydligt mer juridiskt komplicerad än vad en del journalister och politiker verkar tro, inte minst är det ibland komplicerat att översätta Europadomstolens utlåtanden till svenska förhållanden. Nu måste givetvis ansvarigt departement i lugn och ro få analysera domen och sedan tillsammans med Skatteverkets jurister se på olika möjligheter att hantera frågan.

Mest pinsam är väl kritiken från Socialdemokraternas rättspolitiske talesperson Morgan Johansson som talar om en "praktskandal". Vad jag vet har Socialdemokraterna aldrig någonsin lyft ett finger eller kommit med några som helst invändningar mot att vi straffar skattesyndare dubbelt. Tvärtom är det Socialdemokraterna som har skapat dagens regelverk. Att först idag framföra kritik efter en dom i HD klingar väldigt falskt.




Klarsynta väljare?

2013-07-08

Alliansen har tagit Sverige från en absolut ohotad topplacering när det gäller skattetryck till en mer rimlig nivå. Sverige har numera passerats av både Nederländerna och Danmark när det gäller "världens högsta skatter". Och fler länder nafsar oss i hasorna, exempelvis Frankrike.

Ett lägre skattetryck är inte ett hot mot välfärden utan tvärtom ett sätt att trygga välfärden. Med rimliga skatter vill människor starta företag och arbeta i Sverige, vilket ger mer pengar till staten - trots något lägre skattetryck. Med rimliga skatter stannar pengarna kvar i Sverige och investeras här i stället för att försvinna utomlands. Ett ökat skattetryck riskerar motsatsen - att människor arbetar mindre och att företag och kapital söker sig till andra länder i stället för till Sverige.



Novus har gjort denna undersökning om vad väljarna förväntar sig av en "s-styrd regering" när det gäller skattetrycket. Väljarna verkar vara realister. Nu är det Alliansens uppgift att förklara förväljarna varför ökade skatter allvarligt skulle hota både välfärd och jobb.




Fortsatt uppåt för restauranger och caféer

2013-06-05

Enligt SCB:s senaste siffror som presenteras idag ökade restaurangernas försäljningsvolym med 4,2 procent under april, jämfört med samma period förra året. Bäst gick det för kaféerna, som ökade med 7,6 procent. Siffrorna visar alltså försäljningen exklusive prisökningar. Om man räknar försäljningsutvecklingen i löpande priser för den totala restaurangbranschen var ökningen bara något högre, 5,9 procent i april, jämfört med samma månad förra året. Det visar att prisökningarna varit mycket försiktiga.

Slkutsatsen är självklar - visst har momssänkningen haft betydelse! I en ekonomiskt svår tid när många branscher haft det tufft har samtidigt restaurangsektorn ökat sin försäljning. Hur många jobb som räddats och hur många nya jobb som skapats av momssänkningen får framtida analyser visa, men rimligen handlar det om ganska många jobb. Restaurangsektorn är en personaltung verksamhet och ökad omsättning brukar direkt synas i mer personal.




Intressant analys av det svenska skattetrycket

2013-05-29

Skattebetalarna berättar i en artikel om en ny rapport från konsultföretaget KPMG som kartlägger hur mycket skatt som betalas i olika länder av personer i olika inkomstskikt.

När det gäller höginkomsttagare över 55.000 kronor per månad) hamnar Sverige på andra plats i världen - efter Aruba. Det beror på den svenska värnskatten. Svenska höginkomsttagare betalar med andra ord nästan högst skatt i hela världen.

När det däremot gäller mer normala inkomster ligger Sverige numera på en tjugondeplats på listan. Detta beror givetvis på jobbskatteavdraget som ger störst procentuell skattelindring för dem som tjänar lite mindre. Vanliga svenska löntagare betalade fram till 2006 bland de allra högsta skatterna i hela världen. Så ser det alltså inte längre ut.

Alliansens skattepolitik har med andra ord lindrat skattebördan för dem med normala inkomster, medan höginkomsttagarna fortfarande betalar näst högst skatt i hela världen. Den som påstår att Alliansens politik har gynnat de rikaste har en hel del att bevisa.




Tidigare gömda pengar strömmar tillbaka till Sverige

2013-05-17

Allt mer pengar som tidigare av skatteskäl gömts på konton i utlandet strömmar nu tillbaka till Sverige. "Vi har sett en kraftig ökning i början av 2013. Det beror troligen på att man inte behöver redovisa förmögenhetsskatt på självrättelser man kommer in med", säger skatterevisor Göran Haglund på Skatteverket till SVT. Nästan 4.000 svenskar har hittills hört av sig, och betalar nu skatt på sina ränteintäkter. Sedan Skatteverket startade sin kampanj mot skatteparadisen för tre år sen, så har 1,3 miljarder kronor återvänt till Sverige.

Förutom avskaffad förmögenhetsskatt och Skatteverkets kampanj så har Sverige alltså också träffat nya insynsavtal om kontoinformation med ett 40-tal tidigare skatteparadis. Detta är en stor framgång för Alliansen, med tanke på att den tidigare s-regeringen inte lyckades få till dessa insynsavtal.

Nu kan pengar som tidigare gömts utomlands i stället investeras i Sverige, i svenska företag och svenska jobb. Det var det vi ville uppnå med den avskaffade förmögenhetsskatten, och nu ser vi att det har fungerat. Det är givetvis bättre att pengar stannar i Sverige, vilket ger svenska staten skatteintäkter på räntor och utdelningar.




Du får ta notan för alla oppositionens nya "företagsskatter"

2013-05-03

Vänsterpartiet vill införa straffskatt på finansiella transaktioner, vilket ska ge 7,5 miljarder till annat. Miljöpartiet lär heja på och även Socialdemokraterna verkar intresserade av förslaget. Visst är det skönt att "klämma åt" de förhatliga bankerna?

Miljöpartiet har också fått med sig Vänsterpartiet och Socialdemokraterna på att straffbeskatta lastbilstransporter. Det ska ge 4 miljarder till annat, och visst känns det bra att i klimatpolitikens namn kunna straffa lastbilarna som släpper ut en massa koldioxid?

De rödgröna partierna vill som bekant också höja bolagsskatten. Man tycker det är fel att de stora lönsamma börsbolagen ska få lägre skatt. Visst är det lätt att spontant känna sympati?

Men man missar en viktig sak. Det är inte bankerna, storföretagen och lastbilsåkerierna man straffar med dessa skatter. Det är vanligt folk! Om bankerna tvingas betala skatt på finansiella transaktioner så lägger man självklart över denna skatt på sina kunder. Varenda krona! Det drabbar oss alla i form av högre avgifter och högre räntor på bolånen. Dessutom blir det dyrare att handla med värdepapper, vilket medför sämre pensioner på sikt. Samma sak med lastbilsskatten - den läggs givetvis över på de som anlitar åkerierna och i sista änden blir det kunderna i butikerna som får betala lastbilsskatten i form av högre pris på alla varor. Och om bolagsskatterna höjs kommer allt fler bolag att skatteplanera ut vinsterna ur landet eller flytta bolagen utomlands. Samtidigt som färre utländska bolag vill etablera sin verksamhet i Sverige. Färre jobb i Sverige och ökad arbetslöshet för vanligt folk kommer som ett brev på posten.

Detta är bara tre exempel från oppositionens politik. Det finns många fler. Till exempel höjda arbetsgivareavgifter, höjd moms och nya miljöskatter. Alla pålagor som politikerna lägger på företagssektorn tas förr eller senare ut av företagens kunder. Och eftersom privatpersoner i stort sett alltid är slutkunden i sista ledet för alla produkter så blir det vi som får betala. Så nästa gång de rödgröna partierna kommer på nya skojiga skatter som man påstår bara "drabbar de rika" eller "straffar företagen" så tänk på att det är du själv som förr eller senare får betala hela kalaset!




Dags för REP-avdrag efter RUT och ROT?

2013-04-10

I senaste numret av tidningen Hantverkaren ägnas ett helt uppslag åt tanken att utvidga dagens dagens ROT- och RUT-avdrag till att även omfatta reparationstjänster. Jag motionerade ju om detta i höstas. Nedan den del av artikeln som handlar om mitt förslag och hur detta växte fram. Allt började faktiskt med min egen trasiga tvättmaskin...







Knappast politiskt möjligt att avskaffa värnskatten

2013-03-16

Jag ogillar värnskatten! Jag har också motionerat flera gånger om att avskaffa den, senast 2010. Värnskatten är sannolikt skadlig för svensk ekonomi och är en straffskatt på utbildning. Värnskatten är dessutom "omoralisk", såtillvida att den infördes som en "tillfällig" skatt 1995 av en s-regering, med löftet att just vara tillfällig. Sådana löften borde hållas. En tillfällig extra skattehöjning som skulle gälla under en begränsad tid borde givetvis också vara tillfällig. Skatten ger dessutom mycket lite till statskassan så den har mer symbolisk än ekonomiskt betydelse.

Men de senaste åren har jag insett att det inte alls är så enkelt. Eftersom Socialdemokraterna inte vågade avskaffa den "tillfälliga" skatten som man lovat blev den kvar under hela deras regeringsinnehav och "permanentades" i folks medvetande. När Alliansen tillträdde 2006 var det viktigaste att sänka skatten för vanligt folk med låga eller normala inkomster, det var det som var viktigast för att få fler i arbete. Värnskatten fick vänta. Och med dagens medialogik och en politisk opposition som odlar bilden av att varje skattesänkning är orättvis för att någon får mer än någon annan så är min bedömning att det är närmast omöjligt för en svensk regering - oavsett politisk färg - att avskaffa värnskatten. Finansminister Anders Borg beskrev saken ganska träffande på moderaternas Sverigemöte i går:

”Skulle ni känna er trygga med att stå vid valstugan nästa sommar, se väljaren i ögonen och säga att vi har tänkt att bankdirektören ska få 40 000 kronor mer i månaden att leva på när sjuksköterskan får nöja sig med 400 kronor?” undrade han. Och precis där ligger problemet. I samma stund som Alliansen skulle ta beslut om att avskaffa värnskatten skulle tidningarna fyllas med tabeller som visade hur mycket mer en bankdirektör fick i skattesänkning jämfört med vanligt folk. Att det i själva verket handlar om att dessa höginkomsttagare äntligen skulle slippa betala en extra skatt ända sedan 1995, en skatt som politikerna lovade skulle vara tillfällig och som alla andra sluppit, skulle ingen nämna. Att gå till val på sänkt värnskatt vore närmast politisk självmord i det debattklimat som råder.

Alliansens linje att begräna den statliga skatten genom att flytta upp brytpunkten (den gräns där man tvingas betala statlig skatt) är en mycket bättre väg att gå. Det är ganska lätt att argumentera för att de med inte så väldigt höga inkomster ska slippa betala statlig skatt. Dessa skattesänkningar gynnar betydligt fler, men sänker också skatten lite för alla dem som betalar statlig skatt (inklusive dem som betalar värnskatt). Med en fortsättning på denna politik blir inte heller frågan om värnskattens avskaffande lika viktig.

Till de moderater och andra allianspolitiker som har frågan om värnskatten överst på dagordningen vill jag ställa frågan om de verkligen tycker den frågan är så viktig att den är värd att offra regeringsmakten för? Det tycker inte jag.




Svar på tal till kritikerna mot sänkt restaurangmoms

2013-01-07

Jag har ju blivit beskylld av politiska motståndare för att både tala osanning och fuska med statistik när jag har hävdat att den sänkta restaurangmomsen har skapat fler jobb (se exempelvis bloggen den 23/12 och 14/12 och mina debattartiklar i ämnet). Men i går kom ännu ett bevis på att jag haft helt rätt i min beskrivning.

En undersökning som TT låtit Statistiska Centralbyrån göra visar att antalet anställda i branschen var ungefär 5.000 fler under tredje kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011. Och omsättningen hos restaurangerna (momsen borträknad) har ökat med nästan 5%. Samma siffror får man när man jämför siffrorna för kvartal ett eller kvartal två mellan de två åren. Antalet jobb har ökat, liksom restaurangernas omsättning.

Att restaurangerna anställer fler och ökar sin omsättning, samtidigt som ekonomin och arbetsmarknaden i övrigt har försvagats gör den positiva effekten ännu tydligare. Och i statistiken ingår som jag tidigare pekat på inte hur många restaurangjobb hos restauranger med låg lönsamhet som har räddats tack vare momssänkningen. Det är minst lika viktigt för alla de anställda som berörs.

När det gäller restaurangsektorn behöver vi nu inte längre diskutera om det skapats fler jobb utan kan konstatera att det är ett faktum. Precis som när det gäller RUT och ROT-avdragen och de sänkta arbetsgivareavgifterna för ungdomar. Sänkta skatter skapar jobb, konstigare är det faktiskt inte. Även om det givetvis svider för alla dem på vänsterkanten som tror att höjda skatter är lösningen på alla samhällsproblem.




Sänkt restaurangmoms har skapat fler jobb

2012-12-23

I dag har jag ett debattinlägg i Borås Tidning som bemöter de påståenden som funnits den senaste tiden att det inte alls blivit fler jobb i restaurangbranschen. Jag visar att dessa kritiker har fel och att jobben i sektorn blivit fler sedan momsen sänktes. Jag är dessutom övertygad om att många jobb räddats tack vare momssänkningen. Läs hela debattinlägget här.

Jag avslutar debattartikeln med att sätta in momssänkningen i ett större sammanhang, där fokus på bättre företagsklimat och fler jobb alltid står i fokus för Alliansens jobbpolitik:

"Sänkt restaurangmoms är självklart ingen ensam patentlösning för att minska den totala svenska arbetslösheten. Men det är en liten pusselbit bland många andra, och sammantaget leder Alliansens politik till fler jobb. I en högkonjunktur skapas fler jobb än det annars skulle ha blivit och i en lågkonjunktur försvinner färre jobb än det annars skulle ha gjort.

Om vi däremot skulle följa oppositionens råd och kraftigt höja ett antal skatter på arbete och företagande mitt i en lågkonjunktur skulle det självklart få mycket negativa effekter på sysselsättningen.




Sysselsättningen i restaurangbranschen

2012-12-14

Jag har fått en del frågor efter mitt påstående i Borås Tidning (10/12) att sysselsättningen skulle ha ökat i restaurangsektorn sedan restaurangmomsen sänktes. Jag använder officiella siffror från SCB som styrker mitt påstående. Samtidigt används andra siffror från samma SCB som sägs bevisa motsatsen. Men skillnaderna beror helt på vilka siffror man jämför.

SCB mäter antalet anställda för varje näringsgren varje kvartal. Hotell och restauranger än en av de näringsgrenar som mäts. Så här ser den officiella statistiken ut:

Kvartal 2 2011: 134.495 personer
Kvartal 3 2011: 135.440 personer
Kvartal 4 2011: 130.224 personer
Kvartal 1 2012: 125.692 personer
Kvartal 2 2012: 131.030 personer
Kvartal 3 2012: 126.730 personer

Borås Tidning uppgav i sitt reportage att sysselsättningen i restaurangbranchen minskat från kvartal tre 2011 till kvartal tre 2012. Det är helt korrekt och beror på att sysselsättningen i branschen minskade kraftigt hösten 2011, före momssänkningen. Jag hävdade i samma artikel att det blivit fler anställda efter att momsen sänktes i början av 2012. Och från kvartal ett till två i år ökade också antalet anställda enligt SCB med drygt 6.000 personer. Även om sysselsättningen sjunkit därefter, troligen på grund av den allmänt svaga konjunkturen, ser vi fortfarande en sysselsättningsökning sedan kvartal ett. Så mitt påstående att sysselsättningen ökat sedan årsskiftet är helt korrekt.

I sammanhanget tycker jag man ska komma ihåg att delar av restaurangsektorn är mycket konjunkturkänslig. Från mitt tidigare arbete på bank vet jag att många restauranger brukar slås ut vid lågkonjunktur, inte minst är lunchrestaurangerna en mycket känslig del av branschen. Jag har träffat ett antal restaurangföretagare som varit tydliga med att utan momssänkningen skulle de haft svårt att överleva. Hur många jobb som räddats genom momssänkningen får väl framtidens forskare försöka reda ut, men jag är övertygad om att denna effekt i dagens konjunkturläge är minst lika viktig som att det skapas nya jobb i en högkonjunktur.




Sänkt moms har stärkt restaurangbranschen och skapat fler jobb

2012-12-10

I dag har Borås Tidning en helsida om effekterna av den sänkta restaurangmomsen. Bland annat har jag och min s-riksdagskollega Hasse Olsson denna "duell" om saken i artikeln.

Det finns flera faktorer som gör att jag anser att momssänkningen gett lyckad effekt:

1. Jag har träffat ett antal småföretagare i branschen som anställt fler efter momssänkningen. Inte en enda har sagt att de har minskat sin personal.

2. Antalet lediga restaurangjobb som anmälts till arbetsförmedlingen har varit avsevärt högre i år än förra året. Trots vikande konjunkturer ökade antalet nyanmälda platser i branschen med hela 16,8 procent under första halvåret i år, trots att utvecklingen gått åt andra hållet i många andra branscher.

3. Restaurangernas försäljning har ökat kraftigt efter momssänkningen. SCB skriver följande på sin websida den 5/12: "Restaurangomsättningen i löpande priser ökade med 5,7 procent i oktober i år jämfört med oktober 2011 och i volym med 5,2 procent. Rensat för prisutveckling och kalendereffekt (som kan hänföras till hur dagarna i månaden ligger jämfört med föregående år) ökade omsättningen med 3,6 procent. Trots att svenska företag och hushåll under hösten blivit alltmer pessimistiska i synen på den egna verksamheten och den egna ekonomin så fortsätter restaurangbranschen att utvecklas mycket starkt. Omsättningstillväxten i volym har inte varit så stark under årets första 10 månader någon gång under 2000-talet som i år. Håller utvecklingen i sig under årets två sista månader blir 2012 ett rekordår vad gäller tillväxt under 2000-talet."

4. SCB:s statistik visar att de samlade lönesummorna ökat i branschen, vilket brukar tolkas som att fler jobbar.

5. Till detta kommer att många restauranger brukar ha svårt att överleva när konjunkturen blir sämre. Inte minst gäller det många lunchrestauranger. Hur många jobb som räddats kvar till följd av momssänkningen går inte att mäta av naturliga skäl. Men jag har träffat ett antal restaurangföretagare som säger att momssänkningen har räddat deras företag från nedläggning. Det är en viktig effekt som sällan diskuteras. Om vi får en fortsatt dämpad ekonomisk utveckling i vår omvärld som slår hårt mot svenska företag och aktiviteten i ekonomin, kommer givetvis även restaurangsektorn att drabbas. Ingen momssänkning i världen kan ändra på det. I det läget kommer troligen jobben i restaurangbranschen att minska trots momssänkningen. I det läget blir det ännu mer intressant hur många som trots allt sluppit bli arbetslösa tack vare momssänkningen.

Jag har full förståelse för att det är ganska komplicerat att utvärdera effekterna av en enskild åtgärd, särskilt eftersom all politik hänger ihop och allt beror på hur man mäter och konjunkturen i övrigt också spelar in. Men det är få som ifrågasätter att jobben blivit fler i branschen, inte ens oppositionen, även om de menar att antalet nya jobb "kostar" för mycket.

För övrigt är det intressant att Hans Olsson (S) anger ett antal andra områden där pengarna borde ha lagts i stället för att satsa på fler jobb. Inget av de ändamål han nämner är jobbskapande, det handlar mer om höjda bidrag och ersättningar. Det sammanfattar s-politiken på ett ganska bra sätt. Precis allt verkar vara viktigare för dem än att satsa på fler jobb. För egen del är jag helt övertygad om att sänkta inkomstskatter, moms och arbetsgivareavgifter skapar fler jobb i goda tider och gör att färre blir arbetslösa i dåliga tider. Och att höjda skatter gör fler arbetslösa.




Redan 6.000 nya helårsjobb i restaurangsektorn

2012-11-26

Sysselsättningen i restaurangbranschen har ökat med cirka 6 000 helårsarbeten, skriver branschorganisationen för den svenska besöksnäringen, Visita, i ett pressmeddelande. De senaste siffrorna om lönesummorna i restaurangbranschen från Statistiska centralbyrån, SCB, bekräftar den sysselsättningsökning, som Visita såg under årets två första kvartal.

Så till alla belackare kan vi säga - ni har fel när ni påstår att sänkt restaurangmoms inte skapat några jobb! Det har redan blivit 6.000 fler. Dessutom påminner jag om det jag brukar göra, nämligen att inte glömma alla de jobb som räddats på lunchrestauranger och hos andra företag med låg lönsamhet som legat precis på gränsen för att överleva. Några exakta siffror på detta går av naturliga skäl inte att få fram, men jag har träffat ett antal småföretagare som tydligt sagt att momssänkningen hade de knappast överlevt någon längre tid. Momssänkningen har utan minsta tvekan räddat ett antal jobb utöver alla nya jobb som skapats.

Sänkta skatter gör alltid skillnad.




Debattinlägg om pensioner och skatten för pensionärer

2012-11-14

I dag har jag denna debattartikel i Borås Tidning för att bemöta en del felaktigheter i diskussionen kring pensioner och beskattningen av pensioner, och för att förklara skillnaden mellan det gamla och nya pensionssystemet. Jag förklarar också hur Alliansen sänkt skatten för pensionärerna.


Alliansen stärker pensionärernas ekonomi

Flera debattörer i BT har den senaste tiden hävdat att det finns en direkt koppling mellan de pengar som man arbetat in under sin yrkesverksamma tid och den pension man sedan får ut. Det är tyvärr fel.

I det gamla pensionssystemet gick i stort sett allt som de yrkesverksamma betalade in till systemet åt till att betala ut pensionerna samma år till den tidens pensionärer. Endast en mindre del sparades som buffert i pensionsfonderna och inget öronmärktes till framtida pensioner. Faktum var att det gamla pensionssystemet allt mer fick formen av ett kedjebrev, där generösa löften om framtida pensioner inte hade någon koppling alls till de pengar som betalades in i systemet. I längden var detta ohållbart, och därför gjordes systemet om efter en överenskommelse mellan Moderaterna, Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

I det nya pensionssystemet används ungefär 87 % av pensionsavgiften som betalas in under ett år för att bekosta pensionen samma år till de som är pensionärer. Resterande 13% av pensionsavgiften går till premiepensionen som man själv får styra över till viss del och där pengarna faktiskt är öronmärkta till den egna framtida pensionen. Fortfarande är alltså pensionssystemet till största delen ett omfördelningssystem, vilket innebär att det främst är inbetalningar från dagens förvärvsarbetande som finansierar dagens pensionsutbetalningar. De pensionsavgifter man betalar in under sitt förvärvsaktiva liv ger pensionsrätt och inte en bestämd summa pengar. Storleken på pensionen avgörs i slutändan av bland annat livsinkomsten, samhällsekonomins utveckling och den aktuella inkomstutvecklingen i samhället. Detta skapar ett pensionssystem som är stabilt och långsiktigt hållbart, och som många länder i vår omvärld kommer att bli tvungna att ta efter, förr eller senare.

Viktigast för att trygga framtidens pensioner är att med alla medel försöka öka sysselsättningen och hålla tillbaka arbetslösheten så att fler betalar skatt och bidrar till inbetalningarna till pensionssystemet. Att mer än 200.000 fler jobbar idag än 2006 har självklart betydelse. Det är ju de som arbetar idag som betalar pensionen till dagens pensionärer och morgondagens löntagare som betalar pensionen till oss som då är pensionärer.

För att göra det mer lönsamt att arbeta har vi infört jobbskatteavdraget som tillfaller alla som arbetar. Pensionärer som arbetar extra får dubbelt jobbskatteavdrag. Alliansen har samtidigt sänkt skatten fyra gånger för Sveriges pensionärer. En genomsnittlig pensionär har nästa år cirka 600 kronor lägre skatt per månad jämfört med 2006. En garantipensionär har i princip fått en hel extra månadspension om året att leva på sedan 2006. Ovanpå detta har vi gjort flera höjningar av bostadsbidraget för pensionärer.

I stora delar av Europa får allt fler pensionärer kraftigt sänkta pensioner och försämrade bidrag, och pensionsåldern höjs. I Sverige har vi däremot råd att steg för steg fortsätta sänka pensionärernas skatt och ge extra stöd till de pensionärer som behöver det allra mest. Detta är ingen slump utan beror på att Alliansen tagit ansvar för Sveriges ekonomi under sina sex år i regeringsställning.

Jan Ericson
Riksdagsledamot (M)




Billigare reparationstjänster vore bra på flera sätt

2012-07-02

Miljöpartiets utspel idag om utvidgning av RUT-avdrag och/eller momssänkningar för att gynna fler delar av tjänstesektorn är intressanta, och något jag själv funderat en hel del på. Inte minst efter att vi sett hur framgångsrik reformen med RUT-avdrag varit och hur mycket fler jobb den skapat.

I dag lever vi i ett värre köp-slit-och-slängsamhälle än någonsin. Förklaringen är enkel, det blir allt billigare att köpa varor som tillverkats i andra länder med låga löner, medan det är dyrt att reparera saker eftersom det sker i vårt land med högre löner och högre skatter på arbete. Sedan läggs moms ovanpå alltihop som förstärker skillnaden ytterligare. Förutom slöseriet att det kastas massor av saker med små fel som ingen bryr sig om att laga så är det givetvis ett stort slöseri med både miljö och resurser att kasta nästan helt funktionsdugliga saker. Inte minst skapar det enorma berg av blandat avfall som det är förhållandevis dyrt eller komplicerat att återvinna. Inte minst gäller detta elektronik, fordon, motorer och vitvaror.

Förra året slutade vår tvättmaskin plötsligt att fungera. Den var inte ny, men inte heller direkt gammal, vi hade haft den knappt sex år. Första tanken var förståss att köra den till tippen och köpa en ny, en tvättmaskin kostar ju idag inte så många tusen. Men det kändes ändå fel, så jag ringde runt och lyckades till slut hitta en av de få reparatörer som gick att få tag på. Han tog en sväng om vårt hus på väg hem från ett annat jobb och det tog honom bara fem minuter att hitta felet - en elkabel inne i maskinen som skakat loss. Han skruvade fast kabeln, maskinen fungerade igen och nu har den fungerat felfritt ännu ett år. Tack vare att reparatören kunde ta svängen om på väg hem kostade det inte så mycket, men hade han rest särskilt för detta hade det säkert kostat flera tusen att leta upp felet och laga det, om han också skulle ha betalt för restiden. Han påpekade själv hur få reparatörer det finns idag som lagar saker, det utbildas inte många för denna typ av jobb. Själv skulle han snart gå i pension.

Samma problem finns när man ska laga gräsklipparen, båtmotorn eller barnens mopeder, fixa kyl eller frys, tv eller dator. Om man mot förmodan hittar någon som kan eller vill laga något så blir det oftast så dyrt att det inte lönar sig. Och hur många skulle idag ens komma på tanken att sula om ett par skor som i övrigt är felfria? Eller låta sy om lite dyrare kläder? Av de få reparationsjobb som utförs idag lär nog för övrigt ganska mycket utgöras som svarta tjänster.

Om vi ska kunna minska berget av nästan funktionsdugliga saker på våra återvinningsstationer, och hushålla med våra resurser, måste vi göra det billigare att laga saker. Det skulle kunna skapa massor av bra och meningsfulla jobb som knappt finns idag. Och det är givetvis bättre för Sveriges ekonomi att utföra reparationstjänster inom landet än att köpa billiga produkter från Kina.

Sänkt moms, sänkta arbetsgivareavgifter för tjänsteföretag eller utvidgning av RUT-avdraget är olika förslag som förts fram under åren. Jag är inte beredd att ha en bestämd uppfattning om vilket alternativ som är bäst, inte heller om det finns andra vägar. Jag vet inte heller hur man bäst kan avgränsa denna typ av reparationstjänster från andra tjänster som kanske inte behöver någon skattereduktion, det är alltid lite komplicerat rent tekniskt. Men vi behöver ändå försöka hitta en väg framåt för att göra det billigare att köpa vissa typer av reparationstjänster. Där tycker jag Miljöpartiet och andra som för fram liknande förslag är helt rätt ute. Jag kommer för övrigt själv att återkomma i frågan framöver.




Kraftig sysselsättningsökning i restaurangbranschen

2012-06-18

Den senaste veckan har återigen effekterna av restaurangmomsen diskuterats i media, och fortfarande hävdar den politiska oppositionen att momssänkningen varit "verkningslös". Jag tillåter mig att påpeka att de har helt fel.

Enligt SCB ökade sysselsättningen i restaurangbranschen med 8,2 procent jämfört med första kvartalet 2011. Det är en markant förändring jämfört med andsra delar av arbetsmarknaden, och dessutom en kraftig förändring jämfört med utvecklingen i branschen de senaste åren. Det enda som kan förklara detta är just momssänkningen.

Intressant att notera i SCBs siffror är också att de fasta jobben (tillsvidareanställningarna) ökar och att de tidsbegränsade anställningarna blir färre. Totalt sett ökade antalet tillsvidareanställda med 10 700 under första kvartalet 2011 samtidigt som antalet tidsbegränsat anställda minskade. Totalt sett jobbade 9500 personer fler i hotell- och restaurangbranschen under första kvartalet 2012 jämfört med samma kvartal 2011.

"Det är många småföretagare som genom momssänkningen fått en möjlighet att anställa personal och det börjar synas i statistiken nu, säger Eva Östling Ollén, vd för Visita (Tidigare Sveriges Hotell & Resturangföretagare).

Om det dessutom är så att fler restaurangföretagare nu vågar fastanställa personal i stället för att ge tidsbegränsade anställningar är det en mycket välkommen förändring.

Oppositionen ska nog vara lite försiktig med att dra förhastade slutsatser om den sänkta restaurangmomsen. Man fokuserar mest på att prissänkningarna på restauranger varit begränsade, men glömmer att huvudsyftet med momssänkningen faktiskt var att skapa fler jobb. Om sysselsättningseffekterna av momssänkningen även långsiktigt visar sig bli större än väntat kommer det att bli politiskt svårt för oppositionen att gå till val 2014 på att höja restaurangmomsen igen. Och än en gång kommer det att visa sig att oppositionen gjort felaktiga bedömningar av verkligheten. Precis som när det exempelvis gäller sänkta arbetsgivareavgifter för unga, RUT-avdraget och jobbskatteavdraget. Alliansens jobbpolitik fungerar, oavsett vad oppositionen hävdar.




Vem sänker skatten för låginkomsttagarna?

2012-06-01

Detta är rubriken på en kort debattreplik som jag har i Markbladet denna vecka. Bakgrunden är att en politisk motståndare förra veckan krävde skattesänkningar för låginkomsttagare. I sak ett bra förslag som ligger helt i linje med Alliansens politik. Men politiskt klingar det falskt från politiker på vänsterkanten. De vill ju bara höja skatter, aldrig sänka. Det är bara Alliansen som sänker skatter, både för löntagare och pensionärer.

Vem sänker skatten för låginkomsttagarna?

Svar till Thomas Gunnarson

Jag tackar Thomas Gunnarson för hans inlägg förra veckan där han förespråkar kraftigt sänkt skatt för dem med låga inkomster. I sak delar jag hans synsätt, svenska låginkomsttagare betalar fortfarande för mycket i skatt. Tack vare Alliansens skattesänkningar betalar de dock inte längre mest i världen. En undersköterska har exempelvis fått nästan en hel extra månadslön efter skatt att leva på tack vare jobbskatteavdraget. Det är en tydlig markering från Alliansen att det ska löna sig bättre att arbeta.

Som moderat skulle jag gärna se en fortsatt skattesänkning för låginkomsttagare, både löntagare och pensionärer, men då behövs en fortsatt Alliansregering. Socialdemokraterna har tyvärr röstat mot alla fyra stegen av jobbskatteavdraget. (S) sänker tyvärr aldrig några skatter för låginkomsttagarna, man bara höjer dem.

Jan Ericson, Ubbhult
Riksdagsledamot (M)




Historien visar att momssänkningar skapar jobb

2012-05-25

Mina kolleger i skatteutskottet har prtesenterat en rapport som visar att momssänkningar visst skapar jobb. Man har granskat två momssänkningar som tidigare inte utvärderats. Dels momssänkningen på entréer till djurparker (!) 2001 (införd av s-regeringen), dels momssänkningen på skidliftkort (infört av Alliansen 2007).

I djurparkerna har antalet anställda ökat med 30 procent sedan momssänkningen genomfördes. När det gäller skidanläggningarna har sysselsättningen sedan momssänkningen ökat med 20 procent fler fast anställda och 22 procent fler säsongsanställda. Visst kan det finnas andra faktorer än just momssänkningen som påverkat antalet anställda, men det går rimligen inte att bortse från att det kan finnas ett samband.

När det gäller den sänkta momsen på restaurang och catering har SCB visat att sysselsättningen ökat med 8 procent på krogarna mot 2 procent på den övriga arbetsmarknaden sedan januari. Det är svårt att se någon annan förklaring än att sänkt moms påverkat sysselsättningen positivt, vad skulle annars kunna förklara den stora skillnaden i sysselsättningsökning i just denna bransch? Teorin styrks också av en första uppskattning från Finansdepartementet, som visar att restaurangpriserna sjunkit med 4 procent, jämfört med att de ju normalt brukar stiga i samband med prishöjningar vid årsskiften. Med andra ord har priserna justerats nedåt, vilket givetvis kan locka fler kunder, samtidigt som en del av momssänkningen verkar ha gått till att förbättra lönsamheten, vilket i sin tur givetvis skapar utrymme för fler anställda.

Jag tycker den politiska oppositionen ska lära av historien - sänkt moms och sänkta skatter ökar aktiviteten i ekonomin, och det leder till fler jobb. Egentligen är det en självklarhet.




Rutavdraget har blivit rumsrent - pigdebatten är bortstädad

2012-05-18

Göteborgs-Posten har låtit Skatteverket uppskatta hur rot- och rutavdragen utvecklats under årets första fyra månader och jämfört med 2011. Trenden är tydlig, allt fler använder rut-avdraget, ökningen är 28% jämfört med samma period 2011. Även rot-avdragen ökar, om än i en lugnare takt. RUT-avdragens andel av RUT och ROT har ökat från ca 8% 2010 till över 12% 2012. Nära 50 000 personer fler än under samma period 2011 har upptäckt att de kan få skattereduktion för städhjälp och andra hemsysslor. Allt enligt artikeln i GP. Den fyndiga rubriken till detta blogginlägg har jag för övrigt lånat från GP.
När det gäller RUT-avdragen årets fyra första månader ser siffrorna för de senaste tre åren ut så här:
2010: 139114 köpare, totalt 405 miljoner
2011: 187740 köpare, totalt 502 miljoner
2012: 236523 köpare, totalt 646 miljoner

För ROT-avdragen ser siffrorna ut så här:
2010: 326 951 köpare, totalt 4.2 miljarder
2011: 364 811 köpare, totalt 4,4 miljarder
2012: 393 737 köpare, totalt 4,7 miljarder

"När det gäller hushållstjänsterna under januari till april så är det en ganska stor ökning. Samtidigt verkar det inte vara så att man köper dyrare städtjänster, utan det är antalet köpare som ökar" säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket till GP. "När det gäller städning så var det tjänster som vi i Sverige hade ett visst förhållningssätt till och som var politiskt känsligt i början. Skattereduktionen har medfört en allmän acceptans att köpa de här tjänsterna. Jag tror att det kommer att öka mer och mer." Pia Blank Thörnroos är övertygad om att rutavdraget inneburit att svartjobben blivit färre. "Man får skattereduktion från första kronan även för mindre jobb, som fönsterputsning. Det har betytt att de som tidigare köpt svart och nu växlar städleverantör, väljer att köpa vitt i stället." Hon säger att det även har vuxit fram nya typer av företag. "Hushållsnära tjänster är en ny marknad som har etablerat sig. Vi vet att det vuxit fram branscher som att hjälpa till med läxläsning, men de är inte på något sätt dominerande." Branschföreningen Svensk Byggindustri uppskattar samtidigt i artikeln att ROT-avdraget skapat runt 20-25.000 vita jobb i landet, varav ca 5.000 i Västsverige.

I artikeln framkommer också att de avdrag som görs för utlandsbostäder är en otroligt liten del, mindre än en procent av de totala avdragen. Det tycker jag är intressant med tanke på hur stora växlar oppositionen försökt dra på att man lyckats få majoritet i riksdagen för att kräva ett stopp för möjligheten till avdrag för bostäder utomlands - trots att det med all sannolikhet blir omöjligt för regeringen att infria eftersom det strider mot EU-rätten.

RUT/ROT-avdragen är ännu en reform från Alliansen som i efterhand visat sig vara framgångsrik. Så lät det inte när reformen infördes, då hävdade oppositionen att de nya jobben skulle bli väldigt få. När vi om några år utvärderar resultatet av sänkta arbetsgivareavgifter för unga eller momssänkningen för restaurangsektorn tror jag vi kommer att se siffror över liknande positiva effekter.




Jobbskatteavdraget ger fler jobb

2012-05-08

Det är rubriken på ett debattinlägg som jag har i Borås Tidning idag tillsammans med skatteutskottets moderate ordförande Henrik von Sydow (M).

I aritkeln påpekar vi bland annat att jobbskatteavdraget har medfört att lön efter skatt har ökat med 1 000 kr i månaden för i princip alla heltidsarbetande. För 75 procent har ökningar varit över 1 500 kr i månaden. Det här medför att breda löntagargrupper i Sjuhäradskommunerna, såsom undersjuksköterskor, metallarbetare och lärare i praktiken fått en extra månadslön per år tack vare jobbskatteavdraget. Därför vill vi moderater gå vidare med ett femte jobbskatteavdrag så snart det finns utrymme i statsfinanserna för detta.

Sedan tidigare vill vi också fortsätta skattesänkningarna för pensionärerna. Vi har sänkt skatten för pensionärerna fyra gånger de senaste sex åren.




Sänkt arbetsgivareavgift kan redan ha skapat 40.000 jobb för unga

2012-04-10

Organisationen Företagarnas företagarpanel har tillfrågats om kunskapen och effekterna av sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga. 1 av 5 företag i panelen uppger att reformen haft en positv effekt och omkring 70 procent av dessa företag anger att de ökat antalet unga anställda. Organisationen Företagarna har räknat om detta resultat till hela den svenska arbetsmarknaden och drar då slutsatsen att 40.000 nya jobb kan ha skapats för unga tack vare reformen.

"Grovt beräknat innebär det att 40 000 nya jobb har skapats för unga och vår panel ger en tydlig indikation att sänkningar av lönekostnaden har en positiv effekt för små företags anställningsbenägenhet" säger Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna.

Företagarna skriver i ett pressmeddelande på sin hemsida att "forskning har på senare tid indikerat att förändringar av lönekostnader har effekt, tvärtemot vad tidigare forskning visat". Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga ska dessutom utvärderas av IFAU, Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

"Det är viktigt att politiska förslag kring förändringar av reformen inte genomförs innan det finns utförligare underlag till utvärdering säger Lars Jagrén, chefsekonom på Företagarna.

Företagarnas pressmeddelande stämmer väl med den bild jag får när jag träffar småföretagare. Om det blir billigare att anställa så får också fler jobb. Sänkta arbetsgivareavgifter för unga gör att lönekostnaden sjunker utan att lönen till den anställde sänks. Jag tycker det är en utmärkt lösning. Om det skulle vara så att 40.000 nya jobb redan har skapats är det en succe. Till detta kommer ett antal ungdomar som sluppit bli uppsagda nu när konjunkturen viker. Runt om i Europa stiger ungdomsarbetslösheten, men i Sverige är den stabil eller långsamt sjunkande. Dessutom är färre ungdomar långtidsarbetslösa i Sverige jämfört med i de flesta andra länder. Ett samband med de sänkta arbetsgivareavgifterna är väl knappast osannolikt.




Sänkt restaurangmoms har redan gett effekt

2012-03-15

Restaurangernas försäljningsvolym, mätt i fasta priser, steg med 2,7 procent i januari jämfört med motsvarande månad i fjol. Det visar siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Mest ökade försäljningen för hotellrestauranger (9,2 procent), nöjesrestauranger (7,8 procent) och kaféer (7,3 procent). "Den lägre prisnivån i januari jämfört med december bidrog till den, i rådande konjunkturläge, relativt starka tillväxten i restaurangomsättningen", skriver Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) och Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF) i en kommentar till statistiken. "Tillväxten ska också bedömas utifrån en mycket stark omsättningsökning i januari 2011", skriver de enligt TT.

Restaurangpriserna sjönk med 1,4 procent mellan december 2011 och januari 2012 och det var, enligt SHR och DLF, i sin tur en följd av sänkningen av krogmomsen från 25 till 12 procent.

Tidigare har jag berättat på bloggen att antalet lediga jobb i restaurangbranschen också ökat kraftigt. Antalet annonser hos Arbetsförmedlingen var exempelvis under januari 3.867, vilket var 36 procent fler än i januari förra året och 40 procent fler än under december.

Det blir alltmer uppenbart hur stark kopplingen är mellan sänkta skatter och fler lönsamma företag och fler jobb. Jag tror den sänkta momsen kommer att bli lika självklar om några år som idag RUT-och ROT-avdragen börjar bli, och jag tvivlar starkt på att oppositionen kommer att gå till val 2014 på att avskaffa dessa reformer. Alliansens politik vinner i längden, och skapar fler jobb än alternativet.




De äldre köper RUT-tjänster som aldrig förr

2012-02-29

I Aktuellt i kväll presenterades siffror som visar att pensionärerna använder RUT-avdraget som aldrig förr. Över 71.000 pensionärer utnyttjade avdraget 2010, och under 2011 har det enligt SCB ökat ytterligare. Bland de som är över 85 är det nu nästan var tionde eller 10 procent som använder RUT. Och då är inte tjänster med rätt till RUT-avdrag som barn köpt åt sina föräldrar medräknade.

I programmet intervjuades pensionärer som tyckte att det var både bättre och billigare att köpa städtjänster på marknaden än att använda kommunens hemtjänst.

Det ska bli spännande att se hur länge det dröjer innan Socialdemokraterna medger att RUT-avdraget är bra och bör vara kvar. Precis som man efterhand tvingats acceptera både avskaffandet av förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och införandet av jobbskatteavdragens fyra steg. Verkligheten ger Alliansen rätt, förr eller senare. Så kommer det säkert att bli med den sänkta restaurangmomsen också.




Mycket synligt resultat av sänkt restaurangmoms

2012-02-24

I går kväll var flyget hem lite försenat från Arlanda, och jag var hungrig. Så det fick bli en hamburgare på Max. Jag fick ett direkt bevis på effekten av momssänkningen, min måltid kostade 78 kronor med 12% moms, vilket var 9 kronor billigare än tidigare. Självklart kommer detta att ha betydelse för att få fler att äta lunch på restaurang. Vi vet att när lunchpriserna stiger så minskar antalet gäster. Nu blir det i stället utrymme för en ordentlig prissänkning. Max har ju dessutom lovat anställa 150-250 nya medarbetare tack vare momssänkningen. Det är den andra positiva sidan av momssänkningen.

För att förtydliga - nej, jag betalade inte min mat med presentkortet som vi fick från max för ett par veckor sedan. Det är redan returnerat till Max, vilket jag berättade på bloggen den 16/2. Men burgarna är helt ok och väl värda att betala med egna pengar. Dock något mindre pengar än tidigare förståss...




Antalet utannonserade restaurangjobb ökar kraftigt

2012-02-09

I början av januari skrev jag ett blogginlägg där jag ifrågasatte kritiken mot den sänkta restaurangmomsen, och påpekade att det var lite väl tidigt att dra några slutsatser om hur många nya jobb momssänkningen skulle skapa. Jag förutspådde också att den aktuella momssänkningen säkert i efterhand skulle bli lika uppskattad som rut- och rotavdragen.

I dag berättar Dagens Nyheter att sedan krogmomsen sänktes vid nyår har antalet utannonserade restaurangjobb ökat kraftigt. Antalet annonser hos Arbetsförmedlingen var under januari 3.867, vilket är 36 procent fler än i januari förra året och 40 procent fler än under december. "Det stämmer väl överens med de signaler vi får från våra medlemmar. Många har fokuserat på att anställa fler", säger Eva Östling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare till DN.

Jag har själv fått samma bild när jag har träffat företagare i branschen. Och återigen verkar det visa sig att sänkta skatter gör skillnad när det gäller företagande och tillväxt. Även om den politiska oppositionen alltid påstår motsatsen.




Aningen snabba slutsatser om effekterna av sänkt restaurangmoms

2012-01-04

Ivrigt påhejade av den politiska oppositionen bedriver media just nu en intensiv kampanj mot den sänkta momsen på restaurang och cateringstjänster. Det blir faktiskt närmast pinsamt när man redan på årets tredje arbetsdag utmålar reformen som ett fiasko.

Jag har själv träffat flera aktiva i restaurangbranschen under hösten och har en betydligt mer positiv bild. Och den bilden förstärks ju inte minst av McDonalds tydliga besked att man inte bara sänker priset på sina menyer utan också tänker anställa 600 nya medarbetare. Samma besked om planerade nyanställningar kommer för övrigt från ca 25% av företagen i branschen vilket av någon märklig anledning beskrivs som ett fiasko.

Förutom att man rimligen får ge reformen ett halvår eller ett år innan den utvärderas så tycker man glömmer ett antal saker i den kritiska rapporteringen. Restaurangbranschen har det ofta tufft med lönsamheten, inte minst gäller det lunchrestauranger. När vi nu dessutom upplever lite bistrare tider med förnyad finansiell oro i omvärlden vet vi att det leder till att svenskarna håller lite hårdare i plånboken och fler väljer bort lunch på restaurang eller ett restaurangbesök på kvällen. Restauranger som redan förut haft det tufft riskerar då att slås ut. Om momssänkningen kan hjälpa några av dessa att överleva eller slippa skära ned, och därmed kan rädda de anställdas jobb så är det lika mycket värt som vilken nyanställning som helst. Och om momssänkningen gör att andra restauranger får råd att avstå från den traditionella prishöjningen vid årsskiftet så är det också en positiv effekt på prisnivån. Företag som överlever, räddade jobb och oförändrade priser måste självklart också tas med i kalkylen när man så småningom utvärderar reformen.

På Facebook har för övrigt min moderate riksdagskollega Hans Rothenberg från Göteborg just startat en ny sida med namnet momskollen och logotypen här bredvid. Syftet är att sprida kunskap om de restauranger som sänkt priset efter momssänkningen. Ett kul initiativ tycker jag! Så varför inte gå in där och tipsa om din favoritrestaurang om den sänkt priset?

Rot- och Rut-avdrag dömdes ut som meningslösa, men fick sin upprättelse efter några år när reformen kunde utvärderas. Jag tror att den aktuella momssänkningen kommer att ses i ett betydligt mer positivt ljus framöver. För den som tvivlar vill jag tillföra ett annat argument. Var det verkligen rimligt att man betalade 12% moms på maten man köpte i en affär medan det var dubbelt så hög moms när någon lagade till maten och serverade den på en tallrik? Är det med sådan straffskatt man gynnar företagande och arbete?




Klargörande skillnader i synen på osund skatteplanering

2011-11-26

I dag har jag och mina två moderata riksdagskolleger ett debattinlägg i Borås Tidning där vi ger vår syn på den uppmärksammade skatteplaneringen i riskkapitalbolag som äger företag inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt publiceras en artikel i samma ämne från våra tre Socialdemokratiska motståndare. Skillnaden mellan oss är förhoppningsvis klargörande för läsarna. I sak har vi samma syn på det olämpliga och upprörande i denna typ av aggressiv skatteplanering, men när det gäller hur man bäst stoppar detta skiljer vi oss åt.

I socialdemokraternas artikel krävs ett snabbstopp riktat mot just företag inom välfärdssektorn. Lite märkligt kan man tycka att Socialdemokraterna föreslår detta först nu, med tanke på att denna typ av skatteplanering har varit ett välkänt problem sedan länge. Men allra märkligast är det nog att man vill behandla företag i olika branscher på olika sätt. Det blir oerhört komplicerat och väldigt rättsosäkert. Vad gör man exempelvis om ett riskkapitalbolag äger företag i flera olika branscher? Ska det då vara okej att skatteplanera på ett sätt i vissa av företagen men inte i andra?

Alliansen tillsatte en särskild företagsskattekommitté för flera år sedan som bland annat har som uppgift att titta på detta problem med så kallade "räntesnurror". För oss är det viktigt att behandla alla företag lika. Möjligheterna till osund skatteplanering genom extrema lånekonstruktioner och räntebetalningar inom koncerner bör givetvis begränsas på samma sätt för alla företag. Men frågan är oerhört komplicerad, det kan jag skriva under på som jurist med bland annat skatter som tidigare arbetsområde. Ska man stoppa avcancerade skatteupplägg så måste man göra det ordentligt, inte minst för att inte samtidigt öppna upp för nya kryphål. Vårt mål är att ett heltäckande lagförslag ska kunna presenteras under nästa år och gälla för alla företag oavsett bransch. Inte lika populistiskt kanske som att kräva ett "snabbstopp" som Socialdemokraterna gör, men betydligt mer seriöst.




Allt större förmögenheter tas hem till Sverige

2011-10-19

Under årets första nio månader har 1 344 personer skickat in rättelser till Skatteverket och redovisat inkomster från före detta skatteparadis. Under hela 2010 rättade sammanlagt 396 personer sina deklarationer. Rättelserna beräknas sammanlagt leda till ökade skatter på nära en miljard kronor. Allt enligt siffror från Skatteverket.

Enligt de svenska skattereglerna går det att frivilligt rätta tidigare inlämnade deklarationer utan att riskera skattetillägg och åtalsanmälan för skattebrott. Rättelsen måste komma in självmant och inte på grund av att Skatteverket har påbörjat en granskning. Sedan Skatteverket började informera om möjligheterna till frivilliga rättelser under slutet av 2009 har sammanlagt 1 740 personer rättat sina inkomstdeklarationer. I de flesta fall handlar det om tidigare oredovisade kapitalinkomster. Många uppger att kapitalet kommer från pengar som man har sparat när man har arbetat och betalat skatt utomlands.

Orsakerna att kapitralet vänder hemåt är flera. Men mycket handlar om Alliansregeringens politik. De senaste åren har Skatteverket ökat sina kontroller av svenskar som har gömda inkomster i skatteparadis. Bland annat har nya avtal om informationsutbyte gett Skatteverket helt nya möjlighet att få ut uppgifter om dolda banktillgångar och inkomster. Sverige har de senaste åren också tecknat avtal med 32 länder som OECD tidigare har klassat som skatteparadis. Dessutom har skatteavtalen med Schweiz och Luxemburg omförhandlats. Detta har krävt stor diplomati och långa förhandlingar från den svenska regeringens sida. Den 1 juli höjdes dessutom den källskatt som svenskar betalar på ränteinkomster i bland annat Schweiz och Luxemburg, i enlighet med EU:s sparandedirektiv. Källskatten är nu 35 vilket innebär att skattesatsen nu är högre än den svenska kapitalskatten på 30 procent. EU-direktivet innebär att inkomster som en EU-medborgare har från sparande i vissa utländska länder ska beskattas. Landet där personen har sin hemvist får 75 procent av skatten medan landet där sparandet finns behåller 25 procent. Till allt detta kommer att Alliansen avskaffat den svenska förmögenhetsskatten, vilket nu gör det lönsamt att ta hem sina pengar igen. Och det var som bekant precis det som var avsikten. Nu kan svenska pengar investeras i Sverige i stället för att gömmas undan utomlands, och samtidigt får Sverige in en massa skatt på kapitalinkomster som delvis kompenserar för den uteblivna förmögenhetsskatten (som i praktiken främst utgjorde en extra fastighetsskatt).




Sänkt restaurangmoms kan bli lika uppskattat som RUT och ROT

2011-09-13

I dag presenterade Skatteverket en undersökning som visar att Rut- och rotavdragen har minskat acceptansen bland allmänheten att anlita svart arbetskraft. Nio av tio tillfrågade tycker inte att det är okej att folk köper städning utan att skatta för tjänsten, och lika många var emot att köpa rot-arbeten svart. Sex procent av dem som förra året köpte rut-tjänster uppger att de köpte tjänsterna svart innan avdraget fanns.

När RUT-avdraget infördes fnyste oppositionen och hånade regeringen för att vi subventionerade "pigjobb". Jag tyckte det var ett väldigt nedlåtande sätt att se på viktiga arbeten. I dag för Socialdmeokraterna och Västerpartiet en lika osmaklig kampanj mot förslaget om sänkt moms på restauranger. Man raljerar om att vi "sänker priset på toast skagen för de rika restaurangbesökarna". Man glömmer att momssänkningen motverkar stigande priser för vanliga lunchgäster och pensionärer med lägre pension som kanske annars inte har råd att äta ute. Glädjande nog stödjer dock Miljöpartiet Alliansens förslag, varför det har brett stöd i riksdagen.

Hur många jobb sänkt restaurangmoms kan skapa kan faktiskt ingen säga. Det går inte heller att med säkerhet beräkna eller utvärdera i efterhand, eftersom det finns så många faktorer som avgör om en restaurang kan och vill anställa fler. Men lägre priser brukar betyda fler kunder, och då behövs ofta mer personal. Och ska man tro branschen själva så finns det potential att anställa åtskilliga tusen fler med sänkt moms. Inom hotell- och restaurangbranschen arbetar redan idag många unga och många får sin första arbetslivserfarenhet genom att jobba på ett hotell, ett café eller en restaurang. Så var det för min egen del, första sommarjobbet var i en glasskiosk, och några år senare fick jag extrajobb och sommar/helgjobb på en restaurang. Den tillväxt av jobb som kan förväntas kommer sannolikt i stor utsträckning att gynna ungdomar. I dag finns många svenska ungdomar i restaurangsektorn i Danmark och Norge. Med sänkt moms för restauranger kan fler svenska ungdomar förhoppningsvis få sitt första jobb på en svensk restaurang i stället. Vi vet också att sänkt moms kan motverka att jobb försvinner om konjunkturen blir sämre. Det är också en viktig effekt för att motverka ungdomsarbetslösheten.

Sänkt restaurangmoms kommer dessutom att minska företagens administrativa kostnader med drygt 200 miljoner per år. Dessutom kommer den att ge positiva effekter på sysselsättningen också i turist- och upplevelsebranschen, transportbranschen och för livsmedelsproduktionen. Samtidigt minskar utrymmet för momsfusk, eftersom det nu blir samma moms på mat man köper i butik och den mat man äter på restaurang.

Alliansen har utan tvekan vunnit samhällsdebatten när det gäller RUT och ROT-avdrag, det finns ett starkt stöd för dessa skattesänkningar hos svenska folket. Jag är övertygad om att sänkt moms för restauranger kommer att bli lika uppskattat och ge liknande positiva effekter. Det finns ingen anledning att ha högre moms på mat som tillagas på en lunchrestaurang än på färdigmat i en livsmedelsbutik.




Ekonomiskt ansvarstagande väger alltid tyngst för Alliansen

2011-08-16

I dag meddelade finansminister Anders Borg och statsminister Fredrik Reinfeldt, inte helt oväntat, att Moderaterna anser att förslaget om ett femte jobbskatteavdrag, sänkt skatt för pensionärer och höjd brytpunkt för den statliga inkomstskatten bör skjutas på framtiden. Anledningen är att statens budget behöver extra goda ekonomiska marginaler på grund av den ekonomiska oron. Ambitionen är dock fortfarande att skattesänkningarna ska genomföras under mandatperioden, under förutsättning att det finns utrymme. Övriga Allianspartier har samma syn på saken.

I eftermiddags kommenterade jag saken i direktsändning i Radio Sjuhärad, som försökte pressa mig med att det innebär ett brutet vallöfte. Jag påpekade att det inte är en korrekt beskrivning. I Alliansens valmanifest och löfte till väljarna i valet 2010 var fortsatta reformer för arbete, inklusive sänkt inkomstskatt genom ett femte steg i jobbskatteavdraget, en av huvudpunkterna. Men samtidigt var vi väldigt tydliga med att Sveriges offentliga finanser samtidigt ska vara långsiktigt hållbara och att alla reformer ska prövas mot reformutrymmet. Vi sa tydligt i alla stora valdebatter att det kan bli nödvändigt att avstå från att genomföra eller skjuta på reformer eller tillföra ytterligare finansiering om den ekonomiska verkligheten i vår omvärld kräver det. Och nu är vi tyvärr där, vilket ingen trodde så sent som i våras.

Som jag berättade på bloggen förra veckan och i debattinlägget i Borås Tidning i helgen är Sverige ett av de sex länder i världen som anses ha de starkaste statsfinanserna och den högsta kreditvärdigheten, och Sveriges ekonomi är i dag en av de starkaste i Europa. Den svenska ekonomin har under senare tid utvecklats mycket positivt och vi står starkt i den finansiella orkanen. Samtidigt har finanskrisen i många av Europas länder övergått i en skuldkris, och USA har fortsatta allvarliga ekonomiska problem vilket skakar världsekonomin och dämpar den ekonomiska återhämtningen. Det allvarliga internationella läget och osäkerheten kring det europeiska banksystemet kräver extra säkerhetsmarginaler i den svenska statsbudgeten, och då får skattesänkningarna vänta. Det handlar om att ta ansvar i en ekonomiskt osäker tid.

I dagens radioinslag fanns ett antal besvikna röster, främst från pensionärer, som såg fram mot en skattesänkning, och reportern frågade mig som sagt också om det inte var ett svek mot vallöftena att inte genomföra femte steget av jobbskatteavdraget. På ett sätt är jag glad över att det finns ett sådant intresse idag hos media och allmänheten för skattesänkningar, och att besvikelsen blir så stor när skatten inte sänks. Det visar att allt fler inser att sänkta skatter för löntagare och pensionärer med låga eller normala inkomster faktiskt har väldigt stor betydelse, och att Alliansens syn på skattetrycket börjar få fäste hos svenska folket. Man kan konstatera att Alliansen under sina fem år har sänkt skatterna kraftigt för löntagarna. Nästan alla heltidsarbetande (99 procent) har fått skattesänkningar på över 1 000 kronor per månad och 75 procent över 1 500 kronor per månad. En undersköterska har sedan jobbskatteavdraget började införas fått en hel extra månadslön efter skatt! Betydelsen av detta ska inte underskattas. Samtidigt har vi sänkt skatten för pensionärerna med 10 miljarder, och det är första gången i modern tid som pensionärerna fått sänkt skatt. Vi i Alliansen är alltid beredda att ta strid för sänkta skatter, vi har visat att vi både vill och kan sänka skatter, och det är viktigt att alla har klart för sig att Alliansen är enda garanten för att skatterna stegvis också kommer att minska i den takt som samhällsekonomin klarar av. Ingen annan regering skulle ha samma ambition. Vi vet att oppositionen alltid avvisar skattesänkningar, oavsett hur statsfinanserna ser ut. Däremot gillar man att höja skatter.

Slutligen ger det lite perspektiv på uppståndelsen efter dagens besked när man jämför Sverige med andra länder i omvärlden. I många europeiska länder diskuteras just nu hur mycket löner och pensioner ska sänkas, hur mycket skatterna måste höjas, hur stora nedskärningar som krävs i välfärden och hur mycket pensionsåldern måste höjas. I Sverige tvingas vi avstå från ännu en skattesänkning, men det finns inga planer på höjda skatter och vi har fortfarande utrymme för en del reformer. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik slipper svenska folket nedskärningar och skattehöjningar. I ljuset av detta tror jag de flesta kan acceptera att nästa års utlovade skattesänkningar får vänta lite.




Allt fler använder ROT och RUT

2011-07-20

I måndags presenterade Skatteverket nya siffror över skatteavdragen för hushållsnära tjänster (RUT- och ROT) under första halvåret 2011. ROT-avdragen ökar något, men den stora ökningen står RUT-avdragen för, en uppgång med 33%. Hela 760.824 personer gjorde avdrag för hushållsnära tjänster första halvåret i år.

Av Skatteverkets rapport framgår också att den nya rutinen att ge skattereduktiuonen direkt vid betalningen av fakturan fungerar för båda parter. Kunden får rabatten direkt, och 97% av företagen får sina pengar från Skatteverket inom tio dagar.

Med tanke på att Sverige knappast har 760.000 mångmiljonärer faller kritikernas agumentation om att endast de rikaste har råd att köpa hushållsnära tjänster. Allt fler med normala inkomster använder avdragsmöjligheten. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster visar att när man beskattar tjänster lite mindre hårt så växer marknaden. Det måste givetvis vara en stor fördel för Sverige om en person med lång och dyrbar utbildning som en läkare, sjuksköterska eller ingenjör arbetar mer inom sitt yrke i stället för att ta kompledigt för att måla huset eller putsa fönster, och i stället köper dessa tjänster av andra. Samtidigt vet vi att svartjobben har minskat. RUT och ROT lär vara här för att stanna, och jag hoppas att det kommer att finnas utrymme för att räkna in fler tjänster i utrymmet för skattereduktion framöver.




Krafttag mot barnfattigdomen

2011-05-21

Under veckan har jag haft debattartiklar i flera lokala tidningar där jag bemöter en del angrepp mot mina tidigare inlägg om barnfattigdomen. I dag finns artikeln i Borås Tidning, och jag påpekar bland annat att jobbskatteavdraget har medfört att de som tjänar mycket idag betalar större andel av de samlade skatterna i Sverige än vad de gjorde 2006. Och omvänt står de med lägre inkomster för en mindre delen av skatteinbetalningarna än tidigare. Svenska låginkomsttagare betalar inte längre Europas högsta skatter, och fler har fått vardagesekonomin att gå ihop. Tillsammans med förbättringar av barnbidrag och bostadsbidrag för familjer med många barn innebär det att vi tar krafttag mot barnfattigdomen. Allra viktigast för att minska fattigdomen i svenska familjer är dock att de vuxna har ett arbete och en lön att leva på.



"Jobbskatteavdraget kostar extremt mycket för skattebetalarna"

2011-05-20

En majoritet av riksdagens fyra oppositionspartier (S, SD, V och MP) enades igår om att regeringen måste "utvärdera effekterna av jobbskatteavdragen".
I ett TT-telegram kunde man läsa att Jennie Nilsson (S), vice ordförande i skatteutskottet anser att jobbskatteavdragen "kostar extremt mycket pengar men att effekterna är oklara och att det är rimligt att få dem ordentligt utredda".

Jag kan inte låta bli att återanvända en några år gammal satirbild från satirtecknaren Kalle Strokirk (kallestrokirk) som har gett mig tillstånd att publicera hans bilder. Därför kommer denna mycket passande bild i repris. När jag såg den första gången skrattade jag, men efterhand har verkligheten märkligt nog hunnit ifatt bilden. Faktum är att det ju är exakt detta argument Jennie Nilsson använder. I hennes värld äger staten alla pengar, och att låta människor få behålla lite mer av det de själva tjänar ihop är en "extremt hög kostnad" för staten. Egentligen är det fullständigt sanslöst att resonera så.

Visst stämmer det att ekonomer och experter strider om jobbskatteavdragets effekter på mängden arbete som utförs, även om de flesta, till och med LO, numera medger att det har positiv effekt på sysselsättningen. Men det finns också en moralisk sida av saken, nämligen att den som arbetar också ska få behålla mer av det man tjänar. Inte minst är det viktigt för låginkomsttagarna som före jobbskatteavdraget betalade högst skatter i hela Europa. I dag ligger låg- och medelinkomsttagarnas skatt på en mer genomsnittlig europeisk nivå. I dag är det bara de med högre inkomster som fortfarande betalar världens högsta skatter.

Vi behöver en ny skattedebatt i Sverige som också tar hänsyn till den moraliska sidan av skatterna. Vi sänker inte skatterna bara för att öka sysselsättningen, utan också för att människor ska få behålla mer av sin inkomst. Inte minst har det betydelse för att familjer med låga inkomster ska få mer att leva på, och vi vet nu också att det har betydelse för att minska barnfattigdomen. Det är fel utgångspunkt att staten äger alla våra pengar och i sin godhet låter oss få behålla lite av det vi jobbar ihop. Därför kan det aldrig räknas som en "kostnad" för staten att sänka skatter så länge de skatter man tar in räcker till det som måste finansieras gemensamt. Alliansen har visat att vi klarar stora skattesänkningar utan att äventyra välfärden och utan att skapa underskott i statsfinanserna. En viktig del av finansieringen är att fler jobbar och färre är sjukskrivna eller förtidspensionärer tack vare den samlade politiken.

Jag ser inget behov av att utreda effekterna av jobbskatteavdragen (möjligen bortsett från ren akademisk nyfikenhet). Effekterna är inte alls "oklara" och det behövs ingen utredning för att konstatera att löntagarna fått behålla mer av sin intjänade lön. Det är ett fullt tillräckligt skäl för fortsatta skattesänkningar. Det är högst rimligt att vi i landet med världens högsta skatter fortsätter med ansvarsfulla skattesänkningar för både löntagare och pensionärer så länge det kan gå hand i hand med fortsatt stabila statsfinanser och tryggad välfärd.



Mediadebatten om barnfattigdomen fortsätter...

2011-04-12


Mediakommentarerna efter min debattartikel om jobbskatteavdragets betydelse för att motverka barnfattigdom fortsätter, och är nu inne på andra veckan. Ytterligare några ledarsidor har kommenterat saken under helgen.

Västerbottens Folkblad ägnade hela lördagens ledare (bilden) åt att angripa min artikel, under rubriken att "Barnfattigdomen ökar igen". Det sista påståendet är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att Rädda Barnens senaste rapport faktiskt visar att barnfattigdomen var lägre krisåret 2008 än vad den var under högkonjunkturen 2006.

Västerbottens Folkblad hyllar också de bloggare som "avslöjat" min debattartikel och "upptäckt" att utredningen "bara" visar jobbskatteavdragets effekt på barnfattigdomen - allt annat oförändrat. Jag tycker kanske inte att dessa avslöjanden är så fantastiska, med tanke på att jag påpekade exakt detta i min egen debattartikel, den artikel som startade hela mediadebatten. I min artikel står följande:

Jag har därför låtit Riksdagens utredningstjänst (RUT) undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat andelen barn som lever i familjer med en disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd. Kort sagt har utredarna undersökt hur jobbskatteavdraget påverkat barnfattigdomen i Sverige genom att jämföra dagens situation med hur det skulle ha sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat.

I mitt eget blogginlägg samma dag skrev jag så här:

Riksdagens utredningstjänst har uppskattat jobbskatteavdragets effekter genom att jämföra dagens situation med hur det skulle sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat. RUT uppskattar då att andelen barn som lever i familjer med disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd tack vare jobbskatteavdraget har minskat från 7,7% till 6,7% mellan åren 2007 och 2010. Det betyder i så fall att andelen fattiga barn i Sverige har minskat med 13% tack vare jobbskatteavdraget.

Jag vet inte om jag kunnat vara tydligare?

Betydligt roligare var det att läsa Nya Wermlandstidningen som skriver följande på ledarplats:

"Den så kallade barnfattigdomen - som mest är ett relativt begrepp - har diskuterats en del på sistone. Men om man skall tala om verklig fattigdom så är det nog bättre att till exempel använda sig av gränsen för försörjningsstöd (socialbidrag). Och då blir det intressant. Riksdagsmannen Jan Ericson (M) lär riksdagens utredningstjänst undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat de barnfamiljer som lever under denna gräns. Då visar det sig att andelen barn som lever i sådana familjer har minskat med 13 procent mellan åren 2007 och 2010. Egentligen är det ganska självklart att familjer med låga inkomster har fått det bättre."

Efter en hektisk vecka där min debattartikel kommenterats på ledarplats eller på nyhetsplats i ett stort antal tidningar så låter jag Nya Wermlandstidningens slutsatser få sista ordet. För det är ingen tvekan om att jobbskatteavdraget har gett låginkomsttagarna mer kvar att leva på - och då blir det färre som behöver försörjningsstöd. Det kan ingen debattör på vänsterkanten prata bort.



Fler positiva effekter av jobbskatteavdraget

2011-04-08

I veckan publicerades min debattartikel om att jobbskatteavdraget tycks ha effekten att färre familjer har inkomster som ligger under gränsen för försörjningsstöd, jämfört med om jobbskatteavdraget inte hade funnits.

Lite i skymundan av detta presenterades en annan intressant nyhet om jobbskatteavdragets effekter. En studie från Konjunkturinstitutet visar att ensamstående kvinnor utan barn är den grupp på arbetsmarknaden som ökat sitt arbetsutbud mest sedan jobbskatteavdraget införts. Enligt studien har ensamstående kvinnor ökat sitt arbetsutbud med 2,2 procent som en följd av jobbskatteavdragets fyra steg, medan motsvarande effekt på ensamstående mäns arbetsutbud uppgår till 1,3 procent. Bland sammanboende med barn har kvinnor ökat sitt arbetsutbud med 0,9 procent, medan männen endast ökat sitt med 0,5%.

Det verkar alltså som om de med de minsta marginalerna, ensamstående, främst kvinnor men även män, samt sammanboende kvinnor med barn är de som främst upplevt att det lönar sig att arbeta mer tack vare jobbskatteavdraget. Jag har en känsla av det bland annat beror på att färre nu arbetar deltid och i stället har gått upp till heltid, eftersom de känner att det lönar sig ekonomiskt. Det skulle kunna förklara varför kvinnor ökat sina arbetade timmar mer än män, eftersom det ju är fler kvinnor som arbetar deltid än män. Om denna teori stämmer får väl framtida analyser och statistik utvisa.

Med tanke på Aftonbladets sura kommentarer om min artikel om jobbskatteavdragets inverkan på barnfattigdomen undrar man ju lite vad Aftonbladets ledarsida ska skriva om den här rapporten? Att människor arbetar mindre till följd av jobbskatteavdraget kanske? Förnekelse av verkligheten brukar ju vara bästa sättet att angripa politiskt jobbiga sanningar.



Mediakommentarerna fortsätter...

2011-04-08


Mediakommentarerna fortsätter. Bland annat i går på ledarsidan i Norrbottens-Kuriren, med bild och allt. Klicka på bilden för att läsa. Aftonbladet gick samtidigt till angrepp mot mig på ledarplats i papperstidningen. Jag har även lagt in bilden från Kvällspostens ledarsida i förrgår, samt intervjun med Borås Tidning som presenterades igår, och där jag ger svar på tal på oppositionens angrepp.

Man kan väl konstatera att Norrbottens-Kuriren tycker att det är ganska väntat att jobbskatteavdraget har gjort att fler familjer fått en inkomst efter skatt som ligger över gränsen för försörjningsstöd, även om man också påpekar det jag också gjort på bloggen, och som även RUT skriver i sin rapport, nämligen att detaljsiffror för enstaka åt alltid ska tolkas med försiktighet. Det viktiga är ju inte detaljsiffrorna och procenten, utan tendensen.

Aftonbladets ledarsida försöker medvetet förvilla genom att blanda olika fattigdomsbegrepp (läs min blogg 5/4 för att bena ut begreppen). Jag har hela tiden tydligt sagt att det är den faktiska fattigdomen jag syftar på, och inte den relativa fattigdomen som jag anser är missvisande. Och när man skriver att jag "ville hålla rapporten för mig själv" när jag skickade mitt pressmeddelande är det fel. Tvärtom skrev jag tydligt att jag gärna skickar rapporten till alla som vill läsa den. Hela pressmeddelandet lades ut på bloggen den 5/4, så det är lätt att kontrollera. De senaste dagarna har jag mailat säkert hundra exemplar av rapporten till tidningar, riksdagsledamöter och andra intresserade. Aftonbladet bluffar, och deras magsura kommentarer är faktiskt mest roande. De vill så gärna att jobbskatteavdraget ska vara dåligt, eftersom de under flera år byggt hela sin argumentation på just detta. Deras världsbild har nog rubbats.






Jobbskatteavdragets betydelse för barnfattigdomen engagerar

2011-04-06

Gårdagens artikel om jobbskatteavdragets betydelse för att minska barnfattigdomen har väckt många reaktioner, både i riksdagen och i media. Och efter att TT uppmärksammade min artikel så sprids nu nyheten i media. Dagens Nyheter uppmärksammade exempelvis min artikel på nyhetsplats, och jag har också blivit citerad på Kvällspostens ledarsida. Ett inlägg om artikeln finns nu också på moderaternas hemsida. Under dagen har jag även blivit intervjuad om saken i Borås Tidning, artikeln lär väl komma in under veckan.

Jag har fått flera hundra uppskattande mail från hela landet, men har också sett en del riktigt arga kommentarer på vänsterbloggar, alltifrån Aftonbladets ledarblogg till privata bloggar. Det är inga vackra ord man kan läsa i dessa inlägg. Uppenbarligen svider det för vänstern att jobbskatteavdraget verkar ge positiva effekter för fattiga familjer. Det stämmer ju inte riktigt med den bild man försökt sätta av jobbskatteavdragets effekter.

Vissa kritiker blandar också ihop olika mått på fattigdom, vilket kan förklara att man inte riktigt förstått vad RUT-rapporten egentligen säger (se mitt blogginlägg i måndags om olika fattigdomsbegrepp).

De flesta vänsterdebattörer väljer, troligen i brist på bättre argument, att angripa mig genom att påstå att jag inte vill se barnfattigdomen. Det känns väldigt märkligt med tanke på att jag ägnade nästan hela min artikel i SvD just åt att förklara hur viktig frågan om barnfattigdom är för oss moderater och för Alliansen. Just kampen mot utanförskapet och för att alla ska kunna leva på sin lön har ju varit en av våra viktigaste politiska budskap i valen 2006 och 2010.

Jag har också fått en replik på artikeln i SvD från en Socialdemokratisk riksdagsledamot , och har under dagen skickat in denna slutreplik som förhoppningsvis publiceras i morgon. Tyvärr går det däremot inte att bemöta blogginlägg på ledande s-bloggar, eftersom man centralt har spärrat i vart fall min IP-adress så att jag inte kan skriva några kommentarer...



Jobbskatteavdraget har minskat barnfattigdomen

2011-04-05

I dag har jag ett debattinlägg i Svenska Dagbladets nätupplaga där jag redovisar resultatet av en utredning som jag beställt från Riksdagens Utredningstjänst, RUT. Jag har låtit RUT undersöka hur jobbskatteavdraget påverkat andelen svenska barn som lever i familjer med en disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd, och resultatet är mycket glädjande. Riksdagens utredningstjänst har uppskattat jobbskatteavdragets effekter genom att jämföra dagens situation med hur det skulle sett ut utan jobbskatteavdraget, allt annat oförändrat. RUT uppskattar då att andelen barn som lever i familjer med disponibel inkomst under gränsen för försörjningsstöd tack vare jobbskatteavdraget har minskat från 7,7% till 6,7% mellan åren 2007 och 2010. Det betyder i så fall att andelen fattiga barn i Sverige har minskat med 13% tack vare jobbskatteavdraget.

I sammanhanget kan det vara bra med en liten repetition av det här med fattigdomsbegreppet. Jag har skrivit om detta tidigare på bloggen. Diskussionen om barnfattigdom i Sverige kan nog uppfattas som lite svårbegriplig eftersom man använder olika fattigdomsbegrepp i debatten. Ett av de märkligaste sätten att räkna är begreppet ”relativ fattigdom” där ett hushåll betraktas som fattigt om det har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten i ett land. Problemet med detta sätt att mäta är att ett extremt fattigt land knappast får någon relativ fattigdom alls, eftersom alla är lika fattiga. I ett mycket rikt land däremot kan den relativa fattigdomen bli väldigt hög, om en del av befolkningen har mycket hög disponibel inkomst som drar upp medianinkomsten. Ett välmående land i Västeuropa kan med måttet relativ fattigdom få större andel fattiga än ett fattigt land i Afrika! Relativ fattigdom är därmed ett mycket missvisande begrepp som snarare blir ett mått på inkomstspridningen i ett samhälle än hur många som är verkligt fattiga.

Ett rimligare mått på fattigdom i Sverige är andelen hushåll som har en disponibel inkomst som ligger under ”socialbidragsnormen", alltså under gränsen för att ha rätt till försörjningsstöd. En del av det generösa svenska sociala skyddsnätet innebär ju att ingen ska behöva vara hungrig eller vara utan bostad, kläder, TV, dator, medicin och dagstidning, oavsett inkomst. I ett globalt perspektiv kan det givetvis kännas konstigt att beskriva dessa familjer som fattiga. En svensk med försörjningsstöd lever givetvis ett rikt ekonomiskt liv jämfört med många fattiga i utvecklingsländerna, där de grundläggande behoven ligger långt under vad vi förväntar oss i Sverige. Trots dessa invändningar kan man väl ändå konstatera att gränsen för försörjningsstöd numera är allmänt accepterat som en gräns för skälig levnadsnivå i välfärdslandet Sverige. De flesta av oss ställer nog upp på att i vårt land med höga välfärdsambitioner bör alla ges möjlighet att klara sina grundläggande behov även om man under kortare eller längre tid saknar tillräcklig inkomst. Inte minst är detta viktigt för alla barn som lever i familjer med låg inkomst. Andelen hushåll med en disponibel inkomst under normen för ekonomiskt bistånd känns därför som det mest relevanta måttet på svensk fattigdom. Och det är alltså andelen "fattiga" barn enligt detta mått som minskat så mycket tack vare jobbskatteavdraget.

Ett viktigt mål för Alliansen är att minska fattigdomen i Sverige. De två senaste valen har vi sannolikt främst vunnit på vår arbetslinje och kampen för att minska utanförskapet, dvs antalet personer som är beroende av olika ersättnings- system eller helt saknar inkomst. Bland dessa grupper finns många som löper stor risk att bli fattiga och beroende av försörjningsstöd. Under de senaste fyra åren har glädjande nog utanförskapet minskat kraftigt, trots en djup global lågkonjunktur och finanskris. Omräknat till helårspersoner har antalet personer som är beroende av ersättningar från olika system minskat med nära 150.000 personer på fyra år, från 1.083.000 till 935.000. Detta samtidigt som befolkningen ökat.

En annan viktig åtgärd mot fattigdom är jobbskatteavdraget. För personer med låga inkomster har jobbskatteavdraget minskat inkomstskatten med upp till en fjärdedel! Många familjer med små marginaler har fått en betydande inkomstökning, mycket större än vad några lönehöjningar någonsin medfört. Utredningen från Riksdagens Utredningstjänst visar att jobbskatteavdraget också minskat barnfattigdomen.



Utredning ska undersöka om fastighetstaxeringen kan avskaffas

2011-02-25

Jag har envist de senaste åren drivit frågan om att avskaffa fastighetstaxeringen, både i debattartiklar och flera riksdagsmotioner, och genom direktkontakt med mina kolleger i skatteutskottet. Mina argument för att slopa fastighetstaxeringen framgår av min senaste motion i frågan.

Nu verkar äntligen frågan röra på sig. I går tillsatte regeringen en utredning som ska undersöka hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas. "Införandet av den kommunala fastighetsavgiften har inneburit att taxeringsvärdet inte längre har samma betydelse för den löpande beskattningen av bostäder. Det är därför rimligt med en översyn av fastighetstaxeringen av bostäder. Genom tillsättandet tillgodoses också riksdagens önskemål om en utredning av förutsättningarna för att slopa taxeringen", säger finansminister Anders Borg.

Så ska det låta!



Mitt försvar av Ingvar Kamprad och IKEA väcker reaktioner

2011-02-03

I dag publicerades ett debattinlägg i Borås Tidning där jag försvarar Ingvar Kamprad och IKEA och hävdar att avundsjuka troligen är viktigaste förklaringen till angreppen från media. Texten i debattinlägget är i stort detsamma som i mitt blogginlägg häromdagen.

Jag har fått ett antal mail under dagen med uppskattande kommentarer, och i Borås Tidnings nätupplaga finns också ett antal kommentarer, dock mest negativa. Alltid kul att artiklar berör.

En sak som framförs från kritikerna är att det är fel att stora företag kan undå skatt genom att skatteplanera. Jag har förståelse för den synpunkten. Men samtidigt gäller lagarna lika för alla. Tycker man skatteplanering är för lätt att genomföra får man helt enkelt försöka ändra lagen och genom internationellt samarbete försvåra detta. Men så länge dagens lagar gäller kan ingen klandras så länge man följer dessa. Moraliskt kan man givetvis ha vilka åsikter man vill, men det har inget med juridik att göra. För egen del ser jag inga moraliska problem i att göra åtgärder för att minska sin skatt, så länge man inte bryter mot lagen. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att IKEA betalar väldigt mycket skatt i Sverige trots sin skatteplanering.

I sammanhanget kan jag nämna att Alliansregeringen de senaste åren äntligen fått igenom ett antal nya avtal med tidigare "skatteparadis" som reglerar upplysningar i skatteärenden och samarbete vid skatteutredningar som utförs utomlands. Detta misslyckades socialdemokraterna med under sin tid i regeringen. Vi har också via EU påverkat utvecklingen så att länder i Europa som tidigare vägrat lämna ut upplysningar om kapital och förmögenheter numera gör detta, eller i vart fall har börjat ta ut skatt på räntor och utdelningar. Vi har också avskafat förmögenhetsskatten som minskar intresset att gömma svenska förmögenheter utomlands. Ytterligare åtgärder kan givetvis behövas för att beskatta kapital som rör sig över gränserna och därför ibland undgår beskattning. Men så länge dagens lagar gäller ska de givetvis gälla lika för alla.



Avundsjuka bakom kritiken av IKEA?

2011-01-27

Uppdrag Granskning ”avslöjar” att Ikea använder det utrymme som skattelagstiftningen medger i olika länder för att minimera sin skatt. Jag tycker att det omvända hade varit betydligt mer uppseendeväckande. Jag upprörs inte heller av att ett internationellt företag har sitt kapital placerat och även styrs från flera olika länder.

På Ikeas hemsida kan man läsa att koncernens svenska bolag de senaste tio åren betalat över 6 miljarder i bolagsskatt i Sverige. Man sysselsätter över 10.000 anställda och skapar arbete hos ett stort antal svenska underleverantörer. Alla dessa anställda betalar skatt och arbetsgivaren betalar arbetsgivareavgifter. På allt som säljs betalas dessutom stora pengar i moms. Man skulle kunna tänka sig att media uppmärksammade detta som ett fantastiskt exempel på svenskt företagande och entreprenörsanda, och gläds åt alla skatter som betalas in. Men i stället väljer media att avundsjukt uppmärksamma att ägaren Ingvar Kamprad – hemska tanke – blivit förmögen på sitt företagande.

Min åsikt är att den som skapat Ikea som idag ger arbete 127.000 (!) anställda runt om i världen, och säkert minst lika många hos underleverantörerna, är väl värd att samtidigt skapa sig en personlig förmögenhet. Även om denna förmögenhet ligger i bolag som media inte har full insyn i. Det finns självklart inte heller någon skyldighet att berätta allt om hur ens förmögenhet utomlands förvaltas, inte ens till svenska journalister. Vi måste vända synsättet att det är fult att lyckas och att det är fult att bli rik i Sverige. Den svenska jantelagen är kanske det största hotet mot Sveriges framtida utveckling. Det enda som verkligen stör mig när det gäller IKEA är att Sverige inte kunnat erbjuda så goda villkor att både Ingvar Kamprad och hans förmögenhet stannat kvar i landet, i stället för att försvinna iväg till olika skatteparadis.



27.000 Sjuhäradsbor använde RUT och ROT 2010

2011-01-18

Skatteverkets preliminära siffror visar att 21.210 Sjuhäradsbor använde ROT-avdraget under år 2010, och att 5.893 personer utnyttjade RUT-avdraget samma år. Totalt var det alltså över 27.000 personer i Sjuhärad som utnyttjade möjligheten att köpa tjänster med reducerad skattekostnad förra året. Hur många nya jobb detta skapade är givetvis svårt att säga, men det är ingen vild gissning att anta att en del svarta jobb blivit vita, och att också efterfrågan på tjänsterna ökat.

Totalt utbetalades nära 310 miljoner kronor, vilket alltså motsvarar en arbetskostnad på det dubbla, eller 620 miljoner kronor. Det motsvarar en väldig massa arbetstimmar. Om man antar en timkostnad på 200 kronor i genomsnitt blir det exempelvis drygt 3 miljoner timmar eller 1.500 helårstjänster. Bara i Sjuhärad.

Totalt i Sverige hade 870.000 personer utnyttjat ROT-avdraget och 326.000 personer hade utnyttjar RUT-avdraget, med en sammanlagt utbetald summa på 14,4 miljarder. ROT stod för 13,3 miljader av detta och RUT för 1,3 miljarder.



2010-11-27 Stefan Persson försörjer 2.933 anställda i äldreomsorgen

Hennes & Mauritz huvudägare, Stefan Persson, betalade förra året 880 miljoner kronor i skatt uppger media idag. Därmed är han Sveriges bäste skattebetalare.

Jag har räknat på vad detta motsvarar i form av antalet anställda inom äldreomsorgen. Jag antar då att deras lön i genomsnitt är 18.000 kronor per månad, vilket innebär ca 25.000 kronor per månad inklusive arbetsgivareavgifter, eller 300.000 kronor per år. I så fall räcker Stefan Perssons skatteinbetalningar till 2.933 helårstjänster inom äldeomsorgen.

Vi ska vara rädd om våra förmögnaste och bäst betalda svenskar. De bidrar ofta mer till vårt samhälle och vår välfärd på ett år än vad de flesta av oss hinner göra under hela vår livstid. Problemet är inte att vi har för många mycket rika personer i Sverige, utan att de är för få. I stället har de ofta flyttat från landet och betalar sin skatt i Schweiz eller Monaco...



2010-12-04 Sahlin backar om kritiken mot jobbskatteavdraget

Mona Sahlin höll idag sitt avskedstal till partiets förtroenderåd. Det mest uppseendeväckande i talet var nog det hon sa om jobbskatteavdraget:

"Vi måste också erkänna att vår otydliga inställning till regeringens jobbskatteavdrag har sinkat oss. Här är min hållning enkel: Löntagarna har inte ställt sig upp som en man och en kvinna och avfärdat jobbskatteavdraget. Då bör inte vi göra det heller. Dessutom bör det vara sagt: Jobbskatteavdraget är inget orimligt sätt att sänka skatten på. Det finns väsentligt sämre sätt – med avseende på både fördelning och ekonomisk effektivitet."

Jag kan bara försynt påpeka att det inte låtit riktigt så från vare sig Mona Sahlin själv eller hennes partivänner de senaste fyra åren i riksdagen. Och det var ju inte heller precis detta man hörde från S i valrörelsen. Men nu erkänner Mona Sahlin äntligen att Socialdemokraternas hårda kritik mot jobbskatteavdraget varit fel. Om Sahlins tillnyktring i frågan är äkta eller bara partitaktik får väl framtiden utvisa, men just nu känns det i varje fall som om Alliansen till slut vunnit debatten om jobbskatteavdraget.



2010-11-19 Sosse som tänkt om...

När jag hämtade posten idag mötte jag ett bekant ansikte. Det var min förre socialdemokratiske kommunpolitikerkollega Håkan Forsberg som tillsammans med sin dotter delade ut flygblad och erbjöd tjänster från Pensionärspoolen i Mark. Det är ett bemanningsföretag som Forsberg driver och som hyr ut pensionärer till både företag och privatpersoner. I dag har företaget 25 pensionärer anställda, som erbjuder allt från hjälp med matlagning, målning och tapetsering, städning, tvättning, barnpassning, snöskottning, och mycket annat.

Vi blev stående där på gatan en bra stund och pratade om Pensionärspoolens verksamhet. Företaget betalar bra löner, 110-130 kronor per timme, arbetsgivareavgifterna är mycket lägre än för andra anställda och pensionärerna själva får som bekant dubbelt jobbskatteavdrag. Dessutom har kunderna ofta möjlighet att utnyttja RUT och ROT-avdrag för de tjänster som utförs. Alla är nöjda och glada, företaget skapar både arbetstillfällen och skatteintäkter, och tar samtidigt vara på en massa kompetens hos erfarna pensionärer. Forsberg berättade att många av kunderna själva är pensionärer, som för en rimlig peng får hjälp i vardagen. Flygbladet talar om priser på 290-330 kronor per timme, beroende på arbetsuppgifter, dvs 145-165 kronor per timme efter RUT/ROT-avdrag. En intressant sak med Pensionärspoolen är att 5% av vinsten i företaget skänks till PRO och SPF.

Motståndet från Socialdemokraterna mot RUT-avdraget medförde ju att Håkan Forsberg i protest lämnade alla sina politiska uppdrag tidigare i år (se bloggen den 1/7). Det är inte konstigt om Forsberg och andra i hans bransch är glada idag för att RUT- och ROT-avdraget blir kvar, vilket helt beror på Alliansens valseger.



2010-08-30 Även utlandsboende pensionärer kan få skattesänkningar

Jag har ju motionerat i riksdagen om en över syn av SINK-skatten, dvs den skatt som bland annat tas ut av utlandsboende pensionärer. Den utlandsboende pensionärerna har inte fått del av de skattesänkningar som pensionärer i Sverige har fått, och därför tycker jag det är rimligt att göra en översyn av storleken på denna skatt. Min motion blev avslagen, men nu öppnar Alliansen alltså för en sänkning av SINKs-katten. "Även den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta bör sänkas när en ytterligare förstärkning av jobbskatteavdraget genomförs" står det i Alliansens gemensamma valmanifest.

Hur mycket SINK-skatten kommer att förändras och när det kan ske utlovas inte i vamanifestet, men i budgeten finns inlagt att en framtida skattesänkning skulle kunna minska statens SINK-skatteinkomster om 300 mkr. De som betalar SINK är ju inte så många så denna summa skulle kunna räcka ganska långt. Så när det finns utrymme för ett ytterligare jobbskatteavdrag och nya skattesänkningar för pensionärerna i Sverige så lär även SINK-skatten sjunka. När det sker kommer ännu en av mina motioner därmed att få framgång.



2010-08-23 Alliansen ger tydligt besked till pensionärerna om lägre skatt

Oppositionen lovar att "ta bort skillnaderna i skatt mellan löntagare och pensionärer". Tyvärr är det oklart hur. Socialdemokraterna säger att de bara vill sänka skatten för pensionärerna "om ekonomin tillåter", det finns alltså inga tydliga löften alls. De vill samtidigt höja skatten för löntagarna vilket minskar skillnaden i beskattning. Vänsterpartiet vill däremot lösa problemet genom att ta bort hela jobbskatteavdraget för dem som jobbar, vilket inte förbättrar ekonomin alls för pensionärerna. Pensionärer som röstar på de rödgröna köper alltså grisen i säcken och har ingen aning om vad ett regeringsskifte får för effekt på deras ekonomi.

Alliansen ger däremot tydligt besked. Utöver den skattesänkning för pensionärerna på 5 miljarder från årsskiftet som redan är beslutad, blir det ytterligare 2,5 miljarder. Om statsfinanserna sedan utvecklas som vi hoppas så öppnar Alliansen också för ett andra steg på 2,3 miljarder kronor. Tillsammans med de redan genomförda skattelättnaderna kommer därmed våra samlade skattesänkningar för Sveriges pensionärer i så fall att uppgå till 15,1 miljarder kronor.

Totalt och med de redan genomförda stegen innebär detta en skattesänkning på 7.070 kronor per år för en garantipensionär, 10.194 kronor per år för en pensionär med 200.000 i pension och 10.636 kr per år för en pensionär med 300.000 i pension. Allt jämfört med skatten man betalade 2006.

Alliansens löfte innebär att skillnaden i beskattning minskar dramatiskt, men inte att den försvinner helt. Det tycker jag är helt i sin ordning. Jag har förklarat på bloggen tidigare varför jag tycker att en viss skillnad i beskattning är motiverad. Löntagarna har kostnader för att jobba ihop sin lön. Men skillnaden i beskattning har varit alldeles för stor och det är Alliansens mycket tydliga löfte att förändra.



2010-08-20 Inte mindre än 886.518 skäl att rösta på Alliansen!

Färska siffror från Skatteverket visar att RUT- och ROT-avdrag (husavdrag) blivit en verklig succe! Under perioden 1/7 2009 fram till 30/6 2010 har 238.583 personer köpt tjänster som ger rätt till RUT-avdrag och 647.935 har köpt tjänster som ger rätt till ROT-avdrag. Totalt 886.518 skäl att rösta på Alliansen.

I Sjuhärad har 4.254 personer köpt tjänster med RUT-avdrag och 15.422 har köpt tjänster med ROT-avdrag. Andelen invånare som köpt denna typ av tjänster är ungefär densamma i alla kommuner i förhållande till folkmängden. Husavdraget har tagits emot med öppna armar både i stan och på landsbygden.

Av reaktionerna i media att döma är många förvånade över att så mycket som 25% av husavdragen avser just RUT-tjänster, dvs hushållsnäras tjänster exklusive byggnadsarbeten. Det visar att det finns en marknad för hushållsnära tjänster och förklarar varför branschen uppger att det hittills skapats 18.000 nya vita jobb i sektorn. Vi vet också att byggbranschen hävdar att många byggnadsarbeten räddats kvar under krisen till följd av ROT-avdraget.

Den rödgröna oppositionen vill ta bort RUT omedelbart och även avskaffa ROT när konjunkturen vänder uppåt. Alliansen vill ha kvar både RUT och ROT, och det lär bli en viktig valfråga för många, både för köpare av tjänsterna och alla dem som arbetar i branschen.



2010-08-18 Pensionärernas skatter i fokus igen

I dag är pensionärernas beskattning återigen i fokus. I en SIFO-undersökning framgår det att bara 17% av pensionärerna tycker skattefrågan är så viktig att man skulle kunna tänka sig att byta parti. De flesta pensionärer anser enligt SIFO att skattefrågan inte är en viktig fråga. Saker som sjukvård, äldreomsorg och till och med skolfrågor är viktigare för de svenska pensionärerna.

I samma undersökning visar det sig trots detta att sju av tio svenskar anser att pensionärer ska ha lika höga skatter som de som arbetar. Och tydligen tror en stor del av svenska folket att pensionärernas skatt har höjts de senaste åren. I själva verket är det ju precis tvärtom, Alliansen har sänkt skatten på pensioner flera gånger och skatten är lägre idag än den var 2006. Man kan konstatera att pensionärsorganisationernas lobbyarbete givit framgång i opinionen, och att sakliga argument som förklarar skillnaden i beskattning eller som berättar att pensionärernas skatt sänkts har inte nått ut till svenska folket.

Socialdemokraterna utlovar "lika skatt för löntagare och pensionärer - om statsfinanserna tillåter". Men när Mona Sahlin fick frågan om det innebär att pensionärerna också ska få ett skatteavdrag svävade hon på målet och tvingades i direktsändning fråga sin assistent(!). Hon verkar inte riktigt själv veta vad hennes parti egentligen tänker göra. Socialdemokraternas löfte kan ju lätt uppfyllas genom att höja löntagarnas skatt, vilket man ju går till val på. Då minskar ju samtidigt skillnaden mot pensionärernas skatt. Pensionärerna ska nog inte vara alltför säkra på att de får mer pengar i plånboken trots Socialdemokraternas löfte att ta bort skillnaden i beskattning.

Alliansen har därmed lovat göra en ordentligt skattesänkning för pensionärerna från årsskiftet. Utöver detta blir det ytterligare en stor skattesänkning för pensionärerna åren därefter, men då med samma reservation som Socialdemokraterna, dvs att det inte hotar statsfinanserna. Med tanke på hur väl Alliansen skött Sveriges ekonomi, och med tanke på att Alliansen har visat att vi samtidigt klarat att sänka skatterna för både löntagare och pensionärer så lär chansen till fortsatta sänkningar av pensionärernas skatt vara goda om Alliansen får regera vidare.

Är det då rimligt att helt ta bort precis hela skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer? Jag tycker inte det! Faktum är att löntagarna tidigare fick behålla mindre av sin bruttoinkomst än pensionärerna. Löntagare har, till skillnad från pensionärer, kostnader för att tjäna in sin lön, kostnader som bara delvis är avdragsgilla. Det handlar exempelvis om resor till och från jobbet, högre kostnader för lunch, arbetskläder, avgifter till fackförening och a-kassa, extra kostnader för kompletterande skydd vid arbetslöshet och sjukdom osv. Det är därför högst rimligt att löntagarna också betalar en något lägre skatt än andra. Däremot känns skillnaden idag i största laget och dessutom har många pensionärer fått se sina pensioner minska lite de senaste åren till följd av finanskrisen. Det känns därför utmärkt att Alliansen redan gjort flera skattesänkningar för pensionärerna, utlovat ytterligare skattesänkningar nästa år, och sedan planerar att gå vidare med fler skattesänkningar kommande år. Jag ser gärna en minskad skillnad i beskattning mellan löner och pensioner, och givetvis även ett lägre skattetryck för alla. Men att helt ta bort skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer skulle missgynna de som arbetar och både pensionärer, sjuka och arbetslösa är helt beroende av alla de som arbetar och betalar skatt. Det är det som betalar hela vår välfärd, och därför är det viktigt att göra det extra lönsamt att arbeta. Det är bland annat därför som pensionärer som arbetar får dubbelt så stort jobbskatteavdrag som andra löntagare.



2010-07-21 Skattefridagen inföll i går - tre dagar tidigare än förra året

Skattebetalarnas Förening har ända sedan 1971 varje år beräknat årets "skattefridag", dvs den dag då en genomsnittlig normalinkomsttagare har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter, alltså både skatt på inkomster, kapital, fastigheter, moms, energiskatter osv. År 2010 infaller skattefridagen den 20 juli, samma dag som när Skattefridagen startades 1971.

Skattefridagen är alltså en genomsnittlig beräkning, den är egentligen individuell för varje person beroende på den faktiska inkomsten samt den individuella konsumtionen. Den som exempelvis tjänar 200 000 kronor får sin skattefridag den 14 juli (dag 195), om man har ett normalt konsumtionsmönster. Den som däremot har en årsinkomst på 600 000 kronor får vänta till den 14 augusti (dag 226).

Under åren 2001-2006 pendlade skattefridagen mellan den 7 och 10 augusti. Men efter Alliansens regeringstillträde hände något. 2007 och 2008 kom skattefridagen redan den 29 juli. Förra året inföll skattefridagen den 23 juli, och i år alltså redan den 20 juli. Förändringen illustrerar just det som varit Alliansens mål - vi har sänkt skatten för vanliga löntagare med normala inkomster ordentligt denna mandatperiod.



2010-07-03 Har Sverige 890.000 miljonärer?

I går meddelade Skatteverket att 67.000 företag utfört tjänster för hushållen som givit rätt till ROT- och RUT-avdrag, så kallat "husavdrag", de senaste tolv månaderna. Det säger sig själv att det därmed är ganska många anställda som berörs och som skulle riskera att mista jobbet om dessa avdrag togs bort igen av en rödgrön regering.

Skatteverket meddelar också att 890.000 svenskar utnyttjat dessa avdrag för sammanlagt 10,3 miljarder kronor de senaste tolv månaderna. Oppositionen brukar ju ofta påstå att RUT och ROT-avdragen bara utnyttjas av "de allra rikaste miljonärerna och höginkomsttagarna". Att det finns så många miljonärer och höginkomsttagare i Sverige var nog en nyhet för de flesta...



2010-06-21 Höginkomsttagarna betalar större andel av skatterna idag

Förra veckan hade jag ett kort debattsvar i Svenljunga Tranemo Tidning med anledning av en insändarfråga. Jag kunde i mitt svar bland annat konstatera an intressant sak som slår undan benen på de debattörer på vänsterkanten som påstår att "Alliansen bara sänkt skatten för de rika":

"År 2006 betalade den som tjänade 60.000 kronor 4,5 gånger så mycket skatt som den som tjänade 20.000 kronor. År 2010 betalar den som tjänar 60.000 kronor 5,3 gånger så mycket skatt som den som tjänar 20.000 kronor. Efter 4 år med Alliansen får alltså höginkomsttagarna stå för en större del av de samlade skatterna jämfört med hur det såg ut 2006. Svenska låginkomsttagare har under många år varit de högst beskattade i hela världen. Nu har deras andel av den samlade skattebördan äntligen minskat något."



2010-06-15 Brutalt avslöjande av rödgrön skattebluff

I går fanns en mycket läsvärd ledare i Borås Tidning där man obarmhärtigt avslöjar de rödgrönas "miljonärsbluff". Ledarredaktionen konstaterar att de rödgröna med Tomas Östros (S) i spetsen försöker sig på konststycket att lura i svenska folket att det räcker att höja skatten för de allra rikaste, "personer med miljoninkomster", för att få råd med allt man lovar väljarna. Problemet är bara att det faktiskt bara är 1,6% av alla heltidsarbetande som tjänar över en miljon om året. Även om man höjde skatten till 100% för alla dessa så skulle det bara räcka för att betala den offentliga sektorn i en dryg vecka. Givetvis under förutsättning att någon skulle fortsätta att jobba om hela lönen gick i skatt...

Borås Tidning konstaterar mycket riktigt att alla kommer att få höjd skatt med de rödgröna. Höginkomsttagare som låginkomsttagare. Kanske har också allt fler väljare börjat inse detta? Det skulle ju kunna förklara att opinionsläget förändrats kraftigt den senaste månaden efter att de rödgröna presenterade sina förslag.



2010-06-12 Rättvist eller orättvist?

Ofta brukar ju media älska att göra listor över politikernas inkomster. I dag har i stället Borås Tidning valt en annan jämförelse, nämligen hur mycket olika partiers politiker i genomsnitt betalar i skatt. Man ser bland annat att en folkpartistisk politiker i Borås i genomsnitt betalar dubbelt så mycket skatt per person och år som en Vänsterpartist i samma stad. Och att en moderat politiker i Sverige i genomsnitt betalar mest skatt av alla politiker och nästan dubbelt så mycket per år som en Vänsterpartist eller Miljöpartist. Borgerliga politiker betalar överlag mycket mer i skatt än rödgröna politiker, och bidrar på detta sätt betydligt mer till den gemensamma välfärden.

Vad innebär egentligen rättvisa skatter? Ska man exempelvis som de rödgröna verkligen missunna HM:s huvudägare Stefan Persson ett jobbskatteavdrag på 1.500 kronor per månad? Med tanke på att han även efter jobbskatteavdraget personligen betalar runt 800 miljoner (!) om året i skatt. Borde vi inte vara rädda om denne skattebetalare som ensam betalar lönen för mer än 2.000 vårdanställda, i stället för att vara avundsjuka om han får några tiostusen kronor om året i skattesänkning? Denna lilla sedelärande berättelse beskriver hur fel det blir när rättvisediskussionen spårar ur...

Svensk fördelningspolitik

10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas i Sverige:
- De första fyra (de med lägst inkomst) betalar ingenting
- Den 5:e betalar 10 kr
- Den 6:e betalar 30 kr
- Den 7:e 70 kr
- Den 8:e 120 kr
- Den 9:e 180 kr
- Den 10:e personen (den med högst inkomst) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren: -Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas. De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis. Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat...
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr", börjar den 6:e personen.
Han pekar på den 10:e och säger: – Han sparar 70 kr!
– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.
– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.
– Vänta ett tag! skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
– Vi får ju ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!
De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt: Det fattas 520 Kr...



2010-06-03 Kjell-Olof Feldt (S) kritiserar tankarna på ny förmögenhetsskatt

Socialdemokraternas, miljöpartiets och vänsterpartiets tankar om att införa en ny förmögenhetsskatt får tummen ned av den socialdemokratiske förre finansministern Kjell-Olof Feldt. Partierna har sagt att de kommer att återinföra förmögenhetsskatten om de vinner valet i höst och får mandat att bilda regering. Detta gör Kjell-Olof Feldt upprörd.

"Det är farligt och kommer att leda till att man gör fel investeringar eller helt enkelt röstar med fötterna och drar iväg med pengarna någon annan stans där den här osäkerheten inte finns" säger Feldt. Han påpekar att det är särskilt skadligt att skapa osäkerhet på just det här området eftersom det handlar om de mest långsiktiga investeringarna och de mest långsiktiga besluten som fattas av näringsliv och hushåll. Bara genom att föra upp förmögenhetsskatten till diskussion igen och nämna att man vill återinföra den på något sätt kan ha gjort mycket skada, anser Feldt.



2010-06-03 Lars Ohly (V) vill straffbeskatta svenskt aktieägande

Vänsterpartiets ledare Lars Ohly ser beskattning av handel med eller innehav av aktier som ett sätt att ta in den nya "skatt på förmögna" som de rödgröna vill införa om de vinner valet i höst. Han avfärdar samtidigt Miljöpartiets förslag om att ha särskilda momssatser på lyxkonsumtion som ett nytt slags förmögenhetsskatt. Suck! Inmte nog med att partierna är helt oeniga om vad de vill, de tävlar också i idiotiska förslag som skulle skada landet väldigt allvarligt. En skatt på aktiehandel skulle bara göra att handeln flyttar till börser i grannländerna det är enkelt med dagens databaserade handel. Den enda effekten blir att ett antal arbeten inom finanssektorn försvinner från landet. En skatt på aktieinnehav skulle innebära att människor flyttar sina pengar ur landet och lägger dem i utländska depåer i stället. Kvar blir svenska småsparare och fondägare som får betala innehavsskatt på sina sparpengar.

Förslagen om ny förmögenhetsskatt är idiotiska och fullständigt omöjliga på alla tänkbara sätt. Det enda de rödgröna åstadkommer är att skada Sverige genom att motverka investering i företagande och nya jobb inom landet. Och detta går man alltså till val på!



2010-05-26 Oppositionen bluffar om fastighetsskatten

I dag finns en intressant artikel i DN om en undersökning som Statistiska Centralbyrån gjort på uppdrag av Villaägarnas Riksförbund. Undersökningen visar att hälften av de villaägare som skulle få höjd fastighetsskatt med de rödgrönas förslag tjänar under 40.000 kronor per månad. De rödgröna hävdade ju att bara de med inkomster över 40.000 skulle drabbas.

Över 41.000 svenskar är enligt SCB hel- eller delägare av villor eller fritidshus som är taxerade över 4,5 miljoner kronor. Men att huset är högt taxerat innebär ju inte med automatik att ägaren är förmögen - många har ägt sina hus länge eller ärvt dem efter sina föräldrar. När husen byggdes var kanske inte området lika attraktivt som idag. Samtidigt finns det mycket förmögna personer som äger hus i andra delar av landet med lägre taxeringsvärden. Det betyder att en låginkomsttagare i ett område med högt taxerade villor drabbas av höjd skatt, medan en mångmiljönär i ett annat område behåller sina låga skatt. Detta visar hur orättvis det blir när man utgår från att högt taxerade hus bara ägs av höginkomsttagare.



2010-05-04 Finansminister Borg håller med mig om förmögenhetsskatten

I dag på moderaternas gruppmöte frågade jag Anders Borg om hur han såg på oppositionens konstiga och motstridiga besked om en "ny" förmögenhetsskatt. Jag diskuterade ju saken på bloggen häromdagen, och förutsåg då att det helt enkelt inte går att införa en förmögenhetsskatt på förmögna utan att beskatta själva förmögenheten, något som de rödgröna säger att man inte alls tänker göra.

Anders Borg gav mig helt rätt i mina funderingar och menade att det rimligen bara finns ett sätt att få in de fyra miljarder på "beskattning av förmögna" som oppositionen tänkt sig, och det är att införa en ren förmögenhetsbeskattning av den gamla typen - med alla de brister, orättvisor och kryphål som detta medför, och med en ny flykt av riskvilligt kapital ut ur landet.

Min egen tro är att oppositionen helt enkelt inte kan vara så ologiska eller okunniga om skattefrågor att de på allvar tror att de ska kunna lösa denna fråga. Man kan helt enkelt inte införa en förmögenhetsskatt som beskattar konsumtion eller kapitalavkastning på ett sätt för förmögna och ett helt annat sätt för alla andra - hur skulle det ske rent praktiskt? Det är nog mer troligt att man kör ett fult spel mot väljarna. Man vill uppmuntra avundsjukan mot de förmögna genom att utlova en förmögenhetsskatt, och tror sig därmed kunna vinna valet. För att sedan något år efter valet konstatera att det tyvärr inte gick att införa en sådan förmögenhetsskatt och då lägga frågan till handlingarna. I stället tvingas man då höja de vanliga inkomstskatterna för att få in de fyra miljarder man räknat med.

Kan dom verkligen vara så lömska? Ja, det är klart dom kan!



2010-04-29 Oppositionen godtar 97,8% av Alliansens jobbskatteavdrag

I kväll berättade Aktuellt om oppositionens "nedtrappning av jobbskatteavdraget". Detta ger enligt Aktuellt en besparing på 2,2 miljarder. Det betyder att oppositionen därmed accepterar 97,8 miljarder av de 100 miljarder som jobbskatteavdraget totalt medfört i skattesänkningar. Det känns inte som en särskilt kraftfull markering från oppositionen mot Alliansens skattesänkningar som man hånat under fyra år och beskrivit som så fruktansvärt orättvisa.

Inför kommande valrörelse kan man alltså konstatera att oppositionen godtar 97,8% av Alliansens skattesänkningar för löntagare.



2010-04-29 Oppositionen saknar all trovärdighet i skattefrågorna

Under hela mandatperioden har vi fått motstridiga angrepp från oppositionen när det gäller jobbskatteavdraget.

* Ena dagen säger oppositionen att löntagarnas skattesänkningar bara är "kaffepengar" eftersom vi gjort andra besparingar på samma löntagare (vilket inte alls stämmer, besparingarna utgör endast en bråkdel av de samlade skattesänkningarna). Nästa dag påstås att löntagarna fått väldigt stora skattesänkningar vilket är orättvist mot pensionärerna. Vilket är det som gäller? Båda sakerna kan ju rimligen inte stämma.

* Nästa dag påstår man att Alliansen lånat till skattesänkningarna. (Vilket inte är sant eftersom statsskulden minskat med 150 miljarder sedan 2006, trots skattesänkningarna). Men om man nu anser att det är så - varför säger man då inte idag att man vill avskaffa jobbskatteavdraget helt och hållet för att ta ansvar för landets finanser?

* Vid andra tillfällen påstår man att jobbskatteavdraget bara gynnar höginkomsttagarna. När man sedan får frågan om man då är beredda att avskaffa jobbskatteavdraget svarar man att man inte tänker göra detta eftersom man "inte vill höja skatten för låg- och medelinkomsttagare"! Återigen en total motsättning mellan de olika budskapen.

* Till detta kommer att man avvisade första steget i jobbskatteavdraget. När regeringen sedan presenterade steg två sa Socialdemokraterna ja till steg ett men röstade emot steg två. När sedan steg tre presenterades sa (S) ja till steg ett och två men avvisade steg tre. När steg fyra presenterades av regeringen avvisades detta av (S), som däremot godtog steg ett, två och tre. Och nu går man alltså till val på att behålla även steg fyra. Säger man i vart fall. Det är lite märkligt att man i allt väsentligt väljer att behålla jobbskatteavdraget trots alla de hårda angrepp man gjort mot jobbskatteavdraget under fyra år. Men det är kanske så att man i efterhand ger Alliansen rätt i att det är klokt att sänka skatten för dem som jobbar, eftersom de som jobbar utgör grunden för skattefinansiering av välfärd och pensioner?

Nu säger oppositionen att man vill trappa ned jobbskatteavdraget för den som tjänar över 40.000 och att de med inkomster över 80.000 inte ska få något avdrag alls. Det är bara att konstatera att detta ger väldigt lite pengar till statskassan, för det är ganska få som tjänar över 40.000, för att inte tala om de som ligger över 80.000. Det handlar mer om populism och avundsjuka. Alliansen har behållit värnskatten men samtidigt låtit alla få del av jobbskatteavdraget även om ingen får mer jobbskatteavdrag än den som tjänar runt 28.000 kronor oavsett hur hög inkomst man har. Att även de med högre inkomster får vara med och få del av sakttesänkningarna är rimligt i ett land där man vill stimulera utbildning och entreprenörskap. Oppositionens avundsjukepolitik kanske går hem hos vissa, men för landet är det inte alls bra att beskatta utbildning så hårt. Det gör att välutbildade hellre söker sig till andra länder, och vi behöver både våra ingenjörer och läkare i vårt eget land. Höginkomsttagare i Sverige betalar oerhört mycket i skatt, ofta mer än vad en normalinkomsttagare tjänar före skatt. Varje höginkomsttagare som stannar i Sverige och betalar skatt bidrar väldigt mycket till välfärden. Sveriges rikaste, Stefan Persson, huvudägare i H&M betalade förra året som exempel 800 miljoner i skatt. Det betalar ganska många jobb i välfärden.

I övrigt kan man konstatera att oppositionen vill höja de flesta skatter. Fastighetsskatten, inkomstskatten, elskatten, bensinskatten, dieselskatten och arbetsgivareavgifterna. Dessutom vill man införa kilometerskatt och förmögenhetsskatt och avskaffa RUT-avdraget och ROT-avdraget. Mycket av dessa skattehöjningar kommer på ett eller annat sätt att drabba de vanliga löntagarna. Och med tanke på hur mycket oppositionen i grunden ogillar jobbskatteavdraget är det nog ingen vild gissning att man kommer att minska detta eller avskaffa det helt efter något år om man kommer till makten efter valet även om man inte vågar säga detta nu. Oppositionen är helt enkelt inte trovärdiga när det gäller skattepolitiken.



2010-04-29 Pappers och Transport kritiska till kilometerskatt för lastbilar

Fackförbunden Pappers och Transport går idag till hårt angrepp mot Socialdemokraterna för att man gjort upp med Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att införa kilometerskatt för tunga fordon. "Det här är någonting som andra länder som vi konkurrerar nmed saknar vilket gör att det blir en ensidig kostnadsnackdel" säger Pappers förbundsekonom Christer Larsson, och säger att han befarar att investeringar i skogsindustrin kommer att göras utomlands i stället för i Sverige när transporterna blir dyrare.

Om man till detta lägger att oppositionen vill chockhöja energiskatterna, avveckla kärnkraften, införa förmögenhetsskatt som slår mot tillgången på riskkapital, och dessutom höja inkomstskatten för högutbildade nyckelpersoner så ligger det nog väldigt mycket i Pappers och Transports oro. Många jobb kommer att lämna Sverige. Men tyvärr kommer dessa två fackliga organisationer aldrig att släppa sitt stöd till Socialdemokraterna, hur fel man än tycker politiken är. För Pappers och Transport är det viktigast att få en socialistisk regering, medlemmarnas bästa kommer sorgligt nog alltid i andra hand när deras intressen strider mot Socialdemokraternas politiska förslag. Jag skulle aldrig vilja vara medlem i en facklig organisation som agerar på detta sätt.



2010-04-29 Vilken överraskning - svenska folket vill inte ha höjd bensinskatt

SIFO presenterar idag en undersökning om bensinskatten. Endast 13 procent av svenskarna vill se en höjning av bensinskatten (det är väl antagligen storstadsbor utan bil och körkort som bor strax intill tunnelbanan eller bussen). Tre gånger så många, 38% vill i stället se en sänkning av bensinskatten. Hela 16% anser att frågan om bensinskatten är så viktig att de kan tänka sig att byta politiskt block. Man ska nog inte underskatta den betydelse som frågan om höga bensinskatter, och för den delen även höga elskatter, kan få för valutgången.

För egen del är jag glad över att Alliansen har en lite mer balanserad syn på saken. Jag har som bekant inte gillat de (små) bensinskattehöjningar som vi gjort under mandatperioden, men då har vi å andra sidan samtidigt sänkt inkomstskatterna väldigt mycket, så hushållen har ändå fått mer pengar att röra sig med. Oppositionen däremot höjer energiskatterna och bensinskatten utan att samtidigt sänka inkomstskatterna, tvärtom lär många få högre skatt på lönen. Samtidigt höjer man ett antal andra skatter. Den gröna skatteväxlingen har blivit en grön skattehöjning.



2010-04-28 Viktiga avtal

I dag röstade en enig riksdag för att Sverige ska ingå avtal med ett antal så kallade "skatteparadis" om upplysningar i skatteärenden och samarbete vid skatteutredningar som utförs utomlands. Regeringen motiverar avtalen med att de utgör ett viktigt medel för effektiv skattekontroll. Avtalen träffas med Samoa, Cooköarna, Turks- och Caicosöarna, Anguilla, Gibraltar, San Marino och Andorra, alla små länder som är populära för den som vill gömma oskattade pengar utomlands.

Intressant är att Socialdemokraterna aldrig tog tag i frågan på allvar under sin tid vid makten. Först nu med en Alliansregering har Sverige lyckats få till stånd dessa avtal. Sannolikt ett steg mot något färre grova skattebrott som drabbar de svenska skattebetalarna.



2010-04-28 Ofattbart korkat förslag om ny förmögenhetsskatt

Den rödgröna oppositionen tänker införa en ny förmögenhetsskatt om de vinner valet. Fast de säger inte hur - saken ska utredas efter valet och den nya skatten gälla från 2012. Låter det bekant? Ännu en svår fråga som måste utredas efter valet för att de tre partierna inte kommer överens...

Miljöpartiet påstår att det inte ska bli den gamla typen av skatt på själva förmögenheten utan kanske en skatt på kapitalinkomst eller en konsumtionsskatt i stället. Jag kan inte se hur detta skulle vara möjligt. Hur ska man kunna ha särskild skatt på den kapitalavkastning som just de förmögna får, eller ta ut en särskild skatt på förmögnas konsumtion? Det är praktiskt omöjligt och det inser alla som är det minsta insatta i hur skattesystemet fungerar.

Men egentligen spelar det ingen roll - förslaget är så urbota korkat i vilket fall. Om man beskattar själva förmögenheterna så försvinner de återigen ut ur landet, precis som de gjorde förr. I stället för att satsas i svenska företag och svenska jobb blir det andra länder som drar nytta av svenskt riskkapital. Om det i stället är kapitalavkastningen som ska beskattas hårdare för de förmögna kommer dessa bara att placera sitt kapital i andra länder så att det inte blir någon avkastning att beskatta i Sverige. Även i detta fall kommer kapitalet alltså att investeras utomlands i stället för i Sverige. Och om slutligen konsumtionen ska beskattas (vilket är praktiskt omöjligt) så kommer de förmögna att antingen låta bli att konsumera och spara pengarna i stället, eller konsumera utomlands för att slippa den svenska skatten. Även detta motverkar företagande och jobb i Sverige till förmån för utlandet. Är det inte bättre att de förmögna slösar bort sina pengar i Sverige, betalar moms och skapar arbetstillfällen i vårt land?

Hur kan ledarna för tre svenska partier bli så fullständigt blinda i sin iver att låta den svenska avundsjukan styra politiken att de helt struntar i att deras förslag minskar tillgången på svenskt riskkapital och hotar svenska jobb? Det är fullständigt obegripligt att man vill göra Sverige så illa. Jag kan lova med fullständig säkerhet att de fyra miljarder per år som man tänker dra in på den nya förmögenhetsskatten kommer att ätas upp flera gånger om i form av skattebortfall på allt det kapital som återigen kommer att lämna landet. Sedan mina år som jurist på bank vet jag precis hur det kommer att gå till, och är förvånad över den enorma okunskap som verkar råda inom oppositionen om hur dagens internationella kapitalmarknader fungerar.

Jag drar mig inte för att utropa detta förslag om återinförd förmögenhetsskatt till det mest korkade från oppositionen under denna mandatperiod. Det säger en del.



2010-04-21 Jobbskatteavdraget ger mer än de rekordstora löneökningarna

Den senaste veckan har jag haft detta debattinlägg i flera tidningar. De handelsanställda har enligt sin fackliga organisation fått rekordstora och säkert välförtjänta löneökningar i år - men jobbskatteavdraget har faktiskt gett dem minst 5 gånger så mycket!


Grattis handelsanställda – men jobbskatteavdraget ger mer!

Handels medlemmar är vinnare så här långt i årets avtalsrörelse. Lönepåslagen är goda, och Handels ordförande Lars-Arne Häggström säger att avtalet är en seger för dem som tjänar minst, och är nöjd med att Handels bidragit till att försvara de lågavlönade inom LO-familjen. För en butiksanställd blir det en lönehöjning före skatt på 470 kronor i månaden i år och ytterligare 501 kronor per månad nästa år. Efter skatt innebär det 314 kronor mer i handen varje månad i år och något mer nästa år.

En genomsnittlig Handelsanställd i butik tjänar i genomsnitt drygt 22.000 kronor per månad. Med denna lön har man tack vare jobbskatteavdraget fått ungefär 1.600 kronor lägre skatt - varje månad - jämfört med 2006. Det innebär alltså mer än fem gånger som mycket som årets löneökning. För att få ut 1.600 kronor i handen utan jobbskatteavdraget skulle det behövts en löneökning på över 2.400 kronor i månaden före skatt.

Handels lågavlönade medlemmar är väl värda sin löneökning. Men jobbskatteavdraget har gett dem väldigt mycket mera. Alliansregeringens jobbskatteavdrag har faktiskt gett de lågavlönade den största inkomstökningen på väldigt många år, kanske den största någonsin.

Om en löneökning på 314 kronor i månaden efter skatt beskrivs som en seger för de lågavlönade, vad är då inte en skattesänkning med 1.600 kronor i månaden - rakt i handen?

Frågan är hur många löntagare som verkligen insett hur mycket jobbskatteavdraget egentligen betyder för vanligt folk? Och hur mycket inkomsten efter skatt kommer att minska för vanliga löntagare om den rödgröna oppositionen kommer till makten och avskaffar jobbskatteavdraget?

Jan Ericson, Ubbhult
riksdagsledamot (M)



2010-04-21 Martin Timell försvarar ROT-avdraget

Det är inte bara RUT-avdraget som hotas med en röd-grön regering. I vart fall socialdemokraterna vill även avskaffa ROT-avdraget, den andra delen av det nya HUS-avdraget för byggnadsarbeten och andra hushållsnära tjänster. Detta har fått den kände TV-profilen Martin Timell att gå ut i den debattartikel på DN Debatt och försvara ROT-avdraget.

Artikeln avslutas så här: "Det pågår en strid om rot-avdraget. Argument står mot argument och alla räknar på sitt sätt. För oss handlar rot-avdraget om mycket enklare saker än komplicerade tabeller och ekonomiska effekter. Rot ger vanligt folk med vanliga inkomster möjligheten att förverkliga sina drömmar och rot ger oss chansen att på riktigt och mer beständigt städa upp i en bransch som verkligen behöver det. Rot-avdraget är nödvändigt för att fortsätta den positiva utvecklingen vi ser i hemmafixarbranschen. Därför måste rot vara kvar."



2010-04-14 Riksdagsdebatt om jobbskatteavdraget

I dag hölls en väldigt trevlig riksdagsdebatt om jobbskatteavdraget. Nåja, trevlig var den väl mest för oss i Alliansen, medan opositionen kändes gnälligare än vanligt.

Bakgrunden är en rapport från Riksrevisionen som granskat jobbskatteavdragets effekter, och som i sin rapport bekräftar regeringens beräkningar av att jobbskatteavdraget på sikt beräknas ge runt 80.000 nya jobb. Riksrevisionen har gjort egna simuleringar och studerat effekterna och skriver att reslutaten ligger i linje med regeringens bedömningar. Riksrevisionen skriver också i sin rapport att det behövs ökad information om jobbskatteavdraget till löntagarna för att reformen ska få maximalt genomslag på arbetsmarknaden. Riksrevisionens styrelse skriver att man "förutsätter att regeringen tar de initiativ som krävs för att ge allmänheten en mer fullständig information om jobbskatteavdraget".

Oppositionen skriver i en extremt gnällig reservation att riksdagen ska ge regeringen ett tillkännagivande om att Riksrevisionens rekommendationer inte bör föranleda någon åtgärd (!). Man avslutar sin reservation med att "det inte bör vara Skatteverkets uppdrag att medverka i kampanjer med politisk inriktning". Så ser alltså den politiska oppositionen på frågan om att upplysa löntagarna om att de fått sänkt skatt på arbete....löntagarna ska helst inte påminnas om den stora skattesänkningen så här under ett valår.

Självklart röstade Alliansen i riksdagen ned denna reservation, och riksdagen ställer sig därmed i praktiken bakom Riksrevisionens rekommendationer till regeringen. Kunskapen om både jobbskatteavdraget och alla andra skattesänkningar som Alliansen genomfört för svenska folket ska givetvis spridas, ofta och mycket!



2010-04-01 Konstig logik

Diskussionen om de "orättvisa" Rut-avdragen förvånar mig faktiskt. Den 23 mars hade Borås Tidning ett reportage om hur Rut-avdraget använts i Borås Stad. Tabellen i reportaget påminner en hel del om siffrorna på riksnivå, varför den passar bra för en analys.

Media och oppositionen fokuserar märkligt nog på andelen personer inom varje inkomstgrupp som använder Rut-avdrag, och påpekar att det är 11% av personerna med inkomst över en miljon som använder avdraget medan det endast är en knapp procent av dem som tjänar under 16.700 i månaden.

Nu är det bara det att det faktiskt bara finns 234 personer i Borås med denna höga inkomst, och det är faktiskt bara 26 av dessa som utnyttjat Rut-avdraget. Dessa 26 utgör 2,5% av det totala antalet Boråsare (1.044 stycken) som använt bidraget. Man ser av tabellen att en tredjedel av de Boråsare som använt Rut har en inkomst under 16.700 kronor per månad. Och hela 56% av dem som använt avdraget har en månadsinkomst under 26.500 kronor per månad. Endast 19,5% har en inkomst över 41.000 kronor per månad. Detta är betydligt intressantare än den märkliga beräkningen av andel inom respektive inkomstgrupp. De flesta som använder Rut har faktiskt låga eller normala inkomster.

Miljöpartiet vill ju ersätta Rut med sänkt moms på tjänster. Med samma förvridna logik som i Rut-diskussionen kunde man ju fundera över om det inte även med den lösningen är större andel bland höginkomsttagarna som köper tjänster med låg moms än vad det är perspner bland låginkomsttagarna? I så fall skulle ju även en momssänkning gynna höginkomsttagarna och därmed vara orättvis....

Var och en borde inse hur fel hela diskussionen om Rut-avdraget är. Det är för övrigt enligt mitt synsätt inte heller en subvention utan en skattesänkning. En skattesänkning innebär att människor får behålla mer av sin inkomst i stället för att betala skatt. Det är inte alls detsamma som en subvention, i vart fall inte om man som jag har utgångspunkten att människor från början äger hela sin intjänade inkomst, och därefter ska betala en rimlig skatt. Inte den omvända socialistiska synen att staten äger din lön och i sin godhet i bästa fall låter dig få behålla lite av vad du själv arbetat ihop.



2010-03-20 Metalls medlemmar riskerar att förlora 1.300 kronor per månad

I dag har jag ett kort debattsvar i Borås tidning enligt följande:

Mer över för metallarna

Pauli Kuitunen (S) fortsätter att svartmåla Alliansens politik. Synd att han som IF Metallare har så svårt att erkänna att IF Metalls medlemmar faktiskt fått kraftigt sänkt skatt de senaste åren.

Kuitunen påstår att löntagarna själva betalat sina skattesänkningar genom höjd avgift till a-kassan. En metallare har fått 1.600 kronor mer i handen efter skatt – varje månad. Det gör över 19.000 kronor per år. Med tanke på att den maximala höjningen av avgiften till a-kassan var 300 kronor per månad, dvs 3.600 kronor per år, så inser man snabbt hur orimligt Kuitunens påstående är. Och då är ändå IF Metalls a-kassa en av de kassor som haft de största avgiftshöjningarna. En medlem i IF Metall har alltså trots detta fått 1.300 kronor mer i handen varje månad när man räknat bort den höjda avgiften till a-kassan.

På vilket sätt får IF Metalls medlemmar det bättre vid ett regeringsskifte om avgiften till a-kassan sänks med 300 kronor per månad och skatten samtidigt höjs med 1.600 kronor per månad? Kan Pauli Kuitunen förklara detta för mig och alla andra som undrar?

Jan Ericson (M)
riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet och
ansvarig för moderaternas fackliga nätverk



2010-03-06 Oppositionen vill även avskaffa ROT-avdraget

Nu visar det sig att det inte bara är det framgångsrika RUT-avdraget som oppositionen vill avskaffa. Även ROT-avdraget för byggnadsarbeten ska bort. Skatteverket har granskat hur många svenskar som hittills använt ROT- och RUT-avdrag. Om man räknar om deras siffror på helårsbasis tyder det på att över 230.000 svenskar per år använder RUT-avdraget och över 600.000 per år använder ROT-avdraget. Nio av tio svenskar vill behålla ROT-avdraget.

Varför är då ROT-avdraget så bra? Jo, för det första gör det svarta byggjobb vita, på samma sätt som RUT-avdraget gör svarta hushållsjobb vita. För det andra skapar ROT-avdraget det större efterfrågan på byggtjänster, vilket i sin tur skapar mer arbete i hela branschen. Branschen säger själva att ROT-avdraget har haft stor betydelse för att byggsektorn inte sagt upp särskilt många anställda under finanskrisen och lågkonjunkturen. För det tredje är det givetvis en reform som gynnar alla medborgare ekonimiskt eftersom byggnadsarbeten blir billigare. Fler kan alltså köpa in tjänster i stället för att utföra dem själva. Människor kan därmed frigöra tid från hushållsarbete och lägga det på lönearbete, vilket gynnar samhällsekonomin. Alla dessa effekter finns både i låg- och högkonjunktur, vilket gör att avdragen bör vara permanenta.

Kostnaderna för reformen finns med i statens budget, men på sikt är uppfattningen enligt många ekonomiska bedömare att reformen till stor del betalar sig själv. Om fler som jobbar svart och lever på olika ersättningar i stället jobbar vitt och betalar skatt slipper staten kostnaden för ersättningarna och får in skatt i stället. Om aktiviteten i samhället ökar blir det också mer skatteintäkter. Om färre byggjobbare blir arbetslösa stärker det också samhällsekonomin. Samma sak gäller för övrigt givetvis RUT-avdraget.

Trots detta ska alltså både RUT- och ROT-avdraget bort enligt oppositionen. I ett läge när arbetslösheten är hög känns det inte särskilt vettigt att ta bort två reformer som tillsammans skapat väldigt många nya arbeten. Och som jag beskrev ovan finns effekterna även i högkonjunktur, vilket gör att både ROT- och RUT-avdraget bör finnas kvar oavsett konjunktur. Från Alliansens del tackar vi för ett utmärkt valfråga som visar skillnaden i synsätt mellan Alliansen och oppositionen. Alliansen för en politik för fler jobb. Oppositionen vill föra en politik som man vet tar bort jobb från arbetsmarknaden.



2010-03-02 Fler reflektioner om RUT-avdraget

78% av väljarna tycker att RUT-avdraget ska finnas kvar. Hela 70% av s-v-mp-väljarna är positiva till RUT-avdraget. Dagens besked från oppositionen om att man vill avskaffa RUT-avdraget visar att det är Vänsterpartiet som sätter agendan inom oppositionen. Både inom Miljöpartiet och Socialdemokraterna finns starka röster för att behålla RUT-avdraget. Det är inte så många år sedan som Mona Sahlin själv var positiv till skattereduktion för hushållsnära tjänster. Trots det är man alltså beredda att av rent ideologiska skäl slopa en reform som skapat kanske 10.000 nya jobb.

Oppositionen säger att RUT-avdraget ger för lite jobb. Men det handlar enligt olika analyser om minst 5.000 - 10.000 nya jobb. Oppositionen var samtidigt beredd att köpa hela SAAB för pensionsfondernas pengar, en kostnad på minst tre gånger kostnaden för RUT-avdraget, för att rädda 3.500 jobb. Det är tydligen skillnad på jobb och jobb.

Logiken är inte imponerande.



2010-03-02 RUT-avdrag utnyttjas mest av dem med låg och normal inkomst

I dag kom en rapport från Almega som har granskat Skatteverkets statistik över vilka som utnyttjat skatteavdraget för hushållsnära tjänster under 2008. Det var 92.465 personer som då beviljades sådant avdrag. Siffrorna är intrssanta. 71% av dem som utbyttjat avdragsrätten har låga eller normala inkomster, dvs under 499.000 kronor per år. 24% hade en årsinkomst under 200.000 kronor per år, dvs under 16.700 kronor per månad. Endast 29% av dem som utnyttjat avdraget är höginkomsttagare. Det är alltså underfär lika många låginkomsttagare som höginkomsttagare som utnyttjar RUT-avdraget. Sedan tidigare vet vi att reformen skapat många tusen nya "vita" jobb.

Samma dag som Almegas rapport presenteras meddelar oppositionen att man är överens om att avskaffa RUT-avdraget om man vinner valet. Utmärkt timing för detta besked tycker jag. Den striden tar vi gärna i valrörelsen från Alliansens sida.



2010-02-21 Framgången med "RUT-avdrag" splittrar oppositionen

Det var kul att se nyheterna i kväll. Branschorganisationen Almegas rapport om hur framgångsrik avdragsrätten för hushållsnära tjänster varit, och hur många nya jobb det skapat visar att det blivit precis så som vi i Alliansen hoppades när reformen infördes.

Almegas rapport visar också att många av de över tiotusen nya jobb som reformen skapat skulle försvinna om skattereduktionen togs bort. Detta fick idag Miljöpartiet att göra helt om och plötsligt förklara att man inte längre vill avskaffa avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Detta fick direkt kritik från (S) och (V) som står kvar vid sitt löfte att avskaffa reformen och göra många tusen människor arbetslösa. Ännu en splittning inom oppositionen alltså, och det känns ju bra att Miljöpartiet tagit sitt förnuft till fånga. Det kommer nog att bli mer splittring framöver inom oppositionen i takt med att Alliansens olika reformer efterhand utvärderas och visar sig fungera. För visst måste det kännas konstigt att gå till val på att förstöra framgångsrika reformer och göra människor arbetslösa enbart av ideologiska skäl?



2010-02-18 Skatteutskottet vill också avskaffa fastighetstaxeringen

Förra året lämnade jag in en riksdagsmotion om att avskaffa fastighetstaxeringen. Systemet med löpande fastighetstaxering har enligt min mening spelat ut sin roll. Ursprungligen var syftet dels att fastställa ett förmögenhetsvärde som kunde utgöra underlag för beräkning av förmögenhetsskatt, dels att utgöra underlag för årlig beräkning av fastighetsskatt. Numera är förmögenhetsskatten avskaffad, och med det nya systemet med kommunal fastighetsbeskattning och de takregler som samtidigt införts saknas i dag behov av återkommande fastighetstaxering. För långivare har taxeringsvärdet också fått en allt mindre betydelse, de flesta långivare efterfrågar idag i stället utförliga marknadsvärderingar för att bedöma säkerheten vid belåning.

Ett problem med fastighetstaxeringen är dessutom att alla de fastigheter som idag har så lågt taxeringsvärde att man ligger under taket för den nya fastighetsavgiften drabbas av ökande fastigehtsskatt i takt med att taxeringsvärdet ökar. Detta sker fram tills att man når taket på drygt 6.000 kronor per år i skatt. Detta känns orättvist i grunden, och om fastighets- taxeringen upphörde skulle skatten på dessa bostäder (oftast på landsbygden) sluta att öka som de gör idag.

Fastighetstaxeringen skapar för örvigt onödigt arbete för fastighetsägare och skattemyndighet och beräkas kosta staten runt 100 miljoner varje gång den genomförs. Reslutatet uppfattas dessutom ofta som ganska godtyckligt. Det finns därför god anledning att upphöra med löpande fastighetstaxering.

I går meddelande Alliansmajoriteten i riksdagens skatteutskott att man vill att regeringen tillsätter en utredning som tittar på möjligheten att avskaffa fastighetstaxeringen på bostäder. Det är mycket glädjande, och helt i linje med min motion.



2010-02-16 Ska värnskatten slopas?



Det är frågan i "Parlamentet" i dagens nummer av Expressen, där två riksdagsledamöter får ge sitt svar. Jag får idag representera det blå laget och ge min syn på värnskatten. I grunden tycker jag att politiker ska hålla sina löften. När värnskatten infördes var det ett tydligt löfte från den dåvarande S-regeringen att det skulle vara en tillfällig skatt. Denna "tillfälliga skatt" har nu gällt i 15 år, genom både låg- och högkonjunkturer. Alliansen lovade att ta bort värnskatten före valet 2006, men valde att prioritera sänkningen av inkomstskatten för normala inkomster, samt att höja gränsen för statlig skatt så att inte högst normala inkomster ska extrabeskattas. Och sedan kom lågkonjunkturen och utrymmet för ytterligare stora skattesänkningar saknades. De som betalar värnskatt har fått del av både lägre statlig skatt och jobbskatteavdrag. I ett läge med ansträngda statsfinanser tycker jag därför Alliansen har prioriterat helt rätt. Men när statsfinanserna stärks igen och Sverige kommer ur lågkonjunkturen är det dags att avskaffa värnskatten helt. I grunden är det en straffskatt på högre utbildning. Någon gång måste det gamla löftet om en "tillfällig" värnskatt uppfyllas, vilket för övrigt även Expressens läsare verkar anse. Ett alternativ är kanske att ta det stegvis, kanske genom att höja gränsen för värnskatt ordentligt? Läs förresten min riksdagsmotion om ett avskaffande av värnskatten.

En S-regering kommer knappast att ta bort värnskatten (vilket representanten för den röda laget, riksdagsledamoten Anders Ygeman bekräftar i Expressen). Snarare finns väl risken att den höjs i stället om Vänsterpartiet får vara med i en regering efter valet i höst.



2010-02-13 Riksrevisionen: Jobbskatteavdraget ger 88.000 fler i arbete

Riksrevisionen har granskat jobbskatteavdraget utformning och effekter, och presenterade detta för riksdagens skatteutskott häromdagen. De viktigaste resultaten av den oberoende granskningen är dessa:

* Jobbskatteavdragets förväntade effekter på antalet arbetade timmar är + 2,6 %.
* Jobbskatteavdragets förväntade effekter på fler personer i arbete är 88 122 stycken.
* Vetskapen bland allmänheten om jobbskatteavdraget har förbättrats men kan bli bättre.

Fråga mig inte hur man kan räkna ut så exakt hur många fler som kommer i arbete till följd av jobbskatteavdraget, men oavsett vilket så är det väldigt många personer och en kraftig ökning av antalet arbetade timmar. Detta ökar skatteintäkterna ordentligt och ger mer pengar till välfärd och pensioner. Precis som förväntat med andra ord.

Den sista punkten - kunskapen om jobbskatteavdraget - är viktig. Jag upplever själv att kunskapen fortfarande är dålig men att den förbättras. När jag besöker verksamheter och arbetsplatser får jag numera spontana reaktioner på att man upplever att man fått betydligt mer i plånboken varje månad. Men vi måste lägga ännu mera kraft från Alliansen på att sprida kunskapen om att ett vårdbiträde har fått 16.000 kronor mer i handen varje år och en sjuksköterska eller metallarbetare över 20.000 kronor. Det är inga småsmulor precis, för ett hushåll med två löntagare med genomsnittslöner handlar det om 30.000-40.000 kronor mer att leva på varje år! Det kan ge en grund för ett sparande som skapar trygghet för framtiden eller finansiera ett bilbyte eller en semesterresa för familjen, saker som många tidigare inte haft råd med i landet med världens högsta skatter. Men dessa pengar vill oppositionen nu vill ta ifrån löntagarna efter höstens val, helt (vänsterpartiet) eller delvis (socialdemokraterna och miljöpartiet). Några att debattera under kommande valrörelse.



2010-02-13 Sänkt skatt för pensionärer går före ytterligare jobbskatteavdrag

I går hade jag ett avslutande debattinlägg i Borås Tidning om den senaste tidens debatt om pensioner och beskattning av dessa. Huvudbudskapet var detsamma som i mina tidigare inlägg, och ett budskap som även statsminister Reinfeldt och finansminister Borg bekräftat på senare tid - sänkt skatt för pensionärerna går före ytterligare jobbskatteavdrag för löntagarna. Löntagarna har nu fått jobbskatteavdrag i fyra steg, och väldigt stora skattesänkningar. Pensionärerna har fått skattesänkningar två år i rad, men med betydligt mindre belopp. Det är högst rimligt att pensionärerna i högskattelandet Sverige får ytterligare skattesänkningar, även om jag tycker det är rimligt att löntagare även fortsättningsvis har lite lägre skatt än alla andra, eftersom det faktiskt är de som arbetar ihop de skatter som finansierar pensioner och välfärd åt alla andra. Dessutom har löntagarna kostnader för att tjäna ihop sin lön, exempelvis resor till jobbet och avgift till a-kassa, kostnader som pensionärer och andra slipper.

Men min egen förhoppning, och något jag internt verkar för i mitt parti, är att det ska komma tydliga besked om ytterligare skattesänkningar för pensionärerna redan i vårbudgeten i april.

Jag påpekade också i min artikel att vi från Alliansens sida har visat att vi klarar att sänka skatten för både löntagare och pensionärer under denna mandatpriod. Oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen brukar däremot alltid höja de flesta skatter när man vinner val. Det finns därför god anledning för Sveriges pensionärer att fundera över vilket regeringsalternativ som har störst trovärdighet när det gäller fortsatta skattesänkningar efter valet 2010.



2010-02-07 Kanske blir det äntligen lättare att vara småsparare i aktier?

Finansmarknadsminister Mats Odell presenterade i fredags ett förslag om att införa en ny sparform där småsparare kan spara i aktier, fonder och konton och byta placeringar utan att behöva deklarera och skatta för realisationsvinster varje gång. Liknande möjligheter finns redan för lite större placerare, men detta har inte varit realistisk för vanliga småsparare.

I praktiken har småsparare som tjänat några tusenlappar på en fond eller en aktiepost tvingats deklarera och betala skatt varje år, medan den som gjort betydligt större vinster i praktiken kommit lindrigare undan genom att lägga sina värdepapper i kapitalförsäkringar och andra skattemässigt gynnsamma lösningar som bankerna erbjuder. Tyvärr har detta inneburit att alltför få svenskar idag direktsparar i enskilda aktier, och andelen direktägda aktier på Stockholmsbörsen har minskat år efter år. I stället sparar de flesta passivt i fonder som bankerna och fondförvaltarna samtidigt tar ut rejäla , ibland närmast hutlösa, arvoden för att förvalta. Få byter dessutom fonder, eftersom det utlöser beskattning. Man tvingas i praktiken av skatteskäl behålla fonderna år efter år, och har ofta dålig koll på vilka aktier man äger via sina fonder. Ägandet har blivit väldigt anonymt och småspararna syns inte på bolagsstämmorna.

Odells förslag innebär att man ska kunna samla både fonder, aktier och konton i en "korg" och inom denna ska man kunna byta placeringar utan att beskattas vid varje försäljning. I stället ska en schablonskatt tas ut på den samlade förmögenheten i "korgen", ungefär som man gör med kapitalförsäkringar idag. Totalt ska statens intäkter bli desamma, men det blir mycket enklare för den enskilde och det stimulerar inte minst till att byta fonder om man inte är nöjd med avkastningen eller avgifterna hos sin fondförvaltare. Det kommer att skärpa kraven på att fondförvaltarna gör skäl för sitt arvode, och det är utmärkt. Intresset för att köpa enskilda aktier kan säkert också öka, och den som direktäger sina aktier på detta sätt kan också besöka bolagsstämmorna och rösta för sitt eget aktieinnehav.

Förslaget är än så länge inte tillräckligt detaljerat för att kommentera i detalj, och tanken är att den nya sparformen ska börja gälla först från 2011. Det behövs givetvis omfattande utredningar innan det kan bli verklighet, men jag gillar inriktingen. Ett nästan identiskt föärslag framförde jag i en riksdagsmotion hösten 2008. Poängen med min motion var att underlätta för småsparare att spara i aktier och inte missgynna aktivt aktiesparande jämfört med mer passiva sparformer. Jag vill att alla småsparare ska ha möjlighet att göra bra aktieaffärer på ett enkelt sätt, på samma sätt som större placerare kan redan idag.

Jag tycker för övrigt att allt som kan få svenska folket att spara mera är välkommet. Från min tid på bank vet jag att sett ur ett internationellt perspektiv är det alltför många svenskar som inte har något sparkapital alls. Det gör att man har svårare att klara av tillfälliga utgifter. Ett litet sparkapital skapar trygghet och gör människor mindre beroende av att ta dyra snabblån för att hantera oväntade utgifter. Tyvärr har många svenska löntagare upplevt att lönen efter skatt varit för låg för att det ska finnas utrymme för sparande. Men nu när jobbskatteavdraget ger löntagarna mer pengar i handen varje månad vore det bra att samtidigt slå ett slag för långsiktigt och okomplicerat aktiesparande. Det vore bra både för den enskilde och för riskkapitalförsörjningen i Sverige.



2010-01-30 Skattehöjningar kan äta upp hela löneökningen

Jag läser att fackförbundet Handels kräver 745 kronor mer per månad till de butiksanställda i de kommande avtalsförhandlingarna. "Det är viktigt att åstadkomma högst löneökningar för dem som tjänat minst" säger Handels. Arbetsgivaren Svensk Handel vill inte binda sig för generella lönehöjningar, utan vill att man lokalt ska kunna komma överens om lönehöjningar på de företag som går bra. Detta eftersom man anser att vissa företag inte klarar av lönehöjningar på grund av osäkerheterna kring konjunkturen, politiken och räntan. En orsak till branschens oro är att en ny röd-grön regering utlovat en lag om rätt till heltid för alla. Det skulle drabba vissa handelsföretag och butiker väldigt hårt, och både tvinga fram uppsägningar och öka kostnaderna. Det bästa för både företag och anställda är att behålla dagens regering så att man slipper en sådan lagändring. Men oavsett vilket så är det alltså bäddat för en hård strid under de kommande avtalsförhandlingarna i vår.

Om nu Handels krav om lönehöjning 2010 skulle gå igenom fullt ut - vad skulle det då ge den butiksanställde i handen efter skatt? Den genomsnittliga kommunalskatten ligger runt 33 kronor, dvs 33% går bort i skatt. Kvar av de 745 kronorna blir 499 kronor i handen.

Under den tidigare avtalsperioden, 2007-2009, har den Handelsanställde hittills fått en löneökning på 12,6%, dvs i genomsnitt 2.238 kronor före skatt. Efter skatt motsvarar det 1.499 kronor.

En genomsnittsanställd inom Handels avtalsområde tjänar enligt Handels egna siffror runt 20.000 i månaden. Det betyder att jobbskatteavdraget under denna mandatperiod har gett den butiksanställde totalt 1.449 kronor mer i handen varje månad. Det är alltså ungefär lika mycket till som summan av alla löneökningar hittills under mandatperioden, och nästan tre gånger så mycket som den summa som årets avtalsförhandling maximalt kan ge.

Omvänt - Handels medlemmar bör tänka på att en stor del av hela mandatperiodens löneökning står på spel om det blir en röd-grön regering efter valet. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna vill ju ta bort hela eller delar av jobbskatteavdraget. När Handels medlemmar ser hur Handels på olika sätt arbetar för att stödja den röd-gröna oppositionen i valet i höst bör de nog fundera över om detta verkligen skulle vara till fördel för dem själva?



2010-01-26 Företagarna: ROT/RUT-avdragen kan ha gett 35.000 nya jobb

ROT- och RUT-avdraget har skapat minst 12 000 nya jobb och genererat miljarder i statskassan, enligt en rapport från organisationen Företagarna. Enligt rapporten kan de positiva effekterna vara än större, uppemot 35 000 nya jobb. På varje krona som man betalar ut för ROT-avdraget får man 1,5 till 2 kronor tillbaka."Det kan knappast bli bättre – alla vinner på avdragen. Nya företag har startat, svartjobben har blivit vita och staten går med plus", säger Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark Nilsson.

Rapporten visar också att framför allt RUT-jobben ökat i mycket snabb takt under hösten, och att ökningen fortsätter. Potentialen för nya jobb och nya företag är mycket stor på hemservicesidan. "Det är därför både mycket beklagligt och hotande för en hel bransch att oppositionen planerar att avskaffa RUT-avdraget vid en eventuell valvinst. Istället vore det önskvärt att utvidga avdraget till fler tjänsteområden", säger Anna Stina Nordmark Nilsson.



2010-01-23 Jobbskatteavdraget ger vårdbiträdet 16.000 kronor mer per år

Svenska låg- och medelinkomsttagare, som före 2006 hörde till världens mest beskattade, får nu behålla mer av sin lön. Vi har sänkt skatten för alla som jobbar i Sverige och räknat i procent av lönen mest för de som tjänar minst.

Ett vårdbiträde med 19.600 i snittlön har fått en skattesänkning med 1.337 kronor per månad. Det motsvarar 6,8% av lönen. Vårdbiträdet får därmed 16.044 kronor mer i handen varje år, eller nästan en hel extra skattad månadslön jämfört med 2006. Vårdbiträdets skatt har minskat med 25% jämfört med 2006, och skulle vårdbiträdet få lika mycket mer pengar i handen med de gamla skattereglerna hade det krävt en extra lönehöjning på 2.195 kronor per månad.

En polis eller metallarbetare med 24.000 i lön har fått 1.609 kronor per månad mindre i skatt, vilket motsvarar 6,7% av lönen. En sjuksköterska eller byggnadsarbetare med en lön på 27.000 har fått 1.726 kronor mindre i skatt, eller 6,4% av lönen. Och gymnasieläraren med 29.000 kronor i lön har fått 1.752 kronor mindre i skatt, dvs 6,0% av lönen. Och oavsett hur hög lön man har blir jobbskatteavdraget aldrig mer än ca 1.750 kronor. För en riksdagsledamot med 55.000 kronor i månadsarvode motsvarar jobbskatteavdraget som jämförelse 3,2% av arvodet.

I dag är det 100.000 pensionärer över 65 år som förvärvsarbetar. Det är ett sätt för den pensionär som önskar att kunna trappa ned sitt yrkesliv i den takt man önskar, och en chans för arbetsgivaren att kunna växla över kompetens till yngre anställda. För pensionärer är jobbskatteavdraget extra gynnsamt, eftersom det är dubbelt så stort.

Sänkt skatt på arbete innebär att det löna sig mer att jobba, och inte minst att även den som har en låg lön får behålla bvetydligt mer. Ju fler som arbetar desto mer pengar kommer in i statskassan. Pengar som går till vård, skola, pensioner och annat som behövs i samhället. Detta är viktigt i både lågkonjunktur och högkonjunktur, men inte minst viktigt framöver när konjunkturen vänder och arbetsgivarna behöver mer folk, eller om 2-3 år när pensionsavgångarna blir rekordstora samtidigt som färre ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden. Då kommer det att vara av allra största vikt att så många som möjligt jobbar.

Vill du veta hur mycket du tjänat på jobbskatteavdraget? Jämför ditt lönebesked för januari i år med dina lönebesked 2006. Eller gå in på den ideella siten jobbskatteavdrag.se.



2010-01-03 "ROT och RUT-avdragen" en succé

Det nya rotavdragets första halvår har blivit en större succé än regeringen hade räknat med. Sedan starten den 1 juli 2009 har över 250 000 personer ansökt om skatteavdrag för renovering och byggarbete i hemmet, uppger SVT Rapport. Nästan 3,5 miljarder kronor har betalats ut, vilket är samma summa som förväntades för hela första året. Skatteverket förväntar sig nu att uppemot 7 miljarder kronor kommer att betalas ut under perioden. Hur många jobb som ROT-avdraget på detta sätt räddat eller tillskapat finns ingen uppgift om ännu, men det bör bli ett betydande antal om man bakvägen räknar om summan till antal arbetade timmar.

Även avdragen för hushållstjänster ("RUT-avdraget") har fått avsedd effekt. För någon månad sedan besökte Skatteverkets generaldirektör riksdagens skatteutskott, och berättade där att totalt ca 85 000 ansökningar om avdrag för hushållsnära tjänster kommit in. Det innebär att reformen idag hjälper, försiktigt räknat, 150-200 000 personer att klara vardagen. "En veritabel succé", som Skatteverkets generaldirektör uttryckte saken vid besöket i Skatteutskottet. Av tidigare analyser vet vi också att en stor del av dem som sökt avdraget är pensionärer eller småbarnsföräldrar, som på detta sätt kan få extra hjälp för en rimlig kostnad.

Till årsskiftet beräknas avdraget för hushållsnära tjänster dessutom ha skapat ca 10 000 "vita" heltidsjobb, dvs. jobb med skatt, pensionspoäng och sociala förmåner. Eftersom många av dem som har dessa jobb sannolikt arbetar deltid innebär reformen sysselsättning och arbetslivserfarenhet för betydligt fler än 10 000 personer. Om oppositionen vinner valet tänker man avskaffa "RUT-avdraget", och då kastas alltså över 10 000 personer ut i arbetslöshet eller tvingas tillbaka till svartarbete.

ROT- och RUT-avdragen är två viktiga pusselbitar bland många andra för att få fart på Sverige - trots lågkonjunkturen!



2009-12-02 Klart med skattesänkningar för löntagare och pensionärer

Riksdagen röstade idag jag till sänkt inkomstskatt för löntagare och pensionärer. Det innebär att löntagarna har fått sänkt skatt fyra år i rad. För pensionärernas del är det andra året i rad som skatten sänks. Tidigare s-regeringar sänkte inte skatten för pensionärerna en enda gång under sina 12 år vid makten. Det kan vara bra att känna till när samhällsdebatten rullar på.

Oppositionen är ordentligt splittrad och alla tre partierna hade var sin reservation, både när det gäller jobbskatteavdraget och sänkningen av skatten för pensionärerna. (S) och (MP) godtar jobbskatteavdragets tre första steg men säger nej till det fjärde steget. (V) säger nej till jobbskatteavdraget helt och hållet.

Visst har löntagarna fått större skattesänkningar än pensionärerna under mandatperioden, men pensionärerna har också fått sänkt skatt, vilket de är väl värda. Hade det verkligen varit bättre om pensionärerna haft kvar sin högre skatt, bara löntagarna hade betalat lika mycket? Är det inte viktigare för varje enskild pensionär att deras köpkraft faktiskt har ökat under mandatperioden?

(S) skriver i sin reservation att "vi accepterar inte att en pensionär ska betala en högre skatt än en löntagare vid samma inkomst". Samtidigt säger (S) alltså ja till de tre första stegen av jobbskatteavdraget som medför just denna skillnad. Man föreslår inte att dessa jobbskatteavdrag ska avskaffas, trots att det givetvis hade varit fullt möjligt. Motstridiga budskap är väl det snällaste man kan säga. Den elaka versionen är att man försöker lura Sveriges pensionärer.



2009-12-02 Korrigeringar av fastighetsskatten för lågt taxerade fastigheter

Den stora fastighetsskattereformen medförde stora förbättringar för de flesta fastighetsägare. Många fick kraftigt sänkt fastighetsskatt eftersom ett tak på drygt 6.000 kronor per år i skatt (avgift) infördes. För dem som ligger under detta tak dämpades höjningen av fastighetsskatten genom att skattesatsen sänktes från 1% till 0,75%. Det medförde att även om taxeringsvärdena ökade så blev skattehöjningen mindre än de annars skulle ha blivit. Reformen skapar en trygghet inför framtiden för alla småhusägare.

Så långt var allt gott och väl. Men det fanns tyvärr luckor i den nya lagen. Byggnader på ofri grund missgynnades, liksom fastigheter taxerade under 50.000 kronor. Det fick den konstiga effekten att vissa fastigheter med lågt värde kunde få en högre årlig fastighetsskatt än dyrare hus i närheten. Visserligen var det kanske inte så väldigt många som berördes av detta, men systemet uppfattades som väldigt orättvist av dem som berördes.

Nu rättar vi till detta. Riksdagen beslutade idag att godkänna regeringens förslag om att även byggnader med taxeringsvärde under 50.000 kronor ska omfattas av systemet med fastighetsavgift på 0,75% av taxeringsvärdet liksom av takbeloppet på drygt 6.000 kronor. Detsamma gäller för byggnader på ofri grund, exempelvis hus på arrenderad tomt. Detta känns som mycket väl motiverade förbättringar, och det gäller redan från kommande årsskifte.



2009-11-23 Ab(s)urd tanke?

Tomas Eneroth (S) säger att det är en absurd tanke att en kvinna skall vara beroende av att en annan kvinna städar åt henne för att hon ska kunna göra karriär. Detta är huvudmotivet för att avskaffa "RUT-avdraget" (skattereduktionen för köp av hushållsnära tjänster). Frågan är om det i så fall inte är en lika absurd tanke att en kvinna ska vara beroende av att en annan kvinna ska passa hennes barn för att hon ska kunna göra karriär? I få fall borde Eeneroth logiskt sett föreslå att vi även stänger alla kraftigt skattesubventionerade dagis....

Som vanligt är dessutom vissa jobb finare och andra sämre i socialdemokraternas värld. Traditionellt manliga byggnadsarbeten vill man skattesubventionera ännu mera, medan traditionellt kvinnliga hushållstjänster inte ska subventioneras alls. Att byta ett fönster ska ge skattereduktion, att måla samma fönster också. Men att putsa fönstret är inte lika fint och därför ska det inte ge rätt till skattereduktion.

I socialdemokraternas värld är alla lika. Fast vissa är mer lika än andra. Visst är det konstigt!



2009-11-16 Tillfällig skattehöjning? Veckans garv...

I Borås Tidning i helgen fanns ett debattinlägg med rubriken "Därför vill S, V och MP i Bollebygd tillfälligt höja skatten.""Vi vill, för att klara lågkonjunkturen, tillfälligt höja skatten med 65 öre"//"Vi lovar att återställa detta när lågkonjunkturen är över" skriver man.

Jojo! Säkert! Jag utnämner detta till "veckans garv".

Finns det någon som ens för ett ögonblick tror på att dessa tre partier någonsin ens skulle överväga att sänka kommunalskatten igen när konjunkturen blir bättre? Inte en chans! När kommunens skatteinkomster ökar så ökar nästan alltid de löpande utgifterna och man bygger ut sin verksamhet. Det kräver i så fall besparingar eller neddragningar om skatten sedan ska kunna sänkas igen - och då blir det politiskt omöjligt.

Ett annat exempel på en "tillfällig" skatt är värnskatten - den infördes i början av 1990-talet på grund av konjunkturläget, och skulle vara tillfällig. Nu har den funnits i 18 år, och upplevt flera låg- och högkonjunkturer. Så fort diskussionerna kommer upp om att uppfylla löftet att avskaffa denna "tillfälliga" men numera närmast permanenta skatt så kommer genast diskussionen upp om att det vore "orättvist" eftersom de med högst inkomst då får störst skattesänkning. Man glömmer att det var exakt samma personer som missgynnades när den "tillfälliga" värnskatten infördes. Om man inför en tillfällig skatt för höginkomsttagare så är det faktiskt också höginkomsttagare som gynnas när den tas bort igen.

Inte ens Alliansen har avskaffat värnskatten, vilket i och för sig inte i första hand beror på orättviseargumentet utan på att andra skatter ansetts vara viktigare att sänka först. Men det är ändå ett faktum - den tillfälliga värnskatten finns kvar, i strid med tidigare politiska löften. Jag anser personligen att värnskatten bör avskaffas, och har också motionerat i riksdagen om detta. Jag tycker nämligen att löften ska hållas. Inför man en tillfällig skatt så ska den också avskaffas så som man lovade.

Historien har tyvärr lärt oss en sak, och det är att tillfälliga skatter aldrig blir tillfälliga. Ibland oavsett regering. Därför ska man aldrig gå på tomma löften om "tillfälliga skattehöjningar".



2009-11-12 När populismen är viktigare än resultatet

Under lång tid har stora summor skatt undanhållits genom att pengar och företag placerats på Brittiska Jungfruöarna, Bermuda, Guernsey och Jersey. Hur mycket skatt Sverige förlorar till följd av dessa skatteparadis kan man bara gissa, men det är sannolikt ganska ansenliga summor. Under många år har svenska regeringar misslyckats med att få till stånd någon som helst form av avtal mellan Sverige och dessa länder om informationsutbyte för skattekontroll eller hantering av dubbelbeskattning.

Nu har Sveriges regering äntligen lyckats träffa avtal med alla dessa fyra länder. Avtalen går inte lika långt som vanliga dubbelbeskattningsavtal, men är ändå ett stort steg åt rätt håll. Och vad händer då - jo oppositionen (s, v och mp) röstade vid dagens omröstning för att avslå riksdagens beslut om att Sverige ska ingå dessa avtal. Oppositionen gör detta för att man i stället vill ha ett heltäckande avtal - men vet samtidigt att det inte kommer att gå. Tidigare s-regeringar har försökt, men utan resultat.

Oppositionen föredrar alltså att säga nej till ett hyfsat avtal av rent populistiska skäl, i stället för att vara positiva till ett avtal som i vart fall delvis ökar skattemyndighetens möjlighet att upptäcka och beskatta svenska tillgångar som förts ut till dessa länder. Populismen är uppenbarligen viktigare än det faktiska resultatet.



2009-11-05 Mycket rimlig förändring av "artistskatten"

Redan i januari i år berättade jag om de planerade förändringarna av artistskatten. I går röstade riksdagen igenom den nya lagen. Tidigare slapp utomlands bosatta artister och idrottsmän som kom till Sverige för att arbeta att betala sociala avgifter för sina inkomster, och betalade endast en statlig inkomstskatt på lönen på 15%. Detta kan jämföras med svenska "artister" och idrottsmän, som betalar samma skatt och sociala avgifter som alla andra.

Ändringarna innebär att "artisterna" även i fortsättningen kommer att betala 15% i statlig inkomstskatt, men att arbetsgivaren också tvingas betala sociala avgifter. Anställda ungdomar under 26 år kommer att belastas med halva sociala avgifter på grund av den vanliga nedsättningen som gäller för alla anställda ungdomar. De artister eller idrottsmän som har egna bolag som tar emot ersättningen kommer att slippa de sociala avgifterna i Sverige, och i stället beskattas i sitt hemland. Men de får då inte heller del av de svenska socialförsäkringssystemen.

Den som kritiserar de nya reglerna bör svara på frågan om varför arbetskraftskostnaderna inom sjukvården ska vara högre än inom fotbollen eller ishockeyn? Varför ska sjuksköterskor och läkare missgynnas och välbetalda fotbollsspelare eller hockeyspelare gynnas?

Märkligt nog röstade oppositionen emot förändringarna, och ville behålla skatteförmånerna för artister och idrottsmän som "gästarbetar" i Sverige. Lite märkligt kan man tycka med tanke på att samma partier ju vill dubbla arbetsgivare- avgifterna för alla som anställer svenska ungdomar. Det är närmast obegripligt att (S), (V) och (MP) vill höja arbetsgivareavgiften kraftigt för den som anställer svenska ungdomar, och behålla en helt oskälig skatteförmån för den som anställer en ytterst välbetald utländsk idrottsmän. Är det möjligen detta man menar med rättvisa?



2009-11-02 Pensionärerna behöver mer än sänkta skatter

Detta är rubriken på en debattartikel i Borås Tidning idag, undertecknad av mig och av ordföranden för Moderata Seniorer i Borås, Ingrid Olausson. (Klicka på bilden för att läsa hela artikeln).

Vi försöker beskriva helheten i Alliansens politik för pensionärerna. Det finns ju betydligt mer än skatter som har betydelse, även om givetvis också pensionärerna av naturliga skäl vill ha fortsatt sänkta skatter - de lever ju också i landet med världens näst högsta skattetryck. Vi tycker det är intressant att nämna att Alliansregeringens skattesänkningar för pensionärerna är de första som genomförts sedan den förra borgerliga regeringen styrde Sverige 1991-94. Under socialdemokraternas långa tid vid makten genomfördes inga skattesänkningar alls för pensionärerna!

I artikeln berättar vi att Moderaternas linje är fortsatta skattesänkningar för pensionärerna när statens finanser tillåter, dvs när konjunkturen vänt uppåt igen. I dagens lågkonjunktur är dock det viktigaste att sänka sådana skatter som kan stimulera fler att arbeta mer för att trygga pensioner och välfärd.

Socialdemokraternas linje kommenterar vi inte i artikeln. Men den verkar vara att bluffa pensionärerna, som tror att de kommer att få stora skattesänkningar om (S) tar över makten. Men synar man Socialdemokraternas förslag så inser man snabbt att deras lösning på "problemet" med olika beskattning av löntagare och pensionärer mest handlar om att höja skatten för löntagarna. Det skulle inte förbättra pensionärernas ekonomi det minsta, men däremot minska antalet arbetade timmar vilket skulle försämra utvecklingen av pensionerna. Detta finns det all anledning att återkomma till i senare artiklar.



2009-11-02 Som sagt var....

Bild från satirtecknaren Kalle Strokirk (kallestrokirk) med anledning av besluten på socialdemokraternas kongress i helgen. Några av besluten:

* Höjd fastighetsskatt som slår mest mot personer med låga inkomster som bor i områden med högt taxerade villor
* Återinförd förmögenhetsskatt som driver riskkapital från Sverige samt slår extra hårt mot dem med högt taxerade småhus, medan de allra rikaste miljardärerna som vanligt slipper betala med socialdemokraternas konstruktion av fastighetsskatten
* Avskaffad avdragsrätt för hushållsnära tjänster som, förutom att det gett många äldre möjlighet att köpa lite extra hjälp, dessutom skapat ett antal nya företag och åtskilliga tusen nya jobb
* Dubblad arbetsgivareavgift för den som anställer ungdomar - hur ska det minska ungdomsarbetslösheten?
* Höjd skatt för löntagarna, genom avskaffande av del av jobbskatteavdraget. På detta sätt kan man hålla sitt löfte att minska skillnaden i skatt mellan löntagare och pensionärer - utan att sänka skatten alls för pensionärerna utan bara höja den för löntagarna. Om detta sedan leder till färre arbetade timmar kommer pensionerna att bli lägre

Socialdemokraterna går till val 2010 på kraftigt höjda skatter för allt och alla som sin viktigaste valfråga. Det ska bli spännande att se om det verkligen är detta svenska folket längtar efter?




2009-10-09 Många klagomål på SINK-skatten

Jag vet inte om så många svenskar vet vad SINK är? Det är en förkortning för särskild inkomstskatt, och det är en inkomstskatt på 25% som betalas till Sverige av många svenska medborgare som flyttat utomlands för att exempelvis pensionera sig där. (Reglerna kan i vissa fall också användas av utlänningar som tillfälligt arbetar i Sverige). SINK-skatten inbringar förhållandevis små summor till statskassan, uppskattningsvis 270 miljoner per år

Många utlandsboende upplever att denna SINK-skatt är orättvis eftersom man inte får något alls för pengarna. Jag har fått en hel del synpunkter på SINK-skatten från utlandsboende den sista tiden, men känner även igen problemen från min tid som kundjurist på banken SEB. Effekterna av den svenska SINK-skatten varierar en hel del beroende på vilket land man är bosatt i och de eventuella dubbelbeskattningsavtal som finns mellan Sverige och detta land. I vissa fall kan den som bor utomlands till och med tvingas betala skatt till två länder samtidigt.

Svenskarna blir allt rörligare, reser, flyttar omkring och bor i olika länder, och en del pensionerar sig utomlands. SINK-skatten har inte setts över på många år, trots att skattesystemen inom Sverige genomgått stora förändringar. Jag tycker därför det är dags för en översyn av SINK-skatten, där fokus bör ligga på att det ska finnas en rimlig koppling mellan den skatt som betalas och de förmåner man har rätt till som utlandsboende. Detta har jag också föreslagit i en riksdagsmotion som lämnades in förra veckan.



2009-10-07 Budgetgranskning: Oppositionen bluffar om skattehöjningarna

Påståendet att "vanliga löntagare" inte får några skattehöjningar är inte sant.

Ledande oppositionsföreträdare och lokala S-politiker försöker nu lugna svenska löntagare efter medias svarta rubriker om "skattechock" om oppositionen skulle vinna valet 2010. Socialdemokraterna påstår nu att "vanliga löntagare inte får höjd skatt". Detta är tyvärr inte sant.

Sanningen är ju att (S) och (MP) båda föreslår att en del av jobbskatteavdraget ska tas bort. Det innebär att en vanlig löntagare, exempelvis ett vårdbiträde, en metallarbetare eller en sjuksköterska, får en skattehöjning på nära 3.000 kronor per år. För en LO-familj där båda arbetar betyder det alltså en försämring på ca 6.000 kronor per år, eller 500 kronor per månad jämfört med Alliansens skattenivåer.

Ett ännu större problem är Vänsterpartiets förslag. De vill ta bort hela jobbskatteavdraget. Det skulle bli oerhört dramatiskt för svenska löntagare. Ett vårdbiträde skulle få höjd skatt med nästan 18.000 kronor per år, eller 1.500 kronor per månad. För metallarbetaren blir skattehöjningen 20.000 per år och för sjuksköterskan 21.000 kronor per år. Så mycket har faktiskt Alliansen sänkt skatten för dessa löntagare under denna mandatperiod. En LO-familj med ett vårdbiträde och en metallarbetare har fått 38.000 kronor per år i sänkt skatt tack vare Alliansen. Hela detta vill Vänsterpartiet ta tillbaka.

Jag tycker det vore klädsamt om oppositionen stod för sina egna förslag och inte försökte mörka vad förslagen om skattehöjningar innebär för vanligt folk. Oppositionens politik ger löntagarna mindre pengar i plånboken - det är bara att läsa innantill!



2009-10-05 Pensionärerna har länge varit överbeskattade

I går hade socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) och min riksdagskollega och pensionstalesmannen Mats G Nilsson (M) en mycket intressant debattartikel i Borås Tidning. Man redovisade Moderaternas politiska förslag genom åren när det gäller beskattningen av pensionärerna och jämförde det med Socialdemokraternas. Moderaterna har under en lång följd av år föreslagit skattesänkningar för pensionärerna, men detta har ständigt avvisats av (S). Nu har vi genomfört sådana skattesänkningar två år i rad. Alliansens skattesänkningar för pensionärerna har varit de största (och faktiskt de enda) som genomförts av en regering sedan den förra borgerliga regeringen 1991-94 - som också sänkte skatten för pensionärerna! De senaste två åren har pensionärer med lägst pension har fått störst skattesänkningar, och en garantipensionär har fått mellan 3.500 och 4.400 kronor i skattesänkning per år.

Jag tycker det är bra att man nämner i artikeln att pensionärerna länge varit överbeskattade, och att Moderaternas budskap om fortsatta skattesänkningar också gäller pensionärerna. Får vi fortsätta i regeringsställning även efter 2010 så är jag personligen övertygad om att skattesänkningarna för pensionärerna kommer att fortsätta. Jag tänker i vart fall fortsätta argumentera för detta.

När det sedan gäller skillnaderna i beskattning mellan löntagare och pensionärer är det en helt annan fråga som jag återkommer till framöver i ett annat blogginlägg.



2009-09-19 Skattesänkningar för pensionärer, löntagare och småföretagare

I budgeten för 2010 föreslår regeringen totalt nära 15 miljarder i skattesänkningar för löntagare, pensionärer och småföretagare.

I dag meddelade regeringen att man föreslår ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget, som ger vanliga löntagare en ytterligare skattesänkning på 200-250 kronor per månad 2010, lite varierande beroende på vilken kommunalskatt man har. Reformen kostar 10 miljarder kronor. Med de fyra stegen i jobbskatteavdraget har 99 procent av alla heltidsarbetande fått skattesänkningar på över 1000 kronor per månad och 75 procent har fått sänkningar på över 1500 kronor per månad under mandatperioden. Det är löntagare med låga och normala inkomster som har fått de största skattelättnaderna av jobbskatteavdraget i förhållande till den egna inkomsten.

Häromveckan kom beskedet att även alla över 65 år får en skattesänkning som för de flesta blir ca 100-200 kronor per månad, beroende på om man har garantipension eller inkomstpension, och beroende på vilken kommunalskatt man har. Skattesänkningen, som kostar statskassan 3,5 miljarder, kommer för många pensionärer att kompensera för att pensionerna räknas ned något på grund av lågkonjunkturen. En pensionär med full garantipension får exempelvis en högre disponibel inkomst 2010 jämför med 2009. Tillsammans med de skattesänkningar för pensionärer som genomfördes 1 januari 2009 innebär det att en garantipensionär fått totalt sänkt skatt med mellan cirka 3 500 och 4 400 kronor per år jämfört med 2006. För en pensionär med 150 000 kronor i inkomst blir den totala sänkningen under mandatperioden cirka 2 750 kronor per år. Samtidigt har bostadsbidragen förbättrats kraftigt flera år i rad.

Regeringen kommer i höstens budget även att föreslå en rad åtgärder som stärker incitamenten att starta, driva och utveckla företag i Sverige. För att förbättra de små företagens förutsättningar föreslås bland annat att egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag sätts ned med 5 procentenheter eller sammantaget 1,2 miljarder kronor.

Jag tycker det känns bra att även 2010 kunna genomföra en skattesänkning för pensionärerna. Visserligen vet vi idag att pensionerna är helt beroende av att fler löntagare arbetar mer, och att jobbskatteavdraget därför är av stor betydelse för att pensionerna ska öka kommande år. Men i en tid då pensionerna naggas i kanten av lågkonjunkturen känns det bra att också kunna kompensera pensionärer med lite lägre pensioner genom att samtidigt sänka skatten. Pensionärerna med lägst pensioner kommer därmed faktiskt att få ökad köpkraft 2010, och det är högst rimligt. Jag kan också konstatera att pensionärerna aldrig i modern tid fått så stora skattesänkningar som de fått de senaste åren, och att pensionerna, trots den trista sänkningen som väntar kommande årsskifte, totalt under mandatperioden ökat ordentligt,. Kommande år hoppas jag vi kommer att kunna fortsätta skattesänkningarna för pensionärerna.

Jag tycker också det känns mycket bra att egenavgifterna för småföretagare sänks, det kommer tillsammans med förändringarna i trygghetssystemen för småföretagare (som jag berättade om igår) att göra det betydligt intressantare att driva företag. Och sådana behöver vi fler av i Sverige!

Det samlade skattetrycket minskar alltså med ytterligare 15 miljarder, och det gör att Sverige tar ännu ett steg mot en rimligare beskattning av svenska folket. Det skickar också en signal om huvudprincipen att det är löntagarna och pensionärerna som i utgångsläget äger sina pengar, och inte staten! Det är en ordentlig kontrast mot den rödgröna rörans tanke att gå till val på skattehöjningar för allt och alla, och med synsättet att staten egentligen äger alla dina pengar och bestämmer hur mycket du möjligen själv ska få behålla. De politiska alternativen är tydligare än någonsin inför kommande valrörelse.



2009-09-10 Sossarnas falska skattekalkyl
Uppdaterad

Jag har ägnat ett antal timmar igår åt att försöka förstå logiken i Socialdemokraternas skatteutspel. Det är ärligt talat ganska svårt. Visst kan jag förstå den populistiska tanken att (S) går ut och säger att de "vill höja skatten för de välbeställda för att klara jobben och välfärden". En klockren populistisk politik som säkert kan vinna sympati hos den som inte orkar sätta sig in närmare i förslagen, och som givetvis applåderas av tilltänkta regeringspartnern Vänsterpartiet. För gamla kommunister är givetvis alla skattehöjningar populära. Men förslagen är faktiskt ovanligt ihåliga, till och med för att komma från (S). Jag förstår inte hur Mona Sahlin och Tomas Östros vågar spela ett så högt spel som är så lätt att avslöja. När väljarna inser hur lite substans det finns i förslagen riskerar populismen att slå tillbaka. Hårt och obarmhärtigt.

Sahlin och Östros gjorde igår stor sak av att riksdagens utredningstjänst på deras uppdrag räknat ut att de offentliga finanserna skulle ha varit 80 miljarder starkare utan Alliansens skattesänkningar. Trots detta vill inte (S) riva upp jobbskatteavdraget! Man kan undra varför om det nu uppfattas som så allvarligt för statens finanser? Jag skulle också vilja vända på resonemanget - siffrorna visar ju också att skattebetalarna som arbetat ihop pengarna genom eget arbete faktiskt fått behålla 80 miljarder mera. Pengar som givetvis till stor del använts för konsumtion, investeringar eller sparande och på detta sätt motverkat finanskris och lågkonjunktur, och som väl rimligen också gjort att något färre låginkomsttagare än annars har behövt hjälp från samhället i form av bostadsbidrag eller försörjningsstöd.

När man nu inte vill riva upp jobbskatteavdraget, vad är det då socialdemokraterna föreslår för skattehöjningar för att "rädda välfärden och jobben"? Kort sagt föreslår man att inkomstskatten ska höjas med 1% för inkomster över en miljon, man vill införa en ny förmögenhetsskatt (sannolikt för förmögenheter över fem miljoner som man tidigare föreslagit), samt höja fastighetsskatten på "exklusiva villor med marknadsvärden (inte taxeringsvärden) över sex miljoner".

Med tanke på att det är försvinnande få som tjänar över en miljon om året skulle 1% på inkomster över denna gräns ge väldigt lite. Fastighetsskatt på värden över sex miljoner skulle inte ge mycket mer, för så särskilt många sådana villor finns det faktiskt inte heller. Vad gäller förmögenhetsskatten vet vi att det mesta går att trolla bort, det har jag själv sett på nära håll som bankjurist. Riskkapital kommer att lämna landet och motverka tillväxt och nya jobb. De enda förmögenheter som inte lämnar landet är fastigheter, och det innebär att de med en fastighet taxerad över fem miljoner återigen riskerar att få betala både förmögenhetsskatt och höjd fastighetsskatt - helt oavsett vilken inkomst man har. En låginkomsttagare som bor i ett område med högt taxerade hus drabbas, medan en person med miljoninkomster i ett område med lågt taxerade villor slipper. Hur detta av (S) kan utmålas som en "skatt som drabbar de välbeställda" kan jag inte förstå. När det gäller förmögenhetsskatten är det också intressant att Socialdemokraterna alltså vill ha en ny förmögenhetsskatt, medan Vänsterpartiet vill ha tillbaka den gamla. Miljöpartiet säger däremot nej till förmögenhetsskatt, man inser klokt nog alla de problem som jag redovisat ovan. Oppositionens splittring är total.

Socialdemokraternas populistiska förslag till skattehöjningar kommer alltså inte att ge särskilt många miljarder, och kan exempelvis jämföras med de extra 10 miljarder som regeringen föreslår som tillskott till välfärden i kommuner och landsting redan nästa år. Sahlin och Östros försöker lura väljarna att deras förslag kan ge enorma summor till välfärden och jobben, men de kommer att avslöjas. Diskussionen lär fortsätta ända fram till valet, och oppositionen kommer efterhand att granskas allt noggrannare. Jag lär självklart också återkomma i ämnet.



2009-08-14 Ta det med ro.....nya skatter löser inte alla samhällsproblem!

I dag har jag fått in ett debattsvar i Borås Tidning som rör flera insändare under sommaren med förslag om en ny skatt på större fritidsbåtar för att få stopp på nedsmutsningen av havet. Jag konstaterar att det tyvärr finns människor både till havs och på land som inte tar sitt ansvar och som kastar sitt skräp precis var som helst, men att en båtskatt givetvis inte skulle lösa det problemet. I grunden är båtskatt bara en traditionell socialistisk idé som återkommer i ny tappning och med nya motiv från tid till annan. Jag tycker det är synd att man vill straffbeskatta en viktig del av turismen som skapar massor av arbetstillfällen i våra skärgårdar.

För säkerhets skull berättar jag också i artikeln att mitt eget personliga båtinnehav begränsar sig till två små roddbåtar. Jag talar alltså inte i egen sak...men ibland skulle man faktiskt nästan önska en straffskatt på förslag om nya onödiga skatter.



2009-08-07 Vi gör mycket och vi gör det fort

I går angrep Nima Sanandaji från Skattebetalarnas förening i en artikel i Borås Tidning Alliansregeringen för att ha för låg ambitionsnivå när det gäller politik för ett bättre näringsklimat och fler jobb. I artikeln efterlyses snabbare regel- förenklingar, uppluckring av arbetsrätten/turordningsreglerna, och ytterligare sänkta skatter. Jag har fått tillfälle att bemöta artikeln i Borås Tidning omgående, och idag har jag ett svar där jag konstaterar att:
* regelförenklingen pågår på ett strukturerat sätt i alla departement, och att regeringen faktiskt levererar och uppfyller sina vallöften inom detta område.
* oavsett vad man anser om turordningsreglerna i LAS så gick moderaterna till val på att inte göra några dramatiska förändringar under mandatperioden utan stöd av arbetsmarknadens parter, och jag tycker man skall ha respekt för att ett parti håller sina vallöften.
* knappast någon regering i modern tid så snabbt har sänkt så många skatter för både löntagare och företag, vilket bland annat innebär att Sverige inte längre har världens högsta skattetryck.

Jag ifrågasätter samtidigt att Sanandaji framhåller de senaste årens dramatiska skattesänkningar i flera östeuropeiska länder som ett föredöme, särskilt nu när vi fått facit och ser att många av dessa länders statsfinanser idag ligger närmast i ruiner till följd av finanskris och lågkonjunktur, och där man knappast klarat sig utan nödlån från andra länder i kombination med kraftiga nedskärningar av välfärden. I Sverige har vi visat att det går att sänka skatter och samtidigt hålla koll på statsfinanserna. Så tycker jag vi skall fortsätta.

I min artikel nämner jag att det faktiskt finns annat som också har betydelse för näringsklimatet i Sverige - exempelvis regeringens rekordsatsningar på forskning och infrastruktur, den omfattande reformeringen av hela utbildningssystemet och en stabil energipolitik. Jag konstaterar också att de svenska småföretagarna är riktigt nöjda med regeringens politik, allt enligt både Företagarnas och FöretagareFörbundets egna undersökningar. Att stödet för regeringens näringspolitik ökar samtidigt som världen går igenom en finanskris och en kraftig global lågkonjunktur tycker jag är ett bra besked om att Alliansens politik leder åt rätt håll, även om det självklart återstår mycket arbete inna Sverige har det näringsklimat som vi skulle kunna ha.



2009-07-23 Idag infaller skattefridagen - en vecka tidigare än 2008

Skattefridagen är den dag på året då alla löntagarens skatter blivit betalda om den totala skattebördan fördelas från årets början. En genomsnittlig löntagare betalar 55,6 procent av den totala lönen i skatt om alla skatter räknas med. Utslaget på antalet dagar betyder det att dag 204 - den 23 juli - är den första ”skattefria dagen”. Fast det skiljer en del mellan olika inkomstgruppen. För den som tjänar 200.000 inföll skattefridagen redan den 17 juli, medan den som tjänar 600.000 får vänta till den 17 agusti.

Skattefridagen infaller i år nästan en vecka tidigare jämfört med 2008. Främst beror detta givetvis på att inkomstskatten har sänkts till följd av ett utökat förvärvsavdrag, och att även arbetsgivaravgifterna sänkts. Men tyvärr bidrar även en minskad konsumtion till följd av den svaga konjunkturen, vilket i sin tur medför mindre betalningar av moms och andra indirekta skatter. Just den delen av den minskade skattetrycket kunde vi ju gärna ha varit utan...



2009-06-24 Röd-Gröna röran på turné - skattehöjningar viktigaste frågan

Oppositionspartiernas ledare är på jippoturné för att visa sin "enighet". Men till skillnad från Allianspartiernas gemensamma resor före valet 2006 har de rödgröna inga som helst besked till väljarna, utan bara allmänt hållna vackra ord utan några siffror bakom. Så enigheten känns ju inte så väldigt imponerande när man skrapar lite på ytan.

En punkt man trots allt verkar vara överens om är att man vill höja skatterna, och det ordentligt. Det är i vart fall ett besked. Det skall bli intressant att se vad svenska löntagare tycker om kraftiga skattehöjningar mitt i en allvarlig global lågkonjunktur. Hur det skulle få fart på Sverige är svårt att förstå.

En valrörelse där oppositionen driver kraftiga skattehöjningar för vanligt folk kommer att bli intressant!



2009-06-14 Debatt: Normalinkomsttagare köper flest hushållsnära tjänster

I går hade jag ett debattinlägg i Borås Tidning där jag svarade på ett inlägg från några socialdemokrater nyligen. Min artikel sammanfattar mitt blogginlägg från den 1 juni, och i artikeln beskriver jag hur missvisande medias och oppositionens beskrivning varit av vilka grupper som sökt avdrag för hushållsnära tjänster. Det är faktiskt nästan dubbelt så många med låga och normala inkomster som söker detta avdrag jämfört med dem med högre inkomster!



2009-06-01 Avdragsrätt för hushållsnära tjänster en bra affär - för alla
- och de flesta som sökte skattereduktion 2007 hade låga eller normala inkomster

Nästan 99 000 svenskar ansökte om skattereduktion för hushållsnära tjänster under 2008. Det visar färsk statistik från Skatteverket. Det är nästan en fördubbling jämfört med 2007. Enligt Radio Sjuhärad är det 2.183 personer i Sjuhärad som har ansökt. Flest är det i Borås (1.122 personer), i Mark (423 personer), samt i Ulricehamn (298 personer).

Enligt Skatteverket är det städning och trädgårdsarbete toppar listan och i genomsnitt får varje sökande 4300 kronor i skattereduktion. Om man tar den summan gånger antalet sökande innebär det att den totala skattereduktionen i landet uppgår till 425 miljoner kronor, dvs arbete har utförts för 850 miljoner kronor. Det skulle motsvara ca 2.000 helårstjänster. Statens "kostnad" per helårsarbetstillfälle blir då ca 200.000 kronor. Eftersom varje anställd betalar inkomstskatt och arbetsgivaren betalar arbetsgivareavgift, moms och skatt, så är det min uppskattning att reformen kostar väldigt lite netto för statskassan. Och då räknar jag inte in kostnaden som staten har för a-kassan om personen som utför arbetet i stället skulle varit arbetslös. Jag räknar inte heller in vinster av att en del tidigare svarta tjänster blivit vita. Inte heller tar jag hänsyn till eventuellt ökade möjligheter för den som köper tjänster att i stället arbeta lite mer. Jag har inte heller räknat med att en del av dem som köper tjänster kanske passar på att köpa till ytterligare tjänster av samma företag utan att ha rätt till skattereduktion. Tar man med även alla dessa effekter lär skattereduktionen för hushållstjänster vara en riktigt bra affär även för staten. Visst kan man invända att en del av dessa jobb skulle utförts även utan skattereduktion. Men jag vet av egna kontakter med branschen att man har sett en mycket stor ökning av uppdrag från privatpersoner. Nu fyller vi ju på även med HUS-avdraget (fd ROT-avdraget) och hoppas på ännu större effekter i from av nya jobb.

Under dagen har SCB också presenterat statistik över de skattereduktioner för hushållsnära tjänster som beviljades under det första året, 2007, när reformen trädde ikraft vid halvårsskiftet. Då var det ca 46.000 personer som ansökte. SCB skriver i ett pressmeddelande att "höginkomsttagare utnyttjar reduktionen mest", vilket är en minst sagt märklig beskrivning. SCB berättar att 4% av personer med en inkomst över 500.000 kronor utnyttar skattereduktionen, medan endast 3 promille av personer med inkomst under 300.000 utnyttjar möjligheten. Denna "nyhet" blir givetvis politiskt intressant med denna vinkling.

Om man i stället roar sig med att titta i SCB:s egna siffror kan man konstatera att endast 3,5% av Sveriges befolkning har en inkomst över 500.000 kronor per år! Om 4% av dessa 3,5% utnyttjar avdraget innebär det endast ca 13.000 personer. På motsvarande sätt kan man se att det är 83,6% av Sveriges befolkning som har en inkomst under 300.000 kronor. Om 3 promille, dvs 0,3%, av dessa utnyttjar avdraget blir det ca 23.500 personer. Man kan alltså lika gärna skriva att det är nästan dubbelt så många med en inkomst under 300.000 kronor per år som sökt skattereduktion för hushållsnära tjänster jämfört med dem med de allra högsta inkomsterna. Men då blir förstås inte nyheten lika politiskt intressant för journalister på vänsterkanten.

SCB bekräftar också i sin rapport att skattereduktionen var vanligast bland personer över 75 år, främst bland kvinnor. I övrigt är det unga familjer med barn som mest utnyttjar möjligheten. Det skall bli spännande att se utvärderingen för 2008 och hur de 99.000 personerna som yrkat skattereduktion för detta år fördelas bland befolkningen.



2009-05-02 Pensionärerna är nog klokare än Mona Sahlin hoppas

Socialdemokraternas lite svävande 37-miljarderslöfte om jobbskatteavdrag för pensionärerna kan alltså inte betalas bara genom att pressa ut lite mera från Sveriges miljonärer. Det kan faktiskt bara betalas genom kraftigt höjda skatter för alla som jobbar, vilket i sin tur enligt alla ekonomiska modeller ger lägre tillväxt - och därmed lägre pensioner! Frågan är om det verkligen är någon mening med sänkt skatt för pensionärerna om samtidigt pensionerna minskar minst lika mycket som skatten sjunker? Man kan givetvis också välja att betala det hela genom att öka statens budgetunderskott och låta kommande generationer betala, eller finansiera kostnaden genom hårda nedskärningar inom välfärden, exempelvis sjukvården, äldreomsorgen och tandvården. Men jag tvivlar på att pensionärerna vill ha sänkt skatt till priset av kraftigt försämrad sjukvård och äldreomsorg.

När jobbskatteavdraget infördes träffade jag ganska många irriterade pensionärer, även inom moderaterna. Men numera upplever jag att det är ganska få pensionärer som tycker jobbskatteavdraget är den viktigaste politiska frågan. De flesta pensionärer ser faktiskt helheten - dvs både helheten i sin ekonomi (pensioner och skatt) och helheten i livet som pensionär, exempelvis de resurser som finns för att få stöd och hjälp från samhället vid behov. Om vi kan visa för de svenska pensionärerna att jobbskatteavdraget faktiskt ger bättre tillväxt än vi skulle haft utan jobbskatteavdrag, och att detta ger både bättre pensioner på sikt och mer resurser till välfärden så tror jag ett de flesta pensionärer kommer att acceptera dagens skillnader i beskattning. För egen del kommer jag i vart fall att tycka att det är helt okej att min framtida pension beskattas på ett annat sätt än den lön jag har idag. Jag är övertygad om att jag totalt sett kommer att få ett bättre framtida liv som pensionär om kommande generationer arbetar mer och skapar högre tillväxt i samhället.



2009-05-01 Har Grisen Särimner återuppstått?

Kommer ni ihåg grisen Särimner i Gudarnas Valhall? Grisen man kunde slakta varje dag och som sedan återuppstod under natten och kunde slaktas på nytt dagen därpå? Frågan är om denna gris finns på riktigt, och kanske lever i Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen i Stockholm?

Den 29/4 berättade jag om hur Socialdemokraterna i sin budget utlovar mer pengar till precis allt och alla. Och hela kalaset skall finansieras genom höjd förmögenhetsskatt för de största förmögenheterna, höjd fastighetsskatt för villor taxerade över 5 miljoner och höjd inkomstskatt för den som tjänar över en miljon. Det är väldigt lätt att räkna ut att dessa skattehöjningar bara kommer att räcka till en bråkdel av alla Socialdemokraternas löften. Så många multimiljonärer och rika fastighetsägare finns det helt enkelt inte i Sverige. Dessutom ger förmögenhetsskatten väldigt lite eftersom den är så lätt att kringgå.

I dag utlovade Mona Sahlin - utöver alla andra frikostiga löften - dessutom att pensionärer och de som arbetar skall få samma skatt. Detta tolkas idag som ett löfte om fullt jobbskatteavdrag för alla pensionärer (fast det skulle ju också rent teoretiskt kunna uppfyllas genom en kraftig skattehöjning för löntagarna i stället....) Kostnaden för fullt jobbskatteavdrag till alla pensionärer kan beräknas till ca 37 miljarder. På frågan hur detta skall finansieras blev svaret att även detta (!) skall betalas genom den höjda förmögenhetsskatten och fastighetsskatten och en extra skatt för dem med miljoninkomster...

Det är fullständigt sanslöst hur Sahlin & Co kan försöka sig på en så utstuderad bluff och utlova så många dyra reformer för uppemot 100 miljarder eller mera, och låtsas som att allt detta kan finansieras enbart genom en skattehöjning för de allra förmögnaste och de med de allra högsta inkomsterna. Ekvationen går inte ihop, och en bluff är helt enkelt en bluff. Socialdemokraternas löften kommer att kräva mycket stora skattehöjningar för alla, eller kraftiga nedskärningar av välfärden. Grisen Särimner finns bara i sagorna!



2009-04-22 Tillfälliga skattehöjningar blir sällan tillfälliga

Det verkar räcka att moderaternas partisekreterare går ut och säger något om att det inte går att utesluta att en eller annan kommun kan tvingas höja kommunalskatten i det extrema konjunkturläge som råder för att det skall tolkas som en omsvängning i den moderata politiken till stöd för höjda skatter! Men självklart ligger den moderata linjen fast. Sedan valet 2006 har många moderatledda kommuner sänkt skatten, och på riksnivå har den moderatledda regeringen gjort kraftiga skattesänkningar främst för dem med normala inkomster. Detta har gett extra ekonomiskt utrymme för hushållen att klara sig nu i sämre tider, och har dessutom motverkat lågkonjunkturen.

De svenska skatterna ligger på en nivå som i normalfallet borde räcka med god marginal. Vi har fortfarande världens näst högsta skattetryck - endast Danmark tar ut mer i skatt. Utrymmet att höja svenska skatter är mycket begränsat om vi skall klara konkurrensen med andra länder. Så den som tolkar Per Schlingsmans uttalande som en rekommendation att höja kommunalskatterna är ganska fel ute. En annan sak är att en enskild kommun i ett extremt läge givetvis kan tvingas höja skatten. Det är inget konstigt - men det bör då givetvis vara en tillfällig åtgärd och inget permanent.

Problemet är bara att alla tillfälliga kommunalskattehöjningar har en tendens att bli permanenta - av rent politiska skäl. Så fort skatten skall justeras tillbaka till tidigare nivå utbryter ett politiskt gräl där vänstersidan påpekar hur många kommunala tjänster inom skola eller äldreomsorg som skattesänkningen teoretiskt sett motsvarar. Och är man kreativ går det alltid att hitta ett skäl att inte sänka skatten.

Den statliga värnskatten är ett annat bra exempel på hur svårt det är med "tillfälliga skattehöjningar". Tanken var den gången (1995) att göra en tillfällig skattehöjning för dem med högst inkomster för att hantera 90-talskrisen, för att sedan ta bort värnskatten igen när det blev bättre tider. Men så har fortfarande inte skett efter 13 år och flera högkonjunkturer - oavsett regering. Mycket på grund av oro för att det skall bli en samhällsdiskussion om att de med höga inkomster får för stor skattesänkning. Detta synsätt, som idag skär genom alla partier i riksdagen, är egentligen väldigt farligt på sikt. Om man inte kan visa att en tillfällig skattehöjning är just tillfällig, och klarar politiskt att uppfylla sitt löfte att avskaffa den tillfälliga skatten utan den klassiska avundsjuke-retoriken att "någon annan får mer i skattesänkning än jag själv", så blir det väldigt svårt att få väljarnas acceptans för en skattehöjning i ett extremt läge. Om man däremot - som exempelvis i Vellinge moderatstyrda kommun, eller Fagerstas vänsterpartistyrda kommun - tillfälligt höjer skatten lite vid behov något enstaka år, men samtidigt visar en trovärdig ambition att behålla en låg skatt eller att efterhand sänka skatten, så får man en stor trovärdighet bland sina kommuninvånare - och på köpet en större handlingsfrihet som kommunpolitiker.



2009-04-16 Östros och skatterna

I går lärde vi oss det nya mantrat från Socialdemokraterna. Tomas Östros upprepade samma sak hela dagen - "regeringen lånar till skattesänkningar för de rika". Detta kan ju tyckas vara ett friskt populistiskt angreppssätt, men när man börjar skrapa lite på ytan blir det minst lika ihåligt som de flesta andra angreppen från oppositionen.

För det första har ju inte skattesänkningarna "gått till de rika" utan till större delen tillfallit alldeles vanliga löntagare med normala löner. I det jobbiga konjunkturläget hjälper detta till att hålla konsumtionen uppe och stärka hushållens ekonomi. Om exempelvis en make blir arbetslös har samtidigt den andre maken som arbetar fått lite mer att leva på efter skatt, vilket hjälper till att klara familjens utgifter.

För det andra kostade årets inkomstskattesänkningar (främst tredje steget i jobbskatteavdraget) ca 15 miljarder. Statens lånebehov uppgår till ca 200 miljarder i år. Större delen av lånebehovet beror på krisen - olika krisåtgärder, kredit- garantier, arbetsmarknadspolitik, ökad kostnad för a-kassa osv. Det är ju därför väldigt populistiskt om man påstår att det är skattesänkningarna som gjort att staten behöver låna pengar just i år.

För det tredje "glömmer" Östros att staten - trots de tidigare två större stegen av jobbskatteavdraget - haft stora överskott i sina finanser 2007 och 2008. Dessa överskott är större än underskottet i år. Faktum är att det mesta tyder på att lägre skatt på arbete gör att fler arbetar mer - och att statens intänkter snarare ökar. Detta visade sig ganska tydligt 2007 och 2008.

Krisen just nu visar hur utsatt Sverige är som en liten del av den globala ekonomin. Sverige måste därför ha konkurrens- kraftiga skatter på arbete, och det finns inget utrymme för förmögenhetsskatt och liknande som driver kapital och investeringar ut ut landet. Socialdemokraterna vill höja ett antal skatter för löntagarna och återinföra förmögenhets- skatten. Det skulle skada Sveriges konkurrenskraft. Den enda skatt Socialdemokraterna vill sänka är skatten på uppskovsränta för dem som gjort de allra största miljonvinsterna på sina sålda fastigheter. Det är knappast något som gynnar vanliga löntagare.



2009-04-08 Liten komplettering kan rädda effekten av ROT-avdraget

De senaste veckorna har jag vid flera tillfällen träffat småföretagtare och näringslivsorgansiationer - bland annat Företagarna - och fått oroväckande signaler om att ROT-avdraget riskerar att inte få den positiva effekt som det borde få. I går lyftes frågan även i TV4:s Nyheterna och det framkom tydligt att många småföretagare i byggbranschen är oroliga för att åta sig arbeten som bygger på att kunden beviljas ROT-avdrag. Anledningen är att det nya systemet där kunden får rabatten direkt på fakturan (varefter Skatteverket betalar ut rabatten direkt till Byggföretaget) riskerar att orsaka kundförluster för företaget om det visar sig att kunden redan utnyttjat hela sitt avdragsutrymme och Skatteverket därför vägrar att betala ut ROT-avdraget till byggföretaget.

I grunden är det mycket positivt att kunderna kan få rabatten direkt på fakturan, och det är något jag själv jobbat aktivt för att införa. Inte minst passar det bra för hushållsnära tjänster som ofta handlar om begränsade summor vid varje tillfälle. Städföretag och andra som arbetar med denna typ av tjänster är också väldigt nöjda med det nya systemet med direktavdrag på fakturan. Risken för kundförluster är också små och eftersom fakturabeloppen ofta också är begränsade innebär en kundförlust oftast inga avgörande risker för företagen.

När det däremot gäller byggsektorn är läget lite annorlunda - här handlar det ofta om betydligt större summor vid varje enskilt uppdrag, och riskerna för en hantverkare att inte få betalt är större och betyder mycket mer för företaget. Jag har lyft problemet vid flera tillfällen, men fått till svar att avdragsrätten är så generös att det borde vara mycket liten risk att någon "slår i taket" när det gäller avdragsrätten. Jag kan förstå argumentet, men det hjälper ju inte om byggföretagen uppfattar saken annorlunda - det är de som skall ta den ekonomiska risken, inte politiker i riksdag och regering.

För egen del ser jag ett enkelt sätt att lösa problemet - när det gäller ROT-avdrag, dvs avdrag inom byggsektorn, borde man kunna låta företaget och kunden välja om man skall dra av ROT-avdraget direkt på fakturan, eller om man skall använda det gamla sättet som gällde tidigare, dvs att kunden ansöker om avdraget i efterhand och få summan avdragen från skatten. Det finns ju redan inarbetade rutiner för detta sedan tidigare, så det borde inte vara något stort problem att erbjuda båda alternativen. En orolig byggföretagare kan då komma överens med sin kund om denna lösning, och därmed slippa överväga att avstå från uppdrag. Jag kommer att argumentera för denna enkla och okomplicerade lösning på problemet om det framöver visar sig finnas behov för att komplettera regelverket. ROT-avdraget är helt enkelt för bra för att inte utnyttjas maximalt.



2009-04-05 Återinförd förmögenhetsskatt skulle hota svenska jobb

I fredags hade jag en debattartikel i Borås Tidning som handlar om förmögenhetsskatten. Borås Tidning har haft problem med distributionen de senaste dagarna och många har blivit utan tidning. Så därför lägger jag ut hela artikeln här.

I artikeln påpekar jag att det kanske allvarligaste hotet mot svenska företag och svenska jobb i finanskrisens spår är bristen på riskkapital. Regeringen har gjort ett antal åtgärder för att stabilisera banksektorn och försöka öka tillgången på likviditet och riskkapital. På längre sikt har även den avskaffade förmögenhetsskatten betydelse för att öka tillgången på riskvilligt kapital i framtiden.

Att Alliansen har avskaffat förmögenhetsskatten verkar redan ge viss effekt, eftersom det finns tendenser på att kapital inte lämnar landet på samma sätt som tidigare. Däremot är det många som har kapital utomlands som avvaktar att ta hem sina pengar, eftersom man inte känner sig säker på att förmögenhetsskatten inte kommer att återinföras vid ett eventuellt regeringsskifte i framtiden. En tydlig politisk signal om detta skulle vara mycket välkommen i den finansiella läge som nu råder. Vi skulle alla tjäna på att mer kapital flyttande hem till Sverige.

När socialdemokraterna Thomas Östros och Mona Sahlin nyligen tvärtom meddelade att man vill återinföra förmögen- hetsskatten om man vinner valet 2010 skickar det en helt annan signal till svenskt riskkapital. Östros och Sahlin säger klart och tydligt till förmögna svenskar att de bör placera sina pengar utomlands om de vill vara säker på att slippa förmögenhetsskatt i framtiden. S-förslaget att återinföra förmögenhetsskatten är allvarligt och extra oansvarigt i dagens läge med finanskris och djup lågkonjunktur. Svenska småföretagares behov av riskkapital och löntagarnas behov av trygga jobb väger tyvärr lätt när populismen och den svenska avundsjukan tillåts styra socialdemokratisk politik.

Glädjande nog verkar dock inte vare sig Socialdemokraternas populism eller dubbermoral löna sig i längden, i vart fall inte av de senaste opinionsmätningarna att döma.



2009-03-27 Miljöpartiet sågar sossarnas skatteutspel

Knappt hade jag hunnit skriva föregående blogginlägg innan Miljöpartiet meddelade att man avvisar socialdemokraternas skatteutspel. Mp säger nej till återinförande av förmögenhetsskatten, och att man inte tror att höjd fastighetsskatt enligt s- förslaget ger särskilt mycket pengar. Miljöpartiet vill ju som bekant inte heller riva upp jobbskatteavdraget.

Oppositionens enighet är verkligen imponerande.



2009-03-27 Sossarnas patentlösning - höjda skatter

Socialdemokraterna Mona Sahlin och Thomas Östros skriver idag på DN Debatt att "Det behövs fem ­miljarder i nya skatter för att ta Sverige ur krisen". Jag skulle vilja säga att det behövs mycket mer än fem miljarder för att betala alla sossarnas frikostiga löften om pengar till allt och alla. Men Sahlin och Östros presenterar i vart fall tre förslag om höjda och mer "rättvisa" skatter. Jag skall kommentera dem en i taget:

1. Förmögenhetsskatten skall återinföras med 1% på förmögenheter över 2 miljoner kronor.

Min kommentar: Alla seriösa bedömare var överens om att förmögenhetsskatten skadade Sverige eftersom den fick pengar att lämna landet och investeras utomlands i stället för i svenska företag och jobb. Detta vill alltså socialdemokraterna återinföra och därmed återigen driva kapital ur Sverige - i en tid då just kapitalbrist är företagens största problem!

Dessutom var förmögenhetsskatten djupt orättvis. En stor del av förmögenhetsskatten träffade privata bostäder, och var alltså i praktiken en extra fastighetsskatt som drabbade äldre människor som betalt av sina lån för att leva tryggt när de blev gamla. Socialdemokraterna själva hade dessutom befriat de allra rikaste aktieägarna från förmögenhetsskatt, medan vanliga människor som inte hade råd att anlita experter för att trixa eller föra ut sina pengar ur landet ofta fick betala. Denna orättvisa skatt vill alltså (s) ha tillbaka!

2. Fastighetsskatten skall höjas för taxeringsvärden över 5 miljoner.

Min kommentar: Man tänker fel. Högt taxeringsvärde medför inte med automatik att ägaren har en hög inkomst! Många pensionärer med låg pension, men med högt taxerade fastigheter i attraktiva områden, skulle drabbas mycket hårt. Dessutom talar inte Sahlin och Östros sanning när de säger att de vill göra fastighetsskatten rättvisare - man vill ju samtidigt ta bort räntebeläggningen av gamla uppskov som främst betalats av dem som gjort de allra största vinsterna på sina sålda fastigheter!

3. Höjd skatt för höginkomsttagare. "Vi tittar på olika modeller – men den som tjänar närmare en miljon kronor om året kommer med vårt förslag att få betala mer i skatt än i dag" skriver Östros och Sahlin.

Min kommentar: Att socialdemokraterna vill straffbeskatta LO:s ordförande som ju tjänar mycket mer än en miljon är en sak. Men man glömmer att värnskatten redan idag gör att den som tjänar över en miljon betalar väldigt hög skatt. Att ytterligare höja denna skatt kommer bara att medföra nya former av trixande för att göra om löneinkomster till kapitalinkomster, svarta inkomster eller inkomster som beskattas utomlands. Jag tvivlar starkt på att staten i praktiken kommer att få in några extra skattepengar överhuvudtaget.

Sahlin och Östros "glömmer" också att berätta i sin artikel att man i vart fall tidigare krävt att delar av jobbskatteavdraget skall tas bort, vilket skulle höja skatterna för vanliga löntagare. Detta i en tid då hushållens ekonomi är avgörande för konsumtionen, vilket i sin tur påverkar hela den ekonomiska utvecklingen. Man säger dessutom i sluitet av sin artikel att "Vi stänger inte heller dörren för att det kan behövas ytterligare skatteförändringar". Nej, självklart kommer det mer...det gör det alltid när socialdemokraterna saknar andra idéer.

Socialdemokraternas utspel idag handlar nog om två saker. Dels om lite panik över att man inser att man lovat ut mer pengar än vad som finns att disponera. Dels om ren populism. Men Sverige är en del av en globaliserad värld och vi har inte råd med att skattesystemet bara grundas på den kungliga svenska avundsjukan! Dessutom är socialdemokraternas förslag om högre fastighetsskatt och återinförd förmögenhetsskatt djupt orättvisa.



2009-03-19 Slopa fastighetstaxeringen!

Kristdemokraternas ordförande, Göran Hägglund, föreslår idag i en debattartikel att man skall slopa fastighetstaxeringen. Jag tycker det är ett utmärkt förslag, dagens fastighetstaxeringar är i princip meningslösa, men kostar både tid och pengar och ger dessutom ofta godtyckliga resultat som upplevs som orättvisa.

Att slopa fastighetstaxeringen är exakt vad jag motionerade om i oktober förra året, och det skulle kännas väldigt bra om Alliansen kunde ta beslut om detta. I min motion finns för övrigt förslag till hur man skulle kunna ordna detta rent praktiskt.



2009-02-11 Intervjuad på Djurgårdsbloggen om artistskatten

Jag blev nyligen intervjuad på Djurgårdsbloggen om artistskatten och vårt förslag om mer enhetliga regler inom EU. Lite kul att som gulsvart supporter få bre ut sig på konkurrentklubbarnas sidor...



2009-01-21 G-P uppmärksammar vårt remissvar om artistskatten

Göteborgs-Posten hade en artikel på Sportsidan i söndags där man kommenterade förslaget till förändringar av artistskatten, och även kommenterade mitt och Hans Rothenbergs remissvar till finansdepartementet där vi föreslår en översyn av artistskatterna i hela EU så att de olika länderna kan få ungefär likvärdiga regler.

Rubriken på GP-artikeln är för övrigt "Ingen orsak att oroas av nya skatten", och huvudbudskapet i artikeln är detsamma som det jag förklarade på bloggen den 19/1. Kritiken från kultur- och idrottssektorn mot att sociala avgifter skall betalas för artisters ersättningar beror till största delen på missuppfattningar. Sociala avgifter betalas endast när man betalar ut ersättningar till fysiska personer, inte när ersättningen betalas till bolag. Eftersom de flesta artister, musiker och idrottsstjärnor som uppträder tillfälligt i landet tar in alla arvoden, prispengar mm till sina egna bolag så kommer inte sociala avgifter att tas ut för dessa ersättningar. Däremot är det högst skäligt att ta ut sociala avgifter av den som arbetar mer stadigvarande i Sverige, uppbär lön, och har möjlighet att ta del av våra sociala förmåner.



2009-01-20 Debatt: Självklart påverkar skattenivåerna mängden svartjobb!

Åter i Stockholm efter en lång dag, där jag bland annat varit med i en paneldebatt på Byggmässan Scan Bygg i Göteborg. Ämnet var det nya ID-systemet ID06 som Byggarbetsgivarna och Byggfacket tillsammans tagit fram. Kortfattat innebär det att alla som vistas på en byggarbetsplats skall bära ID-bricka med foto som utvisar arbetsgivarens namn. Tanken är att minska svartjobbet och att inte obehöriga skall vistas på byggarbetsplatsen vilket även är en viktig arbetsmiljöfråga. Personligen tycker jag det är ett utmärkt initiativ av parterna i branschen.

Debatten handlade mycket om svartjobb, och det nya ROT-avdraget uppskattades uppenbarligen. Jag påpekade att kampen mot omfattande svartjobb givetvis handlar om kontroll och regler, samverkan mellan myndigheter och förändring av människors attityd. Men det handlar också om rimliga skattenivåer och att man känner att skatten går till rätt saker! Lite kul blev det när Byggnads representant protesterade och förklarade att han minsann aldrig hört någon byggnadsarbetare klaga över det höga skattetrycket, och att den frågan aldrig lyfts på Byggnads kongresser. Jag frågade honom då varför många i branschen jobbade svart? Något bra svar fick jag inte. Inte heller berättade han varför han trodde att ROT-avdrag skulle minska svartjobben. ROT-avdragen innebär ju egentligen bara att skatten sänks på byggtjänster genom avdragsrätt. Om detta minskar svartjobben är det ju helt uppenbart att skattenivåerna har betydelse. Men för ett fackförbund som så slaviskt följer den socialistiska partipiskan, och förspråkar höga skatter trots att de egna medlemmarna drabbas, är det nog svårt att ta till sig detta. Det behövs väldigt mycket opinionsarbete i skattefrågan!



2009-01-19 Svenska idrottsklubbar missgynnas av skatteregler i EU

I fredags lämnade jag och en riksdagskollega in ett remissvar till Finansdepartementet rörande förslaget till förändringar av den sk "artistskatten". Regeringens förslag innehåller två delar som bland annat berör idrottsklubbarna och kultursektorn. Dels kan en utländsk artist/idrottsman som tillfälligt arbetar i Sverige välja det gynnsammaste av dagens fasta artistskatt på 15% och att beskattas enligt vanliga skatteregler med rätt till olika avdrag mm. Det kan med andra ord bli en viss förbättring för vissa idrottsmän som lever i Sverige. Dels införs en skyldighet för arbetsgivaren (ex idrottsklubb eller liknande) att betala sociala avgifter för utbetald lön till utländsk artist. Detta har man fram till idag sluppit under en tid av sex månader, och det bygger på gamla regler från den tid då den som arbetade tillfälligt i Sverige hade mycket begränsad rätt till sociala förmåner. I dag omfattas alla som arbetar i Sverige av omfattande basförmåner i socialförsäkringssystemet, och detta finansieras via sociala avgifter. En idrottsman som arbetar tillfälligt i Sverige har alltså rätt till förmåner, men samtidigt slipper arbetsgivaren betala för dessa. Detta ansågs oskäligt redan i en utredning för många år sedan, men först nu tar regeringen tag i detta. Jag kan inte tycka annat än att det är högst skäligt att alla arbetsgivare betalar sociala avgifter för sina anställda.

Hård kritik har riktats mot att de nya reglerna kommer att drabba vissa arrangemang, och fördyra ersättningar till idrottsstjärnor och artister vid vid friidrottsgalor, konserter och kulturarrangemang. Just detta är något vi inte behandlar i vårt remissvar, men det kommer säkert berörda idrottsförbund och andra att kommentera i sin svar. Min tro är dock att kritiken bygger på ett missförstånd - jag vet av egen erfarenhet från mitt tidigare jobb på bank att de flesta artister och idrottsstjärnor normalt tar in sina arvoden via egna bolag, främst för att kunna sprida ut sitt löneuttag jämnare över tiden. I så fall medför de nya lagreglerna ingen förändring för arrangörerna av tillfälliga arrangemang, eftersom betalningar mellan företag ändå inte belastas med sociala avgifter.

I remissvaret, som jag lämnat in tillsammans med Hans Rothenberg, en Blåvit moderatkollega från Göteborg, påpekar vi i stället att det finns ett annat stort problem för främst elitidrottsklubbarna, och det är att det är så olika regler för artistskatt i olika länder inom EU. I Danmark kan man arbeta med artistskatt i upp till tre år, i Sverige är gränsen normalt sex månader. Det gör att svenska klubbar har svårt att konkurrera med danska klubbar om attraktiva spelare. Vi föreslår därför att den svenska regeringen skall lyfta denna fråga på EU-nivå för att försöka skapa mer likvärdiga regler i de olika länderna. Det skulle stärka de svenska elitklubbarnas konkurrenskraft. I dagens samhälle är elitidrottsklubbarna närmast att betrakta som näringsverksamhet, och bidrar till samhället genom att skapa arbetstillfällen och skatteintäkter. Det är därför viktigt att både svenska idrottsklubbar och andra företag har spelregler som inte avviker alltför mycket från våra grannländer.

Hela vårt remissvar till Finansdepartementet går att läsa här!



2009-01-09 Räkna själv ut ditt jobbskatteavdrag!

När första steget av jobbskatteavdraget infördes 2007 hade moderaternas hemsida en enkel kalkylator där man kunde lägga in sin inkomst och snabbt se sitt jobbskatteavdrag. Jag har också flera gånger berättat om skattesänkningarna på bloggen och i olika debattartiklar, men vet att många tyvärr fortfarande inte insett hur stora skattesänkningar de faktiskt fått de senaste åren sedan Alliansregeringen tillträdde.

En mycket kreativ företagare vid namn Harald Klomp har nu konstruerat en mycket pedagogisk och tydlig räknesnurra för jobbskatteavdraget och andra inkomstskattesänkningar. Finns färdig att använda på länken www.jobbskatteavdrag.se.
I denna kalkylator kan varje löntagare själv lägga in sin lön och sin kommun, och snabbt se hur mycket lägre skatten är 2009 än den var 2006, inklusive eventuella förändringar av kommunalskatt och statlig skatt. Efter några stickprov kan jag konstatera att siffrorna i räknesnurran verkar mycket exakta och korrekta.

Jag roade mig med att lägga in min egen inkomst som riksdagsledamot (54.000 kronor per månad) och jämföra med en tjänsteman eller högavlönad LO-medlem med 29.000 i månadslön, en genomsnittlig LO-inkomst på ca 20.000 per månad, samt en låg halvtidsinkomst på 8.000 kronor per månad. Det visar sig då följande:

Min egen månatliga skatt har minskat med 2.866 kronor per månad, från 24.068 till 21.202 kronor. Det betyder att skatten minskat med 12%. (I detta ingår även effekten av att gränsen för statlig skatt flyttas uppåt en liten bit i år). Den som tjänar 29.000 kronor per månad har helt sluppit den statliga skatten och totalt har skatten minskat med 2.266 kronor, från 9.693 kronor till 7.427 kronor per månad. Det betyder att skatten per månad sjunkit med 23%.

Den som tjänar 20.000 kronor har fått månadsskatten sänkt från 5.910 kronor till 4.673 kronor, dvs med 1.237 kronor per månad. Det betyder att skatten minskat med 21%. För den med 8.000 i månadsinkomst har skatten minskat från 1.813 kronor till 1.189 kronor, dvs med 624 kronor, eller med hela 34%!

Detta bevisar det som vi sagt hela tiden - i förhållande till den skatt man betalar har de med de lägsta inkomsterna fått störst skattesänkning - en halvtidsarbetande LO-medlem har nästan sänkt sin skatt med mer än en tredjedel! För två LO-medlemmar i Sjuhärad med ensnittlön på 20.000 kronor betyder jobbskatteavdraget totalt 2.474 kronor per månad, eller hela 29.688 kronor per år. Alltså nära 30.000 i skattesänkning för en vanlig LO-familj! Om man även tar hänsyn till höjd avgift till a-kassan, slopad avdragsrätt för fackföreningsavgift, skatt på trafikförsäkringen och vissa höjda energiskatter så återstår minst 24.000 i överskott för en vanlig LO-familj! Hur många känner till detta?



2008-12-31 GOTT NYTT ÅR svenska företagare!

Så här inför det nya året känns det extra bra att länka till Regeringskansliets PM över de 69 viktigaste förbättringarna som gjorts sedan valet 2006 för att förbättra företagsklimatet i Sverige.

Till och med jag som ju inte är helt opartisk är förvånad över att det faktiskt hänt så mycket redan. Men viktigast är ändå att det kommer mera - och i de bistra ekonomiska tiderna är naturligtvis allt som kan gynna företagandet av oerhört stor betydelse.



2008-12-31 GOTT NYTT ÅR svenska löntagare!

Redan under Alliansens två första år vid makten har de svenska löntagarna fått kraftigt sänkta inkomstskatter. Från och med januari 2009 blir det ytterligare en skattesänkning. Sammantaget kommer 97% av löntagarna nu att ha fått minst 1.000 kronor lägre skatt varje månad jämfört med 2006, och många har fått ännu mera. För två sammanboende löntagare med normala inkomster innebär det en sammanlagd årlig skattesänkning på minst 24.000 kronor per år - rakt i handen!

Oppositionen invänder ofta att den höjda avgiften för a-kassan och slopade skattereduktionen för avgiften till facket äter upp skattesänkningarna. Men med tanke på att avgiftshöjningen till a-kassan handlat om i genomsnitt 120 kronor per månad, och att skattereduktionen för fackavgift oftast gav mindre än 100 kronor per månad, så inser nog de flesta att oppositionens nidbild inte har med verkligheten att göra.

Från årsskiftet flyttas också gränsen upp för när man skall tvingas betala statlig inkomstskatt. Det betyder att färre löntagare med mer normala inkomster slipper betala statlig inkomstskatt. Det kommer exempelvis att beröra många sjuksköterskor, lärare, poliser och byggnadsarbetare.

Till de stora skattesänkningarna kommer dessutom en kraftig reallöneökning 2008 och sannolikt även 2009, där löneökningarna är större än prisökningarna. Svenska löntagare har fått det betydligt bättre under Alliansens tid vid makten. Det har äntligen börjat löna sig att arbeta!



2008-11-21 Avskaffa fastighetstaxeringen!

Årets fastighetstaxering har gjort att många fått kraftigt höjda taxeringsvärden. För dem med lite lägre taxeringsvärden, och som därför inte redan slagit i "taket" för den högsta fastighetsskatten (6.000 kronor), medför de höjda taxeringsvärdena oftast höjd fastighetsskatt (fastighetsavgift), och förtar därmed också en del av effekten av fastighetsskattereformen.

Jag anser att fastighetstaxeringen numera i stort sett helt spelat ut sin roll, och har därför motionerat i höst om att avskaffa denna helt. Mina argument för slopad taxering finns i de debattartiklar jag haft i flera tidningar i Sjuhärad om saken den senaste tiden.



2008-09-21 Fler sänkningar av inkomstskatten

Under veckan har det kommit besked från regeringen om ytterligare sänkningar av inkomstskatten för både löntagare, egenföretagare och pensionärer.

* Gränsen för när man måste betala statlig inkomstskatt höjs från en månadslön på 28 400 kronor i år till 31 700 kronor nästa år. Detta bidrar till att minska andelen som betalar statlig skatt och sänker för dessa marginalskatten från cirka 51 procent till cirka 31 procent. Många löntagare med ganska normala löner har fram tills idag tvingats betala statlig inkomstskatt. Bland annat har OB-tillägg och skifttillägg på detta sätt beskattats onödigt hårt för många som haft en grundlön som legat precis på gränsen för statlig skatt. Det var knappast tanken när dagens skattesystem infördes för många år sedan.

Sänkningen av den statliga inkomstskatten medför också lägre skatt för pensionärer med högre pensioner. Denna pensionärsgrupp omfattas ju inte av den skattesänkning som beslutades tidigare i höst för pensionärer med låg pension. Men i och med den höjda skiktgränsen för statlig skatt får nu de allra flesta pensionärer lägre skatt nästa år.

* Jobbskatteavdraget förstärks. Det ger en skattesänkning för löntagare och egenföretagare med ytterligare ca 200 kronor i månaden. Tillsammans med jobbskatteavdragets två första steg innebär detta att cirka 97 procent av alla heltidsarbetande nu får skattelättnader på över 1 000 kronor i månaden jämfört med 2006. En familj med två förvärvsarbetande har därmed fått sänkt skatt med ca 24.000 kronor per år jämfört med 2006. Jag tycker det är en ganska imponerande förstärkning av ekonomin!

För pensionärer som arbetar förenklas dessutom jobbskatteavdraget, vilket gör att särskilt pensionärer med låga extrainkomster får större nytta av jobbskatteavdraget.



2008-09-07 Sänkt skatt och höjd pension för svenska pensionärer
(Den del av blogginlägget som rör pensionärernas skatter)

Regeringen har under veckan presenterat förslag för att stärka pensionärernas ekonomi. Det handlar både om skattesänkningar, höjda bostadsbidrag och uppräkning av basbeloppen som ger en ovanligt stor uppräkning av pensionerna. Detta skall läggas till alla de övriga beslut som tagits för att ge bättre stöd till de äldre.

Skattesänkningar:
90% av Sveriges pensionärer kommer att omfattas av skattesänkningen, som gäller upp till en pension på ca 30.000 per månad. Förslaget innebär störst årlig skattelättnad för pensionärer med ingen eller låg inkomstpension, som får en betydande skattesänkning på 2 300- 3 500 kronor per år. För dem med pensioner över 150.000 per år blir skattesänkningen mindre, ca 850 kronor eller ca 70 kronor per månad. Främsta anledningen till att man gör en liten skattesänkning även för dessa grupper är nog att det skulle uppfattas som orimligt om en garantipensionär genom skattesänkningen skulle få en större nettoinkomst än den som också har inkomstbaserad pension. Men även om beloppet kan uppfattas som litet så är det i vart fall sänkt skatt och inte höjd. När upplevde pensionärerna detta senast? I vart fall inte under de 12 år som socialdemokraterna styrde Sverige. Jag hoppas också att det kan vara ett första steg mot en fortsatt sänkning av inkomstskatten för pensionärerna.

Socialdemokraterna föreslår för egen del en skattesänkning på 167 kronor per månad för pensionärerna, lite oklart om det gäller alla eller bara dem med lägst pension. I vart fall betydligt mindre än Alliansen till dem med låga pensioner men möjligen lite mer till dem med de högsta pensionerna. Jag tycker Alliansregeringens förslag är rimligare. Vi vet att många med de allra lägsta pensionerna har det svårt att få det att gå ihop, och för dem betyder ett tillskott på 200-300 kronor per månad mycket. Många med höga pensioner lever däremot ett ekonomiskt mycket gott liv och gynnas ofta även av sänkt fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. För dessa betyder sänkt skatt med 167 kronor i månaden (enligt s-förslaget) väldigt lite.



2008-08-29 Otack är världens lön...

Villaägarnas Riksförbund har idag en debattartikel i Borås Tidning där man ifrågasätter uppgifter i våra debattinlägg om fastighetsskatten. Jag hinner inte samråda med mina meddebattörer före min utlandsresa i helgen, men artikeln kommer givetvis att bemötas.

Själv anser jag att en del av det Villaägarna skriver inte riktigt speglar den praktiska verkligheten. Exempelvis beklagar man att ägare av fastigheter taxerade till mindre än 50.000 kronor nu tvingas betala fastighetsskatt vilket man slapp förut. Det må så vara, men frågan är ju hur relevant detta är - hur många har fastigheter taxerade lägre än 50.000 kronor? Och hur många av dessa är jätteupprörda över sin årliga fastighetsskatt på maximalt 338 kronor per år? Man ifrågasätter också en del andra delar i reformen, främst hur olika begränsningsregler förändrats.

Visserligen medger Villaägarna att fastighetsskatten totalt sett blivit mer rättvis, men man är ändå långt ifrån nöjda. Självklart har man som organisation intresse av att driva på för ännu lägre beskattning av fastigheter, men ibland tycker jag man snarare går oppositionens ärenden när man lägger så stor kraft på att kritisera den regering som genomfört den största fastighetsskattereformen i modern tid. Frågan är vad som är alternativet? Kanske att hjälpa fram en ny (s)-regering som höjer fastighetsskatten för de flesta och återinför förmögenhetsskatt på fastigheter? Tycker Villaägarnas medlemmar verkligen att det vore ett bra alternativ?



2008-08-27 Fastighetsskatt som engagerar

Jag har ju haft ett par debattartiklar om fastighetsskatten i olika tidningar i Sjuhärad under augusti, en egen och en tillsammans med allianskolleger. Dessa artiklar har fått en del sura kommentarer, uppenbarligen från personer som tillhör oppositionen eftersom man beskriver en skattesänkning som en skattehöjning, och en rättvisare fastighetsbeskattning som orättvis...

I går hade vi från Alliansen en längre gemensam slutreplik i Borås Tidning med rubriken "Sanningen är att sänkt fastighetsskatt skapar trygghet", där vi bemöter en del påståenden. Dessutom hade jag en egen kort slutreplik samma dag som svar på en särskild fråga som rörde min egen artikel.

Trädkojor är forfarande skattebefriade...för övriga fastigheter gäller i år ett tak för den nya kommunala fastighetsavgiften på 6.000 kronor.

Jag tror att de många myterna och oklarheterna om förändringarna av fastighetsskatten kommer att klarna när fastighetsägarna gör sina deklarationer våren 2009 och själva jämför skatten med det man betalade föregående år. Inte minst kommer nog en och annan som fått sina fastigheter upptaxerade kraftigt att vara tacksam för reformen när man räknar ut hur hög skatten hade varit med de gamla reglerna. Statens inkomster från fastighetsskatten minskar med 18 miljarder, pengar som fastighetsägare över hela Sverige nu slipper betala.



2008-08-26 Hur mycket vill LO höja skatten för sina medlemmar?

LO presenterade idag en rapport där man kritiserar regeringens jobbskatteavdrag. "Att öka sysselsättningen genom jobbskatteavdraget är ett ineffektivt sätt att använda statens resurser" anser LO, som också skriver i ett pressmeddelande att "väldigt få av dem som står utanför arbetsmarknaden kommer att få ett arbete till följd av jobbskatteavdraget". Påståendet är intressant eftersom LO i sin rapport samtidigt medger att en viss ökning av antalet sysselsatta faktiskt beror på jobbskatteavdraget. Enligt LO-rapporten har 1,1 proc av förtidspensionärerna, 2,3 proc av de arbetslösa och 8,5 proc av de långtidssjuka börjat arbeta till följd av jobbskatteavdraget och andra ekonomiska incitament - något LO dock anser är en "rent försumbar effekt". Undrar just om de människor som berörs håller med? För egen del tycker jag att LO:s siffror innebär ett direkt erkännande av att regeringens politik får de önskade effekterna.

Nu har ju å andra sidan Alliansen aldrig påstått att jobbskatteavdraget ensamt skall lösa problemet med utanförskapet, det är bara en del av den samlade politiken. Vår politik innehåller så mycket mer:
* Sänkta skatter gör det lönsammare att arbeta mer
* A-kassan har blivit en omställningsförsäkring och inte en evig försörjning, ersättningen trappas ned efterhand
* Lägre kostnader och mindre krångel skall få företagen att anställa fler
* Riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften gör det billigare att anställa utsatta grupper - långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna, ungdomar och äldre
* Arbetsförmedlingens huvuduppgift är numera att matcha arbetssökande mot de lediga jobb som finns
* Arbetsförmedlingens åtgärder för arbetslösa är helt inriktade på att leda till ny anställning, inte att flytta runt människor mellan åtgärder för att snygga till statistiken
* Den stora sjukförsäkringsreformen ger mer aktivt stöd och bättre uppföljning av sjukskrivna
* Sjukpenning är inte längre en evig försörjning utan en viss avtrappning sker
* Den "obligatoriska" förtidspensioneringen är avskaffad
* Förtidspensionärer får ökad möjlighet att pröva nytt jobb utan att riskera sin förtidspension

LO glömmer för övrigt att skattesänkningar inte bara handlar om att få fler i arbete - det finns en moralisk sida också. Den som arbetar och sliter och med sina skatter betalar hela det svenska välfärdssamhället skall också känna att det lönar sig att arbeta och att man få behålla lite mer av det man arbetat ihop. Inte minst viktigt är detta för dem med lite lägre inkomster. I förhållande till inkomsten är det också dessa grupper som fått störst skattesänkning.

I sin rapport hävdar LO-ekonomerna att ett av skälen till att jobbskatteavdraget får så liten effekt, är att "de skattesatser och ersättningsnivåer som gällde innan regeringens reformer inte hämmar arbetskraftsutbudet". Min tro är att LO-ekonomerna är ganska ensamma om detta synsätt. De arbetslösa som tidigare upplevt att de förlorar på att ta ett arbete jämfört med att leva på a-kassa har nog exempelvis en något annan syn på skatternas funktion i samhället.

Det är knappast förvånande att LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin är kritisk till regeringens föreslag att gå vidare med jobbskatteavdraget och införa ett ”tredje steg”. LO-ordföranden sitter ju som bekant även i socialdemokraternas partiledning, och LO:s stöd till (s) går tyvärr alltför ofta före omsorgen om de egna medlemmarna. När det gäller politisk kritik riktad mot Alliansen saknar LO helt enkelt trovärdighet.

Om nu sänkta skatter inte spelar någon roll för att öka människors vilja att arbeta så borde logiskt sett inte heller höjda skatter minska viljan att arbeta. Min enkla fråga till LO blir då - hur mycket vill LO höja skatten för sina egna medlemmar? Nöjer man sig med att avskaffa hela jobbskatteavdraget, eller vill man höja skatterna ännu mer? Detta skall jag fråga LO-ordföranden nästa gång vi träffas!



2008-08-25 Regeringen får beröm - av Aftonbladet!




"Alla vallöften utom ett enda är genomförda – eller på väg att infrias"

Aftonbladet ägnade en stor artikel i lördags åt att ge regeringen beröm. Man konstaterar att regeringen redan i halvtid infriat eller tagit beslut om alla vallöften utom ett. Tidningens bedömning är därmed till och med ännu generösare än den som gjordes av tidningen Riksdag & Departement i somras. Det enda vallöfte som inte uppfyllts enligt Aftonbladet är avskaffandet av värnskatten.

Att inte värnskatten avskaffas just nu är givetvis lite synd. I praktiken är det en extra skatt på utbildning. Å andra sidan har de som betalar värnskatt ändå fått sin inkomstskatt sänkt en hel del eftersom de fått full effekt av jobbskatte- avdraget. Just nu prioriterar Alliansen att sänka skatten för löntagare med normala inkomster, samt att förhoppningsvis börja sänka skatten för i vart fall de pensionärer som har lite lägre pension. Jag hoppas också att brytpunkten för statlig skatt skall kunna flyttas upp en bit redan nästa år så att inte exempelvis sjuksköterskor och poliser och andra med ganska normala löner tvingas betala statlig skatt. Avskaffandet av värnskatten får därför vänta lite.



2008-08-19 Storföretagens skatteplanering betalas av alla andra

Ett antal stora börsföretag protesterar kraftigt mot regeringens tankar att försvåra viss avancerad skatteplanering. Det handlar om mycket komplicerade upplägg där företag gör märkliga transaktioner med interna lån och ränteavdrag mellan svenska och utländska bolag i samma koncern enbart för att trolla bort en stor del av bolagsskatten. Skatteverket har påpekat för regeringen att detta kostar staten hela 7 miljarder varje år, och att kryphålen i skattelagstiftningen därför måste täppas till. Personligen har jag hört och sett tillräckligt mycket om störföretagens avancerade skatteupplägg, både i mitt tidigare yrke som jurist, men också som ledamot i skattenämnd och storföretagsskattenämnd. Jag är inte förvånad över Skatteverkets reaktion.

Jag tycker faktiskt inte det är rimligt att de största företagskoncernerna har stora möjligheter att trolla bort stora delar av sin skatt, samtidigt som de mindre och medelstora företagen får betala full skatt eftersom de inte har möjlighet att konstruera liknande upplägg. Observera dock att jag inte klandrar de företag som idag utnyttjar de möjligheter lagen ger - det är lagstiftaren som skall sätta upp reglerna, och den som anlitar skickliga jurister för att utnyttja lagliga kryphål skall inte klandras.

Som jurist tycker jag att en lagändring är högst rimlig. Det viktiga är att konstruera förändringarna på ett sådant sätt att man inte försvårar normala finansiella transaktioner inom stora svenska eller globala företagskoncerner, utan bara försöker stoppa de upplägg som konstruerats enbart för att slippa skatt. Tro mig, det kommer att bli en knepig avvägning, och svårt att lösa lagtekniskt, det vet alla som är insatta i skattelagstiftningen. Men min uppfattning av finansministerns uttalanden de senaste veckorna är att han är medveten om denna viktiga balansgång. Jag hoppas att det går att finna en lösning och att de ökande skatteintänkter detta kan ge kan göra det möjligt att sänka andra förtetagsskatter i stället.

Att storföretagen är upprörda är inte så konstigt, vem hade inte reagerat om man förlorar möjligheten att helt eller delvis trolla bort sin skatt? Men regeringens och riksdagens uppgift är faktiskt att skapa rimliga regelverk inom skattesystemet, även om enskilda företag ogillar detta, på samma sätt som vi tidigare gjort andra förändringar som ogillas av de fackliga organisationerna. En regering bör naturligtvis inte gå i vare sig storföretagens eller de fackliga organisationernas ledband, utan måste ta de beslut som totalt sett är bäst för landet och medborgarna.



2008-08-02 Räkna själv ut hur mycket du sparar på sänkt fastighetsskatt

Under veckan har jag haft korta debattinlägg i flera tidningar om den sänkta fastighetsskatten:

"Märkligt nog sprids fortfarande myter om effekterna av Alliansregeringens stora fastighetsskattereform. I stället för att besvara alla dessa föreslår jag att alla småhusägare själv räknar ut hur mycket man sparar på reformen jämfört med de regler som gällde fram till 2006.

Ta ditt taxeringsvärde gånger 0,75%. Summan är din nya kommunala fastighetsskatt. Du behöver dock aldrig betala mer än 6.000 kronor per hus. (Är du pensionär gäller extra förmånliga regler som kan göra att skatten blir ännu lägre).

Som jämförelse tar du samma taxeringsvärde gånger 1%. Det är den skatt du skulle ha tvingats betala med de gamla reglerna. Något tak fanns då inte heller för skatten.

Skillnaden mellan de två beloppen är den besparing du gör under ett år till följd av Alliansens fastighetsskattereform. Tydligare kan nog inte reformens positiva effekter beskrivas.

Jan Ericson (m)
Riksdagsledamot"

Så ta fram taxeringsbeviset och räkna! För mitt eget hus, en ganska normal liten genomsnittsvilla i Ubbhult, byggd 1990, ser kalkylen ut så här: Taxeringsvärdet är 1.024.000. Fastighetsskatt i år 7.680;-, vilket gör att takregeln slår till, och att skatten blir maximalt 6.000;-. Enligt de gamla reglerna skulle skatten ha blivit 10.240;-. Besparing 4.240;-.

För en lite större villa med ett taxeringsvärde på 1.500.000 blir besparingen 9.000 kronor. Men även för ett mycket litet hus i glesbygd blir det effekt, är huset taxerat till mycket låga 400.000 kronor blir skatten 1.000 kronor lägre.

Och det gäller alltså 2008 - för varje år som taxeringsvärdet ökar kommande år blir effekterna större.



2008-07-29 Hur mycket skall Elfsborgs spelare betala i skatt?

Med anledning av Elfsborgs Johan Wilands övergång till FC Köpenhamn diskuteras svenska fotbollsspelares skattevillkor, och inte minst skillnaderna mot de danska skattereglerna där fotbollsspelare från andra länder är en mycket gynnad grupp. Följande inlägg har jag idag på det gulsvarta diskussionsforumet Vi Gule:

Dagens diskussioner i BT rörande skattevillkoren för svenska fotbollsspelare förtjänar en kommentar. Oavsett hur gulsvart jag än är ända in i själen så kan jag aldrig anse att en högavlönad fotbollsspelare förtjänar en särskild skattegräddfil samtidigt som en svensk sjuksköterska, lärare eller forskare skulle tvingas betala högre skatt. Jag förstår ärligt talat inte varför statens utrymme för skattesänkningar i första hand skulle tillfalla elitidrottsmän. Jag ser hellre skattesänkningar för alla, och då får givetvis även fotbollsspelarna i allsvenskan sin del av detta. Samtidigt tycker jag att ett system där framgångsrika människor (inte bara idrottsmän) som tjänar stora pengar under kort tid kanske borde få göra någon form av avsättning under goda tider, och skatta av detta under sämre. Men som sagt - det bör inte bara gälla elitidrottsmän i så fall, utan självklart även forskare, uppfinnare, musiker, artister och andra som under en kort karriär kan tjäna mycket stora summor. En annan sak är att Danmark "dopar" sina klubbar genom särskilt generösa skatteregler. Men i längden verkar det inte vara någon bra idé, det leder ju bara till att danska klubbar köper in utländska spelare i stället för att utveckla sina egna talanger som BT påpekar. Det kan inte vara någon bra väg om man vill ha ett starkt danskt landslag. Danmark har idag världens högsta skatter (har passerat Sverige) och min tro är att man måste ta itu med detta. Och då kanske inte just fotbollsspelare är det som behöver prioriteras. Det hade varit intressant att få lite reaktioner från VG-läsarna när det gäller svenska regler för fotbollsspelare. Tycker ni att Sverige skall gynna fotbollsspelare framför andra yrkesgrupper?

2008-07-29 Från och med idag får du behålla hela din lön

En genomsnittlig löntagare betalar tre kronor av fem i skatt. Omräknat innebär det att 210 av årets 365 dagar går i skatt. Först den 211:a dagen – idag 29 juli – är vi fria att arbeta för oss själva. Detta kallas "skattefridagen". Denna dag infaller i år tio dagar tidigare än 2006. Det är ett bevis på att skattetrycket sakta men säkert minskar i Sverige. Ett annat bevis är ju att Sverige som bekant inte längre har världens högsta skatter, vi har nu passerats av Danmark.

Men vi får inte slå oss till ro med detta. Det går att sänka skatterna en bit till utan att välfärden försämras. De som påstår något annat måste först visa att all den skatt vi idag betalar går till sådant som är viktigt. Är det någon som verkligen upplever att det är så?



2008-06-19 Skatten sänks för pensionärer med låg pension

Många äldre i Sverige har det bra ställt och har goda möjligheter att leva ett bra liv även efter uppnådd pensionsålder. Samtidigt är verkligheten helt annorlunda för en stor del av de äldre pensionärerna. Lägst genomsnittlig disponibel inkomst har kvinnor över 85 år, vilket förklaras av att de många gånger har arbetat obetalda i hemmet och därför haft en svag arbetsmarknadsanknytning. För dessa kvinnor, och andra äldre som inte kan känna ekonomisk trygghet, utlovade regeringen i vårbudgeten för en större reform.

Nu finns ett förslag som är utskickat på remiss. Det innebär att skatten sänks för de pensionärer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som har låg pension. Skattelättnaden lämnas genom att grundavdraget höjs vid låga inkomster. För högre inkomster trappas grundavdragshöjningen sedan av. Exakt hur stor skattesänkningen blir bestäms i statens budget för 2009, men målet är att för en pensionär med full garantipension skall förslaget innebära en skattelättnad på ca 2 500 kronor per år. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Utöver detta har Alliansregeringen som bekant förstärkt bostadstilläggen för pensionärerna. För de mest sjuka äldre satsas 1,4 miljarder kronor årligen för att förstärka kvaliteten i äldreomsorgen. För att fler äldre ska få tillgång till ett anpassat boende satsas årligen en halv miljard kronor. Vi stärker äldres möjligheter att välja sin vård och omsorg genom en särskild satsning på valfrihet i kommunerna, Fritt val, med närmare 300 miljoner kronor 2008-2009. Tandvårdsreformen som nu blir verklighet kommer därtill att innebära betydande ekonomiska lättnader för dem som behöver omfattande tandvård när det totala statliga stödet fördubblas från 3 till 6 miljarder kronor per år.

Alliansregeringen har också genomfört flera reformer till stöd för äldre som vill arbeta även efter pensionsåldern. Jobbskatteavdraget ger pensionärer som arbetar en extra stor skattelättnad. Arbetsgivare som anställer pensionärer har därtill befriats från den särskilda löneskatten, vilket stärker äldres möjligheter att vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Vid sidan av detta ger arbetslinjen tydliga resultat också för pensionärers ekonomi, eftersom inkomst- och tilläggspensionerna är kopplade till tillväxten genom den så kallade följsamhetsindexeringen. Den nu starka utvecklingen där fler kommer i jobb, utanförskapet minskar och inkomsterna förbättras leder till att de totala löneinkomsterna ökar. Det gynnar även dagens pensionärer, då pensionerna i ålderspensionssystemet bland annat är knutna till hur genomsnittsinkomsten utvecklas. Därför ökade pensionerna med i genomsnitt cirka 4 000 kronor 2007, och för 2008 och 2009 beräknas pensionerna öka med 5 000 respektive 5 800 kronor per år. Det är en tydlig förbättring jämfört med till exempel 2005, då pensionerna inte ökade med mer än 2 000 kronor. Det är endast fler i arbete och god tillväxt som långsiktigt kan bära goda pensioner och ett hållbart pensionssystem.



2008-06-03 Privat hemtjänst billigare än kommunens

Kostnaden för kommunernas hemtjänst till dem som bor i egen bostad varierar, men verkar normalt ligga runt 250-300 kronor per månad. Nyheterna uppgav häromdagen att hemtjänsten i Vänersborg kostar 268 kronor per timme. I Marks kommun kostar idag städ/tvätt för den som bor i egen bostad 300 kronor per timme enligt kommunens hemsida, så TV:s uppgifter verkar rimliga. Den som utnyttjar ett privat hemtjänstföretag i stället kan använda avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Nettokostnaden efter skatteavdrag blir då ca normalt 150-160 kronor per timme, dvs en besparing på minst 110 kronor per timme.

Den som köper 2 timmars hjälp varje vecka för städning, hjälp med inköp eller liknande köper då totalt 104 timmars hjälp per år. Den sammanlagda besparingen om man väljer ett privat hemtjänstföretag blir då 953 kronor per månad, eller ungeför lika mycket som jobbskatteavdraget ger för en normalinkomsttagare. Omräknat i pensionsökning före skatt motsvarar summan 1.400 kronor per månad i höjd pension för en normalpensionär!



2008-05-15 Lena Mellin, Aftonbladet: "Du har mer pengar än någonsin"

Lena Melin, (s)-märkt politisk kommentator på Aftonbladet, men ofta förvånansvärt objektiv i sina kommentarer, skrev i en krönika i går att även om maten blivit dyrare har de flesta mer pengar i plånboken än man någonsin haft. "Förklaringen är regeringens skattesänkningar" skriver Melin. Hon åberopar statistik som tagits fram av LO-ekonomerna, och som visar att inkomsten efter skatt ökade 2,6% 2006, 4,2% 2007 och enligt prognosen kommer att öka 3,4% både 2008 och 2009. Melin skriver att "priserna ökar, men trots det har du mer att röra dig med än du någonsin haft" och att det gäller både dem som arbetar, dem som äger sin fastighet och givetvis dem som slipper förmögenhetsskatt.

En viktig grupp som hittills däremot inte fått del av några skattesänkningar eller större inkomstökningar är pensionärer med låg pension och som inte bor i egen fastighet. Dessa har dessutom haft en mycket liten pensionsuppräkning de senaste 10-15 åren, men regeringens politik för fler i arbete ger faktiskt en större pensionsuppräkning både i år och kommande år än på mycket länge. Regeringens löfte att även pensionärer med låga inkomster skall få uppleva en ökad köpkraft mycket välkommet!



2008-05-14 Fastighetsskatten engagerar...och sjunker!

Häromdagen (den 8 maj) skrev jag om fastighetsskatten på bloggen och länkade till en debattartikel som jag samma dag fick publicerad i Borås Tidning. Tyvärr var länken från bloggen till artikeln felaktig, den gick till en äldre artikel i samma ämne (är nu rättat). I dag har jag en ny artikel i Markbladet med ett liknande innehåll, med anledning av en del vilseledande uppgifter som spridits av lokala socialdemokrater i Mark. Det är ju inte alls så att fastighetsskatten stiger, utan för de allra flesta är det precis tvärtom, och många får ordentliga sänkningar.

Fastighetsskatten ("Den lokala fastighetsavgiften") sänks den från 1% till 0,75% av taxeringsvärdet, ett tak införs på 6.000 kronor per år, och statens samlade skatteuttag från fastigheter minskar med hela 18 miljarder. Att enstaka fastigheter kan få lite höjd skatt jämfört med året innan beror på kraftiga höjningar av taxeringsvärdena - men med de gamla regelerna hade mycket fler fastighetsägare fått höjd skatt, och med betydligt större belopp än idag!



2008-05-08 Den nya fastighetsskatten räddar hushållen från skattesmäll

Organisationen Villaägarna konstaterade nyligen kritiskt att många hushåll får höjda taxeringsvärden och därmed risk för högre fastighetsskatt ("avgift") nästa år. Vad är nytt med detta kan man undra? Så här har det ju varit alla år, och det beror på att taxeringsvärdena löpande justeras för att följa prisutvecklingen på fastigheter.

I normala fall hade de ökade taxeringsvärdena också medfört en hård skattesmäll för många hushåll. Tidigare fanns det ju egentligen ingen gräns för hur hög fastighetsskatten kunde bli. Trots en del tillfälliga åtgärder då och då som frysningar och dämpningar av taxeringsvärdeshöjningarna slog förändringarna alltid igenom förr eller senare i form av höjd skatt. Skattebördan blev tyngre och tyngre att bära för varje år som gick. Ingen hänsyn togs till betalningsförmågan, och alla som bor i fastigheter med högt taxeringsvärde är faktiskt inte höginkomsttagare.

Efter Alliansens stora reform av fastighetsskatten gäller helt andra förutsättningar. Ingen fastighetsägare - oavsett vad man har för fastighet eller var man bor - riskerar en kraftig skattesmäll. Taket på 6.000 kronor i fastighetsskatt 2008 (deklaration 2009) gäller ju oavsett hur mycket taxeringsvärdet ökar. Vissa fastigheter med mycket låga taxeringsvärden kan få något höjd skatt 2008 jämfört med 2007, men det kan aldrig bli större höjning än upp till 6.000 kronor. För alla pensionärer gäller dessutom regeringens beslut att ingen skall behöva betala mer än 4% av sin hushållsinkomst i fastighetsskatt. De med lägst pensioner gynnas mest av detta. Sänkt fastighetsskatt på flerfamiljshus motverkar samtidigt onödiga hyreshöjningar för alla som bor i hyresrätt eller bostadsrätt.

Läs mer i min debattartikel i Borås Tidning idag om effekterna av den nya fastighetsskatten, och hur du själv kan räkna ut vad du tjänar på reformen! Skattebojan blir helt enkelt lite lättare att släpa på för de allra flesta.



2008-05-07 Mycket positiv rapport om hushållsnära tjänster

Den 2/5 berättade jag på bloggen om att hushållen som sökt avdrag för hushållsnära tjänster är väl fördelade geografiskt och inkomstmässigt och att avdrag söks av personer i alla åldrar.

Arbetsgivarorganisationen Almega kommer idag med en rapport som visar att under 2008 beräkas hela 184 000 hushåll köpa hushållsnära tjänster och då sysselsätter hemserviceföretagen 9 300 personer och omsätter 5 miljarder kronor. Det senaste halvåret har 1 800 personer nyanställs i hemservicebranschen. Av dessa kommer tre av fyra direkt från arbetslöshet. För genomsnittsföretaget har antalet heltidsanställda ökat från sju till elva samtidigt som antalet deltidsanställda har minskat från tio till sju, enligt undersökningen som gjorts av Demoskop.

"Skattereformen har gjort hemservicebranschen till en väg in på arbetsmarknaden för många arbetslösa. Och att fler arbetar heltid gör att de kan försörja sig och arbetet blir ett yrke, inte bara ett tillfälligt jobb" säger sa Inger Jonasdotter, branschansvarig för Almega Hemserviceföretagen.

Undersökningar visar att för 53 procent av svenskarna skulle intresset att köpa tjänsterna öka om skattereduktionen gavs direkt vid köpet, det vill säga att kunden inte behövde ligga ute med pengarna innan skattemyndigheten granskat köpen. Detta är också något som jag själv motionerat om i riksdagen, och i motionen också lämnat en konkret förslag till hur det skulle kunna gå till! Just nu sitter en utredning som kommer att komma med ett förslag om en skattelättnad redan vid köpet av den hushållsnära tjänsten, något som säkert kommer att öka tillväxten inom branschen ytterligare.



2008-05-07 Skattesystemet måste förenklas

Detta är rubriken på en debattartikel som jag och sju andra moderata riksdagsledamöter från hela landet undertecknat, och som publiceras i Borås Tidning idag. Den har även publicerats i flera andra tidningar runt om i landet den senaste tiden.

Under år av socialdemokratiska regeringar har en snårskog av skatteregler skapats, både för företag och privatpersoner. Alliansregeringen gör mycket för att minska berget av regler för småföretagarna. Men nu är den stora utmaningen att även minska regelkrånglet för de svenska hushållen. Vi riksdagsledamöter måste i alla våra beslut fundera och ställa frågan till oss själva; gör detta beslut vardagen för människor mindre komplicerad? Svaret på den frågan har alltför ofta varit ett uppenbart nej.

I artikeln konstaterar vi det knappast kommer att vara socialdemokraterna som kommer att frälsa landet från den byråkratiska djungel vi befinner oss i. Socialdemokraterna har nämligen med några avbrott styrt Sverige sedan 30-talet. För varje år som gått har berget av regler så småningom växt över huvudet på oss. För att inte Sverige ska bli ett ännu krångligare land att leva i för alla oss vanliga skattebetalare är det därför viktigt att alliansregeringen fortsätter leda reformarbetet i vårt land även under nästa mandatperiod. Inte minst för att skapa ett skattesystem som i grunden är så enkelt och begripligt för varje skattebetalare.



2008-05-04 Dags att sjunga en lovsång till jobbskatteavdraget?

Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
Den rike inga plikter trycka,
den arme ingen rätt man ger.

Av någon anledning "glömmer" man ofta bort att sjunga just denna vers av Internationalen under demonstrationerna på första maj. Den är väl antagligen inte riktigt politiskt korrekt för socialdemokraterna och vänsterpartiet som ju gjort skattehöjningar för vanliga löntagare till sin huvudsakliga affärside.

För egen del tycker jag i stället att det borde vara tilltalande för socialisterna i Sverige att Alliansregeringen gett de vanliga löntagarna (de "arme" i versen) de största skattesänkningarna och de största inkomstförstärkningarna på flera decennier.



2008-05-02 Hittills har 45.000 hushåll sökt avdrag för hushållsnära tjänster
Uppdaterad

Intresset för hushållsnära tjänster är stort, trots att reformen inte gällt så länge. I årets deklaration har hittills drygt 45.000 hushåll begärt att få göra avdrag för i första hand städ- och trädgårdstjänster. I Sjuhärad är det drygt 900 personer som sökt avdrag, 540 boråsare, 156 markbor, 131 från Ulricehamn och ett 70-tal från övriga kommuner i Sjuhärad. Hushållen har betalat i snitt 5.000 kronor för tjänsterna. Allt enligt en kartläggning som Rapport låtit göra.

Avdraget fördelar sig mellan alla inkomstgrupper och även låginkomsttagare har utnyttjat möjligheten. 42% av de som sökt avdrag tjänar under 24.000 kronor per månad. (Ca 10 procent är personer med en inkomst under 11.000 kronor per månad, 32% tjänade mellan 11.000 och 24.000 per månad, 20% tjänade mellan 24.000 och 32.000 per månad och resterande 38% tjänade över 32.000 per månad). 57% av de sökande är kvinnor, och det visar sig också att pensionärerna är en stor grupp bland de som utnyttjat bidraget. 20% av de sökande var under 40 år, 40% var mellan 40 och 65 år, och resterande 40% var över 65 år.

Slutsatsen blir att avdrag för hushållsnära tjänster är väl spritt över olika inkomstlägen och olika åldrar. Ansökningarna är också hyfsat väl spridda över landet om man räknar antalet sökande i procent av befolkningen, även om andelen är lite högre än genomsnittet i Storstockholm och lägre än genomsnittet i Norrland. Mest glädjande är kanske alla de nya jobb som reformen skapat och alla de svarta tjänster som nu i stället blivit vita!

För den som är nyfiken kan jag meddela att vår egen familj inte är en av de 900 i Sjuhärad som köpt eller yrkat avdrag för hushållsnära tjänster, så nu slipper journalisterna ringa mig och fråga...



2008-04-23 Besök hos LO - och intressanta besked från LO:s ledning!

I går kväll var arbetsmarknadsutskottet bjudna till en informationskväll med buffé i LO-borgen. Det är inte varje dag man bli serverad ett glas vin vid bordet av LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin. För att vara artig valde jag rödvin, det passade liksom bäst i den röda LO-borgen...
Vid informationsmötet fick vi lyssna på LO:s chefsekonom Dan Andersson, som jag faktiskt tycker har en viss intregritet och inte drar sig för att kritisera såväl den förra (s)-regeringen som Alliansen. Fast indirekt kritiserar han ju då även sin egen ordförande, eftersom Wanja L-W inte bara är LO-ordförande utan även sitter med i socialdemokraternas partiledning.... snacka om att sitta på två stolar!

Några mycket intressanta ståndpunkter från LO-ledningen kom fram vid mötet:

1. LO medger att det skapats 70.000 nya jobb till följd av regeringens politik! Resten av de nya jobben anser man beror på konjunkturen. Detta erkännande blir utmärkt att ha med sig i kommande riksdagsdebatter.
2. LO har räknat ut vad varje jobb "kostar" genom att dela kostnaden för skattesänkningar med varje nytt jobb. Man menar därför att varje nytt jobb "kostat" 700.000 kronor. LO anser att denna "kostnad" är för hög. Att det skulle kunna finnas andra fördelar med att sänka skatten för LO:s medlemmar verkar inte ha slagit LO:s ledning.
3. LO vill återställa a-kassan, och mer därtill. Ända upp till drygt 30.000 kronor i månadslön skall man ha 80% av lönen i ersättning, och detta utan tidsbegränsning. 90% av avgiften skall betalas av staten, och dessutom vill man återinföra skattereduktion för a-kasseavgiften. Jag frågade vad allt detta skulle kosta, och Dan Andersson uppgav då att det handlar om närmare 20 miljarder. Till detta kommer då förlusten av de 70.000 nya jobb som LO anser skapats till följd av regeringens skattesänkningar och övrig politik som man vill riva upp.

Den kanske mest intressanta diskussionen vid besöket hos LO kom upp när jag gav Wanja Lundby-Wedin en direkt fråga om hur hon ser på regeringens skattesänkningar för LO:s medlemmar. Wanja gav då det mycket förvånande beskedet att "jag träffar aldrig medlemmar som klagar över höga skatter". Jag frågade då om hennes medlemmar någon gång klagar över för låg lön, och det var tydligen betydligt vanligare.... Min följdfråga var då om det spelar någon roll för LO:s medlemmar om privatekonomin stärks genom en skattesänkning eller löneökning? Frågan gav inget tydligt svar. Däremot ansåg Wanja att dagens skattenivåer "på kort sikt" var rimliga. Det framgick inte av svaret om hon ställer sig bakom socialdemokraternas förslag att kraftigt höja skatten för LO:s medlemmar.

Frågan kring LO:s syn på vad som är bäst för deras medlemmar är intressant. Ta sjuksköterskestrejken som exempel (även om Vårdförbundet inte ingår i LO). Antag som hypotes att den skulle leda till att alla sjuksköterskor får 1.500 brutto mer per månad. Om socialdemokraterna och vänsterpartiet får bestämma kommer hela denna summa att tas tillbaka genom att de vill avskaffa jobbskatteavdraget! Värdet av jobbskatteavdraget är ca 1.000;-/månad för en sjuksköterska, och det motsvarar en bruttolöneförändring på ungefär 1.500 kronor. Med Alliansen vid makten har sjuksköterskorna fått dels en "löneökning" på 1.500 kronor genom jobbskatteavdraget, dels (med det hypotetiska antagandet ovan) 1.500;- till följd av konflikten. Totalt 3.000 kronor. Med en s+v-regering blir resultatet noll kronor.

Kanske bör LO (och i viss mån TCO) ta sig en funderare över vilken regering som verkligen är bäst för deras medlemmar? Det blinda stödet till allt vad (s) föreslår är inte seriöst!



2008-04-10 Äger Mona Sahlin din lön?

"Vi blir väldigt oroliga när man fortsätter att slösa bort stora skattesummor samtidigt som man säger att man vill satsa på välfärden. Det går inte ihop" Detta är Mona Sahlins kommentar till den kommande budgetpropositionen.

Sahlin och (s) anser alltså att man "slösar bort" pengar när man sänker skatten för vanliga löntagare! I socialdemokraternas värld är det staten som i utgångsläget äger alla människors lön och bestämmer vilka almosor medborgarna skall få behålla.

Alliansen utgår i stället från att medborgarna äger sin lön, och att skatten skall vara så låg som möjligt så att fler normalinkomsttagare har råd att både åka på semester och samla ihop ett litet sparkapital. Det gör människor mindre beroende av staten.

Förresten är det konstigt att Sahlin gör dessa märkliga uttalanden samma dag som Alliansens partiledare meddelar att det blir stora satsningar på välfärden i den kommande budgetpropositionen och att de skattesänkningar som kommer innebär en fortsatt sänkning av inkomstskatten för löntagare med normala inkomster. Hur i allsindar tror Sahlin att den vanlige svensken kan tycka att detta är fel?



2008-04-10 Värnskatten är bara en av flera skatter som behöver åtgärdas

Sjutton moderata kommunstyrelseordförande krävde häromdagen på DN Debatt att värnskatten skall avskaffas, med motiveringen att den inte längre behövs för att klara statens budget. "Värnskatten på höginkomsttagare infördes 1995 som en tillfällighetsåtgärd med motiveringen att komma till rätta med statens budgetunderskott. Moderaterna röstade då emot värnskatten med argumentet att tillfälliga skatter tenderar att bli permanenta. Men nu går statsbudgeten med väldiga överskott och moderaterna leder en borgerlig regering. Det går inte längre att hävda att värnskatten behövs för att klara statsfinanserna. Den har i stället blivit en straffskatt på utbildning, risktagande och hårt arbete. Därför är det hög tid att slopa värnskatten." "Om inte en borgerlig regering med rekordstort överskott kan avskaffa värnskatten, vem ska då göra det?" undrar man i artikeln. I sak delar jag skribenternas åsikt att värnskatten bör avskaffas, vilket också moderaternas partistämma beslutat.

Samtidigt finns det en politisk verklighet. Det finns så många skatter som borde sänkas. Sverige har både världens högst beskattade låginkomsttagare och en orimlig skatt på utbildning, rikstagande och hårt arbete, alltför höga arbetsgivare- avgifter och för hård beskattning av företagande. Allt detta måste åtgärdas, men allt kan inte göras samtidigt. Just nu är prioriteringen att fortsätta med jobbskatteavdragets tredje steg för att minska trösklarna att gå från utanförskap till arbete. Dessutom berättar partiledarna i en gemensam debattartikel på DN Debatt att man kommer att minska uttaget av statlig skatt. Min tro är att detta kommer att ske genom att gränsen höjs för när statlig skatt skall betalas, så att inte människor med högst normala jobb och inkomster behöver betala statslig skatt. En del av budgetutrymmet behöver också användas för viktiga satsningar på välfärden, exempelvis psykiatrin och skolan samt satsningar på infrastrukturen, vilket också framgår av artikeln.

Värnskatten kommer att avskaffas, förr eller senare. Allt annat vore orimligt. Men regeringen tar en sak i taget och måste väga olika saker mot varandra. Man prioriterar först de skatter som har störst betydelse för att få fler i arbete, måste samtidigt använda en hel del av budgetutrymmet för satsningar på välfärd och infrastruktur och dessutom är det viktigt att hålla i pengarna när det är finansiell oro i omvärlden - Sveriges urstarka ekonomi kommer att dämpa effekterna på den svenska ekonomin. Jag tycker avvägningarna så här långt känns mycket bra.



2008-03-19 Dubbelfuskare

Skatteverket meddelade igår att man vid granskning av ett stort antal nolltaxerare upptäckt att en del av dessa har dolda inkomster och samtidigt uppbär bidrag från samhället som man inte har rätt till. Det är ju svårt att tänka sig värre fusk än att både arbeta svart och ta ut ersättning i form av exempelvis a-kassa och sjukpenning samtidigt. Under mina år som politiskt vald ledamot i skattenämnden i Vänersborg och storföretagsskattenämnden i Göteborg fick jag också se en hel del exempel på just detta.

Det nya är att vi nu, utöver den tidigare lagstiftningen om skattebrott även har en bidragsbrottslag, samt att skattemyndigheten fått ökade möjligheter att samverka med andra myndigheter för att upptäcka denna form av dubbelt fusk. Skattemyndigheten tror själva att samhället har miljardbelopp i kostnader till följd av kombinerade skatte- och bidragsbrott, pengar som naturligtvis skulle kunna användas bättre till något annat!



2008-03-18 Avskaffad reklamskatt gav nya jobb!

Under eftermiddagen gjorde vi ett besök på Svenljunga-Tranemo Tidning, STT, och träffade de två ägarna. Sune Strand, den ena av dem, är också engagerad i gratistidningarnas förening, och har argumenterat hårt genom åren för att reklamskatten skall avskaffas eftersom den missgynnat gratistidningarna. Det var ju också en av de saker jag lovade att verka för om jag blev invald i riksdagen (se även min riksdagsmotion om presstödet och reklamskatten).

Sune Strand kunde meddela att Alliansregeringens beslut om kraftigt höjda fribelopp gjort att STT helt slipper betala reklamskatt och därmed sparar 600.000 kronor varje år. Detta har gjort att man nu utvidgar sitt spridningsområde och startar en lokalredaktion även i Ulricehamn där man anställer flera nya medarbetare. Detta hade inte varit möjligt om reklamskatten hade funnits kvar. Tänk så tydligt det kan bli ibland att sänka skatter skapar jobb!



2008-03-11 Äntligen!

Politikerbloggen uppmärksammar idag att Sverige inte längre har världens högsta skattetryck! Jag har berättat om detta tidigare på bloggen, men det är ju kul att det nu börjar uppmärksammas av fler!

Allliansen har lyckats sänka skattetrycket samtidigt som man satsat mer på välfärden och skapat rekordstora överskott i statens finanser. Får Alliansen fortsatt förtroende lär Sverige nog passeras av fler länder i denna tvivelaktiga tävling om vilka länder i världen som har hårdast skattetryck.

(Bild från politikerbloggen)




2008-02-27 Svenska rättsregler måste alltid gälla

Jag har fått frågor om hur jag ser på "Liechtensteinaffären" där Tysklands underrättelsetjänst fått fram uppgifter om grova skattebrott genom att bland annat betala 45 miljoner för stulen information i hemliga bankregister. Svenska Skatteverket har tydligen fått del av denna information genom internationellt samarbete. Vad jag förstår har dock Skatteverket inte betalat för informationen.

Generaldirektör Mats Sjöstrand har svävat på målet när han fått frågan om han kan tänka sig att Skatteverket i fram- tiden skulle kunna betala för illegalt inhämtad information. Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson är tydligare - han avvisar tanken, just med motiveringen att Sverige är en rättsstat och att en svensk myndighet inte skall uppmuntra andra att begå brott. Glädjande nog ser jag att även svenska statsministern gjorde samma bedömning i en TT-intervju i går.

Ytterligare en annan aspekt är att svensk lag är mycket restriktiv till att information som inte införskaffats på lagligt sätt får användas som bevis i en rättegång. Frågan är ju om man verkligen kan använda sådana här stulna uppgifter som bevis i en rättsprocess? Som jurist tivlar jag starkt på detta.

Det svenska Skatteverket är nog bland de duktigaste i världen på att utreda skattebrott, det har jag själv sett många bevis på under mina år som ledamot i skattenämnd och storföretagsskattenämnd. Skatteverket får till och med uppdrag från andra länder att hjälpa dem att bygga upp en effektiv skattekontroll. Två länder som utnyttjat svensk kunskap är Ryssland och Indonesien. Jag är positiv till alla former av internationellt samarbete och även att man skall få utnyttja anonyma tips och liknande. Inom EU ökar också bankernas rapporteringsskyldighet, och såväl Schweiz som Liechtenstein öppnar stegvis upp för ökad insyn i sin bankverksamhet. Det blir allt svårare att gömma svarta pengar och pengar man tjänat genom brott i Europeiska banker. När det däremot gäller att betala för stulen information drar jag en gräns. Sverige är en rättsstat, och det måste omfatta alla människor och alla brott. Jag tror det svenska Skatteverket klarar sina uppgifter ändå. Viktigare är nog att se till att alla skattebrott som upptäcks också leder till en rättegång och en dom! Under åren har jag själv sett att det varit lite si och så med den saken. Jag hoppas att Alliansens satsning på rättsväsendet skall medföra en förbättring.



2008-02-21 Succe för hushållsnära tjänster

Efter ett halvår med hushållsnära tjänster var det i december 97.000 hushåll som regelbundet köpte tjänster. Det har skapat ca 2.500 nya arbetstillfällen. I år uppger 450.000 hushåll att det är säkert eller troligt att deskall köa tjänster. Det skulle skapa ytterligare 16.000 nya jobb, vilket är betydligt mer än de 10.000 jobb som man försiktigt räknade med när reformen infördes. 70% av svenska folket tycker att skattereduktion för hushållsnära trjänster är bra. Barnfamiljer är den största kundgruppen, fler kvinnor än män köper tjänsten och intresset är störst i åldersgruppen 30 - 49 år. Allt enligt en undersökning av Demoskop. 85 procent av företagen i branschen har ökat sin omsättning under 2007. Antalet företag har fyrdubblats inom hemserviceområdet under 2007. 72 procent av de anställda har fast anställning, och cirka tre fjärdedelar av de nyanställda var arbetslösa innan de fick jobb.

En viktig sak framkommer också i Demoskopundersökningen. Om systemet ändrades så att skattereduktionen kan dras av direkt vid betalningen ökar intresset kraftigt från de svenska hushållen att köpa fler tjänster. Detta är också något som jag motionerat om i riksdagen, och i motionen också lämnat en konkret förslag till hur det skulle kunna gå till!

Ericson i Ubbhult städar själv. Än så länge.



2008-02-18 Heja Sverige - vi avancerar i välfärdsligan!

I förra veckan kom OECD:s ranking av OECD-ländernas välstånd. Sverige har från 2006 till 2007 avancerat från en elfteplats till en niondeplats. Sverige hade 2007 15% bättre köpkraft än ett genomsnitt av OECD:s 30 länder, jämfört med 11% bättre än genomsnittet 2006.

En inte alltför vågad gissning är att de kraftiga skattesänkningarna för vanliga löntagare samt skattesänkningar på boende haft stor betydelse för att ge svenska folket ökad köpkraft. Fler i arbete stärker också statens finanser och ger utrymme att satsa mer på välfärden. Under de socialdemokratiska åren halkade Sverige kraftigt bakåt i köpkraftsligan. Nu har vi en borgerlig regering och den bästa placeringen på många år. Vilken regering Sverige har spelar roll!



2008-02-06 Sanningen om jobbskatteavdraget

Jag bemötte i gårdagens Borås Tidning ett par osakliga beskyllningar om att jobbskatteavdraget skulle ge mer till oss riksdagsledamöter än till en sjuksköterska. Jag har till och med blivit öppet beskylld på BT:s insändarsida för att "dribbla med siffrorna" när jag påstod nyligen att jobbskatteavdraget ger lika mycket till en sjuksköterska, metallarbetare och riksdagsledamot! Fast det jag påstod är ju alldeles sant, vilket framgår av artikeln som jag till och med fick publicerad med en liten tabell.

Efter att under flera decennier haft skatter som en del av mitt yrke har det alltid varit en utmaning att försöka förklara skattefrågor på ett begripligt sätt för bankens kunder. Det känns tveklöst som en bra erfarenhet även i dessa dagar......även om det inte är alldeles enkelt att beskriva skatteskalor och avdrag. Ibland tycker jag att en del politiker i Alliansen rör till det så väldigt att budskapet drunknar i alla siffror och tabeller. Vi måste försöka bli betydligt bättre på det pedagogiska. Att det sedan inte hjälper mot de som av politiska skäl medvetet vill misstolka allt som Alliansen gör är en annan sak.....



2008-02-01 Succe för skattereduktion för hushållsnära tjänster...
...och förre statsministern Göran Persson gör avdrag och sänker sin skatt med 12.985 kronor...

Till och med igår hade Skatteverket tagit emot 32000 ansökningar om skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster under andra halvåret 2007. Många väntar förstås till deklarationsdagen med sin ansökan eftersom ansökningstiden har förlängts så det kommer nog att bli betydligt fler som utnyttjar möjligheten.

Jämfört med hur marknaden för dessa tjänster var före lagändringen i juli förra året kan resultatet av Almegas undersökning beskrivas som en sensation. En fjärdedel av de tillfrågade företagen fördubblade sin omsättning under förra årets sista sex månader. Hela 40 procent uppskattar att de i år kommer att öka omsättningen med 50 procent eller mer. Försiktigt räknat köpte 97000 hushåll, mest barnfamiljer, regelbundet hushållstjänster förra halvåret.

En av de glada köparna av dessa tjänster är förre statsministern Göran Persson. Han och hans hustru Anitra Steen har beviljats avdrag med 12 985 kronor vardera, enligt ett beslut av skattekontoret i Åmål. Tillsammans slipper de 25 970 kronor i skatt. I valrörelsen 2006 argumenterade Göran Persson emot avdrag för hushållsnära tjänster, i enlighet med den socialdemokratiska partilinjen. I en av de sista partiledardebatterna före valet 2006 sade Persson: "Om Reinfeldt vill att någon annan städar åt honom så står det honom fritt. Men han ska själv betala vad det kostar. Det är inte jag eller svenska folket som ska betala Reinfeldts städning.”

Men man är ju aldrig sämre än att man kan ändra sig...



2008-02-01 Förmögna svenskar i London vill flytta hem - men avvaktar

Regeringen i Storbritannien har beslutat att skärpa beskattningen av förmögna utlänningar som bor i landet. Samtidigt har ju Sverige dels avskaffat arvs- och gåvoskatten (förra mandatperioden) och nyligen även förmögenhetsskatten, varför det är lockande för många utflyttande svenskar att flytta hem till Sverige. Många avvaktar dock eftersom de inte vet om oppositionen vill återinföra förmögenhetsskatten om olyckan skulle vara framme och de vinner nästa val.

Bättre för alla om pengabadet sker i Sverige!

Tänk vad bra det skulle vara för svensk ekonomi och svenskt näringsliv om ett antal förmögna svenskar kom hem med sina pengar och investerade dem i landet och betalade skatt på räntor, utdelningar och aktievinster i Sverige! Säkrast är givetvis att behålla dagens regering även efter 2010, då kommer inte förmögenhetsskatten att återinföras. Men visst vore det klädsamt om även socialdemokraterna såg till landets bästa och tydligt berättade för svenska folket att de inte heller tänker föreslå att denna skadliga skatt återinförs. Visst måste man väl inse att det är bättre att förmögna människor arbetar, investerar och betalar skatt i Sverige i stället för i England? Eller handlar verkligen allt bara om att odla avundsjukan mot de riktigt rika som affärsidé? Själv är jag inte avundsjuk på miljardärerna, men vill gärna att de bidrar med sina skattepengar till den svenska välfärden. Då kanske vi andra kan få betala lite mindre.



2008-01-29 Sista delen av jobbskatteavdraget genomfört!

När januarilönen kom kunde svenska löntagare konstatera att Alliansen uppfyllt sista delen av vallöftet om en skattesänkning på 1.000 kronor per månad för alla som förvärvsarbetar. Detta är en viktig pusselbit för att få fler att arbeta. Fler i arbete skapar tillväxt och ger ökande skatteintäkter vilket i sin tur ger mer pengar till välfärd och stabil uppräkning av pensionerna. Fakta visar att dessa samband fungerar - vi ser hur arbetslösheten sjunker, vi ser att sysselsättningen i Sverige nu är den högsta någonsin, vi ser att statens budgetöverskott ökat kraftigt, och vi ser att pensionerna nu räknas upp mer än på många år.

Alliansens fyra partiledare beskriver detta närmare i en gemensam debattartikel i Aftonbladet häromdagen, där man också konstaterar att sänkt skatt för de med låga och normala inkomster skapar större rättvisa. Svenska låginkomsttagare är extremt hårt beskattade i Sverige men nu har det lättat något. Partiledarena visar också exempel för olika yrkesgrupper, där man ser att skattesänkningen inte alls "helt äts upp av avgiftshöjningar och andra skattehöjningar" som oppositionen ofta lite grinigt påstår när de är oroliga för att människor skall märka förbättringen. Sanningen är att hushållens ekonomi blir betydligt bättre än tidigare.

Ibland läser man märkliga påståenden, som häromdagen i Borås Tidning. En insändare påstod att riksdagsledamöter och andra med hög inkomst får dubbelt så stor skattesänkning som andra! Detta är givetvis helt fel. Jobbskatteavdraget gäller bara upp till inkomster på ca 25.000 kronor per månad, och på lönedelar därutöver blir det ingen ytterligare skattesänkning. Detta berättar jag i ett inlägg i Borås Tidning idag. Sjuksköterskor, metallarbetare och riksdagsledamöter får alltså lika stor skattesänkning!

Fotnot: Effekten av jobbskatteavdraget är att man från och med 2008 kan tjäna ca 57.900 kronor på eget arbete under ett år innan man behöver betala inkomstskatt på beloppet.



2007-12-25 Juldebatt om skatter....

Regeringsrättens dom häromdagen som verkar göra det möjligt för stora börbolag att skatteplanera bort många miljarder i bolagsskatt varje år har startat en skattedebatt på självaste juldagen! Det började med att Lars Johansson (s) krävde att regeringen vidtar åtgärder för att undervika att storföretagen skall kunna skatteplanera bort uppemot 60 miljarder per år i bolagsskatt.

Visst har Johansson på ett sätt rätt i sin kritik. Det skattesystem som (s) byggt upp ser ut som en schweizerost. Kryphålen och möjligheterna att undvika skatt är oändliga. Förmögna privatpersoner och stora bolag som har råd att anlita experter kan slippa mycket av skatten medan vanligt folk och småföretagare får betala. Lars Johansson (s) borde använda julen till att fundera över vilket ansvar han själv och hans parti har för att det ser ut så här, och på vilket sätt han själv och (s) vill medverka till rimligt skattetryck och tydliga skatteregler och förändringar som gör svarta jobb vita. Hittills har ju deras lust att medverka till kloka skatteförändringar inte imponerat.....

Det svenska skattesystemet - en schweizerost, full med håll...

I själva sakfrågan är det ju helt självklart att regeringen måste ta tag i saken, och det har också flera företrädare för Alliansen sagt under dagen. Men komplicerade skatteregler ändrar man inte med ett snabbt pennstreck mellan sillen och skinkan på juldagen. Den som tror det har nog inte förstått hur komplicerat det svenska skattesystemet är. Det krävs noggrann utredning av duktiga skattejurister, och dessutom måste ju den demokratiska processen ha sin gång.



2007-12-17 Skatterna avskaffades även utan min röst.....

I dag har jag varit utkvittad från dagens extrainlagda votering, eftersom jag hade ett sedan länge inbokat möte med Företagarna i Borås ikväll. Voteringen i riksdagen idag var annars historisk - den statliga fastighetsskatten gjordes om till en kommunal och blev betydligt lägre än tidigare, förmögenhetsskatten avskaffades i sin helhet. Men jag fick ju tillfälle att ägna en hel dag åt att debattera dessa frågor i fredags så det får väl räcka.

Lite i skymundan av dessa två stora beslut bestämdes också att bankernas skyldighet att lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder avskaffas från och med inkomståret 2008. Mycket bra, och exakt det jag föreslog i en motion i höstas.

Ett annat bra skattebeslut idag var att små företag från och med nästa år bara behöver redovisa moms var tredje månad i stället för varje månad. Det kommer nog att bli uppskattat av många!



2007-12-14 Slutdebatterat

Det blev en lång skattedebatt idag, vi höll på i sju timmar. Huvudpunklterna var givetvis fastighetsskatten och förmögenhetsskatten. Jag deltog i båda debatterna, och mina planerade anföranden kan du läsa här:

Anförande om fastighetsskatten
Anförande om förmögenhetsskatten

Det var som sagt mina planerade anföranden.....det kom till en hel del spontana saker också efterhand. Men det viktigaste är att jag stödjer båda förslagen. Visst kan man ha vissa åsikter om detaljer i fastighetsskatteförslaget, men i stora drag är förändringen en bra avägning mellan olika intressen.

Avskaffandet av förmögenhetsskatten gav väl den mest ideologiska diskussionen, men få vet nog att det idag finns minst 500 miljarder svenska kronor utomlands enligt Skatteverket. Många bedömare tror att detta är beräknat i underkant. Sverige har inte råd att förlora så mycket riskkapital som kunde skapat företag och arbete i Sverige! De flesta Europeiska länder har redan avskaffat förmögenhetsskatten, det är bara Frankrike och Spanien inom EU som kommer att ha kvar förmögenhetsskatt nästa år. Socialdemokraterna i Norge planerar att avskaffa skatten, och socialdemokraterna i Finland har redan tagit beslut om detta. Det är bara de svenska socialdemokraterna som vägrar inse vad som är bäst för landet.

På måndag blir det votering, och då beslutar riksdagen förhoppningsvis om att sänka och förändra fastighetsskatten rejält, avskaffa förmögenhetsskatten, samt tar en del andra skattebeslut. Det handlar om energiskatter som både höjs och sänks, det handlar om förlängning av momsinbetalningsperioden för mindre företag som från och med årsskiftet bara behöver redovisa moms var tredje månad. Det handlar om begränsning av avdragsrätten för pensionssparande till maximalt 12.000 kronor per år, något som görs för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten. Av statistiken kan man se att det är få normalinkomsttagare som sparar mer i pensionsförsäkringar än 1.000 kronor per månad, de flesta som sparar mer har högre inkomster och ofta skattepliktig förmögenhet. De får därmed vara med och betala lite för den avskaffade förmögenhetsskatten.

Det mesta om dessa förslag har jag tidigare kommenterat på bloggen, och du hittar alla blogginlägg med faktauppgifter i bloggarkivet på Skattebloggen



2007-12-06 Dagens skattesänkningar - i linje med två av mina motioner!
Uppdaterad

I dag har riksdagens röstat igenom ett antal beslut om skattesänkningar. En trevlig votering, eller vad sägs om detta:

Höjt jobbskatteavdrag. Innebär att jobbskatteavdraget ökas ytterligare från årsskiftet. För de flesta blir skattesänkningen 200-250 kronor ytterligare per månad. För dem med låga och normala inkomster innebär det en ökning av nettoinkomsten med minst 6%!
Jobbskatteavdraget skall omfatta fler. Jobbskatteavdraget kommer nu också att omfatta sjömän (som ju har en speciella skatteregler), samt en del andra inkomster, exempelvis överskott av hobbyverksamhet och ersättningar till totalförsvarspliktiga.
Ökat avdrag för dubbel bosättning Avdragsrätten utökas vid dubbel bosättning, både vad gäller kravet för avdragsrätt som blir mer generöst, och den tid avdraget kan göras.
Löneskatten för alla pensionärer slopas Den särskilda löneskatten som arbetsgivare betalar för anställda pensionärer slopas nu helt, oavsett pensionärens ålder. Detta för att uppmuntra arbetsgivare att ta tillvara pensionärernas kompetens och erfarenhet, och göra det lönsammare för en pensionär som vill arbeta lite efter pensionen.
Lättnader i fåmansbolagsreglerna I avvaktan på en större förändring av fåmansbolagsreglerna ("3:12-reglerna") återinförs hälftendelningen av likviden mellan kapitalinkomst och tjänsteinkomst vid försäljning av andelar i fåmansföretag. Svårt att förklara i detalj på bloggen, men de som berörs vet mycket väl vad jag menar.......

Extra kul är det att två av besluten är helt i linje med motioner jag lämnat in:
Motion 2007/08:Sk235 av Jan Ericson (m):Utökad avdragsrätt för fördyrade levnadskostnader vid dubbel bosättning
Motion 2007/08:Sk289 av Jan Ericson (m):Reducering av fåmansbolagsreglerna
När det gäller fåmansbolagen så kommer alltså ytterligare en stor översyn nästa år, så min motion lever vidare.



2007-12-05 Förmögenhetsutjämning?

Oppositionen talar gärna och ofta om hur rättvis politik de har och hur de minskar klyftorna i samhället. Sanningen är att det är precis tvärtom!

Två nationalekonomer har gjort en undersökning som presenterades i går. Den baseras på svenska folkets samtliga förmögenheter, även det som ägs i utlandet, per den sista december 2005. Resultatet visar att en procent av svenska folket äger 32 procent av den samlade förmögenheten! Om man även räknar med förmögna svenskar som bor utomlands och alla deras tillgångar äger 1% av svenskarna kanske uppåt 40% av förmögenheterna enligt samma undersökning. Det är därmed ungefär samma siffror som i USA, som sägs ha så stora förmögenhetsskillnader. Där äger 1% av befolkningen 35% av förmögenheten!

Med all respekt - detta är en undersökning som delvis bygger på uppskattningar, och ingen kan veta exakt eftersom det finns stora förmögenheter som inte syns - både inom och utom landet. Men resultatet visar ändå tydligt att de rikaste svenskarna blivit allt rikare medan vanligt folk enligt andra undersökningar sparar allt mindre. Långa perioder av socialdemokratiskt maktinnehav har skapat oerhörda förmögenhetsskillnader. Den skadliga förmögenhetsskatten har inte jämnat ut skillnaderna alls, bara gjort att stora tillgångar lämnat landet och därmed ofta helt undgått beskattning. Socialdemokraternas sista argument mot att avskaffa förmögenhetsskatten har fallit!

Sveriges problem är annars knappast att det finns för många miljonärer, utan att vanliga löntagare är fattiga! Man har inte haft råd att spara på grund av alltför höga skatter. Nästa år fortsätter skattesänkningarna för löntagarna. Den svenska medelklassen blir lite mindre "fattig"!



2007-11-28 Både bidragsbrott och skattebrott skall bekämpas

Snart börjar den nya bidragsbrottslagen att gälla. I riksdagen har oppositionen haft stora problem med att besluta om denna lag, och i samhällsdebatten framförs ibland att det är viktigare att bekämpa skattebrott. Personligen har jag svårt att förstå detta synsätt. Både skattebrott och bidragsbrott måste givetvis motverkas om staten skall kunna driva en effektiv verksamhet med ett rimligt skattetryck, och ersättningssystemen skall fungera.

Inom skatteområdet finns redan en tydlig lagstiftning om skattebrott, skattemyndigheten tillämpar denna lagstiftning och personer döms för skattebrott. När det gäller bidragsbrott har det däremot saknats tydliga regler och sanktioner.

Bidragsbrottslagen innebär att det införs straffbestämmelser som är anpassade till de särskilda förutsättningar som råder vid utbetalningar från välfärdssystemen. Tillämpningsområdet omfattar ersättningar, bidrag och andra ekonomiska förmåner som betalas ut för personligt ändamål och som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna (fr.o.m. 2008 Arbetsförmedlingen), kommunerna eller arbetslöshetskassorna.

Den som lämnar en oriktig uppgift eller underlåter att anmäla ändrade förhållanden och genom detta orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp döms för bidragsbrott. Det finns ett ringa brott men också ett grovt brott som benämns grovt bidragsbrott. Straffskalorna motsvarar i stort dem som gäller för bedrägeri. I lagen finns vidare en bestämmelse om straffrihet vid frivillig rättelse som sker före utbetalningen.

Visst vore det en smula märkligt om vi även i fortsättningen skulle haft en lagstiftning där inget händer om man missbrukar bidragssystemen?



2007-11-18 Svenskarnas köpkraft har ökat mer än andras

I en stor årlig undersökning av 40 europeiska länder, gjord av ett tyskt marknadsundersökningsföretag GFK, har Sverige avancerat två platser från förra året, till en elfteplats, och har gått om Finland och Belgien när det gäller köpkraft per invånare. I topp ligger Schweiz och Luxemburg, följt av Norge, Irland, Danmark, Island och Storbritannien.

När man har räknat ut köpkraften ingår såväl arbetsinkomster som statliga bidrag och pensioner. Man räknar på nettoinkomsterna efter skatt. En annan sak är att denna köpkraft är olika fördelad, tabellens siffror är ett genomsnitt. Sverige har länge haft en mycket stor spridning av nettoinkomster och förmögenhet. Ett stort forskningsprojekt i Luxemburg visar exempelvis att ojämlikheten i Sverige (sommaren 2006) mellan dem med lägst och högst förmögenhet faktiskt var större än i alla andra länder i studien, inklusive USA! Detta beror på att alltför många svenskar inte har en enda krona i sparkapital. Vi påstås ha västvärldens fattigaste medelklass.....

Det är glädjande att se att regeringens politik faktiskt ger möjligheten till en förändring av detta. Visserligen har de med stora inkomster och förmögenheter också fått skattesänkningar, men i förhållande till inkomsten betyder skatte- sänkningarna mycket mer för dem med låga och normala inkomster. Alltfler får nu ett utrymme att spara och öka sin ekonomiska trygghet. Sparande är inte längre förbehållet dem med högst inkomster.

Min egen fundering är varför inte svenska folket skulle kunna ha en köpkraft och ett sparande i nivå med de bästa länderna? Det är tyvärr långt dit. Även om den svenska köpkraften alltså ökat mer än i andra länder, och vi alltså har avancerat två platser sedan 2006!



2007-11-05 Polis, åklagare, domare och bödel......i samma häxprocess

Är det rimligt att Expressen och övrig skvallerpress numera är både polis, åklagare, domare och bödel, och dessutom numera dömer människor på grund av att de inget säger? I så fall är det en återgång till gamla tiders häxprocess.

Expressen skriver idag i anslutning till den "Unika granskningen av alla riksdagsledamöter som betalat svart" (är Expressens journalister förresten så naiva att de verkligen tror att alla med svarta betalningar på samvetet erkänt detta för Expressen?) följande: "...oroande att en rad moderata riksdagmän i går inte gick att nå eller ville svara på våra frågor om de någon gång betalat svart för några tjänster. Men ett uteblivet enkätsvar är också ett enkätsvar.".

Det man ju faktiskt skriver är att den som inte gick att få tag på under Allhelgonahelgen antagligen betalat svart. Och vi som av principiella skäl inte ville svara Expressen har alldeles säkert gjort det. Detta är faktiskt exakt så som gamla tiders häxprocesser i Sverige gick till! Tystnad innebär att man är skyldig. Ytterligare bevis är onödiga. Förr var det kyrkan som låg bakom, idag är det skvallerpressen.

I kväll är jag faktiskt riktigt stolt över att ha vågat låta bli att svara på Expressens frågor. För vem vill ställa upp på villkoren i en häxprocess?



2007-11-05 Fler riksdagsledamöter vågar stå upp för sitt människovärde!

Av Expressen framgår att i vart fall några av mina riksdagskolleger vågar stå upp för sin egen stolthet och sitt människovärde och vägrar svara Expressen. Skönt att inte vara ensam! Men visst blev det precis så som reportern hotade: Att vägra svara skapar en misstanke, och sedan ringer andra journalister i stället och undrar varför man inte svarar. Men jag tar det - då får jag ju på köpet en chans att förklara för andra varför jag inte längre vill spela med i Expressens spel.....

Har bland annat varit med i en radiointervju i Radio Sjuhärad, där jag förklarade varför jag inte ville svara Expressen. Samtidigt berättade jag samma sak som i föregående blogginlägg - att vår familj använder vare sig vita eller svarta hushålltjänster, utan sköter allt själv. Så har det faktiskt varit ända sedan barnen föddes, inte en enda avlönad barnvakt på 14 år. Särskilt noga har vi också varit med att försöka få kvitton på tjänster som haft samband med vårt husbygge. Som jurist vet jag att detta är nödvändigt för att kunna ha ett anskaffningsvärde att dra av vid eventuell framtida försäljning. Jag måste slutligen medge att Radio Sjuhärad gjorde ett ärligt inslag som faktiskt sammanfattade det viktigaste jag sagt under en längre intervju. Det hade säkert gått att klippa ihop något annat för den som hade velat, men det finns faktiskt ärliga journalister också, och det kan man behöva framhålla ibland!



2007-11-05 Misstänkt svartjobb av underbetalda minderåriga i Ubbhult?

En krönika om en riksdagsledamots vardag i skuggan av skandaljournalisterna

I går söndag, klockan 22.10 på kvällen (!) ringde Expressen. Det är första gången under mitt första år i riksdagen som Expressen visar något som helst intresse för min ringa person. Först tänkte jag att det kanske var någon av mina riksdagsmotioner som uppmärksammats? Eller kanske frågor om moderaternas partistämma? Men det var viktigare saker än så!

”- Hej! Vi gör en enkätundersökning bland alla riksdagsledamöter och vill bara fråga om du använt svarta tjänster”.
”- Jaha?”, svarade jag, en smula förvånat.
Varvid kvinnan i andra änden svarar:
”- Okej, och när var det?”
”- Nja, vänta lite nu” svarade jag, ”mitt ”Jaha” var inget svar på din fråga utan mer en lite förvånad reaktion över att du ringer mig sent söndag kväll om detta”.
Därefter klargjorde jag att jag inte alls var intresserad av att vara med i Expressens undersökning, varpå journalisten tydligt påpekade att hon då minsann tänkte skriva att ”jag inte ville svara” och att detta lätt kunde missförstås.... underförstått – jag måste svara! Varpå jag förklarade (hyfsat) vänligt men mycket bestämt att jag ändå inte tänkte svara, men att hon däremot var välkommen att läsa mina kommentarer på min blogg om hon var intresserad. Hon blev nog ganska förvånad över att jag inte ställde upp på hennes villkor, och noterade tydligen det där med bloggen. Men allvarligt talat – vad tror Expressen att de får ut av en sådan undersökning? Är det någon riksdagsledamot som inte svarar nej? Tror de någon skulle svara ja?

Jag är trött på att bli förnedrad och idiotförklarad av media och spela med i deras spel. Nu sätter jag en gräns! Nästa gång en journalist ringer om liknande saker kommer jag först att avkräva journalisten en bekännelse om sin egen TV-licens, svarta barnflickor och eventuella svartjobb på huset. Sedan kan vi talas vid!

I oktober förra året skrev tidningen Resumé om mig. Det var då man i en lista utpekade mig som en av alla riksdagsledamöter som inte betalat TV-licens (se blogginlägg 13 oktober 2006). Det var ju helt korrekt i och för sig, men innan de utpekade mig och ca 140 andra riksdagsledamöter som fuskare kunde de ju kollat om någon annan i hushållet betalt TV-licensen. Så som min fru gjort till exempel. Både jag själv, och inte minst min hustru och mina barn tog väldigt illa vid sig av att ett antal journalister sedan började jaga mig för att fråga om obetald TV-licens. Jag skrev till Resumé och begärde en ursäkt och en rättelse – men inte fick jag någon sådan. Den händelsen och en del annat felaktigt som kvällstidningarna påstått om olika personer under året som gått har gjort mig väldigt restiktivt inställd till journalister som jag inte känner till. Det är bättre att kommentera saker själv på bloggen - då vet man att allt man säger och skriver kommer med och inte blir förvanskat!

Visst kunde jag i kväll berättat för Expressen att vår familj aldrig anlitat någon barnvakt mot betalning, vare sig svart eller vitt. Att vi städar och putsar fönsterna själva. Att jag och hustrun gillar att pyssla med huset, lägga golv, tapetsera, måla in- och utvändigt och därför inte köper någon hjälp med detta, vare sig svart eller vitt. Jag kunde berättat att alla kvitton från vårt husbygge 1990 och tillbygget 2005 sitter i pärmen hemma (nåja bortsett från rörarbetena jag nämnde i tidigare inlägg som fortfarande inte blivit gjorda eftersom det inte går att hitta någon som gör detta vitt). Jag kunde berättat om vårt stora intresse för trädgårdsskötsel och anläggningar ute som gör att vi aldrig skulle anlita någon för detta (bortsett från det fina smålandsstaketet som vi fick uppsatt i somras - mot kvitto). Jag kunde till och med berättat att vi både klipper gräs och skottar snö utan hjälp, och att jag som kassör i vägföreningen betalar snöplogen - alldeles vitt och mot faktura.....

Däremot hade jag nog inte vågat berätta vår mörka familjehemlighet. Det förekommer att vi låter våra tonårsbarn både klippa gräs och dammsuga mot lite extra, helt obeskattad, veckopeng. En sådan bekännelse skulle jag aldrig våga göra för Expressen. Det kunde ju skapa rubriker:

Riksdagsledamot i Ubbhult utnyttjar underbetalda minderåriga, och dessutom svart!

Jag skulle inte bli ett dugg förvånad.



2007-11-04 Om att göra en höna av en fjäder....eller kanske en medieanka?

I helgen har media utmålat Carl och Charlotte Cederskiöld, kända moderater i Stockholm, som skattefuskare och anlitare av svart städhjälp. Nu visar det sig återigen att det hela handlat om att göra en höna av en fjäder. Antingen detta skett medvetet av politiska skäl för att svartmåla moderaterna eller om det beror på ren okunnighet om skattelagstifningen så är det allvarligt. I kväll kom ett skriftligt uttalande från makarna Cederskiöld, där det bland annat står följande:

"Från 1994 till 2002 anlitade vi städhjälp med viss regelbundenhet. Den sammanlagda ersättningen för detta översteg inte 10 000 kronor något av de aktuella åren. Det gör att vi enligt gällande lagstiftning inte varit skyldiga att dra skatt eller betala arbetsgivaravgifter. Ersättningen översteg dock 1 000 kronor per år, vilket gör att kontrolluppgift skulle skickats till Skattemyndigheten. Att så inte skett beklagar vi. Från 2002 och framåt har vi inte använt oss av städhjälp på regelbunden basis. Inte under något år efter 2002 har ersättningar på över 1 000 kronor per år betalats ut."

Någon rättelse på Svt Text och TV4:s TextTV syns dock inte till - där konstateras bara att "moderatpar medger svart städhjälp" respektive "svart städhjälp hos toppmoderater". Och i artiklarna står att man "betalt sin städhjälp svart i 13 år". I Aftonbladet står att "Toppmoderaterna har lurat staten på skatten – i 13 år", och "Trots miljoninkomst har paret struntat i att betala sociala avgifter för tjänsterna sedan 1994. De har lurat staten på 27 718 kronor i skatt."

Mitt förtroende för skvallerjournalisterna är så lågt att jag bara känner ett stort förakt.



2007-11-04 Epost om svartjobb.....

Tänkte förgylla bloggen med ännu ett citat, från ett e-postmeddelande jag fick från en kvinna i helgen. Detta tycker jag belyser diskussionen om svartjobb ganska bra:

"...själv har jag till exempel under lång tid försökt hitta en elektriker som vill komma hem och fixa lite småsaker - men det är omöjligt. Så fort jag talar om att jag vill ha kvitto på pengarna (jag har en anställning som gör det olämpligt att köpa svarta tjänster) så säger man att man skall ringa när man får en lucka i kalendern - men man återkommer aldrig! De senaste 4-5 åren har det varit nästan omöjligt att få tag på en hantverkare om man inte accepterar att anlita någon som jobbar extra på helgerna - svart! Kanske inte så märkligt att över 50% av Aftonbladets läsare uppger att de anlitat svart arbetskraft? Det är det svenska perversa skattesystemet som har skapat dagens problem och som borde granskas av media!"

Jag kan bara instämma när det gäller problembeskrivningen. För ett par år sedan byggde vi till huset (för nyfikna journalister kan jag rapportera att kvitton finns i pärmen hemma). Men fortfarande, efter mer än två år (!) söker vi efter en rörläggare som är villig att åka till Ubbhult och dra några korta rör och koppla in en invändig och en utvändig kran - mot kvitto. Om man överhuvudtaget lyckas få tag i en hantverkare idag så får man oftast svaret att det inte är intressant att göra sådana småjobb vitt. Och därför väntar vi fortfarande......

Har du som bloggbesökare ett tips på en "vit" rörläggare så hör gärna av dig!

Har alla journalister som nu ringer runt och jagar politiker på alla nivåer verkligen själva snövitt samvete? Jag tvivlar. Svenska folket är idag i hög utsträckning ett folk av fifflare och "systemsmarta". Svartjobb, bidragsfusk, och anpassning till systemen genom att människor letar kryphål och lösningar som ligger på gränsen. Allt från fusk med enstaka VAB-dagar till långa perioder av svartjobb utomlands samtidigt som man tar ut a-kassa eller sjukpenning, eller i extremfall svartbyggen av hela hus! Alla mätningar som görs visar att en majoritet både fuskat med bidrag och varit inblandad i svarta tjänster, och det gäller i alla inkomstlägen. Och ingen skäms heller nämnvärt, tvärtom pratas det helt öppet, närmast skrytsamt, om detta på arbetsplatser och i bostadsområden. Så har Sverige blivit efter många år med en regering som först plockar av medborgarna det mesta genom världens högsta skatter, och sedan lämnar tillbaka en del genom en vildvuxen och svårtkontrollerad flora av bidrag.



2007-10-16 Alliansmöte i riksdagen



I dag var det återigen dags för gemensamt möte med Alliansmajoriteten i riksdagen. I dag var det fyra ministrar som berättade om sina områden, och om hur oppositionens alternativ ser ut. Det var Anders Borg, Andreas Carlgren, Nyamko Sabuni och Göran Hägglund. Det mesta av det som sades är sådant jag redan tidigare berättat om på bloggen, framförallt det som rör Sabunis område eftersom det delvis hanteras av mitt eget utskott.

Anders Borg sammanfattade socialdemokraternas ekonomiska politik på ett träffande sätt:
* Svagare sysselsättning och sämre förutsättningar för långsiktig tillväxt.
* Stigande efterfrågan kombinerat med minskat arbetsutbud, vilket ökar risken för överhettning och inflation, och skapar en högre arbetslöshet under nästa lågkonjunktur.
* De offentliga finanserna försvagas, man har ett antal ogenomförbara besparingar och underfinansierade reformer.
* Kraftiga skattehöjningar, både på energi, arbetsinkomster och fastigheter, vilket främst drabbar vanliga löntagare .
* En budget som är ett hafsverk med felräkningar och motsägelser.

Borgs avslutande ord var träffande: En sådan opposition skall inte få göra något annat än förbättra sin oppositionspolitik"

Andreas Carlgren hade också ett tänkvärt citat: Oppositionen ägnar sig åt dubbel skattehöjning i stället för grön skatteväxling. Man vill chockhöja skatten på både energi och arbete - samtidigt!

Och visst är det så. Både Borg och Carlgren pekade på en mängd mycket stora skillnader mellan (s), (mp) och (v) när det gäller både den ekonomiska politiken och miljöpolitiken. Det enda man verkar vara överens om är att höja både energiskatterna, skatten på normala löner, fastighetsskatten och återinföra förmögenhetsskatten.....



2007-10-16 Som man frågar får man svar!

SCB har på uppdrag av Villaägarna genomfört beräkningar av hur många småhusägare som får betala mer i fastighetsavgift 2008 än i fastighetsskatt 2007. Det handlar om ca 220 000 fastighetsägare.

Nu är det ju så att som man frågar får man svar! Huvudskälet till att skatten ökar för ca 7% av landets 3 miljoner fastighetsägare är att Villaägarna jämför den avgift som betalas 2008 med den skatt som betalas år 2007. Det relevanta är dock att jämföra med de gamla fastighetsskattereglerna om skatt med 1 procent av taxeringsvärdet, innan övergångsreglerna om begränsning av markvärdet infördes av alliansregeringen för år 2006. Hade de gamla reglerna funnits kvar hade de allra flesta fastighetsägare fått höjd skatt!

Dessutom beror mycket på att den så kallade dämpningsregeln nu tas bort. Det innebär att 2006 års taxeringsvärden får fullt genomslag. Dämpningsregeln hade i vilket fall trappats av kommande år, det låg i själva konstruktionen av regeln, vilket gör att fastighetsskatten ändå hade ökat, och det för betydligt fler. Den nya fastighetsbeskattningen betyder att färre får höjd skatt än om den inte genomförts!

Alliansens vallöfte var att ingen skall tvingas betala mer i fastighetsskatt än man gjorde 2006. Vad jag kan se håller vi deta löfte. Jag tycker ärligt talat att det är trist att Villaägarna går ut på detta sätt mot en ny beskattning som innebär så stora förbättringar jämfört med de gamla reglerna. Man vill kanske ha tillbaka den tidigare orimliga fastighetsbeskattningen i stället? Med fler tjuvnyp från Villaägarna mot den regering som äntligen tagit tag i fastighetsskatteproblemet ökar givetvis chansen för en ny (s)-regering efter nästa val - som i så fall chockhöjer fastighetsskatten som utlovat. Undrar vad Villaägarnas medlemmar tycker om det?



2007-10-15 Svar från Widar Andersson (s) om förmögenhetsskatten

Häromdagen (11/10) kommenterade jag ju här på bloggen Widar Anderssons artikel i BT, och hans syn på hur socialdemokraterna hanterar frågan om förmögenhetsskatten. Jag skickade också samma kommentar till Borås Tidning i debattform. I dag publiceras både mitt debattinlägg och svaret från Widar Andersson på debattsidan i BT.

Widar Andersson (idag chefredaktör på tidningen Folkbladet) känner jag som en ganska förnuftig sosse med stor intregritet. Inte minst från den tid då han som ordförande i friskolornas riksförbund slogs för deras rätt att existera, trots stort motstånd i sitt eget parti. Därför var det kul att få svar på mitt inlägg. Men allvarligt talat....tror verkligen Widar på fullt allvar att socialdemokraterna verkligen "skulle avveckla förmögenhetsskatten inom en annan fördelningspolitisk helhet än Alliansen gör"? Han har nog högre tankar om sitt parti än jag.....

För socialdemokrater och andra vänsterpolitiker är nämligen debatten om förmögenhetsskatten central för att skapa motsättningar och underblåsa avundsjuka bland människor. Ledande socialdemokrater kritiserar ju inte ens skattens effekter utan säger bara att skatten är "viktig". Att förmögenhetsskatten är bland de mest skadliga vi har för jobb och tillväxt spelar då mindre roll. Widar skall nog vara tacksam för att vi avvecklar den skatt som han skriver ned så fullständigt i sin första artikel - ingen sosse hade någonsin vare sig vågat eller velat ta bort den.....möjligen med undantag för Widar Andersson.



2007-10-11 Tack för tipset, Widar Andersson (s)!

Ibland får man bra tips till kommande debatter från oväntat håll! I en artikel i BT idag om oppositionens interna samarbetsproblem skriver Widar Andersson (s), politisk redaktör på Folkbladet, att (v) inte bör få vara med eftersom partiet "står kvar ungefär där Lenin ställde det 1917". Så sant.

Och så ger Widar Andersson mig ett utmärkt citat att använda i höstens riksdagsdebatter om förmögenhetsskatten. "Förmögenhetsskatten är sakligt sett en ineffektiv och för de riktigt förmögna närmast frivillig skatt, som dessutom tycks skrämma iväg mer kapital än vad som beskattas".

Efter dessa kloka ord kunde man ju tro att Widar i samma artikel också skulle ta avstånd från (s) nu som ju säger nej till att ta bort förmögenhetsskatten? Men det gör han inte! I stället skriver han "Det är självklart att oppositionen nu säger nej till att slopa skatten. Precis lika självklart är det att förmögenhetsskatten inte kommer att återinföras" av en s-regering. För Andersson är det tydligen viktigare att socialdemokraterna är populister som vårdar den svenska avundsjukan än att man stödjer borttagandet av en skatt som driver företag, kapital och arbeten ur landet.



2007-10-05 Sossarna vill chockhöja inkomstskatterna för LO:s medlemmar

Socialdemokraterna vill stoppa det andra steget i jobbskatteavdraget, samt ta tillbaka delar av det första. Det innebär, precis som i vänsterpartiets budgetförslag, att skatten höjs kraftigt för LO:s medlemmar. Samtidigt vill (s) sänka avgiften till a-kassan "så det går jämnt upp" som man säger. Men regeringen sänker också a-kassan nästa vilket beror på att arbetslösheten nu sjunker snabbt. Då blir avgiften betydligt lägre - men utan att inkomstskatten höjs! Socialdemokraterna föreslår som sagt också kraftigt höjning av taket i a-kassan. Det betyder att höginkomsttagare som inte jobbar skall få det bättre, och det får LO:s medlemmar betala genom kraftigt höjd inkomstskatt.



2007-10-04 Snart har Sverige inte längre världens högsta skatter!

Vid årsskiftet 2008 händer något unikt - Sverige har då inte längre världens högsta skatter! (Den platsen övertas då av Danmark....) Skattetrycket sjunker samtidigt en bra bit under 50% för första gången på många år. Främst är det det ökade jobbskatteavdraget som ger denna effekt. Som det ser ut nu kommer Sverige troligen snart att passeras av ytterligare något eller några länder i toppen av tabellen över länder med högst skattetryck inom ett par år. Detta är ett trendbrott och precis vad vårt land behöver om vi skall klara den globala konkurrensen.

Från årsskiftet uppfylls därmed också vallöftet att de allra flesta som förvärvsarbetar mer än i mindre omfattning kommer att få 1.000 kronor mer att leva på efter skatt varje månad än vad man hade före valet 2006. En inkomstförstärkning för en normalfamilj på runt 2.000 kronor efter skatt varje månad är väldigt mycket, och det känns mycket bra att på detta sätt öka människors valfrihet och ekonomiska utrymme.

Visst har det samtidigt skett en del andra mindre skattehöjningar men det totala skattetrycket har alltså sjunkit rejält. Den som arbetar har fått väldigt mycket mer att röra sig med än vad man skulle haft med den tidigare (s)-regeringen. Skatten på boende har också minskat rejält, vilket alla får del av, oavsett om man arbetar eller inte. Till detta kommer riktade skattesänkningar för arbetsgivare som anställer dem som varit långtidsarbetslös, långtidssjuk, samt för ungdomar och äldre som arbetar, avdragsrätt för hushållsnära tjänster och sänkt reklamskatt (vilket gör att många mindre gratistidningar kan växa och anställa fler). Dessutom avskaffas förmögenhetsskatten för att få kapital att stanna i Sverige och investeras i nya företag och nya jobb.



2007-09-19 Slutligt förslag om fastighetsskatten

I dag presenterade regeringen sitt slutförslag om fastighetsskatten. Man har lyssnat en del av de åsikter som framförts av olika remissinstanser och politiker och gjort en del mindre ändringar i det tidigare förslaget.
Dessa regler föreslås gälla från den 1 januari 2008:

För småhus införs en kommunal fastighetsavgift på 6000 kronor per år, men högst 0,75 procent av det totala taxeringsvärdet för fastigheten. För flerbostadshus uppgår avgiften till 1 200 kronor per bostadslägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Ingen ska heller behöva betala mer i kommunal fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort i statlig fastighetsskatt enligt de regler som gällde före regeringens tillträde.

Realisationsvinstskatten höjs från 20% till 22% av vinsten, dvs betydligt mindre än i tidigare förslag. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom uppskov kommer att kvarstå, men uppskovsbeloppet begränsas till högst 1,6 miljoner kronor. Vidare ändras beräkningen av uppskovsbeloppets storlek när ersättningsbostaden är billigare. Möjligheten till fortsatt uppskov när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva och bodelning slopas, med undantag för vissa övergångar inom familjen. Uppskoven räntebeläggs från och med nästa år med 0,5 procent av uppskovsbeloppet (men inte retroaktivt tillbaka i tiden för tidigare år!). De gamla begränsningsreglerna avskaffas, utom för pensionärer som fortfarande inte behöver betala mer än 4% av hushållsinkomsten i fastighetsskatt.

Genom dessa åtgärder kommer förslaget om fastighetsavgifter att finansieras fullt ut inom bostadssektorn. Därmed motverkas risken att avskaffandet leder till inflation och överhettning av ekonomin. Utrymmet i statens budget kan dessutom användas till sänkning av inkomstskatterna och satsningar på välfärden i stället för att bekosta sänkt fastighetsskatt.

Det känns mycket bra att denna komplicerade fråga äntligen är i mål. Hur man än förändrar fastighetsbeskattningen kommer en och annan att vara missnöjd. Men detta förslag väger samman olika önskemål och skapar samtidigt äntligen en beskattning som går att förutse och som inte beror på hur mycket grannen får betalt när denne säljer sitt hus. En större del av skatten betalas också när man säljer huset och får pengar i handen. En viktig princip. Reavinstskatten höjs inte alltför dramatiskt, och uppskovsreglerna blir kvar för normala vinster, men reduceras för de största vinsterna vilket känns rimligt. Jag har under processen argumenterat starkt för att behålla en uppskovsmöjlighet eftersom jag vet vad detta betyder för den som tvingas byta bostad på grund av egen eller makes sjukdom, arbetslöshet, makes dödsfall och liknande. Jag tycker det samlade förslaget känns riktigt bra!



2007-09-18 Knappt märkbara förändringar av bensinpriset
Uppdaterad

Idag kom beskedet om förslagen i statsbudgeten om energibeskattningen och vi kunde andas ut vad gäller skattehöjningen på bensin och diesel. I morse blev jag även intervjuad i Radio Sjuhärad om detta, eftersom jag länge drivit linjen att landsbygden behöver bilen och inte tål alltför hög beskattning.

Diselskattehöjningen verkar gå ungefär jämnt ut med att man sänker den fasta fordonsskatten på dieselbilar. När det gäller bensinen innebär höjningen av koldioxidskatten tydligen ett ökat bensinpris på ca 17 öre per liter inklusive moms. Samtidigt sänks tullen på etanol senast den 1/1 2009, vilket kommer att sänka bensinpriset ca 10 öre. De 7 öre som då kvarstår motsvarar (för en bilist som kör 1.500 mil med en bil som drar 0,8 liter per mil) 84 kronor om året i skattehöjning, eller 7 kronor per månad....

Regeringen vill också höja reseavdraget med 50 öre, vilket gör att de som kör bil till arbetet sammantaget snarast får något sänkt bensinkostnad för dessa resor. För övriga bilresor handlar det om felräkningspengar i höjning, men för staten blir det ändå en rejäl inkomst som finansierar den sista lilla biten av andra viktigare skattesänkningar och satsningar för att få fler i arbete. Jag kan köpa denna prioritering och den kompromiss som partierna förhandlat fram, även om jag personligen inte tror att det har den minsta lilla effekt på människors bilåkande eller för miljön. Som jag skrivit tidigare - idag kör de flesta inte bil för att det är kul eller för att det är billigt, utan för att man måste!

I samhällsdebatten har det funnits förslag om bensinprishöjningar på både 5 och tio kronor per liter, och hade den tidigare regeringens gröna skatteväxling fortsatt hade bensinpriset ökat minst 2-3 kronor kommande år. Diskussionen om klimatfrågorna gör också att allt tal om sänkta energiskatter är svårare att driva. Sett i ljuset av allt detta känns det därför bra att bensinskatteförändringarna blir så små som de nu blir. Regeringens budgetförslag visar att man inser att det finns en värld utanför storstäderna också. I Sjuhärad finns ju exempelvis ingen tunnelbana.....

Tillägg 19/9: De siffror jag redovisar ovan avser den höjda koldioxidskatten. Jag har nu också fått besked om att den årliga indexuppräkningen av punktskatten på bensin innebär ytterligare ca 11 öre i skattehöjning. Det förändrar inte bilden av att skattehöjningen blir synnerligen blygsam, men rätt skall vara rätt!



2007-08-25 Dags för lite självkritik, TV4?

"Mer än varannan svensk missuppfattade Alliansens vallöfte om fastighetsskatten. En majoritet uppfattade aldrig att den slopade fastighetsskatten skulle ersättas av andra skatter och avgifter." Allt enligt en undersökning gjord av TV4:s Nyheterna.

Om det var något som var väldigt tydligt i valrörelsen så var det väl just förslaget att sänka fastighetsskatten rejält, införa en kommunal avgift och höja reavinstskatten i stället. Detta diskuterades och rapporterades i varenda nyhetssändning och i varenda tidning under flera veckor. Det debatterades i alla valdebatter, fanns med i valmaterialet (och den som läste min blogg kunde tydligt se förslaget även där....)

Om halva svenska folket ändå inte förstod detta kanske TV4, som ett av de största nyhetsmedierna i landet, skulle fundera över vad det var som brast i den egna nyhetsrapporteringen, och varför tittarna inte förstod det som Nyheterna själva berättade?



2007-08-22 Fastighetsskatten engagerar.....

Finns det någon fråga som engagerar så mycket som fastighetsskatten? Jag tvivlar. Nu börjar olika remissvar komma in på de förslag som regeringen lagt fram. Och man kan ju inte precis säga att remissinstanserna är överens.....

Villaägarna vill tex införa en särskild inköpsavgift på alla bostäder i stället för lagfartskostnaden vid köp av fastighet. Man månar också om att uppskovsreglerna blir kvar. Skatteverket vill däremot sänka reavinstskatten och avskaffa uppskovsmöjligheterna. Mest förvånande är kanske påståendet från två kända professorer/fastighetsekonomer att höjd reavinstskatt skulle leda till orörlighet på fastighetsmarknaden. Detta är ju knappast korrekt, eftersom uppskovsreglerna gör att skatten inte slår igenom förrän man säljer sin sista fastighet!

För egen del tycker jag några saker är centrala:
1. Huvudprincipen måste vara att en fastighet beskattas när man gör en vinst och får pengar i handen!
2. Uppskovsmöjligheterna måste vara kvar. Det är oerhört viktigt för att människor i utsatta situationer (exempelvis sjukdom, skilsmässa, makes dödsfall, arbetsmarknadsskäl, ålderdom osv) kan sälja en fastighet och ha råd att köpa en ny utan att behöva öka lånen ytterligare.
3. Avgifterna till staten vid köp av fastighet får inte blir högre än idag. Redan nu kostar det över 50.000 i stämpelskatter för den som köper ett hus för 1,5 miljoner och lånar huvddelen. Avgiften är för hög redan nu!

Hur detaljerna i övrigt skall se ut - ja jag avundas inte dem som skall jämka ihop alla önskemål. Oavsett hur man gör lär några bli missnöjda......men skall jag vara ärlig tycker jag att regeringens senaste förslag är det klart bästa, inte minst för att fler personer utanför storstäderna då får en skattesänkning som märks.

Liten stuga på liten tomt - det enda som inte är litet är nog fastighetsskatten.....



2007-08-21 Sänk på bara!

Tänk vad lätt det är att hitta argument för att inte sänka skatter!

Skatten på löneinkomster går inte att sänka, för då ökar inflationen. Fastighetsskatten går inte att sänka för då drivs fastighetspriserna upp. Och idag kommer kritik mot att avskaffa förmögenhetsskatten - för då kan inte andra myndigheter längre kontrollera vilken förmögenhet människor har, och det kan leda till bidragsfusk. Suck! Precis som om de siffror människor uppger i deklarationen skulle vara deras verkliga förmögenhet? En mängd tillgångar behöver enligt lag inte redovisas som förmögenhet (exempelvis aktier på O-listan, många bostadsrätter osv), i praktiken redovisas sällan båtar och annan lös egendom, och tillgångar som göms utomlands kommer av naturliga skäl sällan med de heller.....Är verkligen svenska myndigheter så lättlurade?

Det är sällan man hör lika många invändningar mot att höja skatter. Tvärtom framförs ofta förslag till nya spännande skatter, exempelvis på fett och socker, eller kraftig höjning av skatter som redan finns, exempelvis fastighetsskatt, inkomstskatt och energiskatt.

Vår regering bör inte lyssna på alla dysterkvistar som ser problem med varje skattesänkning. Om man lyssnar på dem borde vi ju i stället snarast chockhöja skatten på lönerna för att minska inflationen, chockhöja fastighetsskatten för att få ner priserna, och lägga förmögenhetsskatt på allt för att öka kontrollen.....att det skulle leda till att medborgarna skulle gå på knäna under bördan av skatterna spelar väl mindre roll för dessa "experter".

Nej, vi måste lyssna på vanligt folk och se hur deras makt över det egna livet inskränks genom alltför höga skatter. Det kan inte vara en naturlag att Sverige för alltid skall ha världens högsta skattetryck!

Sänk på bara!



2007-07-29 Skattefridagen kommer tidigare i år!

"Skattefridagen" är den dag på året från vilken medborgarna totalt sett får behålla det de tjänar själva. Datumet för skattefridagen visar alltså hur länge vi måste arbeta åt staten innan vi kan börja arbeta åt oss själva. Fram till skattefridagen går alla inkomster åt i skatt. Årets skattefridag infaller 29 juli, tio dagar tidigare än förra året! För att fira detta uppvaktade Skattebetalarnas Förening Cristina Husmark Persson, som under veckan ansvarar för finansdepartementet, med tårta. Allt enligt Skattebetalarnas hemsida.



2007-07-12 Skattereglerna måste stödja rörlighet på arbetsmarknaden

Finansminister Anders Borg (m) föreslog på ett seminarie i Almedalen går att man skulle underlätta för dem med dubbel bosättning genom att se över skatteregelerna och eventuellt förbättra avdragsrätten. Ett mycket viktigt förslag!

Jag har själv i mitt tidigare arbete som kundjurist upplevt hur personer med dubbel bosättning får problem när man efter viss tid inte längre får göra avdrag för detta. Att ha dubbla bostäder är dyrt, och vill vi uppmuntra till rörlighet måste det vara ekonomiskt möjligt att veckopendla till annan ort där jobben finns.

Jag skulle också vilja se ett ökat reseavdrag för den som dagpendlar med egen bil. Många på landsbygden reser långa sträckor varje dag och det finns sällan någon kollektivtrafik. Om det är alltför dyrt att långpendla kan man idag förlora på att ta ett arbete jämfört med att leva på a-kassa.

Effekterna av regeringens arbetsmarknadspolitik kan förstärkas av generösare skatteregler. Och det betalar sig själv. Varje arbetslös som är beredd att långpendla betalar ju skatt till staten i stället för att staten skall stå för 85% av kostnaden för arbetslöshetsersättningen.



2007-07-11 (Almedalen) Sossarna tar ett (litet) kliv tillbaka om skatterna

På ett seminarie i Visby går förklarade fd finansministern Per Nuder att (s) knappast kommer att gå till val på att avskaffa jobbskatteavdraget, eftersom det skulle ge löntagarna högre skatt. Intressant, eftersom (s) ju tidigare påstått att skattesänkningarna är obetydliga för de flesta......

Beskedet är en stor seger för Alliansens ideologi, dvs att den som arbetar också skall få behålla mer av det man tjänar. Om vi bara lyckas få (s) att efterhand tänka om lite när det gäller löntagarnas alltför höga skatter så är det en stor seger! För säkerhets skull ökar vi på jobbskatteavdraget ytterligare nästa år. Ju större skattesänkningar löntagarna får, desto svårare blir det för sossarna att höja skatten igen!

Något förvånande är det att höra att Nuder däremot vill höja fastighetsskatten igen. Lycka till säger jag om han vill driva detta som valfråga.......

På svaret om (s) tänker återinföra förmögenhetsskatten blev svaret lite dubbetydigt att "det är rimligt att de med högre förmögenheter bidrar mer". Jag tror att Nuder inser att en återinförd förmögenhetsskatt i längden hotar de svenska jobben, och att han egentligen inte är särskilt förtjust i denna skatt. Men som socialdemokrat gäller det ju att vårda avundsjukan som ideologi - annars har man ju inget att komma med alls.....



2007-06-27 Jobbskatteavdraget ökas ytterligare 2008

Regeringen föreslår i en promemoria idag ett förstärkt jobbskatteavdrag riktat till låg- och medelinkomsttagare. Tanken är att sätta av runt 10 miljarder kronor till detta, exakt belopp beror på utrymmet i budgeten. Den skattefria inkomsten skulle då öka från dagens ca 31.000 kronor till 37.000 kronor per år från och med 1 januari 2008. Även sjömän som redan idag har ett s.k. sjöinkomstavdrag ska få rätt till visst jobbskatteavdrag.



2007-06-27 Rättvis reklamskatt skapar fler jobb!

Gratistidningarna - i Sjuhärad finns ju ett antal, och annars är väl de mest kända Metro och City - har fram tills nu varit kraftigt missgynnade när det gäller reklamskatten. Regeringen föreslog nyligen att alla gratisutdelade tidningar bara skall betala 3 procent i reklamskatt och ha rätt till ett grundavdrag upp till 50 miljoner, precis som de stora dagstidningarna. I praktiken innebär grundavdraget att de flesta gratistidningar blir helt skattebefriade. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008, men ska gälla retroaktivt från och med den 1 januari 2007.

Reklamskatten var en av de skatter jag lovade att försöka avskaffa som riksdagsledamot, och jag har verkligen försökt påverka mina kolleger i skatteutskottet efter bästa förmåga. Det handlar om små pengar för statskassan, men har stor betydelse för ganska många tidningar. Gratistidningarna har en egen förening, och ordförande i denna är Matz Hammarström, som även är ägare till Markbladet, vår gratistidning i Mark. Jag har de senaste åren på nära håll kunnat ta del av fakta om hur snett reklamskatten tidigare slagit mot gratistidningarna, snedvridit konkurrensen och hindrat gratistidningarna att växa. Men nu är det alltså slut på detta!

Häromdagen hade jag anledning att maila till redaktören för en annan av Sjuhärads gratistidningar. Jag skojade lite och avslutade mitt meddelande med att "nu får ni se till att anställa fler på tidningan också när vi nu tagit bort den orättvisa reklamskatten". Svaret kom omgående: "Ja, det kan jag lova att vi kommer att göra! Vi kommer att fastanställa en tjej"/.../ "Dessutom är det inte omöjligt att det blir ytterligare en eller två anställningar till under 2008".

Som sagt - lägre skatter skapar fler jobb. För mig är det ett självklart samband, men det verkar det inte vara för alla...



2007-06-26 Ännu bättre förslag om fastighetsskatten
Uppdaterad 29/6

Alliansregeringens arbetsgrupp har nu presenterat ett något förändrat förslag för avskaffandet av den statliga fastighets- skatten. Fortfarande gäller att den statliga skatten avskaffas den 1 januari 2008, och ersätts med en kommunal avgift. Nytt är att den kommunala avgiften bara blir 0,8% av taxeringsvärdet i stället för 1% som det tidigare var sagt, men fortfarande maximalt 4.500;-/år. Detta gör att skattesänkningen i glesbygd blir större.

Reavinstskatten på fastigheter skall i framtiden vara 25% och inte 30% som tidigare sagts. Samtidigt maximeras den sammanlagda vinst som man kan få uppskov med till 1,4 miljoner (gäller dock bara nya uppskov). De som får uppskov skall också betala en låg ränta på uppskovet, det talas om 2% av skattebeloppet. Nu skall förslaget ut på remiss, och sedan får vi se om det behövs ytterligare småjusteringar på vägen.

Jag var nöjd med det förra förslaget, och detta nya ser faktiskt ännu bättre ut! Fler får glädje av skattesänkningen och reavinstskatten blir lägre. Jag är nöjd med att höjd lagfartskostnad inte längre förs fram som ett alternativ. Det är något jag kraftfullt argumenterat emot, den kostnaden redan är alldeles för hög. Det enda man idag hör kritik mot är räntan på uppskovet. Men om avskaffandet av fastighetsskatten skall finansieras inom boendesektorn så är det nog inte mycket att göra åt. Och uppskov blir ändå ett mycket gynnsamt sätt att finansiera sin ersättningsbostad.

Fastigheten på bilden finns i Öxabäck i södra delen av Mark kommun. Om den inte helt har rasat samman. Skattebefriad är den nog redan....

Läs även min debattartikel i samma ämne i Borås Tidning den 29 juni!



2007-06-18 Enklare momsregler för småföretagare

Regeringen tänker förlänga redovisningsperioden för moms för att ytterligare förenkla och förbättra beskattningen för småföretagare. Företag med en omsättning på högst 40 miljoner kronor per år är i dag skyldiga att redovisa moms varje månad. För att förbättra likviditeten och förenkla momsredovisningen föreslås nu att mindre företag ska få redovisa moms endast var tredje månad (om man inte själva hellre vill redovisa varje månad som idag). Reglerna om redovisning av moms i självdeklaration påverkas inte av förslaget, utan förblir oförändrade.



2007-06-15 Favorit i repris

Denna insändare i Svenska Dagbladet idag är en gammal favorit som nu kommer i repris!

Jag har ofta pekat på att avundsjukan verkar vara en av de viktigaste samhällskrafterna i Sverige. Ibland känns det som om lågavlönade människor som knappt får lönen att räcka till ändå accepterar att få ännu högre skatt och mindre pengar i plånboken bara de upplever att den som tjänar mer får ännu större försämring. Omvänt upplever vissa en rejäl skattesänkning som en försämring bara för att någon annan samtidigt får en något större skattesänkning än man själv! Decennier av sossepolitik har skapat ett samhälle som styrs av avundsjuka och missunnsamhet, i stället för att man glädjer sig åt egna förbättringar. Detta måste vi bryta genom att visa för människor att de själva genom utbildning och eget arbete faktiskt kan förbättra sin egen situation.



2007-06-13 Yrkesmän och småföretagare är inga "pigor"!

"Pigdebatten" har fullständigt spårat ur! Detta har jag kommenterat på bloggen flera gånger (senast den 30 maj), och nu har jag också gjort det i form av ett debattsvar i Markbladet.

Verkligheten talar för skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Branschen har redan börjat växa! Ett bevis på detta får man i detta inslag i Radio Sjuhärad idag. Även på detta område kommer regeringens nya politik tydligen att fungera väl.



2007-06-07 (N)Ja

I dag har jag röstat för att införa en ny skatt. Det är inget jag direkt tänker fira med champagne i kväll....som moderat vill jag helst sänka och ta bort skatter, inte införa nya! Men att vara en moderat riksdagsledamot av 97 och företräda ett parti av fyra i en koalitionsregering betyder att man inte alltid får som man vill...

Ibland får man finna sig i att rösta för ett kompromissförslag som man själv känner sig rejält tveksam till, annars skulle aldrig en koalitionsregering kunna fungera. Dagens skattebeslut handlade om att införa en skatt på trafikförsäkringspremien. Jag tröstar mig med att det inte handlar om några större pengar, kanske en femtiolapp per månad i genomsnitt för en normalbilist, men det var ändå med blandade känslor jag tryckte på JA-knappen.

Visst finns det argument för att lägga över mer kostnader på trafikförsäkringen för de skador som trafiken medför. Skatten är utformad för att styra mot ökad trafiksäkerhet så att stora riskbeteenden skall visa sig i dyrare försäkring, medan personer med lägre riskbeteende skall få en billigare försäkring. I grunden naturligtvis högst rimligt. I andra länder, exempelvis Finland, har man prövat detta och i längden har det faktiskt inte heller medfört ökade kostnader för den normale bilisten, utan man har snarare lägre försäkringspremier än i Sverige. Den nya skatten ger också 3 miljarder till statskassan, vilket är en del av finansieringen av de omfattande skattesänkningar som görs på andra områden, främst jobbskatteavdraget. Men trots alla dessa skäl så ogillar jag i grunden att låta en grupp - trafikanterna - bära större del av kostnaderna för sjukskrivningar, samtidigt som andra riskgrupper slipper.

Sedan kan man ju fundera över om inte bilisterna redan betalar för sina kostnader flera gånger om? Därom råder som bekant delade meningar. Vissa av våra politiska motståndare skulle med glädje höja bensinskatten med ytterligare en femma eller tia per liter utan att blinka.....men just den relativt obetydliga skatten på trafikförsäkringen gör man nu stort politiskt nummer av.....känns ju jättetrovärdigt, eller hur? Antagligen är man sura över att Alliansen stoppade den kostsamma "gröna skatteväxlingen" som hade drivit upp bensinpriset minst 3 kronor extra om den genomförts som planerat.....att stoppa den skattehöjningen kändes betydligt bättre än dagens beslut!

Jag skrev om skatten på trafikförsäkringspremien på bloggen den 26 januari, och sedan dess har jag framfört min åsikt i olika sammanhang så ofta jag haft möjlighet. Men som sagt - någon gång under en mandatperiod får man finna sig i att alla argument är uttömda, och rösta för något som man inte riktigt känner sig nöjd med......det är politikens spelregler!



2007-05-30 Beslut om skatteavdrag för hushållsnära tjänster

I eftermiddag beslutade riksdagen också att införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Efter voteringen utbröt applåder i riksdagens kammare. Det är skönt att den ovärdiga och nedlåtande "pigdebatten" nu är avklarad. Dumheterna att bara "de rika" gynnas är också lätt att avfärda - de rika har råd att köpa hushållstjänster i vilket fall, nu blir detta också möjligt för folk med normala inkomster.

På några punkter kan jag däremot hålla med om en del av kritiken från oppositionen. Gränsdragningen mellan vad som skall ge skattereduktion och inte blir ganska snårig att hantera, och det blir onödigt mycket byråkrati att söka skatteavdraget. Jag tycker fortfarande att skattereduktionen skulle ske redan i samband med betalningen och hanteras praktiskt av den som utför uppdraget och inte av kunden. Kanske kan en sådan lösning komma att utformas efterhand. Som moderat kan jag också ha principiella invändningar mot att skattesubventionera vissa arbeten överhuvudtaget.

Trots alla dessa invändningar så är jag glad att riksdagen tog detta beslut idag. I det läge Sverige är med hög arbetslöshet och alltför stor svart sektor inom tjänstenäringarna så är det värdefullt att pröva nya vägar - annars fastnar man i gamla hjulspår! Kan vi dessutom kan ge äldre ekonomisk möjlighet att köpa fler tjänster och underlätta för barnfamiljerna att få tiden att räcka till så skapar reformen dessutom ökad livskvalitet för många. För egen del däremot så gillar jag faktiskt att städa. Så just jag kommer nog tyvärr inte att köpa några städtjänster.....

(Fotot är från en av mina valaffischer)



2007-05-23 Jobbskatteavdraget skapar resurser att satsa på de äldre

I en debattartikel i Markbladet förra veckan beskylls regeringen återigen för "åldersdiskriminering" genom det införda jobbskatteavdraget. Både (s) och PRO försöker förstärka denna myt, medan exempelvis SPF, den andra stora pensionärsorganisationen, har en syn på saken som stämmer bättre med min egen.

I mitt svar i veckans nummer av Markbladet samt i Borås Tidning förklarar jag varför jobbskatteavdraget inte alls missgynnar pensionärerna, utan tvärtom ger ökade möjligheter för ytterligare satsningar på de äldre kommande år.



2007-05-18 Jag ger svar på tal om arbetslöshet och orättvisor!

I dag har jag två debattartiklar samma dag i Borås Tidning. I den ena beskriver jag Alliansens politik för att minska ungdomsarbetslösheten och att denna politik redan börjar ge resultat. I den andra artikeln diskuterar jag vad som är rättvisa skattesänkningar. Det finns en del mycket intressanta jämförelser mellan de skatter Alliansen nu sänker och de som (s)-regeringen sänkte förra mandatperioden. Och framförallt - den största orättvisan inte är att någon annan får en större skattesänkning än jag själv, utan att någon annan inte har något jobb att gå till! Båda debattartiklarna hittar du som vanligt på denna sida tillsammans med alla tidigare debattinlägg.



2007-05-16 Vad tycker egentligen sossarna om jobbskatteavdraget?

Ända sedan regeringen införde jobbskatteavdraget som sänker skatten rejält för vanliga löntagare så har (s) varit emot detta. Man har påstått att det varit "orättvist" och "gynnat höginkomsttagarna". Så sent som i budgetmotionen som (s) presenterade häromveckan vill (s) ta bort jobbskatteavdraget.

Samtidigt gick (s)-ledaren Mona Sahlin ut i veckan och meddelade att jobbskatteavdraget nog inte kan tas bort för att "det gynnar låginkomsttagarna". Man börjar ju undra vad (s) egentligen tycker, och famförallt vad de egentligen vill?

Jobbskatteavdraget har givit många LO-medlemmar den största inkomstförstärkningen på kanske 15 år, och därför bör givetvis jobbskatteavdraget förbättras ytterligare i stället för att avskaffas. Det kan inte vara rimligt att skatten är den allra största utgiften för de lågavlönade!



2007-05-11 Intervjuad i Radio Sjuhärad om skattereglerna inom idrotten

Jag har blivit intervjuad i Radio Sjuhärad med anledning av att Elfsborgs styrelse kommer att uppvakta ansvariga ministrar för att försöka förändra skattereglerna inom idrottssektorn.

Bakgrunden är att många idrottsmän har mycket höga inkomster under några få år. I andra länder, tex Norge och Danmark, gäller mer generösa skatteregler för idrottsmän än i Sverige. Det driver tex bort många duktiga fotbollsspelare från Sverige, och vi går då miste om både deras kunnande och deras skattepengar. Detta är givetvis ett stort problem, inte bara för de berörda idrottsklubbarna utan också för samhället. Idrotten, och särskilt de stora lagsporterna, är idag en omfattande näringsverksamhet som skapar mängder av arbetstillfällen och därmed också skatteintäkter för samhället. Allt som kan skapa goda förutsättningar för denna "underhållningsbransch" är värdefullt!

Riksdagens skatteutskott har uttalat sig positivt om att införa något slags idrottskonto där man kunde sätta av en del av pengarna för att sprida inkomsterna över flera år. Det skulle kunna fungera ungefär som dagens skogskonto, där man kan skatta av pengar för såld skog under en följd av år. Det finns en utredning som arbetar med denna fråga, och det är bara att hoppas att det skall gå att hitta en lösning som inte ligger alltför långt fram i tiden.

Ett idrottskonto löser däremot bara en del av problemet. I längden kan inte Sverige ha mycket högre skatter än resten av Europa, för då kommer vi att driva bort kunskap och kompetens från vårt land i vilket fall. Inte bara duktiga fotbollsspelare utan även uppfinnare, forskare, entreprenörer och företagare. I intervjun påpekade jag just att effekterna av höga skatter kanske syns särskilt tydligt just när det gäller framgångsrika idrottsmän. Jag hoppas att det också kan leda till en djupare diskussion och förståelse för hur mycket de höga skatterna skadar Sverige även på andra områden.



2007-05-05 Det finns inget regeringsförslag om höjd bensinskatt!
Uppdaterad 6/5

Efter något dygns dataavbrott är nu hemsidan igång igen. Jag kastar mig rakt ut i debatten om bensinskatten som startat på nytt i kölvattnet av FN:s senaste klimatrapport. Finansminister Anders Borg (m) beskylls nu för att "vilja höja bensinskatten", vilket inte alls stämmer med det han sagt såvitt jag vet. Däremot har han sagt att vi behöver en rejäl översyn av energibeskatt- ningen för att koppla energiskatterna mer till utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, allt för att skatten skall påverka människors beteende mer än idag. Det betyder ju inte automatiskt skattehöjningar - det kan ju lika gärna handla om skattesänkningar på miljövänlig energi.

Personligen ser jag fördelar med en rejäl översyn av framtidens energibeskattning. Det skulle ju till exempel faktiskt kunna sänka elskatterna under förutsättning att elen produceras genom kärnkraft eller vattenkraft som ju inte ger några koldioxidutsläpp. En översyn skulle också kunna öppna för avskaffad fordonsskatt och att man i stället beskattar bränslet. Kanske är det dags för en lindrigare beskattning av miljövänligt bränsle? Kanske skulle man också kunna komma bort från systemet med moms på punktskatterna? En översyn av om dagens avdragsrätt för resor till arbetet är tillräckliga för att främja ökad pendling dit jobben finns skulle också vara bra, liksom en analys av hur bensinskatterna påverkar boende i glesbygd.

Det finns mycket man kan fundera över med dagens energibeskattning, och inte minst behövs en rejäl utredning av hur det samlade energiskatteuttaget kan utformas för att verkligen påverka miljön och inte bara göda statskassan. Det behöver däremot inte betyda att de samlade energiskatterna ökar, vi har höga energiskatter redan som det är. Anders Borg har tydligt påpekat i media att han inte förespråkar att höja den totala beskattningen av transportsektorn eller av bilisterna. Senast i en intervju i Borås Tidning 6 maj. En sak är också klar - det finns idag inga som helst förslag om att höja bensinskatten. Tvärtom har ju Alliansregeringen avbrutit den tidigare "gröna skatteväxlingen". Detta verkar många ha glömt, och det är lite konstigt. Om den "gröna skatteväxlingen" fortsatt hade bensinpriset ökat flera kronor extra de kommande åren!

Den som jämför moderat energi- och miljöpolitik med miljöpartiets och vänsterpartiets tillväxtfientliga och bilfientliga politik har nog missat en hel del av diskussionen.....

Läs även söndagsintervjun i Borås Tidning den 6 maj med miljöminister Anderas Carlgren!



2007-05-02 (Kl 24.00) På heder och samvete

Årets deklaration är inlämnad! Inte via SMS, utan i gammal hederlig pappersform, eftersom min deklaration är lite för omfattande för att kunna hanteras elektroniskt. Som tidigare kund- och skattejurist på bank väckte min egen deklaration i år vissa funderingar. Skulle jag göra som vissa riksdagsledamöter och låta bli varje typ av avdrag överhuvudtaget av rädsla för att media skulle misstänkliggöra dessa? Eller skulle jag kunna tillämpa den lag som gäller alla andra och öppet och tydligt yrka avdrag för sådant som rimligen borde få dras av - omkostnader för de uppdrag jag haft i kommun och riksdag, och som jag betalat själv?

För mig är saken solklar - jag har som riksdagsledamot samma rätt att tillämpa skattereglerna som någon annan. Om media inte gillar att riksdagsledmöter gör avdrag i deklarationen så är det media som har problem - inte jag.

Samtidigt är faktiskt reglerna kring politikers deklarationsavdrag ganska oklara. Rimligen bör ändå såväl riksdagsledamöter som lokala politiker kunna göra avdrag för styrkta kostnader som man haft för att kunna göra ett bra uppdrag och hålla kontakten med sina väljare. Detta eftersom det är en typisk "kostnad för intäkternas förvärvande" som det heter på fikonspråk....

Det enda man kan göra är att ärligt och tydligt tala om vad man haft för kostnader, se till att det finns kvitton på allt, och sedan låta skattemyndigheten ta ställning till vad som kan dras av och inte. Så har jag alltså gjort även i år - och fram i höst lär jag få veta hur det gick. Det blir säkert kul för media om något av mina tänkta avdrag underkänns - men det är ju alltid kul att glädja en journalist.....



2007-04-29 Både rättvist och moraliskt att avskaffa fastighetsskatten

I ännu en debattartikel bemötte jag i veckan angreppen mot Alliansens avskaffande av den statliga fastighetsskatten. Att denna nu avskaffas helt och ersätts med en kommunal avgift på max 4.500 kronor är både rättvist och moraliskt! De som tjänar mest på sänkt fastighetsskatt (främst de med villor i Stockholms förorter) får också betala mest i höjd reavinstskatt. Mina argument hittar du alltså i denna debattartikel.

Jag påminner också om att alla mina debattartiklar och krönikor om rikspolitiska frågor - hittills 43 stycken sedan valet - hittar du samlade här. Jag har också skrivit 17 artiklar sedan valet om kommunala frågor i Mark. Alla dessa hittar du samlade på denna sida.



2007-04-24 Två debattartiklar

Jag fortsätter att försöka sprida kunskap om regeringens skattesänkningar. Den senaste tiden har jag skrivit två artiklar om fastighetsskatten respektive jobbskatteavdraget. Gemensamt för dessa skattesänkningar är att de ger en stor förbättring inte minst för för pensionärer och lågavlönade!

Alla mina debattartiklar i riksfrågor hittar du som vanligt samlade här!



2007-04-19 Avundsjukan styr allt!

Den senaste tiden har jag förvånat tagit emot flera mail och läst en del debattinlägg om Alliansens skattesänkningar. Det som förvånar är att en del svenskar uttrycker det ungefär så här:

"OK, jag har visserligen fått sänkt skatt och mer pengar i plånboken. Men eftersom andra fått betydligt större skattesänkningar så är Alliansens skattesänkningar orättvisa och borde dras tillbaka"

Att man själv får bättre ekonomi är tydligen inget värt om någon annan får det ännu bättre! Omvänt känns det ibland som om en del låginkomsttagare till och med skulle kunna tänka sig att få lite högre skatter och bli lite fattigare - bara "de rika" samtidigt får mycket högre skatt!

Ärligt talat - jag förstår inte detta synsätt! Själv har jag aldrig haft någon skattepliktig förmögenhet och tjänar inget på att förmögenhetsskatten avskaffas. Men för den skull vill jag inte behålla den orimliga förmögenhetsskatten. Fastighetsskattesänkningen gör väl att jag tjänar en 5-10.000 kronor per år - ingenting mot de skattesänkningar som de boende i Stockholms förorter får. Men jag gläds över såväl min egen skattesänkning som över att fattiga änkor nu slipper lämna sina fritidshus vid kusten på grund av den höga fastighetsskatten.

Sverige är illa ute om avundsjuka och missunnsamhet är den viktigaste egenskapen hos medborgarna. Det som skapat denna extrema avundsjuka är ett långt maktinnehav av socialdemokraterna som beskurit människors frihet och makt att forma sina egna liv. Eget arbete, studier och flit lönar sig inte, i stället har alla blivit mer eller mindre beroende av bidrag från andra. När man inte själv kan arbeta ihop en förmögenhet eller förbättra sin egen situation genom studier blir man naturligtvis avundsjuk på dem som redan är förmögna. När en låginkomsttagares största utgift är skatten och när man förlorar på att arbeta framför att leva på socialbidrag (se bloggen 27 mars) är det kanske inte konstigt om man blir missunnsam mot dem som har det bättre?

Man skäms som svensk över den tidigare förda svenska politiken som skapat ett samhälle där avundsjukan styr allt! Där man inte kan glädjas över att man själv får det bättre om samtidigt någon annan fått det ännu lite bättre.

Alliansen vill vända detta och ge människor makten tillbaka över sina egna liv, göra det lönsamt att arbeta, studera och starta företag. Först då växer Sverige och det blir mer resurser för att trygga pensionerna och välfärden i framtiden. Konstigare än så är det faktiskt inte!



2007-04-16 Överhettning?

Kommentarerna kring vårbudgeten är positiva överlag, och ekonomiska bedömare ser egentligen bara ett problem. Man oroar sig för att skattesänkningar och kraftigt höjda löner tillsammans kommer att driva upp räntorna något.

Jag tycker detta är en lite inskränkt syn på saken. Om Sverige - med världens högsta skatter - inte skulle kunna sänka dessa något utan risk för överhettning så har vi stora problem! Självklart måste det i längden vara positivt om människor får behålla mer av sina ihoparbetade pengar. Rimliga skatte- sänkningar för låginkomsttagare får inte stoppas av att nationalekonomerna hotar med överhettning!

Om vi fortsätter sänka skatten för dem med låga och normala inkomster så blir ju dessutom behovet av stora löneökningar mindre i framtiden. Vi skulle alla tjäna på att företagens lönekostnad ökade i långsammare takt, samtidigt som staten sänker skatterna så att människors nettolön ändå ökar rejält. För den enskilde spelar det ju mindre roll om lönen efter skatt ökar på grund av höjd bruttolön eller genom sänkt skatt. Men för Sveriges konkurrenskraft och för att möta hotet från länder med lägre löner vore det värdefullt om lönekostnaderna i Sverige inte ökar alltför snabbt. På köpet skulle den svenska inflationen då kunna fortsätta att vara låg, och ränteuppgångarna skulle dämpas.

En annan effekt av sänkta skatter skulle kunna bli att fler har råd att spara lite till sämre tider. Alltför få svenskar har sparade pengar och tvingas stå med mössan i hand för att låna pengar till ockerräntor av mindre seriösa långivare. Om sänkt skatt ger utrymme att spara några hundralappar varje månad så skulle många uppleva en större ekonomisk trygghet. Alla skattesänkningar måste ju inte nödvändigtvis gå till ökad konsumtion!



2007-04-16 Om fastighetsskatt och förmögenhetsskatt

Med anledning av dagens vårproposition har jag en artikel i Borås Tidning idag angående den kraftigt sänkta fastighetsskatten och borttagandet av förmögenhetsskatten. I artikeln beskriver jag några av de problem som funnits med dessa skatter, allt grundat i mina egna erfarenheter som privatrådgivare, kundjurist och skatterådgivare på bank under mer än 20 års tid. Jag har sett avigsidorna på nära håll!

Regeringens besked kring dessa skatter kommer att betyda väldigt mycket positivt både för många enskilda människor och för Sverige som land.



2007-04-04 Svårbegriplig kritik

Organisationen Villaägarna kritiserar nu den höjda realisationsvinstskatten och kallar den "retroaktiv". Man påstår att de som fått uppskov med gamla vinster när det sålt sina fastigheter fått något slags "löfte" om att skatta av vinsten med 20% i framtiden. Så är det ju inte alls. Det enda man fått löfte om är att skjuta upp avskattningen av vinsten. Lagen är tydlig med att vinsten beskattas med den skattesats som gäller när vinsten i framtiden tas fram till beskattning. Den som har gamla uppskov kan nu välja att skatta av vinsten i förtid i år, och då till 20% skatt, eller skjuta detta på framtiden - och då betala den skattesats som då gäller. Ingen är tvingad att skjuta på skatten, och därmed är inte lagstiftningen det minsta retroaktiv!

Den som har uppskov har ju för övrigt fått detta för att man köpt en ny fastighet. Denna nya fastighet får nu sänkt fastighetsskatt, och dessutom stiger sannolikt värdet på fastigheten lite extra på grund av den sänkta fastighetsskatten. Detta blir en form av kompensation för den ökade skattesats man drabbas av om man väljer att skjuta sina gamla reavinster på framtiden.

Sammantaget känns lösningen kring fastighetsskatten mycket rimlig hur man än ser på saken. De som får den största sänkningen av fastighetsskatten är samtidigt de som får de största prisuppgångarna på sina fastigheter och som därmed betalar mest realisationsvinstskatt. Det är ofta samma personer som har störst gamla uppskov.

TextTV uppger förresten idag att för 1,8 miljoner fastighetsägare blir skattevinsten genom avskaffad fastighetsskatt "endast" drygt 10.000 kronor om året. "Endast?" 10.000 kronor i sänkt fastighetsskatt är faktiskt väldigt mycket pengar för de flesta!



2007-04-03 Beskedet om fastighetsskatten blev som jag hoppades

Dagens besked om avskaffandet av den statliga fastighetsskatten utformades nästan exakt så som jag hoppades och har argumenterat hårt för både inom partiet och i samtal med andra allianspolitiker! Det stämmer också väl med de tankar jag framfört tidigare på bloggen och i debattartiklar före valet. Den kommunala avgiften på 4.500 per småhus, (dock max den fastighetsskatt man betalar idag) finansierar huvuddelen av kostnaden. Höjd realisationsvinstskatt från 20% till 30% betalar resten.

Ränteavdragen förändras inte, och uppskovsreglerna blir kvar oförändrade. Detta är två saker som jag kraftfullt argumenterat för så ofta jag haft chansen. Som kundjurist på bank har jag sett hur viktiga uppskovsreglerna är för många. Ränteavdragen är också avgörande för många som skall köpa bostad.

Fördelarna med dagens besked är att skattetyngda småhusägare nu äntligen kan se en förändring som gör att skatten inte längre beror på hur mycket grannen får betalt för sitt hus! Och vi slipper en skatt som gjort att låginkomsttagare i Stockholm betalat orimligt hög skatt, medan höginkomsttagare i glesbygd sluppit.

Ytterligare en positiv effekt är att kommunerna nu kommer att få inkomsten av fastighetsskatten. I början blir det ett nollsummespel, men kommuner som underlättar för byggande och tillväxt kommer nu direkt att få se ökad inkomster av fastighetsskatten. Kommuner med mycket fritidshus kommer dessutom äntligen att få lite skatteinkomster från dessa.

Nackdelen är givetvis den höjda reavinstskatten, men å andra sidan är idag skatten 30% på vinster på alla realisationsvinster utom fastigheter. Nu blir skatten lika för all egendom, och vid försäljning av fastighet betalar den mest som gör störst vinst - en viktig princip för ett rättvist skattesystem!

Jag hoppas dock på att Sverige i framtiden också skall sänka skatten på alla reavinster från dagens 30% till en europeisk nivå, dvs ca 20-25%. Fast det lär nog dröja ett tag. Det är många skatter som står på kö för att sänkas.....



2007-03-29 Minskad avdragsrätt för pensionsförsäkringar påverkar få

En del av finansieringen av den avskaffade förmögenhetsskatten är att maximera avdragsrätten för inbetalning till pensionsförsäkringar till 12.000 kronor per år (idag ca 20.000 kronor). Jag tycker detta är ganska lätt att acceptera, av två skäl:

1. Det är ytterst få med normala inkomster som sparar mer än 1.000 kronor per månad till sin pension. Begränsningen drabbar främst dem med betydligt högre inkomster eller förmögenhet och dessa kompenseras bland annat genom den avskaffade förmögenhetsskatten och maximalt utfall av jobbskatteavdraget.

2. EU ifrågasätter dagens avdragsrätt, eftersom man anser att den diskriminerar utländska försäkringsbolag. Mycket talar för att hela avdragsrätten är hotad, och den kan kanske till och med komma att försvinna helt i framtiden.

När man hör socialdemokraternas kritik mot förslaget kan det vara värt att komma ihåg att det var socialdemokraterna som själva sänkte avdragsrätten från ett basbelopp per år till dagens nivå! Det finns också starka röster inom (s) att avskaffa avdragsrätten helt. Som vanligt talar (s) med dubbla tungor.....



2007-03-28 Fler välkomna skattesänkningar!

Regeringen föreslår nu ytterligare två välkomna skattesänkningar! För det första vill man utöka jobbskatteavdraget ytterligare. Detta är oerhört viktigt för låginkomsttagarna (se tidigare blogginlägg). Det är bara att konstatera att de flesta av dessa aldrig fått så stora löneökningar som de nu får genom jobbskatteavdragen i år och nästa år!

För det andra vill man avveckla hela förmögenhetsskatten redan i år, i stället för att göra detta stegvis. Detta är något jag själv argumenterat mycket hårt för i våra interna partidiskussioner och därför är jag väldigt nöjd idag! Dagens förslag är oerhört viktigt för att äntligen få kapitalet att stanna i Sverige så att nya företag byggs upp här i stället för i andra länder. Jag är övertygad om att avskaffad förmögenhetsskatt kommer att skapa många nya jobb i Sverige. Som tidigare bankanställd vet jag att mycket pengar varje år försvinner från landet på både lagliga och mindre lagliga sätt. Ett avskaffande hjälper dessutom många småhusägare att få lägre skatt! De enda som kommer att förlora på ett avskaffande är alla skattekonsulter som nu får ge råd om något annat!

Två bra skattebeslut samma dag - då är det kul att vara moderat riksdagsledamot!



2007-03-27 Mer om hårt skattetyngda låginkomsttagare

Aftonbladet fortsätter sin intressanta reportageserie och det blir allt tydligare hur stor betydelse Alliansregeringens jobbskatteavdrag faktiskt har för de med låga inkomster! Siffrorna i föregående blogginlägg stämmer också väl för Evas situation i dagens reportage.

I Göteborgs-Posten idag finns också en intressant artikel på ledarsidan med liknande tema. En diskussion om hur hårt staten styr en vanlig medelklassfamiljs liv genom hög beskattning och sedan utdelning av styrda bidrag. Man konstaterar att av fem intjänade kronor hamnar tre i statskassan!

Det är lätt att konstatera att Alliansregeringens jobbskatteavdrag är den största löneökning som många låginkomsttagare fått på väldigt många år. Och som det ser ut kommer jobbskatteavdraget antagligen att kunna höjas ytterligare redan nästa år!



2007-03-27 Att inte kunna leva på sin heltidslön

Aftonbladet har just nu en serie reportage om kvinnor som inte kan leva på sin heltidslön. I ett reportage i går visar man att en kvinna, Anja, med en månadslön på 15.800 kronor förlorar 100 kronor per månad på att arbeta, jämfört med om hon i stället skulle levt på "socialbidrag" (försörjningsstöd)!

I exemplet i Aftonbladet är heltidslönen 15.800 kronor. På denna lön får Anja betala 4.205 kronor i skatt. Före Alliansens skattesänkning (jobbskatteavdraget) var skatten 4.792 kronor. Det betyder att kalkylen i vart fall förbättrats med 587 kronor per månad i år tack vare den nya regeringen! Men fortfarande är det märkligt att man skall behöva betala över 4.000 kronor i skatt varje månad på en så låg inkomst.

Anja säger också i artikeln att om hon fick en lön på 17-18.000 i månaden, dvs en löneförhöjning på mellan 1.200-2.200 kronor per månad, skulle hon inte ha några problem att klara sig. Jobbskatteavdraget gav Anja 587 kronor mer per månad att leva på. Det motsvarar en löneförhöjning på 900 kronor per månad före skatt. Jobbskatteavdraget betyder alltså väldigt mycket för dem med lägst inkomster!

Det är dags att inte bara titta på löneökningarnas betydelse för de med låg inkomst. Skattesänkningarna betyder minst lika mycket! Alliansen planerar därför ännu större jobbskatteavdrag nästa år. Kanske kan det då äntligen löna sig för Anja att arbeta jämfört med att leva på socialbidrag....



2007-03-18 Allianspolitik för fler småföretagare och fler jobb

I en debattartikel i Borås Tidning idag sammanfattar jag den nya Alliansregeringens politik för att ge förutsättningar för fler småföretag som i sin tur kan skapa fler jobb. När jag läser min egen artikel blir jag återigen påmind om hur många viktiga beslut som regeringen redan hunnit med under de drygt fem månader som gått sedan valet!



2007-03-01 Nu kommer skatteavdraget för hushållsnära tjänster!

I dag lämnar regeringen sitt förslag till lagrådet om skattereduktion för hushållsnära tjänster. Förslaget är tänkt att gälla redan från den 1 juli i år, och innebär att kostnaden för att köpa hushållstjänster sänks med ungefär 50 procent! För att få skattelättnad ska arbetet vara utfört i eller i anslutning till köparens eller dennes förälders bostad eller fritidshus och den som utför arbetet ska ha F-skattsedel. Den sammanlagda skattereduktionen uppgår till högst 50 000 kronor per person och år. Den som köper hushållstjänster kommer att ha möjlighet att få jämkning, skattelättnaden märks då redan i samband med att tjänsten köps.

Vilka tjänster ger då rätt till skattereduktion? Exempelvis städning, fönsterputs, klädtvätt och matlagning, omsorg och tillsyn inkl barnpassning och hämtning och lämning av barn på dagis eller motsvarande samt skjuts till och från fritidsaktiviteter. Även vissa tjänster kopplade till tomt eller trädgård, till exempel snöskottning och hjälp med trädgården ingår.

Syftet med förslaget är bland annat att skapa nya jobb inom hushållssektorn, eftersom många tjänster idag utförs svart. Genom att göra tjänsterna billigare för köparen kan svart arbete omvandlas till vitt arbete, vilket ger fler riktiga arbetstillfällen. I Finland har ett liknande system skapat 10.000-tals nya jobb! Förslaget kommer också att underlätta för barnfamiljer att få vardagen att fungera, det gynnar jämställdheten eftersom många kvinnor som idag tar större ansvar för hushållsarbetet kan avlastas. Jag tror också att många äldre kommer att få råd att köpa tjänster, ibland även som extra komplement till kommunens hemtjänst.

Jag är ändå lite besviken över att man inte funnit en annan praktisk lösning där den som säljer tjänsten kan dra av skattereduktionen direkt på fakturan. Visst kommer det att gå att genom skattejämkning få effekt direkt när tjänsten köps, men det blir ett ganska krångligt system för köparna som jag tyvärr tror kommer att avhålla en och annan från att utnyttja möjligheten. Men viktigast är nu att få igång systemet så snart som möjligt, sedan får man väl försöka utveckla den praktiska hanteringen efterhand.

Tidigare inlägg på bloggen om denna fråga hittar du den 4 februari i år, samt den 4 december 2006!



2007-02-23 Alliansen har gjort det lättare att starta företag och våga anställa

Gårdagens lunchmöte med Urban Bäckström och Jan-Peter Duker på Svenskt Näringsliv var mycket givande. Vi var sju moderater i Arbetsmarknadsutskottet som fick möjlighet att diskutera arbetsmarknadsfrågor i nästan två timmar med högsta ledningen för Svenskt Näringsliv.

Diskussionen handlade egentligen om tre saker. Vi var helt överens om att det inte finns några genvägar - skall det skapas fler jobb behövs fler företag som växer och anställer. Regeringen fick också en del beröm för att den nya regeringen gjort så mycket hittills på så kort tid. Svenskt Näringsliv hade tagit fram en egen sammanställning över detta. Jag bad att att de skulle sända över dessa bilder så vi kunde sprida hur Svenskt Näringsliv ser på regeringens politik hittills när det gäller företagsklimatet. Här kan du läsa själv!

Slutligen har Svenskt Näringsliv några ganska tuffa krav på vad man vill att regeringen skall genomföra, saker som även diskuterades på seminariet hos LO dagen före. Svåraste frågan rör givetvis önskemålet om en reglering av proportionaliteten vid konflikter. I den delen blir det svårt att gå dem till mötes. Vi gick inte till val på att inskränka konflikträtten och vallöften skall hållas!

Ett annat problem man pekade på var oro för kommande avtalsrörelse. Jag frågade Urban Bäckström om inte vissa toppdirektörers extremt höga löner och bonusar försvårar för de fackliga organisationerna att hålla igen på lönekraven. Han menade att toppdirektörerna är få och att deras löner sätts i förhållande till löneläget utomlands, och att de flesta VD:ar i mindre företag har löner på helt andra nivåer. Personligen tror jag att toppdirektörernas löner är ett mycket större problem än vad Svenskt Näringsliv vill inse. Jag har själv tex sett hur orimliga mångmiljonbunusar till toppcheferna påverkar tongångarna bland de anställda inom banksektorn, och tycker att högsta bankledningarna borde hålla igen på överdrifterna för att skapa förutsättning för lugnare avtalsrörelser.

Roligast med gårdagens möte var givetvis att Svenskt Näringsliv tycker att vår politik redan gjort det intressantare att starta och driva företag och mer lockande att anställa. Det är ju precis det som är vårt mål! Och med tanke på att (s) i debatten ibland påstått att vi skulle ha försämrat företagsklimatet (!) så känns det bra att få detta erkännande. Vi har faktiskt gjort det både lättare att vara företagare och lönsammare att vara anställd. Det är en bra kombination för att minska arbetslösheten!



2007-02-20 Tråkigt - men inte oväntat - om alkoholskatten

Eftersom jag redan fått frågor om hur jag ställer mig till den moderata "oenigheten" kring alkoholskatten är det väl lika bra att klargöra detta på bloggen. I sak delar jag synpunkten från mina moderata kolleger i Skatteutskottet som vill sänka skatten på öl och vin. Detta för att minska smugglingen och privatimporten och i stället öka försäljningen inom Sverige och därmed skapa ökade skatteinkomster till staten och samtidigt rädda de svenska bryggerierna. Om man dessutom gör som moderaterna i skatteutskottet föreslagit och höjer skatten på starksprit så tror jag att förslaget totalt sett skulle finansiera sig självt.

Samtidigt vet vi att Allianspartierna inte är överens i alkoholfrågan (vilket inte heller oppositionen är). Främst (kd) vill absolut inte sänka alkoholskatten. Jag anser att (kd) har fel, och är övertygad om att hög skatt både ökar smugglingen (vilket föder även annan brottslighet) och ökar totalkonsumtionen eftersom svenskarna lagrar alldeles för mycket alkohol hemma. De flesta svenskar tror jag delar min åsikt. Alliansen har inte någon överenskommelse om alkoholskatten, och därmed förstår jag att statsministern i går kväll gav beskedet att alkoholskatten inte kommer att sänkas.

Jag tvivlar dock på att det handlar så mycket om ekonomi utan om ren hänsyn till (kd). Detta är priset en statsminister ibland får betala för att hålla ihop en koalitionsregering. Beskedet från statsministern är beklagligt men samtidigt ofrånkomligt. Om vi nu inte kan övertala våra vänner i (kd) förståss.....



2007-02-19 Pensionärerna får inte höjd skatt!

Flera socialdemokrater har beskyllt Alliansen för att genom jobbskatteavdraget ha infört en särskild "pensionärsskatt", jag man antyder ibland nästan att pensionärerna skulle ha fått höjd skatt. Så är det naturligtvis inte.

Om en kommun sänker kommunalskatten innebär ju inte det att de som bor i grannkommunen får höjd skatt. Samma sak är det med jobbskatteavdraget, som tillfaller alla som förvärvsarbetar. Det innebär ju självklart inte att de som inte förvärvsarbetar får höjd skatt.

Förra veckan hade jag en debattartikel i Borås Tidning som jag skrev tillsammans med min riksdagskollega Ulf Sjösten. Den förklarar hur pensionärerna på flera olika sätt gynnas av den nya regeringens politik, och dessutom kommer att få sänkt skatt på andra sätt. Många pensionärer röstade för en ny Alliansregering. De kommer inte att bli besvikna!



2007-02-04 Gör avdragsrätt för hushållsnära tjänster enkel att hantera!

Moderatkvinnorna har lämnat sitt remissyttrande till Finansdepartementet rörande förslaget till avdragsrätt för hushållsnära tjänster. Man gillar förslaget om skattereduktion för hushållsnära tjänster, men är kritisk till metoden att hantera detta praktiskt. Så här skriver man i ett pressmeddelande:

I Finansdepartementets förslag till skattereducerade hushållstjänster har man valt att använda samma konstruktion som vid ROT-avdraget. Det är en bra modell för enstaka inköp eller investeringar, men sämre när det handlar om köp av hushållstjänster. Risken är att familjer avstår från att köpa hushållstjänster eftersom man inte har råd att ligga ute med de extra pengarna tills skattereduceringen återbetalas. Det säger Magdalena Andersson, ordförande för moderatkvinnorna, i organisationens remissvar som överlämnats till Finansdepartementet med anledning av nuvarande förslag till skattelättnader för hushållstjänster. En skattereduktion av hushållstjänster måste konstrueras så att det blir enkelt för kunden att köpa dessa tjänster. Moderatkvinnorna förordar därför ett system där kunden betalar det reducerade priset direkt.

Moderaterna i Mark träffade i höstas de två unga kvinnor som driver det snabbt växande städföretaget "Dammråttan". Deras budskap var precis detsamma - avdragsrätten för hushållstjänsterna måste konstrueras så att prisreduceringen sker direkt! Om man måste vänta med skatteavdraget till deklarationen minskar det effekten av reformen.

Hur man skulle kunna lösa detta praktiskt har jag en del idéer om. Kanske kunde företaget ge rabatten direkt till kunden och sedan räkna av kostnanden för denna rabatt från det man samma månad betalar in i arbetsgivaravgifter eller moms till staten? Det borde kunna fungera! Dessutom kommer hanteringen att bli enklare om företagen sköter hanteringen i stället för att varje privatperson skall hantera detta i deklarationen och fylla i extra blanketter och skicka in mängder av kvitton eller fakturor mm.

Jag hoppas Finansdepartementet och ministern går Moderatkvinnorna till mötes. Vi vill ju alla att reformen skall bli så okomplicerad och framgångsrik som möjligt!

Bilden: Ett av fotona som låg till grund för markmoderaternas valaffischering 2006. (En blandning av allvarliga budskap, presenterade lite med glimten i ögat....)



2007-01-29 Skattenyheter?!?

Senaste nytt från skattemyndighetens hemsida.....?

Förlåt, jag kunde bara inte låta bli! Du får trösta dig med jobbskatteavdrag och annat i stället, det är i allafall på riktigt. Men så stora skattesänkningar att de kompenserar för näringslivets bonusprogram kommer nog inte ens den nya regeringen att kunna ordna.....



2007-01-25 Sanningens minut!

Fet rubrik i Aftonbladet idag: "Så bra blir din nya ekonomi". I artikeln konstaterar man att "höjningen av a-kassan märks inte i slutändan", och att "De flesta går plus - kolla själv".

Efter LO-pamparnas och den politiska oppositionens påståenden att alla skattesänkningar kommer att ätas upp av ökade kostnader är det inte så konstigt att människor blir överraskade. Som tex Marie Karlsson, vårdbiträde (också det från Aftonbladet): "Jag är förvånad. Jag trodde inte det skulle bli något plus alls". Familjen, med ett vårdbiträde och en byggnadsarbetare gläds åt 877 kronor mer att leva på varje månad. Och det är ändå bara första steget i Alliansens skattesänkningar för vanligt folk!

Undrar just vad LO-medlemmarna tycker om sina egna fackpampar när de ser att allt dessa sagt varit osanning och bara politiska inlägg för att stödja (s)? Nu ser alla att vi från Alliansen hela tiden sagt sanningen!



2007-01-25 Alla mail är inte snälla....

De senaste dagarna har jag fått väldigt många uppmuntrande mail från personer som tackar oss för att vi äntligen börjat sänka skatten för vanligt folk. Helt klart har detta märkts ute i samhället. Hälsningarna värmer, och är en trevlig kontrast mot håra ord från vänsterfolk i media.

Men alla mail är inte snälla. Ett mail som jag fick idag beskyller mig för att vara "svartfot" som fackligt aktiv moderat. Han påstår också att vi moderater vill avskaffa välfärden, dvs detsamma som vi av och till får höra från våra politiska motståndare. För dem är världens högsta skatter enda sättet att definiera välfärd. Att människor inte upplever sig få valuta för skattepengarna verkar spela mindre roll.

Men socialister har aldrig lyckats skapa något välstånd. Det är inte politiker som skapar arbetstillfällen och tillväxt, det är enskilda människor! Med den nya politiken blir det lite mer lönsamt att ta initiativ, starta små företag, erbjuda arbete åt andra och framförallt att arbeta! Löntagarna i Sverige får äntligen behålla mer av sin lön! Jag kan inte förstå att socialisterna har så ont av detta. När arbetarrörelsen startade var det bland annat i protest mot höga skatter. (Internationalen har en vers med texten "Vi under skatter dignar ned"!) Idag vill arbetarrörelsen ta ifrån människor allt mer av deras inkomst, medan det är Alliansen som vill försvara människors rätt att behålla mer av det de skapat av eget arbete.

Vi hyllar värdet av eget arbete, socialisterna tar ifrån människor frukterna av eget arbete.



2007-01-23 Nu kommer skatteåterbäringen!

Jag fick precis ett mail som framförde budskapet "Hurra för sänkt skatt". Det var en anställd i riksdagsförvaltningen som hade öppnat sitt lönebesked!

Det kommer nog att bli fler glada minder dena vecka när svenskarna öppnar sina lönesbesked. Jobbavdraget är äntligen här, och ger rejält skatt till de flesta som arbetar. Kanske är detta den kraftigaste skattesänkning som har tillfallit vanliga löntagare i modern tid!

Jobbavdraget innebär att en lokalvårdare kommer att få omkring 600 kronor mer i månaden efter skatt, en förskollärare cirka 700 kronor, en sjuksköterska ungefär 850 kronor, och en metallarbetare omkring 800 kronor mer i plånboken - varje månad! Även den som arbetar deltid eller halvtid får sänkt skatt. Jag har tillsammans med min riksdagskollega från Sjuhärad, Ulf Sjösten (m), en artikel i Borås Tidning idag som berättar mer om jobbskatteavdraget. Läs den!

Är det då inte orättvist att bara de som arbetar får sänkt skatt? Svaret är nej! Att få fler i arbete är enda sättet att garantera en god välfärd, rimliga ersättningssystem vid sjukdom och arbetslöshet och stabila pensioner. Vi kommer alla under perioder av livet att stå utanför arbetsmarknaden. Då är vi beroende av dem som arbetar! Det är därför det är livsviktigt för oss alla att det blir lönsammare att arbeta. De perioder vi arbetar får vi jobbskatteavdrag, andra perioder i livet får vi inte denna skattereduktion för arbete. Det innebär ju däremot inte att den som inte arbetar får höjd skatt!



2007-01-13 Dags för löneförhöjning!

Kommunal gör ett nytt (hopplöst?) försök att höja sina lågavlönade medlemmars löner ordentligt. Alla tidigare försök har ju misslyckats så man undrar ju hur det skall gå den här gången. Nu begär man ca 1.000 kronor mer i månaden för de lägst avlönade kvinnorna. Det skulle bli ca 670 kronor kvar efter skatt med en normal kommunalskatt.

Alliansregeringens nya jobbskatteavdrag som syns redan på januarilönen ger en lågavlönad städerska 600 kronor mer efter skatt och en sjuksköterska ca 850 kronor mer i nettolön.

På tre månader har Alliansregeringen alltså ökat lönen efter skatt lika mycket för Kommunals medlemmar som de skulle få om Kommunal lyckades fullt ut i årets avtalsrörelse. Och även om man räknar med den höjda avgiften till a-kassan så lär det vara en av de största löneökningarna efter skatt som Kommunals medlemmar fått uppleva på väldigt länge!



2006-12-18 Onyanserad energiskattekritik

TextTV och TV4text skriver idag med braskande rubriker om "vallöftesbrott" från (m) och (kd), och att ökande energiskatter "driver upp bensinpriset" vid nyår. Bakgrunden är att regeringen inte prioriterat sänkning av energiskatterna som viktigast, utan låter de (av förra regeringen) redan beslutade indexhöjningarna av energiskatten slå igenom vid årsskiftet. Hade s-v-mp-regeringen suttit kvar hade Sverige fått enorma energiskattehöjningar kommande år när den gröna skatteväxlingen skulle genomföras. Alliansregeringen stoppar denna skatteväxling, och det är det viktigaste!

I övrigt används allt utrymme som just nu finns för att sänka inkomstskatterna för vanligt folk, och det spelar väl för de flesta kanske inte så stor roll på vilket sätt man får sina skattesänkningar. Höjt bensinpris med nio öre kan nog de flesta leva med, det är ju felräkningspengar i sammanhanget. Samtidigt lovade faktiskt moderaterna bara en mycket liten sänkning av bensinskatten (25 öre), och det är ju som bekant tre år kvar av mandatperioden. Jag hade med energiskattefrågan bland mina prioriterade valfrågor, och tänker fortsätta argumentera för detta!

Oavsett vilka skatter regeringen vill sänka kommande år så är förutsättningen att fler människor kommer i arbete och betalar skatt. Det är grunden för allt välstånd, alla skattesänkningar och alla satsningar på välfärden! Det kan vara bra att komma ihåg när debatterna om a-kassan blir som intensivast kommande vecka......



2006-12-14 LO i dåligt sällskap

I dag anordnade LO (?) en aktivitet på Mynttorget i Stockholm för att protestera mot förändringarna i a-kassan. Det är tråkigt att se att LO numera genomför aktiviteter i samvaro med bland annat Sveriges Kommunistiska Parti och våldsorganistionen Syndikalisterna. Båda dessa grupper syntes på Mynttorget, och borde ha körts bort av LO om man värnar om demokratin! Vad gäller sakargumenten så är diskussionen lika groteskt överdriven som tidigare. Men jag gläder mig åt att till och med LO-ekonomerna nu ger ett tydligt besked att LO-medlemmarna inte förlorar på reformen, utan tjänar på denna när man även tar hänsyn till skattesänkningarna! Jag undrar lite stilla varför man då anordnar en manifestation?

En stilla fundering i övrigt - hur kan många hundra personer delta i en manifestation flera timmar mitt på dagen en vanlig vardag? Kan man ta ledigt från jobbet hur som helst? Eller kanske var alla som var där arbetslösa (vilket i så fall är ett bevis på att situationen är precis så allvarlig som regeringen påpekar!)



2006-11-23 Även en utebliven skattehöjning är viktig!

Statsminister Fredrik Reinfeldt säger idag att Alliansen inte gick till val på att höja bensinskatten, och avvisar därmed det förslag om detta som Volvos VD framförde idag, ivrigt påhejad av Miljöpartiet. Detta är utmärkt! Som vanligt ser alltför många väldigt teoretiskt på skattehöjningar, och glömmer alla de människor som finns bakom besluten. Diskussionerna om höjd A-kassa med några hundralappar per månad har varit ganska infekterad, trots att andra skattesänkningar kompenserar detta flera gånger om. Att däremot höja bensinskatten och höja människors resekostnader med tusenlappar varje månad har aldrig skapat motsvarande debatter och demonstrationer i samhället. Jag undrar varför?

Viktigast idag är att den nya regeringen avvisar alla nya skattehöjningar på bensin (okej, bortsett från den traditionella indexhöjningen av energiskatten på 9 öre per liter i januari - jag gillar den inte, men den har ju marginell betydelse på dagens prisnivå.....). Vallöften skall hållas, och skatten är fullt tillräckligt hög som den är. Jag hoppas i stället att nästa steg kan bli en något sänkt bensinskatt under mandatperioden. Återstår att se om det går att skapa politisk majoritet för detta!



2006-11-14 Lite lönefakta

Visste du att den svenska genomsnittslönen är 24.300 kronor per månad, inkl OB-tillägg, och när alla deltidslöner räknats om till heltid.

Visste du också att 10% av alla som arbetar heltid tjänar under 16.400 kronor per månad före skatt? 10% tjänar löver 34.100 kronor per månad.

Lite fakta att ta med sig i debatten. För de med en inkomst under genomsnittet kommer Alliansens skattesänkningar att betyda väldigt mycket! (Källa: Skattebetalarnas Förening)



2006-11-09 Uppror i riksdagen!

Riksdagsledamöterna, främst (s), med fd Finansmarknadsministern Sven-Erik Österberg i spetsen, gör nu uppror i riksdagen mot föreslagna telefonregler!

Bakgrunden är att gällande skattelagstiftning tvingat riksdagens förvaltning att införa ett mycket komplicerat system för att hålla isär riksdagsledamöternas privatsamtal (som skall förmånsbeskattas om man inte betalar kostnaden själv) från tjänstesamtalen, när man använder den mobiltelefon som riksdagen betalar. Många riksdagsledamöter tycker - med rätta - att systemet blir oerhört komplicerat och att det aldrig kommer att fungera i praktiken.

Nu är det bara en liten hake - anledningen till allt detta krångel är som sagt skattelagstiftningen, den lagstiftning som samma (s)-riksdagsledamöter en gång infört! Nu får man själv se hur det går när man inför alltför komplicerade skatteregler. De problem vi riksdagsledamöter nu drabbas av är samma problem som varje liten småföretagare fått lida av i olika sammanhang under flera decennier! Det räcker att tala om "3:12-reglerna" så vet varje småföretagare vad jag menar....

Från moderat sida tycker vi det är bättre att ändra alltför komplicerade skatteregler (arbetet har redan börjat) än att bara gnälla över effekterna av de lagar som man själv beslutat om.



2006-10-27 Som man frågar får man svar

Socialdemokraterna har beställt en utredning från Riksdagens utredningstjänst (RUT), en opartisk enhet som servar riksdagsledamöterna med beräkningar av olika förslag. Utredningen påstås visa att 12% av Alliansens skattesänkningar går till den hälft av befolkningen som tjänar minst, medan den hälft som tjänar mest får 88%.

Slutsatsen som (s) och media drar av detta är att "höginkomsttagarna tjänar mest på skattesänkningarna".

Men nu är det ju så att höginkomstttagarna utgör en bråkdel av befolkningen! Bland den hälft som "tjänar mest" ingår en stor del av de med normala inkomster som arbetar heltid. Bland den hälft som tjänar minst finns däremot tex studerande som jobbar extra, pensionärer som jobbar lite, deltidsarbetande och ungdomar med mycket låga inkomster.

Den som jobbar extra eller har mycket låg inkomst betalar nästan ingen skatt idag, och då är det ju inte så konstigt att skattesänkningen blir liten!

Som man frågar får man svar....ärligare hade varit att säga att de som arbetar och har normala inkomster är de stora vinnarna med Alliansens politik. Övriga tjänar mindre - och väldigt få förlorar.



2006-10-26 Idag finns PC i nästan varje hem!

När HemPC-reformen infördes var den bra! Alla hushåll kunde för ett reducerat pris skaffa sig PC hemma, och dessutom ökade medborgarnas datakunskaper snabbt.

De fortsatta skattesubventionerna innebär däremot främst att vi med skattemedel subventionerar ett ständigt utbyte av datorer till större och kraftfullare datorer - något som varje hushåll rimligen bör bekosta själva, precis som när man byter TV eller bil! Dessutom är det allt färre som utnyttjar HemPC-möjligheten.

Idag har svenska folket stor datormognad och de flesta anställda (som ju är de enda som kan utnyttja HemPC-subventionerna) har idag PC hemma. Nu avskaffas därför skattesubventionerna till HemPC, och staten sparar i budgeten ca 2 miljarder per år. I stället sänker vi skatten för hushållen. Pengarna kan hushållen själva välja hur de vill använda. Vill man byta PC så går det naturligtvis bra!

För övrigt har priserna sjunkit rejält - när jag fick min första HemPC (1997 tror jag) var riktpriset över 50.000 för det datorpaketet! När jag köpte min senaste PC själv för egna pengar kostade den bara 5.000 kronor.

Diskussionen att många IT-tekniker skulle bli arbetslösa blir lite märklig. Vi vet att hushållen köper elektronik som kanske aldrig förr, och självklart kommer man att fortsätta köpa datorer också. Dessutom råder det brist på IT-tekniker idag, så om någon skulle förlora jobbet på grund av att HemPC-reformen avskaffas så kommer man lätt att kunna få ett nytt jobb.



2006-10-18 Minst vart femte hushåll inblandade i svarta jobb

Skatteverket har gjort en stor enkät för att undersöka hushållens inblandning i svartjobb. Resultatet visar att minst vart femte hushåll antingen utnyttjar svarta tjänster eller själva jobbar svart. Svarta tjänster där privatpersoner är inblandade som köpare och säljare uppgår uppskattningsvis till 10 miljarder kronor om året, och för företagen handlar det om kanske fem miljarder till.

Skatteverket uppskattar dock att det svartarbete som utförs kan motsvara hela 120 miljarder per år i arbetsinkomster eller näringsinkomster om det hade utförts vitt. Allt fler deltar i den svarta sektorn, men främst är det ungdomar som ökat sitt svartarbete uppger Skatteverket.

Det viktigaste när krutröken skingrats kring eventuellt felaktigt avlönade barnflickor och städhjälper måste väl ändå vara att försöka göra den svarta sektorn vit genom enklare regler och lägre skattebelastning på tjänstesektorn?

Sedan undrar man ju lite om alla de granskande journalister som nu är på jakt. Har verkligen alla dessa rent mjöl i påsen?



2006-10-17 Rom byggdes inte på en dag!

Jag har fått några samtal och mail om statsbudgeten. Många är imponerade, men flera är också besvikna på saker som de tycker saknas i budgeten. Det är inte svårt att hålla med i sak - alla vallöften för mandatperioden 2007-2010 finns inte med i denna första budget. Men det är trots allt förvånansvärt mycket som är med redan nu, och det är en mycket bra början!

Tyvärr har den gamla (s)-regeringen låst upp mycket av budgetutrymmet för olika saker, och allt detta går inte att backa tillbaka. Dessutom är Göran Perssons tal om 30 miljarder i överskott i statens budget år 2007 inte sant - det verkar inte ens vara hälften av detta. Därför finns helt enkelt inte pengar till allt med en gång. Men målet är givetvis att alla vallöften skall infrias under mandatperioden, men det som nu prioriteras är främst sådant som direkt påverkar sysselsättning och arbetslöshet.

Statens budget ställdes samman på ca 10 dagar! Det är nog den mest revolutionerande budget som presenterats på väldigt lång tid. Ett stort antal av Alliansens vallöften finns med. De som saknas - tex att ta bort hela förmögenhetsskatten, avskaffa reklamskatten, ta bort den statliga fastighetsskatten, uppfylla alla utlovade stasningar på välfärden fullt ut - återkommer vi till, lita på det! Det kan också bli små korrigeringar på vägen redan nu, när statsbudgeten skall passera riksdagens utskott före slutligt beslut.

Ha tålamod - Rom byggdes inte på en dag!



2006-10-17 Media gillar oss!

Media gillar moderaterna just nu. Fast kärleken är inte besvarad! Efter att mer eller mindre tvingats tränga mig in i riksdagens andrakammarsal i kväll, förbi hjorder av fotografer och journalister börjar jag tycka att de är lite fjantiga....

Nu är man nere på att jaga ungdomar som sitter barnvakt, och anklagar småbarnsföräldrar för att utnyttja svart arbetskraft. Själva har jag och min hustru faktiskt aldrig haft någon avlönad barnvakt (främst för att vi inte har haft någon att anlita). Det har varit mor- och farföräldrar som fått ställa upp. För detta har de ofta fått kaffe och smörgås, som inte förmånsbeskattats. Undrar just om jag kan sitta kvar i riksdagen?

Allvarligt talat - hur många småbarnsföräldrar, oavsett inkomst, har inte anlitat grannens tonåring som barnvakt och betalat en hundring eller två, utan att fundera över om man skall betala abretsgivaravgifter, skicka kontrolluppgifter och dra preliminärskatt på pengarna? Börjar inte vissa journalister bli lite löjliga nu?


2006-10-13 Nu är det bevisat!

Sverige påstås ofta ha världens högsta skatter och nu är det bevisat!

Trots att vi är landet med världens i särklass högsta skatter vet vi att vi inte har världens bästa skola, sjukvård, äldreomsorg och rättssystem, och att vi inte heller har världens lägsta arbetslöshet. Det borde självklart vara möjligt att både sänka skattetrycket och förbättra välfärden - samtidigt! Det gäller bara att titta på goda exempel i andra länder.

Svenska politiker har mycket att lära. Och jag tänker vara en av dem som lär sig!



2006-09-29 Sverige redan på rätt väg....

Redan 12 dagar efter valet börjar små effekter av regeringsskiftet att synas - trots att vare sig politiken är slutförhandlad, statsministern vald eller regeringen tillsatt.....hur skall det då inte bli när resten av politiken fallit på plats!

Två positiva exempel redan första veckan:

1. Beskedet att straffskatten på inrikesflyg slopas har redan gjort att Ryan Air i stället för att lägga ned ett antal flyglinjer och minska personalen, nu investerar i nya flyglinjer från Sverige till Spanien, vilket skapar fler jobb!

2. Beskedet att det blir nej till lagförslaget om kvotering till börsbolagens styrelser är bra för jämställdheten! Nu kommer duktiga kvinnor att respekteras för sin duglighet och vara ett föredöme för andra i stället för att beskyllas ha fått sitt toppjobb genom kvotering!