|
|
|
//
// 2_2_1 represents the menu item Menu2_2_1=new Array(.......
var BuildOnDemand=0; // 1/0 When set to 1 the sub menus are build when the parent is moused over
var BgImgLeftOffset=0; // Only relevant when bg image is used as rollover
var ScaleMenu=0; // 1/0 When set to 0 Menu scales with browser text size setting
var OverFormElements=0; // Set this to 0 when the menu does not need to cover form elements.
var HooverBold=0; // 1 or 0
var HooverItalic=0; // 1 or 0
var HooverUnderLine=0; // 1 or 0
var HooverTextSize=0; // 0=off, number is font size difference on hoover
var HooverVariant=0; // 1 or 0
var MenuSlide="";
var MenuShadow="";
var MenuOpacity="";
function BeforeStart(){return}
function AfterBuild(){return}
function BeforeFirstOpen(){return}
function AfterCloseAll(){return}
var width=6; // bredd på menyobjekt
var height=25; // höjd på menyobjekt
// Ställ in hur ukattarna skall se ut här
var ukat_bgimage = ""; // lämna tom för default
var ukat_bgcolor = "#1a5a9e";
var ukat_bghighcolor = "#378cdb";
var ukat_bordercolor = "";
var ukat_fontcolor = "#ffffff";
var ukat_fonthighcolor = "#ffffff";
var ukat_fontfamily = "";
var ukat_fontsize = -1; // lämna som -1 för default. 1 är på.
var ukat_fontbold = -1;
var ukat_fontitalic = -1;
var ukat_textalign = "left";
var NoOffFirstLineMenus=8;
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu1=new Array("Blogg","visa.lasso?ukat_id=8000000000008072&kat_id=84500000000003152&mall=1-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu2=new Array("Om mig","","",9,height,width*6+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu2_1=new Array(" "+"Personlig presentation","visa.lasso?ukat_id=8000000000008268&kat_id=84500000000003228&mall=2-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_2=new Array(" "+"Mitt politiska CV","visa.lasso?ukat_id=8000000000120502&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_3=new Array(" "+"Mitt löfte till dig!","visa.lasso?ukat_id=8000000000008272&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_4=new Array(" "+"Våra hundar ","visa.lasso?ukat_id=8000000000028859&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_5=new Array(" "+"Trädgård och natur","visa.lasso?ukat_id=8000000000047900&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_6=new Array(" "+"Musikupplevelser ","visa.lasso?ukat_id=8000000000103147&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_7=new Array(" "+"Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000099756&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_8=new Array(" "+"Isa af Lygnern","visa.lasso?ukat_id=8000000000099810&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu2_9=new Array(" "+"In english","visa.lasso?ukat_id=8000000000029216&kat_id=84500000000003228&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu3=new Array("Val 2022","","",13,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu3_1=new Array(" "+"Valrörelsen 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000119242&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_2=new Array(" "+"Valrörelsen 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000105922&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_3=new Array(" "+"Valresultat/analys 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092954&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_4=new Array(" "+"Min valkampanj 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000085263&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_5=new Array(" "+"Mina vallöften 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091086&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_6=new Array(" "+"Valaffischer 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000092082&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_7=new Array(" "+"Mina enkätsvar 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000091945&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_8=new Array(" "+"Valresultat 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000050229&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_9=new Array(" "+"Min valkampanj 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000043961&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_10=new Array(" "+"Provval 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000041007&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_11=new Array(" "+"Valanalys 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000027753&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_12=new Array(" "+"Valresultat 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000025701&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu3_13=new Array(" "+"Min valkampanj 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000041008&kat_id=84500000000007142&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu4=new Array("Mitt riksdagsarbete","","",6,height,width*19+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu4_1=new Array(" "+"Mitt arbete i riksdagen","visa.lasso?ukat_id=8000000000025697&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_2=new Array(" "+"Debatter, motioner mm","visa.lasso?ukat_id=8000000000026683&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_3=new Array(" "+"Mina studieresor","visa.lasso?ukat_id=8000000000046124&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_4=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008190&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_5=new Array(" "+"Mediabevakning","visa.lasso?ukat_id=8000000000029771&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu4_6=new Array(" "+"Mest lästa tweets start","visa.lasso?ukat_id=8000000000123140&kat_id=84500000000003213&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu5=new Array("Mark-politik","","",8,height,width*12+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu5_1=new Array(" "+"Om Marks kommun","visa.lasso?ukat_id=8000000000008193&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_2=new Array(" "+"Vad tycker jag?","visa.lasso?ukat_id=8000000000008277&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_3=new Array(" "+"Mina debattartiklar","visa.lasso?ukat_id=8000000000008180&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_4=new Array(" "+"Blogginlägg om Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000108972&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_5=new Array(" "+"(M)- politik för Mark","visa.lasso?ukat_id=8000000000008179&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_6=new Array(" "+"Flygvägar Ubbhult","visa.lasso?ukat_id=8000000000008707&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_7=new Array(" "+"Vindkraft Sätila","visa.lasso?ukat_id=8000000000041650&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu5_8=new Array(" "+"Brand Ubbhults Kapell","visa.lasso?ukat_id=8000000000052822&kat_id=84500000000003222&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu6=new Array("Elfsborg","","",24,height,width*8+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// raden under är underkategorier
Menu6_1=new Array(" "+"Allt om Elfsborg","visa.lasso?ukat_id=8000000000028838&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_2=new Array(" "+"Guliganmanifestet","visa.lasso?ukat_id=8000000000025435&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_3=new Array(" "+"Riksdagsguliganerna","visa.lasso?ukat_id=8000000000028106&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_4=new Array(" "+"Elfsborgs guld 2006","visa.lasso?ukat_id=8000000000118192&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_5=new Array(" "+"Guld 2006 - Bildspel","visa.lasso?ukat_id=8000000000028769&kat_id=84500000000008348&mall=bildspel.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_6=new Array(" "+"Blogginlägg 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000031864&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_7=new Array(" "+"Valencia 14 aug 2007","visa.lasso?ukat_id=8000000000030015&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_8=new Array(" "+"Blogginlägg 2008","visa.lasso?ukat_id=8000000000031865&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_9=new Array(" "+"Blogginlägg 2009","visa.lasso?ukat_id=8000000000035862&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_10=new Array(" "+"Blogginlägg 2010","visa.lasso?ukat_id=8000000000046975&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_11=new Array(" "+"Blogginlägg 2011","visa.lasso?ukat_id=8000000000054062&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_12=new Array(" "+"Blogginlägg 2012","visa.lasso?ukat_id=8000000000065533&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_13=new Array(" "+"Blogginlägg 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000079940&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_14=new Array(" "+"Celtic, CL-kval 31 juli 2013","visa.lasso?ukat_id=8000000000082562&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_15=new Array(" "+"Blogginlägg 2014","visa.lasso?ukat_id=8000000000090324&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_16=new Array(" "+"Blogginlägg 2015","visa.lasso?ukat_id=8000000000097691&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_17=new Array(" "+"Blogginlägg 2016","visa.lasso?ukat_id=8000000000102559&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_18=new Array(" "+"Blogginlägg 2017","visa.lasso?ukat_id=8000000000105764&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_19=new Array(" "+"Blogginlägg 2018","visa.lasso?ukat_id=8000000000108966&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_20=new Array(" "+"Blogginlägg 2019","visa.lasso?ukat_id=8000000000111884&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_21=new Array(" "+"Blogginlägg 2020","visa.lasso?ukat_id=8000000000113937&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_22=new Array(" "+"Blogginlägg 2021","visa.lasso?ukat_id=8000000000117941&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_23=new Array(" "+"Blogginlägg 2022","visa.lasso?ukat_id=8000000000120100&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");Menu6_24=new Array(" "+"Blogg 2023","visa.lasso?ukat_id=8000000000122045&kat_id=84500000000008348&mall=1-spalt.lasso",ukat_bgimage,0,height,160,ukat_bgcolor,ukat_bghighcolor,ukat_fontcolor,ukat_fonthighcolor,ukat_bordercolor,ukat_fontfamily,ukat_fontsize,ukat_fontbold,ukat_fontitalic,ukat_textalign,"");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu7=new Array("Kontakt","visa.lasso?ukat_id=8000000000008078&kat_id=84500000000003158&mall=kontakt.lasso","",0,height,width*7+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
// MenuX=new Array("ItemText","Link","background image",number of sub elements,height,width,"bgcolor","bghighcolor","fontcolor","fonthighcolor","bordercolor","fontfamily",fontsize,fontbold,fontitalic,"textalign","statustext");
Menu8=new Array("Arkiv","visa.lasso?ukat_id=8000000000107886&kat_id=84500000000037421&mall=2-spalt.lasso","",0,height,width*5+40,"","","","","","",-1,-1,-1,"","");
//-->
|
|
|
Välkommen till Jan Ericsons hemsida och blogg!
Jag är Moderat riksdagsledamot för Sjuhärad (V. Götalands Läns Södra) sedan 2006.
Jag är jurist med erfarenhet från bankvärlden. Är politiskt aktiv sedan 1998. Min vision som politiker är att människor måste få bestämma mer över sitt eget liv. Människan måste sättas före systemen, individen före kollektivet. Alla människor måste tillåtas växa efter förmåga. Politiker behöver inte reglera och styra allt. Jag ogillar all onödig politisk klåfingrighet och allt slöseri med skattemedel.
2002-2006 var jag som deltidspolitiker gruppledare för moderaterna och den styrande majoriteten i Marks kommun. I valet 2006 valdes jag in i Sveriges Riksdag och fick förnyat förtroende 2010, 2014, 2018 och 2022. Är idag ordinarie ledamot i Riksdagens finansutskott och ordinarie ledamot i EU-nämnden, samt en av riksdagens ålderspresidenter. Jag är även moderaternas representant i Europaparlamentets största partigrupp EPP:s arbetsgrupp för ekonomiska frågor. Är dessutom vice ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen. Tillsammans med tre moderata kolleger har jag startat Riksdagens Bilnätverk för att värna om privatbilismen och näringslivets behov av fordonstransporter. Jag är även vice ordförande i Riksdagens svensk-ukrainska parlamentarikerförening, aktiv i riksdagens fordonshistoriska nätverk samt medlem i riksdagens nätverk för djurskyddsfrågor. Alla mina tidigare uppdrag hittar du här.
HÄR KAN DU TA DEL AV HELA MITT POLITISKA CV.
Som politiker har jag en mycket stark ideologisk kompass. Jag ogillar all slags kvotering, vill ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik, stärka rättssamhället, sänka skatterna och ha ordning och reda i statens finanser. Jag brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor men tar avstånd från extrem och ogenomtänkt "klimatpolitik". Är en stor vän av grundtanken bakom EU och vårt svenska EU-medlemskap, men djupt oroad över den väg EU nu går mot ökad överstatlighet och växande aptit på mer resurser. Jag står alltid envist upp för mänskliga fri- och rättigheter, och är dessutom åsikts- och yttrandefrihetsfundamentalist. Allt som inte är straffbart måste få sägas och skrivas!
Företagande och arbete är centrala frågor för mig - det skapar alla resurser till välfärd, pensioner och samhällsservice. Jag anser att dagens politiker prioriterar bort välfärden och i stället satsar alltför mycket pengar på sådant som inte är lika viktigt som en bra skola, sjukvård och äldreomsorg. Vi är också duktiga på att skicka alltför mycket av svenska skattebetalares pengar utomlands i form av extremt högt bistånd, mest pengar till FN och högst avgift till EU, samtidigt som vi har för höga skatter och inte alltid en fungerande välfärd här hemma.
Jag är djupt oroad över att alltför många stora viktiga politiska beslut, både i Sveriges Riksdag och i EU tas utan ordentliga konsekvensanalyser, och att stora viktiga beslut inte följs upp mot tydliga mål.
Du hittar allt om mig och mitt uppdrag via länkarna överst på sidan. På blogg, Facebook, Instagram och Twitter kommenterar jag rikspolitik, riksdagsarbetet och en hel del annat. I arkivet hittar du alla äldre blogginlägg samlade månadsvis samt efter ämnesområden.
Totalt 10.472 inlägg på bloggen sedan starten februari 2006. (uppdaterat den 31/12 2023)
EU:s klimatmål är inte realistiska och inte genomförbara
2024-03-17
EU och medlemsstaterna har genom åren lagt väldigt mycket kraft på att sätta allt högre mål för minskade koldioxidutsläpp. Man har nästan tävlat mellan länderna om att föreslå de tuffaste "klimatmålen". Väldigt lite debatt har ägnats åt HUR man ska kunna uppnå dessa mål. Att sätta tuffa mål kan såklart gå hem politiskt i vissa kretsar och signalera "krafttag". Men om man inte har förankrat målen i rimliga åtgärder riskerar hela politiken att krascha. Min bedömning är att vi närmar oss detta med stormsteg.
Det finns ett antal exempel, och jag ska nämna några:
* Tanken att förbjuda nya bensin och dieselbilar i EU från 2035 är helt orealistisk, vilket jag skrivit om tidigare. Flera stora bilföretag i EU har nu backat från tidigare besked om att bara bygga elfordon, och aviserar nu att man tänker fortsätta bygga bensin och dieselfordon. Självklart kommer förbudet mot nya bensin och dieselfordon att rivas upp före 2035, helt enkelt för att det är omöjligt att genomföra och skulle slå ut europeisk bilindustri. Det kommer inte heller att finnas vare sig batterier eller el tillräckligt för detta. Stor del av elproduktionen i EU kommer dessutom idag från olja, kol och gas, och andelen kolkraftel har ökat sedan Tyskland avvecklade kärnkraften. Kolkraftsel är knappast mer "klimatsmart" än bensin eller diesel. De enda som tjänar på ett förbud är kinesiska bilföretag som kan leverera billigare elfordon och därmed slå ut europeiska bilföretag. Dessutom tjänar kineserna på att vissa nödvändiga råvaror för batterier till elbilar i princip endast finns i Kina. Europa gör sig därmed helt beroende av Kina.
* Klimatkraven på transportsektorn är orealistiska. Runt om i Europa tvingas politikerna sänka skatten (och i Sverige även reduktionsplikten) på drivmedel, eftersom det helt enkelt inte går att driva upp priserna på drivmedel så mycket som annars skulle ske. Vill politikerna bli omvalda kan de inte chockhöja drivmedelspriserna.
* Klimat och miljömålen i jordbrukspolitiken har nu lett fram till så omfattande protester från jordbrukare att ingen politiker i EU kan bortse från detta om man vill ha en chans att överleva politiskt. Allt talar för att man kommer tvingas minska klimatkraven på jordbruket av rent politiska skäl, och det lär komma snabbare än många trott. Inte minst behovet av livsmedelsförsörjning är ett tungt argument.
* Klimatmålen för skogssektorn är redan idag så hotfulla att bland annat Sverige och Finland protesterar kraftigt. EU-politiken riskerar på allvar att slå undan benen på en av Sveriges viktigaste exportnäringar och orsaka enorma ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Och inte nog med det - om kraven på jordbrukssektorn måste lindras kommer man inte kunna nå målen för jord- och skogsbruket utan att kompensera med ännu hårdare klimatkrav på skogsbruket. Detta riskerar att bli oerhört allvarligt för Sverige. Risken är uppenbar att en stor majoritet av EU-länderna driver igenom en mycket skadlig skogspolitik för att rädda sina egna bönder.
* Den upphaussade vindkraften visar sig nu vara Ebberöds Bank - utan subventioner går verksamheten helt enkelt inte ihop. Många vindkraftbolag går idag med stor förlust och ett antal har gått i konkurs. Att driva vindkraft innebär att man knappt får något betalt när det blåser mycket - då är elen nästan gratis - och man kan inte leverera något alls när det inte blåser. Att leva på produktion när det blåser lite lagom räcker inte för lönsamhet. Samtidigt stiger elkundernas nätavgifter när elnäten måste byggas ut på många platser för att ta emot all vindkraftsel. Att stora delar av vindkraften dessutom ägs av utländska företag, bland annat kinesiska, gör ju inte direkt att vi stärker vår beredskap i orostider.
* Även på andra områden är klimatkraven orealistiska. Man talar om elektrifiering av industrin, "stål utan kol" och andra vackra ord - men sanningen är ju att det inte finns tillräckligt med el för detta inom överskådlig tid. Det krävs så ofattbart stora mängder el att det inte finns skuggan av en chans att ordna fram det. Alla insatta vet egentligen hur illa det är, även politikerna, men man kör vidare med mantrat "det måste gå". Det blir också extremt dyrt och ogenomförbart utan enorma skattesubventioner från EU och/eller medlemsstaterna, däribland Sverige. Detta kommer garanterat att driva upp skatterna. Dessutom kommer staten att förlora stora summor i utdelningar från LKAB och Vattenfall som i stället lägger pengarna på dyra och vanskliga projekt.
* Samtidigt arbetar EU nu med att införa "klimattullar" på varor från andra delar av världen. Detta kommer såklart att driva upp inflationen och konsumentpriserna, vilket sannolikt leder till högre räntor. Sammantaget dyrt för hushållen. Risken är dessutom uppenbar att det leder till handelskrig och högre tullar för svenska exportföretag, vilket slår mot ett exportland som Sverige. Vi får en klimatpolitiskt drivet handelskrig med framförallt Kina, Indien och USA, och jobben i EU hotas.
* Skärpta krav på bostadsbyggandet med krav på tvingande energirenoveringar för enskilda villaägare stoppades som tur är av partierna till höger i EU-parlamentet, och ministerrådet enades om att reglerna bara ska gälla på "genomsnittlig övergripande nivå". Men för nya flerfamiljshus och även nya småhus ställs nu en mängd nya klimatkrav som kommer driva upp byggkostnaderna och bostadskostnaderna kraftigt.
När man frågat människor i opinionsmätningar genom åren har många lite slentrianmässigt framfört att politikerna "måste ta krafttag mot klimatförändringarna". Många debattörer och politiker har också applåderat tuffare klimatkrav i EU. Många företag har också varit positiva till tuffare klimatkrav - eftersom de då kan ta del av statliga subventioner och då kan tjäna mer pengar. Men när nu verkligheten börjar komma ikapp är det inte lika roligt längre. Företagen kan inte med automatik räkna med eviga skattesubventioner, jord- och skogsbruket ser hur verksamheten hotas, företagens energi- och transportkostnader ökar och hushållen börjar nu få räkningarna för klimatpolitiken. Och då har kostnadsökningarna bara börjat.
EU:s klimatpolitik kommer allvarligt skada EU:s konkurrenskraft mot andra delar av Världen. Kina, USA och Indien skrattar hela vägen till banken - man har själva inga planer på att driva samma extrema klimatpolitik som EU, men gillar såklart att vi försämrar vår egen konkurrenskraft. Sämre konkurrenskraft leder till färre jobb, och samtidigt kommer "den gröna omställningen" att leda till högre skatter och sämre samhällsekonomi, samtidigt som hushållen får högre kostnader. Hela EU riskerar också energikris och stigande energikostnader. Och för jordbruket och skogsbruket talar vi om en konkret hotande kris. Vår livsmedelsförsörjning hotas, liksom jobben i vår viktiga skogsindustri. Att genomföra detta i tider där vi dessutom har stor oro i vår omvärld, ett krig i närområdet och stora behov av att rusta samhället och försvaret och bli mer självförsörjande är rent oansvarigt.
Jag upplever sedan regeringsskiftet en stor tillnyktring i klimatfrågan, inte minst bland unga. Många som tidigare gick i "skolstrejk för klimatet" verkar idag mer oroliga för hur klimatpolitiken ska påverka deras chanser att få jobb, de vill kunna tanka sin Epa för rimligt pris och de vill kunna fortsätta flyga och se världen. Även bland hushåll och företagare växer oron - hur ska Sverige klara detta? Hur ska elen räcka och hur ska vi ha råd med elräkningarna? Hur länge kan företagen räkna med olika klimatsubventioner när statens kassa är begränsad? Och om det blir regeringsskifte 2026, hur mycket kommer vänstersidan att höja drivmedelskostnaderna? Bland skogs och jordbrukare är stämningen närmast uppgiven. Samma sak bland ägare av småskalig vattenkraft.
Allt fler verkar också inse att det inte hjälper att européerna självspäker sig så otroligt mycket, när Kina möter detta med att bygga nya kolkraftverk varje månad och Ryssland bedriver ett miljöskadligt och oljeslukande krig i Ukraina. Europas uppoffringar är meningslösa ur ett globalt perspektiv, oavsett hur man ser på klimathotet. Och vi kommer aldrig att bli ett föredöme för resten av världen när de ser hur hårt hushåll och företag drabbas av klimatpolitiken i Europa. Vi lär bli ett avskräckande exempel i stället. De som verkligen oroar sig för klimatförändringar borde vara bekymrade över detta.
Det som förut var lite häftigt och "coolt" - att prata om klimathotet - har idag blivit en omfattande och växande rädsla för klimatpolitiken. Personligen tror jag att de partier som inser detta kommer att göra ett bra resultat i EU-valet, och de som inte känner stämningen i samhället kommer att göra ett riktigt dåligt EU-val. Vi får se om jag får rätt. Jag hoppas såklart att moderaterna ska vara ett av de partier som orkar stå emot överhurtiga klimatpolitiker i EU som vill fortsätta köra med full fart in i väggen med en klimatpolitik som allt fler inser är helt orealistisk och ogenomförbar - och även farlig för Sverige. Under den nya regeringen har den svenska klimatpolitiken tagit viktiga steg i en mer balanserad riktning, med viktiga lättnader för hushållen. Nu gäller det att även påverka EU i rätt riktning.
Om inte EU sansar sig kommer Europa förr eller senare skakas av kravaller mot klimatpolitiken som slår det mesta vi upplevt i modern tid. Desperata medborgare riskerar att ta lagen i egna händer. Det vore närmast en katastrof för hela EU-tanken i en tid då ett stabilt EU behövs mer än någonsin i en mycket orolig värld.
Seminarium om ojämn kommunal effektivitet
2024-03-14
I går deltog jag vid ett välbesökt riksdagsseminarium om behovet av nationella reformer för kommunal effektivitet. Ett ämne som engagerar mig mycket av flera skäl. Dels har jag upprepade gånger berättat här om olika former av kommunalt slöseri och dåliga kommunala prioriteringar som jag uppmärksammats på i olika sammanhang eller upplevt själv. Dels är det en viktig fråga när vi i finansutskottet diskuterar behovet av statliga stöd till kommuner och regioner. Dessutom sitter jag ju som moderat ledamot i utjämningskommittén, som utreder justeringar i det kommunala utjämningssystemet, och även ska analysera orsakerna i skillnaden i skattesats mellan olika kommuner och regioner och hur man kan kan motverka höga och ökande skattesatser.
Seminariet arrangerades av Svenskt Näringsliv, och man menade att det finns oförklarliga skillnader i effektivitet och resultat mellan olika kommuner som saknar samband med hur mycket resurser kommunen satsar på olika områden. Eller enklare uttryckt - det är inte bara ständigt mer pengar som behövs för en bra kommunal verksamhet, utan det behövs kloka prioriteringar och ökad effektivitet för att få valuta för skattepengarna.
Denna bild är en av de bättre illustrationerna av dagens läge. Den illustrerar kvaliteten i skolan (de som presterar bättre än genomsnittet finns ovanför den vågräta röda linjen) och kostnaden per elev (ju mer man satsar per elev, desto längre till höger i figuren). Hänsyn är tagen till strukturskillnader mellan kommunerna. Man ser att det finns kommuner med mycket hög kvalitet och goda skolresultat med mycket låg kostnad per elev, och andra kommuner lägger oerhört stora summor på varje elev men får ändå ett sämre resultat. Liknande analyser är gjorda för äldreomsorg och sjukvård, och de visar samma sak - det finns inget tydligt samband mellan hur mycket resurser man satsar och vad man får för resultat - det är andra saker som avgör. Slutsatsen i de rapporter Svenskt Näringsliv presenterat under en rad år nu är att det finns en betydande effektiviseringspotential i många kommuner och regioner.
Jag tar med mig dessa analyser till den pågående utredningen, och även Regeringens Produktivitetskommission och Expertgruppen för Studier i Offentlig Förvaltning har frågan på sina bord. De senare har bland annat ett spännande förslag om att inför aen statlig effektivitetsbonus för kommunerna, som man tror i längden kommer spara pengar för samhället. Vi behöver i vart fall på något sätt öka incitamenten för kommuner och regioner att effektivisera och prioritera i sin verksamhet ochg inte tro att man löser alla problem bara genom at hela tiden skjuta till mer pengar från staten eller höja kommunalskatten.
Moderaterna vill slopa "malus" för nya husbilar
2024-03-14
Finansdepartementet har i dag remitterat en promemoria med förslag om att husbilar inte längre ska omfattas av malus, det vill säga den förhöjda fordonsskatt ("malus") som gäller för vissa nya bilar under de tre första åren.
Husbilsbranschen är viktig för Sverige och husbilar innebär glädje och frihet för många människor, samtidigt som camping och besöksnäring är väldigt viktig för stora delar av landet och ger stora skatteintäkter. De senaste åren har förändringar i hur fordons koldioxidutsläpp mäts lett till högre fordonsskatt för husbilar. Samtidigt är utbudet av husbilar med låg och nollutsläppsalternativ ännu inte lika stort som för andra personbilar och lätta lastbilar, vilket gör att malus för husbilar inte har samma miljöstyrande effekt som för andra typer av lätta fordon. Dessutom körs husbilar i genomsnitt väldigt få mil per år, och som jag skrivit här tidigare (se denna sida) så är det inte rimligt att behandla husbilar som andra fordon - de står mestadels still och används som boende.
Moderaternas mål är nu att förslaget om slopad malus ska kunna presenteras i budgetpropositionen till hösten, och att det då skulle kunna träda ikraft den 1 februari 2025.
Ukrainaföreningen ordnade seminarium om Gammalsvenskby i Ukraina
2024-03-13
I går anordnade svensk-ukarinska parlamentarikernätverket ett seminarium om orten Gammalsvenskby (Smijivka) i Ukraina. Denna ort har en lång dramatisk historia, ända sedan 1780-talet då 900 svenskar på Dagö utanför Estland tvingades vandra 200 mil för att i stället bosätta sig i Gammalsvenskby i Ukraina. Det var ryske kejsarinnan Katarina den Stora som tog beslutet att svenskarna på Dagö skulle tvingas flytta. Bara en mindre del av svenskarna överlevde den långa marschen, men rotade sig i Ukraina, på floden Dneprs västra strand, där de tvingades bygga upp sitt samhälle från grunden. Under århundradena har människorna i Gammalsvenskby upplevt allt från två världskrig, nazistisk ockupation, sovjetisk revolution, svältkatastrofer och krig, och 2022 var det dags igen - ganska snabbt ockuperades byn av ryska trupper och när Ukraina sedan tog tillbaka allt territorium väster om floden passade ryssarna på att plundra och förstöra elförsörjning mm i Gammalsvenskby, innan de retirerade. Sedan dess har man målmedvetet beskjutit och bombat Gammalsvenskby, trots att det aldrig funnits några militära mål i området. Man började med att angripa offentliga byggnader - skolan, kulturcentrret och kyrkan och har sedan målmedvetet förstört i stort sett alla byggnader i byn. Nästan alla bybor har lämnat området och bosatt sig i byar längre bort från floden. Vi fick också säkra vittnesmål på att ryssarna medvetet och pricksäkert terrorbombar sjukhus i Khersonregionen, och beskjuter ambulanser. Man bedriver idag sjukvård i anonyma byggnader runt om i Khersonregionen för att undgå rysk beskjutning.
Det intressanta föredraget hölls av makarna Sofia Hoas och Lars Thomsson, som är bosatta på Gotland och är ättlingar från tidigare svenskar bosatta i Gammalsvenskby. Lars Thomsson var dessutom riksdagsledamot för Centerpartiet fram till förra valet, och vi känner varandra väl. Idag arbetar makarna med att ordna nödhjälpssändningar till flyktingarna från Gammalsvenskby som befinner sig på olika platser längre bort från floden, men vill återvända hem till byn så snart kriget är över. Man planerar också stöd för återuppbyggnadsarbete.
Vid seminarier deltog även Ukrainas ambassadör, Andrii Plakhotniuk (längst till höger på bilden). Övriga på fotot är Lars Thomsson, Hanna Westerén (S) som är ordförande i parlamentarikernätverket, Sofia Hoas (ordförande i föreningen svenskbyborna) och jag själv (vice ordförande i nätverket).
Sverige är säkrare i Nato
2024-03-12
I dag skriver jag i Borås Tidning, tillsammans med statsministern om det svenska Natomedlemskapet.
Allt tydligare att extrema klimatalarmister hör hemma till vänster
2024-03-10
Nu ger sig Martin Hultman, som driver "forskning om klimatförnekelse" vid Chalmers, in i den politiska klimatdebatten. Detta genom att kalla alla som inte ställer upp på en väldigt extrem klimatpolitik i EU som "högerradikala" och kallar rimliga kostnader för privatbilism för "petropopulism". Detta uttalade han i en intervju i DN (låst artikel), som sammanfattas i Omni enligt nedan:
Detta har väldigt lite med "högerpopulism" att göra. Det handlar helt enkelt om att allt fler européer inser att EU:s klimatpolitik sakta men säkert kväver Europa. De upplever det dagligen, ser själva effekterna. Och väljarna kommer inte acceptera att privatekonomi, samhällsekonomi, företagande, jord- och skogsbruk, transporter, energiförsörjning och personlig frihet offras på EU:s klimataltare. Fortsätter detta kommer människor göra uppror, det är inget jag bara gissar, utan det är något vi redan ser på många ställen i Europa. Jag tror personligen också det kommer synas tydligt i valet till Europaparlamentet i vår. Partier som driver en rimlig klimat- och energipolitik kommer gå framåt, och de som gör motsatsen kommer backa. Precis som det var i det senaste svenska valet. Inga partier kan i längden driva en politik som går mot en stor del av medborgarnas intresse, då förlorar man makten.
Att klimatextrema "forskare" nu kallar klimatrealister för "högerpopulister" visar klart och tydligt att det är samma gamla vänster som driver klimatfrågan idag som de som drivit andra socialistiska frågor genom åren. Bara att bedriva "forskning om klimatförnekelse" är så sjukt att man undrar hur Chalmers kan solka ned sitt varumärke på detta sätt.
Att Hultman dessutom lite nedlåtande talar om "kärnkraftsnostalgi" är anmärkningsvärt för att komma från en professor på Chalmers. Han borde veta att FN:s klimatpanel IPCC tydligt uttalat att mer kärnkraft kommer behövas för att minska utsläppen, och exempelvis Frankrikes liberala president och regering driver denna fråga. Knappast "högerpopulism".
Att han även raljerar om "dieseljordbruk" visar på en besvärande okunnighet om jord- och skogsbrukets villkor. De flesta traktorer och maskiner i de gröna näringarna går på diesel, och det finns få rimliga alternativ. Om vi vill ha mat på bordet och en fungerande skogsindustri (som är en av Sveriges viktigaste exportsektorer och dessutom framhålls som "klimatsmart") kan man inte samtidigt slå på "dieseljordbruket" på detta sätt.
Klimatfrågan har tyvärr blivit ännu ett verktyg för att driva på för socialism, sänkt levnadsstandard och ökad kontroll av medborgarna. Detta kommer jag att kämpa emot så länge jag är politiskt aktiv. Det handlar om vanligt sunt förnuft som en stor del av väljarna står bakom. Inte bara de som röstar M, SD, L och KD, utan även många som röstar S och C.
Nu är Sverige medlemmar i Nato
2024-03-07
I kväll var det stor uppståndelse i USA:s kongress när president Biden höll sitt årliga "State of the Union"-tal till nationen och ägnade en del av talet åt att hälsa Sverige välkomna som ny Natomedlem. Som hedersgäst satt statsminister Ulf Kristersson bredvid USA:s första dam (fru Biden), och möttes av stående ovationer från USA:s kongress. Det var första gången någonsin en svensk statsminister blivit inbjuden av USA:s president som hedersgäst under ett sådant tal. Detta visar vilken vikt USA lägger vid att nu ha fått Sverige som ny medlem i NATO. (Klicka på bilden för att se filmen från USA:s Kongress och den del av presidentens tal som rörde Sverige)
Efter en lång och minst sagt slingrig process är Sverige nu Natos 32:a medlemsland. Vi ingår nu i Nato tillsammans med alla övriga Nordiska länder och de baltiska staterna. Ett starkt enat Norden.
Jag har tidigare deklarerat min egen syn på Nato. Jag har väl aldrig tillhört dem som stått på barrikaderna och direkt kämpat för ett Natomedlemskap, men moderaterna som parti har under många år haft en tydlig linje i frågan. För mig handlar det helt enkelt idag om en insikt att Sverige inte själva kan försvara sig mot eventuella angrepp från ett mycket aggressivt Ryssland och att vi endast genom stöd från Nato kan försvara vårt land. Ett Natomedlemskap gör också att Ryssland inte kan använda utpressning i form av kärnvapenhot mot Sverige. Oavsett om man gillar Nato eller inte så är dagens säkerhetspolitiska läge en realitet och vi har tagit det bästa beslutet för Sveriges framtida frihet och säkerhet. I det läge Europa befinner sig idag, och med ett Ryssland som ingen kommer att lita på under överskådlig tid finns det enligt min åsikt ingen annan väg än ett Natomedlemskap. Alternativet att vara ensam och allianslös är mycket farligare.
Just nu oroar jag mig mest för hur den så kallade "fredsrörelsen" agerar. De använder exakt samma argument som Putin och hans medarbetare i Kreml. De agerar i bästa fall som "nyttiga idioter" för främmande makt. I sämsta fall är de infiltrerade av ryska krafter och finansierade med ryska pengar för att driva kampanj mot Nato. Oavsett vilket - att gå ryssarnas ärenden gynnar definitivt inte fred och säkerhet.
När vissa frågar varför vi inte hade folkomröstning före ansökan om Natomedlemskapet brukar jag påpeka att det var ett allvarligt läge och inte fanns tid för ett ännu längre vakuum i form av en folkomröstning efter en valrörelse. Dessutom brukar jag framföra min oro för att putinvänliga krafter skulle ha lagt enorma resurser på ren desinformation om vad ett Natomedlemskap innebär och svartmåla Nato för att försöka påverka det svenska valresultatet. Att folkomrösta om en säkerhetsfråga som till stor del baseras på underrättelseuppgifter och hemligstämplade försvarsuppgifter är nog inte heller särskilt bra, det blir svårt att hålla en öppen och transparent folkomröstning där delar av underlagen är hemligstämplade för att inte skada rikets säkerhet. Jag tycker det får räcka med att konstatera att i de opinionsmätningar som gjorts är ca 60% av svenska folket för ett Natomedlemskap och endast 20% emot, samt att en stor majoritet i Riksdagen, och sex av åtta partier, är för Natomedlemskapet. Väljarna har valt oss för att hantera landets säkerhetspolitik, och det är det vi nu har gjort. Jag är personligen övertygad om att vi valt rätt väg, och tror Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, kan bli en viktig aktör inom Nato.
Propositionen om Säkerhetszoner ("visitationszoner")
2024-03-07
Regeringen har nu överlämnat propositionen om säkerhetszoner till riksdagen.
* Regeringen föreslår att Polismyndigheten ska kunna införa säkerhetszoner där polismän har särskilda befogenheter att söka efter vapen och andra farliga föremål. Syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.
* Polismyndigheten ska få införa en säkerhetszon i ett avgränsat område om det med hänsyn till en konflikt mellan grupper finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området. Zonen ska vara av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra denna brottsliga verksamhet. Skälen för zonen måste också uppväga det intrång eller men i övrigt som den kan innebära för enskilda eller för något annat motstående intresse.
* Ett beslut om en säkerhetszon ska gälla högst två veckor åt gången och kunna överklagas till domstol. Polismyndigheten ska publicera beslutet på sin webbplats och informera om det på andra sätt.
* Inom en säkerhetszon ska polismän ha utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål. Befogenheterna ska gälla på allmän plats och ingripanden ska få göras i den utsträckning det behövs för att förebygga eller förhindra den brottsliga verksamhet som zonen har införts för att motverka. Alla ingripanden ska dokumenteras i protokoll.
* Lagändringarna föreslås träda i kraft den 25 april 2024.
Frågan om Säkerhetszoner (eller visitationszoner som det tidigare kallades) har diskuterats flitigt i samhällsdebatten. Många har menat att det är orimligt att utan brottsmisstanke visitera personer och fordon i förebyggande syfte. Man menar att detta strider mot grundläggande rättsprinciper i Sverige. Mot detta har ställts att den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen flyttat fram sina positioner allt mer och att samhället måste svara med kraft mot detta. Det är också viktigt att kunna lugna ned en spänd situation i ett område där men efter underrättelser vet att grov brottslighet planeras eller pågår, inte minst för att öka tryggheten för dem som bor i området.
Som jurist måste jag medge att jag haft problem med detta förslag, just av principiella skäl. Hade någon lagt ett sådant här förslag för tio år sedan hade jag troligen avfärdat det direkt. Men idag är läget tyvärr annorlunda. Människor förväntar sig krafttag från politiken för att komma tillrätta med den grova gängkriminaliteten, och polisen har själv efterfrågat just detta verktyg, som redan finns i exempelvis Danmark. Vi är idag i ett så allvarligt läge med dödliga skjutningar och sprängningar som hotar vanligt folk som inte tillhör gängen, och om ett beslut om möjlighet att införa tillfälliga Säkerhetszoner kan motverka detta är det värt att pröva. Vi har idag inget val, utvecklingen går alltför snabbt i fel riktning, och vi måste göra allt som är rimligt för att trycka tillbaka de gängkriminella. Därför stödjer jag trots allt lagförslaget.
Jag förutsätter dock att polisen verkligen inser vikten av ett använda verktyget med omsorg, och utgår från att regering och riksdag kommer följa upp hur verktyget används, samt vilket nytta det har i kampen mot grov kriminalitet. Skulle det visa sig att nyttan inte står i rimlig proportion till intrånget i den personliga integriteten får man helt enkelt ompröva nyttan med lagen.
Riksrevisionen vill avveckla Allmänna arvsfonden
2024-03-06
Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden låg i mitt postfack idag. Det är ingen rolig läsning. Sällan har jag sett en så total sågning av en statlig verksamhet.
Riksrevisionen menar att systemet med Allmänna arvsfonden varken fungerar ändamålsenligt eller effektivt, att kontrollen av de organisationer som söker projektbidrag inte är tillräckligt effektiv, att det finns alltför många riksprojekt och oegentligheter, samt att det finns en historik av ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och demokratihotande brottslighet bland anställda och firmatecknare i pågående arvsfondsprojekt.
Man konstaterar också att Arvsfonden får in mer pengar än den hinner betala ut, samt att kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov
Detta är oerhört allvarlig kritik, och Riksrevisionens rekommendationer är helt enkelt att avveckla Allmänna arvsfonden och i stället inrätta ett nytt system för att hantera arv efter avlidna som saknar arvingar och inte har upprättat testamente.
Här är Riksrevisionens rapport i sin helhet.
Låt Riksrevisionen granska kommuner och regioner
2024-03-05
I samband med det nya extra tillskottet på 6 miljarder till regionerna som regeringen meddelade igår har debatten tagit fart på allvar när det gäller hur regionerna (och såklart även kommunerna) egentligen hanterar sina pengar. Rapporterna om misshushållning kommer allt tätare, och som ledamot i finansutskottet får jag rader av exempel från vardagen från moderata lokalpolitiker runt om i landet. I sociala medier kommer också löpande olika exempel. Slöseriombudsmannen, Kommissionen för Skattenytta, media och granskande jorurnalister har också genom åren avslöjat mängder av slöseri i våra kommuner och regioner.
Som jag påpekade i föregående inlägg är vissa kommuner och regioner är mycket välskötta ekonomiskt, medan andra byggt upp en kostnadsmassa där man använt alla extrapengar man fått under pandemin och åren därefter. Minst tre regioner har rent av i närtid lånat till driften, trots tidigare goda ekonomiska tider när man borde ha sparat pengar till sämre tider så som många kommuner och regioner faktiskt har gjort.
Det finns på en del håll uppenbara problem med att prioritera det som är viktigast. Exemplen är alltför många på kommunalt slöseri och satsningar på prestigeprojekt i stället för verksamhet och personal. Regionernas budget går visserligen till 90% till sjukvård, men det betyder samtidigt att 10% inte gör det. Och 10% är väldigt mycket pengar. Även inom den del som går till sjukvård går det att prioritera vårdpersonal framför fler administrativa chefer och annan administrativ personal. Man kan också prioritera verksamhet framför nya dyra byggnader, flotta besöksentréer, flashig internkommunikation och konstnärlig utsmyckning.
I många regioner (och även kommuner) har den administrativa personalen utökats genom politiska beslut, medan verksamheten fått spara. Fler politiker medför också mer politikerdriven administration. Exempelvis har Region Värmland ökat sin administrativa personal med cirka 35 procent, medan vårdpersonalen har minskat med 14 procent under åren 2017 till 2022. Region Västerbotten har haft en liknande utveckling. Och tidigare hade Karolinska Universitetssjukhuset fler chefer (960) än vårdplatser (940), vilket man sedan lyckats vända till fler vårdplatser och mindre administrativ personal. Samtidigt visar en rapport som Västra Götalandsregionen själv har beställt att regionen lägger jämförelsevis lägre andel resurser till hälso- och sjukvården samtidigt som sjukhusen har stora ekonomiska underskott. Man har helt enkelt prioriterat annat än sjukvård.
Riksrevisionen har ansvaret för årlig revision av statliga myndigheter, men också för särskilda effektivitetsrevisioner om hur skattepengarna används och hur verksamheten fungerar på olika områden. Varje år kommer åtskilliga dussin omfattande granskningsrapporter, inte sällan med kritik mot saker som kunde fungera bättre. Varje rapport återkopplas till riksdag och regering och leder ofta fram till olika typer av åtgärder från politiken.
På det kommunala området (regioner och kommuner) saknas motsvarande granskning. Årlig revision av räkenskaperna sker, och då genom upphandling via vanliga revisionsbyråer. Men någon bredare granskning av effektiviteten i kommunal sektor och vad medborgarna får för pengarna görs i stort sett inte alls. Undantagsvis kan Riksrevisionen följa ett specifikt statsbidrag ut i kommunerna och titta på vad just detta statsbidrag gett för effekt, men i övrigt saknar Riksrevisionen mandat att granska kommuner och regioner.
Med tanke på att statsbidrag står för ca 20% av kommunsektorns samlade intäkter (större andel i kommunerna, mindre andel i regionerna) är det orimligt att inte statens egen Riksrevision har möjlighet att granska även kommuner och regioner. Jag hade gärna sett att Riksrevisionen i vart fall fick uppdraget att göra effektivitetsrevisioner av kommunsektorn.
Det är dags att staten tar kontrollen över hur statsbidragen används ute i våra kommuner och regioner. För medborgarna är det samma skattepengar oavsett om de kommer från statlig eller kommunal skatt. Alla svenska skattebetalare har rätt att vänta sig att skattepengarna används klokt, att man prioriterar det som är viktigast, och att grundläggande samhällstjänster som sjukvård, äldreomsorg och skola prioriteras framför andra områden, samt att personal i verksamheten prioriteras framför fler politiker, politiska tjänstemän, administration och administrativa chefer.
Jag kommer därför, i min egenskap av ordförande i Riksdagens Råd för Riksrevisionen, argumentera för att utöka Riksrevisionens mandat till att omfatta granskning av all verksamhet i Sverige som drivs av stat, kommun eller regioner.
Kraftigt tillskott till regionerna i vårbudgeten - sex miljarder extra
2024-03-04
I dag meddelade regeringen att man i den kommande vårbudgeten tillför ytterligare sex miljarder till regionerna för att stärka sjukvården och undvika personalneddragningar. Pengarna kommer betalas ut snarast efter att vårbudgeten beslutats, och den presenteras den 15 april.
Detta tillskott kommer alltså efter att den moderatledda regeringen tillfört rekordstora summor till kommuner och regioner:
* i budgeten för 2023 tillförde vi kommuner och regioner 12 miljarder (en tredjedel av hela reformutrymmet), samt ett omfattande elstöd.
* I budgeten för 2024 tillförde vi ytterligare 16 miljarder, vilket motsvarade 40% av det totala reformutrymmet.
Man ska också veta att kommuner och regioner fick mycket stora extra tillskott under pandemin, så stora tillskott att det skapade stora överskott på många håll. Ett antal regioner (och kommuner) har stora överskott i sina resultatutjämningsreserver.
Tyvärr har inte alla kommuner och regioner agerat ansvarsfullt med de pengar man fått. Vissa kommuner och regioner är mycket välskötta ekonomiskt, medan andra byggt upp en kostnadsmassa där man använt alla extrapengar och tre regioner har rent av lånat till driften, trots goda ekonomiska tider. Det finns också uppenbara problem med att prioritera det som är viktigast på en del håll. Exemplen är alltför många på kommunalt slöseri och satsningar på prestigeprojekt och dyra byggnader i stället för verksamhet och personal. Jag får exempel från många moderata politiker runt om i landet.
Det är väldigt skilda förutsättningar mellan olika kommuner och regioner. När det gäller kommunerna skiljer sig såklart mycket mellan de 290 kommunerna runt om i landet, och vissa har det extra tufft just nu. Men på övergripande nivå är det stora skillnader mellan kommunernas situation och den regionerna befinner sig i. Det visades inte minst i resultatutfallet för 2023, där kommunerna sammantaget gick med 25 miljarder i överskott medan regionerna gick med underskott. Läget är därför mycket mer ansträngt i regionerna. Bedömningen i dagsläget är att kommunerna ska klara sig med de pengar de fått, medan regionerna behöver ytterligare tillskott. Bland annat är det kraftigt ökade pensionskostnader som är ett problem inom vårdsektorn, till följd av den tidigare höga inflationen och den tekniska utformningen av deras pensionsåtaganden, samt att det är fler med högre löner anställda i regionerna än i kommunerna, vilket ökar pensionskostnaderna.
Personligen kan jag tycka att detta tillskott, tillsammans med tidigare, är väldigt generöst. Jag kan rent av tycka att vi nu ger regionerna lite väl stora tillskott, som i värsta fall riskerar att minska incitamenten på vissa håll att prioritera det som är viktigast. Regionerna har egen beskattningsrätt och eget ansvar för sin ekonomi. Det är inte rimligt att staten i varje läge ska lösa regionpolitikernas problem. Men med detta sagt, det är en speciell situation efter år av hög inflation och nu visar staten att vi prioriterar välfärden, precis som vi lovade. För patienterna och personalen är det viktigaste att verksamheten fungerar. Om vissa regioner inte orkar ta ansvar för detta får staten rycka in. Samtidigt aviserar regeringen åtgärder för att följa upp hur regionerna arbetar med prioritering, effektivisering och kostnadsmedvetenhet, och dessutom tillsätts en effektivitetsdelegation som ska ge stöd till regionerna för att effektivisera administration mm och sprida goda exempel. Detta är viktigt och välkommet.
I många regioner (och även kommuner) har den administrativa personalen utökats genom politiska beslut, medan verksamheten fått spara. Fler politiker medför också mer politikerdriven administration. Exempelvis har Region Värmland ökat sin administrativa personal med cirka 35 procent, medan vårdpersonalen har minskat med 14 procent under åren 2017 till 2022. Region Västerbotten har haft en liknande utveckling. Och tidigare hade Karolinska Universitetssjukhuset fler chefer (960) än vårdplatser (940), vilket man sedan lyckats vända till fler vårdplatser och mindre administrativ personal. Samtidigt visar en rapport som Västra Götalandsregionen själv har beställt att regionen lägger jämförelsevis lägre andel resurser till hälso- och sjukvården samtidigt som sjukhusen har stora ekonomiska underskott. Man har helt enkelt prioriterat annat än sjukvård.
Även mellan de 21 regionerna skiljer sig alltså förutsättningarna åt. Effekterna av det extra stödet kommer bli att vissa välskötta regioner nu kommer att gå med överskott, medan andra fortfarande har underskott. Men pengarna måste av rättviseskäl fördelas lika och rättvist mellan regionerna baserat på befolkningens vårdbehov (det finns etablerade formler för denna fördelning). Viktigast är att regeringens samlade bedömning är att vi inte ska behöva se uppsägningar inom sjukvården efter detta tillskott. Men det förutsätter såklart att även regionerna gör sitt jobb och prioriterar sjukvården.
Dags för ännu ett pass som ålderspresident i Riksdagen
2024-03-01
I går kväll var det dags för ännu ett pass som ålderspresident i Riksdagen. Denna gång hade jag ansvaret för några av kvällens ärendedebatter. Att tjänstgöra som ålderspresident är både intressant, lärorikt och självklart ett hedersuppdrag. Och man måste ha koll, inget får bli fel i hanteringen och alla formella regler måste följas. I grunden styrs riksdagens arbete av vår grundlag.
Det är intressant att få mer inblick i arbetet bakom kulisserna i Kammarens arbete, och lära sig mer om all teknik som styr Kammarens arbete. De flesta som ser debatter från riksdagen ser ju bara ledamöterna i talarstolen och lyssnar på det de har att säga, de flesta vet nog inte hur många kammartjänstemän som är i tjänst och hur mycket arbete det är att planera och genomföra alla debatter i Kammaren.
Transnistrien - en krutdurk sedan 1990
2024-02-29
I går kväll tog det rebellstyrda "parlamentet" den ryskstödda utbrytarrepubliken Transnistrien (en del av Moldavien) beslut om att begära "skydd" av Ryssland. Detta var väntat - Ryssland har stort intresse av att ta kontrollen över inte bara Ukraina utan även Moldavien, och att få till en ordentlig konflikt i Transnistrien kan vara ett mål i sig för Putin. Samtidigt finns det endast ca 1.500 ryska "fredsbevarande soldater" i Transnistrien, och det är närmast omöjligt för Ryssland att få dit fler trupper, eftersom de inte kan flygas in och inte heller komma dit landvägen. Skulle Moldavien i skarpt läge begära hjälp från Ukraina skulle den ukrainska armen snabbt kunna slå ut eller ta de ryska styrkorna tiil fånga. På köpet skulle Ukraina kunna ta över ett av Europas större lager av ammunition som ryssarna lagrat i Transnistrien. Min tro är att ryssarna har väldigt litet intresse av att agera.
I sammanhanget är det också intressant att ryssar utgör ca 30% av befolkningen i Transnistrien. 30% är moldaver och 40% är ukrainare.
I oktober 2013 besökte jag själv Transnistrien, och här följer lite inlägg och text från det besöket. Det var en mycket märklig upplevelse att besöka ett "land" som inte finns och som inte erkänts av några andra länder. Jag tror få har särskilt mycket kunskap om Transnistrien, men här kommer lite fakta och bilder.
Fakta om Transnistrien
Transnistrien bröt sig loss från Moldavien när Sovjetunionen upplöstes 1990 och den tidigare sovjetrepubliken Moldavien förklarade sig självständigt. Under åren 1990-92 förde Moldavien och Transnistrien krig mot varandra och flera tusen människor dödades. Idag är det stillestånd och fredsbevarande styrkor från Ryssland, Moldavien, Transnistrien och Ukraina övervakar freden. Endast två "länder", Osetien och Abchasien, har erkänt Transnistrien som självständigt land, och har också en gemensam "ambassad" i huvudstaden Tiraspol.
Transnistrien ligger mellan Moldavien och Ukraina, och består till största delen av en landremsa mellan floden Dnestr i väster och Ukraina i öster. Vi fick flera olika uppgifter om Transnistriens befolkning, allt från 400.000 till 800.000 invånare, och eftersom många bor och arbetar i andra länder är siffran ytterst osäker. Huvudstad är Tiraspol, och en annan viktig stad är Bender (Thigina). Transnistrien har eget postväsende, polis, tullmyndighet och ett litet militärt försvar. Man har också en egen centralbank och en egen valuta, lokala Lei, som man kan växla till sig i Tiraspol, men som inte kan växlas tillbaka utomlands. På grund av att landet inte är erkänt kan man inte heller betala med kreditkort, och det finns bara en enda bankomat i hela Tiraspol, underställd en Moldavisk bank.
Transnistrien är formellt sett en demokrati med fria val. Dessutom finns lokala folkförsamlingar av gammal sovjetisk modell. Den politiska ledningen använder de nostalgiska känslorna kring sovjettiden i det politiska spelet och Leninstatyer finns på flera ställen i stan, liksom kommunistiska symboler. Transnistrien är bara självförsörjande till 30% och till 70% beroende av stor ekonomiska tillskott från Ryssland, som använder den lilla utbrytarrepubliken som en bricka i stormaktsspelet om kampen mellan EU och ett nytt tänkt frihandelsområde i Västra Asien med Ryssland som bas.
Man kan resa fritt mellan Moldavien och Transnistrien, även om gränskontrollerna tar mycket tid. Men människor bor ofta på ena sidan av gränsen och arbetar i den andra. Gränsen förhindrar inte en del samarbete, varav vi fick berättat om några udda inslag. Fotbollslagen spelar i samma liga och Moldaviens landslag har tidigare spelat i Tiraspol eftersom det är den enda godkända arenan. Miss Moldavien är från Transnistrien (!) och man har en gemensam representant i melodifestivalen...
Gränsövergången mellan Moldavien och Transnistrien
Den första gränspassagen sköts av de fredsbevarande styrkorna som övervakar vapenstilleståndet. Därefter kommer man fram till den Transnistriska gränsstationen, inrymd i ett grönt plåtskjul.
Efter besöket där måste man också anmäla sig i något som mer liknar en busskur, innan man slutligen kommer fram till gränsövergången, prydd med Transnistriens kommunistinspirerade statsvapen med hammaren och skäran. Där sker en vanlig passkontroll, men man får ingen stämpel i passet eftersom inget land erkänner Transnistrien som stat.
De transnistriska gränsvakterna såg ganska barska ut i gamla sovjetiska uniformsmössor. Hela situationen med en egen "påhittad" gräns till ett land som egentligen inte finns och som inte erkänns av andra länder känns helt absurd.
Jag var lite osäker på om jag skulle våga fotografera gränsövergången, men sedan smet jag ändå ut ur bilen och tog några kort i smyg medan vår chaufför stod i kö för att fixa med alla papper. Men jag blev givetvis upptäckt av en arg gränsvakt som pekade med hela handen mot bilen, så det var bara att gå ombord och ta resten av bilderna diskret genom bilrutan.
Jag avstod dock från att ta kort inne i passkontrollen. Man ska inte utmana ödet i onödan.
I Karl XII:s fotspår - fortet i Bender
Vårt första stopp i Transnistrien var vid fortet i Bender, som har stark svensk anknytning. Kalabaliken i Bender ägde rum den 1 februari 1713. Efter slaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII tillsammans med några hundra svenskar och ett stort antal kosacker till Bender i dåvarande Osmanska riket. Karl XII:s vistelse i Bender avser perioden 1709–1713, då svenskarna tilläts slå sig ner i Bender på osmanskkontrollerat område. Vistelsen avslutades med kalabaliken i Bender i februari 1713, då turkarna anföll den svenska arméns läger för att tvinga dem att ge sig av. Karl XII höll tillsammans med ett fyrtiotal karoliner stånd mot cirka 600 turkar innan kungen slutligen togs tillfånga och fördes till Turkiet, varifrån han senare tog sig tillbaka till Sverige.
Inne i fortet finns ett museum som bland annat uppmärksammar Karl XII. På en stor målning avbildas de svenska karolinerna på slätten framför fortet, och bredvid står en modell av en svensk karolinersoldat. Det känns en aning märkligt att resa över halva europa för att besöka ett museum om Karl XII.
Bilderna nedan tog jag från toppen av ett av tornen. På nedre högra bilden syns floden och på andra sidan finns de ängar där Karl XII en gång satte upp sina tält.
Minnen från en svunnen tid
Alldeles bredvid det fina gamla fortet ligger dels en gammal militärförläggning som fortfarande används av ryssarna och den lilla transnistriska armen. På andra sidan fortet ligger en enormt stor men nedlagd och övergiven bilfabrik från sovjettiden.
Tiraspol
Ryssland pumpar in enorma summor i Transnistrien av politiska skäl. Detta märks tydligt på vägnätet. Nya breda fina vägar med jämn asfalt, till skillnad mot de sämra vägarna på den Moldaviska sidan. Ryssarnas pengar gör också att de äldre har bättre pensioner än i Moldavien och att priserna på bensin och gas är lägre. Detta gör att många känner starka band till Ryssland, vilket i sin tur komplicerar konflikten med Moldavien.
Minnen över fallna krigshjältar i Tiraspol pryds med en gammal rysk stridsvagn. Till höger gränsfloden Dnestr.
Bilparken i Tiraspol väcker känslor hos entusiaster. Och den gamla traktorn på bilden är från sovjettiden.
Fotbollsnostalgi
Transnistriens stolthet är fotbollslaget Sheriff Tiraspol, som har en fantastisk fotbollsanläggning, den finaste i hela regionen. Och Sheriff spelar i den Moldaviska ligan och har vinnit serien många gånger. För några år sedan spelade Elfsborg på denna arena och slog ut Sheriff Tiraspol i europaspelet.
Det finns också en affärskedja i Transnistrien, uppkallad efter fotbollslaget Sheriff.
Kommunistnostalgi
Sovjetiska symboler och Leninstatyer är vardag i Transnistrien. På dendre högra bilden syns Transnistriens nya statsvapen, med hammaren och skäran i mitten.
Statsministerns frågestund
2024-02-29
Torsdagar är det frågestund i riksdagen, och idag var det statsministern som svarade på ledamöternas frågor under en dryg timme. Själv ställde jag en fråga om hur statsministern ser på risken i vårt land för ökad infiltration och desinformation från främmande makt.
Bakgrunden är ju att den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa i hög fart går i helt fel riktning. Uttalanden och retorik från den ryska ledningen påminner alltför mycket om hur det lät från Nazisterna i Berlin på 1930-talet, och händelseutvecklingen är också oroväckande lik. Vi hör hur Putin, precis som Hitler på sin tid, använder påstådda historiska oförrätter och viljan att "skydda" ryska minoriteter i andra länder, tar sig friheten att angripa eller hota de länder han önskar. Ukraina är inte hans slutmål, nu ser vi hur även Moldavien riskerar att dras in i kriget via den ryskstödda rebellstyrda utbrytarrepubliken Transnistrien.
Samtidigt kommer mycket oroväckande signaler om att en del av de bönder i Polen som blockerar gränsövergångarna till Ukraina talar ryska och har ryska flaggor på sina traktorer. Sannolikheten att de styrs av den ryska regimen för att stoppa inflödet av vapenhjälp från Väst ska inte underskattas.
Ovanpå detta sprids allt mer desinformation och falska konspirationsteorier i både sociala och traditionella medier, både svenska och utländska. Hur många ryska infiltratörer som finns i vårt svenska samhälle kan man bara gissa.
Statsministerns svar var att staten och myndigheterna har mycket hög vaksamhet i dessa frågor, och jag hoppas han har rätt. Men jag kan ändå inte låta bli att känna oro. Jag befarar att det finns alltför många individer i Sverige som inte har något intresse av att värna svenska intressen utan i stället är lojal med främmande makt. Och då syftar jag inte bara på Ryssland, utan även exempelvis Kina och Iran.
Hur olönsam är vindkraften?
2024-02-29
Jag har skrivit om detta tidigare, och nu börjar allt fler diskutera hur lönsam vindkraften egentligen är. Senast i raden är det två ekonomer som redovisar en granskning i tidskriften Kvartal. Där konstateras att den totala förlusten i vidkraftföretagen 2017-2022 uppgår till 13,5 miljarder kronor, vilket enligt ekonomerna motsvarar en förlustmarginal på 39 procent.
Nyligen ansökte det stora prestigeprojektet Markbygdens vindkraftpark om rekonstruktion för att undvika konkurs. De två ekonomerna förutser att vi kommer att få fler konkurser i denna bransch.
Trots alla dessa larm sägs nya bolag, både svenska och utländska, vilja bygga nya vindkraftparker. För mig är det en stor gåta att investerare vill satsa pengar i en verksamhet som år efter år visar underskott. Det är något som är väldigt, väldigt märkligt och sjukt i denna bransch. Vad är det dessa investerare ser för ekonomisk potential i en bransch som de senaste fem åren haft en förlustmarginal på 39 procent?
Om en vindkraftpark går i konkurs och ingen vill ta över driften blir det i sista hand markägaren som får röja upp. Man brukar säga att skrotvärdet i tornen möjligen kan bekosta rivningen och bortforslingen av själva tornet, men betongfundament och kabeldragningar under jord blir då kvar, och behöver med dagens regler inte heller återställas. Med tanke på den begränsade livslängden för ett vindkraftverk, idag 20-25-30 år, i framtiden kanske 30-35 år, är det väldigt mycket miljöförstöring för kort tids elproduktion.
Nedan ett privat foto som jag fick från en följare på twitter, och som visar hur mycket betong det går åt för att bygga ett enda fundament till ett modernt stort vindkraftverk. Ju högre och större verk, desto större fundament behövs. Tänk bara tanken att försöka få bort dessa enorma fundament i framtiden. Om jag var markägare idag skulle jag inte arrendera ut mark för vindkraft - det kan sluta med att jag blir den som tvingas röja upp efter en konkurs, eller behålla dessa stora fundament på mina åkrar eller i min skog för all framtid. Miljöförstöring är bara förnamnet.
Moderaterna röstade nej till EU-förslag om EPA-traktorer
2024-02-29
Vid omröstningen i EU-parlamentet häromdagen röstade moderaterna nej till förslaget om höjd åldersgräns för EPA-traktorer. Vår moderata linje är att dessa fordon betyder oerhört mycket för ungdomar på landsbygden och särskilt i glesbygd, för att kunna ha ett socialt liv, ta sig till sin gymnasieskola, träffa kompisar och ha ett intressant fritidsintresse. För människor i storstaden är det nog ibland svårt att förstå hur betydelsefulla EPA-traktorerna är för det sociala livet på landsbygden.
En annan aspekt är att mopedbilarna som det ofta talas om är betydligt farligare fordon och inte särskilt trafiksäkra. Bättre då att ha en riktig bil som framförs i låg hastighet. När ungdomarna sedan tar vanligt körkort kan de gradera upp sin bil till ett vanligt fordon.
Nu räcker det ju inte att EU-parlamentet tycker något (de tycker ofta en massa saker, inte sällan märkliga saker), för att det ska bli ett EU-beslut krävs också att Kommissionen och ministerrådet är med på det hela. Och de förhandlingarna har vad jag vet inte påbörjats ännu. Från moderat sida kommer vi fortsätta argumentera för att EPA-traktorerna ska få finnas kvar och framföras från 15 år.
Socialdemokraterna däremot - som gjort stor sak i media av att de är mot förslaget - valde till slut att röstra FÖR höjd åldergräns! Det finns ingen gräns för deras skamlösa fräckhet att låtsas driva en linje och rösta för en annan. Precis som de tex gjorde med de hotande dyra energirenoveringarna förra året.
Två viktiga förslag för att förbättra pensionerna
2024-02-28
I dag meddelade Pensionsgruppen (där numera alla åtta riksdagspartier ingår) att man vill överväga två saker för att förbättra pensionerna framöver.
Dels vill man se över avgiftsnivån i det allmänna pernsionssystemet. Pensionssystemet är skiljt från statens budget och finansieras helt med avgifter. Om man höjer avgifterna något kommer det betyda mycket för pensionernas storlek när man går i pension.
Pensionsgruppen har också kommit överens om att ta fram förslag på hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Det finns idag stora överskott i systemet som är större än de skulder systemet har för framtida pensioner. Om man kan använda dessa överskott skulle det öka pensionernas storlek.
Med anledning av Pensionsgruppens överenskommelse avser nu regeringen att fatta beslut om direktiv till en utredning med uppdrag att analysera avgiftsnivån i det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet. Samtidigt har regeringen beslutat att inrätta en arbetsgrupp i regeringskansliet för att ta fram förslag till hur överskott i pensionssystemet ska hanteras.
Årsmöte med Moderaterna i Tranemo
2024-02-27
I kväll var jag inbjuden som årsmötestalare till Moderaterna i Tranemo. En mycket aktiv och växande förening med en otrolig drivkraft och ett moderat oppositionsråd (Niklas Gardewik) som tillsammans med sin grupp sätter rejält avtryck i politiken. Mycket trevligt möte och massor av frågor från medlemmarna om vad som händer i rikspolitiken.
Hur gick det för de ensamkommande som fick "gymnasieamnesti"?
2024-02-27
I höstas kom en rapport från SCB om hur det gått för de ensamkommande flyktingungdomar som, trots att de ansetts sakna asylskäl, beviljades uppehållstillstånd enligt den omstridda tillfälliga gymnasielagen. Kravet var att de skulle utbilda sig och sedan skaffa ett osubventionerat jobb inom sex månader efter slutförd gymnasieutbildning. Arbetet ska vara varaktigt och ge kollektivavtalad lön.
Nyheten från SCB baserades på läget 2022, och beskrevs som att nästan alla de ensamkommande som fick gymnasieamnesti hade ett arbete, och blev mycket uppmärksammad i media. "Åtta av tio ensamkommande från 2015 är sysselsatta" skrev SCB som rubrik, och det blev också rubriken i medias nyhetsrapportering. I SCB-rapporten står vidare att "Av männen med uppehållstillstånd enligt gymnasielagen är 85 procent sysselsatta." Samtidigt visade rapporten att endast 50% av ungdomarna sökt permanent uppehållstillstånd, vilket kändes märkligt om hela 85% fått jobb. Uppenbarligen menade inte SCB att dessa 85% fått arbete, även om media tolkade det så.
Eftersom SCB:s rapport ifrågasattes från flera håll lät jag Riksdagens Utredningstjänst (RUT) titta på saken. Jag bad RUT göra en uppdaterad granskning och undersöka
1. Hur många av de som omfattades av gymnasielagen är idag kvar i Sverige med uppehållstillstånd?
2. Hur många av dem har idag ett osubventionerat vanligt arbete som leder till egen försörjning?
3. Hur många av dem studerar fortfarande?
4. Hur många av dem har praktik, arbetsmarknadsåtgärder eller liknande sysselsättning?
För ett tag sedan fick jag rapporten från RUT, och här är en sammanfattning av svaren, samt mina slutsatser.
SCB har alltså följt upp de ensamkommande som var födda 1999 och var 16 år 2015 (detta för att kunna jämföra med samma åldersgrupp infödda svenska ungdomar). Av de totalt 35.000 ensamkommande 16-åringar som sökte asyl 2015, och som SCB följt upp, var 20.000 kvar i Sverige 2022. Bland dessa 20.000 ingick 7.763 som hade beviljats gymnasieamnesti. (De var ca 9.500 från början, men endast de som uppgett att de var födda 1999 ingår i SCB:s och RUT:s granskning för att vi ska jämföra samma sak). Det är 85% av dessa 7.763 som är kvar i landet som SCB hävdar är "sysselsatta". Och det är ju inte så konstigt - de som inte är "sysselsatta" med studier eller fått arbete efter studierna har ju inte rätt att vara kvar i landet, och ingår därmed inte i statistiken. SCB:s rubrik blir därför lite missvisande. Det är alltså inte 85% av de 7.763 som har fått arbete. (Inte heller 85% av de 9.500 - ingen vet hur det gått för dem som inte var födda just 1999, eftersom övriga inte ingår i SCB:s rapport).
I SCB;s rapport skriver man att "De som fick uppehållstillstånd enligt gymnasielagen kunde få permanent uppehållstillstånd om de fick ett arbete efter gymnasiet. Omkring hälften av dem hade permanent uppehållstillstånd 2022". År 2022 var det alltså 50% klarade kravet för permanent uppehållstillstånd. I december 2023 var det 66%, plus sannolikt ytterligare några som hade ansökningar under behandling. Men det är långt från de 80-85% som media påstod, grundat på SCB:s rapport. Återigen blandar media ihop begreppen "sysselsättning" och "arbete".
Hur många av dessa 7.763 ungdomar är då kvar i Sverige idag? RUT har tagit fram siffror avseende december 2023. Av de 7.763 (samma underlag som SCB, dvs födda 1999) var det alltså 5.115 som fått permanent uppehållstillstånd, dvs 66%. Det betyder att de har ett arbete de kan försörja sig på. 13% har så kallade "öppna ärenden" som innebär ansökningar om förlängt eller permanent uppehållstillstånd som ännu inte avgjorts (för fortsatta studier eller uppfyllt arbetskrav). 387 personer (5%) har fått temporärt uppehållstillstånd för fortsatta studier eller jobbsökande. 1.280 personer har lämnat landet, avvisats, avvikit eller har överklagat avvisning. (Se tabell 1-2). Det motsvarar 16%. Det är alltså 84% som har rätt att tills vidare eller permanent stanna kvar i landet. Det är sannolikt denna siffra som media använt.
I SCB:s rapport, liksom i media, framhölls det som att dessa ensamkommande rent av skulle ha högre förvärvsfrekvens än andra ungdomar i samma ålder. RUT skriver dock om detta i sin rapport. "I sammanhanget bör det beaktas att regelverket för att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen ställer krav på arbete efter avklarade studier på gymnasienivå, vilket rimligtvis prioriterar/styr mot arbete för denna grupp. För andra barn som invandrat till Sverige tillsammans med föräldrar (som inte omfattas av samma krav) och inrikes födda är studier en vanligare aktivitet". Med andra ord - SCB:s och medias tolkning av att ungdomar med gymnasieamnesti skulle varit mer framgångsrika i att skaffa arbete håller inte. De var helt enkelt tvungna enligt regelverket.
Enligt RUT är det inte någon av dem som fick gymnasieamnesti som har praktik, arbetsmarknadsutbildning eller liknande sysselsättning. Kravet för att få PUT var att man skaffat sig eget reguljärt arbete med lön som ger egen försörjning. Därför var inte andra typer av åtgärder aktuella.
Slutsats och summering:
* Resultatet att minst 66% av de ensamkommande unga männen födda 1999 som fick gymnasieamnesti idag har ett jobb de kan leva på är mycket positivt. Det visar att om det ställs krav på att ta ett arbete och skaffa sig egen försörjning så gör många det.
* Samtidigt var uppgifterna från SCB och i media missvisande - det var inte 80-85% som hade skaffat arbete 2022 och därmed fått PUT. Det var enligt SCB bara 50% som hade fått permanent uppehållstillstånd, vilket betyder att de hade ett arbete man kan leva på. Begreppet "sysselsättning" i SCB:s rapport syftar uppenbarligen inte på uppfyllt arbetskrav. År 2023 var siffran högre, 66% i arbete, men ändå långtifrån de 80-85% som SCB och media hävdade.
* Uppgifterna att de ensamkommande som beviljades gymnasieamnesti skulle ha varit mer framgångsrika i att skaffa jobb än jämnåriga infödda svenskar eller andra invandrare är missvisande. Det beror helt på hur regelverket är utformat. Andra ungdomar i samma ålder studerar i högre utsträckning i stället för att arbeta.
Äldre inlägg hittar du i arkivet. Klicka på rutan längst upp till höger!
|
|
|
|
|
|